Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag till avlöningar vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna samt angående den civila regionala beredskapsorganisationen.

1951-05-11 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:145, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag till avlöningar vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna samt angående den civila regionala beredskapsorganisationen.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 145.

Nr 145.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag

till avlöningar vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna

samt angående den civila regionala beredskapsorganisationen.

(3:e avd.)

Avlöningsanslagen.

ÖverstÄhållarämbetet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t

under elfte huvudtiteln (punkt 162, s. 308—311 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen

att dels besluta att å personalförteckningen för överståthållarämbetet

uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels fastställa av

departementschefen förordad avlöningsstat för ämbetet, att tillämpas tills

vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52, dels ock till Överståthållarämbetet: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 935 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 990 000

kronor.

För kansliavdelningarna beräknas ett ökat medelsbehov av sammanlagt

5 100 kronor. Såsom ersättare för en å Stockholms stads lönestat uppförd

förste kontorsskrivartjänst, vilken indragits vid löneregleringen för överståthållaren

den 1 oktober 1949 och vars innehavare varit överståthållarens

handsekreterare, har ämbetet anställt ett icke-ordinarie kanslibiträde med

avlöning från förevarande anslag, för vilken medel tidigare icke beräknats.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t må vidare 1 500 kronor per år disponeras

till kostnader för vissa portvaktsgöromål vid överståthållarens tjänstebostad.

Beloppet har icke inräknats i anslaget för budgetåret 1950/51. Å andra

sidan uppstår viss kostnadsminskning till följd av löneklassförändringar.

Med hänsyn till den reglerade befordringsgången böra två kontorsbiträden

överföras på ordinarie stat.

I fråga om skatteavdelningen beräknas 14 900 kronor för uppflyttningar

i reglerad befordringsgång och 16 200 kronor för löneklassuppflyttningar.

Å andra sidan nedgår medelsbehovet med i runt tal 100 kronor genom minskning

av vissa personliga lönefyllnader.

Med hänsyn till vad chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har anslagsposten till avlö
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H5.

5

ningar till övrig icke-ordinarie personal nedrälcnats med 80 000 kronor.

Av minskningen falla 25 000 kronor på kansliavdelningarna och 55 000 kronor

på skatteavdelningen.

Anslaget har sålunda nedräknats med tillhopa 55 000 kronor.

Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (pankt 164, s. 313—316)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för länsstyrelserna,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsstyrelserna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till

Länsstyrelserna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 22 600 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 23 195 000

kronor.

Det av 1948 års länsstyrelse utredning avgivna betänkandet angående

länsstyrelsernas organisation och ställning inom länsförvaltningen -—• som

remissbehandlats — är f. n. föremål för övervägande inom inrikesdepartementet.

I avbidan på resultatet härav och med hänsyn till nu rådande statsfinansiella

läge kan departementschefen icke tillstyrka framlagda förslag

om personalökning. Han räknar med att under nästa budgetår en viss reduktion

skall kunna ske i fråga om personalen på priskontoren. Vid utgången

av innevarande budgetår beräknas samtliga länstrafikledarbefattningar

vara avvecklade.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträden med

skriv- och kontorsgöromål böra 33 extra ordinarie sådana biträden fr. o. m.

nästa budgetår erhålla ordinarie tjänster i Ca 8. En tjänst som landskontorist

på övergångsstat i Ca 19 bör avföras från personalförteckningen.

Anslagsposten till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat har

höjts med 153 000 kronor, under det att medelsbehovet för avlöningar till

tjänstemän å övergångsstat beräknas nedgå med 25 000 kronor.

Medelsanvisningen till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har

reducerats med ett något större belopp än som svarar mot en treprocentig

nedräkning. Posten föreslås minskad med 660 000 kronor till 11 020 000

kronor.

Anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, samt till rörligt tillägg ha nedräknats med 5 000, resp. 58 000

kronor.

Sammanlagt har anslaget alltså nedräknats med 595 000 kronor.

I promemoria den 10 april 1951 har inrikesdepartementet därefter anmält,

att en landssekreterare genom lagakraftvunnen dom den 20 februari

1951 dömts att för falskdeklaration böta visst belopp till kronan samt vara

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 145.

suspenderad från sin befattning som landssekreterare under en månad.

Han anses icke böra kvarstå såsom landssekreterare i länet. I promemorian

föreslås därför, att han i sin nu innehavda tjänst fr. o. m. den 1 juli 1951

överföres å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet enligt Kungl. Maj :ts

bestämmande. Avsikten vore, att tjänstgöringsskyldigheten tills vidare skulle

fullgöras vid civilförsvarsstyrelsen, som därigenom vunne en välbehövlig

förstärkning av sina administrativa arbetskrafter. Å personalförteckningen

för länsstyrelserna borde bland tjänstemän å övergångsstat upptagas 1

landssekreterare i Ca 37.

Den civila regionala beredskapsorganisationen.

I propositionen nr 149 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 16 mars 1951,

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

riktlinjer för en civil regional beredskapsorganisation, dels ock bemyndiga

Kungl. Maj:t att för budgetåret 1951/52 bestrida kostnaderna för organisationen

från avlöningsanslagen till överståthållarämbetet och länsstyrelserna.

1 propositionen har redogjorts för ett av utredningen rörande länsstyrelsernas

krigsorganisation avgivet betänkande angående den civila regionala

krigsorganisationen ävensom för en skrivelse från utredningsmannen

angående krigssjukvården in. in.

Departementschefen framhåller inledningsvis, att frågan om ett allmänt

regionalt organ för den ekonomiska försvarsberedskapen under de senaste

åren aktualiserats i olika sammanhang. Han föreslår nu, att länsstyrelsen

skall fungera som ett sådant allmänt regionalt organ. Arbetsuppgifterna

inom den ekonomiska försvarsberedskapen anses böra fördelas mellan länsstyrelserna

och övriga regionala organ efter samma principer, som gälla

för de centrala myndigheterna. Detta skulle innebära, att de olika detaljplaneringarna

skola handhas av de organ, som syssla med motsvarande

fredsuppgifter, medan länsstyrelserna skola svara för erforderliga detaljplaneringar

på återstående områden samt hålla sig informerade om och

samordna samtliga ekonomiska försvarsberedskapsåtgärder inom länet.

Verksamheten måste emellertid till en början ske försöksvis. Det bör tillses,

att dubbelarbete i olika instanser undvikes.

Vid utformandet av länsstyrelsens organisation för ärenden rörande det

ekonomiska försvaret bör man — fortsätter departementschefen — i nuläget

begränsa sig till en stomme för en krisorganisation, som i en mera kritisk

situation kan fungera efter kort varsel. I ett akut krigsläge bör man

räkna med att verkställighetsåtgärderna sammanhållas i länsstyrelsens regi.

Han förordar, att tills vidare inom varje landskansli inrättas en särskild

underavdelning (sektion) för ärenden rörande den ekonomiska försvarsberedskapen,

vilken bör stå under ledning av en härför förordnad sakkun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145.

nig. Till denna underavdelning böra vidare knytas fyra särskilda sakkunniga

för frågor rörande konsumtionsregleringar, jordbruksproduktion, industri

och bränsleförsörjning.

Även i fråga om sjukvårdsresursernas utnyttjande och fördelning inom

länen under krig erfordras en enhetlig ledning genom länsstyrelserna. Redan

i fred måste länsstyrelsernas sjuk vårdsdetalj tilldelas viss personal

för att följa planläggningen för verksamheten i krig, och den ansvarige

ledaren för förberedelsearbetet — detaljens föreståndare — utses.

I syfte att åstadkomma en samordning beträffande planläggningen av

de civila försvarsuppgifterna och för att i krig möjliggöra en civilmilitär

samverkan förordar departementschefen, att vissa län sammanföras till

civilområden, i stort sett sammanfallande med de nuvarande militärområdena.

Till befälhavare inom sådant civilområde skall utses en landshövding.

Civilbefälhavarna föreslås skola utses fr. o. in. den 1 juli 1951. Någon särskild

personal till deras förfogande anses icke nu erforderlig.

Beträffande kostnaderna anför departementschefen följande.

Enligt utredningens förslag skulle chefen för länsstyrelsens ekonomiska

försvarssektion erhålla ett arvode av 1 200 kronor för år. Med hänsyn till

arbetsuppgifternas art och omfattning föreslår jag, att detta belopp höjes

till 2 400 kronor. I det fall, att chefen utses bland länsstyrelsens befattningshavare,

bör särskilt arvode ej utgå. Till de fyra, till nämnda avdelning

knutna sakkunniga föreslår jag ett dagarvode av 25 kronor.

Förste provinsialläkare, som utsetts till chef för länsstyrelsens hälso- och

sjukvårdssektion, bör ej åtnjuta särskilt arvode. Utses annan, som ej är

skyldig att biträda länsstyrelsen, räknar jag med eu årlig ersättning av

1 500 kronor.

Kostnaderna för arvoden skulle enligt mina beräkningar sålunda komma

att uppgå till sammanlagt omkring (25 X 2 400 + 4 X 25 x 10 x 25) 90 000

kronor. Härtill torde böra läggas ett belopp av förslagsvis 10 000 kronor för

arvoden åt föreståndare för hälso- och sjukvårdsdetaljen. Sammanlagda

kostnaderna torde sålunda kunna uppskattas till (90 000 + 10 000) 100 000

kronor. Arvodena torde få bestridas från överståthållarämbetets och länsstyrelsernas

icke-ordinarieposter. Anslagen torde icke böra uppräknas i

anledning härav.

I övrigt räknar jag ej med några särskilda kostnader för nästa budgetår.

Utskottet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag med avseende å anslag till avlöningar

vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna. Med anledning av innehållet

i inrikesdepartementets promemoria den 10 april 1951 förordar utskottet,

att å personalförteckningen för länsstyrelserna å övergångsstat uppföres

1 landssekreterare i Ca 37. Härvid förutsätter utskottet att alla möjligheter

noga tillvaratagas att framdeles finna annan ordinarie tjänst, til! vilken

ifrågavarande landssekreterare kan förflyttas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 145.

Av den i propositionen nr 149 lämnade redogörelsen framgår, att försvarsförberedelserna

på det ekonomiska området i huvudsak handhavas av

de myndigheter, som syssla med motsvarande fredsproblem. Riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap åvilar att handha detaljplaneringen på

de områden, där andra lämpliga statliga centralorgan icke finnas, samt att

leda, övervaka och samordna försvarsförberedelserna. Länsstyrelserna handha

redan vissa uppgifter beträffande den ekonomiska försvarsberedskapen,

främst trafikplanläggningen och beredskapsuppgifterna på livsmedelsområdet.

Vad i propositionen anförts om behovet av ett allmänt regionalt organ

för den ekonomiska försvarsberedskapen har utskottet icke funnit övertygande.

Enligt utskottets uppfattning kan nuvarande ordning — i varje

fall vid en relativt restriktiv målsättning för verksamheten — icke under

fredstid anses otillfredsställande. Denna ordning synes fördenskull i princip

böra bibehållas, medan länsstyrelsernas egentliga krigsorganisation endast

bör planläggas på sådant sätt, att en länsstyrelse vid förbindelseavbrott

under krig i erforderlig grad kan övertaga de centrala myndigheternas

uppgifter och åstadkomma den nödvändiga samordningen inom länet.

Härför erfordras icke under normala förhållanden någon utvidgning av

länsstyrelsernas nuvarande befattning med de ekonomiska försvarsberedskapsuppgifterna

eller någon förstärkning av deras organisation utan endast

att landshövdingarna — på sätt redan i regel torde ske — skaffa sig

en allmän överblick över försvarsberedskapsuppgifternas handhavande och

aktuella ställning i länen.

Om utskottet såsom framgår av det anförda alltså icke kan ansluta sig

till den av departementschefen uttalade uppfattningen att länsstyrelsen

redan i fredstid i princip skall fungera som ett allmänt regionalt organ för

den ekonomiska försvarsberedskapen, finner utskottet det å andra sidan

välbetänkt att de problem, som kunna uppkomma i ett akut krigsläge, i

nuvarande världspolitiska situation penetreras ute i länen. Detta synes

lämpligen kunna ske inom den av departementschefen föreslagna underavdelningen

(sektionen) på varje landskansli för ärenden rörande den ekonomiska

försvarsberedskapen. Utskottet tillstyrker alltså att en sådan underavdelning

tillfälligt inrättas inom varje landskansli. Sektionens uppgift

bör vara att uppgöra planer för krigsorganisationen inom länet i händelse

av ett förbindelseavbrott under krig, och denna uppgift bör slutföras under

loppet av ett eller högst ett par år. Därefter böra sektionerna icke draga

några kostnader, utan förpuppas för att kunna träda i verksamhet i ett

ytterligare skärpt läge. Underavdelningarna böra, såsom departementschefen

framhållit, vid en realistisk planering utgå ifrån ett begränsat program.

Angelägenheten härav framstår än tydligare med den snäva tidsbegränsning

av arbetet, som utskottet förordat. Utskottet understryker departementschefens

uttalande, att det bör tillses att dubbelarbete i olika instan
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 14-5.

9

ser undvikes. I anslutning till departementschefens uttalande, att han räknar

med att man från näringslivets och olika organisationers sida kommer

att medverka till ett lämpligt personalval liksom till att länsstyrelsens verksamhet

på detta område över huvud underlättas, vill utskottet uttala önskemålet

att de tillfälliga underavdelningarna (sektionerna) undersöka, om

icke verksamheten för den ekonomiska försvarsberedskapen i ett tänkt

krigsläge helt eller delvis skulle kunna handhavas av näringslivets egna

organisationer utan att länsstyrelserna betungas därmed i vidare mån än

att landshövdingarna fortlöpande informeras om tänkta eller vidtagna

åtgärder.

Vad angår departementschefens förslag i fråga om krigssjukvården m. m.

vill utskottet i anslutning till nyss återgivna tankegång uttala, att de provisoriska

försvarsberedskapsavdelningarna på landskanslierna synas böra

undersöka, om icke den lokala verksamheten för krigssjukvården kan handhavas

av en kvalificerad representant för landstinget och landstingsfria städer

i paritetiskt samråd med förste provinsialläkaren i länet, utan att länsstyrelsens

medverkan påkallas.

Erforderliga föreskrifter om de provisoriska försvarsberedskapsavdelningarnas

verksamhet böra meddelas i administrativ ordning.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att en planläggning

inom den civila försvarsberedskapens område, begränsad till allenast det

enskilda länet, icke är till fyllest. Fördenskull och då den av utskottet förordade

begränsningen av planläggningsverksamheten inom länen icke

minskar behovet av större enheter finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl.

Maj :ts förslag, att större regionala enheter skapas, som i stort sett sammanfalla

med nuvarande militärområden och som böra kallas civilområden.

Vad departementschefen anfört därom, att en landshövding — med angivna

undantag — bör utses till civilbefälhavare i varje civilområde och att civilbefälhavarna

böra utses fr. o. in. den 1 juli 1951, har ej givit utskottet anledning

till erinran.

Departementschefens förslag, att på civilbefälhavaren i fred huvudsakligen

skall ankomma att hålla sig underrättad om de olika myndigheternas

inom området planläggningsverksamhet och att samla material härom finner

sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet utgår härvid från att verksamheten

bedrives i så föga betungande former som möjligt och att materialet

— som självfallet endast bör vara av översiktlig natur — icke tillätes bli

alltför omfattande. Då den biträdeshjälp, som kan visa sig erforderlig, bör

kunna tillhandahållas av vederbörande länsstyrelse, finner utskottet i likhet

med departementschefen någon särskild personal till civilbefälhavarens

förfogande icke vara erforderlig. Huruvida en heltidsanställd kanslichef

kan bliva erforderlig torde, såsom departementschefen framhållit, få

avgöras när civilområdena krigsorganiseras, vilket enligt utskottets mening,

icke bör ske förrän i ett krigsläge.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 144—145.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 145.

Vad departementschefen anfört i fråga om kostnadsberäkningarna har

icke givit utskottet anledning till annat uttalande än att ifrågakommande

arvoden — därest de befinnas böra utgå jämväl efter budgetåret 1951/52 —

även då synas böra bestridas från överståthållarämbetets och länsstyrelsernas

icke-ordinarieposter.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för överståthållarämbetet uppföra två nya kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

II. fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till överståthållaren och under
-

ståthållaren, förslagsvis .................. 50 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 1 686 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 10 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 884 700

5. Representationsbidrag till överståthållaren . 15 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 288 600

Summa förslagsanslag kronor 2 935 000;

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka angivits av

utskottet;

IV. godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 596 000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ........................ 8 368 000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ............................ 193 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till sakkunniga för biträde

vid utredningar m. m., förslagsvis

...................... 10 000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 745.

11

b. Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .................... 66 000

c. Ersättning till inkvarteringsche
fer,

förslagsvis ................ 9 000 85 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 11 020 000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män

(representationsbidrag till landshövdingarna),

förslagsvis .................. 135 000

7. Tilläggsförmåner åt befattningshavare å

äldre stat, förslagsvis.................... 13 000

8. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 2 190 000

Summa förslagsanslag kronor 22 600 000;

V. beträffande riktlinjerna för en civil regional beredskapsorganisation

godkänna vad utskottet anfört;

VI. bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1951/52

bestrida kostnaderna för organisationen från avlöningsanslagen

till överståthållarämbetet och länsstyrelserna;

VII. för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln såsom

förslagsanslag anvisa

1) till Överståthållarämbetet: Avlöningar 2 935 000 kronor;

2) till Länsstyrelserna: Avlöningar 22 600 000 kronor.

Stockholm den 11 maj 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 144.

RESERVATIONER:

1) av herrar Lundgren, Ståhl och Thapper, vilka ansett, alt utskottet

bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och att därför

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 8, som börjar med orden

»Vad i», t. o. m. det stycke på s. 10, som slutar med orden »länsstyrelsernas

icke-ordinarieposter», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Vad i propositionen anförts om behovet av ett allmänt regionalt organ

för den ekonomiska försvarsberedskapen har utskottet funnit övertygande.

Utskottet anser sig alltså böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 145.

dels ock utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:

»V. beträffande riktlinjerna för en civil regional beredskapsorganisation

godkänna vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 16 mars

1951 anfört;»

2) av herr Andersson i Malmö.

Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1951

116429

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till avlöningar vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna samt angående den c a1 i texten