Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag till avlöningar vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna samt angående den civila regionala beredskapsorganisationen.
1951-05-11 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1951:145, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag till avlöningar vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna samt angående den civila regionala beredskapsorganisationen.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande nr 145.
Nr 145.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar om anslag
till avlöningar vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna
samt angående den civila regionala beredskapsorganisationen.
(3:e avd.)
Avlöningsanslagen.
ÖverstÄhållarämbetet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t
under elfte huvudtiteln (punkt 162, s. 308—311 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen
att dels besluta att å personalförteckningen för överståthållarämbetet
uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels fastställa av
departementschefen förordad avlöningsstat för ämbetet, att tillämpas tills
vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52, dels ock till Överståthållarämbetet: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 935 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 990 000
kronor.
För kansliavdelningarna beräknas ett ökat medelsbehov av sammanlagt
5 100 kronor. Såsom ersättare för en å Stockholms stads lönestat uppförd
förste kontorsskrivartjänst, vilken indragits vid löneregleringen för överståthållaren
den 1 oktober 1949 och vars innehavare varit överståthållarens
handsekreterare, har ämbetet anställt ett icke-ordinarie kanslibiträde med
avlöning från förevarande anslag, för vilken medel tidigare icke beräknats.
Enligt beslut av Kungl. Maj :t må vidare 1 500 kronor per år disponeras
till kostnader för vissa portvaktsgöromål vid överståthållarens tjänstebostad.
Beloppet har icke inräknats i anslaget för budgetåret 1950/51. Å andra
sidan uppstår viss kostnadsminskning till följd av löneklassförändringar.
Med hänsyn till den reglerade befordringsgången böra två kontorsbiträden
överföras på ordinarie stat.
I fråga om skatteavdelningen beräknas 14 900 kronor för uppflyttningar
i reglerad befordringsgång och 16 200 kronor för löneklassuppflyttningar.
Å andra sidan nedgår medelsbehovet med i runt tal 100 kronor genom minskning
av vissa personliga lönefyllnader.
Med hänsyn till vad chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har anslagsposten till avlö
-
Statsutskottets utlåtande nr H5.
5
ningar till övrig icke-ordinarie personal nedrälcnats med 80 000 kronor.
Av minskningen falla 25 000 kronor på kansliavdelningarna och 55 000 kronor
på skatteavdelningen.
Anslaget har sålunda nedräknats med tillhopa 55 000 kronor.
Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (pankt 164, s. 313—316)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen
angivna ändringar i personalförteckningen för länsstyrelserna,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till
Länsstyrelserna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 22 600 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 23 195 000
kronor.
Det av 1948 års länsstyrelse utredning avgivna betänkandet angående
länsstyrelsernas organisation och ställning inom länsförvaltningen -—• som
remissbehandlats — är f. n. föremål för övervägande inom inrikesdepartementet.
I avbidan på resultatet härav och med hänsyn till nu rådande statsfinansiella
läge kan departementschefen icke tillstyrka framlagda förslag
om personalökning. Han räknar med att under nästa budgetår en viss reduktion
skall kunna ske i fråga om personalen på priskontoren. Vid utgången
av innevarande budgetår beräknas samtliga länstrafikledarbefattningar
vara avvecklade.
Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträden med
skriv- och kontorsgöromål böra 33 extra ordinarie sådana biträden fr. o. m.
nästa budgetår erhålla ordinarie tjänster i Ca 8. En tjänst som landskontorist
på övergångsstat i Ca 19 bör avföras från personalförteckningen.
Anslagsposten till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat har
höjts med 153 000 kronor, under det att medelsbehovet för avlöningar till
tjänstemän å övergångsstat beräknas nedgå med 25 000 kronor.
Medelsanvisningen till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har
reducerats med ett något större belopp än som svarar mot en treprocentig
nedräkning. Posten föreslås minskad med 660 000 kronor till 11 020 000
kronor.
Anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, samt till rörligt tillägg ha nedräknats med 5 000, resp. 58 000
kronor.
Sammanlagt har anslaget alltså nedräknats med 595 000 kronor.
I promemoria den 10 april 1951 har inrikesdepartementet därefter anmält,
att en landssekreterare genom lagakraftvunnen dom den 20 februari
1951 dömts att för falskdeklaration böta visst belopp till kronan samt vara
6
Statsutskottets utlåtande nr 145.
suspenderad från sin befattning som landssekreterare under en månad.
Han anses icke böra kvarstå såsom landssekreterare i länet. I promemorian
föreslås därför, att han i sin nu innehavda tjänst fr. o. m. den 1 juli 1951
överföres å övergångsstat med tjänstgöringsskyldighet enligt Kungl. Maj :ts
bestämmande. Avsikten vore, att tjänstgöringsskyldigheten tills vidare skulle
fullgöras vid civilförsvarsstyrelsen, som därigenom vunne en välbehövlig
förstärkning av sina administrativa arbetskrafter. Å personalförteckningen
för länsstyrelserna borde bland tjänstemän å övergångsstat upptagas 1
landssekreterare i Ca 37.
Den civila regionala beredskapsorganisationen.
I propositionen nr 149 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 16 mars 1951,
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
riktlinjer för en civil regional beredskapsorganisation, dels ock bemyndiga
Kungl. Maj:t att för budgetåret 1951/52 bestrida kostnaderna för organisationen
från avlöningsanslagen till överståthållarämbetet och länsstyrelserna.
1 propositionen har redogjorts för ett av utredningen rörande länsstyrelsernas
krigsorganisation avgivet betänkande angående den civila regionala
krigsorganisationen ävensom för en skrivelse från utredningsmannen
angående krigssjukvården in. in.
Departementschefen framhåller inledningsvis, att frågan om ett allmänt
regionalt organ för den ekonomiska försvarsberedskapen under de senaste
åren aktualiserats i olika sammanhang. Han föreslår nu, att länsstyrelsen
skall fungera som ett sådant allmänt regionalt organ. Arbetsuppgifterna
inom den ekonomiska försvarsberedskapen anses böra fördelas mellan länsstyrelserna
och övriga regionala organ efter samma principer, som gälla
för de centrala myndigheterna. Detta skulle innebära, att de olika detaljplaneringarna
skola handhas av de organ, som syssla med motsvarande
fredsuppgifter, medan länsstyrelserna skola svara för erforderliga detaljplaneringar
på återstående områden samt hålla sig informerade om och
samordna samtliga ekonomiska försvarsberedskapsåtgärder inom länet.
Verksamheten måste emellertid till en början ske försöksvis. Det bör tillses,
att dubbelarbete i olika instanser undvikes.
Vid utformandet av länsstyrelsens organisation för ärenden rörande det
ekonomiska försvaret bör man — fortsätter departementschefen — i nuläget
begränsa sig till en stomme för en krisorganisation, som i en mera kritisk
situation kan fungera efter kort varsel. I ett akut krigsläge bör man
räkna med att verkställighetsåtgärderna sammanhållas i länsstyrelsens regi.
Han förordar, att tills vidare inom varje landskansli inrättas en särskild
underavdelning (sektion) för ärenden rörande den ekonomiska försvarsberedskapen,
vilken bör stå under ledning av en härför förordnad sakkun
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 145.
nig. Till denna underavdelning böra vidare knytas fyra särskilda sakkunniga
för frågor rörande konsumtionsregleringar, jordbruksproduktion, industri
och bränsleförsörjning.
Även i fråga om sjukvårdsresursernas utnyttjande och fördelning inom
länen under krig erfordras en enhetlig ledning genom länsstyrelserna. Redan
i fred måste länsstyrelsernas sjuk vårdsdetalj tilldelas viss personal
för att följa planläggningen för verksamheten i krig, och den ansvarige
ledaren för förberedelsearbetet — detaljens föreståndare — utses.
I syfte att åstadkomma en samordning beträffande planläggningen av
de civila försvarsuppgifterna och för att i krig möjliggöra en civilmilitär
samverkan förordar departementschefen, att vissa län sammanföras till
civilområden, i stort sett sammanfallande med de nuvarande militärområdena.
Till befälhavare inom sådant civilområde skall utses en landshövding.
Civilbefälhavarna föreslås skola utses fr. o. in. den 1 juli 1951. Någon särskild
personal till deras förfogande anses icke nu erforderlig.
Beträffande kostnaderna anför departementschefen följande.
Enligt utredningens förslag skulle chefen för länsstyrelsens ekonomiska
försvarssektion erhålla ett arvode av 1 200 kronor för år. Med hänsyn till
arbetsuppgifternas art och omfattning föreslår jag, att detta belopp höjes
till 2 400 kronor. I det fall, att chefen utses bland länsstyrelsens befattningshavare,
bör särskilt arvode ej utgå. Till de fyra, till nämnda avdelning
knutna sakkunniga föreslår jag ett dagarvode av 25 kronor.
Förste provinsialläkare, som utsetts till chef för länsstyrelsens hälso- och
sjukvårdssektion, bör ej åtnjuta särskilt arvode. Utses annan, som ej är
skyldig att biträda länsstyrelsen, räknar jag med eu årlig ersättning av
1 500 kronor.
Kostnaderna för arvoden skulle enligt mina beräkningar sålunda komma
att uppgå till sammanlagt omkring (25 X 2 400 + 4 X 25 x 10 x 25) 90 000
kronor. Härtill torde böra läggas ett belopp av förslagsvis 10 000 kronor för
arvoden åt föreståndare för hälso- och sjukvårdsdetaljen. Sammanlagda
kostnaderna torde sålunda kunna uppskattas till (90 000 + 10 000) 100 000
kronor. Arvodena torde få bestridas från överståthållarämbetets och länsstyrelsernas
icke-ordinarieposter. Anslagen torde icke böra uppräknas i
anledning härav.
I övrigt räknar jag ej med några särskilda kostnader för nästa budgetår.
Utskottet.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag med avseende å anslag till avlöningar
vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna. Med anledning av innehållet
i inrikesdepartementets promemoria den 10 april 1951 förordar utskottet,
att å personalförteckningen för länsstyrelserna å övergångsstat uppföres
1 landssekreterare i Ca 37. Härvid förutsätter utskottet att alla möjligheter
noga tillvaratagas att framdeles finna annan ordinarie tjänst, til! vilken
ifrågavarande landssekreterare kan förflyttas.
8
Statsutskottets utlåtande nr 145.
Av den i propositionen nr 149 lämnade redogörelsen framgår, att försvarsförberedelserna
på det ekonomiska området i huvudsak handhavas av
de myndigheter, som syssla med motsvarande fredsproblem. Riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap åvilar att handha detaljplaneringen på
de områden, där andra lämpliga statliga centralorgan icke finnas, samt att
leda, övervaka och samordna försvarsförberedelserna. Länsstyrelserna handha
redan vissa uppgifter beträffande den ekonomiska försvarsberedskapen,
främst trafikplanläggningen och beredskapsuppgifterna på livsmedelsområdet.
Vad i propositionen anförts om behovet av ett allmänt regionalt organ
för den ekonomiska försvarsberedskapen har utskottet icke funnit övertygande.
Enligt utskottets uppfattning kan nuvarande ordning — i varje
fall vid en relativt restriktiv målsättning för verksamheten — icke under
fredstid anses otillfredsställande. Denna ordning synes fördenskull i princip
böra bibehållas, medan länsstyrelsernas egentliga krigsorganisation endast
bör planläggas på sådant sätt, att en länsstyrelse vid förbindelseavbrott
under krig i erforderlig grad kan övertaga de centrala myndigheternas
uppgifter och åstadkomma den nödvändiga samordningen inom länet.
Härför erfordras icke under normala förhållanden någon utvidgning av
länsstyrelsernas nuvarande befattning med de ekonomiska försvarsberedskapsuppgifterna
eller någon förstärkning av deras organisation utan endast
att landshövdingarna — på sätt redan i regel torde ske — skaffa sig
en allmän överblick över försvarsberedskapsuppgifternas handhavande och
aktuella ställning i länen.
Om utskottet såsom framgår av det anförda alltså icke kan ansluta sig
till den av departementschefen uttalade uppfattningen att länsstyrelsen
redan i fredstid i princip skall fungera som ett allmänt regionalt organ för
den ekonomiska försvarsberedskapen, finner utskottet det å andra sidan
välbetänkt att de problem, som kunna uppkomma i ett akut krigsläge, i
nuvarande världspolitiska situation penetreras ute i länen. Detta synes
lämpligen kunna ske inom den av departementschefen föreslagna underavdelningen
(sektionen) på varje landskansli för ärenden rörande den ekonomiska
försvarsberedskapen. Utskottet tillstyrker alltså att en sådan underavdelning
tillfälligt inrättas inom varje landskansli. Sektionens uppgift
bör vara att uppgöra planer för krigsorganisationen inom länet i händelse
av ett förbindelseavbrott under krig, och denna uppgift bör slutföras under
loppet av ett eller högst ett par år. Därefter böra sektionerna icke draga
några kostnader, utan förpuppas för att kunna träda i verksamhet i ett
ytterligare skärpt läge. Underavdelningarna böra, såsom departementschefen
framhållit, vid en realistisk planering utgå ifrån ett begränsat program.
Angelägenheten härav framstår än tydligare med den snäva tidsbegränsning
av arbetet, som utskottet förordat. Utskottet understryker departementschefens
uttalande, att det bör tillses att dubbelarbete i olika instan
-
Statsutskottets utlåtande nr 14-5.
9
ser undvikes. I anslutning till departementschefens uttalande, att han räknar
med att man från näringslivets och olika organisationers sida kommer
att medverka till ett lämpligt personalval liksom till att länsstyrelsens verksamhet
på detta område över huvud underlättas, vill utskottet uttala önskemålet
att de tillfälliga underavdelningarna (sektionerna) undersöka, om
icke verksamheten för den ekonomiska försvarsberedskapen i ett tänkt
krigsläge helt eller delvis skulle kunna handhavas av näringslivets egna
organisationer utan att länsstyrelserna betungas därmed i vidare mån än
att landshövdingarna fortlöpande informeras om tänkta eller vidtagna
åtgärder.
Vad angår departementschefens förslag i fråga om krigssjukvården m. m.
vill utskottet i anslutning till nyss återgivna tankegång uttala, att de provisoriska
försvarsberedskapsavdelningarna på landskanslierna synas böra
undersöka, om icke den lokala verksamheten för krigssjukvården kan handhavas
av en kvalificerad representant för landstinget och landstingsfria städer
i paritetiskt samråd med förste provinsialläkaren i länet, utan att länsstyrelsens
medverkan påkallas.
Erforderliga föreskrifter om de provisoriska försvarsberedskapsavdelningarnas
verksamhet böra meddelas i administrativ ordning.
Utskottet anser i likhet med departementschefen att en planläggning
inom den civila försvarsberedskapens område, begränsad till allenast det
enskilda länet, icke är till fyllest. Fördenskull och då den av utskottet förordade
begränsningen av planläggningsverksamheten inom länen icke
minskar behovet av större enheter finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl.
Maj :ts förslag, att större regionala enheter skapas, som i stort sett sammanfalla
med nuvarande militärområden och som böra kallas civilområden.
Vad departementschefen anfört därom, att en landshövding — med angivna
undantag — bör utses till civilbefälhavare i varje civilområde och att civilbefälhavarna
böra utses fr. o. in. den 1 juli 1951, har ej givit utskottet anledning
till erinran.
Departementschefens förslag, att på civilbefälhavaren i fred huvudsakligen
skall ankomma att hålla sig underrättad om de olika myndigheternas
inom området planläggningsverksamhet och att samla material härom finner
sig utskottet böra tillstyrka. Utskottet utgår härvid från att verksamheten
bedrives i så föga betungande former som möjligt och att materialet
— som självfallet endast bör vara av översiktlig natur — icke tillätes bli
alltför omfattande. Då den biträdeshjälp, som kan visa sig erforderlig, bör
kunna tillhandahållas av vederbörande länsstyrelse, finner utskottet i likhet
med departementschefen någon särskild personal till civilbefälhavarens
förfogande icke vara erforderlig. Huruvida en heltidsanställd kanslichef
kan bliva erforderlig torde, såsom departementschefen framhållit, få
avgöras när civilområdena krigsorganiseras, vilket enligt utskottets mening,
icke bör ske förrän i ett krigsläge.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 144—145.
10
Statsutskottets utlåtande nr 145.
Vad departementschefen anfört i fråga om kostnadsberäkningarna har
icke givit utskottet anledning till annat uttalande än att ifrågakommande
arvoden — därest de befinnas böra utgå jämväl efter budgetåret 1951/52 —
även då synas böra bestridas från överståthållarämbetets och länsstyrelsernas
icke-ordinarieposter.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för överståthållarämbetet uppföra två nya kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
II. fastställa följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till överståthållaren och under
-
ståthållaren, förslagsvis .................. 50 500
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 1 686 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 10 200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 884 700
5. Representationsbidrag till överståthållaren . 15 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 288 600
Summa förslagsanslag kronor 2 935 000;
III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för länsstyrelserna, vilka angivits av
utskottet;
IV. godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 596 000
2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ........................ 8 368 000
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis ............................ 193 000
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Ersättning till sakkunniga för biträde
vid utredningar m. m., förslagsvis
...................... 10 000
Statsutskottets utlåtande nr 745.
11
b. Ersättning till militärassistenter,
förslagsvis .................... 66 000
c. Ersättning till inkvarteringsche
fer,
förslagsvis ................ 9 000 85 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 11 020 000
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män
(representationsbidrag till landshövdingarna),
förslagsvis .................. 135 000
7. Tilläggsförmåner åt befattningshavare å
äldre stat, förslagsvis.................... 13 000
8. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 2 190 000
Summa förslagsanslag kronor 22 600 000;
V. beträffande riktlinjerna för en civil regional beredskapsorganisation
godkänna vad utskottet anfört;
VI. bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1951/52
bestrida kostnaderna för organisationen från avlöningsanslagen
till överståthållarämbetet och länsstyrelserna;
VII. för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln såsom
förslagsanslag anvisa
1) till Överståthållarämbetet: Avlöningar 2 935 000 kronor;
2) till Länsstyrelserna: Avlöningar 22 600 000 kronor.
Stockholm den 11 maj 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 144.
RESERVATIONER:
1) av herrar Lundgren, Ståhl och Thapper, vilka ansett, alt utskottet
bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och att därför
dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 8, som börjar med orden
»Vad i», t. o. m. det stycke på s. 10, som slutar med orden »länsstyrelsernas
icke-ordinarieposter», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Vad i propositionen anförts om behovet av ett allmänt regionalt organ
för den ekonomiska försvarsberedskapen har utskottet funnit övertygande.
Utskottet anser sig alltså böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.»
12
Statsutskottets utlåtande nr 145.
dels ock utskottets hemställan under V. bort ha följande lydelse:
»V. beträffande riktlinjerna för en civil regional beredskapsorganisation
godkänna vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 16 mars
1951 anfört;»
2) av herr Andersson i Malmö.
Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1951
116429
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till avlöningar vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna samt angående den c a1 i texten