Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar rörande vissa anslag för budgetåret 1951152 till universitetssjukhusen m.m. jämte i ämnet väckta motioner.

1951-05-18 · 36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:151, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar rörande vissa anslag för budgetåret 1951152 till universitetssjukhusen m.m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

1

Nr 151.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar rörande

vissa anslag för budgetåret 1951152 till universitetssjukhusen

m.m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln föreslagit

riksdagen att, dels under punkterna 53, 56 och 62—64, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna till Karolinska

sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av 486 000 kronor, till Bidrag

till Akademiska sjukhuset i Uppsala ett förslagsanslag av 1 880 000 kronor,

till Avlöning av vissa läkare vid Norrtulls barnsjukhus ett förslagsanslag

av 64 000 kronor, till Bidrag till vissa driftkostnader vid Norrtulls

barnsjukhus ett förslagsanslag av 60 000 kronor samt till Bidrag till vissa

driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ett

förslagsanslag av 168 000 kronor, dels ock under punkterna 33, 51 och 52

för budgetåret 1951/52 anvisa till Driftkostnadsersättning för psykiatriska

klinikerna i Lund och Uppsala ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor, till

Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag av 10 800 000 kronor

samt till Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag av

4 982 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i samma proposition beträffande kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond (bilaga 32, punkterna 4 och 5),

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1951/52 beräkna följande anslag, nämligen till Utbyggande av Karolinska

sjukhuset ett investeringsanslag av 2 300 000 kronor och till Utbyggande

av Akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag av

900 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 123, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 9 mars

1951, framlagt de förslag rörande universitetssjukhusen m. m., vilka framgå

av efterföljande redogörelse.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 499),

vari hemställts, att en befattning som överläkare i radioterapi vid Akade1

-—Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 151.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 151.

miska sjukhuset i Uppsala inrättas från och med den 1 juli 1951 samt att

anslaget för avlöning av läkare vid nämnda sjukhus för budgetåret 1951/52

höjes från det föreslagna 1 130 000 kronor till 1 145 192 kronor eller med

15 192 kronor, vilket utgör det av sjukhusdirektionen föreslagna arvodet

för ifrågavarande befattning;

dels ock en inom andra kammaren av herr Huss väckt motion (II: 550),

vari hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av propositionen nr

123 uttala, att i motionen berörda förhållanden beaktas vid de nya förhandlingarna

mellan staten och Malmö stad.

Beträffande motiveringen för yrkandena i nämnda motioner får utskottet

-— i den mån motiven ej redovisas i det följande — hänvisa till motionerna.

F"ör överskådlighetens skull behandlar utskottet först de frågor, som beröra

stockholmssjukhusen, sedan de frågor, som avse Akademiska sjukhuset

i Uppsala, därefter frågan om driftkostnadsersättning till de psykiatriska

klinikerna i Lund och Uppsala samt slutligen förslaget till avtal

om medicinsk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus.

1 :o) Utbyggande av Karolinska sjukhuset. Ivungl. Maj :t har i propositionen

nr 123 (s. 4—29) föreslagit riksdagen att till Utbyggande av Karolinska

sjukhuset under statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 2 300 000 kronor.

Sjukhuset omfattar följande kliniker: medicinsk, kirurgisk, kvinno-,

ögon-, öron-, näs- och hals-, radioterapeutisk, psykiatrisk och hudklinik.

En barnklinik är under inredning. Vidare har 1946 års riksdag fattat beslut

om uppförande av dels en rcumatologisk klinik, dels ock en byggnad, inrymmande

en medicinsk tuberkulosklinik och en bröstkirurgisk klinik.

I samband med att 1948 års riksdag fattade beslut om Serafimerlasarettets

försäljning till Stockholms stad förutsattes, att de neurologiska och neurokirurgiska

klinikerna vid lasarettet efter dettas nedläggande skulle överflyttas

till Karolinska sjukhuset. Av sjukhusets vårdplatser disponeras 108

som garnisonsavdelningar. Vid Karolinska sjukhuset finnas vidare vissa

för sjukhuset gemensamma anläggningar såsom röntgenanläggning, centrallaboratorier,

patologisk institution samt centrala köks-, tvätt- och maskinanläggningar.

Karolinska institutets ortopediska klinik är förlagd till

den å samma område som sjukhuset — det s. k. Norrbackaområdet i Solna

stad — belägna vanföreanstalten numera benämnd Norrbackainstitutet.

Genom beslut den 22 juni 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén för

Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att efter samråd med byggnadsstyrelsen,

Karolinska sjukhusets direktion, kommissionen för förhandlingar

rörande Karolinska sjukhusets utbyggande m. m. samt representanter

för Karolinska institutets lärarkollegium dels företaga överar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

3

betning av kommitténs den 7 september 1949 avlämnade förslag till dispositionsplan,

dels ock i anslutning härtill ompröva de av kommittén i

skrivelser den 2 februari och den 2 mars 1948 framlagda förslagen till nybyggnader

för reumatologisk klinik och lungkliniker, allt med beaktande

av vad departementschefen i propositionen nr 170/1950 och statsutskottet

i utlåtande nr 175/1950 anfört rörande det fortsatta utredningsarbetet i

frågan, samt till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, som kunde föranledas

av överarbetningen. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 2

september 1949 uppdragit åt kommittén att uppgöra förslag till lösande

av lokalfrågan för centrallaboratorierna vid sjukhuset samt att till Kungl.

Maj :t inkomma med skissritningar och kostnadsberäkningar. Kommittén

har sedermera inkommit med ett den 24 januari 1951 dagtecknat förslag

till generalplan för Karolinska sjukhusets utbyggande.

Beträffande den närmare utformningen av förslaget får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 6—21). Kommittén föreslår, att det i årets statsverksproposition

preliminärt beräknade anslaget till sjukhusets utbyggande,

2 300 000 kronor, fördelas enligt följande:

Uppgörande av arbetsritningar och påbörjande av reumato
-

logisk klinik .......................................... 1 000 000

Uppgörande av arbetsritningar och påbörjande av lungkliniker 500 000

Beställning av ny utrustning i ångpanne- och elektricitetscentral 300 000

Påbörjande av utbyggnad av tvättanläggning............... 300 000

Uppgörande av arbetsritningar till centrallaboratorierna och

föreslagna byggnadsåtgärder i det centrala vårdblocket .... 200 000

2 300 000

Departementschefen framhåller, att det nu framlagda förslaget till generalplan

till behandling upptagit samtliga de problem, som berördes i

propositionen nr 170/1950. Förslaget innebär, att nytillkommande vårdplatser

i största möjliga utsträckning anslutas till sjukhusets centralkomplex.

I fråga om lungklinikerna och nervklinikerna har detta varit tekniskt

omöjligt med hänsym till klinikernas storlek. Däremot har kommittén föreslagit,

att den reumatologiska kliniken skall anslutas direkt till huvudblocket.

Denna lösning anses icke endast innebära fördelar ur inre kommunikationssynpunkt

utan också lämna möjlighet öppen för en intim, personlig

kontakt med de medicinska vårdavdelningarna, vilket anses komma att

vara till båtnad för undervisningen, forskningen och sjukvården på detta

område. De fördelar, som stå att vinna genom ett realiserande av byggnadskommitténs

nu framlagda förslag, komma sannolikt att visa sig mera uppenbara

i den mån övriga delar av kommitténs dispositionsplan bli realiserade.

Departementschefen biträder sålunda principförslaget beträffande denna

klinik, vilken har beräknats för samma lokalutrymmen som enligt det ti
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 151.

digare förslaget. Kostnaderna, som hösten 1948 beräknades till 1 250 000

kronor och som vid prisläget sommaren 1950 uppgå till 1 375 000 kronor

— vari jämväl inräknas tidigare utredningskostnader —• föranleda ingen

erinran från departementschefens sida. Kommittén har emellertid föreslagit,

att klinikens vårdavdelningar skulle förses med samtalsrum samt

att förrådsutrymmen om cirka 150 m2 skulle tillföras kliniken. Detta förslag

innebär så påtagliga fördelar och medför så ringa ytterligare kostnad

-—• 85 000 kronor — att departementschefen anser sig böra förorda detsamma.

Det förutsättes få ankomma på kommittén att utföra arbetsritningar

till den reumatologiska kliniken samt utföra övriga förberedelsearbeten

i enlighet med det skisserade programmet.

I frågan om lungklinikernas placering har kommittén förordat den plats

på västra sjukhusområdet, som i 1946 års riksdagsbeslut avsetts för dessa

kliniker. Kommittén har ej funnit det möjligt att företaga ifrågasatt begränsning

av klinikernas storlek. På av kommittén anförda skäl och med

hänsyn till att varken den tidigare byggnadskommittén eller remissmyndigheterna

hyst någon avvikande mening i denna del, finner departementschefen

sig böra ansluta sig till förslaget. Kommittén förutsättes således

få fortsätta förberedelsearbetet för att snarast möjligt kunna påbörja klinikbyggnaden.

Kommitténs beräkning av kostnaderna — 7 070 000 kronor

-— föranleder ingen erinran från departementschefens sida.

Departementschefen finner det likväl angeläget att ånyo framhålla vikten

av att byggnadskommittén i sitt fortsatta arbete tillvaratager varje

möjlighet till begränsning av nytillkommande klinikers storlek. Han ansluter

sig i detta sammanhang till det av kommittén framförda förslaget,

att den nuvarande hudklinikens storlek i lämpligt sammanhang bör bliva

föremål för en förutsättningslös omprövning i syfte att undersöka, huruvida

möjlighet föreligger att disponera viss del av densamma för andra

vårdbehov.

En väsentlig del av kommitténs betänkande utgör de framlagda förslagen

till lösning av centrallaboratoriernas lokalfråga samt omdispositionen

av lokalerna inom huvudkomplexet. Kommittén har härvid diskuterat

olika lösningar. Liksom remissmyndigheterna finner departementschefen

för egen del förslaget att förlägga vissa utrymmen tillhörande ifrågavarande

laboratorier inom centralblockets södra länga innebära en väl

funnen lösning. Förslaget får betraktas som ett led i kommitténs strävan

att koncentrera sjukhusbebyggelsen i största möjliga mån till eller omkring

huvudkomplexet. Enligt kommittén, som understryker, att vissa specialkliniker

ej kunna undvara egna laboratorier, skulle de fysiologiska och

kemiska centrallaboratorierna förläggas inom södra sjukhuslängan. I övrigt

skulle det bakteriologiska centrallaboratoriet, forskningslaboratorierna

samt djurstallarna förläggas i en fristående byggnad utanför huvud
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

5

komplexet. Härvid har kommittén framlagt två preliminära förslag, till

vilka anledning anses saknas att nu taga ställning. I fråga om de till huvudblocket

förlagda laboratorielokalerna medför ett förverkligande av förslaget,

att vissa om- och tillbyggnadsåtgärder måste vidtagas. Sålunda kräver

ianspråktagandet av redan befintliga vårdavdelningar vissa ombyggnadsarbeten,

varjämte det redan beslutade nya garnisionssjukhuset snarast

måste uppföras för att frigöra de vid Karolinska sjukhuset nu belägna

garnisonsavdelningarna samt en tillbyggnad till sjukhusets E-flygel vidtagas

i så god tid, att det fullständiga utbyggandet av centrallaboratorierna

icke fördröjes. Slutligen skulle den flygel, som avses skola inrymma

den reumatologiska kliniken, påbyggas med två våningar för en kostnad

av omkring 600 000 kronor. Trots de icke oväsentliga störningar i sjukhusdriften,

som måste uppstå vid ett genomförande av de ifrågasatta byggnadsarbetena

i huvudkomplexet, anser departementschefen sig böra förorda

kommitténs förslag till lösande av laboratoriefrågan även på den

grund att en lösning efter denna linje enligt kommitténs beräkningar komme

att ställa sig betydligt billigare än det diskuterade alternativet med en

gemensam fristående byggnad för samtliga centrallaboratorier.

Genom tillskottet av lokaler inom södra sjukhuslängan skulle ej blott laboratoriefrågan

få en snabb och tillfredsställande lösning utan även utrymme

beredas inom centralblocket för flertalet av de specialkliniker, som

kommittén omnämnt i sitt betänkande och vilka på grund av markbrist

ej torde kunna förläggas till Sabbatsbergs sjukhus. Vad kommittén sålunda

anfört rörande södra sjukhuslängans om- och tillbyggnad ansluter departementschefen

sig till, men förutsätter, att Kungl. Maj :t och riksdagen framdeles

i detalj få tillfälle att taga närmare ställning till det lokalprogram,

som kommittén ämnar framlägga i detta avseende. Påbyggnaden av den

reumatologiska kliniken anses i besparingssyfte böra ske samtidigt med

klinikens uppförande.

Departementschefen ansluter sig även till kommitténs principförslag, att

den ortopediska kliniken i en framtid förlägges till Karolinska sjukhuset.

Förslaget, alt den för kliniken avsedda operationsavdelningen skulle inrymmas

i huvudkomplexets norra länga anses böra närmare övervägas.

I anslutning till en överflyttning av den ortopediska kliniken till sjukhuset

bör också prövas, huruvida icke den vid sjukhuset provisoriskt upprättade

arbetskliniken för kvalificerad arbetsprövning bör givas permanent

karaktär samt anslutas till den socialmedicinska verksamhet, som

redan nu bedrives vid vanföreanstalten. Frågan om den yrkesmedicinska

avdelningens lokalfråga anses böra närmare utredas av kommittén före

ett slutligt ställningstagande från statsmakternas sida.

I fråga om nervklinikerna har undersökts huruvida dessa skulle kunna

erhålla en central placering i förhållande till huvudkomplexet. Enligt ett

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 151.

av kommissionen för förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets fortsatta

utbyggande framlagt förslag till utformning av klinikerna skulle

byggnadsvolymen utgöra över 70 000 m3 och byggnadskostnaden

10 500 000 kronor. För den händelse att klinikerna skulle bliva av

denna storlek har kommittén funnit övervägande skäl tala för en förläggning

öster om det centrala sjukhusblocket. En förutsättning härför är

dock, att viss del av Eugeniahemmets område tages i anspråk som byggnadsplats.

Med hänsyn till vad departementschefen tidigare anfört angående

bristen på lämplig tomtmark i sjukhusets närhet förordar han, att

Eugeniahemmets område för framtiden reserveras för statliga ändamål

och i första hand tages i anspråk för behov, som kunna uppstå i samband

med Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.

Vid en utbyggnad i enlighet med föreliggande generalplan skulle sjukhusets

vårdplatsantal komma att öka med 820 till 2 141. Detta förhållande

gör det nödvändigt att ompröva frågan om sjukhusets centrala köks-,

tvätt- och maskinanläggningar. Genom en mindre omändring skulle köksanläggningen

räcka för en beläggning motsvarande 2 200 platser. Ångpanne-

och elektricitetscentralen skulle genom anskaffande av en 20-tonspanna

samt genom ett framtida utbyte av fyra 7-tonspannor mot 11-tonspannor

erhålla en tillräcklig effekthöjning såväl för sjukhusets utbyggnad

som för de byggnadsföretag, som planeras vid Karolinska institutet. Totalkostnaden

har beräknats till 2 100 000 kronor. I fråga om tvättanläggningen

anses, att den erforderliga kapacitetshöjningen kan ernås genom

en utbyggnad av tvättbyggnaden samt genom komplettering av maskinutrustningen,

allt för en kostnad av 1 060 000 kronor. Kommitténs förslag

i denna del synes utgöra en naturlig följd av vad kommittén i övrigt föreslagit

i fråga om sjukhusets utbyggnad. Departementschefen ansluter sig

jämväl till de gjorda kostnadsberäkningarna. Vad kommittén anfört angående

behovet av nya lokaler för militärapotek, administrationslokaler

och verkstäder vid sjukhuset föranleder ej heller någon erinran från hans

sida.

En viktig förutsättning för ett realiserande av föreliggande generalplan

är tillgången på tillräcklig sjukhuspersonal av olika kategorier. Redan

nu erbjuder personalproblemet stora svårigheter för ett fullt utnyttjande

av sjukhuset. Under senare tid ha emellertid vissa åtgärder vidtagits för

att häva den besvärande personalbristen. Sålunda finnes numera vid sjukhuset

en personalkonsulent, vars huvudsakliga uppgift är att anskaffa bostäder

åt personalen i den öppna bostadsmarknaden. Vidare må erinras

om att Solna stad har under uppförande ett bostadshus, avsett för personal

vid Karolinska sjukhuset. Departementschefen förutsätter, att direktionen

för Karolinska sjukhuset ägnar frågan fortlöpande uppmärksam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

7

het och till Kungl. Maj :t inkommer med sådana förslag, som kunna bidraga

till att förbättra personalrekryteringen.

Vad angår byggnadskommitténs anslagsäskanden för nästa budgetår anses

medel böra beräknas för att möjliggöra ett påbörjande av generalplanens

aktuella etapp, vilken innefattar uppförandet av en reumatologisk

klinik, lungkliniker, byggnadsåtgärder i det centrala vårdblocket, utbyggnad

av tvättanläggningen samt beställning av utrustning för ångpanneoch

elektricitetscentralen. I likhet med kommittén anser departementschefen,

att följande belopp böra stå till förfogande för nästa budgetår,

nämligen 1 000 000 kronor för uppgörande av arbetsritningar och påbörjande

av den reumatologiska kliniken, 500 000 kronor för uppgörande av

arbetsritningar och påbörjande av lungklinikerna, 200 000 kronor för uppgörande

av arbetsritningar till centrallaboratorierna och föreslagna byggnadsåtgärder

i det centrala vårdblockct, 300 000 kronor för beställning av

ny utrustning i ångpanne- och elektricitetscentralen samt 300 000 kronor

för påbörjande av utbyggnad av tvättanläggningen. Med hänsyn till att

de föreslagna åtgärderna i fråga om de centrala maskinanläggningarna

avse sådan utrustning, som är att hänföra till fast inredning, anses medel

för ändamålet böra anvisas på kapitalbudgeten. Något särskilt anslag på

driftbudgeten till utrustning vid Karolinska sjukhuset är sålunda ej erforderligt.

Det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår skulle

alltså utgöra 2 300 000 kronor.

Utskottet har avlagt besök vid Karolinska sjukhuset. Tillsammans med

representanter för kommittén för sjukhusets fortsatta utbyggande och direktionen

samt lärarkollegiet genomgick utskottet generalplanen och besiktigade

tilltänkta byggnadsplatser för olika kliniker ävensom ett antal i

drift varande sjukhusavdelningar. Allmänt sett kom utskottet till den

uppfattningen, att sjukhuset genom de planerade utbyggnaderna blir större

än vad som är förenligt med god driftekonomi och rationell administration.

Beläggningen på allmänt rum utgjorde vid utskottets besök 94

procent av platsantalet. Lokalerna för vissa avdelningar — exempelvis

centrallaboratorierna — fann utskottet otillfredsställande, medan lokalerna

för andra avdelningar voro tillräckliga.

Med utgångspunkt från sina vid besöket gjorda iakttagelser och vad i

övrigt vid ärendets behandling förekommit finner utskottet det angeläget,

att en begränsning av den föreliggande generalplanen — omfattande 2 141

vårdplatser — om möjligt kommer till stånd. Bristen på lämplig tomtmark

för statliga ändamål i huvudstadens närhet kan visserligen, såsom

departementschefen framhållit, tänkas nödvändiggöra en utbyggnad utöver

tidigare angivet maximum, 2 000 vårdplatser, men en sådan ytterligare

utbyggnad bör icke ske förrän efter noggrann avvägning av nack
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 151.

delarna med förläggning av visssa avdelningar annorstädes mot nackdelarna

med att sjukhuset tillätes växa ytterligare. Utskottet finner det

alltså önskvärt, att riksdagen framdeles får tillfälle att i detalj taga ställning

till det lokalprogram, som kommer att framläggas.

I fråga om i propositionen behandlade förslag synes en begränsning av

platsantalet icke utesluten vid förläggning av nervklinikerna till annat

sjukhus än det Karolinska. Utskottet förordar därför en omprövning av

frågan om nervklinikernas förläggning och utredning om möjligheterna

att förlägga dessa kliniker till annat sjukhus. I övrigt understryker utskottet

departementschefens uttalande om angelägenheten av att byggnadskommittén

i sitt fortsatta arbete tillvaratager varje möjlighet till begränsning

av nytillkommande klinikers storlek.

Kungl. Maj :ts förslag i fråga om den reumatologiska kliniken finner sig

utskottet kunna tillstyrka. Förslaget om klinikens förseende med samtalsrum

och förrådsutrymmen synes innebära påtagliga fördelar.

Utskottet förordar även departementschefens förslag i vad avser lungklinikerna.

Enligt utskottets mening bör den nuvarande hudklinikens

storlek i lämpligt sammanhang förutsättningslöst omprövas, varvid även

bör beaktas om icke avlastningsmöjligheter kunna finnas eller uppkomma

vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Även om, såsom departementschefen framhållit, förslaget till lösning av

centrallaboratoriernas lokalfråga genom att vissa utrymmen förläggas inom

centralblockets södra länga kommer att medföra vissa störningar i sjukhusdriften,

finner sig utskottet dock böra tillstyrka detta förslag. Med anledning

av alt förslaget förutsätter att det redan beslutade nya garnisonssjukhuset

snarast måste uppföras vill utskottet framhålla önskvärdheten

av att byggnadskvoten för hälso- och sjukvård om möjligt ökas.

Utskottet är icke berett att nu ansluta sig till departementschefens principförslag,

att den ortopediska kliniken i en framtid skall förläggas till

Karolinska sjukhuset. Slutlig ställning till denna fråga bör enligt utskottets

mening icke tagas förrän i samband med prövningen av ortoped- och

vanförevårdssakkunnigas förslag.

Utskottet förordar, att Eugeniahemmets område för framtiden reserveras

för statliga ändamål men är icke berett biträda uppfattningen att området

i första hand bör tagas i anspråk för behov som kunna uppstå i samband

med Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggnad.

Utskottet tillstyrker, att en utökning av sjukhusets centrala köks-, tvättoch

maskinanläggningar kommer till stånd samt alt tvättanläggningen därvid

dimensioneras så alt den kan avverka även vanföreanstaltens tvätt.

Utskottet anser emellertid, att förslaget till omändring av tvättanläggningen

bör överarbetas för alt man skall vinna en mindre kostnadskrävande

och mera driftsekonomisk lösning. Utskottet tillstyrker, att 300 000 kro
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

9

nor anvisas för inköp av en 20-tonspanna, då en sådan även enligt utskottets

mening under alla förhållanden är erforderlig.

Mot departementschefens övriga förslag har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Utbyggande av Karolinska sjukhuset

för budgetåret 1951/52 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 2 300 000 kronor.

2:o) Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 1 (punkt 51, s. 95—109 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för Karolinska sjukhuset, vilka påkallas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

anfört, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för Karolinska sjukhuset, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1951/52, dels ock till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 10 800 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 10 070 000

kronor.

Departementschefen anför i fråga om personalbehovet vid sjukhusets

redan nu befintliga avdelningar och kliniker i huvudsak följande.

Den radiofysiska institutionens personalfråga prövades så sent som vid

1950 års riksdag. Då vidare institutionens föreståndare hemställt om utredning

rörande organisationen av den tillsynsverksamhet, som författningsenligt

åvilar institutionen, är jag icke nu beredd att förorda en utökning

av personalen. Den ifrågasatta utredningen bör emellertid enligt

min mening omfatta spörsmålet om institutionens personalorganisation och

arbetsuppgifter över huvud taget. Jag har för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t,

att en sådan utredning företages. Utredningsarbetet synes kunna bedrivas

med sådan skyndsamhet, att resultatet kan föreläggas 1952 års riksdag.

I enlighet med beslut av 1950 års riksdag ha direktionen och Karolinska

institutets lärarkollegium till utredning upptagit frågan om den lämpligaste

formen för ersättning för de patologiska undersökningar, som utföras

vid sjukhusets radiopatologiska institution och patologiska avdelning. Vid

preliminära förhandlingar mellan de berörda parterna har enighet uppnåtts

om att vid den radiopatologiska institutionen borde anställas en förste

underläkare för undersökningarna och att för de undersökningar, som

utföras vid den patologiska avdelningen, skulle utgå ersättning med 5 kronor

för undersökning. Något slutligt utredningsresultat har ännu icke avlämnats

till Kungl. Maj:t. Enligt vad jag under hand inhämtat har enighet

ej vunnits mellan parterna om direktionens förslag, att skyldighet skulle

stadgas för vederbörande befattningshavare vid den patologiska avdelningen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 151.

att mot den särskilda ersättning, som i vederbörlig ordning bleve fastställd,

utföra undersökningar för sjukhusets räkning. Med hänsyn härtill anser

jag, att frågan före ett slutligt ställningstagande bör bli föremål för ytterligare

utredning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att för ändamålet

tillkalla särskild utredningsman. För nästa budgetår förordar jag, att ersättningarna

måtte få utgå enligt samma grunder, som med riksdagens

medgivande provisoriskt gälla för innevarande budgetår, innebärande, att

från sjukhusets omkostnadsanslag må för undersökningar vid radiopatologiska

institutionen utgå högst 18 100 kronor samt för undersökningar vid

patologiska avdelningen ersättning efter 5 kronor för undersökning.

Jag tillstyrker, att en befattning som sjuksköterska i Ce 10 inrättas vid

kirurgiska kliniken. Förslaget, att en biträdande läkare vid Serafimerlasarettets

öronklinik överflyttas till Karolinska sjukhuset, föranleder ingen

erinran från min sida. Jag biträder även direktionens förslag, att vid ögonkliniken

anställes en heltidsanställd översköterska i Ca 12 i stället för en

halvtidstj änstgörande.

Vid Radiumhemmet bör på grund av det kraftigt ökade arbetet vid polikliniken

inrättas en befattning som biträdande överläkare. Jag tillstyrker

likaledes, att personalen på Radiumhemmet ökas med ett röntgenbiträde

och ett ekonomibiträde för skötseln av en nyligen anskaffad röntgenapparat.

Befattningshavarna torde dock tills vidare endast böra erhålla extra

anställning. Genom beslut den 12 maj 1950 medgav Kungl. Maj :t, att personalen

vid Radiumhemmet finge intill utgången av budgetåret 1950/51

förstärkas med 3 sjukvårdsbiträden i Cg 4. Enär ifrågavarande befattningar

synas erforderliga jämväl under nästa budgetår, förordar jag, att

medel beräknas för 3 sjukvårdsbiträden i Cg 4.

I fråga om direktionens förslag om inrättande av en tjänst som förste

underläkare vid kemiska centrallaboratoriet ansluter jag mig till reservantens,

överdirektören von Dardels, samt statskontorets förslag, att den andre

underläkare vid medicinska kliniken, som sedan länge tjänstgjort vid laboratoriet,

överflyttas till detta.

Med anledning av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor böra kuratorsbefattningarna

placeras i 17 i stället för såsom f. n. 15 lönegraden. Tjänsten som tvättföreståndare

torde uppflyttas från Ca It till Ca 13.

Vad angår förslaget att inrätta en tjänst som personalkonsulent anser

jag mig, trots att jag väl inser betydelsen av ifrågavarande befattning, f. n.

ej böra göra annat uttalande än att direktionen liksom hittills torde få

anlita tillgängliga medel för avlönande av en befattningshavare med ifrågavarande

arbetsuppgifter.

I övrigt har jag ej funnit mig böra biträda direktionens förslag till personalförstärkningar

eller löneförbättringar.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet vid anmälan av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagit rörande maskinpersonalen,

förordar jag, att befattningen som maskinmästare i Ca 21 erhåller benämningen

förste maskinmästare, att 1 maskinist i Ca 16 uppflyttas till förste

maskinist i Ca 17, 3 maskinister i Ca 13 till Ca 15 och 1 maskinist i Ce 13

till Ce 15. Vid Karolinska sjukhusets garnisonsavdelning böra uppflyttas

1 maskinist från Ce 14 till Cg 15 och 2 eldare från Ce 9 till Cg 11 resp. Cg 10,

varjämte för en nu säsonganställd eldare räknas lön efter Cg 9.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

11

De av mig framlagda förslagen påkalla en ökning av medelsanvisningen

till nya tjänster med 55 650 kronor. Härtill kommer för lönegradsuppflyttningar

ett belopp av cirka 7 500 kronor. För automatiska utgiftsstegringar

beräknar jag 10 000 kronor. Anslagsbehovet utgör alltså 73 150 kronor.

1 fråga om den nya pediatriska klinikens personaluppsättning

räknar departementschefen med följande personal. Vid vårdavdelningarna:

9 översköterskor Ca 12, 22 sjuksköterskor Ce 10, 52 elever

med arvode efter 1 050 kronor per år, 18 barnsköterskor Ce 5, 22 ekonomibiträden

Ce 4, 1 socialassistent Ce 13 samt 1 arbetsinstruktör Ce 12

och 1 arbetsinstruktörselev med arvode efter 1 050 kronor per år; vid poliklinikerna:

2 översköterskor Ca 12, 1 sjuksköterska Ca 10, 3 sjuksköterskor

Ce 10, 3 ekonomibiträden Ce 4 och 5 elever; vid operationsavdelningen:

1 översköterska Ca 12, 4 sjuksköterskor Ce 10, 4 elever samt 1

ekonomibiträde Ce 4; vid laboratorierna och röntgenavdelningen: 2 översköterskor

Ca 12, 2 sjuksköterskor Ca 10, 5 sjuksköterskor Ce 10, 3 elever,

2 ekonomibiträden Ce 4, 2 laboratoriebiträden Cell, 1 sjukvårdsbiträde

Ce 4 och 1 fotograf Ce 9.

I fråga om läkar personalen föreslås anställande av 1 överläkare, tilllika

professor, med ett arvode av 1 500 kronor samt 3 överläkare Ca 29,

varav 1 vid vardera kirurgiska, psykiatriska samt röntgenavdelningen. Vid

cardiologiska avdelningen räknas med 1 biträdande överläkare med ett

arvode av 11 760 kronor och vid kirurgiska polikliniken 1 befattning som

biträdande läkare med samma arvode. För medicinska avdelningen anses

få avses 8 förste underläkare med ett arvode av 16 128 kronor samt 1 befattning

som biträdande läkare vid elektroencephalografiska laboratoriet

med ett arvode av 11 760 kronor. Vidare bör 1 förste underläkare tjänstgöra

vid röntgenavdelningen och 2 förste underläkare vid kirurgi ska avdelningen.

1 andre underläkare med ett arvode av 12 660 kronor anses

böra finnas vid vardera medicinska och kirurgiska klinikerna.

Vad angår den för kliniken gemensamt avsedda personalen anses för

uppgifter som biträdande föreståndarinna böra avses en arvodesbefattning

med ersättning motsvarande lönen i lönegrad Ca 14. I övrigt förordas, att

en befattning som kanslibiträde Ca 11 inrättas för medicinska avdelningen.

Härjämte tillstyrkes, att 4 befattningar inrättas som biträden för skrivoch

kontorsgöromål enligt reglerad befordringsgång. Ifrågavarande befattningar

böra ställas till direktionens förfogande, att av direktionen på lämpligt

sätt fördelas mellan avdelningarna. Slutligen tillstyrkes förslaget om

1 tjänst som kurator Ce 17 samt förordas, att 4 befattningar som ekonomiinträde

Ce 4 inrättas för städning in. m.

I fråga om ekonomiavdelningarna föreslås, att 1 befattning som köksföreslåndarc

Ce 15 inrättas. Den av direktionen föreslagna kokerskan Ce 6

bör erhålla benämningen ekonomibiträde. Det föreslagna första ekonomi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 151.

biträdet Ce 5 bör ersättas med 1 ekonomibiträde Ce 4. Förslaget om inrättande

av 15 tjänster som ekonomibiträde Ce 4 föranleder ingen erinran

från departementschefens sida. De föreslagna 2 befattningarna som reparatör

böra placeras i Cg 12. Antalet vaktmästare Ca 9 bör minskas från

3 till 2. Ekonomibiträdet Ce 4, som avsetts för telefonväxeln, bör ersättas

med en befattning som telefonist enligt reglerad befordringsgång.

För kontoret slutligen beräknas 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål

enligt reglerad befordringsgång.

Det sammanlagda antalet befattningshavare skulle i enlighet härmed

uppgå till 224. Kostnaden för personalen på barnkliniken beräknas till

1 072 162 kronor. Då det ökade medelsbehovet för befintliga avdelningar

uppgår till 73 150 kx-onor, skulle alltså avlöningsanslaget behöva uppräknas

med sammanlagt 1 145 312 kronor.

Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1949/50 och då barnkliniken

icke synes bliva tagen i bruk i full utsträckning under nästa budgetår,

anses dock uppräkningen böra begränsas till 730 000 kronor. Anslaget

bör alltså upptagas till 10 800 000 kronor.

I en av överdirektören vid Karolinska sjukhuset G. Dahlberg upprättad,

av inrikesdepartementet den 19 februari 1951 till utskottet överlämnad

promemoria har anförts i huvudsak följande.

I skrivelse till direktionen den 1 februari 1951 har överläkaren vid Kronprinsessan

Lovisas barnsjukhus, docenten Th. Ehrenpreis — vilken jämte

numera professor Ph. Sandblom såsom sakkunnig verkställt personalberäkningarna

för barnklinikens kirurgiska del — hemställt att den i statsverkspropositionen

upptagne biträdande läkaren med halvtidstjänst vid den

nya barnkliniken skulle utbytas mot en andre underläkare med heltidstjänst.

Merkostnaden för ett sådant utbyte skulle utgöra 900 kronor (12 660

—11 760) vid 12 procent rörligt tillägg. Skillnaden vid ändrat rörligt tilllägg

kan ej nu exakt bestämmas, enär ännu ej fastställts i vad mån arvodena

för biträdande läkare komma att påverkas härav. Genom en relativt

liten kostnadsökning skulle sålunda en heltidsanställd läkare erhållas i

stället för en halvtidsanställd, vilket med hänsyn till den föreslagna nedskärningen

av läkarantalet är av stor betydelse.

I professor Sandbloms och docent Ehrenpreis’ utredning om kirurgbehovet

vid barnkliniken hade upptagits även en halvtidsanställd biträdande

narkosöverläkare (förslagsvis gemensam med Kronprinsessan Lovisas

barnsjukhus).

I skrivelse till direktionen den 10 februari 1951 har narkosöverläkaren

vid Karolinska sjukhuset, docenten T. Gordh, på anförda skäl framhållit

att ett starkt behov förelåge av särskild narkosläkare vid barnkliniken och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

13

att det icke vore möjligt för honom att ansvara för och ombesörja anestesierna

på kliniken. Han anhåller därför, att redan i år en biträdande läkare

upptages i klinikens stat. Med hänsyn till vad docent Gordh anfört, synes

möjlighet böra beredas Kungl. Maj :t att, därest sedan verksamheten vid

kliniken kommit i gång behov av narkosläkare vid kliniken styrkes, medgiva

direktionen rätt att anställa sådan. Såvitt nu kan bedömas torde detta

kunna ske inom ramen för det avlöningsanslag, som av Kungl. Maj :t

beräknats för barnkliniken, enär kliniken sannolikt ej kan vara i full

verksamhet förrän någon månad in på budgetåret 1951/52 och följaktligen

viss besparing på avlöningsanslaget kan uppstå.

Utskottet. Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att

arbetet vid Radiumhemmets poliklinik ökat kraftigt under senaste tid.

Inrättandet av en befattning som biträdande överläkare vid denna klinik

synes under sådana förhållanden motiverat, och utskottet tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag i nämnda hänseende.

Vad departementschefen i övrigt anfört i fråga om personalbehovet vid

sjukhusets redan befintliga avdelningar och kliniker har icke föranlett

någon erinran från utskottets sida.

Även departementschefens uppskattning av personalbehovet för den nya

barnkliniken — innebärande en reduktion av den av direktionen framlagda

personalstaten på 273 tjänster till 224 — synes utskottet i huvudsak

riktig. Det i överdirektören Dahlbergs promemoria föreslagna utbytet av

en biträdande läkare med halvtidstjänst mot en andre underläkare med

heltidstjänst synes dock utskottet i förhållande till merkostnaden — vid

12 procent rörligt tillägg 900 kronor — ur statsverkets synpunkt förmånligt.

För att möjliggöra för Kungl. Maj:t att medgiva utbytet upptager utskottet

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, med 405 900 kronor — innebärande en höjning med 900

kronor —, varjämte utskottet uppräknar anslagets slutsumma med sistnämnda

belopp. Utskottet har intet att erinra mot att på Kungl. Maj :t

må ankomma att, såsom i promemorian föreslagits, därest behov av narkosläkare

vid barnkliniken styrkes, medgiva direktionen rätt att anställa

sådan. Någon uppräkning av anslaget erfordras icke för ändamålet.

Kungl. Maj :ts beräkning av anslagsbehovet har icke föranlett någon erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för Karolinska sjukhuset, som förordats

av departementschefen i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 3 januari 1951;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 151.

b) godkänna följande avlöningsstat för Karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 1 805 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 405 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 7 548 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 042 000

Summa förslagsanslag kronor 10 800 900;

c) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1951/52 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 10 800 900 kronor.

3ro) Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 1 (punkt 52, s. 110—116) föreslagit riksdagen att till Karolinska

sjukhuset: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 4 982 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 4 450 000

kronor.

Statskontoret har i remissutlåtande över direktionens anslagsframställning

bl. a. uttalat, att ämbetsverket med anledning av de alltjämt stegrade

vårdkostnaderna vid sjukhuset anser att en uppräkning av vårdavgifterna

vid undervisningssjukhusen bör komma till stånd.

Direktionen för sjukhuset har bl. a. föreslagit, att avtal träffas med

Solna stad angående upplåtelse inom staden av ett antal bostäder avsedda

för sjuksköterskor och biträden. Direktionen har vid anslagsberäkningen

tagit hänsyn till tillkomsten av den nya barnkliniken.

Departementschefen har i dessa frågor anfört följande.

Vårddagskostnaden vid Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet

har under senare år kraftigt stegrats och utgjorde för budgetåret 1948/49

vid Karolinska sjukhuset 35 kronor 93 öre. För budgetåret 1951/52 har

den beräknats till 42 kronor 90 öre. Statskontoret har med anledning av

denna utveckling föreslagit, att legosängsavgifterna vid sjukhusen skulle

höjas för vissa kategorier vårdtagare. Enligt vad jag inhämtat ha landstingen

vid 1950 års lagtima möten beslutat höja vårdavgifterna för utomlänspatienter

på sätt statskontoret i sitt yttrande angivit. Även inom Stockholms

stads förvaltning har förslag framförts om motsvarande avgiftshöjningar.

Även om Kungl. Maj:t så sent som den 3 juni 1949 fastställt nya,

förhöjda legosängsavgifter att gälla fr. o m. 1 juli 1949 på Karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet, torde frågan med hänsyn till det an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i51.

15

förda ånyo böra upptagas till prövning. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att efter erforderlig utredning företaga de justeringar av avgifternas

storlek, som kunna befinnas motiverade.

Personalbristen vid Karolinska sjukhuset har under flera år varit besvärande

och har medfört, att ett stort antal vårdplatser ej kunnat användas

för sitt ändamål. Då svårigheterna att rekrytera personal uppgivits

bero bl. a. på en otillräcklig tillgång på bostäder vill jag tillstyrka direktionens

nu framlagda förslag, att avtal träffas med Solna stad angående

upplåtelse inom staden av ett antal bostäder avsedda för sjuksköterskor

och biträden. Jag har intet att erinra mot förslaget, att bostäderna förhyras

som tjänstebostäder eller att lägenheterna möbleras genom direktionens

försorg. Det torde få ankomma på direktionen att efter förhandlingar

med Solna stad inkomma med förslag till hyresavtal. I likhet med

statskontoret anser jag, att hyresbeloppen böra bestämmas till belopp,

motsvarande statsverkets självkostnader. Sjukhusets utgifter för hyran

torde böra bestridas från Karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna

fastighetsfond, anslagsposten Hyresutgifter för av fonden förhyrda

lokaler. Hyresinkomsterna böra gottgöras fondens inkomsttitel Hyror och

arrenden för till enskilda upplåtna lokaler. Till den del hyresbeloppet avser

ersättning för begagnandet av möbler m. m. torde ersättningen emellertid

böra gottgöras inkomsttiteln Inkomster vid Karolinska sjukhuset.

Frågan om erforderliga medel för inköp av möbler upptager jag vid beräknandet

av delposten till inventariers underhåll och komplettering.

Vid bedömandet av direktionens förslag till omkostnadsstat för Karolinska

sjukhuset har jag ansett mig böra utgå från att den nya barnkliniken,

vars 219 vårdplatser beräknas stå färdiga för inflyttning den 1 juli

1951, icke kan väntas bliva fullt belagd under nästa budgetår. Vad sjukhuset

i övrigt beträffar, anser jag det f. n. icke möjligt att avgöra, huruvida

någon mera väsentlig ökning i antalet vårddagar kan väntas under

nästa budgetår. Jag har därför vid beräkningen av anslagsbehovet i huvudsak

ansett mig böra utgå från de tillgängliga belastningssiffrorna för

sislförflutna budgetår.

Anslagsberäkningen har från dessa utgångspunkter utförts sålunda.

Anslagsposten till sjukvård m. in. åt personalen höjes med 2 000 kronor

till 27 000 kronor. För reseersättningar upptages ett till 30 000 kronor förhöjt

belopp.

I fråga om anslagsposten till expenser beräknas för bränsle, lyse och

vatten 575 000 kronor. För övriga expenser anses böra anvisas ett belopp

av 200 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså anslagsposten till expenser

uppgå till 775 000 kronor.

Vad angår anslagsposten till övriga utgifter anses för inventariers underhåll

och komplettering böra beräknas 600 000 kronor, vilket innebär en

höjning av medelsanvisningen med 90 000 kronor. Inom anslaget synas

kunna inrymmas följande av direktionen för särskilda behov äskade engångsanslag,

nämligen dels 11 000 kronor för inköp och installation av

steriliseringsanordningar å radiumhemmet, dels 28 670 kronor för inköp

av en konvergensbestrålningsapparat för radiumhemmet, dels och — en
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 151.

ligt centrala sjukvårdsberedningens beräkning — 84 250 kronor för inredning

av det för sjukhuspersonalen avsedda bostadshuset inom Solna stad.

Delposterna till tvätt och renhållning samt till kosthåll böra höjas med

9 000 resp. 100 000 kronor till 125 000 resp. 1 300 000 kronor. Beträffande

den sistnämnda delposten har statskontoret framhållit angelägenheten av

att de kostersättningar, som personalen har att erlägga, snarast bestämmas

till belopp, motsvarande sjukhusets självkostnader. Enligt vad departementschefen

inhämtat har detta spörsmål vid flera tillfällen varit

föremål för direktionens uppmärksamhet. Direktionen har även hos Kungl.

Maj :t gjort framställning i ämnet. Kungl. Maj:t har därvid ej ansett sig

kunna bifalla direktionens framställning med hänsyn till de överenskommelser

om lönestopp på arbetsmarknaden, som träffats. Departementschefen

förutsätter, att direktionen i anslutning till stundande löneförhandlingar

åter upptar spörsmålet till övervägande samt inkommer till Kungl.

Maj :t med därpå grundade förslag.

För läkemedel synes böra beräknas ett till 1 000 000 kronor förhöjt belopp.

Till förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården avses 1 100 000 kronor,

varvid departementschefen beräknar, att för patologiska undersökningar

vid radiopatologiska institutionen må användas högst 16 100 kronor,

ävensom att ur samma delpost ersättning för dylika undersökningar

vid patologiska avdelningen må utgå med 5 kronor för undersökning. För

utgifter för förbrukningsartiklar vid radiopatologiska institutionen bör

upptagas 16 000 kronor.

Delposten till diverse utgifter föreslås upptagen med oförändrat belopp,

25 000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter skulle således uppgå till 4 150 000 kronor.

Departementschefen uppskattar alltså omkostnadsanslaget i dess helhet

till 4 982 000 (+ 532 000) kronor.

Utskottet. Vad angår frågan om förhöjda legosängsavgifter vid sjukhuset

vill utskottet hänvisa till vad utskottet under efterföljande punkt 9

i detta utlåtande anfört. Utskottet förordar, att Kungl. Maj :t -— med hänsyn

till frågans principiella räckvidd — efter slutförandet av den av utskottet

under nämnda punkt föreslagna utredningen för riksdagen framlägger

förslag till de justeringar av avgifternas storlek, som med beaktande

av samtliga på frågan inverkande omständigheter kunna befinnas motiverade.

Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till annan erinran.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Karolinska sjukhuset: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 4 982 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

17

4:o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 123 (s. 29—42)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 9 mars 1951 förordade grunder

rörande statens bidrag till driftkostnaderna vid Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn, dels ock till Bidrag till vissa driftkostnader vid

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1951/52

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kronor.

Av Karolinska institutets båda pediatriska kliniker är den ena förlagd

till det av Stockholms stad ägda Norrtulls sjukhus, den andra till Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Vid Karolinska sjukhuset

inredes f. n. en ny barnklinik. Denna beräknas vara färdig att tagas i

bruk den 1 juli 1951. Det är därför nödvändigt att nu taga ställning till var

institutets andra klinik skall vara förlagd intill dess att den pediatriska

klinik, som enligt sabbatsbergsavtalet skall inrättas vid Sabbatsbergs sjukhus,

är färdigställd.

I samband med de förhandlingar, som förts i ämnet mellan delegerade

från staten, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och styrelsen för

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt, har Stockholms stad meddelat sin avsikt

att lägga ned Norrtulls barnsjukhus för att kunna taga sjukhusbyggnaden

i anspråk för stadens sinnessjukvård. Möjligheterna att förlägga en

av institutets pediatriska kliniker till något annat barnsjukhus i staden

än de båda tidigare nämnda ha undersökts av den statliga förhandlingskommissionen,

som emellertid funnit, att ett sådant projekt icke lämpligen

kan genomföras. Kommissionen har därför ansett enda möjligheten

vara att förlägga Karolinska institutets andra barnklinik till Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt intill dess den tilltänkta pediatriska kliniken vid

Sabbatsbergs sjukhus kan komma till stånd.

Det avtal angående undervisningen vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt,

som f. n. gäller och som anmäldes för 1950 års riksdag, upphör att

gälla, när den nya pediatriska kliniken vid Karolinska sjukhuset tages i

bruk för sitt ändamål, d. v. s. den 1 juli 1951. Enligt detta avtal skall staten

bestrida vårddagskostnaderna för vård av s. k. rikspatienler. Härvid har

det förutsatts, att denna kategori patienter skulle komma att beredas vård

på såväl den medicinska som den kirurgiska vårdavdelningen. Den på

statsverket fallande delen av kostnaderna bestämmes på sådant sätt, att,

sedan från de totala kostnaderna för vårdanstaltens drift dragits de från

Karolinska institutets stat utgående bidragen samt vissa inkomster, den

därefter uppkomna restkostnaden fördelas på antalet vårddagar för hela

vårdanstalten. Därvid påföres staten vad som belöper å antalet vårddagar

för patienter, tillhörande andra sjukvårdsområden än Stockholms stad och

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 151.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 151.

län, dock med visst avdrag. Återstående restkostnad påföres Stockholms

stad och län i relation till antalet vårddagar för stadens resp. länets sjuka.

Det avtalsförslag, som förhandlingskommissionen lagt fram, är uppgjort

med sabbatsbergsavtalet som förebild. Vissa avvikelser ha emellertid

befunnits nödvändiga. Huvudprinciperna i avtalsförslaget äro följande.

överläkaren vid vårdanstaltens medicinska avdelning, vilken tillika är

professor, ävensom sådan personal, som uteslutande anställes för forsknings-

och undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras av

staten; dock att vårdanstalten bestrider kostnaden för särskilt överläkararvode.

Härjämte bidrager staten med halva löne- och pensionskostnaden

för av vårdanstalten anställd läkarpersonal med vissa undantag. Vidare

skall staten årligen erlägga dels ett belopp, motsvarande 10 procent av anstaltens

driftkostnader, och dels för användningen av sjukhusbyggnaderna

för undervisningsändamål en särskild ersättning, motsvarande % X 1,2 5

procent av byggnadernas taxeringsvärde. Avtalet skall tills vidare gälla

under fem år.

Verkställda beräkningar ha givit vid handen, att en tillämpning av avtalsförslaget

skulle innebära en kostnadsökning för staten i jämförelse med

det nu gällande avtalet av ungefär 10 procent, räknat på kostnaderna under

ar 1949. Enär avtalsförslaget i väsentliga delar överensstämmer med

sabbatsbergsavtalet, anser departementschefen sig trots denna kostnadsökning

böra tillstyrka förslagets huvudprinciper.

Med anledning av invändningar mot den bestämmelse i avtalet, enligt

vilken vårdanstalten förbinder sig att å anstaltens stat uppföra två nya

tjänster som andre underläkare såsom ersättning för två amanuenstjänster

på Karolinska institutets stat är det enligt departementschefens mening

lämpligt att ändra ifrågavarande stadgande så, att där utsäges, att anstalten

skall på sin stat uppföra två nya underläkartjänster, alltså utan angivande

av om tjänsterna skola vara förste eller andre underläkare. Frågan

om underläkarnas ställning förutsättes senare få lösas genom förhandlingar

mellan berörda parter.

Avtalsförslagets detaljbestämmelser i övrigt föranleda ingen erinran

från departementschefens sida. Därest framdeles behov skulle uppstå av

smärre jämkningar i eller tillägg till avtalsbestämmelserna, förusättes att

riksdagens samtycke härtill icke skall behöva inhämtas.

Frågan om riksplatser förutsättes såväl i vad avser den kirurgiska som

den medicinska vårdavdelningen få bliva föremål för särskilda förhandlingar

mellan vederbörande sjukvårdsmyndigheter.

Beträffande sättet för driftbidragets utbetalande till vårdanstalten innebär

avtalsförslaget, att utbetalningen skall ske i den ordning, som Kungl.

Maj:t, resp. staden och länet bestämma. Eftersom vårdanstalten liksom

Stockholms stad tillämpar ett med kalenderåret sammanfallande räken
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

19

skapsår, synes det lämpligt, att bidraget utbetalas då de verkliga driftkostnaderna

kunna fastställas, alltså efter ett räkenskapsårs utgång. En

sådan anordning har även förutsatts vid anmälan av det nu gällande avtalet.

För budgetåret 1951/52 skulle alltså medel behöva beräknas dels för

första halvåret 1951 i enlighet med det nu gällande avtalet och dels för andra

halvåret 1951 enligt avtalsförslaget. Kostnaderna för första halvåret beräknas

till i runt tal 104 000 kronor. Vad beträffar kostnaderna enligt

avtalsförslaget, ha dessa beräknats till 332 000 kronor för hela budgetåret

1951/52. Departementschefen upptager för andra halvåret 1951 halva detta

belopp eller 166 000 kronor. Medelsbehovet för budgetåret 1951/52 under

anslaget till Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn skulle alltså uppgå till 270 000 kronor.

Utskottet har icke kunnat undgå att finna den fortsatta förläggningen av

en pediatrisk undervisningsklinik till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

och det föreslagna avtalet härom ur skilda synpunkter mindre tillfredsställande.

Då anordningen endast är att uppfatta som ett provisorium och

avtalsförslaget i väsentliga delar överensstämmer med sabbatsbergsavtalet,

vill utskottet likväl icke motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet förordar,

att det må ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de smärre jämkningar

i eller tillägg till avtalsbestämmelserna, som kunna komma att erfordras.

Utskottet finner det önskvärt, att antalet riksplatser vid de pediatriska

undervisningsklinikerna i Stockholm ökas och att förhandlingarna i ämnet

slutföras, innan avtalet undertecknas.

Frågan om det för framtiden erforderliga antalet utbildningsplatser i

pediatrik för landet i sin helhet torde komma att behandlas i 1948 års läkarutbildningskommittés

blivande betänkande. Därest det skulle visa sig,

att undervisningsbehovet för Karolinska institutets del icke kan tillgodoses

genom allenast den barnklinik, som i år kommer att tagas i bruk, synes

det utskottet förtjänt att tagas under övervägande, om icke utbildningsplatser

i kostnadsbesparande syfte skulle kunna anordnas å annan barnavdelning

vid storstads- eller landstingslasarett än den tilltänkta kliniken

vid Sabbalsberg.

Under åberopande av det anförda och då beräkningarna av medelsbehovet

icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 9 mars 1951 förordade grunder

rörande statens bidrag till driftkostnaderna vid

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 151.

b) till Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1951/

52 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

270 000 kronor.

5:o) Bidrag till vissa driftkostnader vid Norrtulls barnsjukhus. Kungl.

Maj :t har i propositionen nr 123 (s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till vissa driftkostnader vid Norrtulls barnsjukhus för budgetåret

1951/52 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Den till Norrtulls sjukhus anknutna barnkliniken kommer att nedläggas

den 1 juli 1951. Det mellan staten och Stockholms stad år 1950 träffade

avtalet rörande driften av Norrtulls barnsjukhus upphör automatiskt att

gälla när den nya pediatriska kliniken vid Karolinska sjukhuset tages i

bruk för sitt ändamål. Enligt nämnda avtal skall viss läkarpersonal vid

Norrtulls sjukhus tillsättas, avlönas och pensioneras av staten. Vid förarbetena

till norrtullsavtalet förutsattes, att, om sjukhuset skulle upphöra att

vara undervisningssjukhus, den läkarpersonal, som så önskade, skulle

överflyttas till den nya kliniken vid Karolinska institutet.

För innevarande budgetår ha under elfte huvudtiteln uppförts två förslagsanslag

avseende Norrtulls sjukhus, nämligen dels till Avlöning av vissa

läkare vid Norrtulls barnsjukhus, 128 000 kronor, och dels till Bidrag till

vissa driftkostnader vid Norrtulls barnsjukhus, 60 000 kronor. Det förstnämnda

anslaget behöver icke vidare uppföras på riksstaten. Vad bidragsanslaget

beträffar, avser medelsberäkningen för budgetåret 1950/51 endast

statens andel i kostnaderna för andra halvåret 1950. Eftersom sjukhuset

kommer att drivas fram till den 1 juli 1951, måste för budgetåret 1951/52

medel beräknas för motsvarande kostnader under första halvåret 1951.

Departementschefen beräknar dessa kostnader till 60 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till vissa driftkostnader vid

Norrtulls barnsjukhus för budgetåret 1951/52 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

6:o) Generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala

m. m. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 123 (s. 42—61) föreslagit riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken vid Akademiska

sjukhuset i Uppsala m. m. under statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 670 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

21

Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 13 februari 1951 överlämnat

en utredning, benämnd 1950 års förslag till generalplan för utbyggande av

Akademiska sjukhuset i Uppsala.

I förslaget har beräknats, att Akademiska sjukhuset beträffande kirurgiska

och medicinska klinikerna skulle få ett upptagningsområde motsvarande

ca 100 000 personer. Erforderlig specialistvård tänkes bliva helt

koncentrerad till Akademiska sjukhuset, varför befolkningsunderlaget,

i den mån detta är enbart bestämmande för klinikernas storlek, för

hithörande vårdgrenar upptagits till 170 000 personer. För specialavdelningarna

förutsättes en viss tillströmning av utomlänspatienter resp. ett samarbete

med andra län. Om befolkningsutveckling och andra faktorer i framtiden

skulle medföra behov av ytterligare vårdplatser, torde den erforderliga

ökningen lämpligast åstadkommas genom att anordna ytterligare sjukhus

av typen normallasarett, varvid eventuellt ett sådant kunde förläggas

till Uppsala.

Klinikerna vid sjukhuset skulle med dessa utgångspunkter få följande

omfattning och storlek.

Kliniker

Medicinsk klinik ..

Kirurgisk klinik

allmän kirurgi .

thorax, tbc 21

övrig 13

plastik..........

Neurologisk klinik

Neurokirurgisk klinik............

Reumatologisk klinik ............

Ortopedisk klinik ...............

Radiologisk klinik...............

ögonklinik

Öron-, näs- och halsklinik ......

Dermatologisk-venereologisk klinik

Barnklinik......................

Barnpsykiatrisk klinik...........

Kvinnoklinik

barnbördsavdelning ...........

gynekologisk avdelning ........

Psykiatrisk klinik ..............

Centralsanatorium...............

Antal vårdplatser

....... 180

150

34

21 205

60

30

60

60

30

30

1021

70

93

25

95

85 180

TT.. 115

____ 121

l Av dessa äro f. n. 78 platser tagna i anspråk.

Summa 1 361

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 151.

Vid en utbyggnad av sjukhuset till omkring 1 400 platser synes man

sannolikt ha uppnått den övre gränsen för vad som kan anses vara organisatoriskt

och ekonomiskt lämpligt.

I detta sammanhang framhålles, att chefen för inrikesdepartementet i

propositionen nr 170/1950 funnit det böra beaktas, huruvida icke riksplatserna

vid Karolinska sjukhuset kunde minskas vid en ifrågasatt ökad intagning

av medicine studerande och i samband därmed företagen ökning

av antalet vårdplatser vid Akademiska sjukhuset.

I förslaget redovisas därefter allmänna förutsättningar för sjukhusets

utbyggande, markförhållanden m. in. Vidare lämnas en redogörelse för

föreslagna byggnadsåtgärder. Utskottet hänvisar beträffande dessa frågor

till propositionen, s. 46—55.

I fråga om aktuella byggnadsåtgärder anföres, alt ombyggnaden av den

kirurgiska kliniken måste bedömas såsom den mest angelägna av de byggnadsåtgärder,

vilka böra föreläggas 1951 års riksdag. Några nybyggnadsåtgärder

kunna däremot icke vidtagas, förrän en ny panncentral tillkommit.

Därnäst är uppförandet av en ny medicinsk klinik aktuellt jämte ersättning

för vissa nu inom kirurgiska klinikens övervåningar inrymda personalbostäder.

Av 1951 års riksdag bör med hänsyn härtill äskas medel för utredning

angående sistnämnda tre byggnadsfrågor.

Man synes icke nu med någon grad av säkerhet kunna taga ställning til)

frågan om den ordning, i vilken ytterligare byggnadsåtgärder böra förverkligas,

utan denna fråga synes böra ägnas fortsatt uppmärksamhet i anslutning

till ett successivt förverkligande av förut berörda byggnadsförslag.

I enlighet härmed förordar byggnadsstyrelsen, att för påbörjande av omoch

tillbyggnad av kirurgiska kliniken anvisas 750 000 kronor samt för

fortsatt utredning och uppgörande av definitiva förslag beträffande panncentral,

ny medicinsk klinik och personalbostäder 150 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Genom byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag till ny generalplan för

Akademiska sjukhusets utbyggande ha möjligheter erhållits att kunna

överblicka de nybyggnadsföretag och omändringsarbeten, som under den

närmaste framliden kunna beräknas bliva aktuella, ävensom de olika klinikernas

och avdelningarnas storlek och lämpliga inbördes placering inom

sjukhusområdet. Förslaget har i sina huvuddrag lämnats utan erinran

i remissyttrandena. Även jag har vid prövning av förslaget kommit till den

uppfattningen att detsamma i princip kan godtagas såsom grundval

för sjukhusets fortsatta utbyggnad. Såsom byggnadsstyrelsen framhållit,

bör man emellertid därvid icke redan nu binda den framtida detaljutformningen

av sjukhusets olika delar. Man måste sålunda räkna med att nya

överväganden, föranledda av behov, som nu icke kunna förutses, kunna

föranleda ändringar av såväl de olika klinikernas storlek som den ordning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr tät.

23

i vilken de höra utbyggas. Förslaget synes erbjuda goda möjligheter till

anpassning efter sådana nya behov eller ändringar i nu förutsedda sådana.

Frågan om fördelningen av utbyggnadskostnaderna mellan staten och

Uppsala läns landsting beröres i ett förslag till avtal mellan staten och

landstinget angående samarbete för drift av Akademiska sjukhuset, vilket

avtal jag kommer att anmäla i det följande. Enligt § 5 i avtalsförslaget

skola förhandlingar i varje särskilt fall äga rum beträffande parternas deltagande

i kostnaderna för ny-, till- eller ombyggnad av sjukhuset, innan

framställning om anslag för ändamålet göres hos vederbörande myndigheter.

Vidare stadgas, att landstinget genom sina bidrag till byggnadernas

uppförande tillförsäkras rätt att allt framgent, så länge sjukhuset drives,

disponera det antal vårdplatser, varom överenskommelse skett eller kommer

att ske. Frågan efter vilka grunder landstinget bör bidraga till framtida

ny-, till- och ombyggnader anser jag böra bliva beroende bl. a. av arten

av de byggnadsarbeten, som komma i fx-åga. Då det gäller nya vårdavdelningar,

kan i vissa fall den lösningen vara lämplig, att landstinget

»abonnerar» på ett i förhållande till sitt beräknade sjukvårdsbehov avpassat

antal vårdplatser och erlägger viss avgift härför i ungefärlig överensstämmelse

med vad som gäller för Karolinska sjukhuset i förhållande till

Stockholms stad och Stockholms läns landsting. I andra fall kan en delning

av byggnadskostnaderna befinnas skälig, exempelvis då det icke gäller specialavdelningar

utan tillgodoseende av allmänna vårdbehov i medicin och

kirurgi m. m.

Det nu upprättade generalplaneförslaget förutsätter en utvidgning avsjukhusets

område. Även om jag därvid i likhet med byggnadsstyrelsen

anser, att möjligheter böra hållas öppna för ett genomförande härav enligt

båda de alternativ, som framlagts, vill jag dock ansluta mig till styrelsens

nuvarande utgångspunkt, nämligen en omläggning av den s. k. sjukhusvägen

mot sydost.

I fråga om det beräknade vårdplatsbehovet vid de olika klinikerna har

jag i princip intet att erinra. Antalet platser vid den dermato-venereologiska

kliniken synes emellertid, såsom centrala sjukvårdsberedningen föreslagit,

kunna minskas till 60. Däremot torde det fortsatta utredningsarbetet

beträffande ögonkliniken böra bedrivas med utgångspunkt från ett

större platsantal, förslagsvis omkring 50. Samarbete bör därvid eftersträvas

med andra län för att erhålla ett tillräckligt underlag.

Det torde få ankomma på byggnadsstyrelsen alt närmare överväga den

lämpligaste formen för utredningsarbetets fortsatta bedrivande.

Jag övergår härefter till att upptaga frågan om det vid sjukhuset närmast

aktuella byggnadsföretaget, nämligen om- och tillbyggnaden av den

kirurgiska kliniken. Såväl byggnadsstyrelsen som remissmyndigheterna

ha varit ense om att delta byggnadsföretag bör komma till stånd så snart

som möjligt. .lag vill vidare erinra, att riksdagen med bifall till av Kungl.

Maj:t i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 6) framlagt

förslag för ombyggnad av kirurgiska kliniken och nybyggnad av öronkliniken

vid sjukhuset för budgetåret 1945/46 anvisade ett investeringsanslag

av 1 182 500 kronor. Av anslaget avsågos 234 500 kronor, motsvarande

hälften av den då beräknade byggnadskostnaden, för nämnda ombyggnad.

En närmare redogörelse för det planerade byggnadsföretaget lämna
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 151.

des i förenämnda sammanhang (s. 6—11), till vilken redogörelse torde fa

hänvisas. I avvaktan på upprättandet av en ny generalplan sattes emellertid

icke byggnadsarbetena i gång. Sedan en ny sådan plan år 1947 upprättats,

anvisade riksdagen (jfr prop. nr 272/1947) för nybyggnaden av öronkliniken

ytterligare erforderliga medel. Frågan om tilläggsanslag jämväl

för ombyggnad av kirurgiska kliniken skulle framdeles anmälas. Sedan

öron-, näs- och halskliniken numera färdigställts, kunna dess nuvarande

lokaler inom kirurgiska paviljongen frigöras för kirurgklinikens behov.

Utredningen har klarlagt, att man genom en orm- och tillbyggnad kan erhålla

en tillfredsställande lösning av kirurgklinikens lokalfråga. Jag tillstyrker

därför, att dessa byggnadsarbeten nu komma till utförande. Byggnadsstyrelsen

har därvid framlagt två alternativ, det ena kostnadsberäknat

till 2 900 000 kronor och det andra, enligt vad jag under hand inhämtat,

till omkring 3 600 000 kronor. Då platsantalet vid båda alternativen blir

i stort sett lika, anser jag mig med hänsyn till den betydande prisskillnaden

böra förorda det minst kostnadskrävande alternativet. Jag förutsätter,

att man, när byggnadens nuvarande tillstånd mera noggrant kan

bedömas, söker tillvarataga alla föreliggande möjligheter att begränsa erforderliga

byggnadsåtgärder. För påbörjandet av byggnadsarbetena har

styrelsen hemställt om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av

750 000 kronor. Härvid har förutsatts, att Uppsala läns landsting skall bidraga

med hälften av byggnadskostnaderna och alltså för samma budgetår

anslå ett lika stort belopp. Enligt vad jag under hand inhämtat har landstinget

intet att erinra häremot.

Några nybyggnadsföretag kunna icke påbörjas, förrän en ny panncentral

tillkommit. För fortsatt utredning och uppgörande av definitiva förslag

beträffande en sådan central samt ny medicinsk klinik och personalbostäder

m. m. torde i enlighet med byggnadsstvrelsens förslag böra anvisas

150 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle i enlighet

härmed uppgå till 900 000 kronor. Jag förutsätter emellertid, att av riksdagen

för ombyggnad av kirurgiska kliniken tidigare anvisade medel, 234 500

kronor, alltjämt skola kunna disponeras för ändamålet och sålunda få

överföras till det nu äskade anslaget. Detta skulle då behöva uppföras med

i runt tal 670 000 kronor.

Utskottet. Även utskottet anser att byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag

till ny generalplan för Akademiska sjukhusets utbyggande i princip

kan godtagas. Man måste emellertid räkna med att nya överväganden kunna

föranleda ändringar av båda de olika klinikernas storlek och den ordning,

i vilken de böra utbyggas. I dessa hänseenden synes förslaget erbjuda

goda möjligheter.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av kirurgiska

kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. för

budgetåret 1951/52 under statens allmänna fastighelsfond

anvisa ett investeringsanslag av 670 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

25

7:o) Avtal rörande Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kungl. Maj:t har i

propositionen nr 123 (s. 61—91) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den

9 mars 1951 förordade ändrade grunder för samarbetet rörande driften av

Akademiska sjukhuset i Uppsala, dels ock för budgetåret 1951/52 under

elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa till Avlöning av läkare vid

Akademiska sjukhuset i Uppsala 1 130 000 kronor och till Bidrag till vissa

driftkostnader vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 1 100 000 kronor.

Sjukhusvården i Uppsala län har sedan lång tid tillbaka varit en gemensam

angelägenhet för landstinget och universitetet. Det universitetet tillhöriga

Akademiska sjukhuset tjänstgör sålunda såsom centrallasarett för

länet, samtidigt som det användes för undervisningsändamål. Grunderna

för samarbetet ha fastställts genom avtal mellan landstinget och universitetet.

Enligt gällande regler har landstinget att erlägga dels ett primärt bidrag

i form av en viss avgift per vårddag för patienter från landstingsområdet,

dels ock ett sekundärt bidrag för täckande av uppkommen brist. Storleken

av landstingets vårdavgift bestämmes för varje budgetår genom överenskommelse

mellan universitetet och landstinget på förslag av särskilt utsedda

delegerade, tre från vardera parten. Särskilda grunder för bestämmande

av vårdavgiften fastställdes i samband med en avtalsändring 1941. Dessa

grunder syftade till att bibehålla den dittillsvarande relationen mellan

statsverkets och landstingets utgifter för sjukhuset oförändrad, trots inträffande

förändringar beträffande driftkostnadernas storlek. Landstingets

sekundära bidrag utgår med hälften av den brist, som uppkommer, sedan

för sjukvården använts nyssnämnda vårdavgifter och vissa andra, sjukhuset

tillkommande medel. För den andra hälften av bristen har statsverket

att svara. Utgifter för sjukhusbyggnadernas underhåll falla utanför den

kontraktsenliga regleringen. I dessa utgifter deltager landstinget i samma

förhållande som det bidragit till byggnadskostnaderna. Staten betalar helt

lönerna för vissa befattningshavare vid sjukhuset, vilka äro uppförda på

universitetets stat. I avtalet föreskrives vidare bl. a., att Akademiska sjukhusets

direktion skall bestå av sex ledamöter, av vilka landstinget och universitetet

utse vardera tre. Jämlikt överenskommelse år 1919 skall avtalet

gälla t. o. in. utgången av år 1965.

I Akademiska sjukhuset — vilket omfattar ett sammanlagt vårdplatsantal

av 942 —- ingå ett centralsanatorium med 121 och en psykiatrisk klinik

med 115 platser. Enligt ett avtal år 1936 skall universitetet med företrädesrätt

för patienter, tillhörande Uppsala län, å sanatoriet tillhandahålla 112

platser för lungtuberkulösa. Landstinget utgiver gottgörelse härför enligt

i huvudsak samma principer, som gälla för Akademiska sjukhuset i övrigt.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 151.

Det har dock förutsatts, att landstingets vårdavgift skall fastställas till sådant

belopp, att någon brist icke skulle uppstå. Sanatoriets räkenskaper

skola föras särskilt för sig. Beträffande den psykiatriska kliniken, vilken

är att betrakta såsom ett statligt sinnessjukhus, har landstinget icke åtagit

sig några ekonomiska förpliktelser.

Genom ett avtal år 1937 med Stockholms läns landsting åtog sig direktionen

för Akademiska sjukhuset att mot viss ersättning ställa ett antal

platser å sjukhuset till förfogande för sjuka från Stockholms län. Avtalet

skulle gälla under tiden den 1/1 1938—31/12 1942 samt skulle därefter —

om uppsägning ej skedde inom ett år före avtalstidens slut — förlängas

med fem år varje gång.

Landstingets andel i de kontraktsenliga kostnaderna för sjukhuset utom

centralsanatoriet och psykiatriska kliniken har under tiden efter ikraftträdandet

av 1941 års avtalsändring varit tämligen konstant och uppgick under

budgetåret 1949/50 till 55,2 procent. Däremot har statens andel stigit

ganska avsevärt; den utgjorde sålunda 16,6 procent budgetåret 1942/43 och

25,4 procent budgetåret 1949/50. Sjukhusets egentliga inkomster ha under

samma tid sjunkit från 26,3 till 19,4 procent. Denna för statsverket ogynnsamma

utveckling sammanhänger med avtalets konstruktion och de förskjutningar

i fråga om driftkostnadernas fördelning på olika ändamål, vilka

inträtt efter 1941 års överenskommelse. Enligt avtalet skola i de kostnader,

som ligga till grund för bestämmandet av landstingets vårdavgift, icke

ingå utgifter för löner, pensioner och dyrtidstillägg, vilka utgifter i stället

— efter avdrag för vissa inkomster — skola delas lika mellan landstinget

och staten. Utgifterna för löner och pensioner m. m. ha emellertid under

årens lopp kommit att utgöra en allt större del av de totala driftkostnaderna.

De uppgingo sålunda under budgetåret 1942/43 till mindre än hälften

men under budgetåret 1949/50 till två tredjedelar av samtliga kostnader.

Landstingets bidrag är vidare, räknat per dag, lägre än den genomsnittliga

dagkostnaden för samtliga lasarett. Vad centralsanatoriet beträffar ha statens

bidrag uppgått till relativt obetydliga belopp.

De nu gällande avtalen måste alltså anses i stort sett innebära en för

statsverket oförmånlig reglering av kostnadsfördelningen. Vidare ha Kungl.

Maj :t och riksdagen icke genom avtalen eller annorledes tillförsäkrats inflytande

på sjukhusets förvaltning. Väsentligen av dessa skäl tillsattes år

1948 den förhandlingskommission, som nu avgivit förslag till nytt avtal angående

samarbete för driften av Akademiska sjukhuset.

Enligt avtalsförslaget — utskottet hänvisar i fråga om ordalydelsen av

detsamma till s. 69—71 i propositionen — skall universitetet tillhandahålla

Uppsala läns landsting minst 500 sängplatser för vård av patienter från länet.

Avtalet innefattar sjukhusets polikliniker och centralsanatoriet men

icke psykiatriska kliniken. Landstinget skall deltaga i samtliga kostnader

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

27

för sjukhusets drift med undantag av läkarkostnader. Till fastigheternas underhåll

skall landstinget bidraga enligt nu gällande grunder. Landstinget

skall ersätta universitetet med så stor del av övriga driftkostnader, som i

förhållande till hela antalet vårddagar svarar mot antalet vårddagar för

sjuka från Uppsala län, vårdade å allmän sal och enskilt rum. På det sålunda

erhållna beloppet skall landstinget erhålla ett avdrag med 13 procent,

vilket anses motsvara den merkostnad, som föranledes av undervisning

och forskning. Landstinget äger vid erläggandet av sin ersättning tillgodoräkna

sig legosängsavgifter för länspatienter å såväl allmän sal som

enskilt rum. Däremot äger landstinget icke att tillgodoräkna sig poliklinikinkomsterna,

vilka helt tillfalla staten. Då fråga uppkommer om ny-,

till- eller ombyggnad av sjukhuset skola — liksom fallet nu är vid Karolinska

sjukhuset — i varje särskilt fall förhandlingar äga rum beträffande parternas

deltagande i kostnaderna, innan framställning om anslag göres hos

vederbörande myndigheter. Beträffande sjukhusets förvaltning innehåller

förslaget, att driften skall ombesörjas av en särskild direktion, bestående

av åtta ledamöter, vilka utses för en tid av fyra kalenderår, en av Kungl.

Maj :t, tre av det mindre akademiska konsistoriet vid universitetet och fyra

av landstinget. På enahanda sätt utses suppleanter i direktionen. Avtalet

skall gälla under 5 år, räknat fr. o. m. den 1 juli 1951, och förlängs automatiskt

ett år i sänder, därest detsamma icke av någondera parten uppsäges

minst ett år före utgången av löpande avtalstid.

Vid bedömandet av det nya avtalets innebörd och konsekvenser bör erinras

om att det nuvarande avtalet utlöper först med utgången av år 1965.

Det har alltså gällt att på frivillighetens väg ersätta denna för statsverket

oförmånliga överenskommelse med en ny och för båda parterna rimlig uppgörelse.

Statskontoret har i avgivet remissutlåtande framfört vissa erinringar

mot förslaget.

Departementschefen anför i huvudsak, att den i avtalsförslaget intagna

huvudregeln för kostnadsfördelningen -—- att landstingets vårdbidrag skall

utgå i proportion till antalet vårddagar för länspatienter — enligt hans

mening innebär en riktigare fördelningsgrund än motsvarande bestämmelser

i nu gällande avtal.

På av kommissionen anförda skäl och då departementschefen anser, att

läkarpersonalens antal och löneställning böra bestämmas av staten, har han

heller intet att erinra mot att statsverket svarar för läkarlönerna i deras

helhet. Departementschefen framhåller, att det framlagda avtalsförslaget är

fördelaktigare för staten än gällande avtal. Kommissionen har beräknat, att,

om de nya bestämmelserna tillämpats under de senaste fem budgetåren, i

statsbidrag skulle ha inbesparat cirka 225 000 kronor om året eller mera.

Vad särskilt angår budgetåret 1951/52 ha uppgifter inhämtats från Akade
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 151.

miska sjukhusets kontor i syfte att belysa, hur statsverkets utgifter för

sjukhusets drift skulle ha kommit att ställa sig, därest man vid statberäkningen

tillämpat det hittills gällande avtalet med landstinget. Statsverkets

utgifter ha härvid beräknats till 2 695 000 kronor, i vilket belopp inräknats

den tidigare i universitetets stat redovisade delen av de underordnade läkarnas

löner. Motsvarande siffra i det enligt de nya bestämmelserna upprättade

statförslaget är 2 381 000 kronor. Enligt det nya avtalet skulle alltså

statens kostnader komma att minskas med 314 000 kronor. Statskontorets

uppfattning att ett nytillskott av läkare skulle komma att förrycka

den genom avtalet avsedda relationen mellan parternas bidrag har sålunda

visat sig icke vara riktig. Anledningen härtill är, att övriga sjukhuskostnader

i det framlagda statförslaget stigit kraftigt, varigenom landstinget

kommit att få vidkännas betydligt stegrade utgifter. Vidare framhålles

att läkarlönerna — enligt det framlagda statförslaget — utgöra mindre än

en femtedel av samtliga lönekostnader.

I den mån en jämförelse göres med de avtal, som träffats vid övriga undervisningssjukhus,

anses en sådan i första hand böra avse Karolinska sjukhuset,

vilket ävenledes är en statlig sjukvårdsinrättning och närmast jämförbar

med Akademiska sjukhuset. En jämförelse visar, att Karolinska

sjukhuset erhåller ett mindre procentuellt vårddagsbidrag från Stockholms

stad och Stockholms län än Akademiska sjukhuset kan påräkna från

Uppsala län.

Departementschefen erinrar om, att förslag framlagts om ökad intagning

av medicine studerande i Uppsala i syfte att öka tillgången på läkare

i landet. Härtill kommer, att Uppsala läns intresse av en utbyggnad av

Akademiska sjukhuset för tillgodoseende av landstingets sjukvårdsbehov

ej synes dokumenterat.

I likhet med kommissionen anser departementschefen, att centralsanatoriet,

vilket för vård mottager huvudsakligen patienter från Uppsala län, bör

inbegripas i avtalsförhållandet och i samband därmed även i räkenskapshänseende

sammanföras med sjukhuset i övrigt. Den förordade ökningen

av antalet landstinget tillförsäkrade sängplatser — vilken ansluter sig till

den faktiska beläggningen under senare år — anses böra godtagas. Förslaget

att Kungl. Maj:t skall tillsätta en representant i sjukhusets direktion

skulle giva staten ett önskvärt inflytande på sjukhusets förvaltning.

Slutligen framhålles, att avtalet även innebär en förenkling av nuvarande

regler för kostnadsberäkningen.

På grund av det anförda anser departementschefen sig böra i princip

tillstyrka avtalsförslaget.

Departementschefen anser i likhet med kommissionen, att staten bör erhålla

ökat inflytande på sjukhusets angelägenheter. Sålunda har departementschefen

tillstyrkt, att Kungl. Maj:t skall medgivas rätt att insätta en

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

29

ledamot i direktionen. Han har vidare utgått från att, då statsverket skall

ansvara för läkarlönerna, läkarnas antal och löneförmåner skola bestämmas

av staten. Några ytterligare åtgärder i samma syfte böra enligt departementschefens

mening icke ifrågakomma f. n. Härvid har beaktats, att

landstinget kommer att deltaga i finansieringen av sjukhusets driftkostnader

i betydligt större omfattning än staten, och ansetts vara av värde, att

det lokala intresset för sjukhuset hålles levande. Departementschefen förutsätter

emellertid, att de lokala instanserna komma att iakttaga sträng

återhållsamhet vid inrättande av nya tjänster eller vidtagande av andra

kostnadskrävande åtgärder. Vissa delar av sjukhusarbetet förutsättas även

böra bli föremål för en rationaliseringsundersökning.

I överensstämmelse med vad sålunda föreslagits förordar departementschefen

— efter samråd med t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet —

att de underläkare och amanuenser vid sjukhuset, vilka nu äro upptagna

på universitetets stat, överföras till sjukhusets stat.

Avlöningsförmånerna för läkarna anses böra avvägas enligt samma grunder

som vid Karolinska sjukhuset. Likaså synas de för Karolinska sjukhuset

meddelade bestämmelserna om övriga anställningsvillkor böra i stort

sett göras tillämpliga på läkarna vid Akademiska sjukhuset. Förslag härutinnan

förutsättas böra upprättas av kanslern för rikets universitet. Härvid

anses även böra upptagas frågan om vilken myndighet, som skall tillsätta

läkarpersonalen. Bestämmelser om läkarnas anställningsvillkor förutsättas

inflyta i reglementet för sjukhuset, vilket alltså i erforderliga delar bör

ändras. I samband med överförandet av de underordnade läkarna på sjukhusets

stat anses läkarna böra tilldelas benämningen förste resp. andre underläkare.

I fråga om befattningshavarnas pensionering ansluter departementschefen

sig till ett förslag, att pensioneringsfrågan — liksom tidigare skett i

fråga om husmoder, sjuksköterskor, barnmorskor och sjukgymnaster —

löses genom tjänsternas reglering i statens pensionsanstalt. Detta anses

sålunda böra gälla även den personal, som nu är anställd enligt kollektivavtal.

För de befattningshavare, vilka icke skulle kunnat erhålla anslutning

till statens pensionsanstalts reglemente, därest anställningen avsett landstingslasarett,

förutsättes i de driftkostnader, som ligga till grund för beräkningen

av landstingets ersättning, huvudmansavgiften böra ingå med

dubbla beloppet av de i reglementet angivna pensionsavgifterna.

Det synes böra övervägas av direktionen, huruvida icke — såsom f. n.

sker vid så gott som samtliga lasarett — legosängsavgift bör debiteras för

såväl inskrivnings- som utskrivningsdag. Vidare kan ifrågasättas, huruvida

icke legosängsavgifterna för utomlänspatienler ävensom poliklinikavgifterna

böra höjas. Den studenterna sedan gammalt tillkommande fria sjukvården

synes för framtiden böra beredas dem på allmän sal. Vad kommis
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 151.

sionen anfört rörande avtalet med Stockholms läns landsting anses även

böra beaktas. Direktionen förutsattes — efter vederbörliga förhandlingar —

böra för Kungl. Maj:t framlägga förslag till nytt avtal.

Därest framdeles behov skulle uppstå av smärre jämkningar i eller tilllägg

till avtalsbestämmelserna, förutsättes, att riksdagens samtycke härtill

icke skall behöva inhämtas.

Vad tidigare föreslagits föranleder, att gällande bestämmelser om psykiatriska

kliniken i vissa hänseenden böra jämkas. Det anses böra ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda ändrade föreskrifter.

I anslagsframställningen för nästa budgetår har föreslagits, att åtta nya

läkare skulle anställas vid sjukhuset. Departementschefen anser sig f. n.

endast kunna tillstyrka inrättande av en förste underläkartjänst vid den

plastikkirurgiska och en sådan tjänst vid den thoraxkirurgiska avdelningen.

Båda dessa avdelningar äro under inredning och sakna egen, kvalificerad

läkarpersonal.

För Akademiska sjukhuset anses böra upptagas två anslag, ett till avlöning

av läkare och ett till bidrag till vissa driftkostnader vid sjukhuset.

Departementschefen beräknar medelsbehovet under dessa anslag för budgetåret

1951/52 till 1 130 000 resp. 1 100 000 kronor.

I motionen 11:499 har till stöd för motionärens yrkande — för vilket utskottet

tidigare redogjort — i huvudsak anförts följande.

Därest Akademiska sjukhuset endast erhåller de två i propositionen föreslagna

nya tjänsterna kommer en utomordentligt viktig gren av sjukvården

nämligen radioterapien att sakna kompetent och självständiga läkare,

vilket ur flera synpunkter skulle vara synnerligen olyckligt, särskilt eftersom

behovet av en dylik befattning länge gjort sig starkt kännbart och

föranlett tidigare yrkanden från universitetsmyndigheternas sida.

Enligt en tidigare gällande instruktion för läraren i medicinsk radiologi

vid Uppsala universitet ålåg det denne bl. a. att leda och övervaka all den

till radiologiens område hörande behandling som vid Akademiska sjukhuset

meddelas. Genom beslut den 30 juni 1948 föreskrev Kungl. Maj:t att

fr. o. m. dåvarande innehavarens avgång skulle inrättas en professur i röntgendiagnostik.

Denna åtgärd innebar att det ursprungliga ämnesområdet

medicinsk radiologi uppdelades i två hälfter: diagnostik och terapi. Endast

specialiteten diagnostik har genom professuren tillförsäkrats överläkare,

medan däremot specialiteten terapi ej erhållit självständig företrädare. Den

nuvarande professorns kompetens är begränsad till den röntgenologiska

diagnostiken. Den del av verksamheten, som utgöres av radioterapi och

ljusbehandling, saknar följaktligen kvalificerad ledning. I och med att

den radiologiska professuren begränsades till att omfatta enbart röntgen
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

31

diagnostik har det blivit ofrånkomligt att ledningen av den radioterapeutiska

delen av verksamheten anförtros åt särskild överläkare.

Utskottet. Olika meningar ha såsom framgår av propositionen kommit

till uttryck i frågan, huruvida det föreslagna avtalet är fördelaktigare för

staten än gällande avtal eller ej. Även verkställda jämförelser mellan de

statsekonomiska betingelserna för Akademiska sjukhuset och andra undervisningssjukhus

ha föranlett divergerande slutsatser. Med anledning härav

vill utskottet uttala att det varken torde vara möjligt eller önskvärt att

i fråga om samarbetsavtal rörande undervisningssjukhus uppgöra en fast

mall, som till varje pris skall följas. Fastmer torde varje avtal med utgångspunkt

från en noggrann analys av samtliga inverkande omständigheter

böra framkomma som resultat av en rimlig avvägning mellan parternas

intressen. Allmänt sett torde kunna förutsättas, att det är till fördel —

icke blott ur vårdsynpunkt utan även ekonomiskt — för en kommunal huvudman

att inom en sjukvårdsanstalt få inrymma en medicinsk undervisningsanstalt

eller -avdelning. Härtill är i och för sig intet att erinra, blott

de ekonomiska fördelarna för den kommunala huvudmannen icke framträda

så starkt, att de komma att framstå som ett otillbörligt gynnande.

Det synes utskottet förtjänt att övervägas, om icke de statliga förhandlingskommissionerna

i dessa ärenden för framtiden borde förstärkas med en

kvalificerad representant för andra kommunala sjukhushuvudmän eller deras

centralorganisationer. En sådan representant borde såvitt utskottet förstår

vara särskilt skickad att tillvarataga det allmänna intresset av att ett

otillbörligt gynnande av den art utskottet ovan antytt undvikes.

Kungl. Maj:ts i förevarande sammanhang framlagda förslag har utskottet

funnit sig kunna tillstyrka. Utskottet förutsätter härvid att personalförteckning

och avlöningsstat fastställas inom den i propositionen angivna

ramen och förordar att i övrigt erforderliga övergångsbestämmelser må

fastställas av Kungl. Maj :t.

I anledning av vad i motionen 11:499 anförts vill utskottet som sin uppfattning

framhålla, att uppdelningen av den tidigare professuren i medicinsk

radiologi i två delar: en diagnostisk och en terapeutisk, samt den

omständigheten, att den senare delen av ämnet icke erhållit företrädare i

självständigställning medfört en situation, som snarast bör läggas till rätta.

Då röntgenlerapien icke ingår i universitetets undervisningsplan, är utskottet

dock icke berett att på i motionen förebragt och av utskottet införskaffad

utredning tillstyrka motionsyrkandet om inrättandet av en befattning

som överläkare i radioterapi vid sjukhuset och uppräkning för ändamålet

av anslaget. Enligt utskottets mening bör i första hand direktionen

överväga lämpliga åtgärder. Därest direktionens befogenheter icke skulle

förslå, bör — med hänsyn till att fråga synes vara om en sjukvårdsange
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 151.

lägenhet — hänvändelse göras till landstinget, som ju i första hand är ansvarigt

för sjukvårdens bedrivande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen 11:499,

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 9 mars 1951 förordade ändrade

grunder för samarbetet rörande driften av Akademiska

sjukhuset i Uppsala;

b) till Avlöning av läkare vid Akademiska sjukhuset i

Uppsala för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 130 000 kronor;

c) till Bidrag till vissa driftkostnader vid Akademiska

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

8:o) Driftkostnadsersättning för psykiatriska klinikerna i Lund och Uppsala.

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 (punkt 33, s. 74—76) föreslagit

riksdagen att till Driftkostnadsersättning för psykiatriska klinikerna i

Lund och Uppsala för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

1 800 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 1 700 000

kronor.

Uppskattningen av medelsbehovet för psykiatriska kliniken i Uppsala

grundar sig på den driftkostnad per underhållsdag, som beräknats i Akademiska

sjukhusets inkomst- och utgiftsstat för budgetåret 1950/51. Från

denna utgångspunkt har driftkostnadsersättningen till kliniken uppskattats

till omkring 1 000 000 kronor.

För kliniken i Lund har i driftkostnadsersättning, avseende år 1949, utanordnats

i runt tal 765 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån och med

iakttagande av en av medicinalstyrelsen beräknad förhöjning med 14,8 procent

har driftkostnadsersättningen till denna klinik för nästa budgetår

uppskattats till 878 220 kronor, vilket belopp anses kunna avrundas till

800 000 kronor.

I propositionen nr 123 framlagda förslag föranleda, att gällande bestämmelser

om psykiatriska kliniken i Uppsala i vissa hänseenden böras jämkas.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda ändrade föreskrifter.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

33

att riksdagen må till Driftkostnadsersättning för psykiatriska

klinikerna i Lund och Uppsala för budgetåret 1951 /

52 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 800 000 kronor.

9:o) Förslag till avtal om medicinsk undervisning vid Malmö allmänna

sjukhus. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 123 (s. 91 och 92) lämnat en

redogörelse för ett framlagt förslag till avtal, avsett att träffas mellan staten

och Malmö stad angående upplåtande för undervisningsändamål av det

staden tillhöriga allmänna sjukhuset.

Mellan Lunds universitets medicinska fakultet och det av Malmö stad

drivna allmänna sjukhuset i Malmö har sedan länge samarbete ägt rum

i det hänseendet, att medicinsk undervisning varit anordnad på vissa av

sjukhusets kliniker. Samarbetet, som tidigare bedrevs utan något särskilt

skriftligt avtal som grund, reglerades genom ett av Kungl. Maj :t den 16

januari 1948 godkänt avtal mellan staten och Malmö stad, vilket avtal

trädde i kraft den 1 juli 1948. Avtalet har upphört att gälla den 1 juli

1950.

En förhandlingskommission, som haft till uppgift att förhandla med

Malmö stad angående ett nytt avtal, har med skrivelse den 27 december

1950 lagt fram ett avtalsförslag, som i sina huvuddrag ansluter sig till det

s. k. sabbatsbergsavtalet. För statens del innebär förslaget väsentligt ökade

ekonomiska förpliktelser i jämförelse med det år 1948 godkända malmöavtalet.

Huvudprinciperna i avtalsförslaget äro följande.

För utnyttjandet av sjukhusets befintliga lokaler och utrustning skall

staten erlägga ett engångsbelopp av 1 400 000 kronor, varav 1 000 000 kronor

belöpa på byggnaderna och 400 000 kronor på utrustningen. För sådana

ny- och ombyggnadsarbeten efter den 30 juni 1950, som betingas av

undervisning och forskning, skall staten bidraga med 25 procent av totalkostnaderna

för anläggningarnas färdigställande och utrustning, överläkare,

som tillika är professor, ävensom sådan personal, som uteslutande

anställes för forsknings- och undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och

pensioneras av staten; dock att Malmö stad bestrider kostnaden för särskilt

överläkararvode. Av de läkare, som icke uteslutande anställas för

undervisning och forskning, skall staten tillsätta och avlöna de kliniska

amanuenserna, därvid Malmö stad har att bidraga med V3 av lönekostnaden,

medan staden tillsätter, avlönar och pensionerar övrig läkarpersonal,

dock att statsverket skall bidraga med % av löne- och pensionskostnaden.

Såsom bidrag till driftkostnaderna vid de till undervisning och forskning

upplåtna klinikerna m. m. skall staten erlägga dels 25 procent av kostnaden

för nyanskaffad utrustning och dels årligen 10 procent av de övriga

driftkostnader, som belöpa på ifrågavarande kliniker. Avtalet skall gälla

3—Biliang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 151.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 151.

i tjugo år, räknat fr. o. m. den 1 juli 1950, och förlänges ytterligare tio

år om det icke uppsäges minst två år före avtalstidens utgång.

Enligt departementschefens mening är förslaget om att staten skall utgiva

ett engångsbelopp för utnyttjandet av redan befintliga byggnader m. m.

ägnat att väcka betänkligheter. Vidare ifrågasattes, om staten bör i ett avtal

vars giltighetstid är begränsad till tjugo år, på sätt som föreslagits binda

sig för att bidraga till kostnaderna för ny- och ombyggnadsarbeten. Departementschefen

är fördenskull icke beredd att tillstyrka avtalsförslagets

godkännande. Nya förhandlingar förutsättas alltså få upptagas mellan staten

och Malmö stad.

Till stöd för det av utskottet tidigare omnämnda yrkandet i motionen

II: 550 har anförts i huvudsak följande.

Efter förhandlingar mellan Svenska stadsförbundet och Svenska landstingsförbundet

hava medlemmarna av dessa förbund rekommenderats att

från och med den 1 januari 1951 tillämpa högst betydligt ökade avgifter

för utomlänspatienter, d. v. s. patienter från annat sjukvårdsområde. Denna

rekommendation har också allmänt accepterats och innebär bl. a., att

för utomlänspatient på allmän sal erlägges en dagersättning av icke mindre

än 30 kronor per vårddag, varav landstinget betalar 27 kronor och patienten

3 kronor, på halvenskilt rum 40 kronor och på enskilt rum 50 kronor.

För att kunna intagas som utomlänspatient måste patienten fransett

vissa mindre vanliga specialfall av insjuknande inom främmande sjukvårdsområde

m. m. -—- antingen betala hela avgiften själv, vilket i flertalet

fall omöjliggör intagning, eller också för att erhålla bidrag från hemortslandstinget

förete remiss från en i sådant landstings tjänst anställd lasaretts-

eller sanatorieläkare. Det är förklarligt, att dessa läkare endast motvilligt

medverka till, även där så skulle vara behövligt, att belasta det egna

landstingets ekonomi med ett större antal remisser för en kostnad av 27

kronor per dag och remiss, allra helst som remissen, vilken samtidigt innebär

åtagande för hemortslandstinget att bestrida avtalad dagersättning,

skall innehålla upplysning om anledningen till att »erforderlig vård icke

kan beredas på annat specialistsjukhus eller på statligt sjukhus».

Det är uppenbart, att de nu nämnda ändrade avgiftsförhållandena

måste avsevärt reducera intagningen av utomlänspatienter på såväl klinikerna

i Lund, vilka endast i ringa utsträckning ha rikssjukhuskaraktär,

som klinikerna i Malmö, vilka helt sakna sådan karaktär. En tendens

härtill har redan kunnat konstateras sedan detta års början. Patienter,

som bo i södra Sverige och som äro i behov av specialistvård utom länet,

söka sig nu mer än förut till de halv- eller helstatliga sjukhusen med lägre

vårdavgifter, såsom karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska

sjukhuset i Uppsala, vanföreanstalterna m. fl., detta sa mycket mer som

den remitterande läkaren enligt vad ovan framhållits är skyldig att, när

det är fråga om bidrag från hemortslandstinget, först höra sig för på statliga

sjukhus. En lasarettsläkare i Kristianstads län kan alltså icke remittera

till klinikerna i Lund eller Malmö utan att först ringa de statliga

stockholmssjukhusen eller, när fråga är om orlopedisk specialhehand
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

35

ling, vanföreanstalten i Hälsingborg. Följden har bl. a. blivit, att ortopediska

kliniken i Lund icke kunnat fullbeläggas sedan början av innevarande

år.

Det kan icke råda något tvivel om att den redan iakttagna tendensen

till minskad intagning av utomlänspatienter på klinikerna i Lund och Malmö

kommer att medföra en högst ogynnsam inverkan på den undervisning

och forskning, som bedrives vid dessa kliniker. En viktig förutsättning

för sådan verksamhet är nämligen, att klinikerna i fråga tillföras ett

tillräckligt antal svårtolkade eller svårbehandlade sjukdomsfall från ett

betydligt större upptagningsområde än det egna.

Måhända kunna olika vägar beträdas för att avhjälpa de nu skildrade

missförhållandena. Man kan bl. a. tänka sig ett statligt ingripande i den

formen, att klinikerna i Lund och Malmö förses med ett antal s. k. riksplatser,

vilkas vårdavgifter till viss del bestridas av staten. Ett avtal mellan

staten och Malmö stad angående den medicinska undervisningen i Malmö

bör i varje fall förutsätta en klar överblick över samtliga de förpliktelser,

som avtalet direkt eller indirekt kan medföra för parterna.

Utskottet finner lika med departementschefen vissa i ifrågavarande avtalsförslag

intagna bestämmelser oförmånliga för staten och tillstyrker fördenskull

att nya förhandlingar upptagas. I anslutning till vad utskottet anfört

under punkt 7 i detta utlåtande ifrågasätter utskottet, om det icke

vore lämpligt att förhandlingskommissionen till de nya förhandlingarna

förstärktes med en kvalificerad representant för andra kommunala sjukhushuvudmän

eller deras huvudsammanslutningar.

Med anledning av vad som anförts i motionen 11:550 vill utskottet meddela,

att det för utskottet från undervisningssjukhus i Stockholm under

hand uppgivits, att man tyckt sig på senaste tid kunna iakttaga en tendens

till ökat antal remisser av fall, som normalt brukat sändas till närmare beläget

centrallasarett, och att man uppfattat detta förhållande som en följd

av den i motionen nämnda rekommendationen. Farhågor ha från detta håll

uttalats, att remisserna, om icke lämpliga åtgärder vidtoges, skulle öka så

starkt, att undervisningssjukhusen skulle komma att nödgas avvisa fall,

vilka ur vård- och undervisningssynpunkt bort mottagas. Direktionen för

Karolinska sjukhuset hade bl. a. med hänsyn härtill beslutat hos Kungl.

Maj:t hemställa om höjning av legosängsavgifterna.

Vad utskottet sålunda inhämtat bestyrker uppfattningen i motionen att

genom ifrågavarande rekommendation uppkommit ett svårlöst problem.

Delta bör emellertid behandlas i ett vidare sammanhang än som angivits

i motionen. Utskottet förutsätter, alt Kungl. Maj:t upptager denna fråga

till behandling. Därvid bör å ena sidan eftersträvas, att icke relationen mellan

olika legosängsavgifler kommer att medföra att lasaretlsavdelningar

vid kommunala sjukhus med resurser för att mottaga remissfall komma alt

stå helt eller delvis outnyttjade medan stockning måhända kan uppkomma

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 151.

vid de hel- eller halvstatliga sjukvårdsanstalterna. Å andra sidan bör beaktas,

att icke sistnämnda sjukvårdsanstalter till följd av alltför högt satta

vårdavgifter förlora något av sin rikskaraktär, vilken, såvitt nu är i

fråga, får anses innebära att den vårdbehövande eller den för honom betalningsansvariga

kommunala instansen icke bör betungas av ersättningen

för lämnad vård. Frågan synes vara av den natur, att utredningen bör bedrivas

med skyndsamhet, så att förslag snarast kan föreläggas riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

anmälan och motionen 11:550 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört.

Stockholm den 18 maj 1951.

På statsutskotets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Gränebo, Mannerskantz,

Ohlon, Leander, Gillström, fröken Andersson, herrar Eric Ericson,

Rosenberg, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,Einar Persson, Ivar Persson,

Birger Andersson och Söderquist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Svensson i Grönvik, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm,

Ståhl, Åkerström, Kollberg, Petterson i Degerfors, fröken Elmén, herrar

Birke, Persson i Växjö, fru Ericsson i Luleå och herr Johansson i Mysinge.

SVENSKA

ra YCKERI AKTIEBO LAGE T

STOCKHOLM 1951

510943

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:295 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till de statsunderstödda alkoholistanstalterna in. in. s. 8 i texten