Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951 i52 till främjande av bostadsförsörjningen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1951-05-18 · 42 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:155, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951 i52 till främjande av bostadsförsörjningen in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

1

Kr 155.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1951 i52 till främjande

av bostadsförsörjningen in. in. jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna

57—65, samt under kapitalbudgeten: socialdepartementet, föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna

följande anslag:

A. Driftbudgeten.

Bostadsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag ........................... 2 307 000

Bostadsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag ........................ 372 000

Länsbostadsnämnderna: Avlöningar, förslagsanslag .................. 1 561 000

Länsbostadsnämnderna: Omkostnader, förslagsanslag ............... 585 000

Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån,

förslagsanslag ...................................................... 10 000 000

Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, förslagsanslag

.............................................................................. 37 000 000

Särskilda bostadsrabatter, reservationsanslag ........................... 1 650 000

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden, reservationsanslag

........................................................................ 7 500 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag ......... 8 000 000

B. Kapitalbudgeten.

Under statens utlånings fonder:

Lånefonden för bostadsbyggande, investeringsanslag ............... 220 000 000

Under fonden för låneunderstöd:

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier, investeringsanslag... 1500 000

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 124, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 23 februari

1951, föreslagit riksdagen att

I. godkänna av departementschefen förordade ändringar i olika avseenden

fr. o. m. den 1 juli 1951 av grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till förmån för bostadsförsörjningen;

1—957 si Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 155.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 155.

II. medgiva, att räntefoten för lantarbetarbostadslån, vilka må komma att

beviljas under budgetåret 1951/52, bestämmes till 3,2 5 %:

III. medgiva, att för budgetåret 1951/52

dels preliminära beslut angående lån, som skola utgå från lånefonden för

bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av 370 000 000 kronor,

dels preliminära beslut angående lån, som skola utgå från anslaget till tillläggslån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet, må meddelas intill ett belopp

av 34 000 000 kronor;

IV. för budgetåret 1951/52 anvisa

a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln,

1) till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån

ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor;

2) till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag

av 37 000 000 kronor;

3) till Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av 1 650 000 kronor;

4) till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag

av 7 500 000 kronor;

5) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av

8 000 000 kronor;

6) till Bidrag till jämförande byggnadskostnadsutredning ett reservationsanslag

av 50 000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder

till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 265 000 000

kronor;

c) å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ett investeringsanslag av

1 500 000 kronor;

Y. besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen antalet kontorsbiträden

i lönegrad Ca 8 skall ökas med tjugoåtta, antalet tjänster i lönegrad

Cp 10 ökas med en, antalet förste byråsekreterare i Ce 29 ökas med en,

antalet förste byråingenjörer i Ce 29 ökas med två, antalet förste byråsekreterare

i Ce 27 ökas med en samt antalet förste byråingenjörer i Ce 27 minskas

med en;

VI. fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52;

VII. besluta, att å personalförteckningen för länsbostadsnämnderna antalet

kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med fyra;

VIII. fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

3

IX. under femte huvudtiteln för budgetåret 1951/52 anvisa

1. till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 177 000 kronor;

2. till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 432 000 kronor;

3. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 660 000

kronor;

4. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av 565 000

kronor.

I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

I: 9 av herr Axel Andersson m. fl.,

1:129 av herr Andrén m. fl.,

I: 209 av herr Andrén m. fl.,

I: 250 av herr Lindblom m. fl.,

I: 460 av herr Einar Eriksson m. fl.,

I: 461 av herr Niklasson m. fl.,

I: 462 av herr Lars Andersson m. fl.,

I: 463 av herr Nyström m. fl.,

I: 465 av herr Lindblom m. fl. samt

I: 467 av herr Velander m. fl.;

från andra kammaren

II: 14 av herr Fröderberg m. fl., •

II: 175 av herr Hjalmarson m. fl.,

II: 254 av herr Hjalmarson m. fl.,

II: 369 av herr Ohlin m. fl.,

II: 593 av herr Jansson i Kalix m. fl.,

II: 594 av herr Jansson i Kalix m. fl.,

II: 595 av herr Pettersson i Dahl m. fl.,

II: 596 av herr Wedén m. fl.,

II: 597 av herr Johnsson i Kastanjegården m. fl.,

II: 600 av herr Hjalmarson m. fl. samt

II: 601 av herr Lager m. fl.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

ALLMÄNNA GRUNDER FÖR BOSTADSPOLITIKEN.

I propositionen har redogjorts för en inom socialdepartementet upprättad

promemoria med förslag till åtgärder beträffande bostadsbyggande och bostadsmarknad.

Vidare har lämnats en redogörelse för 1950 års besparingsutrednings

förslag till åtgärder för att minska statens utgifter på bostadsområdet.

Utskottet får i dessa delar hänvisa till propositionen s. 5—16.

Departementschefen framhåller, att den förda bostadspolitiken i huvudsak

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 155.

lyckats förverkliga sina målsättningar, särskilt beträffande den centrala punkt,

som avser att förse barnfamiljerna med rymliga och moderna bostäder. Denna

viktiga del av bostadspolitiken skulle enligt hans mening för framtiden äventyras,

därest den av besparingsutredningen förordade nedskärningen av

familjebostadsbidragen komme till stånd.

Den allmänna ekonomiska utvecklingen — särskilt de under senare år inträffade

förändringarna i penninginkomster och byggnadskostnader samt det

otillräckliga utrymme som kunnat beredas bostadsproduktionen —- påverkar

i viss män förutsättningarna för de bostadspolitiska stödåtgärderna. För att

låne- odh bidragsverksamheten skall kunna fylla sin uppgift anser departementschefen

därför, att vissa jämkningar och kompletteringar av gällande bestämmelser

kunna bli nödvändiga.

Den nu pågående byggnadskostnadsstegringen anses icke böra föranleda

utvidgning av tilläggslåneverksamheten eller ge anledning till ökade subventioner

till egnahem. Yissa jämkningar i de sedan år 1941 tillämpade hyressättningsprinciperna

för statligt belånade flerfamiljshus torde böra övervägas.

Bostadsstyrelsen föreslås beträffande företag som berörts av den sedan våren

1950 inträffade kostnadsstegringen i varje särskilt fall pröva, huruvida och

i vad mån hyrorna böra sättas högre än som svarar mot 1939 års nivå, förutsatt

att tilläggslångivningen i stort sett skall hållas inom den hittills fastställda

ramen.

Departementschefen anför vidare bl. a. följande.

Med hänsyn till sambandet mellan hyresnivåns höjd och behovet av bostadsrabatter

för fullföljande av det bostadspolitiska långsiktsprogrammet torde

en översyn av rabattsystemet böra företagas, därest principerna för hyrespolitiken

skola omprövas. Emellertid kunna även andra skäl anföras för en

dylik översyn. Slutlig ställning till bostadsrabattsystemet har ännu icke tagits.

Det har tidigare förutsatts, att en översyn borde komma till stånd. Olika

bidragsfrågor ha ännu icke blivit slutligt prövade. Vissa begränsningar av

bidragsgivningen till förmån för barnfamiljer gälla alltjämt. I detta sammanhang

må särskilt nämnas bestämmelsen, att familj ebostadsbidrag och bränslebidrag

kunna utgå i stort sett endast till familjer som bo i hus uppförda eller

ombyggda efter den 1 januari 1948. Frågan om bostadsbidrag till vissa hushållsgrupper,

i första hand ensamstående mödrar med minderårigt barn, är

olöst. 1950 års riksdag har dessutom hemställt om en allsidig utredning beträffande

grunderna för trekronorsbidrag.

Jag har denna dag erhållit bemyndigande att tillkalla högst sju sakkunniga

med uppgift att verkställa utredning rörande vissa bostadspolitiska frågor.

Min avsikt är att uppdraga åt dessa att utreda bl. a. frågan om principerna

för hyrespolitiken och inverkningarna av en eventuellt ändrad målsättning för

densamma på behovet av tilläggslån och kapitalsubvention till egnahem,

frågan om omfattningen och ändamålsenligheten av de olika bostadsrabatterna,

däribland det s. k. trekronorsbidraget, ävensom frågan om införandet av ett

kreditgarantisystem i stället för direkta statliga lån. I vad det gäller hyrespolitiken

böra vissa problem särskilt uppmärksammas. Bl. a. bör frågan om

amortering och förräntning av tilläggslån som beviljats till under 1940-talet

uppförda hus närmare prövas i samband med frågan huruvida en utjämning

av hyrorna bör äga rum.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

5

I avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredningar anses ändringar i

gällande grunder för lån och bidrag till främjande av bostadsförsörjningen icke

nu böra företagas.

Departementschefen förordar dock, att viss sänkning av maximigränserna för

rätten till egnahemslån med kapitalsubvention genomföres fr. o. m. nästa

budgetår. Tills vidare bör sålunda såsom allmän regel gälla att egnahemslån

beviljas endast om egnahemmets bottenyta uppgår till högst 90 m2 i fråga om

ettplanshus, till högst 65 m2 i fråga om DÄ-planshus och till högst 55 m2

i fråga om tvåplanshus. Även den ändringen föreslås, att egnahemslån utan

subvention till större hus slopas. Motsvarande jämkningar anses böra göras i

maximibestämmelserna för lån till tvåfamiljshus. Trots dessa begränsningar ha

egnahembyggare — framhåller departementschefen — anledning att noga

överväga huruvida icke, i avvaktan på att kostnadsutvecklingen bättre skall

kunna överblickas, skäl föreligga för iakttagandet av stor försiktighet i fråga

om egnahemsbyggande under nuvarande förhållanden. Han understryker

vidare, att även i fortsättningen beträffande ombyggnadsföretag undantag

från de generella reglerna bör kunna medgivas i ett förhållandevis stort antal

fall, sammanhängande med att vid ombyggnad husets storlek är given och ett

val därför uteslutet. Liksom hittills varit fallet bör också i fråga om nybyggnad

i undantagsfall egnahemslån kunna utgå för hus som överstiger maximigränserna.

Motiv för sådant undantag kan föreligga, då fråga är om familj

med ett stort antal barn, om behov av särskilt arbetsrum eller om hus på

jordbruksfastighet.

Den föreslagna begränsningen i egnahemslångivningen bör ha tillfällig

karaktär. Så snart ökade förutsättningar för produktion av större egnahem

föreligga, anses maximibestämmelserna ånyo böra upptagas till prövning.

Yidare föreslås, att belåningsgränserna i fortsättningen skola angivas med

utgångspunkt från ett av det lånebeviljande organet beräknat belåningsvärde

i stället för som hittills med ledning av den godtagbara produktionskostnaden.

Denna ändring innebär i första hand, att det lånebeviljande organet vid bestämmande

av egnahemslånets storlek och därmed storleken av erforderlig

egeninsats skall kunna bortse från kostnaderna för sådana utrustningsdetaljer,

som icke äro strängt nödvändiga.

Minimibestämmelserna för erhållande av lån till tvåfamiljshus böra ändras

så, att hus med åtminstone en lägenhet om två rum och kök kan godtagas för

belåning. Subventionen till tvåfamiljshus föreslås maximerad till 4 000 kronor.

Såsom minimivillkor för erhållande av familjebostadsbidrag i tvåfamiljshus

bör samtidigt fastställas, att lägenheten innehåller minst två rum och kök med

en yta av minst 50 in2. Slutligen förordas, att för egnahem med lägenhet om

tre rum och kök egnahemslån skall kunna utgå, även om ytan understiger

70 m2.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 155.

LÅN OCH BIDRAG TILL BOSTADSHUS.

Egnahemslån och förbättringslån. Om syftet med det statliga stödet till egnahem

ej skall äventyras, måste enligt departementschefens uppfattning förutsättas

att sådana krav på amortering av bottenlån icke resas, att de årliga

bostadskostnaderna bli alltför höga i förhållande till egnahemsägarens inkomst.

Vid nuvarande byggnadskostnadsnivå kunna i många fall årskostnaderna

bli förhållandevis höga, även om amortering ej verkställes å bottenlån.

Å andra sidan torde låntagarnas möjligheter att amortera starkt växla. Det

bör därför icke ifrågasättas att såsom bottenkredit endast godtaga stående lån.

Generella anvisningar rörande de fall i vilka amortering av bottenkrediter kan

godtagas anses icke böra meddelas. Departementschefen förutsätter emellertid

att bostadsstyrelsen med uppmärksamhet följer frågan om här ifrågavarande

ränte- och amorteringskostnader. Om krav på amortering och ränta å bottenlån

ställas, som uppenbarligen icke kunna godtagas med hänsyn till låntagarens

inkomstförhållanden, eller räntan överstiger vad som kan anses skäligt med

hänsyn till det allmänna ränteläget, anses i sista hand möjligheten att fördjupa

det statliga egnahemslånet böra utnyttjas.

Lån intill 90 % av produktionskostnaden föreslås kunna beviljas även i de

fall då på grund av att egnahemmet innehåller lokaler eller butiker subvention

ej medgives.

I vissa delar av Norrland, speciellt Karesuando kommun, äro byggnadskostnader

och inkomstförhållanden sådana, att nuvarande stöd till egnahem

icke är fullt tillräckligt. Departementschefen är icke f. n. beredd att angiva

på vilka villkor bostadsförbättringsverksamheten bör bedrivas inom nämnda

kommun men anser, att hinder icke bör möta att sedan förutsättningarna blivit

tillräckligt klarlagda redan under nästa budgetår vidtaga de åtgärder som

erfordras för ett igångsättande av verksamheten. Det anses få ankomma på

Kungl. Maj:t att pröva, huruvida ett stöd i enlighet med vissa av bostadsstyrelsen

uppdragna riktlinjer bör lämnas. För särskilda fall bör möjlighet

finnas att utlämna subvention i form av räntefri, stående del av förbättringslån

till belopp, som överstiger i egnahemslånekungörelsen fastställda maxima.

Extra subvention i form av räntefri, stående de! av egnahemslån bör däremot

icke medgivas.

Det bör vidare övervägas att ersätta de särskilda bidragen till fiskarbostäder

med vanliga förbättringslån.

Tertiärlån och tilläggslån. I fråga om kommunala och allmännyttiga företag

som beviljas tertiärlån skall staten jämlikt bestämmelserna i 33 § tertiärlånekungörelsen

svara för viss del av förlustrisken. Under vissa omständigheter

kan det vara ett kommunalt intresse att mindre flerfamiljshus, som icke ur

ekonomisk synpunkt kunna väntas bliva föredömliga, uppföras. Att i dylikt

fall vägra statligt lån endast på grund av att kommunalt eller allmännyttigt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

7

företag skall förvalta husen finner departementschefen icke motiverat. Å andra

sidan bör i här avsedda fall staten icke påtaga sig de särskilda förlustrisker,

som följa av bestämmelserna i 33 § tertiärlånekungörelsen. Han föreslår därför,

att en möjlighet öppnas för bostadsstyrelsen att i fråga om mindre flerfamiljshus

bevilja kommunala och allmännyttiga bostadsföretag tertiärlån på

villkor, att förluster vid fastighetsförvaltningen icke till någon del skola täckas

med statsmedel.

Bostadsstyrelsen hade beträffande bostadsrättshus för militär personal

framhållit, att det motsatsförhållande, som vållat irritation i fråga om industrier,

icke varit lika påtagligt för militärens vidkommande. En jämkning

skulle därför enligt styrelsen kunna ifrågasättas i principen, att föreningsstadgar

med s. k. förverkandeklausul och vetorätt mot stadgeändring ej finge

godtagas. Departementschefen har icke något att erinra häremot men anser

det böra ankomma på bostadsstyrelsen att i vad det gäller bostadsrättshus för

militär personal pröva, huruvida eventuella särbestämmelser i bostadsförenings

stadgar kunna godtagas ur belåningssynpunkt.

BOSTADSRABATTER.

Familjebostadsbidrag och bränslebidrag. Departementschefen finner det orimligt

att ett förändrat penningvärde skulle få allvarligt rubba den av statsmakterna

beslutade bostadspolitiska målsättningen. De inträdda inkomststegringarna

påverka emellertid inkomstprövningen först sedan utfallet av 1951

års taxering föreligger. Ställningstagandet till frågan om en höjning av inkomststrecken

anses därför böra anstå till våren 1952, då hänsyn kan tagas

jämväl till utvecklingen under år 1951.

Trekronorsbidrag. I samband med den planerade översynen av bostadsrabatterna

bör — framhåller departementschefen — den av förra årets riksdag begärda

utredningen beträffande grunderna för trekronorsbidraget verkställas. I

avvaktan härpå föreslås oförändrade bidragsvillkor.

Statsbidrag till pensionärslägenheter. Besparingsutredningen hade föreslagit ett

utbyggande av bidragsskalorna för det statliga stödet till pensionärshem och

pensionärslägenheter i vissa flerfamiljshus. Nuvarande bidragsgrunder för

ifrågavarande stöd överensstämma icke med den för statsbidragsverksamheten

i allmänhet tillämpade principen, att skatteunderlaget skall vara bestämmande

för bidragets storlek. Den av besparingsutredningen väckta frågan anses böra

beaktas i samband med att en allmän omläggning av statsbidragsgrunderna

verkställes. Departementschefen kan alltså icke tillstyrka, att bidragsskalorna

nu utbyggas på det av besparingsutredningen förordade sättet.

SÄRSKILDA FRÅGOR.

Ränte- och ainortcringsvillkoren för vissa äldre tertiärlån m. ni. Härom anför

departementschefen bl. a. följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 155.

Villkoren beträffande tertiärlån, som beviljats jämlikt 1941 och 1942 års

tertiärlånekungörelser, innebära bl. a., att senast efter den första tioårsperioden

av lånets löptid annuiteten skall höjas så mycket, att lånen bli slutamorterade

inom viss fastställd tid. Ifrågavarande anordning har tillkommit såsom

ett led i ansträngningarna att hålla nere hyrorna i nyuppförda hus, varvid

förutsatts som sannolikt att senast efter tio år utrymme skulle uppkomma

för en snabbare amortering, även om hyrorna förbleve i stort sett oförändrade.

Utvecklingen av fastighetsomkostnaderna torde emellertid ha medfört att utrymme

ej kommer att finnas för en höjning av annuiteten, såvida icke en viss

hyreshöjning kommer till stånd. En höjning av annuiteterna torde därför innebära

ett accepterande av en hyresökning.

Det torde f. n. icke vara möjligt att avgöra, vilken hyresnivå för moderna

hus som i framtiden bör upprätthållas. Säkra utgångspunkter saknas för en

bedömning i vad mån en viss annuitetshöjning beträffande här avsedda tertiärlån

är försvarlig ur fastighetsekonomisk synpunkt. Med hänsyn härtill anser

jag att slutlig ståndpunkt ej bör tagas nu till frågan om amorteringsvillkoren

för dessa lån. Om de hyrespolitiska överväganden som avses komma till stånd

ge stöd för en viss höjning av hyrorna i under 1940-talet uppförda hus bör

frågan om att kräva en så snabb amortering å tertiärlånen att annuiteterna få

höjas upptagas till förnyat övervägande. På grund av att vissa tertiärlån redan

under nästa budgetår utestått under tio år, erfordras emellertid redan nu vissa

beslut angående ränte- och amorteringsvillkoren.

Departementschefens förslag i denna del innebär, att tills vidare för tertiärlån,

som utestått under tio år, annuiteten skall bibehållas oförändrad, räntan

i förekommande fall nedsättas från 4''/2 % till 4 % och amorteringstiden utsträckas

för flerfamiljshus till 40 år i fråga om nybyggnad och till 30 år i fråga

om ombyggnad samt för enfamiljshus som ägas av enskilda personer till

26 år. Om omständigheterna föranleda därtill skall amorteringstiden kunna

förkortas.

Vad angår frågan huruvida tilläggslån och räntefria, stående delar av tertiärlån

böra avskrivas eller krav resas på förräntning och återbetalning framhålles

i propositionen, att endast tre lån till ett sammanlagt belopp av ca

38 000 kronor komma att kräva beslut i förevarande hänseende redan under

nästa budgetår. Ett principbeslut om förräntning och återbetalning av tilläggslån

anses böra anstå tills frågan om sådana hyresökningar som påverka fastigheternas

avkastning blivit närmare klarlagd. Frågan om amortering och förräntning

av tilläggslån, som beviljats till under 1940-talet uppförda hus, skall

närmare omprövas i samband med den utredning rörande den hyrespolitiska

målsättningen som nu skall komma till stånd.

Först sedan frågan om hyrorna i de berörda flerfamiljshusen kan bättre

överblickas anser departementschefen att ståndpunkt bör tagas till bostadsstyrelsens

förslag att i princip krav på återbetalning av till egnahem beviljade

tilläggslån och räntefria, stående delar av tertiärlån skall resas.

Lån för byggnadsföretag, som färdigställts eller påbörjats vid låneansökningens ingivande

m. m. Departementschefen föreslår, att statligt lån ej skall lämnas till

byggnadsföretag, som färdigställts innan ansökan om lån ingives. Ej heller

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

9

bör lån kunna beviljas till företag, som påbörjats men icke färdigställts innan

låneansökan ingives. I särskilda fall anses dock undantag kunna göras.

MEDELSBEHOVET FÖR LÅNE- OCH BI DRAGSVERKSAMHETEN

UNDER BUDGETÅRET 1951/52.

Till kapitalmedels förluster och ränteef ter gifter å vissa bostadsbyggnadslån

ha för innevarande budgetår anvisats 675 000 kronor. Med hänsyn till den i

slutet av 1950 genomförda räntehöjningen beräknas behovet av ränteeftergifter

komma att stiga avsevärt. Anslaget föreslås för nästa budgetår uppfört

med 5 000 000 kronor.

Medelsbehovet till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer

beräknas öka med 10 miljoner kronor till 37 000 000 kronor.

Anslaget till särskilda bostadsrabatter, från vilket utlämnas trekronorsbidrag

och statsbidrag till anordnande av pensionärslägenheter i flerfamiljshus,

föreslås uppräknat med 150 000 kronor till 1 650 000 kronor.

För innevarande budgetår ha medel icke anvisats till bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden. Med hänsyn till förefintlig reservation

och under förutsättning av långivning under nästa budgetår av ungefär

samma omfattning som f. n. föreslås anslaget för budgetåret 1951/o2 uppfört

med 7 500 000 kronor.

Anslaget till bidrag till inrättande av pensionärshem föreslås höjt från

6 500 000 till 8 000 000 kronor.

Under statens utlåningsfonder anvisades på kapitalbudgeten för budgetåret

1948/49 till lånefonden för bostadsbyggande 240 000 000 kronor. Utgifterna

under budgetåret 1949/50 uppgingo till 160 000 000 kronor. Vid ingången av

innevarande budgetår fanns en behållning å fonden av 313 000 000 kronor.

Med bortseende från verkningarna av kreditåtstramningen har bostadsstyrelsen

beräknat, att medelsbehovet för nästa budgetår kommer att utgöra

265 000 000 kronor. Kreditåtstramningen föranleder dels att de statliga lånen

få fördjupas i ökad utsträckning, dels att lånefrekvensen stiger, dels att förskott

å egnahemslån bli vanligare. Under antagande av att kreditåtstramningen

blir bestående har styrelsen räknat med att under nästa budgetår skulle

erfordras ytterligare 130 000 000 kronor. Härom anför departementschefen

följande.

Med hänsyn till byggnadskostnadsstegringens inverkan på långivningen i

fråga om av bostadsstyrelsen preliminärt beviljade, låneansökningar torde det

av styrelsen angivna medelsbehovet av 265 000 000 kronor böra godtagas. Vad

angår det därutöver beräknade medelsbehovet av 130 000 000 kronor kan jag i

nuvarande statsfinansiella läge icke tillstyrka ytterligare medelsanvisning, varvid

jag förutsätter att, även vid en fortsatt allmän kreditåtstramning, en medverkan

i fråga om finansieringen av bostadsbyggandet — liksom tidigare skett

i viss utsträckning — är att påräkna från enskilda kreditinstituts sida samt att

egnahemsbyggarna förmås att även i fortsättningen eftersträva denna medverkan.

Bostadsstyrelsen har beräknat att genom preliminära lånebeslut under

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 155.

budgetåret 1951/52 skall komma att disponeras ett belopp av ca 370 000 000

kronor. Med hänsyn till att den preliminära långivningen bestämmer omfattningen

av medelsanvisningen under följande år, torde ifrågavarande långivning

böra maximeras. Jag anser att för budgetåret 1951/52 preliminära beslut

om lån, som skola utgå från lånefonden för bostadsbyggande, böra få meddelas

intill ett belopp av 370 000 000 kronor.

Någon medelsanvisning för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

anses icke erforderlig för nästa budgetår. Även denna långivning anses dock

böra maximeras, och departementschefen föreslår att för budgetåret 1951/52

preliminära beslut om tilläggslån böra få meddelas intill ett belopp av

34 000 000 kronor.

Till anslaget till lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

torde ytterligare medelsanvisning icke erfordras för nästa budgetår. Till lån

till anordnande av kollektiva tvätterier ha på kapitalbudgeten under fonden

för låneunderstöd för innevarande budgetår anvisats 2 000 000 kronor. Anslaget

föreslås för nästa budgetår uppfört med 1 500 000 kronor.

Räntefoten för lantarbetarbostadslån, som beviljas under nästa budgetår,

föreslås fastställd till oförändrat 3,2 5 % i avvaktan på en slutlig prövning av

frågan om formerna för stöd till lantarbetarbostäder.

Till bidrag till jämförande byggnadskostnadsutredning föreslås ett reservationsanslag

av 50 000 kronor. Anslag för detta ändamål bar tidigare icke anvisats.

Utredningen skall bygga på ett studium av kostnaderna för ett hus av

Stockholmstyp, ett bus av Göteborgstyp och ett bus av Malmötyp. Var och en

av dessa hustyper skall uppföras samtidigt i var och en av de tre städerna efter

samma ritningar och beskrivningar. De tre busen i en stad skola uppföras av

tre olika byggnadsföretagare med erfarenhet från byggnadsverksamhet i

staden. Byggnadskostnaderna i Stockholm och Göteborg äro betydligt högre

än i Malmö. Kostnadsskillnaderna torde bero på en hel rad omständigheter,

vilkas betydelse ur kostnadssynpunkt icke är fullt klarlagd. Utredningen anses

därför synnerligen angelägen ur bostadspolitiska synpunkter, icke minst i nuvarande

läge, då en allmän böjning av kostnadsnivån skapar särskilda problem.

Med hänsyn härtill bör statligt stöd lämnas för utredningens genomförande.

BOSTADSSTYRELSEN OCH LÄNSBOSTADSNÄMNDERNA.

Fördelningen av arbetsuppgifterna mellan bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

En översikt av den nuvarande organisationen har lämnats å s. 66 och 67 i

propositionen.

Departementschefen anför, att en successiv utflyttning av arbetsuppgifter

från bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna ägt rum. Med undantag för

Stockholm, Göteborg och Malmö omfattar nämndernas verksamhet f. n. hela lånoch

bidragsgivningen avseende en- och tvåfamiljshus. Nu föreslås att även lånoch

bidragsgivningen beträffande en- och tvåfamiljshus i Malmö skall utflyttas

till länsbostadsnämnden i länet. En utflyttning till nämnderna av låneärenden

avseende flerfamiljshus med högst 10 lägenheter anses alltjämt som en för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

11

söksverksamhet, vilken bör genomföras successivt och endast i den mån bostadsstyrelsen

finner förutsättningar härför föreligga.

I syfte att möjliggöra ett utnyttjande av maskinella hjälpmedel hade statens

organisationsnämnd föreslagit, att länsbostadsnämndernas kamerala arbetsuppgifter

skulle övertagas av bostadsstyrelsen. Förslaget hade med viss jämkning

tillstyrkts av bostadsstyrelsen. Det hade nämligen visat sig möjligt att

ordna en arbetsrutin, som medgav, att den med bidragsgivningen förenade

uppgiften att övervaka kommunernas sätt att handha verksamheten kvarstannade

hos länsbostadsnämnderna, ehuru utbetalningarna skulle ankomma på

styrelsen. Att nämndernas kontakt med förmedlingsorganen omfattade även

frågor, som sammanhängde med kommunernas nämnda verksamhet, ansåg

styrelsen avgjort vara en fördel. Nämndernas ifrågavarande åligganden borde

därför enligt styrelsens mening icke centraliseras.

Departementschefen anför härom bl. a. följande.

Organisationsnämndens utredning ger otvivelaktigt vid handen, att en mera

ekonomisk förvaltning kan åstadkommas om länsbostadsnämndernas ifrågavarande

arbetsuppgifter övertagas av styrelsen. Emellertid finner jag det viktigt,

att de ekonomiska fördelarna för statsverket av den föreslagna centraliseringen

icke vinnas på bekostnad av möjligheterna till intim kontakt i låneoch

bidragsärenden mellan länsbostadsnämnderna å ena samt låntagare och

förmedlingsorgan å andra sidan. Några nämnvärda olägenheter i detta avseende

torde dock icke behöva befaras, om den föreslagna centraliseringen

begränsas på sätt bostadsstyrelsen föreslagit. Med denna reservation kan jag

godtaga det föreliggande förslaget. Såsom styrelsen framhållit synes överflyttningen

lämpligen böra ske samtidigt med att styrelsen nästa budgetår övertager

förvaltningen av vissa äldre lån från statskontoret.

Bostadsstyrelsen: Avlöningar. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med

2 307 000 kronor.

Antalet lönegradsplacerade tjänster hos bostadsstyrelsen är f. n. 267. Statens

organisationsnämnd, som gjort en översyn av den bostadspolitiska organisationen,

har föreslagit en reducering med 58 tjänster, medan bostadsstyrelsen

räknat med oförändrat antal lönegradsplacerade tjänster. Enligt departementschefens

förslag skall antalet sådana tjänster nedgå med 24. En sammanställning

av befattningarna inom styrelsen dels nu, dels för nästa budgetår

enligt organisationsnämndens, bostadsstyrelsens och departementschefens

förslag återfinnes i bilaga 2 till propositionen, till vilken utskottet får hänvisa.

De av departementschefen förordade ändringarna i den nuvarande organisationen

äro följande.

Kanslibyrån. Å allmänna sektionen bör tills vidare finnas inrättad en

assistenttjänst i Ce 22, varvid befattningen som registrator i Ce 18 bör hållas

vakant. För registratorsgöromålen, vilka skola fullgöras under assistentens

överinseende, beräknas en kanslibiträdestjänst i Ce 11. En icke tillsatt befattning

som expeditionsvakt i Ce 9 föreslås indragen.

Genom beslut den 29 december 1950 förklarade Kungl. Maj:t hinder icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 155.

möta för bostadsstyrelsen att i mån av tillgång på medel till ansökan ledigförklara

bl. a. två förordnanden att å ombudsmannasektionen bestrida göromål,

som ankomma på befattningshavare i 29 respektive 27 lönegraden. Denna

anordning anses böra bestå även under nästa budgetår, varvid emellertid särskilda

medel böra beräknas för tjänsterna. Organisationsnämnden hade föreslagit,

att antalet amanuenstjänster å sektionen skulle minskas med fyra. Förslaget

föranleder ej annan erinran från departementschefens sida än att, därest

vid tillsättandet av de nämnda förordnandena någon av de nuvarande amanuenserna

förordnas att i succession uppehålla högre juristtjänst å sektionen,

denne bör bibehållas i sin amanuensbefattning med hänsyn till därmed förenade

pensionsförmåner. För avveckling av den föreliggande balansen bör

under nästa budgetår beräknas medel för fortsatt förstärkning med tillfällig

personal, motsvarande lönen till en amanuens.

I fråga om kamerala sektionen beräknas för nästa budgetår en ny tjänst

som kontorist i Ce 13 samt ytterligare två kanslibiträdesbefattningar i Ce 11.

Planeringsbyrån. Medel anses tills vidare ej böra beräknas för en å

byrån inrättad arvodestjänst, avsedd för en med byggnadsmaterialmarknaden

väl förtrogen person.

För statistiska sektionen och utredningssektionen föreslås ingen ändring.

På indexsektionen bör indragning ske av en befattning som tekniskt biträde

samt två ingenjörstjänster i högst Ce 21.

Beträffande planeringssektionen förutsättes en minskning av biträdespersonalen.

Några kostnader ha icke tagits upp för en nu befintlig assistenttjänst

i Cg 17, till vars avlöning särskilda medel ej heller hittills beräknats.

Tekniska byrån. Vid styrelsen liksom tidigare vid statens byggnadslånebyrå

utföras vissa teknisk-ekonomiska utredningar och i anslutning härtill

viss upplysningsverksamhet, som avse att minska materialförbrukningen inom

bostadsbyggandet, nedbringa underhålls- och byggnadskostnader samt öka

byggnadernas värde. I likhet med organisationsnämnden och styrelsen finner

departementschefen skäl tala för att detta arbete gives fastare former. Ur organisationssynpunkt

bör härför väljas en särskild byrå. Arbetsuppgifterna på

den nya byrån skulle komma att omfatta de teknisk-ekonomiska utredningar,

som f. n. utföras under ledning av en särskild sakkunnig och med anlitande

i huvudsak av personal inom tekniska byrån. Chefen för den nya byrån föreslås

placerad i lönegrad Cp 10. I övrigt beräknas, att följande tjänster skola

överflyttas från tekniska byrån till teknisk-ekonomiska utredningsbyrån: en

förste byråingenjör i Ce 29, två förste byråingenjörer i Ce 27, därav en i utbyte

mot en arvodesbefattning, två ingenjörer i högst Ce 21 samt en kanslibi

trädest jänst.

I fråga om tekniska byråns arkitektsektion föreslås, att två arkitekttjänster

i högst Cg 31 skola omändras till befattningar i Ce 29. Departementschefen

förutsätter emellertid, att med innehav av tjänst i Ce 29 ej skall kunna förenas

förordnande å någon av arkitekttjänsterna i högst Cg 31.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

13

Beträffande byggnadstekniska sektionen förordas icke någon omorganisation,

bortsett från de av bildandet av en teknisk-ekonomisk utredningsbyrå

betingade ändringarna. Av de för sektionen nu beräknade ingenjörerna i högst

Ce 21 bör dock en redovisas under arkitektsektionen för uppgifter sammanhängande

med typritningsarbetet.

Tvätterisektionen anses böra kvarstå oförändrad.

Lånebyrån. En arvodesbefattning, avsedd för en väl kvalificerad tekniker,

bör ändras till extra befattning i 29 lönegraden.

Organisationsnämnden hade föreslagit, att från enfamiljshussektionen till

juridiska sektionen skulle överflyttas den juridiska granskningen av enfamiljshusärenden

jämte vissa andra uppgifter. Med hänsyn till sektionens härigenom

vidgade verksamhetsområde hade nämnden föreslagit inrättande av en tjänst

som förste byråsekreterare i 29 lönegraden. I anledning av organisationsnämndens

undersökning i denna del förklarade Kungl. Maj:t genom sitt förenämnda

beslut den 29 december 1950 hinder icke möta för styrelsen att i mån

av tillgång på medel ledigförklara även ett förordnande att å juridiska sektionen

bestrida göromål, som ankomma på befattningshavare i 29 lönegraden.

Till skillnad från ombudsmannasektionen påverkas icke juridiska sektionens

arbetsuppgifter av förslaget om införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet.

Departementschefen tillstyrker därför att nämnda förordnande

utbytes mot en förste byråsekreterartjänst i Ce 29. En amanuenstjänst å enfamiljshussektionen

föreslås indragen. Från denna sektion bör vidare till

juridiska sektionen överflyttas en förste byråsekreterartjänst i Ce 27. Härjämte

erfordras ytterligare två kanslibiträdestjänster.

För enfamilj shus sektionen innebär departementschefens förslag, bortsett

från juristtjänsterna, minskning med en ingenjör i högst Ce 21 samt två kanslibiträdestjänster.

I fråga om flerfamiljshussektionen föreslås inrättande av en befattning som

förste byråingenjör i Ce 29 i utbyte mot en dylik tjänst i Ce 27. Beträffande

övrig ingenjörspersonal bör antalet tjänster i Ce 24 ökas med en och antalet

tjänster i högst Ce 21 minskas med tre.

Hyreskontrollen tillhör enligt departementschefens mening de uppgifter,

vilka lämpligen kunna anförtros förmedlingsorganen. För nästa budgetår

räknar han icke med någon personal för övertagandesektionen.

Yad värderingssektionen angår tillstyrkes en förstärkning med en förste

byråingenjör i Ce 29 samt en byråingenjör i Ce 24 i utbyte mot en ingenjör i

högst Ce 21.

Beträffande marksektionen föreslås utbyte av en arvodesbefattning som

ingenjör mot en tjänst i Ce 24.

Sociala sektionen. Departementschefen anför härom bl. a. följande.

Sektionens organisation, som f. n. har provisorisk karaktär, torde böra upptagas

till närmare prövning när resultatet föreligger av den översyn av bostadsrabattsystemet,

vilken jag förordat i det föregående. I avvaktan härpå bör

konsulentbefattningen bibehållas. I anslutning till föreliggande förslag om

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 155.

nya tjänster tillstyrker jag, att en tjänst såsom förste byråsekreterare i Ce 27

inrättas. Förslaget om att en befattning som byråsekreterare i 24 lönegraden

skall inrättas kan jag däremot icke godtaga. De föreslagna indragningarna av

en befattning som inspektör samt en kontorsskrivartjänst föranleda ingen

erinran från min sida. Jag anser emellertid, att jämväl en amanuenstjänst bör

indragas. I övrigt räknar jag under nästa budgetår med oförändrad organisation.

Skriv- och kontorsbiträden. Nuvarande organisation upptar 125

tjänster för dylik personal. Organisationsnämnden har för nästa budgetår beräknat

90 och styrelsen 108 tjänster. Departementschefen beräknar behovet till

107 tjänster. I samband härmed erinrar han, att hans förslag i det föregående

beträffande antalet biträdestjänster i lönegraderna 11—15 upptaga sammanlagt

30 befattningar, medan styrelsen beräknat antalet till 40. Med hänsyn till

de genom omorganisationen uppkommande övergångsproblemen under nästa

budgetår beräknas utöver nämnda skriv- och kontorsbiträden medel för tillfällig

arbetskraft motsvarande avlöningskostnaderna för tre biträden.

Medelsbehovet. Departementschefens förslag medföra å ena sidan en

ökning av medelsbehovet för nya tjänster m. m. med 282 200 kronor samt för

löneklassuppflyttningar 39 000 kronor. Å andra sidan bör anslaget på grund

av indragningar av tjänster m. m. minskas med 451 200 kronor. Anslaget har

alltså nedräknats med (451 200 — 282 200 — 39 000) 130 000 kronor och upptagits

till (2 307 000 —130 000) 2 177 000 kronor.

Bostadsstyrelsen: Omkostnader. Anslaget är i gällande riksstat anvisat med

372 000 kronor.

Anslagsposten till sjukvård m. m. föreslås uppräknad med 10 000 kronor.

Till reseersättningar har i anslutning till medelsåtgången under förra budgetåret

beräknats ett med 8 000 kronor ökat belopp. För bearbetning av statistiskt

material föreslås ett med 15 000 kronor ökat belopp. Utgifterna under budgetåret

1949/50 för övriga expenser för eget behov utgjorde 264 050 kronor. För

nästa budgetår beräknas utgifterna till 275 000 kronor, vilket innebär en

ökning av medelsanvisningen med 64 000 kronor. Delposten till expenser för

annat än eget behov har uppräknats med 13 000 kronor för utgifter för tryckning

m. m. av typritningar. Inkomsterna av försäljning av blanketter och typritningar,

vilka bokföras såsom särskilda uppbördsmedel, ha i enlighet med

styrelsens beräkning upptagits till 50 000 kronor.

Omkostnadsanslaget bör alltså å ena sidan ökas med (10 000 + 8 000 +

15 000 + 64 000 + 13 000) 110 000 kronor och å andra sidan minskas med 50 000

kronor. Anslaget har i enlighet härmed uppförts med (372 000 + 110 000 —

50 000) 432 000 kronor.

Länsbostadsnämnderna: Avlöningar. I riksstaten för innevarande budgetår har

anslaget uppförts med 1 561 000 kronor.

Beträffande detta anslag anför departementschefen bl. a. följande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

15

Av de uppgifter, som bostadsstyrelsen lämnat, framgår att en betydande

ökning framför allt i fråga om antalet ansökningar om slutligt lånebeslut kan

emotses under nästa budgetår. En ökning av länsbostadsnämndernas arbetsbörda

kan vidare förutses på grund av en viss utflyttning av ärenden angående

flerfamiljshus. En förstärkning av nämndernas ingenjörspersonal synes därför

nödvändig. Jag kan dock icke tillstyrka en så omfattande ökning av antalet

ingenjörer som styrelsen föreslagit. Jag vill erinra om de möjligheter att

erhålla tillfällig förstärkning från styrelsen, som vid bifall till mitt förslag i

det föregående komma att stå nämnderna till buds under nästa budgetår. Den

erforderliga personalförstärkningen beräknar jag till två ingenjörer i 24 lönegraden

och två ingenjörer i högst 21 lönegraden. För innevarande budgetår

har anvisats medel motsvarande lön enligt 21 löneklassen åt fyra ingenjörer

för halva budgetåret. Medel för dessa tjänster böra beräknas för hela budgetåret

1951/52. I avvaktan på ytterligare erfarenhet av personalbehovet böra nu

''förevarande tjänster tills vidare upptagas som extra. I den mån å tjänsterna

förordnas personal, som nu innehar extraordinarie anställning hos bostadsstyrelsen,

böra dock för denna personal beräknas extraordinarie tjänster.

Med anledning av ett förslag från organisationsnämnden, att länsbostadsnämndernas

kassörstjänster skola indragas, framhåller departementschefen,

att kassörernas arbetsuppgifter torde få bli föremål för prövning i samband

med att slutlig ställning tages till frågan om införandet av ett kreditgarantisystem

på bostadsområdet. Under dessa förhållanden anses tjänsternas benämning

nu icke böra ändras.

Med anledning av den reglerade befordringsgången för biträdespersonal

böra fyra nya befattningar som kontorsbiträde i Ca 8 inrättas.

Den föreslagna förstärkningen av personalorganisationen med nya tjänster

medför ett ökat medelsbehov under avlöningsanslaget av 58 440 kronor, vartill

kommer ett belopp av 41 000 kronor för löneklassuppflyttningar. Den

sammanlagda ökningen beräknas sålunda till avrundat (58 440 -f 41 000) 99 000

kronor. Hela anslaget har alltså upptagits till (1 561 000 + 99 000) 1 660 000

kronor.

Länsbostadsnämnderna: Omkostnader. Anslaget är i gällande riksstat anvisat

med 585 000 kronor.

För nästa budgetår föreslås en reducering av expensposten med 20 000

kronor, varför anslaget uppförts med 565 000 kronor.

MOTIONERNA.

I de likalydande motionerna 1: 9 (av herr Axel Andersson m. fl.) och 11:14

(av herr Fröderberg m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en snar utredning av frågan om en

rättvisande anpassning av hyror och bostadstillägg till de verkliga driftkostnaderna

för pensionärshem och att för riksdagen framläggas de förslag, som

utredningen kan föranleda.

I de likalydande motionerna 1:129 (av herr Andrén m. fl.) och 11:175 (av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 155.

herr Hjalmarson m. fl.) har föreslagits, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte anhålla om förslag till genomförande av kreditgarantisystemet

även för de statliga bostadskrediterna och att anslagen för den statliga bostadsorganisationen

i motsvarande män måtte reduceras.

I de likalydande motionerna 1:209 (av herr Andrén m. fl.) och II: 254 (av

herr Hjalmarson m. fl.) har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om förslag som syfta till att möjliggöra fri konkurrens på lika

villkor mellan olika företagsformer för bostadsbyggande samt förvaltning och

drift av hyresfastigheter.

I de likalydande motionerna I: 250 (av herr Lindblom m. fl.) och II: 369

(av herr Ohlin m. fl.) har förordats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att programmet för regleringen av investeringarna måtte modifieras

i syfte att bereda ett ökat utrymme för bostadsbyggandet och att kreditpolitiken

samt den ekonomiska politiken i övrigt taga sikte på att skapa förutsättningar

för ett steg för steg ökat bostadsbyggande.

I de likalydande motionerna 1:460 (av herr Einar Eriksson m. fl.) och

11:597 (av herr Johnsson i Kastanjegården m. fl.) har hemställts, att riksdagen

måtte vidtaga följande jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag beträffande

bostadsstyrelsens avlöningsanslag, nämligen att dels i tjänsteförteckningen

upptages ytterligare en tjänst såsom förste byråingenjör i lönegrad Ce 29,

dels i avlöningsstaten anslagsposten avlöningar till ordinarie personal minskas

med 7 356 kronor, anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

höjes med 59 232 kronor och anslagsposten rörligt tillägg med ett belopp av

6 225 kronor, dels ock avlöningsanslagets slutsumma höjes med 58 101 kronor.

I de likalydande motionera 1:461 (av herr Niklasson m. fl.) och 11:595

(av herr Pettersson i Dahl m. fl.) föreslås att riksdagen måtte besluta dels att

uttala att tillämpningsområdet för förbättringslån utvidgas i överensstämmelse

med vad i motionerna angivits, dels att trekronorsbidragen slopas, dels

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att förslag om ändrade grunder för

statsbidrag till pensionärshem måtte föreläggas nästa års riksdag och dels

beakta vad i motionerna i övrigt anförts.

I de likalydande motionerna 1:462 (av herr Lars Andersson m. fl.) och

II: 594 (av herr Jansson i Kalix m. fl.) har förordats, att riksdagen måtte

dels besluta, att den räntefria stående delen av egnahemslån och förbättringslån

må, i huvudsaklig anslutning till vad som föreslagits av 1948 års sakkunniga

för vissa bostadsförbättringsfrågor, kunna beviljas med förhöjt belopp på

orter, företrädesvis i Norrland och Dalarne, med särskilt höga byggnadskostnader,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i fråga om egnahemslån och förbättringslån

till bostäder inom Karesuando kommun medgiva ytterligare höjning

av den räntefria stående delen av lån, där så erfordras med hänsyn till de

särskilda förhållandena inom nämnda kommun.

I de likalydande motionerna 1: 463 (av herr Nyström m. fl.) och 11:593 (av

herr Jansson i Kalix m. fl.) har yrkats, att riksdagen måtte besluta, att staten

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155. 17

skall lämna sin medverkan till en sanering av lapparnas bostadsförhållanden

i huvudsaklig anslutning till de grunder, som angivits i motionerna.

I de likalydande motionerna 1:465 (av herr Lindblom m. fl.) och II: 596 (av

herr Wedén m. fl.) har föreslagits, att- riksdagen måtte besluta dels att den

övre gränsen för statliga tertiärlån till bostadshus uppförda av kommunala

eller allmännyttiga företag jämte kooperativa företag skall fastställas till 90 %

av anskaffningskostnaden, dels och att den av departementschefen i förevarande

proposition omnämnda utredningen rörande vissa bostadspolitiska

frågor även skall pröva frågan om att trekronorsbidrag må utgå till hyresgäster

i även andra fastigheter än kommunala och allmännyttiga eller av industrier

för anställda uppförda.

I de likalydande motionerna 1:167 (av herr Velander m. fl.) och II: 600 (av

herr Hjalmarson m. fl.) har hemställts, att riksdagen med anledning av förevarande

proposition måtte besluta

I. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten till

förmån för bostadsförsörjningen, att det s. k. kreditgarantisystemet skall införas,

att tertiärlån må beviljas intill högst 90 % av produktionskostnaderna

oavsett företagsform, att för redan beviljade tilläggslån ränte- och amorteringsskyldighet

skall införas i den utsträckning som är möjlig, att en successiv begränsning

skall göras vid beviljandet av nya tilläggslån, att för tertiärlån, beviljade

enligt 1941 och 1942 års kungörelser, räntesatsen skall hållas oförändrad,

att maximiytorna för egnahem, till vilka lån beviljas, skola bibehållas

oförändrade, att familjebostads- och bränslebidragen skola förbehållas familjer

med mer än två barn, att inkomstprövningen för familjebostads- och bränslebidragen

skall ske med kortare mellanrum än f. n., att bränslebidragen successivt

skola avvecklas och att s. k. trekronorsbidrag skola upphöra att utgå;

IT. att ett system i syfte att gynna för bostadsändamål bundet sparande

med företrädesrätt för spararen vid meddelande av byggnadstillstånd skall

införas;

III. att för budgetåret 1951/52 preliminära beslut om kreditgarantier må

meddelas för tertiärlån intill ett belopp av 320 000 000 kronor och för kollektiva

tvätterier i vad avser den räntebärande delen intill ett belopp av 1 500 000

kronor samt att preliminära beslut angående tilläggslån må meddelas intill

ett belopp av 27 000 000 kronor;

IY. att för budgetåret 1951/52 skall anvisas till Hyresrabatter för mindre

bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag på 26 000 000 kronor och till

Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag på 65 000 000 kronor;

Y. att Kungl. Maj:ts äskanden om anslag till Särskilda bostäderabatter på

1 650 000 kronor och till Län till anordnande av kollektiva tvätterier på

1 500 000 kronor skola avslås; ävensom

Yl. beträffande anslagen till Bostadsstyrelsen och till Länsbostadsnämn
2—

95? 5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 155.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 155.

derna att de beskärningar skola göras, som föranledas av kreditgarantisystemets

införande.

I motionen 11: 601 (av herr Lager m. fl.) föreslås, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställer om att förslag till genomförande av i motionen

nämnda åtgärder, i de stycken beslutanderätten tillkommer Kungl. Maj:t och

riksdagen gemensamt, så skyndsamt som möjligt utarbetas och förelägges

riksdagen och att övriga omnämnda åtgärder vidtagas av Kungl. Maj:t.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna II: 14, II: 175, II: 254, II: 369, II: 597, II: 595,

II: 594, II: 593, I: 465, II: 600 och II: 601.

UTSKOTTET.

Allmänna grunder för bostadspolitiken. Departementschefen framhåller,

att den allmänna ekonomiska utvecklingen — särskilt de under senare år

inträffade förändringarna i penninginkomster och byggnadskostnader samt

det otillräckliga utrymme som kunnat beredas bostadsproduktionen — i viss

mån påverkar förutsättningarna för de bostadspolitiska stödåtgärderna; för

att låne- och bidragsverksamheten skulle kunna fylla sin uppgift, kunde därför

vissa jämkningar och kompletteringar av gällande bestämmelser bli nöd

vändiga. Han förutskickar dels att ytterligare utredningar rörande ett utvidgat

kommunalt inflytande över upplåtelse av ledigblivna och nytillkomna

lägenheter komma att verkställas inom justitiedepartementet, dels att prin

ciperna för hyrespolitiken, omfattningen och ändamålsenligheten av de olika

bostadsrabatterna samt införandet av ett kreditgarantisystem komma att bli

föremål för utredning inom socialdepartementet. I avvaktan på resultatet av

ifrågavarande utredningar anser han, att endast mindre jämkningar i gällande

grunder för lån och bidrag till främjande av bostadsförsörjningen nu

böra ifrågakomma.

De åsyftade utredningarna äro numera tillsatta.

I olika motioner ha vissa med bostadspolitikens grunder sammanhängande

spörsmål uppmärksammats och förslag framlagts om ändringar i dessa

grunder.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att i avvaktan på resultaten

av ifrågavarande utredningar endast smärre jämkningar i gällande

låne- och bidragsbestämmelser nu böra vidtagas. Inom utskottet har dock

ifrågasatts, huruvida icke redan för nästa budgetår vissa ändringar utöver

de i propositionen föreslagna böra genomföras beträffande dels stödet till

bostadsbyggandet, dels bostadsrabatterna. Härtill återkommer utskottet i

det följande.

I motionerna I: 250 och II: 369 hemställes, att programmet för regleringen

av investeringarna måtte modifieras i syfte att bereda ett ökat utrymme för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

19

bostadsbyggandet och att kreditpolitiken samt den ekonomiska politiken i

övrigt taga sikte på att skapa förutsättningar för ett steg för steg ökat bo

stadsbyggande. I motionen II: 601 har i nio punkter angivits de bostads

politiska åtgärder, som enligt motionärerna böra vidtagas. I motionen föreslås,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om att förslag till

genomförande av de angivna åtgärderna, i de stycken beslutanderätten tillkommer

Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt, så skyndsamt som möjligt

utarbetas och förelägges riksdagen och att övriga omnämnda åtgärder vidtagas

av Kungl. Maj:t. Såsom en första punkt i programmet angiva motio

närerna bland annat, att bostadsproduktionen bör utökas på bekostnad avproduktion

eller import av lyxvaror, som äro mindre nödvändiga än bo

städer.

Frågan om åtgärder för att avveckla bostadsbristen var i anledning avmotioner

i ämnet föremål för överväganden av förra årets riksdag. Riksdagen

framhöll därvid (statsutskottets utlåtande nr 135), att frågan på grand av

bostadsmarknadsutvecklingen under senare tid hade fått ökad betydelse och

att varje möjlighet som gåves att öka bostadsbyggandet borde tillvaratagas.

De av departementschefen anförda uppgifterna om bostadsmarknaden

under år 1950 utvisa, att någon påtaglig förbättring av läget icke har ägtrum

under sistlidna år; någon nämnvärd ökning av bostadsbyggandet har ej

heller kunnat åstadkommas. Under de senaste åren har bostadsbyggandet

skurits ned obetydligt, och utskottet anser, att detta icke kan undgå att

ha ogynnsamma verkningar. På grund av rådande samhällsekonomiska förhållanden

erfordras vissa investeringsbegränsningar. Utskottet förutsätter,

att vid övervägandet av investeringsverksamhetens inriktning på olika ända

mål bostadsbyggandet får det utrymme, vartill förhållandena medgiva. I anledning

av vad sålunda anförts kan utskottet icke biträda yrkandena i nyssnämnda

motioner.-

I motionerna I: 209 och II: 254 hemställes om förslag som syfta till att

möjliggöra fri konkurrens på lika villkor mellan olika företagsformer för bostadsbyggande

samt förvaltning och drift av hyresfastigheter. Motionärerna

framhålla särskilt, att en annan ordning för fördelning av byggnadskvoter

mellan olika företag är nödvändig. I motionerna I: 467 och II: 600 föreslås,

att ett system i syfte att gynna för bostadsändamål bundet sparande skall

införas och bland annat innefatta företrädesrätt för sparare vid meddelande

av byggnadstillstånd. I förutnämnda motion II: 601 föreslås, att den kom

munala . och allmännyttiga ''.spekulationsfria bostadsbyggnadsverksamheten

tillätes att utan hinder av statliga regleringsåtgärder bedrivas i så stor omfattning,

som tillgången på tomtmark och tillgänglig arbetskraft vid full

sysselsättning året runt medge.

Vad gäller i motionerna 1:209 och 11:254 samt 1:467 och 11:600 åsyftat

av kommunal myndighet upprättat turordningsförslag får utskottet erinra

om att frågan om grunderna för dylikt förslag tidigare har varit föremål för

riksdagens prövning. År 1949 fann riksdagen (statsutskottets utlåtande nr

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 155.

171) i anledning av motioner med delvis samma syfte som de motioner varom

här är fråga icke anledning till åtgärder. Utskottet anser, att nya skäl för ett

övervägande av grunderna för turordningsförslagen icke ha förebragts, varför

utskottet avstyrker förevarande i motionerna I: 209 och II: 254 samt I: 467

och II: 600 framförda förslag.

Enligt vad utskottet inhämtat har under senare tid byggnadsarbetskraften

varit så gott som fullt utnyttjad; tidvis har till och med brist på arbetskraft

förekommit. Syftet med förslaget i motionen II: 601 att för kommunala och

allmännyttiga företag byggnadstillstånd ej borde erfordras torde fördenskull

redan vara tillgodosett. Utskottet kan därför icke biträda ifrågavarande förslag.

I motionerna 1:129 och II: 175 samt I: 467 och II: 600 föreslås att det

s. k. kreditgarantisystemet skall införas.

Under hänvisning till att förutnämnda utredning angående vissa bostadspolitiska

frågor har till uppgift bland annat att verkställa en förutsättningslös

utredning rörande konsekvenserna av införandet av ett kreditgarantisystem

på bostadsområdet avstyrker utskottet förevarande förslag.

De i motionen II: 601 berörda bostadspolitiska åtgärderna avse bland annat

byggnadsmaterialmarknaden samt lagar om bostadsransonering och obligatorisk

kommunal bostadsförmedling.

Utskottet förutsätter att 1947 års byggnadsmaterialutredning efter verkställda

undersökningar framlägger de förslag till åtgärder för att begränsa

byggnadsmaterialpriserna, vartill utredningen kan giva anledning. Utskottet

får vidare erinra om den i det föregående berörda utredningen rörande ett

ökat kommunalt inflytande över bostadsmarknaden. Utskottet anser vid

detta förhållande, att åtgärder i här berörda spörsmål icke för närvarande äro

påkallade.

Egnahemslån och förbättringslån. I propositionen föreslås, att såsom allmän

regel tills vidare skall gälla att egnahemslån beviljas endast om egnahemmets

bottenyta uppgår till högst 90 m2 i fråga om ettplanshus, till högst

65 m2 i fråga om U/2-planshus och till högst 55 in2 i fråga om tvåplanshus.

Vidare föreslås, att den ändringen vidtages att egnahemslån utan subvention

till större hus slopas. Motsvarande jämkningar förordas beträffande

maximibestämmclserna för lån till tvåfamiljshus.

I motionerna 1:467 och 11:600 föreslås, att maximiytorna för egnahem,

till vilka lån beviljas, skola bibehållas oförändrade och bottenytan alltså

alltjämt få utgöra liögst 100 in2 i fråga om ettplanshus, 80 m2 i fråga om

IVa-planshus och 60 m2 i fråga om tvåplanshus.

Departementschefens uppfattning, att en tillfällig inskränkning av produktionen

av stora och dyra egnahem nu är motiverad, kan utskottet godtaga.

Den pågående byggnadskostnadsstegringen torde, såsom departementschefen

särskilt understrukit, mana till stor försiktighet i fråga om egnahemsbyggande

under nuvarande förhållanden. Det bör a andra sidan framhållas, att pa

längre sikt ett tillbakahållande av produktionen av större egnahem i den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

21

utsträckning, de föreslagna maximibestämmelserna för lån torde föranleda,

ingiver betänkligheter. Utskottet, som likväl biträder Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, förutsätter i enlighet med vad departementschefen anfört, att

så snart ökade förutsättningar för produktionen av större egnahem föreligga

maximibestämmelserna ånyo upptagas till prövning. Vid tillämpning av de

lägre maximigränserna blir det av särskild vikt att, då motiv därtill kan föreligga,

undantag medgivas från maximibestämmelserna. Utskottet avstyrker

alltså nyssnämnda yrkande i motionerna I: 467 och II: 600.

Vad departementschefen anfört beträffande belåningsvärdet har icke givit:

utskottet anledning till erinran. Förslaget torde enligt vad utskottet har in

hämtat i stort sett endast innebära fastställande av en ordning, som redan

tillämpas av de lånebeviljande organen.

Departementschefens förslag, att egnahemslån intill 90 % av produktionskostnaden

(belåningsvärdet) skall kunna beviljas för egnahem, som innehållen■

lokaler eller butiker, oavsett om subvention medgives eller ej, föranleder

ej annan erinran från utskottet än att ifrågavarande långivning torde

böra ske med viss försiktighet.

I anledning av vissa av bostadsstyrelsen framlagda förslag anser departe

mentschefen, att hinder icke bör möta att sedan förutsättningarna blivit till

räckligt klarlagda redan under nästa budgetår vidtaga de särskilda åtgärder

som erfordras för igångsättande av bostadsförbättringsverksamhet inom

Karesuando kommun. Det skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva,

huruvida ett stöd i enlighet med av bostadsstyrelsen uppdragna riktlinjer

borde lämnas. För särskilda fall borde härvid möjlighet finnas att utlämna

subvention i form av räntefri, stående del av förbättringslån till belopp, som

överstego i egnahemslånekungörelsen fastställda maxima.

I motionerna I: 462 och II: 594 föreslås, att den räntefria, stående delen

av egnahemslån och förbättringslån skall kunna beviljas med förhöjt belopp

på orter, företrädesvis i Non-land och Dalarne, med särskilt höga byggnadskostnader

ävensom att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande att i fråga om

egnahemslån och förbättringslån till bostäder inom Karesuando kommun

medgiva ytterligare höjning av den räntefria, stående delen av lån, där så erfordras

med hänsyn till de särskilda förhållandena inom kommunen.

Motionärernas förslag synas innebära, att subvention till förbättring, ombyggnad

och nybyggnad av egnahem och tvåfamiljshus på orter med särskilt

höga byggnadskostnader skulle kunna beviljas med högst 7 000 kronor för

egnahem och högst 9 000 kronor för tvåfamiljshus i enlighet med ett av 1948

års sakkunniga för vissa bostadsförbättringsfrågor framlagt förslag, dock att

i fråga om Karesuando kommun ytterligare subvention i fall av behov skulle

kunna beviljas enligt bostadsstyrelsens av departementschefen på vissa villkor

och med vissa inskränkningar godtagna förslag.

Utskottet är medvetet om att bostadsförhållandena inom olika delar avlandet

äro otillfredsställande och att behov av ytterligare stödåtgärder föreligger.

Det synes emellertid tveksamt, hur en utvidgad förbättringsverksam

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 155.

het, främst i avlägset belägna trakter i Norrland, bör åvägabringas. Utskottet

vill framhålla, att den förut nämnda, nyligen tillsatta utredningen rörande

vissa bostadspolitiska frågor bland annat skall överväga grunderna för kapitalsubvention

till egnahem och tvåfamiljshus; i direktiven för utredningen uttalas

att förslag i berörda fråga böra framläggas inom sådan tid att de kunna föreläggas

1952 års riksdag. Utskottet anser fördenskull, att för nästa budgetår

en utvidgning av subventionsverksamheten i vad den avser egnahem och tvåfamiljshus

ej bör komma till stånd. Hinder bör dock icke möta, att Kungl.

Maj:t, på sätt departementschefen förordat, redan under nästa budgetår prövar,

huruvida särskilda stödåtgärder böra vidtagas beträffande Karesuando

kommun. Utskottet förutsätter emellertid, att härvid möjligheten att utlämna

subvention i form av räntefri, stående del av förbättringslån till belopp, som

överstiger i egnahemslånekungörelsen fastställda maxima, utnyttjas endast

i särskilda fall. Även om såsom departementschefen förutsatt någon bestämd

övre gräns för subvention i dylika fall ej kan angivas, torde vid övervägandet

av frågan beaktas vad 1948 års sakkunniga för vissa bostadsförbättringsfrågor

anfört därom att ytterligare subvention bör utgå med ett belopp av

högst 3 000 kronor. I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet avstyrker alltså de i förutnämnda motionerna

I: 462 och II: 594 framförda förslagen.

I motionerna I: 463 och II: 593 föreslås, att staten skall lämna sin medverkan

till en sanering av lapparnas bostadsförhållanden i huvudsaklig anslutning

till ett av 1948 års sakkunniga för vissa bostadsförbättringsfrågor i

skrivelse den 1 februari 1951 framlagt förslag i ämnet. Ifrågavarande skrivelse,

som överlämnats till jordbruksdepartementet, är enligt vad utskottet

inhämtat för närvarande föremål för remissbehandling och alltså beroende på

Kungl. Maj:ts prövning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet, att förevarande motioner

icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 461 och II: 595 föreslås, att tillämpningsområdet för förbättringslån

skall utvidgas. I motionerna erinias om riksdagens uttalande

förra året (statsutskottets utlåtande nr 135), att beträffande bostäder av synnerligen

låg klass det är önskvärt att staten i den män ägarens ekonomiska

resurser äro begränsade medverkar till sådan upprustning, som innebär undanröjande

av allvarliga brister och kan åstadkommas för en med hänsyn till

den begränsade användningstiden rimlig kostnad. Motionärerna anse, att

detta uttalande knappast har föranlett en sådan ändrad tillämpning, som

borde kunnat förväntas, varför det funnes anledning att ånyo understryka

vikten av att förbättringslåncverksamheten utvidgades genom att de bostadspolitiska

myndigheterna togo större hänsyn till lånesökandenas önskemål om

mindre reparationer, varigenom bostaden kunde bli avsevärt förbättrad.

Utskottet får erinra om att syftet med det statliga stödet till förbättring

av bostadsförhållandena på landsbygden i första hand är att höja standarden

upp till den nivå som ansetts böra gälla för stadssamhällena. Hjälpen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets tillåtande nr 155.

23

till nybyggnad och genomgripande ombyggnad i form av egnahemslån och

familjebostadsbidrag blir därför av stor betydelse. Motionärerna synas ej

heller ifrågasätta de för ifrågavarande stödverksamhet uppdragna riktlinjerna.

Enär en allmän mera avsevärd standardförbättring med hjälp av egnahemslån

och familjebostadsbidrag endast kan åstadkommas successivt har det emellertid

ansetts önskvärt, att förbättringslån skall kunna lämnas till sådan upprustning

av bostäder av låg klass, som visserligen icke medför att fullgoda bostäder

erhållas men innebär att allvarliga brister kunna avhjälpas till en med

hänsyn till användningstiden rimlig kostnad. En utvidgning av denna del av

förbättringsverksamheten kan, med hänsyn till att antalet undermåliga eller

med allvarliga brister behäftade lägenheter är mycket stort, synas önskvärd.

Utvidgades förbättringslångivningen, skulle emellertid utrymmet för väsentlig

och varaktig förbättring av bostadsförhållandena med stöd av egnahemslån

bli mindre. Krav på en utvidgad förbättringslångivning aktualiserar sålunda

en vansklig avvägningsfråga. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t

följer utvecklingen och om anledning därtill föreligger vidtager för jämkningar

i stödets inriktning erforderliga åtgärder. I anslutning härtill vill

utskottet ifrågasätta, om icke erinringar mot den till nybyggnad eller genomgripande

ombyggnad syftande hjälpen, d. v. s. egnahemslångivningen och

bostadsrabatterna, delvis bero på att i fråga om hus, vilka icke äro särskilt

bristfälliga, ägaren önskar företaga en mindre upprustning med hjälp av

förbättringslån, under det att det lånebeviljande organet enligt gällande lånebestämmelser

endast kan medverka till en fullständig och betydligt mera kostnadskrävande

ombyggnad. Utskottet anser, att det bör tagas under övervägande,

huruvida icke på grund av de begränsande möjligheterna att på kort

sikt förbättra bostadsförhållandena egnahemslån till kostnadskrävande ombyggnad

av dylika hus borde undvikas och i stället den på mindre men synnerligen

angelägen upprustning av bostäder av låg klass inriktade förbättringslångivningen

utvidgas. Ett särskilt skäl härför i nuvarande läge torde

vara, att de höjda byggnadsmaterialpriserna medföra, att i åtskilliga fall

kostnaderna för genomgripande ombyggnad bli alltför höga i förhållande till

egnahemsägarens ekonomiska resurser.

Tertiärlån och tilläggslån. I propositionen föreslås, att en möjlighet skall

öppnas för bostadsstyrelsen att i fråga om mindre flerfamiljshus bevilja kommunala

och allmännyttiga företag tertiärlån på villkor, att förluster vid fastighetsförvaltningen

icke till någon del skola täckas med statsmedel. Vidare

förordas, att i vad det gäller bostadsrättshus för militär personal det skall

ankomma på bostadsstyrelsen att pröva, huruvida eventuella särbestämmelser

i bostadsförenings stadgar kunna godtagas ur belåuingssynpunkt.

I motionen II: 601 hävdas, att ifrågavarande ändringar i tertiärlånekungörelsen

ej böra vidtagas.

Utskottet, som kan godtaga de av departementschefen anförda skälen för

den föreslagna ändringen i villkoren för statligt stöd till kommunala och allmännyttiga

företag, anser att lån för mindre flerfamiljshus, som icke äro före
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 155.

dömliga ur ekonomisk synpunkt, bör beviljas endast i undantagsfall, då syn

nerliga skäl för statligt stöd kunna åberopas. Med denna erinran tillstyrker

utskottet Kungl. Ma.j:ts förevarande förslag.

Enligt departementschefen tala övervägande skäl för att den pågående

byggnadskostnadsstegringen icke bör föranleda utvidgning av tilläggslåncverksamheten.

Bostadsstyrelsen borde beträffande företag som hade berörts

av den sedan våren 1950 inträffade kostnadsstegringen i varje särskilt fall

pröva, huruvida och i vad. män hyrorna borde sättas högre än som svarade mot

1939 års nivå, förutsatt att tilläggslångivningen i stort sett skulle hållas inom

den hittills fastställda ramen.

I motionerna I: 467 och II: 600 föreslås, att en successiv begränsning skall

göras vid beviljandet av nya tilläggslån. I motionen II: 601 förordas en höj

ning av tilläggslånen.

Departementschefen anser, att skäl för att i nyuppförda hus eftersträva eu

fast hyresnivå alltjämt föreligga. I direktiven för den nyligen tillsatta utred

ningen rörande vissa bostadspolitiska frågor har detta spörsmål angivits

vara särskilt angeläget, varjämte dess samband med riktlinjerna för kapital

subventioner till nybyggda hus framhävts. Av departementschefen anförda

uppgifter utvisa, att den pågående byggnadskostnadsstegringen medför, att

även vid oförändrad tilläggslångivning hyrorna i härefter tillkomna hus få

sättas avsevärt högre än hyrorna i de under 1940-talet med statligt stöd till

komna bostäderna. Eu minskning av tilläggslånen skulle innebära att hyrorna

blevo ännu högre. De av byggnadskostnadsstegringen orsakade svårigheterna

skulle härigenom ytterligare förvärras. Härtill är utskottet icke berett att

medverka. Enligt utskottets uppfattning kunna tvärtom skäl anföras för en

utvidgning av subventionerna till nybyggnadsverksamheten. I avvaktan på

resultatet av nyssnämnda utredning tillstyrker emellertid utskottet Kungl.

Maj:ts förslag att tilläggslångivningen under nästa budgetår skall hållas

inom den hittills fastställda ramen. Utskottet avstyrker alltså det i motionerna

I: 467 och II: 600 framställda yrkandet om en minskning av tilläggslångivningen.

Utskottets ståndpunkt innebär jämväl, att förutnämnda förslag i motionen

II: 601 ej godtages.

I motionerna I: 465 och II: 596 föreslås, att den övre gränsen för statliga,

tertiärlån till bostadshus, som uppföras av kommunala eller allmännyttiga

företag jämte kooperativa företag, skall fastställas till 90 % av anskaffnings

kostnaden. I motionerna I: 467 och II: 600 föreslås, att tertiärlån skall kunna

beviljas intill högst 90 % av produktionskostnaderna oavsett företagsform.

Frågan om en sänkning av den övre gränsen för tertiärlån till kommunala,

allmännyttiga och kooperativa företag har i anledning av motioner i ämnet

varit föremål för riksdagens prövning vid ett flertal tillfällen, senast före

gående år (statsutskottets utlåtande nr 135). Eiksdagen har härvid icke

funnit anledning föreligga att. taga det statliga stödet till flerfamiljshus under

allmän omprövning. De föregående år åberopade skälen mot en allmän om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

2 5

prövning av det statliga stödet till flerfamiljshus i vad det gäller tertiärlånets

övre gräns anser utskottet alltfort äga giltighet. Utskottet avstyrker alltså de

i nyssnämnda motioner framförda yrkandena om en sänkning av den övre låne

gränsen.

Bostadsrabatter. i vad det gäller familjebostadsbidrag och bränslebidrag

framhåller departementschefen, att den senaste utvecklingen beträffande

penninginkomster och levnadskostnader synes innebära, att vid oförändrade

inkomststreck inkomstprövningen skulle skärpas på ett sätt som

icke bör godtagas. Departementschefen erinrar om, att de inträdda inkomststegringarna

påverka inkomstprövningen först sedan utfallet av 1951 års

taxering föreligger samt framhåller att ställningstagandet till frågan om en

höjning av inkomststrecken därför torde böra anstå till våren 1952, då hän

syn kan tagas jämväl till utvecklingen under år 1951.

I motionen II: 601 förordas, att riksdagen skall beredas tillfälle att taga

ställning till frågan om en höjning av inkomststrecken innan de i enlighet

med resultaten av avtalsrörelsen 1950/51 höjda penninglönerna få tagas som

intäkt för indragning av eller vägran att bevilja sökta familjebostads- och

bränslebidrag. Motionärerna anse vidare, att- bidragen icke skola helt indragas

vid de nu fixerade inkomstgränserna utan avpassas så, att det sker en successiv

minskning i mån av stigande inkomst. I motionerna I: 467 och II: 600

föreslås, att inkomstprövningen för familjebostads- och bränslebidrag skall

ske med kortare mellanrum än för närvarande.

Vad departementschefen anfört beträffande behovet av en höjning av in

komststrecken kan utskottet godtaga. Det i motionen II: 601 framförda önskemålet

om framtida höjning av inkomststrecken torde härmed få anses tillgodosett.

Enligt utskottets mening kunna vägande skäl anföras för den i

motionerna I: 467 och II: 600 förordade ändringen av inkomstprövningen. Även

den i motionen II: 601 berörda frågan om eu uppmjukning av inkomstreg

lerna bör uppmärksammas, därest femårsprövningen skall ersättas med en årlig

inkomstprövning. Med hänsyn till att dessa frågor skola bli föremål för närmare

övervägande av den nyligen tillsatta, utredningen rörande vissa bostads

politiska frågor, anser emellertid utskottet, att någon ändring av reglerna för

inkomstprövning icke nu bör företagas.

I motionerna I: 467 och II: 600 föreslås, att familjebostadsbidrag och bräns

lebidrag skola förbehållas familjer med mer än två barn och att bränslebidragen

skola successivt avvecklas. I motionen II: 601 anses böra övervägas,

dels en utvidgning av familjebostadsbidragen och bränslebidragen till att

omfatta barnfamiljer, som bebo lägenheter i byggnader, färdigställda senast

den 1 januari 1940, dels att bidragen skola gälla även i fråga om mödrar

med minderårigt barn och utgå efter särskilda grunder, dels att hushålls

bränslet skall subventioneras med statsmedel, så att vid en förutsatt höjning

av tilläggslånen boendekostnaderna hållas vid 1939 års nivå.

Förutnämnda utredning rörande vissa bostadspolitiska frågor bär till upp

gift bland annat att överväga omfattningen och ändamålsenligheten av de

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 155.

olika bostadsrabatterna. I direktiven för utredningen ha särskilt upptagits

dels frågan, huruvida bidrag skola kunna utgå jämväl till familjer, som bo i

hus uppförda före den 1 januari 1948, dels frågan om särskilda bostadsbi

drag till ensamstående mödrar med minderårigt barn.

I avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredningar torde ändringar i

grunderna för bostadsrabatter ej böra företagas. Yad särskilt angår yrkandet i

motionerna I: 467 och II: 600, varmed åsyftas en avsevärd nedskärning av

bidragsgivningen, vill utskottet framhålla att några bärande skäl för en dylik

begränsning icke ha förebragts. Särskilt i nuvarande läge med stigande byggnadskostnader

och höga bränslepriser skulle ett godtagande av motionärernas

förslag medföra att många familjer kommo i ett svårt läge.

Utskottet avstyrker därför ifrågavarande förslag.

I motionerna I: 461 och II: 595 samt I: 467 och II: 600 föreslås, att det s. k.

t r e k r o n o r sb i d r a g e t skall upphöra att utgå. I motionerna 1:465 och

II: 596 yrkas att den förutnämnda utredningen rörande vissa bostadspolitiska

frågor skall pröva frågan, huruvida trekronorsbidrag bör utgå till hyresgäster

även i andra fastigheter än kommunala och allmännyttiga eller av

industrier för anställda uppförda fastigheter.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att i avvaktan på resultatet

av nyssnämnda utredning ändring ej bör företagas i grunderna för trekronorsbidrag.

Utskottet avstyrker sålunda förslaget, att bidraget skall slopas.

Utskottet förutsätter vidare, att utredningen kommer att pröva den i motionerna

I: 465 och II: 596 berörda frågan om bidragets tillämpningsområde.

Vad angår det statliga stödet till pensionärshem och pensionärslägenheter

i vissa flerfamiljshus framhåller departementschefen i

anledning av ett av besparingsutredningen framlagt förslag om utbyggnad

av ifrågavarande bidragsskalor, att frågan synes böra beaktas i samband

med att en allmän omläggning av statsbidragsgrunderna verkställes.

I motionerna I: 461 och II: 595 anhålles, att förslag om ändrade grunder

för statsbidrag till pensionärshem måtte föreläggas nästa års riksdag. I motionerna

I: 9 och II: 14 hemställes om en snar utredning av frågan om en rättvisande

anpassning av hyror och bostadstillägg till de verkliga driftkostnaderna

för pensionärshem och att för riksdagen framläggas de förslag, som

utredningen kan föranleda.

Enligt utskottets mening kunna bärande skäl anföras för en översyn av de

för statsbidrag till pensionärshem och pensionärslägenheter i vissa flerfamiljshus

gällande bidragsskaloma. I anslutning härtill torde den i motionerna

I: 9 och II: 14 väckta frågan böra övervägas. Den åsyftade översynen torde

böra verkställas av allmänna statsbidragsutredningen.

Särskilda frågor. I propositionen föreslås, att beträffande tertiärlån, beviljade

jämlikt 1941 och 1942 års tertiärlånekungörelser, i förekommande fall

räntan skall nedsättas till 4 % sedan lånet utestått i tio år och att vid samma

tidpunkt amorteringstiden skall utsträckas, varigenom annuiteten skulle kunna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

27

bibehållas oförändrad. Det förbehållet göres emellertid, att om omständigheterna

föranleda därtill, amorteringstiden skall kunna förkortas. Vidare anför

departementschefen i fråga om tilläggslån och räntefria stående delar av

tertiärlån i anledning av ett av bostadsstyrelsen framlagt förslag, att med ett

principbeslut om förräntning och återbetalning av tilläggslån, som utestått

under tio år, bör anstå tills frågan om sådana hyresökningar som påverka

fastigheternas avkastning har blivit närmare klarlagd.

I motionerna I: 467 och II: 600 föreslås dels att för tertiärlån, beviljade

enligt 1941 och 1942 års kungörelser, räntesatsen skall hållas oförändrad, dels

att för redan beviljade tilläggslån ränte- och amorteringsskyldighet skall införas

i den utsträckning som är möjlig.

Slutlig ställning till såväl frågan om ränte- och amorteringsvillkoren för tertiärlån,

»om utestått under tio år, som frågan huruvida utlämnade tilläggslån

och räntefria, stående delar av tertiärlån skola förräntas och amorteras bör enligt

utskottets mening tagas först sedan principerna för hyressättningen blivit

närmare klarlagda. Såsom förut anförts ankommer det på den nyligen tillsatta

utredningen rörande vissa bostadspolitiska frågor att framlägga förslag beträffande

den hyrespolitiska målsättningen inom sådan tid, att de kunna

underställas 1952 års riksdag. Utskottet anser fördenskull, att med prövningen

av här förevarande frågor bör anstå till nästa års riksdag. Utskottet kan alltså

icke godtaga Kungl. Maj:ts förslag att räntan på äldre lån skall sänkas från

4V2 % till 4 %. Ändring bör ej heller företagas i fråga om amorteringstiden;

lånens annuitet bör alltså bibehållas oförändrad under nästa budgetår''. Vad

angår tilläggslån och räntefria, stående delar av tertiärlån anser utskottet att

dessa i den mån gällande författningsbestämmelser så medgiva skola förräntas

och amorteras. Utskottet förutsätter, att de för slutlig prövning av frågan

erforderliga utredningarna skola redovisas för nästa års riksdag.

Mot övriga av Kungl. Maj :t framlagda förslag till ändringar i grunderna för

den statliga låne- och bidragsverksamheten har utskottet ej funnit anledning

till särskild erinran.

Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten under budgetåret 1951/52.

Vad angår Kungl. Maj:ts beräkning rörande de särskilda anslagen till bostadsförsörjningen

föreslås i motionerna I: 467 och II: 600, att anslaget till Hyresrabatter

för mindre bemedlade, barnrika familjer, under hänsynstagande till

yrkandet i samma motioner om ändrade grunder för beräkning av familjebostadsbidrag

och bränslebidrag, upptages med 26 000 000 kronor.

Då utskottet, som framgår av det föregående, icke har ansett sig böra tillstyrka

sistnämnda yrkande, förordar utskottet, att anslaget i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 37 000 000 kronor.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att till särskilda bostadsrabatter skall anvisas

ett belopp av 1 650 000 kronor. I motionerna I: 461 och II: 595 samt I: 467 och

II: 600 yrkas avslag å detta förslag.

Utskottet, som i det föregående ansett att bidragsgivningen bör bedrivas

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande nr 155.

på oförändrade grunder järn viil under nästa budgetår, godtager Kungl. Maj:ts

förslag.

Kungl. Maj :t har föreslagit, att till lånefonden för bostadsbyggande anvisas

ett investeringsanslag av 265 000 000 kronor. I motionerna I: 467 och II: 600

föreslås, att anslaget upptages med allenast ett belopp av 65 000 000 kronor.

I anledning av vissa av bostadsstyrelsen framlagda beräkningar rörande

medelsbehovet, av vilka framgå att vid bestående kreditåtstramning styrelsen

räknar med att under nästa budgetår skulle komma att utöver förutnämnda

belopp av 265 000 000 kronor erfordras 130 000 000 kronor, framhåller departementschefen,

att han icke kan tillstyrka ytterligare medelsanvisning. Departementschefen

förutsätter, att även vid en fortsatt allmän kreditåtstramning en

medverkan i fråga om finansieringen av bostadsbyggandet — liksom tidigare

skett i viss utsträckning — är att påräkna från enskilda kreditinstituts sida

samt att egnahemsbyggarna förmås att även i fortsättningen eftersträva denna

medverkan.

Utskottet anser, att icke endast den nuvarande kreditåtstramningen utan

även den pågående byggnadskostnadsstegringen och osäkerheten beträffande

ränteutvecklingen kunna medföra betydande svårigheter för bostadsbyggandet

och giva anledning till sådana avbräck i produktionen på enskilda orter, att

byggnadsarbetskraften icke kan fullt utnyttjas. Enligt utskottets mening

böra därför sådana anordningar vidtagas, att garantier vinnas för att icke

störningar i bostadsproduktionen uppkomma till följd av kapitalanskaffnings

svårigheter. Utskottet kan godtaga Kungl. Maj :ts förslag men anser, att en

möjlighet bör öppnas för bostadsstyrelsen att på de villkor Kungl. Maj:t fastställer,

då synnerliga skäl föreligga därtill, fördjupa tertiärlån utöver vad

f. n. är stadgat.

Departementschefen anser, att för budgetåret 1951/52 preliminära beslut om

lån, som skola utgå från lånefonden för bostadsbyggande, böra få meddelas

intill ett belopp av 370 000 000 kronor.

I motionerna I: 467 och II: 600 föreslås, att för nästa budgetår preliminära

beslut om kreditgarantier må meddelas för tertiärlån intill ett belopp av

320 000 000 kronor.

Utskottet, som förutsätter att preliminär beslut om lån skola få meddelas

i den utsträckning, som krävs för att bostadsbyggandet skall kunna fortgå

utan störningar, kan godtaga Kungl. Maj:ts förslag.

Departementschefen har föreslagit, att för budgetåret 1951/52 preliminära

beslut om tilläggslån böra få meddelas intill ett belopp av 34 000 000 kronor.

I motionerna I: 467 och II: 600 föreslås, att ifrågavarande bemyndigande

skall avse ett belopp av allenast 27 000 000 kronor.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag att ramen för

tilläggslångivningen skall bibehållas oförändrad, varför utskottet kan godtaga

Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att till lån till anordnande av kollektiva tvätterier

upptages ett belopp av 1 500 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

29

I motionerna I: 467 och II: 600 föreslås, att ifrågavarande anslagsäskande

skall avslås och att i stället preliminära beslut om kreditgarantier för lån till

kollektiva tvätterier i vad de avse räntebärande del skola få meddelas intill ett

belopp av 1 500 000 kronor.

Utskottet, som anser att statliga lån till kollektiva tvätterier alltfort böra

utgå, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning.

Mot Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning under övriga, bär ej särskilt

nämnda anslag samt i fråga om räntefoten för lantarbetarbostadslån har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. I motionerna 1:460 och

II: 597 föreslås följande jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag beträffande

bostadsstyrelsens avlöningsanslag, nämligen att i tjänsteförteckningen upptages

ytterligare en tjänst såsom förste byråingenjör i lönegrad Ce 29, att i

avlöningsstaten anslagsposten avlöningar till ordinarie personal minskas med

7 356 kronor, anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

höjes med 59 232 kronor och anslagsposten rörligt tillägg höjes med ett belopp

av 6 225 kronor samt att avlöningsanslagets slutsumma höjes med

58 101 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande bostadsstyrelsens personalorganisation

innebär, att avsevärda beskärningar av organisationen skola genomföras.

Utgångspunkten för förslaget är en av statens organisationsnämnd verkställd

undersökning rörande bostadsstyrelsens och några länsbostadsnämnders

arbetsuppgifter och organisation. Undersökningen innefattar vissa förslag

till överflyttning av arbetsuppgifter från bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna,

främst att handläggningen av låneansökningar avseende flerfamiljshus

med upp till 10 lägenheter skall övertagas av nämnderna. Undersökningen

innebär emellertid i första hand att bostadsstyrelsens organisation

prövats ur kontorstekniska synpunkter.

Departementschefen framhåller, att det icke nu är möjligt att taga slutlig

ställning till alla de förslag till ändringar i bostadsstyrelsens personalorganisation

som organisationsnämnden framlagt. Han anser att de av nämnden

beräknade personalbesparingarna till en icke obetydlig del äro möjliga att

åstadkomma endast om de av nämnden diskuterade ändringarna av arbetsuppgifterna

kunde omedelbart genomföras.

I enlighet härmed har Kungl. Maj:t föreslagit eu betydligt mindre nedskärning

av styrelsens personalorganisation än nämnden för sin del ansett

vara möjlig att åstadkomma.

Bostadsstyrelsen har i utlåtande över organisationsnämndens undersökning

på flera viktiga punkter framfört erinringar mot nämndens förslag.

Styrelsen har framhållit, att nämndens beräkningar i viss del utförts utan

något samarbete med styrelsen och att de icke äro tillräckligt genomtänkta

odh att de i en annan del bygga på missförstånd.

Utskottet kan i huvudsak godtaga Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Inom utskottet bär emellertid ifrågasatts — i nära anslutning till i nyss
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 155.

nämnda motioner framförda synpunkter -— huruvida icke särskilt i fråga om

ombudsmannasektionen och sociala sektionen den föreslagna personalor

ganisationen med hänsyn till arbetsuppgifterna är helt otillräcklig. Utskot

tet, som icke har blivit övertygat om att organisationsnämnden varit i till

fälle att bilda sig en riktig uppfattning om alla de uppgifter som åvila bostads

styrelsen, anser att en nedskärning av organisationen utan motsvarande be

gränsning av ai''betsuppgifterna icke kan förordas. Såsom motionärerna fram

hålla, är det ett över hela landet känt förhållande, att styrelsen har haft

mycket stora svårigheter att bemästra sin arbetsbörda och att allmänheten

har blivit lidande på grund av dröjsmål med ärendenas behandling. En rät

telse härutinnan synes utskottet angelägen. Den av Kungl. Maj:t förordade

personalorganisationen torde vara så knappt tilltagen att risk synes före

ligga att nuvarande otillfredsställande förhållanden bleve bestående. Ut

skottet vill fördenskull föreslå en viss jämkning i Kungl. Maj:ts förslag.

För att bereda bostadsstyrelsen möjlighet att under nästa budgetår utan

onödigt dröjsmål handlägga de ärenden, som ankomma på styrelsen, föror

dar sålunda utskottet i anslutning till ett av statskontoret framföi*t förslag,

att styrelsens avlöningsanslag förstärkes med ett belopp, som skall ställas till

Kungl. Maj ds förfogande för att möjliggöra ett provisoriskt tillgodoseende

av uppkommande personalbehov. I anledning av vad i förut nämnda motio

ner anförts om personalbehovet föreslår utskottet, att för tillgodoseende av

ifrågavarande ändamål avlöningsanslaget uppräknas med 60 000 kronor, varav

54 000 kronor böra avse avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och 6 000

kronor rörligt tillägg. Utskottet förutsätter emellertid, att styrelsen vidtager

de åtgärder som äro påkallade för att begränsa personalbehovet, särskilt i vad

det gäller förenklingar av det granskningsarbete, som byggnadsföretag för

vilka lån sökas äro underkastade. Utskottet vill i detta sammanhang vidare

föreslå, att i anslutning till yrkande i förutnämnda motioner den för låne

byrån upptagna befattningen som förste byråingenjör i Cg 29 utbytes mot

en tjänst i Ce 29. Inom utskottet har ifrågasatts, huruvida icke chefen för

lånebyråns marksektion borde vara placerad i 29 lönegraden. Med hänsyn

till sektionschefens arbetsuppgifter synes en uppflyttning av tjänsten kunna

övervägas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att pröva lönegradsplaceringen

för ifrågavarande befattningshavare.

I motionerna I: 467 och II: 600 föreslås, att beträffande anslagen till bo

stadsstyi-elsen och länsbostadsnämnderna de beskärningar skola göras, som

föranledas av kreditgarantisystemets införande.

Utskottet, som i det föregående avstyrkt i berörda motioner framfört förslag

om införande av ett ki*editgarantisystem på bostadsområdet, kan icke

godtaga här förevarande förslag.

Med förut föreslagna jämkningar kan utskottet godtaga Kungl. Maj:ts förslag

till personalorganisation och avlöningsstat för bostadsstyrelsen.

Kungl. Maj ds förslag om medelsanvisning till bostadsstyrelsens omkost
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

31

nåder saxat till länsbostadsnämndernas avlönings- och omkostnadsanslag har

icke givit anledning till erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. besluta, att motionen II: 601 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

II. beträffande ökning av bostadsbyggandet, med avslag å

motionerna I: 250 och II: 369, godkänna vad utskottet anfört;

III. i fråga om fördelningen av byggnadskvoter och beviljande

av byggnadstillstånd besluta, att i motionerna I: 209 och II: 254

samt I: 467 och II: 600 framlagda förslag icke skola till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

IY. avslå i motionerna I: 129 och II: 175 samt I: 467 och II: 600

framlagda förslag om införande av ett kreditgarantisystem;

V. beträffande maximiytorna för rätten till egnahemslån, med

bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna

I: 467 och II: 600, i vad de avse denna fråga, godkänna vad i

statsrådsprotokollet över socialärenden för den 23 februari 1951

anförts;

VI. avslå i motionerna 1:462 och II: 594 framlagt förslag

om förhöjning av den räntefria stående delen av egnahems- och

förbättringslån på orter med särskilt höga byggnadskostnader;

VII. beträffande bostadsförbättringsverksamheten inom Karesuando

kommun, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med

avslag å motionerna I: 462 och II: 594, i vad de beröra detta

ämne, godkänna vad utskottet anfört;

VIII. avslå i motionerna I: 463 och II: 593 framlagt förslag beträffande

sanering av lapparnas bostadsförhållanden;

IX. beträffande utvidgning av tillämpningsområdet för förbättringslån,

i anledning av motionerna I: 461 och II: 595, i vad

de avse denna fråga, godkänna vad utskottet anfört;

X. avslå i motionerna I: 467 och II: 600 framlagda förslag om

successiv inskränkning av tilläggslångivningen;

XI. avslå i motionerna 1:465 och II: 596 samt 1:467 och

II: 600 framlagda förslag om sänkning av den övre gränsen för

tertiärlån;

XII. beträffande inkomstprövningen för familjebostads- och

bränslebidrag, i anledning av vad i motionerna I: 467 och II: 600

i denna del förordats, godkänna vad utskottet anfört;

XIII. beträffande beviljandet av familjebostads- och bränslebidrag

avslå i motionerna I: 467 och II: 600 i dessa delar fram

lagda förslag;

XIV. beträffande trekronorsbidraget

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

opaginerad Kontrollera mot PDF

m

Statsutskottets utlåtande nr 155.

motionerna 1:461 och II: 595 samt 1:467 och II: 600, såvitt

motionerna avse denna fråga, besluta, att nämnda bidragsform

tills vidare skall bibehållas;

b) i fråga om utvidgad tillämpning av bidraget, i anledning

av vad i motionerna I: 465 och II: 596 i denna del föreslagits,

godkänna vad utskottet anfört;

XV. beträffande villkoren för statsbidrag till pensionärshem

och pensionärslägenheter i vissa flerfamiljshus, i anledning av

motionerna I: 9 och II: 14 samt I: 461 och II: 595, sistnämnda

motioner såvitt de beröra denna fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

XVI. beträffande ränte- och amorteringsvillkoren för tertiärlån,

som utestått under tio år, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt i anledning av motionerna I: 467 och II: 600, såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

XVII. beträffande förräntning och amortering av utlämnade

tilläggslån och räntefria, stående delar av tertiärlån, i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 467 och II: 600, i vad

de avse denna fråga, godkänna vad utskottet anfört;

XVIII, beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till förmån för bostadsföi’sörjningen, i vad

de ej behandlats under I.—XVII., med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och under erinran om vad utskottet i det föregående

anfört, godkänna i statsrådsprotokollet förordade ändringar

fr. o. m. den 1 juli 1951;

XIX. medgiva, att räntefoten för lantarbetarbostadslån, vilka

komma att beviljas under budgetåret 1951/52, bestämmes till

3,25 %\

XX. till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa

bostadsbyggnadslån för budgetåret 1951/52 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor;

XXI. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 467 och II: 600, såvitt de beröra detta anslag, till

Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer för budgetåret

1951/52 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 37 000 000 kronor;

XXII. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 461 och II: 595 samt I: 467 och II: 600, såvitt

de beröra detta anslag, till Särskilda bostadsrabatter för budgetåret

1951/52 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 650 000 kronor;

XXIII. till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

för budgetåret 1951/52 under femte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

33

XXIV. till Bidrag till inrättande av pensionärshem för budgetåret

1951/52 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 000 kronor;

XXV. till Bidrag till jämförande byggnadskostnadsutredning

för budgetåret 1951/52 under femte huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 50 000 kronor;

XXVI. med bifall till Kungl. Majrts förslag samt med avslag

å motionerna I: 467 och II: 600, såvitt de avse detta anslag, till

Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1951/52 under

statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av

265 000 000 kronor;

XXVII. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 467 och II: 600, såvitt nu är i fråga, medgiva,

att preliminära beslut angående lån, som skola utgå från lånefonden

för bostadsbyggande, må för budgetåret 1951/52 meddelas

intill ett belopp av 370 000 000 kronor;

XXVIII. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 467 och II: 600, såvitt nu är i fråga, medgiva,

att preliminära beslut angående lån, som skola utgå från

anslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, må

för budgetåret 1951/52 meddelas intill ett belopp av 34 000 000

kronor;

XXIX. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 467 och II: 600, såvitt de beröra denna fråga,

till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier för budgetåret

1951/52 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag

av 1 500 000 kronor;

XXX. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 460 och II: 597 besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med

tjugoåtta, antalet tjänster i lönegrad Cp 10 ökas med en, antalet

förste byråsekreterare i Ce 29 ökas med en, antalet förste byråingenjörer

i Ce 29 ökas med tre, antalet förste byråsekreterare

i Ce 27 ökas med en samt antalet förste byråingenjörer i Ce 27

minskas med en;

XXXI. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 460 och II: 597 fastställa följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... 460 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................................... 73 000

Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 155.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande nr 155.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 1 480 500

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

.................................................................. 10 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 213 500

Summa kronor 2 237 000;

XXXII. besluta, att å personalförteckningen för länsbostadsnämnderna

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas

med fyra;

XXXIII. fastställa följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... 34300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................................... 100 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 1 243 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

.................................................................. 130 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 152 700

Summa kronor 1 660 000;

XXXIV. beträffande medelsbehovet för bostadsstyrelsen och

länsbostadsnämnderna, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 467 och II: 600, såvitt nu är i fråga,

för budgetåret 1951/52 under femte huvudtiteln anvisa

a) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av

2 237 000 kronor;

b) till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av

432 000 kronor;

c) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 660 000 kronor;

d) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 565 000 kronor;

XXXV. besluta, att i förevarande sammanhang behandlade

motioner, till den del de icke blivit ovan under punkterna I.—

XXXIV. särskilt berörda, icke skola till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 18 maj 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 133.

35

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Leander,

Gillström, fröken Andersson, herrar Eric Ericson, Sundelin, Rosenberg,

Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Einar Persson, Bergman, Söderquist,

Jansson och Bengtson; samt .

från andra kammaren: herrar Skoglund i Do ver storp, Ward, Svensson i

Grönvik, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Rubbestaa, Åkerström, Petterson

i Degerfors, fröken Elmén, herrar Widén, Birke, Persson i Växjö,

Wedén, fru Ericsson i Luleå och herr Larsson i Stockholm.

Reservationer.

1) av herrar Sundelin, Söderquist, fröken Elmén, herrar Widén, Wedén

och Larsson i Stockholm, vilka ansett, att, i vad avser frågan om ökning av

bostadsbyggandet,

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med orden »De

av» och slutar med orden »nyssnämnda motioner», bort ha följande lydelse:

»De av departementschefen anförda uppgifterna om bostadsmarknaden

under år 1950 utvisa, att någon påtaglig förbättring av läget icke har ägt rum

under sistlidna år; någon nämnvärd ökning av bostadsbyggandet har ej heller

kunnat åstadkommas. Under de senaste åren har produktionen på de allra

flesta områden ökat i snabb takt, medan bostadsbyggandet skurits ner icke

obetydligt. Utskottet delar därför den i förutnämnda motioner I: 250 och

II: 369 framförda uppfattningen, att bostadsbyggandet på grund av den

offentliga investeringsregleringen erhållit en relativt ogynnsam ställning.

Utskottet, som anser att ett sådant förhållande bör kunna ifrågakomma endast

för en kortare tid, föreslår, att de åtgärder vidtagas som kunna befinnas

påkallade för att, utan intrång på möjligheterna att realisera andra särskilt

angelägna investeringsprojekt, inom investeringspolitikens ram medgiva

ett steg för steg ökat bostadsbyggande.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort lxa följande

lydelse:

»II. beträffande ökning av bostadsbyggandet, i anledning av

motionerna I: 250 och II: 369, godkänna vad utskottet anfört;»

2) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Sundelin, Söderquist.

Jansson, Bengtson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Rubbestad,

fröken Elmén, herrar Widén, Birke, Wedén och Larsson i Stockholm, vilka

ansett, att i fråga om fördelningen av byggnadskvoter och beviljande av

byggnadstillstånd

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19 och 20, som börjar med orden

»Vad gäller» och slutar med orden »framförda förslag», bort ha följande

lydelse:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 155.

»Det i motionerna I: 209 och II: 254 framförda önskemålet, att grunderna

för av kommunal myndighet upprättat turordningsförslag böra ändras på

sådant sätt att garantier skapas för fri konkurrens mellan olika företagsformer,

anser utskottet vara förtjänt av beaktande. Jämväl frågan om åtgärder

för att stimulera till ändamålsbundet sparande anser utskottet böra bli föremål

för särskild undersökning. Utskottet förordar fördenskull, att det bl. a.

närmare utredes, hur en prövning av ansökningar om byggnadstillstånd bör

ske för att de av motionärerna angivna syftena skola kunna tillgodoses.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»III. i fråga om fördelningen av byggnadskvoter och beviljande

av byggnadstillstånd, i anledning av motionerna I: 209 och

II: 254 samt I: 467 och II: 600, godkänna vad utskottet anfört;»

3) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Do verstorp

och Birke, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka införande av ett kreditgarantisystem

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med orden »Under

hänvisning» och slutar med orden »förevarande förslag», bort ha följande

lydelse:

»Såsom framhålles i motionerna I: 467 och II: 600 skulle införandet av ett

kreditgarantisystem på bostadsområdet medföra en avsevärd förenkling och

en minskning av statens långivning. Utskottet, som funnit att åtskilliga institutioner

och övervägande antalet kommuner förorda ett dylikt system, anser

att en ytterligare utredning rörande ifrågavarande spörsmål icke är erforderlig.

Utskottet föreslår fördenskull, att ett kreditgarantisystem införes

redan den 1 juli 1951. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter samråd

med berörda kreditinstitutioner utfärda de närmare bestämmelser rörande

garantigivningen, som kunna befinnas påkallade. Till de konsekvenser ur

anslagssynpunkt, vartill införandet av ett kreditgarantisystem leder, återkommer

utskottet i det följande.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse: .

»IV. i anledning av motionerna 1:129 och II: 175 samt med

bifall till motionerna I: 467 och II: 600, i vad de beröra detta

ämne, besluta, att ett kreditgarantisystem skall införas;»

4) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp

och Birke, vilka ansett, att utskottet bort förorda en avveckling av tillläggslångivndngen

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med orden »Departementschefen

anser» och slutar med orden »av tilläggslångivningen», bort

ha följande lydelse:

»Utskottet anser det angeläget, att föreliggande skillnader i hyra mellan

bostäder som tillkommit vid olika tidpunkter snarast utjämnas. I samband

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

37

härmed bör tilläggslångivningen avvecklas. Såsom besparingsutredningen

framhållit, borde därvid rätteligen nya tilläggslån ej vidare utlämnas. För att

i möjligaste mån åstadkomma den önskade utjämningen mellan de olika

hyresnivåerna vill emellertid utskottet i anslutning till i förutnämnda motioner

I: 467 och II: 600 anförda synpunkter förorda, dels att den ränte- och

amorteringsfria tiden avsevärt minskas, förslagsvis till fem år för de lån

som komma att utlämnas under nästa budgetår, till fyra år för de lån som

komma att utlämnas under därefter följande budgetår, o. s. v., dels att anslaget

för ifrågavarande ändamål begränsas med 20 % per år.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»X. med bifall till motionerna I: 467 och II: 600, såvitt de avse

denna fråga, besluta, att en successiv inskränkning av tilläggslångivningen

skall företagas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet anfört;»

5) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Sundelin, Söderquist,

Jansson, Bengtson, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Rubbestad,

fröken Elmén, herrar W idén, Birke och Wedén, vilka ansett, att övre gränsen

för statliga tertiärlån bör fastställas till 90 % av avkastningsvärdet och att

därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24 och 25, -som börjar med orden

»Frågan om» och slutar med »övre lånegränsen», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Syftet med de i berörda motioner framförda yrkandena är att tillgodose

kravet på konkurrens mellan olika företagsformer. Utskottet finner det med

hänsyn till rådande svåra bostadsbrist angeläget, att det för bostadsproduktion

tillgängliga utrymmet blir väl tillvarataget. Garantier härför torde kunna vinnas

endast om konkurrens mellan olika företag upprätthålles. För motionärernas

förslag talar jämväl att ett större antal bostadsbyggnadsföretag skulle kunna

komma till stånd utan att kreditanspråken behövde ökas, vilket i nuvarande

ekonomiska läge bör tillmätas stor vikt. För närvarande gäller den huvudregeln

att enskilda företagare kunna erhålla tertiärlån intill 85 % av avkastningsvärdet.

I åtskilliga fall beviljas emellertid lån intill 90 % av värdet, och

till industriföretag, som uppföra bostäder åt vid företaget anställda, kan lån

intill 95 % utgå.

I anledning av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet, att från och med

nästa budgetår den övre gränsen för tertiärlån skall utgöra 90 % av avkastningsvärdet

oavsett företagsform. I fråga om av enskilda uppförda hus bör

dock det lånebeviljande organet äga att — i överensstämmelse med hittillsvarande

praxis — pröva, huruvida lån utöver 85 % av värdet bör beviljas.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 155.

»XI. i anledning av motionerna I: 465 och II: 596 samt I: 467

och II: 600, såvitt nu är i fråga, besluta, att övre gränsen förstatliga

tertiärlån skall fastställas till 90 % av avkastningsvärdet,

dock att i fråga om av enskilda uppförda hus det lånebeviljande

organet skall äga pröva, huruvida lån över 85 % av värdet

må beviljas;»

6) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp

och Birke, vilka ansett, att familjebostadsbidrag endast bör tillkomma

familjer med minst tre minderåriga barn och att bränslebidragen böra successivt

avvecklas samt att därför

dels utskottets yttrande på s. 25 och 26 fr. o. m. det stycke, som börjar

med orden »Förutnämnda utredning», t. o. m. det stycke, som slutar med

orden »ifrågavarande förslag», bort ha följande lydelse:

»Nuvarande grunder beträffande familjebostadsbidrag och bränslebidrag

innebära, att statens utgifter för bidragsgivningen oavbrutet växa. De beräknas

komma att kulminera med ett belopp av 180 miljoner kronor. Utskottet

anser, att en dylik utgiftsstegring icke bör godtagas. Omedelbara ågärder fölen

begränsning av utgifterna äro därför påkallade. I anslutning till i motionerna

1:467 och II: 600 framförda synpunkter förordar utskottet dels att

familjebostadsbidrag från och med nästa budgetår skall utgå endast till familjer

med mer än två barn, dels att bränslebidragen skola avvecklas på så sätt,

att till såväl familjer, vilka redan beviljats bidrag, som familjer, vilka i fortsättningen

bli berättigade till bidrag, bränslebidrag skall utgå för nästa budgetår

med belopp motsvarande fyra femtedelar av under innevarande budgetår

utgående belopp, varjämte för varje år därefter beloppen skola minskas

med en femtedel. Av det anförda torde framgå att utskottet ej kan biträda

de i motionen II: 601 framförda förslagen.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»XIII. beträffande beviljandet av familjebostads- och bränslebidrag,

med bifall till i motionerna I: 467 och II: 600 framlagda

förslag, såvitt nu är i fråga, besluta dels att familjebostadsbidrag

endast skall tillkomma familjer med minst tre minderåriga barn,

dels ock att bränslebidragen skola avvecklas på sätt utskottet

förordat;»

7) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Jansson, Bengtson, Skoglund

i Doverstorp, Svensson i Grönvik, B,ubbestad och Birke, vilka ansett,

att bestämmelserna om trekronorsbidrag böra slopas och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med orden »I

likhet» och slutar med orden »bidragets tillämpningsområde», bort ha följande

lydelse:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

39

»Enligt utskottets mening kunna bärande skäl för att omedelbart slopa trekronorsbidraget

anföras. Såsom framhålles i motionerna I: 461 och II: 595

kommer denna förmån nästan uteslutande städernas och de större tätorternas

innevånare till del. Av bostadsstyrelsens i propositionen nr 144 till förra

årets riksdag redovisade undersökning rörande bidragsverksamheten synes

framgå, att denna bidragsform har kommit att verka både slumpartat och

orättvist. Utskottet avstyrker fördenskull i anslutning till yrkandena i motionerna

I: 461 och II: 595 samt I: 467 och II: 600 Kungl. Maj:ts förslag om

bidragsgivning i denna form. Som en följd härav torde förutnämnda yrkande

i motionerna I: 465 och II: 596 icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»XIV. beträffande trekronorsbidraget

a) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till

motionerna I: 461 och II: 595 samt I: 467 och II: 600, såvitt nu

är i fråga, besluta, att bestämmelserna om sådant bidrag skola

upphävas;

b) avslå motionerna I: 465 och II: 596;»

8) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp

och Birke, vilka ansett, att, under förutsättning av bifall till den ovan med 6)

betecknade reservationen, anslaget till Hyresrabatter för mindre bemedlade,

barnrika familjer bort sänkas till 26 000 000 kronor och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med orden »Då

utskottet» och slutar med »37 000 000 kronor», bort ha följande lydelse:

»Såsom framgår av det föregående, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

att för nästa budgetår ifrågavarande bidragsgivning skall beskäras. I anledning

härav beräknar utskottet, att ett anslag av allenast 26 000 000 kronor skall

visa sig erforderligt för ändamålet.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»XXI. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 467 och II: 600, såvitt de beröra detta anslag,

till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer för

budgetåret 1951/52 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 26 000 000 kronor;»

9) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Jansson, Bengtson,

Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik, Rubbestad och Birke, vilka

ansett, att, under förutsättning av bifall till den ovan med 7) betecknade

reservationen, något anslag till Särskilda bostadsrabatter icke bort tillstyrkas

för nästkommande budgetår och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27 och 28, som börjar med orden

»Utskottet, som» och slutar med orden »Kungl. Maj:ts förslag», bort ha följande

lydelse:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 155.

»Utskottet, som i det föregående ansett att bidragsgivningen skall upphöra,

biträder yrkandet i berörda motioner och avstyrker alltså bifall till Kungl.

Maj:ts förslag.»

dels och nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»XXII. med avslag å Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 461 och II: 595 samt I: 467 och II: 600, såvitt

de beröra detta anslag, besluta, att för budgetåret 1951/52

anslag till Särskilda b östad srabatt er icke skall anvisas;»

10) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp

och Birke, vilka ansett, att, under förutsättning av bifall till den ovan med 3)

betecknade reservationen, medelsbehovet till Lånefonden för bostadsbyggande

bör kunna begränsas och att därför

dels utskottets yttrande på s. 28 fr. o. m. det stycke, som börjar med orden

»I anledning», t. o. m. det shycke, som slutar med orden »är stadgat», bort

ha följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående föreslagit, att från och med nästa budgetår

ett kreditgarantisystem på bostadsområdet skall införas. I anledning härav

kan medelsbehovet begränsas. Utskottet beräknar ett anslag för ändamålet av

200 000 000 kronor.»

dels och nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»XXVI. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 467 och II: 600, såvitt de avse detta anslag, till Lånefonden

för bostadsbyggande för budgetåret 1951/52 under statens utlåmingsfonder

anvisa ett investeringsanslag av 200 000 000

kronor;»

11)

a) av herrar Sundelin, Söderquist, Jansson, Bengtson, Svensson i Grönvik,

Rubbestad, fröken Elmén, herrar Widén och Wedén, vilka ansett, att,

under förutsättning av bifall till den ovan med 5) betecknade reservationen,

det belopp, intill vilket preliminära beslut angående lån, som skola utgå

från lånefonden för bostadsbyggande, må meddelas, bör reduceras och att

därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med orden »Utskottet,

som» och slutar med »Kungl. Maj:ts förslag», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som förutsätter att preliminära beslut om lån skola få meddelas

i den utsträckning, som krävs för att bostadsbyggandet skall kunna fortgå utan

störningar, har i det föregående förordat viss sänkning av övre gränsen för

tertiärlån. I anledning härav kan medelsbehovet begränsas. Utskottet föreslår

sålunda, att preliminära beslut om lån, varom här är fråga, böra få meddelas

intill ett belopp av 340 000 000 kronor.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155.

41

»XXVII. i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt med avslag

å motionerna I: 467 och II: 600, såvitt nu är i fråga, medgiva,

att preliminära beslut angående lån, som skola utgå från lånefonden

för bostadsbyggande, må för budgetåret 1951/52 meddelas

intill ett belopp av 340 000 000 kronor;»

b) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp

och Birlce, vilka ansett, att, under förutsättning av bifall till den ovan

med 3) betecknade reservationen, preliminära beslut böra meddelas angående

kreditgarantier och kapitalsubvention och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med orden »Utskottet,

som» och slutar med »Kungl. Maj ds förslag», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget att från och med nästa

budgetår ett kreditgarantisystem skall införas beträffande räntebärande lån.

I nära anslutning till yrkandet i nyssnämnda motioner föreslår utskottet fördenskull,

att preliminära beslut må meddelas dels om kreditgarantier för terliärlån

och räntebärande egnahemslån intill ett belopp av 290 000 000 kronor,

dels om kapitalsubvention till egnahem och tväfamiljshus intill ett belopp av

50 000 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan under nedannämnda moment bort ha följande

lydelse:

»XXVII. i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt motionerna

I: 467 och II: 600, såvitt nu är i fråga, medgiva, att för

budgetåret 1951/52 preliminära beslut må meddelas om dels kreditgarantier

för tertiärlån och räntebärande egnahemslån intill

ett belopp av 290 000 000 kronor, dels ock kapitalsubvention till

egnahem och tvåfamilj shus intill ett belopp av 50 000 000

kronor;»

12) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp

och Birke, vilka ansett, att, under förutsättning av bifall till den ovan

med 4) betecknade reservationen, medelsbehovet för til läggslångivningen bör

begränsas och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med orden »Utskottet

har» och som slutar med »ifrågavarande förslag», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet har i det föregående förordat, att tilläggslångivningen under

nästa budgetår skall nedskäras i enlighet med yrkande i nämnda motioner,

varför utskottet tillstyrker motionärernas här ifrågavarande förslag.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»XXVIII. i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt med bifall

till motionerna I: 467 och II: 600, såvitt nu är i fråga, medgiva,

att preliminära beslut angående lån, som skola utgå från

anslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, må

för budgetåret 1951/52 meddelas intill ett belopp av 27 000 000

kronor;»

4—»i Bihaiu) Ull riksdagens protokoll 1951. 0 sand. Nr 155.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 155.

13) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp

och Birke, vilka ansett, att den täntebärande delen av lån till kollektiva

tvätterier bort ersättas med kreditgarantier och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29, som börjar med orden »Utskottet,

som» och slutar med orden »till medelsanvisning», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»I berörda motioner har föreslagits, att de statliga lånen till kollektiva tvätterier

skola ersättas med kreditgarantier i vad det gäller räntebärande lån.

Motionärerna förutsätta, att den räntelösa delen skall bestridas med tillgängliga

reservationer.

I anslutning till detta förslag förordar utskottet, att den räntebärande delen

av lån till kollektiva tvätterier från och med nästa budgetår ersättes med statliga

kreditgarantier. Utskottet avstyrker sålunda Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning

och föreslår, att kreditgarantier för ifrågavarande ändamål få lämnas

intill ett belopp av 1500 000 kronor.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»XXIX. beträffande Lån till anordnande av kollektiva tvätterier
a)

med avslag å Kungl. M aj ds förslag samt med bifall till

motionerna I: 407 och II: 600, såvitt nu är i fråga, besluta, att

för budgetåret 1951/52 anslag för ifrågavarande ändamål icke

skall anvisas,

b) med bifall till motionerna I: 467 och II: 600, såvitt nu är

i fråga, medgiva, att för budgetåret 1951/52 beslut om kreditgarantier

för räntebärande lån till nämnda ändamål må meddelas

intill ett belopp av 1500 000 kronor;»

14) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp

och Birke, vilka ansett, att, under förutsättning av bifall till den ovan

med 3) betecknade reservationen,

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar med orden »Utskottet,

som» och slutar med orden »förevarande förslag», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet, som i det föregående tillstyrkt i berörda motioner framfört förslag

om införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet, anser att

det bör ankomma på Kungl. Majd att i anslutning till införandet av ett

k redi tga rant isy st e ni föranstalta om de åtgärder för personalbesparingar, vartill

garantisystemet kan giva anledning.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan i angiven del bort

ha följande lydelse:

»XXXIV. beträffande medelsbehovet för bostadsstyrelsen och

länsbostadsnämnderna, i anledning av Kungl. Maj ds förslag

samt motionerna I: 467 och II: 600, såvitt nu är i fråga, för budgetåret

1951/52 under femte huvudtiteln anvisa».

Stockboliu 1051. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1951/52 till civilförsvaret. s. 10 i texten