Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51, i vad propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

1951-02-13 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:16, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51, i vad propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16.

7

Nr 16.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51, i vad propositionen avser försvarsdepartementets

verksamhetsområde.

(l:a avd.)

Driftbudgeten.

Fjärde huvudtiteln.

l:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 2 har Kungl. Maj:t

(bilaga 3, punkt 1, s. 9 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen medgiva, att den

i avlöningsstaten för försvarsstaben under anslagsposten Särskilda löneförmåner

för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer upptagna delposten

PrisutjämningstiUägg må undler budgetåret 1950/51 överskridas

med högst 335 000 kronor.

Det ökade medelsbehovet under ifrågavarande delpost hänför sig i huvudsak

till devalveringen av den svenska valutan samt till åtgärder för att

åstadkomma och bibehålla den paritet i lönehänseende mellan beskickningsråd

och försvarsattaché samt mellan förste beskickningssekreterare och biträdande

försvarsattaché, som riksdagen tidigare godtagit.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för

försvarsstaben under anslagsposten Särskilda löneförmåner

för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer

upptagna delposten PrisutjämningstiUägg må under budgetåret

1950/51 överskridas med högst 335 000 kronor.

2:o) Utökning av antalet reservofficerare vid armén. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 2, s. 9—12) medgiva, att åtgärder för en utökning

av antalet reservofficerare vid armén må vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 januari 1951 förordat.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 16.

1941 års försvarsutredning beräknade, att en nyrekrytering till armén av

omkring 220 reservofficerare per år komme att bliva den normala. Kungl.

Maj :t har sedermera årligen t. o. m. 1950 bemyndigat chefen för armén att

till nämnda antal antaga reservofficersaspiranter såsom fänrikar i reserven.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 augusti 1950 må emellertid under

är 1951 antagas 250 reservofficerare vid armén.

I skrivelse den 28 september 1950 i anledning av överbefälhavarens principförslag

rörande åtgärder till förstärkning av försvarsberedskapen hemställde

chefen för armén'', att vid armén måtte från och med 1951 få anställas

350 fänrikar i reserven samt att år 1950 måtte få anställas 300 fänrikar

i reserven av sådana värnpliktiga, som åren 1948—1950 genomgått kadettskola

men icke kunnat antagas på grund av platsbrist.

Kostnaderna för den föreslagna utökningen, avseende ekiperingshjälp,

tjänstgöringstraktamenten m. m., uppskattades till 210 000 kronor för budgetåret

1950/51 för att 1960/61 stiga till 510 000 kronor.

Arméchefens berörda framställning upptog departementschefen till behandling

vid anmälan av propositionen 1950: 251. Departementschefen uttalade

därvid, att han icke var beredd att i nämnda sammanhang förorda

en ytterligare ökning av antalet reservofficerare, som finge antagas vid

armén. Han erinrade om att den till antagning avsedda personalen vore utbildad

till värnpliktiga officerare. Med hänsyn till de betydande kostnader

ett bifall till förslaget skulle innebära för fredsorganisationen syntes förslaget

böra prövas först i samband med framtida principbeslut rörande

försvarskostnaderna.

Förslag om utökning av antalet reservofficerare framlades därefter i de

i anledning av nyssnämnda proposition väckta likalydande motionerna

I: 533 och II: 638 samt I: 534 och II: 633. I förstnämnda motioner föreslogs

att såväl årlig antagning som engångsantagning av reservofficerare skulle

få ske i enlighet med vad arméchefen hemställt. I sistnämnda motioner

äter föreslogs en till 150 fänrikar begränsad engångsantagning under det

att den årliga antagningen föreslogs skola få ske enligt arméchefens förslag.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 227 ansåg sig statsutskottet

icke böra biträda berörda motionsvis framställda förslag och uttalade därvid

bl. a., att utskottet för sin del ansåge försiktigheten bjuda, att omhandlade

fråga prövades i samband med det framtida principbeslutet rörande

försvarskostnaderna.

Departementschefen har vid anmälan till förevarande proposition av berörda

fråga anfört följande.

»Avgörande för mitt ställningstagande vid anmälan av propositionen

1950: 251 till arméchefens förslag om att utöka antalet reservofficerare vid

armén var att jag vid detta tillfälle räknade med att statsmakterna inom

en snar framtid skulle få tillfälle att på grundval av 1949 års försvarsutrednings

arbetsresultat fatta principbeslut rörande försvarsorganisationen

på längre sikt. Det syntes mig nämligen med hänsyn till den inverkan på

kostnaderna för fredsorganisationen som ett bifall till förslaget innebär na
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16.

9

turligt, att detsamma prövades i nämnda sammanhang. Sedan det emellertid

nu blivit klart, att för svar sutredningens arbete blir fördröjt, har frågan

kommit i ett annat läge. Såsom jag förutskickade vid förenämnda propositions

behandling i riksdagens andra kammare har jag därför ansett

mig böra redan nu upptaga arméchefens ifrågavarande förslag till förnyad

prövning. Jag har därvid kommit till den uppfattningen att en utökning i

huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag av antalet reservofficerare

vid armén bör komma till stånd, främst i syfte att tillgodose krigsförbandens

behov av tillräckligt kvalificerat befäl. Jag förordar alltså, att under

år 1951 en engångsantagning till reservofficerare får ske av högst 300

värnpliktiga, som under åren 1948—1950 med godkännande vitsord genomgått

kadettskola men icke kunnat antagas på grund av platsbrist. Jag anser

mig därjämte böra tills vidare räkna med en årlig nyanställning vid armén

av omkring 350 reservofficerare. Kungl. Maj :t synes emellertid även i fortsättningen

böra för varje år fastställa det högsta antal reservofficerare

som under året må nyanställas. Med hänsyn till vad som förekommit vid

1950 års riksdag torde riksdagens medgivande till de föreslagna åtgärderna

böra inhämtas.

Vid beräkningen till statsverkspropositionen av vederbörliga anslag för

budgetåret 1951/52 har jag beaktat de merkostnader, som uppkomma vid

bifall till vad jag i det föregående föreslagit. De under budgetåret 1950/51

uppkommande merkostnaderna torde få bestridas från motsvarande för

nämnda budgetår anvisade anslag, vilka äro av förslagsanslags natur.»

Utskottet. Sedan det nu blivit klart, att försvarsutredningens arbete blir

avsevärt fördröjt och det för närvarande icke ens kan bedömas, huruvida

utredningsarbetet kommer att återupptagas, anser även utskottet att förevarande

fråga med hänsyn till dess betydelse för krigsförbandens kvalitet

bör omprövas redan nu. Utskottet kan därvid liksom departementschefen

förorda, att en utökning av antalet reservofficerare i huvudsaklig överensstämmelse

med arméchefens förslag må komma till stånd. Såsom departementschefen

förutsatt bör emellertid Kungl. Maj :t för varje år pröva hur

mänga reservofficerare, som under året må nyanställas.

Utskottet har intet att erinra mot att de under budgetåret 1950/51 uppkommande

merkostnaderna i anledning av berörda utökning få bestridas

från vederbörliga för nämnda budgetår anvisade förslagsanslag.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att åtgärder för en utökning

av antalet reservofficerare vid armén må vidtagas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 januari

1951 förordat.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 16.

Kapitalbudgeten.

Försvarets fastighetsfond.

Marinens delfond.

3:o) Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona örlogsvarv. I

propositionen nr 2 har Kungl. Maj :t (bilaga 15, punkt 1, s. 57—59 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 januari 1951)

föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 465 000 kronor.

Med hänsyn till att ovisshet rått rörande det framtida utnyttjandet av

hylsverkstaden vid Karlskrona örlogsvarv ha hittills inga mera genomgripande

åtgärder vidtagits i syfte att iståndsätta de delar av densamma som

iörstörts vid en år 1943 timad eldsvåda. Arbetet har pågått inom de begränsade

utrymmen, som stått till förfogande efter branden. Med hänsyn till att

arbetsbelastningen är betydande och att nuvarande förhållanden medföra

alltför stora olyckfallsrisker har departementschefen ansett sig icke kunna

förorda ytterligare uppskov med ifrågavarande arbeten. Därest en överflyttning

av hylstillverkningen till försvarets fabriksstyrelse framdeles äger

rum, ha de nya lokaler som nu skulle tillkomma ansetts kunna utnyttjas

för andra verksamhetsgrenar inom örlogsvarvets rörelse.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att ifrågavarande arbeten

nu böra komma till stånd. Då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot det för ändamålet äskade anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av artilleriverkstäderna

vid Karlskrona örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 465 000

kronor.

Befästningars delfond.

4:o) Anordnande av vissa fartygstunnlar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 2, s. 59) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1948:126 anvisade riksdagen

för budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag av 500 000 kronor till

anordnande av vissa fartygstunnlar. Kungl. Maj :ts förslag avsåg påbörjande

av en anläggning, som av marinförvaltningen kostnadsberäknats till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16.

11

4 000 000 kronor enligt prisläget den 1 januari 1948. Anläggningen ingår i

ett av marinförvaltningen framlagt större byggnadsprogram, vilket i sin

helhet kostnadsberäknats till 16 400 000 kronor enligt prisläget den 1 januari

1948.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949 och 1950 års statsverkspropositioner

har riksdagen för vartdera av budgetåren 1949/50 och 1950/51 anvisat ett

investeringsanslag av 500 000 kronor till fortsatt utbyggnad av förenämnda

anläggning.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil.

25, punkt 30) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret

1951/52 framhållit, att anordnandet av fullträffsäkra fartvgstunnlar vore

ett viktigt led i utvecklingen av flottans basorganisation. Det vore därför

angeläget, att den beslutade anläggningen genomfördes i så snabb takt,

som omständigheterna medgåve. Departementschefen förordade vidare att

ytterligare två anläggningar snarast möjligt påbörjades, vilka enligt prisläget

den 1 januari 1950 kostnadsberäknats till 7 000 000 respektive 4 000 000

kronor. Medelsbehovet till och med budgetåret 1951/52 för de tre anläggningarna

beräknades till 3 000 000 kronor, varav 1 000 000 kronor borde

anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Utskottet anser sig i enlighet med departementschefens förslag böra tillstyrka,

att ytterligare två tunnelanläggningar, enligt prisläget den 1 januari

1950 kostnadsberäknade till 7 000 000 respektive 4 000 000 kronor, få påbörjas.

Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet för de tre

anläggningarna till och med budgetåret 1951/52 samt detsammas fördelning

på anslag för nämnda och innevarande budgetår har utskottet icke

funnit anledning till erinran.

Åberopande det anförda får utskottet, som vid behandlingen senare under

riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen återkommer till frågan

om erforderlig medelsanvisning för budgetåret 1951/52, i detta sammanhang

hemställa,

att riksdagen må till Anordnande av vissa fartyg stunnlar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

5:o) Berghangarer. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 59)

att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kronor.

Vid anmälan vid 1949 års riksdag av frågan om fortsatt förstärkning av

flygvapnet framlades beräkningar rörande den med förstärkningen sammanhängande

utbyggnaden av skyddsanordningarna vid flygvapnets baser. Beräkningarna

grundade sig på den förutsättningen att den nytillkommande

materielen i möjligaste mån borde beredas skydd i bergrumsanläggningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 16.

Hittills ha medel anvisats för påbörjande av berghangarer för utökat antal

flygplan vid två flygflottiljer. Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949 års statsverksproposition

anvisade sålunda riksdagen för budgetåret 1949/50 ett

investeringsanslag av 1 000 000 kronor för påbörjande av en berghangar,

som preliminärt kostnadsberäknats till 5 800 000 kronor enligt prisläget den

1 januari 1948.

Sedan fortifikationsförvaltningen i särskild skrivelse hemställt, att till

anordnande av berghangarer måtte för budgetåret 1950/51 anvisas ett belopp

av 10 300 000 kronor, har riksdagen vidare efter förslag av Kungl.

Maj :t i 1950 års statsverksproposition för nämnda budgetår anvisat ett investeringsanslag

av 8 500 000 kronor för fullföljande av den redan påbörjade

anläggningen och för berghangarer vid ytterligare en flygflottilj. Totalkostnaderna

för envar av ifrågavarande anläggningar hade enligt prisläget

år 1949 beräknats till 5 900 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har framlagt förslag till medelsanvisning för

slutförande av dessa anläggningar, 2 300 000 kronor, för bestridande av

totalkostnaderna för berghangarer vid en flottilj, 6 100 000 kronor, och för

påbörjande av berghangarer vid ytterligare två flottiljer, 4 600 000 kronor.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil.

25, punkt 31) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret

1951/52 tillstyrkt fortifikation sförvaltningens förslag om utvidgning av

berghangar sprogrammet till att omfatta ytterligare tre flygflottiljer och

har i detta sammanhang erinrat, att Kungl. Maj :t med utnyttjande av vissa

reservationer redan hösten 1950 medgivit påbörjande av arbetena vid en av

dem.

Den takt i vilken bergrumsprogrammet kan bedrivas blir, framhåller departementschefen,

ytterst beroende av storleken av försvarets byggnadskvot

för 1951. Departementschefen räknade icke med att till och med budgetåret

1951/52 skulle kunna förbrukas mer än tillhopa 10 100 000 kronor, varav

600 000 kronor böra anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1950/51.

Utskottet anser sig i likhet med departementschefen böra tillstyrka förslaget

om att utvidga berghangarsprogrammet till att omfatta ytterligare

tre flygflottiljer. Då vidaie utskottet icke funnit anledning till erinran mot

departementschefens beräkning av medelsbehovet till och med budgetåret

1951/52 samt detsammas fördelning på anslag för nämnda och innevarande

budgetar, tår utskottet, som vid behandlingen senare under riksdagen

av äskandena i statsverkspropositionen återkommer till frågan om erforderlig

medelsanvisning för budgetåret 1951/52, i detta sammanhang hemställa,

att riksdagen må till Berghangarer å tilläggsstat TI till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 600 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16.

13

6:o) Anordnande av vissa drivmedelsförråd. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 4, s. 59 och 60) att till ifrågavarande ändamål å tilläggs
stat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av

3 000 000 kronor.

I skrivelse den 27 januari 1947 framlade överbefälhavaren en plan för

utbyggnad av bombsäkra lagringsanläggningar för försvaret under en tioårsperiod.

Enligt planen skulle under ifrågavarande period för lagring av

bensin och brännoljor utbyggas bombsäkra tankanläggningar för en sammanlagd

kostnad av 35 000 000 kronor.

Vid anmälan i statsverkspropositionen till 1948 års riksdag av medelsbehovet

under kapitalbudgeten för budgetåret 1948/49 förordade departementschefen

att beslut fattades om utförande av fem anläggningar, därav

en för arméns del, kostnadsberäknad till 3 800 000 kronor, en för marinens

del, kostnadsberäknad till 4 050 000 kronor, samt tre för flygvapnets

behov, kostnadsberäknade till 1 200 000 kronor. På förslag av Kungl. Maj :t

anvisade riksdagen för påbörjande av dessa anläggningar tillhopa 1 900 000

kronor.

Vidare har riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1949: 2

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisat ett investeringsanslag

å 1 000 000 kronor för påbörjande av en fullträffsäker anläggning

i Norrland för lagring av bil- och flygbränslen. Denna anläggning har

kostnadsberäknats till 3 750 000 kronor.

För fortsatt arbete på de i det föregående omnämnda anläggningarna har

1950 års riksdag anvisat tillhopa 2 000 000 kronor.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil.

25, punkt 32) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret

1951/52 anfört, att det inom ramen för den byggnadskvot för försvaret,

som förutsåges för 1951, icke vore möjligt att mer väsentligt utöka det

byggnadsprogram beträffande drivmedelsanläggningarna som hittills beslutats.

Man syntes därför i första hand få inrikta ansträngningarna på att

genomföra detta program. Departementschefen hade under hand från försvarsstaben

infordrat vissa uppgifter rörande vilka ytterligare anläggningar,

som äro ur försvarsberedskapssynpunkt mest angelägna. Departementschefen

förordade nu att programmet utökades genom utbyggnad av två anläggningar

till en sammanlagd kostnad av (2 000 000 -f- 1 500 000 =) 3 500 000

kronor. Vidare tillstyrkte departementschefen att komplettering av viss anläggning

till en kostnad av 1 800 000 kronor komme till utförande ävensom

att åtgärder vidtoges för anskaffning av reservkraftaggregat och anordnande

av värmekällor till en kostnad av 600 000 kronor. Det tidigare

beslutade programmet skulle således utökas med arbeten för en sammanlagd

kostnad av (3 500 000 + 1 800 000 + 600 000 =) 5 900 000 kronor.

För fullföljande av tidigare beslutade anläggningar och för påbörjande av

de i detta sammanhang föreslagna har departementschefen förordat en medelsanvisning

av 7 000 000 kronor, varav 3 000 000 kronor å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 16.

Utskottet tillstyrker, att byggnadsprogrammet beträffande drivmedelsanläggningar

utökas i enlighet med departementschefens förslag. Utskottet

har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens beräkning

av medelsbehovet till och med budgetåret 1951/52 samt detsammas fördelning

på anslag för nämnda och innevarande budgetår. Vid behandlingen

senare under riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen återkommer

utskottet till frågan om erforderlig medelsanvisning för budgetåret 1951/52.

I detta sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av vissa drivmedelsförråd

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

7:o) Vissa ammunitionsförråd. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 5, s. 60) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1947 års statsverksproposition anvisade

riksdagen för budgetåret 1947/48 under försvarets fastighetsfond, arméns

delfond, medel till påbörjande av två centrala ammunitionsförråd. Ett av

berörda förråd är numera i det närmaste färdigställt. Det andra, numera

kostnadsberäknat till 12 000 000 kronor, har ännu icke påbörjats. För förrådet

finnas omkring 2 000 000 kronor disponibla.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1950 års statsverksproposition har riksdagen

sedermera för budgetåret 1950/51 anvisat ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor för påbörjande av vissa för militärområdena avsedda ammunitionsförråd,

vilka kostnadsberäknats till sammanlagt 9 300 000 kronor.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,

punkt 33) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/

52 framhållit, att det vore nödvändigt att i snabbast möjliga takt fullfölja

arbetet med att iordningställa fullträffsäkra ammunitionsförråd. Departementschefen

har förordat, att för ändamålet 1 000 000 kronor anvisas å tillläggsstat.

För nästa budgetår har departementschefen tillstyrkt en anvisning

av 3 500 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

förslag till medelsanvisningar, återkommer vid behandlingen senare

under riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen till frågan om erforderligt

anslag för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa ammunitionsförråd å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16.

15

8:o) Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd. Kungi. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 60) att till ifrågavarande ändamål å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investerings
anslag

av 300 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1948 års statsverksproposition anvisade

riksdagen för budgetåret 1948/49 ett investeringsanslag av 300 000 kronor

till påbörjande av ett till 605 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1946

kostnadsberäknat fullträffsäkert artilleriammunitions- och torpedförråd.

I sina medelsäskanden för innevarande budgetår framhöll fortifikationsförvaltningen,

att ifrågavarande förråd enligt prisläget den 1 januari 1949

kostnadsberäknats till 695 000 kronor, och äskade ytterligare 395 000 kronor

för slutförande av detsamma ävensom 250 000 kronor för påbörjande av en

liknande anläggning, vilken kostnadsberäknats till 490 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1950 års statsverksproposition har riksdagen

för budgetåret 1950/51 anvisat 400 000 kronor för ändamålet.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,

punkt 34) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/

52 förordat, att 485 000 kronor anvisas för att fullfölja ifrågavarande förrådsanläggningar.

Av detta belopp ha 300 000 kronor föreslagits skola anvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår och återstoden, 185 000 kronor,

å riksstaten för budgetåret 1951/52.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

förslag till medelsanvisningar för ifrågavarande ändamål. Vid behandlingen

senare under riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen återkommer

utskottet till frågan om erforderligt anslag för budgetåret 1951/52. I detta

sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av artilleriammunitionsoch

torpedförråd å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

9:o) Uppställningsplatser för radarstationer. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 7, s. 60) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av

2 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1950 års statsverksproposition har riksdagen

för budgetåret 1950/51 anvisat ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor för ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,

punkt 35) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/

52 framhållit angelägenheten av att den radarinateriel, som hittills levererats

eller beräknas inom den närmaste tiden tillföras försvaret, beredes

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 16.

skyddade uppställningsplatser. Departementschefen har föreslagit, att för

ändamålet anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår 2 000 000 kronor

och å riksstaten för budgetåret 1951/52 3 000 000 kronor.

Utskottet anser sig kunna tillstyrka departementschefens förslag till medelsanvisningar.

Vid behandlingen senare under riksdagen av äskandena i

statsverkspropositionen återkommer utskottet till frågan om erforderligt

anslag för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppställningsplatser för radarstationer

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

10 :o) Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 60) att till ifrågavarande ändamål

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

Med anlitande av under driftbudgeten anvisade medel ha vissa artilleripjäser

från utrangerade fartyg ombyggts för användning i kustartilleritjänst.

Ombyggnad av ytterligare pjäser pågår. Vissa kustartilleripjäser äro vidare

under nybyggnad och beräknas komma att levereras under de närmaste åren.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,

punkt 36) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/

52 framhållit, att det med hänsyn till den beräknade leveranstiden för pjäsmaterielen

vore ofrånkomligt, att vissa arbeten för anordnande av uppställningsplatser

för ifrågavarande batterier omedelbart igångsattes. Departementschefen

har förordat, att beslut nu fattas om att påbörja utbyggnaden

av fortifikatoriska anläggningar för ett antal batterier till en kostnad av

7 400 000 kronor samt att för ändamålet anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår 1 000 000 kronor och å riksstaten för budgetåret

1951/52 1 500 000 kronor.

Utskottet tillstyrker i enlighet med departementschefens förslag, att utbyggnaden

av fortifikatoriska anläggningar för ett antal batterier till en

kostnad av 7 400 000 kronor får påbörjas. Departementschefens förslag till

medelsanvisningar biträdes av utskottet, som vid behandlingen senare under

riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen återkommer till frågan

om erforderligt anslag för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa fortifikatoriska anordningar

för kustartilleribatterier å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16.

17

11 :o) Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 60) att till ifrågavarande ändamål å tilläggs
stat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av

1 500 000 kronor.

I skrivelse den 23 september 1946 gjorde överbefälhavaren framställning

om anvisande av medel för att genomföra omorganisation av luftbevakningen

i vissa delar av riket. Kostnaderna beräknades till 7 000 000 kronor.

1947—1949 års riksdagar ha efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat 2 750 000

kronor till programmets påbörjande.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,

punkt 37) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/

52 förordat, att för tillgodoseende av de mest angelägna byggnadsarbetena

för luftbevakningen anvisas 3 200 000 kronor, därav å tilläggsstat 1 500 000

kronor.

Utskottet anser sig kunna tillstyrka departementschefens förslag till medelsanvisningar.

Vid behandlingen senare under riksdagen av äskandena i

statsverkspropositionen återkommer utskottet till frågan om erforderligt

anslag för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

12 :o) Tygmaterielförråd i berg. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 10, s. 60 och 61) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,

punkt 38) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/

52 anfört, att det syntes ofrånkomligt att nu fatta beslut om utbyggnad av

bombsäkra förråd för tygmaterielen. Departementschefen har tillstyrkt att

medel beräknas för påbörjande av ett av fortifikationsförvaltningen anmält

byggnadsprogram, kostnadsberäknat till 6 100 000 kronor. Departementschefen

har räknat med att för ändamålet ett belopp av 3 000 000 kronor skall

förslå till och med budgetåret 1951/52. Av detta belopp syntes 1 000 000

kronor böra anvisas å tilläggsstat för arbetenas påbörjande redan under

första halvåret 1951.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att medel anvisas för alt påbörja förenämnda

byggnadsprogram. Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet

till och med budgetåret 1951/52 samt detsammas fördelning på anslag

för nämnda och innevarande budgetår har utskottet intet att erinra.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 15—16.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 16.

Utskottet, som vid behandlingen senare under riksdagen av äskandena i

statsverkspropositionen återkommer till frågan om erforderlig medelsanvisning

för budgetåret 1951/52, hemställer i detta sammanhang,

att riksdagen må till Tygmaterielförråd i berg å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

13:o) Utvidgning av flygverkstad. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 11, s. 61) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,

punkt 39) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/

52 förordat, att ett belopp av 1 000 000 kronor, varav 400 000 kronor å tillläggsstat,

anvisas för att påbörja två provbocksanläggningar för provkörning

av reaktionsmotorer.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag till medelsanvisningar

för här avsedda ändamål. Vid behandlingen senare under riksdagen av äskandena

i statsverkspropositionen återkommer utskottet till frågan om erforderligt

anslag för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Utvidgning av flygverkstad å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

14:o) Fullträffsäkra uppehållsplatser. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 12, s. 61) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000

kronor.

Fortifikationsförvaltningen har för nästa budgetår äskat sammanlagt

17,7 miljoner kronor för utbyggande av fullträffsäkra uppehållsplatser för

såväl militära som civila myndigheter, däribland högkvarteret. Av nämnda

belopp borde enligt ämbetsverket 2 430 000 kronor anvisas å tilläggsstat för

innevarande budgetår.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,

punkt 40) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/

52 i berörda fråga anfört följande.

»Såsom av det anförda framgår uppgå kostnaderna för ifrågavarande anläggningar

till avsevärda belopp. Jag är väl medveten om den stora betydelse

som måste tillmätas förefintligheten av fullträffsäkra uppehållsplatser

och förordar — i enlighet med vad statsutskottet i sitt utlåtande 1950: 222

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16.

19

anfört — att anordnandet av dylika uppehållsplatser för såväl militära som

vissa civila organ samordnas enligt en centralt uppgjord plan. I sådant syfte

— och även för att underlätta fondredovisning m. m. — synes lämpligt att

under en och samma fastighetsfond redovisa samtliga kostnader för anordnande

av här ifrågavarande statliga skyddsrumsanläggningar Medel för dylika

skyddsrum ha i vederbörlig ordning, förutom av fortifikationsförvaltningen,

för nästa budgetår äskats av generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, Radiotjänst, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

sjukvårdsberedskapsnämnden och civilförsvarsstyrelsen samt atilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Då det synes mest ändamålsenligt, att utförandet av ifrågavarande

anläggningar bedrives i fortifikationsförvaltningens regi, anser jng mig,

efter samråd med chefen för finansdepartementet och vederbörande fackdepartementschefer,

böra föreslå, att samtliga för ändamålet erforderliga medel

anvisas under försvarets fastighetsfond. Jag utgår dock ifrån att man

vid beräkning av försvarskostnaderna bortser från nu avsedda, på icke-militära

myndigheter belöpande belopp. Jag torde även få erinra om att för ifragavarande

ändamål å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår

anvisats sammanlagt 3 880 000 kronor, varav 700 000 kronor för järnvägsstyrelsen,

180 000 kronor för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

och 3 000 000 kronor för civilförsvarsändamål. Dessa medel ha anvisats å

andra fonder än försvarets fastighetsfond. Därest riksdagen bifaller nu föreliggande

förslag, torde således ifrågavarande medel, i den mån de icke belöpa

å rent civila anläggningar, böra överföras till försvarets fastighetsfond.

Vad beträffar medelsanvisningens storlek för nästa budgetår må till en

början framhållas att generalpoststyrelsen m. fl. i det föregående omförmälda

verk och myndigheter för ändamålet äskat tillhopa 6 755 000 kronor, vari

jämväl ingå berörda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen å tilläggsstat äskade

belopp. Efter samråd med cheferna för kommunikations-, handels- och

inrikesdepartementen föreslår jag att för nu ifrågavarande myndigheters del

5 300 000 kronor anvisas. Enligt en preliminär beräkning torde försvarets

andel av kostnaderna för här ifrågavarande skyddsrum komma att uppgå

till närmare 60 % av totalkostnaden. Med utgångspunkt från denna schematiska

kostnadsberäkning borde anslaget för försvarets vidkommande upptagas

till belopp något överskridande det som föreslagits för de civila myndigheterna,

däri inberäknat jämväl vad som anvisats å tilläggsstat. Ett anslag

av sådan storlek torde emellertid i praktiken icke kunna helt utnyttjas på

grund av läget å byggnadsmarknaden. Då därtill kommer att för de skyddsrum,

som i första hand avses komma till utförande, kostnadsfördelningen

blir en annan än vad i det föregående antytts på grund av att vissa skyddsrum

förläggas i anslutning till redan utsprängda militära lokaler, får jag för

försvarets del föreslå att för ändamålet anvisas 3 500 000 kronor. Totalt

skulle således anvisas (5 300 000 + 3 500 000 =) 8 800 000 kronor. Av detta

belopp torde 1 500 000 kronor böra anvisas å tilläggsstat. Till frågan om anvisande

av sistnämnda medel återkommer jag i annat sammanhang denna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 16.

dag. Jag beräknar sålunda det för nästa budgetår erforderliga beloppet till

(8 800 000 — 1 500 000 =) 7 300 000 kronor. Anslagen torde böra betraktas

såsom en enhet, oberoende av att däri ingå medel för såväl militära

som civila ändamål. Fortifikationsförvaltningen bör i görligaste mån redovisa

vad som belöper å de olika i respektive anläggningar deltagande parterna.

»

Utskottet finner i likhet med departementschefen ändamålsenligt, att arbeten

av här avsett slag utföras i fortifikationsförvaltningens regi och att

därför samtliga för ändamålet erforderliga medel anvisas under försvarets

fastighetsfond. Såsom departementschefen anfört bör man vid beräkningen

av försvarskostnaderna bortse från de nu avsedda medel, som belöpa på

icke-militära myndigheter. De av departementschefen angivna på tilläggsstat

I till riksstaten för innevarande budgetår anvisade medlen böra såsom

föreslagits överföras till försvarets fastighetsfond, i den mån de icke belöpa

på rent civila anläggningar.

I fråga om erforderlig medelsanvisning till och med budgetåret 1951/52 har

utskottet ansett sig kunna förorda departementschefens förslag. Utskottet

tillstyrker alltså medelsanvisningar på tillhopa 8 800 000 kronor, varav

1 500 000 kronor på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Åberopande det anförda får utskottet, som vid behandlingen senare under

riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen återkommer till frågan

om erforderligt anslag för budgetåret 1951/52, i detta sammanhang

hemställa,

att riksdagen må till Fullträffsäkra uppehålls plats er å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett

investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

15 :o) Övriga befästningsarbeten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 13, s. 61) att till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 850 000 kronor.

Departementschefen har vid anmälan till statsverkspropositionen (bil. 25,

punkt 41) av anslagsäskandena under kapitalbudgeten för budgetåret 1951/

52 behandlat samtliga övriga till befästningars delfond hänförliga objekt

modernisering och komplettering av egentliga befästningsanläggningar

eller törrådsanläggningar, maskerings- och luftskyddsanordningar för dylika

anläggningar m. m. — under ett anslag, benämnt Övriga befästningsarbeten.

Departementschefen har förordat, att 3 150 OOO kronor, därav

850 000 kronor å tilläggsstat och 2 300 000 kronor för nästa budgetår, anvisas

för att tillgodose de mest angelägna behoven. Härvid har departementschefen

förutsatt, att det skall få ankomma på Kungl. Maj :t att inom

ramen för anvisade belopp efter förslag av fortifikationsförvaltningen besluta

om vilka arbeten som skola komma till utförande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 16.

21

Utskottet har ansett sig kunna tillstyrka de av departementschefen under

förevarande punkt i statsverkspropositionen föreslagna medelsanvisningarna

och har intet att erinra mot vad departementschefen i samband därmed

anfört. Vid behandlingen senare under riksdagen av äskandena i statsverkspropositionen

återkommer utskottet till frågan om erforderligt anslag för

budgetåret 1951/52. I detta sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må till Övriga befästningsarbeten å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 850 000 kronor.

Försvarets fabriksfond.

16 :o) Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter för försvaret

och anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och

reparationsanstalter. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 14, s.

Öl och 62) att under Försvarets fabriksfond å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa dels till Uppförande av centrala tvätt- och

reparationsanstalter ett investeringsanslag av 335 000 kronor, dels ock till

Anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter

ett investeringsanslag av 50 000 kronor.

På förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 179 beslöt 1943 års riksdag,

att den förbandsvis bedrivna tvätt- och reparationsverksamheten i fråga

om intendenturmateriel vid försvaret skulle rationaliseras genom koncentration

av verkstadsdriften till ett fåtal centrala tvätt- och reparationsanstalter.

Tillika ställde riksdagen till Kungl. Maj :ts förfogande dels för

uppförande av centrala dylika anstalter i Stockholm och Boden samt på

Gotland ett belopp av 2 270 000 kronor, dels ock för anskaffning av maskiner

och annan utrustning för anstalterna i fråga ett belopp av 800 000

kronor.

Vidare anvisade 1944 års riksdag på förslag av Kungl. Maj :t i propositionen

nr 112 dels för uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

för försvaret i Långsele, Herrljunga och Mjölby ett belopp av 2 630 000

kronor, dels ock för anskaffning av maskiner och annan utrustning för

ifrågavarande anstalter ett belopp av 925 000 kronor.

Tillika medgav 1944 års höstriksdag på förslag av Kungl. Maj:t i proposition

nr 288, att den av 1943 års riksdag beslutade centrala tvätt- och reparationsanstalten

i Boden finge för en ytterligare kostnad av 222 000 kronor

för byggnader samt 40 000 kronor för maskinutrustning dimensioneras

för tillgodoseende jämväl av visst civilt tvättbehov.

Slutligen anvisade 1946 års riksdag på förslag av Kungl. Maj:t i proposition

nr 132 ytterligare 410 000 kronor till byggnadsarbeten samt 610 000

kronor till maskinanskaffning in. in. vid ifrågavarande anstalter.

Av dessa äro de för Gotland, Stockholm, Boden och Långsele avsedda

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 16.

numera färdigställda och tagna i bruk, medan anstalterna i Herrljunga

och Mjölby ännu icke kommit till utförande.

De fortlöpande prisstegringarna å byggnadsmaterial och maskinutrustning

samt de i övrigt under senare år rådande onormala förhållandena ha

medfört ökade kostnader i jämförelse med de år 1945 uppgjorda kalkyler,

som legat till grund för anslagsberäkningarna för budgetåret 1946/47. För

Stockholms-, Boden- och Långseleanstalterna har uppstått ett ökat anslagsbehov

i vad angår byggnadsarbetena å sammanlagt 336 000 kronor eller

i det närmaste 10 % av de år 1945 beräknade anläggningskostnaderna. I

vad gäller maskinutrustningen uppgå merkostnaderna för dessa anstalter

till 50 000 kronor. Sammanlagt erfordras således för fullbordandet av ifrågavarande

centrala tvätt- och reparationsanstalter ytterligare investeringsmedel

av (336 000 + 50 000 = ) 386 000 kronor.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och får samtidigt erinra

om att utskottet i sitt utlåtande nr 4 vid 1949 års riksdag uttalat önskvärdheten

av att på grundval av hittills vunna erfarenheter av centraliseringen

av tvättanstalterna få närmare utrönt det ekonomiska utfallet beträffande

verksamheten vid de anstalter, som redan trätt i verksamhet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må under Försvarets fabriksfond å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa

a) till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

ett investeringsanslag av 335 000 kronor;

b) till Anskaffning av maskiner och annan utrustning

för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag

av 50 000 kronor.

Stockholm den 13 februari 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 15.

Reservation

vid punkten 4:o). (Anordnande av vissa fartygstunnlar) av herrar Karl

Andersson och Gustaf Karlsson.

517170. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:33 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å t illäggs stat IT till riksstaten för budgetåret 1950/51, i md propositione a1 i texten