Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1951/52 till skolöverstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1951-05-22 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:167, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1951/52 till skolöverstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 167—16S.

Statsutskottets utlåtande nr 167.

1

Nr 167.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

anslag för budgetåret 1951/52 till skolöverstyrelsen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkten

174) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1951/52 beräkna a) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar ett

förslagsanslag av 1 980 000 kronor, b) till Skolöverstyrelsen: Omkostnader

ett förslagsanslag av 445 000 kronor samt c) till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet

in. m. ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 136, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

9 mars 1951, framlagt de förslag i ämnet, som framgå av följande redogörelse.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Arrlién och Ohlon (I: 433) och den andra inom andra kammaren av

herr Braconier m. fl. (II: 564), i vilka yrkats, att riksdagen måtte besluta

att till skolöverstyrelsens disposition för försöksverksamhet ställa ett belopp

av 102 900 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av fröken Vinge väckt motion (II:

512), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr

136 ville beakta vad i motionen anförts.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i ovannämnda

motioner får utskottet hänvisa till motionerna I: 433 och II: 512.

För budgetåret 1949/50 anvisades på riksstaten under rubriken Skolöverstyrelsen:

Försöksverksamhet m. in. ett reservationsanslag av 100 000

kronor. I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 11 mars 1949, då proposition

i frågan avläts, redogjorde dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

dels för en av skolöverstyrelsen gjord framställning om inrättande

av en särskild rotel inom ämbetsverket för den pedagogiska försöksverksamhetens

centrala ledning, dels för ett av 1946 års skolkommission

framlagt förslag rörande försök med den av kommissionen förordade

nioåriga enhetsskolan. Försöksverksamhetens anordnande borde enligt de
1

— Dihang till riksdagens protokoll 1901. G samt. Nr 167—168.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 167.

partementschefens mening ytterligare övervägas i samband med den motsedda

skolreformen. I viss utsträckning borde dock verksamheten upptagas

redan höstterminen 1949.

I den år 1950 framlagda propositionen angående riktlinjer för det

svenska skolväsendets utveckling (nr 70) inbjöd Kungl. Maj:t riksdagen

att fatta principbeslut om en vidgad försöksverksamhet på skolans område.

Enligt riksdagens beslut, som den 6 oktober 1950 fastställts av Kungl.

Maj:t, skola allsidiga försök anställas angående de för enhetsskolan ändamålsenliga

organisations- och arbetsformerna, såsom angående elevmaterialets

och lärokursens differentiering med hänsyn till lärjungarnas anlag,

angående skolans inre arbete och angående lärjungars intagning i enhetsskolan

på grundval av skolmognadsprov. Den lämpliga anknytningen till

enhetsskolan av skolor för yrkesundervisning och praktiska realskolor bör

ytterligare övervägas och under försökstiden prövas. Slutligen skola försök

anställas med olika former av praktiska realskolor och med särskilda

till enhetsskolan anknytande gymnasieformer. Ledningen och redovisningen

av försöksverksamheten i dess helhet skall handhavas av skolöverstyrelsen

med för ändamålet behövlig förstärkt organisation.

Det särskilda utskott, som vid 1950 års riksdag behandlade frågan,

uttalade, att vid sidan av den försöksverksamhet, som är inriktad på enhetsskolans

utformning, försök även borde anställas inom de existerande

skolformerna, avseende icke blott dessa skolformers utveckling under övergångstiden

och, i vissa fall, deras anknytning till enhetsskolan, utan även

frågor av allmän betydelse för skolans och den särskilda skolformens uppgifter

(uti. 1, s. 118).

Genom beslut den 6 oktober 1950 uppdrog Ivungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen

att handhava ledningen av försöksverksamheten under beaktande

av vad chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen 1950: 70 och

särskilda utskottet i dess utlåtande 1950:1 anfört rörande denna verksamhets

uppgifter, planläggning och omfattning. Överstyrelsen hade därvid

att noggrant följa försöksverksamhetens gång samt att — efter samråd

med överstyrelsen för yrkesutbildning och statens psykologisk-pedagogiska

institut i vad berörde dessa institutioners verksamhetsområden — vidtaga

de åtgärder och göra de framställningar, som erfordrades för att verksamheten

skulle erhålla avsedd omfattning och allsidighet. Vidare fäste Kungl.

Maj:t skolöverstyrelsens uppmärksamhet på vad departementschefen och

utskottet anfört om de nuvarande skolformernas ställning under försökstiden

och om angelägenheten av att även inom dessa skolformer försöksverksamhet

anordnades i lämplig omfattning. Slutligen föreskrevs, att

skolöverstyrelsen årligen före den 1 november skulle till Kungl. Maj:t inkomma

med redogörelse för de åtgärder, som under det sist förflutna

läsåret vidtagits med avseende på försöksverksamheten, samt för de erfarenheter

och resultat, som under samma tid framgått av densamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

3

Avd. I. Försöksverksamheten.

Erfarenheter av den allmänna försöksverksamheten.

Skolöverstyrelsen har till Kungl. Maj:t inkommit med rapport, avseende

försöksverksamheten läsåret 1949/50. I den mån redogörelse i det följande

icke lämnas för vad överstyrelsen härvid anfört torde få hänvisas till

ovannämnda proposition 1951: 136 s. 3—17. Skolöverstyrelsen har erinrat,

att då 1950 års riksdagsbeslut fattades först under läsårets sista dagar, avser

denna första berättelse uteslutande den i propositionen 1949: 148 berörda

begränsade försöksverksamheten.

Urvalet av försöksdistrikt har grundats på av skolkommissionen utförda

förarbeten. Kommissionen hade tillfrågat 264 kommuner om deras villighet

att medverka vid försök med nioårig enhetsskola och erhållit jakande

svar av 144. Bland dessa hade kommissionen utvalt 12 försöksdistrikt, där

verksamheten ansågs kunna börja höstterminen 1949, och 15, där början

borde kunna göras höstterminen 1950. Därjämte skulle det förstnämnda

året försöksverksamhet påbörjas vid Björkhagens folkskola i Stockholm.

De föreslagna försöksdistrikten hade varierande struktur. Vissa allmänna

förutsättningar måste vara uppfyllda, men å andra sidan hade en del

kommuner medtagits, just emedan de erbjödo exempel på svårigheter av

olika slag, som man måste räkna med vid skolreformens genomförande.

Kommissionens förslag överlämnades i februari 1949 till Kungl. Maj:t,

som inhämtade skolöverstyrelsens utlåtande i ärendet.

Den 20 maj 1949 medgav Kungl. Maj:t, att försök i enlighet med vad

skolöverstyrelsen förordat finge anställas i kommunerna i fråga.

Av följande tabell framgår försöksverksamhetens omfattning läsåret

1949/50.

Antalet läraravdelningar med jörsöksundervisning enligt Kungl. Maj:ts

beslut 20/5 19/9 läsåret 19/9/50.

Försöksdistrikt

K

1

a

s s

1

1-2

1-4

2

3-6

3-7

4

4-5

5

5-6

5-7

S:u

1. Bollnäs landskommun...........

3

10

1

_

1

2

_

1

1

1

8

28

2. Bollnäs stad................

—

—

—

—

—

—

—

3

—

—

7

3. Burlöv...................

4

—

—

—

1

—

—

—

2

1

—

8

4. Hietaniemi.................

1

G

—

—

1

2

—

—

1

—

3

14

5. Lerum....................

3

4

—

—

—

—

—

—

2

1

—

10

6. Lillhärdal..................

1

1

—

—

1

—

—

—

1

—

—

4

7. Oland...................

4

4

—

—

1

—

—

1

5

1

16

8. Skellefteå (Skelleftehanins skolområde) .

3

1

—

—

—

—

—

—

2

—

—

G

9. Stockholm (Björkhagens skola).....

11

—

—

G

—

—

3

—

—

—

—

20

10. Sura.....................

3

3

-

—

1

—

—

—

2

1

—

10

11. Timrå....................

5

3

—

—

—

—

—

—

5

1

—

14

12. Vifolka...................

1

8

—

—

1

1

—

—

—

4

1

16

13. Åhus....................

3

3

—

—

1

—

—

—

2

—

2

11

14. Österåker..................

2

2

-

—

1

—

—

—

2

—

1

8

Summa avdelningar

48

45

1

G

!)

5

3

1

24

14

16

172

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 167.

Bland försöksdistrikten förekomna städer (Bollnäs, Skellefteå, Stockholm),

kommuner med blandat näringsliv (Burlöv, Lerum, Åhus, Österåker),

industrikommuner (Sura och Timrå), jordbrukskommuner (Oland,

Vifolka) samt några mer eller mindre utpräglade skogskommuner (Lillhärdal,

Hietaniemi, Bollnäs landskommun).

Försöken ha i allmänhet påbörjats i klasserna 1 och 5, vid Björkhagens

skola dock i klasserna 1, 2 och 4. Hela antalet lärjungar i klasserna 1 och 5,

som under läsåret deltogo i försöksundervisningen, utgjorde 2 483. Av

dessa undervisades 1 550 i skolor av A-form och 933 i skolor av B-form.

Den av skolöverstyrelsen fastställda timplanen för klasserna 1—2 överensstämmer

med de reducerade timplaner, som genom kungörelsen 1949: 392

ha fastställts för småskolan. I klasserna 5 och 6, där engelska tillkommer

som nytt ämne med fem veckotimmar i vardera klassen, avviker timplanen

mera från den inom andra skoldistrikt tillämpade; bland annat har timtalet

för modersmålet minskats från lO-f-9 till de G-j-6, som gälla för motsvarande

klasser i den femåriga realskolan. Veckoschemat upptager i dessa

klasser 34—36 veckotimmar, varav 25 i läroämnena.

Med vederbörligt bemyndigande anställde skolöverstyrelsen sju lärare

som konsulenter. Dessa besökte samtliga läraravdelningar en eller två

gånger under läsåret, anordnade praktiska demonstrationer och ledde diskussioner

angående bland annat kursföreskrifter, studieplaner och arbetssätt,

undervisningsmateriel, klassbibliotek, filmer och andra hjälpmedel.

De första erfarenheterna. Lärarnas inställning till försöksverksamheten

har i stort sett varit mycket välvillig.

De av skolöverstyrelsen hörda skolmännen anse sig ofta kunna konstatera

ökat intresse från barnens och målsmännens sida. Arbetet

har blivit roligare, där de nya metoderna användas. Genom försöksverksamheten

ha hem och skola flerstädes kommit varandra närmare.

Många föräldrar tycka dock, att skolgången i enhetsskolan blir alldeles

för lång, och vissa elever anse sig orättvist behandlade, då de skulle komma

ut i förvärvsarbetet två år senare än närmast föregående klass.

De kommunala myndigheterna ha hittills icke tvekat att

bevilja erforderliga anslag, men det finnes nog en viss besvikelse ute i

försöksdistrikten över att staten ännu icke i större utsträckning iklätt

sig merkostnaderna för verksamheten. Vid utgången av läsåret hade dock

icke någon enda kommun beslutat sig för att avbryta försöksverksamheten

eller uppskjuta fullföljandet av densamma.

Flertalet lärare förklarade sig redan från början ha genomfört mer eller

mindre genomgripande förändringar i arbetssättet, vanligen i den

riktning skolkommissionen rekommenderat.

På mellanstadiet ha de nya metoderna i synnerhet använts i orienteringsämnena.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

5

På lågstadiet har arbetssättet mest ändrats i läsning och hembygdskunskap

med arbetsövningar samt i slöjd.

Avvägningen mellan olika arbetsformer — klassundervisning, individuellt

arbete och grupparbete — var av allt att döma den största svårigheten

för en del lärare och naturligt nog särskilt för sådana, som ännu ej

hade hunnit förvärva tillräcklig lärarerfarenhet.

Försöken ha icke pågått så länge, att de satt fullt tydliga spår i kunskapsnivån.

Vid jämförelse mellan kunskapsresultatet i två femteklasser,

där försöken drivits olika långt, säger sig en överlärare icke ha

kunnat finna någon skillnad i vad man skulle kunna hänföra till grundkurserna

men väl i arbetsglädje och förmåga till själ v verksamhet. En annan

överlärare gav lärarna tillfälle yttra sig efter det första verksamhetsåret.

Ingen lärare på lågstadiet och endast en på mellanstadiet ansåg sig ha

fått sämre resultat än förut. På lågstadiet trodde sig halva antalet lärare

ha nått bättre resultat.

En ömtålig punkt är givetvis inskränkningen av modersmålsundervisningen

i femte klassen. Inom ett större landsbygdsdistrikt anser halva antalet

lärare, att resultatet i modersmålet blivit sämre än förut. Undervisningen

i engelska kan icke på detta tidiga stadium helt kompensera tidsförlusten

för modersmålet. Men arbetsresultaten i engelska betecknas ofta som

goda, ämnet är högeligen uppskattat av barnen, och det anses ge en värdefull

stimulans åt skolarbetet i det hela. Enligt lärarnas uppfattning saknar

endast ett mindretal lärjungar (13 procent) lust och fallenhet för fortsatt

undervisning i engelska.

Skolöverstyrelsen har velat så tidigt som möjligt utröna vad lärjungarna

vunnit och förlorat genom införandet av ett främmande språk på mellanstadiet.

Överstyrelsen har dock vid detta tillfälle huvudsakligen måst begränsa

sig till de sidor av färdigheten i modersmålet och i engelska, som

kunnat nås genom skriftliga prov.

Lärjungarnas allmänt intellektuella status undersöktes med ett svenskt

grupptest för åldern It—13 år, deras språkfärdighet vid mitten av vårterminen

med två prov, varvid bland annat konstaterades, att det existerade

ett påtagligt samband mellan lärjungarnas allmänna begåvning enligt intelligenstestet

och deras resultat vid språktesten.

För att pröva försöksklassernas nivå i modersmålet utarbetade skolöverstyrelsen

en serie provuppgifter inom olika delar av ämnet (användning av

ordlistor och sakregister, ordförståelse, tyst läsning, språklära, rättskrivning

efter diktamen och utan diktamen, välskrivning).

Bearbetningen av proven gav endast på en punkt utslag till försöksklassernas

förmån, nämligen i fråga om färdighet i att använda ordlista.

I övrigt lågo resultaten lägre för försöksklasserna, och särskilt var detta

fallet beträffande ordförståelse, tystläsning och välskrivning. Differenserna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 167.

voro visserligen icke statistiskt sett fullt säkerställda, men det är i varje

fall mycket sannolikt, att det rör sig om verkliga och icke om slumpbetingade

skillnader på de tre nämnda punkterna. Överstyrelsen kommenterar

resultaten sålunda:

Huruvida detta betyder en faktisk standardsänkning eller beror på att

vissa redan från början förefintliga skillnader spelat in, kan självfallet

ej med full säkerhet avgöras, förrän man under en följd av år upprepat

sådana undersökningar med samma elever. Det får tills vidare anses vara

mest sannolikt, att den i försöksdistrikten påvisade något lägre färdighetsstandarden

i fråga om ordförståelse, tystläsning och välskrivning huvudsakligen

beror på att antalet veckotimmar för ämnet modersmålet i dessa

distrikt minskats från 10 till 6 d. v. s. med 40 procent. Inom ramen av denna

starkt reducerade tid för modermålsämnet ha lärarna ej hunnit med vare

sig att öva eleverna tillräckligt i ordanalys eller att förklara och förhöra

uppgifterna i tystläsning, ej heller att ägna deras handstil nödig omsorg.

Överstyrelsen framhåller emellertid, att undersökningarna ej äro annat

än stickprov, företagna under det första årets förberedande försöksverksamhet.

Några slutsatser. Hedan det första försöksårets erfarenheter ha

enligt skolöverstyrelsens mening ådagalagt, att det skulle ha varit förmånligare,

om verksamheten i stället för att spridas ut till vitt skilda delar

av landet hade koncentrerats till några få skolenheter av olika slag. Förutom

att försöksverksamheten genom denna geografiska decentralisering

blivit svårare att leda och överskåda, ha de stora avstånden försvårat samverkan

mellan försöksdistrikten och alstrat en viss känsla av isolering i

arbetet. Vid verksamhetens framtida utvidgning till flera kommuner böra.

därför dessa utväljas på sådant sätt, att sammanhängande försöksområden

bildas, där så är möjligt. Genom eu sådan konsolidering torde det också

bli lättare att för lärjungarna på försöksskolornas högstadium ordna såväl

teoretiskt som praktiskt differentierade utbildningsmöjligheter.

Lärarkårerna ha av allt att döma högt värderat de pedagogiska konferenser

eller pedagogdagar som ha anordnats vid konsulenternas besök

i försöksdistrikten. Till dessa har i regel hela lärarkåren i distriktet inbjudits.

På så sätt har denna fortbildning nått även andra lärare än

sådana, som direkt medverka vid försöksundervisningen. Genom de seminarielärare,

som varit konsulenter, ha impulser och erfarenheter därifrån

överförts till lärarutbildningen. Överstyrelsen har trott sig finna, att

konsulentverksamheten, som hittills skötts centralt av skolöverstyrelsen,

med större fördel bör kunna ordnas regionalt med vissa lärarutbildningsanstalter

som pedagogiska stödjepunkter.

Försöksverksamhetens gång bör följas och kontrolleras genom fortsatta

prov. Skulle det därvid visa sig, att försöksdistriktens lärjungar stanna

på en lägre nivå än sina jämnåriga i färdigheter som ordförståelse och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167. "

förmåga att vid tyst läsning uppfatta textens innehåll, bör betydelsen av

en effektiv övningsteknik i dessa hänseenden inskärpas i kursföreskrifterna

och tillräcklig tid till uppövning av dessa grundläggande studiefärdigheter

anslås i samband med modersmalsundervisningen.

Försök med andra organisationsformer. Parallellt med

den förberedande försöksverksamheten för enhetsskolan ha fristående försök

pågått med organisationsformer, som i likhet med den femåriga realskolan

äro avsedda att föra lärjungarna från folkskolans fjärde klass till

realexamen på en tid av fem år men som i ett eller annat avseende stå

närmare folkskolan, än realskolan gör.

I Stockholm inrättades från och med läsåret 1939/40 s. k. sangklasser,

vari lärjungar med musikalisk begåvning sammanfördes och ämnet sång

fick relativt stark ställning. Differentieringen påbörjades i tredje klassen,

och lärjungarna fördelade sig från och med femte klassen på en allmän

linje och en språklinje, i vilken senare den femåriga realskolans kursplan

med vissa modifikationer följes. Realexamen har från och med 1946 avlagts

på sistnämnda linje; musik ingår därvid som examensämne. Lärjungar

på linjen kunna på vissa villkor övergå till motsvarande klasser av allmänt

läroverk eller därmed jämförlig kommunal skola.

Tillströmningen till sångklassernas språklinje har varit god. Sammanlagda

lärjungeantalet i klasserna 5—9 är detta läsår 153.

Sedan läsåret 1947/48 har undervisning i engelska i större skala anordnats

i klass 5 av Stockholms folkskolor. För de lärjungar, som deltagit i

denna undervisning, öppnades läsåret 1949/50 en ny väg till realexamen,

då Ivungl. Maj:t medgav, att en teoretisk linje med realskolans kurser

finge anordnas i klasserna 7—9 för lärjungar, som inhämtat kursen i engelska

och i övrigt förvärvat vissa betygskvalifikationer. Antalet avdelningar

av denna teoretiska linje fick dock icke överstiga tio i någon av de tre

klasserna 7—9. Realexamen skulle kunna anställas vårterminen 1952, och

lärjunge skulle få tillgodoräkna sig betyg från näst högsta klassen för övergång

till allmänt läroverk eller kommunal skola på samma sätt som om

betyget erhållits i näst högsta klassen av realskola.

Försöken ha koncentrerats till fem överlärardistrikt (Blommensberg,

Hägerstensåsen, Kristineberg, Riksby och Älvsjö). Läsåret 1949/50 funnos

6 avdelningar i klass 7 med ett sammanlagt lärjungeantal av 170. Parallellt

med den teoretiska linjen var en praktisk linje anordnad, vars 12 avdelningar

omfattade 298 lärjungar.

Slutligen må nämnas, att läsåret 1949/50 försök med treårig realskola,

byggande på sexårig folkskola med undervisning i engelska i klasserna 5

och G, påbörjades i Stocksund. Det är meningen, att lärjungarna efter klass

6 skola kunna övergå till andra klassen vid samrcalskolan i Stocksund efter

prövning endast i modersmålet, matematik och engelska.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 167.

Skolöverstyrelsen har i sin redogörelse för försöksverksamheten icke gått

in pa de i detta avsnitt nämnda organisationsformerna. De beröras däremot

i en skrivelse från överstyrelsen av den 17 november 1950, för vilken redogörelse

lämnas i propositionen nr 136 s. 19—21.

För söksverksamheten under innevarande läsår.

Från och med innevarande läsår har den förberedande pedagogiska försöksverksamheten

utsträckts till ytterligare 6 distrikt, nämligen Laxå, Linköping

(Ivungsbergsskolan och Tanneforsskolan), Mörbylånga blivande

storkommun, Råneå, Skön och Svedala; därjämte skall i Stockholm försöksverksamheten

omfatta även Västberga folkskola och en enhetsskolelinje

upprättas vid statens normalskola. Enbart vid prövningen av skolkommissionens

förslag deltaga innevarande läsår i det närmaste 400 läraravdelningar.

Indragning av folkskole linjen vid statens normal.

> L o l a. Statens normalskola i Stockholm består för närvarande av fyraårigt

latingymnasium, femårig och fyraårig realskola, sjuårig flickskola och

sexårig folkskola, vartill kommer den från och med innevarande läsår successivt

upprättade nioåriga enhetsskolelinjen. I 1951 års statsverksproposition

har Kungl. Maj:t ytterligare föreslagit, att det vid läroanstaltens omorganisation

i början av 1940-talet planerade fyraåriga realgymnasiet skall

successivt upprättas från och med instundande budgetår. Lärjungeantalet

i hela läroverket hösten 1950 var 1 060.

Rektor vid statens normalskola är tillika föreståndare för statens psykologisk-pedagogiska

institut, och normalskolan fungerar i viss utsträckning

som provskola för institutet.

Upprättandet av enhetsskolelinje vid läroverket har nu aktualiserat frågan

om folkskolelinjens ställning. Sistnämnda linje inrättades år 1927

som en del av dåvarande högre lärarinneseminariets övningsskola. Avsikten

var, att seminariets elever genom hospitering och övningsundervisning

i folkskoleavdelningarna skulle erhålla någon kännedom om folkskolans

undervisning och arbetsförhållanden. När lärarinneseminariet nedlades,

var linjen icke längre erforderlig för detta ändamål, men den bibehölls

likväl i 1943 års organisation, efter vad det vill synas främst med tanke på

det planerade psykologisk-pedagogiska institutet.

Upprättandet av enhetsskolelinjen förra året motiverades med den planerade

skolreformen och normalskolans karaktär av försöksskola.

I skrivelse den 27 oktober 1950 föreslår rektor, att folkskolelinjen

från och med budgetåret 1951/52 skall successivt avvecklas, parallellt med

att enhetsskolelinjen successivt uppbygges.

Rekryteringen till folkskolelinjens femte och sjätte klasser har sedan

lange vant mycket otillfredsställande, emedan huvuddelen av fjärde klassens

lärjungar plägar övergå till real- eller flickskolor. Femte klassen nyrekryteras

visserligen i viss utsträckning men har i medeltal för åren 1932

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

9

—1950 icke ens varit halvbesatt (12,5 lärjungar). Enhetsskolelinjen innehåller

barn på samma åldersstadier men har fördelen, att lärjungarna icke

behöva lämna linjen för att söka in vid andra läroanstalter. Redan av

utrymmesskäl kan man svårligen behålla båda linjerna; folkskolelinjen

måste då göras åttaårig, och det komme att behövas 17 klassrum och ungeför

lika många lärare för de båda linjerna.

Folkskoledirektionen i Stockholm har icke velat motsätta sig, att folkskolelinjen

utbytes mot en enhetsskolelinje, under förutsättning dock att

organisationsförändringen icke medför ökade kostnader för Stockholms

stad.

Skolöverstyrelsen tillstyrker rektors förslag.

Föredraganden har för sin del anfört följande.

Skolöverstyrelsens redogörelse avser förberedande pedagogiska försök,

som påbörjats redan året före riksdagens beslut om enhetsskolan. Det

är fråga om de allra första erfarenheterna: lärarna ha avgivit sina

yttranden efter endast en termins praktik med de nya arbetsuppgifterna,

och de prov som anställts gälla läget vid mitten av andra terminen.

På så kort tid har givetvis icke någon på nya erfarenheter grundad allmän

mening hunnit utbilda sig bland de i försöken deltagande. Lärarna ha sökt

sig fram i sitt arbete efter skilda linjer och med växlande framgång, men

det kan vara värt att lägga märke till två ofta återkommande inslag i yttrandena:

att den nya metodiken, där den tillämpats, ökat barnens trivsel

och arbetsglädje och att fler barn, än man hittills vanligen antagit, ha åtminstone

någon behållning av den första undervisningen i engelska.

Självfallet kan man icke införa ett nytt stort ämne i skolan — ett främmande

språk — utan att detta i någon mån inkräktar på resultaten i de

andra ämnen, som få släppa till timmarna. Skolöverstyrelsen har också

genom organiserade försök kunnat statistiskt påvisa, att så är fallet

inom vissa grenar av modersmålsämnet. Förhållandet är värt att uppmärksammas;

jag tror icke det skulle vara välbetänkt att generellt införa

engelska språket i femte klassen av en endast sjuårig folkskola. Frågan

kommer i annat läge, först om skolplikten förlänges. Inom ramen av en

nioårig skolplikt bör det finnas utrymme både för grundläggande studier

i engelska och för en höjd slutstandard i modersmålet. Försöken böra fullföljas

med ytterligare prov, men först när de nått upp till nionde klassen,

kan tiden vara inne att av dom draga slutsatser rörande enhetsskolans

organisation och kursinnehåll.

Införandet av enhetsskolelinje vid statens normalskola i Stockholm gör

den nuvarande folkskolelinjen vid läroverket överflödig. På de skäl, som

anförts av rektor, anser jag, att denna linje från och med instundande budgetår

bör successivt avvecklas. Genom indragningen sparas lärarkraft; utgiftsminskningen

är dock icke av den storlek, att beräkningen av avlöningsanslaget

för de allmänna läroverken därav påverkas.

I den mån övningsskollärarna vid statens normalskola icke tagas i anspråk

för lärarutbildningen vid seminarierna i staden, komma de efter

organisationsändringen att tjänstgöra på enhetsskolelinjen. Denna har

utöver de uppgifter i försöksverksamheten, som i allmänhet tillkomma de

försöksvis upprättade enhetsskolorna, även att uppbära rollen som en sär
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 167.

skild försökslinje för psykologisk-pedagogiska institutet. Inrättandet av

speciella försöksskolor som komplement till den distriktsvis anordnade försöksverksamheten

har påyrkats av såväl skolkommissionen som skolöverstyrelsen.

I propositionen om enhetsskolan förlidet år uttalade föredragande

departementschefen, att det finge ankomma på skolöverstyrelsen att

framlägga förslag om särskilda försöksskolor, i den mån detta för försöksverksamheten

befunnes ändamålsenligt. Då sådant förslag ännu icke föreligger

och utredning sålunda bland annat saknas om lärarnas ställning och

avlöningsförhållanden vid dylika skolor, synas eventuellt ledigblivande

ordinarie övningsskollärartjänster vid statens normalskola tills vidare icke

böra återbesättas utan Kungl. Majrts medgivande i varje särskilt fall.

Realskolestadiets utveckling utanför försöksdistrikten.

Inom försöksdistrikten komma studiemöjligheterna på realskolestadiet

automatiskt att utvidgas, i mån som enhetsskolan uppbygges, och på orter

med högre skolor kan inom vissa gränser en utvidgning ske genom upprättande

av parallellavdelningar vid de befintliga skolorna. Det ständigt

stegrade behovet av utbildning på realskolestadiet har emellertid brukat

tillgodoses även genom att nya högre skolor upprättats på orter, som tidigare

ha saknat sådana. Vanligen har man börjat med att inrätta en högre

folkskola, som efter någi*a år har ombildats till kommunal mellanskola och

slutligen, efter beslut av riksdagen, till samrealskola. Fråga uppstår nu, i

vilka former denna utvidgning av realskolestadiet till nya orter bör förlöpa,

sedan principbeslut fattats om en enhetsskola, som är avsedd att, i

den mån försöksverksamheten ådagalägger lämpligheten, ersätta icke blott

folk- och fortsättningsskolan utan även den högre folkskolan, den kommunala

mellanskolan och realskolan.

I de större städerna, där befintliga högre skolor icke kunna ytterligare

utvidgas, står man inför ett liknande spörsmål. Under år 1950 upprättades

nya statliga realskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Framställningar

om ytterligare utvidgning av realskoleorganisationen ha nu inkommit från

Gävle, Linköping, Malmö, Västerås och Umeå. Frågan är här, om nya

realskolor av hittillsvarande typ skola upprättas, eller om andra former

böra sökas för realskolestadiets expansion.

Det torde vara uteslutet att tillgodose alla dessa behov i samband med

utvidgningar av försöksverksamheten. Denna måste nämligen kunna effektivt

ledas från skolöverstyrelsens sida. Den får icke taga så stor omfattning,

att svårigheter i detta hänseende uppstå. Direktiv för det fortsatta

planeringsarbetet under övergångstiden äro under sådana förhållanden av

nöden.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 17 november 1950 förelagt Kungl.

Maj:t de här berörda spörsmålen. Ämbetsverket redogör i tur och ordning

för de olika tänkbara alternativen: upprättande av nya realskolor och högre

kommunala skolor, inbyggande av realskolelinjer i kommunala flickskolor

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 167.

och i folkskoleseminariernas övningsskolor, inbyggande av realskolelinjer

i folkskolan i anslutning till något av de system, som ha prövats i Stockholm,

och åvägabringande av anknytning mellan folkskolans sjätte klass

och en högre klass i real- eller mellanskola i anslutning till stocksundssystemet.

Den rådande bristen på ämneslärare gör det emellertid enligt överstyrelsens

mening vanskligt att upprätta nya femåriga högre skolor.

Att inbygga realskolelinjer i kommunala flickskolor eller i folkskoleseminariemas

övningsskolor kan endast ifrågakomma i begränsad omfattning.

Större vikt måste läggas vid möjligheten att inbygga realskolelinjer

i folkskolan, varvid även andra modifikationer i kursplanen än de i Stockholm

tillämpade äro tänkbara. Dock synes man icke kunna upprätthålla

det krav på akademisk utbildning för lärarna i modersmålet och engelska

i klasserna 5 och 6, som gäller på sångklassernas språklinje, och förutsättningarna

i varje särskilt fall måste omsorgsfullt prövas — det är icke alltid

de äro lika gynnsamma som i Stockholm.

Den i Stocksund vidtagna anordningen synes kunna ifrågakomma även

på andra orter, både där högre skola redan finnes och där sådan nyinrättas.

Inträdesprövningen bör dock ersättas med krav på kvalificerade betyg.

Om orten har fyraårig realskola eller kommunal mellanskola, kan man

genom denna anordning i vissa fall nedbringa antalet klassavdelningar,

vilket är av vikt vid nuvarande lärarbrist. Intet hindrar emellertid, att

motsvarande anordning tillämpas jämväl vid femårig realskola, så att lärjungar

från sjätte klassen i folkskola, där undervisningsplanen modifierats

bland annat genom införande av undervisning i engelska, vinna inträde i

klass 3r> i förefintliga eller nyinrättade avdelningar. Detta skulle visserligen

icke göra lärjungarnas . skoltid kortare, än om de övergått till femårig

realskola i den vanliga ordningen, men för åtgången av akademiskt utbildade

lärare kan det bli av stor betydelse.

Föreligger icke behov av fyraårig realskoleutbildning på orten, borde

hinder icke möta att upprätta en treårig kommunal mellanskola utan den

nuvarande första klassen.

Förutsättningarna för att stockholms- och stocksundssystemen skola

fungera tillfredsställande äro icke blott att engelska läses i folkskolans

femte och sjätte klasser, utan även antingen att lärjungematerialet är gott

eller att tim- och kursplanerna för nämnda klasser modifierats med hänsyn

till den treåriga lärogång till realexamen, som skall byggas därpå. Tills

vidare bör man icke ensidigt binda sig för någotdera systemet, anser överstyrelsen.

Huruvida undervisning i engelska skall meddelas åt samtliga lärjungar i

femte och sjätte klasserna eller endast åt sådana, som anmäla sig frivilligt

och anses ha förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen, och på

vad sätt, lärjungarna böra sammanföras till undervisningsavdelningar, äro

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 167.

frågor, som närmast böra ankomma på vederbörande skolstyrelse. Efter

särskilt medgivande bör undervisningen i engelska kunna följa olika timoch

kursplaner i olika avdelningar av femte och sjätte klasserna.

Vid prövningen av övergångstidens organisatoriska förhållanden bör det

givetvis tillses, att större orter icke gynnas på de mindres bekostnad, vilket

lätt skulle kunna inträffa under nu rådande lärarbrist.

Överstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t ville godkänna de av ämbetsverket

sålunda framlagda riktlinjerna för beredande av ökade möjligheter

till högre utbildning under övergångsperioden före enhetsskolans upprättande.

Läroverkslärarnas riksförbund har med anledning av skolöverstyrelsens

förslag inkommit med en skrift, vari de fristående femåriga realskolelinjernas

pedagogiska och organisatoriska fördelar framhävas.

Föredraganden har anfört följande.

Säkerligen har skolöverstyrelsen rätt i uppfattningen, att den stigande

strömmen av inträdessökande till de högre skolorna icke kan till någon

större del ledas över till enhetsskolorganisationen, så länge denna befinner

sig på försöksstadiet. Samtidigt med att enhetsskolan prövas, måste därför

den nuvarande realskoleundervisningen utbyggas och därmed även nya

skolenheter upprättas med den nuvarande realskolans allmänna uppgifter

men måhända, vad organisationen beträffar, på ett eller annat sätt jämkade

med hänsyn till övergångstidens förhållanden. För planeringsarbetet

inom kommunerna under övergångstiden är det av icke ringa vikt, att

riktlinjer kunna anges för denna utbyggnad av realskoleundervisningen.

Det är därvid i synnerhet tre omständigheter, som torde komma att

bestämma arten av de åtgärder, som böra vidtagas.

1. Under en lång tid framåt kommer ett stort antal skoldistrikt att ha

ett folkskoleväsen, där undervisning i engelska icke förekommer eller påbörjas

tidigast i sjunde klassen. Det måste därför alltjämt finnas högre

skolor, som mottaga lärjungar från sjätte klassen utan förkunskaper i

engelska. Omfattningen av den för detta ändamål behövliga organisationen

torde ännu en tid fortsätta att växa men kan senare väntas avtaga, allteftersom

ett allt större antal skoldistrikt införa engelska i femte klassen.

2. Lärjungarna i skoldistrikt, där engelska läses från och med femte klassen,

böra beredas tillfälle att tillgodogöra sig den tidsvinst, som möjliggöres

genom införandet av ett främmande språk på detta stadium. Skolorganisationen

bör följaktligen tillhandahålla en lärogång, som leder fram

till realexamen fem år efter engelskans inträde på schemat. Behovet av

skolor med denna uppgift kan väntas raskt växa under övergångstiden.

3. Den rådande bristen på ämneslärare, vilken sannolikt icke kan snabbt

övervinnas, gör det nödvändigt att giva visst företräde för skolformer, som

ställa mindre anspråk på produktionen av lärare med akademisk utbildning.

För ungdomen i de skoldistrikt, där engelska icke läses, lämpar sig den

nuvarande skolorganisationen rätt väl med sina fyraåriga och femåriga

realskolelinjer, sina kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor.

Det gäller blott att se till, att utbildningsmöjligheterna icke inknappas

genom de organisationsändringar, som företagas under övergångstiden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

13

På orter, där engelska införes i feinte klassen, skulle enligt skolöverstyrelsens

förslag den nuvarande organisationen av högre skolor visserligen bibehållas

men de behov, för vilka denna organisations kapacitet är otillräcklig,

i regel tillgodoses genom nya organisationsformer av det slag, som införts

i Stockholm och i Stocksund. Realskolelinjer, där lärjungarna föras fram

till realexamen, skulle få inbyggas i folkskolan, såsom redan i ett par varianter

försökts i Stockholm. Avvikelser från folkskolans undervisningsplan

skulle få göras i den utsträckning, som behöves för att lärjungar, som genomgått

sjätte klassen med vissa kvalificerade betyg, skola bli i stånd att direkt

övergå till klass 35 av femårig realskola och klass 24 av fyraårig realskola

eller kommunal mellanskola, i huvudsak såsom det planerats i Stocksund.

Jag finner skolöverstyrelsens förslag i flera avseenden lyckligt utformat.

Det tillvaratager de fördelar, införandet av engelska i femte klassen erbjuder,

och ställer mindre krav på produktionen av akademiskt utbildade

lärare än en utvidgning av den nuvarande realskoleorganisationen genom

upprättande av nya allmänna läroverk. De nya organisationsformerna ansluta

sig på samma gång närmare till de riktlinjer för skolväsendets utveckling,

som godkänts av riksdagen lorlidet år, och de kunna ge erfarenheter,

som äro ägnade att i vissa avseenden komplettera försöken med enhetsskolan.

Uppmärksamhet bör bland annat ägnas åt arbetshygieniska förhållanden

inom de olika parallella skolformerna och jämkningar successivt

vidtagas, för att arbetet på varje stadium skall bliva så väl anpassat efter

lärjungarnas förmåga, som omständigheterna medgiva.

Jag är således fullt ense med skolöverstyrelsen om att utvecklingen av

realskolestadiets skolformer under övergångstiden bör planläggas efter de

riktlinjer, för vilka jag nu redogjort. Såsom en konsekvens härav böra de

föreliggande framställningarna om inrättande av nya statliga realskolor

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Läroverkslärarnas riksförbund, som förordar fortsatt upprättande av fristående

femåriga realskolor, hänvisar till möjligheten att i skolor av detta

slag anställa folkskollärare till samma antal, som enligt skolöverstyrelsens

förslag skulle undervisa i folkskoleklasserna 5 och 6 på de inbyggda linjerna.

Åtgången av akademiskt utbildade lärare bleve då densamma vid

fristående och inbyggda realskolelinjer med femårig lärogång.

Anordningen nämnes endast som ett tänkbart provisorium, men tanken

leder längre och kunde eventuellt få mera ingripande konsekvenser för den

bestående skolorganisationen än det förslag skolöverstyrelsen formulerat.

Jag vill erinra om att departementschefen i direktiven för läroverkens krisutredning

yttrat, att frågan om provisorisk anställning av folkskollärare

vid de högre skolorna borde vid utredningen uppmärksammas och att det

borde tillses, att sådana lärare i första hand anställdes vid större läroverk

och placerades för tjänstgöring på det lägre, med folkskolans högre klasser

jämförliga skolstadiet. I avvaktan på förslag från krisutredningen anser jag

mig emellertid icke böra taga ställning till sistberörda fråga. Den bör närmast

betraktas som en krisfråga och behandlas i samband med av liirarbristen

påkallade åtgärder.

Liksom skolöverstyrelsen anser jag det viktigt, att vid genomförandet

av de föreslagna åtgärderna all rimlig hänsyn tages till landsbygdens behov.

Så länge det finns skoldistrikt utan undervisning i engelska, måste ett tillräckligt

antal avdelningar av klass 1* uppehållas vid allmänna läroverk och

kommunala mellanskolor. Statsbidragsbestämmelserna för de senare böra

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 167.

utformas sa, att det icke för den kommunala, mellanskolans huvudman blir

betungande att tillhandahalla undervisning även för ungdom från andra

kommuner.

Skolöverstyrelsen föreslår, att vid nyinrättade kommunala mcllanskolor

forsta klassen icke ovillkorligen skall behöva upprättas. Sådana treåriga

kommunala mellanskolor kunna ha en uppgift att fylla i städer, där landsbygdsungdomens

intressen äro på. annat sätt tillgodosedda, och de torde

även med fördel kunna betjäna lärjungar från landsbygdsskolor, där undervisningen

har anordnats enligt stocksundssystemet. Jag har därför intet att

invända mot att sadana skolor inrättas, där förhållandena göra det lämpligt,

och även erhålla statsbidrag enligt de grunder som gälla för högre

kommunala skolor, men jag förutsätter, att Kungi. Maj:t, när en sådan

skola erkännes som kommunal mellanskola, noga tillser, att landsbygdsungdomens

intressen icke bli lidande.

• I n3(? ''V''11'' °C^ ^>;l vac^ sätt intagningen av lärjungar i linjer, som inbyggas

i tolkskolan, bör samordnas med intagningen till på platsen förefintliga

högre skolor, kan icke i förväg med någon säkerhet bedömas. Liksom skolöverstyrelsen

anser jag, att dylika frågor böra prövas från fall till fall i

samband med att beslut meddelas om inrättande av inbyggda linjer. Skyldighet

att i dylika linjer mottaga lärjungar från andra skoldistrikt torde i

vissa fall böra föreskrivas, närmast med tanke på lärjungar, som i hemorten

j?3; tillgång till grundläggande undervisning i engelska men där icke kunna

fullfölja studierna till realexamen.

I motionen 11:512 har anförts följande.

I propositionen nr 136 angaende anslag till skolöverstyrelsen för budgetaret

1951/52 uppdragas även vissa riktlinjer för de högre skolornas utveckling

under övergångstiden före enhetsskolans införande. Bland annat

behandlas möjligheterna att j skoldistrikt, där engelska införts i folkskolans

femte klass, ordna övergång från sjätte klassen till någon av klasserna

24 eller 35.

Att i propositionen så pass stort utrymme beredes redogörelsen för detta

system, det s. k. stocksundssystemet, förefaller att bottna mera i hänsyn

till den nuvarande krissituationen i fråga om skollokaler och lärarkrafter

än i omsorg om eleverna i dessa skoldistrikt. Man får inte bortse från risken

att detta system kan komma att leda till ökad hets, inte bara för de

elever som utan väsentlig omläggning av tim- och kursplanerna och utan

modifikationer av nuvarande realexamensfordringar skulle försöka avlägga

examen efter samma antal år som elever i de femåriga realskolorna, där

tim- och kursplanerna redan från början anpassats efter detta studiemål.

Annu mer pressar betygsjäktet de mindre studiebegåvade eleverna, som

kanske trots stora ansträngningar ändå inte lyckas få betyg, som berättiga

dem till inträde i 2J. Därtill kommer att eleverna i dessa skoldistrikt lätt

kunna bibringas den uppfattningen, att en teoretiskt betonad examen är

ett mera eftersträvansvärt mål än en aldrig så grundlig utbildning för ett

praktiskt yrke.

Eftersom realskolorna och de kommunala mellanskolorna ofta ta emot

elever från olika skoldistrikt, även sådana som f. n. inte anse sig kunna

införa engelska i femte, komma eleverna i 24 att tillhöra tre olika kategorier,

nämligen dels sådana som kommit in direkt från sjätte, dels sådana

som trots undervisning i engelska endast lyckats komma in i l4, dels sådana

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

15

som kommit in i l4 från skoldistrikt, som inte infört engelska i femte.

Dessa tre kategorier ha olika förkunskaper inte bara i engelska. Undervisningen

i realskolan (kommunala mellanskolan) måste säkerligen differentieras

med hänsyn därtill. Propositionen synes emellertid endast förutsätta

avvikelse från folkskolans undervisningsplan.

På grund av de från många håll omvittnade goda erfarenheterna av undervisning

i engelska redan i folkskolans femte klass böra försök med sådan

undervisning säkerligen göras i stor utsträckning i olika typer av skoldistrikt.

Därvid måste emellertid uppmärksamhet ägnas åt frågan om vilka

andra ämnen som i stället måste beskäras. Det kan f. ö. hända att antalet

undervisningstimmar i engelska i folkskolans sista klasser måste begränsas

för dem som börjat läsa engelska i femte för att inte andra väsentliga ämnen

skola försummas. Resultaten av försöksverksamheten torde också få

visa, om undervisningen i engelska bör differentieras från femte eller sjätte

Idassen, så att inte hänsynen till de elever, som ämna söka in i 24, leder till

onödigt grammatikplugg även för de övriga, eller om differentiering endast

bör göras på realskolestadiet.

Speciella frågor inom försöksverksamheten.

Korrespondensundervisning i vissa landsbygdsdistrikt.

Skolöverstyrelsens utredning. Genom beslut den 7 juli

1950 anmodades skolöverstyrelsen utreda förutsättningarna för en försöksverksamhet

med korrespondensundervisning inom enhetsskolans ram.

I skrivelse den 27 december 1950 erinrar nu överstyrelsen om att i vårt

land redan föreligger viss erfarenhet av en undervisning på realskolstadiet,

som till väsentlig del är grundad på korrespondensmetod. En realskola, där

detta arbetssätt tillämpades, upprättades 1941 i Robertsfors av Hermods

korrespondensinstitut i Malmö. Samma år upptogs en liknande verksamhet

av NKI-skolan, några år senare även av Brevskolan i Stockholm. Verksamheten

kulminerade strax efter mitten av 1940-talet men har sedan dess

gatt starkt tillbaka. Den viktigaste orsaken torde ha varit, att skolorna

icke kunnat göras ekonomiskt bärkraftiga.

Överstyrelsen har funnit det önskvärt med försöksverksamhet dels vid

någon eller några av de nu verksamma fullständiga korrespondensrealskolorna,

dels även vid någon eller några nyinrättade, dock sammanlagt högst

fem.

De nya försöksdistrikten böra enligt överstyrelsens mening utväljas bland

kommuner med åtta- eller nioårig skolplikt. Kommunen skulle inträda som

huvudman för skolan, och denna skulle vara underställd distriktets skol

styrelse. Läsåret skulle omfatta 39 veckor. Som lärare skulle anställas en

folkskollärare med studentexamen; om lärjungeantalet överstiger 24, skulle

två anställas. Studiematerial skulle enligt bifogad specifikation tillhandahållas

av ett korrespondensinstitut. Kursen beräknas omfatta sex terminer

i hemorten och en sjunde vid korrespondensinstitutets preparandkurs,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 167.

varest realexamen skulle avläggas. Undervisning skulle om möjligt meddelas

även i övningsämnen.

Statsbidrag skulle utgå enligt vissa av överstyrelsen angivna grunder.

För budgetåret 1951/52 beräknade överstyrelsen ett medelsbehov av 85 000

kronor.

Föredraganden har anfört följande.

Efter vad det vill synas av skolöverstyrelsens redogörelse äro erfarenheterna

av korrespondensundervisning på realskolestadiet så pass gynnsamma,

att man måste räkna med att denna undervisningsmetod i framtiden

kan komma att spela en avsevärd roll som komplement till den muntliga

undervisningen, särskilt för glesorternas ungdom. Den får därigenom

omedelbart intresse för den blivande enhetsskolorganisationen, vilken måste

kunna sörja även för glesorternas behov. Jag finner det angeläget, att metodens

användbarhet under de närmaste åren ytterligare prövas.

De försök, skolöverstyrelsen nu föreslår, äro av förberedande natur. De

gälla närmast en skolform, som liksom den nuvarande realskolan har att

föra lärjungarna fram till realexamen; de kommuner, som utväljas för försöken

skulle dock vara skyldiga att i viss utsträckning pröva metoden också

vid den praktiska undervisningen för ungdom, som ämnar gå ut i näringslivet

utan examen. Ehuru försöken sålunda icke skulle falla inom enhetsskolans

ram, böra resultaten kunna utnyttjas för planeringen av enhetsskolan.

Samtidigt bleve de upprättade korrespondensrealskolorna på sina

orter till påtaglig nytta och hjälp för de uppväxande, en hjälp som är värdefullare,

ju svårtillgängligare bildningsmöjligheterna i övrigt äro i bygden.

Undervisningsmetodens utformning i detalj torde böra prövas från fall till

fall under hänsynstagande till försökens uppgift och ortsförhållandena.

Av utredningen framgår, att kostnaderna per undervisad lärjunge kunna

väntas bli rätt avsevärda. Då försöken på grund härav måste få mycket

begränsad omfattning, synes det icke vara nödvändigt att nu fastställa

detaljerade statsbidragsbestämmelser; det bör ankomma på Kungl. Maj:t

att efter prövning av de företedda kostnadsberäkningarna och omständigheterna

i övrigt bestämma det statsbidrag, som bör utgå till ett distrikt,

där korrespondensrealskola upprättas.

Av tekniska skäl torde det vara svårt att organisera försöken i avsedd

utsträckning redan instundande läsår. Ett belopp för försök med korrespondensundervisning

bör dock finnas tillgängligt, emedan behov av sådan

undervisning i vissa ämnen kan tänkas framträda inom ett par av de

distrikt, där försök med enhetsskolorganisationen pågå.

Då det är mycket.ovisst, i vad mån dylika behov komma att aktualiseras,

är det svårt att angiva fasta hållpunkter för anslagsberäkningen. Ett totalbelopp

av So 000 kronor skulle dock sannolikt vara tillfyllest. Jag har för

avsikt att under anslaget Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. upptaga

ifrågavarande belopp.

Yrkesvägledningen inom enhetsskolan.

Enligt de av 1950 års riksdag godkända riktlinjerna för skolväsendets utveckling

skall yrkesorientering upptagas i kursplanen för klasserna

7 och 8 av enhetsskolan. Senast i klass 9 skall, i nära kontakt med yrkes
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167. 17

livet, anordnas en förberedande yrkesutbildning eller, där

förhållandena motivera detta, en allmänpraktisk utbildning.

Skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

ha år 1949 gemensamt tillsatt en samarbetskommitté för utredning

av spörsmål rörande yrkesvägledningens organisation m. m.

Bland de frågor, som skulle bli föremål för behandling inom kommittén,

kunna nämnas gränsdragningen mellan skolans och arbetsförmedlingens

uppgifter på yrkesvägledningens område, frågor om vilka metoder som

företrädesvis böra komma till användning vid yrkesvägledningen och vilket

utrymme den bör få på skolans schema samt frågor om lärarnas specialutbildning

för ändamålet och om erforderliga hjälpmedel för undervisningen.

Samarbetskommittén har ansett sig först böra ta ställning till yrkesvägledningen

inom försöksdistrikt med nioårig enhetsskola.

Enligt en av kommittén upprättad promemoria skulle yrkesorienteringen

i klasserna 7—9 erhålla en omfattning, för vilken närmare redogörelse lämnats

i propositionen nr 136 s. 29 och 30.

Enligt denna plan skulle yrkesvägledningen i försöksdistrikten påbörjas

läsåret 1951/52, då klass 7 i försöksdistrikten kommer att omorganiseras

enligt för enhetsskolan fastställda riktlinjer.

Undervisningen i yrkesorientering och den enskilda studieorienteringen

skulle handhavas av en av skolans lärare, förslagsvis benämnd yrkesvalslärare.

Denne skulle även ha vissa uppgifter i arbetsförmedlingens

tjänst och åtnjuta arvode från denna. Samarbetet mellan skola och arbetsförmedling

bleve genom anordningen säkerställt.

Yrkesvalsläraren skulle fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet

genom att meddela undervisning i yrkesorientering; han skulle åtnjuta viss

nedsättning i undervisningsskyldigheten med hänsyn till honom åvilande

kontaktarbete och enskild studieorientering; hans övriga arbete med yrkesvägledning

skulle falla utanför den egentliga lärartjänsten och betalas av

arbetsförmedlingen. De arbetsuppgifter, som komme att falla på honom i

hans egenskap av ungdomsförmedlare, äro främst lärjungarnas utplacering

1 yrkespraktik, anskaffande åt dem av lärlings- och andra utbildningsplatser,

utplaceringen i näringslivet vid avgången från skolan och den i dessa

sammanhang eller eljest nödvändiga enskilda yrkesvägledningen.

I varje försöksdistrikt bör enligt samarbetskommittén finnas en yrkesvalslärare.

Då dennes arbete som ungdomsförmedlare torde komma att

starkt variera, kan man tänka sig, att skoldistrikten indelas i arvodesklasser,

varvid arvodet fastställes efter läsår (budgetår). I städer, där särskild

ungdomsförmedling finnes, torde yrkesvalslärarens befattning med

rena förmedlingsuppgifter kunna inskränkas till ett minimum. Under alla

förhållanden måste dock eu representant för skolan följa utplaceringen av

lärjungarna i yrkespraktik och yrkesutbildning, emedan det här är fråga

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 167—168.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 167.

om skolpliktiga, som ej böra utplaceras i arbete utan vederbörande skolmyndighets

godkännande.

Yrkesvalslärarnas utbildning i yrkesvägledning föreslås ske vid en feriekurs

om cirka en månad. Sådana kurser böra anordnas av arbetsmarknadsstyrelsen

i samarbete med skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning.

Den första kursen bör lämpligen hållas sommaren 1951 för ett

fyrtiotal lärare. Yrkesvalslärarna böra dessutom kortare tid hospitera vid

ungdomsförmedlingens länscentral. För lärare, som genomgått föreskriven

utbildning eller annorledes förvärvat kännedom om yrkesvägledningens

arbetssätt, utfärdar arbetsmarknadsstyrelsen behörighetsförklaring. För den

nödvändiga fortbildningen kunna yrkesvalslärarna begagna sig av en korrespondenskurs

i yrkesvalspsykologi och yrkesvägledningens metodik, som

är under utarbetande hos arbetsmarknadsstyrelsen.

Yrkesvalsläraren skulle i sin av arbetsmarknadsstyrelsen arvoderade

verksamhet vara underställd länsarbetsnämnden.

Som bekant har skolkommissionen tänkt sig, att åtskilliga av yrkesvalslärarens

uppgifter skulle tillkomma den av kommissionen föreslagna t i 11- synsläraren. Samarbetskommittén går ej närmare in på förhållandet

mellan de båda föreslagna lärartjänsterna men påpekar, att »en annan

organisation kan vara tänkbar», om tillsynslärartjänst insattes.

Kostnaderna för den planerade utbildningskursen och för lärarnas hospitering

vid ungdomsförmedling ha beräknats till 16 450 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har uppskattat de genom styrelsen utgående

arvodena för budgetåret 1951/52, då undervisningen kunde beräknas omfatta

cirka 850 lärjungar i klass 7, till sammanlagt omkring 1 000 kronor.

Föredraganden har anfört följande.

Samarbetskommitténs plan för yrkesvägledningen i enhetsskolan överensstämmer

väl med riksdagens beslut och med det i förra årets skolproposition

skisserade arbetsprogrammet. Åtminstone tills vidare torde verksamheten

i klasserna på högstadiet böra erhålla den omfattning samarbetskommittén

förordat.

Lärarfrågan kan endast lösas provisoriskt. När om ett par år den förberedande

yrkesutbildningen skall organiseras upp ute i försöksdistrikten,

torde i de flesta fall heltidstjänster bliva erforderliga, motsvarande de av

skolkommissionen föreslagna tillsynslärartjänsterna. I vissa distrikt kan

arbetet väntas taga sådan omfattning, att tillsynsläraren behöver biträde

av en lärare, som bland annat övertager vissa uppgifter på yrkesorienteringens

område. Det kan vara lämpligt att göra början med denna kompletterande

lärarorganisation, emedan yrkesvägledningen i försöksdistrikten

under de två närmaste åren har rätt begränsade arbetsuppgifter och i

huvudsak inskränker sig till den yrkesorientering, som skall föregå den förberedande

yrkesutbildningen. Samarbetskommittén använder benämningen

yrkesvalslärare för de nu i första hand behövliga lärarna. Dessa skullg erhålla

viss utbildning vid en feriekurs, som tänkes anordnad av arbetsmarknadsstyrelsen

i samarbete med skolöverstyrelsen, och dessutom under en

kortare tid hospitera vid ungdomsförmedlingens länscentral. Antagligen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

19

komme tillsynslärartjiinstema, om sådana framdeles inrättas, att i stor utsträckning

rekryteras bland yrkesvalslärarna.

En yrkesvalslärare skulle i regel vara heltidsanställd lärare vid skolan

och tillika arvodestagare inom arbetsförmedlingen. Det vanligaste fallet

torde väl bli, att någon av distriktets folkskollärare förskaffar sig kompetens

för uppdraget och erhåller detsamma. Han sknlle då bestrida viss

undervisning i de vanliga ämnena i sin klass på mellanstadiet, fullgöra en

annan del av undervisningsskyldigheten genom att undervisa i yrkesorientering

i de högre klasserna, besörja s. k. kontaktarbete och meddela enskild

studieorientering i sistnämnda klasser samt på grund härav åtnjuta viss

nedsättning i undervisningsskyldigheten som folkskollärare ävensom slutligen

vid sidan om lärartjänsten mot arvode från arbetsmarknadsstyrelsen

handhava vissa uppgifter rörande lärjungarnas utplacering i yrkespraktik

m. m.

Jag kan i de här återgivna grunddragen följa samarbetskommitténs förslag.

Därav följer i stort sett även, vilka löneförmåner som böra tillkomma,

yrkesvalsläraren i hans lärartjänst. Han komme att intaga samma ställning

som de folkskollärare, vilka fullgöra en del av sin undervisning på högstadiet,

och bör med hänsyn till undervisningens speciella karaktär erhålla

tilläggsarvode för sistnämnda undervisning efter de grunder, som fastställas

för dessa. Det bör därvid ankomma på skolöverstyrelsen att bestämma,

huru många undervisningstimmar den del av arbetet, som icke är bunden

till viss timme på schemat, skall anses motsvara. Den undervisning på

mellanstadiet, som yrkesvalsläraren måste överlåta på arvoderad ersättare,

komme att betalas enligt timlärarkungörelsen, sålunda i regel efter taxan

TC 17.

Det kan emellertid också tänkas, att till yrkesvalslärare utses en ämneslärare,

således en lärare, som i princip har hela sin tjänstgöring på högstadiet.

Hans totala tjänstgöring bör då bestämmas enligt de grunder, som

gälla för sådana lärare. Andra lärares arbetsbörda kommer tydligen, när

ämneslärarsystem tillämpas, icke att påverkas av att vissa arbetsuppgifter

bestridas av en särskild yrkesvalslärare. Motsvarigheten i undervisningstimmar

för kontaktarbete m. m. bestämmes såsom i föregående fall av

skolöverstyrelsen.

Slutligen är det åtminstone möjligt, att till yrkesvalslärare utses en person,

som icke har att bestrida annan undervisning än den med yrkesvägledningen

förenade eller därutöver endast har timlärartjänst. Han bör då

i sin egenskap av yrkesvalslärare avlönas som timlärare, varvid åter skolöverstyrelsen

bestämmer, vilket timantal han bör tillgodoräkna sig för den

del av undervisningen, som icke är bunden till viss timme på schemat. För

arvodering av lärartimmarna bör i detta fall timtaxan TC 17 läggas till

grund; därjämte skulle läraren såsom övriga yrkesvalslärare åtnjuta visst

arvode från arbetsmarknadsstyrelsen.

Det torde icke vara erforderligt att nu taga ställning till avlöningsförmånerna

för en heltidsanställd yrkesvalslärare, som uteslutande ägnar sig

åt yrkesväglcdningsarbctet. Fallet kommer efter all sannolikhet icke att

aktualiseras under instundande budgetår men bör beaktas vid den utredning

om tillsynslärartjänstcma, som inom det närmaste året måste verkställas.

Frågan om yrkesvalsläramas ställning till arbetsförmedlingen

fordrar ytterligare överväganden. Den av samarbetskommittén föreslagna

anordningen torde dock försöksvis få tillämpas under nästa budgetår.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 167.

Kostnaderna för lärartjänstgöringen torde komma att htfalla något

lägre än samarbetskommittén antagit. I vad de ankomma på statsverket,

belasta de förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Anslagsbehovet för nästa budgetår påverkas emellertid icke.

Formerna för intagning av'',lärjungar i högre skolor.

Intagning av lärjungar i realskolans första klass verkställes dels i juni

månad och dels vid höstterminens början, enligt villkor för vilka närmare

redogjorts i propositionen nr 136 s. 35 och 36.

Den 7 juli 1949 tillkallade skolöverstyrelsen två sakkunniga, rektorn vid

kommunala flickskolan i Jönköping Elisabeth Dahr och överläraren i Göteborg

R. Dahlkvist, för att verkställa översyn av bestämmelserna rörande

intagning av lärjungar i första klassen av allmänna läroverk och jämförliga

läroanstalter.

De sakkunniga ha den 8 december 1950 till skolöverstyrelsen inkommit

dels med redogörelse för intagningarna år 1950, dels med förslag till försöksverksamhet

på området. De sakkunnigas förslag innefattar fyra huvudsakliga

undersökningsämnen, nämligen försök med kvoteringssystem, kombination

av folkskolebetyg och psykologiska prov, kombination av folkskolebetyg

och inträdesprov samt minimifordringarna för inträde i realskolan.

För den närmare innebörden av de sakkunnigas förslag och kostnaderna

för försöksverksamheten budgetåren 1951/55 torde få hänvisas till

nyssnämnda proposition s. 36—39.

Skolöverstyrelsen har i framställning den 11 januari 1951 betecknat de

av de sakkunniga föreslagna undersökningarna som i hög grad angelägna.

För budgetåret 1951/52 beräknar överstyrelsen ett anslag av sammanlagt

37 500 kronor erforderligt för ändamålet.

Föredraganden har anfört följande.

Då av olika orsaker nya klassavdelningar vid de högre skolorna icke

kunnat upprättas i proportion till den stigande tillströmningen, måste fler

inträdessökande än förr avvisas. Ur den enskildes synpunkt ter det sig alltmer

angeläget, att intagningsförfarandet ger största möjliga mått av individuell

rättvisa. Ur allmännare synpunkter är det icke mindre viktigt, att

urvalet till de högre skolstudierna grundar sig på en så säker bedömning

av studielämpligheten som möjligt. Svårigheterna att konstruera ett i alla

avseenden oklanderligt intagningsinstrument äro uppenbara, men frågan

berör varje år så många unga människor, att de möjligheter till förbättring

av intagningsproceduren, som till äventyrs finnas, icke böra lämnas obegagnade.

Såsom skolöverstyrelsen påpekar, återkomma liknande frågeställningar

överallt, där de uppväxande stå i valet mellan olika utbildningsalternativ,

på lägre och högre stadier, oavsett huru skolorganisationen i övrigt utformas.

Till och med om valet mellan olika bildningsvägar är fullt fritt och

ingen gallring framtvingas av utrymmessvårigheter, bör det dock föregås

av en rådgivning från skolans sida, och det är av största vikt, att denna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

21

grundar sig på en allsidig bedömning av de ungas kvalifikationer. Lärjungens

kunskapsnivå och intelligens äro viktiga faktorer vid denna bedömning,

men dessutom spela en rad karaktärsegenskaper in på ett ofta

avgörande sätt och måste på ett eller annat sätt beaktas vid rådgivningen.

En allsidig och objektiv värdering av studielämpligheten förutsätter en

kombination av olika bedömningsgrunder och bedömningsmetoder.

Skolöverstyrelsens förslag innebär icke att några ändringar i intagningsförfarandet

skulle företagas under försökstiden. Vissa särskilda prov

skulle visserligen anställas med lärjungarna och det skulle härigenom bli

möjligt att bedöma, huru urvalet skulle ha utfallit, om proven på ett eller

annat sätt fått spela in vid avgörandet; men lärjungarna skulle tills vidare

som hittills intagas på grundval av den avlämnande skolans betyg.

Jag har icke mycket att erinra mot undersökningens allmänna planläggning.

Viktiga sidor av problemet komma att belysas på ett sätt, som icke

är möjligt utan sådana systematiskt arrangerade prov. I nuvarande ekonomiska

läge bör undersökningen dock icke givas större omfattning än

nödvändigt. Jag finner det ur denna synpunkt tveksamt, huruvida de relativt

kostsamma försöken med skriftliga kunskapsprov i modersmålet och

räkning böra medtagas i denna omgång, så mycket mer som syftet med

dessa prov i viss utsträckning tillgodoses genom de standardiserade prov,

vilka stå till lärarnas förfogande.

Kostnaderna för utarbetandet av uppgifter för ifrågavarande prov och

för rättandet av proven ha beräknats till 14 000 kronor. Om de uteslutas

ur programmet, bör även en minskning av ledararvodena vara möjlig,

förslagsvis med 2 000 kronor. Den för instundande budgetår erforderliga

anslagssumman bör då kunna uppskattas till 37 500—14 000—2 000 =

21 500 kronor.

Jag har för avsikt att vid beräkningen av anslaget till försöksverksamhet

beakta detta anslagsbehov.

Försöksverksamhet vid högre skolor.

Det särskilda utskott, som vid 1950 års riksdag behandlade skolreformen,

underströk behovet av försöksverksamhet även inom de existerande skolformerna.

Försöken skulle icke blott avse frågor, som kunde aktualiseras

av enhetsskolereformen, utan även spörsmål av allmän betydelse för skolans

och den särskilda skolformens uppgifter.

Skolöverstyrelsen har framställt förslag om anordnande av följande försök

inom det högre skolväsendet.

1) Försök med förstärkningsanordningar i de högsta gymnasieringarna

i syfte att öka möjligheterna till individualisering och grupparbete. Kostnad

per år 32 000 kronor.

2) Försök med att tillåta lärjungar i näst högsta ringen att nedlägga

två eller tre av ämnena i denna ring och i stället avsluta hela gymnasiekursen

i två eller tre av de återstående ämnena. De nedlagda ämnena

skulle återupptagas i högsta ringen med ökat timantal. Lärjungar, som

ordnat studierna på detta sätt, kunna, om de så önska, avgå efter näst

högsta ringen, och böra då erhålla betyg över begränsad studentexamen,

om de vid särskild prövning styrkt sig äga insikter i tre ämnen motsvaran
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 167.

de fordringarna i studentexamen. Försöken skulle anställas vid 3 skolor.

Kostnad omkring 24 000 kronor.

3) Försök vid 5 skolor med franska som andra och tyska som tredje

språk. Kostnad första året 9 700 kronor.

4) Försök vid en skola med undervisning första året förutom i teoretiska

läroämnen och de vanliga övningsämnena i jordbruks- och husdjurslära

samt verkstadsarbete och sömnad. Kostnad första året 12 000 kronor.

5) Vissa försök med lärjungarnas hemarbete vid 5 skolor. Kostnad 9 700

kronor.

6) Försök i ökad utsträckning med »klassens timme», avsedd för klassens

gemensamma angelägenheter och för diskussion av frågor, som icke

kunna behandlas under de vanliga undervisningstimmarna. Kostnad 7 500

kronor.

7) Försök vid 40 avdelningar med indragning av de särskilda språkskrivningarna

i realskolan och ämnets kompenserande med en extra halvtimme

på timplanen. Kostnad 8 000 kronor.

De av skolöverstyrelsen sammanlagt beräknade kostnaderna för nämnda

försöksverksamhet uppgå till 102 900 kronor.

Föredraganden har anfört bland annat följande.

Vissa försök kräva ökad anvisning av lärarkraft. Deras omfattning

måste bestämmas med beaktande å ena sidan av angelägenhetsgraden ur

pedagogisk synpunkt och å andra sidan av de anspråk försöken och de

prövade anordningarna ställa på lärartillgången. Fn del i och för sig önskvärda

anordningar torde till följd av lärarbristen vid de högre skolorna

knappast vara genomförbara under överskådlig tid. Försöken kunna då

i vissa fall uppskjutas några år. Detta gäller exempelvis om försöken med

»klassens timme». I andra fall är det fråga om anordningar, vilkas värde

icke kan med någon säkerhet bedömas utan att arbetsresultatet observeras

under en längre följd av år. Det kan då vara angeläget, att försöken snarast

möjligt påbörjas i den utsträckning det ekonomiska läget medger.

I stort sett avse de av skolöverstyrelsesakkunniga föreslagna försöken anordningar,

vilkas ändamålsenligaste utformning kräver ett mer eller mindre

tidsödande metodiskt arbete eller vilkas verkningar icke kunna bedömas

utan systematiska försök på längre sikt. De flesta av dem äro rätt naturliga

led i en pedagogisk försöksverksamhet på det högre skolstadiet. Tvekan kan

dock råda om de ifrågasatta försöken med franska som andra språk. Dessa

synas snarare vara att betrakta som organisatoriska försök med viss allmänkulturell

bakgrund än som pedagogiska försök i egentlig mening. De ekonomiska

konsekvenserna äro dessutom svåröverskådliga; den i handlingarna

meddelade kostnadssumman för första läsåret ger knappast någon föreställning

om den totala belastning försöken skulle medföra. Jag är i varje fall

icke beredd att beräkna medel för detta ändamål i nu förevarande sammanhang.

Jämväl i övrigt nödgas jag med hänsyn till den ekonomiska situationen

och rådande lärarbristen ifrågasätta en beskäming av det begärda anslaget,

vilket givetvis förutsätter, att försöken till en del skjutas över till kommande

verksamhetsår. För budgetåret 1951/52 synes ett belopp av

50 000 kronor kunna ställas till skolöverstyrelsens disposition för försöksverksamhet

vid de högre skolorna. Överstyrelsen bör därvid icke vara snävt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

23

bunden till det uppgjorda programmet utan äga företaga jämkningar mellan

de olika försöksuppgifterna och även upptaga nya sådana. Åtgärder av

organisatorisk art, som sträcka sig över längre tid än det löpande budgetåret

och förutsätta fortsatt medelsanvisning, böra dock underställas Kungl.

Maj:ts prövning.

I motionerna 1:433 och II: 564 har till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet"om anvisande för försöksverksamhet vid högre skolor av

det av skolöverstyrelsen begärda beloppet av 102 900 kronor framhållits

bland annat, att särskilda utskottet kraftigt understrukit departementschefens

uttalande i skolpropositionen till 1950 års riksdag, att varje skolform,

så länge den existerade, också borde ha rätt till en utveckling, varigenom

den sattes i stånd att anpassa sig efter behoven och bjuda sitt bästa

åt varje årskull inträdande lärjungar.

Försöksverksamhetens personalorganisation.

Nuvarande or g anis ation. Ärenden rörande försöksverksamheten

handläggas för närvarande av två av skolöverstyrelsens ledamöter,

undervisningsråden Y. Norinder och B. Thorén, den förre tillhörande överstyrelsens

folkskolavdelning, den senare läroverksavdelningen. De ämbetsåligganden,

som tidigare ha ankommit på de båda undervisningsråden, bestridas

enligt Kungl. Maj:ts förordnande av vikarierande undervisningsråd.

Kostnaden för verksamhetens ledning bestrides sålunda i denna del från

ämbetsverkets avlöningsanslag.

Övriga personalkostnader bestridas ur reservationsanslaget för skolöverstyrelsens

försöksverksamhet, som för innevarande budgetår uppgår till

160 000 kronor. Genom beslut den 17 november 1950 har Kungl. Maj:t

medgivit, att ur anslaget må utgå kostnaderna för anställande inom överstyrelsen

av

ett kanslibiträde i lönegrad Cg 11,

en heltidsanställd amanuens,

en försöksskolkonsulent i lönegrad Cg 27,

en undersökningsexpert med ett arvode av 675 kronor för månad samt

ett antal lärare för deltidstjänstgöring såsom konsulenter med rätt för

dessa att åtnjuta ett dagarvode av åtta kronor för tjänstgöringsdag, resdagar

icke inberäknade, samt traktamentsersättning enligt gällande bestämmelser

ävensom ersättning för mistade avlöningsförmåner.

För sistnämnda konsulenter och andra sakkunniga biträden har beräknats

ett belopp av 30 000 kronor.

Skollcommissioncn har — under erinran om att de första försöksskolorna

redan hösten 1953 nådde upp till nionde klassen och att de vidsträckta

arbetsuppgifterna måste förberedas i god tid — i skrivelse den 15 december

1950 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om sådan för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 167.

stärkning av skolöverstyrelsens försöksavdelning, att frågor i samband med

enhetsskolans förberedande yrkesutbildning kunde bli vederbörligen beaktade.

Skolöv er sty r el ses ak kunnig as f ör slag. Den 18 juni 1949

tillkallades med vederbörligt bemyndigande tre sakkunniga, generaldirektören

N. G. Rosén, numera överdirektören G. W. Dahlberg och ledamoten

av riksdagens första kammare agronomen I. Persson, för att verkställa en

allmän översyn av skolöverstyrelsens verksamhet och organisation. De sakkunniga

väntas inom den närmaste tiden avgiva sitt betänkande. Departementschefen

anmodade emellertid den 27 oktober 1950 de sakkunniga att

inkomma med de förslag till omorganisation av skolöverstyrelsen, som

kunde befinnas påkallade för den pågående försöksverksamheten med enhetsskolan.

Sedan dessa den 28 december 1950 avlämnat ifrågavarande

förslag, är frågan i denna del numera färdigberedd.

De sakkunnigas förslag innebär, att inom skolöverstyrelsen en särskild

avdelning skulle inrättas för försöksverksamhetens ledning. För avdelningen

föreslås följande personalutrustning:

Befattning

Lönegrad resp.

Antal

årsarvode i

tjäns-

kronor

ter

Pedagogisk personal:

avdelningschef................

Cp 13

i

undervisningsråd.................

Cp 10

i

skolpsykolog.................

byrådirektör för praktisk utbildning, gemensam

Cb 7

i

med överstyrelsen för yrkesutbildning.......

konsulenter för studieplans- och instruktionsar-

Ce 31

1

bete m. m. för

lägre stadier.......................

3 000 + lön

i

högre stadier...................

3 000 + lön

i

praktisk utbildning..................

konsulenter för yrkesvägledning gemensamma med

3 000 + lön

i

arbetsmarknadsstyrelsen.........

arvode Ce 27

2/2

Kanslipersonal:

byrådirektör...................

Ce 31

1

amanuenser...............

Cf 17—Ce 24

2

kanslibiträde.................

Ce 11

1

kontorsbiträde...............

Cf 4—Ce 8

1

Avdelningens pedagogiska personal skulle sålunda utgöras av 6 befattningshavare

med heltidstjänstgöring och 3 befattningshavare, vilkas tjänstgöring

till viss del komme att falla inom ämbetsverket. Kanslipersonalen

skulle utgöras av 5 tjänstemän med full tjänstgöring.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

25

Hela lönekostnaden för den förtecknade personalen beräknas uppgå till

157 445 kronor. Motsvarande kostnader för den nuvarande försöksroteln

belasta olika anslag men kunna totaliter uppskattas till omkring 63 000

kronor. Kostnadsökningen bleve sålunda vid pass 94 000 kronor.

De i det föregående nämnda befattningshavarna skulle samtliga ha full

tjänstgöring antingen enbart i skolöverstyrelsen eller i överstyrelsen och

något av de ämbetsverk, med vilka denna måste samarbeta i frågor rörande

försöksverksamheten. En utbyggnad av organisationen med deltidsanställda

konsulenter är emellertid påkallad. Kostnaderna härför,

inklusive ett arvode av 8 kronor per tjänstgöringsdag, uppskattas till

55 000 kronor för instundande budgetår.

Vissa uppgifter inom försöksverksamheten kunna lämpligen övertagas av

experter utanför ämbetsverket. Hit hör exempelvis utarbetandet av

prov i vissa ämnen, såsom engelska och tyska, och utarbetande av studieplaner

i vissa praktiska ämnen, bland annat för de inbyggda praktiska linjerna

vid läroverken. De sakkunniga beräkna för sådana ändamål ett anslagsbehov

av 25 000 kronor. Härvid förutsätta de sakkunniga, att ersättning

till den nu anställde undersökningsexperten utgår av dessa medel.

Skolöverstyrelsen, som i det väsentliga tillstyrker de sakkunnigas förslag,

understryker vikten av att försöksverksamheten på den praktiska utbildningens

område utbygges på fullt ändamålsenligt sätt och att i samband

därmed personalorganisationen inom försöksavdelningen får den förstärkning,

som för detta ändamål är erforderlig. Vidare påpekar överstyrelsen,

att de sakkunniga i sina anslagsberäkningar icke tagit hänsyn till höjningen

av lönebeloppens storlek från och med den 1 januari 1951.

Föredraganden har yttrat följande.

Den av skolöverstyrelsen ledda försöksverksamheten torde inom de närmaste

åren komma att taga mycket stor omfattning och gäller så skiftande

uppgifter inom överstyrelsens hela arbetsfält, att jag icke kan tveka om

att en särskild avdelning för verksamheten bör upprättas inom skolöverstyrelsen.

Det finnes enligt min uppfattning intet skäl att befara, att avdelningen

längre fram i tiden skulle bliva överflödig eller befinnas överorganiserad.

Ett definitivt utformat skolsystem är knappast tänkbart inom

ett föränderligt samhälle. Ett progressivt skolsystem har åter ständigt behov

av en organiserad försöksverksamhet.

Redan i sin nuvarande form sysselsätter försöksverksamheten två personer

i undervisningsråds tjänsteställning, av vilka den ene kan sägas företräda

enhetsskolan, sådan den utvecklas på folkskolans grund, och den

andre speciellt realskolestadiet och försöksverksamheten vid de högre skolorna.

Ett tredje arbetsområde tillkommer under de närmaste åren. Det

omfattar den praktiska utbildningen i allmänhet och den förberedande

yrkesutbildningen i synnerhet. Det är icke för tidigt att redan nu lägga en

första grund även för denna del av organisationen, vilken inom ett par år

torde komma att ställas inför synnerligen omfattande och arbetskrävande

organisationsuppgifter.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 167.

Skolöverstyrelsesakkunniga föreslå, att de båda chefstjänsterna göras till

förordnandetjänster, den ena i Cp 13, den andra i Cp 10. Jag är ense med

de sakkunniga om behovet av dessa båda tjänster men anser att dessa i

avvaktan på prövningen av skolöverstyrelsesakkunnigas förslag i dess helhet

böra konstrueras på samma sätt som övriga rådstjänster i verket. De

båda tjänstinnehavarna böra sålunda tills vidare hava undervisningsråds

tjänste- och löneställning; den av dem, som förordnas till avdelningschef,

bör därutöver åtnjuta befattningsarvode såsom övriga avdelningschefer.

Den praktiska utbildningen skulle som sin främste företrädare ha en

byrådirektör, vars arbetstid skulle fördelas mellan skolöverstyrelsen och

överstyrelsen för yrkesutbildning och vars lön skulle vara uppförd på det

senare ämbetsverkets stat. Konstruktionen av denna tjänst synes böra

ytterligare studeras. Jag vill här blott erinra om att tjänsten icke upptagits

i anslagsäskandena för överstyrelsen för yrkesutbildning i årets statsverksproposition.

För vart och ett av försöksverksamhetens huvudområden skulle enligt

de sakkunnigas förslag anställas en heltidsanställd konsulent. Denne skulle

förordnas på viss tid, högst sex år, och under förordnandetiden åtnjuta dels

ersättning för mistade löneförmåner, beräknade efter ortsgrupp 5, dels ett

årligt arvode av 3 000 kronor. Jag kan i huvudsak ansluta mig till detta

förslag. Jag anser mig emellertid böra förorda, att dessa konsulenter skola

äga åtnjuta arvode och övriga förmåner, motsvarande avlöningsförmåner

efter den löneklass, vars nummer med tre enheter överstiger numret å den

löneklass enligt statens löneplansförordning, i vilken vederbörande är placerad.

Är vederbörande icke placerad i dylik löneklass, bör arvodet bestämmas

av Kungl. Maj:t.

De sakkunniga föreslå vidare, att två hos arbetsmarknadsstyrelsen anställda

konsulenter för yrkesvägledning inom skolväsendet skulle få en del

av sin tjänstgöring förlagd till skolöverstyrelsen. Jag har intet att erinra

mot denna anordning, som förutsatts redan vid dessa tjänsters inrättande.

Avdelningens allmänna personal skulle utgöras av en skolpsykolog, en

byrådirektör (Ce 31), ett kanslibiträde samt två amanuenser och ett kontorsbiträde

i befordringsgången. Därjämte skulle särskilda sakkunniga

kunna tillkallas; deras arvoden ha beräknats komma att uppgå till 25 000

kronor det första året.

Jag har blivit övertygad om behovet av en skolpsykolog; en person med

kännedom om den moderna psykologien och dess undersökningsteknik bör

kunna bli till stort gagn för avdelningens verksamhet. De sakkunniga äro

emellertid tveksamma, huruvida tjänsten kan omedelbart tillsättas, och

föreslå att, om så ej sker, sakkunniganslaget må kunna höjas för anlitande

av tillfällig expertis på området. Det synes mig i detta läge icke kunna

vara alltför mycket att erinra mot att behovet av skolpsykologisk sakkunskap

det första året tillgodoses genom anlitande av sistnämnda anslag.

I huru stor utsträckning detta kan behöva tagas i anspråk för ändamålet

är givetvis svårbedömligt, men jag föreställer mig att de mest trängande

behoven skola kunna tillgodoses inom ramen av det belopp av 25 000 kronor

för sakkunnighjälp, som de sakkunniga föreslagit.

I fråga om avdelningens administrativa personal kan jag ansluta mig

till de sakkunnigas förslag endast med den ändringen, att byrådirektörstjänsten

i överensstämmelse med lönenämndens förslag ersättes med en

tjänst som förste byråsekreterare i Ce 29.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

27

Med hänsyn till den förestående omorganisationen av skolöverstyrelsen

torde ingen av de nya tjänsterna böra givas ordinarie karaktär. Detta utesluter

givetvis icke, att, om så anses påkallat, tjänstemän tillhörande överstyrelsens

ordinarie personal tjänstgöra på avdelningen.

Utskottet.

Såsom föredraganden framhållit avser skolöverstyrelsens redogörelse

för erfarenheterna av den allmänna försöksverksamheten de förberedande

pedagogiska försök, som påbörjats redan året före riksdagens beslut om

enhetsskolan. Det är fråga om de allra första erfarenheterna och föredraganden

har understrukit att på så kort tid hade givetvis icke någon på

nya erfarenheter grundad allmän mening hunnit utbilda sig bland de i

försöken deltagande. Av åtskilliga av de i ärendet avgivna yttrandena

framgår likväl att den nya metodiken, där den tillämpats, ökat barnens

trivsel och arbetsglädje och att flera barn, än man hittills vanligen antagit,

hade åtminstone någon behållning av den första undervisningen i engelska.

I samband med införandet av undervisning i engelska har i försöksdistrikten

antalet veckotimmar i modersmålet i femte klassen minskats från 10

till 6. Detta synes beträffande modersmålet ha medfört något lägre färdighet

i fråga om ordförståelse, tystläsning och välskrivning. Utskottet anser

i likhet med föredraganden att detta förhållande är värt att uppmärksammas.

Utskottet har emellertid inhämtat, att skolöverstyrelsen den

SO mars 1951 beslutat att modersmålsundervisningen i försöksdistrikten

skall från och med höstterminen 1951 utökas med en timme i

veckan eller alltså från 6 till 7 veckotimmar. Samtidigt som denna ändring

vidtagits i timplanen har skolöverstyrelsen beslutat vissa förändringar

i de av överstyrelsen fastställda huvudmomenten för undervisningen, varvid

i kursföreskrifterna starkare betonats vikten av övning i tystläsning

och ordkunskap samt betydelsen av en effektiv övningsteknik i dessa hänseenden.

Utskottet vill för sin del framhålla, att försöksverksamhetens

gång alltjämt bör följas och kontrolleras genom fortsatta prov, med särskilt

aktgivande på resultaten i modersmålet. Skulle det härvid visa sig,

att försöksdistriktens lärjungar stanna på en lägre nivå än sina jämnåriga

i färdigheter som ordförståelse och förmåga att vid tyst läsning uppfatta

textens innehåll, synas ytterligare åtgärder böra vidtagas för en ännu mera

accentuerad uppövning i samband med modersmålsundervisningen av dessa

grundläggande studiefärdigheter. Anmärkas må emellertid, att det — såsom

också föredraganden framhållit — icke låter sig göra att definitivt

bedöma dessa frågor förrän erfarenhet vunnits rörande den nivå lärjungarna

uppnå med den till 9 år förlängda skolgången.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot den av föredraganden

tillstyrkta successiva avvecklingen av den nuvarande folkskolelinjen vid

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 167.

statens normalskola i Stockholm och vad föredraganden i övrigt i detta

sammanhang förordat.

Till vad föredraganden anfört och föreslagit med avseende å realskolestadiets

utveckling utanjör försöksdistrikten kan utskottet giva sin anslutning.

I detta sammanhang vill utskottet i anledning av motionen II: 512

framhålla, att det vid tillämpningen av det s. k. stocksundssystemet eventuellt

kan bli nödvändigt att vidtaga vissa modifikationer i kurs- och timplanerna

i vad avser realskolan. Då det närmast torde få ankomma på

skolöverstyrelsen att föreslå på grund härav erforderliga åtgärder anser

utskottet motionen icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet har funnit sig böra biträda vad föredraganden förordat beträffande

korrespondensundervisning i vissa landsbygdsdistrikt, yrkesvägledning

inom enhetsskolan och formerna för intagning av lärjungar i högre

skolor.

Beträffande försöksverksamheten vid högre skolor har föredraganden

med hänsyn till den ekonomiska situationen och rådande lärarbrist föreslagit

en beskärning från 102 900 kronor till 50 000 kronor av det för ändamålet

begärda anslaget, varvid föredraganden förutsatt, att försöken till

en del skulle skjutas över till kommande verksamhetsår. Utskottet anser

sig på av föredraganden sålunda angivna skäl böra tillstyrka bifall till att

för ändamålet för nästa budgetår beräknas det av föredraganden angivna

beloppet å 50 000 kronor och har icke funnit sig böra biträda det i motionerna

I: 433 och II: 564 framställda yrkandet, innebärande att ett belopp

av 102 900 kronor skulle under budgetåret 1951/52 ställas till skolöverstyrelsens

förfogande för ifrågavarande försöksverksamhet.

Utskottet har icke heller i övrigt funnit något att erinra mot vad föredraganden

under detta avsnitt anfört.

Vidkommande försöksverksamhetens personalorganisation har utskottet

funnit sig böra ansluta sig till vad föredraganden förordat. Utskottet vill

emellertid med anledning av att Kungl. Maj:t icke nu framlagt förslag

om inrättandet av den begärda byrådirektörsbefattningen för praktisk

utbildning uttala sina farhågor för att denna utbildning blir

alltför svagt företrädd inom den avdelning i skolöverstyrelsen, som

skall handhava försöksverksamhetens ledning. För den praktiska utbildningen

föreslås nämligen allenast en konsulent. Särskilda utskottet vid

1950 års riksdag framhöll i sitt utlåtande nr 1 (s. 110), att utskottet liksom

föredragande departementschefen ansåg att ett allvarligt försök måste

göras att uppställa ett praktiskt utbildningsmål som framstode som medborgerligt

likvärdigt med det teoretiska bildningsmålet. Särskilda utskottet

underströk vidare att det vore för reformens framgång av den största vikt

att detta syfte verkligen vunnes. Ett misslyckande skulle sannolikt enligt

särskilda utskottets mening innebära att yrkesvalet i stor utsträckning

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

29

komme att snedvridas till skada för individen och samhället. Under erinran

om detta uttalande vill utskottet framhålla, att utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på frågan om behovet

av en starkare representation för den praktiska utbildningen inom försöksavdelningen

än den nu föreslagna och den lämpligaste formen härför.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört;

b) godkänna av föredraganden förordade riktlinjer för

de högre skolornas utveckling under övergångstiden före

enhetsskolans införande;

c) besluta, att folkskolelinjen vid statens normalskola i

Stockholm skall från och med budgetåret 1951/52 successivt

avvecklas;

II. att motionen II: 512 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Avd. II. Anslagsberäkningar.

l:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (propositionen

nr 136 s. 55—58 och 62) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1951/52,

vidtaga den ändring i personalförteckningen, som föranledes av vad föredragande

statsrådet förordat, dels godkänna av föredraganden angiven avlöningsstat

för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1951/52 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 978 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 1 829 000 kronor.

Skolöverstyrelsesakkunnigas förslag angående försöksavdelningens personalorganisation

skulle höja anslaget med 165 000 kronor. Skolöverstyrelsen

föreslår därutöver en höjning med 92 500 kronor för följande ändamål.

1) För ersättning åt deltidsanställda konsulenter 3 500 kronor;

2) För verkställande av utredning angående en provisorisk gymnasiereform

15 000 kronor;

3) För revision av språktexterna för muntlig studentexamen i latin, engelska,

tyska och spanska 8 000 kronor;

4) För en översyn och komplettering av folkskolans undervisningsplan

10 000 kronor;

5) För inrättandet av följande nya befattningar: två nya förste byråsekreterare

i Ce 27, en kansliskrivare i Ce 15 och tre kanslibiträden i Ce 11;

6) För löneklassuppflyttningar m. m. 10 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 167.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Delposten för ordinarie tjänstemän torde böra uppföras med oförändrat

belopp 7So 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majrt,

uppgår innevarande budgetår till 46 600 kronor och bör av skäl som jag

tidigare anfört höjas med dels 1 200 kronor till ett avdelningschefsarvode,

dels ock 49 000 kronor till arvoden åt tre heltidsanställda konsulenter.

Sistnämnda belopp bör ha natur av förslagsanslag. Därjämte bör ett i

posten ingående belopp av 10 000 kronor till ersättning åt deltidsanställda

konsulenter i överensstämmelse med skolöverstyrelsens yrkande höjas

med 3 500 kronor. Posten bör sålunda uppföras med ett belopp av

46 600 + 1 200 -f 49 000 + 3 500 — 100 300 krcmor.

För arvoden och särskilda ersättningar åt inspektörer och sakkunniga

biträden m. m. är för närvarande avsett ett belopp av 22 800 kronor. Tillkomsten

av den nya avdelningen inom ämbetsverket påkallar en höjning

av beloppet med 25 000 kronor. Till förarbeten för den provisoriska gymnasiereformen

m.m. bör beräknas ytterligare 15 000 kronor. Däremot anser

jag mig icke nu böra förorda någon medelsanvisning för översyn och

komplettering av folkskolans undervisningsplan och för revision av vissa

för muntlig studentexamen avsedda språktexter; det sistnämnda ändamålet

synes lämpligen framdeles böra komma under bedömning i samband

med avvägningen av det särskilda anslaget till vissa kostnader för studentoch

realexamina. Anslagsposten beräknar jag sålunda till 22 800 -f- 25 000 -j-(-

15 000 = 62 800 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är nu upptagen till

800 000 kronor. De båda undervisningsrådstjänster, som verket tillföres i

samband med upprättandet av försöksavdelningen, torde tills vidare

böra ha karaktär av extra tjänster och anslagsbehovet sålunda beräknas

med hänsyn till en placering i Cg 33. Under denna anslagspost bör

vidare beräknas medel för följande personal vid försöksavdelningen, nämligen

en förste byråsekreterare, två amanuenser, ett kanslibiträde och ett

kontorsbiträde. Skolöverstyrelsen har begärt ytterligare två tjänster som

förste byråsekreterare i Ce 27. Ehuru befordringsförhållandena för verkets

administrativa personal måste betecknas som mindre gynnsamma, anser

jag mig likväl icke nu kunna tillstyrka detta förslag. Jag räknar emellertid

med att ännu en amanuens i befordringsgången anställes utöver de två, som

jag tidigare tillstyrkt för försöksavdelningen. Till inrättande av en ny

kansliskrivartjänst kan jag icke medverka. En viss ökning av biträdespersonalen

utöver vad som behöves för försöksavdelningens räkning torde

dock vara erforderlig. Jag beräknar för detta ändamål ett belopp av 8 000

kronor. För löneklassuppflyttningar m.m. beräknar jag vidare ett ökat

medelsbehov av 10 000 kronor. Vad jag sålunda anfört påkallar en höjning

av anslagsposten till 900 000 kronor. I anslutning till vad chefen för finansdepartementet

anfört under för flera huvudtitlar gemensamma frågor om

en generell nedskärning av avlöningsanslagen bör emellertid detta belopp

sänkas med 50 000 kronor. Anslagspostens slutsumma‘kommer sålunda att

uppgå till 850 000 krojior.

För rörligt tillägg har innevarande budgetår beräknats 174 600 kronor.

Vid oförändrade beräkningsgrunder synes posten böra höjas till 179 900

kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 167.

31

Hela anslaget beräknar jag sålunda till 785 000 + 100 300 + 62 800 -j+

850 000 -f- 179 900 = 1 978 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

av 149 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som föranledes

av vad föredraganden förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 785 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 100 300

3. Arvoden och särskilda ersättninsar till in
spektörer

och sakkunniga biträden m. m.,

förslagsvis ............................ 62 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 850 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 179 900

Summa kronor 1 978 000;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1951/52 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 978 000 kronor.

2:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (propositionen nr 136 s. 58, 59 och 63), vilket innebär en anslagshöjning

med 76 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 472 000 kronor.

3:o) Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. in. Kungl. Maj:t har

(propositionen nr 136 s. 60—62 och 63) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1951/52 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 167.

I de i det föregående redovisade motionerna 1:433 och II: 564 har ett

yrkande framställts, som påverkar det nu förevarande anslaget i höjande

riktning med 52 900 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

får under hänvisning till vad utskottet under avd. I. anfört beträffande yrkandet

i motionerna I: 433 och II: 564 hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 433 och II: 564, till Skolöverstyrelsen:

Försöksverksamhet m. m. för budgetåret

1951/52 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

Stockholm den 22 maj 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Heiding, Gillström,

fröken Andersson, herrar Sundelin, Näsström, Hesselbom, Edin,

Einar Persson, Bergh, Birger Andersson, Edvin Thun, Bergman och Pålsson;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Svensson i Grön vik, Andersson i Malmö, Wallentheim, Svensson

i Ljungskile, Rubbestad, Ståhl, Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Jansson

i Kalix, Birke och Gustafsson i Stockholm.

Reservation

beträffande försöksverksamheten av herr Ohlon.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning i vissa fall i anledning av yrkessjukdom. a1 i texten