Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951/52 till ny ungdomsanstalt för svårbehandlade m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1951-05-22 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:170, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951/52 till ny ungdomsanstalt för svårbehandlade m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

1

Nr 170.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1951/52 till ny ungdomsanstalt

för svårbehandlade m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t beträffande kapitalbudgeten under

statens allmänna fastighetsfond (bilaga 23, punkterna 3—5) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1951/52 beräkna

investeringsanslag för följande ändamål, nämligen till Ny ungdomsanstalt

500 000 kronor, till Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero 70 000

kronor samt till Vattenanläggning för fångvårdsanstalterna på Hall och Håga

104 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 122, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för

den 9 mars 1951, i ämnet framlagt de förslag, vilka framgå av den följande

redogörelsen.

l:o) Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade. Kungl. Maj:t har (punkt 1,

s. 2—28) föreslagit riksdagen att till Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade

för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Kungl. Maj :t uppdrog den 28 oktober 1949 åt fångvårdsstyrelsen att med

biträde av sakkunniga utreda frågan om inrättande av ny sluten ungdomsanstalt

för sådant manligt klientel, som nu intages på de.provisoriska ungdomsanstalterna

i Uppsala och Ystad. Styrelsen och de särskilt tillkallade

sakkunniga, som vid bedrivandet av förevarande utredning benämnt sig

ungdomsanstaltsutredningen, ha efter fullgjort uppdrag med skrivelse den

15 december 1950 avlämnat sitt betänkande med förslag till en anstalt för

svårbehandlade (SOU 1950:47).

Genom införandet av lagen om ungdomsfängelse har avsetts att för lagbrytare

i åldern 18—21 år skapa en behandlingsform, som skall giva de intagna

fostran och utbildning på särskilda ungdomsanstalter. Ungdomsfängelset

avsågs ursprungligen endast för normalklientel. Lagen har emellertid

med riksdagens godkännande erhållit en vidsträcktare tillämpning än som

från början varit avsedd. Departementschefen har förutsatt, att de svårbehandlade

unga lagbrytarna, psykopater och andra, alltjämt skola kunna

dömas till ungdomsfängelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 170.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Det av ungdomsanstaltsutredningen framlagda förslaget avser inrättande

av en specialanstalt för manligt, svårbehandlat ungdomsfängelseklientel.

Förslaget bygger på erfarenheter av liknande moderna ungdomsanstalter i

utlandet och av socialvårdens ungdomsvårdsskolor i vårt land. Förslaget

grundar sig på den principen att klientelet ur såväl rena behandlingssynpunkter

som säkerhetskrav uppdelas i små grupper, som skola hållas väl

avskilda från varandra, »den lilla gruppens princip». En annan ledande

tanke är att klientelets behov av medicinsk-psykologisk behandling blir tillgodosett.

Departementschefen finner de grundläggande principerna för den

tilltänkta behandlingen bärande och anser alltså synnerligen önskvärt att

en anstalt av föreslagen beskaffenhet kommer till stånd.

Kostnaderna för anläggandet av anstalten ha av utredningen med utgångspunkt

från prisläget sommaren 1950 beräknats till 6 350 000 kronor.

Med hänsyn till nödvändigheten av att, särskilt i rådande statsfinansiella

läge, alla möjligheter tillvaratagas för att nedbringa kostnaderna för den

nya anstalten, anser departementschefen, att spörsmålet om den närmare

utformningen av anstalten bör underkastas ytterligare granskning. Departementschefen

har för avsikt att låta verkställa en dylik översyn. Härvid

får emellertid, framhåller departementschefen, självfallet icke, i syfte att

vinna besparingar, någon rubbning ske i de grundläggande principer för anstalten,

till vilka departementschefen anslutit sig. Ehuru departementschefen

sålunda i avvaktan på resultatet av översynen icke för närvarande kan

taga slutlig ställning till utredningens förslag i alla enskildheter, anser departementschefen

sig dock redan nu böra närmare utveckla sin principiella

inställning till den tilltänkta anstalten. Departementschefen har härom anfört

följande.

Vid planläggningen av den nya anstalten torde man såsom utredningen

böra räkna med ett elevantal mellan 60 och 70. De grupper, i vilka klientelet

bör uppdelas, torde icke böra omfatta flera elever än att syftet med

den avsedda behandlingsformen uppnås. Varje sådan behandlingsrupp bör

förläggas till en särskild paviljong, belägen på lämpligt avstånd från övriga

byggnader. Den byggnadstekniska utformningen av paviljongerna torde

böra närmare prövas vid den kommande översynen.

I fråga om säkerhetsanordningar har utredningen förutsatt att till en

början endast såsom isoleringsavdelning avsedd paviljong bör förses med

nätstängsel. Länsstyrelsen i Östergötlands län och Sveriges fångvårdsmannaförbund

anse däremot, att säkerhetsanordningarna redan från början borde

utbyggas kraftigare. Å andra sidan har socialstyrelsen ifrågasatt viss uppmjukning

av utredningens förslag på denna punkt. För egen del anser jag

det viktigaste i utgångsläget vara, att byggnadsplanen medgiver, att mekaniska

stängselanordningar lätt kunna uppföras kring byggnaderna om så

erfordras. Man måste vidare förutsätta att paviljongerna bliva i sig själva

mycket solitt utförda. Till åstadkommande av säkerhet bidrager vidare i

hög grad smågruppssystemet med dess intima kontakt mellan elever och

personal. Skulle klientelet visa oro eller farlighet, synes det riktigast att

temporärt förstärka tillsynen på avdelningen i fråga. Såvitt möjligt bör

omslutningsmur eller annat stängsel kring hela anstaltsområdet undvaras

dels på grund av de pedagogiskt ogynnsamma verkningar som ett dylikt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

3

ytterstängsel medför och dels på grund av de höga kostnader som äro förbundna

med dess uppförande och kontinuerliga bevakning. I sistnämnda

hänseende må framhållas, att enligt all erfarenhet även höga stängsel äro

till ringa nytta, om de ej äro bevakade. Jag ansluter mig sålunda i fråga

om säkerhetsanordningarnas yttre utformning i huvudsak till utredningens

förslag. Därvid vill jag emellertid understryka betydelsen av att rymningarna

från en anstalt av det förutsatta slaget icke få bliva så talrika, att de

medföra svårigheter för bygdens befolkning. Skulle så bliva fallet, böra

ytterligare åtgärder vidtagas, såsom utökning av bevakningen och anordnande

av omslutningsstängsel.

Såsom förut nämnts kännetecknas den föreslagna utformningen av anstalten,

förutom av »den lilla gruppens princip», av anordningar för att tillgodose

klientelets behov av medicinsk-psykologisk behandling. Anstalten

föreslås sålunda utrustad med bl. a. en särskild mottagningsavdelning för

nykomlingar samt en sjukavdelning. Mot utredningens förslag i dessa avseenden

har jag i princip icke något att erinra.

På grundval av en undersökning av ungdomsfängelseklientelet har utredningen

föreslagit, att verkstäder inrättas för utbildning i metallarbete,

bil- och motorreparationer samt byggnadsarbete. Jag biträder detta förslag

och anser likaså i enlighet med utredningen, att utbildning lämpligen bör

anordnas i trädgårdsarbete. Däremot kan jag — främst med hänsyn till

angelägenheten av att i görligaste mån begränsa anläggningskostnaderna

för anstalten — icke tillstyrka förslaget om uppförande av ett maskintvätteri.

Det fåtal intagna som avsetts skola beredas undervisning i nämnda

yrke torde utan olägenhet kunna erhålla utbildning inom annan vid anstalten

förekommande yrkesgren. Med anledning av vad överstyrelsen för

yrkesutbildning anfört beträffande yrkesutbildningens bedrivande m. m.

torde denna fråga, vars lösning i ena eller andra riktningen icke inverkar

på anstaltens utformning, böra upptagas till ytterligare övervägande av

fångvårdsstyrelsen.

Den av utredningen och i vissa remissyttranden berörda frågan om det

lämpligaste intagningsförfarandet är jag för närvarande icke beredd att

taga någon bestämd ställning till. Denna fråga synes böra göras till föremål

för ytterligare överväganden.

Det synes mig fullt klart, att anstalten på grund av sin karaktär bör ställas

under ledning av en psykiater, vilken även bör fungera såsom rådgivande

psykiater vid andra ungdomsanstalter. Huruvida jämte denne någon

ytterligare läkare bör finnas vid anstalten torde närmare få övervägas vid

den tilltänkta översynen. Likaså torde därvid få prövas den nya anstaltens

personalbehov i övrigt samt frågor angående löneställning och tjänstebenämning.

Utredningens uppslag att utnyttja lämpliga personer i anstaltens grannskap

såsom anstaltsbesökare anser jag vara mycket betydelsefullt. De försök

i nämnda hänseende som hittills gjorts i vårt land ha i stort sett utfallit

väl och mana till efterföljd. Det bör emellertid tillses, att dessa anstaltsbesökare

icke tilldelas större uppgifter än de mäkta med. Sålunda böra de

icke anlitas för uppgifter tillhörande socialtjänsten — anskaffande av arbete

efter frigivning o. d. — utan uteslutande hänvisas att fylla den vänligt inställda

och förestående medmänniskans roll.

I enlighet med vad medicinalstyrelsen och ungdomsfängelsenämnden uttalat

bör den nya anstalten ställas under tillsyn av medicinalstyrelsens inspektör

för barna- och ungdomsvården.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 170.

I likhet med utredningen anser departementschefen, att den nya anstalten

bör förläggas till en plats inom bekvämt räckhåll för anstalten å Skenäs. Med

den nuvarande förläggningen av en mottagningsanstalt i Nyköping, en öppen

anstalt å Skenäs samt två slutna anstalter i Uppsala och Ystad äro ungdomsanstalterna

spridda över ett mycket stort område. Därjämte finnes

anordnad en liten öppen anläggning, Björkahemmet, utanför Stockholm, för

elever som i regel blott bo på hemmet och arbeta utanför. Såsom framgår

av nästfoljande anslagspunkt avses ytterligare en liknande anläggning av

öppen typ, Hildero, skola tillkomma i Asmundtorp utanför Landskrona. I

ett anstaltssystcm, som bygger på differentiering av klientelet mellan olika

anstalter efter dess beteendetyper och behandlingsbehov, är det förenat med

betydande nackdelar att ha långa och obekväma transportvägar. De stora

avstånden försvåra därjämte möjligheterna till gemensamt utnyttjande av

läkare och annan specialutbildad personal. Dessa synpunkter göra sig ej

så mycket gällande i fråga om sådana mindre anstalter som Björkahemmet

och Hildero, för vilka klientelet huvudsakligen blir särskilt utvalt, men äro

av väsentlig betydelse för ungdomsfängelsets huvudanstalter.

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat om att sedan riksdagens

revisorer år 1949 kritiserat det stora antalet omplaceringar av fångvårdsklientelet

mellan olika anstalter utredning igångsatts inom justitiedepartementet

för att komma till rätta med detta problem. Flera olika möjligheter

ha därvid övervägts, bl. a. en uppdelning av fångvårdens anstalter

enligt ett räjongsystem med centralfängelserna som huvudanstalter och en

grupp av närliggande slutna anstalter och kolonier som differentieringsanstalter.

Genom en dylik anordning skulle man för huvudmassan av fångklientelet

kunna begränsa transporterna till anstalter som ligga så nära, att

transporterna regelmässigt kunna verkställas med huvudanstaltens bil. Även

i andra hänseenden synes det möjligt att vinna betydande fördelar med ett

sådant system. Om detta skulle genomföras, böra uppenbarligen ungdomsbehandligen

och abnormbehandlingen bilda särskilda specialräjonger. Därvid

bör man enligt departementschefens mening särskilt inom ungdomsbehandlingen

sträva efter att få anstalterna så förlagda, att de lätt kunna nås

från varandra.

Vad beträffar den närmare placeringen av den nya anstalten har utredningen,

sedan flera olika förslag undersökts, slutligen stannat vid att föreslå

en del av kronoegendomen Tuna i Rystads socken vid sjön Roxen i Östergötland.

Det avsedda området synes enligt departementschefen utgöra en i

olika hänseenden mycket lämplig förläggningsplats. Naturförhållandena äro

utmärkta för ändamålet, en större stad, Linköping, ligger på det lämpliga

avståndet av cirka en mil, och till den andra stora ungdomsanstalten, Skenäs,

kan man komma med 1 V-—2 timmars bilresa. Med hänsyn härtill och då

staten skulle taga i anspråk sin egen mark samt det närmaste samhället,

Ekängen, ligger på andra sidan ett åtskiljande, mer än en kilometer brett

skogsområde, har departementschefen ansett av länsstyrelsen i Östergötlands

län och ortsbefolkningen uttryckta farhågor icke kunna tillmätas så stor be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

5

tydelse, att anstalten på grund därav bör förläggas på annat håll. Departementschefen

tillstyrker således utredningens förslag angående anstaltens

placering. Det av utredningen föreslagna namnet Roxtuna anses vara väl

valt och har redan allmänt godtagits i diskussionen om den nya anstalten.

Då anstaltsområdet är avsett att tagas i anspråk för annat ändamål än

jordbruk förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga

bestämmelser angående överförande i redovisningshänseende av ifrågavarande

markområde från domänverkets fond till fångvårdsstyrelsens delfond

av statens allmänna fastighetsfond samt att i samband därmed föreskriva

med vilka värden fonderna skola ned- resp. uppskrivas.

Med övertagandet av nu avsedda markområde förutsättes följa skyldighet

för fångvården att anordna viss vattenledning för huvudegendomens räkning

samt att svara för att befintliga avlopp och öppna diken hållas i stånd m. m.

I den mån härmed sammanhängande kostnader äro av engångsnatur och stå

i direkt samband med den nya anstaltens uppförande, anses medel för deras

bestridande böra beräknas under det anslag å kapitalbudgeten som begäres

för förberedande arbeten för den nya anstalten. 1 övrigt förutsättas kostnaderna,

där de icke skola gäldas från statens allmänna fastighetsfond, få bestridas

med anlitande av fångvårdsanstalternas omkostnadsanslag. På domänstyrelsen

bör ankomma att med huvudegendomens arrendator överenskomma

om den nedsättning av arrendeavgälden, som är skälig med hänsyn

till hans frånträdande av visst område till den nya anstalten.

För nästa budgetår anses anslag böra äskas endast för sådana förberedelsearbeten,

vilka icke ha direkt sammanhang med anstaltens definitiva utformning.

Sålunda torde medel böra finnas tillgängliga för vissa kostnader i

samband med omdisposition av marken ävensom för röjningsarbeten, väg^

och vattenanläggningar, ritningar m. m. De sammanlagda kostnaderna härför

ha uppskattats till högst 500 000 kronor. Sedan ståndpunkt tagits till anstaltens

slutliga utformning avser departementschefen att återkomma till de

anslagsäskanden som påkallas därav.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ivar Nilzon (1:401) och den andra inom andra kammaren av herr

Johansson i Mysinge (11:546), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att med avslag på Kungl. Maj :ts proposition nr 122 i vad den avser

anslag till ny ungdomsanstalt för svårbehandlade hos Kungl. Maj :t begära

ny omprövning av ifrågavarande ärende med hänsynstagande till de synpunkter

som i motionerna anförts eller, därest riksdagen skulle bifalla

Kungl. Maj :ts ifrågavarande proposition, att riksdagen måtte uttala sig för

att den nya ungdomsanstalten redan från början förses med sådana säkerhetsanordningar

att rymningsförsök kunna effektivt förhindras;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sunnc (1:402) och den andra inom andra kammaren av herr Rcrgstrand

(II: 548), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 170.

förslag om anvisande av 500 000 kronor till förberedelsearbeten för den

planerade anstalten Roxtuna;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Eskilsson och Cassel (I: 403) och den andra inom andra kammaren

av fröken Wetterström m. fl. (II: 547), i vilka hemställts, att riksdagen

med avslag å Kungl. Maj :ts proposition angående anslag till ny ungdomsanstalt

för svårbehandlade m. m. måtte hemställa om ny utredning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas

till motionerna II: 546, II: 548 och I: 403.

I skrivelse till statsutskottet den 3 april 1951 ha stadsfullmäktige i Linköping

hemställt, att utskottet vid behandlingen av förevarande ärende

måtte taga hänsyn till i huvudsak följande synpunkter.

Linköping har ökat sitt invånarantal från 35 234 den 31 december 1938

till 54 552 den 31 december 1950. Staden har icke någon annan tillfredsställande

badplats än det 1938 invigda och inom själva stadsbebyggelsen belägna

konstgjorda Tinnerbäcksbadet, vilket för en stad av Linköpings nuvarande

storlek icke är till fyllest. Området kring Roxens sydöstra strand

med Tuna kronoegendom och det därå belägna föreslagna anstaltsområdet

är det enda vid Linköping, där ett friluftsbad av någorlunda tillfredsställande

beskaffenhet skulle kunna ordnas och till vilket stadsborna skulle ha

möjlighet att dagligen färdas med cykel. Området är dessutom det enda

strandområde vid Roxen i Linköpings närhet, som är skogbevuxet och som

erbjuder möjligheter för en trivsam sommarstugebebyggelse. Med hänsyn

till det anförda framstår det som ett önskemål att en omprövning av plats

för ungdomsanstalten måtte komma till stånd.

Utskottet. Det är för riksdagen väl känt, åt tsvensk fångvård för närvarande

befinner sig i ett brytningsskede, som har karaktären av en djupgående

kris. Yrkesutbildning och fostran ha endast delvis kunnat genomföras på

ett sätt, som svarar mot de straffverkställighetsprinciper vilka riksdagen

avsett skola tillämpas. Svåra oroligheter ha förekommit i de slutna anstalterna.

Rymningar ha snart sagt hört till ordningen för dagen. Återfallen i

kriminalitet ha varit talrika.

Vad särskilt angår frågan om behandlingen av unga lagöverträdare avsågs,

som i propositionen framhållits, genom införandet av lagen om ungdomsfängelse

att för lagbrytare i åldern 18—21 år skapa en behandlingsform,

som under beaktande av elevernas individuella behov och förutsättningar

skulle giva de intagna fostran och utbildning på särskilda ungdomsanstalter.

Med utgångspunkt från att de principer, på vilka denna

lagstiftning bygger, i stort sett äro sunda och riktiga, ansluter sig utskottet

till clepartementschefens uppfattning att de ogynnsamma erfarenheterna

av denna behandlingsform icke förrän den fått prövas under fullvärdiga

omständigheter kunna utgöra ett skäl för en begränsning av nuvarande tilllämpning

av ungdomsfängelselagen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

7

I motionerna I: 402 och II: 548 uttalas, att det inom landet råder mycket

delade meningar om effekten av arbetet vid våra ungdomsvårdsskolor och om

vårt öppna ungdomsfängelse vid Skenäs hittills motsvarat förväntningarna.

I stort måste nog, sägs det i motionerna, konstateras att vi tills vidare sakna

övertygande bevis för att de teoretiskt så välgrundade, nya behandlingsmetoderna

i sin praktiska tillämpning hittills vunnit de resultat och givit samhället

det utbyte man väntat. Dessa uttalanden torde, såvitt de avse ungdomsfängelset

— anledning saknas för utskottet att i förevarande sammanhang

behandla ungdomsvårdsskolorna — giva ett riktigt uttryck åt en

opinion, som kommit att omfatta ifrågavarande behandlingsform med växande

besvikelse och misstro. För egen del anser utskottet, att de nedslående

erfarenheterna kunna bero på den bristfälliga anstaltsorganisationen och

de i övrigt otillfredsställande behandlingsresurserna. Utskottet finner därför

vad i motionerna på denna punkt anförts snarast utgöra ett motiv för

att tillföra ungdomsfängelset de resurser, som erfordras för att man skall

kunna få en uppfattning av vad denna behandlingsform under tillfredsställande

betingelser duger till.

Utskottet anser liksom departementschefen att en nyorientering av behandlingstekniken

bör komma till stånd. Härvid synes det utskottet att

själva personaluppsättningen är av utomordentlig betydelse för att åsyftade

resultat skola uppnås. Ehuru man enligt utskottets mening härvidlag icke

får överdriva betydelsen av teoretisk utbildning i olika avseenden, finner utskottet

liksom departementschefen en förstärkning av det psykologiska inflytandet

på behandlingen angelägen. Med hänsyn till den abnormitetsbelastning

som föreligger hos det ungdomsfängelseklientel som behöver specialbehandling

förordar utskottet även att det medicinska inflytandet på

behandlingen av detta klientel förstärkes.

Fångvårdens byggnadsbestånd är i huvudsak ålderdomligt. Byggnaderna

äro därjämte otillräckliga för nuvarande beläggning. För det svårbehandlade

klientelet finnes icke någon anstalt av tillräckligt effektiv karaktär. Med

hänsyn härtill ansluter sig utskottet, som understryker att man icke får

hysa övertro på själva anstaltsbyggnadens roll i behandlingsprogrammet, till

departementschefens uppfattning att inrättandet av en ny och effektiv anstalt

för svårbehandlade ungdomar är en angelägenhet av stor vikt.

Vad departementschefen anfört i fråga om grunderna för behandlingen

vid den tilltänkta anstalten finner sig utskottet i princip kunna tillstyrka.

Utskottet förordar alltså, att klientelet ur såväl rena behandlingssynpunkter

som säkerhetskrav uppdelas i små, väl avskilda grupper, »den lilla gruppens

princip». Utskottet har ovan jämväl förordat, att klientelets behov av

medicinsk-psykologisk behandling blir tillgodosett.

Departementschefen bär i fråga om kostnaderna för anstalten uttalat att

de måste bli jämförelsevis betydande; med utgångspunkt från prisläget sommaren

1950 ha de beräknats till 6 350 000 kronor. Som socialstyrelsen uttalat

torde kostnaderna med numera inträffade prisstegringar komma att

uppgå till 8 200 000 kronor. Departementschefen anser kostnadsfrågan vara

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 170.

så betydelsefull, att spörsmålet om den närmare utformningen av anstalten

bör underkastas ytterligare granskning. Departementschefen har för avsikt

att låta verkställa en dylik översyn, varvid emellertid självfallet icke, i syfte

att vinna besparingar, någon rubbning får ske i de grundläggande principerna

för anstalten. I motionerna I: 401 och II: 546 uttalas att av statskontoret

anförda erinringar i anledning av kostnadernas storlek böra bli föremål

för övervägande vid en förnyad omprövning av anstaltsfrågan. I motionerna

I: 402 och II: 548 anföres, såvitt nu är i fråga, att inför de väldiga

kostnader, som den projekterade anläggningen kommer att draga, den frågan

i första hand inställer sig, om utbytet för samhället kan motivera en så

avsevärd investering. Vidare uttalas, att det tills vidare icke kunnat göras

sannolikt, att icke genom mindre kostnadskrävande och för våra möjligheter

bättre anpassade åtgärder lika goda resultat kunna vinnas. I motionerna

I: 403 och II: 547 uttalas, att motionärerna finna att planerna på ett

ungdomsfängelse vid Roxtuna måste revideras, så att kostnaderna för såväl

anläggningen som löpande vård väsentligen beskäras. Innan en ny kalkyl

framlagts, synes anslag för planens realiserande icke böra beviljas.

För egen del finner utskottet i likhet med motionärerna de av ungdomsanstaltsutredningen

framlagda kostnadsberäkningarna, vara alltför höga för

att kunna av riksdagen godtagas. Att märka är att till de nu redovisade

kostnaderna komma erforderliga belopp för inrättande av ett antal kolonier.

Även om anstalten med hänsyn till de speciella kraven ur behandlings- och

säkerhetssynpunkt måste bli förhållandevis dyr och även om kostnaderna,

såsom i propositionen framhålles, på lång sikt kunna komma att motsvaras

av besparingar på grund av minskat antal återfall i brott och minskat behov

av samhällsvård, kvarstår dock behovet av en väsentlig nedskärning av utredningens

förslag i fråga om byggnadskostnaderna. Utskottet förordar därför,

att den av departementschefen förordade översynen kommer till stånd,

innan frågan om anslag till själva anstalten underställes riksdagen.

Vid översynen synes en allsidig och ingående prövning böra ske av alla

möjligheter att åstadkomma väsentliga besparingar utan att de mest grundläggande

principerna för anstalten rubbas. För att detta mål skall vinnas

bör den blivande utredningen innefatta en förstärkt representation för allmän

ekonomisk och administrativ erfarenhet. Bland uppslag i fråga om

byggnadskostnaderna, som vid omprövningen böra komma under övervägande,

vill utskottet nämna möjligheten att lösa gruppernas förläggningsfråga

genom tillämpning av radhus- eller stjärnhusbyggnadssätt. Övervägas

bör också, om icke billigare material kan komma till användning, utan att

säkerhetskravet eftersättes. Möjligen skulle vissa byggnader kunna uppföras

av monteringsfärdigt material. Utnyttjande i största möjliga utsträckning

av fångvårdsklientelets arbetskraft vore självfallet ägnat att nedbringa

kostnaderna. Det torde böra undersökas om det icke räcker att personalbostäder

uppföras vid själva anstalten huvudsakligen endast för den för

vården och bevakningen erforderliga personalen. Beträffande möjligheterna

att bereda övrig personal bostäder synas överläggningar böra upptagas med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

9

Åkerbo blivande slorkommun. I fråga om de löpande kostnaderna synes

omprövningen i första hand böra avse personaluppsättningen.

Ehuru utskottet utgår från, att det bakom ovan redovisade motionsyrkanden

liggande syftet genom det ovan anförda i huvudsak tillgodosetts, förordar

utskottet att dessa motionsyrkanden med hänsyn till sin avfattning

antingen icke bifallas eller ock icke föranleda åtgärd.

Vad departementschefen anfört i fråga om säkerhetsanordningar för anstalten

kan, såsom i motionerna 1:401 och 11:546 framhålles, synas ägnat

att inge betänkligheter. Allmänt sett kan det enligt utskottets mening knappast

anses förenligt med rättssäkerheten att en liten grupp kriminella element

tillåtes vålla svårigheter för den laglydiga befolkningen i en hel bygd. Å

andra sidan torde, såsom departementschefen framhållit, skäl tala mot uppförandet

av en omslutningsmur eller ett stängsel. Vid övervägande av denna

fråga har utskottet, om än med tvekan, funnit sig böra förorda departementschefens

förslag, innebärande att endast såsom isoleringsavdelning avsedd

paviljong nu förses med nätstängsel, men att beträffande anstalten i övrigt

byggnadsplanen utformas så, att mekaniska stängselanordningar lätt

kunna uppföras om så erfordras. Skulle rymningarna bli så talrika, att de

medföra svårigheter för bygdens befolkning, böra ytterligare åtgärder vidtagas,

såsom utökning av bevakningen och anordnande av omslutningsmur.

Det alternativa yrkandet i motionerna 1:401 och 11:546 i fråga om säkerhetsanordningar

torde vid ett bifall till utskottets ovanstående förslag

icke böra av riksdagen bifallas.

Med hänsyn till vad som anförts i motionerna I: 401 och II: 546 ävensom

av stadsfullmäktige i Linköping angående anstaltens förläggning har utskottet

ställt sig betänksamt gentemot departementschefens förslag i fråga

om den nya anstaltens förläggning. Utskottet har likväl slutligen funnit sig

böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag i denna del. Vid detta ställningstagande

har utskottet låtit sig vägledas av synpunkten, att betydande fördelar synas

stå att vinna genom att transporterna till och från Skenäs kunna verkställas

med anstaltens bil och att någon annan förläggningsort icke synes stå att

uppbringa inom den räjong, som möjliggör användande av detta transportsystem,

Med anledning av förslaget att den nya anstalten bör ställas under tillsyn

av medicinalstyrelsens inspektör för barna- och ungdomsvården vill utskottet

erinra, att fångvårdsstyrelsen såsom sakkunnig i hälsovårdsärenden har

en högt kvalificerad psykiater. Med hänsyn härtill och då varje läkare beträffande

utövningen av sin verksamhet är ställd under medicinalstyrelsens

inseende avstyrker utskottet ifrågavarande förslag såsom innebärande en

överorganisation.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet

anledning till annan erinran än att det äskade beloppet för sådana

förberedelsearbeten, vilka icke ha direkt sammanhang med anstaltens definitiva

utformning, med hänsyn till vad utskottet ovan anfört synes kunna

reduceras till 300 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:401 och 11:546, 1:402 och II:

548 samt I: 403 och II: 547

a) till Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade för budgetåret

1951/52 under statens allmänna fastighetsfond anvisa

ett investeringsanslag av 300 000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört i fråga om översyn av kostnaderna för den nya

ungdomsanstalten.

2:o) Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero. Kungl. Maj:t har (punkt 2,

s. 28—33) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero

för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 70 000 kronor.

Sedan de som ungdomsanstalter använda kolonierna Mäshult och Leverstad

av olika anledningar befunnits olämpliga för att vidare tagas i anspråk

för sådant ändamål och därför nedlagts, har tillgången på öppna platser

och på differentieringsmöjligheter inom den öppna ungdomsfängelsevården

minskat så att allvarlig fara uppstått för ungdomsfängelsets funktion. Sålunda

är läget för närvarande sådant, att ett icke obetydligt antal ungdomsfängelseelever,

som bort erhålla öppen vård, måst omhändertagas på slutna

anstalter, vilket strider mot såväl ungdomsfängelselagens bokstav som dess

syfte. Det är därför synnerligen angeläget att beträffande ifrågavarande klientel

snarast få till stånd vidgade resurser för öppen och differentierad vård.

Då det icke synes möjligt att omändra någon redan befintlig koloni till ungdomsanstalt

anses en ny koloni böra upprättas.

En dylik koloni, avsett för ungdomsfängelseelever med god prognos, vilka

huvudsakligen kunna sysselsättas med arbete under frigång, föreslås skola

förläggas vid egendomen Hildero utanför Landskrona.

Mot koloniens förläggning till Hildero har kommunalnämnden i Asmundtorps

kommun framfört erinringar, varvid åberopats bl. a. att kommunen

hos socialstyrelsen ansökt att få förvärva egendomen för anordnande av

medborgarhus samt att anstalten skulle utgöra hinder för kommunens utveckling

och planerad bebyggelse ävensom medföra en allmän känsla av

otrygghet inom kommunen. Departementschefen har ansett de av kommunalnämnden

sålunda uttalade farhågorna överdrivna och icke kunna tillmätas

någon avgörande betydelse.

Vid den nya kolonien, som tills vidare anses böra vara anknuten till

Ystadsanstalten, förutsättes skola beredas plats för ett 15-tal elever som visat

pålitlighet och andra förutsättningar för vård under fria former. Hinder bör

icke möta mot att elever med god prognos överföras till anstalten direkt från

mottagningsanstalten.

För att Hildero skall kunna tagas i anspråk som ungdomsanstalt, är det

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

11

nödvändigt att vissa ombyggnads- och förbättringsarbeten bliva utförda på

huvudbyggnaden. Kostnaderna härför ha beräknats till 70 000 kronor.

Den nya koloniens personaluppsättning föreslås skola utgöras av en föreståndare

i Ce 19, en biträdande husföreståndare i Cg 13 samt, med anställning

såsom extra tjänstemän, en överkonstapel, en vaktkonstapel och ett

ekonomibiträde. Härjämte förordas inrättande av en tjänst för deltidsanställd

kurator med ett arvode av 1 800 kronor för år. Till Ystadsanstaltens

föreståndare föreslås skola utgå ett årligt arvode av 300 kronor för bestyr i

samband med koloniens anknytning till nämnda anstalt. Då samtliga ifrågavarande

personalkostnader täckas av redan framställda anslagsäskanden erfordras

icke nu någon ytterligare uppräkning av avlöningsanslaget för fångvårdsanstalterna.

Beträffande den fortsatta redovisningen av egendomen Hildero förordas,

att byggnaderna bokföras å fångvårdsstyrelsens delfond av statens allmänna

fastighetsfond och jordområdena å statens domäners fond. Det förutsättes få

ankomma på Kungl. Maj :t att meddela härför erforderliga bestämmelser.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herrar Hansson i Önnarp och Hansson i Skegrie väckt

motion (II: 549), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av proposition

nr 122 måtte besluta att dels avslå det under punkt 2 äskade investeringsanslaget

av 70 000 kronor till byggnadsarbeten vid egendomen Hildero

och dels uttala att nämnda egendom måtte försäljas till Asmundstorps kommun

i Malmöhus län.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas

till motionen.

Utskottet understryker departementschefens uttalande att vid anstalten

bör beredas plats för elever som visat pålitlighet och andra förutsättningar

för vård under fria former. Om så sker, torde de i motionen II: 549 avsedda

farhågorna hos ortsbefolkningen — vilka skulle kunna med samma rätt

åberopas beträffande varje ort, dit en koloni föreslås förlagd — komma att

befinnas överdrivna. Med hänsyn härtill och då vad i övrigt i motionen anförts

icke torde böra föranleda ett frångående av departementschefens förslag,

föreslår utskottet att motionen icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 549 till Byggnadsarbeten vid egendomen

Hildero för budgetåret 1951/52 under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 70 000

kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 170.

3:o) Vattenanläggning för fångvårdsanstalterna på Hall och Håga. Kungl.

Maj:t har (punkt 3, s. 34—37) föreslagit riksdagen att till Vattenanläggning

för fångvårdsanstalterna på Hall och Håga för budgetåret 1951/52 anvisa

ett investeringsanslag av 30 000 kronor.

Med hänsyn till de svårigheter som yppat sig att tillgodose vattenbehovet

vid fångvårdsanstalterna på Hall och Håga anvisade riksdagen för budgetåret

1948/49 ett investeringsanslag av 116 000 kronor för anläggande av en

vattenledning till sjön Uttran. Därvid förutsattes dock att man genom vissa

grundvattenundersökningar skulle pröva, huruvida icke en annan anordning

vore att föredraga, och Kungl. Maj :t erhöll befogenhet att disponera

anvisade medel på sätt som kunde befinnas mest ändamålsenligt.

Vattenförsörjningen för ifrågavarande anstalter befinner sig i ett läge,

som nödvändiggör att frågan snarast ordnas på ett betryggande sätt. Departementschefen

har nu ansett sig böra förorda, att anstalterna anslutas till

Södertälje stads vattennät. Kostnaderna härför ha beräknats till cirka

196 000 kronor. Då detta behov till ett belopp av 116 000 kronor täckes av

redan anvisat anslag, föreslås för det härutöver erforderliga beloppet,

80 000 kronor, anvisas ett nytt anslag å riksstaten för budgetåret 1951/52.

Kostnaderna förutsättas skola i görligaste mån nedbringas genom anlitande

av fångarbetskraft.

Utskottet har under hand inhämtat, att Södertälje stad numera erbjudit

fångvårdsstyrelsen en vattenavgift av 25 öre per kubikmeter. Då den av

departementschefen förordade lösningen under sådana förhållanden synes

för statsverket förmånlig och då anslagsberäkningen icke givit utskottet anledning

till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vattenanläggning för fångvårdsanstalterna

på Hall och Håga för budgetåret 1951/52 under

statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 80 000 kronor.

Stockholm den 22 maj 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Gillström,

fröken Andersson, herrar Sundelin, Näsström, Hesselbom, Edin,

Einar Persson, Birger Andersson, Axel Andersson, Edvin Thun, Bergman,

Pålsson och Bengtson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Rubbestad, Eriksson i

Sandby, Bergstrand, Åkerström, Thapper, fröken Elmén, herr Birke, fru

Ericsson i Luleå, herrar Johansson i Mysinge och Nihlfors.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

13

Reservation

vid punkten l:o) (Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade)

a) av herrar Pålsson, Bengtson, Rubbestad, Bergstrand, Birke och Johansson

i Mysinge, vilka ansett, att utskottet bort med tillstyrkande av motionerna

föreslå riksdagen att avslå Kungl. Maj :ts förslag samt hos Kungl.

Maj :t hemställa om ny utredning och att därför

dels utskottets yttrande på s. 9 fr. o. m. det stycke, som börjar med orden

»Ehuru utskottet», t. o. m. det stycke, som slutar med »300 000 kronor»,

bort hava följande lydelse:

»Av det anförda framgår, att utskottet icke är berett tillstyrka anvisande

av medel förrän frågan om en ny ungdomsanstalt i sin helhet ytterligare

utretts.

Vid denna utredning synes även frågan om säkerhetsanordningar för

anstalten ävensom för övriga ungdomsanstalter som kunna påverkas av reformen

böra komma under omprövning med beaktande av de synpunkter,

som anförts i motionerna I: 401 och II: 546.

Med hänsyn till vad som anförts i nyssnämnda motioner ävensom av

stadsfullmäktige i Linköping angående anstaltens förläggning förordar utskottet

att även denna fråga tages under förnyat övervägande.

Vid detta ställningstagande saknar utskottet anledning att nu ingå på vad

departementschefen i övrigt anfört och föreslagit.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må med bifall till motionerna I: 401 och

II: 546, I: 402 och II: 548 samt I: 403 och II: 547

a) avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en ny, allsidig

utredning av frågan om en ny ungdomsanstalt för svårbehandlade,

vilken utredning — förutom kostnadsfrågan — i

sig bör innefatta frågorna om effektiva säkerhetsanordningar

även vid övriga ungdomsfängelseanstalter och platsen

för den nya anstaltens förläggning.»

b) av herr Skoglund i Doverstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:313 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1951/52 till ng ungdomsanstalt för svårbehandlade m. m. a1 i texten