Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

1951-03-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:18, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 18.

1

Nr 18.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde.

(4:e avd.)

Driftbudgeten.

Sjätte huvudtiteln.

1 :o) Kostnader för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket utförda arbeten

i anledning av surtekatastrofen. I propositionen nr 2 har Kungl. Maj :t (bilaga

5, s. 15 och 16 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen att till kostnader

för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket utförda arbeten i anledning

av surtekatastrofen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Med bifall till propositionen 1950: 256 har riksdagen å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1950/51 under elfte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 3 500 000 kronor till kostnaderna för vissa hjälpåtgärder

i anledning av den naturkatastrof, som den 29 september 1950 inträffade i

Surte vid Göta älv. Beträffande de närmare omständigheterna vid katastrofen

och de i samband därmed vidtagna åtgärderna torde få hänvisas till nyssnämnda

proposition.

Utöver de kostnader, som äro avsedda att täckas från det sålunda anvisade

anslaget, har katastrofen även förorsakat vissa kostnader för iordningställande

av trafiklederna. Såvitt nu kan bedömas torde det enligt departementschefen

icke bli nödvändigt att anvisa särskilda anslagsmedel för dessa

senare kostnader i vad de avse återställande av farleden i Göta älv eller

iordningställande av ny järnvägslinje.

Däremot har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att ett anslag av

600 000 kronor måtte anvisas till bestridande av kostnaderna för vissa av

väg- och vattenbyggnadsverket utförda arbeten i anledning av surtekatastrofen.

En närmare redogörelse för nämnda arbeten och kostnader lämnas

å s. 16 i propositionen. Styrelsen anför vidare, att kostnaderna för ifrågavarande

arbeten hittills bestritts från under händer varande medel, men framhåller

att de anslagsmedel som stå till styrelsens förfogande för innevarande

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 18.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 18.

budgetår icke förslå att slutligt täcka kostnaderna för berörda, helt oförutsedda

arbeten.

Departementschefen har anfört följande.

Med anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning bör å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett särskilt reservationsanslag

av 600 000 kronor med benämningen Kostnader för vissa

av väg- och vattenbyggnadsverket utförda arbeten i anledning av Surtekatastrofen.

Då anslaget huvudsakligen är avsett för åtgärder som erfordrats

för att återställa framkomligheten för motorfordonstrafiken, bör anslaget

avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kostnader för vissa av väg- och vattenbyggnadsverket

utförda arbeten i anledning av surtekatastrofen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/

51 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Kapitalbudgeten.

Statens affärsverksfonder.

2:o) Rörelsekapital för telegrafverket. I propositionen nr 2 har Kungl.

Maj:t (bilaga 16, punkt 1, s. 63—66 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen

att till Rörelsekapital för telegrafverket å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

Som följd av den vid 1944 års riksdag beslutade omläggningen av kapitalbudgeten

visade det sig nödvändigt att öppna vissa rörliga krediter i riksgäldskontoret

för att säkerställa bl. a. affärsverkens behov av rörelsemedel.

För telegrafverket fastställdes till en början en rörlig kredit av högst 25 miljoner

kronor, vilket maximibelopp år 1947 höjdes till 35 miljoner kronor.

Telegrafstyrelsen har hemställt, att ett investeringsanslag av 10 000 000

kronor måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

till rörelsekapital för telegrafverket. Såsom motivering för det ökade behovet

av rörelsemedel har telegrafstyrelsen anfört, att telegrafverkets behov

av sådana medel i huvudsak bestämmes dels av storleken av den nödvändiga

materiellagerhållningen, dels av behövliga medel för kassahållningen, för

krediter till verkets kunder huvudsakligen för samtals- och telegramavgifter

och för förskottering av utgifter, som skola ersättas verket av utomstående,

och dels av storleken av hos verket innestående depositioner och skattemedel

o. d. De väsentliga faktorer, som påverka behovet av rörelsemedel, äro

materiellagerhållningen och krediterna för samtals- och telegramavgifter.

Å s. 64 i propositionen ha intagits vissa av styrelsen lämnade siffror röran
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 18.

3

de förändringarna i behovet av rörelsemedel från den 30 juni 1944 till den

30 juni 1950. I anslutning till nämnda sifferuppgifter har styrelsen påpekat,

att telegrafverkets behov av rörelsemedel stigit avsevärt sedan den 30

juni 1944. Stegringen berodde dels på den starkt ökade omfattningen av rörelsen,

som bl. a. rent automatiskt medfört ökade krediter till verkets kunder,

och dels på den av rörelsens tillväxt mycket starkt stegrade anläggningsverksamheten,

som nödvändiggjort ökad lagerhållning och utökad verkstadsrörelse.

Eftersom den rörliga krediten egentligen endast vore avsedd

att möta tillfälliga fluktuationer i behovet av rörelsemedel men krediten

numera måst tagas permanent i anspråk till ett belopp, som under de två

senaste budgetåren icke underskridit 10 miljoner kronor (och rätteligep icke

borde ha underskridit 17 miljoner kronor), borde telegrafverket tillföras

förstärkning av rörelsemedlen genom att ett särskilt investeringsanslag anvisades

för ändamålet. Storleken av detta anslag syntes lämpligen kunna

fixeras till 10 miljoner kronor och borde anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår. Anvisandet av ett dylikt anslag innebure i sak icke annat

än en överflyttning av utav riksgäldskontoret redan utbetalade medel från

en rubrik till en annan.

Riksräkenskapsverlcet har intet haft att erinra mot telegrafstyrelsens

framställning.

Departementschefen har tillstyrkt telegrafstyrelsens förslag. Anslaget

skulle benämnas Rörelsekapital för telegrafverket. Genom anvisande av

detta anslag komme telegrafverkets tillgång på rörelsemedel att ökas med

10 miljoner kronor, om ej verkets rörliga kredit hos riksgäldskontoret minskades

med samma belopp. På de skäl telegrafstyrelsen anfört, vilka godtagits

av riksräkenskapsverket, ansåge sig departementschefen icke böra för närvarande

förorda en sänkning av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret.

Utskottet. Då telegrafverkets behov av ökade rörelsemedel får anses vara

väl styrkt, har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må till Rörelsekapital för telegrafverket å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa

ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

3:o) Anskaffning av godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 67—-70)

föreslagit riksdagen att till Anskaffning av godsvagnar å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000

kronor.

Till anskaffning av godsvagnar har för innevarande budgetår anvisats ett

anslag av 9 360 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att 10 000 000 kronor måtte anvisas å tillläggsstat

för innevarande budgetår till ytterligare anskaffning av godsvagnar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 18.

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 67—69).

Departementschefen har anfört följande.

Av järnvägsstyrelsens i det föregående lämnade redogörelse framgår, att

godsvagnsparken vid statens järnvägar är i stora delar överårig. Det årliga

återanskaffningsbehovet av godsvagnar har av olika skäl icke kunnat

tillgodoses i önskad utsträckning. Därtill kommer, att den fallande tendens,

som godstrafiken under efterkrigstiden visat, numera synes ha förbytts i en

ökning av transportbehovet. Nu nämnda omständigheter ha medverkat till

att en betydande brist råder på godsvagnar vid statens järnvägar. Läget synes

vara sådant, att åtgärder snarast böra vidtagas för att minska vagnbristen.

Jag finner mig sålunda böra förorda, att järnvägsstyrelsen får utvidga sitt

program för anskaffning av godsvagnar redan innevarande budgetår. Med

hänsyn till att statens järnvägars investeringsutgifter begränsats till 150

miljoner kronor anser jag mig dock, efter samråd med chefen för statens

järnvägar, böra förorda, att den ytterligare beställningen begränsas till ca

500 vagnar. Kostnaderna för en sådan leverans kunna nu uppskattas till

6,5 å 7 miljoner kronor. Av detta belopp böra 5 miljoner kronor anvisas å

tilläggsstat II och återstoden bestridas från nästa budgetårs anslag till anskaffning

av godsvagnar.

Uiskottet. Kungl. Maj:ts förslag, som föranletts av den på sistone starkt

framträdande bristen på godsvagnar vid statens järnvägar, tillstyrkes av utskottet.

Under erinran jämväl att en mindre del av kostnaderna för den här

ifrågavarande anskaffningen anses böra bestridas från det för nästkommande

budgetår äskade investeringsanslaget för samma ändamål, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Anskaffning av godsvagnar å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor.

4:o) Kraftstation vid Harsprånget. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 70) föreslagit

riksdagen att till Kraftstation vid Harsprånget å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000

kronor.

Till förevarande ändamål ha hittills anvisats anslag å tillhopa 98 200 000

kronor. Totalkostnaden för den nu pågående utbyggnaden av Harsprånget,

som beräknas bliva färdig under 1952, har tidigare beräknats till 108 000 000

kronor vid 1948 års pris- och löneläge. Enligt nu föreliggande kalkyler kommer

emellertid anläggningskostnaden att stiga till 114 000 000 kronor, beroende

på icke förutsedda fördyringar.

Vattenfallsstyrelsen har hemställt om ett tilläggsanslag å 6 000 000 kronor

för innevarande budgetår.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 18.

5

Utskottet. Med hänsyn till vissa tidigare icke förutsedda stegringar av anläggningskostnaderna

för kraftstationen vid Harsprånget erfordras enligt

vattenfallsstyrelsens beräkningar ett tilläggsanslag av 6 miljoner kronor för

innevarande budgetår. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Kraftstation vid Harsprånget å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett

investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

5:o) Kraftstation vid Liggaforsen. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 70) föreslagit

riksdagen att till Kraftstation vid Liggaforsen å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000

kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 2 500 000 kronor. Anläggningskostnaden för stationen har beräknats

till 64 000 000 kronor vid 1949 års pris- och löneläge. Stationen beräknas

kunna tagas i drift under 1954.

Vattenfallsstyrelsen har hemställt att ytterligare 6 000 000 kronor måtte

anvisas för innevarande budgetår till påbörjande av ifrågavarande byggnadsarbeten.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet. Såsom närmare framgår av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bilaga 27, p. 21) har det egentliga påbörjandet av arbetena å

kraftstationen vid Bergeforsen måst uppskjutas minst ett år på grund av

dröjsmål med domstolsbehandlingen. Vattenfallsstyrelsen har därför föreslagit,

att arbetena å kraftstationen vid Liggaforsen igångsättas redan under

innevarande budgetår, vilket skulle möjliggöra att denna kraftstation

färdigställdes under år 1954 i stället för — såsom tidigare avsetts — bergeforsstationen.

Härav föranledda anslagsbehov ha uppskattats till 6 miljoner

kronor.

Utskottet, som intet har att erinra mot den sålunda föreslagna och av

Kungl. Maj :t tillstyrkta ändringen i vattenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram,

hemställer,

att riksdagen må till Kraftstation vid Liggaforsen å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett

investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

6:o) Lagringsanordning. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag (punkt

5, s. 70) får utskottet, som tagit del av handlingarna i ärendet, hemställa,

att riksdagen må till Lagringsanordning å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 1 600 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 18.

Statens allmänna fastighetsfond.

7 :o) ökade lokaler för riksräkenskapsverket. Kungl. Maj:t har (punkt 6,

s. 71 och 72) föreslagit riksdagen att till Ökade lokaler för riksräkenskapsverket

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag

av 95 000 kronor.

För budgetåret 1942/43 anvisades 550 000 kronor för att bereda riksräkenskapsverket

ökade lokaler.

Byggnadsstyrelsen har anmält, att ifrågavarande ombyggnadsarbeten,

vilka voro i huvudsak färdigställda vid årsskiftet 1949/50, dragit en kostnad

av 830 000 kronor. Orsakerna till merkostnaden vore dels den allmänna

byggnadskostnadsstegring, som inträffat sedan arbetena kostnadsberäknades,

dels vissa särskilda förstärknings- och ändringsarbeten, som under

arbetets gång visat sig nödvändiga att utföra och som i väsentlig grad föranletts

av den omständigheten att byggnadernas underhåll från år 1941,

då förslag till ombyggnad framlades, fram till år 1948, då byggnadstillstånd

meddelades, inskränkts till det minsta möjliga, dels ock viss ändring av

värmeförsörjningen.

Den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppginge för byggnadsföretaget

till 185 000 kronor och hade av styrelsen täckts med anlitande av

medel från anslaget till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Återstående

merkostnad uppginge till (830 000 — 550 000 — 185 000) 95 000 kronor,

om vilket belopp styrelsen hemställt å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Departementschefen har intet haft att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Ökade lokaler för riksräkenskapsverket

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51

anvisa ett investeringsanslag av 95 000 kronor.

Stockholm den 2 mars 1951.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Ohlon, Leander, Heiding, Gillström, fröken Andersson, herrar

Eric Ericson, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Andrée, Ivar Persson,

Axel Andersson och Svärd; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Bergström,

Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim,

Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby,

Staxäng, Pettersson i Dahl, Kyling och Larsson i Stockholm.

517236. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:52 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motumer om rätt för samer no att vid allmänna val avlämna valsedel i samma ordning som gäller för vissa yrkesgrupp a1 i texten