Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

1951-02-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1950/51, i vad propositionen avser handelsdepartementets

verksamhetsområde.

(l:a avd.)

Driftbudgeten.

Tionde huvudtiteln.

1 :o) Kommerskollegium: Avlöningar. I propositionen nr 2 har Kungl.

Maj :t (bilaga 9, punkt 1, s. 37 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen medgiva,

att den i avlönings staten för kommerskollegium uppförda anslagsposten

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må under budgetåret 1950/51

överskridas med högst 6 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag åsyftar att göra det möjligt för kommerskollegium

att i begränsad utsträckning fortsätta bränslekommissionens sedan 1946

förda statistik över produktionen och förbrukningen av elektrisk kraft.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för

kommerskollegium uppförda anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal må under budgetåret 1950/

51 överskridas med högst 6 000 kronor.

Kapitalbudgeten.

Fonden för låneunderstöd.

2:o) Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget. I propositionen nr 2 har

Kungl. Maj :t (bilaga 19, s. 81 och 82 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen att

godkänna vad departementschefen i berörda statsrådsprotokoll förordat i

fråga om dispositionen av viss del av investering:''anslaget till Lån till

Svenska skifferoljeaktiebolaget.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 siiml. Nr 21.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 21.

Under denna anslagsrubrilc anvisade 1949 års riksdag ett investeringsanslag

av 6 000 000 kronor. Av anslaget beräknades 300 000 kronor till anskaffning

av silos med transportanordningar. Vidare anvisade 1949 års

riksdag till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet ett reservationsanslag av 3 750 000 kronor, varav 1 500 000

kronor avsågos till att täcka kostnader för förnyelse av bolagets anläggningar.

Av sistnämnda belopp äro för närvarande 239 000 kronor icke tagna

i anspråk.

Styrelsen för Svenska skifferoljeaktiebolaget (skr. 21/8 1950) anhåller,

att sammanlagt 270 000 kronor av de förenämnda anslagen måtte få användas

för ombyggnad av en skifferdestillationsugn, den s. k. HG-ugnen. I

skrivelsen anfördes, att ombyggnaden skulle medföra en ökning av ugnens

produktion med ca 50 procent. Därvid skulle emellertid enligt styrelsen

mängden av det vid skifferoljeverket erhållna avfallet i form av s. k. skifferkoks

bli för stor i förhållande till kapaciteten hos den särskilda anläggning,

vari skifferkoksen måste förbrännas för att skadlig rökutveckling

från avfallsupplagen skall undvikas. För att avfallsmängden skall

minskas till lämplig storlek avser bolaget att efter HG-ugnens ombyggnad

inskränka driften vid bolagets två s. k. IM-ugnar. Driftsresultatet vid de

tre ugnarna tillhopa beräknar styrelsen likväl komma att förbättras med

omkring 500 000 kronor per år, beroende på HG-ugnens ökade produktionsförmåga.

Med hänsyn härtill anser styrelsen, att HG-ugnens ombyggnad

bör genomföras under innevarande budgetår.

Styrelsen anför vidare, att behovet av nya silos med transportanordningar

för IM-ugnarna skulle bortfalla genom driftsinskränkningen vid dessa

ugnar i samband med HG-ugnens ombyggnad. Till följd härav skulle enligt

styrelsen omkring 200 000 kronor av det belopp, som vid beräkningen

av 1949 års investeringsanslag avsågs till anskaffning av silos med transportanordningar,

icke behöva tagas i anspråk för ändamålet.

Av den till 270 000 kronor beräknade kostnaden för HG-ugnens ombyggnad

anser styrelsen ca 185 000 kronor vara att betrakta som nyinvestering.

Styrelsen hemställer, att denna del av ombyggnadskostnaden måtte få täckas

med anlitande av nyssnämnda besparing å det år 1949 anvisade investeringsanslaget.

Återstoden av ombyggnadskostnaden eller 85 000 kronor motsvarar enligt

styrelsen kostnaden för sådana arbeten och anskaffningar, vilka erfordras

för normal förnyelse av HG-ugnen. Med hänsyn härtill föreslår styrelsen,

att nämnda belopp bestrides från den del av det år 1949 anvisade

reservationsanslaget, som avsetts till förnyelse av bolagets anläggningar.

Departementschefen har i ärendet anfört i huvudsak följande.

»Med hänsyn till den förbättring av skifferoljebolagets driftsekonomi,

som enligt bolagsstyrelsen skulle bli en följd av den planerade ombyggnaden

av en skifferdestillationsugn, synes det vara önskvärt, att ombyggnaden

företages så snart som möjligt. Några särskilda medel ha icke anvisats

till detta ändamål. Därest ombyggnaden kommer till stånd, skulle emeller
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21.

3

tid enligt styrelsen ca 200 000 kronor av det år 1949 anvisade investeringsanslaget

till lån till bolaget icke behöva tagas i anspråk för avsett ändamål.

Jag anser mig därför kunna förorda, att i runt tal 185 000 kronor av

nämnda investeringsanslag disponeras för ombyggnaden i enlighet med styrelsens

förslag. Riksdagens godkännande härav torde böra inhämtas.»

Utskottet anser sig i likhet med departementschefen kunna förorda, att

i runt tal 185 000 kronor av det av 1949 års riksdag anvisade investeringsanslaget

å 6 miljoner kronor till lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget i

enlighet med bolagsstyrelsens förslag får disponeras för ombyggnad av

ifrågavarande skifferdestillationsugn. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari

1951 förordat i fråga om dispositionen av viss del av investeringsanslaget

till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget.

Stockholm den 13 februari 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gränebo,

Iwar Anderson, Mannerskantz, Ohlon, Berling, Leander, Heiding, Gillström,

Eric Ericson, Näsström, Erik Gustaf Andersson, Axel Andersson och

Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Wallentheim,

Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Pettersson i

Dahl, Thapper, Persson i Vinberg och Wedén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:34 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å t illäggs stat IT till riksstaten för budgetåret 1950/51, i md propositione a1 i texten