Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt statsgaranti för exportkredit m. m.

1951-02-27 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:31, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt statsgaranti för exportkredit m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 31—35.

Statsutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

fortsatt statsgaranti för exportkredit m. m.

(l:a avd.)

I propositionen nr 8 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 22 december 1950, föreslagit

riksdagen medgiva, att svenska staten må intill utgången av budgetåret

1953/54 till belopp av högst 300 miljoner kronor, varav för lagerhållning

av svenska exportvaror utomlands högst 30 miljoner kronor, åtaga sig

betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit, därvid i de angivna

högsta beloppen skola inräknas summorna av de till och med den 30 juni

1951 beviljade garantierna.

Statsgaranti mot förlust på grund av exportkredit har i Sverige meddelats

alltsedan budgetåret 1933/34. Garantien har grundats på tid efter annan av

riksdagen givna bemyndiganden med växlande innehåll samt av Kungl.

Maj :t i enlighet därmed utfärdade författningar. Prövning och avgörande av

frågor om statsgaranti för exportkredit ankommer på exportkreditnämnden,

för vilken instruktion utfärdats den 26 juni 1933 (nr 430).

1948 års riksdag medgav efter förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 21; r. skr.

nr 77), att svenska staten finge under tiden 1 juli 1948—30 juni 1951 bevilja

dylik statsgaranti till ett belopp av högst 300 miljoner kronor enligt då

gällande bestämmelser. Kungl. Maj :t föreslog därefter i propositionen nr

211 till 1950 års riksdag vissa ändringar i fråga om garantigivningen, innefattande

främst att statsgarantien för exportkredit skulle utbyggas att avse

även förlustrisk i samband med upprättandet av konsignationslager utomlands.

Garantien beträffande sådan förlust skulle begränsas till högst 30

miljoner kronor inom ramen för det tidigare beslutade maximibeloppet av

300 miljoner kronor. Avsikten med denna utbyggnad var att stimulera den

svenska industrien till ökad export på hårdvalutaländer. I huvudsakligen

samma syfte förordades samtidigt en utvidgning av redan gällande garantiformer

i två hänseenden: den maximala garantisatsen skulle generellt för

alla varuslag, som kunde komma i fråga för exportkreditgarantierna, bestämmas

till 85 procent, och även varor av utländskt ursprung skulle i särskilda

fall kunna bli föremål för exportkreditgaranti.

Sedan riksdagen (skr. nr 286) godkänt de nya förslagen, sammanställdes

de tidigare och nya bestämmelserna i en kungörelse i ämnet, som utfärdades

den 9 juni 1950 (nr 321).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 31- 35.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 31.

Exportkreditnämnden har — under erinran att giltighetstiden för bestämmelserna

angående statsgaranti för exportkredit in. m. utlöper med utgången

av innevarande budgetår — hemställt, att bemyndigande att på oförändrade

grunder meddela garanti för exportkredit m. m. måtte utverkas för en

tid av tre år, räknat fr. o. in. den 1 juli 1951.

Enligt nämndens mening råder det ingen tvekan om att den statliga garantigivningen

i fråga om exportkredit bör fortsätta. Nämnden framhåller,

att det vid de många tillfällen sedan 1933, då frågan om exportkreditgarantiernas

fortbestånd prövats av myndigheterna, aldrig ifrågasatts att icke garantierna

borde bibehållas.

Nämnden framhåller vidare, att den i nuvarande läge icke har någon anledning

påkalla några ändringar i gällande bestämmelser angående

garantigivningens utformning och påpekar att

detta gäller även den från och med den 1 juli 1950 på försök införda garantigivningen

mot förlust på lagerhållning av svenska varor i utlandet.

Nämnden finner övervägande skäl tala för att möjlighet till sådan garantigivning

tills vidare hålles öppen. I detta sammanhang erinras om att författningens

bestämmelser utgöra den ram, inom vilken nämnden är bemyndigad

meddela garantier, men att det ankommer på nämnden att avgöra,

i vilken utsträckning exportörerna skola beredas tillfälle utnyttja

dessa möjligheter till garantigivning. Det synes därför nämnden ändamålsenligt,

att omfattningen och utformningen av garantier mot förlust på lagerhållning

göras beroende av vunna erfarenheter och att någon ändring av

själva ramen tills vidare ej företages.

Beträffande maximeringen av exportkreditgarantierna

anför nämnden, att det icke är möjligt att ens approximativt angiva, i vilken

utsträckning det statliga exportkreditgarantisystemet kan förmodas bli utnyttjat.

Sedan omkring ett år tillbaka har emellertid det av staten övertagna

garantiansvaret rört sig om cirka 100 miljoner kronor. Någon ändring av

gällande maximering av garantigivningen till 300 miljoner kronor, inom

vilket belopp garantier mot förlust på lagerhållning må kunna uppgå till

högst 30 miljoner kronor, är enligt nämndens mening icke för närvarande

påkallad.

Departementschefen har anfört följande.

»Systemet med statliga exportkreditgarantier tillkom år 1933 i syfte att

genom stimulans åt exporten främja sysselsättningen inom landet. De svenska

exportnäringarna arbetade vid denna tid under skärpt konkurrens icke

minst från länder, där man bistod sina exportörer medelst dylika garantier.

I det förändrade läge för utrikeshandeln, som förelåg under krigsåren, kom

garantigivningen jämväl att användas i olika handelspolitiska sammanhang.

Åren närmast efter kriget ägde garantigivning rum endast i obetydlig omfattning,

beroende bl. a. på de direkta statliga krediter som då lämnades.

Efterhand fingo emellertid garantierna återigen stor betydelse och då icke

blott ur handelspolitiska utan även ur valutapolitiska synpunkter. För att

vinna en anpassning till den utveckling av handeln och de förändringar i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31.

3

marknadsläget, som inträtt under de senaste åren, utvidgades slutligen vid

1950 års riksdag gränserna för exportkreditgivningen. Framför allt märkes

härvidlag, att riksdagen — såsom ett led i åtgärderna att öka vår industris konkurrenskraft

vid dollarexport och för att i allmänhet stimulera industrien

att i ökad utsträckning inrikta sig på de mera svårarbetade hårdvalutamarknaderna

— medgav att exportkreditgarantier skulle få avse även förlustrisk

å konsignationslager i hårdvalutaländerna. Också i vissa andra avseenden

utvidgades vid årets riksdag gällande garantiformer.

Liksom exportkreditnämnden hyser jag ingen tvekan om att de statliga

garantierna mot förlust på grund av exportkredit i fortsättningen böra bibehållas.

Att kunna bevilja sådana garantier synes angeläget ej minst vid

rådande osäkerhet rörande utvecklingen inom den internationella handeln.

Vad beträffar den nyligen införda garantigivningen mot förlust på grund

av lagerhållning äro erfarenheterna ännu alltför ringa för att tillåta någon

bestämd uppfattning. Garantiformen har under det gångna halvåret tilllämpats

i påfallande liten utsträckning. Möjlighet till sådan garantigivning

torde emellertid tills vidare böra stå öppen. Det är min avsikt att i fortsättningen

följa särskilt denna form av garantigivning och därvid överväga i

vad mån — inom de av riksdagen godkända gränserna — jämkningar kunna

vara motiverade i fråga om reglerna för dylika garantier.

Exportkreditnämndens förslag att — liksom hittills — begränsa garantigivningen

till högst 300 miljoner kronor, varav för lagerhållning av svenska

exportvaror utomlands högst 30 miljoner kronor, finner jag riktigt.

Jag förordar således, att nu gällande bemyndigande att meddela statsgaranti

för exportkredit förlänges. Ett fortsatt bemyndigande torde böra fastställas

att gälla intill utgången av budgetåret 1953/54.»

Utskottet. Även utskottet anser att statliga garantier mot förlust på grund

av exportkredit böra bibehållas. Såsom departementschefen framhållit talar

härför ej minst den osäkerhet, som för närvarande kännetecknar den

internationella handeln.

Utskottet får erinra om att utskottet vid prövningen under 1950 års riksdag

av frågan om garantigivning mot förlust på grund av lagerhållning av

svenska exportvaror utomlands utgick från att dylik garantigivning tills vidare

skulle tillämpas endast försöksvis. Med hänsyn härtill och då tillräckliga

erfarenheter av dylik garantigivning ännu icke vunnits, har det synts

utskottet tveksamt om riksdagen bör lämna fortsatt medgivande härtill för

längre tid än ett budgetår. Då utskottet likväl tillstyrker, att medgivande till

garantigivning lämnas för tiden intill utgången av budgetåret 1953/54 mot

förluster på grund av såväl exportkredit som lagerhållning, förutsätter utskottet

att Kungl. Maj:t med särskild uppmärksamhet följer utvecklingen

beträffande garantigivning mot sistnämnda slag av förluster och därvid —

inom de av riksdagen godkända gränserna — vidtager de jämkningar i fråga

om reglerna för dylika garantier, som kunna visa sig erforderliga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31.

Utskottet har intet att erinra mot att garantigivningen liksom hittills begränsas

till högst 300 miljoner kronor, varav för lagerhållning av svenska

exportvaror utomlands högst 30 miljoner kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att svenska staten må intill

utgången av budgetåret 1953/54 till belopp av högst 300

miljoner kronor, varav för lagerhållning av svenska exportvaror

utomlands högst 30 miljoner kronor, åtaga sig betalningsansvar

i form av statsgaranti för exportkredit, därvid

i de angivna högsta beloppen skola inräknas summorna av

de till och med den 30 juni 1951 beviljade garantierna.

Stockholm den 27 februari 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gränebo,

Iwar Anderson, Berling, Leander, Heiding, Gillström, Eric Ericson,

Näsström, Erik Gustaf Andersson, Lundqvist, Axel Andersson, Lundgren

och Söderquist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson

i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby, Bergstrand, Kyling,

Thapper, Persson i Vinberg och Widén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:147 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25 maj 1941 a1 i texten
  2. Rskr. 1951:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt statsgaranti för exportkredit rn. m. a1 i texten