Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt i propositionerna nr 108 och 110 gjorda framställningar rörande egentliga statsutgiftei'' för budgetåret 1951152 under fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1951-05-18 · 161 sidor, varav 144 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 144 av 161 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt i propositionerna nr 108 och 110 gjorda framställningar rörande egentliga statsutgiftei'' för budgetåret 1951152 under fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

1

«

Nr 4.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

samt i propositionerna nr 108 och 110

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgiftei''

för budgetåret 1951152 under fjärde huvudtiteln,

avseende anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Motionsvis framställda yrkanden angående vissa utredningar. I två

likalyd ande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ohlon,

Andrén och Gränebo (I: 174) samt den andra inom andra kammaren av

herrar Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin, (II: 231), har, såvitt nu är i

fråga, hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära att till årets

höstriksdag måtte framläggas förslag rörande det frivilliga försvarsarbetet,

försvarets intendentur-, tyg- och civilförvaltning samt marinunderoffioerskåren

på grundval av de utredningar som verkställts rörande dessa frågor.

Beträffande de motiv, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde

få hänvisas till motionen II: 231.

I ett den 18 oktober 1950 dag tecknat; betänkande (SOU 1950:38) har

kommittén för frivilligt försvarsarbete redovisat resultatet av sitt

utredningsarbete och framlagt förslag rörande den frivilliga försvarsverksamheten.

Beträffande detta betänkande har departementschefen vid anmälan

av propositionen nr 1 (bil. 6, s. 105 och 106 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 3 januari 1951) framhållit följande.

»Förslagen gå ut på att åstadkomma en bättre samordning av den frivilliga

förs vars verksamheten och en enhetligare statlig ledning av densamma.

Där så lämpligen kan ifrågakomma, skall det frivilliga försvarsarbetet utvidgas

så att det kan i större utsträckning än nu sker tillgodose behov av

frivillig personal även inom andra delar av riksförsvaret än krigsmakten.

Bidrag till verksamheten förutsättas fördenskull skola fördelas mellan flera

huvudtitlar. Kommittén föreslår ändrade grunder för beräkningen av statsbidragen,

vilket skulle möjliggöra att direkt avpassa anslagsanvisningar efter

den utbildningsvolym som är önskvärd eller möjlig. Förhöjning av nu utgående

bidrag föreslås i vissa fall. Kommittén har framlagt beräkningar av

bidrag till frivilligt försvårsarbete, som grunda sig på, såvitt gäller skyttet,

1—966 si Bihanfi till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 4.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 4.

uppskattart antal till skyrtterörelsema anslutna skyttar, oclx, i övrigt, det

antal deltagare i de olika grenarna av frivilligt försvarsarbete, som ur totalförsvarets

synpunkt för närvarande maximalt erfordras för att vid fullt

genomförd organisation kontinuerligt ersätta personalavgångar. Till en verk

samhet med en på angivet sätt beräknad maximal utbildningsvolym bär kom

mittén beräknat på fjärde huvudtiteln belöpande bidrag som med 2 782 000

kronor överstiga vad som för ändamålet anvisats i anslag på riksstaten för

budgetåret 1950/51. Härutöver beräknas, för verksamhet som är gemensam

för riksförsvaret, bidrag från andra huvudtitlar med sammanlagt 680 000

kronor.

Kommitténs betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling.

Det är ieke möjligt att framlägga förslag till innevarande års riksdag i anledning

av betänkandet.»

1946 års militära förvaltningsutredning åter har i ett den 16

oktober 1950 dagtecknat betänkande (SOU 1950: 36 och 37) framlagt förslag

till reglering av försvarets tyg-, intendentur- och civilförvaltning. Beträffande

dessa förslag, som beröra följande centrala ämbetsverk, nämligen försvarets

civilförvaltning och krigsmaferielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna,

har departementschefen vid anmälan av propositionen nr 1

(punkt 4, s. 26 och 27) framhållit följande.

»Förvaltningsutredningens betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling.

Slutlig ställning till utredningens förslag kan därför icke

nu tagas. Förslagen innebära en mycket genomgripande förändring av den

nuvarande ''förvaltningsorganisationens struktur i riktning mot en ytterligare

centralisering av arbetsuppgifter oberoende av deras anknytning till olika

försvarsgrenar och innefatta därjämte bland annat att krigsmateriel verket

skulle utgå ur organisationen, varvid dock en del av dess uppgifter skulle

övertagas av ett nytt centralt ämbetsverk, försvarets industriplanering. Det

är att förutse, att starka meningsbrytningar skola komma till uttryck i yttrandena

över förslagen och att modifikationer i den föreslagna organisationen

komma att påfordras. Med hänsyn till dert planläggningsarbete som för

närvarande pågår inom staber och förvaltningar har jag tillmötesgått önskemål

om utsträckning av remisstiden till den 1 juli 1951. Det är därför icke

möjligt att förelägga 1951 års riksdag förelag till ändringar i förvaltningsorganisationen.

»

Slutligen ha marinens under of f icerssakkunniga med skrivelse

den 19 januari 1951 avgivit betänkande rörande flottans underofficerare

(stencilerat), varvid anmälts, att betänkande rörande kustartilleriets underofficerare

senare kommer att avlämnas. Förslag i anledning av betänkandet

rörande flottans underofficerare har av Kungl. Maj:t framlagts för riksdagen

i propositionen nr 110 (punkt 3). Härtill återkommer utskottet i det följande.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har förslag redan

förelagts riksdagen i anledning av det delbetänkande, som marinens under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 3

officerssakkunniga avgivit i januari 1951. Beträffande denna utredning har

alltså motionärernas önskemål numera blivit tillgodosett.

Remissbehandlingen av det av kommittén för frivilligt försvarsarbete av

givna betänkandet har helt nyligen avslutats, under det att tiden för avgivande

av remissvar beträffande förvaltningsutredningens betänkande utlöper

först med utgången av juni 1951. Utskottet finner i likhet med motionärerna

det vara angeläget att förslag i anledning av dessa betänkanden föreläggas

riksdagen snarast möjligt. Då emellertid åtskilliga av de frågor det

här gäller att taga ställning till kunna beräknas kräva mycket ingående överväganden

inom försvarsdepartementet, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag i bär avsedda ämnen

redan innevarande år. Utskottet förutsätter emellertid, att dylika förelag

framläggas för riksdagen så snart ske kan.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionerna 1:174 och II: 231,

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet anfört.

2:o) Anslag till vissa repetitionsövningar m. m. I propositionen nr 108

har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 mars 1951, såvitt nu är i fråga, föreslagit

riksdagen att till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m. för budgetåret

1951/52 under fjärde huvudtiteln anvisa ett anslag av 53 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr öhman (I: 248) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg

i Luleå m. fl. (11:328), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förelag att under budgetåret 1951/52

inkalla 70 000 värnpliktiga till repetitionsövningar,

dels en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion (11:484),

vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag att å riksstaten

för budgetåret 1951/52 under fjärde huvudtiteln till Armén: Vissa

repetitionsövningar in. m. uppföra ett anslag av 53 000 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr öliman (I: 398) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg

i Luleå rn. fl. (11:519), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj:ts proposition nr 108,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam

maren av herrar Söderquist och Osvald (1:399) och den andra inom andra

kammaren av herr Wedén m. fl. (11: 520), i vilka hemställts, att riksdagen må

1) för sin del besluta att penningbidrag till värnpliktig enligt 11 § kungörelsen

om värnpliktsavlöning skall utgå med 2 kronor per dag till menig, som

fullgjort värnpliktstjänstgöring under sammanlagt minst 270 dagar, med 2

kronor 50 öre per dag till menig, som fullgjort värnpliktstjänstgöring under

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 4.

sammanlagt minst 300 dagar, samt höjas med 50 öre per dag för värnpliktigt

befäl, 2) å riksstaten för budgetåret 1951/52 under fjärde huvudtiteln

till Armén: Yissa repetitionsövningar m. m. anvisa ett anslag av 54 275 000

kronor.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna 11:327, 11:484, 11:519 och 11:520.

Förslag av de militära myndigheterna i slutet av januari 1951 rörande förstärkning

av den personella beredskapen inneburo, att värnpliktiga vid samtliga

försvarsgrenar skulle inkallas till beredskapsövning jämligt 27 § 2 mom.

värnpliktslagen, enligt vilket lagrum värnpliktig, därest Konungen med hänsyn

till krigsberedskapen så prövar nödigt, må kunna åläggas att utöver ordinarie

fredstjänstgöring fullgöra en eller flera beredskapsövningar om sammanlagt

högst 180 dagar. Kungl. Maj:t har emellertid icke funnit läget vara

sådant, att inkallelser till dylika övningar, vilka närmast taga sikte på kuppberedskapen,

nu böra äga rum. Däremot har det ur beredskapssynpunkt ansetts

i hög grad önskvärt att, såsom militärmyndighetema åsyftat, forcera

det program för arméns repetitionsövningar i krigsförband som påbörjades

år 1950. Erfarenheterna från dessa övningar ha, framhåller departementschefen,

inskärpt betydelsen av att arméns värnpliktiga snabbt få lära sig

hantera de nykonstruerade vapen, som under de senaste åren tillkommit, och

att för övrigt de många nyheterna i arméns utrustning och organisation prövas

och inläras.

I enlighet härmed beslöt Kungl. Maj:t den 9 februari 1951 medgiva, att

under innevarande år repetitionsövningar inom armén i ökad omfattning

må äga rum i huvudsaklig överensstämmelse med den av militärmyndigheterna

uppgjorda planen för beredskapsövningar i krigsförband. Denna

medger, att förbanden inom arméns krigsorganisation kunna genomgås på

avsevärt kortare tid än eljest vore fallet. Om så skulle anses erforderligt,

kan genomgången göras ännu snabbare, liksom det även är möjligt att, om

läget anses det medgiva, minska övningarnas omfattning.

För att repetitionsövningarna i krigsförband skola ge önskat resultat böra

möjligheter föreligga att till dylika övningar inkalla värnpliktiga oavsett

huruvida de på grund av tillgodoräknande av beredskapstjänstgöring eller

av, annan anledning icke nu kunna tagas i anspråk för dylika övningar. Det

har därför befunnits erforderligt att göra en översyn av gällande bestämmelser

härutinnan, och i en särskild proposition nr 194 har framlagts förslag

till ändrade bestämmelser i denna fråga. I samma proposition föreslås även

provisoriska bestämmelser om skyldighet för värnpliktigt befäl att i anslutning

till repetitionsövning i krigsförband fullgöra befälsövning om 10 dagar.

Beträffande den närmare innebörden av förslagen torde få hänvisas till nyssnämnda

proposition.

: I Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 9 februari 1951 bär även föreskrivits,

att inneliggande åldersklass av arméns värnpliktiga, med planerad ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. ö

ryckning från första tjänstgöring i mitten av mars 1951, skall fullgöra

ytterligare 30 dagars tjänstgöring i omedelbar anslutning till första tjänstgöringen.

Den ytterligare tjänstgöringen skall anses såsom under motsva

rande tid fullgjord repetitionsövning. Det bar förutsatts att ifrågavarande

värnpliktiga skola fullgöra sina närmaste repetitionsövningar i vanlig ord

ning och att man framdeles får taga ställning till ifrågan om eu sista repeti

tionsövning, vilken normalt skulle inträffa omkring ar 196o.

De värnpliktiga vid flottan och flygvapnet, som skulle beröras av de

av militäimyndigheterna föreslagna inkallelserna, ha som regel fullgjort

all dem jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen åliggande tjänstgöring. Såsom

förut nämnts ha bestämmelserna om beredskapsövning ansetts icke för

närvarande böra göras tillämpliga, Departementschefen har icke ansett sig

böra föreslå någon ökad fredstjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga vid

dessa delar av försvaret. Icke heller för kustartilleriet ha repetitionsövningar

i ökad omfattning ansetts böra anordnas.

Yad härefter angår beräkningen av kostnaderna för utökningen av arméns

övningsprogram erinras om att Kungl. M.aj:ts beslut den 9 februaii 1951

avser övningarnas omfattning under år 1951. För programmets genomförande

kräves alltså ökad anslagstilldelning för att täcka uppkommande merkostnader

under sista delen av budgetåret 1950/ol och första hälften av bud

getåret 1951/52. I vad mån särskilda åtgärder bli erforderliga även under

år 1952 i syfte att snabbt förbättra utbildningsstandarden inom arméns krigs

organisation får enligt departementschefen övervägas framdeles mot bakgranden

av det utrikespolitiska läget. Utan att nu slutligt taga ställning till

frågan om utbildningens omfattning under år 1952 föreslår emellertid departementschefen,

att inom budgeten inrymmas medel för en fortsättning

under första halvåret 1952 av det påbörjade repetitionsövningsprogrammet i

ungefär den omfattning som beslutats för år 1951. Självfallet böra, fram

håller departementschefen, dessa medel icke ställas till vederbörande myn

digheters förfogande förrän ställning tagits till frågan om utbildningens omfattning.

Den av Kungl. Maj: t beslutade utökningen av utbildningen under år 1951

medför en ökning av antalet tjänstgöringsdagar med omkring. 2 270 000,

varav 1500 000 under budgetåret 1950/51 och 770 000 under budgetåret

1951/52. Om utbildningsprogrammet fullföljes under år 1952, beräknas

antalet tjänstgöringsdagar under budgetåret 1951/52 öka med ytterligare

1 780 000. Antalet tjänstgöringsdagar skulle i så fall under de båda budget

åren stiga med sammanlagt (2 270 000 + 1 780 000 =) 4 050 000. Medelsbehovet

för ifrågavarande utbildningsprograms genomförande bär av myndig

hetema beräknats till sammanlagt i runt tal 110 850 000 kronor, varav dock

9 800 000 kronor beräknas bli erforderliga först efter utgången av budget

året 1951/52.

Av det beräknade medelsbehovet hänföra sig 16 600 000 kronor till an

skaffning av motorfordon och fordonsskjul till dessa. Som regel tillgodoses

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Statsutskottets utlåtande nr 4.

behovet av motorfordon under repetitionsövningar, i den man stammotorfordon

icke stå till förfogande, genom förhyrning av civila fordon. Med

hänsyn till den stora omfattningen av de nu planerade övningarna liar det

emellertid ansetts förenat med svårigheter att förhyra samtliga för ändamålet

erforderliga fordon. Det har dessutom på längre sikt befunnits ekonomiskt

fördelaktigare att köpa motorfordon till sådant antal, att de mindre

övningsomgångama kunna i stort sett genomföras utan förhyrning av civila

fordon. Kostnaderna för en motorfordonsanskaiffning i angiven omfattning

ha beräknats till 15 200 000 kronor, vartill komma 1 400 000 kronor för anskaffning

av ibrd onssk jul.

Kostnaderna i övrigt för det utökade utbildningsprogrammet avse i huvudsak

följande ändamål, nämligen avlöningar till reservpersonal m. fl., förmåner

av olika slag till de värnpliktiga, expenser, drivmedel och andra

direkta övningskostnader, övningsammunition och materielunderhåll. Beträffande

kostnadsberäkningarna har departementschefen till en början framhållit,

att erfarenheter rörande kostnader för repetitionsövningar i krigsförband

ännu förelåge endast i begränsad omfattning. De beräkningar som

myndigheterna nu framlagt och som delvis grundas på erfarenheter från övningarna

hösten 1950 syntes emellertid visa, att kostnaderna komme att- överstiga

vad som tidigare förutsatts. Sålunda beräknades familjebidragskostnaderna

bli väsentligt högre. Vidare måste tilldelningen av övningsammunition

göras tämligen riklig om övningarna skulle kunna ge avsett resultat.

Den ökade motoriseringen föranledde större förbrukning av drivmedel m. m.

Slutligen hade det visat sig att kostnaderna för materielens underhåll kommit

att väsentligt överstiga genomsnittskostnaden under fredsutbildning.

De anslagsberäkningar som myndigheterna framlagt har departementschefen

i huvudsak kunnat godtaga. Departementschefen anser emellertid —

med beaktande bland annat av att nya motorfordon i stor utsträckning beräknas

ingå i förbanden —- underhållskostnaderna kunna minskas med

2 200 000 kronor i förhållande till arméförvaltningens förslag. Departementschefen

kan vidare icke tillstyrka, att, såsom armé-förvaltningen föreslagit,

medel nu anvisas för att med 1 700 000 kronor förstärka det i statsverkspropositionen

äskade anslaget för tygmaterielunderhåll. Departementschefen beräknar

således medelsbehovet för underhåll av tygmateriel 3 900 000 kronor

lägre än enligt arméförvaltningens förslag.

För anskaffning av övningsammunition har arméförvaltningen hemställt

om bemyndigande att utlägga beställningar inom ramen för 14 800 000 kronor,

varav dook endast 5 000 000 kronor skulle komma att utbetalas intill

utgången av budgetåret 1951/52. Med beaktande av att vid beräkningen av

medelsbehovet för detta ändamål hänsyn tagits till de under senaste tiden

inträdda prisstegringarna har departementschefen ansett sig kunna godtaga

beloppet, Av det begärda bemyndigandebeloppet ha 8 300 000 kronor, motsvarande

ammunitionsåtgången under år 1951, hänförts till budgetåret 1950/51.

Återstoden, 6 500 000 kronor, som belöper på ammunition för utbildningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

under år 1952, har hänförts till budgetåret 1951/52. Med hänsyn till de långa

leveranstiderna på ammunition torde, framhåller departementschefen, beställningar

på den för år 1952 beräknade ammunitionen få utläggas även om ställning

icke tagits till utbildningens omfattning under nämnda år. Därest utbildningen

blir av mindre omfattning än som i berakningama förutsatts, bör

enligt departementschefen anskaffningen av övningsammunition för påföljande

år minskas i motsvarande mån.

Fortifikations förvaltningen har hemställt om särskilda in v ester ingsanslag

av 145 000 kronor för anordnande av förrådsutrymmen för ammunition och

1 400 000 kronor för fordonsskjul. Departementschefen räknar emellertid med

att dessa behov skola kunna tillgodoses inom ramen för anslag som redan av

riksdagen anvisats för tillgodoseende av försvarets byggnadsbeho\, eventuellt

genom undanskjutande av andra byggnadsobjekt för vilka anslagen ursprungligen

avsetts.

Utöver de i detta sammanhang ingivna äskandena ha anmälts krav på

ytterligare medel för att, bestrida merkostnader i anledning av den ökade

repetitionsövningsverksamheten. Sålunda ha anmälts medelsbehov för ytterligare

utrustning för de maskinella anläggningarna för värnpliktsredovisning

samt för militärapotekets verksamhet. De äskade beloppen äro i dessa

fall av jämförelsevis ringa storlek. Departementschefen förutsätter att dylika

uppkommande krav på mindre anslagsförstärkningar skola fa tillgodoses inom

ramen för bär beräknade och äskade belopp.

Med utgångspunkt från de av myndigheterna framlagda kostnadsberäkningarna

i övrigt uppskattar departementschefen medelsbehovet under budgetåren

1950/51 och 1951/52 till sammanlagt (110 850 000 — 9 800 000 —

3 900 000 — 145 000 — 1 400 000 =) i runt tal 95 600 000 kronor, varav omkring

35 000 000 kronor belöpa på utbildningsprogrammet för första halvåret

1952.

Den budgetmässiga redovisningen av kostnadsökningarna synes departementschefen,

såvitt avser budgetåret 1950/51, böra ordnas på det sätt, att av

riksdagen äskas anslag å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår

för att täcka merkostnaderna under anslag av reservationsanslags natur,

medan de ökade kostnaderna under förslagsanslagen i vanlig ordning få belasta

vederbörliga anslag, vilka i anledning härav komma att överskridas.

1 enlighet härmed böra enligt departementschefen anvisas följande reservationsanslag

å tilläggsstat, nämligen till

Armén: Övriga expenser m. m...............

» Beklädnad m. m.....................

» Inventarier m. m.....................

» Övningar m. m........................

» Anskaffning av tygmateriel m. in.

» Underhåll av tygmateriel m. in. ..

Sjukvårdsmateriel ................................

90 000

1 680 000

200 000

4 250 000

15 200 000

8 000 000

50 000

Summa kronor 29 470 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Statsutskottets utlåtande nr 4.

De av riksdagen för nämnda budgetår medgivna bemyndigandena att ut

lägga beställningar å tygmateriel m. m., 104 000 000 kronor, föreslås skola

ökas med tillhopa 23 500 000 kronor, avseende anskaffning av motorfordon

(15 200 000 kronor) och anskaffning av övningsammunition (8 300 000 kronor).

Merutgifterna under förslagsanslagen för samma budgetår ha uppskattats

till omkring 13100 000 kronor. De sammanlagda merutgifterna under bud

getåret 1950/51 beräknas alltså till (29 470000 + 13100 000 —) 42 570 000

kronor.

\ad härefter angår budgetåret 1951/52 ha slutliga äskanden framlagts i

åiets stats ve rk s p ro p o si ti on beträffande samtliga berörda anslag med undan

tåg av arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. De av myndig

hetema nu framlagda äskandena ha därför endast kunnat av Kungl. Maj:t

i framställningar till riksdagen beaktas i fråga om nyssnämnda, anslag i propositionen

nr 110 angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens

fjärde huvudtitel för budgetåret 1951/52 m. m.

I -vad avser övriga anslag har det synts departementschefen icke vara

lämpligt att, med ändring av de i statsverkspropositionen framlagda äskan

dena, föreslå riksdagen att anvisa medel under respektive anslag för att täcka

kostnadsökningarna. Kostnaderna syntes i stället böra komma till uttryck i

budgeten genom anvisande av ett särskilt för ändamålet i riksstaten för budgetåret

1951/52 under fjärde huvudtiteln uppfört, anslag benämnt Armén:

Vissa repetitionsövningar m. m. Från detta anslag, vilket borde vara obetecknat,

borde, efter Kungl. Maj :ts prövning, till vederbörliga anslag över

föias belopp svarande mot de merkostnader som enligt de i det föregående

angivna grunderna beräknats skola uppstå under budgetåret 1951/52 under

respektive anslag. Enligt de i det föregående angivna grunderna beräknades

det ökade medelsbehovet för repetitionsövningama under budgetåret 1951/52

bortsett från de på arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

belöpande kostnaderna, 820 000 kronor — till i avrundat tal 53 000 000 kronoi,

med \ ilket belopp det nu föreslagna obetecknade anslaget borde uppföras.

Härav belöpte såsom förut nämnts omkring 35 000 000 kronor på övningar

under första halvåret 1952, beträffande vilka Kungl. Maj: t ännu icke

tagit ställning. För att bereda Kungl. Maj:t möjlighet att besluta om an

skaffning av övningsammunition för sistnämnda övningar borde av riksdagen

utverkas bemyndigande att utlägga beställningar på dylik ammunition

inom ramen för 6 500 000 kronor.

Av det anslag om 5o 000 000 kronor, som departementschefen föreslår skola

äskas av riksdagen, avses omkring 29 000 000 kronor för kostnader, som skola

bestridas av reservationsanslag.

Beträffande anslagsberäkningarna bär departementschefen slutligen fram

hållit, att samtliga kostnadsberäkningar utom såvitt avser övningsammunition

hänförts till det prisläge, som legat till grund för anslagsberäkningarna i

statsverkspropositionen, som regel prisläget omkring den 1 juli 1950. Den

allmänna prisstegring som sedan dess ägt rum komme givetvis att föranleda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

9

merutgifter såväl för det utökade utbildningsprogrammet som för den verksamhet,

för vilken de för innevarande budgetår anvisade och de i statsverkspropositionen

för nästa budgetår äskade anslagen avsetts. Departementschefen

utginge från att verksamheten trots prisstegringen skulle få äga rum

i planenlig omfattning. Frågan om erforderliga förstärkningsanslag syntes

framdeles få anmälas för Kungl. Maj:t.

Sammanfattningsvis föreslår departementschefen, att av riksdagen

nu äskas

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 reservationsanslag

om tillhopa 29 470 000 kronor,

dels bemyndigande att under budgetåret 1950/51 utlägga ytterligare beställningar

å tygmateriel m. m. för 23 500 000 kronor, för vilka betalningsmedel

om 15 200 000 kronor inräknats i berörda tilläggsstatsanslag,

dels för budgetåret 1951/52 ett obetecknat anslag om 53 000 000 kronor

till bestridande av de på detta budgetår belöpande kostnaderna för utökningen

av det ordinarie utbildningsprogrammet,

dels ock bemyndigande att under budgetåret 1951/52 utlägga ytterligare

beställningar å tygmateriel m. m. för 6 500 000 kronor, för vilka betalningsmedel

om 5 000 000 kronor inräknats i ''berörda anslag.

Vid utgången av budgetåret 1951/52 komma sålunda att av bär föreslagna

bemyndiganden kvarstå sammanlagt (23 500 000 — 15 200 000 + 6 500 000 —

5 000 000 =) 9 800 000 kronor som icke täckts av anslag.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen räknade departe

mentschefen vid anmälan av årets statsverksproposition med ett repetitionsövningsprogram

vid armén för budgetåret 1951/52 omfattande omkring 70 000

man. Motsvarande antal för budgetåret 1950/51 hade beräknats till omkring

40 000. Då det emellertid ur beredskapssynpunkt ansetts önskvärt att forcera

det program för arméns repetitionsövningar i krigsförband som påbörjats

år 1950, har Kungl. Maj:t medgivit, att under år 1951 repetitionsövningar

inom armén i ökad omfattning, eller för högst 125 000 man, må äga

rum i huvudsaklig överensstämmelse med en av mili tännyndigheterna upp

gjord plan för beredskapsövningar i krigsförband. Härigenom kunna krigs

förbanden genomgås avsevärt snabbare än eljest vore möjligt. Enligt beslut

av Kungl. Maj:t har vidare den åldersklass av arméns värnpliktiga, som eljest

skulle ha utryckt från första tjänstgöring i mitten av mars 1951, fullgjort

ytterligare 30 dagars tjänstgöring i omedelbar anslutning till första tjänst

göringen. Den ytterligare tjänstgöringen anses såsom under motsvarande tid

fullgjord repetitionsövning.

För att vid krigsförband placerade värnpliktiga i största möjliga utsträck

ning skola kunna tagas i anspråk för repetitions- och beredskapsövningar med

respektive förband har Kungl. Maj:t i propositionen nr 194 framlagt förslag

till reglering av do värnpliktigas skyldighet att fullgöra dylika övningar

m. m. f samma proposition har vidare föreslagits provisoriska bestämm el

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ser om skyldighet för värnpliktigt befäl att i anslutning till repetitionsövning

fullgöra befälsövning om 10 dagar. Propositionen i fråga har don 9

maj 1951 bifallits av riksdagen.

Såsom av det föregående framgår avser det av Kungl. Maj:t hittills beslutade

repetitionsövningsprogrammet år 1951. Frågan i vad mån särskilda

åtgärder bli erforderliga även under år 1952 i syfte att förbättra utbildningsstandarden

inom arméns krigsorganisation har ansetts få övervägas framdeles

mot bakgrunden av det utrikespolitiska läget. Det utökade övningsprogrammet

medför avsevärda merkostnader såväl under sista delen av budgetåret

1950/51 som under budgetåret 1951/52. Med en fortsättning under första

halvåret 1952 av det påbörjade repetitionsövningsprogrammet i ungefär den

omfattning Kungl. Maj:t redan beslutat för år 1951 skulle merkostnaderna

under budgetåren 1950/51 och 1951/52 enligt departementschefens beräkningar

uppgå till i runt tal 95 600 000 kronor, varav omkring 05 000 000 kronor

belöpa på utbildningsprogrammet för första halvåret 1952.

Departementschefen har vid kostnadsberäkningarna utgått från oföränd

rade penningbidrag till de värnpliktiga, d. v. s. lägst en krona 50 öre och

högst sex kronor 50 öre alltefter uppnådd tjänstegrad. I de i anslutning till

propositionen nr 108 väckta motionerna I: 399 och II: 520 åter har yrkats,

att penningbidraget till menig höjes till två kronor per dag om han fullgjort

värnpliktstjänstgöring under minst 270 dagar och till två kronor 50 öre per

dag om han fullgjort dylik tjänstgöring under minst 300 dagar samt att

penningbidraget till värnpliktigt befäl höjes med 50 öre per dag. De merkostnader,

som skulle följa av bifall till dessa yrkanden, ha för budgetåren

1950/51 och 1951/52 beräknats till 750 000 kronor respektive 1 275 000 kronor.

Motionärerna avse med sina yrkanden, att de värnpliktiga som nu inkallas

till repetdtionsövningar skulle erhålla en förhöjning av penningbidraget

i avbidan på att det. statsfinansieila läget skall medge on allmän höjning

av penningbidraget till de värnpliktiga. I motionen II: 72, till vilken

utskottet återkommer vid behandlingen i det följande av arméns anslag till

avlöningar m. m. till värnpliktiga, har bland annat framställts yrkande om

en allmän höjning av penningbidraget. Enligt utskottets mening tala onekligen

starka sakliga skäl för att eu allmän höjning av penningbidraget till

de värnpliktiga kommer till stånd. Emellertid skulle redan en så pass

måttlig höjning som med 50 öre per dag medföra ytterligare anslagshöjningar

lör nästa budgetår med ett tiotal miljoner kronor.

Utskottet räknar icke med att det i nuvarande mycket ansträngda statsfinansieila

läge är möjligt att i budgeten inrymma dylika anslagshöjningar.

Att, såsom i motionerna I: 399 och II: 520 åsyftas, i avbidan på att en allmän

höjning av penningbidraget skall komma till stånd, bereda enbart de

värnpliktiga, som fullgöra repetitionsövningar, viss förhöjning av bidraget

kan utskottet icke tillstyrka. Utskottet måste därför avstyrka dessa motioner.

Ehuru utskottet alltså icke kan förorda, att beslut redan nu fattas om förhöj
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

11

ning av de värnpliktigas penningbidrag, vill utskottet framhålla angelägenheten

av att Kungl. Maj:t snarast förelägger riksdagen förslag till skälig höjning

av bidraget.

Utskottet kan med beaktande av det anförda godtaga departementschefens

beräkning av merkostnaderna för r epeti ti o ns ö vn in g sp r og r a m in et.

Såvitt avser budgetåret 1950/51 synas i enlighet med departementschefens

förslag uppkommande merkostnader under anslag av reservationsanslags

natur böra täckas genom anslag å tilläggsstat medan de ökade kostnaderna

under förslagsanslag i vanlig ordning böra få belasta vederbörliga anslag

utan särskild medelsanvisning. Utskottet kan i anslutning härtill tillstyrka,

att de anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 om tillhopa

29 470 000 kronor, varom Kungl. Maj:t hemställt, nu anvisas.

Beträffande budgetåret 1951/52 ha de uppkommande merkostnaderna av

Kungl. Maj:t kunnat beaktas vid framläggande av slutliga anslagsäskanden

endast i fråga om arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. Utskottet

anser sig kunna tillstyrka, att för täckande av de på övriga berörda

anslag belöpande merkostnaderna i enlighet med Kungl. Maj ds förslag anvisas

ett särskilt obetecknat anslag om 53 000 000 kronor, benämnt Armén:

Vissa xepetitionsövningar m. m. Såsom föreslagits böra från detta anslag,

efter Kungl. Maj:ts prövning, till vederbörliga ordinarie anslag överföras belopp

som svara mot de beräknade merkostnaderna under budgetåret 19ol/52

under respektive anslag.

För de anskaffningar av motorfordon och övningsammunition, som

bli nödvändiga i anledning av det utökade övningsprogrammet, har Kungl.

Maj :t föreslagit beställningsbemyndiganden om sammanlagt 30 000 000 kronor,

varav 15 200 000 kronor avse motorfordon och 14 800 000 kronor avse

ammunition. Utskottet tillstyrker, at.t för ändamålet bemyndiganden lämnas

av den storlek Kungl. Maj:t föreslagit. Av bemyhdigandebeloppet torde i

enlighet med föreliggande förslag 23 500 000 kronor kunna hänföras till budgetåret

1950/51 och återstoden, 6 500 000 kronor, till budgetåret 1951/52.

Vid beräkningen av kostnaderna för övningsammunition bär hänsyn tagits

till de under senaste tiden inträffade prisstegringarna, under det att kostnadsberäkningarna

i övrigt i regel grundats på prisläget den 1 juli 19o0.

Ehuru utskottet liksom departementschefen utgår från att verksamheten

trots senare inträffade prisstegringar skall få äga ram i planerad omfattning,

vill utskottet understryka angelägenheten av att alla möjliga åtgärder

vidtagas för att begränsa kostnaderna och därigenom minska behovet av förs

tärkningsanslag.

Av vad utskottet anfört framgår, att utskottet avstyrker motionerna I: 398

och II: 519, i vilka yrkats avslag å propositionen nr 108, motionen II: 484,

vari yrkats avslag å förslaget att anvisa förenämnda anslag om 53 000 000

kronor för budgetåret 1951/52, samt motionerna 1:248 och 11:328, i vilka

yrkats avslag å Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen framställda förslag

att under budgetåret 1951/52 inkalla 70 000 värnpliktiga till repetitionsövningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 4.

I fråga om anvisande av erforderliga anslag å tilläggsstat för budgetåret

1950/51 samt för nämnda budgetår erforderligt ytterligare bemyndigande att

utlägga beställningar å tygmateriel m. m. återkommer utskottet i särskilt

utlåtande denna dag. Vid behandlingen i det följande av arméns anslag till

anskaffning av tygmateriel m. in. beaktar utskottet det i det föregående för

budgetåret 1951/52 förordade beställningsbemyndigandet.

I förevarande sammanhang hemställer utskottet under åberopande av det

anförda,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ris förslag, såvitt

nu är i fråga, ävensom med avslag å motionerna 1:398 och

II: 519, såvitt nu är i fråga, I: 248 och II: 328, I: 399 och II: 520

samt 11:484 till Armén: Vissa repetitions övning ar m. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 53 000 000 kronor.

3:o) Koncentrering av utbildningsverksamheten inom vissa av arméns

truppslag m. m. I propositionen nr 110 har Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 2—20

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16

mars 1951) föreslagit riksdagen besluta

dels att Norrbottens artillerikår skall utgå ur fredsorganisationen från

och med budgetåret 1951/52 och den vid kåren bedrivna utbildningen över

flyttas till Bodens artilleriregemente,

dels att Skånska kavalleriregementet skall indragas från och med budgetåret

1952/53 och ersättas med en mobiliseringscentral, i samband varmed

regementets cykelkontingent skall förläggas till Södra skånska infanterirege

mentet och dess ryttarkontingent till Livregementets husarer,

dels att Livregementets husarers cykelkontingent skall i samband med

indragningen av Skånska kavalleriregementet förläggas till Älvsborgs regemente,

dels att Göta trängregementes kompani i Nora skall från och med budget

året 1952/53 utgå ur fredsorganisationen, i samband varmed förbandets per

manent organiserade sjukvårdskompani skall underställas chefen för Norr

lands trängregemente och förläggas till Västemorrlands regemente,

dels att arméns jägarskola skall från och med tidpunkt som framdeles be

stämmes förläggas till Norrbottens regemente,

dels att Göta artilleriregemente skall motoriseras,

dels att arméns radarskola skall organiseras i anslutning till Göta artilleri

regemente,

dels ock att Öresunds marindistrikt skall indragas den 1 juli 1951.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ivar Persson m. fl. (I: 385) och den andra inom andra kammaren av

herr Bergström m. fl. (11:503), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr d.

13

Kungl. Maj tis i propositionen nr 110 framförda förslag om Skånska kavalleriregementets

indragning samt i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t vidtager förnyad utredning, huruvida inte regementet bör bibehållas

i sitt nuvarande skick eller omorganiseras till ett förband, som lämpar sig

för uppgifter av den beskaffenhet som försvarsministern angav i propositionen

1948: 206, och därefter för riksdagen framlägger de förslag vartill utredningen

kam föranleda,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Hjalmar Nilsson och Alfred Nilsson (I: 391) samt den andra inom

andra kammaren av herr Christenson i Malmö m. fl. (11:528), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att en av chefen för marinen närmare utformad

organisation med i huvudsak de arbetsuppgifter, som i motionerna

skisserats, skall finnas i Skåne samt att bevilja ett anslag för avlöning av

ett kontorsbiträde i lönegrad Oa 8, tillhörande Sydkustens marindistrikt men

avsedd för tjänstgöring i den föreslagna organisationen i Skåne.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionerna II: 503 och II: 528.

1949 års försvar sutredning har i skrivelse den 4 juli 1950 framlagt förslag

om koncentration av utbildningen inom vissa av arméns truppslag samt om

indragning av Öresunds marindistrikt. Försvarsutredningens förslag i vad

avser armén åsyftar att arméns jägarskola (J[S) skall flyttas till Norrbottens

regemente (119) i Koden, att kavalleriets cykelutbildning skall överflyttas

till infanteriet och att Skånska kavalleriregementet (K 2) i Hälsingborg i

anslutning därtill skall indragas, att Norrbottens artillerikår (A 5) i Boden

skall sammanslås med det på samma ort förlagda Bodens artilleriregemente

(A 8) samt att Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N) skall indragas.

Försvarsutredningen har i fråga om armén framhållit, att den nuvarande

utbildningsverksamheten karakteriserades av en splittring på ett betydande

antal i vissa fall relativt små enheter. Antalet förband hade nämligen anpassats

med hänsyn till utbildningskontingentens storlek, möjligheten att

erhålla lämplig spridning och militärområdesvis fördelning av förbanden

samt, i vissa fall, beredskapsskäl.

Utredningen framhåller vidare, att splittringen av utbildningsverksamheten

på ett stort antal enheter föranledde en betydande administrationsapparat

med stora kostnader. Åtgärder hade under de senaste åren vidtagits

för att begränsa fredsorganisationen i första hand genom att införliva vissa

småförband med större enheter. Inom arméstaben påginge undersökningar

om en ytterligare koncentrering av utbildningsorganisationen. På begäran

av utredningen hade chefen för armén lämnat utredningen en redogörelse för

det preliminära resultatet av undersökningarna och rörande konsekvenserna

av en centraliserad värnpliktsutbildning. Utan att detaljundersökningal

kunnat verkställas hade två alternativ skisserats, det ena med mycket stora

utbildningsenheter, förslagsvis omkring 20 mot för närvarande ett 50-tal, det

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 4.

andra med en sammanslagning av förband med utnyttjande av det över

skott på förläggningsutrymme — omkring 5 500 platser — som under åren

fram till 1960 beräknats föreligga, därest arméns värnpliktskontingent bibe

bölles vid 29 500 man. Det första alternativet hade arméchefen ansett icke

på länge kunna genomföras redan med hänsyn till de betydande investeringar

200 miljoner kronor eller mera — som dess realiserande skulle

kräva. Den mera begränsade förbandssammanslagningen enligt det andra

alternativet skulle innebära en minskning med sammanlagt 10 förband. Utan

att minska utbildningskapaciteten eller krigsorganisationen syntes nämligen

infanteriet kunna minskas med 3 regementen och JS anslutas till ett regementsförband,

kavalleriet minskas till 2 regementen, artilleriet minskas med

1 regemente och 1 kår, ingenjörtrupperna minskas genom sammanslagning

av 2 kårer till 1 regemente och trängtrupperna minskas med 1 regemente och

1 detachement.

Beträffande arméchefens utkast har försvarsutredningen till en början framhållit,

att grunderna för det mindre omfattande alternativet rubbades redan

genom utredningens i annat sammanhang framförda förslag om skärpning av

besiktningsföreskrifterna, varigenom arméns värnpliktskontingent komme att

minskas med 1000 man (se statsverkspropositionen 1951, bil. 6, s. 5 o. f.).

Emellertid måste förutsättas, framhåller utredningen, att den slutliga avvägningen

mellan försvarets olika grenar kunde komma att medföra ytterligare

förändringar i fråga om anspraken på utbildningskapacitet inom armén och

därmed i fråga om möjligheterna att vidtaga ändringar i fredsorganisationen.

Sålunda påverkade organisationen av marinen och flygvapnet dessa försvarsgrenars

behov av värnpliktiga och därmed i sista hand även storleken

av arméns värnpliktskontingent. Beträffande arméorganisationen borde jämväl

framhållas, att det av kostnadsskäl kunde komma att visa sig nödvändigt

att vidtaga sådana åtgärder, som minskade kraven på utbildningsorganisationens

storlek.

Med hänsyn till det anförda har försvarsutredningen i nuvarande läge icke

ansett sig böra förorda mera genomgripande förändringar i fråga om arméns

fredstruppförband. En sa omfattande koncentration, som avsåges med det

av aiméchefen först anförda alternativet, syntes för övrigt redan av hänsyn

till de stora engångskostnaderna icke böra övervägas. Även en koneentra

tion av utbildningen enligt det senare alternativet -—- inom ramen för i huvudsak

det befintliga fastighetsbeståndet — förutsatte emellertid icke blott in

dragningar av förband utan även utbyten av etablissement mellan kvarva

rande förband. Fullt genomförd skulle en dylik omläggning kunna komma

att visa sig olämplig med hänsyn till den arméorganisation som framkomme

som resultat av den slutliga avvägningen mellan försvarsgrenarna.

Försvarsutredningen har å andra sidan framhållit angelägenheten av att

den begränsning av antalet utbildningsenheter, som kan ske utan att det

fortsatta utredningsarbetet föregripes, genomföres utan dröjsmål. Utred
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

15

ningen har därvid ansett att i första hand mindre förband med förhållandevis

höga administrationskostnader böra utgå ur organisationen. Utredningen

har med denna utgångspunkt funnit- sig böra förorda i det föregående redovisade

förslag om indragning inom vartdera av infanteriet, kavalleriet, artilleriet

och trängtrupperna av ett truppförband. Försvarsutredningen har

emellertid i detta sammanhang framhållit att det i avvaktan på ett kom

mande förslag från utredningens sida icke bör föreligga hinder att, därest

arméchefen i särskilda fall funne möjligt föreslå förenklingar i förbandsorga

nisationen som icke föregrepe det slutliga ställningstagandet till frågan om

fredsorganisationens utformning, genomföra sådana förenklingar.

Beträffande den närmare motiveringen till försvarsutredningens förslag

till koncentration av utbildningsverksamheten inom armén återkommer departementschefen

i det följande.

Försvarsutredningen har såsom redan nämnts i fråga om marinen föreslagit

indragning av Öresunds marindistrikt. Utredningen har framhållit att

utredningen i avbidan på att slutligt förslag i avvägningsfrågan förelåge icke

ansett sig böra fatta någon ståndpunkt beträffande frågan om den militärterritoriella

ledningen och indelningen. Utredningen har emellertid upp

märksammat att enighet tidigare rått bland de militära myndigheterna om

att Öresunds marindistrikt kunde utgå och införlivas med Sydkustens marindistrikt.

Denna sammanslagning har även ansetts kunna ske oberoende av

det slutliga ståndpunktstagandet beträffande den territoriella ledningen. Sammanslagningen

synes, framhåller utredningen, kunna motiveras föratom av

rationaliseringsskäl jämväl av rent militära skäl, då ledningen av försvaret

inom vattenområden, som i händelse av krig med stor sannolikhet komma

att bli gemensamma stridsområden, så vitt möjligt bör bli enhetlig. Kostnadsbesparingen

vid en sammanslagning har uppskattats till omkring 50 000

kronor.

Chefen för armén (utlåtande 30/s 1950) har under vissa förutsättningar i

princip tillstyrkt vad försvarsutredningen föreslagit beträffande armén.

Arméchefen har emellertid i anslutning därtill framhållit bland annat följande.

Det av försvarsutredningen omnämnda utkastet till koncentration av

arméns organisation på fredsförband hade uppgjorts med utgångspunkt från

att arméns värnpliktskontingent skulle komma att uppgå till omkring

29 500 man. Den nuvarande kontingenten vore emellertid — trots att

delar av två åldersklasser inginge i den — exceptionellt liten. Efter 1960

komme årskontingenten att snabbt stiga ända upp till 45 000 man. Då kontingenterna

ökade måste antingen stängda etablissement åter öppnas eller de

utnyttjade kasernerna utbyggas. Det senare alternativet vore avgjort att föredraga.

Fn förutsättning vore dock att utbyggandet av kvarvarande kaserner

påbörjades i så god tid att förbanden vore beredda mottaga årskontingen

terna i den takt de ökade. En nybyggnad av kaserner bleve under slutet av

1950-talet för övrigt nödvändig även av det skälet att medelåldern av de nu

varande då komme att vara omkring 50 år.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr d.

Chefen för marinen (utlåtande 36/s 1950) har avstyrkt förslaget om sammanslagning

av Sydkustens och Öresunds marindistrikt. Sammanfattningsvis

har marinchefen framhållit, att han i nuvarande än ytterligare skärpta

läge ansåge det olämpligt att vidtaga en ändring i den under beredskapstiden

prövade marindistriktsorganisationen, enär en dylik ändring under övergången

till den nya organisationen kunde komma att medföra osäkerhet och

fördröjning vid ett eventuellt intagande av beredskapstillstånd eller mobilisering.

Överbefälhavaren (utlåtande 29/a 1950) har förklarat sig i stort sett dela

chefens för armén uppfattning om de föreslagna indragningarna och sammanslagningarna

av vissa truppförband. Överbefälhavaren har dock funnit förflyttningen

av JS böra anstå i nuvarande läge. Beträffande den föreslagna

indragningen av Öresunds marindistrikt har överbefälhavaren funnit frågan

därom böra lösas i samband med en kommande översyn av den militärterritoriella

indelningen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län (utlåtande 31/i 1951) bär, efter hörande av

stadsfullmäktige i Kiruna, i likhet med stadsfullmäktige avstyrkt en förflyttning

av JS.

Hälsingborgs stads drätselkammare (skr. 6/n 1950 och va 1951) har hemställt,

att förslaget om indragning av K 2 icke måtte föranleda någon Kungl.

Maj:ts åtgärd.

För närmare kännedom om försvarsutredningens förslag och däröver avgivna.

yttranden torde få hänvisas till propositionen, s. 5—12.

I skrivelse den 7 februari 1951 har chefen för armén föreslagit, att Göta

artilleriregemente (A 2)

regementet, motoriseras i den takt materielanskaffningama och tillgången på

utbildade värnpliktiga medgiva, att stamridhästama vid regementet, för närvarande

213 inräknat remonter, snarast nedbringas till 15 samt att i anslutning

därtill möjliga personalindragningar äga rum.

I proposition (nr 135) till 1949 års riksdag anmäldes ett av chefen för

armén framlagt förslag om inrättande av en arméns radarskola. Ehuru utredning

icke förelåg rörande skolans slutliga organisation förordades inrättande

av eu särskild beställning för skolans chef. För ändamålet upptogs å

luftvärnets stat en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major.

Vidare förordades inrättande av en för skolan avsedd extra ordinarie beställning

för arméingenjör av 1. graden (Ce 29). Riksdagen biföll förslagen.

Vid avgivande av berörda förslag hade arméchefen ansett möjligt att såsom

ett provisorium ansluta arméns radarskola till signalskolan. Verksamheten

vid radarskolan har hittills bedrivits i enlighet härmed.

I skrivelse den 10 december 1949 har chefen för armén anmält resultatet

av ytterligare utredning om skolans förläggningsfråga. Enligt denna utredning

bör radarskolan förläggas i anslutning till ett luftvärnsförband för att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

17

få tillgång till eldlednings- och annan luftvärnsmateriel samt övningstrupp.

Vidare bör vid förläggningsfrågan beaktas tillgången på civila speciallärare

i radarteknik. Ur dessa synpunkter vore Göteborg lämplig förläggningsort.

Förläggning kunde beredas skolans elever antingen vid A 2 eller Göteborgs

luftvärnskår (Lv6). Vilket förband som än valdes erfordrades tillbyggnad

av en skolbyggnad och en radarhall, till en beräknad kostnad av 900 000 kronor

(Lv6) eller 1000 000 kronor (A 2). Den fasta lärarpersonalen vid skolan

kunde tillgodoses inom nuvarande personalstater med undantag av 2 arméingenjörer,

radaringenjörer.

Sedermera har arméchefen i skrivelse den 7 november 1950 föreslagit att

radarskolan förlägges i anslutning till A 2. Denna förläggning vore lämpligare

än en anknytning till Lv 6, vars etablissement inom en snar framtid beräknades

bliva kringbyggt. Skolan borde i utbildningshänseende underställas

inspektören för luftvärnet och i förvaltningshänseende chefen för A 2.

Chefen för försvarsstaben, på uppdrag av överbefälhavaren, har tillstyrkt

förslaget.

Departementschefen har i före varande frågor anfört följande.

»Vid anmälan i statsverkspropositionen till årets riksdag av frågorna under

fjärde huvudtiteln erinrade jag inledningsvis om de besparingar inom den

nuvarande försvarsorganisationens ram, som i samband med rationalisering

av stabs- och förvaltningstjänsten nåtts under senare år. Jag framhöll i anslutning

därtill att sådana besparingsåtgärder, som skulle ha påverkat gällande

försvarsordnings omfattning, hittills fått anstå i avvaktan på resultatet

av 1949 års försvarsutrednings arbetsresultat.

Den utredning som sedan någon tid bedrivits inom arméstaben angående

begränsning av arméns fredsorganisation och därmed fredskostnaderna har

givit vid handen, att en koncentration av utbildningsorganisationen är möjlig

med bevarande av krigsorganisationens kvalitet, kvantitet och mobiliseringsberedskap.

De av försvarsutredningen i skrivelse den 4 juli 1950 framlagda

förslagen till organisationsförändringar bygga på denna utredning. Förslagen

äro mindre vittomfattande än vad arméchefen funnit i princip vara möjligt,

då endast sådana förslag framlagts, som befunnits kunna genomföras utan att

det fortsatta utredningsarbetet beträffande den framtida avvägningen mellan

försvarsgrenarna påverkas.

Försvarsutredningens ordförande har sedermera i skrivelse den 1(5 januari

1951 till statsministern — med erinran att utredningsarbetet under det första

verksamhetsåret blivit fördröjt och därefter i avbidan på utlåtande från överbefälhavaren

måste praktiskt taget helt ligga nere — framhållit, att tidpunkten

för arbetets återupptagande på grund av nyligen inträffade omständigheter

måst ytterligare uppskjutas på oviss tid. Med hänsyn till det utrikespolitiska

läget har det ansetts för närvarande ej kunna bedömas vilka

riktlinjer som skola följas vid en allmän omprövning av vår försvarsorganisation,

då arbetet därmed en gång kan återupptagas. Under dessa förhållanden

har utredningens ordförande, efter samråd med utredningens övriga leda

2—9C6 5i Bihanfi till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 4.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 4.

möter, ansett sig -böra anmäla saken för de åtgärder, vartill statsministern ma

finna anledning.

I skrivelsen anföras vissa synpunkter på frågan om försvarskostnadernas

nedbringande. Sålunda framhålles, att åtagna försvarsbördor icke kunna för

väntas att i någon för statsbudgeten betydelsefull omfattning kompenseras

av rationaliserings- och besparingsåtgärder. Skola försvarskostnaderna eu

gång åter nedbringas synes det icke kunna ske annorledes än genom mer

eller mindre betydande nedskärningar av vår försvarsorganisation i materiellt

eller personellt hänseende.

Med hänsyn till i nyssberörda skrivelse angivna förhållanden måste det be

traktas som ovisst under vilka former det fortsatta utredningsarbetet beträffande

försvarets organisation på längre sikt skall bedrivas. Då det emellertid

är tydligt att ett snabbt utredningsresultat icke kan ernås, är det, såsom

redan framgår av vad som anförts i statsverkspropositionen, av vikt att utan

avvaktan därpå tillvarataga alla de möjligheter till besparingar som kunna

åvägabringas utan att försvarets effektivitet äventyras.

Försvarsutredningens i det föregående anmälda förslag till organisations

förändringar innebära avsevärda besparingar i fredskostnaderna, av utredningen

uppskattade till omkring 2,7 miljoner kronor årligen. Av vad jag i

det följande anför framgår, att förändringarna kunna genomföras med förhållandevis

ringa engångskostnader; investeringsbehovet uppgår till allenast

omkring 915 000 kronor. Även om så stora besparingar som utredningen

angivit av skilda skäl icke torde kunna uttagas, torde dock ekonomiska

skäl tala för att förslagen snarast realiseras, därest mot desamma icke

kunna resas vägande invändningar av annan art.

Ärméchefens principförslag till krympning av fredsorganisationen är uppgjort

med utgångspunkt från ett utnyttjande av under 1950-talet förefintligt

överskott på förläggningsutrymme, så att huvuddelen av kasemetablissementen

fylles med värnpliktiga medan återstoden nedlägges eller stänges. Efter

1950-talets slut, då arméns nu exeptionellt låga värnpliktskontingent åter

ökas — vid oförändrade principer i fråga om uttagning och tilldelning upp

till 45 000 man — måste därför enligt arméchefens åsikt antingen stängda

etablissement åter öppnas eller de utnyttjade kasernerna utbyggas. Det torde

emellertid enligt min mening icke vara erforderligt att bär taga ställning till

detta problem. De nu föreslagna förbandsindragningarna äro nämligen av

så begränsad räckvidd, att de knappast kunna inverka på frågan i stort. Jag

finner alltså ur här angivna synpunkter hinder icke möta mot ett beslut i positiv

riktning beträffande de ifrågasatta förbandsindragningarna.

Det är förklarligt, att de kommunala myndigheterna i vissa av de av indragningarna

berörda städerna rest invändningar mot förslagens realiserande.

Önskvärt hade varit att frågorna om etablissementens framtida användning

kunnat lösas i samband med besluten om indragning av förbanden.

Tidpunkten för genomförandet av de förslag till indragningar som jag

i det följande förordar lämnar emellertid rådrum för ytterligare undersök
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

19

uingar härutinnan. Frågorna om användningen av etablissementen kunna i

allt fall enligt min mening icke få bliva slutligt avgörande vid ett ställningstagande

till de framlagda förslagen. De militära och statsfinansiella skälen

måste därvid bliva av utslagsgivande betydelse.

Yad härefter angå de rent militära bevekelsegrunderna får jag till en

början erinra om att frågorna om indragning av K 2 och T 2 N samt sammanslagningen

av A 5 och A 8 tidigare varit föremål för överväganden. Förslag

i dessa hänseenden avgåvos redan av 1945 års försvarskommitté. Vid

anmälan av kommitténs betänkande (proposition 1948: 206) ställdes emellertid

förslagen på framtiden. Jag ansåg nämligen då att i anslutning till av

mig förordad översyn av arméns organisation utredning borde verkställas

om och i vad män K 2 borde på lämpligt sätt helt eller delvis omorganiseras.

I fråga om artilleriet fann jag bland annat omfattningen av den hästanspända

artilleritjänsten tala för att en sammanslagning för det dåvarande icke

borde föreslås. Vad slutligen angår frågan om indragning av T2N fann

jag bland annat med hänsyn till knappheten på förläggningsutrymme vid

trängregementena att lokalutrymmena vid T 2 N i avbidan på vissa utredningar

tills vidare borde utnyttjas.

De förutsättningar, som förelågo 1948, hava numera väsentligt ändrats.

Vad först angår kavalleriets fr eds organisation har arméchefen funnit numera

verkställda utredningar utvisa, att den vid K 2 och K 3 bedrivna cykelutbildniugen

efter organiserandet av pansarinfanteriet lämpligen bör överflyttas till

pansarinfanteriregementena. Av arméchefen till stöd för denna uppfattning

anförda skäl måste anses bärande. Från Hälsingborgs stads sida har till

stöd för ett bibehållande av K 2 främst åberopats behovet av en stark kuppberedskap

i nordvästra Skåne. Dylika synpunkter ha givetvis beaktats vid

utformandet av det nu framlagda förslaget. Vid det slutliga ställningstagandet

ha emellertid — förutom besparingssynpunkter — övriga militära skäl

varit utslagsgivande. Det må i detta sammanhang framhållas att, därest

K 2:s cykelkontingent förlägges till ett pansarinfanteriregemente, den kvarvarande

ryttarstyrkan icke blir av sådan storlek att den ur utbildningssynpunkt

motiverar bibehållandet av K 2 som självständigt förband och att en

alternativ lösning att bibehålla K 2 för ryttarutbildning och nedlägga K 3

med hänsyn till utbildningsförhållandena vid Hälsingborg och Skövde och

K2:s etablissements relativt dåliga skick icke ansetts kunna ifrågakomma.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och under framhållande av de besparingar,

som här stå att vinna, har jag ansett mig icke böra motsätta mig

försvarsutredningens av de militära myndigheterna tillstyrkta förslag om indragning

av K 2.

En förutsättning för överflyttning av K 2:s cykelutbildning enligt armé

chefens förslag är att förläggningsutrymme för omkring 200 man tillskapas

vid ett pansarinfanteriregemente. Arméchefen har förordat förläggning

av K 2:s cykelkontingent till I 7. Hans förslag har samordnats med den

alltjämt olösta frågan om samförläggning av I7:s nu på Ystad och Revinge

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 4.

uppdelade värnpliktskontingenter. Jag är med hänsyn till uppkommande

kostnader och svårigheter att inrymma erforderliga byggnadsåtgärder inom

tillgänglig byggnadskvot icke beredd att nu framlägga förslag om genomförandet

av denna samförläggning. På mitt uppdrag under hand verkställd

utredning har emellertid givit vid handen, att utan mera omfattande byggnadsåtgärder

I 7 nu kan utbyggas för omkring 200 man till en kostnad av

omkring 200 000 kronor. Erforderligt utrymme kan därigenom beredas K2:s

cykelkontingent vid I 7.

Vad härefter angår sammanslagningen av A 5 och A 8 synas ur materielsynpunkt

hinder icke längre möta mot en motorisering av de av A 5 uppsatta

krigsförbanden. För ett rationellt lösande av de i samband med sammanslagningen

uppkommande lokalfrågorna erfordras emellertid en viss omdisponering

av inom Bodens garnison tillgängliga utrymmen ävensom vissa omoch

tillbyggnader av för sjukvårdsändamål avsedda lokaler. Yad härutinnan

föreslagits bär icke föranlett erinran från min sida. Det förtjänar i detta

sammanhang framhållas, att kostnaderna enligt tidigare utarbetade förslag

enbart för ett nöjaktigt lösande av truppförbandssjukvården vid enskilda

Bodenförband beräknats överstiga det sammanlagda beloppet för nu föreslagna

investeringskostnader.

I fråga om indragningen av T 2 IN må till en början framhållas, att sedan

beslut numera fattats om intendenturutbildningens inlemmande i trängtrupperna

den avgörande tveksamheten i fråga om etablissementets bibehållande

— svårigheten att överblicka förläggningsförhållandena — eliminerats. Numera

verkställda utredningar tala. för att fredsutbildningen av den hittills

till T 2 N förlagda värnpliktskontingenten bör ordnas i enlighet med arméchefens

förslag. Några byggnadsåtgärder erfordras icke för förslagets genomförande.

Yad slutligen angår överflyttningen av JS från Kiruna till Boden finner

jag de skäl, som ur utbildnings- och mobiliseringssynpunkt anförts för förflyttningen,

vara så vägande, att de böra i princip tillmätas avgörande betydelse

i förhållande till de mot förflyttningen anförda kuppberedskapssynpunkterna.

Jag delar emellertid överbefälhavarens uppfattning att överflyttningen

icke bör i nuvarande läge omedelbart genomföras. Tidpunkten för

överflyttningen bör sålunda tills vidare lämnas öppen. De i samband med

sammanslagningen av A 5 och A 8 förordade byggnadsåtgärderna tillgodose

jämväl JS lokalbehov i Boden.

Av vad jag här förut anfört framgår, att jag finner övertygande statsfinansiella

och militära skäl tala för att principbeslut nu fattas om dels överflyttning

av cykelutbildningen vid K 2 och K 3 till 17 och 115, överflyttning

av ryttarutbildningen vid K 2 till K 3 och indragning i samband

därmed av K 2, dels motorisering av de av A 5 hittills uppsatta krigsförbanden

och i samband därmed sammanslagning av A 5 och A 8, dels indragning

av T 2 N, dels och överflyttning av JS från Kiruna till Norrbottens

regemente i Boden.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

21

Beträffande tidpunkten för genomförandet av nu förordade organisationsförändringar

liar jag redan förordat att med överflyttningen av JS tills

vidare bör anstå. Avvecklingen av K 2 är beroende av tidpunkten för färdigställandet

av erforderliga lokalutrymmen i Ystad; man torde icke kunna

räkna med att K 2 skall kunna indragas förrän från och med budgetåret 1952/53.

Sammanslagningen av A 5 och A 8 synes kunna genomföras från och med budgetåret

1951/52. Avvecklingen av T 2 N slutligen skulle i och för sig kunna

genomföras redan från och med utbildningsåret 1951/52. Skäl torde emellertid

tala för att indragningen får anstå ännu ett år. Enligt vad jag inhämtat lärer

förslag om Noraetablissementets utnyttjande för civilförsvarsändamål icke

vara att förvänta till innevarande års riksdag, varför den för Nora stad betydelsefulla

frågan om etablissementets framtida utnyttjande alltjämt står

öppen. Svårigheterna på bostadsfronten synas vidare motivera, att något

rådrum beredes av överflyttningen berörd personal.

Jag tillstyrker arméchefens förelag om motorisering av A 2 och av regementet

uppsatta krigsförband. Utbildningen i motortjänst bör påbörjas

så snart lokalförhållandena det medger.

Jag har heller icke något att erinra mot att principbeslut fattas om förläggning

av arméns radarskola i anslutning till A 2. I årets statsverksproposition

har bemyndigande begärts till omdisponering av medel ävensom ytterligare

anvisning som möjliggör färdigställandet av den för skolan erforderliga

radarhallen. Enligt vad jag erfarit förslå sålunda tillgängliga medel

jämväl för anordnande av erforderliga skollokaler.

Vad arméchefen förordat i fråga om avvecklingen av stamridhästarna vid

A 2 och A 5 har icke givit mig anledning till erinran.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser

rörande indragning av de tjänster, som bliva övertaliga i anslutning

till minskningen av hästbeståndet vid A 2. Några förändringar beträffande

kavalleriets personalstater beräknas icke kunna ske under budgetåret 1951/52.

Till frågan om personalförändringar i samband med sammanslagningen av

A 5 och A 8 återkommer jag i det följande vid behandlingen av arméns avlöningsanslag.

Jag förutsätter att, därest riksdagen bifaller förslagen om in

dragning av K 2 och T 2 N samt förflyttning av JS, vederbörlig hänsyn till

dessa minskningar av fredsförbund tas vid tillsättandet av ledigblivando

tjänster vid förbanden.

I förevarande sammanhang må vidare följande framhållas.

Efter förhandlingar med Ystads stad rörande vissa med samförläggningen

till staden av I 7 sammanhörande markfrågor har tidigare överenskommits med

staden angående överlåtelse av mark för övningsändamål. Stadens åtaganden

ha därvid knutits till den förutsättningen att samförläggning kommer till

stånd och att förläggningsstyrkan i Ystad i samband därmed ökas. Jag förut

sätter att slutlig överenskommelse i markfrågan skall kunna åvägabringas på

grundval av nu förestående utökning.

Vad härefter angår frågan om indragning av Öresunds marindistrikt har,

såsom försvarsutredningen framhållit, tidigare enighet rått bland de militära

myndigheterna om att marindistriktet kunde utgå och införlivas med Syd

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 4.

kustens marindistrikt. Med hänsyn till de besparingar som stå att vinna

genom en indragning och då beredskapssynpunkterna beträffande Öresundsområdet

lärer kunna tillgodoses jämväl inom ramen för Sydkustens marindistrikts

organisation, finner jag mig nu böra förorda, att Öresunds marindistrikt

indrages den 1 juli 1951. Härav föranledda personalförändringar beaktas

i det följande vid behandlingen av marinens avlöningsanslag.

Vid anmälan i annat sammanhang av vissa ytterligare äskanden å kapitalbudgeten

för nästa budgetår avser jag hemställa om förslag till riksdagen att

anvisa medel för i det föregående omnämnda byggnadsåtgärder vid I 7 och

för anordnande av vissa lokaler i Boden.»

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat ha frågorna om indragning

av Skånska kavalleriregementet (K 2) och Göta trängregementes kompani i

Nora (T 2 N) samt sammanslagningen av Norrbottens artillerikår (A 5) och

Bodens artilleriregemente (A 8) tidigare varit föremål för överväganden.

Förslag i dessa hänseenden avgåvos redan av 1945 års försvarskomnritté,

vilka förslag vid anmälan av kommitténs betänkande till 1948 års riksdag

emellertid ställdes på framtiden.

Vad först K 2 beträffar må erinras om att vid 1943 års riksdag, då beslut

fattades om återuppsättande av nämnda regemente, förutsattes, att regementet

skulle organiseras inom ramen för kavalleriets dåvarande kader av

personal och hästar. Uppsättandet av K 2 innebar sålunda icke någon egentlig

utvidgning av kavalleriet.

Till stöd för det nu framlagda förslaget om att indraga regementet har

framhållits dels den begränsade användbarheten av ryttarförband .särskilt i

södra Sverige, dels ock att övningsmöjligheterna i kasernetablissementets

närhet på grund av Hälsingborgs stadsbebyggelse äro starkt begränsade.

Visserligen finnes förhållandevis god övningsterräng i Ljungbyhedstrakten

men förflyttningarna till och från nämnda plats måste dock inkräkta på den

effektiva utbildningstiden, även om vissa övningar kunna ske under vägen.

För förslaget tala emellertid framför allt besparingsskäl.

Utskottet vill framhålla, att en indragning av K 2 såsom fredstruppförband

icke kommer att motsvaras av någon minskning av krigsorganisationen.

Vidare må framhållas, att regementet föreslås skola ersättas med en

mobiliseringscentral, avsedd att ombesörja uppsättandet av krigsförbanden.

Vid nu angivna förhållanden anser utskottet sig i likhet med departementschefen

böra biträda försvarsutredningens av de militära myndigheterna

tillstyrkta förslag om indragning av K 2 från och med budgetåret 1952/53.

Utskottet utgår härvid från att Kungl. Maj:t ägnat frågan om en betryggande

krigsberedskap i nordvästra Skåne den största uppmärksamhet. Av

det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna I: 385 och II: 503, i

vilka hemställts om ytterligare utredning i förevarande fråga.

Utskottet biträder förslagen om att i samband med K 2:s indragning regementets

cykelkontingent förlägges till Södra skånska infanteriregementet

(17) och dess ryttarkoutingent till Livregementets husarer (K 3) samt att

sistnämnda regementes cykelkontingent förlägges till Älvsborgs regemente

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

23

(115). En förutsättning för förläggning av I(2:s cykelkontingent till 17 är

emellertid, att infanteriregementets etablissement utbygges i den omfattning

departementschefen angivit. I särskilt utlåtande denna dag tillstyrker utskottet,

att för ändamålet anvisas 200 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att T 2 N indrages samt att förbandets

huvuddel, ett permanent organiserat sjukvårdskompani, förlägges till

Västernorrlands regemente i ''Sollefteå och i utbildningshänseende underställes

chefen för Norrlands trängregemente. Kungl. Maj:ts förslag i ämnet

tillstyrkes alltså,

Vid besök i Boden har utskottet på grundval av där inhämtade upplysningar

fått belägg för att försvarsutredningens av departementschefen tillstyrkta

förslag om -sammanslagning av Norrbottens artillerikår (A 5) och

Bodens artilleriregemente (A 8) bör genomföras, varför utskottet biträder

detta förslag. Eu förutsättning för en rationell organisation av stabs- och

förvaltningstjänsten vid det sammanslagna regementet är emellertid, att sjukhusfrågan

inom Bodens garnison löses på ett ändamålsenligt sätt. I proposition

nr 109 till årets riksdag har departementschefen framlagt förslag om

tillskapande av ett centralt truppförbandssjukhus inom den kasem vid A 5,

där förbandets nuvarande sjukhus är inrymt. Härför samt för vissa andra

byggnadsåtgärder för sjukvården inom garnisonen äskas ett belopp av 735 000

kronor. I särskilt utlåtande denna dag kommer utskottet att närmare ingå

på denna fråga.

Beträffande frågan om jägarskolans förflyttning till Boden kommer utskottet

framdeles att avgiva utlåtande.

Utskottet har icke något att erinra mot att Göta artilleriregemente motoriseras

och tillstyrker på av departementschefen anförda skäl att arméns radarskola

organiseras i anslutning till nämnda regemente.

Försvarsutredningen har föreslagit, att Öresunds marindistrikt indrages

och införlivas med Sydkustens marindistrikt. Förutom av rationaliseringsskäl

motiveras förslaget jämväl av militära skäl, då ledningen av försvaret

inom vattenområden, som i händelse av krig med stor sannolikhet komma att

bliva gemensamma stridsområden, så vitt möjligt bör bliva enhetlig. Kungl.

Maj:t har av besparingsskäl och då beredskapssynpunkterna beträffande öresundsområdet

ansetts kunna tillgodoses jämväl inom ramen för Sydkustens

marindistrikts organisation, föreslagit, att Öresunds marindistrikt indrages

den 1 juli 1951. Utskottet anser sig böra biträda detta förslag. Härvid förutsätter

utskottet, att Kungl. Maj:t låter vidtaga de anordningar som äro erforderliga

för att på ett tillfredsställande sätt trygga beredskapen i Öresundsområdet.

Det kan ifrågasättas, om icke en beställningshavare i regementsofficers

grad lämpligen borde i angivna syfte placeras till tjänstgöring i Malmö.

Någon riksdagens åtgärd i anledning av de i motionerna 1:391 och IT: 528

framställda yrkandena torde emellertid icke nu vara påkallad. Motionerna i

fråga avstyrkas alltså.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ris förslag, såvitt

nu är i fråga, ävensom med avslag å motionerna 1:385 och

II: 503 samt I: 391 och II: 528, besluta,

a) att Norrbottens artillerikår skall utgå ur fredsorganisationen

från och med budgetåret 1951/52 och den vid kåren bedrivna

utbildningen överflyttas till Bodens artilleriregemente,

b) att Skånska kavalleriregementet skall indragas från och med

budgetåret 1952/53 och ersättas med en mobiliseringscentral, i

samband varmed regementets cykelkontingent skall förläggas till

Södra skånska infanteriregementet och dess ryttarkontingent till

Livregementets husarer,

c) att Livregementets husarers cykelkontingent skall i sam

band med indragningen av Skånska kavalleriregementet förläggas

till Älvsborgs regemente,

d) att Göta trängregementes kompani i Nora skall från och

med budgetåret 1952/53 utgå ur fredsorganisationen, i samband

varmed förbandets permanent organiserade sjukvårdskompani

skall underställas chefen för Norrlands trängregemente och förläggas

till Västernorrlands regemente,

e) att Göta artilleriregemente skall motoriseras,

f) a^t arméns radarskola skall organiseras i anslutning till

Göta artilleriregemente samt

g) att Öresunds marindistrikt skall indragas den 1 juli 1951.

4:°) Bationaliserinssverksamhet i övrigt inom försvaret. Vid anmälan av

propositionen nr 110 har departementschefen (punkt 2, s. 20—22) lämnat

en översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg,

särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna

eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter under nästa budgetår.

Härutinnan torde få hänvisas till propositionen.

Departementschefen framhåller, att i den mån det skulle visa sig möjligt

att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid andra

enheter än som enligt propositionen förutsatts skola kunna omorganiseras

före utgången av nästa budgetår sadana möjligheter böra tillvaratagas. De

partementschefen förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande

och tidigare budgetår — Kungl. Maj:t skall äga att jämväl under budgetåret

1951/52 vidtaga de jämkningar i vederbörande peisonalorganisationer som

kunna bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,

dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal,

samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen

löneställning bestrider göromål som i en ny organisation ankomma på inne

havare av högre tjänst.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att Kungl. Maj:t även

under budgetaret 19ol/52 bör äga möjlighet att vidtaga av departements
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

25

chefen avsedda jämkningar i vederbörliga personalorganisationer samt att

bereda särskild ersättning åt personal i de fall departementschefen angivit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna

vad utskottet anfört.

5:o) Flottans underofficerare m. in. X propositionen nr 110 har Kungl.

Maj:t (punkt 3, s. 22—44) föreslagit riksdagen att godkänna vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 mars 1951

föreslagit rörande flottans underofficerare.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherrar

Bengtson och Emil Petersson (1:392) och den andra inom andra

kammaren av herr Lindberg m. fl. (II: 522), i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr- 110 i vad avser flottans

underofficerare måtte — utöver vad Kungl. Maj:t under ifrågavarande punkt

föreslagit — besluta inplacera följande befattningar i nedan nämnda löne
-

grader, nämligen

i lönegrad Ma 8: maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) å 9

stadsjagare och jagaren Klas Horn .............................. 10 befattmngai

maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) å jagarna Uppland

och Öland .................................................................. 2

kontrollant vid maskinsektionen ÖYK, vikariat ............... 1 befattning

vikariatslöneförordnanden för maskintjänstchef (uppbördsmaskinist)

å större ubåtar .......................................... 15 befattningar

lärare vid marinens underofficersskola ........................... 1 befattning

Sammanlagt 29 befattningar

i lönegrad Ma C: maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) å 2

ubåtsjaktfartyg och 6 kustjagare ................................. 8 befattningar

elektrotjänstchef (uppbördselektriker) å jagarna Uppland

och Öland ..................................................................

elektrotjänstchef (uppbördselektriker) å 10 stadsjagare och

jagaren Klas Horn ......................................................

vaktbefälhavare i maskin å 2 kryssare ...........................

instruktionsunderofficerare vid vissa skolor och kurser ... 2

vikariatslöneförordnanden för maskintjänstchef (uppbördsmaskinist)

å mindre ubåtar ....................................... 0

lärare vid marinens underofficersskola............................ 1 befattning

Sammanlagt 37 befattningar

samt uttala, att beträffande befordringsgången för flottans underofficerare

underofficerskåren vid en örlogsstation liksom hittills måtte utgöra beford

ringsenhet men att befordringen måtte ske inom varje yrkesavdelning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 4.

herrar Svärd och Lundqvist (I: 889) och den andra inom andra kammaren av

herr Kyling m. fl. (11:529), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att kassacheferna vid försvarsväsendet placeras i lönegrad Ma 8 samt att de

kassachefer, vilka avgått med pension, tillerkännas pension enligt lönegraden

Ma 8,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Emil Petersson (I: 393) och den andra inom andra kammaren av herr

Nihlfors (11:523), i vilka hemställts, att riksdagen i anledning av Kung].

Maj:ts proposition nr 110 måtte besluta att förvaltare i kassatjänst placeras

i lönegrad Ma 8.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna 1:389, I: 392 och I: 393.

Mannans underofficerssakkunniga ha med skrivelse den 19 januari 1951

avgivit betänkande rörande flottans underofficerare (stencilerat), varvid

anmälts, att betänkande rörande kustartilleriets underofficerare senare kommer

att avlämnas.

Underofficerarna äro för närvarande lönegrads- och löneklassplacerade

enligt följande.

Tjänstegrad

Lönegrad

Omfattande

löneklassema

Underofficer av 2. graden ..........

14,15,16 och 18

15,16, 18 och 20

18, 20 och 22

Flaggunderofficer .................

Förvaltare...................

Ma 6

I det från och med den 1 juli 1947 gällande avlöningssystemet har därutöver

upptagits en lönegrad, Ma 8, omfattande löneklassema 22—25, avsedd

för förvaltare. Någon inplacering i denna lönegrad har emellertid hittills icke

skett. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni 1949 har uppdragits åt

1949 års tjänsteförteckningskommitté att verkställa utredning rörande löneställningen

för förvaltare och därmed sammanhängande frågor. Underofficerssakkunniga

ha haft underhandsöverläggningar med tjänsteförteckningskommittén

i dessa frågar och ha ansett sig kunna utan hinder av inom tjänsteförteckningskommittén

pågående arbete avgiva förslag beträffande löneställning

för förvaltare med utnyttjande av såväl lönegraden Ma 6 som lönegraden

Ma 8. De sakkunniga äro emellertid medvetna om att deras förslag i detta

avseende ej kan undantagas från tjänsteförteckningskommitténs prövning.

Detta gäller även de av de sakkunniga tillämpade normerna för förvaltarbeiattningarnas

fördelning på lönegrader, särskilt som vissa av de sakkunniga

behandlade befattningar inom flottan ha motsvarigheter inom försvaret i

övrigt. En placering av samtliga förvaltare i lönegraden Ma 8 skulle enligt

de sakkunnigas mening påkalla en omprövning av den av de sakkunniga verkställda

gränsdragningen mellan förvaltar- och flaggunderofficersbeställning
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

arna. De av de sakkunniga i lönegraden Ma 6 placerade förvaltarna skulle sålunda

sannolikt komma att fördelas på flaggunderofficersbefattningar i Ma 5

ock förvaltarbefattningar i Ma 8. o

Befattningarna såsom maskintjänstchefer (uppbördsmaskinister) på ubåtar

ha av de sakkunniga lönegradsplacerats såsom förvaltarbeställningar. Med

hänsyn till att innehavarna av ifrågavarande befattningar, enligt vad de sakkunniga

inhämtat, icke kunna kvarstå i dessa till uppnådd pensionsålder —

60 år — föreslå de sakkunniga att ett system med vikariatslöneförordnanden i

lönegraderna Ma 8 och Ma 6 för maskintjänstchefer (uppbördsmaskinister) på

ubåtar införes.

I följd av vad sålunda anförts skulle löneskalan för underofficerare vid

flottan komma att omfatta lönegraderna Ma 4, Ma 5, Ma 6 och Ma 8 mot

tidigare Ma 4, Ma 5 och Ma 6.

De sakkunniga ha tagit ställning till vissa frågor, vilka avse de särskilda

avlöningsförmåner, som enligt gällande föreskrifter utgå vid tjänstgöring ombord.

Härutinnan torde få hänvisas till propositionen, s. 28 och 29.

De sakkunniga framhålla, att för närvarande erfordras 1 591 underofficerare

för att täcka flottans mobiliseringsbehov av stamunderofficerare. De sakkunniga

föreslå att 102 befattningar utgå.

''De sakkunniga föreslå vidare att 309 befattningar för underofficerare överföras

till befattningar för högbåtsmän.

Genom här angivna förslag nedbringas underofficerskadern till att omfatta

(1591_102_309=) 1180 beställningar. Tidigare har anförts, att en på

grundval av mobiliseringsbehovet beräknad underofficerskader enligt de sakkunnigas

mening i stort sett överensstämmer med fredsbehoven av underofficerare.

.

Vid sitt arbete med lönegradsplaceringen av underofficersbelattmngarna

funno de sakkunniga, att ett 70-tal befattningar kunde hänföras likaväl till

lönegraden Ma 5 som till lönegraden Ma 4. Ifrågavarande befattningar ha

av de sakkunniga fördelats på nämnda lönegrader i syfte att uppnå största möjliga

jämnhet i fråga om befordringsförhållandena mellan de av de sakkunniga

föreslagna befordringsenheterna. Efter denna fördelning verkställda beräkningar

utvisade emellertid, att befordringsläget för däcksavdelningens underofficerare

skulle bli avsevärt sämre än för övriga underofficerare. För att

komma till rätta med detta problem ha de sakkunniga funnit sig böra föreslå

en överföring av 33 beställningar för underofficerare (vid däcksavdelningen)

i lönegraden Ma 4 till lönegraden Ma 5. Vid sina befordringsbcräknmgar ha

de sakkunniga förutsatt att förvaltarbeställningarna komma att vara anknutna

till yrkesgrenarna på visst sätt.

I eu i propositionen (s. 31 och 32) intagen tablå detalj redovisas de sakkunnigas

förslag i fråga om förvaltarbefattningar vid flottan i fredstid.

Förslaget förutsätter att tre underofficerare i arvodesbefattningar utbytas

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 4.

mot förvaltare i lönegraden Ma 6 samt att en civil tjänsteman i lönegraden

Ce 21 vid Karlskrona örlogsvarv ersättes med en förvaltare i lönegraden Ma 6.

De sakkunnigas förslag till förvaltarbeställningar innefattar samtliga i personalförteckningen

för budgetåret 1950/51 upptagna med undantag för två

kasernuppbördsmän vid Karlskrona örlogsstation, en uppbördsman vid Hårsfjardens

örlogsdepå samt en uppbördsman vid sjukvårdsmaterielförrådet vid

Sydkustens marindistrikt.

De sakkunniga anse, att det vid genomförandet av de sakkunnigas förslag

bör ankomma pa de marina myndigheterna att undersöka i vad mån innehavarna

av nämnda befattningar kunna överföras till andra befattningar

för förvaltare. Därest överföring icke kan ske, böra befattningshavarna enligt

de sakkunnigas förslag kvarstå över stat med full tjänstgöringsskyldighet.

Härvid bör motsvarande antal beställningar i lönegraden Ma 5 hållas vakant.

De sakkunniga föreslå följande stat för flottans underofficerare.

Benämning

Antal

1

Lönegrad

Förvaltare..........

32

1

Ma 8 1

))

123

Flaggunderofficerare........

< 453

Ma 5

Underofficerare av 2. graden

Flaggunderofficerare eller underoffice-

547

Ma 4

rare av 2 gr. (musikunderofficerare)

25

Ma 5 el. Ma 4

Summ a

1180

1 Av dessa må högst 24 regelmässigt inneha vikariatslöneförordnande

i högre lönegrad (maskintjänstchefer på ubåtar).

1

bedan Kungl. Maj:t fastställt staten för flottans underofficerare fördelas

dessa av chefen för marinen till de tre örlogsstationerna. Samtliga underofficerare

vid örlogsstation bilda en kår, som utgör befordringsenhet.

De sakkunniga ha funnit att fördelar skulle vinnas och rättvisesynpunkter

tillgodoses, om flottans underofficerare sammanfördes till befordringsenheter

gemensamma för hela flottan, d. v. s. oberoende av örlogsstation, och avgivit

förslag i denna riktning. Enligt de sakkunnigas mening medför detta förslag

krav på vissa organisatoriska ändringar. Bland annat kräves ett stations

cheferna överordnat organ. De sakkunniga anse nämligen, att samtliga stam

underofficerare skola bilda en enda kår, flottans underofficerskår.

Beträffande avgivna remissutlåtanden torde få hänvisas till propositionen

s. 36—41.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

»Jag har i tidigare sammanhang framhållit, att de skiljaktigheter, som för

närvarande föreligga mod avseende på befordringsförhållandena mellan

flottans underofficerare och motsvarande personal vid armén och flygvapnet,

i viss män kunna ha bidragit till de betydande vakanser bland flottans under

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 4.

officerare, som nu förefinnas. XJnderofficerssakkunniga ha närmare undeisökt

de nuvarande befordringsförhållandena för underofficerare, och av

denna undersökning kan konstateras att läget för flottans underofficerare

är påtagligt ogynnsamt. Det förslag till stat för underofficerare, som de

sakkunniga ha framlagt och som är grundat pa arbetsvärdering av samtliga

underofficersbefattningar, innebär en väsentlig förbättring härutinnan. De

sakkunniga ha genom sitt värderingsarbete påvisat, att flottans underofficerare

för närvarande icke ha den löneställning som arbetsuppgifter och ansvarsställning

i såväl krigs- som fredsorganisation motivera. Med beaktande av de

sakkunnigas värdering av arbetsuppgifter och ansvar i fredsorganisationen förordar

jag, att de sakkunnigas förslag till statsammansättning för flottans underofficerare

i huvudsak lägges till grund för förslag till riksdagen. Såsom närmare

framgår av det följande förordar jag dock vissa avvikelser från de sakkunnigas

förslag.

Marinens maskinbefälsförening har föreslagit vissa organisatoriska ändringar

innebärande bland annat att flottans maskinister böra utbrytas ur

underofficerskårerna och bilda en civilmilitär gren av sjöförsvaret. Jag delar

de sakkunnigas uppfattning att flottans maskinister tills vidare böra intaga

den ställning i organisationen som de för närvarande ha. Erforderliga förbättringar

torde kunna beredas dem inom underofficerskårens ram. Jag delar

de sakkunnigas uppfattning, vilken för övrigt rönt instämmande från flertalet

remissmyndigheter, att skäl föreligga för en omprövning av flottans

hela personalorganisation. Yad här föreslås får anses vara ett provisorium

närmast i avvaktan på resultatet av befälsutredningens arbete.

Gällande personalförteckning för marinen upptager underofficersbeställningar

i tre lönegrader: Ma 4 (underofficer av 2. graden), Ma 5 (flaggunderofficer)

och Ma6 (förvaltare). Enligt beslut av 1947 års riksdag har i avlöningsreglementet

upptagits ytterligare en lönegrad för förvaltare, Ma 8.

Vid lönegradens inrättande lämnades emellertid öppet, i vilken omfattning

och efter vilka grunder förvaltarna böra inplaceras i den nya lönegraden.

Denna fråga har sedermera hänskjutits till 1949 års tjänsteförteckningskommitté,

vilken har att snarast framlägga förslag i ämnet.

Marinens underofficerssakkunniga ha nu avgivit förslag om inplacering

av ett antal förvaltare i Ma 8 men framhållit, att förslaget i detta avseende

icke kan undantagas från tjänsteförteckningskommitténs prövning. I sitt

utlåtande har kommittén förklarat, att den icke motsätter sig att befattningar

med huvudsakligen tekniska arbetsuppgifter och med speciell ansvarsställning

inplaceras i respektive vikariatslöneförordnas enligt Ma 8. Med beaktande

härav kan jag biträda de sakkunnigas förslag rörande löneställningen för

uppbördsmaskinisterna på kryssarna Tre Kronor, Göta Lojon och Gotland,

sju av kontrollanterna vid örlogsvarven samt cheferna för marindistriktens

radiostationer, sammanlagt 13 befattningar. Övriga av de sakkunniga föreslagna

beställningar i Ma 8 utom de som avsetts för maskintjänstchefer pa

stads ja ga re och jagaren Klas Horn samt en av kontrollanterna vid Karls
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 4.

krona örlogsvarvs maskinsektion torde i avvaktan på resultatet av tjänsteförteckningskommitténs

arbete böra inplaceras i Ma G.

Med hänsyn till vad marinchefen i remissyttrandet anfört kan jag icke

utan ytterligare utredning biträda de sakkunnigas förslag att inrätta förvaltarbeställningar

för vaktbefälhavare i maskin på kryssare, maskin- och

elektrotjänstchefer på stadsjagare och jagaren Klas Horn, maskintjänstchefer

på ubåts jaktfartyg och kustjagare, instruktionsunderofficerare vid

vissa skolor eller kurser samt eu kontrollant vid maskinsektionen vid Karlskrona

örlogsvarv. Jag kan icke heller biträda förslaget att inrätta en förvaltarbeställning

för expeditionsunderofficeren vid rättsvårdsdetaljen vid

Göteborgs örlogsstation. För samtliga nu nämnda befattningar räknar jag

med beställningar i Ma 5. Jag förordar emellertid att maskintjänstchef på

stadsjagare, jagaren Klas Horn och större ubåt under sjötjänstgöring skall

anses bestrida göromål som ankomma på beställningshavare i Ma 8 samt att

vaktbefälhavare i. maskin på kryssare, maskintjänstchef på ubåtsjaktfartyg,

kustjagare och mindre ubåt och elektrotjänstchef på stadsjagare och jagaren

Klas Horn under sjötjänstgöring skola anses bestrida göromål som ankomma

på beställningshavare i Ma 6. Jag tillstyrker i samband härmed de sakkunnigas

förslag, att sjötillägg må utgå till befattningshavare i Ma 6 och Ma 8 med

kronor 9: 25 och 11: — vid tjänstgöring på undervattensbåt samt kronor 3: 70

och 5: 20 vid tjänstgöring på annat fartyg samt att isbrytar- och beredskapstillägg

må utgå till befattningshavare i Ma 6 med kronor 5: 20 och 8: — respek

tive kronor 2: 60 och 4: —, varvid det högre beloppet inom varje grupp avser

vissa yrkesmän.

De sakkunniga ha föreslagit att befintliga förvaltarbeställningar för två

kasernuppbördsmän vid Karlskrona örlogsstation, en uppbördsman vid sjukvårdsmaterielförrådet

i Sydkustens marindistrikt och en uppbördsman vid

Hårsfjärdens örlogsdepå skola utgå. Jag biträder de sakkunnigas förslag i

detta avseende och räknar med att ifrågavarande beställningar indragas i den

mån de nuvarande innehavarna kunna placeras på andra förvaltarbeställningar

samt att fyra beställningar i Ma 5 i avvaktan härpå hållas vakanta.

Statens organisationsnämnd har i rapport rörande organisationsundersökningar

vid Sydkustens marindistrikt föreslagit att personalen inom berörda

delar av marindistriktet minskas med bland annat fem förvaltare. Av dessa

fem förvaltare har jag i det föregående på förslag av underofficerssakkunniga

förordat indragning av tre. Organisationsnämndens förslag har ännu icke

slutligt prövats. Utan att nu taga ställning till förslaget förordar jag att

föreskrift meddelas om att beträffande två förvaltarbeställningar, avsedda

den ena för kasernuppbördsmän och den andra för förvaltare vid intendenturförvaltningen

vid marindistriktet, frågan om återbesättande skall prövas

vid nuvarande innehavares avgång. Då det synes möjligt att antalet förvaltarbeställningar

jämväl inom Ostkustens och Västkustens marindistrikt

på grundval av fortsatta organisationsundersökningar inom marinen kan

minskas, föreslår jag motsvarande anordning beträffande ytterligare tre för

valtarbeställningar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Jag biträder de sakkunnigas förslag rörande ombildningen av de nuvarande

arvodesbefattningarna vid personalavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona

örlogsstationer och vid artillerisektionen vid Karlskrona örlogsvarv till

tre befattningar för förvaltare i lönegraden Ma 6 såtillvida att befattningarna

vid nuvarande innehavares avgång böra besättas med förvaltare i lönegraden

Ma 6. Samtidigt med att ifrågavarande befattningar återbesättas med förvaltare

böra arvodesbefattningarna indragas.

Jag kan icke nu tillstyrka att i stället för en tjänsteman i lönegraden Ce 21

vid torpedinskjutningsstationen tillhörande Karlskrona örlogsvarv inrättas en

befattning för förvaltare i lönegraden Ma 6.

På grundval av underofficerssakkunnigas förslag med de ändringar jag i

det föregående förordar räknar jag för nästkommande budgetår med 13

beställningar i lönegraden Ma 8 och 99 beställningar i lönegraden Ma 6.

Härtill komma nio övergångsvis kvarstående beställningar i Ma 6. Het torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att fördela beställningarna på befattningar.

Nyinrättade förvaltarbefattningar böra besättas i den takt personalläget medgiver.

Mot storleken av den beräknade stamunderofficerskadern i övrigt har

jag för närvarande intet att erinra. Jag vill emellertid framhalla, att de foitsatta

organisationsundersökningarna inom marinen kunna föranleda jämkningar

i personalberäkningarna. Personalbehovet påverkas även av ändringar

i flottans fartygsbestånd. I detta sammanhang får jag framhålla, att någon

Ökning av underofficerskadern icke bör komma i fråga med anledning av

tillkomsten av de två landskaps jagare som nu äro under byggnad. Genom

planerad utrangering av pansarskepp kommer nämligen ett flertal beställningar

att frigöras.

Med hänsyn till att chefen för marinen bestämt avstyrkt de sakkunnigas förslag

till befordringsenheter är jag icke beredd att nu förorda detsamma. Härvid

bortfalla i huvudsak de skäl, som föranlett de sakkunnigas majoritet

att föreslå en överföring av 33 beställningar i lönegraden Ma 4 till lönegrad

Ma 5. Med beaktande härav och med hänsyn till de minskningar i förvaltargraderna,

som jag i det föregående föreslagit, räknar jag med 457 beställningar

i lönegraden Ma 5 och 580 beställningar i lönegraden Ma 4 sedan

underofficerskadern anpassats till den nya staten. Härtill komma 25 beställningar

i lönegraderna Ma 5 och Ma 4 för musikunderofficerare. Jag tillstyrker

förslaget om att öka antalet beställningar för högbåtsmän (lönegraden Ma 3)

med 309. Övergångsvis bör emellertid minskningen av underofficerskadern

respektive ökningen av högbåtsmannakadern ske successivt enligt närmare

bestämmelser av Kungl. Maj:t. I förslaget till personalförteckningal föi

nästa budgetår har jag beaktat de förslag rörande underofficerskaderns sammansättning

som här framlagts.»

Förslaget till personalförteckningar för budgetåret 1951/52 upptager sam

manlagt 1 375 underofficersbeställningar och 625 högbåtsmannabeställningar.

Underofficersbeställningarna ha fördelats med 13 på förvaltare i Ma 8, 108

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 4.

På förvaltare i Ma 6, 469 på flaggunderofficerare i Ma 5 och 785 på underofficerare

av 2. graden i Ma 4.

Utskottet. Befordringsförhållandena äro för närvarande avsevärt ogynnsammare

för flottans än för arméns och flygvapnets underofficerare. På grundval

av en arbetsvärdering av samtliga underofficersbefattningar vid flottan

ha marinens underofficerssakkunniga framlagt ett förslag till personalstat,

som väsentligen skulle förbättra befordringsläget för underofficerarna vid

flottan. Departementschefen har ansett de sakkunnigas förslag i huvudsak

kunna läggas till grund för förslag till riksdagen. Dock har departementschefen

förordat vissa''avvikelser från vad de sakkunniga föreslagit och där%

id uttalat, att de förordade åtgärderna — innefattande bland annat en minskning

av det sammanlagda antalet underofficersbeställningar vid flottan med

417 och en ökning av antalet beställningar för högbåtsmän med 309 -— finge

anses vara ett provisorium närmast i avvaktan på resultatet av befälsutredningens

arbete. I den nya för förvaltare avsedda men hittills icke utnyttjade

lönegraden Ma 8 har departementschefen på tillrådan av 1949 års tjänsteförteckningskommitté

föreslagit skola inplaceras endast vissa befattningar

med huvudsakligen tekniska arbetsuppgifter och med speciell ansvarsställning.

För närvarande bilda vid varje örlogsstation de vid stationen placerade

underofficerarna en kår, som utgör befordringsenhet. Underofficerssakkun

niga ha föieslagit, att flottans underofficerare i stället skola sammanföras

till befordringsenheter gemensamma för hela flottan. Härigenom skulle enligt

de sakkunniga fördelar vinnas och rättvisesynpunkter tillgodoses. Depar

tementschefen har emellertid icke varit beredd att nu förorda detta förslag.

I motionerna X: 392 och II: 522 har yrkats, att, utöver vad i propositionen

föreslagits, ytterligare ett antal underofficersbefattningar — flertalet avsedda

för maskinbefäl skola hänföras till förvaltarlönegrader. Motionärerna, som

ansluta sig till förslaget att örlogsstations underoffioerskår alltjämt skall

utgöra befordringsenhet, ha vidare yrkat, att- riksdagen måtte uttala sig för

att befordran skall ske inom varje yrkesgren.

I motionerna I: 389 och II: 529 samt I: 393 och II: 523, åter, föreslås att

förvaltare i kassatjänst skola placeras i lönegrad Ma 8.

Utskottet vill i anslutning till sistnämnda motioner erinra om, att utskottet

redan i sitt av 1949 års riksdag godkända utlåtande nr 155 uttalade

sig för att förvaltare i kassatjänst skulle beredas förbättrad löneställning.

I nämnda utlåtande anförde utskottet, att det med hänsyn till den ogynnsamma

ställning i lönehänseende dessa förvaltare enligt utskottets mening

onekligen intoge i förhållande till vissa andra jämförbara personalkategorier

var beklagligt, att en av departementschefen tidigare förutskickad utredning

beträffande löneställningsfrågan för försvarets förvaltare ännu icke kunnat

verkställas. Utskottet förutsatte emellertid, att utredningen i fråga, som

sedermera igångsattes genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté, skulle

kunna bedrivas i sadan takt, att resultatet av densamma kunde föreläggas

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

33

1950 års riksdag. Utskottet finner det med hänsyn till vad sålunda förekommit

anmärkningsvärt, att icke ens till innevarande års riksdag förslag kunnat

framläggas i denna löneställningsfråga, särskilt som förslag nu framlagts om

att hänföra vissa andra förvaltarkategorier till lönegraden Ma 8. Enligt vad

utskottet inhämtat torde tjänsteförteckningskommittén hösten innevarande

år kunna avlämna slutligt förslag beträffande försvarets förvaltare. Med hänsyn

härtill torde de motionsvis gjorda yrkandena om bättre löneställning

m. m. för kassaförvaltarna icke nu böra bifallas. Emellertid förväntar utskottet

med bestämdhet, att förslag beträffande kassaförvaltarnas lönegradsplaoering

förelägges 1952 års riksdag.

I avvaktan härpå anser sig utskottet kunna godtaga de av Kungl. Maj:t

i anledning av underofficerssakkunnigas förslag förordade provisoriska åtgärderna

beträffande flottans underofficerare. Utskottet är således icke berett

att i anledning av motionerna I: 392 och II: 522 tillstyrka, att någon avvikelse

från Kungl. Maj ds förslag nu beslutas. Det i samma motioner framställda

yrkandet om att riksdagen skulle uttala sig för att befordran av underofficer

skall ske inom varje yrkesgren innefattar ett spörsmål som det enligt utskottets

mening bör ankomma på Kungl. Maj:t att taga ställning till. Utskottet anser

sig i varje fall icke kunna förorda något uttalande i denna fråga från riksdagens

sida. Motionerna i fråga avstyrkas alltså.

Såsom departementschefen förutsatt bör den minskning av underofficerskadem

respektive den ökning av högbåtsmannakadem, som innefattas i Kungl.

Maj ds av utskottet nu tillstyrkta förslag, ske successivt enligt närmare bestämmelser

av Kungl. Majd.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att utskottet genom uppvaktningar

från ett stort antal personalgrupper fått sin uppmärksamhet riktad

på att en hel del löneställningsfrågor av brådskande art icke kunna lösas i

avvaktan på ett slutförande av 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete.

Utskottet vill därför uttala angelägenheten av att denna kommittés uppdrag

slutföres snarast möjligt.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag samt

med avslag å motionerna I: 392 och II: 522, godkänna vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 16 mars 1951 föreslagit rörande flottans underofficerare;

b) att motionerna I: 389 och II: 529 samt I: 393 och II: 523

icke må av riksdagen bifallas.

6:o) Personalorganisationen vid de fasta maskinanläggningarna vid lägre

förband inom försvaret m. in. Vid anmälan av propositionen nr 110 har departementschefen

(punkt 4, s. 44—50) avgivit förslag till personalorganisation

vid de fasta maskinanläggningarna vid lägre förband inom försvaret m. m.

Vid 1950 års riksdag (prop. 196, skr. 385) fastställdes vissa allmänna riktlinjer

för lönegradsplacering av eldar-, reparatörs- och maskinistpersonal vid

statsförvaltningens fasta maskinanläggningar.

3—dog di Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. År 4.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 4.

I årets statsverksproposition (jfr bil. 2, För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, p. 4) ha framlagts detaljförslag rörande lönegradsplacering av viss

eldar-, reparatörs- och maskinistpersonal, m. m. Förslaget har godtagits av

riksdagen (skr. nr 44).

Det sålunda i statsverkspropositionen framlagda förslaget grundade sig,

såvitt avser försvaret, närmast på resultatet av den översyn av personalorganisationerna

vid de fasta maskinanläggningarna inom försvaret som fortifikations-

och arméförvaltningarna efter uppdrag företagit i samverkan med statens

organisationsnämnd och i samråd med försvarets civilförvaltning och som

redovisats i skrivelse den 12 oktober 1950. Till de principiella frågor som

uppkommit i ärendet — såsom beträffande anställningsformerna och lönegradsplaceringarna

m. m. — ha statsmakterna redan tagit ställning, även -såvitt

avser försvaret, i anledning av förslaget i statsverkspropositionen. I förhållande

till vad myndigheterna föreslagit innebär detta ställningstagande i stort

sett ingen annan avvikelse än att samtliga lielårsanställda eldare placerats i

10 lönegraden medan myndigheterna föreslagit en fördelning på 9 och 10

lönegraderna.

I statsverkspropositionen ha, såvitt gäller försvaret, även detaljfrågorna

beträffande personalantalet vid varje anläggning reglerats, i vad avser krigsmaterielverket

och garnisonssjukhusen. Härefter återstå att reglera detaljfrågorna

beträffande fortifikationsförvaltningen samt i fråga om försvarskrafternas

maskinanläggningar.

Den nu beslutade löneregleringen har en i viss mån provisorisk karaktär.

1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete har förutsatts kunna komma att

medföra förändringar i nu beslutade löneställningar. Därjämte föreligger för

försvaret fråga om en samordning av den fasta maskintjänsten vid två

eller flera närliggande förband. Denna fråga hade i brist på närmare utredning

lämnats öppen i det förslag som myndigheterna avgåvo den 12 oktober

1950. I anledning därav hade myndigheterna där föreslagit, att den löneförbättring,

som eljest skulle utgå i form av placering i högre tjänst, i tjänster

som berördes av denna samordningsfråga skulle beredas personalen endast

i form av vikariatslöneförordnanden att bestrida göromål som eljest ankomma

på tjänstemän i viss högre lönegrad eller i form av extra anställning. Tills

vidare hade myndigheterna också beräknat normalbehovet av personal vid

anläggningar av här avsett slag i huvudsak enligt samma grunder som tilllämpats

vid fristående anläggningar.

Utredningsarbetet beträffande den s. k. garnisonsmaskinistorganisationen

har därefter fortsatts av vederbörande myndigheter — fortifikations- och

arméförvaltningarna i samverkan med statens organisationsnämnd. Full enighet

mellan myndigheterna om ett förslag i frågan har icke kunnat nås. Organisationsnämnden

har därför i en promemoria angående samordning av

den fasta maskintjänsten inom vissa av försvarets garnisoner

sammanfattat sitt förslag i ämnet. Denna promemoria ha fortifikations- och

arméförvaltningarna överlämnat med gemensam skrivelse den 10 februari 1951.

Armeförvaltningen har förklarat sig kunna ur de synpunkter detta ämbetsverk

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

35

har att företräda biträda organisationsnämndens förslag. Fortifikationsförvaltningen

däremot har ur sina synpunkter anfört erinringar mot förslaget

men ansett sig icke böra motsätta sig en samordning i viss begränsad omfattning.

Beträffande innebörden i förslaget och de däröver avgivna yttrandena torde

få hänvisas till propositionen, s. 45 och 46.

Yid behandlingen i propositionen 1950: 196 av riktlinjerna för lönesättningen

beträffande här ifrågavarande personal ifrågasattes huruvida icke vid

utarbetandet av detalj förslagen jämväl, bland annat, f ortmaskinisterna

vid Bodens fästning borde bli föremål för undersökning i löneregleringshänseende.

I särskild bilaga till förslaget den 12 oktober 1950 upptogs

denna fråga till behandling.

För närvarande finnas beställningar i Ca 16 för åtta civilmilitära fortmaskinister,

varav sju avses för Bodens fästning och en för vissa anläggningar

på Gotland. Den organisation som i nämnda sammanhang föreslogs

beträffande maskintjänsten i Bodens fästning förutsatte bland andra eu

maskinmästare i 17 lönegraden och sex maskinister i 15 lönegraden. För de

ifrågavarande anläggningarna på Gotland föreslogs en tjänst för maskinist i

13 lönegraden. Det förutsattes vidare i detta förslag, att samtliga dessa

maskinisttjänster skulle vara civila, enär särskilda skäl för civilmilitär anställning

icke syntes föreligga. Förslagen om anläggningsindelning och löneställningar

angåvos vara provisoriska i avbidan på prövning av frågan om en samordning

av maskintjänsten inom fästningen i Boden.

I samband med frågan om samordnad maskin tjänst har organisationsnämnden

beträffande anläggningarna i Bodens fästning föreslagit, att samtliga

dessa anläggningar sammanföras till en anläggning under en maskinmästare

i 19 lönegraden. Med detta förslag kunde samtliga sju maskinister

placeras i 15 lönegraden. Övrig personal beräknas till samma antal och löneställningar

som i det tidigare provisoriska förslaget. Förslaget har motiverats

med, att den tidigare beräknade organisationen icke skulle kunna tillfredsställande

tillgodose behovet av effektiv användning, vård och underhåll av

den dyrbara och militärt synnerligen betydelsefulla tekniska materielen i

forten. Den sammanförda anläggningen har klassificerats i grupp 6. Vid

klassificeringen hade nu liksom tidigare tagits hänsyn till att särskilda arbetsuppgifter

påvilade ifrågavarande personal.

Organisationsnämndens här angivna förslag har tillstyrkts av fortifikations

förvaltning en, som föreslagit, att maskinmästaren i personellt och expeditionelit

avseende skulle sortera under fortifikationsbefälhavaren. Chefen

för försvarsstaben har likaledes tillstyrkt förslaget.

Departementschefen har i förevarande frågor anfört följande.

»Det förslag beträffande samordnad maskinisttjänst som statens organisa
tionsnämnd

avgivit------innebär vissa kostnadsbesparingar i förhållande

till det i oktober 1950 avgivna förslaget till personalorganisationer för maskintjänsten

vid försvaret. Säkerligen kunna också med en dylik samordning

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 4.

vinnas fördelar i fråga om driftsekonomi och beträffande underhåll. Med

den korta tid som stått till buds för ärendets behandling i departementet —

vissa av remissyttrandena ha varit tillgängliga mindre tid än en vecka — har

det icke varit mig möjligt att ännu taga slutlig ställning till förslaget. Med

hänsyn till vad som anförts av fortifikationsförvaltningen och i vissa remissyttranden

är jag tveksam om icke skäl kunna finnas att avvakta ställningstagandet

till frågan om den militära lokala fastighetsförvaltningens framtida

organisation, innan förevarande fråga löses. Yad beträffar de befarade olägenheterna

ur personalsynpunkt med ett uppskov kan jag nämna, att försvarets

civila tjänstemannaförbund bedömt dessa olägenheter icke vara av den art

att man på denna grund skulle ha anledning att forcera frågan om garnisonsmaskinistt

j änsten.

I vart fall är jag icke beredd att i detta sammanhang framlägga något förslag

till garnisonsvis samordnad maskintjänst eller över huvudtaget samordning

av maskintjänsten i andra fall än där en gemensam fastighetsförvaltning

i övrigt redan föreligger.

Med detta mitt ställningstagande förordar jag, att på grundval av

organisationsnämndens förslag vissa jämkningar göras i det organisationsförslag

som framlades i oktober 1950.

De skäl som anförts för en samordnad maskintjänst inom Bodens fästning

synas mig starkt tala för att den av organisationsnämnden föreslagna

anordningen därstädes bör komma till stånd. Jag förutsätter, att för den

maskinmästartjänst i Ca 19 som skulle bli erforderlig kan utnyttjas den

tjänst för övermaskinist i nämnda lönegrad som nu finnes i Boden. De nuvarande

fortmaskinisttjänsterna kunna vid nuvarande innehavarnas avgång

ersättas med tjänster i 15 lönegraden. Ur militär synpunkt torde övervägande

skäl tala för att maskinisttjänsterna vid Bodens fästning skola vara civilmilitära.

Jag biträder därför förslaget om fortsatt civilmilitär anställningsform

och föreslår i anslutning härtill att tjänstebenämningen fortmaskinist bibehålies

även för tjänsterna i 15 lönegraden.

Däremot finner jag icke skäl biträda förslaget om fortsatt civilmilitär

anställningsform för den tjänst som avses skola ersätta fortmaskinisttjänsten

på Gotland.

Jag tillstyrker vidare, att under Lv 3 i Stockholm sammanföras anläggningarna

vid Il:s före detta etablissement och intendenturförvaltningsskolan,

varigenom enligt förslaget en personalminskning med två tjänster kan göras

i förhållande till oktober-förslaget.

Slutligen torde såsom också föreslagits anläggningarna vid förvaltningsbyggnaderna

på Gärdet och vid militärstabsbyggnaden böra sammanföras,

vilket i förhållande till tidigare förslag innebär en förskjutning mellan vissa

tjänster vid fortifikationsförvaltningen.

Sedan numera alltså de garnisonsorter angivits, som enligt organisationsnämndens

uppfattning ha kunnat komma i fråga till samordning beträffande

maskintjänst, respektive de förband eller enheter i övrigt angivits, som inom

en garnisonsort kunnat komma i fråga till samordning med övriga förband

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

37

inom samma ort, torde anledning icke längre föreligga att beträffande anläggningar

som sålunda icke ifrågasättas för samordnad maskintjänst behålla de

provisoriska anordningar med vikariatslöneförordnanden och extra anställningsform

som i vissa fall förekomma enligt oktober-förslaget. I det följande

föreslår jag därför, att tjänster inrättas i dessa fall i enlighet med de principer

som i övrigt tillämpats i oktober-förslaget och godtagits i statsverkspropositionen.

å andra sidan föranleder nu framlagt förslag om en vidgad

samordning av maskinanläggningar i Karlskrona, att provisorier böra införas

beträffande en del tjänster vid dessa anläggningar. Beträffande garnisonssjukhusen

har i statsverkspropositionen föreslagits provisoriska anordningar

i en del fall där i enlighet med vad nu sagts fasta tjänster hade kunnat inrättas.

Då dessa anordningar utan alltför stora olägenheter böra kunna äga

bestånd under ett budgetår, ifrågasätter jag icke nu några ändringar i vad

härutinnan föreslagits beträffande tjänster som eljest skulle ha upptagits såsom

ordinarie. Jag förutsätter, att erforderliga ändringar i dessa hänseenden

vidtagas till ett kommande budgetår.

I statsverkspropositionen behandlades också frågan om anställningsformerna

för här ifrågavarande personal. Härvid godtogs myndigheternas förslag,

vilket i fråga om tjänstemannaanställning eller anställning enligt kollektivavtal

innebar, att för all helårsanställd personal vid anläggningar som

berördes av förslagen skulle tillämpas tjänstemannaanställning. För säsonganställd

och tillfällig personal förutsattes likaså anställning som tjänsteman

kunna ifrågakomma, ehuru såsom extra. I vissa angivna fall har dock räknats

med att även anställning enligt kollektivavtal skulle kunna komma i fråga.

Vid beräkningarna i årets statsverksproposition av försvarsgrenarnas anslag

till avlöningar till viss arbetarpersonal har jag utgått från att afl säsonganställd

personal av här ifrågavarande slag skulle vara kollektivavtalsanställd.

I enlighet härmed räknar jag under anslagen till avlöningar till aktiv personal

endast med löner för heltidsanställd personal men vill då framhålla, att det

alltså kan förekomma att avlöningsanslagen kunna komma att belastas jämväl

med avlöningskostnadema för extra tillfällig eller säsonganställd personal

i maskintjänst.

Med de avvikelser som jag sålunda i det föregående angivit räknar jag

med personaluppsättningar och löneställningar vid de olika maskinanläggningar,

om vilka här är fråga, i enlighet med det förslag som myndigheterna

avgåvo med skrivelse den 12 oktober 1950. Den personal som härvid bör

beräknas under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag redovisar jag i

det följande vid behandlingen av detta anslag.

Vid försvarsgrenarna böra från och med budgetåret 1951/52 vidtagas föl

jande förändringar beträffande ordinarie tjänstemän.

Armén.

6 maskinister Ca 16 — maskinmästare Ca 19

13 maskinister Ca 16 — maskinmästare Ca IT

27 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatörer Ca 13

10 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatörer Ca 11

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Marinen.

1 eldare av 1. klassen Ca 11 —■ reparatör Ca 13

1 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatör Ca 11

1 maskinist Ca 16 indrages

Flygvapnet.

19 maskinister Ca 16 — maskinmästare Ca 19

1 maskinist Ca 16 — maskinmästare Ca 17

1 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatör Ca 13

19 eldare av 1. klassen Ca 11 — reparatörer Ca 11

Beträffande de nya ordinarie tjänsternas fördelning på förband m. m. får

jag hänvisa till förslaget till personalförteckningar, av vilket jämväl framgå

erforderliga förändringar beträffande extra ordinarie tjänstemän. Av

nämnda förslag framgår vidare vilka redan befintliga ordinarie eller extra

ordinarie tjänster som vid ledigblivande icke böra få återbesättas utan Kungl.

Maj:ts medgivande eller vilkas innehavare böra meddelas förordnande att

mot vikariatslön bestrida göromål i högre lönegrad.

Vad beträffar pensionerad personal i arvodesbef attningar böra

följande befattningar vid marinen indragas, nämligen en kasernmaskinist i

1: 20 vid Stockholms örlogsstation samt två kasernmaskinister, tillika föreståndare

för kasernverkstad, vid Karlskrona örlogsstation.

I fråga om de extra tjänstemän, som böra finnas anställda vid försvarsgrenarnas

fasta maskinanläggriingar under budgetåret 1951/52, torde det

få ankomma på Kungl. Maj.-t att meddela beslut.

De kostnadsökningar å försvarsgrenarnas avlöningsanslag som uppkomma

1 anledning av dessa personalförändringar kunna uppskattas till för armén

2 050 OOO kronor, för marinen 600 000 kronor och för flygvapnet 550 000 kronor.

Ökningarna motsvaras i stort sett av begränsningar av anslagen till

avlöningar till viss arbetarpersonal.»

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat har årets riksdag godtagit

i statsverkspropositionen (bil. 2) — på grundval av vissa vid 1950 års riksdag

fastställda allmänna riktlinjer för lönegradsplacering av eldar-, reparatörs- och

maskinistpersonal vid statsförvaltningens fasta maskinanläggningar — framlagda

detaljförslag rörande lönegradsplacering av viss dylik personal m. m.

Härvid har, även såvitt avser försvaret, ställning tagits till frågor av principiell

natur, såsom beträffande anställningsformerna och lönegradsplaceringarna

m. m.

I statsverkspropositionen (bil. 6) har vidare, i vad avser krigsmaterielverket

och garnisonssjukhusen, framlagts detaljförslag även beträffande personalantalet

vid respektive anläggningar. Härtill återkommer utskottet vid behandlingen

i det följande av vederbörliga avlöningsanslag.

Beträffande övriga anläggningar vid försvaret delar utskottet departementschefens

mening att samordning garnisonsvis av maskintjänsten icke nu

bör genomföras i andra fall än där en gemensam fastighetsförvaltning i övrigt

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 4.

redan föreligger. Vad departementschefen med utgångspunkt i detta ställningstagande

föreslagit i fråga om personalorganisationen vid berörda anläggningar

kan utskottet biträda med den jämkningen, att utskottet finnei

att vid armén böra tillkomma — i stället för i propositionen angivna 27 reparatörer

i Ca 13 och 10 reparatörer i Ca 11 — 26 reparatörer i Ca 13 och

11 reparatörer i Ca 11 i utbyte mot samma antal eldare av 1. klassen i Ca 11

samt att vid marinen bör tillkomma en maskinmästare i Ca 19 i utbyte mot

en maskinist i Ca 16. Utskottet kan vidare tillstyrka vad departementschefen

föreslagit i fråga om anställningsform och tjänstebenämning för maskinistpersonalen

vid Bodens fästning.

Vad departementschefen i övrigt anfört i förevarande sammanhang föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj: t giva till känna

vad utskottet anfört.

7:o) Musikorganisationen inom försvaret. Vid anmälan av piopositionen

nr 110 har departementschefen (punkt 6, s. 54 och 55) föreslagit vissa jämkningar

av personaluppsättningen vid försvarets musikkårer.

Beträffande sammansättningen av de befintliga musikkårerna inom försvaret

och kårernas fördelning på försvarsgrenar får utskottet hänvisa till

propositionen, s. 54.

Vid anmälan av 1948 års försvarsproposition framhöll departementschefen

såsom ofrånkomligt, att det i ett läge, då sparsamhetskraven göra sig starkt

gällande, måste komma under diskussion, huruvida värdet for försvaret av en

institution sådan som militärmusiken motiverar dess bibehållande i försvarsorganisationen.

Sedermera har åt 1947 års musikutredning uppdragits att

utreda frågan om militärmusikens betydelse ur allmänkulturell synpunkt.

I ett den 3 februari 1951 dagtecknat betänkande har musikutredningen

framlagt förslag rörande militärmusikens framtida ordnande. Enligt förslaget

skulle vissa musikkårer indragas, medan å andra sidan vissa musikkårer

skulle, i vissa fall avsevärt, utökas.'' Totalt har räknats med en kostnadsbesparing

på längre sikt om drygt en miljon kronor. Utredningsförslaget

är för närvarande föremål för remissbehandling, och det är därföi,

framhåller departementschefen, icke möjligt att nu taga ställning till detsamma.

Departementschefen anför vidare följande.

»De alltmer ökade kostnaderna för försvaret göra det emellertid angelaget

att så snart ske kan söka åvägabringa besparingar i fråga om sådan verksamhet,

som icke är av direkt betydelse för försvarets effektivitet. Jag anser

mig därför böra redan nu föreslå vissa kostnadsbesparingar inom militärmusiken.

Tills vidare anser jag mig dock icke böra föreslå någon indragning

av musikkårer i annan mån än såvitt avser Iv 2:s musikkår. Däremot föreslår

jag nu att vid musikkårer av typ I, IT och ITI antalet platser för elever

minskas med respektive 3, 3 och 2 platser. Vid den modifierade typ I som

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 4.

finnes vid flottan bör antalet elevplatser likaledes minskas med 3. Totalt

skulle härigenom 113 platser för musikelever indragas. Å andra sidan föroidar

jag en något ändrad fördelning av beställningarna för manskap inom

musikkårerna för att därigenom skapa en lämpligare avvägning mellan beställningar

i olika lönegrader. Jag föreslår sålunda beträffande musikkårer

av typ I (dock ej beträffande flottans typ I), II och III att respektive 4, 2

och 1 volontärbeställningar ombildas till furirsbeställningar. De föreslagna

ändringarna av musikorganisationen beräknas medföra en kostnadsbesparing

på i runt tal 75 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare

besluta om den takt i vilken den ändrade organisationen skall genomföras.

»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Emil Petersson m. fl.

(I: 384) och den andra inom andra kammaren av herr Nyberg m. fl. (II: 504), i

vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts förslag i propositionen

nr 110 angående musikorganisationen vid försvaret måtte besluta

att antalet elevbeställningar minskas vid typ I-kårerna, inklusive flottans,

med fyra, vid typ Il-kårerna med tre och vid typ III-kårerna likaledes med

tre, så att antalet elever vid respektive kårer blir två, en och en,

att vid musikkårer av typ I, flottans undantagen, en volontärbeställning

ombildas till sergeantbeställning och tre volontärbeställningar till furirbeställningar,

att vid kårer av typ II en volontärbeställning ombildas till sergeantbeställning

och en volontärbeställning till furirbeställning samt

att vid kårer av typ III en volontärbeställning ombildas till sergeantbeställning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde

få hänvisas till motionen II: 504.

Utskottet delar departementschefens mening att de alltmer ökade försvarskostnadema

göra det angeläget att så snart ske kan söka åvägabringa

besparingar i fråga om verksamhet, som icke direkt har betydelse för försvarets

effektivitet. I avvaktan på att ställning kan tagas till musikutrednirigens

förslag torde dock någon indragning av musikkårer icke nu böra

beslutas i annan mån än departementschefen föreslagit eller beträffande

musikkåren vid K 2, vilket förband utskottet i det föregående förordat till

indragning fr. o. m. budgetåret 1952/53.

I övrigt avses enligt departementschefens förslag den åsyftade kostnadsbesparingen

skola åstadkommas genom att antalet platser för musikelever

minskas med tillhopa 113. Till en mindre del uppväges härigenom uppkommande

besparing genom att en för personalen något gynnsammare fördelning

av beställningarna för manskap inom musikkårerna samtidigt föreslås.

I motionerna I: 384 och II: 504 åter yrkas, att antalet elevplatser minskas med

ytterligare 23 samt att en i förhallande till departementschefens förslag längre

gående omfördelning av beställningarna vid musikkårerna genomföres.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet är för sin del — i avvaktan på prövningen av 1947 års musikutrednings

förslag rörande militärmusikens framtida ordnande — icke berett

att i anledning av motionerna förorda någon avvikelse från departementschefens

förevarande förslag, vilket alltså tillstyrkes av utskottet. Härav följei

att utskottet avstyrker motionerna.

Såsom departementschefen förutsatt synes det böra ankomma pa Kungl.

Maj:t att närmare besluta om den takt, i vilken de ifrågavarande organisationsförändringarna

skola genomföras.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att motionerna 1:384 och II: 504 icke må av riksdagen

bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört.

8:o) Motioner beträffande civila lärare vid vissa stamskolor m. m. I två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén

m. fl. (I: 397) och den andra inom andra kammaren av herr Braconier m. fl.

(11:525), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels att från och med den 1 juli 1951 vid Roslagens flygkår inrätta 8 extra

ordinarie adjunktstjänster i lönegrad Ce 24 och erforderligt antal extra

adjunktstjänster i lönegrad Cg 24,

dels att från och med den 1 juli 1951 vid flygvapnets centrala skolor i

Västerås inrätta 2 extra ordinarie adjunktstjänster i lönegrad Ce 24 och erforderligt

antal extra adjunktstjänster i lönegrad Cg 24,

dels att från och med den 1 juli 1951 vid flottans underbefälsskolor i Karlskrona

inrätta 2 extra ordinarie adjunktstjänster i lönegrad Ce 26, 2 extra ordinarie

adjunktstjänster i lönegrad Ce 24 och erforderligt antal extra adjunktstjänster

i lönegrad Cg 24,

dels att studierektorerna vid armén, marinen och flygvapnet från och med

den 1 juli 1951 placeras i lönegrad Cb 10 eller att studierektorerna vid marinen

och flygvapnet placeras i lönegrad Ce 33,

dels ock att Kungl. Maj:t bemyndigas utfärda en gemensam stadga för

studierektorerna vid armén, marinen och flygvapnet.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionen I: 397.

För närvarande är arméns studierektor inplacerad i lönegrad Ce 33 samt

marinens och flygvapnets studierektorer i lönegrad Ce 26. Lärarna vid arméns

och marinens manskapsskolor äro anställda mot timarvoden. Vid flygvapnets

manskapsskolor finnas, förutom lärare med timarvoden, sedan år 1949 två

lärartjänster i lönegrad Ce 24 och 10 i lönegrad Cg 24.

Frågan om att bereda studierektorerna och ifrågavarande lärarpersonal

ändrade anställningsformer har upptagits i olika sammanhang. Sålunda ha

försvarets akademiska lärares förening och Sveriges yngre läroverkslärarvs

förening i gemensam framställning den 4 februari 1949 hemställt om inrät
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 4.

tande av ett tillräckligt antal extra ordinarie lärartjänster med lönegradsplacering

motsvarande den som gäller för lärare vid statliga och kommunala

högre läroanstalter (Ce 21 och Ce 24). Försvarets skolutredning har i betänkande

den 22 juni 1949 föreslagit att samtliga tre studierektorer placeras i

Öb 10 och på grundval av avgivna förslag till ändring av utbildningsorganisationen

vid armén föreslagit följande lärarkategorier, nämligen ordinarie

adjunkt i Ca 26, ordinarie ämneslärare i Ca 23, extra ordinarie adjunkt i Ce 24

eller Ce 21, extra ordinarie ämneslärare i Ce 20, extra ämneslärare i Cg 20

(''ller Cg 18 samt med timarvode avlönade lärare. Löneställningen har i princip

bestämts med utgångspunkt från löneställningen för de adjunktskompetenta

lärarna vid realskolorna. Chefen för marinen har i skrivelse den 27 oktober

1949 hemställt om att få anställa 7 lärare i Ce 24 och erforderligt antal i Ce 21.

Slutligen har läroverkslärarnas riksförbund (som numera innesluter bland

annat försvarets akademiska lärares förening och Sveriges yngre läroverkslärares

förening) i framställning den 23 oktober 1950 föreslagit att studierektorerna

inplaceras i antingen Cb 10 eller Ce 33 samt att beträffande lärarpersonalen

följande tjänster inrättas, nämligen vid armén 14 lärartjänster i

Ce 24, vid marinen 7 i Ce 24 och erforderligt antal i Cg 24 samt vid flygvapnet

7 lärartjänster i Ce 24 i stället för motsvarande antal nu befintliga i Cg 24.

Återstående tjänster i Cg 24 utökas från 3 till 4.

Ur remissyttrandena över ovanstående förslag torde följande böra anföras.

Chefen för armén har tillstyrkt löneställningen Cb 10 för studierektor och

1''nnnit skolutredningens förslag till anställningsvillkor för lärarna lämpligt.

Att vid nuvarande organisation av stamskoleväsendet vid armén genomföra av

läroverkslärarnas riksförbund föreslagna åtgärder synes arméchefen möta

vissa svårigheter. Armécliefen ansluter sig dock i princip till riksförbundets

förslag, att formerna för anställning av lärare böra regleras.

Cheferna för marinen och flygvapnet ha intet att erinra mot framlagda förslag.

Försvarets civilförvaltning har i yttrande över läroverkslärarnas riksförbunds

framställning framhållit att, med hänsyn till att försvarets skolutredning

ännu icke slutfört sitt arbete, tiden ännu icke är inne ''att i mera väsentlig

utsträckning frångå beslutet att ifrågavarande undervisning skall bedrivas

med anlitande av civila timlärare. Med hänsyn till rådande svårigheter motsätter

sig dock civilförvaltningen icke att omvandla 5 av de 10 tjänsterna i

Cg 24 vid flygvapnet till tjänster i Ce 24 samt att inrätta 3 tjänster i Ce 21 och

2 i Cg 21 vid flottans sjömansskola i Karlskrona. Civilförvaltningen anser att

de organisatoriska förutsättningarna saknas för inrättande av lönegradsplacerade

tjänster vid armén samt att någon utökning av befintligt antal lärartjänster

inom flygvapnet icke synes påkallad. Däremot ifrågasätter civilförvaltningen

huruvida icke högre timlärararvoden än enligt timtaxan kunde utgå. Yad skolutredningen

anfört om studierektorernas verksamhet har ej givit civilförvaltningen

tillräckligt underlag för bedömande av den föreslagna löneställningen,

som för övrigt torde bli beroende av utredningens förslag beträffande

manskapsundervisningens ordnande vid marinen och flygvapnet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr d.

43

Statens lönenämnd har avstyrkt föreslagen lönegradsplacering av studierektorerna.

Nämnden har ansett det lämpligt, att lärartjänsterna enligt skolutredningens

förslag anslutas till lönegradsserien Ca 24, Ce 22, Ce 20 och

Cg 20, vilken tillämpas vid de högre folkskolorna. I avvaktan på erfarenheter av

de föreslagna läroanstalternas verksamhet borde lönegraden Ca 24 tills vidare

utbytas mot Ce 24.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt skolutredningens förslag rörande löneställningen

för studierektorer och lärare vid föreslagna utbildningsanstalter inom

armén. Skolöverstyrelsen tillstyrker som ett provisorium i avvaktan på kommande

utredning och med vissa förutsättningar rörande undervisningsskyldigheten

marinchefens förslag beträffande lärare vid marinen.

Försvarets skolutredning har i yttrande över marinchefens framställning

avgivit ett förslag till lönegradsplacering av lärare vid marinen som i princip

ansluter sig till utredningens förslag rörande löneställningen för lärare i den

föreslagna utbildningsorganisationen inom armén.

Läroverkslärarnas riksförbund förordar att tjänsterna vid marinen placeras

i Ce 24 respektive i Cg 24.

Utskottet. Civila lärartjänster med löneplansreglerad anställning för försvarets

manskapsskolor ha hittills inrättats endast —- i begränsad omfattning

-— vid flygvapnet. Nämnda tjänster vid flygvapnet äro emellertid, med undantag

för två tjänster, inrättade allenast såsom extra i lönegrad Cg 24 och äro

alltså icke förenade med pensionsrätt. I övrigt äro samtliga civila lärare vid

stamskolorna anställda mot timarvoden och sakna därför icke endast pensionsrätt

utan även de sociala förmåner, som äro förenade med tjänstemannaanställning.

Att märka är även att de timarvodesanställda lärarna icke för sin tjänstgöring

äga rätt att räkna tjänstår. Att det med hänsyn härtill visat sig förenat

med mycket stora svårigheter att erhålla och behålla lämplig lärarpersonal

för undervisningen vid stamskolorna är enligt utskottets mening icke ägnat

att förvåna.

Med hänsyn till det anförda vill utskottet i anledning av motionerna I: 397

och IT: 525 framhålla, att utskottet icke har något att erinra mot att vid

marinen och flygvapnet, där stamskoleorganisationen erhållit erforderlig

stadga, inrättas ett begränsat antal extra ordinarie lärartjänster. Utskottet

anser sålunda skäl tala för att 4 tjänster i Ce 24 inrättas vid flottans sjömansskola

i Karlskrona samt att 5 av nuvarande 8 tjänster i Cg 24 vid Roslagens

flygkår och nuvarande 2 tjänster i Cg 24 vid flygvapnets centrala skolor i

Västerås ombildas till tjänster i Ce 24. Beträffande flottan förutsätter utskottet,

att en mot nyinrättade tjänster svarande minskning av nu utgående

arvoden till civila lärare kommer till stånd. De av utskottet förordade åtgärderna,

vilka icke medföra några ökade lönekostnader och som kunna av

Kungl. Maj:t vidtagas utan riksdagens medverkan, torde enligt vad utskottet

inhämtat icke hindra, att sedermera i frågakommande ändringar av utbildningsorganisationen

kunna genomföras.

Utskottet är icke berett att i anledning av motionerna tillstyrka några för
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ändringar beträffande de nuvarande lönegradsplaceringama av studierektorerna.

Den av motionärerna berörda frågan om att utfärda en gemensam stadga

för de tre studierektorerna torde vara av beskaffenhet att böra prövas av

Kungl. Maj:t. Utskottet kan alltså icke tillstyrka att riksdagen vidtager någon

åtgärd härutinnan.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 397 och II: 525

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

9:o) Viss beredskapsfråga. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under

fjärde huvudtiteln (punkt 1, s. 22 och 23 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 3 januari 1951) föreslagit riksdagen att

jämväl för budgetåret 1951/52 medgiva att, därest av beredskapsskäl värnpliktiga

inkallas till repetitionsövning av större omfattning eller beredskapsövning

eller ock av samma skäl andra särskilda åtgärder måste vidtagas, följande

under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen

Armén: övningar m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel m. m., Marinen:

övningar m. m., Marinen: Underhåll av fartyg m. m., Flygvapnet: övningar

m. m. samt Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel in. in. må

enligt Kungl. Maj:ts bestämmande överskridas.

För budgetåret 1950/51 har riksdagen medgivit, att vissa under fjärde

huvudtiteln uppförda reservationsanslag må enligt Kungl. Maj:ts medgivande

överskridas, om av beredskapsskäl värnpliktiga måste inkallas till repetitionsövning

av större omfattning eller till beredskapsövning eller om andra särskilda

åtgärder måste av samma skäl vidtagas.

Vid anmälan av statsverkspropositionen har departementschefen för nästa

budgetår räknat med repetitionsövningar för värnpliktiga i större omfattning

än som beräknats i anslag för innevarande budgetår. Dessa övningar möjliggöra,

framhåller departementschefen, en viss beredskap åtminstone under en

del av budgetåret. För den händelse särskilda åtgärder därutöver skulle

komma att påfordras ur beredskapssynpunkt borde emellertid motsvarande

bemyndigande utverkas av riksdagen även för nästa budgetår.

Utskottet. Såsom framgår av vad »om anförts under punkten 2 i det

föregående har departementschefen vid anmälan av propositionen nr 108

räknat med ett i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen

avseväit utökat repetitionsövningsprogram. Utskottet har såvitt avser budgetåret

1951/52 under samma punkt tillstyrkt, att ett obetecknat anslag av 53 miljoner

kronor anvisas till bestridande av de på budgetåret belöpande kostnaderna

för nämnda utökning av utbildningsverksamheten. Emellertid kan det

icke uteslutas att det internationella läget kommer att ytterligare skärpas

därhän att ännu längre gående beredskapsåtgärder bli ofrånkomliga. Utskottet

anser sig därför böra förorda, att riksdagen jämväl för budgetåret 1951/52

lämnar Kungl. Maj:t här avsett bemyndigande beträffande överskridande av

vissa reservationsanslag.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

45

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må jämväl för budgetåret 1951/52 medgiva, att,

därest av beredskapsskäl värnpliktiga inkallas till repetitionsövning

av större omfattning eller beredskapsövning eller ock av

samma skäl andra särskilda åtgärder måste vidtagas, följande under

riksstatens fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen

Armén: Övningar m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel

m. m., Marinen: Övningar m. m., Marinen: Underhåll

av fartyg m. m., Flygvapnet: övningar m. m. samt Flygvapnet:

Drift och underhåll av flygmateriel m. m. må enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande överskridas.

FÖRSVARSDEPARTEMENTET.

10:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 2, s. 24 och 25), innebärande

en anslagsminskning med 17 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till departementschefen.................. 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 320 000

3. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

fihslagsvis................................ 193 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis............................ 2 940

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal — 138 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 460

Summa kronor 760 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .....^

130 000

Netto utgift kronor 630 000

b) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 630 000 kronor.

ll:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:t«

i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 3, s. 25), innebärande en anslagsminskning

med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 4.

CENTRALA FÖRVALTNINGSMYNDIGHETER.

Försvarets civilförvaltning.

12:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 4, s. 26—29), innebärande

förutom automatiska kostnadsförändringar inrättande av ytterligare fem ordinarie

kontorsbiträdestjänster för biträdespersonal i reglerad befordringsgång,

får utskottet — under erinran om att anslaget för innevarande budgetår är

uppfört med 2 450 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning

uppföra ytterligare fem tjänster för kontorsbiträde i lönegrad

Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 828 000

2. Avlöningar till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis .............................. 35 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t .......................................... 5 388

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 295 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 258 612

Summa kronor 2 422 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 24 000

Nettoutgift kronor 2 398 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 398 000 kronor.

13:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. Kungl. Maj: t har i pro

positionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 29 och 30) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 445 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 355 000 kronor.

Den begärda anslagshöjningen är föranledd av utökning av arméförvaltningens

automatiska telefonväxel, varigenom anknytning till denna växel kan

beredas såväl civilförvaltningen som sjukvårdsstyrelsen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet har funnit behövligt, att ifrågavarande telefonväxel utökas och

tillstyrker den härför äskade medelsanvisningen. Mot de verkställda kostnadsberäkningarna

i övrigt har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse,

14:o) Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöning-ar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 30—35) att dels godkänna

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen för försvarets

sjukvårdsstyrelse, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för försvarets sjukvårdsstyrelse, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1951/52, dels ock till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 480 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att till förste expeditions vakt i Ca 11

uppflytta en expeditions vaktstjänst i Ca 10, att ytterligare tre tjänster för kontorsbiträden

i Ca 8 inrättas enligt den reglerade befordingsgången samt att en

byråsekreterartjänst i Ca 24 på övergångsstat på grund av avgång avföres ur

personalförteckningen.

Departementschefen har framhållit, att chefen för inrikesdepartementet vid

anmälan av frågan om medel till medicinalstyrelsens skärmbildscentral förordat

överflyttning till skärmbildscentralen av tuberkulossektionen jämte

skärmbildsarkivet vid sjukvårdsstyrelsen. Vid bifall till detta förslag komma

avlöningskostnaderna vid sjukvårdsstyrelsen att minska med dels 6 336 kronor,

motsvarande nu utgående arvode till chefen för tuberkulossektionen, och dels

avlöningen till ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, 5 754 kronor.

Utskottet får — under erinran om att riksdagen numera godkänt förslaget

om överflyttning till medicinalstyrelsens skärmbildscentral av tuberkulossektionen

jämte skärmbildsarkivet vid sjukvårdsstyrelsen — tillstyrka Kungl.

Maj ds förslag under förevarande punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för försvarets sjukvårdsstyrelse

uppföra ytterligare tjänster för en förste expeditionsvakt i lönegrad

Ca 11 och tre kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 samt ur förteckningen

avföra en tjänst för byråsekreterare i lönegrad Ca 24

på övergångsstat och en tjänst för expeditionsvakt i lönegrad

Ca 10;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsstyrelse,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 134000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis ...................................... 61 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 25 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 224 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis.............................. 48 000

Summa kronor 492 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis................................ 42 000

Nettoutgift kronor 450000

c) till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

15:o) Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 7, s. 35 och 36), innebärande

en anslagshöjning med 8 000 kronor, som avser delposten till övriga

expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 70 000

kronor.

Krigsmaterielverket.

16:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 36—38) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för krigsmaterielverket, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Krigsmaterielverket:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 465 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 385 000 kronor.

Vid den utredning, som legat till grund för chefens för civildepartementet

(Bil. 2. För flera huvudtitlar gemensamma frågor) framlagda förslag beträffande

maskinistpersonalen, förutsattes följande personalförändringar vid

krigsmaterielverket. Sju maskinister i Ce 15 skulle tillkomma, två av dem i

utbyte mot två befintliga extra maskinister i Cg 15. Återstående fem nytillkommande

maskinisttjänster vore avsedda att ersätta samma antal vid verket

tjänstgörande tyghantverkare av 1. klassen vid tygstaten och borde få tillsättas

först i samband med att dylika beställningshavare avginge ur tjänst. Vidare

skulle tillkomma sju reparatörer i Ce 11 och 14 eldare i Ce 9 samt medgivande

lämnas att vid verkets lokalförvaltningar säsonganställa eldare till ett antal

motsvarande 65 tjänstgöringsmånader. Med undantag för eldarpersonalen har

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

49

departementschefen för nästa budgetår räknat med dessa personalförändringar.

Vad eldarpersonalen beträffar torde det, framhåller departementschefen, med

hänsyn till nyligen genomförda moderniseringar vid vissa anläggningar vara

tillfyllest att inrätta en eldartjänst, vilken i enlighet med förslaget beträffande

maskinistpersonalen bör placeras i Ce 10, samt räkna med 48 tjänstgöringsmånader

för säsonganställda eldare.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 130000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis .................................... 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 17 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis.

................................................. 2 010000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 256 000

Summa kronor 2 513000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 48 000

Nettoutgift kronor 2 465 000

b) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 2 465 000 kronor.

17:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. Krigsmaterielverket: Förråds
organisationen

in. m. Krigsmaterielverket: Årskostnader för industriell

krigsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda

förslag (punkterna 9—11, s. 38 och 39), innebärande beträffande förstnämnda

båda anslag oförändrade belopp och beträffande sistnämnda anslag en

minskning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Krigsmaterielverket: Omkostnader ett förslagsanslag av

310 000 kronor;

b) till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. ett

förslagsanslag av 1 160 000 kronor;

c) till Krigsmaterielverket: Årskostnader för industriell krigsberedskap

ett förslagsanslag av 550 000 kronor.

4—S6G 5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 4.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 4.

18:o) Krigsmaterielverket: Engångskostnader för industriell krigsberedskap.

I enlighet med Ivungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag

(punkt 12, s. 40), innebärande att anslaget liksom för innevarande budgetår

uppföres med endast ett formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Engångskostnader

för industriell krigsb er edskap för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

Fortifikationsförvaltningen.

19:o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj;t i propositionen

nr 1 (bilaga 6, punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 1 470 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 8, s. 58—64) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för fortifikationsförvaltningen, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

1 470 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 515 000 kronor.

Departementschefen har i anslutning till sitt i det föregående under

punkten 6 i detta utlåtande redovisade förslag beträffande maskinistpersonalen

vid försvaret räknat med följande personalförändringar vid

fortifikationsförvaltningen. En befintlig tjänst för maskinist i Ca 16, som blir

vakant vid utgången av budgetåret 1950/51, indrages. Följande tjänster utbytas

mot nya tjänster, nämligen en eldare av 1. klass i Ca 11 mot reparatör

i Ca 13, en maskinist i Ce 16 mot maskinmästare i Ce 19, en maskinist

av 2. klass i Ce 12 mot maskinist i Ce 15, en maskinist i Ce 11 mot värmeskötare

i samma lönegrad och tre eldare av 2. klass i Ce 9 mot eldare i

Ce 10. Två reparatörer i Ce 11 och två eldare i Ce 10 tillkomma. Kollektivavtalsanställda

eldare erfordras icke.

Enligt meddelade bestämmelser för byggnads- och reparationsberedskapens

förråd skola kostnaderna för avlöningar vid dessa förråd bestridas

av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag. Dessa avlöningskostnader,

vilka utgöras av arvoden och ersättningar till nio förrådsföreståndare och

uPPgå till 7 500 kronor, har fortifikationsförvaltningen beräknat under anslaget

till byggnads- och reparationsberedskapens övningar.

Med hänsyn till den ökning av verksamheten på befästningsområdet som

avses komma till stånd har den i statsverkspropositionen (Bil. 2, För

flera huvudtitlar gemensamma frågor) föreslagna reduceringen av avlöningskostnader

ansetts icke böra avse fortifikationsförvaltningens befästningsbyrå.

Med tillämpning i övrigt av principerna för denna reducering ha avlönings
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 51

kostnaderna vid fortifikationsförvaltningen ansetts böra minskas med i runt

tal 33 600 kronor, vilket belopp fråndragits icke-ordinarieposten.

I anledning av ett utav fortifikationsförvaltningen efter förhandlingar med

vederbörande personalorganisationer avgivet förslag bär Kungl. Maj:t genom

beslut den 8 december 1950 meddelat vissa bestämmelser rörande anställnings-

och löneförhållandena för viss icke-ordinarie personal vid fortifikationsförvaltningen.

Beslutet ansluter sig till de riktlinjer angående tjänsteförteckningsrevision

inom försvaret, som fastställts vid 1947 års riksdag.

Att beslutet meddelats först nu sammanhänger med ämbetsverkets under de

senaste åren genomförda omorganisation. Beslutet innebär, att för ett flertal

befattningshavare med extra anställning inrättats extra ordinarie befattningar

samt att även befattningshavare, som tidigare varit anställda mot arvode,

blivit inplacerade i lönegrader med rätt till extra ordinarie anställning.

Befattningshavare som placerats i högre lönegrader än 24 ha emellertid

i avvaktan på beslut av riksdagen endast kunnat erhalla extra anställning.

Sålunda ha enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut inrättats två befattningar

för byråingenjör i Cg 27 med avlöning från avlöningsanslag och

avsedda den ena för befästningsbyrån och den andra för kasernbyrån. Därjämte

ha med avlöning från annat anslag än avlöningsanslag inrättats dels

en befattning för förste byråingenjör i Cg 29, placerad å byggnadsbyrån,

dels ock för tidigare arvodesanställda tjänstemän en befattning för arkitekt

och tre befattningar för byråingenjör i Cg 27 med placering å byggnadsbyrån

ävensom en dylik befattning å befästningsbyrån.

Då enligt de av statsmakterna fastställda riktlinjerna extra ordinarie anställning

bör beredas jämväl de befattningshavare i 27 och högre lönegrader,

om vilka det här rör sig, föreslår departementschefen, att i personalförteckningen

för fortifikationsförvaltningen uppföras under respektive rubriker för

extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 två befattningar för

byråingenjör i Ce 27 med avlöning från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

samt en befattning för förste byråingenjör i Ce 29, en befattning för

arkitekt i Ce 27 och fyra befattningar för byråingenjör i Ce 27 med avlöning

från annat anslag än avlöningsanslag. Någon ökning av medelsbehovet under

fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag för nästa budgetar föranledes ej

härav.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits har anslaget för budgetåret 1951/52

beräknats till 1 470 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

förordade ändringarna i ämbetsverkets personalförteckning liksom ej

heller mot de förändringar i övrigt beträffande verkets personaluppsättning

som departementschefen i detta sammanhang föreslagit. Vad beträffar maskinistpersonalen

får utskottet hänvisa till vad utskottet i det föregående under

punkten 6 anfört.

Mot beräkningen av anslaget liar utskottet icke något att erinra.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen

under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppföra en tjänst

för reparatör i lönegrad Ca 13 samt ur förteckningen under

samma rubrik utesluta tjänster för en maskinist i lönegrad

Ca 16 och en eldare av 1. klass i lönegrad Ca 11;

under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 24 med avlöning från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

uppföra två tjänster för byråingenjör i lönegrad

Ce 27;

under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 24 med avlöning från byggnadsanslag uppföra en tjänst

för förste byråingenjör i lönegrad Ce 29 samt en tjänst för

arkitekt och fyra tjänster för byråingenjör i lönegrad Ce 27;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, forsla g sv is .. 440000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis .................................... 126 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......................... 9 660

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................ 826 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis......... 157 340

Summa kronor 1 559 000

Särs/cilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, fmslagsvis .............................. 89 000

Nettoutgift kronor 1470 000

c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 470 000 kronor.

20:o) Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader. Fortifikationsförvalt
ningen:

Forskningsverksamhet m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkterna 14 och 15, s. 40—42), innebärande

beträffande förstnämnda anslag en höjning med 10 000 kronor och beträffande

sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 220 000 kronor;

b) till Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet m. m.

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

53

21 :o) Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens

övningar in. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda

förslag (punkt 16, s. 42 och 43) får utskottet — under erinran om att

anslaget för budgetåren 1946/51 uppförts med allenast formella belopp —

hemställa,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Byggnadsoch

reparationsberedskapens övningar m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

22:o) Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens

materiel. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt

17, s. 43 och 44) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 100 kronor.

Beträffande frågan om formen för redovisningen av omsättningen vid byggnads-

och reparationsberedskapens förråd av maskiner m. m. har riksräkenskapsverket

ansett det önskvärt, att redovisningen av omsättningen vid förråden

hålles åtskild från medelsredovisningen för beredskapens övningar.

Förrådsomsättningen borde därför enligt riksräkenskapsverkets mening redovisas

över reservationsanslaget till engångsanskaffning av maskiner m. m. för

byggnads- och reparationsberedskapen. Departementschefen har även funnit

det lämpligt att det anslag, varå omsättningen vid beredskapens förråd skall

redovisas, årligen förnyas. Departementschefen har därför föreslagit, att ett

särskilt reservationsanslag för ändamålet uppföres på riksstaten för budgetåret

1951/52. Till detta anslag har synts böra överföras den behållning som förefinnes

på det för budgetåret 1944/45 anvisade reservationsanslaget till engångsanskaffning

av maskiner m. in. för byggnads- och reparationsberedskapen.

Särskild medelsanvisning under anslaget har ansetts icke erforderlig för nästa

budgetår, varför anslaget föreslagits skola upptagas med ett formellt belopp

av 100 kronor. Anslaget bär ansetts lämpligen böra benämnas Fortifikationsförvaltningen:

Byggnads- och reparationsberedskapens materiel.

Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen föreslagit

i fråga om formen för redovisningen av omsättningen vid byggnads- och

reparationsberedskapens förråd av maskiner m. m. och tillstyrker att särskilt

anslag med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Byggnadsoch

reparationsberedskapens materiel för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 100 kronor.

Arméförvaltningen.

23:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 18, s. 44—46), innebärande förutom

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 4.

automatiska kostnadsförändringar inrättande av ytterligare elva ordinarie

kontorsbiträdestjänster enligt den reglerade befordringsgången, får utskottet

— under erinran att anslaget för innevarande budgetår uppförts med 1 440 000

kronor — hemställa,

7 *

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för arméförvaltningen uppföra

ytterligare 11 tjänster för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 340 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis .................................... 365 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 18 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 716 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis............................ 161 000

Summa kronor 1 600 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 250 000

Nettoutgift kronor 1350 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 1 350 000 kronor.

24:o) Arméförvaltningeu: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 19, s. 46 och 47), innebärande

en av belastningen föranledd anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 510 000 kronor.

Mardnförvaltningen.

25:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 20, s. 47—49), innebärande i huvudsak

förutom automatiska kostnadsförändringar inrättande av ytterligare två

ordinarie kontorsbiträdestjänster enligt den reglerade befordringsgången, får

utskottet — under erinran att anslaget för innevarande budgetår uppförts med

655 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för marinförvaltningen uppföra

ytterligare två tjänster för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 4.

b) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Utgifter:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis —

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis ......................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........

Eörligt tillägg, förslagsvis..............................

225 000

170000

7 200

242 000

74 800

Summa kronor 719 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis....................

119000

Nettoutgift kronor 600 000

c) till Marinförvaltningen: Avlöningar förbudgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 600000 kronor.

26:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts i

propositionen nr 1 framställda förslag'' (punkt 21, s. 49 och 50), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kronor.

Flygförvaltningen.

27: o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 22, s. 50—52) att dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Dickson väckt motion (II: 55)

hemställts, att riksdagen måtte besluta att å flygförvaltningens stat upptaga

en befattning såsom förste byråingenjör (chef för flygfältsbyråns underhållssektion)

i Ce 29 i stället för Cg 28.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 896 000 kronor.

Flygförvaltningen har framställt vissa förslag om personalförändringar,

därvid ämbetsverket upprepat sitt i anslagsäskandena för innevarande bud
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 4.

getår framställda förslag om att bereda en förste byråingenjör, som innehar

extra tjänst i Cg 28, extra ordinarie anställning i Ce 29.

Departementschefen har framhållit, att han icke nu kan tillstyrka något

av de förslag till personalförändringar vid flygförvaltningen för nästa budgetår,

som ämbetsverket framställt.

Departementschefens förslag under förevarande punkt avser i huvudsak

automatiska kostnadsförändringar samt av belastningen föranledd anslagsminskning.

Utskottet. Den extra tjänst i Cg 28, vars innehavare enligt motionen 11:55

föreslagits skola beredas tjänst såsom förste byråingenjör i Ce 29, är avsedd

för chef för underhållssektionen inom flygförvaltningens flygfältsbyrå. Byråns

övriga sektioner, nämligen planerings- och konstruktionssektionen, arbetssektionen

samt beredskapssektionen, förestås de två förstnämnda av förste byråingenjörer

i Ce 29 och den sistnämnda av byråingenjör i Ce 27. Såvitt utskottet

kunnat finna äro de arbetsuppgifter, som åligga chefen för underhållssektionen,

i stort sett likvärdiga med dem, som åligga cheferna för de båda sektioner

vilkas chefer inneha ställning som förste byråingenjör i Ce 29. Anledning

torde därför saknas att för underhållssektionens chef avse lägre löneställning.

Erinras må att såväl försvarets civilförvaltning som statens lönenämnd förordat,

att ifrågavarande sektionschef uppflyttas i lönegrad. Med hänsyn till

nämnda förhållanden anser sig utskottet böra tillstyrka, att i enlighet med

motionärens förslag inrättas en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29 i utbyte

mot den befintliga extra tjänsten i Cg 28. Merkostnaden härför utgör såsom

av motionen framgår omkring 590 kronor för år.

Mot departementschefens beräkning av medelsbehovet under anslaget har

utskottet i och för sig intet att erinra. En lönegradsuppflyttning i enlighet

med nyssnämnda förslag av chefen för flygfältsbyråns underhållssektion torde

emellertid böra föranleda att anslaget i förhållande till Kungl. Maj ris förslag

uppräknas med i runt tal 1 000 kronor till 751 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ris förslag och med

bifall till motionen II: 55,

a) på personalförteckningen för flygförvaltningen uppföra

ytterligare en tjänst för förste byråingenjör i lönegrad Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 280 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis ...................................... 100 000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

57

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 8 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 351 000

Anm. Om tjänsten såsom chef för materielavdelningens normaliebyrå

besättes med innehavare i lönegrad Ca 31, skall av

denna post innehållas ett belopp, beräknat efter 16 500 kronor

för helt budgetår.

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 76 400

Summa kronor 816 000

Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis ................................ 65 000

Nettoutgift kronor 751 000

c) till Flyg förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 751 000 kronor.

28:o) Flygförvaltningen: Omkostnader, I enlighet med Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 23, s. 52 och 53), innebärande en

anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

FÖRSVARSKRAFTERNA.

FÖRSVARSSTABEN.

29:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Kungl. Maj:t liar i propositionen nr 1

föreslagit riksdagen (punkt 24, s. 54—65) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för försvarsstaben, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben, med

undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. m., att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 7 027 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att medel beräknas för anställande av

ytterligare två biträden för skriv- och kontorsgöromål ävensom att två tjänster

för kontorsbiträde i Ca 8 inrättas enligt den reglerade befordringsgången.

För prisutjämningstillägg räknas med en kostnadsökning av 285 000 kronor.

Med anledning av ett av överbefälhavaren framlagt förslag om en försvarshögskola

för högre försvarsstudier har departementschefen framhållit, att en

ordnad studieverksamhet på detta område bör komma till stånd och att denna

verksamhet bör omhänderhavas av de militära myndigheterna. Departementschefen

har däremot icke ansett sig kunna tillstyrka överbefälhavarens förslag,

att beslut fattas redan nu om att en särskild utbildningsanstalt inrättas för

ändamålet, överbefälhavaren har föreslagit en provisorisk organisation under

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ett övergångsår och icke tagit slutlig ställning till hur verksamheten skulle

bedrivas under denna provisorietid. Departementschefen har ansett det lämpligt,

att erfarenheterna från verksamheten under detta första år avvaktas, innan

ställning tages till frågan, hur verksamheten i fortsättningen skall vara

organiserad.

Redan under innevarande budgetår måste, framhåller departementschefen,

vissa förberedelser vidtagas för att verksamheten skall kunna påbörjas under

hösten 1951. Kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1951/52 ha beräknats

till 26 200 kronor, varav 16 200 kronor under förevarande anslag och

10 000 kronor under försvarsstabens omkostnadsanslag.

Utskottet. Enligt utskottets mening tala vissa skäl för anordnande av här

avsedda högre försvarsstudier. Utskottet kan emellertid icke tillstyrka överbefälhavarens

förslag att- beslut redan nu fattas om att en särskild försvarshögskola

skall inrättas för ändamålet utan anser i likhet med departementschefen

att med ställningstagande härtill får anstå i avvaktan på erfarenheterna

från den provisoriska organisation på området, som avses skola igångsättas

under nästa budgetår. Äskade medel för bestridande av kostnaderna för

studieverksamheten under nämnda budgetår böra anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för försvarsstaben uppföra ytterligare

två tjänster för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, med

undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. m., att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer:

a) Ortstillägg, förslagsvis.................... 312 000

b) Barnbidrag, förslagsvis .................. 39 500

c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis ____ 35 000

d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis.. 14 000

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis.......... 40 000

f) Prisutjämningstillägg.................... 490000

1185 000

306 800

33 000

930 500

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

59

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................ 374 200

6. Körligt tillägg, förslagsvis .......................... 216 500

Summa kronor 3046 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 216 000

Nettoutgift kronor 2 830 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 7 027 000 kronor.

30:o) Försvarsstaben: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts d propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 25, s. 65 och 66), innebärande en

anslagsökning med 160 000 kronor, varav 125 000 kronor avse försvarsväsendets

radioanstalt m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 570 000 kronor.

31 :o) Försvarsstaben: Övningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 26, s. 66), innebärande en anslagsminskning

med 16 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: övningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 58 000 kronor.

32:o) Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor. Försvarsstaben: Anskaffning

och underhåll av materiel. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkterna 27 och 28, s. 66—68), innebärande

beträffande förstnämnda anslag främst en av ökade kostnader för

framställning av kartor föranledd anslagshöjning med 40 000 kronor och beträffande

sistnämnda anslag en anslagsminskning med 7 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor ett reservationsanslag

av 90 000 kronor;

b) till Försvarsstaben: Anskaffning och underhäll av materiel

ett reservationsanslag av 288 000 kronor.

ARMÉN.

Avlöningar in. in. till fa;st anställd personal.

33:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. Sedan Kungl. Maj:t

i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 29) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 119 000 000 kronor, har Kungl. Maj:t

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 4.

i förberörda proposition nr 110 (punkt 9, s. 64—116) föreslagit riksdagen att

dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid armén, som i särskild ordning

överlämnats till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehall

som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts

brev den 2 juni 1950 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen

av arméns personalförteckningar för budgetåret 1950/51, dels godkänna av

departementschefen förordad avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1951/52, dels och till

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 122 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Svärd m. fl. (I: 118) och den andra inom andra kammaren av herr Edström

m. fl. (11:93), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att en

kommendantsbeställning skall inrättas för Göteborgs garnison, att denna befattning

skall bestridas av befälhavaren för Göteborg—Halmstads försvarsområde

samt att kommendanten i Göteborg, tillika försvarsområdesbefälliavare

för Göteborg—Halmstads försvarsområde, skall tilldelas tjänsteställning

i likhet med överste i lönegrad Mo 14,

dels en inom första kammaren av herr Lundgren väckt motion (1:394), i

vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrätta tre hälsovårdsinspektörsbefattningar

i Ce 20 med placering vid I., III. och IV. militärområdesstaberna,

dels en inom första kammaren av herr Lundgren väckt motion (1:396),

i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

(nr 110) angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens

fjärde huvudtitel för budgetåret 1951/52 m. m. måtte medgiva att till innehavare

av läkarbeställning vid förband, där vakans finnes i annan vid förbandet

enligt gällande stat upptagen dylik beställning, måtte få utbetalas ersättning

med 25 kronor per dag samt att de nya befattningarna vid fältläkarkåren

måtte bestämmas till 50, varav 25 bataljonsläkare,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Henriksson och Ekdahl väckt

motion (11:526), i vilken hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl.

Maj:ts proposition nr 110 måtte besluta, att tjänsterna såsom hästskötare i

9 lönegraden vid remontdepåerna ombildas till tjänster såsom remontdressörer

i 11 lönegraden.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde

beträffande de likalydande motionerna få hänvisas till motionen II: 93.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

61

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse för de av departementschefen

förordade ändringarna i personalförteckningarna för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar. För de

av departementschefen i övrigt föreslagna personalförändringarna m. m. redogör

utskottet endast i den mån detta med hänsyn till väckta motioner eller eljest

ansetts erforderligt. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i statsrådsprotokollet. För närmare kännedom om de av

departementschefen framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

2. Vid 1948 års riksdag (prop. 206, rd. skr. 369) fattades principbeslut,

att krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan skulle sammanföras

till en gemensam högskola. Denna sammanslagning av skolorna har nu föreslagits

skola komma till stånd. I fråga om benämningen på den sammanslagna

skolan, vilken varit föremål för delade meningar, har departementschefen för

sin del föreslagit, att namnet krigshögskolan (KHS) bibehålies.

Departementschefen har vidare förordat, att de truppslagsofficersskolor,

som för närvarande äro förlagda i anslutning till artilleri- och ingenjörhögskolan

—- artilleri-, luftvärns-, ingenjör- och signalofficersskolorna — sammanslås

till en artilleri- och ingenjörofficersskola (AIOS). Den av 1948 års

riksdag likaledes i princip beslutade samordningen av alla arméns truppslagsofficersskolor

kan av brist på lämpliga lokaler ännu icke helt genomföras.

Som chef för AIOS avses beställning i Ma 11 eller Ma 10, varvid den nuvarande

överstebeställningen för chef för AIHS avses skola utgå.

De viktigaste ämnesgrupperna vid KHS anses böra representeras av lärare

med långvarig erfarenhet av högskoleundervisning. För att säkerställa detta

torde enligt departementschefen möjlighet böra föreligga att med bibehållande

av lärarbefattningarna befordra lärarna i fråga till överstelöjtnanter.

Departementschefen förordar därför, att tre beställningar för major eller

kapten, avsedda för lärarbefattningar som här avses, utbytas mot beställningar

för överstelöjtnant eller major.

En nu för AIHS avsedd arvodesbefattning i 1:29 för redogörare och

bibliotekarie har föreslagits skola indragas.

3. Departementschefen förordar, att en förvaltarbestälkiing (Ma 6) vid

intendenturkåren, som övergångsvis utnyttjas för intendenturförrådsförvaltare

vid K 1, får bibehållas tills vidare intill dess den planerade mobiliseringscentralen

kommit till stånd.

4. En befintlig arvodesbefattning i 1: 29 för chefen för centralförrådet

i Växjö föreslås skola indragas.

8. Departementschefen tillstyrker att en kaptensbeställning, avsedd för en

radarutbildad officer vid arméstabens luftvärnsavdelning, inrättas på luftvärnets

stat. För att undvika statökning har som ersättning för denna beställning

vid luftvärnet, som sålunda skulle tillkomma, en av de kaptensbeställningar

som bli övertaliga vid sammanslagningen av A 5 och A 8 föreslagits

skola indragas.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 4.

9. Inom ramen för fastställt preliminärt slutläge för arméingenjörkårens

sammansättning föreslås skola tillkomma två armédirektörsbeställningar av

2. graden i Ca 31 i utbyte mot två arméingenjörsbeställningar av 1. graden

i Ce 29. En beställning för armédirektör i Ca 30 kan indragas.

10. Som ett led i tygstatens planenliga utbyggnad föreslår departementschefen,

att följande beställningar tillkomma, nämligen en tygverkmästare av

1. klassen Ca 21, en tygverkmästare av 2. klassen Ca 19, tre tyghantverkare av

1. klassen Ca 18, fem tyghantverkare av 2. klassen Ca 16 och 40 armétekniker

Ca 12. I samband härmed kunna 20 furirsbeställningar vid tygstaten indragas.

11. I samband med den omläggning av utbildningsgången för värnpliktiga

läkare m. fl., varom bestämmelser utfärdats, måste befälstillgången vid trängförbanden

ökas. Departementschefen tillstyrker, att som ett första steg härutinnan

inrättas ytterligare tio sergeantbeställningar.

12. Med hänsyn till önskvärdheten av att kunna i beräknad omfattning begränsa

manskapsrekryteringen är det, framhåller departementschefen, angeläget

att överfurirskadern utbygges planenligt. En viss försiktighet har härutinnan

iakttagits på grund av ovissheten om tillgång till erforderligt antal

befattningar för att placera överfurirer som lämna den egentliga trupptjänsten.

Arméchefen har nu pekat på nya arbetsuppgifter, för vilka skulle kunna avses

överfurirer. Huruvida överfurirer skola komma i fråga för dessa arbetsuppgifter

är dock, framhåller departementschefen, till stor del beroende av

vilken ställning som kommer att tagas till ett förslag av statens organisationsnämnd

om organisationen av försvarsområdesstaberna. I avvaktan på

prövningen av detta förslag föreslår departementschefen, att ökningen av överfurirskadern

alltjämt något begränsas. Enligt departementschefens förslag

skulle antalet överfurirer för nästa budgetår ökas med 100. Antalet skulle

då bli (1 265 + 100 =) 1 365 med den fördelning på truppslag och skolor

in. m. som framgår av förslaget till personalförteckning.

13. För närvarande finnas för utbildning och skötsel av hästar vid remontdepåerna

tjänster för 38 remontdressörer i 11 lönegraden, varav 25 extra

ordinarie och 13 extra, samt 67 hästskötare i 9 lönegraden, varav 46 extra

ordinarie och 21 extra.

Arméchefen har utgått från att jämväl under budgetåret 1951/52 skola utbildas

500 remonter enligt samma grunder som för innevarande budgetår. Det

sammanlagda behovet av remontdressörer och hästskötare beräknar arméchefen

till 103 mot för närvarande 105. I fråga om löneställning och anställningsform

för här avsedd personal har arméchefen anfört i huvudsak följande.

Remontdressörer och hästskötare utförde i huvudsak samma arbetsuppgifter.

Olikheterna i benämning och avlöning hade därför väckt missnöje och

försvårat personalens rationella utnyttjande. Med anledning härav ville

arméchefen föreslå, att ifrågavarande personalgrupper sammanfördes till en,

nämligen remontdressör Ce 11. Före slutlig anställning skulle dock vederbörandes

lämplighet prövas under en 3-årig aspiranttid i Ce 9. Då 16 av de

nu såsom extra tjänstemän anställda remontdressörerna och hästskötama erfordrades

under tiden den 1 juli 1950—den 30 juni 1954, syntes det skäligt,

att de erhölle de med extra ordinarie anställning förenade förmånerna. Huvud
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

63

delen av denna personal utgjordes för övrigt av till remontdepåerna överförda

f. d. remontryttare Ce 11, som blivit övertaliga vid förbanden och av

Kungl. Maj:t medgivits tillstånd att bibehålla extra ordinarie anställning.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot arméchefens

beräkning av det sammanlagda behovet av remontdressörer och hästskötare

vid remontdepåerna under budgetåret 1951/52. Däremot har departementschefen

icke ansett tillräckliga skäl föreligga för att nu till 11 lönegraden

uppflytta de för närvarande i 9 lönegraden placerade tjänsterna. Departementschefen

har härvid erinrat om att han vid anmälan av propositionen

1949:135 (s. 100) särskilt framhöll att, såsom arméchefen förutsatt, i

remontdressörernas arbetsuppgifter borde ingå även hästvård och att hästskötarna

borde vara skyldiga att deltaga i remontutbildningen. I anledning

av ett vid 1949 års riksdag motionsvis framställt yrkande om att upptaga

samtliga berörda tjänster såsom remontdressörer i Ce 11 uttalade vidare

statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 155 (s. 30), att vissa

fördelar kunde vara förenade med att viss befordringsgång tillämpades beträffande

ifrågavarande personal och att här avsedda tjänster alltså differentierades

i lönehänseende.

Tjänstebenämningen för de båda för Herrevadsklosters och Gudhems

remontdepåer avsedda expeditionsunderofficersbefattningarna i 1:20 föreslås

skola ändras till förvaltningsunderofficer.

14. Sjukvårdspersonal m. m. I gällande personalförteckning finnas för fältläkarkåren

uppförda •—- förutom beställningar för arméöverläkare och 7 fältläkarbeställningar

— beställningar för 40 regementsläkare i Ca 29 och 50

bataljonsläkare, varav 17 i Ca 27 och 33 i Ca 25. Regements- och bataljonsläkarbeställningarna

äro fördelade på förband m. m. med två läkare vid de

större och en läkare vid de mindre förbanden.

Förutom dessa för ständigt tjänstgörande läkare avsedda beställningar

finnas vid armén arvodesbefattningar för läkare, vilkas innehavare äro skyldiga

fullgöra viss årlig tjänstgöring, nämligen 46 bataljonsläkare vid fältläkarkåren

och 75 fältläkarstipendiater. Båda dessa läkarkategorier ha en årlig

tjänstgöringsskyldighet om högst 60 dagar. Årsarvoden utgå till bataljonsläkare

vid fältläkarkåren med 3 900 kronor och till fältläkarstipendiat med

2 340 kronor jämte rörligt tillägg å arvodena enligt för lönegradsplacerad

personal gällande grunder. Under föreskriven tjänstgöring uppbära båda

läkarkategorierna dagarvode med 10 kronor vid tjänstgöring inom och 17

kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort.

För att tillgodose läkarbehovet vid vakanser och behov av extra läkarhjälp

ha särskilda anordningar vidtagits.

I enlighet med bemyndigande av 1923 års riksdag (statsverksprop., fjärde

huvudtiteln, s. 40 o. f.) har Kungl. Maj:t genom brev den 4 maj samma år

förordnat, att till innehavare av läkarbeställning vid arméns truppförband

må tills vidare, efter Kungl. Maj:ts beprövande, såsom ersättning för ökat

arbete med anledning av vakans i annan läkarbeställning vid samma truppförband

utbetalas gratifikation med 6 kronor om dagen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Enligt av Kungl. Maj:t för varje budgetår meddelade bestämmelser, senast

den 14 juli 1950 för budgetåret 1950/51, må — i den mån behovet av extra

läkarhjälp vid armén, marinen eller flygvapnet icke kan tillgodoses med till

förfogande stående tjänstgöringsskyldiga läkare —• vederbörande försvarsgrensöverläkare

träffa avtal med vid krigsmakten anställd icke tjänstgöringsskyldig

militärläkare eller, där så lämpligen kan ske, med läkare tjänstgörande

vid annan försvarsgren eller med civil läkare att förrätta läkartjänst vid

armén, marinen eller flygvapnet. Då fråga härvid är om uppehållande av

lönegradsplacerad tjänst må vid krigsmakten anställd icke ständigt tjänstgörande

läkare eller civil läkare uppbära dagarvode med belopp motsvarande

högst daglönen i lägsta, löneklassen i den lönegrad, till vilken den uppehållna

tjänsten är hänförd. Yid försvaret anställd ständigt tjänstgörande läkare,

vilken åtager sig uppdrag att bestrida läkarvård vid förband tillhörande annan

försvarsgren än den vid vilken han tjänstgör och ej är skyldig att utan ersättning

bestrida läkarvården, må för sådant uppdrag åtnjuta dagarvode av högst

15 kronor i ett för allt såvitt ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda

beslutar.

I skrivelse den 27 december 1950 har chefen för armén efter samråd med

försvarets sjukvårdsstyrelse hemställt dels att till innehavare av läkarbeställning

vid förband, där vakans finnes i annan vid förbandet enligt gällande

stat upptagen dylik beställning, måtte få utbetalas ersättning med 25 kronor

per dag för det ökade arbete, som åvilade honom under tid han jämte egen

tjänst uppehölle den vakanta beställningen på grund av att vikarie icke kunde

beordras eller anställas, dels ock att vid armén måtte få anställas ytterligare

30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren och 20 fältläkarstipendiater. Av skrivelsen

inhämtas bland annat följande.

Vakanserna vid fältläkarkåren ha under senare år undan för undan på ett

oroväckande sätt ökat, under sista halvåret i allt hastigare tempo. Den 1

november 1950 funnos 18 vakanta. beställningar, vilket utgjorde omkring

20 % av samtliga förbandsläkartjänster. Av dessa hade 7 stått vakanta mer

än 1 år, 3 mer än V* år och övriga under kortare tid. Inom den närmaste

tiden beräknas sammanlagt fem regementsläkar- och två bataljonsläkarbeställningar

bli lediga i anledning av förtids- och pensionsavgångar.

Till ledigförklarade förbandsläkarbeställningar ha under de senaste åren

i regel ingen och i undantagsfall en sökande anmält sig. Undantagsfallen ha

merendels förekommit, när det gällt uppflyttning av bataljonsläkare till regementsläkare

inom samma garnisonsort. Under 1949 ha endast tre läkare och

under 1950 intill den 1 november endast en läkare tillförts gruppen förbandsläkare

och av dessa tillhörde två redan fältläkarkåren respektive dess reserv

och en marinläkarkårens reserv.

För närmare kännedom om innehållet i arméchefens skrivelse hänvisas

till propositionen, s. 88 och 89.

Beträffande de över arméchefens förslag avgivna yttrandena hänvisas till

propositionen s. 89 och 90.

Departementschefen har i förevarande fråga anfört följande.

»Den redogörelse som i arméchefens framställning lämnats för de nuvarande

förhållandena på armésjukvårdens område ger vid handen, att särskilda

åtgärder måste vidtagas för att nöjaktigt tillgodose behovet av läkare.

Innan resultatet föreligger av det arbete som bedrives av 1948 års militära

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

65

läkarlöneutredning, är det icke möjligt att föreslå åtgärder som kunna tänkas

på ett varaktigt sätt råda bot på de nuvarande svårigheterna. Åtgärder fölen

provisorisk förbättring av de nuvarande förhållandena måste därför vidtagas.

Jag kan emellertid icke tillstyrka arméchefens förslag att till innehavaren

av den ena läkarbeställningen vid ett tvåläkarförband skulle få utbetalas ersättning

med 25 kronor om dagen för ökat arbete i anledning av vakans i den

andra läkarbeställningen.

Däremot anser jag mig kunna tillstyrka, att antalet befattningar för arvodesanställda

läkare ökas. Jag måste emellertid föreslå, att ökningen begränsas

i förhållande till arméchefens förslag. Jag föreslår därför, att antalet

nya befattningar bestämmes till 40. Det torde vara erforderligt för att

kunna behålla läkarna i arvodesanställning, även sedan deras stipendiattid

utgått, att inrätta tjänster även för bataljonsläkare. Jag förordar, att det av

mig föreslagna antalet läkartjänster fördelas på 15 bataljonsläkare vid fältläkarkåren

och 25 fältläkarstipendiater.

En förutsättning för att de här föreslagna anordningarna att provisoriskt

förbättra sjukvårdsförhållandena vid armén skola få utnyttjas bör givetvis

vara den att behov därav föreligger på grund av vakanser i läkarbefattningarna

på aktiv stat.»

Sjukvårdsstyrelsen har föreslagit en utbyggnad av hälsovårdsorganen vid

försvaret. Till stöd härför har sjukvårdsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

De vid I.—Yl. militärområdena nu anställda desinfektörerna (Ce 17) ha

främst till uppgift att utrota råttor, ohyra och förrådsskadeinsekter samt

företaga smittreningar. De skola dessutom lämna råd och anvisningar angående

renhållning, råttsäkring, livsmedels- och furageförvaring o. s. v. Vidare

skola desinfektörema, som numera samtliga ha därför erforderlig kompetens,

jämväl anlitas för tillsyn över den allmänna hälsovården i övrigt inom försvaret,

i den mån deras tjänsteuppdrag så medgiver. Erfarenheten har emellertid

visat, att deras ordinarie verksamhet är av sådan omfattning, att mycket

ringa tid återstår för tillsyn över den allmänna hälsovården i övrigt. Framför

allt gäller detta förhållandena i I., III. och IV. militärområdena, där enbart

Syd-, Väst- och Ostkustens marindistrikt fordrar en man vardera för

dylika arbetsuppgifter. Starka skäl föreligga sålunda för att utbygga, militärområdesstabemas

och marindistriktens organ för hälsovård — icke minst med

tanke på de allvarliga verkningar på den allmänna levnadsstandarden och

hygienen som nya stridsmedel, exempelvis de bakteriologiska, kunna beräknas

få i ett kommande krig. Sjukvårdsstyrelsen inskränker sig emellertid tills

vidare till att föreslå, att en extra ordinarie hälsovårdsinspektör i Ce 20 anställes

vid vart och ett av I., III. och IV. militärområdena samt vid vartdera

Ostkustens och Sydkustens marindistrikt.

Civilförvaltningen inser till fullo vikten av att sådana åtgärder vidtagas,

att hälsovården inom försvaret icke eftersättes men anser sig dock icke för

närvarande beredd att tillstyrka förslaget.

Ej heller departementschefen har ansett sig kunna biträda förslaget i fråga.

18. Departemenschefen tillstyrker att den nuvarande beställningen för kommendant

i Bodens fästning i Mo 14 omändras till en beställning i samma löne
5—966

5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt Nr 4.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 4.

grad för ställföreträdande militärbefälhavare. I samband härmed bör enligt

departementschefen den befintliga arvodesbefattningen för ställföreträdande

försvarsområdesbefälhavare för Bodens försvarsområde i 1: 34 utbytas mot

en arvodesbefattning för försvarsområdesbefälhavare med samma lönestälb

ning.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som äro förenade med montör tjänsten

i Ca 11 vid kommendantsstaben i Boden, har departementschefen tillstyrkt,

att för desamma avses tjänst för förste montör i 16 lönegraden. I avbidan på

slutligt ställningstagande till frågan om den lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens

organisation har tjänsten föreslagits skola tills vidare

uppföras såsom extra. Så länge tjänsten i Cg 16 är tillsatt och bestrides av

innehavaren av den ordinarie tjänsten bör, framhåller departementschefen,

vikarie icke få förordnas på sistnämnda tjänst.

21. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal

föreslår departementschefen att tillhopa 140 nya kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skrivoch

kontorsgöromål, nämligen

hos tjänstegrensinspektörer 3 tjänster;

vid militärbefälsstaberna 10 tjänster, av vilka 1 vid I, 2 vid III, 2 vid IT,

3 vid VI och 2 vid VII militärbefälsstaben;

vid kommendantsstaben i Stockholm 1 tjänst;

» » » Boden 2 tjänster;

vid försvarsområdesstaberna 8 tjänster, av vilka 1 vid Kiruna—Jokkmokks,

1 vid Kristianstads, 1 vid Härnösand—Sundsvalls, 1 vid Uddevalla, 1 vid

Norrköping—Linköpings, 1 vid Umeå—Storumans och 2 vid Kalix försvarsområdesstab;
vid

infanteriet 63 tjänster, av vilka 8 vid 117, 7 vid 119, 5 vid 18, 4 vid

ettvart av II, 16, 113, 120 och I 21, 3 vid ettvart av 13, 14 och 116, 2 vid

ettvart av 12, 17, 111, 114, 115 och 118 samt 1 vid vartdera av 15 och 112;

vid kavalleriet 4 tjänster, av vilka 2 vid K 4, 1 vid K 1 och 1 vid Iv 3;

vid pansartrupperna 5 tjänster vid P 4;

vid artilleriet 13 tjänster, av vilka 3 vid A 1, 2 vid ettvart av A 2, A 3

A 4 och A 7 samt 1 vid vartdera av A 6 och A 9;

vid luftvärnet 15 tjänster, av vilka 4 vid Lv 6, 3 vid vartdera av Lv 1 och

Lv 2, 2 vid Lv 3, 2 vid Lv 4 samt 1 vid Lv 7;

vid ingenjörtrupperna 7 tjänster, av vilka 1 vid Ing 1 och 3 vid vartdera

av Ing 2 och Ing 3;

vid signaltrupperna 1 tjänst, avsedd för S 1 Sk;

vid trängen 4 tjänster, av vilka 1 vid T 1 och 3 vid T 2;

vid utbildningsanstalterna 2 tjänster, av vilka 1 vid vardera av krigsskolan

och krigshögskolan;

vid remonteringsväsendet 1 tjänst, avsedd för Gudhems remontdepå; ävensom
vid

arméhundväsendet 1 tjänst.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

67

22. Departementschefen tillstyrker, att en av de befintliga sergeantbeställningarna

vid arméhundskolan utbytes mot en beställning för fanjunkare,

styckjunkare eller sergeant.

23. I propositionen 1950: 110 anmäldes de personalförändringar som föranleddes

av bifall till arméchefens förslag om rationalisering av pansarförbanden,

de motoriserade artilleriregementena och luftvärnsregementena och

framlades förslag till personalförteckningar för typregementena P 4, A 6 och

Lv 2. Förslag föreligger nu beträffande rationaliserad organisation av A 8

efter undersökningar som utförts i samband med utredningen av frågan om

sammanslagningen av A 5 och A 8. Till detta förslag återkommer utskottet i

det följande. Rationaliseringen av de övriga pansarförbanden, artilleri- och

luftvärnsregementena kommer att successivt genomföras. Departementschefen

föreslår, att erforderliga beställningar och befattningar inrättas för dessa

förband samt att medel beräknas för att anställa övrig personal vid förbanden

från och med nästa budgetår. I sammanställningen över yrkanden (prop., s.

70 och 71) ha under denna punkt upptagits de personalförändringar som bedömts

bli erforderliga för att genomföra rationaliseringarna på här ifrågavarande

områden. Personalförslagen överensstämma med de för vederbörliga

typregementen fastställda personalstaterna. Då frågan om den regionala och

lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation ännu icke lösts,

böra enligt departementschefen tills vidare inga förändringar beträffande

kasernvårdsavdelningarna vidtagas. I enlighet härmed föreslås inga beställningar

för kasernförvaltare. I övrigt föreslår departementschefen, att beställningar

för förvaltare vid P 1—P 3, Al, A 3 och A 9 samt Lv 1 och Lv 3 och

vid fälttygkåren samt befattningar för pensionerade officerare inrättas till

antal som angivits i sammanställningen över yrkanden under denna punkt

samt att indragning av beställningar för fanjunkare (styckjunkare) och befattningar

för pensionerade underofficerare vidtagas i enlighet med vad i sammanställningen

angivits. Speciella förhållanden vid de särskilda förbanden

kunna, framhåller departementschefen, komma att föranleda avvikelser från

de angivna personaluppsättningarna. Såvitt avser arvodesbefattningar för

pensionerad personal bör enligt departementschefen Kungl. Maj:t äga att

reglera de personalförändringar som sålunda komma att erfordras.

Statens organisationsnämnd har avgivit rapport över organisationsundersökningar

vid Lv 4. Föreslagen organisation vid detta typförband för luftvärnskår

överensstämmer i sina huvuddrag med den för luftvärnsregemente fastställda.

Personalorganisationen är också i huvudsak densamma ehuru något

begränsad med hänsyn till att verksamheten vid luftvärnskår är mindre än

vid ett luftvärnsregemente.

Ehuru ställning ännu icke tagits till organisationsfrågan, föreslår departementschefen

att de personalfrågor som föranledas av en omorganisation nu

föreläggas riksdagen i den mån så är erforderligt. I enlighet med förslaget

förordar departementschefen, att för Lv 4 inrättas tre nya förvaltarbeställ

ningar, varav två på luftvärnets stat och en vid fälttygkåren. I samband där
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 4.

med borde två styckjunkarbeställningar vid luftvärnet indragas. Vidare borde

vid Lv 4 inrättas en ny befattning för pensionerad officer i arvodesbefattning

i 1:29 vid mobiliseringsavdelningen. Av pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar

skulle bibehållas expeditionsunderofficeren, kasernunderofficeren

och skjutplatsunderofficeren. Befattningar för föreståndare för förrådsbokföringskontor

och två expeditionsunderofficerare skulle tillkomma. Av dessa

sistnämnda avses eu för kårexpeditionen i befattning för vilken eljest i rationaliserad

organisation avses underofficer på aktiv stat och en för en ekonomigrupp

som vid luftvärnskår avses skola finnas i stället för kasernbatteri.

Ur organisationen skulle utgå befattningar för biträden i personaldetalj, åt

niobiliseringsofficer och åt regementsintendent, köksföreståndare samt tygunderofficer.

24. Sammanslagning av A 5 och A 8. Chefen för armén har framlagt förslag

beträffande de personalförändringar som bliva erforderliga i anledning av att

A 5 anslutes till A 8 samt att i samband därmed rationaliserad stabs- och förvaltningsorganisation

genomföres vid A 8. Förslaget grundar sig på kompletterande

undersökningar som statens organisationsnämnd utfört för att anpassa

personaluppsättningen och organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid A 8 till fastställd normalorganisation för rationaliserat motoriserat

artilleriregemente.

Särskilda förhållanden vid A 8 föranleda vissa avvikelser från normalorganisationen.

Regementet avses organiseras på tre divisioner i stället för två, av

vilka en skall vara förlagd till A6:s etablissement. Yissa hästanspända förband

måste kunna övergångsvis uppsättas, och ett mindre antal stamhästar

måste bibehållas. För uppgifter som sammanhänga med regementets befattning

med krigsförberedelsearbete inom Bodens försvarsområde avses skola,

liksom hittills, ingå en särskild artilleriavdelning i regementsstaben.

I förhållande till personaluppsättningen vid A 5 och A 8 enligt gällande

personalförteckningar och normalorganisationen för motoriserat artilleriregemente

innebär förslaget till personal för det sammanslagna regementet i korthet

följande.

Beställningen som kårchef i Ma 12 blir övertalig.

Inom ramen för befintligt antal regementsofficerare tillkomma två utöver

normalorganisationen, en chef för den tredje divisionen och chef för artilleriavdelningen.

En beställning för major eller kapten, sex kaptensbeställningar, varav en på

intendenturkårens stat, och två löjtnantsbeställningar och — beräkningsmässigt

— 3 fänriksbeställningar bli övertaliga. Härvid har räknats med att, utöver

normalorganisationen, en kapten erfordras för artilleriavdelningen samt

att befattningarna såsom biträdande mobiliseringsofficer och chef för kasernbatteriet,

för vilka i normalorganisationen avsetts pensionerade officerare, vid

A 8 skola bestridas av kaptener på aktiv stat med hänsyn till de stora svårigheter

som föreligga att tillfredsställande rekrytera arvodesbefattningar i

Boden.

I överensstämmelse med normalorganisationen tillkomma fyra förvaltare,

varav två på fälttygkårens stat. Å andra sidan utgå två förvaltare på intendenturkårens

stat, kassachef och intendenturförrådsförvaltare vid A 5.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Slatsntskotlets utlåtande nr 4.

69

Av underofficerare på aktiv stat bli åtta övertaliga, fem styckjunkare och

tre sergeanter. Härvid har av rekryteringsskäl räknats med en styckjunkare

eller sergeant på aktiv stat som stabsunderofficer vid den divisionsexpedition,

som skall vara förlagd i A 5:s etablissement, en befattning för vilken i normalorganisationen

beräknas pensionerad underofficer. Utöver normalorganisationen

erfordras därutöver två beställningar för aktiva underofficerare, av

vilka en avses för artilleriavdelningen och en beräknas för batteriadjutantsbefattning.

Inom ramen för befintligt antal överfurirsbeställningar avses för A 8 två

utöver normalorganisationen. Av dessa erfordras en för artilleriavdelningen.

Den andre avses för skötsel m. m. av regementets fasta utbildningsanordningar.

Två beställningar för hovslagaröverfurirer på kavalleriets stat kunna

indragas på grund av minskning av stamhästbeståndet.

Av sistnämnda skäl kan också den för VI. militärbefälsstaben avsedda

bataljons veterinärbeställningen indragas vid inträffande avgång.

Antalet beställningar för icke-ordinarie manskap föreslås minskat med 12

för furirer, 17 för konstaplar och 13 för vicekonstaplar och meniga. Härvid har

emellertid förutsatts, att 14 av de 72 kvarstående furirsbeställningarna skola

tagas i anspråk för ändamål, för vilka särskild personal tidigare icke beräknats.

Av dessa 14 beställningar avses sex för vaktchefer vid anläggningarna i Bodens

fästning och åtta för vaktchefer vid A8:s och A5:s etablissement. För bevakning

inom fästningen finnas nu nio vaktmästare i Ce 9, vilket antal har angivits

icke vara tillräckligt för att arbetstidslagens bestämmelser skola uppfyllas. Beställningarna

för de sex furirer som alltså skulle komplettera denna vaktstyrka

föreslås skola i samband med den planlagda utökningen av överfurirskadern

utbytas mot överfurirsbeställningar. Med hänsyn till att rekryteringen

av fast anställt underbefäl är gynnsam vid A 8 föreslås att de nio vaktmästartjänsterna

efter hand skola utbytas mot motsvarande antal furirsbeställningar.

Av nuvarande befattningar för pensionerade underofficerare i arvodesbefattningar

kvarstå en expeditionsunderofficer, en kasernunderofficer och en

skjutfältsunderofficer. Övriga 12 befattningar utgå. I stället tillkomma en föreståndare

för förrådsbokföringskontor och en stabsunderofficer.

Av ordinarie civil personal bli en kontorist i Ca 13 och en köksföreståndare

i Ca 12 övertaliga. Antalet kanslibiträden i Ca 11 bör ökas med två. Fn tjänst

för biträdande köksföreståndare i Ca 10 vid A 5 överföres till 119 i anledning

av att den till A 5 förlagda delen av A 8:s personal föreslås skola utspisas

vid 119.

I fråga om extra ordinarie civil personal innebär förslaget slutligen minskning

med tjänster för två förrådsvaktmästare, sex remontryttare, sju biträden

för skriv- och kontorsgöromål samt 12 ekonomibiträden, varav 2 i Ce 3 och 10

i Ce 2.

I förhållande till normalorganisationen innebär förslaget ökning med eu

förrådsvaktmästare och 3 förrådsmän, huvudsakligen på grund av den delade

förläggningen, samt, övergångsvis, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

De beställningar vid nuvarande A 5 och A 8 för militär ordinarie personal

som icke erfordras för fredstjänsten vid det sammanslagna A 8 äro sålunda

•ni kårchef, eu major eller kapten, sex kaptener, två löjtnanter, två förvaltare,

fem styckjunkare och tre sergeanter. Beträffande dessa beställningar föreslår

armécliefen, att två förvaltarbeställningar vid intendenturkåren skola indragas

vid uppkommande ledighet, samt att två styckjunkarbeställningar skola indragas

i samband med att befordran sker till nyinrättade förvaltarbeställningar

vid eller för regementet. Kaptensbeställningen för regementsintendent bör eu
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ligt arméchefen icke indragas, enär den kunde komma att erfordras för Bodens

försvarsområde enligt det förslag till ändrad organisation vid försvarsområdesstaberna

som avses skola framläggas inom den närmaste tiden.

Övriga här ifrågavarande beställningar kunna enligt arméchefens mening

icke indragas, enär de äro erforderliga för krigsorganisationen, vilken icke

minskas genom att fredsutbildningen lägges ned vid A 5. Beställningarna föreslås

skola utnyttjas vid vissa skolor och staber inom armén, där stort behov av

beställningar finnes. En dylik anordning skulle också medföra minskning i de

traktamentskostnader som nu föranledas av kommenderingar till centrala

skolor av befäl från truppförbanden som chefer, lärare och instruktörer.

Departementschefen har i förslaget till personalförteckningar räknat med

den personaluppsättning för stabs- och förvaltningstjänsten vid A 8 som arméchefen

föreslagit.

Beträffande arméchefens förslag i fråga om personal som blir övertalig i

anledning av rationaliseringen och sammanslagningen av förbanden har departementschefen

anfört följande.

»Om för tyg- och intendenturtjänsten vid Bodens försvarsområdesstab skall

avses aktiv chefspersonal eller som nu pensionerade officerare i arvodesbefattningar,

är en fråga som får prövas i samband med det förslag beträffande

försvarsområdesstabernas organisation som kommer att inom kort ingivas av

chefen för armén. Jag har intet att erinra emot att de två kaptensbeställningar

för tygofficer och intendent som bli övertaliga tills vidare utnyttjas

för ändamålet. De motsvarande arvodesbefattningarna skola i så fall hållas

vakanta.

Två förvaltarbeställningar vid intendenturkåren, en förrådsförvaltare och

en kassachef, böra indragas. Två beställningar för styckjunkare skola indragas

i samband med att befordran sker till nyinrättade förvaltarbeställningar

vid eller för regementet.

Såsom föreslagits bör batalj onsveterinärbeställningen vid VI. militärbefälsstaben

indragas vid uppkommande vakans och antalet beställningar för

hovslagaröverfurir vid kavalleriet minskas med två.

Jag anser mig kunna tillstyrka, att såsom vaktchefer vid anläggningarna i

Bodens fästning avses överfurirer och godtager förslaget att tills vidare bibehålla

sex eljest övertaliga furirsbeställningar för ifrågavarande bevakningsuppgifter.

Jag är däremot icke övertygad om lämpligheten av att avse furirer

såsom övrig vaktpersonal i fästningen. Huruvida särskild manskapspersonal

bör beräknas för bevakning av etablissementen är också en fråga till vilken

jag icke är beredd att nu taga ställning. Jag kan emellertid tillstyrka, att åtta

furirer som eljest skulle bli övertaliga vid förbandssammanslagningen få tills

vidare bibehållas för sistnämnda vaktgöromål men förutsätter därvid, att

rekryteringsunderlag i fortsättningen icke beräknas för dessa åtta beställningar.

En tjänst för biträdande köksföreståndare i Ca 10 bör i enlighet med förslaget

överföi’as till 119. Övriga övertaliga ordinarie civila tjänstemän kunna

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

71

beredas motsvarande anställningar inom försvaret eller tagas i anspråk för

lägre tjänst inom organisationen. För behandlingen av övertalig pensionerad

personal i arvodesbefattningar och extra ordinarie personal finnas bestämmelser

meddelade som böra tillämpas i förevarande fall.

Yad härefter beträffar övrig ordinarie militär personal som blir övertalig

vid sammanslagningen bör kårchefsbeställningen indragas vid uppkommande

vakans. Jag är icke beredd att nu taga ställning till för vilka uppgifter den

nuvarande innehavaren av beställningen skall tagas i anspråk. Jag har i det

föregående förutsatt, att en kaptensbeställning som blir övertalig vid A 8

skall kunna utnyttjas för att tillgodose anmält behov av en kapten för radartjänsten.

1945 års försvarskommitté föreslog i sitt betänkande, att särskilt befäl

skulle beräknas för artilleriskjutskolans övningsdivision, däribland en regementsofficer

och en kapten med placering vid A 9. Med hänsyn härtill och

då jag icke anser mig böra föreslå någon begränsning av tillgängligt utbildningsbefäl

vid artilleriet, tillstyrker jag, att övriga här ifrågavarande militära

beställningar bibehållas i organisationen. I anslutning till arméchefens förslag

förordar jag, att personalkadrema utökas med, vid A 9 beställningar

för en major eller kapten, två kaptener, en löjtnant, tre styekjunkare och

tre sergeanter samt vid A 6 en kaptens- och en löjtnantsbeställning.»

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå till

sammanlagt 122 000 000 kronor eller 6 000 000 kronor mera än det belopp som

anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt vissa av Kungl. Maj:t föreslagna

organisationsförändringar vid armén samt vidare yttrat sig i vissa personalfrågor,

som beröra flera försvarsgrenar, har ansett sig kunna godtaga de

jämkningar i arméns personalorganisation som departementschefen i förevarande

sammanhang förordat; dock med den avvikelse härifrån, som utskottet

i det följande föreslår.

Chefen för armén har i huvudsak för att kunna tillgodose läkarbehovet vid

vakanser hemställt, dels att till innehavare av läkarbeställning vid förband,

där vakans finnes i annan vid förbandet enligt gällande stat upptagen dylik

beställning, måtte få utbetalas ersättning med 25 kronor per dag för det ökade

arbete, som åvilade honom under tid han jämte egen tjänst uppehölle den

vakanta beställningen på grund av att vikarie icke kunde beordras eller anställas,

dels ock att vid armén måtte få anställas ytterligare 50 arvodesanställda

läkare, varav 30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren och 20 fältläkarstipendiater.

Departementschefen har endast ansett sig kunna tillstyrka en

ökning av antalet arvodesanställda läkare. Denna ökning har departementschefen

föreslagit skola begränsas till 40, varav 15 bataljonsläkare och 25 fältläkarstipendiater.

I motionen T: 390 yrkas bifall till vad arméchefen hem
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ställt. Utskottet anser sig i anledning av motionen icke kunna tillstyrka annan

ändring i förhållande till departementschefens förslag än att utskottet föreslår,

att de nya arvodesbefattningarna fördelas på 25 bataljonsläkare och 15

fältläkarstipendiater. Härigenom skulle ökade möjligheter beredas till befordran

av stipendiater, vilket får anses angeläget med hänsyn till intresset av

att i största möjliga utsträckning få dem knutna till armésjukvården även

efter utgången av stipendiattiden.

Het i motionen I: 394 framställda yrkandet om att inrätta tre tjänster för

hälsovårdsinspektör i Ce 20 med placering vid I., III. och IV. militärområdesstaberna

överensstämmer med ett av försvarets sjukvårdsstyrelse framställt

förslag, vilket departementschefen emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka.

Utskottet, som ifrågasätter huruvida icke ett verkligt behov av de föreslagna

tjänsterna föreligger, är dock icke berett att i anledning av motionen förorda,

att dylika tjänster nu inrättas. Motionen avstyrkes alltså. Emellertid förutsätter

utskottet, att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer utvecklingen

på detta område samt vidtager de åtgärder, som kunna vara erforderliga för

ett effektivt bedrivande av denna del av den militära hälsovården.

Arméchefen har föreslagit, att de för närvarande till lönegraden Ce 9 hänförda

tjänsterna för hästskötare vid remontdepåerna skola uppflyttas till remontdre-ssörtjänster

i Ce 11. Till stöd för förslaget har åberopats att arbetsuppgifterna

för hästskötarna vore desamma som för remontdressörerna. Departementschefen

har icke ansett tillräckliga skäl föreligga för att vidtaga den föreslagna

uppflyttningen samt därvid erinrat om att han vid anmälan av propositionen

1949: 135 särskilt framhållit, att i remontdressörernas arbetsuppgifter

borde ingå även hästvård och att hästskötarna borde vara skyldiga att deltaga

i remontutbildningen. Det i motionen II: 526 framställda yrkandet sammanfaller

med arméchefens förslag. Utskottet erinrar om att i anledning av ett

vid 1949 års riksdag motionsvis framställt motsvarande yrkande utskottet i

sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 155 uttalade, att vissa fördelar kunde

vara förenade med att viss befordringsgång tillämpades beträffande ifrågavarande

personal och att här avsedda tjänster alltså differentierades i lönehänseende.

Tillräcklig anledning synes utskottet icke föreligga att nu fr anträd a.

denna uppfattning, varför utskottet avstyrker ifrågavarande motion.

Försvarsområdesbefälhavaren för Göteborg—Halmstads försvarsområde

innehar beställning i lönegrad Mo 12 och har alltså samma löneställning som

i allmänhet tillkommer regementschef. Enligt motionerna I: 118 och II: 93

borde nämnda beställning med oförändrad löneställning utbytas mot en beställning

såsom kommendant för Göteborgs garnison, tillika försvarsområdesbefälhavare

för Göteborg—Halmstads försvarsområde. Kommendanten borde

härvid tilldelas tjänsteställning i likhet med överste i lönegrad Mo 14. Utskottet

är för sin del icke berett tillstyrka dessa motioner. Yad angår tjänsteställningsfrågan

vill utskottet för övrigt framhålla, att densamma icke torde

vara av beskaffenhet att lämpligen böra prövas av riksdagen.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till er
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

73

inran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag och

motionen I: 396, såvitt den avser antalet nya läkarbefattningar,

ävensom med avslag å motionerna I: 118 och II: 93, I: 394 och

II: 526, samt I: 396, såvitt den avser särskilt arvode till läkare

vid tvåläkarförband,

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid armén,

som i särskild ordning överlämnats till riksdagen, att tilllämpas

tills vidare från och med. budgetåret 1951/52;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende pa personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 2 juni 1950 fastställts

att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

för budgetåret 1950/51;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget
-

året 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 64 300000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis................................ 6 600 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis............................ 670 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.............................................. 40 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis—...................... 13 310 000

Summa kronor 125 380 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis............................ 3 380 000

Nettoutgift kronor 122 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budget
-

året 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 122000 000 kronor.

34:o) Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat. Armén: Avlöningar

till personal å reservstat. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkterna 30 och 31, s. 69 och 70), innebärande

beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda

anslag en av anslagsbelastningen föranledd höjning med 60 000 kronor, får

utskottet — som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bl. a. avsett

lör utgifter hänförliga till reservstatsanslaget —- hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat ett

förslagsanslag av 70 000 kronor;

b) till Armén: Avlöningar till personal å reservstat ett förslagsanslag

av 1 400 000 kronor.

35:o) Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver. Kungl. Maj:t

har i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 32, s. 70) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 600000 kronor.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle arméns reservofficerskader årligen

nj rekryteras med 220 fänrikar. Efter framställning av chefen för armén bär

Kungl. Maj:t den 2o augusti 1950 medgivit, att under år 1951 finge såsom

fänrikar i reserven antagas reservofficersaspiranter till ett antal av högst 250.

Departementschefen har framhållit, att han avser att vid anmälan av frågor

om utgifter på tilläggsstat för budgetåret 1950/51 föreslå Kungl. Maj:* inhämta

riksdagens medgivande att år 1951 till reservofficerare antaga högst

.j00 värnpliktiga, vilka åren 1948—1950 med godkännande vitsord genomgått

officersutbildning men på grund av platsbrisit icke tidigare kunnat antagas,

samt att ytterligare höja det antal reservofficerare som årligen må antagas

till 350.

Ifragavaiande utökning av antalet reservofficerare kommer att medföra

ökade kostnader under förevarande anslag för budgetåret 1951/52. Med beaktande

härav har anslaget föreslagits skola höjas med 100 000 kronor.

Utskottet får erinra, att riksdagen numera bifallit en av Kungl. Maj:t i

propositionen nr 2 gjord framställning om utökning av antalet reservofficerare.

Utskottet tillstyrker, att anslaget till följd härav höjes med 100 000

kronor.

Utskottet — som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår

av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. in., bland

annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag — hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal i arméns

reserver för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

2 700 000 kronor.

36:o) Armén: Rekryteringskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 33, s. 70 och 71), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Rekryteringskostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

i o

37:o) Armén: Ekiperingsersättningar. Kungl. Maj:t liar i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 34, s. 71) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 725 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 650 000 kronor.

TJtskottet. Med hänsyn till riksdagens förut omförmälck beslut om ökning

av antalet reservofficerare tillstyrker utskottet, att förevarande anslag i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag höjes med 75 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Ekiperingsersättningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 725 000 kronor.

38:o) Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 35, s. 71—73) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 13 000 000 kronor.

Behovet av arbetare för nästa budgetår har beräknats till 1 830 man mot

1 900 för innevarande budgetår. Departementschefen har dock tillstyrkt oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår. Arméchefen har beräknat ytterligare

100 man erforderliga med hänsyn till förändringar i krigsorganisationen.

Om, framhåller departementschefen, de ändamål, för vilka arméchefen

ansett dessa ytterligare 100 man behövliga, icke kunna tillgodoses med denna

tillgång (1900 — 1830=) 70 man, blir det enligt departementschefen nödvändigt

att öka antalet värnpliktiga för handräcknings tjänst för att för ändamålet

frigöra såsom ersättare för ekonomivärnpliktiga anställda arbetare.

Enligt föreliggande förslag beträffande maskinistpersonalen m. fl. vid försvaret

skola kollektivavtalsanställda arbetare, med undantag av säsonganställda,

överföras till tjänstemannaanställning. Departementschefen har i enlighet

med förslaget, under detta anslag, i fråga om eldarpersonal beräknat

medel endast för säsonganställda arbetare i eldningstjänst till ett antal motsvarande

709 arbetsmånader. Personalreserven för eldningstjänst bär, likaledes

i enlighet med förslaget, ansetts böra ökas från 15 till 25 man. Kostnadsminskningen

under anslaget bär beräknats till i runt tal 2 000 000 kronor.

Utskottet vill erinra, att .riksdagen numera bifallit av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

(bilaga 2) framställt förslag om lönegradsplacering av viss

eldar-, reparatörs- och maskinistpersonal m. m. I enlighet härmed skola

kollektivavtalsanställda arbetare, med undantag av säsonganställda, överföras

till tjänstemannaanställning. Härigenom torde förevarande anslag kunna

minskas med i runt tal 2 miljoner kronor. Beräkningen av anslaget i övrigt

har icke givit utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen

i samband därmed anfört.

Utskottet — som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår

opaginerad Kontrollera mot PDF

*6 Statsutskottets utlåtande nr 4.

av ett särskilt anslag till Armén: Visaa repetitionsövningar in. in., bland annat

avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag — hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

11 000 000 kronor.

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

39:o) Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t har i pro

positionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 36, s. 73—75) att dels medgiva,

att den för värnpliktig utgående begravningshjälpen må höjas till 500 kronor!

dels ock till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 23 600 000 kronor.

Vidare har i eu inom andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. väckt

motion (II: 72) hemställts, att riksdagen måtte besluta om en höjning av de

värnpliktigas daglön till minimum två kronor samt att en utryckningspremie,

beräknad till en krona per tjänstgöringsdag, tilldelas den värnpliktige efter

slutad tjänstgöring.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 20 000 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit att den för värnpliktig utgående begravningshjälpen

höjes till 500 kronor eller till samma belopp som gäller för personal

i statens tjänst i allmänhet.

Anslaget har för nästa budgetår föreslagits höjt med 3 600 000 kronor,

beroende på dels ökat antal tjänstgö ringsdagar, dels ökat antal premieberättigade,

dels ock omräkning.

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat, att Kungl. Maj:t, i

sjfte att tillgodose behovet av befäl m. m. vid repetitionsövningar krigsförbandsvis

vid armén, den 16 juni 1950 medgivit, att icke tjänstgöringsskyldig personal

må efter eget åtagande tagas i anspråk för tjänstgöring vid dylika övningar.

Medgivandet avser personal på övergångsstat, reservstat, avgångsstat, disponibilitetsstiat,

i reserven och över stat samt värnpliktiga ävensom krigsfrivillig

manlig personal och kvinnlig krigstjänstpersonal samt vid krigsmakten

tjänstgörande icke krigsfrivilliga medlemmar av frivilliga, för rikets försvar

avsedda organisationer. Departementschefen har icke räknat med att vederbörliga

anslag skola i nämnvärd grad påverkas av utgifter i anledning av dylik

tjänstgöring.

Utskottet. I det föregående har utskottet under punkten 2 avstyrkt motionerna

I. 399 och II: 520, i vilka hemställts om en höjning av penningbidraget

till värnpliktiga, som fullgjort tjänstgöring under visst antal dagar, samt

motionen II: 72, såvitt i densamma hemställts om en allmän höjning av pen
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

77

ningbidraget. I fråga om förstnämnda motioner har utskottet gjort hemställan

under nyssnämnda punkt. I motionen II: 72 har därjämte yrkats, att en utryckningspremie

måtte få utgå till de värnpliktiga. Utskottet anser sig ej

heller kunna biträda detta yrkande.

Enligt kungörelsen om värnpliktsavlöning kan utbildningspremie eller del

därav utgå till den, som på grund av sjukdom icke godkänts i utbildningen.

Premie kan också utbetalas till värnpliktig, som på grund av bristande förmåga

att tillgodogöra sig utbildningen skiljes från officersutbildning. Däremot

medge icke de nuvarande bestämmelserna att den, som på grund av

bristande förmåga avbrutit underofficersutbildning, får någon premie. På

förekommen anledning vill utskottet uttala, att utskottet icke har något att

erinra mot att premie eller del därav medgives utgå även till den som av

nyss nämnd anledning icke godkänts i underofficersutbildning.

Utskottet tillstyrker, att den för värnpliktig utgående begravningshjälpen

höjes från 400 kronor till 500 kronor eller till samma belopp, som gäller för

personal i statens tjänst, varför detta förslag tillstyrkes.

Utskottet, som i det föregående förordat anvisande för budgetåret 1951/52

av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. in., bland annat

avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag, finner icke anledning

till erinran mot departementschefens förslag till medelsanvisning under sistnämnda

anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med

avslag å motionen II: 72,

a) medgiva att den för värnpliktig utgående begravningshjälpen

må höjas till 500 kronor;

b) till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 23 600 000 kronor.

40;o) Armén: Familjebidrag. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit

riksdagen (punkt 37, s. 75 och 76) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 8 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 600 000 kronor. Vart

och ett av marinens och flygvapnets motsvarande anslag är uppfört med

1 000 000 kronor.

I propositionen nr 17 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen vissa ändringar

i familjebidragsförordningen, avseende att statsmakternas vid 1950

års riksdag fattade beslut om provisorisk förhöjning av familjepenningen

skall fullföljas med en slutlig reglering av familjepenningen och med vissa

övriga förbättringar av familjebidragsförmånema. Nämnda proposition har

numera bifallits av riksdagen.

Med beaktande bland annat av härav uppkommande kostnadsökningar har

departementschefen upptagit familjebidragsanslagen för budgetåret 1951/52

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr d.

till 8 300 000 kronor för armén, 1 200 000 kronor för marinen och 1 100 000

kronor för flygvapnet.

Sedan budgetåret 1946/47 har under arméns anslag beräknats ett. belopp av

50 000 kronor till särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga

och deras familjer. Denna medelsanvisning tillkom på initiativ av riksdagen,

som överlät åt Kungl. Maj:t att besluta bland annat om vilken myndighet,

försvarets socialbyrå eller rikets landshövdingar, som skulle omhänderhava

denna hjälpverksamhet.

Försvarets personalbehandlingsutredning har föreslagit, att visst belopp,

10 000 kronor, av nämnda medel till särskild hjälpverksamhet till förmån för

de värnpliktiga och deras familjer skall få disponeras vid förbanden för lån

och bidrag till värnpliktiga i brådskande fall.

Departementschefen har tillstyrkt, att medel ställas till förfogande för de

personalvårdande organen för hjälpverksamhet vid förbanden. För ändamålet

kunde lämpligen förenämnda anslagspost anlitas. Hjälpverksamhet kunde i

detta fall komma att o mhänd erh a vas av annan myndighet än riksdagen avsett,

när beslut om medelsanvisning ursprungligen fattades. Det kunde också visa

sig lämpligt att hjälp som lämnades icke strängt begränsades till sådana

hjälpbehov som kunde ha varit avsedda med riksdagens beslut. Med hänsyn

härtill ansåge departementschefen, att riksdagen borde beredas tillfälle att

yttra sig över förslaget, innan beslut i ärendet meddelades.

Utskottet, som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av

ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland annat

avsett för utgifter hänförliga till arméns familjebidragsanslag, finner icke

anledning till erinran mot departementchefens förslag till medelsanvisningar

under familjebidragsanslagen.

Utskottet har vidare intet att erinra mot att medel på sätt departementschefen

förordat ställas till förfogande för de personalvårdande organen för

hjälpverksamhet vid förbanden.

Åberopande det anförda får utskottet, som i det följande gör hemställan

i fråga om marinens och flygvapnets motsvarande anslag, i förevarande sammanhang

hemställa,

att riksdagen må till Armén: Familjebidrag för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanlag av 8 300 000 kronor.

Sjukvård.

41 :o) Armén: Sjukvård. I enlighet med Kungl. Ma-j:ts i propositionen nr

1 framställda förslag (punkt 38, s. 77), innebärande oförändrad medelsanvisning,

får utskottet — som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår

av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland

annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag — hemställa,

att riksdagen må till Armén: Sjukvård för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 1 125 000 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

79

Reseersättningar m. m.

42:o) Armén: Reseersättningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 39, s. 78), innebärande en av belastningen

och avsedda värnpliktsinkallelser föranledd anslagshöjning med

2 500 000 kronor, får utskottet —- som i det föregående förordat anvisande för

nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Yissa repetitionsövningar

m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag -—

hemställa,

att riksdagen må till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kronor.

Expejiser m. ni.

43:o) Armén: Bränsle m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 40, s. 78 och 79), innebärande en anslagsminskning

med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Bränsle m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 9 500 000 kronor.

44:o) Armén: Telefon in. ni. Armén: Övriga expenser m. in. I enlighet

med Kungl. Maj ds i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna 41

och 42, s. 79), innebärande beträffande förstnämnda anslag en höjning med

50 000 kronor och beträffande sistnämnda anslag oförändrat belopp, får utskottet

—- som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av ett

särskilt anslag till Armén: Yissa repetitionsövningar m. m., bland annat avsett

för utgifter hänförliga till förevarande anslag — hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Telefon m. m. ett förslagsanslag av 800 000

kronor;

b) till Armén: Övriga expenser m. m. ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

Mathållning ni. in.

45:o) Armén: Mathållning. I enlighet med Kungl. Maj ds i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 43, s. 79—81), innebärande en av prishöjningar

och ökat antal tjänstgöringsdagar föranledd anslagshöjning med

5 700 000 kronor, får utskottet — som i det föregående förordat anvisande

för nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar

m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag

— hemställa,

att riksdagen må till Armén: Mathållning för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 25 700 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Statsutskottets utlåtande nr 4.

46:o) Armén: Furagering. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 44, s. 81), innebärande en anslagsminskning

med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Furagering för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

Intendenturmatferiel m. m.

47:o) Armén: Beklädnad m. m. Armén: Inventarier m. in. Armén: Tvätt.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna

45—47, s. 82—86), innebärande anslagshöjningar beträffande beklädnadsanslaget

med 3 900 000 kronor och beträffande vartdera av de övriga anslagen

med 300 000 kronor, får utskottet — som i det föregående förordat

anvisande för nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar

m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande

anslag — hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Beklädnad m. m. ett reservationsanslag av

15 000 000 kronor;

b) till Armén: Inventarier m. m. ett reservationsanslag av

2 300 000 kronor;

c) till Armén: Tvätt ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

Övningar m. m.

48:o) Armén: övningar m. m. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit

riksdagen (punkt 48, s. 86—88) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 22 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 19 500 000 kronor.

Arméförvaltningen har hemställt om en medelsanvisning under anslaget

för nästa budgetår av 25 420 000 kronor. Departementschefen har emellertid

vid avvägningen mellan försvarets olika utgiftsändamål bedömt det icke

möjligt att för arméns övningar avse större medelsanvisning än 22 500 000

kronor. Detta innebär i förhållande till medelsförbrukningen under budgetåret

1949/50, om hänsyn tages till skattesänkningen på drivmedel, en höjning

med omkring 7 miljoner kronor.

Utskottet, som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av

ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland annat

avsett för utgifter hänförliga till arméns övningsanslag, finner icke anledning

till erinran mot departementschefens förslag till medelsanvisning under

sistnämnda anslag. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Armén: övningar m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 22 500 000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

81

49:o) Armén: Drivmedelsförråd m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 49, s. 89 och 90), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Drivmedelsförråd m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Anskaffning och vård av hästar m. in.

50:o) Armén: Remontering. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit

riksdagen (punkt 50, s. 90—-93) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 110 (punkt 7, s. 55—57) föreslagit

riksdagen att besluta, att under år 1954 omkring 450 varmblodiga remonter

skola inköpas för arméns räkning.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kronor.

Arméförvaltningen har på anförda skäl föreslagit, att anslaget för nästa

budgetår höjes med 1 900 000 kronor, varav 1 494 850 kronor avse omräkning

av anslaget.

Medelinköpspriset för kallblodiga hästar, ersättning till fodervärd och

medelslaktpriset ha beräknats till samma belopp som för innevarande budgetår

eller respektive 1 600 kronor, 250 kronor och 500 kronor.

Departementschefen har ansett sig icke kunna förorda, att remontering av

ackoiddraghästar under budgetåret 1951/52 sker i större omfattning än att

de inköpta kallblodiga hästarna jämte de övertaliga varmblodiga remonter,

som under budgetåret skola tillföras ackorddraghästbeståndet, komma att

uppgå till 878 hästar, motsvarande 10 % remontering av ackorddraghästbeståndet.

Då nämnda varmblodiga remonter beräknats till 149, böra alltså för

budgetåret 1951/52 till ackorddraghästar inköpas (878—-149=) 729 kallblodiga

hästar eller 271 hästar mindre än arméförvaltningen föreslagit.

Då departementschefen i övrigt icke funnit anledning till erinran i och för

sig mot arméförvaltningens anslagsberäkning, skulle medelsbehovet under

anslaget uppgå till (300 000 + 1 900 000 — 271 X 1 600 =) i runt tal 1 765 000

kronor. Departementschefen har emellertid inhämtat, att av föreliggande reservationsbehållning

under anslaget, vid utgången av budgetåret 1949/50 omkring

3 150 000 kronor, i runt tal 1 000 000 kronor kunna utnyttjas för att

nedbringa medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1951/52. Då vidare

omkring 200 000 kronor beräknas inflyta under budgetåret 1950/51 för exporterade

remonter, skulle anslaget för budgetåret 1951/52 kunna uppföras

med ett belopp av (1765 000 —1000 000 — 200 000=) 565 000 kronor eller i

avrundat tal 600 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 300 000 kronor.

Genom de av 1950 års riksdag beslutade åtgärderna i syfte att ytterligare

begränsa arméns stamhästbestånd, för vilka departementschefen lämnat en

6—osa 5t Bihang till riksdagens protokoll 1951. (i sarnl. Nr 4.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 4.

redogörelse vid anmälan till årets statsverksproposition (bilaga 6, punkt 50)

av anslaget Armén: Remon tering, bär arméns årliga remonteringsfoehov nedgått

från 500 till omkring 350 hästar.

Med hänsyn till hästuppfödarnas intressen beslöt emellertid riksdagen,

att remonteringen till och med år 1953 skulle uppehållas vid samma nivå

som tidigare, d. v. s. omkring 500 hästar per år. Härigenom uppkommande

överskott på hästar förutsattes skola avyttras, i den mån hästarna icke kunde

utackorderas såsom draghästar. Med hänsyn till de icke oväsentliga merkostnader,

som systemet med varmblodiga ackorddraghästar medför och vilka

merkostnader departementschefen ansåg i princip icke böra belasta fjärde

huvudtiteln, var departementschefen vid anmälan av propositionen 1950: 110

icke beredd förorda, att efter 1953 större antal remonter skulle inköpas än

som erfordrades för att tillgodose remonteringen enligt arméchefens förslag,

eller omkring 350. Statsutskottet intog i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 147 samma ståndpunkt. Utskottet förutsatte därvid, att Kungl.

Maj:t med uppmärksamhet följde den inverkan på betingelserna för den varmblodiga

hästaveln, som den minskade remonteringen kunde medföra, och,

därest så med hänsyn till landets beredskap prövades erforderligt, föresloge

riksdagen de åtgärder, som kunde vara ägnade att tillförsäkra landet en tillräcklig

reserv av hästar.

Sedan chefen för försvarsstaben efter samråd med chefen för armén i skrivelse

till lantbruksstyrelsen påvisat, hurusom den under senare år starkt

minskade hästaveln kunde komma att medföra allvarliga svårigheter att tillgodose

krigsmaktens och näringslivets behov av hästar i krig och framhållit

angelägenheten av att denna fråga bleve föremål för utredning, har lantbruksstyrelsen

i skrivelse den 21 februari 1951 framhållit, att den kallblodiga hästavelns

alltför ringa omfattning under de senare åren vore en främst ur beredskapssynpunkt

ytterst allvarlig företeelse. Åtgärder, som kunde bidraga

till att stimulera intresset för en ökad hästuppfödning, förtjänade därför att

övervägas och en utredning härom syntes lantbruksstyrelsen både önskvärd

och nödvändig. Styrelsen hade också i ett till riksdagens jordbruksutskott

avlämnat yttrande över två inom riksdagen väckta likalydande motioner, nr

1:109 och II: 132, tillstyrkt en dylik utredning.

Beträffande den varmblodiga hästaveln har lantbruksstyrelsen framhållit,

att den bedrivits i en väl avpassad omfattning för att säkerställa arméns

behov av remonter och därutöver en viss mobiliseringsreserv av ridhästar.

Den reducering av antalet till armén inköpta remonter som planerades från

och med år 1954 hade emellertid väckt mycken oro inom uppfödarkretsar, och

utsikterna för upprätthållande av halvblodsaveln i dess hittillsvarande omfattning

hade hastigt starkt försämrats. Under år 1950 minskades sålunda

antalet av statens hingstar betäckta ston med omkring 400, eller 16 %>, och

antalet i aveln nyinsatta ston sjönk med icke mindre än 45 %>, eller från

normalt 140 å 150 till 79. Av många tecken att döma kunde det allvarligt befaras,

att under innevarande år ännu mer nedslående resultat i detta hänseende

skulle komma att konstateras. Minskades rekryteringen av stostammen

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

83

med hälften och samtidigt, såsom troligt vore, ett avsevärt större antal i

aveln befintliga ston än normalt utmönstrades, kunde situationen inom mycket

få år förändras därhän, att till och med arméns fredsbehov av varmblodiga

hästar äventyrades. Det kritiska läge beträffande hästförsörjningen för krigsmakten

och näringslivet, som i händelse av mobilisering kunde förutses

såsom en följd av den kallblodiga häststockens starka minskning, skulle

därmed ytterligare förvärras. För varje häst av varmblodigt slag, som under

nämnda förhållanden toges i anspråk för krigsmakten, bleve emellertid en

kallblodig arbetshäst disponibel för näringslivet. Redan ur denna synpunkt

vore det av största vikt, att varmblodiga hästar i största möjliga utsträckning

kunde ställas till arméns förfogande. Därtill komme, att de till följd av

föregående användning, kroppsbyggnad, energi och »tåga» vore för armén

mer användbara i första hand för ridbruk än kallblodiga hästar, som otränade

och i regel mindre väl danade för detta ändamål sämre skulle motstå strapatserna

och hastigare förslitas. Det vore enligt lantbruksstyrelsens bestämda

åsikt av stor vikt att snabba åtgärder vidtoges i avsikt att vidmakthalla halvblodsaveln

i hittillsvarande omfattning. Erfarenheten visade att förutsättningen

härför vore att staten årligen inköpte 500 remonter och att därjämte

något 100-tal kunde avsättas genom export.

Lantbruksstyrelsen har med åberopande av det anförda hemställt, att åtgärder

måtte vidtagas i syfte att möjliggöra oförminskat inköp av remonter

jämväl efter år 1953.

Departementschefen har i förevarande fråga anfört följande.

»Lantbruksstyrelsen har framhållit att den stora nedgången i liästavelns

omfattning är ägnad att inge ytterst allvarliga betänkligheter ur beredskapssynpunkt.

Någon ställning från statsmakternas sida till framställda förslag

om utredning beträffande de åtgärder, som böra vidtagas för att. stimulera

intresset för hästaveln, har ännu icke tagits. För den händelse en dylik utredning

skulle beslutas måste det framstå såsom särskilt angeläget atfc den

varmblodiga hästaveln vidmakthålles i ungefär samma omfattning som tidigare

intill dess resultatet av utredningen föreligger. I detta syfte måste uppfödarna

med hänsyn till betäckningarna redan nu kunna garanteras en viss avsättning

av remonter till armén under åtminstone ytterligare ett år, eller till och med

år 1954. Efter de av statsmakterna under senare år beslutade organisationsförändringarna

inom armén erfordras numera endast 350 remonter ärligen. Vid

bifall till mina i det föregående framlagda förslag om indragning av K 2,

sammanslagning av A 5 och A 8 i samband med det förra förbandets motorisering

samt motorisering av A 2 kommer remonteringsbehovet att minskas

ytterligare. Med beaktande härav kan jag icke tillstyrka att beslut nu fattas

om inköp av mer än 450 remonter under år 1954. Jag förutsätter att det

överskott av varmblodiga hästar som härigenom uppkommer skall kunna

tillföras ackorddraghästbeståndet i stället för kallblodiga hästar.»

Utskottet. Enligt vad utskottet under hand inhämtat har jordbruksutskottet

tillstyrkt, att i enlighet med yrkandet i motionerna T: 109 och TT: 132

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 4.

, utredning beträffande åtgärder i syfte att stimulera intresset för hästaveln

igångsattes. Utskottet, som i likhet med departementschefen finner det ange

läget att den varmblodiga hästaveln i avvaktan på resultatet av en utredning

i ämnet vidmakthålles i ungefär samma omfattning som tidigare, tillstyrker

att inköp av varmblodiga remonter får ske under år 1954 i den av departementschefen

föreslagna omfattningen.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

beräkning av förevarande anslag, hemställes,

att riksdagen må

a) besluta, att under år 1954 omkring 450 varmblodiga remonter

skola inköpas för arméns räkning;

b) till Armén: Remontering för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 600 000 kronor.

51 :o) Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. Armén: Veterinärvård.

Armén: Hundväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkterna 51—53, s. 93—95), innebärande be

träffande förstnämnda och sistnämnda anslag oförändrade belopp och beträffande

återstående anslag en minskning med 10 000 kronor, får utskottet -—

som i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av ett särskilt

anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland annat avsett för

utgifter hänförliga till veterinärvårdsanslaget -—- hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. ett

förslagsanslag av 100 000 kronor;

b) till Armén: Veterinärvård ett reservationsanslag av 160 000

kronor;

c) till Armén: Hundväsendet ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

Tygmateriel m. m.

52:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 54, s. 95—99) att dels bemyndiga

Kungl. Maj it att i enlighet med i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 januari 1951 angivna grunder medgiva utläggande av beställningar

å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 110 000 000 kronor, dels ock till

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 85 000 000 kronor.

I detta sammanhang liar utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ohlon, Andrén och Gränebo (I: 174) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin (11:231), i vilka

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta bemyndiga Kungl.

Maj:t att medgiva utläggande av beställningar å tygmateriel m. m. för armén

inom en kostnadsram av 152 000 000 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. ö5

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar öhman och Norling (I: 247) och den andra inom andra kammaren av

herr Hagberg i Luleå m. fl. (II: 327), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i motionerna

angivna grunder medgiva utläggande av beställningar a tygmateriel

m. m. inom en kostnadsram av 55 000 000 kronor, dels ock till Aimen. Anskaffning

av tygmateriel m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 231 och II: 327.

Sedermera har Kungl. Maj:t i den av utskottet i det föregående under

punkten 2 i detta utlåtande berörda propositionen nr 108 föreslagit riksdagen,

såvitt nu är i fråga, att bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 mars 1951 angivna grunder medgiva

utläggande av ytterligare beställningar å tygmateriel in. m. för armén

under budgetåret 1951/52 inom ramen för 6 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 000 kronor.

Följande bemyndigandeplan har fastställts för de för budgetåret 1950/51

lämnade bemyndigandena å (70 000 000 34 000 000 =) 104 000 000 kronor.

Komplettering och förnyelse av tygmateriel m. m...............

Ammunition för övningar ..........................................

Forskning och försök................................................

Viss materielanskaffning för försvarsstaben ......................

Summa kronor

75 615 000

21000000

7 240000

145 000

104 000 000

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1951/52 har arméförvaltningen

hemställt att ämbetsverket måtte bemyndigas att under budgetåret

utlägga beställningar å tygmateriel m. m. inom en ram av 152 000 000

kronor och att för bestridande av likvider, hänförliga till tidigare lämnade

bemyndiganden och till bemyndiganden som nu äskas för budgetåret 1951/52,

måtte anvisas 65 000 000 kronor. Efter nämnda skrivelse har arméförvaltningen

hemställt om ytterligare bemyndiganden, nämligen dels å 34 000 000 kronor,

dels ock å 11 000 000 kronor, sistnämnda belopp avseende anskaffning av viss

radarutrustning.

Sammanfattningsvis må här framhållas att, sedan 1950 års riksdags vårsession

fastställt bemyndiganderamen för arméns tygmaterielanskaffning för

budgetåret 1950/51 till 70 000 000 kronor, arméförvaltningen således framställt

äskanden om nya bemyndiganden eller omdispositioner av behållningar å

(152 000 000 + 34 000 000 + 11 000 000 =) 197 000 000 kronor. Av dessa äskanden

ha 45 000 000 kronor blivit tillgodosedda genom riksdagens beslut om tillläggsbemyndigande

för budgetåret 1950/51 och genom Kungl. Maj:ts beslut

den 15 december 1950.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Bemyndigandena å 152 000 000 kronor fördela sig med 120 700 000 kronor på

komplettering och förnyelse av tygmateriel m. in., med 23 300 000 kronor på

ammunition för övningar, med 7 500 000 kronor på forskning och försök samt

med 500 000 kronor på materielanskaffning för försvarsstaben.

Vid anmälan av propositionen 1950:251 angående forcering av vissa materielanskaffningar

för försvaret m. m. framhöll departementschefen, att enligt från

förvaltningsmyndigheterna införskaffade uppgifter värdet av materiel, som inom

ramen för givna bemyndiganden och disponibla reservationer å äldre anslag

avsågs skola anskaffas men icke levererats, den 1 juli 1950 uppgick till omkring

1 330 000 000 kronor. Av detta belopp belöpte å arméns tygmateriel

inemot 380 000 000 kronor. Härtill kommer det vid höstsessionen beslutade

nya bemyndigandet å 34 000 000 kronor. Till jämförelse må nämnas att medelsförbrukningen

för tygmaterielanskaffning under budgetåret 1949/50 uppgick

till allenast omkring 64 000 000 kronor och att för innevarande budgetår betalningsutfallet

även med hittills såsom trolig bedömd forcering av leveranserna

beräknas stiga endast till omkring 100 000 000 kronor. Med hänsyn till

dessa förhållanden och med beaktande jämväl av det statsfinansiella läget

synes departementschefen en viss återhållsamhet vid utmätandet av nya bemyndiganden

vara motiverad. Härtill komma de avvägningsspörsmål som ingå

i det åt 1949 års försvarsutredning lämnade utredningsuppdraget. Departementschefen

framhåller, att när han likväl anser sig böra för budgetåret

1951/52 förorda väsentligt ökade bemyndiganden i förhållande till bemyndigandena

för innevarande budgetår — vilka, bortsett från det under höstsessionen

lämnade bemyndigandet, uppgingo till 70 000 000 kronor — detta får

ses mot bakgrunden av det utrikespolitiska läget, behovet av att nya beställningar

utläggas hos industrierna såsom en följd av forceringen av pågående

leveranser samt slutligen önskvärdheten av att tillvarataga förefintliga möjligheter

att från utlandet erhålla materielleveranser.

Departementschefen förordar att beställningsbemyndigandet i fråga om

arméns tygmateriel för budgetåret 1951/52 fastställes till 110 000 000 kronor.

Departementschefen har därvid räknat med att för anskaffning av ammunition

för övningar erfordras 23 000 000 kronor. Övriga av arméförvaltningen anmälda

behov — anskaffning och förnyelse av tygmateriel m. m., forskning och

försök samt materielanskaffning för försvarsstaben — skulle då kunna tillgodoses

inom en ram av (110 000 000 — 23 000 000=) 87 000 000 kronor. Det

har synts få ankomma på Kungl. Maj it att på förslag av arméförvaltningen

besluta om den närmare dispositionen av berörda belopp.

Vid bifall till de nu förordade förslagen komma de av arméförvaltningen i

petitan för budgetåret 1951/52 och sedermera framställda förslagen om materielanskaffning

till ett värde av 197 000 000 kronor att kunna tillgodoses till

ett belopp av (45 000 000 + 110 000 000=) 155 000 000 kronor.

På de anslagsmedel som anvisats för att likvidera materielanskaffning enligt

lämnade bemyndiganden funnos vid utgången av budgetåret 1949/50 vissa

besparingar. Dessa reservationer komma att till större delen förbrukas under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

budgetåret 1950/51. Anslaget måste därför för nästa budgetår avsevärt ökas

för att möta väntade likvider. Departementschefen förutsätter att en forcering

av utelöpande beställningar blir nödvändig även under budgetåret 1951/52. En

uppskattning bär givit vid handen att, därest hänsyn tages till snabbare medelsförbrukning

på grund av forceringar av leveranser, anslaget bor uppföras

med ett belopp av 85 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för det i förberörda proposition nr 108 föreslagna

ytterligare beställningsbemyndigandet å 6 500 000 kronor får utskottet hänvisa

till redogörelsen under punkten 2 i detta utlåtande.

Utskottet vill erinra om att äldre bemyndiganden, som per den 30 juni 1951

icke täckts av anslag eller betalningsreserv, uppgingo i fråga om tygmateriel

till 202 miljoner kronor. Till jämförelse härmed må nämnas att för innevarande

budgetår betalningsutfallet även med hittills såsom trolig bedömd

forcering av leveranserna beräknas till allenast omkring 100 miljoner kronor.

En viss återhållsamhet vid utmätandet av nya bemyndiganden torde till följd

härav vara motiverad. Med hänsyn emellertid till det utrikespolitiska läget,

behovet av att nya beställningar utläggas hos industrierna i anledning av forceringen

av pågående leveranser samt önskvärdheten av att tillvarataga förefintliga

möjligheter att från utlandet erhålla materielleveranser anser utskottet

sig i likhet med departementschefen böra föreslå en höjning av den kostnadsram,

inom vilken beställningar av tygmateriel må utläggas under nästa budgetår,

och vill för sin del biträda Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda

förslag att beställningsbemyndigandet i fråga höjes med 40 miljoner

kronor.

Under punkt 2 i det föregående har utskottet tillstyrkt Kungl. Majrts proposition

nr 108, i vad propositionen avser bemyndigande för Kungl. Maj:t att

till följd av den beslutade forceringen av repetitionsövningsprogrammet utlägga

beställningar å tygmateriel in. in. för budgetåret 1951/52 å 6,5 miljoner

kronor. I samband därmed avstyrktes de i anledning av förenämnda proposition

väckta motionerna I: 398 och II: 519 om avslag å propositionen i denna

del.

Vad nu föreslagits innebär, att bemyndigandet för Kungl. Maj:t att under

nästa budgetår utlägga beställningar å tygmateriel m. m. för armén skulle,

bortsett från det under förlidet års riksdags höstsession lämnade bemyndigandet

å 34 miljoner kronor, i förhållande till motsvarande bemyndigande

för innevarande budgetår å 70 miljoner kronor höjas med (40 + 6,5 =)

46,5 miljoner kronor till 116,5 miljoner kronor. Härav följer, att utskottet avstyrker

motionerna I: 247 och II: 327, såvitt nu är i fråga, liksom det i motionerna

I: 174 och II: 231 framställda yrkandet om ytterligare uppräkning av

bemyndigandet med 42 miljoner kronor.

Utskottet har i det föregående förordat anvisande för nästa budgetår av

ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland annat av
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 4.

sett för utgifter hänförliga till förevarande anslag. I fråga om sistnämnda anslag

föiordar utskottet, att detsamma till följd av forcermgar av leveranser

höjes i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag från nu utgående 30 miljoner kronor

till 85 miljoner kronor. Förenämnda båda motioner 1: 247 och II: 327 avstyrkas

alltså även i här berörd del.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag å

motionerna I: 174 och II: 231, I: 247 och II: 327 samt I: 398 och

II: 519, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, bemyndiga Kungl.

Maj: t att i enlighet med i statsrådsprotokollen över försvarsärenden

för den 3 januari och den 16 mars 1951 angivna grunder

medgiva utläggande av beställningar å tygmateriel m. m. inom

en kostnadsram av 116 500 000 kronor;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 247 och II: 327, såvitt nu är i fråga, till Armén:

Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 85 000 000 kronor.

53:o) Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 55, s. 100) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 42 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 41 100 000 kronor.

Med hänsjn till den föreslagna omfattningen av repetitionsövningar föreslås

en höjning av anslaget med 1 000 000 kronor.

Utskottet, som i det föregående förordat anvisande för budgetåret 1951/52

av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m., bland annat

avsett för utgifter hänförliga till förevarande underhållsanslag, finner icke anledning

till erinran mot departementschefens förslag till medelsanvisning

under sistnämnda anslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m.

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 42 100 000

kronor.

54:o) Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap. I enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 56, s. 100),

innebärande en av belastningen å anslaget föranledd minskning med 60 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Uttagning av motorfordon och

motorredskap för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

89

Fastigheter.

55:o) Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål

(proposition nr 1, bilaga 6, punkt 57, och proposition nr 88) har riksdagen

redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 110), varom utskottet velat här

erinra.

56:o) Armén: Ersättning till Norrtälje stad. Under erinran om att enligt

ett mellan fortifikationsförvaltningen och Norrtälje stad träffat avtal ersättning

för täckande av de utgifter, som åsamkas till följd av'' förskjutning av tidpunkten

för Stockholms luftvärnsregementes omförläggning till staden, bestämts

att utgå med ett årligt belopp av 62 250 kronor och att det icke ansetts

möjligt att genomföra regementets omförläggning under nästa budgetår, får

utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 framställda förslag

(punkt 58, s. 101 och 102) hemställa,

att riksdagen må till Armén: Ersättning till Norrtälje stad för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 62 500 kronor.

Hemvärnet.

57:o) Armén: Hemvärnets avlöningar. I enlighet med Kungl. Majds i

propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 59, s. 102 och 103), vilket i förhållande

till motsvarande anslag för löpande budgetår icke innebär någon

ändring beträffande medelsanvisningen men i fråga om personalförteckningen

den ändring att å densamma föreslagits skola uppföras ytterligare en tjänst för

kontorsbiträde i Ca 8 enligt den reglerade befordringsgången, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för hemvärnet uppföra ytterligare

eu tjänst för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för hemvärnet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis — 56 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis ...................................... 57 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 237 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 11000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 15000

Summa kronor 376 000

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis................................ 40 000

Nettoutgift kronor 336 000

c) till Armén: Hemvärnets avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 336 000 kronor.

58:o) Armén: Hemvärnets omkostnader. Armén: Hemvärnets intendenturmateriel

m. in. Armén: Hemvärnets övningar. Armén: Hemvärnets tyginateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag

(punkterna 60—63, s. 103—105), innebärande beträffande förstnämnda

anslag en av anslagsbelastningen föranledd minskning med 25 000 kronor och

beträffande övriga anslag oförändrade belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Hemvärnets omkostnader ett förslagsanslag av

475 000 kronor;

b) till Armén: Hemvärnets intendenturmateriel m. m. ett reservationsanslag

av 250 000 kronor;

c) till Armén: Hemvärnets övningar ett reservationsanslag av

1 175 000 kronor;

d) till Armén: Hemvärnets tygmateriel rn. m. ett reservationsanslag

av 2 500 000 kronor.

Bidrag och understöd.

59:o) Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen in. in. Kungl. Maj:t har

1 propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 64, s. 106—108) att till ifrågavarande

ändamål för budgetårét 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 075 000 kronor, varav

675 000 kronor på tilläggsstat.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kronor.

60:o) Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig. Armén: Frivilliga djursjukvården

i krig. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda

förslag (punkterna 65 och 66, s. 108 och 109), innebärande beträffande

förstnämnda anslag en av behållningen å anslaget föranledd minskning med

8 000 kronor och beträffande sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer

utskottet,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

91

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig ett reservationsanslag

av 40 000 kronor;

b) till Armén: Frivilliga djursjukvården i krig ett reservationsanslag

av 11 000 kronor.

61:o) Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Maj:t bär i

propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 67, s. 109 och 110) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Ohlon, Andrén odh Gränebo (1:174) och den andra inom

andra kammaren av herrar Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin (II: 231),

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till Armén: Frivilliga

skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 1 600 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 231.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 440 000 kronor.

Departementschefen har anfört, att det vid avvägningen mellan anslagen

för olika försvarsändamål i stort sett icke varit möjligt att till bidrag till

frivilliga försvarsorganisationer föreslå högre anslag än som anvisats för

budgetåret 1950/51. Departementschefen har dock ansett sig böra i fråga

om det frivilliga skyttet göra ett undantag härvidlag, i det att departementschefen,

för att i någon man tillgodose behovet av medel till underhåll av

det allmänna gevärsskyttets skjutbanor, föreslagit en höjning av anslaget med

60 000 kronor.

Enligt tidigare gällande bestämmelser ha kvinnliga skyttar inom skytterörelsen

icke varit anslagsberättigande. Numera gäller emellertid enligt fastställt

skjutprogram för det frivilliga skytteväsendet, att såsom anslagsberättigande

må upptagas även kvinnlig skytt i åldern 15—47 år, som förbundit

sig till tjänstgöring vid krigsmakten. Någon anslagshöjning i anledning

härav har icke ifrågasatts.

Utskottet. Det kan givetvis ifrågasättas, huruvida i avvaktan på resultatet

av den numera slutförda utredningen rörande det frivilliga försvarsarbetet

ändring nu bör vidtagas i fråga om anslaget till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande. Med hänsyn emellertid till förefintliga brister beträffande

underhållet av det allmänna gevärsskyttets skjutbanor och för att

i någon mån tillgodose behovet av medel för ändamalet har utskottet ansett

sig böra i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag förorda en höjning av an
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 4.

slaget med 60 OOO kronor. Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna

1:174 och II: 231 om ytterligare uppräkning av anslaget.

Mot den av departementschefen verkställda beräkningen i övrigt av anslaget

har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga,

till Armén: Frivilliga skatteväsendets befrämjande för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

62:o) Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 68, s. 110), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Understöd åt vissa föreningar

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

63:o) Armén: Bidrag till badinrättning i Boden. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 69, s. 110—114) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

125 000 kronor.

Staten har hittills bidragit med 300 000 kronor för uppförande av en för

såväl civila som militära behov avsedd badinrättning i Boden. I enlighet

med vad som förutsatts vid bidragets beviljande har badinrättningen uppförts

i anslutning till den numera färdigställda tvätt- och reparationsanstalten

i Boden. Vid anmälan av anslagsfrågan i propositionen 1944: 185

framhölls, att det av ekonomiska skäl syntes lämpligt, att badanläggningen

utfördes samtidigt med tvätt- och reparationsanstalten. Så liar emellertid

icke kunnat ske. Byggnadstillstånd har sålunda icke beviljats för badanläggningen

förrän cirka två och ett halvt år efter det dylikt tillstånd meddelats

för tvätt- och reparationsanstalten. Bodens stad har ansett sig berättigad

till ytterligare statsbidrag för de merkostnader, som genom dröjsmålet åsamkats

staden vid uppförande av badanläggningen, och härför begärt ett belopp

av ytterligare 300 000 kronor.

De i ärendet hörda myndigheterna äro ense om att ytterligare statsbidrag

bör utgå till staden, dock med ett i förhållande till stadens yrkande reducerat

belopp. Av myndigheterna, som vid beräkningen av bidragets storlek utgått

från olika beräkningsgrunder, har fabriksstyrelsen föreslagit ett- bidrag av

högst 250 000 kronor medan sakrevisionen ansett ett bidrag av 175 000 kronor

skäligt-.

Den omständigheten att byggnadstillstånd för badinrättningen kunnat meddelas

först vid en senare tidpunkt än då dylikt tillstånd lämnades för tvätt

och reparationsanstalten kan, framhåller departementschefen, enligt hans

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

93

mening icke grunda någon rätt för staden att erhålla ersättning för fördyring

som uppkommit till följd därav. Emellertid synes det departementschefen

med hänsyn till förutsättningarna för ett samgående mellan kronan och staden

i förevarande angelägenhet likväl skäligt att kronan genom bidrag täcker

en del av merkostnaderna. Enligt den av sakrevisionen ombesörjda utredningen

belöpa sig dessa merkostnader till omkring 175 000 kronor. Departementschefen

har förordat, att staden till bestridandet av byggnadskostnadema

nu erhåller ett bidrag av 125 000 kronor. Det sålunda förordade statsbidraget

har — i likhet med det tidigare beviljade bidraget — synts böra

anvisas under fjärde huvudtiteln såsom reservationsanslag.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i ämnet anfört och anser

sig alltså av billighetsskäl böra tillstyrka, att kronan lämnar visst bidrag

till täckande av de uppkomna merkostnaderna. Utskottet vill icke framställa

någon erinran mot att detta bidrag bestämmes till 125 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Bidrag till badinrättning i Boden

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 125 000

kronor.

MARINEN.

Avlöningar m. ni. till fast anställd personal.

64:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t

i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 70) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 47 800 000 kronor, har Kungl. Maj:t i

förberörda proposition nr 110 (purikt 10, s. 116—143) föreslagit riksdagen

att dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för

pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, vilka i särskild ordning

överlämnats till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas

under budgetåret 1951/52, dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal

m. fl. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 47 800 000

kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast

för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som

använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

3. Som resultat av pågående organisationsförsök kunna indragas en ar
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 4.

vodesbe fattning för besiktningsunderofficer vid Stockholms kustartillerifbesvär

och två arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer vid Vaxholms

kustartilleriregemente, samtliga i 1: 20.

Departementschefen har tillstyrkt, att för ettvart av kustartilleriförbanden

avses ett kanslibiträde (Ce 11) för truppregistret. Detta skulle innebära, att

vid Gotlands kustartilleriförsvar en expeditionsunderofficersbefattning (I: 20)

utbytes mot ett kanslibiträde, att vid ettvart av Vaxholms och Karlskrona

kustartilleriregementen samt Härnösands kustartilleridetachement ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål utbytes mot ett kanslibiträde ävensom att vid

Älvsborgs kustartilleriregemente tillkommer ett kanslibiträde.

7. Antalet överfurirsbeställningar vid kustartilleriet föreslås skola ökas

med 11 till 131, varigenom överfurirskadern skulle uppnå det av 1944 års

manskapsutredning beräknade slutläget.

I samband med föreslagen indragning av Öresunds marindistrikt förordar

departementschefen följande personalförändringar. En befattning för

pensionerad underofficer i 1:20 och två ordinarie kontorsbiträdesbefattningar,

båda vakanta, indragas. En kapten, två underofficerare och en högbåtsman

på aktiv stat erfordras icke längre i sina nuvarande fredsbefattningar

vid marindistriktsstaben. En nu tillämpad anordning med intendent

vid staben, inkallad på vakant lön, erfordras icke längre. Vidare erfordras

icke längre ett arvode på 300 kronor till juridiskt biträde vid staben. I anslutning

till vad 1945 års försvarskommitté förutsatt vid sitt förslag till indragning

av staben vid Öresunds marindistrikt föreslås, att beställningen

som chef för Öresunds marindistrikt i Ma 11/10 utgår och ersättes med en

beställning för kommendörkapten av 1. eller 2. graden på flottans stat, på

vars innehavare skulle i första hand ankomma att i Sydkustens marindistriktsstab

handlägga ärenden berörande Öresundsdelen av marindistriktet och verkställa

för verksamheten i Öresund erforderligt krigsförberedelsearbete.

Arv o d e sb e fatt n in gc n som chef för marinens centrala intendenturförråd,

pensionerad officer i 1:31, föreslås skola indragas. Befattningen är nämligen

icke erforderlig sedan de centrala intendenturanstalterna omorganiserats.

8. Förslag om att nyinrätta ett antal högre beställningar vid mariningenjörkåren

ha tidigare framställts i medelsäskandena för ettvart av innevarande

och närmast föregående två budgetår. Ehuru departementschefen ansett skäl

tala för att kåren tillföres beställningar i högre lönegrad än Ca 33, har han

vid behandlingen av dessa förslag i propositionerna 1948: 209, 1949: 135 och

1950:110 i avvaktan på resultatet av den numera slutförda utredningen

rörande löneställningen för vissa högre statliga befattningar ansett sig icke

kunna föreslå en dylik åtgärd.

I anledning av motionsvis gjorda yrkanden har statsutskottet i sina av riksdagen

godkända utlåtanden 1948: 161, 1949:155 och 1950: 147 understrukit

vikten av att mariningenjörkåren utan alltför stor tidsutdräkt tillföres ett

antal beställningar i högre lönegrader. I sistnämnda utlåtande uttalade ut
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

95

skottet bland annat, att det med hänsyn till det bekymmersamma befordringslaget

vid kåren, som redan förorsakat personalbrist, ägnad att äventyra den

tekniska tjänsten vid marinen, enligt utskottets mening kunde övervägas,

huruvida icke vissa högre beställningar borde inrättas utan att prövning av

förenämnda utrednings förslag avvaktades. Då emellertid en sådan åtgärd

onekligen kunde befaras föregripa denna prövning, ansåg sig utskottet, som

med bestämdhet förväntade, att Kungl. Maj:t föreläde 1951 års riksdag förslag

till erforderliga förbättringar av befordringsläget vid mariningenjörkåren, då

förhindrat förorda bifall till i ämnet väckta motioner.

Departementschefen framhåller, att det för riksdagen framlagda förslaget

om reglering av chefslönerna i vad rör mariningenjörerna bland annat innebär,

att mariningenjör och marindirektör som uppehåller byråchefstjänst

(motsvarande) tills vidare erhåller vikariatslön i 37 lönegraden. En fortsatt

översyn av den framtida löneplaceringen för tjänster i 33 lönegraden förutsättes

vidare skola ske.

Genom dessa placeringar i samband med löneregleringen för chefstjänstemän

kommer alltså ett antal beställningshavare vid mariningenjörkåren att

erhålla högre löneställning. Departementschefen kan icke därutöver för närvarande

förorda, att —- såsom av chefen för marinen föreslagits - högre

tjänster inrättas vid mariningenjörkåren. Fömtom den allmänna återhållsamhet

med nya tjänster som måste iakttagas i nuvarande ekonomiska läge

medverkade givetvis härtill, att en dylik åtgärd kunde föregripa en framtida

omprövning av marinförvaltningens organisation på grundval av militära

förvaltningsutredningens förslag.

Även om sistnämnda organisationsfråga givetvis också i viss utsträckning

påverkar mariningenjörkårens sammansättning även i mellanlönegradema,

föreslår departementschefen dock med särskilt beaktande av riksdagens

önskemål, att de olägenheter som uppkommit genom att återbesättande icke

får ske i 30 lönegraden i viss utsträckning undanröjas. Departementschefen

tillstyrker därför, att av de i lönegraden Ca 30 övergångsvis uppförda beställningarna

sju förste mariningenjörer omändras till marindirektörer av 2. graden

(Ca 31) och sju specialingenjörer av 2. graden omändras till specialingenjörer

av 1. graden (Ca 31).

9. Den för sjukhusläkare vid samarbetssjukhuset i Karlskrona avsedda

militärläkarbeställningen av 1. graden (Ca 29) föreslås skola indragas vid

uppkommande vakans.

10. Ytterligare en av de för Sydkustens marindistrikt uppförda expeditionsvakttjänsterna

i Ca 9 föreslås skola indragas vid uppkommande vakans.

12. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal

föreslår departementschefen, att tillhopa 24 kontorsbiträdestjänster

skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och

kontorsgöromål, nämligen

vid marinstaben 5 tjänster,

vid Norrlandskustens marindistrikt 2 tjänster för Härnösands

kustartilleridetachement,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 4.

vid Ostkustens marindistrikt 4 tjänster, av vilka två för marindistriktsstaben

och gemensamma förvaltningsorgan samt två för Stockholms

örlogsstation,

vid Sydkustens marindistrikt 4 tjänster, av vilka en för Karlskrona

örlogsstation och tre för Karlskrona kustartilleriregemente,

vid Västkustens marindistrikt 2 tjänster, av vilka en för marindistriktsstaben

och gemensamma förvaltningsorgan samt en för Göteborgs

örlogsstation,

vid sjökrigshögskolan 2 tjänster,

vid sjökrigsskolan 3 tjänster samt

vid marinens underofficersskola 2 tjänster.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå

till 47 800 000 kronor eller 600 000 kronor mera än det belopp som anvisats

för innevarande budgetår.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om indragning

av Öresunds marindistrikt samt vidare yttrat sig i vissa personalfrågor,

som beröra flera försvarsgrenar, har icke funnit anledning till erinran

mot de av departementschefen under förevarande punkt förordade förändringarna

i marinens personalorganisation.

I anledning av mptionsvis gjorda yrkanden har utskottet vid de tre senaste

riksdagarna starkt understrukit vikten av att mariningenjörkåren med

hänsyn till befordringslaget utan alltför stor tidsutdräkt tillföres ett antal

beställningar i högre lönegrader. Departementschefen har nu framhållit, att

ett antal beställningshavare vid kåren kommer att erhålla högre löneställning

i samband med den föreslagna löneregleringen för chefstjänstemän.

Därutöver har departementschefen icke för närvarande kunnat förorda, att

högre tjänster inrättas vid kåren. Med särskilt beaktande av riksdagens

önskemål har departementschefen emellertid föreslagit, att sammanlagt fjorton

av de i lönegrad Ca 30 övergångsvis uppförda beställningarna omändras

till beställningar i lönegrad Ca 31. Detta mycket begränsade förslag synes

utskottet endast i ringa grad kunna påverka det bekymmersamma befordringsläge,

som alltjämt råder vid mariningenjörkåren. Utskottet, som i det

föregående under punkten 1 förutsatt, att förslag i anledning av militära förvaltningsutredningens

betänkande framlägges för riksdagen så snart ske kan,

vill understryka vikten av att i anslutning härtill föreslås sådana förändringar

i kårens sammansättning, som äro ägnade att på längre sikt avhjälpa de nuvarande

rekryteringssvårighetema.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag, hemställa,

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

97

att riksdagen må

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

marinen, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 28 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis.............................. 1040 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................ 343 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................ 13 600 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis .......................... 5 017 000

Summa kronor 48 500 000

Särskilda uppkör dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.............................. 700 000

Nettoutgift kronor 47 800 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. förbudgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 47 800000 kronor.

65:o) Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat. I enlighet med

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 71, s. 115)

innebärande en av minskat antal på övergångsstat kvarstående beställningshavare

föranledd anslagsminskning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal å

övergångsstat för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

66:o) Marinen: Avlöningar till personal å reservstat. Marinen: Avlöningar

till personal i marinens reserver. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkterna 72 och 73, s. 115 och 116),

innebärande beträffande förstnämnda anslag en av belastningen å anslaget

föranledd höjning med 10 000 kronor och beträffande sistnämnda anslag

oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Marinen: Avlöningar till personal å reservstat ett förslagsanslag

av 70 000 kronor;

7—Mc si Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 4.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 4.

b) till Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver

ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

67:o) Marinen: Rekryteringskostnader. Marinen: Ekiperingsersättningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag

(punkterna 74 och 75, s. 116), innebärande beträffande förstnämnda anslag

en av belastningen å anslaget föranledd höjning med 30 000 kronor och beträffande

sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Marinen: Rekryteringskostnader ett förslagsanslag av

120 000 kronor;

b) till Marinen: Elciperingsersättningar ett förslagsanslag av

700 000 kronor.

68:o) Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal. I enlighet med

Kungl. Majris i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 76, s. 116 och

117), innebärande en anslagsminskning med 415 000 kronor, beroende bland

annat på att kollektivavtalsanställda eldare, med undantag av de säsonganställda,

skola överföras till tjänstemannaanställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

1 515 000 kronor.

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

69:o) Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj it har i

propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 77, s. 117 och 118) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

4 350 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor.

Anslagshöjningen beror på ökat antal tjänstgöringsdagar, ökat antal premieberättigade

och verkställd omräkning av anslaget.

TJtskottet. I enlighet med Kungl. Maj ris förslag får utskottet, som vid

behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig i anledning av väckt

motion angående penningbidrag m. m. åt de värnpliktiga, hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

4350 000 kronor.

70:o) Marinen: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Majris i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 78, s. 118), innebärande en anslagshöjning

med 200 000 kronor, får utskottet, under hänvisning till vad utskottet

under arméns motsvarande anslag anfört, hemställa,

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

99

att riksdagen må till Marinen: Familjebidrag för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Sjukvård.

71:o) Marinen: Sjukvård. I enlighet med Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 79, s. 118), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Sjukvård för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

Reseersättningar m. m.

72:o) Marinen: Reseersättningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 80, s. 118 och 119), innebärande

en av belastningen å anslaget föranledd höjning med 500 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

Expenser m. m.

73:o) Marinen: Bränsle m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 81, s. 119), innebärande en av belastningen

å anslaget föranledd höjning med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Bränsle m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

74:o) Marinen: Telefon m. m. Marinen: Övriga expenser m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna

82 och 83, s. 119 och 120), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Marinen: Telefon m. m. ett förslagsanslag av 460 000

kronor;

b) till Marinen: Övriga expenser m. m. ett reservationsanslag

av 210 000 kronor.

Mathållning.

75:o) Marinen: Mathållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 84, s. 120—122), innebärande en av belastningen

å anslaget föranledd höjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Mathållning för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 8 800 000 kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Intende n t ii r materiel m. in.

76:o) Marinen: Beklädnad m. m. Marinen: Inventarier in. in. Marinen:

Tvätt. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag

(punkterna 85—87, s. 122—125), innebärande beträffande beklädnadsanslaget

en höjning med 1000 000 kronor, beträffande inventafieanslaget

oförändrat belopp och beträffande tvättanslaget en höjning med 100 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Marinen: Beklädnad m. m. ett reservationsanslag av

5 000 000 kronor;

b) till Marinen: Inventarier m. m. ett reservationsanslag av

880 000 kronor;

c) till Marinen: Tvätt ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

Övningar ni. m.

77:o) Marinen: Övningar m. m. Marinen: Drivmedelsförråd m. m. Marinen:

Materialförråd in. m. Marinen: Hundbevakningstjänsten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna 88

—91, s. 125—128), innebärande beträffande anslagen till övningar m. m. och

till materialförråd m. m. oförändrade belopp samt beträffande anslagen till

drivmedelsförråd m. m. och till hundbevakningstjänsten anslagsminskningar

med 50 000 kronor respektive 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Marinen: Övningar m. m. ett reservationsanslag av

16 500 000 kronor;

b) till Marinen: Drivmedelsförråd m. m. ett förslagsanslag

av 600 000 kronor;

c) till Marinen: Materialförråd ni. rn. ett förslagsanslag av

375 000 kronor;

d) till Marinen: Hundbevakningstjänsten ett reservationsanslag

av 7 000 kronor.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

78:o) Marinen: Fartygsbyggnader. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1

föreslagit riksdagen (punkt 92, s. 128—134) att dels godkänna utökning av

nybyggnadsprogrammet för marinens fartyg i den omfattning som i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 3 januari 1951 angivits, dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i nyssnämnda statsrådsprotokoll

angivna grunder medgiva utläggande av beställningar i fråga om modernisering

av marinens fartyg och försöksverksamhet avseende fartygsmaterrel

inom en kostnadsram av 18 500000 kronor, dels ock till Marinen: Fartygsbyggnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000

kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Statsutskottets utlåtande nr 4.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehait

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ohlon, Andrén och Gränebo (1:174) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin (11:231), i vilka

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t begära en skyndsam utredning om ersättningsbyggnader för föråldrade

jagare och kustjagare med beaktande av vad i motionerna härom anförts,

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Öhman och Norling (I: 247) samt den andra inom andra kammaren

av herr Hagberg i Luleå m. fl. (II: 327), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte till Marinen: Eartygsbyggnader för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, som i sistnämnda motioner anförts till stöd för motionärernas

yrkande, hänvisas till motionen II: 327.

I motionerna 1:174 och II: 231 har framhållits, att i den mån departementschefens

avvisande inställning till att beslut nu fattades om nybyggnad

av jagare och ubåtsjaktfartyg motiverats av hänsyn till att beslut om större

organisationsförändringar icke borde fattas så länge försvarsutredningens arbete

påginge, detta motiv numera helt förlorat sitt värde. Det kunde emellertid

även enligt motionärernas åsikt starkt ifrågasättas, om fortsatt byggande

av en jagartyp, som enligt stormaktsuppfattning vore en »förbruknings

vara», till en kostnad av icke mindre än 41500 000 kronor per styck

vore riktigt. En mindre och billigare jagare borde kunna konstrueras, ingående

i en i ordets egentliga bemärkelse lätt flotta. Även nybyggnad av ett

så extremt specialfartyg, som ubåtsjagaren tydligtvis vore, kunde starkt

ifrågasättas. Hotet mot kustsjöfarten, i den mån denna kunde fortgå under

krig, syntes i lika hög grad föreligga från flyg som från ubåtar. Luftvämsbeväpning

av handelsfartygen och lätta eskortfartyg, som kunde bekämpa såväl

flyg som ubåtar, syntes vara ett relativt effektivt motmedel. Enär ersättningsbyggnad

av såväl stads- som kustjagare, som fölle för åldersstrecket,

med lätta fartyg snarast borde komma i gång, syntes en snabbutredning om

lämpliga fartygstyper vara påkallad.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 000 kronor. Därjämte

har på tilläggsstat för samma budgetår anvisats 10 000 000 kronor.

Marinförvaltningen har vad först angår marinens nybyggnadsprogram

föreslagit nybyggnad av bland annat två modifierade landskapsjagare och

två ubåtsjaktfartyg. Departementschefen har icke kunnat tillstyrka, att beslut

nu fattas om nybyggnad av vare sig ytterligare jagare eller ubåtsjaktfartyg.

Marinförvaltningens förslag i övrigt avser nybyggnad av två mindre minsvepare,

två minutläggare, sex minarbetsbåtar samt trängfartyg för en sammanlagd

kostnad av 8 370 000 kronor. Även i fråga om dessa ändamål har

departementschefen nödgats föreslå en viss begränsning. Departements
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 4.

chefen förordar, att i nybyggnadsplanen inräknas 5 300 000 kronor. Härav

belöpa 920 000 kronor på minarbetsbåtar och trängfartyg. Huruvida därutöver

skulle byggas minsvepare eller minutläggare eller eventuellt ett fartyg

av vardera typen syntes böra ytterligare utredas. Härvid borde bland annat

undersökas huruvida icke livslängden för de nuvarande minsveparna kunde

förlängas genom anskaffning av ett antal reservmotorer. Skulle en närmare

undersökning visa att så vore fallet, syntes den ifrågavarande posten få tagas

i anspråk för anskaffning av dylika motorer.

Enligt vad marinförvaltningen upplyst ha kostnaderna för de minsvepare

som redan upptagits i nybyggnadsprogrammet ökats med omkring 10 %, varför

kostnadsramen för nybyggnader angivits böra ökas med 1 200 000 kronor.

Totalt stiga kostnaderna för marinens nybyggnadsprogram vid bifall till

vad departementschefen förordat med (5 300 000 + 1 200 000 =) 6 500 000

kronor.

Yad härefter angår ''marinens moderniseringsprogram har departementschefen

till en början framhållit, att kostnaderna för hittills av riksdagen i

princip godkända arbeten beräknades komma att till följd av prisstegringar

öka med omkring 3 920 000 kronor.

För fortsatt modernisering av torpedbåtsmotorer har departementschefen

i överensstämmelse med förslag av marinförvaltningen förordat skola beräknas

600 000 kronor. Departementschefen har vidare förordat, att för ombyggnad

av ytterligare ett antal vedettbåtar vid kustartilleriet upptages ett

belopp av 170 000 kronor.

Yad slutligen angår ett av marinförvaltningen äskat belopp av 3 000 000

kronor för diverse moderniseringsarbeten in. m. har departementschefen erinrat

att enligt beslut vid 1950 års riksdags höstsession lämnats beställningsbemyndigande

för dylikt ändamal om 2 500 000 kronor. En viss minskning

av det av marinförvaltningen dessförinnan begärda beloppet syntes därför

vara motiverad. För ändamålet borde upptagas ett belopp av 1 500 000 kronor.

Het av statsmakterna hittills godkända moderniseringsprogrammet har

kostnadsberäknats till 81 450 000 kronor. Xnberäknat förenämnda merkostnader

för prisstegring skulle vid bifall till av departementschefen förordade förslag

totalkostnaderna stiga med (3 920 000 + 600 000 + 170 000 + 1 500 000 —)

6 190 000 kronor till 87 640 000 kronor.

Inom det sålunda förordade moderniseringsprogrammet äger marinförvaltmngen

enligt hittills lämnade bemyndiganden utlägga beställningar intill ett

belopp av omkring 54 000 000 kronor. Marinförvaltningen har nu hemställt om

bemyndigande att utlägga ytterligare beställningar inom ramen för det utökade

programmet intill ett belopp av 22 270 000 kronor. Med hänsyn till de

avsevärda beställningsbemyndiganden som redan föreligga och med beaktande

av det statsfinansiella läget bär emellertid departementschefen ansett

sig böra förorda, att beställningsbemyndigandet begränsas till 15 500 000

kronor.

För försöksverksamhet har departementschefen tillstyrkt ett beställningsbemyndigande

på 3 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

103

Statsutskottets utlåtande nr 4.

De beställningsbemyndiganden departementschefen enligt det föregående

tillstyrkt uppgå till sammanlagt 25 000 000 kronor, varav 18 500 000 kronor

till moderniseringar och försöksverksamhet.

Enligt preliminära beräkningar torde, framhåller departementschefen,

under anslaget tillgänglig betalningsreserv komma att till större delen förbrukas

under innevarande budgetär. Med beaktande härav uppskattade departementschefen

medelsbehovet under nästa budgetår till 60 000 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 30 000 000 kronor i förhållande till det å

riksstaten för innevarande budgetår ursprungligen anvisade anslaget.

De sammanlagda kostnaderna för godkänt nybyggnadsprogram samt för moderniseringsprogram

och försöksverksamhet inom ramen för givna bemyndiganden,

som vid utgången av innevarande budgetår icke täckas av anslagsmedel,

uppgå till 108 360 000 kronor. Vid bifall till de för nästa budgetår

framställda förslagen komma per den 30 juni 1952 dessa icke täckta kostnader

att nedgå med 35 000 000 till 73 360 000 kronor.

Utskottet. Vad marinens nybyggnadsprogram beträffar har mannforvaltningen

hemställt, att beslut måtte fattas om utökning av byggnadsprogrammet

med nya objekt, däribland två landskaps jagare och två ubåts jaktfartyg.

Departementschefen har framhållit, att han icke nu kan tillstyrka förslag om

nybyggnad av dylika fartyg. I anslutning härtill har i motionerna 1:174 och

II; 231 föreslagits, bland annat, att frågan om ersättningsbyggnad for föråldrade

jagare och kustjagare bör bliva föremål för närmare utredning. Till

stöd härför har framhållits, att det kan ifrågasättas dels huruvida behov föreligger

av nybyggnad av ubåts jaktfartyg och dels om fortsatt byggande av

en jagartyp, som kostar icke mindre än 41,5 miljoner kronor per styck enligt

prisläget den 1 juli 1949, kan anses riktigt. Enligt vad utskottet under

hand inhämtat har genom chefens för marinen försorg utredning i amnet

igångsatts. Denna utredning lärer vara i det närmaste slutförd. Önskvärt

vore om Kungl. Maj:t redan till innevarande års höstsession kunde förelagga

riksdagen förslag i ämnet. Förenämnda båda motioner i här berörd del torde

med hänsyn till det anförda icke påkalla någon riksdagens åtgärd.

Den av departementschefen förordade utökningen av nybyggnadsprogrammet

för marinens fartyg har utskottet ansett sig kunna godtaga.

Mot det av departementschefen för nästa budgetår föreslagna beställningsbemyndigandet

å tillhopa 18,5 miljoner kronor för moderniseringar av fartyg

och för försöksverksamhet har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Med beaktande av att under anslaget tillgänglig betalningåreserv kommer

att till större delen förbrukas under innevarande budgetår uppskattar departementschefen

medelsbehovet under nästa budgetår tdl 60 miljoner kronor,

vilket i förhållande till det för löpande budgetår ursprungligen anvisade

anslaget utgör en höjning med 30 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker, att

anslaget fastställes till sålunda föreslaget belopp.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna I: 247 och II: 327

i bär berörd del.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 247 och II: 327, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna utökning av nybyggnadsprogrammet för marinens

fartyg i den omfattning som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 januari 1951 angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i berörda statsrådsprotokoll

angivna grunder medgiva utläggande av beställningar

i fråga om modernisering av marinens fartyg och försöksverksamhet

avseende fartygsmateriel inom en kostnadsram

av 18 500 000 kronor;

c) till Marinen: Fartygsbyggnader för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 60 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

79:o) Marinen: Anskaffning av artillerimateriel in. m. Kungl. Maj:t bär

i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 93, s. 134—136) att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 januari 1951 angivna grunder medgiva utläggande av beställningar

å artillerimateriel m. m. inom en kostnadsram av 42 miljoner

kronor, dels ock till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar öhman och Norling

(I: 247) samt den andra inom andra kammaren av herr Hagberg i Luleå

m. fl. (11:327), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 327.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 000 000 kronor.

Vidare ha å tilläggsstat för samma budgetår anvisats 10 000 000 kronor.

För anskaffning av artillerimateriel m. m. beviljade 1949 års riksdag ett

reservationsanslag av 20 000 000 kronor samt bemyndigade riksdagen tillika

Kungl. Maj:t att därutöver medgiva utläggande av beställningar inom en ram

av 30 000 000 kronor.

På förslag av Kungl. Maj:t i 1950 års statsverksproposition fastställde

riksdagen i samband med övergången till ett renodlat bemyndigandesystem den

ram, inom vilken nya bemyndiganden fingo utläggas under budgetåret 1950/51,

till 30 000 000 kronor. Härjämte har riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t

i propositionen 1950: 251 angående forcering av vissa materielanskaffningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

för försvaret m. m. medgivit utläggande av ytterligare beställningar å artillerimateriel

m. m. under budgetåret 1950/51 inom en kostnadsram av 6 000 000

kronor. .

Departementschefen förordar att marinens beställningsbemyndigande i

fråga om artillerimateriel för budgetåret 1951/52 fastställes till 42 000 000

kronor men förutsätter därvid, att av det nya beställningsbemyndigandet

7 000 000 kronor, som under innevarande budgetår tillfälligt överförts till

artillerimaterielanslaget från anslaget till marinens fartygsbyggnader, återföras

till sistnämnda anslag.

Det har synts departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att, eftei

förslag av marinförvaltningen, meddela beslut om vilka anskaffningar som i

första hand böra komma till stånd. Departementschefen har vidare förutsatt,

att Kungl. Maj:t äger att i samband med att dispositionsplan fastställes för

det nya° bemyndigandets utnyttjande vidtaga omdispositioner i fråga om

äldre bemyndiganden, om detta skulle visa sig erforderligt.

Yad betalningsanslaget angår räknar departementschefen med att tillgängliga

medel på anslaget komma att förbrukas under innevarande budgetår.

Departementschefen anser det därför nödvändigt att avsevärt öka anslaget

för nästa budgetår. Departementschefen föreslår, att anslaget upptages med

45 000 000 kronor. Anslagsökningen utgör 35 000 000 kronor i förhållande till

det på riksstaten för budgetåret 1950/51 ursprungligen anvisade anslaget.

Utskottet. Departementschefen har för nästa budgetår föreslagit ett beställningsbemyndigande

å 42 000 000 kronor och därvid förutsatt, att Kungl.

Maj-t. skulle äga meddela beslut om vilka anskaffningar, som i första hand

borde komma till stånd, ävensom att Kungl. Maj:t skulle äga att i samband

med att dispositionsplan fastställes för det nya bemyndigandets utnyttjande

vidtaga erforderliga omdispositioner i fråga om äldre bemyndiganden. Utskottet

har icke funnit anledning till erinran häremot.

Det anslag, som bör anvisas för budgetåret 1951/52 för att möta betalningsutfallet

under samma budgetår, har departementschefen beräknat till

45 000 000 kronor. Utskottet får erinra om att det totalbelopp som innevarande

budgetår stått till förfogande under anslaget för erforderliga likvider

uppgår till 65 000 000 kronor. Då enligt vad departementschefen anfört dessa

medel synas komma att förbrukas under samma budgetår, finner utskottet

icke anledning till erinran mot departementschefens beräkning av medelsbehovet

för nästa budgetår. Härav följer, att utskottet avstyrker det i motionerna

1:247 och 11:327 framställda yrkandet om ett anslag på endast

20 000 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 247 och II: 327, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 3 januari 1951 angivna

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 4.

grunder medgiva utläggande av beställningar å artillerimat-eriel

m. m. inom en kostnadsram av 42 miljoner kronor;

b) till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000

kronor.

80:o) Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Kungl. Maj:t bar i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 94, s. 136—138) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 27 300 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ohlon, Andrén

och Gränebo (1:174) samt den andra inom andra kammaren av herrar Hjalmarson,

Hedlund i Kådom och Ohlin (11:231), i vilka hemställts, såvitt nu

är i fråga, att riksdagen måtte till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 31,3 miljoner kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 231.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 26 300 000 kronor.

Marinförvaltningen har hemställt, att anslaget höjes med 6 640 000 kronor,

varav till underhållsarbeten m. m. 4 098 000 kronor, till lönekostnader

740 000 kronor och till övriga kostnader 1 802 000 kronor.

Marinförvaltningen har vidare hemställt, att för budgetåret 1951/52 anvisas

ett särskilt reservationsanslag av 140 000 kronor till viss beredskapsplanering.

Departementschefen har ansett sig icke kunna biträda marinförvaltningens

hemställan om särskilda anslagsmedel för beredskapsplanering. Utgifter för

dylika ändamål syntes tills vidare få bestridas av underhållsanslaget så långt

detta lämnade tillgång därtill.

I fråga om medelsbehovet i övrigt under förevarande anslag har departementschefen

anfört följande.

»Även om det skulle vara önskvärt, att de av marinförvaltningen föreslagna

översyns- och underhållsåtgärderna kunde helt genomföras utan omgång,

är det mig icke möjligt att i rådande statsfinansiella läge tillstyrka en

anslagshöjning av den storlek marinförvaltningen föreslagit. Jag anser mig

böra begränsa mig till att föreslå, att anslaget höjes med ytterligare 1 000000

kronor till 27 300 000 kronor och förutsätter därvid, att det skall vara

möjligt att med de medel som därmed komma att stå till förfogande tillgodose

de mest trängande behoven av underhållsarbeten.»

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet. Förevarande anslag höjdes av riksdagen för innevarande budgetår

med 1 miljon kronor för att möjliggöra vissa brådskande och nr säkerhetssynpunkt

nödvändiga arbeten av engångskaraktär.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en ytterligare höjning av anslaget

med likaledes 1 miljon kronor. Utskottet anser sig av statsfinansiella

skäl icke kunna tillstyrka en anslagshöjning av den storlek, som i motionerna

1:174 och 11:231 förordats, utan biträder Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet

förutsätter i likhet med departementschefen, att det skall bliva möjligt att

med de medel, som härigenom komma att stå till förfogande, tillgodose de

mest trängande behoven av underhållsarbeten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:174 och II: 231, såvitt nu är i fråga,

till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 27 300 000 kronor.

81 :o) Marinen: Anskaffning av lyftkran. I enlighet med Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 95, s. 138 och 139) får utskottet

— under hänvisning till vad utskottet i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 54, punkt 15, anfört — hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av lyftkran för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 415 000

kronor.

82:o) Marinen: Anskaffning av vissa maskiner m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 96, s. 139 och

140), avseende anslag till förnyelse och modernisering av maskinparken vid

marinens verkstadsanläggningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av vissa maskiner

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor.

Fastigheter.

83:o) Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Marinens delfond.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande

ändamål (proposition nr 1, bilaga 6, punkt 97, och proposition nr 88) har

riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 110), varom utskottet

velat här

erinra.

Bidrag och understöd.

84:o) Marinen: Bidrag till sjövärnskåren. Marinen: Bidrag till maritim

ungdomsverksamhet. Marinen: Understöd åt föreningar m. in. I enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna 98—100,

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 4.

s. 141), innebärande i fråga om förstnämnda och sistnämnda anslag oförändrade

belopp samt beträffande det återstående anslaget en minskning med

400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Marinen: Bidrag till sjövärnskåren ett reservationsanslag

av 255 000 kronor;

b) till Marinen: Bidrag till maritim ungdomsverksamhet ett

reservationsanslag av 18 600 kronor;

c) till Marinen: Understöd åt föreningar m. m. ett anslag av

23 000 kronor.

FLYGVAPNET.

Avlöningar in. m. till fast anställd personal.

85:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl.

Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 101) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 50 000 000 kronor, har Kungl. Maj :t

i förenämnda proposition nr 110 (punkt 11, s. 143—180) föreslagit riksdagen

att dels fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för

pensionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, vilka i särskild ordning

överlämnats till riksdagen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

52 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Petrén m. fl. (I: 395)

och den andra inom andra kammaren av herr Edström m. fl. (II: 524), i vilka

hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1951:110 måtte

besluta, att av de i gällande personalförteckning för flygingenjörspersonalen

i lönegraden Ca 30 övergångsvis uppförda beställningarna 24 beställningar omändras

till flygdirektörer av 2. graden (Ca 31) och att anslaget Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. köjes med motsvarande belopp.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde få

hänvisas till motionen I: 395.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast

för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.

För närmare kännedom om de av departementschefen framställda

förslagen torde få hänvisas till propositionen.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Statsutskottets utlåtande nr 4.

2. Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och 462)

skola vid fullt genomförd personalorganisation nuvarande beställningar för

förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flygmateriel) samt för fanjunkare

i stationsunderofficers- och förrådsunderofficersbefattningar ersattas

med verkmästare av 1. klassen respektive mästare av 1. klassen. Sedan det

emellertid framkommit, att på grand av olika befordringsmöjligheter starka

slitningar kunde förväntas uppstå mellan befintliga civilmilitära bestallnmgshavare

och de underofficerare, som skulle överföras till de nya civilmilitära

beställningarna, beslöts, att det skulle anstå med frågan om det satt pa

vilket övergången till den nya personalorganisationen skulle ske. Tills vidare

skulle ifrågavarande befattningar besättas med underofficerare enligt då tilllämpade

rekryteringsgrunder, så länge för befattningarna lämpade underofficerare

funnes att tillgå.

Till fullföljande av nyssnämnda principbeslut har chefen för flygvapnet

föreslagit, att 54 förvaltare (i flygstationstjänst) i Ma 6 överföras till verkmästare

av 1. klassen (i flygstationstjänst) i Ca 21, att 20 förvaltare (i for^a<^&_''

tjänst) i Ma 6 överföras till verkmästare av 1. klassen (i förrådstjänst) i Ca 21

och att 77 fanjunkare i Ma 5 överföras till materielmästare av 1. klassen i

Ca 18. Beträffande motiveringen för förslaget samt däröver avgivna yttranden

hänvisas till propositionen s. 152—154.

Departementschefen har ansett försiktigheten bjuda att i avvaktan på resultatet

av 1949 års tjänsteförteckningskommittés utredning nu genomföra det av

1948 års riksdag fattade principbeslutet om överföring av vissa underofficerare

vid flygvapnet till civilmilitär anställningsform endast beträffande beställningar

för fanjunkare. I avvaktan på närmare utredning beträffande vissa särskilda

befattningar föreslår departementschefen, att från och med nästa budgetår

60 fanjunkarbeställningar utbytas mot civilmilitära beställningar i Ca 18.

Departementschefen förordar härvid, att övergångsanordningar få vidtagas

i enlighet med vad chefen för flygvapnet föreslagit. Tjänstebenämningen föi

de nya beställningarna föreslås av departementschefen vara mästare av 1.

klassen.

Beträffande de ifrågavarande förvaltarbeställningarna och de återstående

17 fanjunkarbeställningarna förordar departementschefen att såsom ett provisorium

extra tjänstemän få anställas såsom ersättare vid uppkommande

vakanser. I fråga om löncställningen förordar departementschefen härvid

Cg 19 för ersättare för förvaltare och Cg 16 för ersättare för fanjunkare.

5. Antalet sergeanter vid flygvapnet föreslås skola ökas med 20.

En arvodesbefattning i 1: 29 vid flygvapnets centrala skolor föreslås skola

indragas.

6. I gällande personalförteckning finnas uppförda 36 beställningar för flygingenjör

av 1. graden i Ca 30. Enligt till förteckningen meddelad föreskrift skall

vid uppkommande vakans i dylika beställningar frågan om beställningarnas

återbesättande prövas av Kungl. Maj:t. Vid uppkommande vakans i beställning

som här avses ägor Kungl. Maj:t mod utnyttjande av den vakanta beställningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 4.

tillsätta beställning i 29 lönegraden utöver det i personalförteckningen upptagna

antalet dylika beställningar (jfr prop. 1948: 209, s. 123).

Då 30 lönegraden ansetts icke böra ingå i lönegradsserien för ingenjörpersonal,

ha ifragavarande beställningar för flygingenjör av 1. graden avsetts

skola fördelas på 31 och 29 lönegraderna (jfr prop. 1948:209, s. 122). Med

hänsyn bland annat till 1946 års militära förvaltningsutredning har slutlig fördelning

på nyssnämnda lönegrader av beställningarna i fråga icke kunnat göras.

Förslag av flygvapenchefen för innevarande och närmast föregående budgetår

om att utbyta ett antal av dessa beställningar mot beställningar i 31 lönegraden

ha därför icke biträtts (jfr prop. 1949: 135, s. 130 och 1950: 110, s. 120).

I skrivelse den 14 februari 1951 har chefen för flygvapnet anfört, att det

med hänsyn till svårigheterna att under nuvarande befordringsförhållanden

nyrekrytera och i flygvapnets tjänst bibehålla kvalificerad flygingenjörspersonal

vore nödvändigt att snarast vidtaga åtgärder för att förbättra befordringsförliållandena

för denna personal. Som en första åtgärd i detta avseende

borde från och med budgetåret 1951/52 24 beställningar i Ca 30 utbytas mot

samma antal beställningar i Ca 31, avsedda 18 såsom flottiljingenjörer och

6 såsom avdelningsingenjörer vid de centrala flygverkstäderna. Återstående

12 beställningar i Ca 30 borde tills vidare — i avvaktan på prövning av förvaltningsutredningens

förslag — bibehållas i nämnda lönegrad. Då vissa av

de nuvarande beställningshavarna i Ca 30 icke vore kompetenta för befordran

till flygdirektör av 2. graden, och alltså för befordran till beställningar i Ca

31 kunde ifrågakomma såväl beställninghavare i Ca 30 som Ca 29, kunde behovet

av beställningar i Ca 30 komma att överstiga 12. På grund härav borde

beställning i Ca 29 övergångsvis få ersättas med redan befintlig beställning

i Ca 30. Av befordringstekniska skäl borde vidare beställning för flygdirektör

av 2. graden — om den icke kunde besättas med kompetent innehavare — tills

vidare få ersättas med beställning för flygingenjör av 2. graden.

Departementschefen har anfört att han, ehuru han vore medveten om de

olägenheter ur befordringssynpunkt som uppkommit genom att återbesättande

av flygingenjörstjänst i 30 lönegraden icke finge ske, alltjämt vore förhindrad

tillstyrka förslaget om utbyte av vissa tjänster i denna löngrad mot högre

tjänster.

Antalet verkmästare, mästare och flygtekniker har för fullt genomförd personalorganisation

(jfr prop. 1948: 206, s. 455, samt 1950: 110, s. 111 och 120)

beräknats till 25 verkmästare av 1. klassen i Ca 21, 17 verkmästare av 2.

klassen i Ca 19, 91 mästare av 1. klassen i Ca 18, 198 mästare av 2. klassen

i Ca 16 och 1 987 flygtekniker i Ca 12.

I gällande personalförteckning finnas uppförda följande beställningar för

verkmästare, mästare och flygtekniker, nämligen 28 verkmästare av 1. klassen,

av vilka 3 för centrala flygverkstäder avsedda beställningar vid nuvarande

innehavares avgång skola vakantsättas, 21 verkmästare av 2. klassen, vilka

beställningar i mån av avgångar skola nedbringas till 17, 84 mästare av 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Statsutskottets utlåtande nr 4.

klassen, 181 mästare av 2. klassen och 1 750 flygtekniker. Chefen för flygvapnet

har med tillstyrkan av civilförvaltningen och departementschefen

föreslagit, att från och med nästa budgetår antalet beställningar ökas med

7 mästare av 1. klassen till 91, 17 mästare av 2. klassen till 198 och 237 flyg

tekniker till 1 987 samt minskas med 1 verkmästare av 2. klassen till 20.

7. Enligt propositionen 1948: 206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser

till 258, varav 19 förste flottiljpoliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser

(Ca 14). Hittills ha inrättats beställningar för 8 förste flottiljpoliser och 96

flottiljpoliser. Nu föreslås utökning med 4 respektive 52 beställningar, vilket

skulle möjligöra, att flottiljpolisorganisationen kunde genomföras vid ytterligare

fyra flottiljer.

9. I gällande personalförteckning finnas för Roslagens flygkår (F2) uppförda

två tjänster för förrådsvaktmästare i Ca 12. Enligt till förteckningen

meddelad föreskrift skall vid uppkommande ledigheter i nämnda tjänster

frågan om desammas återbesättande underställas Kungl. Maj:ts provning (jfr

prop. 1949: 135, s. 132 o. f.).

Departementschefen tillstyrker förslag av chefen för flygvapnet att, sedan

en av de båda ordinarie förrådsvaktmästartjänsterna vid F2 blivit vakant,

densamma överföres till flygvapnets centrala skolor. Härvid kunde en extra

förrådsvaktmästartjänst i Cg 12, vilken enligt Kungl. Maj:ts medgivande må

finnas inrättad vid skolorna, indragas.

10. Departementschefen har förordat, att i enlighet med principerna för reglerad

befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 25 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skrivoch

kontorsgöromål med följande fördelning:

flygstaben 3,

flygförbanden 18, av vilka 3 vid vardera av F 8 och F 10, 2 vid envar

av F 1, F 4 och F 13 samt 1 vid envar av F 5, F 9, F 16—F 18 och F 21,

väderlekstjänsten 3,

flygkadettskolan 1.

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar uppgå

till 52 000 000 kronor eller 3 800 000 kronor mera än det belopp, som anvisats

för innevarande budgetår.

TJtslcottet, som i det föregående yttrat sig i vissa personalfrågor, som

beröra flera försvarsgrenar, har ansett sig kunna godtaga de jämkningar i flygvapnets

personalorganisation som departementschefen i förevarande sammanhang

förordat.

De befintliga 36 beställningarna för flygingenjör av 1. graden i Ca 30 ha,

enär 30 lönegraden ansetts icke böra ingå i lönegradsserien för ingenjörspersonal,

avsetts skola fördelas på 31 och 29 lönegraderna. Med hänsyn bland

annat till 1946 års militära förvaltningsutredning har slutlig fördelning på

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 4.

nyssnämnda lönegrader av beställningarna i fråga icke kunnat göras. Kungl.

Maj:t har emellertid riksdagens bemyndigande att vid uppkommande vakans

i beställning som här avses med utnyttjande av den vakanta beställningen tillsätta

beställning i 29 lönegraden utöver i personalförteckningen upptaget antal

dylika beställningar. För nästa budgetår har chefen för flygvapnet liksom för

innevarande och närmast föregående budgetår föreslagit, att ett antal beställningar

i 30 lönegraden skola utbytas mot beställningar i 31 lönegraden. Departementschefen

har anfört, att han, ehuru han vore medveten om de olägenheter

ur befordringssynpunkt som uppkommit genom att återbesättande av flygingenjörstjänst

i 30 lönegraden icke finge ske, alltjämt vore förhindrad tillstyrka

flygvapenchefens förslag. I motionerna I: 395 och II: 524 yrkas, att i

enlighet med flygvapenchefens förslag 24 beställningar i 30 lönegraden omändras

till beställningar i 31 lönegraden. Motionärerna ha därvid bland annat

åberopat, att departementschefen föreslagit motsvarande utbyte av ett antal

mariningenjörsbeställningar i 30 lönegraden. Utskottet, som i det föregående

vid behandlingen av marinens motsvarande anslag tillstyrkt nyssnämnda förslag

beträffande mariningenjörerna, beklagar att departementschefen icke ansett

förhållandena medgiva ett dylikt utbyte även beträffande flygingenjörerna.

I den mån hänsyn till kommande prövning av förvaltningsutredningens föreliggande

organisationsförslag lagt hinder i vägen härför utgör även detta förhållande

en anledning att slutföra denna prövning så snart ske kan. I det

föregående under punkten 1 har utskottet redan uttalat önskemål härom.

Utskottet anser sig därför kunna utgå från att det skall bli möjligt för Kungl.

Maj:t att inom en snar framtid förelägga riksdagen förslag till erforderliga

förbättringar av befordringsläget för flygingenjörerna. I avvaktan härpå är

utskottet icke berett att i anledning av motionerna I: 395 och II: 524 tillstyrka

några åtgärder härutinnan. Motionerna avstyrkas alltså.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till

erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 395 och II: 524,

a) fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän

och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

flygvapnet, vilka till riksdagen i särskild ordning överlämnats,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 31 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis

1 050 000

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

113

3. Arvoden ocli särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................

5. Eörligt tillägg, förslagsvis ..........................

Summa kronor

180 000

15 400 000

5 070 000

52 700 000

Särskilda uppbördsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis ............................ 700 000

Nettoutgift kronor 52 000 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 52000000 kronor.

86:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 102, s. 142 och

143), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal å

reservstat för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

18 000 kronor.

87:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv. Kungl.

Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 103, s. 143—146) att

dels godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 januari 1951 föreslagit i fråga om aspirantutbildning av

reservofficerare i luftbevakningstjänst samt om premie för dylik utbildning,

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 110 (punkt 5, s. 50—54) föreslagit

riksdagen att godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 mar-s 1951 föreslagit i fråga om utbildning

och antagning av reservofficerare i flygförartjänst samt om premie för dylik

utbildning.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att reservanställda officerare

i luftbevakningstjänst i fortsättningen rekryteras även från reservofficersaspiranter,

som genomgått erforderlig utbildning. Dylik utbildning

borde igångsättas från och med sommaren 1951. Med hänsyn till föreliggande

personalbrister och nödvändigheten av att snabbt täcka dessa föreslås, att

antalet reservofficersaspiranter för de närmaste åren bestämmes till högst 40.

Utbildningen av reservofficerare föreslås i avvaktan på närmare erfarenheter

skola omfatta förberedande utbildning under ca 3 månader med början i

juni månad och i omedelbar följd därmed fortsatt utbildning under ca 12 inåna
8—»os

»i Bihav g till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 4.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 4.

der, reservofficerskurs, första perioden, under ca 3 månader under därpå följande

sommarhalvår samt i omedelbar anslutning härtill eller under nästföljande

sommarhalvår reservofficerskurs, andra perioden, under ca Fri

månad. Utbildningen förutsattes skola samordnas med utbildningen av

befälsvärnpliktiga i luftbevakningstjänst.

I fråga om tjänstgöringsskyldighet, avlönings- och pensionsförmåner m. m.

föreslås bestämmelserna i reservbefälskungörelsen för flygvapnet (SFS

1943: 817) rörande reservofficerare i marktjänst äga motsvarande tillämpning

för reservofficerare i jluftbevakningstjänst. Med hänsyn till den avsedda

tjänstgöringens art anses det bästa utbytet som regel uppnås, om repetitionsövning

uppdelas i omgångar. I avvaktan på ytterligare erfarenheter föreslås,

att repetitionsövning för här ifrågavarande nyanställda reservofficerare får

fullgöras i högst tre omgångar. Ökade rese- och traktamentskostnader kunna

uppstå genom denna uppdelning. Dessa merkostnader anses emellertid val

motiverade av att bättre utbyte av tjänstgöringen vinnes härigenom och av

att en på sådant sätt ordnad tjänstgöring i regel torde vara mera förmånlig

för den enskilde i hans civila värv, vilket underlättar rekryteringen.

Premie föreslås skola utgå till reservofficersaspirant i luftbevakningstjänst

i likhet med vad som gäller för reservintendentsaspirant vid flygvapnet.

Kostnaderna under budgetåret 1951/52 för ifrågavarande aspirantutbildning

har chefen för flygvapnet uppskattat till i runt tal 90 000 kronor, varav

omkring 78 000 kronor i direkta värnpliktskostnader och 12 000 kronor i

lärara rvoden. Flygvapenchefen framhåller dock att dessa kostnader endast

i ringa grad innebära en ökning av de sammanlagda försvarskostnadema,

enär de som enligt förslaget skulle undergå aspirantutbildning ändock

skulle ha fullgjort värnpliktstjänstgöring.

Departementschefen har tillstyrkt ifrågavarande förslag med den ändringen

att premie till här ifrågavarande reservofficersaspirant bestämmes till 2 500

kronor.

- Före varande anslag påverkas enligt departementschefen icke under nästa

budgetår av vad i det föregående föreslagits.

Kategorierna reservofficerare i flygförartjänst, underofficerare

i dylik tjänst och värnpliktiga flygförare ställdes under avveckling i samband

med att vid 1946 års riksdag fattades beslut om att införa den nya kategorien

manskapsanställda flygförare, nu benämnda fältflygare. För tjänstgöring såsom

flygförare rekryteras alltså numera endast officerare på aktiv stat och fält

flygare. Denna rekrytering har emellertid icke tillfört flygvapnet tillräckligt

antal flygförare, varför en allvarlig brist på flygförare i krigsorganisationen

hotar att uppstå. I detta läge har det synts departementschefen vara en beredskapsangelägenhet

av vikt att åtgärder vidtagas, som äro ägnade att tillförsäkra

flygvapnet en i möjligaste mån betryggande tillgång till flygförare. Härvid

har departementschefen funnit annan utväg icke stå till buds än att i

enlighet med förslag av chefen för flygvapnet ånyo utbilda och antaga reserv
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

115

officerare i flygförartjänst. Departementschefen har därför trots de betänkligheter

ur kostnadssynpunkt som förslaget inger tillstyrkt detsamma. Härvid

har departementschefen förutsatt att anordningen i fråga skall tillämpas endast

övergångsvis i avvaktan på att rekryteringen av flygande officerare på

aktiv stat och fältflygare kan få tillräcklig omfattning.

Utbildningen av reservofficersaspiranterna avses skola igångsättas sommaren

1951. Då kapaciteten vid flygskola 1 vid F5 i år är omkring 100 utgående

elever och omkring 40 officersaspiranter och fältflygare beräknas fullfölja

den flygkurs som påbörjas innevarande år, har samma år plats ansetts

kunna beredas för 60 reservofficersaspiranter, mosvarande med normal gallring

omkring 120 inryckande elever.

lieservofficersaspiranerna avses skola utbildas under sammanlagt omkring

26 månader, varav, i överensstämmelse med vad som gäller beträffande andra

flygförarelever, grundläggande flygutbildning omkring 10 månader och grundläggande

flygslagsutbildning omkring 12 månader. Härtill skulle komma

reservofficerskurs under 4 månader.

Premie föreslås skola utgå till reservofficersaspirant i flygförartjänst med

tillhopa 3 000 kronor, varav 1 000 kronor efter grundläggande flygslagsutbildning,

första perioden, och med 2 000 kronor efter grundläggande flygslagsutbildning,

andra perioden.

Efter antagning till reservofficerare avses vederbörande skola fullgöra

repetitionsövningar i enlighet med vad som enligt 9 § 1 mom. b. reservbefälskungörelsen

för flygvapnet (SFS 1943: 817) gäller för i flygtjänstbefattning

placerad reservanställd personal. Emellertid föreslås, att repetitionsövningarna

skola få delas upp i högst tre omgångar.

Någon medelsanvisning för budgetåret 1951/52 utöver för samma budgetår

redan äskade anslag har angivits icke vara erforderlig i anledning av ifrågavarande

aspirantutbildning.

Utskottet. Behovet av reservofficerare i luftbevakningstjänst hade vid 1948

års försvarsbeslut avsetts skola under luftbevakningens uppsättningsperiod

täckas bland annat genom att taga i anspråk befintliga reservofficerare ur de

tre försvarsgrenarna. Enligt vad chefen för flygvapnet framhållit, har denna

personal med nuvarande krav på luftbevakningspersonalen allenast begränsad

användbarhet i luftbevakningstjänst och bedömts endast i ringa omfattning

kunna användas i ett flertal numera tillkomna betydelsefulla tjänstegrenar

inom luftbevakningen. Departementschefen har därför tillstyrkt ett av flygvapenchefen

framställt förslag att reservanställda officerare i luftbevakningstjänst

rekryteras även från reservofficersaspiranter, som genomgått erforderlig

utbildning. Med hänsyn till behovet av väl utbildad personal, förtrogen med

den organisation och utrustning, som nu successivt införas vid luftbevakningen,

anser sig jämväl utskottet böra biträda förslaget i fråga.

I det läge som uppkommit genom att en för flygvapnets krigsorganisation

tillräcklig rekrytering av officerare på aktiv stat och fältflygare icke kunnat

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 4.

genomföras, synes det även utskottet vara en viktig beredskapsangelägenhet

att åtgärder vidtagas, som äro ägnade att tillförsäkra flygvapnet en betryggande

tillgång till flygförare. Utskottet tillstyrker därför förslaget om att

ånyo utbilda och antaga reservofficerare i flygförartjänst. Då dylika reservofficerare

utgöra en för staten mycket dyrbar personalkategori förutsätter utskottet

i likhet med departementschefen, att anordningen i fråga skall tilllämpas

endast övergångsvis i avvaktan på att rekryteringen av flygande officerare

på aktiv stat och fältflygare kan få tillräcklig omfattning.

Utskottet anser sig kunna godtaga vad som föreslagits beträffande utbildnings-

och tjänstgöringsförhållandena för reservofficerare i luftbevaknings- och

i flygförartjänst. Vidare kan utskottet tillstyrka, att de utbildningspremier,

som böra utgå till dessa reservofficerare, bestämmas till 2 500 respektive 3 000

kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet, som icke funnit anledning till

erinran mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen,

att riksdagen må

a) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 3 januari 1951 föreslagit i fråga om

aspirantutbildning av reservofficerare i luftbevakningstjänst

samt om premie för dylik utbildning;

b) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 mars 1951 föreslagit i fråga om

utbildning och antagning av reservofficerare i flygförartjänst

samt om premie för dylik utbildning;

c) till Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

88:o) Flygvapnet: Rekryteringskostnader. Flygvapnet: Ekiperiugsersättningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag

(punkterna 104 och 105, s. 146 och 147), innebärande beträffande förstnämnda

anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda anslag en av belastningen

å anslaget föranledd höjning med 40 000 kronor, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Flygvapnet: Rekryteringskostnader ett förslagsanslag av

90 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar ett förslagsanslag

av 740 000 kronor.

89:o) Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal. I enlighet med

Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 106, s. 147 och

148), innebärande en anslagsminskning med 550 000 kronor, beroende i huvudsak

på att vid försvaret kollektivavtalsanställda eldare, med undantag av de

säsonganställda, skola överföras till tjänstemannaanställning, hemställer utskottet,

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

200 000 kronor.

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

90:o) Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 107, s. 148 och

149), innebärande en anslagsminskning med 800 000 kronor, beroende bland

annat på minskat antal tjänstgöringsdagar, får utskottet, som vid behandlingen

av arméns motsvarande anslag yttrat sig i anledning av väckt motion angående

penningbidrag m. m. åt de värnpliktiga, hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

3 700 000 kronor.

91 :o) Flygvapnet: Familjebidrag. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 108, s. 149), innebärande en anslagshöjning

med 100 000 kronor, får utskottet under hänvisning till vad utskottet

under arméns motsvarande anslag anfört, hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Sjukvård.

92:o) Flygvapnet: Sjukvård. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 109, s. 149), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

Reseersättningar m. m.

93:o) Flygvapnet: Reseersättningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 110, s. 150), innebärande en av

belastningen å anslaget föranledd höjning med 250 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

Expenser in. in.

94:o) Flygvapnet: Bränsle in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 111, s. 150), innebärande en av belastningen

å anslaget föranledd minskning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Bränsle m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 700 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 4.

95:o) Flygvapnet: Telefon ni. m. Flygvapnet: Övriga expenser m. in. I

enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna

112 och 113, s. 151 och 152), innebärande beträffande förstnämnda anslag

en höjning med 100 000 kronor, beroende på merkostnader i anledning av att

luftbevakningen överförts till flygvapnet, och beträffande sistnämnda anslag

oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Flygvapnet: Telefon in. ra. ett förslagsanslag av 1100 000

kronor;

b) till Flygvapnet: Övriga expenser ra. in. ett reservationsanslag

av 120 000 kronor.

Mathållning.

96.o) Flygvapnet: Mathållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 114, s. 152 och 153), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

97:o) Flygvapnet: Beklädnad in. in. Flygvapnet: Inventarier m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna

115 och 116, s. 153—156), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrat

belopp och beträffande sistnämnda anslag en höjning med 100 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Flygvapnet: Beklädnad in. ra. ett reservationsanslag av

3 000 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Inventarier in. ra. ett reservationsanslag av

500 000 kronor.

98.o) Flygvapnet: Tvätt. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

ni 1 framställda förslag (punkt 117, s. 156), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Tvätt för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Övningar m. m.

99:o) Flygvapnet: övningar in. m. Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna

118 och 119, s. 156 och 157), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Flygvapnet: övningar m. m. ett reservationsanslag av

3 500 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten ett reservationsanslag

av 18 000 kronor.

Flyg materiel m. m.

100:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. in. Kungl. Maj:t bär

i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 120, s. 158—161) att dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att i enligliet med vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 3 januari 1951 förordats medgiva utläggande av beställningar

å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 151 miljoner kronor, dels

ock till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 185 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ohlon, Andrén och Gränebo (1:174) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin (11:231), i vilka

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att inom ramen

för det av 1948 års riksdag fattade principbeslutet de fyra ännu återstående

oförstärkta dagjaktflottiljerna inom flygorganisationens ram skola förstärkas

med femtio procent så snart ske kan, att bemyndiga Kungl. Maj:t att utlagga

beställningar å flygmateriel inom en kostnadsram av 211000 000 kronor, att

till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 197 000 000 kronor samt att beträffande nattjaktflottiljen

och luftbevakningen förslag snarast framlägges i enlighet med motionernas

syfte,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar öhman och Norling (I: 247) samt den andra inom andra kammaren

av herr Hagberg i Luleå in. fl. (II: 327), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 231 och II: 327.

Sedermera har Kungl. Maj: t i propositionen nr 110 (punkt 12, s. 180—184)

— med ändring av i statsverkspropositionen härutinnan framlagda förslag —

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 mars 1951 anförts medgiva

utläggande av beställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

270 miljoner kronor, dels ock till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 255 000 000 kronor.

I skrivelse den 28 september 1950 hade flygförvaltningen bland annat

hemställt om nytt beställningsbemyndigande för budgetåret 1950/51 — ut
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 4.

över flygvapnets kostnadsram — om 24,7 miljoner kronor för anskaffning

av moderna nattjaktplan utöver det antal, som kunde anskaffas inom ramen

för tidigare lämnade bemyndiganden inom flygvapnets kostnadsram.

Vid anmälan av propositionen 1950:251 angående forcering av vissa

materielanskaffningar för försvaret m. m. tillstyrkte departementschefen av

flygförvaltningen föreslagen anskaffning av dylika flygplan inom flygvapnets

kostnadsram men var däremot icke beredd förorda anskaffning av flygplan utöver

kostnadsramen.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 227 uttalade statsutskottet, som

anslöt sig till det i propositionen framlagda förslaget om anskaffning av nattjaktplan,

att utskottet ansåge självfallet, att Kungl. Maj:t, icke minst med

tanke på den flygande personalens säkerhetskrav — antalet haverier och därvid

inträffade dödsfall hade varit oroande många vid vår första nattjaktflottilj

— hade sin uppmärksamhet riktad på frågan rörande möjligheterna att

ytterligare komplettera beståndet av moderna och möjligast driftsäkra nattjaktplan.

Vid anmälan av statsverkspropositionen anförde departementschefen att,

därest en undersökning skulle visa, att möjligheter förelåge att utöka anskaffningen

av nattjaktplan utöver vad som i nyssnämnda proposition förutsatts,

hans avsikt vore att ånyo anmäla frågan om anskaffning av här avsedda flygplan.

I samband därmed finge även ånyo övervägas frågan om luftbevakningens

fortsatta modernisering.

Vid anmälan av propositionen nr 110 har departementschefen anfört

följande.

»Enligt numera föreliggande upplysningar synes det vara möjligt att,

därest anskaffning från utlandet av moderna natt jaktplan kan genomföras,

låta anskaffningen omfatta hela det antal flygplan, som erfordras för

omsättning av nattjaktflottiljens flygplansbestånd. Med hänsyn till betydelsen

av att ha nattjaktflottiljen i sin helhet utrustad med moderna flygplan

anser jag mig böra tillstyrka, att flygförvaltningen bemyndigas utlägga beställning

å — förutom det antal plan som förutsatts i 1950 års riksdags beslut

— det ytterligare antal plan som erfordras för flottiljen. Detta innebär, att

kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel m. m., liksom ock flygförvaltningens

bemyndigande att utlägga beställningar, behöver utökas med i runt

tal 25 miljoner kronor. Utbetalningarna under budgetåret 1951/52 i anledning

av den utökade beställningen kunna beräknas till 10 miljoner kronor.

Den av 1948 års riksdag fastställda kostnadsramen för anskaffning av flyg

materiel m. m. innebar, att luftbevakningen jämte jaktstridsledning

skulle utbyggas och moderniseras inom allenast de ur luftförsvarssynpunkt

viktigaste delarna av vårt land. Enligt en inom flygledningen verkställd och

i 1950 års statsverksproposition (Bil. 6, punkt 117) berörd utredning skulle

en fullständig utbyggnad av luftbevakningen kräva avsevärt högre kostnader.

Flygförvaltningen föreslog, med en viss begränsning av det totala programmet,

att ytterligare 80,8 miljoner kronor skulle beräknas för ändamålet, Eu
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

121

ligt beslut av 1950 års riksdag vid dess höstsession har det ursprungliga programmet

tills vidare utökats med åtgärder för en beräknad kostnad av 8 miljoner

kronor.

Med hänsyn till den stora vikt, som luftbevakningen numera måste tillmätas

såväl ur militär synpunkt som med hänsyn till civilförsvaret, anser jag

det nödvändigt att beslut nu fattas om genomförande av det av flygförvaltningen

framlagda förslaget i dess helhet. Detta innebär, att kostnadsramen

för anskaffning av flygmateriel m. m. ökas med (30,8 — 8,o =) 22,8 miljoner

kronor. Flygförvaltningen torde böra bemyndigas att under budgetåret

1951/52 utlägga beställningar för programmets genomförande inom ramen

för 8 miljoner kronor. De mot angivna beställningar svarande utgifterna

under budgetåret 1951/52 uppskattar jag till 5 miljoner kronor.

Enligt numera verkställd utredning beräknar flygförvaltningen, att belastningen

å betalningsanslaget till anskaffning av flygmateriel

m. m. under budgetåren 1950/51 och 1951/52 kommer att — oavsett i det föregående

berörda organisationsförstärkningar — med icke mindre än 87 miljoner

kronor överstiga vad som står till förfogande för budgetåret 1950/51

jämte det i årets statsverksproposition äskade anslaget för nästa budgetår.

Av merkostnaderna angivas 55,7 miljoner kronor belöpa på prisstegringar

medan återstoden i huvudsak föranledes av vissa av beredskapsskäl vidtagna

åtgärder. Det avsevärda belopp som beräknats för prisstegringar förklaras

delvis av att beräkningarna rörande kostnaderna för flygmaterielanskaffningen

i stort sett icke justerats sedan år 1948. Det har icke varit möjligt

att på den korta tid som stått till buds närmare granska de av flygförvaltningen

framlagda beräkningarna. Jag är därför icke beredd att nu föreslå,

att desamma skola föranleda uppräkning av flygvapnets kostnadsram.

Denna fråga torde böra upptagas till prövning i samband med behandlingen

av flygförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1952/53. Då det emellertid

icke bör riskeras, att den av statsmakterna beslutade flygmaterielanskaffningen

fördröjes av brist på betalningsmedel, anser jag mig böra tillstyrka,

att de av flygförvaltningen äskade beloppen nu anvisas. Jag beräknar således

för budgetåret 1950/51, utöver redan anvisade anslag, ytterligare 32 miljoner

kronor och för budgetåret 1951/52, utöver det i statsverkspropositionen

äskade anslaget, 55 miljoner kronor. Hos riksdagen äskat bemyndigande att

utlägga beställningar bör ökas med motsvarande belopp, tillhopa 87 miljoner

kronor. Jag återkommer i annat sammanhang till frågan om anvisande

av medel å tilläggsstat för nästa budgetår.

Sammanfattningsvis innebära de här framlagda förslagen,

att gällande kostnadsram för anskaffning av flygmateriel m. m., enligt årets

statsverksproposition 1 227," miljoner kronor, ökas med (25 + 22,8 = ) 47,8

miljoner kronor;

att det bemyndigande att utlägga beställningar å flygmateriel m. m. inom

ramen för 151 miljoner kronor som äskats i statsverkspropositionen ökas med

(25 + 8 + 87=) 120 miljoner kronor till i avrundat tal 270 miljoner kronor,

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisas ett

reservationsanslag av 32 miljoner kronor till anskaffning av flygmateriel

m. m.; samt

att reservationsanslaget till anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåret

1951/52 upptages till (185 + 10 + 5 + 55 =) 255 miljoner kronor.»

Utskottet. I sitt av 1950 års riksdag godkända utlåtande nr 227 tillstyrkte

utskottet föreslagen anskaffning av nattjaktplan inom flygvapnets kostnadsram

och uttalade i samband därmed, att utskottet förutsatte att Kungl. Maj:t hade

sin uppmärksamhet riktad på frågan rörande möjligheterna att ytterligare

komplettera beståndet av moderna och möjligast driftsäkra dylika plan.

I den föreliggande propositionen nr 110 har Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande

för flygförvaltningen att utlägga beställningar å — förutom det

antal nattjaktplan som förutsattes i 1950 års riksdagsbeslut —- det ytterligare

antal plan som erfordras för nattjaktflottiljen. I anslutning till vad utskottet

i det föregående anfört tillstyrker utskottet Kungl. Ma j ds ifrågavarande förslag,

vilket innebär att kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel m. m.,

liksom ock flygförvaltningens bemyndigande att utlägga beställningar, kommer

att ökas med i runt tal 25 miljoner kronor. Utbetalningarna i anledning

härav beräknas för nästa budgetår till 10 miljoner kronor.

I den förenämnda propositionen nr 110 har Kungl. Majd även framlagt förslag

om utbyggnad och modernisering av luftbevakningen i enlighet med flygförvaltningens

framställning i ämnet. På av departementschefen anförda skäl

vill utskottet jämväl biträda detta förslag. Till följd härav bör kostnadsramen

för anskaffning av flygmateriel m. m. ökas med ytterligare 22,8 miljoner kronor.

För nästa budgetår har för ändamålet räknats med ett beställningsbemyndigande

av 8 miljoner kronor och ett betalningsanslag av 5 miljoner

kronor.

Med hänsyn till vad sålunda föreslagits torde de vid riksdagens början

väckta motionerna I: 174 och II: 231, i vad de avse förslag om anskaffning av

nattjaktplan och modernisering av luftbevakningen, icke böra påkalla någon

liksdagens åtgärd.

Kungl. Maj it hade i statsverkspropositionen under förevarande punkt begärd

bemyndigande att utlägga beställningar å flygmateriel in. m. inom en

kostnadsram av 151 miljoner kronor samt ett anslag av 185 miljoner kronor

för likvidering av dylika beställningar ävensom beräknat kostnadsramen för

anskaffning av flygmateriel m. m. till 1 227,2 miljoner kronor.

Till följd av det ovan anförda kommer flygvapnets kostnadsram att ökas

med 47,8 miljoner kronor till 1 275,o miljoner kronor.

Departementschefen har framhållit, att till följd av prisstegringar och vissa

av beredskapsskäl vidtagna åtgärder belastningen å betalningsanslaget under

budgetåren 1950/51 och 1951/52 kommer att — oavsett i det föregående berörda

organisationsförstärkningar -— med icke mindre än 87 miljoner kronor överstiga

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

123

vad som står till förfogande för budgetåret 1950/51 jämte förenämnda i årets

statsverksproposition äskade anslag för nästa budgetår. Med hänsyn härtill

finner utskottet sig böra tillstyrka, att av nämnda belopp 32 miljoner kronor

anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår, varom utskottet gör hemställan

i särskilt utlåtande denna dag, och att 55 miljoner kronor anvisas för

nästa budgetår.

I förhållande till statsverkspropositionen skulle alltså beställningsbemyndigandet

ökas från 151 miljoner kronor med 120 miljoner kronor till i avrundat

tal 270 miljoner kronor och betalningsanslaget med 70 miljoner kronor

till 255 miljoner kronor.

Enligt beslut av 1948 års riksdag skulle ett av Kungl. Maj:t då framlagt förslag

att inom flottilj organisationens ram med 50 % förstärka flygvapnets tio

dagjaktflottiljer i princip läggas till grund för en successiv förstärkning av

dagj akt flyget. Samtidigt fattades beslut att i första hand tre dagjaktflottiljer

skulle förstärkas enligt angivna grunder. Vid 1949 års riksdag fattades beslut

om förstärkning av dagjaktflyget vid ytterligare tre flottiljer.

Utskottet, som anser att 1948 års riksdagsbeslut bör fullföljas, vill emellertid

icke nu ingå på frågan i vilken takt den fortsatta förstärkningen bör ske.

Detta torde få bliva beroende på våra ekonomiska och materiella resurser.

Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt förberörda utlåtande nr 227 uttalade

tvivel beträffande möjligheterna att för den inhemska produktionen

av ytterligare dagjaktplan anskaffa erforderlig arbetskraft. Att svårigheter

för närvarande föreligga såväl på detta område som i materielavseende torde

vara uppenbart. Något ingripande från riksdagens sida i syfte att på sätt i

motionerna 1:174 och II: 231 föreslagits påskynda en fortsatt utbyggnad av

dagjaktflyget anser utskottet icke böra ifrågakomma. Ej heller vill utskottet

biträda det i samma motioner gjorda yrkandet att riksdagen skulle för förstärkningens

genomförande dels lämna ett beställningsbemyndigande av 60

miljoner kronor och dels ett anslag av 12 miljoner kronor. Förenämnda båda

motioner, i nu berörda delar, avstyrkas alltså.

Med hänsyn till den ställning, utskottet i det föregående intagit till frågan

om medelsanvisningen under förevarande punkt, följer, att utskottet icke

biträder motionerna I: 247 och II: 327, såvitt nu är i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 174 och II: 231 ävensom I: 247 och

II: 327, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 mara 1951 anförts

medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel m. in. inom

en kostnadsram av 270 miljoner kronor;

b) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 255 000 000

kronor.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 4.

II. att motionerna I: 174 och II: 231, i vad de avse ingripande

från riksdagens sida i fråga om fullföljande så snart ske kan av

1948 års riksdags principbeslut om förstärkning av dagjaktflyget,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

III. att motionerna I: 174 och II: 231, i vad de avse förslag

om anskaffning av nattjaktplan och modernisering av luftbevakningen,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

101 :o) Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Kungi.

Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 121, s. 161—163)

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 48 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 44 000 000 kronor.

Flygförvaltningen har yrkat en höjning av anslaget med 11 764 000 kronor.

Departementschefen har ansett sig icke kunna finna, att utgiftsbelastningen

hittills på detta anslag ger fog för en så kraftig höjning som flygförvaltningen

föreslagit. Utgifterna under budgetåret 1949/50 stannade vid omkring 40,5

miljoner kronor. Därvid är att märka, att de ökade priserna på drivmedel till

följd av krondevalveringen gjort sig gällande under större delen av nämnda

budgetår. På anslaget finnas alltjämt vissa reservationsmedel, vid utgången

av budgetåret 1949/50 omkring 7.3 miljoner kronor. Det har synts departementschefen

med hänsyn härtill icke nödvändigt att höja anslaget i den omfattning

som flygförvaltningen äskat. Angelägenheten att i nuvarande statsfinansiella

läge begränsa statsutgifterna tvingar, framhåller departementschefen,

till återhållsamhet även i fråga om ett anslag som det förevarande.

Det är, fortsätter departementschefen, icke möjligt att tillstyrka större

anslag för nästa budgetår till drift och underhåll av flygmateriel än 48 000 000

kronor. Departementschefen utgår ifrån att denna begränsning i förhållande

till äskandet icke skall i alltför hög grad behöva hämma flygvapnets verksamhet.

Utskottet. På av departementschefen anförda skäl finner utskottet sig böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel

ni. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 48 000 000 kronor.

102:o) Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 122, s. 164), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

125

Fastigheter.

103:o) Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Flygvapnets

delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande

ändamål (proposition nr 1, bilaga 6, punkt 123, och proposition nr 88)

har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 110), varom utskottet

velat här

erinra.

Bidrag och understöd.

104:o) Flygvapnet: Understöd åt privatflyget. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 124, s. 164 och 165),

innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Understöd åt privatflyget för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 300 000

kronor.

VISSA FÖR FÖRSVARET GEMENSAMMA ÄNDAMÅL.

Sjökarteverket.

105:o) Sjökarteverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1

föreslagit riksdagen (punkt 125, s. 166—169) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för sjökarteverket,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock

till Sjökarteverket: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 776 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 813 000 kronor.

Departementschefens förslag innebär, att tjänsten för föreståndare för

nautiska avdelningen, byrådirektör i Ca 29, indrages ävensom att nautiska

avdelningens nuvarande arbetsuppgifter fördelas mellan jordmagnetiska avdelningen

och sjökortsavdelningen i huvudsak i enlighet med av styrelsen för

sjökarteverket framställt förslag. Vidare föreslås, att tjänsten för föreståndare

för jordmagnetiska avdelningen, nu i Ca 29, uppflyttas till 31 lönegraden.

I övrigt räknas allenast med automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot den föreslagna omorganisationen

liksom ej heller mot att tjänsten för föreståndare för jordmagnetiska

avdelningen uppflyttas från 29 till 31 lönegraden. Kostnadsberäkningarna

synas kunna godtagas.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för sjökarteverket uppföra ytterligare

en tjänst för byrådirektör i lönegrad Ca 31 och ur förteckningen

utesluta två tjänster för byrådirektör i lönegrad Ca 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för sjökarteverket, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52;

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... 405 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ...................................................... 8 340

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............ 208 000

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis ........................ 81 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 73 660

Summa kronor 776 000

c) till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 776 000 kronor.

106:o) Sjökarteverket: Omkostnader. Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet.

Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska

byrån. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda

förslag (punkterna 126-—128, s. 169), innebärande oförändrade anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Sjökarteverket: Omkostnader ett förslagsanslag av

300 000 kronor;

''b) till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

ett reservationsanslag av 620 000 kronor;

c) till Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska

byrån ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

Krigsarkivet.

107:o) Krigsarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1

föreslagit riksdagen (punkt 129, s. 170—172) att dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för krigsarkivet, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 153 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 151 000 kronor.

Krigsarkivarien har upprepat sitt tidigare framförda förslag att en arkivarietjänst

i Ce 26 hänföres till Ca 29.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1950: 4 har riksdagens statsutskott

uttalat, att det förefölle utskottet, som om arbetsuppgifterna för innehavaren

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

127

av itu ifrågavarande arkivarietjänst vore i stort sett likvärdiga med dem, som

ankomme på förste arkivarier i riksarkivet, vilka vore placerade i 29 lönegraden.

Det syntes därför med fog kunna ifrågasättas, om icke jämställdhet

även i lönehänseende dessa befattningshavare emellan vore berättigad. Utskottet

förutsatte, att denna fråga bleve av Kungl. Maj:t föremål för närmare

överväganden vid anslagsäskandena till ett kommande år.

Med hänsyn till den stränga sparsamhet med löneutgifter som alltjämt

måste iakttagas har departementschefen ansett sig förhindrad att för nästa

budgetår framlägga förslag om ändrad lönegradsplacering för arkivarietjänsten.

Anslagshöjningen är föranledd av automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet vidhåller sitt föregående år gjorda uttalande, att arbetsuppgifterna

för innehavaren av arkivarietjänsten i lönegrad Ce 26 äro i stort sett

likvärdiga med dem, som ankomma på förste arkivarie i riksarkivet, vilka äro

placerade i 29 lönegraden. Med hänsyn till de statsfinansiellt betingade kraven

på sträng återhållsamhet med löneutgifter vill utskottet icke nu framställa

något yrkande om lönegradsuppflyttning av ifrågavarande tjänst.

De av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsarkivet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis — 43 100

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis ...................................... 34 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 80 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. 18 300

Summa kronor 177 200

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........... 24 200

Nettoutgift kronor 153 000

b) till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 153 000 kronor.

1.08:o) Krigsarkivet: Omkostnader. Krigsarkivet: Samlingars konservering

m. in. I enlighet med Kungl. Maj ds i propositionen nr 1 framställda

förslag (punkterna 130 och 131, s. 172), innebärande oförändrade anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Krigsarkivet: Omkostnader ett förslagsanslag av 25 000

kronor;

b) till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. in. ett reservationsanslag

av 1 900 kronor.

Armémuseum.

109:o) Armémuseum: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1

föreslagit riksdagen (punkt 132, s. 172—174) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för armémuseum,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för armémuseum,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Armémuseum:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

89 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att från och med budgetåret 1951/52 vid

armémuseum inrättas en preparatorstjänst i Ca 13 och en tjänst för hantverkare

i Ca 10 i utbyte mot en biträde stjänst för textilvården i Ca 10 och en

vaktmästartjänst i Ca 9. Vidare föreslår departementschefen, att en tjänst

för expeditionsvakt i Ca 9, på vars innehavare ankomma vissa uppgifter beträffande

ledningen av vaktmästarpersonalen och dess fördelning till tjänstgöring,

uppflyttas till förste museivakt i Ca 11. Beträffande en nu befintlig

tjänst för rustmästare i Ca 17, som förutsatts skola utbytas mot tjänst i Ca 14,

bör enligt departementschefen gälla, att löneställningen skall omprövas av

Kungl. Maj:t, när tjänsten blir vakant.

Utskottet — som får erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända

utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 114 angående lönerevision

för vissa chefstjänstemän m. m. avstyrkt motionerna 1:383 och

II: 507 om förbättrad löneställning för, bland andra, styresmannen för armémuseum

— har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

föreslagna personalförändringarna vid armémuseum. Då utskottet

vidare kan godtaga den verkställda anslagsberäkningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för armémuseum uppföra tjänster

för en preparator i lönegrad Ca 13, en förste museivakt i

lönegrad Ca 11 och en hantverkare i lönegrad Ca 10 samt ur

förteckningen avföra tjänster för ett biträde för textilvården i

lönegrad Ca 10 och två vaktmästare i lönegrad Ca 9;

b) fastställa följande avlöningsstat för armémuseum, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 129

A vlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis — 60 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .............. 21000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 7 200

Summa kronor 89 000

c) till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 89 000 kronor.

110:o) Armémuseuin: Omkostnader. Armémuseum: Samlingars konservering-

m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda

förslag (punkterna 133 och 134, s. 174 och 175), innebärande beträffande förstnämnda

anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda anslag en

minskning med 1100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Armémuseum: Omkostnader ett förslagsanslag av 20 000

kronor;

b) till Armémuseum: Samlingars konservering m. m. ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt.

111 :o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 135) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 1310 000 kronor, har Kungl. Maj:t i

förberörda proposition nr 110 (punkt 13, s. 184—190) föreslagit riksdagen att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52,

dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 1 315 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Andrén (I: 390) och den andra inom andra kammaren av herr

Ujalmarson (II: 527) hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till

Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar anvisa, utöver vad av Kungl. Maj:t

föreslagits, ett anslag av 1 085 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde

få hänvisas till motionen I: 390.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1310 000

kronor.

Försvarets forskningsanstalt har i sina äskanden för nästa budgetår framställt

de förslag som framgå av följande tablå.

9—ags si Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 4.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Ökning

1. Personalförstärkningar m. in.

Kansliet.

Kamrerare Ca 27 — byrådirektör Ca 31 ................................. 1 356

Avdelning 1.

3 laboratorer Cp 9 ............................................................... 55 584

3 laboratorer Ce 31 48 492

2 förste forskningsingenjörer Ce 29 ....................................... 29 616

1 förste forskningsläkare Ce 29 ............................................. 14 808

1 forskningsingenjör Ce 27 ................................................... 13 428

Forskningsassistent Ce 25 — forskningsingenjör Ce 27 ............... 684

Avdelning 2.

3 laboratorer Cp 9 ............................................................... 55 584

2 laboratorer Ce 31 ............................................................ 32 328

I förste forskningsingenjör Ce 29 .......................................... 14 808

9 forskningsingenjörer Ce 27 ................................................ 120 852

Avdelning 3.

4 laboratorer Cp 9 ............................................................ 74112

1 laborator Ce 31 ............................................................... 16164

5 förste forskningsingenjörer Ce 29 ....................................... 74 040

II forskningsingenjörer Ce 27 ............................................. 147 708

2. Överflyttning av tjänster.

Ett antal tjänster i 24 och lägre lönegrader överflyttas från anslaget

till viss forskningsverksamhet ................................. 383 577

3. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar m. m.............................................. 6 000

Avrundning ........................................................................ 859

Summa kronor 1 090 000

Beträffande de motiv, som anförts till stöd för berörda förslag, hänvisas

till propositionen nr 110, s. 185—188.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

»Försvarets forskningsanstalt har nu varit i verksamhet i sex år. Under

denna tid har anstalten successivt utökats till en omfattning, som avsevärt

överstiger vad som planerades vid anstaltens inrättande. Utvecklingen har

såvitt avser personalorganisationen väsentligen omfattat forskare och teknisk

personal i övrigt, medan däremot anstaltens ledning och administrativa organ

förblivit i stort sett oförändrade. En översyn av anstaltsledningens organisation

har därför befunnits påkallad. Med hänsyn bland annat härtill har jag

enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1950 tillkallat en utredningsman

för att verkställa utredning rörande den centrala ledningen av

forskningsanstalten och dess avdelningar ävensom att i samband därmed ägna

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

131

uppmärksamhet åt frågan om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden.

Utredningsarbetet beräknas bli avslutat under år 1951.

I avvaktan på resultatet av utredningen kan jag icke tillstyrka någon förändring

beträffande kansliets personalorganisation. Ehuru jag är väl medveten

om behovet av att antalet befattningar vid anstaltens forskningsavdelningar,

främst i de högre lönegraderna, utökas, är jag i nuvarande statsfinansiella

läge likaledes förhindrad att föreslå någon dylik förstärkning av

anstaltens fasta organisation. Jag räknar alltså med oförändrad personalorganisation

såvitt avser anstaltens avlöningsanslag. Någon överflyttning av personalkostnader

från forskningsanslaget till avlöningsanslaget kan jag alltjämt

icke tillstyrka.

Med den ståndpunkt jag här intagit kan jag icke tillstyrka annan höjning

av avlöningsanslaget än den som föranledes av löneklassuppflyttningar m. m.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör i anledning

härav uppräknas med 6 000 kronor till 929 000 kronor. Anslagsposten

till rörligt tillägg torde för erhållande av en jämn anslagssumma böra minskas

med 1 000 kronor till 136 100 kronor. Övriga poster upptager jag till oförändrade

belopp.

I enlighet härmed upptager jag avlöningsanslaget till (1310 000 + 6 000 —

1 000=) 1315 000 kronor, innebärande en anslagshöjning om 5 000 kronor.»

Utskottet. I sitt förlidet år avgivna av riksdagen godkända utlåtande

rörande anslagen till försvarets forskningsanstalt påvisade utskottet, hurusom

anstalten successivt utökats till en omfattning, som avsevärt översteg

vad som planerades vid anstaltens inrättande. Utskottet, som till fullo delar

den uppfattningen, att den militärtekniska forskningen har en stor uppgift

att fylla för vårt försvar och att denna verksamhet bör intensifieras i den

mån våra resurser det medger, anser sig i nuvarande statsfinansiella läge

dock förhindrat att frångå Kungl. Maj:ts förslag. Detta innebär vad avlöningsanslaget

beträffar, att utskottet, som i likhet med departementschefen

visserligen anser fog föreligga för en förstärkning av anstaltens fasta organisation,

icke är berett tillstyrka någon ändring i personalorganisationen. Härvid

må erinras att såsom i propositionen upplysts utredning för närvarande

pågår rörande den centrala ledningen av anstalten och dess avdelningar, varvid

uppmärksamhet ägnas åt frågan om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden.

Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionerna I: 390 och II: 527

i här berörd del.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 390 och II: 527, såvitt nu är i fråga,

a) besluta, att någon ändring från och med nästa budgetår av

gällande personalförteckning för försvarets forskningsanstalt

icke -skall vidtagas;

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 4.

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret. 1951/52:

Avlöningsstat.

U tgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 233 000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt
ning,

förslagsvis ................................................ 9 100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................................... 13 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 929 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 136100

Summa kronor 1 320 500

Särskilda uppbörd smedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 5 500

Nettoutgift kronor 1 315 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 315 000 kronor.

112:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj: t i

propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 135) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 beräkna ett förslagsanslag av 235 000 kronor, bär Kungl. Maj:t i förberörda

proposition nr 110 (punkt 14, s. 190 och 191) föreslagit riksdagen

att till samma ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

235000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning

med 20 000 kronor, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 235 000

kronor.

113:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Sedan

Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 135) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1951/52 beräkna ett reservationsanslag av 5 900 000 kronor, har

Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 15, s. 191 och 192) föreslagit

riksdagen att dels till samma, ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 5 900 000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t

att medgiva att därutöver beställningar på materiel för försvarets forskningsanstalts

verksamhet må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

133

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Andrén (1:390) och den andra inom andra kammaren av herr

Hjalmar son (II: 527) hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte till

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet anvisa, utöver vad

av Kungl. Maj:t föreslagits, ett anslag av 2 600 000 kronor samt att riksdagen

måtte anvisa ett anslag av 160 000 kronor till uppgörande av evakueringsplan

för forskningsanstalten.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde

få hänvisas till motionen I: 390.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 400 000

kronor.

Försvarets forskningsanstalt har — under framhållande att kostnaderna

för forskningsverksamheten för nästa budgetår beräknas till 8 810 000 kionoi

men att anslaget syntes kunna gottskrivas inkomster å 1 010 000 kronor —

hemställt, att anslaget höjes med 2 400 000 kronor varjämte liksom för

innevarande budgetår hemställts om bemyndigande att utlägga beställningai

på materiel för forskningsverksamhet intill ett belopp av 1 500 000 kronoi

utöver anvisade anslagsmedel.

I skrivelse den 21 december 1950 har krigsmateriélverket efter samråd med

forskningsanstalten hemställt om ett anslag för budgetåret 1951/52 av 700000

kronor för utveckling och tillverkning inom landet av främst elektronrör.

Vidare har forskningsanstalten hemställt, att för uppgörande av evakueringsplan

för forskningsanstalten 160 000 kronor måtte anvisas.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

»Det är mig icke möjligt att i nuvarande statsfinansiella läge tillstyrka

högre anslag till viss forskningsverksamhet än 5 900 000 kronor, innebärande

en anslagshöjning om 500 000 kronor. Jag förutsätter, att inom lamen för

detta belopp skola bestridas erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning

inom landet av elektronrör, i den mån icke andra medel sta till fölfogande

därför. Någon särskild medelsanvisning för att förbereda anstaltens

evakuering kan jag icke heller tillstyrka. Liksom för innevarande budgetåi

bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva utläggande av materielbesfällningar

intill ett belopp av 1500 000 kronor utöver anvisade medel.»

Utskottet. Av skäl, som utskottet anfört under forskningsanstaltens aviöningsanslag,

anser utskottet sig jämväl beträffande nu ifrågavarande anslag

böra stanna vid Kungl. Maj:ts förslag. Liksom departementschefen kan

ej heller utskottet nu förorda någon särskild medelsanvisning för att förbereda

anstaltens evakuering. Härav följer, att utskottet avstyrker i motionerna

I: 390 och II: 527 gjorda yrkanden, såvitt nu är i fråga.

Mot det begärda bemyndigandet för Kungl. Maj:t att medgiva utläggande

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande nr 4.

av materielbeställningar intill ett belopp av 1500 000 kronor bär utskottet

icke något att -erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj ds förslag samt med avslag å

motionerna 1:390 och 11:527, såvitt nu är i fråga, till Försvarets

forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 5 900 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Majd att medgiva att därutöver beställningar

på materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet

må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

114.o) Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 6, punkt 135) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavaiande

ändamål för budgetåret 19ol/52 beräkna ett reservationsanslag av

250 000 kronor, har Kungl. Majd i förberörda proposition nr 110 (punkt 16,

s- 192) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 245 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag, som innebär en anslagsminskning

med 5 000 kronor, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning

av viss utrustning för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 245 000 kronor.

Försvarets socialbyrå.

115:o) Försvarets socialbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds

i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 136, s. 176—178) får utskottet

— under erinran att motsvarande anslag för löpande budgetår uppförts med

172 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets socialbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... 22 600

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis................................................ g 200

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 7 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 121 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 15 200

Summa kronor 174 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr i. id°

Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis .................................öjMX)

Nettoutgift kronor 169 000

b) till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1951/o2

anvisa ett förslagsanslag av 169 000 kronor.

116:o) Försvarets socialbyrå: Omkostnader. Försvarets socialbyrå: Vissa

civilanställningsåtgärder. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr

framställda förslag (punkterna 137 och 138, s. 178 och 179), innebarande beträffande

förstnämnda anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda

anslag eu av belastningen å anslaget föranledd höjning med 75 000 kronor,

hemställer utskottet, __

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Försvarets socialbyrå: Omkostnader ett förslagsanslag

av 105 000 kronor;

b) till Försvarets socialbyrå: Vissa civilanställningsåtgärder

ett förslagsanslag av 425 000 kronor.

Försvarets läroverk.

117-o) Försvarets läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ris i

propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 139, s. 179-181), innebärande

f huvudsak förutom automatiska kostnadsförändringar ett minskat medelsbehov

för timarvoden av 45 600 kronor samt en minskning med fyra adjunkts

tjänster i Cg 21, får utskottet — under erinran att anslaget for innevarande

budgetår uppförts med 687 000 kronor — hemställa,

aitt riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets läroverk, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

Kungl. Majri .............................••••

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

4. Rörligt tillägg, för slagsvis .................................... 5b 400

Summa kronor 585 000

förslagsvis ... 358 000

bestämda av

.................... 4 600

personal, för■

................... 166 000

b) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 585 000 kronor.

H8:o) Försvarets läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 140, s. 181 och 182), innebärande

en anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Försvarets brevskola.

119:o) Försvarets brevskola: Avlöningar. I enlighet- med Kungl. Maj ds

i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 141, s. 183 och 184), innebärande

i huvudsak förutom automatiska kostnadsförändringar en förstärkning

av skolans personal med ett kanslibiträde i Ce 11, får utskottet — under

erinran att anslaget för innevarande budgetår uppförts med 80 000 kronor —

hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets brevskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 31 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl Maj:t ........................................ luo

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 43 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. g 4g

Summa kronor 85 000

b) till Försvarets brevskola: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 85 000 kronor.

120:o) Försvarets brevskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

1 propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 142, s. 185), innebärande en

anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets brevskola: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

Sjukvård smatericl m, m.

121:o) Sjukvård smatericl. I enlighet med Kungl. Maj ds i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 143, s. 185 och 186), innebärande oförändrat

anslagsbelopp, får utskottet — som i det föregående förordat anvisande för

nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar

m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande anslag _

hemställa, ^

att riksdagen må till Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

122:o) Engångsanskaffning av sjukvårdsmaterie! in. m. Kungl. Maj: t har

1 propositionen nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 144, s. 186 och 187) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 2 700 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 500 000 kronor. Härutöver

har på tilläggsstat anvisats 500000 kronor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

137

Departementschefen har ansett sig icke kunna förorda, att medel nu anvisas

för nybeställningar av sjukvårdsmateriel.

Med stöd av 1949 års riksdags bemyndigande bär Kungl. Maj:t medgivit

försvarets sjukvårdsstyrelse att utlägga beställningar å sjukvårdsmateriel och

läkemedel inom en kostnadsram av 5175 000 kronor. För att täcka utgifter,

som föranletts av bemyndigandet, har riksdagen anvisat 2 500 000 kronor.

Följaktligen återstå att anvisa 2 675 000 kronor, vilket belopp, efter avrundning

till 2 700 000 kronor, av Kungl. Maj:t nu äskas.

Utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer

frågan om tillgången på sjukvårdsmateriel, finner sig böra tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel

m. to. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 2 700 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförråd.

123:o) Försvarets sjukvårdsförråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 145, s. 187—189), innebärande

oförändrad medelsanvisning, får utskottet — som i det föregående

förordat anvisande för nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa

repetitionsövningar m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till förevarande

anslag — hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförråd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsst åt.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis — 24 700

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis ...................................... 31 800

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 31 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 130 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 21 500

Summa kronor 240 000

Särskilda upphör dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis......... 22 000

Nettoutgift kronor 218 000

b) till Försvarets sjukvårdsförråd: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 218 000 kronor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 4.

124:o) Försvarets sjukvardsförråd: Omkostnader. I enligliet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 146, s. 189 och 190),

innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets sjulcvårdsförråd: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Garnison ssjukhusen.

125:o) Garnisonssjukhusen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 147, s. 190—196) att dels godkänna av

departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen för garnisonssjukhusen,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för garnisonssjukhusen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52, dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 467 000 kronor.

Till en läkare vid reumatikeravdelningen vid garnisonssjukhuset i Boden

må under budgetåret 1950/51 från arvodesposten utgå arvode motsvarande

lönen i Ce 25 samt förmåner i övrigt som tillkomma tjänsteman i nämnda

lönegrad. Enligt gällande avtal tillföres fjärde huvudtiteln ersättning av pensionsstyrelsen

för lönekostnaderna för denne läkare. Sjukvårdsstyrelsen har

nu föreslagit, att denne läkares arbetsuppgifter skulle ombesörjas av de på

medicinska avdelningen placerade underläkarna, varigenom läkartjänsten vid

reumatikeravdelningen skulle kunna indragas. Då sedan flera år tillbaka

behov förelåge att förstärka läkarpersonalen vid sjukhusets barnavdelning,

har sjukvårdsstyrelsen emellertid hemställt, att arvodestjänsten omvandlas

till tjänst för underläkare i Cg 25 med placering vid barnavdelningen. För

ogen del tillstyrker civilförvaltningen förslaget. Med den föreslagna anordningen

för bestridande av läkarvården vid reumatikeravdelningen anses den

ersättning, som skall bestridas av pensionsstyrelsen, böra redovisas särskilt

på garnisonssjukhusens avlöningsstat. Civilförvaltningen föreslår därför, att

en post -— beräknad till 19 000 kronor — förslagsvis benämnd Ersättning från

pensionsstyrelsen för lön åt läkare vid reumatikeravdelningen, uppföres på

staten.

Departementschefen har tillstyrkt vad sålunda föreslagits.

För biträde åt sjukhusintendenten i Boden har departementschefen räknat

med en tjänst för kontorsskrivare i Cg 19.

Enligt bestämmelserna för reglerad befordringsgång för riss biträdespersonal

böra tillkomma tre för garnisonssjukhuset i Boden avsedda kontorsbiträdestjänster

i Ca 8.

I anslutning till av chefen för civildepartementet framlagt förslag (Bil. 2.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor) beträffande försvarets maskinister

och rörande kuratorer m. fl. räknar departementschefen här med ett minskat

medelsbehov av i runt tal 4 000 kronor.

För vissa närmare angivna förändringar beträffande sjukvårdselever räk
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

139

nar departementschefen med en ökad utgift av 73 530 kronor. Med avseende

å extra och lägre extra ordinarie personal samt arbetarpersonal räknar departementschefen

— bortsett från kostnaderna för förenämnda kontoreskrivare

och för maskinistpersonal — med ett ökat medelsbehov av i runt tal

23 000 kronor.

Vårdavgifter m. m. ha för nästa budgetår beräknats uppgå till 3 394 000

kronor mot 3 100 000 kronor för innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker förslaget om att utbyta en arvodestjänst för läkare

vid reumatikeravdelningen vid garnisonssjukhuset i Boden mot tjänst för

underläkare i Cg 25 med placering vid sjukhusets barnavdelning samt den

föreslagna anordningen med bestridandet av reumatikerläkarens arbetsuppgifter

och redovisningen av medel som inflyta från pensionsstyrelsen. Även

i övrigt tillstyrkes Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får erinra, att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen,

bil. 2. För flera huvudtitlar gemensamma frågor, framlagda

förslag beträffande försvarets maskinister samt rörande kuratorer.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för garnisonssjukhusen uppföra

dels en tjänst för social kurator i lönegrad Ca 17 i utbyte mot eu

motsvarande tjänst i lönegrad Ca 15 dels ock ytterligare tre

tjänster för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis— 400 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis .................................... 72 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 255 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................ 2 400 000

5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis— 127 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... 331 000

Summa kronor 3 585 000

Särskilda upphör dsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 51 000

Ersättning från pensionsstyrelsen för lön åt läkare

vid reumatikeravdelningen vid garnisonssjukhuset

i Boden, förslagsvis .................................. 19 000

Vårdavgifter, förslagsvis.................................. 3 375000

Nettoutgift kronor 140 000

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 4.

c) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

12G:o) Garni,sonssjukhusen: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 148, s. 196), innebärande oförändrat

anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

127:o) Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt

149, s. 196 och 197), innebärande oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets

garnisonsavdelningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 230 000 kronor.

Miliitärapotekel.

128:o) Militärapoteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 150, s. 198 och 199), innebärande

en anslagsminskning med 21 000 kronor, beroende på bland annat beräknad

ökning av inflytande inkomster, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för militärapoteket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ...... 17 400

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt
ning,

förslagsvis ........................................ 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ 284 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 36 400

Summa kronor 346 500

Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis ................................ 5 500

Överskott på förrådstitel, förslagsvis .................... 92 000

Nettoutgift kronor 249 000

b) till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 249 000 kronor.

129:o) Militärapoteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 151, s. 199 och 200), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må till Militärapoteket: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

Försvarets tandvård.

130:o) Försvarets tandvård: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 152, s. 200 och 201), innebärande

en anslagsminskning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för försvarets tandvård,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.. 920000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 110 000

Summa kronor 1 030 000

b) till Försvarets tandvård: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 1 030 000 kronor.

131 :o) Försvarets tandvård: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt lo3, s. 202), innebärande oförändrat

nnslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets tandvård: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 265 000 kronor.

Centrala värnpliktsbyrån.

132:o) Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 154, s. 202 206), innebärande

i huvudsak utbyte av en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer

i 1: 20 mot beställning för förvaltare i Ma 6, indragning av två tjänster

för biträde för skriv- och kontorsgöromål, inrättande av ytterligare fyra ordinarie

kontorsbiträdestjänster i Ca 8 samt eu anslagsminskning med 17 000

kronor, får utskottet — som i det föregående förordat anvisande för nästa

budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar m. m.,

bland annat avset,t för utgifter hänförliga till förevarande anslag — hemställa,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för centrala värnpliktsbyrån uppföra

en beställning för förvaltare i lönegrad Ma 6 och ytterligare

fyra tjänster för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för centrala värnpliktsbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 130 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis.................................. 80 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t .......................................... 24 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 214 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 49 600

Summa kronor 498 500

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 58 500

Nettoutgift kronor 440 000

c) till Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 440 000 kronor.

133:o) Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förelag (punkt 155, s. 206), innebärande

en av den ökade personalprövningsverksamheten föranledd anslagshöjning

med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

134:o) Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner in. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förelag (punkt 156, s. 207

och 208), innebärande en anslagsökning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaslåner

ni. in. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 133 000 kronor.

Inskrivningsväsendet.

135:o) Inskrivningskostnader. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit

riksdagen (punkt 157, s. 208) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Det ändrade förfarande vid inskrivningsförrättningama, som beslutats vid

1950 års riksdag och första gången tillämpats vid inskrivningsförrättningama

hösten 1950, kommer att medföra ökade kostnader under anslaget. Departementschefen

har därför ansett sig böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår

ökas med 100 000 kronor.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Inskrivningskostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

136:o) Inskrivningsrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 158, s. 208 och 209), innebärande en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till lnskrivningsrådet för budgetåret 1951/52

anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

Vissa övriga gemensamma ändamål.

137:o) Vissa specialundersökningar in. in. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 föreslagit riksdagen (punkt 159, s. 209) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 350 000 kronor.

Av detta anslag utbetalas ersättning till medicinalstyrelsen för skärmbildsundersökningar

av värnpliktiga m. fl. Ersättningen utgar enligt bestämmelser

i regleringsbrevet för budgetåret 1950/51 efter en beräkningsgrund av 2

kronor för varje undersökt fall.

Genom beslut den 26 maj 1950 har Kungl. Maj:t beslutat att skärmbildsundersökning

av värnpliktiga fr. o. m. budgetåret 1950/51 icke skall äga rum

vid inskrivningsförrättningarna. Sjukvårdsstyrelsen har i anledning härav

anmält, att ersättningen till medicinalstyrelsen för övriga skärmbildsundersökningar

av värnpliktiga m. fl. i fortsättningen kan utgå efter en beräkningsgrund

av en krona 50 öre för varje undersökt fall.

Med anledning härav föreslås en sänkning av anslaget med 100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa specialundersökningar m. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

138:o) Personalvårdsverksamhet. Försvarsupplysning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkterna 160 och

161, s. 210—212), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp

och beträffande sistnämnda anslag en av förefintlig reservation å anslaget

betingad minskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Personalvårdsverksamhet ett reservationsanslag av

125 000 kronor;

b) till För svar supplysning ett reservationsanslag av 140 000

kronor.

139:o) Friticlfiumlervisniiiff. Försvarsfilm. Publikations- ocli blankettryck.

T enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punk
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 4.

terna 162-—164, s. 212—214), innebärande beträffande förstnämnda anslag en

av förefintlig reservation å anslaget betingad minskning med 15 000 kronor

och beträffande sistnämnda båda anslag oförändrade belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Fritidsundervisning ett reservationsanslag av 170 000

kronor;

b) till Försvarsfilm ett reservationsanslag av 420 000 kronor;

c) till Publikations- och blankettryck ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

140:o) Lottaorganisationen. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 föreslagit

riksdagen (punkt 165, s. 214 och 215) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

För innevarande budgetår ha till lottaorganisationen anvisats 595 000 kronor,

varav å tilläggsstat 225 000 kronor.

Liksom beträffande hemvärnet och den frivilliga befälsutbildningsrörelsen

har departementschefen även i fråga om lottarörelsen föreslagit, att den

utökning av verksamheten som möjliggjorts genom förstärkningsanslag för

budgetåret 1950/51 bibehålies även för budgetåret 1951/52 genom att det

ordinarie anslaget höjes med i stort sett samma belopp som anvisats på tillläggsstat.

För lottarörelsens del betyder detta intill utgången av budgetåret

1951/52 ett tillskott av 450 000 kronor utöver vad som under senare tid årligen

normalt anvisats för denna verksamhet, överstyrelsen för Riksförbun

det Sveriges lottakårer har yrkat en höjning av 650 000 kronor av anslaget

föi budgetåret 1951/o2. X avvaktan pa en prövning av de förslag som kommittén

för frivilligt försvarsarbete framlagt i sitt betänkande har departementschefen

ansett sig icke böra tillstyrka större höjning av anslaget än som

svarar mot det anvisade tilläggsstatsanslaget.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär

en höjning med 230000 kronor i förhållande till vad som under senare tid

årligen normalt anvisats för lottarörelsen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lottaorganisationen för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

141 ro) Vissa förrådskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkt 166, s. 215 och 216), innebärande en

av förefintlig reservation å anslaget betingad minskning med 550 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa förrådskostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

145

DIVERSE.

142:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag

(punkterna 167 och 168, s. 217) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond ett förslagsanslag av 50 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ett förslagsanslag av 344 000 kronor.

143:o) Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål

(proposition nr 1, bilaga 6, punkt 169, och proposition nr 88) har riksdagen

redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 110), varom utskottet

velat bär

erinra.

144:o) Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk.

Ersättning för automobilskatt. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkterna 170 och 171, s. 217 och 218), innebärande

beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp och beträffande

sistnämnda anslag en av förväntad ökning av fordonsbeståndet föranledd höjning

med 100 000 kronor, får utskottet — som i det föregående förordat anvisande

för nästa budgetår av ett särskilt anslag till Armén: Vissa repetitionsövningar

m. m., bland annat avsett för utgifter hänförliga till anslaget

till ersättning för automobilskatt — hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets

fabriksverk ett förslagsanslag av 400 000 kronor;

b) till Ersättning för automobilskatt ett förslagsanslag av

1 300 000 kronor.

145:o) Ersättning för rustning och rotering. Resestipendier. Kommittéer

och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 1 framställda förslag (punkterna 172—174, s. 218 och 219), innebärande

beträffande förstnämnda båda anslag oförändrat belopp och beträffande

sistnämnda anslag en minskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Ersättning för rustning och rotering ett förslagsanslag

av 40 000 kronor;

b) till Resestipendier ett reservationsanslag av 25 000 kronor;

c) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett reservationsanslag

av 250 000 kronor.

10—960 si Bihanq till riksdagens protokoll 1951. 5 saml. Nr 4.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr 4.

146:o) Planering av allmänna arbeten. Utredningar rörande tillämnade

byggnadsföretag in. ni. Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär

verksamhet m. m. Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten

till fast egendom. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda

förslag (punkterna 175—178, s. 219 och 220), innebärande oförändrade

anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Planering av allmänna arbeten ett reservationsanslag

av 100 kronor;

b) till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.

ett reservationsanslag av 25 000 kronor;

c) till Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär

verksamhet m. m. ett förslagsanslag av 500 000 kronor;

d) till Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten

till fast egendom ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

147:o) Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av

krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 179, s. 220 och 221),

innebärande en anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för skada till följd av olycksfall,

som förorsakats av krigsförhållandena under 1914—1919

års världskrig, för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 26 000 kronor.

148:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1

framställda förslag (punkt 180, s. 221), innebärande oförändrat anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till er-sättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 12 500 000 kronor.

149:o) Omskolning av i militärtjänst skadade. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag (punkt 181, s. 222 och 223),

innebärande en anslagsminskning med 145 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omskolning av i militärtjänst skadade

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.

150:o) Extra utgifter. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framställda förslag

(punkterna 182 och 183, s. 223), innebärande oförändrade anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 400 000 kronor;

b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

ett förslagsanslag av 225 000 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Statsutskottets utlåtande nr 4.

151 :o) Visst motionsvis framställt yrkande. I de förberörda båda likalydande

motionerna, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ohlon,

Andrén och Gränebo (1:174) och den andra inom andra kammaren av herrar

Hjalmarson, Hedlund i Rådom och Ohlin (II: 231) har hemställts, bland

annat, att riksdagen måtte beakta vad som anförts i motionerna i de delar,

som utskottet i det föregående icke särskilt behandlat.

Motionärerna förutsätta, att Kungl. Maj: t låter vidtaga erforderliga åtgärder

för beredskapens upprätthållande under den ur beredskapssynpunkt

svaga delen av året, d. v. s. under tiden mitten av mars till början av hösten.

Vidare förutsätta motionärerna, att — därest de militära myndigheternas

erfarenheter fortfarande skulle visa, att det enligt deras uppfattning icke är

möjligt att trots fortsatt effektivisering av utbildningen ge de värnpliktiga

tillfredsställande soldatutbildning med en första utbildningstid av nio månader

— Kungl. Maj:t upptager detta spörsmål till förnyad prövning.

Slutligen förutsattes, att — därest behov skulle uppstå av ytterligare anslag

för hemvärnet, lottarörelsen och Centralförbundet för befälsutbildning

inklusive de kvinnliga bilkårerna — Kungl. Maj:t förelägger riksdagen förslag

om tilläggsstatsanslag.

Utskottet. Genom Kungl. Maj:ts beslut i februari 1951 om ökade inkallelser

till repetitionsövningar få motionärernas önskemål, i vad de avse beredskapens

upprätthållande innevarande år, anses ha blivit i huvudsak tillgodosedda.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t bär sin uppmärksamhet riktad på i

motionerna i övrigt berörda spörsmål men anser, att vad däri anförts icke är

av beskaffenhet att nu böra påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer,

att motionerna 1:174 och 11:231, såvitt nu är i fråga, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 maj 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Gränebo, Mannerskantz,

Leander, Gillström, Rosenberg, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Alfred

Nilsson, Einar Persson, Ivar Persson, Birger Andersson, Edvin Thun, Lundgren

och Söderquist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg i

Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Mårtensson i

Uddevalla, Lindholm, Ståhl, Åkerström, Kollberg, Wedén, Johansson i

Mysinge, Svensson i Alingsås och Hjalmarson;

dock att vid behandlingen av punkterna 3—151 deltagit herr Ohlon i stället

för herr Söderquist.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Reservationer.

1) vid punkten 2 (Anslag till vissa repetitionsövningar m. m.) av herrar

Söderquist och Wedén, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionerna

I: 399 och II: 520 bort tillstyrka höjning av värnpliktigas penningbidrag och

att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med orden »Utskottet

räknar» och på s. 11 slutar med orden »för repetitionsövningsprogrammet»,

bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke ansett sig kunna räkna med möjligheten av sådana

justeringar i budgeten, att ett belopp av denna storleksordning för nästa

budgetår skulle kunna disponeras. Med hänsyn till de stora prisstegringarna

odh nödvändigheten av att lämna också dem, som utbilda sig för försvaret,

någon kompensation härför även beträffande penningbidragen, anser utskottet

det dock oundgängligt, att Kungl. Maj:t vid uppgörandet av 1952 års statsve

rkspreposition vidtar sådana dispositioner, att en allmän och skälig höj

ning av penningersättningen till de värnpliktiga kan genomföras. I avvaktan

härpå anser sig utskottet dock böra tillstyrka det i motionerna I: 399 och

II: 520 framställda yrkandet i den mån att utskottet förordar, att penningbidraget

till menig höjes till 2 kronor per dag, om han fullgjort värnpliktstjänstgöring

under minst 270 dagar, och till 2 kronor 50 öre per dag, om han

fullgjort dylik tjänstgöring under minst 300 dagar, samt att penningbidraget

till värnpliktigt befäl höjes med 50 öre per dag, allt från och med ingången

av budgetåret 1951/52. På grund av den sena tidpunkten för behandlingen av

ifrågavarande ärende och svårigheten att retroaktivt utbetala penningbidrag,

vilket i viss utsträckning skulle bli nödvändigt om bidragen höjdes för de

värnpliktiga, som fullgjort repetitionsövning redan under första halvåret 1951,

anser sig utskottet icke kunna tillstyrka motionerna i denna del. Av vad utskottet

således föreslagit följer att förevarande anslag bör i förhållande till

Kungl. Maj:ts förslag uppräknas med 1 275 000 kronor.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med orden »Beträffande

budgetåret» och slutar med orden »respektive anslag», bort hava

följande lydelse:

»Beträffande budgetåret 1951/52 ha de uppkommande merkostnaderna av

Kungl. Maj:t kunnat beaktas vid framläggande av slutliga anslagsäskanden

endast i fråga om arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. Utskottet

anser sig böra föreslå att för täckande av de på övriga berörda anslag

belöpande merkostnaderna anvisas ett särskilt obetecknat anslag om 54 275 000

kronor, benämnt Armén: Vissa repetitionsövningar m. m. Såsom föreslagits

böra från detta anslag, efter Kungl. Maj:ts prövning, till vederbörliga ordinarie

anslag överföras belopp som svara mot de beräknade merkostnaderna

under budgetåret 1951/52 under respektive anslag.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, såvitt

nu är i fråga, samt motionerna I: 399 och II: 520 ävensom med

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Statsutskottets utlåtande nr 4.

avslag å motionerna I: 398 och II: 519, såvitt nu är i fråga, samt

I: 248 och II: 328 och II: 484 till Armén: Vissa repetitionsövningar

in. in. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

54 275 000 kronor.»

2) vid punkten 3 (Koncentration av utbildningsverksamheten inom vissa

av arméns truppslag m. m.)

a) av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Ivar Persson, Malmborg i Skövde,

Bergström, Svensson i Grönvik och Kollberg, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 385 och II: 503 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 22 börjar med orden »''Vad

först» och på s. 23 slutar med »200 000 kronor» bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser anmärkningsvärt, att det föreliggande förslaget om indragning

av Skånska kavalleriregementet (K 2) remitterats för yttrande endast

till den centrala försvarsledningen. Sålunda har, bland andra, militärbefälhavaren

i I. militärområdet, som är ansvarig för den operativa planläggningen

i Skåne, icke hörts i ärendet. Ej heller ha länsstyrelserna i Skåne,

civilförsvarsstyrelsen och vederbörande förband beretts tillfälle att giva uttryck

för sin uppfattning i denna betydelsefulla fråga. Man har enligt utskottets

mening haft anledning förvänta, att särskilt som god tid härför

stått till buds — föi-slaget remitterats till samtliga därav berörda myndigheter.

Följden har nu blivit, att föreliggande fråga icke blivit allsidigt utredd.

Utskottet vill erinra, att, då frågan om K2:s indragning var föremål för

prövning i anledning av 1948 års försvarskommittés förslag, departementschefen

framhöll (propositionen 1948: 206) att det borde övervägas, om man

icke borde skapa en organisation som medgåve att de värnpliktiga, vilket

truppslag de än tillhörde, kunde ingå i ett förband, vilket utrustades nära de

värnpliktigas bostadsort. Detta förband borde få en sådan sammansättning,

att det i händelse av överraskande anfall (i första hand luftlandsättning) omedelbart

och självständigt kunde upptaga strid från organisationsplatsen. Genom

sådana åtgärder skulle erhållas en viss kuppberedskap vid betydelsefulla

knutpunkter. Denna kuppberedskap skulle begränsa luftlandsafta förbands

rörelse och handlingsfrihet. Just den smalaste delen av Öresund, sammanfattade

försvarsministern, hade ett påfallande behov av dylik kuppberedskap,

vilket gjorde det önskvärt, att ett truppförband vore förlagt till nordvästra

Skåne.

Denna, del av Skåne har, därom torde full enighet råda, vid nuvarande

maktkombination ett alldeles särskilt behov av hög kuppberedskap. Man kan

icke tala om en betryggande beredskap därstädes med mindre än att ett truppförband

där finnes, så organiserat att det med kortaste varsel i sig kan upptaga

flertalet av ortens värnpliktiga, Öresunds strategiska betydelse framgår

även därav, att såväl överbefälhavaren som marinchefen motsatt sig det

av departementschefen nu jämväl framlagda förslaget om indragning av Öresunds

marindistrikt.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet, som helt delar departementschefens i det föregående återgivna

uttalande, anser det vara i hög grad betänkligt att nu indraga det enda armétrupp

förband, som — bortsett från en luftvärnskår — finnes i hela västra

Skåne. Särskilt i nuvarande skärpta internationella läge torde försiktigheten

snarare bjuda att låta anstå med sådana genomgripande förändringar i den

militära organisationen, om vilka här är fråga.

Arméchefen har framhållit, att förslaget om indragning av K 2 medför att

I 7 :s förläggningsfråga kommer i delvis nytt läge. Förslaget har, framhåller

arméchefen, sin grund i den plan för rationalisering av arméns fredsorganisation,

som utarbetas inom arméledningen. Planen förutsätter i ett slutläge

utbyggnad av I 7 med 400 platser från 700 till 1 100. Tills vidare vore dock

1 000 platser tillräckliga, varav omkring 800 för pansarinfanteriet och 200 för

cykelkavalleriet. Utskottet har uppmärksammat arméchefens uttalande, att

denna utbyggnad skulle utgöra en förutsättning för att en cykelkavallerikontingent

skall kunna mottagas vid I 7 och ett kavalleriregemente som en följd

härav indragas.

I samband med frågan år 1949 om samförläggning av I 7 till Ystad beräknades

de totala kostnaderna för att dit förlägga ytterligare 440 man till 8, i

miljoner kronor, varav 4,7 miljoner kronor i en första etapp såsom ovillkorligen

erforderliga för att flytta över regementets i Pre vinge bedrivna utbildningsverksamhet

till Ystad och återstoden 3,4 miljoner kronor i en andra och

tredje etapp som nödvändiga kompletterings- och moderniseringsåtgärder inom

etablissementet. Nu har emellertid, två år efteråt, sedan avsevärda fördyringar

på alla områden skett, dessa kostnader efter verkställd kompletterande

utredning ansetts kunna nedbringas till 3,5 8 miljoner kronor i en första

etapp. Från summan 3,5 8 miljoner kronor frånräknas emellertid dels 200 000

kronor till skjutbana, dels 39 000 kronor till en korthållsbana, vilka båda belopp

redan beviljats, dels ook — anmärkningsvärt nog — 750 000 kronor till

ny värmeledning i K 2-etablissementet. Den tidigare kostnadssumman har

nu alltså nedbringats till 2 591 000 kronor, vilket belopp dock endast avser

sådana åtgärder, som bedömts oundgängligen erforderliga för att förlägga

truppen samt hjälpligt bedriva utbildningen. Därvid avses att utnyttja

alla disponibla utrymmen vid I 7 och att taga de i I 7-kasernerna inrymda

för underofficerare och furirer avsedda bostäderna i anspråk för truppen,

vilket förutsätter, att garantier skapas för bostadsanskaffning för dem på den

allmänna hyresmarknaden. Det synes utskottet uppenbart, att en förläggning

sådan den bär skisserats och som närmast är att betrakta som ett provisorium

kommer att medföra betydande nackdelar ej minst för personalens omvårdnad

och trivsel. Det synes utskottet vidare alltför optimistiskt att under

rådande bostadsförhållanden räkna med möjligheten att på tillfredsställande

sätt ordna ifrågavarande bostadsanskaffning. Det hav för utskottet upplysts,

att en allvarlig brist på bostäder i Ystad redan nu medför avsevärda olägenheter

och personliga uppoffringar för den fast anställda personalen vid 17.

Utskottet finner de verkställda kostnadsberäkningarna delvis svårförståeliga.

Divergensen mellan de olika kostnadsförslagen är betydande. Märkligt är

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Statsutskottets utlåtande nr 4.

sålunda, att år 1949 beräknades en förläggning till Ystad av revingehedkontingenten

å 440 man draga en kostnad av 8,i miljoner kronor, under det åt

en utbyggnad av kasernerna i Ystad för en provisorisk inrymnxng av K-:s

cykelkavallerikontingent å 200 man endast skulle medföra en kostnad av

200 000 kronor. Utskottet anser sig icke kunna på grundval av ifrågavarande

kalkyler få en säker överblick över de ekonomiska konsekvenser, som ett

principbeslut nu skulle medföra. Utskottet kan icke värja sig föl- tanken att

betydande krav på medel framdeles komma att ställas.

Det förtjänar här erinras om att departementschefen i propositionen nr 20b

till 1948 års riksdag motsatte sig förslaget om I7:s reducering till två hata - joner. Det bör nämligen, framhöll departementschefen, beaktas, att detta

infanteriregemente vore beläget inom ett av landets folkrikaste inskrivningsområden.

Såväl krigsberedskapssynpunkten som önskemålet, att de värnpliktiga

i största möjliga utsträckning skulle kunna fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

i hemortens närhet, talade enligt departementschefen avgjort

mot en reduktion av I 7. En minskning av regementet skulle, fortsatte departementschefen,

komma att medföra ökade kostnader för de värnpliktigas m
och

utryckning samt för ledighetsresor.

Dessa synpunkter rörande omsorgen om de värnpliktiga komma icke alls

till uttryck i det föreliggande förslaget, genom vars realiserande 200 man av

K 2:s värnpliktskontingent från Malmöhus norra inskrivningsområde komma

att sändas till Ystad och återstående kontingent till Skövde.

Ett av motiven till det föreliggande förslaget är, att det nuvarande K2- etablissementet skulle befinna sig i relativt dåligt skick. Enligt vad utskottet

under hand inhämtat lärer så icke vara fallet. Det har för utskottet upplysts,

att chefen för fortifikationsförvaltningen så sent som år 1949 efter en inspektion

fann kasernen vara i utmärkt skick. Det må här jämväd erinras om

att 1942 års försvarsntredning (se proposition 1943: 302 s. 2) förklarade, att

kasernen var i mycket gott skick. Det är visserligen riktigt, att etablissementets

värmeledningssystem är bristfälligt och att ett nytt sådant måste

installeras. Detta får emellertid icke rimligen inverka på frågan om eller

utgöra ett skäl för regementets indragning.

Till stöd för det föreliggande förslaget har hänvisats till den mindre goda

övnings terrängen vid K 2. Enligt utskottets mening böra utbildningsmöjligheterna

främst bedömas efter det uppnådda utbildningsresultatet. Såvitt utskottet

kunnat finna har det icke från något håll gjorts gällande, att resultatet

härvidlag varit sämre vid K 2 än vid övriga förband.

I propositionen har icke förebragts någon jämförelse mellan utbildmngsförhållandena

vid Hälsingborg och Ystad. Utskottet anser detta vara en

allvarlig brist i utredningen. Framhållas må att Kungl. Maj ds år 1949 framlagda

förslag om samförläggning av I 7 till Ystad avslogs av riksdagen med

hänsyn bland annat till att övningsmöjligheterna och utbildnmgsanordmngama

vid Ystad icke vore tillräckliga för det samlade regementets behov. Utskottet

vill erinra härom då det nu är fråga om att förlägga K 2:s cykelkontingent

till Ystad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande nr 4.

I sitt remissyttrande framhåller arméchefen, att försvarsutredningen i fråga

om indiagningen av K 2 motiverat detta förslag med den begränsade användbarheten

av ryttarförband särskilt i södra Sverige. Cykelkavalleri skulle däremot

väl lämpa sig för slättområdena i söder. Med anledning härav må erinras,

att endast V» av K 2:s värnpliktskontingent ridutbildas, under det att

-/a utbildas enbart på cykel och med motorfordon. Vidare bör i detta sammanhang

bringas i erinran, att det sydsvenska höglandets skogsterräng börjar

tedan vid Söderåsen, som enligt uppgift nås efter omkring 2 timmars marsch

till häst från Hälsingborg.

Med hänsyn till befolkningstillväxten komma åldersklasserna att avsevärt

ökas redan vid slutet av 1950-talet. Detta medför, att alla kasern utrymm en

då bliva behövliga. Såsom arméchefen framhållit måste man vid angivna tidpunkt

ånyo taga i anspråk kasernetablissement, som stängts, eller uppföra nya

etablissement. Arméchefen har även uttalat, att utbyggandet av kvarvarande

kaserner måste påbörjas i så god tid, att förbanden äro beredda mottaga årskontingenterna

i den takt de öka. Utskottet vill därför ifrågasätta, om det

vid angivna förhållanden kan vara ekonomiskt välbetänkt att nedlägga kasemetablissementet

i Hälsingborg.

Försvarskommittén har beräknat, att indragningen av K 2 skulle medföra

en årlig besparing av 1 miljon kronor. Propositionen innehåller icke någon

utredning härutinnan. Emellertid är att märka, att krigsorganisationen icke

andras vid en indragning av K 2 och att den fast anställda personal, som

lediggöres, kommer att förflyttas till andra förband. Kostnadsbesparingen

på personalkontot kan därför icke bliva av större omfattning.

Departementschefens förslag innebär, att K 2 skall ersättas av en mobilisenngscentral.

Någon utredning rörande kostnaderna härför föreligger icke

heller. Därest avsikten emellertid är att hålla samma mobiliseringsberedskap

som vid ett truppförband, måste personalinkallelser göras i sådan omfattning

att kostnaderna härför kunna komma att uppväga den med indragningen

vunna besparingen. Därest man vidare tar i beaktande kostnaderna fÖl “utbyggnaden

av I 7-kasernema vill det förefalla utskottet, som om den föreslagna

rationaliseringsåtgärden icke gärna kan motiveras av såsom departementschefen

ansett övervägande ekonomiska skäl.

Departementschefen förordar, att erforderlig utredning rörande K2-kasernens

anvandnmg verkställes och frågan om överenskommelse med Hälsingborg

tages upp först sedan principbeslutet i år fattats. I anslutning till vad

utskottet inledningsvis anfört hade det enligt utskottets mening varit önskvärt,

för att icke säga nödvändigt, att utredning i dessa frågor förelegat vid

riksdagens ställningstagande till förslaget, så att de ekonomiska konsekvenserna

bättre kunnat överblickas. Det må här allenast framhållas, att Hälsingborgs

stad gör gällande att den mark, som kronan enligt tidigare avtal erhållit

av staden, på grund av förutsättningarna för avtalen icke kan av kronan försäljas

till annan utan överenskommelse med staden eller nyttjas för annat

ändamål ä.n för kasernetablissement, skjutbana och övningsfält m. m.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

153

Det frivilliga försvarsarbetet har under senare år tillmätts allt större betydelse.

Frånvaron av varje slag av truppförband vid nordvästra skånekusten

skulle beröva det livliga frivilliga försvarsarbetet i denna trakt det mycket

värdefulla stöd, som K 2 hittills utgjort.

Vid bedömandet av den föreliggande frågan kan man icke helt bortse från

de folkpsykologiska skälen. Det är enligt utskottets mening helt naturligt,

att en indragning i enlighet med Kungl. Maj ris nu framlagda förslag av såväl

K 2 »om Öresunds marindistrikt kommer särskilt i dessa tider att vålla oro

bland befolkningen i denna tättbebyggda och militärgeografiskt viktiga del

av vårt land. Detta har också kommit till uttryck i en petition till riksdagen

från över 30 000 skånska män och kvinnor.

Såsom i det föregående antytts ställer det nuvarande läget så höga krav

på vår beredskap, att genomgripande förändringar icke böra vidtagas utan

synnerligen vägande skäl. Härtill kommer, att den i ärendet förebragta utredningen

synes utskottet vara i betydelsefulla avseenden alltför bristfällig

för att därpå nu kunna grunda ett principbeslut. Enligt utskottets bestämda

mening kunna väl motiverade invändningar riktas mot förslaget om K 2:s

indragning. Denna uppfattning synes icke heller vara främmande för departementschefen,

enär han, som han uttrycker det, icke velat motsätta sig förslaget

i fråga. Då enligt propositionen K 2 icke avses skola indrag-as förrän från och

med budgetåret 1952/53, finnes rådrum för en kompletterande utredning.

Enligt vad utskottet under hand från arméledningen inhämtat skulle ett dylikt

uppskov icke innebära några som helst olägenheter av organisatorisk art. Den

vidare utredning, som utskottet alltså anser nödvändigtvis böra komma till

stånd, synes lämpligen även böra taga sikte på frågan huruvida K 2 bör omorganiseras

i syfte att göra regementet bättre skickat i kuppberedskapssyfte.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, såvitt

nu är i fråga, samt med bifall till motionerna I: 385 och II: 503

ävensom med avslag å motionerna I: 391 och II: 528, besluta,

b) att avslå Kungl. Maj tis förslag om indragning av Skånska

kavalleriregementet samt i skrivelse till Kungl. Maj ti anhålla, att

Kungl. Maj ti måtte vidtaga förnyad utredning om huruvida

regementet bör bibehållas i sitt nuvarande skick eller omorganiseras

till ett förband, som mera lämpar sig för uppgifter i kuppberedskapssyfte,

och därefter för riksdagen framlägga de förslag,

vartill utredningen kan föranleda.»

b) av herrar Mannerskantz och Lundgren, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka motionerna. I: 385 och II: 503 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 22 börjar med orden »Vad

först» och på s. 23 slutar med »200 000 kronor», bort- hava följande lydelse:

»Gentemot vad som anförts för indragande av Skånska kavalleriregementet

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande nr 4.

(K 2) vill utskottet framhålla betydelsen av att ett truppförband finnes, som

är avsett att mobilisera icke alltför långt bort från Öresunds smalaste del,

där risken för invasion kan bliva särskilt stor. Under slutet av 1950-talet

komma v ä rnpli k tsk on ti n g e n te r n a ånvo att bliva stora (45 000 man år 1960 mot

nu 29 500 man). Det kan icke anses vara lämpligt att nu försätta sig i ett

sådant läge, att svårigheter uppstå att kunna för utbildning emottaga de värnpliktiga

inom här ifrågavarande folkrika bygd.

De senaste krigserfarenheterna såväl från striderna i öster under det andra

världskriget som från kriget i Korea synas giva vid handen, att häst-beridet

kavalleri i terräng, som är svårframkomlig med fordon, alltjämt fyller en icke

obetydlig uppgift. Det synes utskottet, att en viss återgång till beridet kavalleri

i ett land med så vidsträckta skogstrakter som finnas även i södra

Sverige bör övervägas. I avvaktan härpå bör anstå med indragande av K 2,

som visserligen icke har tillräckligt stor lämplig övningsterräng i omedelbar

närhet, men som är förlagt till ett område där hästar och hästkännedom ännu ha

djupa rötter. Avståndet till lämplig övningsterräng är dock icke avskräckande.

Slutligen förefaller det utskottet, som om kostnadsminskningen icke skulle

komma att- uppgå till något nämnvärt belopp om alla omständigheter tagas

i beaktande. Erforderlig uppgörelse med Hälsingborgs stad bör vidare enligt

utskottets mening vara fullt klar innan beslut fattas i ärendet.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, såvitt

nu är i fråga, samt, med bifall till motionerna I: 385 och II: 503

ävemsom med avslag å motionerna I: 391 och II: 528, besluta,

ib) att avslå Kungl. Maj:ts förslag om indragning av Skånska

kavalleriregementet samt i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört.»

c) av herrar Alfred Nilsson och Ivar Persson;

3) vid punkten 7 (Musikorganisationen inom försvaret) av herrar Alfred

Nilsson, Malmborg i Skövde, Ståhl, Kollberg och Wedén, vilka ansett, att

utskottet bort tillstyrka motionerna I: 384 och II: 504 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 41, som börjar med orden »Utskottet

är» och slutar med orden »avstyrker motionerna», bort hava följande

lydelse:

»Utskottet anser de av motionärerna åberopade skälen för en något längre

gående inskränkning av musikelevernas antal och en för personalen mera förmånlig

omfördelning av beställningarna bärande och anser sig därför — särskilt

i betraktande av att någon kostnadsökning icke beräknats uppkomma

härigenom — böra tillstyrka motionerna.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort hava följande lydelse:

»a) att riksdagen må med bilfall till motionerna I: 384 och

II: 504 besluta,

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Statsutskottets utlåtande nr 4.

1) antalet elevbeställningar minskas vid typ I-kårerna, inklusive

flottans, med 4, vid typ Il-kårerna med 3 och vid typ IIIkårerna

likaledes med 3, så att antalet- elever vid resp. kårer blii

2, 1 och 1,

2) att vid musikkårer av typ I (flottans undantagen) en volontärbaställning

ombildas till sergeantbeställning och tre volontärbeställningar

till furirbeställningar,

3) att vid kårer av typ II en volontärbeställning ombildas till

sergeantbeställning och en volontärbeställning till furirbeställning,

4) att vid kårer av typ III en volontärbeställning ombildas till

sergeantbeställning;»

4) vid punkten 52 (Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.) av herrar

Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Alfred Nilsson, Ivar Persson, Lundgren,

Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Ståhl, Kollberg,

Wedén, Johansson i Mysinge och Hjalmarson, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande (s. 87) bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Utskottet anser bestämt att det av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

begäida beställningsbemyndigandet icke är tillräckligt för att medgiva tillfredsställande

omsättning och erforderlig modernisering av arméns tygmateriel.

Utskottet vill erinra om att en betydande del av vårt lätta fältartilleri

består av föråldrade pjäser, konstruerade under 1900-talets första decennium

och därför avsevärt underlägsna motsvarande pjäser i utländska arméer. Till

denna kvalitativa underlägsenhet bör enligt utskottets mening även läggas

att vår relativa artilleri-styrka — artilleripjäser per infanteribataljon är

låg i förhållande till utländska arméorganisationer. Likaså är vårt luftvärn

på grund av flygteknikens snabba utveckling i stort behov av modernisering.

Med hänsyn till det utrikespolitiska läget är det nödvändigt att snarast

möjligt avhjälpa dessa brister.

För att industrien skall vilja och kunna leverera materiel jämnt och i

snabb takt, är det nödvändigt att beställningar av tygmateriel utläggas under

nästa budgetår i större omfattning än vad Kungl. Maj:t äskat. Det är även

nödvändigt att tillvarataga möjligheterna att från utlandet erhålla materielleveranser

av annan tygmateriel i den mån sådan leverans kan erhållas. På

grund härav föreslår utskottet, att beställningsbemyndigandet bestämmes till

152 miljoner kronor, vilket i förhållande till det av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

framställda förslaget innebär en höjning med 42 miljoner

kronor.»

dels tredje stycket i utskottets yttrande (s. 87) bort hava följande lydelse.

»Vad nu föreslagits innebär, att bemyndigandet för Kungl. Maj:t att under

nästa budgetår utlägga beställningar å tygmateriel m. m. för armén skulle,

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande nr 4.

bortsett från det under fortidet års riksdags höstsession lämnade bemyndigandet

å 34 miljoner kronor, i förhållande till motsvarande bemyndigande

för innevarande budgetår å 70 miljoner kronor höjas med (40 + 42 + 6,5 =)

88,5 miljoner kronor till 158,5 miljoner kronor. Härav följer, att utskottet biträder

motionerna I: 174 och II: 231 men avstyrker motionerna I: 247 och

11:327, samtliga motioner såvitt nu är i fråga.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort hava följande lydelse:

»a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

1:174 och II: 231 ävensom med avslag å motionerna 1:247

och II: 327 samt 1:398 och II: 519, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med av

utskottet och i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

16 mars 1951 angivna grunder medgiva utläggande av beställningar

å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 158 500 000

kronor;»

5) vid punkten 61 (Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande) av

herrar Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Alfred Nilsson, Ivar Persson, Lundgren,

Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Ståhl,

Kollberg, Wedén, Johansson i Mysinge och Hjalmarson, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till angelägenheten av att befintliga skjutbanor äro i

fullgott och framför allt riskfritt skick anser utskottet nödvändigt, att

förevarande anslag höjes. Den av Kungl. Maj:t föreslagna uppräkningen av

anslaget är icke tillräcklig för att tillgodose det för ändamålet erforderliga

medelsbehovet. Enligt vad utskottet inhämtat erfordras härför ofrånkomligen

ett belopp av 100 000 kronor utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna

medelsanvisningen. Utskottet vill därför föreslå, att anslaget i enlighet med

yrkande i motionerna I: 174 och II: 231 bestämmes till 1 600 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga,

till Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1600 000 kronor.»

6) vid punkten SO (Marinen: Underhåll av fartyg in. m.) av herrar Gränebo,

Mannerskantz, Ohlon, Alfred Nilsson, Ivar Persson, Lundgren, Skoglund i

Doverstorp, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Ståhl, Kollberg, Wedén,

Johansson i Mysinge och Hjalmarson, vilka ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»För att kunna utföra sadana underhållsarbeten, vilka icke kunna

uppskjutas någon längre tid utan de allvarligaste konsekvenser för

flottans och kustartilleriets materielberedskap och materiella standard, har

marinförvaltningen hemställt, att anslaget för nästa budgetår höjes med 6,6 +

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

157

miljoner kronor till 32,94 miljoner kronor. Utskottet vill emellertid framhålla,

att 3,9 miljoner kronor av ökningen eller nära 60 procent förorsakats av

arbeten, som på grund av tidigare års nedskärning av marinförvaltningens

anslagsäskande måst uppskjutas. Utskottet anser det vara en angelägenhet

av vikt, att i rådande utrikespolitiska läge översyns- och underhållsåtgärder i

ökad omfattning kunna utföras, varför utskottet tillstyrker att medel, 4 miljoner

kronor, anvisas i enlighet med det i motionerna I: 174 och II: 231 gjorda

yrkandet. Anslaget torde alltså i förhållande till Kungl. Maj ds förslag böra

höjas med sistnämnda belopp till 31,3 miljoner kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt

med bifall till motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga,

till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 31300 000 kronor.»

7) vid ''punkten 100 (Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.)

a) av herrar Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Alfred Nilsson, Ivar Persson,

Lundgren, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik,

Ståhl, Kollberg, Wedén, Johansson i Mysinge och Hjalmarson, vilka ansett,

att utskottet i anledning av motionerna I: 174 och II: 231, såvitt nu är i fråga,

bort föreslå förstärkning av dagjaktflottiljerna och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 123, som börjar med orden »Utskottet,

som» och slutar med orden »avstyrkas alltså», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Utskottet vill framhålla, att frågan om genomförandet i full utsträckning

av 1948 års riksdagsbeslut vid upprepade tillfällen ställts på framtiden. Det

synes utskottet icke behövligt att här ytterligare understryka den vitala betydelse,

som flygvapnet med sin höga beredskap har för vårt förevars effektivitet

i ett nutida krig. Det alltmer skärpta utrikespolitiska läget tillåter

icke något fortsatt uppskov i fråga om flygvapnets utbyggnad. Utskottet vill

därför i enlighet med det i motionerna I: 174 och II: 231 gjorda yrkandet

föreslå, att riksdagen nu beslutar att 1948 års förberörda principbeslut skall

fullföljas så snart, ske kan. Det är emellertid med hänsyn till vad i det föregående

anförts angeläget, att åtgärder redan under nästa budgetår vidtagas

i angivna syfte. Enligt vad utskottet under hand från flygledningen inhämtat

torde för förstärkning av dagjaktflyget med återstående fyra dagjaktflottiljer

engångskostnaden kunna beräknas till 96,2 miljoner kronor och

årskostnaderna vid fullt genomförd organisation till 17,8 miljoner kronor.

Behovet av beställningsbemyndigande för förstärkningens genomförande uppgår

för nästa budgetår till 60 miljoner kronor och behovet av betalningsmedel

till 14,4 miljoner kronor. För förstärkningens genomförande vid två

flottiljer erfordras för nästa budgetår i beställningsbemyndigande 30 miljoner

kronor och i anslag 6 miljoner kronor.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Med hänsyn till svårigheten att anskaffa arbetskraft har det ansetts tveksamt,

huruvida det är möjligt att inom landet anskaffa materiel för att omedelbart

förstärka samtliga nu ifrågavarande fyra dagjaktflottiljer. Under alla

omständigheter torde det emellertid vara möjligt att inom landet anskaffa

flygmateriel för förstärkning av två dagjaktflottiljer.

Utomlands pågår emellertid en avsevärd utbyggnad av flygplanindustrien.

Med hänsyn härtill torde Kungl. Maj:t böra undersöka, huruvida möjligheter

förefinnas att från utlandet inköpa modern flygmateriel för de återstående

oförstärkta två flottiljerna. Utskottet förutsätter, att, därest så skulle vara

fallet, Kungl. Maj:t vidtager därav betingade åtgärder och av riksdagen äskar

härför nödiga medel. Med hänsyn härtill torde det icke vara nödvändigt att

riksdagen nu lämnar beställningsbemyndigande och anvisar medel för anskaffning

av flygmateriel för mer än två dagjaktflottiljer.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet att det bemyndigande att

utlägga beställning å flygmateriel m. m. inom ramen för 270 miljoner kronor

som av Kungl. Maj:t äskats ökas med 30 miljoner kronor till 300 miljoner

kronor och att betalningsanslaget, som av Kungl. Maj:t föreslagits till 255

miljoner kronor, ökas med 6 miljoner kronor till 261 miljoner kronor. Utskottet

vill erinra om att sist berörda båda motioner I: 174 och II: 231 väckts vid

riksdagens början och att Kungl. Maj:t sedan förelagt riksdagen förslag i

fråga om förstärkning av natt jaktplan och luftbevakning.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande

lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 174 och II: 231 ävensom med avslag å motionerna

I: 247 och II: 327, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad utskottet

anfört medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel m. m.

inom en kostnadsram av 300 miljoner kronor;

b) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 261 000 000

kronor;

II. att riksdagen må med bifall härutinnan till motionerna

1:174 och II: 231 besluta, att inom ramen för det av 1948 års

riksdag fattade principbeslutet rörande förstärkning av dagjaktflyget

de fyra ännu återstående oförstärkta dagjaktflottiljema

inom flottiljorganisationens ram skola förstärkas med 50 % så

snart ske kan;»

b) av herrar Andersson i Malmö och Åkerström;

8) vid punkten 111 (Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar)

a) av herrar Mannerskantz, Lundgren, Skoglund i Do vers torp, Wedén och

Hjalmarson, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava

följande lydelse:

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

159

»Allmän enighet torde råda om den militärtekniska forskningens stoia

betydelse för våra möjligheter att skapa ett effektivt totalt försvar.

Det oaktat intager försvarets forskningsanstalt alltjämt en missgynnad

ställning i ekonomiskt avseende. Med de anslag, som Kungl. Maj.t

äskar för anstaltens verksamhet under nästa budgetår, kan anstalten icke

fylla sina viktiga uppgifter. Vad de personella resurserna beträffar, om vilka

under förevarande punkt närmast är fråga, anser utskottet desamma icke tillräckligt

tillgodosedda och finner angeläget, att forskningsanstalten erhåller

den förstärkning av personalorganisationen, som anstalten bedömt vara eiforderlig.

Utskottet biträder därför vad i motionerna I: 390 och II: 527 i nu

förevarande avseende yrkats för nästa budgetår. Detta innebär även, att ett

antal tjänster — huvudsakligen för personal med expeditions- och kontorsarbete

samt i viss mindre utsträckning även sådana rent tekniska tjänster,

varav ett stadigvarande behov kommer att föreligga — överföras från forskningsanslaget

till avlöningsanslaget. Anstaltens avlöningsanslag torde alltså

i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag böra. uppräknas med 1085 000 kronor

med den fördelning, som framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 390 och II: 527, såvitt nu är i fråga,

a) besluta, att å personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt

skola —- med uteslutande av befattningar för 1

kamrerare i lönegrad Ca 27 och 1 forskningsassistent i lönegrad

Qe 25 — ytterligare uppföras befattningar för 10 laboratorer i

högst lönegrad Cp eller Cr 9, 1 byrådirektör i lönegrad Ca 31, 6

laboratorer i lönegrad Ce 31, 8 förste forskningsingenjörer och

1 förste forskningsläkare i lönegrad Ce 29 samt 22 forskningsingenjörer

i lönegrad Ce 27;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 419 000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt
ning,

förslagsvis ................................................ 9 100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t ................................................... 13 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 1 713 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 251 100

Summa kronor 2 405 500

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......... 5 500

Nettoutgift kronor 2 400 000

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande nr 4.

e) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.»

b) av herrar Ohlon, Alfred Nilsson, Malmborg i Skövde, Ståhl och Kollberg,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Allmän enighet torde råda om den militärtekniska forskningens stora betydelse

för våra möjligheter att skapa ett effektivt totalt försvar. Det oaktat

intager försvarets forskningsanstalt alltjämt en missgynnad ställning i ekonomiskt

avseende. Med de anslag, som Kungl. Majd äskar för anstaltens verksamhet

under nästa budgetår, kan anstalten icke fylla sina viktiga uppgifter.

Vad de personella resurserna beträffar, om vilka under förevarande punkt

närmast är fråga, anser utskottet desamma icke tillräckligt tillgodosedda och

finner angeläget, att forskningsanstalten erhåller förstärkning av personalorganisationen

särskilt med avseende å befattningar i högre lönegrader. Framhållas

må nämligen, att den nuvarande bristen på befattningar i dessa lönegrader

medför betydande svårigheter för anstalten att förvärva och behålla

tillräckligt många högkvalificerade forskare. I avvaktan på resultatet av den

nu pågående utredningen rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten

och dess avdelningar anser utskottet sig med hänsyn till det anförda

böra inskränka sitt yrkande till att i anledning av motionerna I: 390 och IT:

527, såvitt nu är i fråga, föreslå att tio forskningsingenjörstjänster i Ce 27

utbytas mot motsvarande antal laboratorstjänster, varav fem i högst Cp eller

Cr9 och fem i Ce 31. Härav föranledd merkostnad kommer att uppgå till

allenast 41 000 kronor. Anstaltens avlöningsanslag torde alltså i iförhållande

till Kungl. Maj ds förslag böra uppräknas med sistnämnda belopp med den

fördelning, som framgår av förelaget till avlöningsstat i det följande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt

motionerna 1:390 och 11:527, såvitt nu är i fråga,

a) besluta, att å personalförteckningen för försvarets torsk

ningsanstalt skola — med uteslutande av 10 befattningar för

forskningsingenjörer i lönegrad Ce 27 — ytterligare uppföras

befattningar för 5 laboratorer i högst lönegrad Cp eller Cr 9 och

5 laboratorer i lönegrad Ce 31;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 317,000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt
ning,

förslagsvis

9100

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 4. 161

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................................... 13 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 882 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 140 100

Summa kronor 1 361 500

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 5 500

Nettoutgift kronor 1356 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 356 000 kronor.»

9) vid punkten 113 (Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet)

av herrar Mannerskantz, Lundgren, Skoglund i Doverstorp, Weden och

Hjalmar son, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 390 och

II: 527, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande (is. 133) bort ersättas med text

av följande lydelse:

»Utskottet, som i det föregående understrukit den militärtekniska forskningens

stora betydelse, anser uppenbart att en inskränkning inom ramen

för det av Kungl. Maj:t äskade anslaget av utgifterna för den verksamhet,

som inom försvarets forskningsanstalt bedrives med anlitande av förevarande

anslag, skulle komma att i hög grad menligt inverka på forskningsresultaten.

Utskottet finner därför angeläget, att medelsbehovet under anslaget tillgodoses

i enlighet med anstaltens äskande, vilket i förhållande till Kungl. Maj ds

förslag — med bortseende från det för elektronrörsutveckling erforderliga

beloppet, 700 000 kronor — innebär en anslagshöjning med 2 600000 kronor.

För att anstalten under krig skall kunna lösa sina uppgifter måste den

snabbt kunna evakueras och bringas i funktion på annat håll. Det är därför

av vikt, att en evakueringsplan för anstalten uppgöres. Härför erfordras

160 000 kronor, vilket belopp jämväl bör anvisas för nästa budgetår. Det

sammanlagda anslagsbehovet utöver Kungl. Ma j ds förslag utgör alltså

(2 600 000 + 160 000=) 2 760 000 kronor. Anslaget bör alltså uppräknas till

(5 900 000 + 2 760 000 =) 8 660 000 kronor.

Av det anförda följer, att utskottet tillstyrker motionerna I: 390 och II: 527

i här berörda delar.»

dels ock utskottets hemställan under a) bort hava följande lydelse:

»a) i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt med bifall till

motionerna I: 390 och II: 527, såvitt nu är i fråga, till Försvarets

forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 8 660 000 kronor;»

11—9oo oi Bihan g till riksdagens protokoll 1951. 9 sand. Nr 4.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:4 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen samt i propositionerna nr 108 och 110 gjorda framställningar rörande egentliga st s. 1 i texten