Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om upptagande å riksstaten för budgetåret 1951/52 av underskottet för luftfartsfonden.

1951-03-06 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om upptagande å riksstaten för budgetåret 1951/52 av underskottet för luftfartsfonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 44.

1

Nr 44.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om upptagande å riksstaten

för budgetåret 1951/52 av underskottet för luftfartsfonden.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1, bilaga 17, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

3 januari 1951, föreslagit riksdagen att för Luftfartsfonden å riksstaten

för budgetåret 1951/52 upptaga ett underskott av 6 400 000 kronor.

Det faktiska underskottet för luftfartsfonden uppgick budgetåret 1949/

50 till 5,8 miljoner kronor mot i 1949 års statsverksproposition beräknade

6,7 miljoner kronor. Orsaken till att utgifterna kunde hållas vid denna nivå

voro de åtgärder, som i besparingssyfte vidtogos i anledning av statens

sakrevisions granskning 1948/49 av luftfartsverkets organisation och verksamhet.

Luftfartsstyrelsen anbefalldes sålunda i juni 1949 att verkställa

en allsidig översyn i detta avseende, och styrelsens i december 1949 framlagda

förslag kunde redan under budgetåret 1949/50 i viss utsträckning

förverkligas. Resultatet av styrelsens besparingssträvanden underställdes

1950 års riksdag genom propositionen 1950:176. Sedan propositionen bifallits

av riksdagen, har underskottet för luftfartsfonden å riksstaten för

budgetåret 1950/51 upptagits till 6 miljoner kronor.

Med skrivelse den 8 november 1950 har luftfartsstyrelsen framlagt förslag

angående luftfartsverkets driftkostnader för budgetåret 1951/52. Styrelsen

har i anslutning härtill lämnat följande specifikation över inkomstoch

utgiftsposterna, varvid såsom jämförelse även upptagits motsvarande

belopp för innevarande budgetår.

Injkomstei

1. Hyror och arrenden .......

2. Trafikinkomster .........

3. Besiktningsavgifter .......

4. Diverse inkomster .......

Summa kronor 2 850 000 3 000 000 1

1950/51 1951/52

1 000 000 1 010 000

1 700 000 1 780 000

90 000 110 000

60 000 100 000

1 liihang till riksdagens protokoll 1951. G samt. Nr 44.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 44.

U t g i f t e r

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar ............

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ..........

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar ......

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader .....

5. Underhåll och drift av luftfartsleder........

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m...........

7. Underhåll och drift av radioanläggningar . .. . ^

8. Underhåll och drift av teleutrustning.........j

9. Utgifter för väderlekstjänst .............. .

10. Sveriges bidrag till internationella civila luft
fartsorganisationen

......................

11. Pensionskostnader ........................

12 Diverse utgifter ............................

13. Projektering av flygplatser ................

14. Avsättning till värdeminskningskonto ........

1950/51

1951/52

1 289 000

1 330 000

237 000

237 000

2 458 000

2 565 000

257 000

255 000

892 000

920 000

150 000

125 000

1 803 0001

998 000

1 656 000

430 000

1 162 000

416 000

437 000

10 000

15 000

60 000

75 000

15 000

—

300 000

435 000

Summa kronor 8 885 000 9 642 000

Beräknat underskott 6 035 000 6 642 000

Styrelsen har vidare lämnat en sammanställning över .storleken av och

de främsta anledningarna till utgiftsökningarna (s. 3 och 4). I anslutning

härtill har styrelsen uttalat, att åtskilliga av de inträdda utgiftsökningarna

antingen äro av helt automatisk eller av eljest mer eller mindre ofrånkomlig

natur. Styrelsen har därför måst konstatera, att -— ehuru besparingsåtgärder

i olika hänseenden alltjämt vidtagits med avseende å luftfartsverkets

organisation och verksamhet — det affärsmässiga resultatet av luftfartsverkets

rörelse uppvisar ett växande underskott.

Luftfartsstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att, såvitt

nu är i fråga, Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för luftfartsfonden

å riksstaten för budgetåret 1951/52 upptaga ett underskott av i runt tal

6 640 000 kronor.

Yttranden över framställningen ha avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd. (s. 4 och 5).

Departementschefen har anfört följande.

I sina petita hösten 1950 har luftfartsstyrelsen anmält sina förslag angående

luftfartsverkets inkomster och utgifter budgetåret 1951/52. Vad

inkomstsidan angår har styrelsen ansett sig böra räkna med en ökning av

inkomsterna med ca 5 % till 3 miljoner kronor för nästa budgetår. Detta

belopp är 150 000 kronor högre än det som styrelsen beräknat för innevarande

budgetår. Beträffande luftfartsverkets driftutgifter framhåller styrelsen,

att styrelsen eftersträvat att uppnå ytterligare besparingar men att

styrelsen nödgats konstatera relativt betydande ökningar under vissa utgiftsposter

såsom mer eller mindre ofrånkomliga. Sålunda har styrelsen beräknat

driftutgifterna för nästa budgetår till 9 642 000 kronor. Styrelsen 1

1 Detta belopp har budgetåret 1950/51 upptagits under posten Förbindelsetjänst.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 44.

3

har i enlighet härmed hemställt, att underskottet å luftfart»!:onden å liksstaten

för nästa budgetår upptages till i runt tal 6 640 000 kronor eller

640 000 kronor högre än för innevarande budgetår.

Med anledning av styrelsens framställning vill jag erinra om alt statsmakterna

vid ett flertal tillfällen uttalat önskemål om besparings- och rationaliseringsåtgärder

vad angår luftfartsverket. Även om sådana åtgärder

i viss omfattning genomförts, synes det mig som om ytterligare åtgärder

i detta avseende borde kunna vidtagas. Jag har ansett mig böra endast i

begränsad omfattning tillstyrka de förslag till utgiftsökningar, som framlagts

av styrelsen, och förutsätter, att styrelsen även i fortsättningen överväger

organisationsändringar och besparingar i syfte att nedbringa undeiskottet

å luftfartsfonden. .

Vad angår de särskilda posterna i luftfartsstyrelsens statforslag far jag

anföra följande. ...

Luftfartsstyrelsens avlöningar böra höjas med 36 000 kronor J amf ort med

föregående budgetår i anledning av löneldassuppflyttningar samt för att

möjliggöra överföring av två tjänstemän från anslaget Planering av allmänna

arbeten till förevarande anslagspost. Härmed har den särskilda planeringsverksamheten

för investeringsreserven, vilken tidvis sysselsatt upp

till 3i befattningshavare, avvecklats.

Flvgplatsorganisationens avlöningar böra ökas med 38 000 kronor i anledning

av löneklassuppflyttningar.

Flygplatsorganisationens omkostnader böra minskas med 15 000 kronor

med hänsyn till belastningen under förra budgetåret.

Beträffande övriga poster i statförslaget anser jag mig böra godtaga styrelsens

beräkningar, dock att posterna underhåll och drift av radioanläggningar

och underhåll och drift av teleutrustning böra ökas med sammanlagt

allenast 233 000 kronor och posten utgifter för väderlekstjänst med

alienast 68 000 kronor. Denna begränsning av utgiftsökningarna möjliggores

dels därigenom att tills vidare endast en ny flygplats på norrlandslinjen

utrustas med ILS anläggning, dels därigenom att utgifterna för väderlekstjänst

minskats på sätt som framgår av redogörelsen i sjätte huvud
-

Med utgångspunkt härifrån kan underskottet a luftfartsfonden^ nästa

budgetår beräknas till i runt tal 6,4 miljoner kronor. I beloppet ingar rörligt

tillägg med endast 12 %, och underskottet kommer sålunda att ökas

med ett belopp, motsvarande den ökning av det rörliga tillägget som statsmakterna

kunna komma att besluta. Därest pågående förhandlingar skulle

leda till att staten förvärvar vissa av Aktiebolaget Aerotransports fastigheter

på Bromma flygplats, kominer underskottet att minskas med den inkomst

som i framtiden inflyter från dessa fastigheter. Någon slutlig beräkning

huru underskottet kan komma att påverkas av nämnda förhållanden

kan ej för närvarande företagas.

Såvitt nu kan bedömas bör dock underskottet kunna begränsas till det

angivna beloppet av 6,4 miljoner kronor.

Frågan om en allmän nedskärning av luftfartsverkets drittkostnadsstat

enligt de grunder, som under För flera huvudtitlar gemensamma frågor

förordats beträffande statsmyndigheternas avlöningsanslag, har ej kunnat

slutligt prövas i förevarandc sammanhang. Anledningen härtill är, att luftfartsverkets

organisation och omfattningen av den statliga markorganisationen

för den civila luftfarten över huvud taget, efter utredningar av statens

sakrevision och luftfartsslyrel.sen, varit föremål för statsmakternas prövning

så sent som våren 1950. Under den lid nu gällande drittkostnadsstat

tillämpats ha tillräckliga erfarenheter icke vunnits rörande möjligheterna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr ii.

att redan nästa budgetår företaga en nedskärning av angiven art. Jag avser

emellertid att senare under året ånyo upptaga denna fråga och anmäla densamma

för Kungl. Maj :t i samband med fastställandet av den nya driftkostnadsstaten.

Utskottet. I riksstaten för innevarande budgetår har underskottet å luftfartsfonden

upptagits till ett belopp av 6 miljoner kronor. Vid bifall till luftfartsstyrelsens

nu framlagda förslag skulle under budgetåret 1951/52 underskottet

komma att stiga till 6 642 000 kronor, vilket i huvudsak sammanhänger

med att fondens utgifter förutsatts öka med 757 000 kronor. Departementschefen

har emellertid endast i viss omfattning ansett sig böra tillstyrka

de förslag till utgiftsökningar som framlagts av styrelsen. Med hänsyn

härtill beräknas underskottet kunna begränsas till i runt tal 6,4 miljoner

kronor för nästa budgetår. Departementschefen utgår vidare från att

luftfartsstyrelsen även i fortsättningen överväger organisationsändringar

och besparingar i syfte att nedbringa kostnaderna.

\ad departementschefen härutinnan uttalat önskar utskottet kraftigt understryka.

I anslutning härtill torde få erinras om att riksdagen senast år

1950 (statsutskottets uti. nr 144) framhållit angelägenheten av att föreliggande

möjligheter till rationalisering av den här ifrågavarande verksamheten

noggrant tillvaratagas. I dagens läge, då nya kostnadsstegringar hota

att helt neutralisera verkningarna av den i propositionen 1950: 176 redovisade

översynen av luftfartsverkets organisation m. in., framträder behovet

av cn målmedveten sparsamhetspolitik på förevarande område med särskild

styrka. I detta sammanhang bör icke minst uppmärksammas, att vid uppgörandet

av föreliggande förslag till driftkostnadsslat hänsyn icke kunnat

tagas till Kungl. Maj :ts förslag om höjning av statstjänstemännens rörliga

lönetillägg, vilket sistnämnda förslag tillstyrkts av utskottet. Vid bifall härtill

kommer jämväl luftfartsverket att få vidkännas stegrade utgifter.

Mot bakgrunden av nu antydda omständigheter finner utskottet det ofrånkomligt,

att rationaliseringsarbetet inom luftfartsverket planmässigt fullföljes.

Självfallet böra möjligheterna att icke endast nedbringa kostnaderna

utan även höja intäkterna därvid omsorgsfullt beaktas. Vad närmast frågan

om landningsavgifternas mest ändamålsenliga avvägning beträffar, torde få

erinras om att denna fråga varit föremål för övervägande i samband med de

utredningar som föregått det vid 1950 års riksdag fattade beslutet om utvidgning

av det skandinaviska luftfartssamarbetet, varvid dock någon ändring

i nu gällande avgifter icke ansetts böra företagas. Sedan dess har emellertid

den allmänna prisnivån kraftigt stigit, med påföljd bl. a. att övriga

kommunikationsverk nu stå inför nödvändigheten att anpassa sina taxor

efter det nya kostnadsläget. Utskottet förutsätter därför att luftfartsstyrelsen,

efter samrad med vederbörande danska och norska myndigheter, ägnar

nu berörda spörsmål tillbörlig uppmärksamhet och till Kungl. Maj :t inkommer

med de förslag härutinnan, vartill förhållandena knnna giva anledning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 44.

5

Enligt utskottets mening borde genom planmässiga åtgärder av ovan angivet

slag balansen mellan luftfartsverkets utgifter och inkomster kunna

förbättras redan under nästa budgetår. Främst med hänsyn till vad tidigare

sagts angående de rörliga lönekostnadernas inverkan på luftfartsfondens utgiftssida

har emellertid utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts

förslag, att underskottet å fonden för budgetåret 1951/52 upptages med ett

belopp av 6,4 miljoner kronor. Utskottet vill samtidigt erinra om att departementschefen

vid beräknandet av detta underskottsbelopp förutsatt, att de

norrländska flyglinjerna genom statssubvention skola upprätthållas även

under nästa budgetår, en fråga vartill riksdagen ännu icke tagit ställning.

Då emellertid ett eventuellt nedläggande av nämnda flyglinjer skulle reducera

luftfartsverkets såväl inkomster som utgifter, torde storleken av luftfartsfondens

underskott icke i någon mera betydande utsträckning påverkas

av riksdagens kommande beslut i subventionsfrågan. Med anledning av

vad departementschefen anfört rörande den inkomst som luftfartsverket

framdeles kunde komma att erhålla från vissa Aktiebolaget Aerotransport

nu tillhöriga fastigheter vill utskottet slutligen omnämna att, enligt vad

utskottet under hand erfarit, förhandlingarna om statens övertagande av

dessa fastigheter icke lett till något positivt resultat, varför desamma åtminstone

tills vidare komma att förbliva i bolagets ägo.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret

1951/52 upptaga ett underskott av 6 400 000 kronor.

Stockholm den 6 mars 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Mannerskantz,

Ohlon, Leander, Heiding, Gillström, fröken Andersson, herrar

Eric Ericson, Näsström, Hasselbom, Erik Gustaf Andersson, Edin, Axel Andersson

och Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Andersson i

Malmö, Boman i Kieryd, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Eriksson

i Sandby, Ståhl, Staxäng, Åkerström, Petterson i Degerfors, Thapper,

fröken Elmén, herrar Johansson i Mysinge och Gustafsson i Stockholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården. a1 i texten