Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda j ramställning ar rörande egentliga statsutgifter för budgetaret 1951152 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1951-03-06 · 48 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 44 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1951:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda j ramställning ar rörande egentliga statsutgifter för budgetaret 1951152 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 5.
1
Nr 5.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
gjorda j ramställning ar rörande egentliga
statsutgifter för budgetaret 1951152 under femte
huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.
(3:e avd.)
Socialdepartementet.
l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts för
slag (punkt 1, s. B av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1951), vilket innebär minskning av anslaget med 14000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) fastställa följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ....................
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ....
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ..............
4. Rörligt tillägg, förslagsvis..............................
Summa kronor
27 600
275 000
124 400
42 000
469 000;
b) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 469 000 kronor.
2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader for
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 60000 kronor.
1—439 r,i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 5.
2
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Socialstyrelsen med dithörande verksamhet
samt arbetsdomstolen.
3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—7) föreslagit riksdagen att dels besluta
att i personalförteckningen för socialstyrelsen antalet kontorsbiträden
i Ca 8 skall ökas med 3, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för socialstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52, dels ock till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 631 000
kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 645 000 kronor.
Nedräkningen med 3 % kan till större delen åstadkommas genom att
kooperationsstatistiken nedlägges och genom att bearbetningen av viss statistik
beskäres. Till återstående del bör anslagsminskningen uttagas genom
minskning av personalen å de socialvårdande byråerna.
Om de närmaste intressenterna önska att kooperationsstatistiken fortfarande
skall handhas av socialstyrelsen och åtaga sig kostnaderna för densamma,
anses dock hinder icke föreligga för att socialstyrelsen tills vidare
sköter insamling, bearbetning och publicering.
För tillfällig förstärkning av skolbyrån i anledning av ifrågasatta förändringar
beträffande ungdomsvårdsskolorna ha medel beräknats för en tjänst
i Cg 29.
Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, har för innevarande budgetår uppförts en delpost till ersättningar
till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt
med 8 200 kronor samt en delpost till ersättningar till läkarbiträde vid
granskning av anstalter för halvöppen barnavård med 1000 kronor. Sistnämnda
delpost har icke utnyttjats under budgetåret 1949/50. Då socialstyrelsen
behöver läkarexpertis på flera områden, föreslås båda delposterna sammanslagna
till att avse ersättningar till sakkunniga personer å socialvårdens
specialområden samt till arkitekt; härför beräknas oförändrat (8 200 + 1 000)
9 200 kronor.
Antalet ordinarie kontorsbiträdostjänster ökas med hänsyn till gällande
befordringsgång med 3.
Avlöningsanslaget skall på grund av 3-%-nedräkningen minskas med
49 600 kronor. Å andra sidan bör det ökas med 14 800 kronor för den tillfälliga
befattningen å skolbyrån samt med 20 500 kronor på grund av reglerad
befordringsgång och löneklassuppflyttningar eller med sammanlagt 35 300
kronor. Anslaget har alltså nedräknats med (49 600 — 35 300) 14 300 kronor
eller avrundat 14 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
3
Utskottet. Departementschefen har förordat att medel beräknas till en
tjänst i högst Cg 29 för tillfällig förstärkning av skolbyrån genom att en rektor
eller annan tjänsteman vid ungdomsvårdsskola tjänstgör där. Förstärkningen
anses erforderlig, emedan arbetsuppgifterna för denna byrå väntas öka ytterligare
till följd av de förändringar beträffande ungdomsvårdsskolorna, som
föreslås i annat sammanhang.
De av departementschefen åsyftade förändringarna innebära, att en lösning
vinnes av de problem, som uppkommit genom att vissa ungdomsvårdsskolor
för elever av skilda kön varit förlagda i närheten av varandra. Utskottet
håller för sannolikt, att bortfallet av dessa problem på längre
sikt kan medföra en minskning av skolbyråns arbetsbörda. Det merarbete,
som själva omläggningen föranleder, blir endast temporärt, då densamma
beräknas vara genomförd den 1 januari 1952. Utskottet vill dock icke motsätta
sig att det för ändamålet beräknade beloppet, 14 800 kronor, ställes till
förfogande för en rent tillfällig förstärkning av skolbyrån under nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, att kooperationsstatistiken icke
längre skall bekostas av staten.
Med tillstyrkande jämväl i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att i pei-sonalförteckningen för socialstyrelsen
antalet kontorsbiträden i Ca 8 skall ökas med 3;
b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlönings stat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 694 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 15 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 753 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 167 300
Summa kronor 1 631 000;
c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
1 631 000 kronor.
4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 7
och 8), vilket innebär en nedräkning med 3 procent eller 1000 kronor,
hemstiiller utskottet,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal
för större statistiska specialundersökningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 29 000 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 5.
5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 8—12)
föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 348 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 350 000 kronor.
I propositionen redogöres för en av socialstyrelsen verkställd utredning
angående styrelsens resekostnader.
Sammanfattningsvis framhåller styrelsen, att tjänsteresa vanligen företages
av endast en befattningshavare. Vid vissa tillfällen kunna dock flera tjänstemän
resa. Så är t. ex. fallet vid inspektion av större alkoholistanstalter.
Denna anordning medför icke blott att exempelvis tre förrättningsmän på en
dag kunna utföra det arbete, som för em person skulle ha tagit tre dagar eller
mera, utan även att ett effektivare resultat uppnås samtidigt som man minskar
störningarna i anstaltens arbete. Generaldirektören, som i stor utsträckning
själv inspekterar, åtföljes alltid av vederbörande byråchef och i vissa fall
jämväl av annan tjänsteman. Dessa inspektionsresor ha ofta sammankopplats
med förhandlingar med representanter för länsstyrelser, landsting och
kommuner. I allmänhet samlas ärenden, som beröra en viss del av landet,
till varje resa. Vissa faktorer försvåra en rationell planläggning av resorna.
Befattningshavarna måste sålunda merendels förlägga tjänsteresorna till sådana
tider, då deras bortovaro vållar minst avbräck i det löpande arbetet.
Styrelsen har särskilt berört frågan om resor för invigning av nya anstalter.
En avvisande hållning när det gäller sådana resor kan förorsaka störningar
i förhållande till vederbörande kommun. Det är också av praktiskt värde för
styrelsen att få en ingående kännedom om nya anstalter.
Enligt styrelsens uppfattning har reseverksamheten utformats så rationellt
som rådande arbetsförhållanden medgiva. Styrelsen kan icke f. n. finna utrymme
för begränsning av reseutgifterna.
Departementschefen anför, att resorna böra kunna minskas något i förhållande
till vad socialstyrelsen funnit nödvändigt och att resekostnaderna
därför böra kunna begränsas till 80 000 kronor eller i stort sett det belopp som
åtgick under 1949/50 och som anvisats för innevarande budgetår. Någon ytterligare
reducering anser han däremot icke tillrådlig med hänsyn till bl. a.
risken för att socialstyrelsens verksamhet blir alltför mycket beroende av
skriftväxling med minskad smidighet och effektivitet som följd.
Delposten till hyra av statistikmaskiner föreslås minskad med 2 000 kronor.
För publikationstryck beräknas ytterligare 5 000 kronor eller samma
belopp, varmed den å omkostnadsstaten uppförda inkomstposten föreslås höjd.
Utskottet. I sitt yttrande över socialstyrelsens utredning angående reseverksamheten
har statskontoret föreslagit, att antalet rutinresor skall nedbringas
och att resor av denna karaktär skola ifrågakomma endast i fall, då
särskilda förhållanden så påkalla. Departementschefen har för sin del ijttalat,
att resorna böra kunna minskas något i förhållande till vad socialstyrelsen
ansett nödvändigt. Utskottet finner vad statskontoret anfört beaktansvärt.
Utskottet förutsätter därför, att frågan om en begränsning av socialstyrelsens
reseverksamhet ägnas fortsatt uppmärksamhet av Kungl. Maj:t.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
5
Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 348 000 kronor.
6:o) Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud. Kungl. Maj:t har (punkt
6, s. 12 och 13) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen: Socialstyrelsens
ortsombud för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 50 800 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Utskottet. 1950 års besparingsutredning har ifrågasatt om icke prisuppgiftsinsamlingen
kunde anknytas till statliga organ på lämpliga orter. Kungl.
Maj:t har den 15 december 1950 uppdragit åt socialstyrelsen att utreda denna
fråga. Enligt utskottets mening bör hinder icke föreligga för socialstyrelsen att
vid denna utredning samråda med sakkunniga utanför styrelsen.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 50 800 kronor.
7:o) Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 14), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens fattigvårds- och bamavårdskonsulenter:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 208 500'' kronor.
8:o) Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 14), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 82 000 kronor.
9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 14—16)
föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för arbetsdomstolen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1951/52, dels ock till Arbetsdomstolen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 115 500 kronor.
Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 111000
kronor.
Antalet överläggningssammanträden, för vilka dagarvode må utgå, föreslås
6
Statsutskottets utlåtande nr 5.
höjt från 5 till 10 per budgetår. Den liärav föranledda kostnadsökningen beräknas
till oa 1 250 kronor för år. För amanuenshjälp i anledning av de främst
genom det nya rättegångsförfarandet ökade arbetsuppgifterna förordas en
höjning av icke-ordinarieposten med 3 000 kronor. Tillhopa har anslaget —
med hänsyn till för löneklassuppflyttning erforderliga medel — uppräknats
med 4 500 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 60 200
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 50 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 5 300
Summa kronor 115 500;
b) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 115 500 kronor.
10:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 16—
18) föreslagit riksdagen att till Arbetsdomstolen: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor.
I gällande riksstat är ifrågavarande anslag uppfört med ett belopp av
4 200 kronor.
Avsikten är att arbetsdomstolen skall inflytta i nya lokaler. Departementschefen
kan icke nu taga närmare ställning till det i samband härmed under
nästa budgetår uppkommande medelsbehovet för flyttning och möblering men
beräknar för dessa ändamål 20 000 kronor. För en ljudupptagningsapparat
beräknas ett belopp av 2 500 kronor. Yidare förordas en höjning av delposten
till övriga expenser med 300 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor.
ll:o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 18—20) föreslagit riksdagen att till Förlikningsmän
för medling i arbetstvister in. m.: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
7
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t följer frågan om förlikningsmannaväsendets
organisation med uppmärksamhet och framlägger de eventuella förslag
om förstärkning eller annan förändring, som kunna anses erfoiderliga.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister
m. to.: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 140 000 kronor.
12:o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 20), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förlikning smän för medling i arbetstvister
m. to.: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 30 000 kronor.
13:o) Mödrahjälp. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 20—23) föreslagit
riksdagen att dels medgiva., att återstående oguldna mödrahjälpslån avskrivas,
dels ock till Mödrahjälp för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
II 000 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 12 000 000 kronor.
1949 års riksdag beslöt, att mödrahjälpsförordningens bestämmelser om
mödrahjälp i form av lån skulle upphävas och att nya lån sålunda icke skulle
utlämnas efter den 1 juli 1949. Äldre bestämmelser skulle emellertid tillämpas
beträffande före nämnda tidpunkt utlämnade lån. Såväl principiella som
praktiska skäl tala för att de återstående lånen avskrivas. Enligt mödrahjälpsförordningen
äger socialstyrelsen, då skäl därtill äro, medgiva befrielse från
återbetalningsskyldighet. Den nu föreslagna allmänna avskrivningen av de
återstående lånen anses emellertid böra underställas riksdagens provning.
I överensstämmelse med socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet föreslås
anslaget nedräknat med 1 000 000 kronor.
Utskottet. Med anledning av ett uttalande av 1950 års besparingsutredning
om den anmärkningsvärda oregelbundenheten i tillämpningen av mödralijälpen
från distrikt till distrikt har Kungl. Maj:t den 15 december 1950
uppdragit åt socialstyrelsen att utreda orsaken härtill samt i vad mån det kan
anses önskvärt och möjligt att ernå en utjämning. Utskottet vill understryka
vikten, icke blott ur ekonomisk utan även ur rättvisesynpunkt, av en såvitt
möjligt enhetlig bedömning av föreliggande hjälpbehov på ifrågavarande område.
Utskottet förutsätter, att utredningen fullföljes utan dröjsmål samt att
de åtgärder vartill densamma må föranleda vidtagas under beaktande jämväl
av den statsfinansiella situationen.
Förslaget om avskrivning av oguldna mödrahjälpslån föranleder icke någon
erinran från utskottets sida.
8
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet delar departementschefens uppfattning om önskvärdheten av att
en undersökning kommer till stånd om barnaföderskors skydd mot inkomstbortfall
i samband med den planerade översynen av arbetslöshetsförsäkringen.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att nks dagen må
a) medgiva, att återstående oguldna mödrahjälpslån avskrivas;
b) till Mödrahjälp för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 11 000 000 kronor.
14:o) Mödrahjälpsnämnderna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
14, s. 24), vilket innebär en minskning av anslaget med 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 180 000 kronor.
15:o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t har (punkt
15, s. 24—29) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade riktlinjer rörande statsbidrag för tid då hemvårdarinna är tjänstledig
på grund av sjukdom, dels besluta, att under år 1952 statsbidrag må
utgå till avlönande av högst 2 950 heltidsanställda eller däremot svarande
antal deltidsanställda hemvårdarinnor, dels ock till Bidrag till avlönande av
hemvårdarinnor för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000
kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 735 000
kronor.
Departementschefen anför, att spörsmålen rörande den sociala hemhjälpen
i en nära framtid torde få upptagas till förnyad behandling. Frågan huruvida
statsbidrag framdeles skall utgå till denna verksamhet anses böra prövas i
nämnda sammanhang. (Med hänsyn till nuvarande förhållanden föreslår han
dock att det antal hemvårdarinnor, till vilkas avlönande statsbidrag utgår,
något reduceras. Riksdagen har medgivit, att under 1951 statsbidrag må utgå
för högst 3 100 hemvårdarinnor. Departementschefen förordar, att under år
1952 statsbidrag får beviljas till avlönande av högst 2 950 heltidsanställda
eller däremot svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor.
1950 års riksdag fann det angeläget, att bestämmelserna i statsbidragskungörelsen
förtydligades, så att därav klart framginge, i vad mån och efter
vilka grunder statsbidrag skulle utgå för tid, under vilken hemvårdarinna
åtnjöte tjänstledighet för sjukdom. Socialstyrelsen har därefter framlagt
vissa förslag i ämnet. Då bestämmelser härom böra utformas så, att man undviker
ett omfattande redovisnings- och kontrollförfarande, föreslår departementschefen,
att fullt statsbidrag ma utgå högst under den tid som hemvårdarinnas
lön är författningsenligt bestämd; dock bör statsbidrag icke
betalas i fall då ersättning utgår enligt lagarna om försäkring för olycksfall
i arbete eller försäkring för vissa yrkessjukdomar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 5. y
1950 års riksdag uttalade sig vidare för eu undersökning rörande vilka konsekvenserna
skulle bli av ett upphävande av bestämmelsen att statsbidraget
skall reduceras med 2/s av influtna avgifter. 19o0 års besparingsutredning
har å andra sidan ifrågasatt bättre kontroll av att avgifter erläggas för bistånd
genom hemvårdarinna och höjning av dessa avgifter. Under nuvaiande förhållanden
kan departementschefen icke förorda, att reduceringsbestämmelsen
borttages. Han anser det emellertid icke heller önskvärt, att kommunerna
tvingas att strikt följa enhetliga regler i fråga om avgifterna. Någon åtgärd
föreslås icke f. n. på denna punkt.
Från anslaget för budgetåret 1951/52 skola bestridas kostnaderna för statsbidrag
avseende 1951. I enlighet med socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet
har anslaget höjts med 265 000 kronor till 3 000 000 kronor.
Utskottet biträder departementschefens uppfattning att ställning f. n.
icke bör tagas till förslaget om en successiv avveckling av statsbidragen till
den sociala hemhjälpen.
De i propositionen angivna riktlinjerna för statsbidrag under tid, da hemvårdarinna
är tjänstledig på grund av sjukdom, ha icke givit utskottet anledning
till erinran. Bestämmelsen att statsbidrag skall reduceras med 2/s
av influtna avgifter synes tills vidare böra kvarstå.
Då Kungl. Maj :ts förslag icke heller i övrigt givit utskottet anledning
till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för den
3 januari 1951 förordade riktlinjer rörande statsbidrag för tid
då hemvårdarinna är tjänstledig på grund av sjukdom;
b) besluta, att under år 1952 statsbidrag må utgå till avlönande
av högst 2 950 heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda
hemvårdarinnor;
c) till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.
16:o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t
har (punkt 16, s. 29 och 30) föreslagit riksdagen att till Prov- och kompletteringskurser
för hemvårdarinnor för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 116 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
50 000 kronor.
Iteservationen å anslaget, som den 30 juni 1950 utgjorde omkring 192 000
kronor, beräknas — under förutsättning av 400 elever och en kostnad av
520 kronor per elev —- vid utgången av innevarande budgetår ha nedgått till
14 000 kronor.
Under nu rådande förhållanden anses utbildningen under nästa budgetår
10
Statsutskottets utlåtande nr o.
böra begränsas till högst 250 elever. Kurskostnaden per elev beräknas till
oförändrat belopp.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Prov- och kompletterings k 11 rs e r för liemvårdarinnor
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 116 000 kronor.
17:o) Fattigvård i allmänhet. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 30 och 31)
föreslagit riksdagen att till Fattigvård i allmänhet för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 3 200 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 400 000 kronor.
Departementschefen anför, att den nya nordiska fattigvårdskonventionen
torde komma att undertecknas inom kort. Till följd härav böra på staten
fallande kostnader för fattigvård och barnavård här i landet åt danska,
finska och norska medborgare för tid fr. o. m. den 1 januari 1950 bestridas
från anslagen till Fattigvård i allmänhet och Barnavård i allmänhet i stället
för från anslaget till Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen
m. m. Även hemsändningskostnader böra bestridas från
förstnämnda båda anslag. I fråga om medelsbehovet yttrar departementschefen
därefter följande.
Belastningen å de nämnda tre anslagen har varit ojämn. Kostnaderna synas
emellertid ha stigit icke obetydligt under de senaste åren, vilket främst torde
bero på ökningen av antalet utlänningar i landet. Om utgiftssummorna för
de senast förflutna fem budgetåren sammanräknas, blir belastningen å de tre
anslagen i genomsnitt ca 3 600 000 kronor per budgetår. Anslagens summa
är för innevarande budgetår 3 290 000 kronor. Tills vidare torde anslagen
lämpligen böra höjas till sammanlagt 3 600 000 kronor. Härvid bör anslaget
till Fattigvård i allmänhet anvisas med 3 200 000 kronor, anslaget till Barnavård
i allmänhet med 300 000 kronor och det tredje anslaget, av skäl som
närmare beröras under punkten 19 i det följande, med 100 000 kronor.
Utskottet, som inhämtat, att ifrågavarande konvention numera ratificerats,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 200 000 kronor.
18:o) Barnavård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 18, s. 32), vilket innebär en uppräkning med 110 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Barnavård i allmänhet för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 5. ii
19:o) Fattigvård och barnavård enligt 1928 års nordiska fattigvårdskonvention
m. in. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 32 och 33) föreslagit riksdagen
att till Fattigvård och barnavård enligt 1928 års nordiska fattigvårdskonvention
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000
kronor.
Under rubriken Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen
m. m. ha å riksstaten för innevarande budgetår anvisats 700 000
kronor.
Enligt en övergångsbestämmelse i den nya nordiska fattigvårdskonventionen
skall ersättning jämlikt den gamla konventionens regler icke utgå för
vård fr. o. in. den 1 januari 1950. Då uppgörelserna mellan de nordiska
länderna rörande på tiden före nämnda dag belöpande kostnader icke beräknas
vara avslutade före ingången av nästa budgetår, har ett särskilt anslag
till kostnader enligt 1928 års nordiska fattigvårdskonvention uppförts även
för budgetåret 1951/52. Från detta anslag böra också bestridas kostnaderna
för de understöd, som enligt Kungl. Maj:ts särskilda beslut utgå till nödställda
svenskar i utlandet och som belasta det nuvarande konventionsanslaget.
Då inkomster och utgifter vid uppgörelsen med övriga nordiska
länder kunna beräknas i stort sett utjämna varandra och då de särskilda
understöden f. n. uppgå till något över 100 000 kronor per år, har anslaget
upptagits till sistnämnda belopp.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Fattigvård och barnavård enligt 1928 års
nordiska fattigvårdskonvention m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
20:o) Fattigvård och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 20, s. 33 och 34), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
2l:o) Bidrag till svenska socialvårdsförbundet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 21, s. 34 och 35), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska socialvårdsförbundet
för budgetåret 1951/52
anvisa ett anslag av 25 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 5.
22:o) Stipendier för utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 35 och 36), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 kronor.
23:o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, s. 36), som innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 35 000
kronor.
24:o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 36—40)
föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 480 000 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 447 000 000
kronor.
1950 års riksdag hemställde, att Kungl. Maj:t måtte till omprövning upptaga
spörsmålet om sättet för de allmänna barnbidragens utbetalande.
Socialstyrelsen, som numera redovisat resultatet av en av styrelsen gjord
undersökning rörande kostnaderna i ett 80-tal kommuner för utbetalningen
av de allmänna barnbidragen under år 1948, uppskattar de löpande utgifterna
under nämnda år till ca 1,6 miljoner kronor för hela landet. Om härtill
läg§as ersättningar till postverket, 1,i miljoner kronor, erhålles en sammanlagd
kostnad av 2,7 miljoner kronor, motsvarande ca 72 öre per anvisning.
För den centrala utbetalningen av folkpensioner ha de årliga totala utgifterna
uppgivits till 40 öre per anvisning.
Departementschefen framhåller emellertid, att de av socialstyrelsen redovisade
siffrorna på grund av vissa angivna orsaker icke kunna anses ge en
tillförlitlig grund för att bedöma hur kostnaderna för central resp. lokal utbetalning
ställa sig. Även om ytterligare undersökningar skulle kunna ge
belägg för att kostnaderna för central utbetalning bli något lägre än kostnaderna
vid nuvarande utbetalningssystem, föreligga enligt hans mening icke
tillräckliga skäl för att f. n. överväga att övergå till central utbetalning. Då
det nuvarande systemet i huvudsak befunnits fungera på tillfredsställande
sätt, bör det därför tills vidare få bestå.
Ej heller skälen för att bereda kommunerna ersättning för ifrågavarande
kostnader äro enligt departementschefens uppfattning så starka, att åtgärder
härför f. n. böra övervägas. Frågan anses böra upptagas först i ett större
sammanhang då statsbidragen till kommunerna överses generellt. I propositionen
erinras om det utredningsarbete som f. n. pågår genom bl. a. allmänna
Statsutskottets utlåtande nr 5.
13
statsbidragsutredningen. I samband därmed torde även frågan om en allmän
avvägning av statens bidrag till kommunerna bli föremål för behandling.
I enlighet med socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet föreslås anslaget
höjt med 33 000 000 kronor. Av höjningen hänför sig ett belopp av
6 500 000 kronor till beräknad ökning av antalet barn i bidragsberättigad
ålder samt 26 500 000 kronor till den av 1950 års riksdag beslutade ökningen
av barnbidragets storlek från 260 till 290 kronor fr. o. m. den 1 januari 1952.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wahlund in. fl. (I: 70) och den andra inom andra kammaren av herr
Carlsson i Bakeröd m. fl. (II: 173), har hemställts, att riksdagen måtte besluta
cfels att kommunerna av statsmedel skola erhålla bidrag till kostnaderna för
den årliga utbetalningen av de allmänna barnbidragen i överensstämmelse
med de i motionerna närmare angivna riktlinjerna, dels ock att till bestridande
av dessa bidrag för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
1 300 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionen I: 70.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag, att till allmänna barnbidrag under nästa
budgetår skall anvisas ett belopp av 480 miljoner kronor, föranleder icke
någon erinran från utskottets sida.
I anledning av väckta motioner uttalade 1948 års riksdag, att med prövningen
av frågan om medelsanvisning åt kommunerna för deras arbete i
anledning av de allmänna barnbidragen borde anstå, tills erfarenhet vunnits
om kommunernas kostnader, riksdagen underströk samtidigt angelägenheten
av att förslag i ämnet snarast möjligt framlades.
I årets statsverksproposition har lämnats en redogörelse för en av socialstyrelsen
gjord undersökning rörande kommunernas kostnader för utbetalning
av de allmänna barnbidragen under 1948. De löpande utgifterna under
nämnda år för rikets samtliga kommuner uppskattas av styrelsen till omkring
1,6 miljoner kronor. Departementschefen anser, att fragan om ersättning till
kommunerna bör upptagas först i ett större sammanhang, då statsbidragen
till kommunerna överses generellt.
I motionerna I: 70 och II: 173 yrkas, att kommunerna av statsmedel skola
erhålla bidrag till ifrågavarande kostnader samt att för nästa budgetår anvisas
ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor till bidrag åt kommunerna för
deras kostnader för den årliga utbetalningen av allmänna barnbidrag.
Utskottet finner det icke lämpligt, att under pågående utredning om statsbidrag
till kommunerna ett nytt bidrag av här avsedd storleksordning införes.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 480 000 000 kronor;
b) att motionerna I: 70 och II: 173 icke må av riksdagen bifallas.
14
Statsutskottets utlåtande nr 5.
25:o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 41), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning
av allmänna barnbidrag för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 180 000 kronor.
26:o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott. Kungl.
Maj:t har (punkt 26, s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 200 000 kronor.
Genom ändringar i bidragsförskottslagen 1947 slopades bestämmelserna
om inkomstprövning, men ändringarna ha först under föregående budgetår
inverkat på medelsförbrukningen under anslaget. I avbidan på ytterligare
erfarenhet föreslås beloppet höjt med 600 000 kronor i anslutning till belastningen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna för
bidragsförskott för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor.
27:o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 42),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till barnavårdsnämnderna för
vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 160 000 kronor.
28:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 28, s. 42 och 43), vilket innebär, att anslaget
med hänsyn till förefintlig reservation liksom för innevarande budgetår uppföres
med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande av
barnhem för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
100 kronor.
29:o) Bidrag till driften av barnhem. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s.
43—45) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
15
I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget uppförts med 2 600 000
kronor.
Statsbidrag till driften av barnhem utgår för varje i barnhemmet intaget
barn med en krona 50 öre per dag på villkor att vårdavgift icke uttages med
högre belopp än beträffande å spädbarnshem eller mödrahem intagna ensamma
spädbarn två kronor för dag och barn samt i övriga fall en krona
50 öre för dag och barn. För mödrahem, å vilket meddelas särskild utbildning
i barnavård och husligt arbete och som står under tillsyn av överstyrelsen
för yrkesutbildning, må statsbidrag utgå med tre kronor 50 öre för
dag och barn på villkor att vårdavgift icke uttages.
Socialstyrelsen har föreslagit, att vårdavgiften, utan höjning av statsbidraget,
skall höjas från en krona 50 öre till två kronor å samtliga barnhem
med undantag av s. k. hemskolor. Som skäl för förslaget har styrelsen
åberopat, att barnhemsvård med nuvarande låga vårdavgift ställer sig mindre
kostsam för en barnavårdsnämnd än vård i fosterhem, vilket anses kunna
fördröja utplaceringen i fosterhem.
Departementschefen finner det emellertid föga sannolikt, att den föreslagna
höjningen skulle ha någon betydelse ur nämnda synpunkt, enär
kommun, som svarar för vårdavgiften för å barnhem intaget barn, äger uppbära
det allmänna barnbidraget för barnet. Ehuru den inträdda kostnadsstegringen
otvivelaktigt lett till att landstingen numera bära en avsevärt större
del av vårdkostnaden än ursprungligen avsetts, föreligga enligt departementschefens
mening icke f. n. tillräckliga skäl att av denna anledning tillstyrka
socialstyrelsens förslag. Han förordar därför att frågan om höjning av vårdavgiften
tills vidare får anstå.
Med hänsyn till belastningen har anslaget nedräknats med 300 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Hallagård m. fl. (I: 127) och den andra inom andra kammaren av herr Hansson
i Skegrie m. fl. (11:176), har hemställts, att riksdagen måtte godkänna
sådan ändring av grunderna för statsbidrag till driften av barnhem, att vårdavgiften
får uttagas med tre kronor å alla hem utom sådana mödrahem, som
meddela viss utbildning, att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1951.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas
till motionen II: 176.
Utskottet. Beräkningen av medelsbehovet har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Departementschefen har redogjort för ett förslag från socialstyrelsen, att
vårdavgiften — utan ökning av statsbidraget — skulle höjas från en krona
50 öre till två kronor å samtliga barnhem med undantag av s. k. hemskolor.
Departementschefen har emellertid funnit tillräckliga skäl icke f. n. föreligga
att tillstyrka styrelsens förslag.
16
Statsutskottets utlåtande nr 5.
I motionerna I: 127 och II: 176 föreslås sådan ändring av statsbidragsgrunderna,
att vårdavgiften får uttagas med tre kronor å alla barnhem utom
hemskolorna.
Vårdkostnaden för barn och dag, som vid fastställandet av nu gällande
bestämmelser om statsbidrag och vårdavgift uppskattades till tre kronor 75
öre—fem kronor, torde numera enligt uppgift av svenska landstingsförbundet
uppgå till tio—tolv kronor. Den betydande kostnadsökningen har
medfört, att den ursprungliga fördelningen mellan staten, landstingen och
de vårdavgiftsbetalande rubbats därhän, att landstingens relativa andel i kostnaderna
avsevärt stigit. Ett återställande av den tidigare kostnadsfördelningen
torde icke f. n. kunna genomföras. Enligt utskottets mening tala dock både
rättvisesynpunkter och ekonomiska skäl för att denna fråga så snart omständigheterna
det medgiva av Kungl. Maj:t upptages till omprövning. I avvaktan
härpå har utskottet icke ansett sig böra såsom i motionerna I: 127 och
II: 176 yrkats förorda någon höjning av vårdavgiften.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor;
b) att motionerna I: 127 och II: 176 icke må av riksdagen
bifallas.
30:o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.
Maj:t har (punkt 30, s. 46—49) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att
statsbidrag för budgetåren 1949/50 och 1950/51 må beviljas till högre belopp
än 2 000 000 kronor, dels ock till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen
barnavård för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 225 000
kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
2 000 000 kronor.
Ett av 1950 åra besparingsutredning framlagt förslag att bidragsanslaget
helt eller eventuellt med visst undantag skall indragas fr. o. m. nästa budgetår
anser departementschefen böra behandlas i samband med det betänkande
från 1946 åra kommitté för den halvöppna barnavården, som väntas bli framlagt
inom kort. Han anför vidare följande.
Statsmakterna ha så sent som 1949 godkänt principen att statsbidrag enligt
gällande bestämmelser i regel skall utgå till daghem och bamträdgårdar.
Socialstyrelsen bär beräknat att för genomförande härav erfordras ett tilläggsanslag
för innevarande budgetår av 225 000 kronor och en ökning av anslaget
för nästa budgetår med 450 000 kronor. Den relativt betydande kostnadsökning
som sålunda kan beräknas uppkomma för statsverket torde i nuvarande
läge böra föranleda en omprövning av 1949 års beslut. Tills vidare bör en
mera betydande ökning av bidragsgivningens omfattning undvikas. Detta förutsätter
en prövning av de olika institutionernas ekonomi i syfte att tillförsäkra
bidrag åt de institutioner som ha största behovet därav. Några närmare
Statsutskottets utlåtande nr 5.
17
riktlinjer för denna provning är jag icke beredd att nu framlägga. Det synes
dock önskvärt, att nytillkommande institutioner icke principiellt uteslutas
från bidrag utan att behovsprövningen får gälla även de institutioner som
tidigare fått bidrag. Prövningen bör ankomma på socialstyrelsen.
Åven om de nu gällande riktlinjerna sålunda något revideras, anser jag
mig böra tillstyrka någon höjning av anslaget för nästa budgetår. Jag förordar,
att anslaget höjes med ett belopp motsvarande vad socialstyrelsen
beräknat ytterligare erforderligt för innevarande budgetår eller 225 000
kronor. Anslaget bör alltså upptagas till 2 225 000 kronor. Hinder bör icke
föreligga för styrelsen att för budgetåren 1949/50 och 1950/51 bevilja bidrag
med högre belopp än det tidigare fastställda, om styrelsen finner detta böra
ske även med det av mig förordade anslaget. Någon särskild begränsning —
vid sidan av modeisan visningen — av socialstyrelsens rätt att bevilja statsbidrag
synes över huvud taget icke längre erforderlig. Bidragsverksamhetens
omfattning torde sålunda kunna helt regleras genom beloppet av det anslag
som anvisas.
Utskottet. Departementschefen erinrar om att statsmakterna så sent som
1949 godkänt principen, att statsbidrag i regel skall utgå till daghem och
bamträdgårdar. Socialstyrelsen har beräknat att för genomförande härav
skulle erfordras eu ökning av anslaget för nästa budgetår med 450 000 kronor.
Då kostnadsökningen för statsverket bör föranleda en omprövning av 1949 års
beslut, förordar departementschefen en prövning i syfte att tillförsäkra bidrag
åt de institutioner, som ha största behovet därav.
I rådande läge finner utskottet det angeläget, att möjligheterna att begränsa
den fortlöpande utgiftsökningen under detta anslag noggrant beaktas.
Då 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården inom kort väntas fram
lägga sitt betänkande, har utskottet i avvaktan på den prövning av statsbidrags
frågan i hela dess vidd, som torde komma att ske vid behandlingen av betänkandet,
icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag för budgetåren 1949/50 och 1950/51
må beviljas till högre belopp än 2 000 000 kronor;
b) till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 225 000
kronor.
31:o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 49 och 50) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården m. m
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 308 000 kronor.
Anslaget, som i gällande riksstat är uppfört med 303 000 kronor, föreslås
höjt mod 5 000 kronor i anledning av seminariets i Luleå utbyggnad med
en årskurs.
2—439 bi Bihang till riksdagens protokoll 1951. fi samt. Nr 5.
18
Statsutskottets utlåtande nr 5.
I en inom första kammaren av herr Bergh in. fl. väckt motion (I: 50) har
hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungi. Maj:t anhålla,
att. det under denna punkt upptagna anslaget måtte överföras till åttonde
huvudtiteln under rubriken Folkundervisningen, Anstalter för lärarutbildning
m. m.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Utskottet. I motionen I: 50 föreslås, att ifrågavarande anslag skall över
föras till åttonde huvudtiteln.
Utskottet förutsätter att den av motionärerna väckta frågan prövas i anslutning
till det betänkande, som 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården
inom kort väntas framlägga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom
den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 308 000 kronor;
b) att motionen 1:50 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
32:o) Bidrag till driften av barnkolonier in. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 36, s. 52 och 53), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier in. in.
för bud getår*''t 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1500 000
kronor.
33:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 37, s. 53—68) föreslagit riksdagen att dels bemyn
diga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården vidtaga de ändringar, som angivits av departementschefen,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens skolor tillhörande bama- och ungdomsvården, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Statens skolor tillhörande
bama- och ungdomsvården: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 2 992 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 121 000 kronor.
Statens arrendeavtal rörande Skarvik-Tallåsen utgår den 30 juni 1953.
Departementschefen förordar, att verksamheten vid denna ungdomsvårdsskola
redan fr. o. m. den 1 januari 1952 förflyttas till Ljungaskog och Sonestorp.
Någon ny skolhemsavdelning skall dock tills vidare icke uppsättas vid den
Statsutskottets utlåtande nr 5.
19
blivande psykopatskolan Ljungaskog-Sonestorp. Om denna skola anför departementschefen
vidare bl. a. följande.
Den nya skolan medgiver ett bättre gemensamt utnyttjande av personalen
än Skarvik-Tallåsen. Härav följer att personalbehovet blir mindre. A andra
sidan fordrar skolans uppdelning på två ganska långt ifrån varandra liggande
huvuddelar, att dess chef, som beräknas komma att ha större delen av sin
verksamhet förlagd till Ljungaskog med dess läkarmottagning, erhåller biträde
av en souschef, som ansvarar för verksamheten vid Sonestorp. Skolan bör
därför, som socialstyrelsen föreslagit, förfoga över en avdelningsföreståndare
för denna uppgift. Vidare märkes att Skarvik-Tallåsen saknar jordbruks- och
trädgårdsskötsel, medan sådan kommer att finnas vid den nya skolan. Vid
denna bör därför anställas en jordbruksföreståndare och en trädgårdsmästare.
Då skolans jordbruk blir alltför stort för en flickskola, bör det i möjligaste
mån utarrenderas. Skötseln av skogen bör överföras på domänverket. Intill
dess åtgärder vidtagits för minskning av åkerarealen, bör den vid Ljungaskog
uu tjänstgörande ladugårdsförmannen, som innehar ordinarie tjänst, få kvarstå.
Skolans chef bör utan särskild ersättning tjänstgöra som rådgivande psykiater
vid Östra Spång och Råby.
Nuvarande rektorn vid Sonestorp torde tills vidare komma att tjänstgöra
som souschef. Vid S karvik-Tallås en, Ljungaskog och Sonestorp nu tjänstgörande
ordinarie personal, som icke kan beredas tjänstgöring vid den nya
skolan, torde kunna förflyttas till andra ungdomsvårdsskolor. Ömläggningen
påverkar icke den för skolorna gällande personalförteckningen i annan mån
än att 2 rektorer i Ca 29 och 1 ladugårdsförman i Ca 13 böra föras på
övergångsstat samt att 1 avdelningsföreståndare i Ce 25 bör uppföras på
förteckningen.
Genom den förordade omläggningen förlorar ungdomsvårdsskoleorgamsationen
ett antal platser för dels debila manliga elever och dels normalbegåvade
kvinnliga elever. Denna minskning föreslås — för de manliga elevernas
del — kompenserad genom ökning av platsantalet vid Råby, Margretelund
och Johannisberg. Vad beträffar flickskolorna framhåller departementschefen,
att beläggningen vid dessa den 1 september 1950 uppgick till 191 elever.
Därest den nya skolan för psykopatiska flickor får den omfattning som
föreslagits, nämligen 60 platser, uppgår flickskolornas platsantal efter Skarviksomläggningcn
till ca 265. Platsbehovet hör därför kunna täckas med utnyttjande
av do platser som sålunda stå till buds.
Medel för de byggnadsarbeten, som erfordras till följd av omläggningen,
skola — enligt vad departementschefen har för avsikt att föreslå — anvisas från
den särskilda fond för utbyggnad av de statliga ungdomsvårdsskolorna, som
tillkom sedan städerna Stockholm och Göteborg år 1949 befriades från skyldighet
att hålla egna ungdomsvårdsskolor. Anslag för detta ändamål behöver
således icke begäras å nästa års budget.
Den föreslagna omläggningen medför i och för sig ett minskat medelsbehov
under detta anslag med 229 206 kronor för helt år räknat. Kostnadsbesparingen
under nästa budgetår uppskattas — på av departementschofen
närmare angivna skäl — till 147 577 kronor.
Nya grunder ha fastställts för den särskilda ersättning för undervisning i
slöjd och i fortsättningsskola, som utgår till folkskollärare inom det allmänna
folkskoleväsendet. Arvodena för ungdomsvårdsskolornas folkskollärare före
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 5.
slås höjda i motsvarande mån. Ytterligare kostnader förutses vidare för
löneklassuppflyttningar samt för utbetalande under lielt budgetår av de avlöningsförstärkningar
åt läkare, vilka medgivits under senare delen av innevarande
år. De sammanlagda kostnaderna för här nämnda ändamål beräknas
till 24 167 kronor.
Ordinariesättning föreslås beträffande 3 folkskollärare, 3 jordbruksförmän,
4 vårdare, 1 kanslibiträde och 1 kontorsbiträde. En å övergångsstat uppförd
tjänst som arbetsledare kan utgå ur personalförteckningen.
En hantverkartjänst i Ca 11 vid Lövsta föreslås utbytt mot en tjänst som
maskinist i Ca 13; löneökningen beräknas till 524 kronor. Genom att en befattning
som lärarinna i kvinnlig slöjd i Ce 19 vid Härsjögården hålles
vakant uppstår en besparing av 7 656 kronor. Delposten till rådgivande
psykiater föreslås nedräknad med 6 200 kronor.
Enligt, beslut av statsmakterna år 1947 placerades lärare i yrkesämne
vid ungdomsvårdsskolorna i nuvarande 19 lönegraden under benämningen
yrkeslärare. Ungdomsvårdsskolornas lärarinnor i hushållsgöromål och i kvinnlig
slöjd voro redan tidigare placerade i nämnda lönegrad. Departementschefen
anför i denna del bl. a. följande.
I avvaktan på en kommande lönereglering för de centrala verkstadsskolornas
lärare ha inga förändringar hittills vidtagits i fråga, om löneställningen
för ungdomsvårdsskolornas här berörda personal. Chefen för ecklesiastikdepartementet
kommer denna dag att föreslå, att lönerna för lärare
vid centrala verkstadsskolor skola regleras på så sätt, att dessa lärare erhålla
arvode motsvarande begynnelselönen i 20 lönegraden samt ålderstillägg motsvarande
löneklassuppflyttningar i denna lönegrad. I anslutning till denna
lönereglering böra jämväl ungdomsvårdsskolornas yrkeslärare uppflyttas från
19 till 20 lönegraden. Övriga här berörda lönefrågor böra däremot underkastas
prövning av 1949 åra tjänsteförteckningskommitté.
Vid bifall till detta förslag böra 14 å personalförteckningen uppförda
yrkeslärare i Ca 19 uppflyttas till Oa 20. Anslaget för nästa, budgetår bör
ökas med ca 8 300 kronor.
Anslaget föreslås sammanlagt nedräknat med 129 000 kronor.
I en inom andra kammaren av fröken A g er m. fl. väckt motion (II: 236)
hemställes, att riksdagen måtte besluta att uppflytta jämväl de tio lärarinnorna
i hushållsgöromål och de tio lärarinnorna i kvinnlig slöjd rid ungdomsvårdsskolorna
från 19 till 20 lönegraden.
Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande, hän
risas till motionen.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att fr. o. m. den 1 januari 1952 överföra
verksamheten vid Skarvik-Tallåsen till Ljungaskog och Sonestorp synes ägnat
att tillgodose det av 1950 års riksdag uttalade önskemålet, att åtgärder
snarast borde vidtagas för att undanröja de olägenheter, som uppkommit
genom att ungdomsvårdsskolor för pojkar och flickor förlagts i närheten av
varandra.
F. n. utgör platsantalet vid Ljungaskog och Sonestorp tillhopa 90; den
1 november 1950 funnos å dessa skolor intagna 41 elever. Antalet befatt
-
Statsutskottets utlåtande nr 5.
21
ningar uppgår vid båda skolorna tillsammans till 30. På Skarvik-Tallåsen
finnas f. n. 70 platser och 35 anställda. Efter överflyttningen av SkarvikTallåsen
kommer antalet befattningar inom hela ungdomsvårdsskoleorganisationen
att nedgå med 31. Antalet elevplatser vid den nya skolan LjungaskogSonestorp
kommer att bli 60, och för dessa beräknas 34 anställda. Utskottet
förutsätter, att alla möjligheter att med hänsyn till beläggningssiffror och
andra faktorer begränsa personalen på den nya skolan fortlöpande beaktas.
I övrigt har Kungl. Maj ds förslag i denna del icke givit utskottet anledning
till erinran.
Socialstyrelsen har bl. a. föreslagit, att hushålls- och slöjdlärarinnor vid
yrkesskolorna skola ingå i gruppen yrkeslärare samt att denna grupp skall
placeras en lönegrad högre än som av 1946 års skolkommission föreslagits
för ordinarie yrkeslärare vid central verkstadsskola eller i 23 resp. 21 lönegraden
alltefter högre eller lägre kompetens. Hushålls- och slöjdlärarinnor
vid skolhem för flickor böra enligt styrelsen placeras tre lönegrader över
motsvarande lärarinnor inom det allmänna folkskoleväsendet, d. v. s. hus
hållslärarinnor i 21 (18 + 3) och slöjdlärarinnor i 19 (16 + 3) lönegraderna.
Departementschefens förslag att i anslutning till en lönereglering vid de
centrala verkstadsskolorna uppflytta ungdomsvårdsskolornas nuvarande yrkeslärare
från 19 till 20 lönegraden men att i övrigt låta här berörda lönefrågor
underkastas prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté har icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet anser sig således icke nu kunna
tillstyrka yrkandet i motionen II: 236 om uppflyttning jämväl av lärarinnorna
i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd från 19 till 20 lönegraden.
Utskottet tillstyrker jämväl i övrigt Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen II: 236
a) bemyndiga Kungl. Ma.j:t att i personalförteckningen för
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården vidtaga
de ändringar, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 3 januari 1951 angivits;
b) fastställa följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
bama- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 1 152 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 72 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 1 466 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 301 700
Summa kronor 2 992 000;
22
Statsutskottets utlåtande nr 5.
c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
2 992 000 kronor.
34:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.
Kungl. Maj it har (punkt 38, s. 68—71) föreslagit riksdagen att till Statens
skolor tillhörande bama- och ungdomsvården: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 567 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 610 000 kronor.
För nästa budgetår föreslås ytterligare 74 500 kronor för löpande underhåll
av byggnader.
För vissa brandskyddsanordningar avses för nästa budgetår 42 300 kronor
eller 2 300 kronor mer än för innevarande budgetår.
Till komplettering av inventarieutrustningen vid Johannisberg beräknas
20 000 kronor.
Å andra sidan föreslås anslaget minskat dels med 50 000 kronor, som
för innevarande budgetår avsetts för vissa engångsutgifter, dels ock med
90 000 kronor, motsvarande den besparing, som anses böra kunna ske genom
förflyttning av verksamheten vid Skarvik-Tallåsen till Sonestorp och Ljungaskog
samt därmed sammanhängande omflyttningar.
Utekottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 2 567 000 kronor.
35:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 39, s. 71—73) föreslagit riksdagen
att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 170 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 660 000 kronor.
För omändring av elevförläggningen vid Kåby beräknas 33 300 kronor samt
för reparations- och ändringsarbeten vid Johannisberg 41 700 kronor. Kostnaderna
för ett dubbelhus för personal vid Margretelund samt för ett reningsverk
vid Fagared uppskattas till 76 000 resp. 19 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 170 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
23
36:o) Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården. Kungl. Maj:t har (punkt 40, s. 73—75) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande bamaoch
ungdomsvården för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
65 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 350 000 kronor.
Samtliga icke statliga skolor ha numera antingen förstatligats eller nedlagts.
De utgifter, vilka alltjämt ifrågakomma under förevarande anslag, avse
endast underskottsersättningar till vissa huvudmän för förutvarande icke statliga
skolor för tid före förstatligandet.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förelag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till driften av icke statliga skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
37:o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
41, s. 75), vilket innebär en anslagsökning med 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurs för befattningshavare
vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 16 000 kronor.
38:o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem. Kungl. Maj:t har
(punkt 42, s. 75 och 76) föreslagit liksdagen att till Bidrag till inrättande av
inackorderingshem för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
2 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat anvisat med 23 000 kronor.
Ifrågavarande verksamhet är fortfarande av försöks natur. Mod hänsyn till
det statsfinansiella läget anses medel icke böra anvisas för ytterligare utbyggnad
av organisationen under nästa budgetår. Då det synes angeläget att
intresset för inaekorderingshemmen fortfarande stimuleras inom I. O. G. T.
och dess lokalorganisationer, förordar departementschefen emellertid, att
I. O. G. T. även under budgetåret 1951/52 erhåller ett belopp av 2 000 kronor
såsom bidrag för sitt arbete med inackorderingshemsfrågoma.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till inrättande av inackorderingshem
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
2 000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande nr o.
39:o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 76 och 77), vilket innebär en uppräkning
av anslaget med 9 000 kronor till följd av verksamhetens utbyggnad,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till inackorderingshem för
driftförluster för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
40:o) Bidrag till frälsningsarméns flickhem. Kungl. Maj:t har (punkt44,
s. 77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till frälsningsarméns flickhem för
budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.
För innevarande budgetår är under elfte lmvudtiteln uppfört ett obetecknat
anslag av 3 000 kronor med rubriken Bidrag till frälsningsarméns räddningshem.
Med hänsyn till det ungdomsvårdande syftet hos hemmen -—numera benämnda
flickhem — anses bidrag till dessa böra utgå med oförändrat belopp
från femte huvudtiteln.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarméns flickhem
för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.
Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.
41:o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj:t har (punkt
51, s. 79—84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 13 000 000
kronor.
Statens kostnader för bidrag till de erkända arbetslöshetskassorna (inberäknat
kristillägg) ha stigit från ca 7,7 miljoner kronor under budgetåret
1947/48 till 8,8 miljoner 1948/49 och 15,5 miljoner 1949/50. Departementschefen
anför härom bl. a. följande.
Otvivelaktigt beror denna stegring av kostnaderna till stor del på att antalet
försäkrade ökat. Under alla förhållanden är emellertid den hastiga kostnadsstegringen
vid ett arbetsmarknadsläge som det nuvarande ägnad att väcka
betänkligheter. Frågan har uppmärksammats inom socialdepartementet; under
sommaren och hösten 1950 ha överläggningar i ämnet ägt rum med arbetsmarknadsstyrelsen
och representanter för arbetslöshetskassorna. Härvid ha vissa
resultat nåtts. Sålunda har beträffande byggnadsfacken, där den största utbetalningen
av understöd förekommit, konstaterats, att byggnadsregleringens
säsongutjämnande effekt delvis förfelats genom att beviljade igångsättnings
tillstånd vintertid icke utnyttjats av vederbörande byggherrar så snabbt som
avsetts. Åtgärder för att erhålla bättre kontroll på denna punkt ha nu vidtagits.
25
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Det kan vara anledning att i detta sammanhang understryka vikten av att
de principer, på vilka den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen bygger —
bl. a. att försäkringen icke är någon yrkesförsäkring och att arbetslös medlem
av arbetslöshetskassa är skyldig att antaga varje erbjudet arbete under
förutsättning att det är lämpligt -— noga fasthållas, så att utbetalningen av
understöd icke får större omfattning än statsmakterna förutsatt.
Departementschefen anser, att statsbidragsbestämmelserna böia underkastas
översyn genom särskilda utredningsmän. Dessa böra även upptaga
vissa detaljfrågor rörande arbetslöshetsförsäkringen. Då denna översyn icke
torde kunna föranleda förslag till 1951 års riksdag har medelsbehovet till
bidrag till de erkända arbetslöshetskassorna för nästa budgetår beräknats
på grundval av nuvarande bidragsregler.
I samband med Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hedenby (I: 72) och den andra inom andra kammaren av herrar Lindberg
och Holm (11:60), i vilka hemställts, att vid sidan om frågan rörande
statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna ett automatiskt verkande
system för avgifternas och försäkringsförmånernas successiva anpassning
efter arbetslönernas utveckling till upprätthållande av förmånernas effektivitet
göres till föremål för expertutredning;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr W istrand och fröken Andersson (I: 39) samt den andra inom andra
kammaren av herrar Hagård och Hagberg i Malmö (II: 59), i vilka hemställts
om översyn av arbetslöshetsförsäkringen i dess helhet, varvid dock översynen
av statsbidragsbestämmelserna borde utföras så skyndsamt, att förslag
till nya bestämmelser kunde föreläggas innevarande års riksdag, samt att
riksdagen måtte till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Werner in. fl. (I: 249) och den andra inom andra kammaren av herr
Onsjö in. fl. (II: 342), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till
erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna 11:60, 1:39 och 11:59 samt 1:249.
Utskottet vill understryka departementschefens uttalande, att den hastiga
kostnadsstegringen under detta anslag vid ett arbetsmarknadsläge som det
nuvarande är ägnad att väcka betänkligheter. Departementschefens förslag
om en översyn av statsbidragsbestämmelserna finner utskottet därför välmotiverat.
26
Statsutskottets utlåtande nr 5.
1 motionerna I: 39 och II: 59 föreslås en översyn av försäkringen i dess
helhet. Utskottet har inhämtat, att den av departementschefen förutskickade
översynen avses bli av den omfattning, motionärerna åsyfta. Förslaget i
motionerna I: 72 och II: 60 om ett automatiskt verkande bidragssystem bör
enligt utskottets mening bliva föremål för närmare prövning vid denna översyn.
Statsbidraget till arbetslöshetskassorna utgår i efterskott. Från det anslag,
som må beviljas för nästa budgetår, skola kassorna således erhålla ersättning
enligt nuvarande regler för sin verksamhet under tid före den 1 juli 1951.
I motionerna 1:39 och II: 59 samt 1:249 och II: 342 har hemställts, att
anslaget för nästa budgetår måtte anvisas med 13 resp. 12 miljoner kronor.
Med beaktande av anslagsbelastningen under föregående budgetår _ 15,6
miljoner kronor — har utskottet icke funnit skäl frångå Kungl. Maj:ts förslag
om anvisande av 17 miljoner kronor.
I motionerna 1:249 och 11:342 har uttalats, att den av departementschefen
förordade översynen bör bedrivas så skyndsamt, att förslag till nya
bestämmelser kunna föreläggas årets riksdag. I motionerna I: 39 och II: 59
har beträffande översynen av statsbidragsbestämmelsema gjorts en hemställan
av motsvarande innebörd. Utskottet får med anledning härav framhålla,
att förslag, som grundas på en särskild utredning i frågan, icke torde
kunna hinna föreläggas riksdagen före ingången av nästa budgetår. Det är
emellertid önskvärt, att utredningen snarast genomföres.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 39 och II: 59, i vad de avse medelsanvisningen,
samt motionerna I: 249 och II: 342 till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 17 000 000 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 72 och II: 60 i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört;
c) i anledning av motionerna I: 39 och II: 59, i vad de icke
behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet anfört.
42:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag
(punkt 56, s. 86), vilket innebär aitt anslaget anvisas med ett formellt
belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
27
Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.
43:o) Statens nämnd för samlingslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt 66, s.
90_92) föreslagit riksdagen att till Statens nämnd för samlingslokaler för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 25 600 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Fr. o. m. budgetåret 1947/48 har till bidrag till vissa riksolganisationei
för samlingslokaler anvisats ett anslag av 15 000 kronor. Av anslaget har
5 000 kronor utgått till vardera Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets husfoieningarnas
riksorganisation och Ordenshusens riksförening. Enligt förslag
av 1950 års bespnringsutredning har Kungl. Maj:t emellertid icke beräknat
medel för ändamålet under nästa budgetår.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av hen
Ernst Hjalmar Nilsson m. fl. (1:128) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Luttra ni. fl. (II: 174), har hemställts, att riksdagen måtte
till Folkets husföreningarnas liksorganisation, Bygdegårdarnas nksforbund
och Ordenshusens riksförening för budgetåret 1951/52 bevilja ett anslag av
15 000 kronor att lika fördelas mellan de angivna organisationerna.
Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande, får
utskottet hänvisa till motionen 1:128.
Utskottet hyser den uppfattningen, att do i motionerna I: 128 och II: 174
angivna organisationerna fylla en betydelsefull uppgift. Genom sm verksam
het ha de ej i ringa mån bidragit till att reducera arbetsuppgifterna — och
därmed även kostnaderna — för statens nämnd för samlingslokaler. Till foljd
av verksamhetens ökade omfattning torde organisationerna i sjalva verket
nu vara i större behov av anslaget än när det 1947 för första gången anvisades.
Utskottet har därför ansett sig böra förorda bifall till det i motionerna
framställda yrkandet.
Då Kungl. Maj:te förslag i fråga om anslag till nämnden icke givit utskottet
anledning till erinran, hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Statens nämnd, för samlingslokaler för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 25 600 kronor;
bj att riksdagen må med bifall till motionerna 1:128 och II: 174
till Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
44:o) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. Kungl. Maj:t
har (punkt 67, s. 92) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande av
allmänna samlingslokaler för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
Till bidrag för här angivna ändamål har senast för budgetåret 1945/46
anvisats ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 5.
1950 års riksdag har medgivit, att ifrågavarande reservationsanslag må
disponeras jämväl under innevarande budgetår. Vid utgången av budgetåret
1949/50 uppgick reservationen å anslaget till 2 260 865 kronor.
Frågan om formerna för stöd vid anordnande av allmänna samlingslokaler
torde enligt departementschefen komma att behandlas av bostadskollektiva
kommittén. Behållningen å anslaget bör emellertid tills vidare stå till förfogande
dels för utbetalning av tidigare beviljade bidrag dels ock för beviljande,
r den mån sådant ifrågakommer, av nya bidrag enligt gällande regler.
Av praktiska skäl bör anslaget ånyo uppföras å riksstaten med ett formellt be
lopp av 100 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Bergh och Arrhén (I: 74) och den andra inom andra kammaren av fru Boman
m. fl. (11:103), har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungi.
Maj.t anhålla, att Kungl. Majd måtte låta verkställa en översyn av bestämmelserna
i kungörelsen om bidrag och lån av statsmedel för anordnande av
allmänna samlingslokaler så att denna kommer att gälla även religiösa sammanslutningar
samt att Kungl. Majds förslag i ärendet måtte föreläggas 1952
års riksdag.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, hänvisas till
motionen II: 103.
Utskottet, hör att tillgodose behovet av allmänna samlingslokaler inom
en ort kunna av statsmedel beviljas bidrag till kommuner och lån till bolag,
föreningar eller stiftelser. Som villkor härför gäller bl. a., att lokalerna
skola opartiskt och i skälig omfattning hållas tillgängliga för föreningslivet
i orten.
Gällande bestämmelser lägga såsom framgår av motionerna 1:74 och
II: 103 icke något formellt hinder i vägen för religiösa sammanslutningar att
komma i åtnjutande av statligt lån för anordnande av samlingslokaler. Departementschefen
har erinrat, att frågan om formerna för stöd vid anordnande
av allmänna samlingslokaler torde komma att behandlas av bostadskollektiva
kommittén. Utskottet är därför icke berett att i förevarande sammanhang
förorda bifall till motionärernas yrkande.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer,
a) att riksdagen må till Bidrag till anordnande av allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor;
b) att motionerna I: 74 och IT: 103 icke må till någon riks
dagens åtgärd föranleda.
45:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 68, s. 93), vilket innebär oförändrad medelsan
visning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bosättning slån: Ersättning åt
ortsombud för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
29
46:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. Kungl. Maj:t
har (punkt 69, s. 93 och 94) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslån:
Ersättning åt riksbanken för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
175 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
180 000 kronor.
Med utgångspunkt från i stort sett oförändrad lånefrekvens och oförändrade
ersättningsgrunder beräknas medelsbehovet för nästa budgetår till
175 000 kronor.
Departementschefen har under denna punkt bl. a. anfört följande.
Er. o. m. budgetåret 1942/43 har för upplysningsverksamhet i samband
med bosättningslånen anvisats ett obetecknat anslag av 15 000 kronor, vilket
anslag sedan budgetåret 1946/47 helt disponerats för sådan verksamhet genom
svenska slöjdföreningen. 1950 års besparingsutredning har ansett, att anslaget
i nuvarande statsfinansiella läge bör indragas. Svenska sliydioreningen,
som under tionde huvudtiteln erhåller ett årligt bidrag av 50 000
kronor, torde enligt utredningens mening oavsett indragningen av anslaget
under femte Huvudtiteln kunna förväntan upprätthålla viss upplysnin^sverksamhet
av här avsedd art. Jag anser mig böra biträda besparingsutredmngens
förslag. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet föreslår jag där
för icke för nästa budgetår något anslag till upplysningsverksamhet rörande
bosättningslånen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer,
att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt
riksbanken för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
175 000 kronor.
Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.
47:o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 70, s. 95—
98) föreslagit riksdagen att dels besluta att å personalförteckningen för försäkringsrådet
antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med tva,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försäkringsrådet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till
Försäkringsrådet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 569 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 557 000 kronor.
För amanucnshjälp och vikariatsersättningar för eu extra avdelning, som
försäkringsrådet avser inrätta, beräknas 7 500 kronor. Löneklassuppflyttningar
in. m. innebära ett ökat medelsbehov av i runt tal 4 O00 kronor.
Med hänsyn till gällande befordringsgång bör antalet befattningar som
ordinarie kontorsbiträde i Ca 8 ökas med två.
Utskottet. Inom socialvårdskommittén pågår f. n. eu översyn av den
sociala olycksfallsförsäkringen. Utskottet vill understryka önskvärdheten av
30
Statsutskottets utlåtande nr 5.
att förslag i ämnet snarast föreläggas riksdagen, då rådande praxis vid hand
läggning av hithörande ärenden enligt nuvarande bestämmelser i vissa, fall
icke synes helt tillfredsställande.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för försäkringsrådet
antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två;
b) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 333 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 59 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 125 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 50 900
Summa kronor 569 000;
c) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1951752
anvisa ett förslagsanslag av 569 000 kronor.
48:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förs^ag
(punkt 71, s. 98), vilket innebär en nedräkning med 4 000 kronor, hem
ställer utskottet,
att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för bud
getåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 24 400 kronor.
49:o) Riksförsäkringsanstaiten: Riksförsäkringsanstaltens ortsombud m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 99 och 100) — vilket innebär
en uppräkning med 10 000 kronor i syfte att inför genomförandet av kom
munindelningsreformen möjliggöra vissa arvodesköjningar fr. o. m. den 1
januari 1952 — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksförsäkringsanstaiten: Riksförsäkringsanstaltens
ortsombud m. rn. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 285 000 kronor.
50:o) Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 100 och 101), vilket innebär
en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa tillägg å ersättningar i anledning
av olycksfall i arbete m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 3 150 000 kronor.
öko) Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m. Kungl. Maj.t har (punkt 76, s. 101—
103) föreslagit riksdagen att
dels medgiva att tillfälliga ersättningar till av silikos drabbade arbets
tagare må utgivas under budgetåret 1951/52 enligt samma grunder som under
Statsutskottets utlåtande nr 5.
31
innevarande budgetår samt att åt personer, vilka i anledning av olycksfall
som inträffat eller sjukdom som yppats under åren 1941—1948 äro berättigade
till sjukpenning eller livränta enligt förordningen om olycksfalls- och
yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare m. il. eller förordningen om
olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt fångar m. il., ma för tiden fr. o. m.
den 1 juli 1951 tills vidare utgå sådan dyrtidskompensation, att beloppen av
nämnda förmåner uppgå till vad som skulle hava utgått, därest den i föioidningarna
fastställda maximigränsen för inkomst — 1 764 kronor — höjts
med 40 %;
dels ock till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete in. in. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 3 350 000 kronor.
Anslaget är i gällande rikastat uppfört med samma belopp.
Beträffande frågan om förbättring av ersättningarna till av silikos drabbadc
arbetare framhåller departementschefen, att den pågående översynen
av hithörande lagstiftning ännu icke slutförts. I avvaktan på definitiva bestämmelser
i ämnet anses den anordning med tillfälliga ersättningar om högst
700 kronor, som hittills praktiserats, böra bestå även under budgetåret
1951/52. Därefter anför departementschefen bl. a. följande.
På förslag av Kungl. Maj:t — senast i propositionen 1949:109 — har riksdagen
tidigare medgivit, att dyrtidskompensation i vissa fall finge utgivas
till personer, vilka i anledning av olycksfall eller sjukdom, som inträffat etter
1941 års ingång, varit berättigade till sjukpenning eller livränta enligt forordningarna
nr 102 och 103/1938 (tvångsarbetare, fångar m. fl.).^ Av riksdagen
senast lämnat sådant medgivande gällde t. o. m. den 30 juni 19o0. Enligt iorordningen
nr 295/1950 utgår i förordningen avsett tillägg bl. a. till den som
på grund av skada, vilken inträffat före den 1 januari 1949, äger nppbara
sjukpenning eller livränta enligt förordningarna nr 102 eller 10o/1938. Via
tilläggets bestämmande skall den ersättning, varå tillägget utgår, i forekom
mande fall beräknas med beaktande av de föreskrifter, som Kungl. Maj:t
meddelat rörande dyrtidskompensation åt ersättningstagare enligt förordningarna
nr 102 och 103/1938. Vid tillkomsten av förordningen nr 295/1950
förutsattes sålunda, att bestämmelserna om dyrtidskompensation åt har bo
rörda ersättningstagare (skador, som inträffat 1941—1948) skulle erkalla fort
satt giltighet Kungl. Maj:t har den 16 juni 1950 utfärdat bestämmelser harom
för budgetåret 1950/51. Jämväl i fortsättningen bör sådan kompensation
få utgå. Anledning synes dock icke föreligga att tidsbegränsa ett medgivande
härutinnan.
I en inom andra kammaren av herr Dahlgren väckt motion (II: 297) kar
hemställts, att riksdagen måtte besluta höja de tillfälliga ersättningar som
utgå till av silikos drabbade arbetare till 1400 kronor under budgetåret
1951/52 samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning om
åtgärder för hindrande av silikosens spridning.
Beträffande do skäl, som åberopats till stöd för förslagen, får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt ha icke givit ut
skottet anledning till erinran.
32
Statsutskottets utlåtande nr 5.
I likhet med departementschefen anser utskottet sålunda, att anordningen
med tillfälliga ersättningar till av silikos drabbade arbetare bör bestå även
under nästa budgetår i avvaktan på resultatet av den nu pågående översynen
av hithörande lagstiftning. Utskottet kan därför icke tillstyrka det i motionen
II: 297 framförda yrkandet om höjning av ifrågavarande ersättningar.
Vad härefter beträffar den i motionen väckta frågan om utredning av åtgärder
för att hindra silikosens spridning vill utskottet framhålla, att man
såväl inom arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen som vid statens institut
för folkhälsan undersöker möjligheterna att förhindra uppkomst av
silikos. Utskottet vill vidare erinra om kungörelsen den 6 maj 1949, nr 211,
om läkarundersökning och läkarbesiktning till förebyggande av vissa yrkessjukdomar,
enligt vilken arbetstagare får användas i silikosfarligt arbete endast
om han vid läkarundersökning befunnits icke förete sjuklighet eller
svaghet, som kan anses göra honom särskilt mottaglig för den med arbetet
förbundna hälsofaran. Med hänsyn härtill torde behov icke föreligga av en
särskild utredning. Utskottet avstyrker därför även i denna del motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionen II: 297, såvitt nu är i fråga, medgiva att tillfälliga ersättningar
till av silikos drabbade arbetstagare må utgivas
under budgetåret 1951/52 enligt samma grunder som under innevarande
budgetår;
b) medgiva att åt personer, vilka i anledning av olycksfall
som inträffat eller sjukdom som yppats under åren 1941—1948
äro berättigade till sjukpenning eller livränta enligt förordningen
om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare
m. fl. eller förordningen om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning
åt fångar m. fl., må för tiden fr. o. m. den 1 juli 1951 tills
vidare utgå sådan dyrtidskompensation, att beloppen av nämnda
förmåner uppgå till vad som skulle hava utgått, därest den i
förordningarna fastställda maximigränsen för inkomst — 1 764
kronor — höjts med 40%;
c) till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 350 000 kronor;
II. att motionen II: 297, i vad den avser åtgärder för hindrande
av silikosens spridning, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
52:o) Bidrag till fiskares försäkring. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 77, s. 103 och 104), vilket innebär en nedräkning med 60 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till fiskares försäkring för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
33
53:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 78,
s. 104—107) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen
för arbetarskyddsstyrelsen antalet 1 ontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas
med två, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för
arbetarskyddsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 693 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 697 000 kronor.
En extra byråingenjörsbefattning föreslås utbytt mot en amanuenstjänst.
Behovet av förste byråingenjörer anses tills vidare böra tillgodoses genom anställande
av extra personal inom ramen för tillgängliga medel.
Nedräkningen med 3 % av innevarande budgetårs anslag medför, att
arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens avlöningsanslag minskas med
tillhopa 62 000 kronor förutom rörligt tillägg. Minskningen fördelas med
9 500 kronor på arbetarskyddsstyrelsen och 52 500 kronor på yrkesinspektionen.
Nedräkningen under förevarande anslag bör drabba icke-ordinarieposten.
Med hänsyn tagen jämväl till behovet av medel för rörligt tillägg
uppgår minskningen till 10 700 kronor.
För löneklassuppflyttningar och reglerad befordringsgång beräknas ett belopp
av 6 767 kronor. Två kontorsbiträden i Ce 8 böra ordinariesättas.
Anslaget föreslås sålunda minskat med (10 700 — 6 <67) 3 933 kronor, eller
i runt tal 4 000 kronor.
Utskottet. Från arbetarskyddsstyrelsens sida har uppgivits, att viss besparing
vore möjlig att uppnå vid en sammanslagning av anslagen till arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen. Utskottet, som icke i detta sammanhang
är berett taga ställning till förslaget, förutsätter, att fragan beaktas av
Kungl. Maj:t.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för arbetarskyddsstyrelsen
antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två;
b) fastställa följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 383 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 45 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 199 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 65 200
Summa kronor 693 000;
3—439 si Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 5.
34
Statsutskottets utlåtande nr 5.
c) till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 693 000 kronor.
54:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 79, s. 107—109), vilket innebär en nedräkning med 1 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 92 000 kronor.
55:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt SO, s. 109—
111) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen för
yrkesinspektionen antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock
till Yrkesinspektionen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 565 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
1 602 000 kronor.
Den treprocentiga nedräkningen av förevarande anslag uppgår —- inberäknat
rörligt tillägg — till 58 800 kronor.
För löneklassuppflyttningar och reglerad befordringsgång beräknas ett belopp
av 17 528 kronor. Två kontorsbiträdesbefattningar i Ce 8 böra ordinariesättas.
Departementschefen föreslår, att den nu rådande löneskillnaden mellan
ordinarie och extra ordinarie yrkesunderinspektörer häves och de extra ordinarie
tjänstemännen i denna grupp sålunda uppflyttas från 20 till 21 lönegraden.
Nyanställda yrkesunderinspektörer placeras nu i Cg 20. Dessa befattningshavare
böra i fortsättningen nyanställas såsom aspiranter i Cf 19.
Det härigenom uppkommande ytterligare medelsbehovet beräknas till 4 717
kronor.
Avlöningsanslaget har sålunda minskats med (58 800 —17 528 — 4 717)
36 555 kronor eller avrundat 37 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för yrkesinspektionen
antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två;
b) fastställa följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlönin gsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 975 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, ........................................ 13 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 413 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 163 500
Summa kronor 1565 000;
Statsutskottets utlåtande nr 5. 35
c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 1 565 000 kronor.
56:o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 81, s. 111 och 112), vilket innebär en höjning av dels anslagsposten
till sjukvård med 1 000 kronor, dels posten till reseersättningar med
20 000 kronor, dels ock delposten till bränsle, lyse och vatten med 3 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 389 000 kronor.
57:o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 112 och 113),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet
på arbetarskyddets område för budgetåret 1951/52 anvisa ett
anslag av 80 000 kronor.
58:o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 83, s. 113), vilket innebär
en nedräkning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar
enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
Folkpensionering m. m.
59:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 84, s. 114—
117) föreslagit riksdagen att dels besluta, att den i personalförteckningen för
pensionsstyrelsen upptagna befattningen som värmeledningsskötare, tillika
reparatör, av l:a klass i lönegrad Ca 12 skall utbytas mot en befattning som
maskinist i lönegrad Ca 13, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52, dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 927 000 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 4 070 000
kronor.
Å kanslibyråns utbetalningsavdelning föreslås ett dubbleringsförordnande
ersatt med en kontoristtjänst i Ce 13. Samtidigt har kostnaden för en amanuens
borträknats.
Å försäkringsbyråns maskinavdelning bör det nu inrättade dubbleringsförordnandet
i Ce 15 utbytas mot en extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.
Pensionsstyrelsen har till en ny maskinoperatör samt till övertidsersättningar
för'' nästa budgetår beräknat ett sammanlagt belopp av 78 592 kronor.
36
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Departementschefen tillstyrker, att 70 000 kronor beräknas för angivna ändamål.
Befattningen som värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass i
Ca 12 hos pensionsstyrelsen föreslås uppflyttad till Ca 13 med tjänstetiteln
maskinist.
Med inräknande av det för löneklassuppflyttningar och befordringsgång
beräknade beloppet 37 000 kronor medföra ovannämnda förslag en ökning av
medelsbehovet med i runt tal 98 000 kronor.
Å andra sidan nedräknas anslaget dels på grund av 3-procentnedskrivningen
med 116 000 kronor inberäknat rörligt tillägg dels ock med 125 000
kronor på grund av omräkning av ordinarieposten. Anslaget har alltså
minskats med (116 000 + 125 000 — 98 000) 143 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) besluta att den i personalförteckningen för pensionsstyrelsen
upptagna befattningen som värmeledningsskötare, tillika
reparatör, av 1 :a klass i lönegrad Ca 12 skall utbytas mot en
befattning som maskinist i lönegrad Ca 13;
b) fastställa följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 1 675 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis............................ 56 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................ 1 783 000
4. Börligt tillägg, förslagsvis............................ 413 000
Summa kronor 3 927 000;
c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 3 927 000 kronor.
60:o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 85, s. 117
och 118) föreslagit riksdagen att till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 975 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
932 000 kronor.
Av anslagsuppräkningen hänför sig större delen, 35 000 kronor, till delposten
till kostnader för folkpensionernas utbetalande m. m. Pensionsstyrelsen
har till följd av bl. a. indexregleringen av folkpensioner nödgats förhyra
ytterligare maskiner. Posterna till sjukvård m. m. och övriga utgifter ha
uppräknats med 5 000 resp. 7 000 kronor, medan posten till publikationstryck
beräknas minska med 4 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
37
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 975 000 kronor.
Öko) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 118), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens
ortsombud för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
370 000 kronoi\
62:o) Bidrag till folkpensioner m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 87, s. 118
-—120) föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkpensioner m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 741 000 000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
725 000 000 kronor.
1950 års besparingsutredning har föreslagit, att kommunernas bidrag till
folkpensioneringen ökas. Departementschefen anför härom:
Besparingsutredningens förslag remissbehandlas f. n. Jag kan därför
ännu icke taga ställning till förslaget. Om detta skulle befinnas böra helt
eller till någon del genomföras, torde förslag om ändring i lagen om kommunernas
bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen få i vanlig ordning
föreläggas riksdagen. Jag anser det emellertid icke nödvändigt att med hänsyn
till detta förslag uppskjuta behandlingen av nu ifrågavarande anslag.
Detta bör beräknas under antagande att oförändrade bestämmelser gälla under
nästa budgetår.
I överensstämmelse med av pensionsstyrelsen avgivet förslag har medelsbehovet
till bidrag till folkpensioner m. m. för budgetåret 1951/52 beräknats
till 741 miljoner kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till folkpensioner m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 741 000 000 kronor.
63:o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 121 och 122), vilket innebär en uppräkning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
2 200 000 kronor.
64:o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl. Maj:t
har (punkt 90, s. 122—124) föreslagit riksdagen att till Åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 9 375 000 kronor.
38
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 000 000 kronor.
Till följd av ökade löneutgifter samt ökade kostnader för läkemedel in. m.
förutses en höjning av kostnaderna för vård å sjukvårdsanstalter med 250 000
kronor.
För yrkesutbildning och igångsättande av självständig verksamhet beräknas
ytterligare 100 000 resp. 25 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 9 375 000 kronor.
65:o) Moderskapspenning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
93, s. 125 och 126), vilket innebär en minskning av anslaget med 200 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Moderskapspenning för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.
66:o) Driften av centraldepån för blindas arbeten. Kungl. Maj:t har (punkt
94, s. 126—131) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
förordad stat för centraldepån för blindas arbeten, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Driften av centraldepån för blindas
arbeten för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 186 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 179 000 kronor.
För den icke kollektivavtalsanställda personalen föreslås tillämpning av
en motsvarighet till reglerad befordringsgång för biträdespersonal och löneklassuppflyttningar.
Härigenom ökas medelsbehovet med 1 860 kronor. För
personalen vid Kristinehamnsdepån beräknas ytterligare 968 kronor. I fråga
om lagerchefens lön tillstyrkes eu jämkning till överensstämmelse med närmast
högre löneklass eller med 192 kronor.
Nytt avtal om lönerna till lagerarbetarna vid centraldepån har numera
träffats. Avtalet gäller fr. o. in. den 1 oktober 1950 och innebär en löneökning
om ca 10 %. Avlöningsposten för nästa budgetår har uppräknats med 2 000
kronor med anledning av ifrågavarande löneökning. I enlighet med förslag av
statens sakrevision bör avlöningsposten kunna av Kungl. Maj:t överskridas
för bestridande av kostnadsökningar på grund av ändrade kollektivavtal.
Med hänsyn till omsättningsökningen föreslås en höjning med 2 000 kronor
av de för extra arbetskraft m. m. avsedda medlen.
Departementschefen anför härefter bl. a. följande.
Omkostnadsposten bör få överskridas även för sjukvårdskostnader. I
övrigt kan jag icke f. n. tillstyrka avvikelse från nu tillämpade regler. Då
driftkostnaderna emellertid otvivelaktigt delvis äro beroende av omsättningens
storlek och andra omständigheter som äro svåra att förutse, bör såsom
blinddepånämnden föreslagit en möjlighet finnas att, om så befinnes
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 5. °9
oundgängligen erforderligt, utnyttja överskott å verksamheten för bestiiclande
av ökade driftkostnader. Då dessa kostnader härigenom komma att
drabba de blinda hantverkarna, är det uppenbart, att det om möjligt bör undvikas
att taga i anspråk denna utväg. .
Enligt de av mig i det föregående förordade förslagen bör avlomngsposten
uppräknas med (1 860 + 968 + 192 + 2 000 + 2 000) 7 020 kronor, vilket belopp
bör avrundas till 7 000 kronor. Denna post bör alltsa upptagas till
(107 000 + 7 000) 114 000 kronor. Med oförändrad omkostnadspost bör anslaget
uppföras med (114 000 + 72 000) 186 000 kronor. Avlöningsposten bör
betecknas förslagsvis.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande stat för centraldepån för blindas arbeten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:
Stat.
1. Avlöningar, förslagsvis .
2. Omkostnader, förslagsvis
..................... 114 000
..................... 72 000
Summa kronor 186 000;
b) till Driften av centraldepån för blindas arbeten för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 186 000 kronor.
67:o) Bidrag till de blindas förening. Kungl. Maj:t har (punkt 95, s. 131
och 132) föreslagit riksdagen att till Bidrag till de blindas förening för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 105 000 kronor.
Å riksstaten för innevarande budgetår ha anvisats dels under rubriken
Bidrag till de blindas förening ett anslag av 65 000 kronor, dels ock under
rubriken Bidrag till de blindas förenings försäljningsverksamhet ett anslag
av 40 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att de blindas förening under nästa budgetår
erhåller understöd med samma belopp men att bidragen anvisas under
ett gemensamt obetecknat anslag till Bidrag till de blindas förening.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 105 000 kronor.
Diverse.
G8:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 96 och 97, s. 133) hemställer
utskottet,
40
Statsutskottets utlåtande nr 5.
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighets fond: Byggnadsstyrelsens
delfond 1 271 000 kronor;
b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark
5 800 kronor.
69:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 98, s. 133 och 134), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
70:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 99, s. 134 och 135) — vilket innebär en nedräkning med 3 000
kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kronor.
71 :o) Ersättning för skador vållade av personer som avvikit från vissa
anstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 100, s. 135 och 136) föreslagit riksdagen
att till Ersättning för skador vållade av personer, som avvikit från vissa anstalter,
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
20 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att förslag till definitiva ersättningsregler
ännu icke kan föreläggas riksdagen. Ersättningsfrågorna torde tills vidare
få behandlas enligt nu tillämpade provisoriska riktlinjer. I anslutning till
den stigande belastningen har anslaget uppräknats med 25 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Cassel och Lundqvist (I: 251) och den andra inom andra kammaren
av herr Braconier och fru Hellström (11:255), har hemställts, att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte med beaktande
av i motionerna anförda synpunkter framlägga förslag om en definitiv
reglering av statens ersättningsskyldighet till personer vilka lidit skada genom
åtgärd av vid sinnessjukhus eller vissa andra anstalter intagna.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen I: 251.
Utskottet bär inhämtat, att ungdomsvårdsskoleutredningen kommer att behandla
frågan om viss utvidgning av de hittillsvarande möjligheterna att utfå
ersättning. I avvaktan härpå är utskottet icke berett tillstyrka det i motionerna
I: 251 och II: 255 väckta förslaget om definitiv reglering av statens ersättningsskyldighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag
beträffande medelsanvisningen, hemställer,
a) att riksdagen må till Ersättning för skador vållade av personer
som avvikit från vissa anstalter för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 45 000 kronor;
b) att motionerna I: 251 och II: 255 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
72:o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 101, s. 136), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 750 000
kronor.
73:o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 102, s. 137), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hem
ställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m. för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.
74:o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 103, s. 137—139) — vilket innebär en nedräkning av de belopp,
som anvisats för livsmedelssändningar till svenskar i utlandet och till
administrationskostnader för livsmedelssändning m. m. med 50 000 resp.
7 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 148 000
kronor.
75:o) Understöd åt flyktingar m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 104, s. 139 och
140) föreslagit riksdagen att till Understöd åt flyktingar m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7o0 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att medelsbehovet under ifrågavarande anslag
främst är beroende på antalet flyktingar, som anlända till Sverige. En
exakt beräkning är icke möjlig. Anslaget har upptagits till det av arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagna beloppet, 470 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer,
att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. ni. för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.
42
Statsutskottets utlåtande nr 5.
7G:o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj:t bär (punkt 105, s. 140—142)
föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 75 000 kronor.
Departementschefen finner önskvärt, att filmverksamheten får fortgå även
under nästa budgetår. Med hänsyn till rådande förhållanden föreslås anslaget
nedsatt till 30 000 kronor. Från anslaget böra, såsom nu sker, få bestridas
aven administrations- och expenskostnaderna för kommittén för social upplysningsfilm.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag om medelsanvisning även för
nästa budgetår. Förslaget innebär en avsevärd nedsättning av anslaget. Utskottet
anser det därför böra övervägas, om icke det statliga stödet till ifrågavarande
verksamhet tills vidare kan lämnas i sådan form, att särskilda administrations-
och expenskostnader icke behöva uppkomma.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Social upplysningsfilm för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
77:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 106, s. 142), vilket innebär en nedräkning med
o0 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
550 000 kronor.
78:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 107,
s. 142), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
79:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt 108, s. 142), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 11 000 kronor.
80:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande nedannämnda, av Kungl. Majd under följande punkter framställda
förslag, nämligen
punkten 32: Fria resor för barn;
punkten 33: Fria resor för husmödrar;
punkten 34: Bidrag till driften av semesterhem;
Statsutskottets utlåtande nr 5.
43
punkten 35: Stipendier för underlättande av husmoderssemester;
punkten 45: Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar;
punkten 46: Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader;
punkten 47: Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen;
punkten 48: Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar;
punkten 49: Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader;
punkten 50: Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen;
punkten 52: Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.;
punkten 53: Kostnader för överflyttning av arbetskraft;
punkten 54: Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet;
punkten 55: Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. m.;
punkten 57: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;
punkten 58: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;
punkten 59: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;
punkten 60: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;
punkten 61: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån
;
punkten 62: Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer;
punkten 63: Särskilda bostadsrabatter;
punkten 64: Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden;
punkten 65: Bidrag till inrättande av pensionärshem;
punkten 72: Biksförsäkringsanstalten: Avlöningar;
punkten 73: Biksförsäkringsanstalten: Omkostnader;
punkten 88: Indextillägg å folkpensioner;
punkten 91: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. in.;
samt
punkten 92: Bidrag till sjukkassor;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 6 mars 1951.
På statsutskottets vägnar:
MAKTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Mannerskantz,
Olilon, Leander, Heiding, Gillström, fröken Andersson, herrar Erm
Ericson, Näsström, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Edin, Axel Andersson
och Jansson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström, Andersson
i Malmö, Boman i Kieryd, Wallenthicm, Svensson i Ljungskile, Lindholm,
Kubbestad, Eriksson i Sandby, Ståhl, Staxäng, Petterson i Degerfors,
Thapper, fröken Elmén och herr Johansson i Mysinge;
44
Statsutskottets utlåtande nr 5.
dock att
... Dergh deltagit vid behandlingen av punkterna 29:o)— 31:o) i stället
ior troken Andersson,
1 ^6r^n Dusjafsson * Stockholm deltagit vid behandlingen av punkterna
l:o)-40:o) i stallet för herr Eriksson i Sandby och vid behandlingen av
punkterna 41 :o)—80:o) i stället för herr Wallentheim samt
i-ni1... ,rs^I''öna deltagit vid behandlingen av punkterna 41 :o)—80-o) i
stallet for herr Bergström. ;
Reservationer:
1) vid punkten 13:o) (Mödrahjälp)
a) av herr Mannerskantz, fröken Andersson samt herrar Skoglund i Do verstorp
och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort föreslå nedsättning avanslaget
med ytterligare 1 000 000 kronor och att därför
dels de två sista styckena i utskottets yttrande på s. 7 och 8 bort ersättas
med text av följande lydelse:
. »Departementschefen föreslår, att till mödrahjälp för nästa budgetår anvisas
11 miljoner kronor. Belastningen på anslaget, som budgetåret 1946/47 uppgick
till 14,2 miljoner kronor, har under en följd av år nedgått och utgjorde föregående
budgetår 10,6 miljoner kronor. Socialstyrelsens förenämnda utredning
torde redan under nästa budgetår medföra vass utgiftsminskning. Med hänsyn
härtill och till det höjda inkomstläget ävensom till den nedgång i antalet
födelser, som kan förväntas, är enligt utskottets mening en medelsanvisning
med 10 miljoner kronor tillräcklig.
Förslaget om avskrivning av oguldna mödrahjälpslån föranleder icke erinran
från utskottets sida.
Departementschefen anför, att frågan om barnaföderskors skydd mot inkomstbortfall
torde komma att undersökas i samband med den planerade
översynen av arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet finner det för sin del
tveksamt, om nämnda fråga bör sammankopplas med arbetslöshetsförsäkringen.
»
dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
»b) till Mödrahjälp för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 0Ö0 kronor.»
b) av herr Wallentheim.
2) vid punkten 24:o) (Allmänna barnbidrag) av herrar Heiding, Jansson,
Eubbestad och Johansson i Mysinge, vilka ansett, att utskottet beträffande
bidrag till kommunerna för deras kostnader för allmänna barnbidrag bort
tillstyrka motionerna I: 70 och II: 173 och att därför
dels det stycke på s. 13 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet
finner» och slutar med orden »storleksordning införes» bort ha följande
lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 5.
45
»Av socialstyrelsens utredning angående förhållandena år 1948 framgår,
att kommunerna för bestyret med de allmänna barnbidragen åsamkats betydande
kostnader. Sedan dess torde utgifterna ha -stigit ytterligare till följd
av ökat antal bidragsberättigade barn -samt allmänna kostnadsstegringar.
Riksdagen har förut hemställt om förslag i denna fråga. De nu vunna erfarenheterna
om kommunernas kostnader giva enligt utskottets mening vid
handen, att det icke är skäligt, att kommunerna utan ersättning längre
skola handha denna rent -statliga, kostnadskrävande verksamhet. Motionärernas
förslag om bidrag till kommunerna finner utskottet sålunda väl motiverat.
»
dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
»b) att riksdagen må med bifall till motionerna 1:70 och
II: 173
1. besluta, att kommunerna av statsmedel skola erhålla bidrag
till kostnaderna för den årliga utbetalningen av de allmänna
barnbidragen i överensstämmelse med i motionerna angivna
riktlinjer;
2. till Bidrag till kommunernas kostnader för allmänna barnbidrag
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
1 300 000 kronor.»
3) vid punkten 29:o) (Bidrag till driften av barnhem)
a) av herrar Mannerskantz, Axel Andersson, Skoglund i Doverstorp, Boman
i Kieryd, Svensson i Ljungskile, Ståhl, Staxäng och fröken Elmén, vilka
ansett, att utskottet bort med tillstyrkande av motionerna 1:127 och II: 176
förorda en höjning av vårdavgiften och att därför
dels det stycke på s. 16 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Vårdkostnaden
för» och slutar med orden »av vårdavgiften», bort ersättas med
text av följande lydelse:
»Vårdkostnaden per barn och dag, som vid fastställandet av nu gällande
bestämmelser om statsbidrag och vårdavgift uppskattades till tre kronor 75 öre
.—-fem kronor, torde numera enligt uppgift av svenska landstingsförbundet
uppgå till tio—tolv kronor. Då såväl -statsbidrag som vårdavgift förblivit
oförändrade, har kostnadsökningen helt drabbat landstingen.
Någon ökning av statsbidraget torde i rådande läge ej komma i fråga. En
viss reduktion av landstingens numera betungande kostnader för denna verksamhet
synes dock i hög grad påkallad. Utskottet liar därför ansett sig böra
föreslå en höjning av vårdavgiften. Med hänsyn till de nuvarande verkliga
vårdkostnaderna synes avgiften tills vidare icke böra fastställas till lägre
belopp än tre kronor. Utskottet tillstyrker alltså motionerna I: 127 och
IL 176.»
dels och utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
»b) att riksdagen må med bifall till motionerna 1:127 och
II: 176 godkänna sådan ändring av grunderna för statsbidrag till
46
Statsutskottets utlåtande nr 5.
driften av barnhem, att vårdavgift får, räknat fr. o. m. den 1
januari 1951, uttagas med tre kronor för dag och barn å alla
hem utom sådana som meddela särskild utbildning i barnavård
och husligt arbete och som stå under tillsyn av överstyrelsen för
yrkesutbildning.»
b) av herrar Rubbestad och Johansson i Mysinge.
4) vid punkten 31:o) (Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna
barnavården m. m.) av herrar Ohlon, Näsström, Bergh och Axel Andersson,
vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen I: 50 och att därför
utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
»b) att riksdagen må med bifall till motionen I: 50 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att ifrågavarande anslag måtte överföras
till åttonde huvudtiteln.»
5) vid punkten 33:o) (Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar) av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Svensson i Ljungskile,
Ståhl och fröken Elmén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen
II: 236 och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 21, som börjar med orden »Departementschefens
förslag» och slutar med orden »Kungl. Maj:ts förslag», bort
ersättas med text av följande lydelse:
»Departementschefen anser sig däremot i anslutning till en lönereglering
vid de centrala verkstadsskolorna endast kunna förorda uppflyttning av de
nuvarande yrkeslärarna — samtliga manliga — från 19 till 20 lönegraderna.
Enligt utskottets mening föreligger icke anledning att beträffande lönesättningen
för lärarinnor i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd, vilka nu äro
placerade i samma lönegrad som de manliga yrkeslärarna, göra ett avsteg
fian principen om lika lön för att avvakta prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitte.
Utskottet vill erinra om att nämnda lönereglering vid
verkstadsskolorna även omfattar lärarinnor i viss sömnad och matlagning.
Förslaget om olika löner för manliga och kvinnliga lärare med i huvudsak
samma arbetsuppgifter vid ungdomsvårdsskolorna är även med hänsyn till
svårigheterna att f. n. få lärarinnor till dessa skolor mindre lämpligt. Utskottet
tillstyrker därför yrkandet i motionen II: 236 om uppflyttning av de
10 lärarinnorna i hushållsgöromål och de 10 lärarinnorna i kvinnlig slöjd
vid ungdomsvårdsskolorna från 19 till 20 lönegraden. Med hänsyn till ansiagets
storlek och då posterna i avlöningsstaten icke äro maximerade, torde
vid bifall härtill någon ytterligare medelsanvisning icke erfordras.»
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande
lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionen II: 236
Statsutskottets utlåtande nr 5.
47
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården vidtaga
de ändringar, som av utskottet angivits;»
0) vid punkten 41:o) (Bidrag till erkända arbetslöshetskassor)
a) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Heiding, fröken Andersson, herrar Axel
Andersson, Skoglund i Doverstorp, Boman i Kieryd, Rubbestad, Staxäng,
fröken Elmén och herr Johansson i Mysinge, vilka ansett, att utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:
»Arbetslöshetsförsäkringen är ett väsentligt led i vår socialförsäkring.
Arbetslöshetskassornas med bidrag av statsmedel bedrivna verksamhet är av
betydande samhälleligt intresse. Den hastiga kostnadsstegringen under detta
anslag vid nuvarande läge på arbetsmarknaden är emellertid — som departementschefen
framhåller — ägnad att inge betänkligheter. Den av departementschefen
förordade översynen av statsbidragsbestämmelserna finner utskottet
därför i hög grad påkallad.
I motionerna 1:39 och 11:59 föreslås en översyn av försäkringen i dess
helhet. Utskottet har inhämtat, att den av departementschefen förutskickade
utredningen blir av sådan omfattning, som motionärerna åsyfta, Utskottet
förutsätter, att deras synpunkter beaktas vid utredningen. Även den i motionerna
I: 72 och II: 60 väckta frågan om ett automatiskt verkande statsbidragssystem
torde böra prövas vid översynen.
I motionerna I: 249 och II: 342 har uttalats, att utredningen angående arbetslöshetsförsäkringen
bör bedrivas så skyndsamt, att förslag till nya bestämmelser
kunna föreläggas årets riksdag. I motionerna I: 39 och II: 59 har beträffande
översyn av statsbidragsbestämmelserna gjorts en hemställan av motsvarande
innebörd. Utskottet vill i anledning härav understryka angelägenheten
av att resultaten av utredningen snarast möjligt framläggas. I frågans
nuvarande läge torde emellertid mera omfattande förelag icke kunna påräknas
till innevarande års riksdag. Åt tillsynsmyndigheten bör dock uppdragas att
på begränsade områden verkställa en snabbutredning, så att ändring av vissa
bestämmelser kan ske fr. o. m. ingången av nästa budgetår. Utskottet förväntar
vidare, att tillsynsmyndigheten redan nu med tillämpning av gällande
bestämmelser utfärdar direktiv till kassorna i syfte att begränsa kostnaderna
för staten.
Statsbidraget till arbetslöshetskassorna utgår i efterskott. I motionerna
I: 39 och II: 59 föreslås, att anslaget anvisas med oförändrat 13 miljoner kronor,
medan i motionerna I: 249 och II: 342 hemställes om anslag med 12 miljoner
kronor. Av propositionen framgår, att åtgärder under hösten 1950 vidtagits
för att erhålla bättre kontroll på att beviljade igångsättnings tillstånd vintertid
utan dröjsmål utnyttjas. Med hänsyn härtill samt till de åtgärder, som
av tillsynsmyndigheten kunna företagas innevarande budgetår, synes någon
uppräkning av anslaget icke erforderlig. Utskottet förordar därför, att anslaget
för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 13 miljoner kronor.
48
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna I: 249
och II: 342 samt med bifall till motionerna I: 39 och II: 59, i vad
de avse medelsanvisningen, till Bidrag till erlcända arbetslöshetskassor
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
13 000 000 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 72 och II: 60 i skrivelse till
Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört;
c) i anledning av motionerna I: 39 och II: 59, i vad de icke
behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet anfört.»
b) av herrar Svensson i Ljungskile och Stöld.
7) vid punkten 71:o) (Ersättning för skador vållade av personer som avvikit
från vissa anstalter) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar
Jansson, Skoglund i Doverstorp, Ståhl och Staxäng, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 251 och II: 255 och att därför
dels första stycket i utskottets yttrande (s. 40) bort ha följande lydelse:
»Utskottet har inhämtat, att ungdomsvårdsskoleutredningen kommer att
behandla frågan om viss utvidgning av de hittillsvarande möjligheterna att
utfå ersättning. Enligt utskottets mening är detta icke till fyllest. Av såväl
rättviseskäl som med hänsyn till gällande bestämmelser inom skadeståndsrättens
område bör statens ersättningsskyldighet definitivt regleras. Då tillräckliga
erfarenheter nu vunnits, föreligger icke anledning att längre uppskjuta
denna reglering.»
dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
»b) att riksdagen må med bifall till motionerna I: 251 och
11:255 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
anfört.»
8) vid punkten 76:o) (Social upplysningsfilm) av herr Mannerskantz,
fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Rubbestad och Staxäng,
vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag och att därför
utskottets yttrande och hemställan (s. 42) bort ha följande lydelse:
»Av 1950 års besparingsutredning har ifrågasatts om icke förevarande verksamhet
efter hand bör bringas att upphöra. Då de mest angelägna ämnena
redan synas ha blivit behandlade, kan utskottet i rådande ekonomiska läge
icke tillstyrka, att ytterligare anslag av statsmedel anvisas för ifrågavarande
ändamål.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förslag icke må av riksdagen bifallas.»
Stockholm 1951. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:5 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 und s. 1 i texten