Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda j ramställning ar rörande egentliga statsutgifter för budgetaret 1951152 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1951-03-06 · 48 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda j ramställning ar rörande egentliga statsutgifter för budgetaret 1951152 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen

gjorda j ramställning ar rörande egentliga

statsutgifter för budgetaret 1951152 under femte

huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

Socialdepartementet.

l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts för

slag (punkt 1, s. B av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1951), vilket innebär minskning av anslaget med 14000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) fastställa följande avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ....................

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ....

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ..............

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..............................

Summa kronor

27 600

275 000

124 400

42 000

469 000;

b) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 469 000 kronor.

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader for

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 60000 kronor.

1—439 r,i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Socialstyrelsen med dithörande verksamhet

samt arbetsdomstolen.

3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—7) föreslagit riksdagen att dels besluta

att i personalförteckningen för socialstyrelsen antalet kontorsbiträden

i Ca 8 skall ökas med 3, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för socialstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1951/52, dels ock till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 631 000

kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 645 000 kronor.

Nedräkningen med 3 % kan till större delen åstadkommas genom att

kooperationsstatistiken nedlägges och genom att bearbetningen av viss statistik

beskäres. Till återstående del bör anslagsminskningen uttagas genom

minskning av personalen å de socialvårdande byråerna.

Om de närmaste intressenterna önska att kooperationsstatistiken fortfarande

skall handhas av socialstyrelsen och åtaga sig kostnaderna för densamma,

anses dock hinder icke föreligga för att socialstyrelsen tills vidare

sköter insamling, bearbetning och publicering.

För tillfällig förstärkning av skolbyrån i anledning av ifrågasatta förändringar

beträffande ungdomsvårdsskolorna ha medel beräknats för en tjänst

i Cg 29.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, har för innevarande budgetår uppförts en delpost till ersättningar

till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt

med 8 200 kronor samt en delpost till ersättningar till läkarbiträde vid

granskning av anstalter för halvöppen barnavård med 1000 kronor. Sistnämnda

delpost har icke utnyttjats under budgetåret 1949/50. Då socialstyrelsen

behöver läkarexpertis på flera områden, föreslås båda delposterna sammanslagna

till att avse ersättningar till sakkunniga personer å socialvårdens

specialområden samt till arkitekt; härför beräknas oförändrat (8 200 + 1 000)

9 200 kronor.

Antalet ordinarie kontorsbiträdostjänster ökas med hänsyn till gällande

befordringsgång med 3.

Avlöningsanslaget skall på grund av 3-%-nedräkningen minskas med

49 600 kronor. Å andra sidan bör det ökas med 14 800 kronor för den tillfälliga

befattningen å skolbyrån samt med 20 500 kronor på grund av reglerad

befordringsgång och löneklassuppflyttningar eller med sammanlagt 35 300

kronor. Anslaget har alltså nedräknats med (49 600 — 35 300) 14 300 kronor

eller avrundat 14 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

3

Utskottet. Departementschefen har förordat att medel beräknas till en

tjänst i högst Cg 29 för tillfällig förstärkning av skolbyrån genom att en rektor

eller annan tjänsteman vid ungdomsvårdsskola tjänstgör där. Förstärkningen

anses erforderlig, emedan arbetsuppgifterna för denna byrå väntas öka ytterligare

till följd av de förändringar beträffande ungdomsvårdsskolorna, som

föreslås i annat sammanhang.

De av departementschefen åsyftade förändringarna innebära, att en lösning

vinnes av de problem, som uppkommit genom att vissa ungdomsvårdsskolor

för elever av skilda kön varit förlagda i närheten av varandra. Utskottet

håller för sannolikt, att bortfallet av dessa problem på längre

sikt kan medföra en minskning av skolbyråns arbetsbörda. Det merarbete,

som själva omläggningen föranleder, blir endast temporärt, då densamma

beräknas vara genomförd den 1 januari 1952. Utskottet vill dock icke motsätta

sig att det för ändamålet beräknade beloppet, 14 800 kronor, ställes till

förfogande för en rent tillfällig förstärkning av skolbyrån under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, att kooperationsstatistiken icke

längre skall bekostas av staten.

Med tillstyrkande jämväl i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i pei-sonalförteckningen för socialstyrelsen

antalet kontorsbiträden i Ca 8 skall ökas med 3;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 694 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 15 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 753 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 167 300

Summa kronor 1 631 000;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

1 631 000 kronor.

4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 7

och 8), vilket innebär en nedräkning med 3 procent eller 1000 kronor,

hemstiiller utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal

för större statistiska specialundersökningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 29 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 5.

5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 8—12)

föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 348 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 350 000 kronor.

I propositionen redogöres för en av socialstyrelsen verkställd utredning

angående styrelsens resekostnader.

Sammanfattningsvis framhåller styrelsen, att tjänsteresa vanligen företages

av endast en befattningshavare. Vid vissa tillfällen kunna dock flera tjänstemän

resa. Så är t. ex. fallet vid inspektion av större alkoholistanstalter.

Denna anordning medför icke blott att exempelvis tre förrättningsmän på en

dag kunna utföra det arbete, som för em person skulle ha tagit tre dagar eller

mera, utan även att ett effektivare resultat uppnås samtidigt som man minskar

störningarna i anstaltens arbete. Generaldirektören, som i stor utsträckning

själv inspekterar, åtföljes alltid av vederbörande byråchef och i vissa fall

jämväl av annan tjänsteman. Dessa inspektionsresor ha ofta sammankopplats

med förhandlingar med representanter för länsstyrelser, landsting och

kommuner. I allmänhet samlas ärenden, som beröra en viss del av landet,

till varje resa. Vissa faktorer försvåra en rationell planläggning av resorna.

Befattningshavarna måste sålunda merendels förlägga tjänsteresorna till sådana

tider, då deras bortovaro vållar minst avbräck i det löpande arbetet.

Styrelsen har särskilt berört frågan om resor för invigning av nya anstalter.

En avvisande hållning när det gäller sådana resor kan förorsaka störningar

i förhållande till vederbörande kommun. Det är också av praktiskt värde för

styrelsen att få en ingående kännedom om nya anstalter.

Enligt styrelsens uppfattning har reseverksamheten utformats så rationellt

som rådande arbetsförhållanden medgiva. Styrelsen kan icke f. n. finna utrymme

för begränsning av reseutgifterna.

Departementschefen anför, att resorna böra kunna minskas något i förhållande

till vad socialstyrelsen funnit nödvändigt och att resekostnaderna

därför böra kunna begränsas till 80 000 kronor eller i stort sett det belopp som

åtgick under 1949/50 och som anvisats för innevarande budgetår. Någon ytterligare

reducering anser han däremot icke tillrådlig med hänsyn till bl. a.

risken för att socialstyrelsens verksamhet blir alltför mycket beroende av

skriftväxling med minskad smidighet och effektivitet som följd.

Delposten till hyra av statistikmaskiner föreslås minskad med 2 000 kronor.

För publikationstryck beräknas ytterligare 5 000 kronor eller samma

belopp, varmed den å omkostnadsstaten uppförda inkomstposten föreslås höjd.

Utskottet. I sitt yttrande över socialstyrelsens utredning angående reseverksamheten

har statskontoret föreslagit, att antalet rutinresor skall nedbringas

och att resor av denna karaktär skola ifrågakomma endast i fall, då

särskilda förhållanden så påkalla. Departementschefen har för sin del ijttalat,

att resorna böra kunna minskas något i förhållande till vad socialstyrelsen

ansett nödvändigt. Utskottet finner vad statskontoret anfört beaktansvärt.

Utskottet förutsätter därför, att frågan om en begränsning av socialstyrelsens

reseverksamhet ägnas fortsatt uppmärksamhet av Kungl. Maj:t.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

5

Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 348 000 kronor.

6:o) Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud. Kungl. Maj:t har (punkt

6, s. 12 och 13) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen: Socialstyrelsens

ortsombud för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 50 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Utskottet. 1950 års besparingsutredning har ifrågasatt om icke prisuppgiftsinsamlingen

kunde anknytas till statliga organ på lämpliga orter. Kungl.

Maj:t har den 15 december 1950 uppdragit åt socialstyrelsen att utreda denna

fråga. Enligt utskottets mening bör hinder icke föreligga för socialstyrelsen att

vid denna utredning samråda med sakkunniga utanför styrelsen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 50 800 kronor.

7:o) Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 14), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens fattigvårds- och bamavårdskonsulenter:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 208 500'' kronor.

8:o) Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 14), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 82 000 kronor.

9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 14—16)

föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för arbetsdomstolen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1951/52, dels ock till Arbetsdomstolen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 115 500 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 111000

kronor.

Antalet överläggningssammanträden, för vilka dagarvode må utgå, föreslås

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 5.

höjt från 5 till 10 per budgetår. Den liärav föranledda kostnadsökningen beräknas

till oa 1 250 kronor för år. För amanuenshjälp i anledning av de främst

genom det nya rättegångsförfarandet ökade arbetsuppgifterna förordas en

höjning av icke-ordinarieposten med 3 000 kronor. Tillhopa har anslaget —

med hänsyn till för löneklassuppflyttning erforderliga medel — uppräknats

med 4 500 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 60 200

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ 50 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 5 300

Summa kronor 115 500;

b) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 115 500 kronor.

10:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 16—

18) föreslagit riksdagen att till Arbetsdomstolen: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

I gällande riksstat är ifrågavarande anslag uppfört med ett belopp av

4 200 kronor.

Avsikten är att arbetsdomstolen skall inflytta i nya lokaler. Departementschefen

kan icke nu taga närmare ställning till det i samband härmed under

nästa budgetår uppkommande medelsbehovet för flyttning och möblering men

beräknar för dessa ändamål 20 000 kronor. För en ljudupptagningsapparat

beräknas ett belopp av 2 500 kronor. Yidare förordas en höjning av delposten

till övriga expenser med 300 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

ll:o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 18—20) föreslagit riksdagen att till Förlikningsmän

för medling i arbetstvister in. m.: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

7

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t följer frågan om förlikningsmannaväsendets

organisation med uppmärksamhet och framlägger de eventuella förslag

om förstärkning eller annan förändring, som kunna anses erfoiderliga.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister

m. to.: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 140 000 kronor.

12:o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 20), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikning smän för medling i arbetstvister

m. to.: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 30 000 kronor.

13:o) Mödrahjälp. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 20—23) föreslagit

riksdagen att dels medgiva., att återstående oguldna mödrahjälpslån avskrivas,

dels ock till Mödrahjälp för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

II 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 12 000 000 kronor.

1949 års riksdag beslöt, att mödrahjälpsförordningens bestämmelser om

mödrahjälp i form av lån skulle upphävas och att nya lån sålunda icke skulle

utlämnas efter den 1 juli 1949. Äldre bestämmelser skulle emellertid tillämpas

beträffande före nämnda tidpunkt utlämnade lån. Såväl principiella som

praktiska skäl tala för att de återstående lånen avskrivas. Enligt mödrahjälpsförordningen

äger socialstyrelsen, då skäl därtill äro, medgiva befrielse från

återbetalningsskyldighet. Den nu föreslagna allmänna avskrivningen av de

återstående lånen anses emellertid böra underställas riksdagens provning.

I överensstämmelse med socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet föreslås

anslaget nedräknat med 1 000 000 kronor.

Utskottet. Med anledning av ett uttalande av 1950 års besparingsutredning

om den anmärkningsvärda oregelbundenheten i tillämpningen av mödralijälpen

från distrikt till distrikt har Kungl. Maj:t den 15 december 1950

uppdragit åt socialstyrelsen att utreda orsaken härtill samt i vad mån det kan

anses önskvärt och möjligt att ernå en utjämning. Utskottet vill understryka

vikten, icke blott ur ekonomisk utan även ur rättvisesynpunkt, av en såvitt

möjligt enhetlig bedömning av föreliggande hjälpbehov på ifrågavarande område.

Utskottet förutsätter, att utredningen fullföljes utan dröjsmål samt att

de åtgärder vartill densamma må föranleda vidtagas under beaktande jämväl

av den statsfinansiella situationen.

Förslaget om avskrivning av oguldna mödrahjälpslån föranleder icke någon

erinran från utskottets sida.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om önskvärdheten av att

en undersökning kommer till stånd om barnaföderskors skydd mot inkomstbortfall

i samband med den planerade översynen av arbetslöshetsförsäkringen.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att nks dagen må

a) medgiva, att återstående oguldna mödrahjälpslån avskrivas;

b) till Mödrahjälp för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 11 000 000 kronor.

14:o) Mödrahjälpsnämnderna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

14, s. 24), vilket innebär en minskning av anslaget med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 180 000 kronor.

15:o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t har (punkt

15, s. 24—29) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade riktlinjer rörande statsbidrag för tid då hemvårdarinna är tjänstledig

på grund av sjukdom, dels besluta, att under år 1952 statsbidrag må

utgå till avlönande av högst 2 950 heltidsanställda eller däremot svarande

antal deltidsanställda hemvårdarinnor, dels ock till Bidrag till avlönande av

hemvårdarinnor för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000

kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 735 000

kronor.

Departementschefen anför, att spörsmålen rörande den sociala hemhjälpen

i en nära framtid torde få upptagas till förnyad behandling. Frågan huruvida

statsbidrag framdeles skall utgå till denna verksamhet anses böra prövas i

nämnda sammanhang. (Med hänsyn till nuvarande förhållanden föreslår han

dock att det antal hemvårdarinnor, till vilkas avlönande statsbidrag utgår,

något reduceras. Riksdagen har medgivit, att under 1951 statsbidrag må utgå

för högst 3 100 hemvårdarinnor. Departementschefen förordar, att under år

1952 statsbidrag får beviljas till avlönande av högst 2 950 heltidsanställda

eller däremot svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor.

1950 års riksdag fann det angeläget, att bestämmelserna i statsbidragskungörelsen

förtydligades, så att därav klart framginge, i vad mån och efter

vilka grunder statsbidrag skulle utgå för tid, under vilken hemvårdarinna

åtnjöte tjänstledighet för sjukdom. Socialstyrelsen har därefter framlagt

vissa förslag i ämnet. Då bestämmelser härom böra utformas så, att man undviker

ett omfattande redovisnings- och kontrollförfarande, föreslår departementschefen,

att fullt statsbidrag ma utgå högst under den tid som hemvårdarinnas

lön är författningsenligt bestämd; dock bör statsbidrag icke

betalas i fall då ersättning utgår enligt lagarna om försäkring för olycksfall

i arbete eller försäkring för vissa yrkessjukdomar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. y

1950 års riksdag uttalade sig vidare för eu undersökning rörande vilka konsekvenserna

skulle bli av ett upphävande av bestämmelsen att statsbidraget

skall reduceras med 2/s av influtna avgifter. 19o0 års besparingsutredning

har å andra sidan ifrågasatt bättre kontroll av att avgifter erläggas för bistånd

genom hemvårdarinna och höjning av dessa avgifter. Under nuvaiande förhållanden

kan departementschefen icke förorda, att reduceringsbestämmelsen

borttages. Han anser det emellertid icke heller önskvärt, att kommunerna

tvingas att strikt följa enhetliga regler i fråga om avgifterna. Någon åtgärd

föreslås icke f. n. på denna punkt.

Från anslaget för budgetåret 1951/52 skola bestridas kostnaderna för statsbidrag

avseende 1951. I enlighet med socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet

har anslaget höjts med 265 000 kronor till 3 000 000 kronor.

Utskottet biträder departementschefens uppfattning att ställning f. n.

icke bör tagas till förslaget om en successiv avveckling av statsbidragen till

den sociala hemhjälpen.

De i propositionen angivna riktlinjerna för statsbidrag under tid, da hemvårdarinna

är tjänstledig på grund av sjukdom, ha icke givit utskottet anledning

till erinran. Bestämmelsen att statsbidrag skall reduceras med 2/s

av influtna avgifter synes tills vidare böra kvarstå.

Då Kungl. Maj :ts förslag icke heller i övrigt givit utskottet anledning

till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för den

3 januari 1951 förordade riktlinjer rörande statsbidrag för tid

då hemvårdarinna är tjänstledig på grund av sjukdom;

b) besluta, att under år 1952 statsbidrag må utgå till avlönande

av högst 2 950 heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda

hemvårdarinnor;

c) till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

16:o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. Kungl. Maj:t

har (punkt 16, s. 29 och 30) föreslagit riksdagen att till Prov- och kompletteringskurser

för hemvårdarinnor för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 116 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

50 000 kronor.

Iteservationen å anslaget, som den 30 juni 1950 utgjorde omkring 192 000

kronor, beräknas — under förutsättning av 400 elever och en kostnad av

520 kronor per elev —- vid utgången av innevarande budgetår ha nedgått till

14 000 kronor.

Under nu rådande förhållanden anses utbildningen under nästa budgetår

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr o.

böra begränsas till högst 250 elever. Kurskostnaden per elev beräknas till

oförändrat belopp.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Prov- och kompletterings k 11 rs e r för liemvårdarinnor

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 116 000 kronor.

17:o) Fattigvård i allmänhet. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 30 och 31)

föreslagit riksdagen att till Fattigvård i allmänhet för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 3 200 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 2 400 000 kronor.

Departementschefen anför, att den nya nordiska fattigvårdskonventionen

torde komma att undertecknas inom kort. Till följd härav böra på staten

fallande kostnader för fattigvård och barnavård här i landet åt danska,

finska och norska medborgare för tid fr. o. m. den 1 januari 1950 bestridas

från anslagen till Fattigvård i allmänhet och Barnavård i allmänhet i stället

för från anslaget till Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen

m. m. Även hemsändningskostnader böra bestridas från

förstnämnda båda anslag. I fråga om medelsbehovet yttrar departementschefen

därefter följande.

Belastningen å de nämnda tre anslagen har varit ojämn. Kostnaderna synas

emellertid ha stigit icke obetydligt under de senaste åren, vilket främst torde

bero på ökningen av antalet utlänningar i landet. Om utgiftssummorna för

de senast förflutna fem budgetåren sammanräknas, blir belastningen å de tre

anslagen i genomsnitt ca 3 600 000 kronor per budgetår. Anslagens summa

är för innevarande budgetår 3 290 000 kronor. Tills vidare torde anslagen

lämpligen böra höjas till sammanlagt 3 600 000 kronor. Härvid bör anslaget

till Fattigvård i allmänhet anvisas med 3 200 000 kronor, anslaget till Barnavård

i allmänhet med 300 000 kronor och det tredje anslaget, av skäl som

närmare beröras under punkten 19 i det följande, med 100 000 kronor.

Utskottet, som inhämtat, att ifrågavarande konvention numera ratificerats,

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 200 000 kronor.

18:o) Barnavård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 18, s. 32), vilket innebär en uppräkning med 110 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barnavård i allmänhet för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. ii

19:o) Fattigvård och barnavård enligt 1928 års nordiska fattigvårdskonvention

m. in. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 32 och 33) föreslagit riksdagen

att till Fattigvård och barnavård enligt 1928 års nordiska fattigvårdskonvention

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000

kronor.

Under rubriken Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventionen

m. m. ha å riksstaten för innevarande budgetår anvisats 700 000

kronor.

Enligt en övergångsbestämmelse i den nya nordiska fattigvårdskonventionen

skall ersättning jämlikt den gamla konventionens regler icke utgå för

vård fr. o. in. den 1 januari 1950. Då uppgörelserna mellan de nordiska

länderna rörande på tiden före nämnda dag belöpande kostnader icke beräknas

vara avslutade före ingången av nästa budgetår, har ett särskilt anslag

till kostnader enligt 1928 års nordiska fattigvårdskonvention uppförts även

för budgetåret 1951/52. Från detta anslag böra också bestridas kostnaderna

för de understöd, som enligt Kungl. Maj:ts särskilda beslut utgå till nödställda

svenskar i utlandet och som belasta det nuvarande konventionsanslaget.

Då inkomster och utgifter vid uppgörelsen med övriga nordiska

länder kunna beräknas i stort sett utjämna varandra och då de särskilda

understöden f. n. uppgå till något över 100 000 kronor per år, har anslaget

upptagits till sistnämnda belopp.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Fattigvård och barnavård enligt 1928 års

nordiska fattigvårdskonvention m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

20:o) Fattigvård och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 20, s. 33 och 34), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

2l:o) Bidrag till svenska socialvårdsförbundet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 21, s. 34 och 35), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska socialvårdsförbundet

för budgetåret 1951/52

anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 5.

22:o) Stipendier för utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 35 och 36), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 kronor.

23:o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, s. 36), som innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 35 000

kronor.

24:o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 36—40)

föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 480 000 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 447 000 000

kronor.

1950 års riksdag hemställde, att Kungl. Maj:t måtte till omprövning upptaga

spörsmålet om sättet för de allmänna barnbidragens utbetalande.

Socialstyrelsen, som numera redovisat resultatet av en av styrelsen gjord

undersökning rörande kostnaderna i ett 80-tal kommuner för utbetalningen

av de allmänna barnbidragen under år 1948, uppskattar de löpande utgifterna

under nämnda år till ca 1,6 miljoner kronor för hela landet. Om härtill

läg§as ersättningar till postverket, 1,i miljoner kronor, erhålles en sammanlagd

kostnad av 2,7 miljoner kronor, motsvarande ca 72 öre per anvisning.

För den centrala utbetalningen av folkpensioner ha de årliga totala utgifterna

uppgivits till 40 öre per anvisning.

Departementschefen framhåller emellertid, att de av socialstyrelsen redovisade

siffrorna på grund av vissa angivna orsaker icke kunna anses ge en

tillförlitlig grund för att bedöma hur kostnaderna för central resp. lokal utbetalning

ställa sig. Även om ytterligare undersökningar skulle kunna ge

belägg för att kostnaderna för central utbetalning bli något lägre än kostnaderna

vid nuvarande utbetalningssystem, föreligga enligt hans mening icke

tillräckliga skäl för att f. n. överväga att övergå till central utbetalning. Då

det nuvarande systemet i huvudsak befunnits fungera på tillfredsställande

sätt, bör det därför tills vidare få bestå.

Ej heller skälen för att bereda kommunerna ersättning för ifrågavarande

kostnader äro enligt departementschefens uppfattning så starka, att åtgärder

härför f. n. böra övervägas. Frågan anses böra upptagas först i ett större

sammanhang då statsbidragen till kommunerna överses generellt. I propositionen

erinras om det utredningsarbete som f. n. pågår genom bl. a. allmänna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

13

statsbidragsutredningen. I samband därmed torde även frågan om en allmän

avvägning av statens bidrag till kommunerna bli föremål för behandling.

I enlighet med socialstyrelsens beräkning av medelsbehovet föreslås anslaget

höjt med 33 000 000 kronor. Av höjningen hänför sig ett belopp av

6 500 000 kronor till beräknad ökning av antalet barn i bidragsberättigad

ålder samt 26 500 000 kronor till den av 1950 års riksdag beslutade ökningen

av barnbidragets storlek från 260 till 290 kronor fr. o. m. den 1 januari 1952.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wahlund in. fl. (I: 70) och den andra inom andra kammaren av herr

Carlsson i Bakeröd m. fl. (II: 173), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

cfels att kommunerna av statsmedel skola erhålla bidrag till kostnaderna för

den årliga utbetalningen av de allmänna barnbidragen i överensstämmelse

med de i motionerna närmare angivna riktlinjerna, dels ock att till bestridande

av dessa bidrag för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

1 300 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionen I: 70.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag, att till allmänna barnbidrag under nästa

budgetår skall anvisas ett belopp av 480 miljoner kronor, föranleder icke

någon erinran från utskottets sida.

I anledning av väckta motioner uttalade 1948 års riksdag, att med prövningen

av frågan om medelsanvisning åt kommunerna för deras arbete i

anledning av de allmänna barnbidragen borde anstå, tills erfarenhet vunnits

om kommunernas kostnader, riksdagen underströk samtidigt angelägenheten

av att förslag i ämnet snarast möjligt framlades.

I årets statsverksproposition har lämnats en redogörelse för en av socialstyrelsen

gjord undersökning rörande kommunernas kostnader för utbetalning

av de allmänna barnbidragen under 1948. De löpande utgifterna under

nämnda år för rikets samtliga kommuner uppskattas av styrelsen till omkring

1,6 miljoner kronor. Departementschefen anser, att fragan om ersättning till

kommunerna bör upptagas först i ett större sammanhang, då statsbidragen

till kommunerna överses generellt.

I motionerna I: 70 och II: 173 yrkas, att kommunerna av statsmedel skola

erhålla bidrag till ifrågavarande kostnader samt att för nästa budgetår anvisas

ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor till bidrag åt kommunerna för

deras kostnader för den årliga utbetalningen av allmänna barnbidrag.

Utskottet finner det icke lämpligt, att under pågående utredning om statsbidrag

till kommunerna ett nytt bidrag av här avsedd storleksordning införes.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Allmänna barnbidrag för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 480 000 000 kronor;

b) att motionerna I: 70 och II: 173 icke må av riksdagen bifallas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 5.

25:o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 41), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning

av allmänna barnbidrag för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 1 180 000 kronor.

26:o) Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott. Kungl.

Maj:t har (punkt 26, s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 200 000 kronor.

Genom ändringar i bidragsförskottslagen 1947 slopades bestämmelserna

om inkomstprövning, men ändringarna ha först under föregående budgetår

inverkat på medelsförbrukningen under anslaget. I avbidan på ytterligare

erfarenhet föreslås beloppet höjt med 600 000 kronor i anslutning till belastningen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning till barnavårdsnämnderna för

bidragsförskott för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor.

27:o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 42),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till barnavårdsnämnderna för

vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 160 000 kronor.

28:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 28, s. 42 och 43), vilket innebär, att anslaget

med hänsyn till förefintlig reservation liksom för innevarande budgetår uppföres

med allenast formellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande eller inrättande av

barnhem för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

100 kronor.

29:o) Bidrag till driften av barnhem. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s.

43—45) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

15

I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget uppförts med 2 600 000

kronor.

Statsbidrag till driften av barnhem utgår för varje i barnhemmet intaget

barn med en krona 50 öre per dag på villkor att vårdavgift icke uttages med

högre belopp än beträffande å spädbarnshem eller mödrahem intagna ensamma

spädbarn två kronor för dag och barn samt i övriga fall en krona

50 öre för dag och barn. För mödrahem, å vilket meddelas särskild utbildning

i barnavård och husligt arbete och som står under tillsyn av överstyrelsen

för yrkesutbildning, må statsbidrag utgå med tre kronor 50 öre för

dag och barn på villkor att vårdavgift icke uttages.

Socialstyrelsen har föreslagit, att vårdavgiften, utan höjning av statsbidraget,

skall höjas från en krona 50 öre till två kronor å samtliga barnhem

med undantag av s. k. hemskolor. Som skäl för förslaget har styrelsen

åberopat, att barnhemsvård med nuvarande låga vårdavgift ställer sig mindre

kostsam för en barnavårdsnämnd än vård i fosterhem, vilket anses kunna

fördröja utplaceringen i fosterhem.

Departementschefen finner det emellertid föga sannolikt, att den föreslagna

höjningen skulle ha någon betydelse ur nämnda synpunkt, enär

kommun, som svarar för vårdavgiften för å barnhem intaget barn, äger uppbära

det allmänna barnbidraget för barnet. Ehuru den inträdda kostnadsstegringen

otvivelaktigt lett till att landstingen numera bära en avsevärt större

del av vårdkostnaden än ursprungligen avsetts, föreligga enligt departementschefens

mening icke f. n. tillräckliga skäl att av denna anledning tillstyrka

socialstyrelsens förslag. Han förordar därför att frågan om höjning av vårdavgiften

tills vidare får anstå.

Med hänsyn till belastningen har anslaget nedräknats med 300 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Hallagård m. fl. (I: 127) och den andra inom andra kammaren av herr Hansson

i Skegrie m. fl. (11:176), har hemställts, att riksdagen måtte godkänna

sådan ändring av grunderna för statsbidrag till driften av barnhem, att vårdavgiften

får uttagas med tre kronor å alla hem utom sådana mödrahem, som

meddela viss utbildning, att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1951.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, hänvisas

till motionen II: 176.

Utskottet. Beräkningen av medelsbehovet har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Departementschefen har redogjort för ett förslag från socialstyrelsen, att

vårdavgiften — utan ökning av statsbidraget — skulle höjas från en krona

50 öre till två kronor å samtliga barnhem med undantag av s. k. hemskolor.

Departementschefen har emellertid funnit tillräckliga skäl icke f. n. föreligga

att tillstyrka styrelsens förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 5.

I motionerna I: 127 och II: 176 föreslås sådan ändring av statsbidragsgrunderna,

att vårdavgiften får uttagas med tre kronor å alla barnhem utom

hemskolorna.

Vårdkostnaden för barn och dag, som vid fastställandet av nu gällande

bestämmelser om statsbidrag och vårdavgift uppskattades till tre kronor 75

öre—fem kronor, torde numera enligt uppgift av svenska landstingsförbundet

uppgå till tio—tolv kronor. Den betydande kostnadsökningen har

medfört, att den ursprungliga fördelningen mellan staten, landstingen och

de vårdavgiftsbetalande rubbats därhän, att landstingens relativa andel i kostnaderna

avsevärt stigit. Ett återställande av den tidigare kostnadsfördelningen

torde icke f. n. kunna genomföras. Enligt utskottets mening tala dock både

rättvisesynpunkter och ekonomiska skäl för att denna fråga så snart omständigheterna

det medgiva av Kungl. Maj:t upptages till omprövning. I avvaktan

härpå har utskottet icke ansett sig böra såsom i motionerna I: 127 och

II: 176 yrkats förorda någon höjning av vårdavgiften.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor;

b) att motionerna I: 127 och II: 176 icke må av riksdagen

bifallas.

30:o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.

Maj:t har (punkt 30, s. 46—49) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att

statsbidrag för budgetåren 1949/50 och 1950/51 må beviljas till högre belopp

än 2 000 000 kronor, dels ock till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen

barnavård för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 225 000

kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

2 000 000 kronor.

Ett av 1950 åra besparingsutredning framlagt förslag att bidragsanslaget

helt eller eventuellt med visst undantag skall indragas fr. o. m. nästa budgetår

anser departementschefen böra behandlas i samband med det betänkande

från 1946 åra kommitté för den halvöppna barnavården, som väntas bli framlagt

inom kort. Han anför vidare följande.

Statsmakterna ha så sent som 1949 godkänt principen att statsbidrag enligt

gällande bestämmelser i regel skall utgå till daghem och bamträdgårdar.

Socialstyrelsen bär beräknat att för genomförande härav erfordras ett tilläggsanslag

för innevarande budgetår av 225 000 kronor och en ökning av anslaget

för nästa budgetår med 450 000 kronor. Den relativt betydande kostnadsökning

som sålunda kan beräknas uppkomma för statsverket torde i nuvarande

läge böra föranleda en omprövning av 1949 års beslut. Tills vidare bör en

mera betydande ökning av bidragsgivningens omfattning undvikas. Detta förutsätter

en prövning av de olika institutionernas ekonomi i syfte att tillförsäkra

bidrag åt de institutioner som ha största behovet därav. Några närmare

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

17

riktlinjer för denna provning är jag icke beredd att nu framlägga. Det synes

dock önskvärt, att nytillkommande institutioner icke principiellt uteslutas

från bidrag utan att behovsprövningen får gälla även de institutioner som

tidigare fått bidrag. Prövningen bör ankomma på socialstyrelsen.

Åven om de nu gällande riktlinjerna sålunda något revideras, anser jag

mig böra tillstyrka någon höjning av anslaget för nästa budgetår. Jag förordar,

att anslaget höjes med ett belopp motsvarande vad socialstyrelsen

beräknat ytterligare erforderligt för innevarande budgetår eller 225 000

kronor. Anslaget bör alltså upptagas till 2 225 000 kronor. Hinder bör icke

föreligga för styrelsen att för budgetåren 1949/50 och 1950/51 bevilja bidrag

med högre belopp än det tidigare fastställda, om styrelsen finner detta böra

ske även med det av mig förordade anslaget. Någon särskild begränsning —

vid sidan av modeisan visningen — av socialstyrelsens rätt att bevilja statsbidrag

synes över huvud taget icke längre erforderlig. Bidragsverksamhetens

omfattning torde sålunda kunna helt regleras genom beloppet av det anslag

som anvisas.

Utskottet. Departementschefen erinrar om att statsmakterna så sent som

1949 godkänt principen, att statsbidrag i regel skall utgå till daghem och

bamträdgårdar. Socialstyrelsen har beräknat att för genomförande härav

skulle erfordras eu ökning av anslaget för nästa budgetår med 450 000 kronor.

Då kostnadsökningen för statsverket bör föranleda en omprövning av 1949 års

beslut, förordar departementschefen en prövning i syfte att tillförsäkra bidrag

åt de institutioner, som ha största behovet därav.

I rådande läge finner utskottet det angeläget, att möjligheterna att begränsa

den fortlöpande utgiftsökningen under detta anslag noggrant beaktas.

Då 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården inom kort väntas fram

lägga sitt betänkande, har utskottet i avvaktan på den prövning av statsbidrags

frågan i hela dess vidd, som torde komma att ske vid behandlingen av betänkandet,

icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag för budgetåren 1949/50 och 1950/51

må beviljas till högre belopp än 2 000 000 kronor;

b) till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård.

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 225 000

kronor.

31:o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 49 och 50) föreslagit riksdagen att

till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården m. m

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 308 000 kronor.

Anslaget, som i gällande riksstat är uppfört med 303 000 kronor, föreslås

höjt mod 5 000 kronor i anledning av seminariets i Luleå utbyggnad med

en årskurs.

2—439 bi Bihang till riksdagens protokoll 1951. fi samt. Nr 5.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 5.

I en inom första kammaren av herr Bergh in. fl. väckt motion (I: 50) har

hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungi. Maj:t anhålla,

att. det under denna punkt upptagna anslaget måtte överföras till åttonde

huvudtiteln under rubriken Folkundervisningen, Anstalter för lärarutbildning

m. m.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Utskottet. I motionen I: 50 föreslås, att ifrågavarande anslag skall över

föras till åttonde huvudtiteln.

Utskottet förutsätter att den av motionärerna väckta frågan prövas i anslutning

till det betänkande, som 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården

inom kort väntas framlägga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom

den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 308 000 kronor;

b) att motionen 1:50 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

32:o) Bidrag till driften av barnkolonier in. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 36, s. 52 och 53), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnkolonier in. in.

för bud getår*''t 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1500 000

kronor.

33:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 37, s. 53—68) föreslagit riksdagen att dels bemyn

diga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården vidtaga de ändringar, som angivits av departementschefen,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens skolor tillhörande bama- och ungdomsvården, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Statens skolor tillhörande

bama- och ungdomsvården: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 2 992 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 121 000 kronor.

Statens arrendeavtal rörande Skarvik-Tallåsen utgår den 30 juni 1953.

Departementschefen förordar, att verksamheten vid denna ungdomsvårdsskola

redan fr. o. m. den 1 januari 1952 förflyttas till Ljungaskog och Sonestorp.

Någon ny skolhemsavdelning skall dock tills vidare icke uppsättas vid den

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

19

blivande psykopatskolan Ljungaskog-Sonestorp. Om denna skola anför departementschefen

vidare bl. a. följande.

Den nya skolan medgiver ett bättre gemensamt utnyttjande av personalen

än Skarvik-Tallåsen. Härav följer att personalbehovet blir mindre. A andra

sidan fordrar skolans uppdelning på två ganska långt ifrån varandra liggande

huvuddelar, att dess chef, som beräknas komma att ha större delen av sin

verksamhet förlagd till Ljungaskog med dess läkarmottagning, erhåller biträde

av en souschef, som ansvarar för verksamheten vid Sonestorp. Skolan bör

därför, som socialstyrelsen föreslagit, förfoga över en avdelningsföreståndare

för denna uppgift. Vidare märkes att Skarvik-Tallåsen saknar jordbruks- och

trädgårdsskötsel, medan sådan kommer att finnas vid den nya skolan. Vid

denna bör därför anställas en jordbruksföreståndare och en trädgårdsmästare.

Då skolans jordbruk blir alltför stort för en flickskola, bör det i möjligaste

mån utarrenderas. Skötseln av skogen bör överföras på domänverket. Intill

dess åtgärder vidtagits för minskning av åkerarealen, bör den vid Ljungaskog

uu tjänstgörande ladugårdsförmannen, som innehar ordinarie tjänst, få kvarstå.

Skolans chef bör utan särskild ersättning tjänstgöra som rådgivande psykiater

vid Östra Spång och Råby.

Nuvarande rektorn vid Sonestorp torde tills vidare komma att tjänstgöra

som souschef. Vid S karvik-Tallås en, Ljungaskog och Sonestorp nu tjänstgörande

ordinarie personal, som icke kan beredas tjänstgöring vid den nya

skolan, torde kunna förflyttas till andra ungdomsvårdsskolor. Ömläggningen

påverkar icke den för skolorna gällande personalförteckningen i annan mån

än att 2 rektorer i Ca 29 och 1 ladugårdsförman i Ca 13 böra föras på

övergångsstat samt att 1 avdelningsföreståndare i Ce 25 bör uppföras på

förteckningen.

Genom den förordade omläggningen förlorar ungdomsvårdsskoleorgamsationen

ett antal platser för dels debila manliga elever och dels normalbegåvade

kvinnliga elever. Denna minskning föreslås — för de manliga elevernas

del — kompenserad genom ökning av platsantalet vid Råby, Margretelund

och Johannisberg. Vad beträffar flickskolorna framhåller departementschefen,

att beläggningen vid dessa den 1 september 1950 uppgick till 191 elever.

Därest den nya skolan för psykopatiska flickor får den omfattning som

föreslagits, nämligen 60 platser, uppgår flickskolornas platsantal efter Skarviksomläggningcn

till ca 265. Platsbehovet hör därför kunna täckas med utnyttjande

av do platser som sålunda stå till buds.

Medel för de byggnadsarbeten, som erfordras till följd av omläggningen,

skola — enligt vad departementschefen har för avsikt att föreslå — anvisas från

den särskilda fond för utbyggnad av de statliga ungdomsvårdsskolorna, som

tillkom sedan städerna Stockholm och Göteborg år 1949 befriades från skyldighet

att hålla egna ungdomsvårdsskolor. Anslag för detta ändamål behöver

således icke begäras å nästa års budget.

Den föreslagna omläggningen medför i och för sig ett minskat medelsbehov

under detta anslag med 229 206 kronor för helt år räknat. Kostnadsbesparingen

under nästa budgetår uppskattas — på av departementschofen

närmare angivna skäl — till 147 577 kronor.

Nya grunder ha fastställts för den särskilda ersättning för undervisning i

slöjd och i fortsättningsskola, som utgår till folkskollärare inom det allmänna

folkskoleväsendet. Arvodena för ungdomsvårdsskolornas folkskollärare före
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 5.

slås höjda i motsvarande mån. Ytterligare kostnader förutses vidare för

löneklassuppflyttningar samt för utbetalande under lielt budgetår av de avlöningsförstärkningar

åt läkare, vilka medgivits under senare delen av innevarande

år. De sammanlagda kostnaderna för här nämnda ändamål beräknas

till 24 167 kronor.

Ordinariesättning föreslås beträffande 3 folkskollärare, 3 jordbruksförmän,

4 vårdare, 1 kanslibiträde och 1 kontorsbiträde. En å övergångsstat uppförd

tjänst som arbetsledare kan utgå ur personalförteckningen.

En hantverkartjänst i Ca 11 vid Lövsta föreslås utbytt mot en tjänst som

maskinist i Ca 13; löneökningen beräknas till 524 kronor. Genom att en befattning

som lärarinna i kvinnlig slöjd i Ce 19 vid Härsjögården hålles

vakant uppstår en besparing av 7 656 kronor. Delposten till rådgivande

psykiater föreslås nedräknad med 6 200 kronor.

Enligt, beslut av statsmakterna år 1947 placerades lärare i yrkesämne

vid ungdomsvårdsskolorna i nuvarande 19 lönegraden under benämningen

yrkeslärare. Ungdomsvårdsskolornas lärarinnor i hushållsgöromål och i kvinnlig

slöjd voro redan tidigare placerade i nämnda lönegrad. Departementschefen

anför i denna del bl. a. följande.

I avvaktan på en kommande lönereglering för de centrala verkstadsskolornas

lärare ha inga förändringar hittills vidtagits i fråga, om löneställningen

för ungdomsvårdsskolornas här berörda personal. Chefen för ecklesiastikdepartementet

kommer denna dag att föreslå, att lönerna för lärare

vid centrala verkstadsskolor skola regleras på så sätt, att dessa lärare erhålla

arvode motsvarande begynnelselönen i 20 lönegraden samt ålderstillägg motsvarande

löneklassuppflyttningar i denna lönegrad. I anslutning till denna

lönereglering böra jämväl ungdomsvårdsskolornas yrkeslärare uppflyttas från

19 till 20 lönegraden. Övriga här berörda lönefrågor böra däremot underkastas

prövning av 1949 åra tjänsteförteckningskommitté.

Vid bifall till detta förslag böra 14 å personalförteckningen uppförda

yrkeslärare i Ca 19 uppflyttas till Oa 20. Anslaget för nästa, budgetår bör

ökas med ca 8 300 kronor.

Anslaget föreslås sammanlagt nedräknat med 129 000 kronor.

I en inom andra kammaren av fröken A g er m. fl. väckt motion (II: 236)

hemställes, att riksdagen måtte besluta att uppflytta jämväl de tio lärarinnorna

i hushållsgöromål och de tio lärarinnorna i kvinnlig slöjd rid ungdomsvårdsskolorna

från 19 till 20 lönegraden.

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande, hän

risas till motionen.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att fr. o. m. den 1 januari 1952 överföra

verksamheten vid Skarvik-Tallåsen till Ljungaskog och Sonestorp synes ägnat

att tillgodose det av 1950 års riksdag uttalade önskemålet, att åtgärder

snarast borde vidtagas för att undanröja de olägenheter, som uppkommit

genom att ungdomsvårdsskolor för pojkar och flickor förlagts i närheten av

varandra.

F. n. utgör platsantalet vid Ljungaskog och Sonestorp tillhopa 90; den

1 november 1950 funnos å dessa skolor intagna 41 elever. Antalet befatt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

21

ningar uppgår vid båda skolorna tillsammans till 30. På Skarvik-Tallåsen

finnas f. n. 70 platser och 35 anställda. Efter överflyttningen av SkarvikTallåsen

kommer antalet befattningar inom hela ungdomsvårdsskoleorganisationen

att nedgå med 31. Antalet elevplatser vid den nya skolan LjungaskogSonestorp

kommer att bli 60, och för dessa beräknas 34 anställda. Utskottet

förutsätter, att alla möjligheter att med hänsyn till beläggningssiffror och

andra faktorer begränsa personalen på den nya skolan fortlöpande beaktas.

I övrigt har Kungl. Maj ds förslag i denna del icke givit utskottet anledning

till erinran.

Socialstyrelsen har bl. a. föreslagit, att hushålls- och slöjdlärarinnor vid

yrkesskolorna skola ingå i gruppen yrkeslärare samt att denna grupp skall

placeras en lönegrad högre än som av 1946 års skolkommission föreslagits

för ordinarie yrkeslärare vid central verkstadsskola eller i 23 resp. 21 lönegraden

alltefter högre eller lägre kompetens. Hushålls- och slöjdlärarinnor

vid skolhem för flickor böra enligt styrelsen placeras tre lönegrader över

motsvarande lärarinnor inom det allmänna folkskoleväsendet, d. v. s. hus

hållslärarinnor i 21 (18 + 3) och slöjdlärarinnor i 19 (16 + 3) lönegraderna.

Departementschefens förslag att i anslutning till en lönereglering vid de

centrala verkstadsskolorna uppflytta ungdomsvårdsskolornas nuvarande yrkeslärare

från 19 till 20 lönegraden men att i övrigt låta här berörda lönefrågor

underkastas prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté har icke givit

utskottet anledning till erinran. Utskottet anser sig således icke nu kunna

tillstyrka yrkandet i motionen II: 236 om uppflyttning jämväl av lärarinnorna

i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd från 19 till 20 lönegraden.

Utskottet tillstyrker jämväl i övrigt Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å motionen II: 236

a) bemyndiga Kungl. Ma.j:t att i personalförteckningen för

statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården vidtaga

de ändringar, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 3 januari 1951 angivits;

b) fastställa följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

bama- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 1 152 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 72 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 1 466 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 301 700

Summa kronor 2 992 000;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 5.

c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

2 992 000 kronor.

34:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.

Kungl. Maj it har (punkt 38, s. 68—71) föreslagit riksdagen att till Statens

skolor tillhörande bama- och ungdomsvården: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 567 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 610 000 kronor.

För nästa budgetår föreslås ytterligare 74 500 kronor för löpande underhåll

av byggnader.

För vissa brandskyddsanordningar avses för nästa budgetår 42 300 kronor

eller 2 300 kronor mer än för innevarande budgetår.

Till komplettering av inventarieutrustningen vid Johannisberg beräknas

20 000 kronor.

Å andra sidan föreslås anslaget minskat dels med 50 000 kronor, som

för innevarande budgetår avsetts för vissa engångsutgifter, dels ock med

90 000 kronor, motsvarande den besparing, som anses böra kunna ske genom

förflyttning av verksamheten vid Skarvik-Tallåsen till Sonestorp och Ljungaskog

samt därmed sammanhängande omflyttningar.

Utekottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 2 567 000 kronor.

35:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 39, s. 71—73) föreslagit riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 170 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 660 000 kronor.

För omändring av elevförläggningen vid Kåby beräknas 33 300 kronor samt

för reparations- och ändringsarbeten vid Johannisberg 41 700 kronor. Kostnaderna

för ett dubbelhus för personal vid Margretelund samt för ett reningsverk

vid Fagared uppskattas till 76 000 resp. 19 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 170 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

23

36:o) Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården. Kungl. Maj:t har (punkt 40, s. 73—75) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande bamaoch

ungdomsvården för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

65 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 350 000 kronor.

Samtliga icke statliga skolor ha numera antingen förstatligats eller nedlagts.

De utgifter, vilka alltjämt ifrågakomma under förevarande anslag, avse

endast underskottsersättningar till vissa huvudmän för förutvarande icke statliga

skolor för tid före förstatligandet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förelag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till driften av icke statliga skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

37:o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

41, s. 75), vilket innebär en anslagsökning med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för befattningshavare

vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 16 000 kronor.

38:o) Bidrag till inrättande av inackorderingshem. Kungl. Maj:t har

(punkt 42, s. 75 och 76) föreslagit liksdagen att till Bidrag till inrättande av

inackorderingshem för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat anvisat med 23 000 kronor.

Ifrågavarande verksamhet är fortfarande av försöks natur. Mod hänsyn till

det statsfinansiella läget anses medel icke böra anvisas för ytterligare utbyggnad

av organisationen under nästa budgetår. Då det synes angeläget att

intresset för inaekorderingshemmen fortfarande stimuleras inom I. O. G. T.

och dess lokalorganisationer, förordar departementschefen emellertid, att

I. O. G. T. även under budgetåret 1951/52 erhåller ett belopp av 2 000 kronor

såsom bidrag för sitt arbete med inackorderingshemsfrågoma.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av inackorderingshem

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr o.

39:o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 76 och 77), vilket innebär en uppräkning

av anslaget med 9 000 kronor till följd av verksamhetens utbyggnad,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till inackorderingshem för

driftförluster för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

40:o) Bidrag till frälsningsarméns flickhem. Kungl. Maj:t har (punkt44,

s. 77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till frälsningsarméns flickhem för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

För innevarande budgetår är under elfte lmvudtiteln uppfört ett obetecknat

anslag av 3 000 kronor med rubriken Bidrag till frälsningsarméns räddningshem.

Med hänsyn till det ungdomsvårdande syftet hos hemmen -—numera benämnda

flickhem — anses bidrag till dessa böra utgå med oförändrat belopp

från femte huvudtiteln.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarméns flickhem

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.

41:o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj:t har (punkt

51, s. 79—84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 13 000 000

kronor.

Statens kostnader för bidrag till de erkända arbetslöshetskassorna (inberäknat

kristillägg) ha stigit från ca 7,7 miljoner kronor under budgetåret

1947/48 till 8,8 miljoner 1948/49 och 15,5 miljoner 1949/50. Departementschefen

anför härom bl. a. följande.

Otvivelaktigt beror denna stegring av kostnaderna till stor del på att antalet

försäkrade ökat. Under alla förhållanden är emellertid den hastiga kostnadsstegringen

vid ett arbetsmarknadsläge som det nuvarande ägnad att väcka

betänkligheter. Frågan har uppmärksammats inom socialdepartementet; under

sommaren och hösten 1950 ha överläggningar i ämnet ägt rum med arbetsmarknadsstyrelsen

och representanter för arbetslöshetskassorna. Härvid ha vissa

resultat nåtts. Sålunda har beträffande byggnadsfacken, där den största utbetalningen

av understöd förekommit, konstaterats, att byggnadsregleringens

säsongutjämnande effekt delvis förfelats genom att beviljade igångsättnings

tillstånd vintertid icke utnyttjats av vederbörande byggherrar så snabbt som

avsetts. Åtgärder för att erhålla bättre kontroll på denna punkt ha nu vidtagits.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Det kan vara anledning att i detta sammanhang understryka vikten av att

de principer, på vilka den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen bygger —

bl. a. att försäkringen icke är någon yrkesförsäkring och att arbetslös medlem

av arbetslöshetskassa är skyldig att antaga varje erbjudet arbete under

förutsättning att det är lämpligt -— noga fasthållas, så att utbetalningen av

understöd icke får större omfattning än statsmakterna förutsatt.

Departementschefen anser, att statsbidragsbestämmelserna böia underkastas

översyn genom särskilda utredningsmän. Dessa böra även upptaga

vissa detaljfrågor rörande arbetslöshetsförsäkringen. Då denna översyn icke

torde kunna föranleda förslag till 1951 års riksdag har medelsbehovet till

bidrag till de erkända arbetslöshetskassorna för nästa budgetår beräknats

på grundval av nuvarande bidragsregler.

I samband med Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hedenby (I: 72) och den andra inom andra kammaren av herrar Lindberg

och Holm (11:60), i vilka hemställts, att vid sidan om frågan rörande

statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna ett automatiskt verkande

system för avgifternas och försäkringsförmånernas successiva anpassning

efter arbetslönernas utveckling till upprätthållande av förmånernas effektivitet

göres till föremål för expertutredning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr W istrand och fröken Andersson (I: 39) samt den andra inom andra

kammaren av herrar Hagård och Hagberg i Malmö (II: 59), i vilka hemställts

om översyn av arbetslöshetsförsäkringen i dess helhet, varvid dock översynen

av statsbidragsbestämmelserna borde utföras så skyndsamt, att förslag

till nya bestämmelser kunde föreläggas innevarande års riksdag, samt att

riksdagen måtte till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Werner in. fl. (I: 249) och den andra inom andra kammaren av herr

Onsjö in. fl. (II: 342), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till

erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 12 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna 11:60, 1:39 och 11:59 samt 1:249.

Utskottet vill understryka departementschefens uttalande, att den hastiga

kostnadsstegringen under detta anslag vid ett arbetsmarknadsläge som det

nuvarande är ägnad att väcka betänkligheter. Departementschefens förslag

om en översyn av statsbidragsbestämmelserna finner utskottet därför välmotiverat.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 5.

1 motionerna I: 39 och II: 59 föreslås en översyn av försäkringen i dess

helhet. Utskottet har inhämtat, att den av departementschefen förutskickade

översynen avses bli av den omfattning, motionärerna åsyfta. Förslaget i

motionerna I: 72 och II: 60 om ett automatiskt verkande bidragssystem bör

enligt utskottets mening bliva föremål för närmare prövning vid denna översyn.

Statsbidraget till arbetslöshetskassorna utgår i efterskott. Från det anslag,

som må beviljas för nästa budgetår, skola kassorna således erhålla ersättning

enligt nuvarande regler för sin verksamhet under tid före den 1 juli 1951.

I motionerna 1:39 och II: 59 samt 1:249 och II: 342 har hemställts, att

anslaget för nästa budgetår måtte anvisas med 13 resp. 12 miljoner kronor.

Med beaktande av anslagsbelastningen under föregående budgetår _ 15,6

miljoner kronor — har utskottet icke funnit skäl frångå Kungl. Maj:ts förslag

om anvisande av 17 miljoner kronor.

I motionerna 1:249 och 11:342 har uttalats, att den av departementschefen

förordade översynen bör bedrivas så skyndsamt, att förslag till nya

bestämmelser kunna föreläggas årets riksdag. I motionerna I: 39 och II: 59

har beträffande översynen av statsbidragsbestämmelsema gjorts en hemställan

av motsvarande innebörd. Utskottet får med anledning härav framhålla,

att förslag, som grundas på en särskild utredning i frågan, icke torde

kunna hinna föreläggas riksdagen före ingången av nästa budgetår. Det är

emellertid önskvärt, att utredningen snarast genomföres.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 39 och II: 59, i vad de avse medelsanvisningen,

samt motionerna I: 249 och II: 342 till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 17 000 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 72 och II: 60 i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört;

c) i anledning av motionerna I: 39 och II: 59, i vad de icke

behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet anfört.

42:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag

(punkt 56, s. 86), vilket innebär aitt anslaget anvisas med ett formellt

belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

27

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

43:o) Statens nämnd för samlingslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt 66, s.

90_92) föreslagit riksdagen att till Statens nämnd för samlingslokaler för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 25 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Fr. o. m. budgetåret 1947/48 har till bidrag till vissa riksolganisationei

för samlingslokaler anvisats ett anslag av 15 000 kronor. Av anslaget har

5 000 kronor utgått till vardera Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets husfoieningarnas

riksorganisation och Ordenshusens riksförening. Enligt förslag

av 1950 års bespnringsutredning har Kungl. Maj:t emellertid icke beräknat

medel för ändamålet under nästa budgetår.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av hen

Ernst Hjalmar Nilsson m. fl. (1:128) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Luttra ni. fl. (II: 174), har hemställts, att riksdagen måtte

till Folkets husföreningarnas liksorganisation, Bygdegårdarnas nksforbund

och Ordenshusens riksförening för budgetåret 1951/52 bevilja ett anslag av

15 000 kronor att lika fördelas mellan de angivna organisationerna.

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande, får

utskottet hänvisa till motionen 1:128.

Utskottet hyser den uppfattningen, att do i motionerna I: 128 och II: 174

angivna organisationerna fylla en betydelsefull uppgift. Genom sm verksam

het ha de ej i ringa mån bidragit till att reducera arbetsuppgifterna — och

därmed även kostnaderna — för statens nämnd för samlingslokaler. Till foljd

av verksamhetens ökade omfattning torde organisationerna i sjalva verket

nu vara i större behov av anslaget än när det 1947 för första gången anvisades.

Utskottet har därför ansett sig böra förorda bifall till det i motionerna

framställda yrkandet.

Då Kungl. Maj:te förslag i fråga om anslag till nämnden icke givit utskottet

anledning till erinran, hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Statens nämnd, för samlingslokaler för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 25 600 kronor;

bj att riksdagen må med bifall till motionerna 1:128 och II: 174

till Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

44:o) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. Kungl. Maj:t

har (punkt 67, s. 92) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande av

allmänna samlingslokaler för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Till bidrag för här angivna ändamål har senast för budgetåret 1945/46

anvisats ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 5.

1950 års riksdag har medgivit, att ifrågavarande reservationsanslag må

disponeras jämväl under innevarande budgetår. Vid utgången av budgetåret

1949/50 uppgick reservationen å anslaget till 2 260 865 kronor.

Frågan om formerna för stöd vid anordnande av allmänna samlingslokaler

torde enligt departementschefen komma att behandlas av bostadskollektiva

kommittén. Behållningen å anslaget bör emellertid tills vidare stå till förfogande

dels för utbetalning av tidigare beviljade bidrag dels ock för beviljande,

r den mån sådant ifrågakommer, av nya bidrag enligt gällande regler.

Av praktiska skäl bör anslaget ånyo uppföras å riksstaten med ett formellt be

lopp av 100 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Bergh och Arrhén (I: 74) och den andra inom andra kammaren av fru Boman

m. fl. (11:103), har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungi.

Maj.t anhålla, att Kungl. Majd måtte låta verkställa en översyn av bestämmelserna

i kungörelsen om bidrag och lån av statsmedel för anordnande av

allmänna samlingslokaler så att denna kommer att gälla även religiösa sammanslutningar

samt att Kungl. Majds förslag i ärendet måtte föreläggas 1952

års riksdag.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, hänvisas till

motionen II: 103.

Utskottet, hör att tillgodose behovet av allmänna samlingslokaler inom

en ort kunna av statsmedel beviljas bidrag till kommuner och lån till bolag,

föreningar eller stiftelser. Som villkor härför gäller bl. a., att lokalerna

skola opartiskt och i skälig omfattning hållas tillgängliga för föreningslivet

i orten.

Gällande bestämmelser lägga såsom framgår av motionerna 1:74 och

II: 103 icke något formellt hinder i vägen för religiösa sammanslutningar att

komma i åtnjutande av statligt lån för anordnande av samlingslokaler. Departementschefen

har erinrat, att frågan om formerna för stöd vid anordnande

av allmänna samlingslokaler torde komma att behandlas av bostadskollektiva

kommittén. Utskottet är därför icke berett att i förevarande sammanhang

förorda bifall till motionärernas yrkande.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer,

a) att riksdagen må till Bidrag till anordnande av allmänna

samlingslokaler för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor;

b) att motionerna I: 74 och IT: 103 icke må till någon riks

dagens åtgärd föranleda.

45:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 68, s. 93), vilket innebär oförändrad medelsan

visning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättning slån: Ersättning åt

ortsombud för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

29

46:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. Kungl. Maj:t

har (punkt 69, s. 93 och 94) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslån:

Ersättning åt riksbanken för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

175 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

180 000 kronor.

Med utgångspunkt från i stort sett oförändrad lånefrekvens och oförändrade

ersättningsgrunder beräknas medelsbehovet för nästa budgetår till

175 000 kronor.

Departementschefen har under denna punkt bl. a. anfört följande.

Er. o. m. budgetåret 1942/43 har för upplysningsverksamhet i samband

med bosättningslånen anvisats ett obetecknat anslag av 15 000 kronor, vilket

anslag sedan budgetåret 1946/47 helt disponerats för sådan verksamhet genom

svenska slöjdföreningen. 1950 års besparingsutredning har ansett, att anslaget

i nuvarande statsfinansiella läge bör indragas. Svenska sliydioreningen,

som under tionde huvudtiteln erhåller ett årligt bidrag av 50 000

kronor, torde enligt utredningens mening oavsett indragningen av anslaget

under femte Huvudtiteln kunna förväntan upprätthålla viss upplysnin^sverksamhet

av här avsedd art. Jag anser mig böra biträda besparingsutredmngens

förslag. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet föreslår jag där

för icke för nästa budgetår något anslag till upplysningsverksamhet rörande

bosättningslånen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt

riksbanken för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

175 000 kronor.

Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.

47:o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 70, s. 95—

98) föreslagit riksdagen att dels besluta att å personalförteckningen för försäkringsrådet

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med tva,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försäkringsrådet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till

Försäkringsrådet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 569 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 557 000 kronor.

För amanucnshjälp och vikariatsersättningar för eu extra avdelning, som

försäkringsrådet avser inrätta, beräknas 7 500 kronor. Löneklassuppflyttningar

in. m. innebära ett ökat medelsbehov av i runt tal 4 O00 kronor.

Med hänsyn till gällande befordringsgång bör antalet befattningar som

ordinarie kontorsbiträde i Ca 8 ökas med två.

Utskottet. Inom socialvårdskommittén pågår f. n. eu översyn av den

sociala olycksfallsförsäkringen. Utskottet vill understryka önskvärdheten av

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 5.

att förslag i ämnet snarast föreläggas riksdagen, då rådande praxis vid hand

läggning av hithörande ärenden enligt nuvarande bestämmelser i vissa, fall

icke synes helt tillfredsställande.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för försäkringsrådet

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två;

b) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 333 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.............................. 59 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 125 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 50 900

Summa kronor 569 000;

c) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1951752

anvisa ett förslagsanslag av 569 000 kronor.

48:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förs^ag

(punkt 71, s. 98), vilket innebär en nedräkning med 4 000 kronor, hem

ställer utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för bud

getåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 24 400 kronor.

49:o) Riksförsäkringsanstaiten: Riksförsäkringsanstaltens ortsombud m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 99 och 100) — vilket innebär

en uppräkning med 10 000 kronor i syfte att inför genomförandet av kom

munindelningsreformen möjliggöra vissa arvodesköjningar fr. o. m. den 1

januari 1952 — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstaiten: Riksförsäkringsanstaltens

ortsombud m. rn. för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 285 000 kronor.

50:o) Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 100 och 101), vilket innebär

en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa tillägg å ersättningar i anledning

av olycksfall i arbete m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 3 150 000 kronor.

öko) Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. m. Kungl. Maj.t har (punkt 76, s. 101—

103) föreslagit riksdagen att

dels medgiva att tillfälliga ersättningar till av silikos drabbade arbets

tagare må utgivas under budgetåret 1951/52 enligt samma grunder som under

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

31

innevarande budgetår samt att åt personer, vilka i anledning av olycksfall

som inträffat eller sjukdom som yppats under åren 1941—1948 äro berättigade

till sjukpenning eller livränta enligt förordningen om olycksfalls- och

yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare m. il. eller förordningen om

olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt fångar m. il., ma för tiden fr. o. m.

den 1 juli 1951 tills vidare utgå sådan dyrtidskompensation, att beloppen av

nämnda förmåner uppgå till vad som skulle hava utgått, därest den i föioidningarna

fastställda maximigränsen för inkomst — 1 764 kronor — höjts

med 40 %;

dels ock till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete in. in. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 3 350 000 kronor.

Anslaget är i gällande rikastat uppfört med samma belopp.

Beträffande frågan om förbättring av ersättningarna till av silikos drabbadc

arbetare framhåller departementschefen, att den pågående översynen

av hithörande lagstiftning ännu icke slutförts. I avvaktan på definitiva bestämmelser

i ämnet anses den anordning med tillfälliga ersättningar om högst

700 kronor, som hittills praktiserats, böra bestå även under budgetåret

1951/52. Därefter anför departementschefen bl. a. följande.

På förslag av Kungl. Maj:t — senast i propositionen 1949:109 — har riksdagen

tidigare medgivit, att dyrtidskompensation i vissa fall finge utgivas

till personer, vilka i anledning av olycksfall eller sjukdom, som inträffat etter

1941 års ingång, varit berättigade till sjukpenning eller livränta enligt forordningarna

nr 102 och 103/1938 (tvångsarbetare, fångar m. fl.).^ Av riksdagen

senast lämnat sådant medgivande gällde t. o. m. den 30 juni 19o0. Enligt iorordningen

nr 295/1950 utgår i förordningen avsett tillägg bl. a. till den som

på grund av skada, vilken inträffat före den 1 januari 1949, äger nppbara

sjukpenning eller livränta enligt förordningarna nr 102 eller 10o/1938. Via

tilläggets bestämmande skall den ersättning, varå tillägget utgår, i forekom

mande fall beräknas med beaktande av de föreskrifter, som Kungl. Maj:t

meddelat rörande dyrtidskompensation åt ersättningstagare enligt förordningarna

nr 102 och 103/1938. Vid tillkomsten av förordningen nr 295/1950

förutsattes sålunda, att bestämmelserna om dyrtidskompensation åt har bo

rörda ersättningstagare (skador, som inträffat 1941—1948) skulle erkalla fort

satt giltighet Kungl. Maj:t har den 16 juni 1950 utfärdat bestämmelser harom

för budgetåret 1950/51. Jämväl i fortsättningen bör sådan kompensation

få utgå. Anledning synes dock icke föreligga att tidsbegränsa ett medgivande

härutinnan.

I en inom andra kammaren av herr Dahlgren väckt motion (II: 297) kar

hemställts, att riksdagen måtte besluta höja de tillfälliga ersättningar som

utgå till av silikos drabbade arbetare till 1400 kronor under budgetåret

1951/52 samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning om

åtgärder för hindrande av silikosens spridning.

Beträffande do skäl, som åberopats till stöd för förslagen, får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt ha icke givit ut

skottet anledning till erinran.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 5.

I likhet med departementschefen anser utskottet sålunda, att anordningen

med tillfälliga ersättningar till av silikos drabbade arbetare bör bestå även

under nästa budgetår i avvaktan på resultatet av den nu pågående översynen

av hithörande lagstiftning. Utskottet kan därför icke tillstyrka det i motionen

II: 297 framförda yrkandet om höjning av ifrågavarande ersättningar.

Vad härefter beträffar den i motionen väckta frågan om utredning av åtgärder

för att hindra silikosens spridning vill utskottet framhålla, att man

såväl inom arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen som vid statens institut

för folkhälsan undersöker möjligheterna att förhindra uppkomst av

silikos. Utskottet vill vidare erinra om kungörelsen den 6 maj 1949, nr 211,

om läkarundersökning och läkarbesiktning till förebyggande av vissa yrkessjukdomar,

enligt vilken arbetstagare får användas i silikosfarligt arbete endast

om han vid läkarundersökning befunnits icke förete sjuklighet eller

svaghet, som kan anses göra honom särskilt mottaglig för den med arbetet

förbundna hälsofaran. Med hänsyn härtill torde behov icke föreligga av en

särskild utredning. Utskottet avstyrker därför även i denna del motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionen II: 297, såvitt nu är i fråga, medgiva att tillfälliga ersättningar

till av silikos drabbade arbetstagare må utgivas

under budgetåret 1951/52 enligt samma grunder som under innevarande

budgetår;

b) medgiva att åt personer, vilka i anledning av olycksfall

som inträffat eller sjukdom som yppats under åren 1941—1948

äro berättigade till sjukpenning eller livränta enligt förordningen

om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare

m. fl. eller förordningen om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning

åt fångar m. fl., må för tiden fr. o. m. den 1 juli 1951 tills

vidare utgå sådan dyrtidskompensation, att beloppen av nämnda

förmåner uppgå till vad som skulle hava utgått, därest den i

förordningarna fastställda maximigränsen för inkomst — 1 764

kronor — höjts med 40%;

c) till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 350 000 kronor;

II. att motionen II: 297, i vad den avser åtgärder för hindrande

av silikosens spridning, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

52:o) Bidrag till fiskares försäkring. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 77, s. 103 och 104), vilket innebär en nedräkning med 60 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fiskares försäkring för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

33

53:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 78,

s. 104—107) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen

för arbetarskyddsstyrelsen antalet 1 ontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas

med två, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för

arbetarskyddsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 693 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

ett belopp av 697 000 kronor.

En extra byråingenjörsbefattning föreslås utbytt mot en amanuenstjänst.

Behovet av förste byråingenjörer anses tills vidare böra tillgodoses genom anställande

av extra personal inom ramen för tillgängliga medel.

Nedräkningen med 3 % av innevarande budgetårs anslag medför, att

arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens avlöningsanslag minskas med

tillhopa 62 000 kronor förutom rörligt tillägg. Minskningen fördelas med

9 500 kronor på arbetarskyddsstyrelsen och 52 500 kronor på yrkesinspektionen.

Nedräkningen under förevarande anslag bör drabba icke-ordinarieposten.

Med hänsyn tagen jämväl till behovet av medel för rörligt tillägg

uppgår minskningen till 10 700 kronor.

För löneklassuppflyttningar och reglerad befordringsgång beräknas ett belopp

av 6 767 kronor. Två kontorsbiträden i Ce 8 böra ordinariesättas.

Anslaget föreslås sålunda minskat med (10 700 — 6 <67) 3 933 kronor, eller

i runt tal 4 000 kronor.

Utskottet. Från arbetarskyddsstyrelsens sida har uppgivits, att viss besparing

vore möjlig att uppnå vid en sammanslagning av anslagen till arbetarskyddsstyrelsen

och yrkesinspektionen. Utskottet, som icke i detta sammanhang

är berett taga ställning till förslaget, förutsätter, att fragan beaktas av

Kungl. Maj:t.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för arbetarskyddsstyrelsen

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två;

b) fastställa följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 383 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 45 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 199 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 65 200

Summa kronor 693 000;

3—439 si Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 5.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 5.

c) till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 693 000 kronor.

54:o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 79, s. 107—109), vilket innebär en nedräkning med 1 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 92 000 kronor.

55:o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt SO, s. 109—

111) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen för

yrkesinspektionen antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock

till Yrkesinspektionen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 565 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

1 602 000 kronor.

Den treprocentiga nedräkningen av förevarande anslag uppgår —- inberäknat

rörligt tillägg — till 58 800 kronor.

För löneklassuppflyttningar och reglerad befordringsgång beräknas ett belopp

av 17 528 kronor. Två kontorsbiträdesbefattningar i Ce 8 böra ordinariesättas.

Departementschefen föreslår, att den nu rådande löneskillnaden mellan

ordinarie och extra ordinarie yrkesunderinspektörer häves och de extra ordinarie

tjänstemännen i denna grupp sålunda uppflyttas från 20 till 21 lönegraden.

Nyanställda yrkesunderinspektörer placeras nu i Cg 20. Dessa befattningshavare

böra i fortsättningen nyanställas såsom aspiranter i Cf 19.

Det härigenom uppkommande ytterligare medelsbehovet beräknas till 4 717

kronor.

Avlöningsanslaget har sålunda minskats med (58 800 —17 528 — 4 717)

36 555 kronor eller avrundat 37 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för yrkesinspektionen

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två;

b) fastställa följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlönin gsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 975 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, ........................................ 13 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 413 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 163 500

Summa kronor 1565 000;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 35

c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 1 565 000 kronor.

56:o) Yrkesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 81, s. 111 och 112), vilket innebär en höjning av dels anslagsposten

till sjukvård med 1 000 kronor, dels posten till reseersättningar med

20 000 kronor, dels ock delposten till bränsle, lyse och vatten med 3 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 389 000 kronor.

57:o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 112 och 113),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet

på arbetarskyddets område för budgetåret 1951/52 anvisa ett

anslag av 80 000 kronor.

58:o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 83, s. 113), vilket innebär

en nedräkning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar

enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

Folkpensionering m. m.

59:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 84, s. 114—

117) föreslagit riksdagen att dels besluta, att den i personalförteckningen för

pensionsstyrelsen upptagna befattningen som värmeledningsskötare, tillika

reparatör, av l:a klass i lönegrad Ca 12 skall utbytas mot en befattning som

maskinist i lönegrad Ca 13, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för pensionsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52, dels ock till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 927 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 4 070 000

kronor.

Å kanslibyråns utbetalningsavdelning föreslås ett dubbleringsförordnande

ersatt med en kontoristtjänst i Ce 13. Samtidigt har kostnaden för en amanuens

borträknats.

Å försäkringsbyråns maskinavdelning bör det nu inrättade dubbleringsförordnandet

i Ce 15 utbytas mot en extra ordinarie tjänst i samma lönegrad.

Pensionsstyrelsen har till en ny maskinoperatör samt till övertidsersättningar

för'' nästa budgetår beräknat ett sammanlagt belopp av 78 592 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Departementschefen tillstyrker, att 70 000 kronor beräknas för angivna ändamål.

Befattningen som värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass i

Ca 12 hos pensionsstyrelsen föreslås uppflyttad till Ca 13 med tjänstetiteln

maskinist.

Med inräknande av det för löneklassuppflyttningar och befordringsgång

beräknade beloppet 37 000 kronor medföra ovannämnda förslag en ökning av

medelsbehovet med i runt tal 98 000 kronor.

Å andra sidan nedräknas anslaget dels på grund av 3-procentnedskrivningen

med 116 000 kronor inberäknat rörligt tillägg dels ock med 125 000

kronor på grund av omräkning av ordinarieposten. Anslaget har alltså

minskats med (116 000 + 125 000 — 98 000) 143 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) besluta att den i personalförteckningen för pensionsstyrelsen

upptagna befattningen som värmeledningsskötare, tillika

reparatör, av 1 :a klass i lönegrad Ca 12 skall utbytas mot en

befattning som maskinist i lönegrad Ca 13;

b) fastställa följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 1 675 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis............................ 56 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................ 1 783 000

4. Börligt tillägg, förslagsvis............................ 413 000

Summa kronor 3 927 000;

c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 3 927 000 kronor.

60:o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 85, s. 117

och 118) föreslagit riksdagen att till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 975 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

932 000 kronor.

Av anslagsuppräkningen hänför sig större delen, 35 000 kronor, till delposten

till kostnader för folkpensionernas utbetalande m. m. Pensionsstyrelsen

har till följd av bl. a. indexregleringen av folkpensioner nödgats förhyra

ytterligare maskiner. Posterna till sjukvård m. m. och övriga utgifter ha

uppräknats med 5 000 resp. 7 000 kronor, medan posten till publikationstryck

beräknas minska med 4 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

37

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 975 000 kronor.

Öko) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 118), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens

ortsombud för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

370 000 kronoi\

62:o) Bidrag till folkpensioner m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 87, s. 118

-—120) föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkpensioner m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 741 000 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

725 000 000 kronor.

1950 års besparingsutredning har föreslagit, att kommunernas bidrag till

folkpensioneringen ökas. Departementschefen anför härom:

Besparingsutredningens förslag remissbehandlas f. n. Jag kan därför

ännu icke taga ställning till förslaget. Om detta skulle befinnas böra helt

eller till någon del genomföras, torde förslag om ändring i lagen om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen få i vanlig ordning

föreläggas riksdagen. Jag anser det emellertid icke nödvändigt att med hänsyn

till detta förslag uppskjuta behandlingen av nu ifrågavarande anslag.

Detta bör beräknas under antagande att oförändrade bestämmelser gälla under

nästa budgetår.

I överensstämmelse med av pensionsstyrelsen avgivet förslag har medelsbehovet

till bidrag till folkpensioner m. m. för budgetåret 1951/52 beräknats

till 741 miljoner kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till folkpensioner m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 741 000 000 kronor.

63:o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 121 och 122), vilket innebär en uppräkning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

2 200 000 kronor.

64:o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungl. Maj:t

har (punkt 90, s. 122—124) föreslagit riksdagen att till Åtgärder till förebyggande

och hävande av invaliditet för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 9 375 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 000 000 kronor.

Till följd av ökade löneutgifter samt ökade kostnader för läkemedel in. m.

förutses en höjning av kostnaderna för vård å sjukvårdsanstalter med 250 000

kronor.

För yrkesutbildning och igångsättande av självständig verksamhet beräknas

ytterligare 100 000 resp. 25 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Åtgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 9 375 000 kronor.

65:o) Moderskapspenning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

93, s. 125 och 126), vilket innebär en minskning av anslaget med 200 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Moderskapspenning för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

66:o) Driften av centraldepån för blindas arbeten. Kungl. Maj:t har (punkt

94, s. 126—131) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen

förordad stat för centraldepån för blindas arbeten, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Driften av centraldepån för blindas

arbeten för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 186 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 179 000 kronor.

För den icke kollektivavtalsanställda personalen föreslås tillämpning av

en motsvarighet till reglerad befordringsgång för biträdespersonal och löneklassuppflyttningar.

Härigenom ökas medelsbehovet med 1 860 kronor. För

personalen vid Kristinehamnsdepån beräknas ytterligare 968 kronor. I fråga

om lagerchefens lön tillstyrkes eu jämkning till överensstämmelse med närmast

högre löneklass eller med 192 kronor.

Nytt avtal om lönerna till lagerarbetarna vid centraldepån har numera

träffats. Avtalet gäller fr. o. in. den 1 oktober 1950 och innebär en löneökning

om ca 10 %. Avlöningsposten för nästa budgetår har uppräknats med 2 000

kronor med anledning av ifrågavarande löneökning. I enlighet med förslag av

statens sakrevision bör avlöningsposten kunna av Kungl. Maj:t överskridas

för bestridande av kostnadsökningar på grund av ändrade kollektivavtal.

Med hänsyn till omsättningsökningen föreslås en höjning med 2 000 kronor

av de för extra arbetskraft m. m. avsedda medlen.

Departementschefen anför härefter bl. a. följande.

Omkostnadsposten bör få överskridas även för sjukvårdskostnader. I

övrigt kan jag icke f. n. tillstyrka avvikelse från nu tillämpade regler. Då

driftkostnaderna emellertid otvivelaktigt delvis äro beroende av omsättningens

storlek och andra omständigheter som äro svåra att förutse, bör såsom

blinddepånämnden föreslagit en möjlighet finnas att, om så befinnes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. °9

oundgängligen erforderligt, utnyttja överskott å verksamheten för bestiiclande

av ökade driftkostnader. Då dessa kostnader härigenom komma att

drabba de blinda hantverkarna, är det uppenbart, att det om möjligt bör undvikas

att taga i anspråk denna utväg. .

Enligt de av mig i det föregående förordade förslagen bör avlomngsposten

uppräknas med (1 860 + 968 + 192 + 2 000 + 2 000) 7 020 kronor, vilket belopp

bör avrundas till 7 000 kronor. Denna post bör alltsa upptagas till

(107 000 + 7 000) 114 000 kronor. Med oförändrad omkostnadspost bör anslaget

uppföras med (114 000 + 72 000) 186 000 kronor. Avlöningsposten bör

betecknas förslagsvis.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande stat för centraldepån för blindas arbeten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Stat.

1. Avlöningar, förslagsvis .

2. Omkostnader, förslagsvis

..................... 114 000

..................... 72 000

Summa kronor 186 000;

b) till Driften av centraldepån för blindas arbeten för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 186 000 kronor.

67:o) Bidrag till de blindas förening. Kungl. Maj:t har (punkt 95, s. 131

och 132) föreslagit riksdagen att till Bidrag till de blindas förening för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 105 000 kronor.

Å riksstaten för innevarande budgetår ha anvisats dels under rubriken

Bidrag till de blindas förening ett anslag av 65 000 kronor, dels ock under

rubriken Bidrag till de blindas förenings försäljningsverksamhet ett anslag

av 40 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att de blindas förening under nästa budgetår

erhåller understöd med samma belopp men att bidragen anvisas under

ett gemensamt obetecknat anslag till Bidrag till de blindas förening.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 105 000 kronor.

Diverse.

G8:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 96 och 97, s. 133) hemställer

utskottet,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 5.

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighets fond: Byggnadsstyrelsens

delfond 1 271 000 kronor;

b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark

5 800 kronor.

69:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 98, s. 133 och 134), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

70:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 99, s. 134 och 135) — vilket innebär en nedräkning med 3 000

kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kronor.

71 :o) Ersättning för skador vållade av personer som avvikit från vissa

anstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 100, s. 135 och 136) föreslagit riksdagen

att till Ersättning för skador vållade av personer, som avvikit från vissa anstalter,

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

20 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att förslag till definitiva ersättningsregler

ännu icke kan föreläggas riksdagen. Ersättningsfrågorna torde tills vidare

få behandlas enligt nu tillämpade provisoriska riktlinjer. I anslutning till

den stigande belastningen har anslaget uppräknats med 25 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Cassel och Lundqvist (I: 251) och den andra inom andra kammaren

av herr Braconier och fru Hellström (11:255), har hemställts, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte med beaktande

av i motionerna anförda synpunkter framlägga förslag om en definitiv

reglering av statens ersättningsskyldighet till personer vilka lidit skada genom

åtgärd av vid sinnessjukhus eller vissa andra anstalter intagna.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen I: 251.

Utskottet bär inhämtat, att ungdomsvårdsskoleutredningen kommer att behandla

frågan om viss utvidgning av de hittillsvarande möjligheterna att utfå

ersättning. I avvaktan härpå är utskottet icke berett tillstyrka det i motionerna

I: 251 och II: 255 väckta förslaget om definitiv reglering av statens ersättningsskyldighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag

beträffande medelsanvisningen, hemställer,

a) att riksdagen må till Ersättning för skador vållade av personer

som avvikit från vissa anstalter för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 45 000 kronor;

b) att motionerna I: 251 och II: 255 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

72:o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 101, s. 136), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 750 000

kronor.

73:o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 102, s. 137), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hem

ställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

74:o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 103, s. 137—139) — vilket innebär en nedräkning av de belopp,

som anvisats för livsmedelssändningar till svenskar i utlandet och till

administrationskostnader för livsmedelssändning m. m. med 50 000 resp.

7 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 148 000

kronor.

75:o) Understöd åt flyktingar m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 104, s. 139 och

140) föreslagit riksdagen att till Understöd åt flyktingar m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7o0 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att medelsbehovet under ifrågavarande anslag

främst är beroende på antalet flyktingar, som anlända till Sverige. En

exakt beräkning är icke möjlig. Anslaget har upptagits till det av arbetsmarknadsstyrelsen

föreslagna beloppet, 470 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. ni. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 5.

7G:o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj:t bär (punkt 105, s. 140—142)

föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 75 000 kronor.

Departementschefen finner önskvärt, att filmverksamheten får fortgå även

under nästa budgetår. Med hänsyn till rådande förhållanden föreslås anslaget

nedsatt till 30 000 kronor. Från anslaget böra, såsom nu sker, få bestridas

aven administrations- och expenskostnaderna för kommittén för social upplysningsfilm.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förslag om medelsanvisning även för

nästa budgetår. Förslaget innebär en avsevärd nedsättning av anslaget. Utskottet

anser det därför böra övervägas, om icke det statliga stödet till ifrågavarande

verksamhet tills vidare kan lämnas i sådan form, att särskilda administrations-

och expenskostnader icke behöva uppkomma.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Social upplysningsfilm för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

77:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 106, s. 142), vilket innebär en nedräkning med

o0 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

550 000 kronor.

78:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 107,

s. 142), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

79:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt 108, s. 142), vilket innebär en anslagsminskning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 11 000 kronor.

80:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande nedannämnda, av Kungl. Majd under följande punkter framställda

förslag, nämligen

punkten 32: Fria resor för barn;

punkten 33: Fria resor för husmödrar;

punkten 34: Bidrag till driften av semesterhem;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

43

punkten 35: Stipendier för underlättande av husmoderssemester;

punkten 45: Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar;

punkten 46: Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader;

punkten 47: Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen;

punkten 48: Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar;

punkten 49: Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader;

punkten 50: Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen;

punkten 52: Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.;

punkten 53: Kostnader för överflyttning av arbetskraft;

punkten 54: Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet;

punkten 55: Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. m.;

punkten 57: Bostadsstyrelsen: Avlöningar;

punkten 58: Bostadsstyrelsen: Omkostnader;

punkten 59: Länsbostadsnämnderna: Avlöningar;

punkten 60: Länsbostadsnämnderna: Omkostnader;

punkten 61: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån

;

punkten 62: Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer;

punkten 63: Särskilda bostadsrabatter;

punkten 64: Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden;

punkten 65: Bidrag till inrättande av pensionärshem;

punkten 72: Biksförsäkringsanstalten: Avlöningar;

punkten 73: Biksförsäkringsanstalten: Omkostnader;

punkten 88: Indextillägg å folkpensioner;

punkten 91: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. in.;

samt

punkten 92: Bidrag till sjukkassor;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 mars 1951.

På statsutskottets vägnar:

MAKTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Mannerskantz,

Olilon, Leander, Heiding, Gillström, fröken Andersson, herrar Erm

Ericson, Näsström, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Edin, Axel Andersson

och Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström, Andersson

i Malmö, Boman i Kieryd, Wallenthicm, Svensson i Ljungskile, Lindholm,

Kubbestad, Eriksson i Sandby, Ståhl, Staxäng, Petterson i Degerfors,

Thapper, fröken Elmén och herr Johansson i Mysinge;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 5.

dock att

... Dergh deltagit vid behandlingen av punkterna 29:o)— 31:o) i stället

ior troken Andersson,

1 ^6r^n Dusjafsson * Stockholm deltagit vid behandlingen av punkterna

l:o)-40:o) i stallet för herr Eriksson i Sandby och vid behandlingen av

punkterna 41 :o)—80:o) i stället för herr Wallentheim samt

i-ni1... ,rs^I''öna deltagit vid behandlingen av punkterna 41 :o)—80-o) i

stallet for herr Bergström. ;

Reservationer:

1) vid punkten 13:o) (Mödrahjälp)

a) av herr Mannerskantz, fröken Andersson samt herrar Skoglund i Do verstorp

och Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort föreslå nedsättning avanslaget

med ytterligare 1 000 000 kronor och att därför

dels de två sista styckena i utskottets yttrande på s. 7 och 8 bort ersättas

med text av följande lydelse:

. »Departementschefen föreslår, att till mödrahjälp för nästa budgetår anvisas

11 miljoner kronor. Belastningen på anslaget, som budgetåret 1946/47 uppgick

till 14,2 miljoner kronor, har under en följd av år nedgått och utgjorde föregående

budgetår 10,6 miljoner kronor. Socialstyrelsens förenämnda utredning

torde redan under nästa budgetår medföra vass utgiftsminskning. Med hänsyn

härtill och till det höjda inkomstläget ävensom till den nedgång i antalet

födelser, som kan förväntas, är enligt utskottets mening en medelsanvisning

med 10 miljoner kronor tillräcklig.

Förslaget om avskrivning av oguldna mödrahjälpslån föranleder icke erinran

från utskottets sida.

Departementschefen anför, att frågan om barnaföderskors skydd mot inkomstbortfall

torde komma att undersökas i samband med den planerade

översynen av arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet finner det för sin del

tveksamt, om nämnda fråga bör sammankopplas med arbetslöshetsförsäkringen.

»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) till Mödrahjälp för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 0Ö0 kronor.»

b) av herr Wallentheim.

2) vid punkten 24:o) (Allmänna barnbidrag) av herrar Heiding, Jansson,

Eubbestad och Johansson i Mysinge, vilka ansett, att utskottet beträffande

bidrag till kommunerna för deras kostnader för allmänna barnbidrag bort

tillstyrka motionerna I: 70 och II: 173 och att därför

dels det stycke på s. 13 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet

finner» och slutar med orden »storleksordning införes» bort ha följande

lydelse:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

45

»Av socialstyrelsens utredning angående förhållandena år 1948 framgår,

att kommunerna för bestyret med de allmänna barnbidragen åsamkats betydande

kostnader. Sedan dess torde utgifterna ha -stigit ytterligare till följd

av ökat antal bidragsberättigade barn -samt allmänna kostnadsstegringar.

Riksdagen har förut hemställt om förslag i denna fråga. De nu vunna erfarenheterna

om kommunernas kostnader giva enligt utskottets mening vid

handen, att det icke är skäligt, att kommunerna utan ersättning längre

skola handha denna rent -statliga, kostnadskrävande verksamhet. Motionärernas

förslag om bidrag till kommunerna finner utskottet sålunda väl motiverat.

»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må med bifall till motionerna 1:70 och

II: 173

1. besluta, att kommunerna av statsmedel skola erhålla bidrag

till kostnaderna för den årliga utbetalningen av de allmänna

barnbidragen i överensstämmelse med i motionerna angivna

riktlinjer;

2. till Bidrag till kommunernas kostnader för allmänna barnbidrag

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

1 300 000 kronor.»

3) vid punkten 29:o) (Bidrag till driften av barnhem)

a) av herrar Mannerskantz, Axel Andersson, Skoglund i Doverstorp, Boman

i Kieryd, Svensson i Ljungskile, Ståhl, Staxäng och fröken Elmén, vilka

ansett, att utskottet bort med tillstyrkande av motionerna 1:127 och II: 176

förorda en höjning av vårdavgiften och att därför

dels det stycke på s. 16 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Vårdkostnaden

för» och slutar med orden »av vårdavgiften», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Vårdkostnaden per barn och dag, som vid fastställandet av nu gällande

bestämmelser om statsbidrag och vårdavgift uppskattades till tre kronor 75 öre

.—-fem kronor, torde numera enligt uppgift av svenska landstingsförbundet

uppgå till tio—tolv kronor. Då såväl -statsbidrag som vårdavgift förblivit

oförändrade, har kostnadsökningen helt drabbat landstingen.

Någon ökning av statsbidraget torde i rådande läge ej komma i fråga. En

viss reduktion av landstingens numera betungande kostnader för denna verksamhet

synes dock i hög grad påkallad. Utskottet liar därför ansett sig böra

föreslå en höjning av vårdavgiften. Med hänsyn till de nuvarande verkliga

vårdkostnaderna synes avgiften tills vidare icke böra fastställas till lägre

belopp än tre kronor. Utskottet tillstyrker alltså motionerna I: 127 och

IL 176.»

dels och utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må med bifall till motionerna 1:127 och

II: 176 godkänna sådan ändring av grunderna för statsbidrag till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 5.

driften av barnhem, att vårdavgift får, räknat fr. o. m. den 1

januari 1951, uttagas med tre kronor för dag och barn å alla

hem utom sådana som meddela särskild utbildning i barnavård

och husligt arbete och som stå under tillsyn av överstyrelsen för

yrkesutbildning.»

b) av herrar Rubbestad och Johansson i Mysinge.

4) vid punkten 31:o) (Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna

barnavården m. m.) av herrar Ohlon, Näsström, Bergh och Axel Andersson,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen I: 50 och att därför

utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må med bifall till motionen I: 50 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att ifrågavarande anslag måtte överföras

till åttonde huvudtiteln.»

5) vid punkten 33:o) (Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar) av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Svensson i Ljungskile,

Ståhl och fröken Elmén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen

II: 236 och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 21, som börjar med orden »Departementschefens

förslag» och slutar med orden »Kungl. Maj:ts förslag», bort

ersättas med text av följande lydelse:

»Departementschefen anser sig däremot i anslutning till en lönereglering

vid de centrala verkstadsskolorna endast kunna förorda uppflyttning av de

nuvarande yrkeslärarna — samtliga manliga — från 19 till 20 lönegraderna.

Enligt utskottets mening föreligger icke anledning att beträffande lönesättningen

för lärarinnor i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd, vilka nu äro

placerade i samma lönegrad som de manliga yrkeslärarna, göra ett avsteg

fian principen om lika lön för att avvakta prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitte.

Utskottet vill erinra om att nämnda lönereglering vid

verkstadsskolorna även omfattar lärarinnor i viss sömnad och matlagning.

Förslaget om olika löner för manliga och kvinnliga lärare med i huvudsak

samma arbetsuppgifter vid ungdomsvårdsskolorna är även med hänsyn till

svårigheterna att f. n. få lärarinnor till dessa skolor mindre lämpligt. Utskottet

tillstyrker därför yrkandet i motionen II: 236 om uppflyttning av de

10 lärarinnorna i hushållsgöromål och de 10 lärarinnorna i kvinnlig slöjd

vid ungdomsvårdsskolorna från 19 till 20 lönegraden. Med hänsyn till ansiagets

storlek och då posterna i avlöningsstaten icke äro maximerade, torde

vid bifall härtill någon ytterligare medelsanvisning icke erfordras.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort ha följande

lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med bifall till motionen II: 236

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

47

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården vidtaga

de ändringar, som av utskottet angivits;»

0) vid punkten 41:o) (Bidrag till erkända arbetslöshetskassor)

a) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Heiding, fröken Andersson, herrar Axel

Andersson, Skoglund i Doverstorp, Boman i Kieryd, Rubbestad, Staxäng,

fröken Elmén och herr Johansson i Mysinge, vilka ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Arbetslöshetsförsäkringen är ett väsentligt led i vår socialförsäkring.

Arbetslöshetskassornas med bidrag av statsmedel bedrivna verksamhet är av

betydande samhälleligt intresse. Den hastiga kostnadsstegringen under detta

anslag vid nuvarande läge på arbetsmarknaden är emellertid — som departementschefen

framhåller — ägnad att inge betänkligheter. Den av departementschefen

förordade översynen av statsbidragsbestämmelserna finner utskottet

därför i hög grad påkallad.

I motionerna 1:39 och 11:59 föreslås en översyn av försäkringen i dess

helhet. Utskottet har inhämtat, att den av departementschefen förutskickade

utredningen blir av sådan omfattning, som motionärerna åsyfta, Utskottet

förutsätter, att deras synpunkter beaktas vid utredningen. Även den i motionerna

I: 72 och II: 60 väckta frågan om ett automatiskt verkande statsbidragssystem

torde böra prövas vid översynen.

I motionerna I: 249 och II: 342 har uttalats, att utredningen angående arbetslöshetsförsäkringen

bör bedrivas så skyndsamt, att förslag till nya bestämmelser

kunna föreläggas årets riksdag. I motionerna I: 39 och II: 59 har beträffande

översyn av statsbidragsbestämmelserna gjorts en hemställan av motsvarande

innebörd. Utskottet vill i anledning härav understryka angelägenheten

av att resultaten av utredningen snarast möjligt framläggas. I frågans

nuvarande läge torde emellertid mera omfattande förelag icke kunna påräknas

till innevarande års riksdag. Åt tillsynsmyndigheten bör dock uppdragas att

på begränsade områden verkställa en snabbutredning, så att ändring av vissa

bestämmelser kan ske fr. o. m. ingången av nästa budgetår. Utskottet förväntar

vidare, att tillsynsmyndigheten redan nu med tillämpning av gällande

bestämmelser utfärdar direktiv till kassorna i syfte att begränsa kostnaderna

för staten.

Statsbidraget till arbetslöshetskassorna utgår i efterskott. I motionerna

I: 39 och II: 59 föreslås, att anslaget anvisas med oförändrat 13 miljoner kronor,

medan i motionerna I: 249 och II: 342 hemställes om anslag med 12 miljoner

kronor. Av propositionen framgår, att åtgärder under hösten 1950 vidtagits

för att erhålla bättre kontroll på att beviljade igångsättnings tillstånd vintertid

utan dröjsmål utnyttjas. Med hänsyn härtill samt till de åtgärder, som

av tillsynsmyndigheten kunna företagas innevarande budgetår, synes någon

uppräkning av anslaget icke erforderlig. Utskottet förordar därför, att anslaget

för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 13 miljoner kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna I: 249

och II: 342 samt med bifall till motionerna I: 39 och II: 59, i vad

de avse medelsanvisningen, till Bidrag till erlcända arbetslöshetskassor

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

13 000 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 72 och II: 60 i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört;

c) i anledning av motionerna I: 39 och II: 59, i vad de icke

behandlats under a), i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet anfört.»

b) av herrar Svensson i Ljungskile och Stöld.

7) vid punkten 71:o) (Ersättning för skador vållade av personer som avvikit

från vissa anstalter) av herr Mannerskantz, fröken Andersson, herrar

Jansson, Skoglund i Doverstorp, Ståhl och Staxäng, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 251 och II: 255 och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande (s. 40) bort ha följande lydelse:

»Utskottet har inhämtat, att ungdomsvårdsskoleutredningen kommer att

behandla frågan om viss utvidgning av de hittillsvarande möjligheterna att

utfå ersättning. Enligt utskottets mening är detta icke till fyllest. Av såväl

rättviseskäl som med hänsyn till gällande bestämmelser inom skadeståndsrättens

område bör statens ersättningsskyldighet definitivt regleras. Då tillräckliga

erfarenheter nu vunnits, föreligger icke anledning att längre uppskjuta

denna reglering.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må med bifall till motionerna I: 251 och

11:255 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

anfört.»

8) vid punkten 76:o) (Social upplysningsfilm) av herr Mannerskantz,

fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Rubbestad och Staxäng,

vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag och att därför

utskottets yttrande och hemställan (s. 42) bort ha följande lydelse:

»Av 1950 års besparingsutredning har ifrågasatts om icke förevarande verksamhet

efter hand bör bringas att upphöra. Då de mest angelägna ämnena

redan synas ha blivit behandlade, kan utskottet i rådande ekonomiska läge

icke tillstyrka, att ytterligare anslag av statsmedel anvisas för ifrågavarande

ändamål.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förslag icke må av riksdagen bifallas.»

Stockholm 1951. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:5 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 und s. 1 i texten