Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökade lånemöjlighetei'' för den mindre skeppsfarten m. in.

1951-03-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:56, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökade lånemöjlighetei'' för den mindre skeppsfarten m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 56—58.

Statsutskottets utlåtande nr 56.

1

Nr 56.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ökade lånemöjlighetei'' för den mindre skeppsfarten

m. in.

(l:a avd.)

I propositionen nr 51 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2 februari 1951, föreslagit

riksdagen att dels besluta, att från statens lånefond för den mindre skeppsfarten

må från och med den 1 juli 1951 lämnas lån i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i berörda statsrådsprotokoll förordats, dels medgiva,

att till statens lånefond för den mindre skeppsfarten skall överföras ett belopp

av 2 miljoner kronor från rederilånefonden, dels ock medgiva, att statens

lånefond för anskaffande av gasgeneratorer för vissa fartyg må avvecklas vid

utgången av budgetåret 1950/51.

En av 1938 års sjöfartskommitté för tolv år sedan verkställd utredning

angående den mindre skeppsfartens kapitalförsörjning för tonnagets förnyelse

var avsedd att utgöra en första etapp i en större undersökning rörande de

ekonomiska betingelserna för den svenska skeppsfarten över huvud taget. De

beslut, som fattades vid 1939 års riksdag, betraktades därför såsom ett provisorium

i avvaktan på de åtgärder, vartill kommitténs fortsatta arbete kunde

leda. Kommitténs verksamhet vilade emellertid under kriget och har utan att

återupptagas sedermera upphört. Det provisoriska stöd åt den mindre skeppsfarten,

som inrättandet av lånefonden för denna sjöfartsgren innebar, har

kommit att oförändrat bestå men har icke åstadkommit avsedd tonnageförnyelse.

Utformningen och tillämpningen av lånebestämmelserna, försämrade

ekonomiska förutsättningar samt höga byggnadskostnader för fartyg ha nämligen

medfört, att möjligheterna att låna från fonden för nybyggnad eller

modernisering av fartyg endast i ringa mån utnyttjats. Nyanskaffning av

fartyg genom köp från utlandet bär ej heller skett i nämnvärd utsträckning.

Den mindre handelsflottan inrymmer därför i dag förhållandevis flera äldre

fartyg än före kriget. Åldersgruppen 40 år gamla och äldre fartyg, vilken år

1938 utgjorde 35 procent av fartygsbeståndet, har nu ökat till att omfatta

över 50 procent. Dessa äldre fartyg fylla icke tidens krav i fråga om byggnadsmaterial,

konstruktion m. m. De äro därför oekonomiska i drift, vilket bidrager

till att de ha svårt att konkurrera med utländska fartyg av samma storlek.

Den mindre skeppsfarten har kommit i ett alltmer beträngt läge och är

1 —578 5i Bihana till riksdaqens protokoll 1951. 6 saml. Nr 56—58.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 56.

uppenbarligen allvarligt hotad, om den angivna utvecklingen beträffande

fartygsbeståndet får fortsätta. En minskning av det mindre tonnaget skulle

komma att medföra påtagliga transportsvårigheter och ökade transportkostnader.

Frågans vikt har också betonats i riksdagen såväl år 1949 i en motion

som föregående år i en interpellation.

I skrivelse den 4 februari 1949 har Sveriges segelfartygsförening hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning rörande revision av

bestämmelserna om lån ur de för den mindre skeppsfarten avsedda lånefonderna.

En utredning i ämnet har numera verkställts genom nämnden förståtens

lånefond för den mindre skeppsfarten. Utredningen har därefter med

vissa statistiska undersökningar av kommerskollegium överlämnats till Kungl.

Maj ds prövning. De förslag, som i samband med utredningarna framlagts,

avse att få till stånd icke blott en utsträckning av låneverksamheten att omfatta

jämväl stöd under byggnadstiden utan även vissa ytterligare uppmjukningar

av lånebestämmelserna. Förslagen ha i princip tillstyrkts av remissmyndigheterna.

Avvikande mening har anmälts endast beträffande vissa punkter.

I ärendet har emellertid framhållits, att mera väsentlig nybyggnad av

mindre fartyg icke kan ske, förrän byggnadskostnaderna bli lägre. Det är,

framhåller departementschefen, f. n. omöjligt att förutsäga när så kommer

att bli fallet. Med hänsyn härtill kan det —- såsom riksgäldsfullmäktige gjort

—- enligt departementschefen ifrågasättas, huruvida beslut i ärendet bör

fattas redan nu. I likhet med fullmäktige har departementschefen emellertid

ansett önskvärt att ställningstagandet till förslagen icke uppskjutes.

Förslagen innebära väsentligen, att lån från lånefonden för den mindre

skeppsfarten skulle lämnas mot säkerhet av inteckning i fartyg med en

bruttodräktighet av högst 500 ton eller i annat fartyg, som av styrelsen försvenska

skeppshypotekskassan prövas icke böra ifrågakomma för lån från

kassan. Lån skulle beviljas till högst 70 procent av det värde till vilket fartyget

av lånenämnden för den mindre skeppsfarten uppskattas eller, där

fråga är om nybyggnad av fartyg, det kontraktspris som nämnden funnit

kunna godtagas såsom fartygets värde. När fråga är om nybyggnad av fartyg

med bruttodräktighet av högst 500 ton skulle utfästelse om lån från fonden

kunna på förhand lämnas intill 70 procent av kontraktspriset. Amorteringstiden

för lån från fonden skulle utsträckas från 10 till 15 år, därav det första

året amorteringsfritt, och låneräntan sänkas från 4 procent till BVr procent.

För att kunna möta de väntade ökade anspråken på fonden skulle denna

tillföras nytt kapital å 6 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor genom

överföring från statens lånefond för anskaffande av gasgeneratorer för vissa

fartyg. Statens sekundärlånefond för rederinäringen skulle vid bifall till

förslagen i fortsättningen icke anlitas för den mindre skeppsfartens behov.

Då de föreslagna åtgärderna synas vara ägnade att i sinom tid bidraga till

att underlätta en återuppbyggnad av det mindre tonnaget har departementschefen

förordat, att bestämmelserna för lån åt den mindre skeppsfarten revideras

i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen. Departementschefen

har sålunda tillstyrkt desamma i vad de avse höjning av lånegränsen till 70

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56.

3

procent, förhandsutfästelse om lån vid nybyggnad av fartyg om högst 500

bruttoton samt utsträckning av amorteringstiden till 15 år, varav det första

året amorteringsfritt.

Vad angår frågan om vilka fartyg, som skola ifrågakomma för lån ur lånefonden

för den mindre skeppsfarten, har departementschefen erinrat om att

lån f. n. lämnas mot inteckning i motorseglare eller i annat fartyg, som av

styrelsen för svenska skeppshypotekskassan prövas icke böra ifrågakomma

för lån från kassan. Beträffande denna gränsdragning mellan fondens och

kassans verksamhet framhölls vid tillkomsten av ifrågavarande bestämmelse,

att motorsegeltonnaget vore uteslutet från möjlighet till lån ur kassan och

att sådant tonnage funnes upp till en storleksgräns av ca 400 ton. Det ansågs

då vara naturligt, att maskindrivet tonnage, som till storlek, användning m. m.

vore ungefärligen jämförligt med motorsegeltonnaget, beviljades lån från

fonden och icke från kassan. Kommerskollegium har nu föreslagit, att lån

skall avse dels fartyg med en bruttodräktighet av högst 500 ton dels ock —

såsom förut — annat fartyg, som av styrelsen för skeppshypotekskassan

prövas icke böra ifrågakomma för lån från kassan. För lån från fonden skulle

alltså enligt kollegium ifrågakomma såväl motorseglare som maskindrivna

fartyg om högst 500 bruttoton samt —- enär endast maskindrivna fartyg

kunna komma i fråga för lån ur kassan — sådana fartyg över 500 ton, för

vilka kassan icke anser sig kunna bevilja lån. Kollegium har däremot begränsat

sitt förslag i fråga om förhandsutfästelse om lån att gälla fartyg

med en bruttodräktighet av högst 500 ton. Sveriges redareförening, Stockholms

rederiförening och Föreningen Sveriges inrikessjöfart ha i sina utlåtanden

föreslagit, att gränsen för erhållande av lån icke sättes lägre än 800

bruttoton. Departementschefen har framhållit, att enligt vedertagna principer

fartyg med en bruttodräktighet överstigande 500 bruttoton icke anses tillhöra

den mindre skeppsfarten. För egen del har departementschefen därför

ansett det icke lämpligt, att ett stöd, som uttryckligen är avsett för denna

skeppsfart och som har sin grund i denna sjöfartsgrens speciella svårigheter,

utsträckes till fartygsgrupper, som i allmänhet icke hänföras till sjöfartsgrenen.

Departementschefen har därför förordat, att lån må meddelas allenast

för fartyg om högst 500 bruttoton.

I fråga om räntans storlek har departementschefen i likhet med flera

remissmyndigheter ansett skäl icke föreligga att frångå de för lån av motsvarande

slag allmänt tillämpade räntebestämmelserna. Departementschefen

har således förordat, att räntesatsen bibehålies vid 4 procent.

Kommerskollegium har föreslagit, att lånefonden för den mindre skeppsfarten

skulle tillföras — utöver den till 1,5 miljoner kronor uppgående kapitalbehållningen

i lånefonden för anskaffande av gasgeneratorer för vissa

fartyg — 4,5 miljoner kronor, alltså tillhopa 6 miljoner kronor. Departementschefen

har framhållit, att lånemöjligheterna för den mindre skeppsfarten med

hänsyn till de höga varvspriserna kunna beräknas icke f. n. bli utnyttjade

annat än i ringa omfattning. T likhet med statskontoret har departements
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 56.

chefen därför ansett, att en kapitalförstärkning i den utsträckning, som

kollegium förordat, f. n. icke är erforderlig. Departementschefen har tillstyrkt,

att ökningen nu begränsas till 2 miljoner kronor. Enligt departementschefens

mening bör detta tillskott tagas från rederilånefonden, som uppgår till ca

7,3 miljoner kronor och sedan budgetåret 1936/37 ej tagits i anspråk för lån.

Kollegii förslag att till förstärkning av lånefonden för den mindre skeppsfarten

anlita kapitalbehållningen i lånefonden för anskaffande av gasgeneratorer

för vissa fartyg syntes alltså få förfalla. Förslaget aktualiserar emellertid

frågan om sistnämnda fonds fortbestånd över huvud taget. Denna fond,

framhåller departementschefen, fyller ej längre någon egentlig uppgift och

torde utan olägenhet kunna helt avvecklas. Medgivande har därför ansetts

böra utverkas av riksdagen, att fonden må avvecklas vid utgången av budgetåret

1950/51. Behållningen å fonden har vid bifall till vad departementschefen

förordat synts böra tillföras riksgäldskontoret.

Riksdagens revisorer ha i sin till 1946 års riksdag avgivna berättelse förklarat,

att det enligt deras uppfattning borde undersökas om icke — förutom

lånefonden för anskaffande av gasgeneratorer för vissa fartyg — rederilånefonden

borde helt avvecklas. I anslutning därtill har 1946 års riksdag i

skrivelse nr 212 anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allmän

översyn av statens utlåningsverksamhet och fondförvaltning. Det är departementschefens

avsikt, att oberoende av en sådan utredning låta undersöka om

och i vilken mån det finnes anledning avskaffa rederilånefonden.

Det har synts departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga

de författningsändringar och utfärda de bestämmelser i övrigt, som kunna

bliva erforderliga vid bifall till vad i det föregående föreslagits.

Utskottet. Enligt vad departementschefen upplyst har det provisoriska

stöd åt den mindre skeppsfarten, som inrättandet år 1939 av lånefonden för

denna sjöfartsgren innebar, icke åstadkommit avsedd tonnageförnyelse. En

av anledningarna härtill angives ha varit utformningen och tillämpningen av

lånebestämmelserna.

I den föreliggande propositionen har Kungl. Maj:t på grundval av i ämnet

verkställd utredning framlagt förslag till vissa utvidgningar och uppmjukningar

av dessa bestämmelser för att därigenom åvägabringa en förbättring

av den mindre skeppsfartens kapitalförsörjning för tonnageförnyelse.

Till följd av det beträngda läge, vari denna skeppsfart kommit, finner även

utskottet angeläget att något åtgöres på detta område. Utskottet är dock i

likhet med departementschefen icke övertygat om att de föreslagna åtgärderna

äro tillräckliga för att bringa den mindre skeppsfarten ur dess svårigheter.

Då emellertid ökade kreditmöjligheter givetvis kunna få viss betydelse,

anser utskottet sig böra tillstyrka att den ifrågasatta revisionen av lånebestämmelserna

kommer till stånd.

Utskottet är sålunda berett biträda förslaget om, att den övre gränsen för

lån ur fonden för den mindre skeppsfarten höjes från 50 procent till 70 procent

av ett av lånenämnden för den mindre skeppsfarten uppskattat värde ävensom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 56.

5

att när fråga är om nybyggnad av fartyg utfästelse om lån skall kunna på förhand

lämnas intill 70 procent av kontraktspriset.

Enligt Kungl. Maj ds förslag skulle nämnden för lånefonden kunna lämna

utfästelse på förhand om lån ur fonden. Genom denna utvidgning av bestämmelserna

underlättas möjligheterna att vid nybyggnad av fartyg erhålla

kredit under byggnadstiden. Då detta förslag synes vara ägnat att främja

tonnageförnyelsen vill utskottet biträda detsamma. Ej heller synes utskottet

något vara att erinra mot att såsom ett ytterligare medel i angivna syfte

amorteringstiden utsträckes till 15 år, varav det första året amorteringsfritt.

Yad beträffar frågan om vilka fartyg som skola ifrågakomma för lån ur

fonden ha meningarna varit delade. Sålunda har å ena sidan gjorts gällande

att lån in* fonden skulle kunna beviljas dels fartyg med en bruttodräktighet

av högst 500 bruttoton, dels ock — såsom förut — annat fartyg, som av

styrelsen för skeppshypotekskassan prövas icke böra ifrågakomma för lån

från kassan, men att i fråga om förhandsutfästelse om lån bör gälla fartyg

med en bruttodräktighet av högst 500 ton. Å andra sidan har föreslagits,

att gränsen för erhållande av lån icke bör sättas lägre än 800 bruttoton.

Då, enligt vad departementschefen framhållit, enligt vedertagna principer

fartyg med en bruttodräktighet överstigande 500 bruttoton icke anses tillhöra

den mindre skeppsfarten och den föreslagna stödaktionen uteslutande

avser denna skeppsfart, finner utskottet i likhet med departementschefen att

lån bör meddelas allenast fartyg om högst 500 bruttoton.

Enligt förslaget skulle räntesatsen bibehållas vid 4 procent. Det kan givetvis

ifrågasättas, huruvida icke såsom ett led i de föreslagna lättnaderna en

något lägre ränta bör tillämpas. Utskottet har vid övervägande av denna

fråga funnit sig böra stanna vid Kungl. Maj:ts förslag, då, såsom fullmäktige

i riksgäldskontoret framhållit, det i föreliggande fall är fråga om en rör-else,

som måste bygga på affärsmässiga kalkyler, och en räntesubventionering på

detta område skulle kunna medföra krav på dylikt stöd från andra håll inom

transportväsendet.

Vidkommande spörsmålet om finansieringen av den ifrågasatta låneverksamheten

tillstyrker utskottet, att lånefonden för den mindre skeppsfarten

tillföres ett belopp av 2 miljoner kronor och att detta tillskott tages från

rederilånefonden, som enligt uppgift icke sedan budgetåret 1936/37 tagits i

anspråk för lån. Departementschefen har i detta sammanhang föreslagit, att

den år 1940 inrättade lånefonden för anskaffande av gasgeneratorer för vissa

fartyg avvecklas och till stöd härför anfört att denna fond icke längre fyller

någon egentlig uppgift. Utskottet, som vill erinra om att riksdagens år 1945

församlade revisorer varit inne på samma tanke, finner sig böra biträda jämväl

detta förslag.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 56.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att från statens lånefond för den mindre skeppsfarten

må från och med den 1 juli 1951 lämnas lån i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 2 februari 1951 förordat;

b) medgiva, att till statens lånefond för den mindre skeppsfarten

skall överföras ett belopp av 2 miljoner kronor från rederilånefonden;
c)

medgiva, att statens lånefond för anskaffande av gasgeneratorer

för vissa fartyg må avvecklas vid utgången av budgetåret

1950/51.

Stockholm den 13 mars 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Mannerskantz,

Leander, Heiding, Gillström, Eric Ericson, Sundelin, Näsström,

Rosenberg, Hesselbom, Edin, Alfred Nilsson, Lundgren och Pålsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Dovers torp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i

Kieryd, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Thapper, Persson i Vinberg,

Nihlfors och Hjalmarson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:83 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1951/52 under statens allmä a1 i texten