Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1951-04-17 · 61 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1951/52 under sjätte

huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari

1951) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet företaga vissa i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för departementet, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1951/52, dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 533 600 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 545 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om personalförteckningen att däri

uppföras två byråchefstjänster i Cr 10 och att en ordinarie förste kanslisekreterartjänst

överföres till övergångsstat. Då samtidigt anslagsposten till

icke-ordinarie personal kan minskas med ett belopp av 15 000 kronor, motsvarande

en för statssekreteramvdelningen avsedd arvodestjänst, skulle

organisationsändringen totalt medföra en anslagsökning av ca 5 400 kronor.

Enligt grunderna för den allmänna nedskärningen av statsmyndigheternas

avlöningsanslag, som förordats under För flera huvudtitlar gemensamma frågor,

skulle departementets icke-ordinariepost minskas med 14 800 kronor.

Slutligen föreslås mindre justeringar av ordinarie- och icke-ordinarieposterna

samt posten till rörligt tillägg.

TJtskottet har intet att erinra mot att kommunikationsdepartementets personalorganisation

fr. o. m. nästa budgetår förstärkes med två tjänster såsom

1—783 51 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 6.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6.

byråchef i lönegraden Cr 10. Med tillstyrkande av Knngl. Maj:ts förslag

jämväl i övrigt får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Knngl. Maj:t att i personalförteckningen för

kommunikationsdepartementet dels uppföra två byråchefstjänster

i Cr 10 dels ock till övergångsstat överföra en förste kanslisekreterartjänst

i Ca 29;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .................... 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ____ 281 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal................ 174 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 51 000

Summa kronor 533 600

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 533 600 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2 och 3), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

45 500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, s. 4—7) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

företaga vissa i statsrådsprotokollet angivna ändringar i personalförteckningen

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

4 090 000 kronor, varav 2 045 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 4 151 200 kronor.

Kungl. Maj:t föreslår i fråga om personalförteckningen att styrelsens

konstruktionsbyrå förstärkes med en byråingenjör i Ce 27, att — i enlighet

med de riktlinjer, som framlagts under För flera huvudtitlar gemensamma

frågor angående personalorganisationen och löneställningen vid vissa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

3

maskinanläggningar inom allmänna civilförvaltningen — en befattning som

värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass i Oa 12 förändras till en

maskinisttjänst i Ca 13 och en eldartjänst uppflyttas från Ce 9 till Ce 10,

samt att enligt grunderna för den reglerade befordringsgången ytterligare

10 kontorsbiträdestjänster uppföras i förteckningen.

Utöver de anslagsändringar som följa av nu nämnda förslag hemställes

om erforderliga medel för en ingenjör i högst Ce 19 och ett ritbiträde i högst

Ce 10 på konstruktionsbyrån samt för en tjänst som förste byråsekreterare

i Cg 27 på ombudsmannaexpeditionen i stället för en byråsekreterartjänst

i 24:e lönegraden. Vidare fordras på grund av löneklassförändringar och

uppflyttningar enligt reglerad befordringsgång ökning av icke-ordinarieposten

med 21200 kronor och ordinarieposten med 6 200 kronor. Enligt

-grunderna för den allmänna nedskärningen av statsmyndigheternas avlöningsanslag

skulle icke-ordinarieposten minskas med 111 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl, Majd att i personalförteckningen för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen dels uppföra följande ytterligare

tjänster, nämligen 1 byråingenjörstjänst i Ce 27, 1 maskinisttjänst

i Ca 13 och 10 kontorsbiträdestjänster i Ca 8,

dels avföra 1 tjänst såsom värmeledningsskötare, tillika reparatör,

av l:a klass i Ca 12;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1510 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................ 4 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................ 2 139 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 437 000

Summa kronor 4 090 000

c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 4 090 000 kronor,

varav 2 045 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. 1 enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkt 4, s. 7 och 8), som innebär ökad medelsanvisning

för nästa, budgetår med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

854 000 kronor, varav 427 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 8—13)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna uppföra ytterligare 16 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels

ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 11 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 10 981 000 kronor.

Kungl. Majri föreslår, att medel beräknas för viss ökning av personalen

för projekteringsverksamheten, nämligen med belopp motsvarande lönerna

till en ingenjör i högst Ce 24, två ingenjörer i högst Ce 19 och en vågmästare

i Ce 17. Icke-ordinarieposten skulle i anledning härav ökas med 32 000

kronor.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t en justering av löneställningen för vägmästar-

och övervägmästarpersonalen. I avbidan på tjänsteförteckningskommitténs

provning av frågan förordas en provisorisk löneförbättring i enlighet

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag. Detta innebär, att till

envar vågmästare eller övervägmästare skall utgå ett lönetillägg av 50 kronor

per månad, varå rörligt tillägg icke skall beräknas. För tjänstemän, som på

grund av tidigare beslut uppbära personligt lönetillägg, skall dock det provisoriska

lönetillägget reduceras i motsvarande mån. Den nu föreslagna löneförbättringen

kräver en ökning av ordinariepösten med 145 000 kronor och av

icke-ordinarieposten med 84 000 kronor.

För löneklassuppflyttningar och uppflyttningar enligt reglerad befordringsgång

erfordras en ökning av ordinarieposten med 10 000 kronor och

av icke-ordinarieposten med 63 000 kronor.

Enligt grunderna för den allmänna nedskärningen av statsmyndigheternas

avlöningsanslag föreslås slutligen en sänkning av icke-ordinarieposten med

294 000 kronor.

De sålunda förordade ändringarna i anslagsberäkningen medföra en

minskning av anslagsposten till rörligt tillägg med ca 21 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj ris förslag om provisorisk löneförbättring för vägmästar-

och övervägmästarpersonalen finner utskottet väl motiverat. Ej

heller i övrigt har vad departementschefen under förevarande punkt anfört

och förordat givit utskottet anledning till erinran/ Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majri att i personalförteckningen för

vägförvaltningarna uppföra ytterligare 16 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

o

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 255 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 590 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 1 155 000

Summa kronor 11000 000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 11000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 13

—15) föreslagit riksdagen att till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 631 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 351 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att följande anslagsposter höjas, nämligen

sjukvård m. m. med 20 000 kronor, reseersättningar med 100 000 kronor,

bränsle, lyse och vatten med 5 000 kronor, övriga expenser med 5 000 kronor

samt underhåll och drift av tjänstebilar med 150 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 631000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 15), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 15), som

innebär anslagshöjning för nästa. budgetår med ICO 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 225 000 kronor.

■r 9;0) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen för budgetåret

1951/52. Före behandlingen av de olika anslagen till vägunderhåll och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6.

vägbyggnader har Kungl. Maj:t (punkt 9, s. 16—25) lämnat eu översikt över

beräkningen av väganslagen för budgetåret 1951/52.

Såsom närmare framgår av 1950 års statsverksproposition (jfr Bihang till

bilaga 26) har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt ett långtidsprogram

för det statliga vägnätets upprustning, enligt vilket de årliga investeringsutgifterna

för en 20-årsperiod framåt beräknats behöva ökas till ca 225 miljoner

kronor. Jämfört med nuvarande investeringsnivå innebär detta program

en utgiftsökning för 20-årsperioden av sammanlagt mer än 2 miljarder

kronor.

I sina petita för budgetåret 1951/52 (skr. 31/s 1950) har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhållit, att utvecklingen av vägtrafiken motiverar en

relativt snabb ökning av investeringarna upp till den nivå som avsetts i

förenämnda långtidsprogram.

I följande sammanställning har i sammandrag angivits utfallet av anslagsberäkningen

för budgetåret 1949/50 ävensom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

nu framlagda beräkning av medelsförbrukningen för budgetåren 1950/51

och 1951/52 samt av anslagsbehovet för sistnämnda budgetår.

Beräkn. medels-

ning 1949/50

Reser-

vation

S0/6

förbrukning

1950/51

Reser-

vation

Av

V. O. V.-

V. O. V.-

stn be- räknad

medels- för- brukn.

1951/

52

Anslag

1949/

50

enl. be- räkn. i

1950

Anslag

1950/

51

enl. be- räkn. i

1950

enl.

v. o. v.-

3%

1951

enl.

stn äs- kade

anslag

års-

stats-

verks-

faktisk

195.0

års

stats-

verks-

beräkn.

hösten

1950

V. 0. v.-

stns

beräkn.

för

1951/

52

prop.

Grupp I (de egentliga

vägbyggnadsansla- gen samt stensätt-

nings- och broby gg- nadsanslagen) ....

3’0

50o

41-9

44-8

27-0

50o

66-i

5-7

74-ä

78-3

Grupp II (anslaget till

förstärkning och

förbättring av vä- gar samt vägbelägg- ningsanslaget) ....

26-6

36*o

33-9

13o

57-0

53-o

55-5

14-5

80-o

73-5

29-6

86-o

75-8

57-8

84o

103-0

121-6

20-2

154-5

151-8

Anslaget Vissa väg-

byggnadsarbeten

5*o

14-o

10-1

3-9

12-5

7-o

—

16-4

—

—

Summa milj. kronor

....

34''6

100-o

85-9

til''7

96-5

llOo

121-6

36-6

154-5

151-8

Beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning i övrigt

torde få hänvisas till propositionen (s. 17—19).

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

varjämte 1950 års besparingsutredning i särskild promémoria angående

sjätte huvudtiteln behandlat väganslagen (s. 20—22).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. t

Departementschefen har anfört följande.

»Den statliga väg- och brobyggnadsverksamhet, som tidigare reglerats genom

särskilda byggnadstillstånd, har med giltighet fr. o. m. ingången av år 1951

undantagits från denna form av investeringskontroll. I stället har fastställts

en gemensam medelsförbrukningsram för samtliga anslag till statliga väginvesteringar

med undantag av anslaget Vissa vägbyggnadsarbeten till den del

detsamma användes i direkt sysselsättningssyfte. Rambeloppet föi innevarande

budgetår uppgår till 110 miljoner kronor. Denna nya form av investeringskontroll,

som jämfört med det tidigare systemet torde medföra en viss

förenkling och ökad handlingsfrihet för väg- och vattenbyggnadsverket, har

kompletterats bl. a. med bestämmelser om reglering av den arbetsstyrka, som

högst må sysselsättas inom det statliga vägväsendet. Det har förutsatts att

medelsförbrukningsramen skall kunna ändras, när så befinnes påkallat med

hänsyn till det ekonomiska läget i landet eller till förändringar i kostnadsnivån.

Av rambeloppet ha ca 60 miljoner kronor beräknats falla på de egentliga

vägbyggnadsanslagen och på brobyggnadsanslagen (grupp I) samt ca 50

miljoner kronor på vägbeläggningsanslaget och anslaget till Förstärkning och

förbättring av vägar (grupp II).

Liksom vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår ha de statliga

väginvesteringarna vid motsvarande beräkning för budgetåret 1951/o2 inbegripits

under den investeringsplan för kommunikations verken, som fiamlägges

i samband med anslagsäskandena å kapitalbudgeten (se Bil. 27, punkt 1). Såsom

närmare framgår av redogörelsen för denna plan har medelsföibrukningen

för nu ifrågavarande anslag befunnits böra begränsas till samma belopp som

beräknats för innevarande budgetår, d. v. s. 110 miljoner kronor. Detta belopp,

som är grundat på under 1950 gällande löne- och prisnivå, skulle alltså vara

den medelsförbrukningsram, som bör av Kungl. Maj:t fastställas tills vidare

för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten under budgetåret 1951/52.

Vid anslagsberäkningen har nyssnämnda rambelopp av 110 miljoner

kronor antagits komma att fördela sig på de förut omlörmälda anslagsgrupperna

I och II med ca 55 miljoner kronor på vardera av dem. Härvid har hänsyn

såvitt möjligt tagits såväl till det föreliggande behovet av åtgärder, vilka äro

ägnade att snabbt tillgodose trafikens krav på förbättrade vägar, som till de

svårigheter att öka den egentliga vägbyggnadsverksamheten, vilka erfarenhetsmässigt

visat sig föreligga under nuvarande förhållanden oberoende av byggnadstillståndsregleringen.

Medelsförbrukningen å de särskilda anslagen inom grupp I har beräknats

med utgångspunkt från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag i petita

men med de jämkningar som betingas av att den totala medelsförbrukningsramen

begränsats i förhållande till styrelsens förslag. Anslagen ha därefter

beräknats på sådant sätt, att de innefatta en viss marginal för kostnadsstegringar

och för mindre justeringar i avvägningen av medelsförbrukningen

mellan de olika anslagen.

Av de i grupp II ingående anslagen till Förstärkning och förbättring av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6.

vägar resp. Yägbeläggningar skall det förra täcka medelsbehovet under budgetåret

1951/52 och det senare medelsbehovet under kalenderåret 1952. Vid beräkningen

av ifrågavarande anslag har förutsatts, att medelsförbrukningen

för de angivna beräkningsperioderna skall bliva i stort sett oförändrad i förhållande

till den förutsedda förbrukningen under budgetåret 1950/51 resp.

kalenderaret 1951. Därjämte ha även i dessa anslag inräknats en mindre

marginal för kostnadsstegringar.

Den sålunda verkställda beräkningen av anslagen för de statliga väginvesteringarna

framgår sammanfattningsvis av följande tabell.

1949/50 1950/51 1951/52

Milj. kr. Milj. kr. Milj. kr.

Anslag.............................................. 34,o 9(5,5 127,2

Medelsförbrukning................................ 85,9 110,o 110, o

Reservationer vid budgetårets utgång.......... 61,7 4,8.2 65,4

Den angivna anslagssumman av 127,2 miljoner kronor för 1951/52 innebär

1 förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens motsvarande beräkning en

minskning med 27,3 miljoner kronor.

Den ökning av reservationerna vid nästa budgetårs utgång, som tabellen utvisar,

beror huvudsakligen på att, såsom förut nämnts, vissa marginaler för

kostnadsstegringar m. m. inräknats i anslagen. Ahsar det sig att rambeloppet

för medelsförbrukningen på grund av förändringar i löne- och prisläget eller

av annan anledning behöver höjas, komma reservationerna att bliva i motsvarande

mån mindre. Såsom ytterligare förklaring till den i tabellen angivna

behållningen av 65,4 miljoner kronor för 1951/52 kan nämnas att i densamma

också ingår täckning för medelsbehovet för vägbeläggningsarbetena under

senare hälften av arbetsåret 1952 med omkring 18,5 miljoner kronor, däri inberäknat

jämväl en viss reserv för kostnadsstegringar under 1951/52. Dessutom

ingår i nämnda totalbelopp en reservation av 16,4 miljoner kronor på

anslaget till Yissa vägbyggnadsarbeten. Detta anslag innefattas, som tidigare

nämnts, icke i den för budgetåret 1951/52 beräknade medelsförbrukningen av

110 miljoner kronor.

Medan anslagen för de statliga väginvesteringarna i den här framlagda beläkningen

upptagits till sammanlagt 127,2 miljoner kronor, har besparingsutredningen,

som också räknat med en total medelsförbrukning av 110 miljoner

kronor, ansett att summan av nya anslagsmedel skulle kunna begränsas till

87 miljoner kronor. Den sammanlagda behållningen på anslagen skulle i så

fall komma att uppgå till endast omkring 26 miljoner kronor vid utgången av

nästa budgetar. Såvitt jag kunnat finna skulle en sådan nedskärning av reservationsmedlen

komma att leda till vissa praktiska svårigheter. Jag vill härvid

bl. a. erinra om att valet mellan olika slag av anläggningsarbeten på vägväsendets

område f. n. i hög grad bestämmes av vad de lokala arbetsmarknadsförhållandena

på olika håll i landet från tid till annan kunna medge och att det

följaktligen erbjuder svårigheter att med någon säkerhet på förhand beräkna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

9

belastningen på de skilda anslagen. Minskas anslagsreservationerna försämras

också möjligheterna att kompensera exempelvis en eftersläpning av anläggningsverksamheten

i fråga om huvudvägar med ett ökat byggande av bygdevägar.

Även med hänsyn till de väntade kostnadsstegringarna förefaller det

mindre välbetänkt att nu minska reservationerna. Jag vill i förevarande sammanhang

slutligen framhålla, att jag i motsats till besparingsutredningen är

av den uppfattningen, att en successiv återgång bör eftersträvas till den princip,

som tidigare tillämpats vid beräkningen av väg- och brobyggnadsanslagen

och som innebär att anslagen beräknas med utgångspunkt från medelsbehovet

under det följande kalenderåret i stället för budgetåret. Denna ordning ansluter

sig till vägstadgans bestämmelser om flerårsplanerna för vägbyggandet

och torde i längden vara nödvändig för att vägförvaltningarna med erforderlig

säkerhet skola kunna planera sin byggnadsverksamhet.

Jag övergår härefter till beräkningen av de övriga väganslagen.

Summan av bidragsanslagen till kommunala och enskilda väginvesteringar

har för nästa budgetår höjts från 15,0 till 21,5 miljoner kronor. I förhållande

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens motsvarande beräkning innebär sistnämnda

belopp dock en minskning med 11,0 miljoner kronor. Den av mig

tillstyrkta ökningen faller helt på anslaget till bidrag till byggande av vägar

och gator i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare, och är

avsedd att täcka dels en nu förutsedd medelsbrist på det för innevarande

budgetår anvisade anslaget och dels bidragskostnadema för sådana kommunala

brobyggnadsarbeten, vilka f. n. finansieras från anslaget till Byggande

av broar. Förenämnda bidragsanslag har därutöver höjts med 1 miljon kronor.

Denna ökning uppväges dock av att ytterligare medel förutsatts icke skola

anvisas under anslaget till Stensättning av vägar, vilket ingår i summan av

bidragsanslagen för innevarande budgetår med 1 miljon kronor.

Den grupp av reservationsanslag, som i den i 1950 års statsverksproposition

lämnade översikten över beräkningen av väganslagen för budgetåret

1950/51 redovisats under rubriken Anslag för underhållskostnader m. m.

(s. 14), har för budgetåret 1951/52 beräknats behöva ökas från 156,2 till 168,5

miljoner kronor. Ökningen hänför sig med 11 miljoner kronor till anslaget

till Vägunderhållet, vilket med hänsyn till den fortgående stegringen av vägtrafiken

samt väntade kostnadsökningar ansetts kräva eu höjning med detta

belopp. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medelsäskande för den här avsedda

anslagsgruppen understiger förenämnda anslagssumma av 168,5 miljoner

kronor med ca 4,9 miljoner kronor.

Vad slutligen angår förslagsanslaget till bidrag till underhåll av vägar

och gator i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare, förutses

en automatisk utgiftsstegring under detta anslag från 15,4 till 15,8 miljoner

kronor.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen av väganslagen skulle dessa

för budgetåret 1951/52 uppgå till sammanlagt (127,2 + 21,5 + 168,5 +15,8)

333,o miljoner kronor eller mera exakt angivet 332 970100 kronor, vilket

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6.

innebär en ökning i förhållande till motsvarande anslagssumma för innevarande

budgetår med 49,4 miljoner kronor.

Den angivna anslagssumman av 333,0 miljoner kronor för budgetåret 1951/52

skall helt täckas av automobilskattemedel. Mot dessa medel skola därjämte

avräknas dels vissa andra anslag under sjätte huvudtiteln, beräknade till sammanlagt

ca 18,7 miljoner kronor (jfr punkterna 3—7, 36, 39, 40, 43—46 och 66),

dels vissa anslagsbelopp under nionde och elfte huvudtitlarna om sammanlagt

ca 2,i miljoner kronor. Det totalbelopp, som skulle täckas av automobilskattemedel,

utgör alltså i avrundat tal 353,8 miljoner kronor, d. v. s. omkring

49,9 miljoner kronor mera än under innevarande budgetår.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat automobilskattemedelsinkomsterna

för budgetåret 1951/52 till 355 miljoner kronor.

Av detta belopp skulle alltså ca 353,8 miljoner kronor disponeras för att

täcka anslag å driftbudgeten. Återstoden, ca 1,2 miljon kronor, torde få

betraktas som täckning för höjningen av det rörliga tillägget till tjänstemännen

vid de verk, vilka finansieras med automobilskattemedel. Beloppet

förutsattes komma att tillföras statens budgetutjämningsfond.»

I detta sammanhang torde få anmälas två likalydande motioner, väckta

den ena inom första kammaren av herr Alfred Nilsson m. fl. (I: 178) och den

andra inom andra kammaren av herr Jansson i Aspeboda ra. fl, (11:269),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte för färdigställande av vägföretag,

vilka påbörjats såsom beredskapsarbeten, för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 10 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen I: 178.

Utskottet. Medelsförbrukningsramen för de statliga väginvesteringarna

innevarande budgetår har fastställts till ett belopp av 110 miljoner kronor.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

räknat med en höjning av denna utgiftssumma till närmare 152 miljoner

kronor. Såsom allmän motivering för sin ståndpunkt har styrelsen

framhållit, att utvecklingen av vägtrafiken finge anses motivera en relativt

snabb ökning av investeringarna upp till den nivå av ca 225 miljoner kronor

per år som avsetts i det i 1950 års statsverksproposition redovisade långtidsprogrammet

för det statliga vägnätets upprustning.

I samband med framläggandet av investeringsplanen för kommunikationsverken

(statsverkspropositionen, bilaga 27, p. 1) har departementschefen

uttalat, att det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda förutsatta investeringsprogrammet

icke torde vara möjligt att realisera under de förhållanden

som kunna väntas föreligga på arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill

och då en begränsning av väginvesteringarna synts nödvändig jämväl på

grund av det allmänna ekonomiska läget, har departementschefen funnit

sig böra förorda, att medelsförbrukningen nästa budgetår hålles inom en

oförändrad ram av 110 miljoner kronor. Detta belopp, vari icke inräknats utgif
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6

11

ter å anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten, har antagits komma att fördela sig

med vardera ca 55 miljoner kronor på väg- och brobyggnader respektive

beläggnings- och förstärkningsarbeten, vilket innebär en vass utgiftsförskjutning

till den senare anslagsgruppens förmån. För ändamålet har departementschefen

äskat anslag å tillhopa 127,2 miljoner kronor, häri inbegripet

en vass marginal för bland annat kostnadsstegringar.

Medelsbehovet i fråga om övriga väganslag, avseende bidrag till kommunala

och enskilda investeringar samt underhållskostnader in. in., har av

departementschefen beräknats till 205,8 miljoner kronor. Härav hänföra sig

160 miljoner kronor till utgifter för det statliga vägunderhållet. Enligt departementschefens

förslag skulle sålunda anslagen för vägväsendet nästa

budgetår komma att uppgå till sammanlagt (127,2 -f 205,8=) 833 miljoner kronor,

innebärande i förhållande till nu löpande budgetår eu ökning med 49,4

miljoner kronor. Beloppet är ca 33,5 miljoner kronor lägre än den av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen äskade anslagssumman.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår vidare, att automobilskattemedlen

för nästa budgetår uppskattats till 355 miljoner kronor.

Mot dessa medel skola enligt det föreliggande förslaget avräknas anslag å

tillhopa (333,o + 20,8 =) 353,8 miljoner kronor. Skillnadsbeloppet eller ca

1,2 miljon kronor anses av departementschefen böra betraktas som täckning

för den numera beslutade höjningen av det rörliga lönetillägget till

tjänstemännen vid de verk, vilka finansieras med automobilskattemedel, och

har förutsatts komma att tillföras budgetutjämningsfonden.

Med hänsyn till vägtrafikens fortgående stegring skulle det enligt utskottets

uppfattning vara önskvärt, om de statliga investeringarna på vägväsendets

område under nästa budgetår kunde bringas upp till den av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen förutsatta nivån. De skäl som av departementschefen

åberopats för ett bibehållande av investeringsverksamheten vid nuvarande

omfattning finner dock utskottet bärande. Även om förutsättningar

för en utvidgning av medelsförbrukningsramen sålunda f. n. saknas, har å

andra sidan utgångsläget för den här ifrågavarande verksamheten i så måtto

förbättrats som jämväl väg- och brobyggnadsarbetena numera undantagits

från den särskilda byggnadstillståndsgivningen. Beslutet härom — som bl. a.

torde leda till ökade möjligheter för väg- och vattenbyggnadsverket att utlämna

dessa arbeten på entreprenad -— är enligt utskottets mening att hälsa

med stor tillfredsställelse. En ytterligare lättnad i verkets administrativa

bestyr skulle otvivelaktigt stå att vinna, om hithörande anslag i fortsättningen

beräknades kalenderårsvis i stället för såsom nu budgetårsvis. Utskottet

delar därför departementschefens uppfattning, att en successiv återgång

till denna tidigare tillämpade ordning bör eftersträvas.

Såsom ovan framhållits erfordras anslag å sammanlagt ca 333 miljoner

kronor, därest nyssberörda investeringsprogram skall kunna genomföras och

vägväsendets medelsbehov jämväl i övrigt kunna tillgodoses i av Kungl.

Maj:t föreslagen omfattning. Utskottet har för sin del intet att erinra mot

att totalramen för de olika våganslagen fastställes till förenämnda belopp,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6.

vilket nära sammanfaller med den inkomstsumma som beräknats inflyta i

form av automobilskattemedel under nästa budgetår. Härav följer att utskottet

icke ansett sig kunna biträda de motionsvis framförda yrkandena

om ytterligare medelsanvisning utöver denna ram. Av skäl, som i det följande

närmare komma att utvecklas, bär dock utskottet funnit sig böra

förorda en viss omfördelning av de äskade medlen mellan olika anslag,

varigenom motionärernas önskemål i någon mån skulle komma att tillgodoses.

Utskottet har därvid särskilt beaktat de synpunkter som

i de båda likalydande motionerna I: 178 och II: 269 anlagts på frågan

om färdigställande av vägföretag, vilka påbörjats såsom beredskapsarbeten.

För att möjliggöra ett återupptagande av dessa arbeten böra sålunda enligt

utskottets mening anslagen till nyanläggning av bygdevägar, byggande av

huvudvägar samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar uppräknas

med respektive 500 000, 1 000 000 och 400 000 kronor. Utskottet har vidare

ansett sig böra tillstyrka, att förstnämnda anslag förstärkes med ytterligare

oOO 000 kronor samt att anslaget till nyanläggning av ödebygdsvägar höjes

från 4 till 4,5 miljoner kronor. Slutligen har bidragsanslaget till byggande

och underhåll av mindre hamnar och farleder, vilket jämväl avräknas mot

automobilskattemedlen, befunnits böra uppföras med 100 000 kronor i stället

för, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, med ett allenast formellt belopp av

100 kronor. Utskottet gör i det följande hemställan härom under respektive

punkter. "V id bifall därtill skulle medelstillgången under ifrågavarande

anslag komma att öka med sammanlagt (0,5 + l,o +0,4 + 0,5 + 0.5 + 0,i =)

8 miljoner kronor.

hör att icke såsom en följd härav den totala anslagsramen skall behöva

överskridas, bör enligt utskottets mening anslaget till vägbeläggningar nedläknas

i motsvarande män. Såvitt utskottet kunnat finna, skulle några egentliga

olägenheter icke uppstå om detta anslag reducerades till (25—3 =) 22

miljoner kronor, då beläggningsverksamheten även Hd en sådan medelsanvisning

skulle kunna bedrivas i oförändrad omfattning under nästa budgetår.

En nedsättning av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet torde

jämväl vara motiverad med hänsyn till önskvärdheten av att det försprång

som de förberedande åtgärderna nu uppnått i förhållande till själva beläggningsarbetena

bibehålies.

Ett förverkligande av utskottets här framlagda förslag skulle medföra,

att vägbyggnadsverksamheten under nästa budgetår bleve något mera omfattande

än vad i statsverkspropositionen avsetts. Utskottet förutsätter emellertid,

att det ökade behov av arbetskraft inom vägväsendet som därigenom

uppkommer skall kunna tillgodoses utan större svårighet,

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet ovan anfört.

10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 26—28) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 160 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

13

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 149 miljoner kronor. Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg

en reservation av 5 miljoner kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 155 000 000

kronor för nästa budgetår.

I sin till föregående års petita fogade preliminära beräkning av kostnaderna

för det statliga vägväsendet under ett normalår har styrelsen angivit,

att under vissa förutsättningar kostnaderna för vägunderhållet normalt borde

upptagas till 155 miljoner kronor.

Efter granskning av vägförvaltningarnas äskanden och med ledning av

utfallet av verksamheten under budgetåret 1949/50 har styrelsen funnit, att

vägunderhållsanslaget för budgetåret 1951/52 bör beräknas till nyssnämnda

belopp enligt följande sammanställning.

Milj. kronor

Grusning m. m......................................... 17

Dammbindning ........................................ 20

Hyvling ................................................ 12

Yägkropp .............................................. 6

Trummor, diken, slänter, räcken m. m............... 16

Broar, bryggor, färjor ................................ B

Belagd vägbana ........................................ 12

Vinterväghållning ...................................... 23

Materialtillverkning.................................... 22

Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader

m. m................................. 15

Katastrofreserv främst för försvårad vinterväghållning

.................................................. 4

Summa 155

Departementschefen har anfört följande.

»Till vägunderhållet står för innevarande budgetår till förfogande ett belopp

av sammanlagt cirka 154 miljoner kronor, därav cirka 5 miljoner kronor i

reservation från förra budgetåret. Med hänsyn till bl. a. de lönestegringar,

som kunna förutses för tiden efter årsskiftet 1950/51, komma de för innevarande

budgetår disponibla medlen sannolikt att praktiskt taget helt förbrukas

under budgetåret.

Medelsbehovet för nästa budgetår påverkas av ett flertal olika omständigheter,

av vilka vissa minska och andra åter öka detta behov.

Till det förra slaget hör den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nämnda

skattesänkningen för bensin och brännoljor, som beräknas minska medelsbehovet

med cirka 3,5 miljoner kronor. Ytterligare minskningar kunna därjämte

påräknas som följd dels av överflyttning till kommunala väghållare

av underhållsskyldigheten för vissa vägar i samband med inkorporeringar

och dylikt, dels av under år 1950 utförda vägbeläggningar. Enligt av vägoch

vattenbyggnadsstyrelseu under hand lämnade uppgifter kunna dessa

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6.

minskningsposter beräknas till 0,5 resp. 0,6 miljon kronor. Den sammanlagda

minskningen skulle alltså uppgå till cirka 4,6 miljoner kronor.

Bland ökningsposterna må först nämnas den i början av förra året genomförda

ändringen i avtalet med vägarbetareförbundet, vilken medfört en kostnadsstegring

med cirka 1 miljon kronor för år räknat. Vidare bör enligt

uPPgift beräknas ett belopp av 0,2 miljon kronor för underhållet av nytillkomna

vägar. När det gäller kostnadsökningarna är det emellertid två andra

omständigheter, som torde komma att spela en betydligt större roll än de

nyss nämnda. Den ena är det ökade krav på vägunderhållsåtgärder, som den

fortgående stegringen av vägtrafiken medför, och den andra är de höjningar

av löne- och prisläget, som kunna förutses för nästa budgetår. Trafikstegringen

har i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita anförts som ett skäl för den

föreslagna höjningen av anslaget från 149 till 155 miljoner kronor men någon

närmare kalkyl i ämnet har icke i detta sammanhang framlagts. Någon

marginal för kommande löne- och prisstegringar ingår icke i styrelsens beräkning.

Styrelsen har uppenbarligen utgått ifrån att det behov av ytterligare

anslagsmedel, som kan visa sig föreligga, skall täckas genom anslag å

tilläggsstat.

Med hänsyn till budgetläget anser jag nödvändigt att utgiftsramen för

vägunderhållet redan nu preciseras. För väg- och vattenbygguadsverkets

planering av verksamheten under nästa budgetår bör det också vara till fördel

om man redan vid budgetårets ingång har en fixerad anslagssumma att räkna

med. Skola såväl löne- och prisstegringarna som kostnadsökningarna på

grund av trafikstegringen täckas inom ramen för det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äskade anslagsbeloppet av 155 miljoner kronor, synes emellertid

risk föreligga för en icke oväsentlig sänkning av underliållsstandarden.

Jag har med hänsyn härtill ansett mig böra förorda, att anslaget uppföres

med ett till 160 miljoner kronor förhöjt belopp.»

I en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl. väckt

motion (II: 180) har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att ifrågavarande anslag

måtte anvisas med allenast 156 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet. Till det statliga vägunderhållet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för nästa budgetår äskat ett från 149 till 155 miljoner kronor förhöjt

anslag. Förslaget har framför allt motiverats med de ökade krav på

underhållsarbeten som den fortgående trafikstegringen väntas föranleda.

Utom beträffande motorbränsle har styrelsen vid sina beräkningar av medelsbehovet

utgått från 1950 års löne- och prisnivå. Departementschefen har

emellertid ansett, att hänsyn bör tagas redan nu till samtliga de kostnadsökningar

som äro att emotse, och har därför förordat att anslaget anvisas

med 160 miljoner kronor. Slutligen har i motionen II: 180 föreslagits att

nämnda belopp nedräknas med 4 miljoner kronor, varigenom medel skulle

frigöras för höjning av de båda bidragsanslagen till underhåll och byggande

av enskilda vägar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

15

Utskottet finner för sin del tveksamt, om den av departementschefen förordade

anslagsförstärkningen är tillräcklig för att täcka de kostnadsstegringar

som nu kunna förväntas under nästa budgetår. Med hänsyn till

ovissheten rörande det framtida kostnadsläget har utskottet dock ansett sig

böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Därav följer att utskottet icke kan

biträda det motionsledes framförda yrkandet om nedsättning av förevarande

anslag. Ett tillgodoseende av detta önskemål skulle med all sannolikhet

leda till en icke oväsentlig sänkning av den nuvarande underhållsstandarden,

vilket av olika skäl synes betänkligt.

I detta sammanhang må även erinras om att Kungl. Maj:t i propositionen

nr 150 (bilaga 5) föreslagit riksdagen att till vägunderhållet anvisa ett tillläggsstatsanslag

för innevarande budgetår av 6 miljoner kronor. Utskottet

kommer att i särskilt utlåtande denna dag tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ock

med avslag å motionen II: 180, i vad den avser förevarande

anslag, till Vägunderhållet för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 160 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen. ...

ll:o) Projektering av vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 28 och 29), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår

med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Projektering av vägar och broar för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 29 och

30) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget uppföres

med 8 000 000 kronor.

Styrelsen har gjort följande beräkning av medelsförbrukningen och medelsbehovet

å förevarande och de tre andra egentliga vägbyggnadsanslagen.

Nyanläggning av bygde- vägar ................

Nyanläggning av öde-

bygdsvägar............

Byggande av huvudvägar

Ombyggnad av bygde- och

Odebygdsvägar ........

Disponibla

medel

Vt 1950

Medels-

förbrukning

1950/51

Reservation

80/c 1961

Medels-

förbrukning

1961/52

Anslag

1951/52

8.4

4,7

13.8

12.9

8.,

4.4

13,2

12,8

0,2

0,8

0,1

0,1

8.2

5,3

17.1

14.1

8.0

5.0

17.0

14.0

Summa miljoner kronor

39.8

38, r.

0,7

44,7

44,o

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6.

I detta sammanhang torde få anmälas

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första, kammaren av

herr Werner m. fl. (I: 24) och den andra inom andra kammaren av herr

Boman i Stafsund to. fl. (II: 104), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att till nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor;

d-els en inom första kammaren av herr Edin väckt motion (I: 133), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att till nyanläggning av bygdevägar

och ödebygdsvägar för budgetåret 1951/52 anvisa reservationsanslag å

respektive 8 000 000 och 5 000 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Pålsson m. fl. (I: 25) och den andra inom andra kammaren av herr

Jönsson i Rossbol to. fl. (11:30), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

hen ar Sundelin och Näslund (1:179) och den andra inom andra kammaren

av herr St jämo to. fl. (II: 263), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 5 000 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl.

väckt motion (11:181), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

nyanläggning av ödebygdsvägar samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

för budgetåret 1951/52 anvisa reservationsanslag å respektive

5 000 000 och 14 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 24, 1:133, I: 25, II: 263 och II: 181.

I de likalydande motionerna 1:178 och II: 269 bär därjämte föreslagits

att till färdigställande av vägföretag, vilka påbörjats såsom beredskapsarbeten,

anvisas ett reservationsanslag av 10 000000 kronor [jfr punkten 9:o)l.

Utskottet. Till nyanläggning av bygdevägar, nyanläggning av ödebygdsvägar,

byggande av huvudvägar samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår äskat anslag

å respektive 8, 5, 17 och 14 miljoner kronor. Med hänsyn till önskvärdheten

att i nuvarande läge begränsa väginvesteringarna har emellertid departementschefen

funnit sig böra förorda, att ifrågavarande anslag anvisas

med allenast 6,5, 4, 15 och 13 miljoner kronor. Häremot ha erinringar framställts

av en råd motionärer, vilka ansett att styrelsens förevarande medelsäskanden,

utom i vad gäller anslaget till byggande av huvudvägar, borde bifallas.

Motionärerna ha därvid helt allmänt hänvisat till landsbygdsbefolkningens

berättigade krav på förbättrade kommunikationsmöjligheter.

Yissa delar av vårt land, speciellt de mera avsides belägna, sakna alltjämt

vägförbindelser. Icke minst ur social synpunkt medför detta olägenheter av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

17

skilda slag. Utskottet är därför i likhet med motionärerna av den uppfattningen,

att en intensifiering av vägbyggnadsverksamheten till förmån för

dessa landsdelar bör eftersträvas. Av främst arbetsmarknadspolitiska skäl

torde det dock icke vara möjligt att nu genomföra det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda upprustningsprogrammet i full omfattning. Såsom

framgår av vad utskottet under punkten 9: o) anfört, har utskottet med

hänsyn härtill stannat vid att föreslå, att vart och ett av de båda anslagen till

nyanläggning av bygde- och ödebygdsvägar förstärkes med ytterligare 500 000

kronor. Att i vidare mån tillgodose motionärernas önskemål torde ej heller

vara möjligt med mindre den för nästa budgetår förutsatta totalramen för

de olika väganslagen överskrides. Såvitt utskottet kunnat finna, måste det

nämligen anses mindre välbetänkt att göra annan omfördelning av de av

Kungl. Maj:t äskade anslagsmedlen än den utskottet under förenämnda punkt

förordat. I det belopp som blir tillgängligt genom beläggningsanslagets

nedräkning med 3 miljoner kronor bör dessutom enligt utskottets uppfattning

inrymmas medel för fortsättande av vissa såsom beredskapsarbeten påbörjade

vägföretag.

I de båda likalydande motionerna 1:178 och II: 269 har till sist angivna

ändamål hemställts om ett anslag för nästa budgetår av 10 miljoner kronor.

Såsom utskottet under punkten 9: o) framhållit, finner utskottet de av motionärerna

härutinnan framförda synpunkterna i hög grad beaktansvärda, På

ifrågavarande vägföretag ha hittills nedlagts ca 25 miljoner kronor; då emellertid

arbetena icke fullbordats har ur detta kapital i stort sett icke kunnat utvinnas

något av praktiskt värde. Även med hänsyn till den växande trafikens behov

framstår det för utskottet såsom angeläget, att dessa vägföretag färdigställas

inom rimlig tid. I nuvarande ekonomiska läge torde det dock icke vara möjligt

att för ändamålet anvisa medel i den omfattning motionärerna föreslagit.

Enligt vad utskottet under hand erfarit är det vidare tveksamt, huruvida det

med motionerna avsedda syftet bäst tillgodoses genom att ett helt nytt

anslag uppföres å riksstaten. Lämpligare synes vara att härför erforderliga

medel beräknas under de ordinarie vägbyggnadsanslag det här närmast gäller,

nämligen anslagen till nyanläggning av bygdevägar, byggande av huvudvägar

samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Såsom framgår

av vad utskottet under ovannämnda punkt anfört, har också utskottet ansett

sig böra biträda motionärernas yrkande på så sätt, att nyssberörda tre

anslag föreslagits skola uppräknas med respektive 500 000, 1 000 000

och 400 000 kronor. Enligt utskottets mening böra dessa belopp icke

uppföras såsom särskilda anslagsposter utan någorlunda fritt kunna

disponeras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dock självfallet inom

de gränser som bestämmas av det härmed förbundna ändamålet. Utskottet

förutsätter vidare, att medlen få las i anspråk jämväl för färdigställandet av

sådana nedlagda vägföretag som icke direkt påbörjats såsom beredskapsarbeten.

I detta sammanhang vill utskottet slutligen framhålla, afl medel för

2—7s3 5i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr fi.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6‘.

ifrågavarande ändamål synas böra äskas under ovannämnda anslag jämväl i

fortsättningen.

Vid bifall till vad utskottet nu föreslagit skulle anslagen till nyanläggning

av bygdevägar, nyanläggning av ödebygdsvägar, byggande av huvudvägar

samt ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar komma att anvisas med

respektive 7,5, 4,5, 16,o och 13,4 miljoner kronor.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 24 och II: 104, motionen I: 133, i vad den avser

förevarande anslag, samt motionerna I: 178 och II: 269, såvitt

nu är i fråga, till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 30)

föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 4 miljoner kronor. Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg eu

reservation av 0,7 miljon kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa

budgetår uppföres med 5 000 000 kronor.

I motionerna I: 25 och II: 30, I: 133, I: 179 och II: 263 samt II: 181 har

yrkats, att förevarande anslag måtte anvisas med 5 000 000 kronor (jfr föregående

punkt).

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt

motionerna I: 25 och II: 30, I: 133, i vad den avser förevarande

anslag, 1:179 och II: 263 samt II: 181, i vad den avser förevarande

anslag, till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 30) föreslagit

riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår intet anslag anvisats.

Däremot förelåg vid utgången av budgetåret 1949/50 en reservation

av 13,3 miljoner kronor å tidigare anvisade medel.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 19

Väg- och vattenbyggnads styr elsen har för nästa budgetår hemställt om ett

anslag av 17 000 000 kronor.

I de likalydande motionerna I: 178 och II: 269 har föreslagits att till färdigställande

av vägföretag, vilka påbörjats såsom beredskapsarbeten, anvisas

ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor [jfr punkten 9:o)].

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 12: o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 178 och II: 269, såvitt nu är i fråga, till Byggande

av huvudvägar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 16 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har

(punkt 15, s. 30 och 31) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar

och ödebygdsvägar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 13 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 8,o miljoner kronor.

Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg eu reservation av 4,9 miljoner

kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär hemställt om ett anslag av 14 000 000

kronor för nästa budgetår.

I motionen II: 181 har yrkats, att förevarande anslag måtte anvisas med

14 000 000 kronor [jfr punkten 12: o)].

I de likalydande motionerna I: 178 och II: 269 har föreslagits att till färdigställande

av vägföretag, vilka påbörjats såsom beredskapsarbeten, anvisas

ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor [jfr punkten 9: o)].

'' Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 12: o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 178 och II: 269, såvitt nu är i fråga, samt med

avslag på motionen II: 181, i vad den avser förevarande anslag,

till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 13 400 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Vissa vägbyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 16, s. 31) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6.

17:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

17, s. 31—33) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring av

vägar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 37 miljoner kronor. Vid utgången

av budgetåret 1949/50 fanns en reservation av 2,5 miljoner kronor å

tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 50 000 000

kronor för nästa budgetår. Beträffande styrelsens motivering för nämnda förslag

torde få hänvisas till propositionen (s. 31—33).

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Förstärkning och förbättring av vägar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Vägbeläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 33—36) föreslagit

riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 20 miljoner kronor. Vid utgången

av budgetåret 1949/50 förelåg en reservation av 10,5 miljoner kronor

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att förevarande anslag

uppföres med 30 000 000 kronor. Därjämte har styrelsen hemställt, att till

Stensättning av vägar anvisas ett anslag av 5 000 000 kronor. Beträffande

styrelsens motivering för nämnda förslag får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 34 och 35).

Departementschefen, som tillstyrkt att 25 000 000 kronor för nästa budgetår

anvisas till vägbeläggningar, har beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hemställan om medel till stensättning av vägar anfört följande.

»Med hänsyn såväl till det statsfinansiella läget som till de ovissa utsikter

som för närvarande föreligga i fråga om gatstensexporten har chefen för handelsdepartementet

icke ansett sig böra förorda att några på stenindustriutredningens

betänkande grundade förslag framläggas till årets riksdag. Statliga

stenbeställningar med anlitande av anslagsmedel från femte huvudtiteln

förutsättas därför skola förekomma även under nästa budgetår, i den mån

behov därav befinnes föreligga. Vid sådant förhållande bör medelsbehovet

för stensättningsarbeteu under nästa budgetår bedömas uteslutande med

hänsyn till den angelägenhet, som sådana arbeten i nuvarande läge kunna

anses ha i förhållande till andra aktuella vägarbeten.

Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit i sina petita utgöra

stensättningarna i regel ett alternativ till andra slag av vägbeläggningar.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

21

På gruud härav och med hänsyn till den storlek, som anslaget till Vägbeläggningar

numera fått, anser jag mig böra föreslå, att kostnaderna för erforderliga

statliga stensättningsarbeten fr. o. m. nästa budgetår få bestridas

inom ramen för nämnda anslag. Av liknande skäl torde statsbidragskostnaderna

för kommunala stensättningsarbeten böra täckas från anslaget till

Bidrag till byggande av vägar och gator. Något särskilt anslag till stensättning

av vägar skulle i så fall icke behöva anvisas.»

TJtskottet. Yad departementschefen anfört och förordat rörande redovisningen

av kostnaderna för de statliga och kommunala stensättningsarbetena

har icke givit utskottet anledning till erinran. Under hänvisning jämväl till

vad utskottet under punkten 9: o) uttalat får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till

Vägbeläggningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 22 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

19:o) Byggande av broar. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 36 och 37) föreslagit

riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 21 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 10,o miljoner kronor. Vid

utgången av budgetåret 1949/50 förelåg en reservation av 12,6 miljoner kronor

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 21 000 000

kronor för nästa budgetår. Styrelsen bär vidare bl. a. förnyat sitt i föregående

års petita framlagda förslag om anvisande av ett- särskilt anslag till byggande

av en liängfärja över Göta älv vid Jordfallet. För detta förslag, som

kostnadsberäknats till 2,3 miljoner kronor, har styrelsen nu begärt 1,3

miljon kronor.

Departmentschefen har anfört följande.

»Den omständigheten att förevarande anslag till en viss mindre del användes

även för bidrag till kommunala brobyggnadsföretag synes komma att vålla

vissa praktiska olägenheter vid tillämpningen av det system för reglering av

de statliga väginvesteringarna, för vilket redogörelse lämnats under punkten 9.

Om utgifterna för de statliga väg- och brobyggnadsarbetena, såsom detta

system förutsätter, skola begränsas genom en medelsförbrukningsram, böra

de anslag, till vilka denna medelsförbrukningsram anknytes, helst avse enbart

statliga arbeten. Jag vill därför föreslå, att medel för bidrag till kommunala

brobyggnadsarbeten fr. o. m. nästa budgetår anvisas uteslutande under anslaget

till Bidrag till byggande av vägar och gator. Av denna anledning förordar

jag i det följaiide under punkten 24, att sistnämnda anslag uppräknas

med ett belopp av 2,5 miljoner kronor, motsvarande ungefär de bidragskostnader,

som under budgetåret 1949/50 belastat anslaget till Byggande av broar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Huruvida do båda nya byggnadsföretag, för vilka väg- och vattenbyggnadsstyrelseri

föreslagit särskilda anslag, nämligen hängfärja vid Jordfallet och

bro över Strömsundet, kunna eller böra igångsättas under nästa budgetår är

jag icke beredd att uttala mig om. I varje fall anser jag icke att särskilda

anslag böra anvisas för ändamålet. Häremot torde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

få anses oförhindrad att med anlitande av medel från anslaget till

Byggande av broar påbörja arbetet på dessa förbindelser, om styrelsen finner

detta möjligt. Med hänsyn härtill har jag, trots den föreslagna överflyttningen

av bidragskostnaderna för kommunala brobyggnadsföretag till annat anslag,

icke ansett mig böra ifrågasätta någon minskning av det anslagsbelopp av

21 000 000 kronor till byggande av broar, som styrelsen begärt för nästa

budgetår.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Herbert Hermansson

och Niklasson (I: 26) och den andra inom andra kammaren av herr Carlsson

i Bakeröd m. fl. (11:32), i vilka hemställts, att riksdagen måtte uttala att

arbetet med byggandet av hängfärja vid Jordfallet bör påbörjas under budgetåret

1951/52.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen I: 26.

Utskottet. Kungl. Maj.ts förslag att till byggande av broar anvisas 21

miljoner kronor har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

tillstyrker jämväl, att medel för bidrag till kommunala brobyggnadsarbeten

i fortsättningen beräknas uteslutande under bidragsanslaget till byggande av

vägar och gator.

I de båda likalydande motionerna I: 26 och II: 32 har hemställts, att riks

dagen måtte uttala att arbetet med byggandet av hängfärja vid Jordfallet

bör påbörjas under nästa budgetår. Med anledning därav vill utskottet erinra

om att departementschefen givit uttryck åt den uppfattningen, att väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen finge anses oförhindrad att med anlitande av medel

från förevarande anslag påbörja bl. a. ovannämnda förbindelse, om styrelsen

funne detta möjligt. Enligt vad utskottet under hand erfarit liar väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen också för avsikt att igångsätta arbetet med ifrågavarande

hängfärja under loppet av nästa budgetår. Vid sådant förhållande

synes någon särskild framställning i ärendet från riksdagens sida icke vara

erforderlig.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 21 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I: 26 och II: 32 icke må av riksdagen bifallas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

20:o) Byggande av bro vid Bergnäset. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 37

och 38) föreslagit riksdagen att till Byggande av bro vid Bergnaset för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 3 700 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Till byggande av bro vid Bergnäset ha för budgetåren 1945/46—1947/48

anvisats särskilda anslag med sammanlagt 4,7 miljoner kronor, varav vid utgången

av budgetåret 1949/50 återstod ett belopp av ca 3,o miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 3 700 000

kronor för nästa budgetår.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Byggande av bro vid Bergnäset för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 3 700 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

21 :o) Byggande av bro vid Hjulsta. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s. 38)

föreslagit riksdagen att till Byggande av bro vid Hjulsta for budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Till byggande av bro vid Hjulsta ha för budgetåren 1945/46—1947/48 anvisats

särskilda anslag med sammanlagt 3,6 miljoner kronor, varav vid utgången

av budgetåret 1949/50 återstod ett belopp av ca 2,6 miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att för nästa budgetår

måtte anvisas ett anslag av 2 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Byggande av bro vid Hjulsta föi budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

22:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 39), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande

av mark m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

23:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, s. 39 och 40), som innebär anslagshöjning för nästa

budgetår med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och gator

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 800 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

24, s. 40 42) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 17 500 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 10,o miljoner kronor. Vid utgången

av budgetåret 1949/50 förelag eu reservation av 17,6 miljoner kronor

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 25 000 000

kronor för nästa budgetår.

Av följande från styrelsens petita hämtade tablå framgår omfattningen

av 1944—1951 års fördelningsplaner samt under respektive perioder tillgängliga

och enligt städernas redovisningar förbrukade medel (samtliga belopp

är o angivna i miljoner kronor).

Fördelnings- plan för åren

Beräknad åter- stående kost- nad för före- tag i planen

Motsvaran- de stats- bidrag

Tillgängliga medel

Statsbidrag

belöpande på

under perioden

utförda ar- beten

Odispone- rade bi- dragsmedel

vid perio- dens slut

överförda från

tidigare för- delningsplaner

tilldelning

under

perioden

Summa

1944-45

2(5,0

23,5

5,6

3,4

9,o

1946—47

46.0

43,o

4,0

10,0

14,o

7*4

1948—49

75,0

70,0

7,4

12.8

20)2

13,0

7 *>

1950—51

45,o

43,o

7,2

9,6

16,8

>21,0

1—4,2

Den för 1950/51 års fördelningsplan angivna siffran 21 miljoner kronor

för statsbidrag till arbeten, som beräknas bli utförda under perioden, grundar

sig på uppgifter från vederbörande städer och samhällen. Enligt denna

beräkning skulle under 1950 och 1951 arbeten komma att utföras inom fördelningsplanens

ram i sådan omfattning, att det häremot svarande statsbidraget

skulle komma att överstiga de för perioden beräknade bidragsmedlen med

4,2 miljoner kronor.

Vid avvägningen av anslagsbehovet för budgetåret 1951/52 (arbetsåret

1952) har man enligt styrelsen att taga hänsyn till dels nyssnämnda överdisposition

av anslaget med 4,2 miljoner kronor, dels behovet att fortsätta och i

vissa fall slutföra de företag, som kvarstå från föregående år, samt dels behovet

att i viss utsträckning påbörja nya företag.

Styrelsen erinrar också, att vissa städer den 1 januari 1952 komma att tillföras

betydande områden från omgivande landsbygd. Inom dessa områden

finnas i planläggningen för landsbygden ingående byggnadsföretag, vilka

fr. o. m. år 1952 skola finansieras av städer, som äro väghållare, med statsbidrag

från förevarande anslag.

1 Beräknade värden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25

Departementschefen har anfört följande.

»En höjning av förevarande anslag synes påkallad bl. a. med hänsyn till vad

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört dels om den förutsedda eftersläpningen

i bidragstilldelningen för perioden 1950—1951 och dels om medelsbehovet

för vissa vägbyggnadsföretag, vilka den 1 januari 1952 komma att

överflyttas från statlig till kommunal väghållning. I avvaktan på säkrare uppgifter

om bidragsbehovet i här berörda hänseenden anser jag mig nu böra

tillstyrka en anslagshöjning för ändamålet av 4 miljoner kronor. Under hänvisning

till vad jag i det föregående anfört om anslagsberäkningen för bidrag

till kommunala stensättningsarbeten (jfr pt 9 och 18) samt till kommunala

brobyggnadsföretag (jfr pt 9 och 19) förordar jag slutligen, att anslaget höjes

med ytterligare 3,5 miljoner kronor.

I enlighet härmed uppföres anslaget med (10 + 4 + 3,5) 17,5 miljoner

kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj ds förslag att bidragsanslaget till byggande av vägar

och gator anvisas med 17,5 miljoner kronor tillstyrkes av utskottet. Under

erinran jämväl att statens andel i kostnaderna för kommunala stensättningsarbeten

och brobyggnadsföretag avses skola i fortsättningen belasta förevarande

anslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 17 500 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

25:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Majd liar

(punkt 25, s. 43 och 44) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 6 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 6,5 miljoner kronor. Vid utgången

av budgetåret 1949/50 förelåg en reservation av 1,7 miljon kronor å

tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett

anslag av 6 800 000 kronor. Beträffande styrelsens motivering härför torde

få hänvisas till propositionen (s. 43).

Departementschefen har anfört följande.

»Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen ha nu slutfört de

utredningsuppdrag rörande bidrag till enskild väghållning, som lämnades

dem den 11 maj 1945 och den 10 maj 1946. Full enighet mellan de båda styrelserna

har icke kunnat uppnås. Meningsskiljaktigheterna hänföra sig huvudsakligen

till frågorna om statsbidragens storlek och om den administrativa

ordningen för bidragsbeviljandet. Utredningsresultatet är f. n. föremål för

remissbehandling. Huruvida det kan bli anledning att framlägga några på

utredningen grundado förslag till årets riksdag är jag f. n. icke beredd att

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6.

uttala mig om. J)et synes dock redan nu kunna deklareras att några åtgärder,

som kräva anvisande av ytterligare anslagsmedel, i nuvarande läge knappast

kunna komma i fråga.

Med hänsyn härtill och då jag icke funnit något att erinra mot väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens nu framlagda beräkning av förevarande anslag, förordar

jag, att detsamma uppföres med 6 800 000 kronor.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Hansson i Skediga ro. fl. väckt motion (IT: 106), vari hemställts

att riksdagen måtte uttala, att staten bör helt övertaga underhållet av

de enskilda vägar, som uppfylla nuvarande fordringar för statsbidrag, samt

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att förslag i sådant

syfte snarast förelägges riksdagen.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

I motionen II: 180 [jfr punkten 10:o)] har vidare föreslagits, att de båda

bidragsanslagen till underhåll och byggande av enskilda vägar anvisas med

respektive 8 800 000 och 6 000 000 kronor.

Utskottet. Såsom bidrag till underhåll och byggande av enskilda vägar

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår äskat anslag å respektive

6,8 och 4,o miljoner kronor. Mot styrelsens medelsberäkningar har

departementschefen icke funnit anledning till erinran. I motionen II: 180

har emellertid föreslagits, att ifrågavarande båda anslag ytterligare förstärkas

med vartdera 2 miljoner kronor. Enligt motionärernas uppfattning borde vägunderhållsanslaget

samtidigt reduceras i motsvarande mån.

Såsom framgår av vad utskottet under punkten 10:o) anfört, har utskottet

icke ansett sig kunna förorda någon nedsättning av sist angivna anslag. Då

ej heller någon annan möjlighet torde föreligga att tillgodose motionärernas

önskemål inom den totala utgiftsram som förutsatts för vägväsendet nästkommande

budgetår, får utskottet tillstyrka att de båda bidragsanslagen till

underhåll och byggande av enskilda vägar anvisas med av Kungl. Maj:t

äskade belopp. Utskottet har därvid särskilt beaktat, att för nämnda ändamål

icke förutsatts någon medelsreducering i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag, medan övriga väganslag som regel fått vidkännas

minskningar i varierande omfattning.

Yad det i motionen II: 106 framställda yrkandet därefter beträffar, vill

utskottet erinra om att riksdagen tre år i följd avslagit motioner med hemställan

om statens övertagande av underhåll och byggande, av enskilda vägar.

Utskottet kan icke finna att i nyssnämnda motion, även om densamfha har

mera begränsad räckvidd, framlagts några nya skäl som kunde föranleda ett

annat ståndpunktstagande från riksdagens sida. Enligt utskottets mening

föreligger så mycket mindre anledning att biträda motionärernas yrkande som

resultatet av den nu slutförda utredningen rörande statens bidrag till enskild

väghållning f. n. är föremål för Kungl. Maj:ts övervägande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

27

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 180, i vad den avser förevarande

anslag, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 6 800 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionen II: 106 icke må av riksdagen bifallas.

26:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

26, s. 44 och 45) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 4, o miljoner

kronor. Vid utgången av budgetåret 1949/50 fanns en reservation av

6,2 miljoner kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 4 000 000

kronor för nästa budgetår.

I motionen IT: 180 har hemställts, att till förevarande ändamål måtte anvisas

6 000 000 kronor (jfr föregående punkt).

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen Ii: 180, i vad den avser förevarande anslag,

till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

27:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. 1 enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt 27, s. 45), som innebär anslagshöjning

med 100 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

28:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. 1 enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt 28, s. 45—47), som innebär anslagshöjning

för nästa budgetår med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 90 000 kronor, att avräknas mot automobilskatte

medlen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29:o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 47) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

30:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 47—49) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

31:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 49) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

100 kronor.

32:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har (punkt

32, s. 49—ol) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med l,o miljon kronor. Vid utgången

av budgetåret 1949/50 förelåg en reservation av ca 2,j miljoner kronor

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär för nästa budgetår hemställt om ett

anslag av 2 000 000 kronor. Styrelsen har härvid utgått från de beräkningar

1944 års hamnutredning gjort, enligt vilka investeringsbehovet för handelshamnar

fram till år 1960 skulle uppgå till 35—40 miljoner kronor årligen.

Det häremot svarande behovet av statsbidragsmedel har lågt beräknats till

5 miljoner kronor per år. I den mån förhållandena medge en lättnad i den

hittillsvarande åtstramningen av investeringsverksamheten böra därför medelsanvisningarna

successivt ökas.

Besparingsutredningen har föreslagit att anslaget för 1951/52 uppföres

med högst 500 000 kronor.

Departementschef en har anfört följande.

»Bidrag från förevarande anslag ha på senare tid utgått huvudsakligen

endast till hamnanläggningar, som befunnit sig i ett mer eller mindre

framskridet stadium av förfall. Bidragens storlek har också i regel begränsats

till en nivå, som ungefärligen motsvarar vad 1944 års hamnutredning

föreslagit.

Ehuru det synes ofrånkomligt att även denna bidragsverksamhet i nuvarande

läge underkastas en viss ytterligare begränsning, anser jag mig

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29

emellertid, med hänsyn till den jämförelsevis restriktiva prövning som redan

nu förekommer, icke böra ifrågasätta en så långtgående anslagsminskning

som besparingsutredningen föreslagit. Jag har sålunda stannat vid att förorda,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med 900 000 kronor, vilket

belopp motsvarar ungefär bidragsgivningen under budgetåret 1949/50.»

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Karl Andersson rn. fl. (1:132) och den andra inom andra kammaren av herr

Staxäng m. fl. (11:179), har hemställts, att ifrågavarande anslag måtte för

budgetåret 1951/52 anvisas med 2 000 000 kronor.

Beträffande skälen för nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen

1:132.

Utskottet. I de båda likalydande motionerna 1:132 och II: 179 har föreslagits,

att bidragsanslaget till handelshamnar och farleder anvisas med 2

miljoner kronor. Beloppet är 1,i miljon kronor högre än Kungl. Maj:ts under

förevarande rubrik gjorda medelsäskande. Till stöd för sitt yrkande ha

motionärerna framför allt åberopat beredskapspolitiska skäl.

Med anledning härav får utskottet erinra om att Kungl. Maj:t numera i

särskild proposition (nr 121) hemställt om anvisande av 1,7 miljon kronor

såsom bidrag till vissa handelshamnar. Framställningen grundar sig på ett

av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framlagt förslag om åtgärder

för krigsförsörjningens tryggande, innebärande bl. a. utbyggnad av

vissa handelshamnar i syfte att förbättra landets importförhållanden i händelse

av avspärrning. Utskottet kommer att i särskilt utlåtande denna dag

tillstyrka Kungl. Maj:ts hemställan. Motionärernas önskemål få därigenom

anses bliva tillgodosedda. Av formella skäl finner sig utskottet i förevarande

sammanhang icke kunna tillstyrka bifall till motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 132 och II: 179, till Bidrag till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 900 000 kronor.

33:o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Majt har (punkt 33, s. 51 och 52)

föreslagit riksdagen att till Statliga farledsarbeten för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 50 000 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1949/50 förelåg en behållning av 80 000 kronor å tidigare anvisade

medel.

Sedan 1949 års riksdag bifallit väckta motioner om utredning angående

förbättring av inomskärsfarleden i Bohuslän, har Kungl. Maj:t genom beslut

den 10 juni 1949 uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa

sådan utredning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liar för nästa budgetår hemställt om ett

anslag av 1 000 000 kronor, närmast ansett för utförande av farledssträckan

genom Hamburgsundet och Hornö ränna i Bohuslän.

Arbetsmarknadsstyrelsen och besparingsutredninyen ha yttrat sig över

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning (s. 52).

Departementschefen har i likhet med besparingsutredningen icke ansett

sig kunna förorda att medel i rådande läge anvisas till de planerade farledsarbetena

i Hamburgsundet. Anslaget borde därför uppföras med allenast

ett formellt belopp av 100 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Spetz m. fl. (I: 131) och den andra inom andra kammaren av herr Mårtensson

i Uddevalla m. fl. (II: 178), har hemställts, att till förevarande ändamål

måtte för budgetåret 1951/52 anvisas ett anslag av 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för nämnda förslag torde få hänvisas till motio

nen I: 131.

Utskottet. Det åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1949 lämnade upp

draget att verkställa utredning angående förbättring av inomskärsfarleden

i Bohuslän har numera fortskridit så långt att styrelsen kunnat framlägga

ett utarbetat delförslag, avseende farledssträckan genom Hamburgsundet och

Hornö ränna. Ifrågavarande arbeten ha kostnadsberäknats till drygt 1,5

miljon kronor, varav 1 miljon kronor äskas för nästa budgetår.

Under hänvisning till av 1950 års besparingsutredning framförda synpunkter

har emellertid departementschefen icke ansett sig kunna förorda, att medel

i rådande läge anvisas till de sålunda planerade farledsarbetena. Enligt

departementschefens mening bör därför förevarande anslag uppföras med

ett allenast formellt belopp av 100 kronor. Häremot ha erinringar framställts

i de båda likalydande motionerna I: 131 och II: 178, i vilka hemställts om en

anslagsförstärkning med 600 000 kronor för att möjliggöra arbetenas igångsättande

redan nästa budgetår.

Utskottet vill för sin del ingalunda bestrida, att åtskilliga skäl kunna

åberopas till stöd för motionärernas ståndpunkt. I likhet med departementschefen

hyser emellertid utskottet den uppfattningen, att under nuvarande

ekonomiska förhållanden stark återhållsamhet är påkallad beträffande icke

absolut nödvändiga statsutgifter. Vid sitt ställningstagande till denna fråga

har utskottet jämväl beaktat att Kungl. Maj:t, såsom under föregående punkt

erinrats, numera äskat särskilda medel till bidrag till vissa handelshamnar.

Att härutöver vidga den i statsverkspropositionen för hamnar och farleder

förutsatta anslagsramen finner utskottet icke tillrådligt utan anser sig böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 131 och II: 178, till Statliga farledsarbeten

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. oi

34:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t liar (punkt 34, s. 52—54)

föreslagit riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med l,o miljon kronor. ''S id

utgången av budgetåret 1949/50 förelåg en behållning av ca 2,5 miljoner kro

nor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 2 000 000

kronor för nästa budgetår.

Besparingsutredningen har ansett att högst 500 000 kronor böra anvisas

för nästa budgetår med hänsyn särskilt till den avsevärda kassamässiga

reservation, som för närvarande finnes å anslaget.

Departementschefen har anfört följande.

»Med anledning av vad besparingsutredningen anfört om en översyn av

beslutade anläggningsprojekt vill jag framhålla, att den prövning av fiskehamnsbehovet,

som 1944 års fiskehamnsutredning verkställt, bl. a. haft till

syfte just att åstadkomma en sådan ekonomiskt grundad avvägning av hamnarnas

kapacitet och standard, som besparingsutredningen torde ha åsyftat.

Den av utredningen framlagda planen för byggande av fiskehamnar, vilken

redovisats såsom bilaga till propositionen 1948: 200, är avsedd att tjäna som

ledning för genomförande av en allmän utbyggnadsverksamhet på detta område

men beslut om anläggningsprojekten föreligger från statsmakternas sida

först då statsbidrag beviljas till varje särskilt företag. Det är givet att vid

prövningen av bidragsfrågorna i vissa fall ändrade förhallanden kunna påkalla

en justering i den ena eller andra riktningen och att det ibland kan föreligga

olika meningar om hamnprojektens utformning beroende på hur man bedömer

den framtida utvecklingen. Jag förutsätter, att de möjligheter till besparingar,

som härvid eventuellt kunna föreligga, komma att beaktas vid den

slutliga prövningen av de särskilda projekten.

Yad angår den av besparingsutredningen väckta frågan om en nedskärning

av statsbidragens procentsats — f. n. vanligen 90 % — förefaller det tänkbart

att åtminstone eu mindre sådan reducering i vissa fall skulle kunna genomföras

utan allvarligare ekonomiska följder för intressenterna. I allmänhet torde

det dock vara förenat med betydande svårigheter för vederbörande fiskeriföreningar

och kommuner att påtaga sig någon ökad andel av anläggningskostnaderna.

Det bör också erinras om att åtskilliga av fiskehamnarna äro statens egendom

och att fiskehamnsutredningen ansett sig i dylika fall icke kunna ifrågasätta

något medelstillskott från intressenterna vid framtida utbyggnader.

Mot bakgrunden av vad nu anförts och med hänsyn till den eftersläpning i

fiskehamnsbyggandet, som sedan länge ägt rum, anser jag mig icke kunna

biträda besparingsutredningens förslag om en nedskärning av förevarande

anslag. Å andra sidan kan jag med hänsyn till det statsfinansiella läget icke

heller tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om ökning av

anslaget. Jag förordar alltså, att detsamma uppföres med oförändrat belopp

av 1 000 000 kronor.»

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Spetz m. fl. (I: 182) och den andra inom andra kammaren av herr Utbult

m. fl. (II: 270), har hemställts, att till förevarande ändamål måtte för budgetåret

1951/52 anvisas ett anslag av 2 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande får utskottet hänvisa till

motionen II: 270.

Utskottet. Med hänsyn till önskvärdheten av att den hittillsvarande eftersläpningen

i det planerade fiskehamnsbyggandet successivt återhämtas har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att till här ifrågavarande ändamål

anvisas 2 miljoner kronor. Departementschefen har emellertid av statsfinansiella

skäl icke ansett sig kunna tillstyrka styrelsens förslag utan hemställt

om oförändrad medelsanvisning av 1 miljon kronor för nästa budgetår.

I de båda likalydande motionerna I: 182 och II: 270 återigen har påyrkats,

att förevarande anslag uppföres med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äskat belopp.

Utskottet finner för sin del uppenbart, att en forcering av fiskehamnsbyggandet

ur flera synpunkter skulle vara motiverad. I sitt av 1950 års riksdag

godkända utlåtande nr 6 (p. 34) har också utskottet understrukit angelägenheten

av att det av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda principprogrammet

för den fortsatta utbyggnaden av fiskehamnar förverkligas, så snart förhållandena

medgiva, Yidare må erinras om att överrevisorerna för väg- och

vattenbyggnadsväsendet i sin senaste berättelse starkt framhållit behovet av

en anslagsförstärkning för berörda ändamål. Samtidigt nödgas emellertid

utskottet konstatera, att någon egentlig utvidgning av här ifrågavarande

arbeten icke torde vara möjlig i rådande ekonomiska läge. Enligt utskottets

mening bör jämväl beaktas, att Kungl. Maj:t icke ansett sig böra biträda 1950

års besparingsutrednings förslag om en begränsning i olika avseenden av

statens andel i kostnaderna för fiskehamnsbyggandet, Av nu anförda skäl

kan utskottet icke tillstyrka, att förevarande anslag anvisas med det av motionärerna

ifrågasatta beloppet. Utskottet vill emellertid uttala den förväntan,

att förutsättningarna för ett successivt avhjälpande av nuvarande eftersläpning

i fiskehamnsbyggandet omsorgsfullt prövas. Om möjligt synes sålunda

förslag om åtgärder av nu angiven innebörd böra framläggas redan till nästa

års riksdag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag samt

med avslag å motionerna I: 182 och II: 270, till Byggande av

fiskehamnar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

35:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj ds förslag (punkt 35, s. 54 och 55), som innebär minskad

medelsanvisning för nästa budgetår med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6

33

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

36:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj:t har (punkt 36, s. 55 och 56) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1949/50 förelåg en behållning av 868 000 kronor å tidigare

anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 500 000 kronor. Tillgängliga, ännu ej disponerade medel förutsättas

bliva helt ianspråktagna under innevarande budgetår. Ansökningar

om statsbidrag till ifrågavarande slag av anläggningar föreligga enligt styrelsen

för närvarande i betydande omfattning.

Besparing sutredning en har föreslagit att anslaget för nästa budgetår uppföres

med ett allenast formellt belopp av 100 kronor med hänsyn till föreliggande

behållning.

Departementschefen har hänvisat till nödvändigheten att i rådande ekonomiska

läge begränsa investeringsutgifterna till de ur samhällelig synpunkt

viktigaste behoven.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Hällgren och Karl Andersson (I: 255) och den andra inom andra kammaren

av herrar Utbult och Johnsson i Kastanjegården (11:267), har hemställts,

att till förevarande ändamål måtte för budgetåret 1951/52 anvisas ett

anslag av 300 000 kronor.

Beträffande skälen för detta yrkande hänvisar utskottet till motionen

I: 255.

Utskottet. I enlighet med ett av 1950 års besparingsutredning framlagt

förslag har departementschefen förordat, att bidragsanslaget till byggande

och underhåll av mindre hamnar och farleder för nästa budgetår anvisas med

ett allenast formellt belopp av 100 kronor. I de båda likalydande motionerna

I: 255 och II: 267 har emellertid ifrågasatts, huruvida därigenom någon reell

besparing skulle uppstå. Då förevarande anslag utgör en form av kollektiv

återbäring av de automobilskattemedel som erlagts av den mindre sjöfarten

och motorbåtsägarna, bleve nämligen enligt motionärernas uppfattning enda

följden av en sådan anslagsreducering, att automobilskattemedlen i denna del

komme att användas för icke avsedda ändamål. I anslutning härtill ha motionärerna

yrkat, att anslaget uppföres med 300 000 kronor.

Vid fjolårets riksdag väcktes i båda kamrarna motioner, i vilka liknande

,''i —783 5i Dihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 6.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6.

synpunkter framfördes. Med anledning därav framhöll utskottet i sitt avriksdagen

godkända utlåtande nr 6 (p. 36), att den av motionärerna aktualise

rade principfrågan vore värd allt beaktande. Av anförda skäl ansåg sig dock

utskottet icke kunna tillstyrka den av- motionärerna föreslagna anslagsför

stärkningen. Under rådande ekonomiska förhållanden torde alltjämt förut

sättningar saknas för någon egentlig utvidgning av de arbeten, till vilkas

kostnader bidrag skall lämnas från förevarande anslag. Med hänsyn till

anslagets speciella karaktär och då enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

petitaskrivelse ännu icke disponerade medel väntas bliva helt tagna i anspråk

under innevarande budgetår, synes dock någon förhöjning av det av Kungl.

Maj:t äskade beloppet vara motiverad. Såsom framgår av vad utskottet under

punkten 9:o) anfört, bör dock enligt utskottets mening anslaget uppräknas

till allenast 100 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår

innebär oförändrad medelsanvisning. Liksom föregående år förutsätter ut

skottet, att de synpunkter som lågo till grund för statsmakternas vid 1935

års riksdag fattade beslut i ämnet skola successivt kunna tillgodoses, i den

mån arbetsmarknadsläget förbättras.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 255 och II: 267, till Bidrag till byggande och underhäll

av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

37:o) Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 56), som innebär oförändrad medelsan

visning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reparation och ombyggnad av Falsterbolcanalen

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

38:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj:t har (punkt 38, s. 56—59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till an

läggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 12 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 12,o miljoner kronor. Vid

utgången av budgetåret 1949/50 förelåg en behållning av 14, i miljoner kronor

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om 17 000 000 kronor för

nästa budgetår. Beträffande det närmare innehållet i styrelsens framställning

torde få hänvisas till propositionen (s. 57 och 58).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit yttrande över väg- och vattenbygg

nadsstyrelsens framställning (s. 58).

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

35

Departementschefen har anfört följande.

»Väg- och vattenbyggnadstyrelsens anslagsberäkning innebär i korthet följande.

Den 1 juli 1950 förelågo av styrelsen meddelade tillstånd att påbörja arbete

innan statsbidragsfrågan avgjorts för vatten- och avloppsanläggningar, representerande

en sammanlagd kostnad av 32,9 miljoner kronor. För dessa anläggningar

torde byggnadstillstånd numera i allmänhet också ha beviljats. Under

vart och ett av budgetåren 1950/51 och 1951/52 beräknas byggnadstillstånd

komma att meddelas för ytterligare bidragsanläggning om 20 miljoner kronor.

Intill den 1 juli 1952 skulle alltså bidragsbeviljande kunna bli aktuellt för

anläggningar om sammanlagt ca 72 miljoner kronor. Bidragsprocenten beräknas

fortfarande till genomsnittligt 50 och bidragsbehovet skulle alltså uppgå

till ca 36 miljoner kronor. Vid ingången av budgetåret 1950/51 förelågo odisponerade

bidragsmedel om tillhopa 12,2 miljoner kronor, därav 12 miljoner

kronor i nya anslagsmedel. I enlighet härmed skulle för budgetåret 1951/52

egentligen behöva anvisas ett anslag av i runt tal (36—12) 24 miljoner kronor.

Styrelsen anser emellertid, att anslaget bör begränsas till 17 miljoner kronor.

Skälen härför äro dels att styrelsen med hänsyn till sina personalresurser icke

tror sig kunna fördela ett större anslag och dels att systemet med förhandstillstånd

till påbörjande enligt styrelsens mening fortfarande under en övergångstid

bör kunna tillämpas.

1946 års vatten- och avloppssakkunniga komma enligt uppgift att inom kort

avlämna sitt betänkande. Några på detta betänkande grundade förslag torde

dock icke kunna framläggas till årets riksdag. Enligt vad jag erfarit komma de

sakkunniga att föreslå väsentliga ändringar i grunderna för bidrag till vattenoch

avloppsanläggningar. Under sådana förhållanden synes det påkallat att

tills vidare iakttaga en viss försiktighet vid den fortsatta bidragsgivningen

intill dess frågan om de nya bidragsgrunderna prövats av statsmakterna. Med

hänsyn bl. a. härtill anser jag mig icke kunna tillstyrka den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagna ökningen av bidragsanslaget utan förordar, att

detsamma uppföres med oförändrat belopp av 12 000 000 kronor.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft.

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ni/ström och Hugo Sundberg (1:134) och den andra inom andra kam

maren av herr Jansson i Kalix m. fl. (II: 183), i vilka hemställts, att till förevarande

ändamål måtte för budgetåret 1951/52 anvisas ett anslag av

17 000 000 kronor samt att 5 miljoner av dessa skola användas för att bidragsreglera

redan utförda eller under utförande varande anläggningar och sålunda

icke få användas för att sätta i gång nya anläggningsarbeten;

dels ock en inom andra kammaren av herr Holmberg väckt motion (II: 266),

vari hemställts, att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret 1951/52 anvisas

med 17 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna IT: 183 och 11:266.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kan det faktiska

behovet av statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

under nästa budgetår uppskattas till ca 24 miljoner kronor. Med hänsyn

bl. a. till förefintliga personalresurser har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansett sig böra föreslå, att här ifrågavarande anslag begränsas till

17 miljoner kronor. Departementschefen har för sin del hemställt om oförändrad

medelsanvisning av 12 miljoner kronor för nästa budgetår. Anled

ningen till att departementschefen icke kunnat biträda styrelsens anslagsäskande

är bl. a., att 1946 års vatten- och avloppssakkunniga inom kort

väntas framlägga förelag till väsentliga ändringar av de nuvarande bidragsgrunderna,

varför i avvaktan på statsmakternas ställningstagande härtill en

viss försiktighet vid den fortsatta bidragsgivningen synts påkallad.

I motionerna I: 134 och II: 183 samt II: 266 har å andra sidan yrkats, att

anslaget borde anvisas med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat belopp.

Enligt den uppfattning som kommit till uttryck i de båda förstnämnda motionerna

borde härav 5 miljoner kronor användas för att bidragsreglera redan

utförda eller under utförande varande anläggningar och sålunda icke få dispo

neras för att påbörja nya arbeten.

Att på förevarande område ett mycket omfattande men alltjämt eftersatt

behov föreligger torde vara obestridligt. Oaktat bidragsanslaget till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp under senare år undergått en icke

obetydlig höjning, kunna därför bärande skäl åberopas för en medelsanvisning

i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar. I nuvarande

ekonomiska läge har utskottet dock funnit sig böra tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag. Såsom departementschefen framhållit synes en viss återhållsamhet

härvidlag även vara motiverad med hänsyn till att frågan om en omläggning

av själva bidragssystemet inom kort torde komma att aktualiseras.

Utskottet önskar emellertid samtidigt framhålla, att de synpunkter som

utvecklats i framför allt motionerna I: 134 och II: 183 måste anses förtjänta

av det största beaktande. Den eftersläpning som nu råder i fråga om bidragstilldelningen

innebär otvivelaktigt svåra ekonomiska påfrestningar på många

kommuner och medför även en beklaglig ökning av såväl anläggningskostnader

som konsumentavgifter. Enligt utskottets mening böra alla utvägar

prövas för att snabbt komma till rätta med de av motionärerna påtalade missförhållandena.

Utskottet förutsätter därför att denna fråga ägnas särskild

uppmärksamhet i samband med det förslag som Kungl. Maj:t kan väntas

framlägga för riksdagen på grundval av den förenämnda sakkunnigutredningen,

så att i fortsättningen bättre överensstämmelse mellan tidpunkterna

för meddelande av påbörjandetillstånd och bidragsbeslut ernås.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 134 och II: 183 samt II: 266, till

Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000

kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

37

Vägtrafikväsendet.

39:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. I enligliet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 39, s. 60—62), som i fråga om medelsanvisningen innebär höj

ning med 59 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens bilinspektion uppföra 8 kontorsbiträdestjänster i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 574 700

2. Avlöningar till icke ordinarie personal, förslagsvis 475 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 126 000

Summa kronor 1 176 000

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 176 000 kronor, att avräk

nas mot automobilskattemedlen.

40:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 40, s. 62), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

41 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 41, s. 62 och 63), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

42:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 42, s. 63 och 64) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

43:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 43, s. 64 och 65), som i fråga om medelsanvisningen innebär

minskning mod 2 700 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

as

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för statens

biltrafiknämnd uppföra ytterligare tre kontorsbiträdestjänster

i Oa 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 36 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................................ 20 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................................. 115100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 18 000

Summa kronor 190 000

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

44:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 44, s. 65 och 66), som innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

45:o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 66 och 67), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undersökningar rörande vägtrafikolyckor

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 125 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

46:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 68 och 69), som innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti.

39

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

47:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47,

s. 70—73), som innebär minskad medelsanvisning för nästa budgetår med

45 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal..............

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................

457 600

908 500

163 900

Summa kronor 1 53u O00

b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 1 530 000 kronor.

48:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

48, s. 73), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för budget
året

1951/52 anvisa ett anslag av 7 900 kronor.

49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 74) som innebär anslagshöjning med

54 000 kronor — vilket belopp dock täckes av på riksstatens inkomstsida redovisade

ersättningar från hydrologiska byråns uppdragsgivare — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska

byrån för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

271 000 kronor.

50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Observatörer I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt o®,

s. 74 och 75), som innebär anslagsminskning för nästa budgetår mod 7 500

kronor, hemställer utskottet,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 465 400 kronor.

51:o) Sveriges meteorologiska ock hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Telegramkostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 51, s. 75), som innebär anslagssänkning för nästa budgetår med 5 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader m. m.

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 457 500

kronor.

52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Underhåll av stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 52, s. 75 och 76), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

39 800 kronor.

53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Övriga omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 53, s. 76 och 77), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med

6 500 kronor, avseende posterna till sjukvård m. m. samt bränsle, lyse och

vatten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska.

institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 106 500 kronor.

54:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förelag (punkt 54, s. 77), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska.

institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningas

i Riksgränsen för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 5 000

kronor.

55:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Väderlekstjänst för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s.

77—79) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personal

förteckningen för väderlekstjänsten för luftfarten uppföra en kontorsbiträdes

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

41

tjänst i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad stat för väder

lekstjänsten för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1951/52, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Sär

skilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 628 500 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 632 500 kronor.

Institutet har hemställt att anslaget för nästa budgetår anvisas med 75 200

kronor högre belopp. Institutet har bl. a. räknat med indragning av flygväderlekstjänsten

vid Sundsvall/Härnösands flygplats, medförande en besparing

av ca 16 000 kronor.

Departementschefen har ansett att väderlekstjänsten vid Sundsvall/Hämösands

flygplats bör bibehållas [se punkten 78:o) nedan]. Icke-ordinarie

posten skulle uppräknas med dels 6 900 kronor för anställande av ytterligare

en meteorologassistent och dels 5 600 kronor för löneklassuppflyttningar och

uppflyttningar enligt gällande reglerad befordringsgång. Å andra sidan borde

posten minskas med bl. a. 16 100 kronor enligt grunderna för den allmänna nedskärningen

av statsmyndigheternas avlöningsanslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj ris förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majri att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten uppföra en kontorsbiträdestjänst

i Ca 8;

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Stat.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag

sv-is........................................ 5100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.

....................................... 529 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 65000 600 OCR)

Omkostnader, förslagsvis ..........................28 500

Summa kronor 628 500

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för bud

getåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 628 500 kronor.

56:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar:

Aerologiska stationer. I enlighet med Kungl. Majris förslag

(punkt 56, s. 79 och 80), vilket innebär anslagshöjning med 12 000 kronor

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6.

för nästa budgetår, huvudsakligen beroende av uppkommen merkostnad vid

inköp från Förenta staterna av radiosondballonger, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 405 500 kronor.

57:o) Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 80), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till seismologiska och magnetiska

iakttagelser i Abisko för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 8 000 kronor.

58:o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 80), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 870 000 kronor.

Byggnadsväsendet.

59:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s. 81—83)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga vissa i statsrådsprotokollet

angivna ändringar i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för styrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52, dels ock till

Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 1 565 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 581 000 kronor.

Av de båda kommittéer, som inom kommunikationsdepartementet tillsatts

för att utreda bland annat frågan om byggnadsstyrelsens och länsarkitektsorganisationens

framtida arbetsuppgifter och organisation, har 1947 års kommitté

för stadsplaneväsendets omorganisation i slutet av december 1950 avgivit

sitt betänkande, medan 1947 års byggnadsstyrelseutredning ännu icke

avslutat sitt arbete. Några på dessa utredningar grundade förslag anses icke

kunna föreläggas 1951 års riksdag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär följande.

Enligt grunderna för den allmänna nedskärning av statsmyndigheternas

avlöningsanslag, som förordats under För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, skola byggnadsstyrelsens anslagsposter till avlöningar till icke-ordinarie

personal minskas med sammanlagt 42400 kronor. Å andra sidan erfordras,

på grund av löneklassförändringar och uppflyttningar enligt reglerad

befordringsgång, en ökning av dessa poster med 14 400 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

43

För beredande av ordinarie tjänst enligt grunderna för den reglerade

befordringsgången åt två e. o. kontorsbiträden, som nu avlönas av byggnadsmedel,

bör i styrelsens personalförteckning antalet kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 ökas med två. I samband därmed bör den i delstaten för

byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet ingående ordinarieposten uppräknas

med 11 000 kronor.

I enlighet med de riktlinjer, som framlagts under För flera huvudtitlar

gemensamma frågor angående personalorganisationen och löneställningen

vid vissa maskinanläggningar inom allmänna civilförvaltningen, böra i fråga

om byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal följande tjänsteförändringar

genomföras, nämligen uppflyttning av 1 maskinist från Ca 14 till Ca 15, 1

värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12 till maskinist i

Ca 15, 3 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av l:a klass i Ca 12 till

maskinister i Ca 13, 1 eldare i Ce 10 till reparatör i Ce 11 och 5 eldare

från Ce 9 till Ce 10. Därjämte bör i avvaktan på vissa rationaliseringsåtgärder

dels en eldare i Ce 9 beredas anställning såsom extra eldare i Cg

10, dels till personalförteckningen fogas den anmärkningen att vid uppkommande

vakans å en maskinistbefattning av l:a klass i Ca 14 frågan om

tjänstens återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Dessa

förändringar kräva beträffande delstaten för byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal

ökning av ordinarieposten med 1 900 kronor och av icke-ordinarieposten

med 2 100 kronor.

De här förordade ändringarna i anslagsberäkningen medföra eu minskning

av anslagsposterna till rörligt tillägg med tillhopa 3 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen dels uppföra följande ytterligare tjänster,

nämligen under rubriken Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

2 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 och under rubriken

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal 2 maskinisttjänster

i Ca 15 och 3 maskinisttjänster i Ca 13, dels under rubriken

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal avföra 1 maskinisttjänst

av l:a klass i Ca 14 och 4 tjänster såsom värmeledningsskötare,

tillika reparatör, av l:a klass i Ca 12;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 751 200

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 437 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 140 800

Säger kronor 1 330 300

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Statens bränslelcontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 114 000

2. Eörligt tillägg, förslagsvis............................ 13 500

Säger kronor 127 500

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. ii9 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 56 700

3. Eörligt tillägg, förslagsvis............................ 11 500

Säger kronor 107 200

Summa kronor 1 565 000

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 1 565 000 kronor.

60:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 60, s. 84), vilket för nästa budgetår innebär anslagshöjning med

22 000 kronor — avseende delposten Övriga expenser under rubriken Bygg

nadsstyrelsens verksamhet i allmänhet — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 171100 kronor.

61:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 61, s. 84 och 85), som i fråga om medelsanvisningen inne

bär minskning med 20100 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen

uppföra ytterligare 6 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 474 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 932 800

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis...................................... 616 000

4. Eörligt tillägg, förslagsvis............................ 168 600

Summa kronor 2 192 000

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 192 000 kronor.

62:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 62, s. 85 och 86) och under erinran att samma belopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

45

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 284 000 kronor.

63:o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 63, s. 86 och 87) föreslagit riksdagen att till Bidrag till upprättande

av byggnadsplaner in. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.

Den statliga bidragsverksamheten i fråga om bebyggelseplaneringen omfattar

byggnadsplan, generalplan på landet och regionplan (SFS nr 411/1948).

Byggnadsstyrelsen bär hemställt att anslaget för nästa budgetår uppföres

med oförändrat belopp. Beträffande det för budgetåret 1949/50 anvisade reservationsanslaget

till Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplanei

meddelar styrelsen, att detta anslag dittills icke till någon del tagits i anspråk.

De disponibla medlen, 450 000 kronor, beräknas vara tillräckliga för att tillgodose

behovet intill utgången av nästa budgetår.

1950 års besparingsutredning har ifrågasatt, huruvida icke den med förenämnda

båda anslag avsedda bidragsgivningen kan och bör avvecklas.

Departementschefen har anfört följande.

»Anslaget till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. har tillkommit

som en konsekvens av bestämmelserna i 111 § byggnadslagen, i vilka

förutsatts att sådant bidrag skall kunna utgå. Huruvida den obetydliga belastningen

av anslaget är ett uttryck för att intresset för dessa bidrag skulle vara

ringa, såsom besparingsutredningen ansett, eller beror på andra omständigheter

har jag ännu icke haft tillfälle att närmare undersöka. Äro orsakerna att

hänföra till bristande intresse så torde detta dock knappast gälla statsbidragen

utan fastmera den planläggningsverksamhet, som bidragen äro avsedda befrämja.

Med anledning av besparingsutredningens förslag om avveckling av

denna bidragsgivning vill jag framhålla, att jag i propositionen 1948: 227 såsom

motiv för bidragen till byggnadsplaner anfört, att plankostnaderna för

kommuner med mindre ekonomisk bärkraft kunde bliva i viss mån betungande.

Jag uttalade emellertid samtidigt, att den nya kommunindelningsreformen

torde komma att stärka landskommunernas ekonomiska bärkraft och att en

omprövning av bidragssystemet borde ske sa snart verkningarna av nämnda

reform kunde överblickas. I avbidan härpå anser jag mig icke för närvarande

böra ifrågasätta några ändringar på förevarande område. Däremot vill jag

föreslå, att bidragsanslaget med hänsyn till belastningen minskas till 50 000

kronor.

Vad angår anslaget till Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner

får jag till en början erinra om att Kungl. Maj:t sedan 1948 i

sju fall förordnat om upprättande av regionplan samt i ett fall beviljat

bidrag med 85 000 kronor till kostnaderna för sådan planläggning.

Hittills vunna erfarenheter synas giva vid handen att statsbidrag till region
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6.

planering åtminstone i vissa fall kan vara påkallat för att planläggningsarbetet

skall få en sådan omfattning och inriktning att det blir till avsedd nytta för

de statliga myndigheternas verksamhet. Frågan om avveckling av bidrags

givningen i denna del bör därför tills vidare anstå. Besparingssynpunkterna

böra i stället tillgodoses genom en restriktiv prövning av bidragsansökningarna.

Bidrag till upprättande eller ändring av generalplan utgår endast till lands

kommuner. Från bidrag skola i allmänhet undantagas sådana generalplaner,

vilka icke äro avsedda att fastställas av Kungl. Maj:t eller äro av enkel be

skaffenhet och liten omfattning. Någon framställning om fastställelse av

generalplan har hittills icke inkommit till Kungl. Maj:t. Besparingsutred

ningens förslag om avveckling av denna bidragsform synes böra upptagas till

övervägande i samband med den förut nämnda omprövningen av bidragssystemet

i fråga om byggnadsplaner.

Anslaget till Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner torde

för nästa budgetår böra uppföras med ett formellt belopp av 100 kronor. Om

anvisande av detta belopp gör jag hemställan under nästföljande punkt.»

Utskottet. Mot vad departementschefen anfört och förordat rörande den

statliga b i d rags v erksamhe ten i fråga om bebyggelseplaneringen har utskottet

intet att erinra. Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

64:o) Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 87 och 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av generalplaner

och regionplaner för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservations

anslag av 100 kronor.

65:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnads

företag m. va. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsan

slag av 100 kronor.

Tekniska institut.

66:o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

66, s. 89—92), som innebär minskad medelsanvisning för nästa budgetår med

12 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

47

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. ibudgetåret 1951/52:

Stat.

Avlöningar.

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis— 129 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 193 000

3. Eörligt tillägg, förslagsvis ............ 33 400

Säger kronor 356 000

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.. 270000

2. Eörligt tillägg, förslagsvis ............................ 32 500

Säger kronor 302 500

Säger för avlöningar kronor 658 500

Omkostnader.

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis

...................................................... 106 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning, förslagsvis .................... 100 000

Säger för omkostnader kronor 206 500

Summa kronor 865 000

Särskilda upphördsmedel.

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m........... 433 000

Säger kronor 435 000

Nettoutgift kronor 430 000

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 430 000 kronor, att avräknas mot automobil

skattemedlen.

67:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 67, s. 92 och 93), som innebär anslagsminskning för

nästa budgetår med 2 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1951/52:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 51 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 188 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 28 100

4. Avlöningar till biträdande personal för konsultations
uppdrag

m. va., förslagsvis............................ 170000

Summa kronor 437 800

b) till Statens geoteknislca institut: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 437 800 kronor.

68:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 68, s. 93) och under erinran att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 244 700

kronor.

Statens elektriska inspektion m. m.

69:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 69, s. 94), som innebär minskad medelsanvisning med

1 600 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska inspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis____ 127 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............. 32 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 18 300

Summa kronor 178 700

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 178 700 kronor.

70:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. Statens prisregleringsnämnd

för elektrisk ström. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

70 och 71, s. 94 och 95), som innebära oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande förslagsanslag,

nämligen

a) till Statens elektriska inspektion: Omkostnader 19 300

kronor,

b) till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström 2 000

kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

49

Djurgårdsnämnden.

71:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enligliet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 72, s. 96 och 97), som innebär anslagsminskning med 1500

kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1951/o2:

Avlöningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t..........

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

3. Rörligt tillägg, förslagsvis......................

18 000

74 700

4 600

Summa kronor 97 300

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 97 300 kronor.

72:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 73, s. 97) och under erinran att samma belopp anvisats för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.

Diverse.

73:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 74 och 75,

s. 98) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom förslagsanslag för budgetåret 1951/52

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond 421 000 kronor,

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond 1 341 000 kronor.

74:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 76, s. 98), som innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för av

Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

4 — 783 51 Bihang till riksdagens protokoll 1951. G sand. Nr 6.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6.

75:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

Kungl. Maj:t har (punkt 77, s. 99 och 100) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 25 600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 21 600 000 kronor. Den

postverket för samma budgetår tillkommande ersättningen för befordran av

tjänsteförsändelser beräknas emellertid nu av generalpoststyrelsen till

25 230 000 kronor.

Generalpoststyrelsen bär beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till

24 630 000 kronor.

Departementschefen har ansett anslaget böra ökas med ytterligare 1 000 000

kronor med hänsyn till ett i annat sammanhang framlagt förslag om höjning

av vissa postavgifter.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 25 600 000 kronor.

76:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s.

100), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 150 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

77:o) Understöd åt skärgårdsrederier. Kungl. Maj:t har (punkt 79, s. 101

och 102) föreslagit riksdagen att till Understöd åt skärgårdsrederier för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor.

Under innevarande seglationsperiod förete skärgårdsrederiernas driftsunderskott

en ännu ogynnsammare utveckling än tidigare. Detta sammanhänger

främst därmed att intäkterna av sommartrafiken 1950 minskat i sådan utsträckning,

att något överskott av denna trafik för att täcka underskottet på

vintertrafiken visat sig icke vara att påräkna. Enligt rederiernas nu framlagda

beräkningar skulle subventionsbehovet för seglationsperioden 1950/51 uppgå

till ca 370 000 kronor för vartdera av Marstrands- och Waxholm sbolagen.

Marstrandsbolagets fartyg har per den 1 januari 1951 försålts till ett konsortium,

som avser att bedriva båttrafik i Bohusläns skärgård i samma utsträckning

som det gamla bolaget. Intressenterna i det nya företaget ha förklarat

sig ämna genom inköp av nya snabbgående passagerarbåtar samt genom

ombyggnad och motorisering av vissa av de övertagna ångfartygen söka göra

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

51

trafiken lönsam. Under en övergångsperiod fram till den tidpunkt, då moderniseringen

av tonnaget kan beräknas inverka på trafikresultatet, skulle företaget

emellertid behöva understöd av statsmedel, nämligen för tiden intill

den 1 april 1951 i samma omfattning som beräknats för det gamla rederiet

samt för tiden 1 april 1951—31 mars 1952 med ett på förhand fixerat belopp

av 275 000 kronor.

För Waxholmsbolagets del föreligga ännu icke några omständigheter, som

tyda på att statsunderstödet skulle kunna nedbringas eller helt indragas.

Med hänsyn bl. a. till inträdda eller väntade ökningar av kolpriser och löner

anser Kungl. Maj:t anledning föreligga att vid anslagsberäkningen för nästa

budgetår preliminärt utgå från ett åtminstone oförändrat subventionsbelopp

för detta bolag.

Den överslagskalkyl av subventionsutgifterna för innevarande och nästa

budgetår, som gjorts i propositionen, ger till resultat en sammanlagd utgiftssumma

av 1427 000 kronor. Efter avdrag av det för budgetåret 1950/51

anvisade anslagsbeloppet av 500 000 kronor skulle alltså återstå ett medelsbehov

av i runt tal 900 000 kronor. Ehuru denna beräkning är i hög grad

osäker och kan komma att revideras i den ena eller andra riktningen vid

prövningen av subventionsansökningarna, har Kungl. Maj:t likväl, i avsaknad

av säkrare bedömningsgrunder, ansett att anslaget för budgetåret

1951/52 bör uppföras med detta belopp.

Utskottet, som förutsätter att de ifrågavarande sub v en ti on sb el opp en användas

på ett med hänsyn till skärgårdsbefolkningens intressen ändamålsenligt

sätt, tillstyrker Kungl. Maj ds förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt skär går dsrederier för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kronor.

78:o) Understöd åt inrikes lufttrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 80, s. 102

—109) föreslagit riksdagen att till Understöd åt inrikes lufttrafik för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 370 000 kronor.

Efter därom i propositionen 1950: 175 framlagt förslag anvisade 1950 års

riksdag på riksstaten för budgetåret 1950/51 ett anslag av 360 000 kronor

till understöd åt inrikes lufttrafik under kalenderåret 1950. Detta subventionsbelopp

är beräknat enbart för trafiken på linjen Stockholm—(Norrköping)—Yisby.

Ehuru några anslagsmedel — i motsats till vad som var fallet

för år 1949 — alltså ej anvisades för linjerna Stockholm—Malmö och Stockholm—Sundsvall/Härnösand—Luleå,

medgav emellertid riksdagen på förslag

av Kungl. Maj:t, att kvarstående belopp av det å riksstaten för budgetåret

1949/50 anvisade anslaget fick användas för subventionering av trafiken

under 1950 på sistnämnda båda linjer.

I propositionen 1950:175 uttalades bl. a. att flyglinjerna från Stockholm

till Göteborg och Malmö voro av den karaktär, att flygtrafikens fortsatta

bedrivande borde bedömas uteslutande från kommersiella synpunkter och

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att någon subventionering av denna trafik ej borde förekomma. Vidare framhölls

att det förhållandevis ringa utnyttjandet av Luleålinjen och de höga

subventionskostnaderna för densamma samt den i jämförelse med övriga

inrikeslinjer ogynnsammare utvecklingen av dessa faktorer utgjorde starka

skäl för att nedlägga denna linje.

Med anledning av riksdagsbeslutet i subventionsfrågan beslöt aktiebolaget

Aerotransport (ABA) i mars 1950, att trafiken på Norrlands- och Malmölinjerna

skulle upprätthållas under 1950 endast så länge täckning för de

rörliga kostnaderna kunde erhållas, vilket beräknades kunna ske fram till

den 1 oktober 1950, varefter trafiken på linjerna skulle nedläggas.

I skrivelse den 22 september 1950 har Aktiebolaget Aerotransport anhållit,

att frågan om subventionering av inrikestrafiken måtte omprövas samt att anslag

till understöd åt inrikes lufttrafik på linjerna Stockholm resp. Norrköping—Visby,

Stockholm—Luleå, Stockholm—Sundsvall/Hämösand och

Stockholm—Malmö måtte anvisas med 870 000 kronor för perioden Vio

1950—3% 1951 och med 700 000 kronor för perioden Vio 1951—3% 1952.1

Enligt av bolaget gjorda beräkningar skulle underskottet för inrikestrafik

enbart på Visbylinjen i samma utsträckning som under 1950 uppgå till

högst 360 000 kronor för perioden 1/io 1950—S0/9 1951. Bolaget framhåller

emellertid, att det efter 1950 års riksdagsbeslut i subventionsfrågan och bolagets

beslut med anledning därav att nedlägga trafiken på Malmö- och Norrlandslinjerna

synes ha inträtt väsentligt ändrade förutsättningar, då det gäller

bedömandet av dessa linjers existensberättigande. Den av bolaget från den 15

maj 1950 genomförda tidtabellsomläggningen, innebärande separata linjer på

Luleå och Sundsvall/Härnösand, har medfört ökat antal passagerare samt ökade

frakt- och postmängder särskilt på Luleålinjen. De åtgärder, som vidtagits

av de i Sydsverige och Norrland bildade intresseföreningarna för trafikflygets

bevarande, torde också redan nu i viss män ha bidragit till det

bättre resultatet och kan väntas än mer i fortsättningen komma att verka

till förmån för en gynnsam utveckling.

Med anledning av de nya förhållanden som sålunda inträtt i fråga om

inrikestrafiken har bolaget uppgjort en plan för sådan trafiks bedrivande på

Visby, Malmö och Norrland under perioderna 1/io 1950—so/9 1951 och

Vio 1951—S0/9 1952. Det tilltänkta trafikprogrammet har följande utseende.

Linje

Tidsperiod

Antal dubbelturer

l

Stockholm—Malmö................

Vio-s%

Vio—8%>

—30/o

Vio—14/«

15/4-9/6

“Ve—“Vs

20/s-30/9

Vid—ls/6

13/5—s%

1 varje vardag

1 varje vardag

1 daglig

1 varje vardag, 1 daglig

1 varje vardag, 2 dagliga

3 dagliga

1 varje vardag, 2 dagliga

3 per vecka

1 daglig

Stockholm—Sundsvall..............

Stockholm—Visby ................

Stockholm—Visby ................

Stockholm—Visby ................

Stockholm—Visby ................

Visby—Norrköping................

Visby—Norrköping................

1 Den angivna periodberäkningen sammanhänger med en numera genomförd omläggning

av bolagets räkenskapsår.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

53

Bolaget har också uppgjort en resultatberäkning för ett inrikes program

omfattande samtliga ifrågakommande linjer. Det totala underskottet,

exklusive andel i bolagets administrations- och försäljningskostnader, beräknas

i sådant fall, på sätt framgår av följande uppställning, komma att uppgå

till högst 861 000 kronor. _

Stockholm—

Luleå

Stockholm—

Sundsvall

Stockholm—

Norrköping —

Visby

Stockholm—

Malmö

Totalt

980 000

211000

1 308 000

804 000

3 303 000

Till linjerna hänförbara

kostnader ..........

1 295 000

407 000

1 533 000

929 000

4 164 000

Intäkter ./. till linjerna

hänförbara kostnader

./. 315 000

./. 196 000

./. 225 000

./. 125 000

./. 861000

Yttranden över ABA:s framställning ha avgivits av luftf''artsstyrelsen och

statskontoret, varjämte 1950 års besparingsutredning uttalat sig i ämnet

(s. 105—107).

Departementschefen har anfört följande.

»Sub ventioneringen av den inrikes lufttrafiken är f. n. i princip begränsad

till Visbylinjen. Beslut härom har fattats efter det att statsmakterna haft

tillfälle att taga ställning till vissa av ABA framlagda förslag om subventionering

av ett större trafikprogram omfattande förutom Visbylinjen även Luleålinjen

eller alternativt Luleå- och Malmölinjerna. Subventionsbehovet för det

sistnämnda alternativet beräknades av ABA till ca 1,5 miljon kronor för

år 1950. Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1950:175 framhöll jag,

att understöd av en sådan storleksordning borde övervägas endast under

förutsättning att ett fortsatt bedrivande av inrikestrafiken i den avsedda omfattningen

kunde förväntas snabbt medföra en kraftig sänkning av subventionerna.

Vid förhandlingar mellan bolaget och kommunikationsdepartementet,

varvid bolaget tillfrågats om subventionsbehovet för hela trafikprogrammet

kunde nedbringas till högst 1 miljon kronor 1951 och högst 0,5

miljon kronor 1952, hade bolaget förklarat sig berett att gå ned till 1 miljon

kronor för 1951 men hade ej kunnat lämna några utfästelser för tiden därefter.

Jag ansåg under sådana förhållanden försiktigheten bjuda, att man i

stället sökte successivt bygga upp inrikestrafiken genom att till en början

understödja Visbylinjen och först ■eSdan denna börjat visa ekonomisk bärkraft

upptaga frågan om Norrlandslinjens återupptagande till förnyad prövning.

Jag framhöll emellertid samtidigt, att det vid de förutnämnda förhandlingarna

mellan bolaget och departementet från bolagets sida anförts, att

man icke finge helt utesluta möjligheten, att bolagets bedömning av framtidsutsikterna

för inrikestrafiken kunde föriindras. Bolaget ansåge det vara

tänkbart, att bolaget i sin subventionsansökan för 1951 års trafik kunde

anmäla sådan omvärdering av subventionsbehovet för inrikestrafiken, att den

ifrågasatta sänkningen av subventionerna bleve möjlig att genomföra. Jag

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6.

förklarade inig för egen del beredd att framdeles pröva de förslag i sådan

riktning som eventuellt komme att framläggas av bolaget.

I den nu föreliggande framställningen liar ABA framlagt en ny beräkning

av underskottet på inrikestrafiken för den närmaste tiden. Denna beräkning

innebär i vad avser trafik enbart på Yisbylinjen ett oförändrat subventionsbehov

av 360 000 kronor. Beträffande det större trafikprogrammet, omfattande

såväl Yisbylinjen som Norrlands- och Malmölinjerna, har däremot skett en

omvärdering i gynnsam riktning. Medan bolaget för detta program tidigare

förklarat sig berett att godtaga ett subventionsbelopp av 1 miljon kronor

för 1951 men icke velat göra någon utfästelse för 1952, har bolaget nu minskat

sitt anspråk till 870 000 kronor för perioden Vio 1950— 3% 1951 samt

angivit subventionsbehovet för tiden Vio 1951—:1952 till 700 000 kronor.

Efter förhandlingar mellan bolaget och kommunikationsdepartementet har

bolaget sedermera förklarat sig kunna godtaga en minskning av sistnämnda

belopp till 500 000 kronor. Skillnaden mellan detta och det av bolaget begärda

beloppet har ansetts kunna täckas därigenom att ABA söker ytterligare

rationalisera driften och att de lokala intressena ställa erforderliga garantier

för att inrikesflyget blir utnyttjat i större utsträckning. Därmed har bolagets

subventionsanspråk för det större trafikprogrammet nedbringats till

den nivå, som enligt de i propositionen 1950: 175 angivna riktlinjerna ansetts

utgöra förutsättningen för subventionering av detta program. Bolaget har

med hänsyn härtill ansett sig böra i avvaktan på statsmakternas förnyade

ställningstagande i frågan tills vidare fortsätta att trafikera Norrlands- och

Malmölinjerna.

Malmölinjen förklarades i förenämnda proposition vara av sådan karaktär

att flygtrafikens fortsatta bedrivande borde bedömas uteslutande ur kommersiella

synpunkter och att från statens sida anledning ej förelåge att påkalla

att ABA där upprätthölle särskild inrikestrafik. Anledningen till att

Malmölinjen ändock inbegripits i ABA:s nu föreliggande subventionsansökan

är följande. Uteslutes nämnda linje ur det av bolaget framlagda trafikprogrammet,

beräknas underskottet för perioden Vio 1950—3% 1951 stiga

från 870 000 till 920 000 kronor. Detta innebär att Malmölinjen skulle ge

ett intäktstillskott, som med ca 50 000 kronor överstiger de direkta merkostnaderna

för linjens trafikering i anslutning till de övriga linjerna. Den

närmare förklaringen härtill är bl. a. den, att trafiken på Malmö kan bedrivas

utan någon ökning av antalet flygplan och av vissa till flygplanen

hänförbara kostnader, som ingå i totalkalkylen. Jag anser mig under sådana

förhållanden ej ha något att erinra mot att Malmölinjen, intill dess den

kommer att ingå sasom en del i en internationell linje, upprätthålles som

en inrikeslinje i anslutning till övriga sådana linjer, under förutsättning att

statsverket icke därigenom åsamkas några merkostnader.

Besparingsutredningen har riktat uppmärksamheten på subventioneringen

av Visbylinjen. Utredningen framhåller bl. a., att denna linje i hög grad utnyttjas

för turist- och rekreationsresor och att en sådan trafik ej borde påkalla

understöd från statens sida. Enligt utredningens mening bör veder
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

55

börande trafikföretag självt svära för eventuellt uppkommande underskott

på Yisbjlinjen till dess att den blir självbärande. Med anledning härav vill

jag påpeka, att trafiken under turistsäsongen är självbärande. Under den

övriga delen av året uppkommer emellertid så stora förluster att linjen för

närvarande ej kan betraktas som affärsmässigt motiverad. Det torde vara

för tidigt att redan nu uttala sig om linjen i framtiden kommer att bli

självbärande. Med hänsyn härtill anser jag, att Visbylinjen alltjämt bör

ifrågakomma till understöd.

Med anledning av vad utredningen anfört kan det emellertid ifragasättas

om icke en taxehöjning bör genomföras i syfte att förbättra resultatet av

trafiken. Enligt vad jag inhämtat följer bolaget utvecklingen i taxehänseende

såväl å denna som övriga linjer och är berett att vidtaga de åtgärder som

ur ekonomisk synpunkt kunna visa sig påkallade.

Vid övervägande av de sålunda föreliggande omständigheterna i subventionsfrågan

har jag funnit avgörande skäl tala för att medel ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande till understödjande av inrikes lufttrafik under en begränsad

tid med högst de belopp som förut angivits. Jag förutsätter härvid, att subventionsbehovet

efter utgången av perioden Vio 1951—3% 1952 skall kunna

nedbringas väsentligt under det för nämnda period beräknade beloppet av

500 000 kronor. Denna fråga torde få upptagas till närmare behandling i samband

med budgetarbetet för 1952/53. Skulle det visa sig att det ökade intresse

för användning av inrikeslinjerna, som ådagalagts från allmänhetens sida

under det sistförflutna året, endast varit av övergående natur, böra emellertid

åtgärder vidtagas för att så fort som möjligt avveckla subventioneringen.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t den 22 december

1950 förordnat särskild person att såsom granskningsman fortlöpande följa

utvecklingen av subventionsbehovet.

Jag tillstyrker alltså, att för det nu beräknade understödsbehovet, som

omfattar en tidsperiod av två år, anvisas ett anslag av (870 000 + 500 000)

1 370 000 kronor. Med hänsyn bl. a. till att subventionsperioden endast delvis

sammanfaller med budgetåret bör anslaget få karaktären av reservationsanslag.

»

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Karl Andersson och Gustaf Karlsson (1:180) och den andra inom andra

kammaren av herrar Nilsson i Göteborg och Mårtensson i Uddevalla (II: 259),

har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till understöd åt inrikes

lufttrafik för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 360 000

kronor för flyglinjen Stockholm—Visby.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen II: 259.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1950: 175 framlagda

förslag anvisade 1950 års riksdag till understöd åt inrikes lufttrafik för budgetåret

1950/51 ett anslag av 360 000 kronor, avsett för subventionering under

år 1950 av linjen Stockholm—Visby. Samtidigt medgav emellertid riksdagen

att det belopp, som kunde komma att kvarstå outnyttjat av då löpande bud
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6.

getårs motsvarande anslag, finge övergångsvis tagas i anspråk för subventionering

av övriga inrikeslinjer, vilka därigenom förutsattes kunna upprätthållas

till omkring den 1 oktober 1950.

Med anledning därav beslöt AB Aerotransport-, att trafiken på norrlandsoch

malmölinjerna skulle nedläggas i och med sommarperiodens utgång. Med

hänsyn till den förbättring av trafikförhållandena som inträffade under året

har dock detta beslut ännu icke fullföljts. Härtill har jämväl bidragit, att bolaget

ansett sig böia avvakta resultatet av statsmakternas ställningstagande

till bolagets med skrivelse den 22 september 1950 gjorda framställning, vari

anhållits att subventionsfrågan måtte omprövas samt att anslag till understöd

åt samtliga inrikeslinjer måtte anvisas med 870 000 kronor för räkenskapsåret

den 1 oktober 1950—den 30 september 1951 och med 700 000 kronor för därpå

följande räkenskapsår. Bolaget har sedermera förklarat sig kunna godtaga eu

minskning av sistnämnda belopp till 500 000 kronor.

Enligt departementschefens mening skulle härmed bolagets subventionsanspråk

för det större trafikprogrammet, omfattande såväl visbylinjen som

norrlands- och malmölinjerna, ha nedbringats till den nivå som jämlikt de i

förenämnda proposition angivna riktlinjerna ansetts utgöra förutsättningen

för subventionering av detta program. Departementschefen har därför funnit

avgörande skäl tala för att medel ställas till Kungl. Maj ds förfogande till

understödjande av inrikes lufttrafik under en begränsad -tid med högst de

belopp som förut angivits. Därvid har förutsatts, att subventionsbehovet efter

utgången av perioden den 1 oktober 1951 — den 30 september 1952 -skall kunna

nedbringas väsentligt under det för nämnda period beräknade beloppet av

500 000 kronor.

Gentemot departementschefens ståndpunkt har i de båda likalydande

motionerna I: 180 och II: 259 -gjorts gällande, a-tt anledning icke syntes föreligga

att frångå 1950 års riksdags beslut att subventioneringen av d-en inrikes

lufttrafiken borde avse allenast visbylinjen. Motionärerna ha därför yrkat

att förevarande anslag anvisas med oförändrat belopp -av 360 000 kronor.

Den uppfattning som kommit till uttryck i förenämnda motioner synes

utskottet vara väl motiverad. Utskottet kan sålunda icke finna att några nya

omständigheter tillkommit, som kunde föranleda en principiellt ann-an ståndpunkt

i subventionsfrågan än den 1950 års riksdag intagit. Snarare torde

skälen mot ett utvidgande -av det statliga understödet till att omfatta -samtliga

inrikes flyglinjer ha blivit allt starkare. Härutinnan må särskilt erinras

om den försämring av det -statsfinansiella läget som inträtt. Under hänvisning

härtill bär statskontoret, som dock icke velat motsätta si-g fortsatt subventionering

av vi-sbylinjen, understrukit nödvändigheten av skärpt restriktivi tet

i fråga om nya statsutgifter, medan 1950 års besparingsutredning ansett sig

böra föreslå, att förevarande anslag över huvud taget icke uppföres på riksstaten

för nästa -budgetår. För statens järnvägars vidkommande ha de försämrade

ekonomiska förhållandena medfört att en råd tåglägenheter måst

indragas, vilket för den resande allmänheten onekligen betytt åtskilliga nack
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande nr 6.

delar. Att under sådana omständigheter med skattemedel subventionera den

relativt begränsade trafiken på flyglinjer, vilkas upprätthållande innebär en

direkt konkurrens med statsbaneföretaget, kan enligt utskottets mening icke

vara rimligt.

Beaktas bör även att fjolårets beslut i denna fråga ingalunda, såsom då

från skilda håll befarades, lett till något nedläggande av norrlands- och malmölinjema.

Från bolagsledningens sida har vitsordats, att detta beslut tvärtom

stimulerat såväl bolagsledningen själv som övriga intresserade parter till vidtagandet

av olika åtgärder för att söka bredda trafikunderlaget, vilket också

i icke ringa mån lyckats. Såsom en följd härav bär det ekonomiska utfallet

av trafiken väsentligen förbättrats. Enligt utskottets mening finnes grundad

anledning till antagandet, att ett konsekvent fasthållande vid den ståndpunkt

som statsmakterna intogo föregående år kommer att framtvinga en ytterligare

intensifiering av strävandena att göra dessa linjer ekonomiskt bärkraftiga, varigenom

subventionsbehovet efter hand helt bortfaller. Utskottet vill i detta

sammanhang slutligen framhålla, att kommunikationsproblemen i Danmark och

Norge, där den inrikes lufttrafiken upprätthålles genom statlig subventionering,

äro väsentligen annorlunda än i Sverige, varför en jämförelse med dessa

ländeTS förhållanden icke kan vara sakligt befogad.

Av nu anförda skäl anser isig utskottet böra tillstyrka motionärernas förslag,

att förevarande anslag för nästa budgetår begränsas till ett belopp av

360 000 kronor, att användas för subventionering av flyglinjen Stockholm—

Visby, beträffande vilken speciella omständigheter föreligga. Utskottet anser

vidare, att det sålunda tillstyrkta subventionsbeloppet bör avse allenast ett

trafikår, varför anslaget bör uppföras i riksstaten utan särskild beteckning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:180 och II: 259, till TJnderstöd, åt

inrikes lufttrafik för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

360 000 kronor.

79:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 109 och 110), isom innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

80:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 82, s. 110), som innebär minskad medelsanvisning

för nästa budgetår med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

250 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6.

81:o) Planering av allmänna arbeten. Extra utgifter. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkterna 83 och 84, s. 110) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

a) till Planering av allmänna arbeten 100 kronor,

b) till Extra utgifter 50 000 kronor.

82:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 110 och 111) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 8 200 kronor.

83:o) Viss beredskapsutrustning åt Aktiebolaget Radiotjänst. Beträffande

Kungl. Majrts förevarande förslag (punkt 86, s. 111) bär riksdagen redan

fattat beslut (skrivelse nr 37), varom utskottet velat här

erinra.

Stockholm den 17 april 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gränebo,

Iwar Anderson, Mannerskantz, Leander, Heiding, Gillström, Eric Ericson,

Sundelin, Näsström, Rosenberg, Hesselbom, Lundgren och Söderquist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Rubbestad, Eriksson i

Sandby, Ståhl, Bergstrand, Åkerström, Petterson i Degerfors, Thapper, fröken

Elmén, herrar Andersson i Munkaljungby, Birke och fru Ericsson i Luleå;

dock att herr Nihlfors deltagit i stället för herr Ståhl vid behandlingen av

punkterna 55:o) och 78:o)—83:o).

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

59

Reservationer.

1) vid punkten 33:o) (Statliga farledsarbeten) av herrar Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, Sundelin, Malmborg i Skövde, Ståhl, Bergstrand och fröken

Elmén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:131

och II: 178 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar med »Utskottet vill»

och slutar med »Kungl. Maj:ts förslag», bort ha följande lydelse:

»Såsom i motionerna framhållits har den förberörda utredningen igångsatts

efter ett initiativ från riksdagens sida. Med godkännande av vad utskottet i

sitt utlåtande mr 6 (p. 33) anfört har också. 1950 års riksdag förutsatt, att det

åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnade utredningsuppdraget fullföljdes

i snabbast möjliga takt och att arbetet därmed bedreves på sådant sätt, att

statsmakterna i förekommande fall kunde successivt taga ställning till olika

aktuella delföretag utan att behöva avvakta utredningsresultatet i dess helhet.

Utskottet finner det därför naturligt, om riksdagen — då nu ett sådant delförslag

föreligger i färdigprojekterat skick — konsekvent fullföljer sitt år

1949 tagna initiativ. För ett positivt ställningstagande till motionärernas

yrkande tala enligt utskottets mening jämväl starka sakliga skäl. Såsom i

motionerna närmare utvecklats, skulle sålunda ett utförande av de nu aktuella

arbetena bliva till stort gagn för kusttrafiken i berörda trakter, vilken i hög

grad besväras av bristen på en skyddad inomskärsled. Enligt vad utskottet

under hand erfarit måste den planerade farleden även tillmätas väsentlig betydelse

ur beredskap&synpunkt. Ett förverkligande av ifiågavarande projekt

torde därför få betraktas som ett värdefullt komplement till de åtgärder som

avses skola komma till stånd genom anlitande av det i propositionen nr 121

äskade bidragsanslaget till vissa handelshamnar.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

med bifall till motionerna 1:131 och II: 178, till Statliga farledsarbeten

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

600 000 kronor.»

2) vid punkten 34:o) (Byggande av fiskehamnar) av herrar Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, Sundelin, Söderquist, Malmborg i Skövde, Andersson i

Malmö, Ståhl, Bergstrand och fröken Elmén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka,

att förevarande anslag förstärkes med 500 000 kronor, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 32, som börjar med »Utskottet

finner» och slutar med »års riksdag», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet vill inledningsvis erinra om att det av 1944 års fiskehamnsutredning

framlagda principprogrammet för den fortsatta utbyggnaden av fiskehamnar

hittills endast i begränsad omfattning kunnat genomföras. Delvis sammanhänger

detta med att för ändamålet anvisats mindre än en fjärdedel av

det anslagsbelopp som av utredningen förutsattes för budgetåren 1948/51. Till

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 6.

följd härav har, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen starkt understrukit

i sin petitaskrivelse, en betydande eftersläpning uppstått i fiskehamnsbyggandet.

På sistone har läget i så måtto ytterligare försämrats som de av fiskehamnsutredningen

föreslagna åtgärderna numera i skilda avseenden måste

anses vara otillräckliga för att bereda fiskarebefolkningen fullgoda hamnar.

I fortsättningen torde även få räknas med en icke oväsentlig stegring av kostnaderna

för här ifrågavarande arbeten. Såvitt kan bedömas förslå ej heller

hittills anvisade medel för att fullfölja redan pågående arbeten och långt mindre

för att påbörja nya sådana av större omfattning. Den stagnation i fiskehamnsbyggandet

som sålunda inträtt bär också föranlett överrevisorema för

väg- och v attenby ggnads väsen det att i sin senaste berättelse göra det uttalandet,

att en ökning under kommande budgetår av förevarande anslag vore nödvändig,

om det skulle bliva möjligt att utan eftersättande av en rättvis fördelning

mellan angelägna hamnförbättringar i olika landsdelar kunna på en gång

rationellt bedriva redan påbörjade sådana arbeten och samtidigt utnyttja den

för muddringsarbeten tillgängliga utrustningen. Det må vidare framhållas

att riksdagen vid upprepade tillfällen, senast föregående år, understrukit önskvärdheten

av att fiskehamnsbyggandet bedrives i snabbare takt.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter finner utskottet starka skäl

tala för bifall till det i förenämnda motioner framställda yrkandet. I rådande

ekonomiska läge anser dock utskottet, att den ifrågasatta anslagsförstärkningen

bör begränsas till 500 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen ma, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna 1:182 och II: 270, till Byggande av fiskehamnar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1500 000

kronor.»

3) vid punkten 55:o) (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten) av herr Karl Andersson.

4) vid punkten 78:o) (Understöd åt inrikes lufttrafik)

a) av herrar Gränebo, Heiding, Gillström, Eric Ericson, Sundelin, Näsström,

Söderquist, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Andersson i

Malmö, Bergstrand, fröken Elmén och herr Nihlfors, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och att därför

dels den del i utskottets yttrande på s. 56 och 57, som börjar med »Den

uppfattning» och slutar med »särskild beteckning», bort ha följande lydelse:

»I sitt utlåtande nr 143 till 1950 åré riksdag underströk utskottet bl. a. önskvärdheten

av att till närmare prövning upptoges frågan, huruvida förutsättningar

icke kunde anses föreligga att få till stånd ett system med successiv

reducering av de statliga subventionerna till den inrikes lufttrafiken under viss

tidsperiod. Det är därför med tillfredsställelse utskottet nu kan konstatera,

att det efter förhandlingar mellan Kungl. Maj:t och ledningen för AB Aero
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Statsutskottets utlåtande nr 6.

transport visat sig möjligt att nå fram till ett sådant system. Av den lämnade

redogörelsen framgår vidare, att det för nästa budgetår äskade anslaget avser

att tillgodose subventionsbehovet under två hela trafikår. Utskottet finner

denna anordning ändamålsenlig. Såsom jämväl i nyssnämnda utlåtande framhölls,

måste det nämligen anses vara nödvändigt att till grund för verksamheten,

därest denna skall kunna planläggas och bedrivas på mest rationella

sätt, lägges ett program som omspänner en icke alltför kort tidrymd.

I bolagsledningens förberörda framställning till Kungl. Maj:t har skett en

omvärdering i gynnsam riktning av de ekonomiska utsikterna för inrikestrafiken

under den närmaste tiden. Enligt vad utskottet under hand erfarit har

den faktiska utvecklingen icke endast bekräftat de gjorda antagandena utan

rent av inneburit ett något bättre trafikutfall än vad man på hösten 1950

vågade hoppas på. Den verkliga förlusten på samtliga linjer under tiden den

1 oktober 1950—den 31 mars 1951 understiger sålunda med närmare 56 000

kionor den i subventionsansökan beräknade. Såvitt utskottet kan bedöma

finnes anledning befara, att resultatet av det intresserade arbete som från

olika håll nedlagts för att söka göra inrikeslinjema ekonomiskt mera bärkraftiga

går till spillo, om subventionsbeloppet i enlighet med motionärernas

yrkande n-edsättes till 360 000 kronor. Det förslag som nu framlagts av Kungl.

Maj:t synes däremot vara ägnat att effektivt avhjälpa de aktuella uppbyggnadssvårighetema,

så att inrikestrafiken på längre sikt kan bliva självbärande. Att

begränsa den statliga subventioneringen till visbylinjen torde även vara

mindre lämpligt med hänsyn till att vissa fasta kostnader skulle icke oväsentligt

stiga, om enbart denna linje trafikerades. Då de skandinaviska flygbolagen

numera ingå som delar i ett gemensamt konsortium och såväl Danmark

som Norge med statsmedel understödja sina inrikeslinjer, finner utskottet det

jämväl vara naturligt, att vårt eget land ekonomiskt bidrager till upprätthållandet

av den inhemska lufttrafiken i full omfattning.

Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:180 och II: 259, till Understöd åt inrikes

lufttrafik för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 1 370 000 kronor.»

b) av herr Lundgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 und s. 1 i texten