Utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till stat för försvarets fastighets fond för hud g et året 1951j52 m. m.
1951-04-06 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1951:61, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till stat för försvarets fastighets fond för hud g et året 1951j52 m. m.
Dokumentets text
Nr 61—65.
Statsutskottets utlåtande nr 61.
1
Nr 61.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med
förslag till stat för försvarets fastighets fond för
hud g et året 1951j52 m. m.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkterna
57, 97, 123 och 169) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna följande förslagsanslag,
nämligen
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond ......................................................... kronor 21 000 000
Marinens delfond ......................................................... » 8 000 000
Flygvapnets delfond ................................................... » 14 000 000
Befästningars delfond ................................................ » 10 000 000
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 88, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 16 februari
1951, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen i berörda
statsrådsprotokoll förordade grunder för avskrivning dels av fastigheter, som
tidigare redovisats å försvarets bostadsanskaffningsfond, dels ock av anläggningar
hänförliga till befästningars delfond, dels godkänna vid nämnda statsrådsprotokoll
såsom bilaga fogat förslag till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1951/52, dels ock för budgetåret 1951/52 under fjärde huvudtiteln
anvisa följande förslagsanslag, nämligen
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond .....................................
Marinens delfond ..................................
Flygvapnets delfond ...............................
Befästningars delfond ...............................
kronor 20 707 000
» 7 587 000
» 14 072 000
» 10 625 000
Beträffande frågan om avskrivningsregler för vissa delar av försvarets
fastighetsfond må framhållas följande.
I samband med statsmakternas beslut år 1944 om inrättande av försvarets
bostadsanskaffningsfond lämnades frågan, i vilken omfattning i fonden gjorda
investeringar skulle avskrivas, öppen.
Med skrivelse den 6 oktober 1950 har fortifilcationsförvaltningen, efter samråd
med riksräkenskapsverket, inkommit med förslag till avskrivningsregler.
Förvaltningen har inledningsvis anfört, att de å bostadsanskaffningsfonden
•iso ni Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 61—65.
2
Statsutskottets utlåtande nr 61.
redovisade tillgångarna per den 30 juni 1950 överförts till arméns, marinens
och flygvapnets delfonder av försvarets fastiglietsfond. Därvid hade å arméns
delfond bokförts sammanlagt omkring 6 miljoner kronor, å marinens delfond
sammanlagt omkring 1,7 miljon kronor och å flygvapnets delfond sammanlagt
omkring 2,8 miljoner kronor. Det sålunda överförda fastighetsbeståndet
redovisades såsom i sin helhet oavskrivet.
Beträffande frågan om försäljning av bostadsbeståndet har fortifikationsförvaltningen
anfört, att av hela det till försvarsgrensdelfonderna överförda
antalet bostadsfastigheter enligt hittills verkställd utredning blott cirka en
tredjedel syntes vara möjlig att försälja och att för genomförande av dessa
försäljningar en avsevärd tid syntes komma att erfordras. Återstoden av
fastigheterna komme att kvarstanna i kronans ägo. Därest en relativt snabb
försäljning av hela fastighetsbeståndet kunnat tänkas äga rum, hade enligt
fortifikationsförvaltningens uppfattning några särskilda avskrivningsregler
för beståndet knappast behövt fastställas, utan eventuella förluster hade
kunnat täckas vid försäljningstidpunkten i stället för genom successivt gjorda
avskrivningar. Då emellertid de försäljningar som syntes vara möjliga att
åvägabringa komme att genomföras strövis under åtskilliga år framåt och
huvuddelen av fastighetsbeståndet icke syntes vara till rimliga priser försäljningsbar,
borde, därest icke avvikelse skulle göras från de allmänna
principerna för redovisningen i försvarets fastighetsfond, avskrivningsregler
fastställas och avskrivningarna snarast möjligt påbörjas. Enligt fortifikationsförvaltningen
syntes därför avskrivningsreglerna kunna fastställas utan
att ställning toges till grunderna för försäljning av fastigheterna.
Yad angår frågan om grunderna för avskrivning av det tidigare å bostadsanskaffningsfonden
redovisade fastighetsbeståndet hav fortifikationsförvaltningen
framlagt förslag, enligt vilket beträffande detta fastighetsbestånd
skulle gälla samma avskrivningsregler som beträffande försvarets fastigheter
i övrigt. I försvarets fastighetsfond finnas nämligen redovisade —- utöver
det från bostadsanskaffningsfonden överförda beståndet — andra bostadsfastigheter
(tjänstebostäder och uthyrningsfastigheter) med ett sammanlagt
värde av i runt tal 60 miljoner kronor. Dessa bostadsfastigheter, beträffande
vilka — i den mån de icke äro helt avskrivna •— det vanliga för försvarets
fastighetsbestånd använda avskrivningssättet tillämpas, äro av ungefärligen
samma tekniska utförande som bostadsanskaffningsfondens fastigheter och
komma att ha samma livslängd som dessa och draga ungefär samma underhållskostnader.
Då nu samtliga fastigheter redovisas å samma fastighetsfond
och förvaltas av fortifikationsförvaltningen, synes enligt förvaltningen någon
reell grund för ett fastställande av olika avskrivningsregler för fastigheterna
icke förefinnas. Ämbetsverket föreslår sålunda, att beträffande de från försvarets
bostadsanskaffningsfond till försvarets fastighetsfond överförda fastigheterna
skola tillämpas samma avskrivningsregler som för fastighetsfonden
i övrigt.
Departementschefen har funnit de skäl som anförts till stöd för detta
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 61.
O
O
förslag övertygande, och därför förordat, att å de fastigheter, som tidigare
redovisats å försvarets bostadsanskaffningsfond, skola per den 30 juni 1951
verkställas dels 50-procentiga grundavskrivningar och dels lV-s-procentiga
årsavskrivningar från och med andra budgetåret efter respektive byggnaders
färdigställande, retroaktivt till och med budgetåret 1950/51 och därefter årsvis
i vanlig ordning under staten för försvarets fastighetsfond. Yidare borde
medel anvisas för grundavskrivning, efter 50 %, av byggnader, som uppfördes
med anlitande av förefintliga reservationer å investeringsanslag anvisade å
bostadsanskaffningsfonden. De sammanlagda kostnaderna för här avsedda
grundavskrivningar och retroaktiva årsavskrivningar ha av fortifikationsförvaltningen
beräknats till 6 698 752 kronor 76 öre, vilket belopp i enlighet med
förslaget synts böra bestridas från fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Nyinvesteringar i försvarets fastighetsfond avskrivas för närvarande schablonmässigt
med 50 % i grundavskrivning och därefter genom årsavskrivningar
enligt tidigare berörda regler. Kostnader för markförvärv underkastas
dock icke någon avskrivning.
I fråga om avskrivningsreglerna för befästningars delfond har fortifikationsförvaltningen
i samråd med riksräkenskapsverket inkommit med förslag
i ämnet. Enligt förslaget skola gälla samma avskrivningsregler som tilllämpas
för försvarets fastighetsfond i övrigt såvitt avser dels anläggningar,
som till redovisning å befästningars delfond överförts från övriga delfonder,
dels ock anläggningar vilka uppförts eller koinma att uppföras med anlitande
av investeringsanslag som redan anvisats, vare sig dessa anslag ursprungligen
redovisats under befästningsdelfonden eller upptagits irnder någon av
de övriga delfonderna. De anläggningar åter, som komma att utföras med
anlitande av investeringsanslag, som framdeles anvisas å befästningars delfond,
föreslås skola omedelbart i sin helhet avskrivas.
För egen del har departementschefen framhållit, att han anser vissa skäl
tala för en differentiering i avskrivningsavseende av fastighetsbeståndet å
befästningars delfond. Till anläggningar, för vilka skulle gälla de för fastighetsfonden
i övrigt gällande avskrivningsreglerna, borde därvid hänföras,
förutom de av fortifikationsförvaltningen berörda drivmedelsanläggningarna.
exempelvis berghangarer och vissa andra förrådsanläggningar. Då det emellertid
vore svårt att finna någon allmängiltig regel för en dylik differentiering,
har departementschefen ansett sig icke böra motsätta sig myndigheternas
förslag.
Angående grunderna för beräkningen av medelsbehovet för reparation
och underhåll av försvarets byggnadsbestånd må framhållas, att detta
byggnadsbestånd uppdelas i tre grupper beroende på fastighetens ålder. Medelsbehovet
för reparationer och underhåll beräknas till viss procent av den
faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet omräknad till 1935
års prisnivå. Denna underhållsprocent, omräknad till 1950 års prisnivå med
hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex (188), utgör i första
4
Statsutskottets utlåtande nr 61.
gruppen 2,0 7 % för arméns och flygvapnets delfonder och 2,8 2 % för marinens
delfond samt i andra och tredje grupperna 1,5 % respektive 0,7 5 % för samtliga
delfonder utom beträffande flygfält och befästningar, för vilka gälla särskilda
bestämmelser.
I fråga om arméns delfond föreslår departementschefen med hänsyn till
önskvärdheten av att utreda möjligheterna att genom skilda åtgärder öka
Hovdalafältets användbarhet såsom pansarövningsfält, att delposten till
iståndsättning av jordbruksfastigheter ökas med 25 000 kronor.
Vidkommande befästningars delfond må erinras, att enligt propositionen
nr 157 till 1948 års riksdag skall beräkningen av underhållskostnaderna
för befästningar och bergrum ske i relation till anläggningsvärdet, varvid
för såväl befästningar som bergrum skall tillämpas eu gemensam underhållskvot
beräknad till 0,5 % av anläggningsvärdet den 1 juli 1946. En eventuell
jämkning av procentsatsen förutsattes dock kunna upptagas till prövning,
sedan närmare erfarenhet av behovet av underhållsmedel erhållits.
Med hänsyn till att de underhå 11 smede 1, som ställts till förfogande för
föregående och innevarande budgetår, visat sig otillräckliga, har fortifikationsförvaltningen
föreslagit, att underhållskvoten skall bestämmas till 0,6 %
vid 1946 års prisnivå, vilken procentsats omräknad till 1950 års prisnivå med
hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex giver en underhållskvot
av 0,7 %. Enligt denna beräkningsgrund har fortifikationsförvaltningen
upptagit de procentberäknade underhållsmedlen för befästningar och bergrum
till 4 430 000 kronor. Då numera enligt departementschefens mening
övervägande skäl tala för en höjning av underhållskvoten, har departementschefen
anslutit sig till ämbetsverkets förslag i denna del. Emellertid har
denna procentsats synts böra gälla även för hamnanläggningar.
Under de skilda delposterna ha medel för nästa budgetår beräknats för åtgärder
till förekommande av olycksfall vid arbete på tak samt för åtgärder
erforderliga i anledning av arbetarskyddslagen. Även för skogsbrandsläckningsmateriel
m. m. ha medel upptagits.
Beträffande beräkningen i övrigt av reparations- och underhållskostnaderna
för de olika delfonderna hänvisas till s. 8—27 i propositionen.
För avsättning till värdeminskningskonto bär upptagits ett sammanlagt
belopp av 8 957 000 kronor (nu 8 080 000 kronor).
Anslagsposterna till hyres- och arrendeutgifter in. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden ha uppskattats till sammanlagt
2 724 000 kronor (nu 2 327 000 kronor).
Under titeln Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler redovisas
de belopp, som över budgeten tillföras respektive fonder. Ersättningsbeloppen
bestämmas i princip så, att en förräntning efter 4 % erhålles å det
vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade statskapitalet, att i
form av överskott tillföras riksstatens inkomstsida. Ersättningarna i fråga
ha för nästkommande budgetår beräknats för arméns delfond till 20 707 000
kronor, för marinens delfond till 7 587 000 kronor, för flygvapnets
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 61.
o
delfond till 14 072 000 kronor och för befästningars delfond till
10 625 000 kronor eller tillhopa 52 991 000 kronor. De i riksstaten under
fjärde huvudtiteln beräknade anslagen böra å riksstaten slutligt uppföras i
överensstämmelse härmed.
Inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och
markområden ha för nästa budgetår beräknats till 3 451000 kronor (nu
3 406 000 kronor). För inkomster av övnings- och skjutfält har räknats med
ett belopp av 1 371 000 kronor (nu 1355 000 kronor). Diverse inkomster ha
upptagits till 837 000 kronor (nu 874 000 kronor).
Det överskott, som skall tillföras riksstadens driftbudget, beräknas liksom
hittills varit fallet till 4 % av det vid respektive budgetårs början i fonden
ingående kapitalet.
Utskottet. Såsom i propositionen erinrats har försvarets bostadsanskaffningsfond
enligt beslut av förlidet års riksdag avvecklats från och med budgetåret
1950/51. Därvid lämnades frågan, i vilken omfattning i fonden gjorda
investeringar skulle avskrivas, öppen. Fortifikationsförvaltningen bär nu
framlagt förslag till avskrivningsregler för det å nämnda fond redovisade
fastighetsbeståndet. Förslaget innebär, att för ifrågavarande fastigheter skola
tillämpas samma avskrivningsgrunder som beträffande försvarets fastigheter
i övrigt. Till stöd härför har anförts bland annat,, att i försvarets fastighetsfond
finnas redovisade — utöver det från bostadsanskaffningsfonden överförda
beståndet — andra bostadsfastigheter. Dessa fastigheter, beträffande
vilka det vanliga för försvarets fastighetsbestånd använda avskrivningssättet
tillämpas, äro av ungefärligen samma tekniska utförande som bostadsanskaffningsfondens
fastigheter och komma att ha samma livslängd som dessa och
draga ungefär samma underhållskostnader. Någon reell grund för ett fastställande
av olika avskrivningsregler för fastigheter, som redovisas å försvarets
fastighetsfond, har ansetts icke förefinnas. Utskottet finner bärande skäl tala
för förslaget i fråga och tillstyrker liksom departementschefen detsamma.
Fortifikationsförvaltningen har även framlagt förslag till avskrivningsregler
för befästningars delfond. Enligt förslaget skola samma avskrivningsregler
gälla, som tillämpas för försvarets fastighetsfond i övrigt såvitt avser
dels anläggningar, som till redovisning å befästningars delfond överförts från
övriga delfonder, dels ock anläggningar, vilka uppförts eller komma att uppföras
med anlitande av investeringsanslag som redan anvisats, vare sig dessa
anslag ursprungligen redovisats under befästningsdelfonden eller upptagits
under någon av de övriga delfonderna. De anläggningar åter, som komma
att utföras med anlitande av investeringsanslag, som framdeles anvisas å befästningars
delfond, föreslås skola omedelbart i sin helhet avskrivas. Departementschefen,
som varit inne på tanken på en differentiering i avskrivningshänseende
av fastighetsbeståndet, har dock icke velat motsätta sig förslaget
i fråga, vilket jämväl enligt utskottets mening bör kunna godtagas.
Den verkställda beräkningen av reparations- och underhållskostnaderna
bär — bortsett från föreslagen mindre jämkning av den för befästningar och
6
Statsutskottets utlåtande nr 61.
bergrum samt hamnanläggningar tillämpade procentsatsen för bestämmande
av underliållskvoten, vilken jämkning synes till fyllest motiverad — skett i
huvudsaklig överensstämmelse med de för innevarande budgetår följda principerna.
De på grundval härav uppgjorda kalkylerna ha icke givit utskottet
anledning till erinran. Vid sin granskning av den gjorda beräkningen i övrigt
av den av Kungl. Maj:t föreslagna staten för försvarets fastighetsfond har
utskottet icke heller funnit något härvidlag vara att erinra. Utskottet tillstyrker
alltså det framlagda statförslaget, varav följer att ersättningsanslagen under
vederbörliga delfonder böra uppföras med av Kungl. Maj:t äskade belopp.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den IG februari 1951 förordade grunder för
avskrivning dels av fastigheter, som tidigare redovisats å försvarets
bostadsanskaffningsfond, dels ock av anläggningar hänförliga
till befästningars delfond;
b) godkänna vid berörda statsrådsprotokoll såsom bilaga fogat
förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret
1951/52;
c) till Ersättning till försvarets fastighetsfond för budgetåret
1951/52 under fjärde huvudtiteln anvisa följande förslagsanslag,
nämligen under
Arméns delfond ....................................... kronor 20 707 000
Marinens delfond .................................... » 7 587 000
Flygvapnets delfond ................................. » 14 072 000
Befästningars delfond .............................. » 10 625 000
Stockholm den 6 april 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gränebo,
Iwar Anderson, Mannerskantz, Ohlon, Leander, fröken Andersson, herrar
Sundelin, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Einar Persson, Ivar Persson,
fru Lindström och herr Birger Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Svensson i Ljungskile, Lindholm,
Rubbestad, Eriksson i Sandby, Ståhl, Åkerström, Petterson i Degerfors,
Jansson i Kalix, Birke och fru Ericsson i Luleå.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 194 a1 i texten