Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning i syfte att möjliggöra provning av återkrav av belopp, erhållet såsom ekonomiskt bistånd från utlandsmyndighet.

1951-04-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:64, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning i syfte att möjliggöra provning av återkrav av belopp, erhållet såsom ekonomiskt bistånd från utlandsmyndighet.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 64.

Sr 64.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning

i syfte att möjliggöra provning av återkrav av belopp,

erhållet såsom ekonomiskt bistånd från utlandsmyndighet.

(l:a avd.)

I två iikalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Uhlén och Bergman (I: 117) och den andra inom andra kammaren av herr

Svensson i Göteborg m. fl. (II: 205), har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla att skyndsam utredning verkställes angående

införandet av bestämmelser, vilka möjliggöra prövning av återkrav av belopp,

erhållet såsom ekonomiskt bistånd från utlandsmyndighet, enligt de jämlikt

lagen om fattigvård gällande grunderna för prövning av återkrav av fattigvård

samt att förslag i ärendet måtte framläggas för nästkommande års

riksdag.

Av motionen II: 205 inhämtas bl. a. följande.

En svensk medborgare, som av en eller annan orsak råkar i nödläge under

tillfälligt uppehåll utomlands, saknar möjlighet att erhålla hjälp enligt lagen

om fattigvård. Däremot kan den i utlandet nödställde hänvända sig till

svensk beskickning eller konsulat för att erhålla s. k. ekonomiskt bistånd.

Bestämmelser härom finnas i förordningen den 3 februari 1928 angående

beskickningar och konsulat. Enligt denna förordning lämnas ekonomiskt

bistånd i form av försträckning. Den, som erhåller biståndet, har att avgiva

skriftlig förklaring om anledningen till sin nödställda belägenhet samt förbindelse

om återbetalning, genom vilken den nödställde medgiver, att ersättning

för det mottagna beloppet utan hans vidare hörande må utgå av intjänta

avlöningsmedel eller andra hans tillgångar.

Enligt uppgifter, erhållna från utrikesdepartementets arvs- och ersättningsbyrå,

utgåvos under tiden den 1 april 1943—den 31 december 1950

4 037 000 kronor såsom ekonomiskt -bistånd. Vid ingången av år 1951 finnas

utestående fordringar för ekonomiskt bistånd, uppkomna under förenämnda

tid, till att sammanlagt belopp av 1 573 000 kronor, varav 1 061 000 kronor

hänföra sig till sjömän och 512 000 kronor till andra svenska medborgare.

Härav framgår, att utrikesdepartementets indrivningsförsök bli i ett avsevärt

antal fall resultatlösa. Till någon del beror detta på att biståndens mottagare

icke kunna anträffas; i det stora flertalet fall torde orsaken emellertid

vara, att förmåga att ersätta det mottagna biståndet saknas. Vid avgörandena

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 64.

17

angående indrivningsåtgärderna torde väl vissa humanitära skäl göra sig gällande,

men möjligheterna att taga hänsyn till ömmande omständigheter begränsas

snävt av det förhållandet att ekonomiskt bistånd enligt nu gällande

författningar icke kan jämställas med exempelvis fattigvård, vartill biståndet

i själva verket är ett slags motsvarighet för fall av nöd i utlandet. Fordringarna

för ekonomiskt bistånd måste i stället -— till följd av bristen på

särskilda, med hänsyn till biståndets karaktär utformade regler — utsökas

enligt samma regler som varje annan statens fordian, och, därest de icke

kunna indrivas, gälla för dem endast de generellt givna reglerna för avskrivning

av statens fordringar.

För sjömännens vidkommande får kravet på ett praktiskt likställande av

bistånd och fattigvård en särskild tyngd genom den omständigheten, att de

under sitt arbete i utrikessjöfarten erlägga skatt enligt samma grunder som

arbetstagare i Sverige och att deras vistelse i utlandet sammanhänger med

arbetet; de böra därför också vid behov kunna erhålla samhällets hjälp på

samma sätt som vid vistelse i hemlandet. Beträffande utlandssvenskarna kan

väl detta skäl icke anföras, men skälig hänsyn till de för Sverige betydelsefulla

insatser, som utföras av svenska medborgare i främmande länder, torde

utgöra tillräckligt motiv. Även i fråga om övriga kategorier, som kunna vara

representerade bland biståndsfallen, synes det vara rimligt, att samkällshjälp,

lämnad i utlandet, behandlas enligt samma normer som den i Sverige

lämnade samhällshjälpen.

Enligt motionärernas mening bör frågan om efterskänkande av ekonomiskt

bistånd behandlas såsom ett sociallagstiftningsproblem.

Utskottet vill erinra, att det i motionerna väckta förslaget berörts av 1946

års sjömanskommitté. Den delegation, som inom kommittén utarbetade betänkandet

angående sjöfolkets arbetslöshet i utländsk hamn, uttalade, att

delegationen icke ansett det ankomma på sig att upptaga till granskning

gällande bestämmelser för ekonomiskt bistånd. Delegationen ville likväl

framhålla, att under utredningsarbetet gjorda erfarenheter starkt talade för

att utrikesdepartementet genom vederbörlig författningsändring lämnades

möjlighet att helt eller delvis avskriva belopp, lämnade såsom ekonomiskt

bistånd. Det syntes icke förenligt med grunderna för svensk sociallagstiftning,

att sådant bistånd återkrävdes i de fall, då mottagarna vid biståndets

erhållande varit i oförvållad nödsituation och deras ekonomiska förhållanden

vid företagen undersökning befunnes vara sådana att återbetalning i fattigvårdsfall

icke skulle krävas.

Med hänsyn till vad nämnda delegation sålunda anfört och då enligt utskottets

mening i motionerna skäl onekligen anförts för att den föreliggande

frågan —• avseende icke endast sjömän, som förberörda uttalande närmast

gällde, utan även andra i utlandet nödställda svenskar — närmare undersökes,

vill utskottet tillstyrka att en utredning i ämnet kommer till stånd. Det synes

utskottet icke behövligt att för ändamålet tillsätta en särskild kommitté utan

2—660 6i Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 61 — 65.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 64.

bör, såsom även motionärerna tänkt sig, utredningsuppdraget kunna överlämnas

till sjömanskommittén, som enligt vad av det föregående framgår

sysslat med hithörande spörsmål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till motionerna 1:117 och II: 205

i skrivelse till Kungl Maj:t anhålla att skyndsam utredning

måtte verkställas angående införandet av bestämmelser, vilka

möjliggöra prövning av återkrav av belopp, erhållet såsom ekonomiskt

bistånd från utlandsmyndighet, enligt de jämlikt lagen

om fattigvården gällande grunderna för prövning av återkrav av

fattigvård samt att förslag i ärendet måtte framläggas för nästkommande

års riksdag.

Stockholm den 6 april 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 61.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:113 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om utredning i syfte att möjliggöra prövning av återkrav av belopp, erhållet såsom ekonomiskt bistånd frå a1 i texten