Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928
1951-04-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1951:67, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 67.
1
Nr 67.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändring i taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379) m. m., såvitt propositionen
angår dels personalförteckning och avlöningsstat
för riksskattenämnden, dels ock anslag under
sjunde huvudtiteln, jämte i ämnet väckt motion.
(5:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under sjunde huvudtiteln, punkten
44, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1951/52 beräkna dels till Riksskattenämnden: Avlöningar ett
förslagsanslag av 80 500 kronor, dels ock till Riksskattenämnden: Omkostnader
ett förslagsanslag av 30 200 kronor.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 64, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 9 februari
1951, föreslagit riksdagen att
1) antaga vid propositionen fogade förslag till förordning om ändring i
taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379), förordning om rätt
att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor samt lag
angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar;
2) bemyndiga Kungl. Maj :t att för riksskattenämnden fastställa följande
personalförteckning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Personalförteckning.
Tjänsteman å ordinarie stat.
1 byråchef .................................................. Cr 10;
3) godkänna följande avlöningsstat för riksskattenämnden, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .............. 17 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
förslagsvis .................................. 21 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.................. 38 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 4 100
Summa kronor 81 000;
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 67.
2
Statsutskottets utlåtande nr 67.
4) å riksstaten för budgetåret 1951/52 under sjunde huvudtiteln anvisa
till Riksskattenämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av 81 000 kronor och
till Riksskattenämnden: Omkostnader ett förslagsanslag av 29 700 kronor.
Propositionen har hänvisats till statsutskottet såvitt angår dels personalförteckningen
och avlöningsstaten för riksskattenämnden, dels ock anslagen
under sjunde huvudtiteln, till konstitutionsutskottet beträffande förberörda
lagförslag samt i övrigt till bevillningsutskottet.
I detta sammanhang har utskottet förehaft en i anledning av propositionen
inom första kammaren av herrar Emil Petersson och Nordenson väckt
motion (I: 342), vari hemställts, att riksdagen måtte vidtaga sådan höjning
av det av Kungl. Maj:t i riksstaten för budgetåret 1951/52 begärda förslagsanslaget
till Riksskattenämnden: Avlöningar, som föranledes av bifall
till motionen I: 341.
Motiveringen för ifrågavarande förslag framgår av motionen I: 341, till
vilken utskottet får hänvisa.
I propositionen föreslås att ett centralt administrativt organ benämnt
riksskattenämnden inrättas från och med den 1 juli 1951. Riksskattenämnden
skall verka för likformighet vid taxeringen genom att utfärda allmänna
anvisningar till taxeringsmyndigheterna i beskattningsfrågor, där en oenhetlig
tillämpning av skattebestänmielserna de lokala taxeringsområdena
emellan förmärkts eller där eljest behov finnes föreligga av att klargöra
bestämmelsernas innebörd såsom t. ex. när ny lagstiftning skall börja tilllämpas.
Nämnden skall vidare tillhandagå landskamrerare och taxeringsintendenter
med uttalanden i taxeringsfrågor, föra register över betydelsefulla
rättsfall samt sammanställa och tillhandahålla annat material av betydelse
för taxeringsarbetet. Genom besök hos olika taxeringsmyndigheter
och beskattningsnämnder skall riksskattenämnden ha möjlighet att hålla
sig underrättad om hur taxeringsarbetet bedrives. De av länsprövningsnämnderna
meddelade länsanvisningarna för taxeringen skola genom riksskattenämndens
medverkan bringas i inbördes bättre överensstämmelse,
varjämte riksskattenämnden skall ägna uppmärksamhet åt att dessa anvisningar
lämna vägledning i önskvärd omfattning. Även med de anvisningar,
som taxeringsintendenten tillställer taxeringsnämnderna, skall riksskattenämnden
taga befattning. På området för såväl årlig taxering som fastighetstaxering
skall riksskattenämnden i viss utsträckning övertaga uppgifter,
som tidigare handlagts inom finansdepartementet eller eljest centralt.
Särskild uppmärksamhet skall nämnden ägna taxeringskontrollen.
Riksskattenämnden föreslås skola bestå av ordförande jämte sex ledamöter
av vilka, förutom ordföranden, tre skola vara lagfarna eller ha avlagt
examen vid handelshögskola, medan återstående tre skola utses på sådant
sätt, att erfarenheter från olika förvärvsgrenar bliva representerade
Statsutskottets utlåtande nr 67.
3
inom nämnden. För att möjliggöra en allsidig representation av olika förvärvsgrenar
föreslås vidare, att för sistnämnda tre ledamöter skola utses
sammanlagt sex suppleanter, vilka kunna kallas att närvara även när förfall
för ordinarie ledamot ej föreligger.
Uppdraget såsom ordförande föreslås anordnat såsom en deltidssyssla.
Å nämndens kansli skola finnas anställda, bland annat, en byråchef med
juridisk och skatteteknisk utbildning och en bokföringssakkunnig. Nämnden
skall även ha möjlighet att för särskilda uppgifter tillkalla sakkunniga
och extra arbetskraft.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 november 1947 har dåvarande
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, tillkallat särskilda
sakkunniga — nämligen regeringsrådet F. A. I. Lundevall, tillika
ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, stationsmästaren
H. R. Anderberg, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren
C. A. D. Jonsson, f. d. kammarrättsrådet E. D. Sivert och landskamreraren
A. G. A. Wigert — med uppdrag att utreda frågan om inrättandet av ett
centralt administrativt organ med uppgift att verka för likformighet vid
taxeringen samt frågan om meddelande av förhandsbesked i taxeringsärenden.
De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1947 års taxeringssakkunniga,
ha den 8 december 1949 avgivit betänkande med förslag om inrättande
av en riksskattenämnd m. m. (SOU 1949:62). Över betänkandet ha
efter remiss yttranden avgivits av ett antal myndigheter och organisationer
m. fl.
På grundval av betänkandet och de däröver avgivna yttrandena framlägges
i förevarande proposition förslag om inrättande av en riksskattenämnd.
Beträffande de uppgifter, som skola ankomma på nämnden samt
nämndens sammansättning, får utskottet hänvisa till propositionen.
I det följande upptager utskottet propositionen i vad rör personalförteckning
och avlöningsstat för riksskattenämnden samt anslag till nämnden.
De sakkunnigas förslag innebär, att riksskattenämndens ordförande skulle
vara heltidsanställd och avlönas enligt samma grunder som gälla eller komma
att gälla för ordföranden i arbetsdomstolen, att kanslichefen skulle placeras
i lönegrad Ce 32 med avlöningsförstärkning å 1 500 kronor för år samt
att en bokföringskonsulent skulle dellidsanställas och erhålla ersättning för
mistade avlöningsförmåner jämte ett särskilt arvode å 1 500 kronor för år.
Lönekostnaderna beräknades av de sakkunniga sålunda:
Lön
Arvode
12 *
förhöjning
Ordförande........
........................ 25 500
—
1 728
Kanslichef Ce 32 . .
........................ 15 024
1 500
1 728
Bokföringskonsulent
(halv lön enligt 28 löne-
graden) .........
........................ 6 300
1 500
756
4
Statsutskottets utlåtande nr 67.
Lön
Arvode
12 *
förhöjning
Kansliskrivare Ca 15............
........... 6 600
•—
792
Expeditionsvakt Ca 9 ...........
........... 4 992
—
600
58 416
3 000
5 604
Summa kronor 67 020
Storleken av de medel, som erfordrades för ersättning till tillfälliga befattningshavare
och annat tillfälligt arbetsbiträde, uppskattades av de sakkunniga
till 15 000 kronor. Ersättningen till nämndens ledamöter beräknades
till 18 000 kronor och kostnaden för ersättning till sakkunniga till
3 000 kronor.
Sammanlagda årskostnaden å riksskattenämndens avlöningsanslag uträk
-
nades till 103 020 kronor på sätt framgår av följande uppställning.
Lönekostnader ............................................. 67 020
Tillfälliga befattningshavare och annat tillfälligt arbetsbiträde .... 15 000
Nämndens ledamöter........................................ 18 000
Sakkunniga ................... 3 000
Summa kronor 103 020
Omkostnaderna beräknades av de sakkunniga på följande sätt:
1. Sjukvård m. m............................................ 200
2. Reseersättningar .......................................... 2 500
3. Expenser ................................................ 8 000
Summa kronor 10 700
Slutligen beräknades — med utgångspunkt från att för nämndens verksamhet
krävdes tillgång till sex ämbetsrum jämte vaktrum, bibliotek och
arkivrum — beloppet av vissa engångskostnader för riksskattenämndens
inrättande till 25 000 kronor enligt följande.
1. Möbler och dylikt ........................................ 18 000
2. Skrivmaskiner jämte andra kontorsinventarier .............. 2 000
3. Litteratur ............................................... 5 000
Summa kronor 25 000
I remissyttrandena över de sakkunnigas förslag har i förevarande hänseende
anförts i huvudsak följande.
Statskontoret: Kanslichefsbefattningen borde placeras i 33 lönegraden och
avlöningsförstärkning borde icke utgå. De arbetsuppgifter, som skulle ankomma
på registratorn och kassören, syntes icke motivera högre lönegradsplacering
än som kontorist i lönegrad Ca 13.
Statens lönenåmnd: Den av de sakkunniga föreslagna kanslichefstjänsten
borde med utgångspunkt från gällande lönegradsplacering för närmast jämförbara
tjänster inom olika områden inom förvaltningen hänföras till 33
lönegraden, varvid avlöningsförstärkning icke borde utgå. Därest för kas
-
Statsutskottets utlåtande nr 67.
5
sörs- och registratorsgöromålen samt andra mera kvalificerade arbetsuppgifter
erfordrades en heltidsanställd befattningshavare hade nämnden intet
att erinra mot förslaget om inrättande av en kansliskrivarbefattning i 15
lönegraden; därvid förutsattes att enklare skrivgöromål anförtroddes annan
personal.
För egen del har departementschefen anfört följande.
»Då ordförandeskapet såsom jag förut framhållit bör anordnas som en
deltidssyssla, torde medel böra anvisas till arvode åt ordföranden. Med hänsyn
till de kvalificerade göromål, som enligt vad förut framhållits skola åvila
denne, samt då det därjämte torde böra förutses att nämndens befattningshavare
vid fullgörandet av dem åliggande uppgifter kunna behöva i icke
ringa utsträckning rådföra sig med ordföranden, synes arvodet böra fastställas
till 6 000 kronor för år. Ersättningen till nämndens övriga ordinarie ledamöter
bör beräknas till 3 000 kronor för den ledamot, som förordnas såsom
vice ordförande, och till 2 000 kronor för övriga ledamöter. Suppleant
synes böra tillerkännas ersättning med 30 kronor för bevistat sammanträde.
Den sammanlagda kostnaden för arvoden till dessa ledamöter och suppleanter
torde få beräknas till 15 000 kronor.
Under hänvisning till det förut sagda föreslår jag, att en befattning såsom
byråchef i lönegrad Cr 10 inrättas.
Befattningen såsom bokföringssakkunnig bör, såsom förut framhållits,
inrättas såsom en heltidssyssla. Till innehavare av befattningen torde regelmässigt
en taxeringsrevisor böra utses. Då taxeringsrevisorerna äro placerade
i lönegrad Ca 28 och med hänsyn till arten av den bokföringssakkunniges
arbetsuppgifter, synes befattningen böra placeras i lönegrad Cg 30.
För handhavandet av olika biträdesgöromål inom nämnden torde böra
inrättas en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ce 11. Därutöver torde böra beräknas
5 500 kronor till ytterligare skrivhjälp, expeditionsvaktsgöromål
in. m.
Kostnaden för tillfälliga befattningshavare synes kunna uppskattas till
ett belopp av 10 000 kronor och för sakkunniga till ett belopp av 3 000
kronor.
Med beaktande av det nu anförda torde avlöningsanslaget för nästa budgetår
böra beräknas till 81 000 kronor.
Till årliga omkostnader torde i avvaktan på närmare erfarenheter av
medelsåtgången böra upptagas ett anslag av 12 700 kronor, varav 200 kronor
till sjukvård m. in., 4 500 kronor till reseersättningar och 8 000 kronor
till expenser. Därutöver torde för nästa budgetår böra anvisas ett engångsbelopp
av 17 000 kronor till anskaffning av möbler, skrivmaskiner, litteratur
o. d. Omkostnadsanslaget för nästa budgetår torde därför kunna beräknas
till 29 700 kronor.»
Utskottet får erinra, alt bevillningsutskottet i betänkande nr 19 i anledning
av förevarande proposition vid bedömandet av frågan, huruvida ordförandeskapet
i nämnden borde anordnas såsom ett hel- eller deltidsuppdrag, funnit
övervägande skäl tala för att i allt fall tills vidare pröva anordningen
6
Statsutskottets utlåtande nr 67.
med ett deltidsuppdrag. Bevillningsutskottet har därvid beaktat att enligt
det i propositionen upptagna förslaget nämndens kansli skall tillföras två
kvalificerade befattningshavare — en byråchef i lönegrad Cr 10 och en bokföringssakkunnig
i lönegrad Cg 30 — på vilka skall ankomma att verkställa
de utredningar och undersökningar, som skola ligga till grund för
nämndens beslut.
Vid en lösning i enlighet med det i propositionen framlagda, av bevillningsutskottet
tillstyrkta organisationsförslaget synes det för ordföranden
i riksskattenämnden föreslagna arvodet å 6 000 kronor vara lämpligt avpassat.
Även de för nämndens övriga ledamöter och suppleanter beräknade
arvodena synas böra godtagas. I betraktande av arten och omfattningen av
de arbetsuppgifter, som enligt propositionsförslaget skulle ankomma på byråchefen
och den bokföringssakkunnige, finner utskottet vidare för dessa
befattningar förordade anställningsformer och löneställningar lämpliga. Utskottet
har intet att erinra mot att vid nämndens kansli inrättas en extra
ordinarie kanslibiträdestjänst och att för ytterligare skrivhjälp, expeditionsvaktsgöromål
m. in. beräknas ett belopp av 5 500 kronor. Ej heller i övrigt
föranleda de av departementschefen gjorda beräkningarna av kostnaderna
under nämndens avlönings- och omkostnadsanslag någon erinran från utskottets
sida.
Av det anförda följer, att utskottet icke anser sig böra tillstyrka det i motionen
I: 342 framställda yrkandet om höjning av avlöningsanslaget till
riksskattenämnden i anledning av i motionen 1:341 framställt förslag till
organisation av riksskattenämnden, innebärande bl. a. att ordförandeskapet
i nämnden skulle anordnas som ett heltidsuppdrag.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen 1: 342,
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att för riksskattenämnden
fastställa följande personalförteckning, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1951/52:
Personalförteckning.
Tjänsteman å ordinarie stat.
1 byråchef .................................. Cr 10;
2) godkänna följande avlöningsstat för riksskattenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .. 17 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 21 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal____ 38 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................V... 4 100
Summa kronor 81 000
Statsutskottets utlåtande nr 67.
7
3) å riksstaten för budgetåret 1951/52 under sjunde huvudtiteln
anvisa
a) till Riksskattenämnden: Avlöningar ett förslagsanslag
av 81 000 kronor,
b) till Riksskattenämnden: Omkostnader ett förslagsanslag
av 29 700 kronor.
Stockholm den 6 april 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Mannerskantz, Ohlon, Leander, fröken Andersson, herrar Sundelin,
Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Einar Persson, Ivar Persson, fru
Lindström, herrar Birger Andersson och Jansson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Svensson
i Grönvik, Boman i Kieryd, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby,
Bergstrand, Åkerström, Petterson i Degerfors, fröken Elmén, herrar Jansson
i Kalix, Birke, fru Ericsson i Luleå och herr Nihlfors.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:115 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i taxeringsför ordning en den 28 september 1928 a1 i texten