Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

1951-04-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:67, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 67.

1

Nr 67.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning om ändring i taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379) m. m., såvitt propositionen

angår dels personalförteckning och avlöningsstat

för riksskattenämnden, dels ock anslag under

sjunde huvudtiteln, jämte i ämnet väckt motion.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under sjunde huvudtiteln, punkten

44, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1951/52 beräkna dels till Riksskattenämnden: Avlöningar ett

förslagsanslag av 80 500 kronor, dels ock till Riksskattenämnden: Omkostnader

ett förslagsanslag av 30 200 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 64, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 9 februari

1951, föreslagit riksdagen att

1) antaga vid propositionen fogade förslag till förordning om ändring i

taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379), förordning om rätt

att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor samt lag

angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar;

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att för riksskattenämnden fastställa följande

personalförteckning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Personalförteckning.

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 byråchef .................................................. Cr 10;

3) godkänna följande avlöningsstat för riksskattenämnden, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .............. 17 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

förslagsvis .................................. 21 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.................. 38 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 4 100

Summa kronor 81 000;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 67.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 67.

4) å riksstaten för budgetåret 1951/52 under sjunde huvudtiteln anvisa

till Riksskattenämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av 81 000 kronor och

till Riksskattenämnden: Omkostnader ett förslagsanslag av 29 700 kronor.

Propositionen har hänvisats till statsutskottet såvitt angår dels personalförteckningen

och avlöningsstaten för riksskattenämnden, dels ock anslagen

under sjunde huvudtiteln, till konstitutionsutskottet beträffande förberörda

lagförslag samt i övrigt till bevillningsutskottet.

I detta sammanhang har utskottet förehaft en i anledning av propositionen

inom första kammaren av herrar Emil Petersson och Nordenson väckt

motion (I: 342), vari hemställts, att riksdagen måtte vidtaga sådan höjning

av det av Kungl. Maj:t i riksstaten för budgetåret 1951/52 begärda förslagsanslaget

till Riksskattenämnden: Avlöningar, som föranledes av bifall

till motionen I: 341.

Motiveringen för ifrågavarande förslag framgår av motionen I: 341, till

vilken utskottet får hänvisa.

I propositionen föreslås att ett centralt administrativt organ benämnt

riksskattenämnden inrättas från och med den 1 juli 1951. Riksskattenämnden

skall verka för likformighet vid taxeringen genom att utfärda allmänna

anvisningar till taxeringsmyndigheterna i beskattningsfrågor, där en oenhetlig

tillämpning av skattebestänmielserna de lokala taxeringsområdena

emellan förmärkts eller där eljest behov finnes föreligga av att klargöra

bestämmelsernas innebörd såsom t. ex. när ny lagstiftning skall börja tilllämpas.

Nämnden skall vidare tillhandagå landskamrerare och taxeringsintendenter

med uttalanden i taxeringsfrågor, föra register över betydelsefulla

rättsfall samt sammanställa och tillhandahålla annat material av betydelse

för taxeringsarbetet. Genom besök hos olika taxeringsmyndigheter

och beskattningsnämnder skall riksskattenämnden ha möjlighet att hålla

sig underrättad om hur taxeringsarbetet bedrives. De av länsprövningsnämnderna

meddelade länsanvisningarna för taxeringen skola genom riksskattenämndens

medverkan bringas i inbördes bättre överensstämmelse,

varjämte riksskattenämnden skall ägna uppmärksamhet åt att dessa anvisningar

lämna vägledning i önskvärd omfattning. Även med de anvisningar,

som taxeringsintendenten tillställer taxeringsnämnderna, skall riksskattenämnden

taga befattning. På området för såväl årlig taxering som fastighetstaxering

skall riksskattenämnden i viss utsträckning övertaga uppgifter,

som tidigare handlagts inom finansdepartementet eller eljest centralt.

Särskild uppmärksamhet skall nämnden ägna taxeringskontrollen.

Riksskattenämnden föreslås skola bestå av ordförande jämte sex ledamöter

av vilka, förutom ordföranden, tre skola vara lagfarna eller ha avlagt

examen vid handelshögskola, medan återstående tre skola utses på sådant

sätt, att erfarenheter från olika förvärvsgrenar bliva representerade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 67.

3

inom nämnden. För att möjliggöra en allsidig representation av olika förvärvsgrenar

föreslås vidare, att för sistnämnda tre ledamöter skola utses

sammanlagt sex suppleanter, vilka kunna kallas att närvara även när förfall

för ordinarie ledamot ej föreligger.

Uppdraget såsom ordförande föreslås anordnat såsom en deltidssyssla.

Å nämndens kansli skola finnas anställda, bland annat, en byråchef med

juridisk och skatteteknisk utbildning och en bokföringssakkunnig. Nämnden

skall även ha möjlighet att för särskilda uppgifter tillkalla sakkunniga

och extra arbetskraft.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 november 1947 har dåvarande

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, tillkallat särskilda

sakkunniga — nämligen regeringsrådet F. A. I. Lundevall, tillika

ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, stationsmästaren

H. R. Anderberg, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren

C. A. D. Jonsson, f. d. kammarrättsrådet E. D. Sivert och landskamreraren

A. G. A. Wigert — med uppdrag att utreda frågan om inrättandet av ett

centralt administrativt organ med uppgift att verka för likformighet vid

taxeringen samt frågan om meddelande av förhandsbesked i taxeringsärenden.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1947 års taxeringssakkunniga,

ha den 8 december 1949 avgivit betänkande med förslag om inrättande

av en riksskattenämnd m. m. (SOU 1949:62). Över betänkandet ha

efter remiss yttranden avgivits av ett antal myndigheter och organisationer

m. fl.

På grundval av betänkandet och de däröver avgivna yttrandena framlägges

i förevarande proposition förslag om inrättande av en riksskattenämnd.

Beträffande de uppgifter, som skola ankomma på nämnden samt

nämndens sammansättning, får utskottet hänvisa till propositionen.

I det följande upptager utskottet propositionen i vad rör personalförteckning

och avlöningsstat för riksskattenämnden samt anslag till nämnden.

De sakkunnigas förslag innebär, att riksskattenämndens ordförande skulle

vara heltidsanställd och avlönas enligt samma grunder som gälla eller komma

att gälla för ordföranden i arbetsdomstolen, att kanslichefen skulle placeras

i lönegrad Ce 32 med avlöningsförstärkning å 1 500 kronor för år samt

att en bokföringskonsulent skulle dellidsanställas och erhålla ersättning för

mistade avlöningsförmåner jämte ett särskilt arvode å 1 500 kronor för år.

Lönekostnaderna beräknades av de sakkunniga sålunda:

Lön

Arvode

12 *

förhöjning

Ordförande........

........................ 25 500

—

1 728

Kanslichef Ce 32 . .

........................ 15 024

1 500

1 728

Bokföringskonsulent

(halv lön enligt 28 löne-

graden) .........

........................ 6 300

1 500

756

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 67.

Lön

Arvode

12 *

förhöjning

Kansliskrivare Ca 15............

........... 6 600

•—

792

Expeditionsvakt Ca 9 ...........

........... 4 992

—

600

58 416

3 000

5 604

Summa kronor 67 020

Storleken av de medel, som erfordrades för ersättning till tillfälliga befattningshavare

och annat tillfälligt arbetsbiträde, uppskattades av de sakkunniga

till 15 000 kronor. Ersättningen till nämndens ledamöter beräknades

till 18 000 kronor och kostnaden för ersättning till sakkunniga till

3 000 kronor.

Sammanlagda årskostnaden å riksskattenämndens avlöningsanslag uträk
-

nades till 103 020 kronor på sätt framgår av följande uppställning.

Lönekostnader ............................................. 67 020

Tillfälliga befattningshavare och annat tillfälligt arbetsbiträde .... 15 000

Nämndens ledamöter........................................ 18 000

Sakkunniga ................... 3 000

Summa kronor 103 020

Omkostnaderna beräknades av de sakkunniga på följande sätt:

1. Sjukvård m. m............................................ 200

2. Reseersättningar .......................................... 2 500

3. Expenser ................................................ 8 000

Summa kronor 10 700

Slutligen beräknades — med utgångspunkt från att för nämndens verksamhet

krävdes tillgång till sex ämbetsrum jämte vaktrum, bibliotek och

arkivrum — beloppet av vissa engångskostnader för riksskattenämndens

inrättande till 25 000 kronor enligt följande.

1. Möbler och dylikt ........................................ 18 000

2. Skrivmaskiner jämte andra kontorsinventarier .............. 2 000

3. Litteratur ............................................... 5 000

Summa kronor 25 000

I remissyttrandena över de sakkunnigas förslag har i förevarande hänseende

anförts i huvudsak följande.

Statskontoret: Kanslichefsbefattningen borde placeras i 33 lönegraden och

avlöningsförstärkning borde icke utgå. De arbetsuppgifter, som skulle ankomma

på registratorn och kassören, syntes icke motivera högre lönegradsplacering

än som kontorist i lönegrad Ca 13.

Statens lönenåmnd: Den av de sakkunniga föreslagna kanslichefstjänsten

borde med utgångspunkt från gällande lönegradsplacering för närmast jämförbara

tjänster inom olika områden inom förvaltningen hänföras till 33

lönegraden, varvid avlöningsförstärkning icke borde utgå. Därest för kas
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 67.

5

sörs- och registratorsgöromålen samt andra mera kvalificerade arbetsuppgifter

erfordrades en heltidsanställd befattningshavare hade nämnden intet

att erinra mot förslaget om inrättande av en kansliskrivarbefattning i 15

lönegraden; därvid förutsattes att enklare skrivgöromål anförtroddes annan

personal.

För egen del har departementschefen anfört följande.

»Då ordförandeskapet såsom jag förut framhållit bör anordnas som en

deltidssyssla, torde medel böra anvisas till arvode åt ordföranden. Med hänsyn

till de kvalificerade göromål, som enligt vad förut framhållits skola åvila

denne, samt då det därjämte torde böra förutses att nämndens befattningshavare

vid fullgörandet av dem åliggande uppgifter kunna behöva i icke

ringa utsträckning rådföra sig med ordföranden, synes arvodet böra fastställas

till 6 000 kronor för år. Ersättningen till nämndens övriga ordinarie ledamöter

bör beräknas till 3 000 kronor för den ledamot, som förordnas såsom

vice ordförande, och till 2 000 kronor för övriga ledamöter. Suppleant

synes böra tillerkännas ersättning med 30 kronor för bevistat sammanträde.

Den sammanlagda kostnaden för arvoden till dessa ledamöter och suppleanter

torde få beräknas till 15 000 kronor.

Under hänvisning till det förut sagda föreslår jag, att en befattning såsom

byråchef i lönegrad Cr 10 inrättas.

Befattningen såsom bokföringssakkunnig bör, såsom förut framhållits,

inrättas såsom en heltidssyssla. Till innehavare av befattningen torde regelmässigt

en taxeringsrevisor böra utses. Då taxeringsrevisorerna äro placerade

i lönegrad Ca 28 och med hänsyn till arten av den bokföringssakkunniges

arbetsuppgifter, synes befattningen böra placeras i lönegrad Cg 30.

För handhavandet av olika biträdesgöromål inom nämnden torde böra

inrättas en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ce 11. Därutöver torde böra beräknas

5 500 kronor till ytterligare skrivhjälp, expeditionsvaktsgöromål

in. m.

Kostnaden för tillfälliga befattningshavare synes kunna uppskattas till

ett belopp av 10 000 kronor och för sakkunniga till ett belopp av 3 000

kronor.

Med beaktande av det nu anförda torde avlöningsanslaget för nästa budgetår

böra beräknas till 81 000 kronor.

Till årliga omkostnader torde i avvaktan på närmare erfarenheter av

medelsåtgången böra upptagas ett anslag av 12 700 kronor, varav 200 kronor

till sjukvård m. in., 4 500 kronor till reseersättningar och 8 000 kronor

till expenser. Därutöver torde för nästa budgetår böra anvisas ett engångsbelopp

av 17 000 kronor till anskaffning av möbler, skrivmaskiner, litteratur

o. d. Omkostnadsanslaget för nästa budgetår torde därför kunna beräknas

till 29 700 kronor.»

Utskottet får erinra, alt bevillningsutskottet i betänkande nr 19 i anledning

av förevarande proposition vid bedömandet av frågan, huruvida ordförandeskapet

i nämnden borde anordnas såsom ett hel- eller deltidsuppdrag, funnit

övervägande skäl tala för att i allt fall tills vidare pröva anordningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 67.

med ett deltidsuppdrag. Bevillningsutskottet har därvid beaktat att enligt

det i propositionen upptagna förslaget nämndens kansli skall tillföras två

kvalificerade befattningshavare — en byråchef i lönegrad Cr 10 och en bokföringssakkunnig

i lönegrad Cg 30 — på vilka skall ankomma att verkställa

de utredningar och undersökningar, som skola ligga till grund för

nämndens beslut.

Vid en lösning i enlighet med det i propositionen framlagda, av bevillningsutskottet

tillstyrkta organisationsförslaget synes det för ordföranden

i riksskattenämnden föreslagna arvodet å 6 000 kronor vara lämpligt avpassat.

Även de för nämndens övriga ledamöter och suppleanter beräknade

arvodena synas böra godtagas. I betraktande av arten och omfattningen av

de arbetsuppgifter, som enligt propositionsförslaget skulle ankomma på byråchefen

och den bokföringssakkunnige, finner utskottet vidare för dessa

befattningar förordade anställningsformer och löneställningar lämpliga. Utskottet

har intet att erinra mot att vid nämndens kansli inrättas en extra

ordinarie kanslibiträdestjänst och att för ytterligare skrivhjälp, expeditionsvaktsgöromål

m. in. beräknas ett belopp av 5 500 kronor. Ej heller i övrigt

föranleda de av departementschefen gjorda beräkningarna av kostnaderna

under nämndens avlönings- och omkostnadsanslag någon erinran från utskottets

sida.

Av det anförda följer, att utskottet icke anser sig böra tillstyrka det i motionen

I: 342 framställda yrkandet om höjning av avlöningsanslaget till

riksskattenämnden i anledning av i motionen 1:341 framställt förslag till

organisation av riksskattenämnden, innebärande bl. a. att ordförandeskapet

i nämnden skulle anordnas som ett heltidsuppdrag.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen 1: 342,

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att för riksskattenämnden

fastställa följande personalförteckning, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1951/52:

Personalförteckning.

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 byråchef .................................. Cr 10;

2) godkänna följande avlöningsstat för riksskattenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .. 17 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 21 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal____ 38 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................V... 4 100

Summa kronor 81 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 67.

7

3) å riksstaten för budgetåret 1951/52 under sjunde huvudtiteln

anvisa

a) till Riksskattenämnden: Avlöningar ett förslagsanslag

av 81 000 kronor,

b) till Riksskattenämnden: Omkostnader ett förslagsanslag

av 29 700 kronor.

Stockholm den 6 april 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Mannerskantz, Ohlon, Leander, fröken Andersson, herrar Sundelin,

Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Einar Persson, Ivar Persson, fru

Lindström, herrar Birger Andersson och Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Svensson

i Grönvik, Boman i Kieryd, Lindholm, Rubbestad, Eriksson i Sandby,

Bergstrand, Åkerström, Petterson i Degerfors, fröken Elmén, herrar Jansson

i Kalix, Birke, fru Ericsson i Luleå och herr Nihlfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:115 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i taxeringsför ordning en den 28 september 1928 a1 i texten