Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under s jun de huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion.

1951-02-20 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under s jun de huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1951/52 under s jun de huvudtiteln,

avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckt motion.

(5:e avd.)

Finansdepartementet.

l:o) Finansdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag i propositionen nr 1 under sjunde huvudtiteln (punkt 2, s. 3 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari

1951), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Finansdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 301 000

kronor.

2:o) Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 3), vilket innebär en anslagsminskning

med 5 000 kronor, sammanhängande med att avlöningskostnaden för en

amanuens föreslås överflyttad till konjunkturinstitutets avlöningsanslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 kronor.

Allmänna centrala ämbetsverk m. in.

3:o) Kammarkollegiet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 4 och 5)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kammarkollegiet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52, dels ock till Kammarkollegiet: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 559 100 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 643 300 kronor.

Sedan numera arbetet för kollegiets del med den allmänna kommunregleringen

slutförts och då vidare handläggningen inom kollegiet av den därpå

följande regleringen av de kommunala donationerna beräknas vara avslutad

före den 1 juli 1951, erfordras icke vidare medelsanvisning för här avsedda

ändamål. Avlöningsanslaget bör i anledning härav minskas med 48 200

kronor.

I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor ha avlöningskostnaderna för kollegiet ansetts böra nedräknas

med ytterligare i runt tal 17 000 kronor. Beloppet har i sin helhet

ansetts böra avräknas å anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har slutligen med

hänsyn till belastningen synts kunna minskas med 19 000 kronor.

Med beaktande av att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, helt bortfaller (— 5 200) har anslaget beräknats

sålunda:

avlöningar till ordinarie tjä nst e m ä n 350 000 (— 19 000)

kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 149 300

(—43 000 — 17 000) kronor;

rörligt tillägg oförändrat 59 800 kronor.

Anslaget beräknas alltså till (350 000 + 149 300 4- 59 800) 559 100

(— 84 200) kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kammarkollegiet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 350 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 149 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 59 800

Summa kronor 559 100

b) till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret 1951/

52 anvisa ett förslagsanslag av 559 100 kronor.

4:o) Kammarkollegiet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 5, s. 5 och 6), vilket innebär en anslagsminskning med 8 500

kronor eller samma belopp som för innevarande budgetår beräknats för bestridande

av de i anledning av arbetet med kommunregleringen uppkomna

utgifterna, hemställer utskottet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

3

att riksdagen må till Kammarkollegiet: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 36 400 kronor.

5:o) Statskontoret: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 6 och 7)

föreslagit riksdagen att dels ur den för statskontoret gällande personalförteckningen

avföra tre kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statskontoret, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Statskontoret:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 957 400 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 048 600 kronor.

Till följd av att bostadsstyrelsen fr. o. in. den 1 juli innevarande år skall

övertaga den förvaltning av vissa bostadslån, som nu åvilar statskontoret,

bör statskontorets avlöningsanslag minskas med avlöningskostnaderna för

3 ordinarie kontor sbiträden samt 12 e. o. kontors- och skrivbiträden, tillhopa

67 600 kronor. — Vissa löneklassförändringar medföra vidare en minskning

av avlöningskostnaderna med 3 600 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att 1949 års rationaliseringsutredning

den 4 mars 1950 avlämnat sitt betänkande angående

rationaliseringsverksamheten inom den offentliga förvaltningen. Rörande

innehållet i betänkandet och däröver avgivna yttranden hänvisas till den

redogörelse härför som lämnats under för flera huvudtitlar gemensamma

frågor. Det i betänkandet upptagna förslaget om skapandet av ett centralt

rationaliseringsorgan innebär en genomgripande förändring av statskontorets

ställning i statsförvaltningen, vilket departementschefen ej är beredd

att nu förorda. Frågan om statskontorets framtida gestaltning har ansetts

höra prövas i samband med att ställning tages till frågorna om borttagande

av pensionsärendena från statskontoret och om den lämpligaste förläggningen

av de fondförvaltande uppgifter, som för närvarande åvila statskontoret.

Såsom framgår av vad under för flera huvudtitlar gemensamma frågor

anföres föreslås att den eller de tjänstemän inom resp. ämbetsverk, som skola

fullgöra uppgiften att vara organisationsföredragande, även skola ha hand

om blankettrevisionen inom verket. I avvaktan på att organisationsföredragandena

tillägna sig erforderliga kunskaper rörande blankettrevision har

den tryckeritekniska personalen vid statskontorets tryckeriexpedition ansetts

böra underkasta inkommande blanketter en granskning även ur rent

blankettekniska synpunkter d. v. s. en granskning som i huvudsak avser

om blanketten har föreskrivet format, papperskvalitet och typografisk utstyrsel.

Med anledning härav föreslås, att personalen på tryckeriexpeditionen

för nästa budgetår förstärkes med en befattningshavare. Medelsanvisningen

härför föreslås dock begränsad till högst 6 000 kronor.

I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar ge
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 7.

mensamma frågor ha avlöningskostnaderna vid statskontoret ansetts böra

nedräknas med i runt tal 26 000 kronor. Minskningen har i sin helhet ansetts

böra hänföras till icke-ordinarieposten.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 596 400 (— 16 500)

kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 257 900 (—

40 800 — 26 000) kronor;

rörligt tillägg 103 100 (— 7 900) kronor.

Anslaget beräknas alltså till (596 400 + 257 900 + 103 100) 957 400

(— 91 200) kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må

a) ur den för statskontoret gällande personalförteckningen

avföra tre kontorsbiträdestjänster i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 596 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 257 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 103100

Summa kronor 957 400

b) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 957 400 kronor.

6:o) Statskontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 7, s. 8), vilket innebär dels en anslagsminskning under posten Övriga

expenser för eget behov med 2 000 kronor, sammanhängande med bostadslåneavdelningens

överförande till bostadsstyrelsen, dels en anslagsökning

under posten Övriga utgifter: Hyra för hålkortsanläggning med 15 000

kronor, motsvarande med hänsyn till nu gällande dollarkurs uppkommen

kostnadsstegring av hyran för pensionsbyråns hålkortsanläggning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 288 000 kronor.

7:o) Kammarrätten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 8, s. 8 och 9)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kammarrätten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52, dels ock till Kammarrätten: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 468 200 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

5

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 514 800 kronor.

För löneklassuppflyttningar beräknas ett belopp av 16 400 kronor. Å andra

sidan föreslås följande nedräkning, nämligen av anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän med 22 000 kronor med hänsyn till belastningen

och av icke-ordinarieposten med i runt tal 41 000 kronor i enlighet

med vad som härutinnan anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 630 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 16 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 672 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 148 800

Summa kronor 1 468 200

b) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 1 468 200 kronor.

8:o) Kammarrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 9, s. 9), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kronor.

9:o) Kammarrätten: Kammarrättens årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 10, s. 10), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Kammarrättens årsbok

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 8 000

kronor.

10:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 10—24) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga vissa av departementschefen angivna

ändringar i den för statistiska centralbyrån gällande pcrsonalförteck
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 7.

ningen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

statistiska centralbyrån, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52, dels ock till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för

verksamheten i allmänhet för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 387 500 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upppfört med 1 240 800 kronor.

Sedan 1948 års statistikutredning (professor S. G. W. Wahlund) framlagt

förslag till omorganisation av statistiska centralbyrån, har centralbyrån

i utlåtande härutöver framfört vissa erinringar och yrkanden, varjämte ämbetsverket

inkommit med förslag till omläggning av befolknings- och inkomststatistiken

samt angående uppbyggande av en organisation för intervjuundersökningar.

Över utredningsmannens och centralbyråns förslag

ha, efter remiss, yttranden avgivits av vissa myndigheter och organisationer.

Beträffande återverkningarna på förevarande anslag av utredningsmannens

och centralbyråns förslag hänvisar utskottet till tablån å s. 11 i propositionen.

Med avseende å innebörden av förslagen och de däröver avgivna

yttrandena får utskottet vidare hänvisa till propositionen s. 11—21.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

»I nuvarande statsfinansiella läge har jag ansett mig endast kunna tillstyrka

de mera angelägna av de sålunda framlagda förslagen i enlighet med

vad som framgår av det följande.

Vad till en början angår frågan om jordbruksstatistikens förläggning finner

jag utredningsmannens förslag om överflyttning från statens jordbruksnämnd

till centralbyrån av alla mera arbetskrävande jordbruksstatistiska

undersökningar väl motiverat. Som remissinstanserna — med undantag av

jordbruksnämnden — framhållit, medför överflyttningen fördelar i form av

bättre personaldisposition, ökade möjligheter att anknyta jordbruksstatistiken

till befolknings- och finansstatistiken samt förbättrad utnyttjning av

centralbyråns maskinella resurser, vilket bör medföra besparingar för statsverket.

Såsom en olägenhet med förslaget har å andra sidan framhållits, att

den direkta kontakten mellan den jordbruksstatistiska avdelningen och den

för närvarande viktigaste konsumenten av denna statistik, nämligen jordbruksnämnden,

brytes. Olägenheterna härav torde emellertid kunna undanröjas

genom ett på lämpligt sätt organiserat samarbete mellan de båda ämbetsverken.

Med hänsyn till de fördelar, som överflyttningen av jordbruksstatistiken

till centralbyrån skulle medföra, biträder jag utredningsmannens

förslag i denna del. Det framstår som angeläget, att centralbyråns jordbruksstatistiska

avdelning erhåller sådan personalförstärkning att statistikarbetet

ej lider avbräck under övergångstiden. Kontinuitetskravet synes

lämpligen kunna tillgodoses genom överföring till centralbyrån av större

delen av den personal, som för närvarande är anställd i krisorganisationen

vid jordbruksnämndens statistiska byrå. — Sedan jag under hand från

berörda myndigheter erhållit korrigerade uppgifter om behovet av personal

för de arbetsuppgifter, som sålunda skola överföras till centralbyråns jord
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

7

bruksstatistiska avdelning, anser jag mig kunna tillstyrka personalförstarkning

vid denna avdelning med 1 förste aktuarie i Ca 27, 1 aktuarie i Ca 24,

1 amanuens i befordringsgången, 1 kansliskrivare i Ce 15, 1 kanslibiträde

i Ce 11 samt 19 skriv- och kontorsbiträden i befordringsgången.

I likhet med utredningsmannen finner jag att mejeristatistiken kan slopas.

Det bör ankomma på centralbyrån att med Svenska mejeriernas riksförening

träffa överenskommelse om vilka statistiska sammanställningar riksföreningen

skall utarbeta till statistisk årsbok.

Förslaget om upprättande av ett befolkningsregister med tillhörande

hålkortskartotek som underlag för fortlöpande urvalsundersökningar torde,

såsom centralbyrån framhållit, komma att medföra en avsevärd förbättring

på viktiga områden av befolkningsstatistiken. Med beaktande härav och de

besparingar, som beräknas uppkomma i fråga om kostnaderna för 1950 års

folkräkning och den årliga inkomststatistiken, anser jag mig böra tillstyrka

centralbyråns ifrågavarande förslag.

Mot centralbyråns förslag till omläggning av inkomststatistiken har jag

ingen erinran. Detaljutformningen av förslaget torde ej behöva underställas

riksdagen.

Med den ökade betydelse finansstatistiken erhållit under senare ar ha,

som centralbyrån framhåller, arbetsuppgifterna vuxit så att finansstatistiska

avdelningen numera är den till numerären största avdelningen inom verket.

Med hänsyn härtill anser jag mig kunna tillstyrka förslaget om att avdelningen

skall förestås av en byråchef i Ca 33. Den nuvarande förste aktuariebefattningen

i Ca 29 synes med hänsyn till avdelningens arbetsuppgifter

böra tills vidare bibehållas. Däremot synes en amanuensbefattning böra

indragas.

I likhet med centralbyrån anser jag att frågan om tillskapandet av en

organisation för stickprovsundersökningar i intervjuform är värd att närmare

utredas. För att möjliggöra för centralbyrån att för detta ändamål

ävensom för övriga utredningar anlita tillfällig experthjälp synas högst

8 000 kronor böra ställas till centralbyråns förfogande.

Med hänsyn till att verkschefernas löneställning för närvarande är föremål

för beredning anser jag mig här ej böra upptaga till provning den av utredningsmannen

föreslagna lönegradsuppflyttningen för centralbyråns chef.

Mot förslaget att avlasta verkschefen arbetet med statistisk årsbok har jag

ingen erinran och tillstyrker en personalförstärkning med 1 aktuarie i Ca 24

för redigering av årsboken m. m. Ifrågavarande tjänsteman torde jämväl

böra svara för utgivandet av en inom centralbyrån utarbetad statistisk tidskrift.

Jag biträder förslaget om utbyte av en befattning som aktuarie i Ca 24 mot

förste byråsekreterare i Ca 27 vid kansliet.

Mot förslagen om personalförstärkning för snabbstatistik beträffande

kommunernas finanser samt för vinst-, inkomst- och förmögenhetsstatistiken,

innebärande ökning med 1 amanuens under 4 månader samt 3Vi2 års
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 7.

biträden, har jag ingen erinran. Med hänsyn till att jag under centralbyråns

omkostnadsanslag föreslår att centralbyrån skall få en automatisk telefonväxel

böra medel under förevarande anslag anvisas till 1 telefonist i befordringsgången.

Förslagen om ordinariesättning av 1 extra ordinarie aktuarie

vid finansstatistiska avdelningen och 1 extra ordinarie kansliskrivare vid

centrala automobilregistret tillstyrkas. Av de begärda förstärkningarna vid

bilregistret och biblioteket anser jag mig endast kunna tillstyrka 1 kontorsbiträde

i befordringsgången resp. 1 kanslibiträde i Ce 11. Vad beträffar

personal för expeditionsvaktsgöromål anser jag mig endast kunna tillstyrka

1 expeditionsvakt i Ce 9 på halvtid under 6 månader samt 1 arvodesanställt

expeditionsvaktsbiträde. Av den begärda förstärkningen till arvoden åt viss

tillfällig personal tillstyrker jag ett belopp av 2 000 kronor till ersättning för

arbete med utdrag ur småprotokollrenovationerna och med vissa översättningsarbeten.

I likhet med utredningsmannen finner jag, att av den från budgetåret

1950/51 medgivna tillfälliga arbetsförstärkningen kunna 8 årsbiträden vid

befolkningsstatistiska avdelningen och 1 årsbiträde vid finansstatistiska avdelningen

avvecklas. Jag biträder likaså förslagen om gravregistrets slopande,

om förenklad diarieföring å befolkningsstatistiska avdelningen samt

om personalminskning vid äktenskapsregistret, trafikolycksfallsstatistiken

och folkbokföringsavdelningen, innebärande minskning med 61/, kontorsbiträden

i befordringsgången.

Vad centralbyrån hemställt i fråga om automatiska löneklassuppflyttningar

och överföring av 60 000 kronor till ämbetsverkets omkostnadsanslag

föranleder ingen erinran från min sida.

Utredningsmannens och statistiska centralbyråns övriga förslag till personalförändringar

anser jag mig för närvarande ej kunna biträda.

Med upprättandet av det centrala sökregistret synes i enlighet med centralbyråns

förslag kunna anstå ytterligare ett år.

Den under för flera huvudtitlar gemensamma frågor omförmälda generella

nedräkningen av avlöningsanslagen torde för centralbyråns vidkommande

böra beräknas till i runt tal 10 000 kronor. Minskningen synes i sin

helhet böra hänföras till icke-ordinarieposten.»

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie t j ä n s t e m ä n 815 400 (+ 55 400)

kronor; „-,s

avlöningar till iclte-ordinarie personal 422 900 ( +

76 300) kronor;

rörligt t i 11 ä g g 149 200 (+ 15 000) kronor.

Anslaget anses alltå kunna bestämmas till (815 400 + 422 900 + 149 200)

1 387 500 (+ 146 700) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7. 9

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statistiska centralbyrån uppföra ytterligare en byråchef i

Ca 33, en förste aktuarie i Ca 27, en förste byråsekreterare

i Ca 27, två aktuarier i Ca 24 och en kansliskrivare i Ca 15;

b) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................. 815 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 422 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 149 200

Summa kronor 1 387 500

c) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 1 387 500 kronor.

11 :o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning.

Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 24 och 25) föreslagit riksdagen att

till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 984 000

kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upptaget till 410 000 kronor.

Anslaget föreslås nu ökat med 574 000 kronor. Folkräkningsarbetet beräknas

komma att pågå i full utsträckning under budgetåret 1951/52, förutsatt

att tillräckliga lokaler kunna erhållas. Kostnaderna för budgetåret

1951/52 hade av centralbyrån ursprungligen kalkylerats till 1 300 000 kronor.

Därest den föreslagna omläggningen av den årliga befolkningsstatistiken

kommer till stånd, beräknar ämbetsverket kunna spara 279 000 kronor

under budgetåret 1951/52. Sedan slutlig ställning tagits till maskinsystem

vid folkräkningens hålkortsbearbetning, har centralbyrån kunnat

minska anslagskravet med ytterligare 37 000 kronor.

Enligt centralbyråns kalkyler komma kostnaderna för 1950 års folkräkning

genom omläggning av den årliga befolkning&statistiken alt nedgå

med 500 000 å 600 000 kronor. Den totala kostnaden för nämnda folkräkning

torde sålunda för närvarande kunna uppskattas till högst 2,9 milj.

kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal vid WHO års folkräkning för budgetåret 1951/

52 anvisa ett reservationsanslag av 984 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 7.

12:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning.

Kungl. Maj :t har (punkt 13, s. 25) föreslagit riksdagen att

till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

160 000 kronor

I skrivelse den 31 augusti 1950 har statistiska centralbyrån — med hänvisning

till att centralbyrån och lantbruksstyrelsen i skrivelse den 2 februari

1949 framlagt förslag angående anordnande av en allmän jordbruksräkning

— begärt medel för en sådan räkning år 1951. Totalkostnaderna

beräknas härvid av centralbyrån till 738 000 kronor, varav för nästa budgetår

till avlöningar 160 000 kronor och till omkostnader 44 500 kronor.

Under hänvisning till den proposition i ämnet, som efter föredragning

av chefen för jordbruksdepartementet förelägges riksdagen (prop. nr 14),

har chefen för finansdepartementet tillstyrkt, att centralbyråns beräkningar

av medelsbehovet för nästa budgetår godtagas. Omkostnaderna ha upptagits

under centralbyråns omkostnadsanslag.

Utskottet får under erinran att jordbruksutskottet i utlåtande nr 3 tillstyrkt

Kungl. Maj :ts förslag i förenämnda proposition nr 14 hemställa,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal vid 1951 års jordbruksräkning för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 160 000 kronor.

13:o) Statistiska centralbyrån: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 14,

s. 25—28) föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 705 900 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande rilcsstat upptaget till 317 200 kronor.

Anslaget föreslås nu höjt med 388 700 kronor. Härav belöpa 10 000 kronor

på posten Sjukvård m. in., 24 000 kronor på posten Bränsle, lyse och

vatten, 206 200 kronor på posten Övriga expenser, 127 500 kronor på posten

Övriga utgifter: Ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning

samt 21 000 kronor på posten Publikationstryck.

Det ökade medelsbehovet under posten Sjukvård m. m. motiveras med

att 1950 års folkräkning och 1951 års jordbruksräkning komma att medföra

en väsentlig personalutökning.

Kostnaderna för bränsle, lyse och vatten beräknas å ena sidan komma

att minskas med 2 000 kronor för 1945 års folkräkning och 500 kronor för

1950 års valstatistik men å andra sidan ökas med 15 000 kronor för 1950

års folkräkning och 2 000 kronor för 1951 års jordbruksräkning. Då ämbetsverket

erhållit ökade lokalutrymmen och då kostnaderna kontinuerligt

stigit, erfordras därutöver höjning av delposten med 9 500 kronor.

Beträffande det ökade medelsbehovet under posten Övriga expenser hänvisar

utskottet till redogörelsen å s. 26 och 27 av propositionen ävensom till

departementschefsanförandet å s. 28.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

11

I fråga om medelsbehovet under posten Övriga utgifter: Ersättning till

maskincentralen för hålkortsbearbetning får utskottet hänvisa till s. 27 och

28 i propositionen ävensom till departementschefsanförandet å s. 28.

Vad slutligen angår posten Publikationstryck beräknas kostnaderna å

ena sidan komma att minskas med 15 000 kronor för 1945 års folkräkning

men å andra sidan ökas med 2G 000 kronor för 1950 års folkräkning och

10 000 kronor för 1950 års valstatistik.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

705 900 kronor.

14:o) Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 15 s. 28 och 29), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Bibliotekets

underhåll för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 4 000 kronor.

15:o) Statistiska centralbyrån: Kostnader för hålkortsbearbetning av visst

statistiskt material m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 16, s. 29) föreslagit riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Kostnader för hålkortsbearbetning

av visst statistiskt material m. in. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 100 kronor.

1948 års statistikutredning har föreslagit, att maskincentralen bibehålies

som ett provisorium även under budgetåret 1951/52, enär den existerat

så kort tid, att det ekonomiska utfallet ej kunnat överblickas. Personalen

borde dock extraordinariesättas. Centralbyrån däremot föreslår, att maskincentralen

infogas i ämbetsverkets organisation och att personalen lönegradsplaceras.

Detta borde kunna ske utan uppgivande av kravet på att

maskincentralen skall genom inkomster kunna bära sina egna kostnader.

I likhet med utredningsmannen har departementschef eu ansett det lämpligt

avvakta resultaten av första årets verksamhet, innan ställning tages till

frågan om formerna för maskincentralens fortsatta drift. Det nuvarande

provisoriet anses därför böra fortsätta under budgetåret 1951/52, varför ett

förslagsanslag av formellt 100 kronor bör upptagas för nämnda budgetår.

Centralbyrån förutsättes dock äga rätt att, då så anses lämpligt, inplacera

biträdespersonalen i den för denna personal gällande reglerade befordringsgången.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 7.

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Kostnader

för hålkortsbearbetning av visst statistiskt material m. m.

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

16:o) Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 30), vilket innebär en

minskning av anslaget med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättningar till

kyrkobokföringsinspektörer för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

17:o) Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader

för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 80),

vilket innebär en ökning av anslaget med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs

stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

18:o) Folkbokföringen: Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader

för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 30

och 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till

Malmö stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 29 000 kronor.

19:o) Folkbokföringen: Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 31 och 32), vilket innebär

en minskning av anslaget med 208 000 kronor, sammanhängande med

successiva personalreduktioner m. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Viss tillfällig personal

vid länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 912 000 kronor.

20:o) Riksräkenskapsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s.

32—35) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för

riksräkenskapsverket gällande personalförteckningen uppföra ytterligare tio

kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för riksräkenskapsverket, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1951/52, dels ock till Riksräkenskapsverket: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 577 100 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7. 13

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 563 300 kronor.

I detta sammanhang anmäles i propositionen förslag av konjunkturinstitutet

om viss omläggning av den statliga finansstatistiken. Den 21 mars 1947

erhöll konjunkturinstitutet av Kungl. Maj:t uppdrag att utarbeta förslag till

åtgärder för förbättring av den ekonomiska statistiken på vissa områden.

Såsom ett led i arbetet härmed har institutet i en med skrivelse till Kungl.

Maj :t den 3 augusti 1949 överlämnad promemoria inkommit med förslag

till statistik med realekonomisk gruppering av statens inkomster och utgifter.

Institutet erinrar i promemorian om den provgruppering, dels efter art

och dels efter ändamål, av riksstatens utgifter för budgetåret 1939/40, som

utfördes av 1940 års finansstatistiksakkunniga och på grundval av vilken

riksräkenskapsverket sedermera utarbetat en motsvarande .statistik avseende

budgetåren 1940/41—1948/49.

Den årliga bearbetning av budgetredovisning och riksstat, som riksräkenskapsverket

enligt konjunkturinstitutets föreliggande förslag nu avses skola

verkställa, syftar till en gruppering efter art av såväl utgifter som inkomster

enligt ett i promemorian närmare angivet schema. Grupperingen av utgiftsarterna

förutsättes därvid skola ske för vart och ett av de ändamålsområden,

som riksräleenskapsverkets förenämnda statistik omfattar. Härjämte

erfordras viss tilläggsstatistik för sådan statlig verksamhet, som endast ofullständigt

redovisas i samband med budgeten. För den statliga affärsverksamheten

skulle insamlingen och bearbetningen av primärmaterialet ske på samma

sätt, som nu tillämpas beträffande statistiken över de privata företagens

inkomstutbetalningar och vinster.

Statistiken förutsättes av konjunkturinstitutet kunna föreligga senast den

15 november varje år, varvid uppgifterna avseende närmast föregående budgetår

i preliminärt, uppgifterna för budgetåret dessförinnan i slutgiltigt

samt uppgifterna för löpande budgetår i uppskattat skick.

Riksräkenskapsverket har i yttrande över konjunkturinstitutets förslag

tillstyrkt detsamma.

Departementschefen finner det angeläget att den av konjunkturinstitutet

föreslagna statistiken kommer till stånd. Såsom riksräkenskapsverket framhållit

anses detta icke kunna ske utan en viss personalförstärkning med hänsyn

till de ökade arbetsuppgifter, som upprättandet av ifrågavarande statistik

kommer att medföra vid den finansstatistiska byrån. F. n. föreslås i

propositionen inrättandet av två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.

För löneklassuppflyttningar erfordras en anslagsökning av i runt tal

47 000 kronor. 10 tjänster som kontorsbiträden i Ce 8 föreslås uppförda på

ordinarie stat.

I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor anses avlöningskostnaderna vid riksräkenskapsverket

böra nedräknas med i runt tal 42 000 kronor. Minskningen avses i sin helhet

skola hänföras till icke-ordinarieposten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 937 800 (+ 73 300)

kronor;

avlöningar till i c k e - o r d i n a r i e personal 472 700 (—

23 500 — 42 000) kronor;

rörligt tillägg 166 600 (+ 6 000) kronor.

Anslaget beräknas alltså till (937 800 + 472 700 + 166 600) 1 577 100

(+ 13 800) kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för riksräkenskapsverket

gällande personalförteckningen uppföra ytterligare

tio kontorsbiträdestjänster i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 937 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 472 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 166 600

Summa kronor 1 577 100

c) till Riksräkenskapsverket: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 bil 100 kronor.

21 :o) Riksräkenskapsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, s. 35), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Riksräkenskapsverket: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 217 000

kronor.

22:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 23, s. 35—37), vilket innebär en ökning av anslaget med 10 100

kronor, orsakad bl. a. av överförande till institutet av den amanuensbefattning,

vars innehavare f. n. avlönas från anslaget till vissa kostnader för

nationalbudgetarbetet m. m., ävensom av automatiska löneklassuppflyttningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

15

a) godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 78 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 25 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 71 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 17 300

Summa kronor 192 200

b) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 192 200 kronor.

23:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 24, s. 37 och 38), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 29 400

kronor.

24:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 38), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 kronor.

25:o) Statens sakrevision: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 26, s. 38 och 39), vilket innebär en minskning av anslaget med

5 000 kronor, föranledd av under budgetåret 1949/50 ändrade ersättningsgrunder

för sakrevisionens ordförande, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för statens sakrevision

gällande personalförteckningen upptaga en tjänst som

kontorsbiträde i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sakrevision

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 19 800

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 7.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 34 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 292 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 29 000

Summa kronor 375 000

c) till Statens sakrevision: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kronor.

26:o) Statens sakrevision: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 27, s. 39), vilket innebär en minskning av anslaget med 10 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sakrevision: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

27 :o) Statens organisationsnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 28, s. 40—43), vilket innebär en ökning av anslaget

med 56 800 kronor, huvudsakligen föranledd av en förstärkning av nämndens

civila avdelning med 3 ^arvodesanställda experter och ett kvalificerat

biträde, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens organisationsnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 49 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 36 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 577 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 30 800

Summa kronor 694 300

b) till Statens organisationsnämnd: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 694 300 kronor.

28:o) Statens organisationsnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 29, s. 43 och 44), vilket innebär en ökning av anslaget

med 14 400 kronor, föranledd av att delposterna till bränsle, lyse

och vatten och till övriga expenser uppräknas med respektive 200 och

6 200 kronor samt av att ett belopp av 8 000 kronor beräknas för anordnande,

på sätt anföres under för flera huvudtitlar gemensamma frågor, av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

17

vissa kurser i allmän organisations- och blanketteknik, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 212 800 kronor.

29:o) Valutakontoret: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 30, s. 44), vilket innebär en minskning av anslaget med 30 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Valutakontoret: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 970 000 kronor.

30:o) Valutakontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 31, s. 44 och 45), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Valutakontoret: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000

kronor.

Skatte- och kontroliväsen.

31 :o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 32, s. 45—47), vilket innebär

en ökning av anslaget med 11 000 kronor, föranledd bl. a. av inrättande

av vissa biträdestjänster, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för generaltullstyrelsen

gällande personalförteckningen dels avföra en tjänst

som förste byråsekreterare i Ce 29 och dels uppföra ytterligare

en förste byråsekreterartjänst i Ca 29;

b) godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 969 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 380 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 159 700

Summa kronor 1 511 000

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. AV 7.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 7.

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 1 511 000 kronor.

32:o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten. Kungl.

Maj :t har (punkt 33, s. 47—54) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen förordade ändringar i den

för tullstaten gällande personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Tullverket: Avlöningar till

befattningshavare å tullstaten för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 32 134 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 32 287 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär,

att 1 förste tullkontrollörstjänst i Ca 25, 1 tullkontrollörstjänst i Ca 24

och 2 tullöveruppsyningsmanstjänster i Ca 16, avsedda för en ny tullavdelning

vid den snart färdigställda hamnen vid Maj nabbe, inrättas;

att 5 förste tullkontoristtjänster ordinariesättas;

att 30 tullvaktsbefattningar i Ca 9 uppflyttas till befattningar som tulluppsyningsman

i Ca 12;

att medel beräknas för ytterligare 15 lcanslibiträdestjänster i Ce 11, samtidigt

som ordinarieposten nedräknas med belopp motsvarande avlöningskostnaderna

för 15 kontorsbiträden i Ca 8;

att i fråga om kust- och gränsbevakningspersonalen dels 7 kustöveruppsyningsmanstjänster

i Ca 16 inrättas i utbyte mot 3 kustuppsyningsmanstjänster

i Ca 12 och 4 kustvakttjänster i Ca 10, 80 kustuppsyningsmanstjänster

i Ca 12 inrättas i utbyte mot 38 förste kustvakttjänster i Ca 11 och

42 kustvakttjänster i Ca 10 samt 13 gränsöveruppsyningsmanstjänster i

Ca 16 inrättas i utbyte mot 13 gränsuppsyningsmanstjänster i Ca 12, dels

ock 35 befattningar som gränsuppsyningsman i Ce 12 ordinariesättas;

att till vissa befor drings gångar m. m. beräknas i runt tal 197 000 kronor;
att

av de på övergångsstat uppförda tjänsterna en befattning som tillsyningsman

(Ca 10) avföres ur personalförteckningen;

samt att i enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor avlöningskostnaderna vid tullstaten nedräknas

med i runt tal 400 000 kronor, vilken minskning i sin helhet anses

böra hänföras till icke-ordinarieposten.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 21 864 000 ( +

384 000) kronor;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

19

avlöningar till icke-ordinarie personal 6 870 000 (—

130 000 — 400 000) kronor;

rörligt tillägg 3 400 000 (+ 26 700 — 33 700) kronor.

Anslaget beräknas alltså till (21 864 000 + 6 870 000 + 3 400 000)

32 134 000 (— 153 000) kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Senander väckt motion (II: 107), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta höja det under anslagsposten Avlöningar till

icke-ordinarie personal äskade beloppet med 400 000 kronor från 6 870 000

kronor till 7 270 000 kronor.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa

till motionen.

Utskottet. Enligt utskottets mening föreligga icke skäl att frångå Kungl.

Maj :ts under förevarande punkt framställda förslag, varför utskottet avstyrker

det i motionen II: 107 gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 107

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i

den för tullstaten gällande personalförteckningen som av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 21 864 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
slagsvis

.............................. 6 870 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 3 400 000

Summa kronor 32 134 000

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

32 134 000 kronor.

33:o) Tullverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 34, s. 54—57), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 599 000

kronor — sammanhängande med att anslagsposten till sjukvård m. m. ökas

med 50 000 kronor, att de i anslagsposten till övriga utgifter ingående delposterna

till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel, till utbildning i

tulltjänsten och till beklädnad och beväpning ökas med respektive 100 000,

110 000 och 150 000 kronor, att den i anslagsposten till expenser ingående

delposten till övriga expenser uppräknas med 100 000 kronor samt att under

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 7.

anslagsposten till övriga utgifter upptages ett belopp av 89 000 kronor till

bestridande av kostnaderna för hyra av hålkortsanläggning — hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande omkostnadsstat för tullstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 275 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ............... 900 000

3. Expenser, förslagsvis ...................... 1 530 000

4. Publikationstryck, förslagsvis .............. 68 000

5. Hemliga utgifter .......................... 2 000

6. Övriga utgifter, förslagsvis................. 1 869 000

Summa kronor 4 644 000

b) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 4 644 000 kronor.

34:o) Tullverket: Anskaffning av viss materiel. I enlighet med Kung].

Maj:ts förslag (punkt 35, s. 58 och 59), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tullverket: Anskaffning av viss materiel

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 325 000 kronor.

35:o) Kontrollstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 36, s. 59—

61) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga vissa

av departementschefen angivna ändringar i den för kontrollstyrelsen gällande

personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för kontrollstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52, dels ock till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 784 100 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upptaget med 849 700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att en kanslibi trädest j änst i Ce 11 samt 4

kontorsbiträdestjänster i Ce 8 uppföras på ordinarie stat, att 3 arvodesbefattningar

överföras till styrelsens lokala skattekontroll samt att en aktuarietjänst

å övergångsstat i Ca 24 indrages.

Till löneklassuppflyttningar beräknas ett belopp av 14 236 kronor.

Enär 5 kontorsbiträden på grund av förordnande å biträdestjänster i högre

lönegrad åtnjuta lön från icke-ordinarieposten, ha anslagsposterna till avlöningar

till ordinarie tjänstemän resp. rörligt tillägg ansetts kunna nedräknas

med sammanlagt 31 140 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

21

I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma

frågor föreslås slutligen avlöningsanslaget nedrältnat med 10 000

kronor, vilken minskning i sin helhet förutsättes avräknad å icke-ordinarieposten.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för kontrollstyrelsen

gällande personalförteckningen dels avföra en tjänst på övergångsstat

som aktuarie i Ca 24 och dels upptaga ytterligare

en kanslibiträdestjänst i Ca 11;

b) godkänna följande avlöningsstat för kontrollstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstai.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ..................................... 353 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 350 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 80 300

Summa kronor 784 100

c) till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1951/

52 anvisa ett förslagsanslag av 784 100 kronor.

36:o) Kontrollstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 37, s. 61 och 62), vilket innebär en minskning av anslaget med

12 000 kronor, föranledd av nedräkningar av anslagsposterna till reseersättningar

och övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kronor.

37:o) Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen. Kungl. Maj:t har (punkt

38, s. 62—65) föreslagit riksdagen att till Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 603 300 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 633 000 kronor.

Kontrollstyrelsen har föreslagit, att kontrollen över sulfitsprittillverkningen

nu överflyttas från kontrollanterna resp. tillsyningsmännen till tillverkarna

själva och att i samband därmed det s. k. kontrollkostnadsbidraget

borttages. Tillika har styrelsen föreslagit, att vissa av de kontrollanter, som

sålunda komma att förlora sina anställningar, skola beredas engångsersättning.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag har styrelsen hän
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 7.

visat till den i 1950 års statsverksproposition lämnade redogörelsen (VII ht

s. 67—69; jfr även prop. nr 254/1948 ,s. 11—15 och 1949: VII ht s. 64—65).

Departementschefen anför härom i huvudsak följande.

»I proposition nr 254 till 1948 års riksdag anförde min företrädare, att

även om risker kunde vara förknippade med det föreslagna kontrollsystemet,

vissa fördelar i rationaliseringshänseende kunde uppnås vid ett genomförande

av förslaget. Det ansågs emellertid lämpligt, att det föreslagna kontrollförfarandet

under någon tid i mindre omfattning prövades i praktiken, innan

slutlig ställning togs till detsammas genomförande. I anledning härav erhöll

Kungl. Maj :t riksdagens bemyndigande att utan hinder av bestämmelserna

i förordningen den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och beskattning

av brännvin för tillverkningsåret den 1 oktober 1948—den 30 september

1949 försöksvis genomföra ett ändrat kontrollförfarande vid ett

mindre antal sulfitbrännerier av olika storlek i huvudsaklig överensstämmelse

med vad kontrollstyrelsen föreslagit, och att i samband därmed befria

tillverkare från skyldighet att gälda s. k. kontrollkostnadsbidrag. I enlighet

med hemställan i 1949 års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln, får

nämnda försöksverksamhet med riksdagens medgivande fortsätta intill dess

riksdagen tar ställning till frågan om en allmän omläggning av ifrågavarande

kontroll eller Kungl. Maj :t dessförinnan annorlunda beslutar. Vidare

framhöll jag i 1950 års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln, att jag

ännu ej var beredd att taga slutlig ställning till berörda frågor, varför försöksverksamheten

tills vidare borde fortsätta.

Av det anförda framgår att det ändrade kontrollförfarandet över sulfitsprittillverkningen

tillämpats vid ett mindre antal fabriker sedan tillverkningsåret

den 1 oktober 1948—den 30 september 1949. De härunder gjorda

erfarenheterna har kontrollstyrelsen funnit berättiga till det omdömet, att

nämnda kontrollförfarande slagit väl ut. Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka,

att kontrollen över sulfitsprittillverkningen överflyttas från kontrollanterna

resp. tillsyningsmännen till tillverkarna själva. I betraktande

av storleken av de företag, varom här är fråga, samt den interna kontroll,

som genom fabriksledningens försorg i allmänhet finnes anordnad, anser

jag det tillfyllest med den tillsynsverksamhet, som vederbörande tjänstemän

hos kontrollstyrelsen ha att utöva beträffande sprittillverkningen. Jag vill

vidare erinra om att, därest förhållandena vid viss spritfabrik så påkalla,

kontrollstyrelsen äger föranstalta om att tillsyn såsom hittills skall utövas

av lokalt anställd kontrolltjänsteman. I detta sammanhang bör det s. k.

lcontrollkostnadsbidraget borttagas för tillverkarna av sulfitsprit, dock ej i

fall, som nyss berörts, då särskild kontrolltjänsteman förordnats vid spritfabrikerna.

Däremot finner jag ej skäl att för närvarande befria tillverkare

av potatissprit från skyldigheten att erlägga dylikt bidrag.

Det sålunda förordade nya kontrollförfarandet torde medföra vissa ändringar

i förordningen den 11 juni 1926 angående tillverkning och beskattning

av brännvin. Jag vill i ett senare sammanhang föreslå Kungl. Maj :t att

till riksdagen avlåta proposition med förslag till ändringar i nämnda förordning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

23

Vissa av de kontrollanter, vilka i samband med omorganisationen komma

att förlora sina anställningar, synas vid avgången böra beredas pension

eller engångsersättning. Det torde härvid få ankomma på Kungl. Maj :t att

med stöd av 1948 års riksdags bemyndigande (r. skr. nr 448) meddela beslut

i fråga om pensioner, vilka sålunda böra utgå från det under tolfte

huvudtiteln uppförda anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

Engångsersättning synes genom beslut av Kungl. Maj :t böra tillerkännas

kontrollant, som icke uppfyller villkoren för erhållande av pension men som

uppnått minst fem effektiva tjänstår. Ersättning bör dock icke utgå till den

som åtnjuter statlig tjänstepension av annat slag än reservpension. Engångsersättning

synes böra i flertalet fall bestämmas till belopp av omkring 2 000

kronor samt bestridas från anslaget till den lokala skattekontrollen.»

Kungl. Maj :ts förslag innebär i övrigt i organisatoriskt hänseende viss

centralisering av driften vid lantbruksbrännerierna, viss rationalisering av

kontrollen vid samma brännerier, överföring av 3 arvodesbefattningar från

kontrollstyrelsen till lokalförvaltningen samt inrättande av 2 arvodesbefattningar

för kontrollen av varuskatten på choklad- och konfityrvaror.

Anslagsposten till expenser föreslås minskad från 33 000 kronor till 15 000

kronor.

För löneklassuppflyttningar beräknas ett belopp av 2 316 kronor.

Anslaget beräknas sålunda:

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj: t, 248 000 (—102 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 343 300

(+ 45 300) kronor;

rörligt tillägg oförändrat 35 000 kronor;

sjukvård m. m. oförändrat 1 000 kronor;

reseersättningar 116 000 (+ 13 000) kronor;

expenser 15 000 (—18 000) kronor;

övriga utgifter oförändrat 10 000 kronor;

kontrollkostnadsbidrag m. m. 165 000 (— 32 000) kronor.

Anslaget anses alltså kunna beräknas till (248 000 + 343 300 + 35 000 +

1 000 + 116 000 + 15 000 + 10 000 — 165 000) 603 300 (—29 700) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

603 300 kronor.

38:o) Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 39, s. 65), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontrollstyr elsen: Systembolagsrevisionen

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

79 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 7.

39:o) Mynt- och justeringsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 40, s. 66 och 67), vilket innebär en nedräkning av anslaget

med 21 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för mynt- och justeringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 228 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 39 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 142 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 44 800

5. Avlöningar till förmän och arbetare, förslagsvis 325 000

Summa kronor 779 000

b) till Mynt- och justeringsverket: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 779 000 kronor.

40:o) Mynt- och justeringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 41, s. 67), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

94 500 kronor.

41 :o) Statens justerare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 42, s. 67 och 68), vilket innebär en ökning av anslaget med 2 300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens justerare,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ...................................... 301 700

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 34 500

Summa kronor 336 200

b) till Statens justerare: Avlöningar för budgetåret 1951/

52 anvisa ett förslagsanslag av 336 200 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

25

42:o) Statens justerare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 43, s. 68 och 69), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens justerare: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.

43 :o) Avsättning till bankinspektionens fond. Avsättning till fondinspektionens

fond. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. I enlighet med

Kungl. Maj ds förslag (punkterna 45—47, s. 69—70) och under erinran att

ifrågavarande anslag i gällande riksstat uppförts med 100 000 respektive

25 000 och 60 000 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Avsättning till bankinspektionens fond ett förslagsanslag

av 150 000 kronor;

b) till Avsättning till fondinspektionens fond ett förslagsanslag

av 40 000 kronor;

c) till Avsättning till jordbrukskassetillsgnens jond ett

anslag av 60 000 kronor.

44:o) Avsättning till sparbanksinspektionens fond. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 48, s. 70) och under erinran, att anslaget i gällande

riksstat uppförts med 190 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till sparbanksinspektionens

fond för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

45 :o) Tillsyn över sparbankernas förvaltning. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 49, s. 70), vilket innebär en ökning av anslaget med 5 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn över sparbankernas förvaltning

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

275 000 kronor.

46 :o) Stämpelomkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt

50, s. 70 och 71), vilket innebär en ökning av anslaget med 35 000 kronor,

huvudsakligen föranledd av ökad tillverkning av statsstämplar, hemställei

utskottet,

att riksdagen må till Stämpelomkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 570 000 kronor.

47 :o) Kostnader för årlig taxering. Kungl. Majd har (punkt 51, s. 71 och

72) föreslagit riksdagen att till Kostnader för årlig taxering för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 7.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

7 300 000 kronor.

Ersättningarna för taxeringsarbetet i länen och i Stockholms stad (till ordförande,

kronoombud, konsulenter m. fl.) utgjorde år 1949 5 938 950 kronor

och år 1950 6 326 050 kronor, däri inbegripet vissa smärre belopp till städer

för vidtagna särskilda anstalter. Av ökningen beräknas omkring 200 000

kronor sammanhänga med taxeringsmaterialets ökade volym och återstoden

hänföra sig till ändrade grunder för arvodenas beräknande.

Vad beträffar taxeringarna år 1951 har den automatiska utgiftsökningen

till följd av taxeringsmaterialets ytterligare tillväxt och stegringen av övriga

utgifter för taxeringsarbetet, däri inbegripet längdförings- och tryckningskostnader,

uppskattats till i runt tal 500 000 kronor. Under förutsättning

att den nuvarande arvodesnivån bibehålies under år 1951 föreslås anslaget

för nästa budgetår upptaget till 7,3 miljoner kronor.

Från anslaget förutsättes liksom för innevarande budgetår få bestridas

kostnader för utbildningskurser för taxeringstjänstemän.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kostnader för årlig taxering för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000

kronor.

48:o) Kostnader för upprättande av nya jordregisterutdrag. Kungl. Maj:t

har (punkt 52, s. 72 och 73) föreslagit riksdagen att till Kostnader för

upprättande av nya jordregisterutdrag för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 50 000 kronor.

De ursprungliga jordregisterutdragen upprättades till 1922 års allmänna

fastighetstaxering och ha efter komplettering använts vid de allmänna fastighetstaxeringarna

åren 1928, 1933, 1938 och 1945. Genom de successiva

kompletteringarna ha utdragen blivit synnerligen svårhanterliga och föga

överskådliga; de ha genom begagnandet även blivit söndriga. I anledning

härav har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t (1948 års statsverksproposition

VII ht s. 65—68) för budgetåret 1948/49 anvisat ett förslagsanslag

av 350 000 kronor till bestridande av kostnaderna för upprättande av nya

j ordregisterutdrag.

Den allmänna fastighetstaxering, som vid tiden för lörenämnda beslut

avsågs skola äga rum år 1950, har sedermera enligt beslut av riksdagen uppskjutits

till år 1952. Av denna anledning samt med hänsyn till önskvärdheten

att de nyupplagda jordregisterutdragen icke skulle behöva i sin tur i

större omfattning kompletteras före den allmänna fastighetstaxeringen, har

arbetet med upprättandet av utdragen hittills utförts i mycket ringa utsträckning.

Av det för budgetåret 1948/49 anvisade anslaget har sålunda

endast i runt tal 40 000 kronor tagits i anspråk.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

27

Ifrågavarande arbete anses nu böra fullföljas och utdragen färdigställas

till hösten 1951. I detta avseende ha även inkommit framställningar från

ett antal länsstyrelser rörande medelsanvisning.

Kostnaderna för återstående arbeten skulle med utgångspunkt från de för

budgetåret 1948/49 gjorda beräkningarna kunna uppskattas till ca (350 000

_40 000 =) 310 000 kronor. På grund av pris- och löneutvecklingen kunna

emellertid utgifterna förväntas bliva högre. Med hänsyn härtill beräknas

medelsbehovet för återstående arbeten till förslagsvis 350 000 kronor. Härav

uppskattas 300 000 kronor bliva erforderliga för budgetåret 1950/51 och

50 000 kronor för budgetåret 1951/52.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för upprättande av nya

jordregisterutdrag för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

49:o) Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1952. Kungl. Maj:t

har (punkt 53, s. 73) föreslagit riksdagen att till Kostnader för allmänna

fastighetstaxeringen år 1952 för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 2 600 000 kronor.

Allmän fastighetstaxering ägde senast rum år 1945. Enligt förordningen

den 13 februari 1948 (nr 48) angående de tider, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, samt 2 § 1 mom. taxeringsförordningen skulle sådan

taxering ånyo ha verkställts år 1950 och därefter vart femte år. Vissa förhållanden,

bl. a. utredningsarbete rörande ny metod för skogstaxering, ha

emellertid föranlett uppskov med fastighetstaxeringen (se prop. nr 52/

1949 och 24/1950). Enligt förordningen den 17 februari 1950 (nr 27) skall

taxeringen verkställas först år 1952.

Kostnaderna för 1945 års fastighetstaxering uppgingo i runt tal till

2 700 000 kronor, varav 2 250 000 kronor belöpte på budgetåret 1944/45 och

återstoden, 450 000 kronor, på det följande budgetåret.

Den totala kostnaden för allmänna fastighetstaxeringen år 1952 torde

kunna förväntas bliva något högre än vid 1945 års taxering med hänsyn till

under den mellanliggande tidsperioden inträffade pris- och lönestegringar.

Fördelningen av kostnaderna mellan budgetåren 1951/52 och 1952/53 är givetvis

vansklig att bedöma, men kan antagas komma att i stort sett motsvara

kostnadsfördelningen vid 1945 års taxering.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen

år 1952 för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 2 600 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 7.

50:o) Vissa kostnader för uppbördsväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt 54,

s. 73 och 74) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för uppbördsväsendet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 350 000 kronor.

Från anslaget skola bestridas kostnaderna för upprättande, tryckning

och distribution av de .skattetabeller, vilka erfordras för preliminärskattens

beräkning. Dessa kostnader uppskattas till i runt tal 265 000 kronor. Vidare

förutsättes att från anslaget skola bestridas andra hithörande kostnader,

såsom utgifter för centrala uppbördsnämndens verksamhet och kostnader

för tryckning av blanketter för preliminär självdeklaration, ansökan om

preliminär B-skatt, befrielse från löneavdrag m. fl. blanketter. Sistnämnda

kostnader ha beräknats till i runt tal 60 000 kronor.

Anslaget har sålunda för nästa budgetår ansetts böra nedräknas med

25 000 kronor till 325 000 kronor.

I detta sammanhang har anmälts fråga om viss ersättning till Stockholms

stad. I skrivelse den 24 maj 1949 har överståthållarämbetet ■— med

överlämnande av en framställning i ämnet av direktionen för uppbördsverken

i Stockholm — hemställt att av tillgängliga medel ett belopp av 10 017

kronor 34 öre måtte ställas till ämbetets förfogande för att utbetalas till

Stockholms stad såsom gottgörelse för stadens kostnad för en assessorstjänst

vid det förutvarande skatteverket under år 1947. Av handlingarna

framgår, att nämnda tjänst inrättats för folkbokförings- och uppbördsärenden

från och med den 1 januari 1947. Av vederbörande myndigheter i

Stockholms stad hade förutsatts att, eftersom med tjänsten förenade arbetsuppgifter

i stort sett vore av länsstyrelsekaraktär, avlöningskostnaderna

för densamma i efterhand helt skulle täckas av statsmedel. En bidragande

orsak till denna uppfattning hade varit, att assessorstjänster för folkbokförings-

och uppbördsärenden från den 1 april 1946 inrättats vid länsstyrelserna

i samtliga län. I samband med skatteverkets förstatligande hade en

assessorstjänst, avsedd för ifrågavarande arbetsuppgifter, uppförts i personalförteckningen

för överståthållarämbetet.

I infordrat utlåtande har statskontoret tillstyrkt ifrågavarande framställning.

Departementschefen har anfört följande.

»Med hänsyn till vad i ärendet upplysts synes Stockholms stad böra beredas

gottgörelse för ifrågavarande kostnad, 10 017 kronor 34 öre, vilket

belopp, därest riksdagen ej har någon erinran häremot, torde böra bestridas

från under förevarande anslag för innevarande budgetår anvisade medel.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Vissa kostnader för uppbördsvåsendet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

325 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

29

51 :o) Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 74—76), vilket innebär

en minskning av anslaget med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket m. fl. för

bestyret med skatteuppbörden för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 6 500 000 kronor.

52:o) Kostnader i anledning av avtal med främmande stat om handräckning

i beskattningsärenden. Observations- och uppbördsprocenter m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 56 och 57, s. 76), vilka innebära

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Kostnader i anledning av avtal med främmande

stat om handräckning i beskattningsärenden 1 000 kronor;

b) till Observations- och uppbördsprocenter m. m. 12 000

kronor.

Ersättningar för särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

53:o) Ersättning till städerna för mistad tolag. Kungl. Maj :t har (punkt

58, s. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till Ersättning till städerna för

mistad tolag för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000

kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med 10 000 000 kronor.

Riksdagen har senast i skrivelse den 10 april 1947 (nr 7) begärt vissa utredningar

rörande tolagsersättningen. I nämnda skrivelse har riksdagen sålunda

anhållit om utredning av frågan, huruvida och i vad mån en avveckling

av tolagsersättningen kunde äga rum. Med hänsyn till frågans invecklade

beskaffenhet och dess sammanhang med andra frågor om rättsförhållandena

mellan staten och städerna har ställning hittills icke kunnat tagas

till densamma.

Med hänsyn till beräknad ökning av tullmedlen har anslaget för nästa

budgetår ansetts böra uppräknas med i runt tal 5 000 000 kronor och upptagas

till 15 000 000 kronor.

Utskottet — som vill erinra att utskottet i fjol uttalade sin förväntan

att de av riksdagen begärda utredningarna rörande tolagsersättning snarast

möjligt igångsattes — hemställer, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 7.

att riksdagen må till Ersättning till städerna för mistad

tolag för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

15 000 000 kronor.

54 :o) Städers friheter. Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i

landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Vederlag

för nedlagda utskänkningsrättigheter. Ersättning för skattefrälseräntor. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 59—62, s. 77), vilka innebära

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Städers friheter ett förslagsanslag av 35 000 kronor;

b) till Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga

i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

ett anslag av 3 100 000 kronor;

c) till Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter ett

förslagsanslag av 2 000 kronor;

d) till Ersättning för skattefrälseräntor ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

Diverse.

55 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighe med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 80), vilket innebär

en ökning av anslaget med 109 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 905 000 kronor.

56:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 81). vilket innebär

en ökning av anslaget med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att rikdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Generaltullstyrelsens delfond för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

57 :o) Staten åliggande kommunala och andra utskylder. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 67, s. 81), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Staten åliggande kommunala och

andra utskylder för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

31

58:o) Bidrag till vissa internationella byråer. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 68, s. 81), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

25 000 kronor.

59 :o) Bidrag till GATT-organisationen. Kungl. Maj:t har (punkt 69, s. 81

och 82) föreslagit riksdagen att till Bidrag till GATT-organisationen för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 50 000 kronor.

I anledning av proposition nr 52 beslöt 1950 års riksdag (skr. nr 88)

godkänna det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget angående Sveriges anslutning

till allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Till bestridande av

de med anslutningen till GATT förenade kostnaderna anvisade riksdagen

(skr. nr 114) för vartdera av budgetåren 1949/50 och 1950/51 ett förslagsanslag

av 50 000 kronor. Storleken av det årliga bidraget, vilket uttaxeras

enligt beslut av de avtalsslutande parterna efter en särskild bidragsskala,

är huvudsakligen beroende av årskostnaderna för tullförhandlingar

och andra möten med de avtalsslutande parterna ävensom för sekretariat.

De bidragsförpliktelser, som komma att åvila Sverige under nästkommande

budgetår, kunna icke nu överblickas. Sveriges andel i kostnaderna för kalenderåren

1949 och 1950 har uppgått till 19 019 resp. 53 770 kronor. Anslaget

har för budgetåret 1951/52 synts kunna uppföras med oförändrat belopp,

50 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till GATT-organisationen för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

60:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har

(punkt 70, s. 82 och 83) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 425 000 kronor.

Anslaget i fråga är i gällande riksstat upptaget med ett belopp av 350 000

kronor.

Inom finansdepartementet pågår f. n. ett utredningsarbete av delvis mycket

kostnadskrävande natur. Bland större utredningar må nämnas 1948

års statistikutredning, 1949 års uppbördssakkunniga, 1949 års folkbokföringssakkunniga,

1949 års skatteutredning, 1950 års budgeträttskommitté

och 1950 års långtidsutredning. Belastningen å anslaget bar med hänsyn

härtill under den förflutna delen av innevarande budgetår uppgått till ca

48 000 kronor per månad. Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg å

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 7.

anslaget en reservation av 51 848 kronor. Tillgängliga medel å anslaget under

innevarande budgetår uppgå sålunda endast till i runt tal 400 000 kronor.

Denna brist på medel har medfört att vissa av riksdagen begärda utredningar

ej kunnat igångsättas. En minskad medelsåtgång uppkommer visserligen

därigenom att flera utredningar beräknas slutföra sina uppdrag

under år 1951, varjämte vissa kommittéer förelagts att till viss tid avsluta

sitt arbete. Detta kommer dock å andra sidan att medföra ökade tryckningskostnader.

En förstärkning av anslaget för innevarande budgetår anses därför erforderlig.

Med hänsyn härtill äskas i annat sammanhang på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1950/51 ett belopp av 75 000 kronor. För budgetåret

1950/51 beräknas sålunda utredningskostnaderna till i runt tal 475 000

kronor.

Under nästkommande budgetår beräknas utredningsarbetet bliva av något

mindre omfattning än för löpande budgetår. Anslagsbehovet har uppskattats

till ca 425 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 425 000 kronor.

61 :o) Ränta å spärrkontomedel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 71, s. 83), vilket innebär en anslagsminskning med 650 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ränta å spärrkontomedel för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 5 350 000 kronor.

62 :o) Spärrkontonämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

72, s. 83 och 84), vilket innebär en anslagsminskning med 35 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Spärrkontonämnden för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

63:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 84),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1951/

52 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

64 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 84), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 60 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

33

65 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

i fråga om nedannämnda, av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda

förslag nämligen:

punkten 1: Finansdepartementet: Avlöningar;

punkten 44: Riksskattenämnden: Avlöningar; Riksskattenämnden: Omkostnader;
punkten

63: Ridrag till skattetyngda kommuner;

punkten 64: Provisorisk skatteersättning till kommunerna m. in.;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 20 februari 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gränebo, Iwar Anderson,

Mannerskantz, Leander, Heiding, Gillström, fröken Andersson, herrar

Eric Ericson, Näsström, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Edin, Alfred

Nilsson och Axel Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson

i Uddevalla, Lindholm, Ståhl, Staxäng, Pettersson i Dahl, Thapper, Svensson

i Alingsås, Nihlfors och Gustafsson i Stockholm.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 7.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:7 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 und s. 1 i texten