Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under s jun de huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion.
1951-02-20 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1951:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under s jun de huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 7.
1
Nr 7.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1951/52 under s jun de huvudtiteln,
avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckt motion.
(5:e avd.)
Finansdepartementet.
l:o) Finansdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag i propositionen nr 1 under sjunde huvudtiteln (punkt 2, s. 3 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari
1951), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Finansdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 301 000
kronor.
2:o) Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 3), vilket innebär en anslagsminskning
med 5 000 kronor, sammanhängande med att avlöningskostnaden för en
amanuens föreslås överflyttad till konjunkturinstitutets avlöningsanslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kronor.
Allmänna centrala ämbetsverk m. in.
3:o) Kammarkollegiet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 4 och 5)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för kammarkollegiet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52, dels ock till Kammarkollegiet: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 559 100 kronor.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 7.
2
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 643 300 kronor.
Sedan numera arbetet för kollegiets del med den allmänna kommunregleringen
slutförts och då vidare handläggningen inom kollegiet av den därpå
följande regleringen av de kommunala donationerna beräknas vara avslutad
före den 1 juli 1951, erfordras icke vidare medelsanvisning för här avsedda
ändamål. Avlöningsanslaget bör i anledning härav minskas med 48 200
kronor.
I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor ha avlöningskostnaderna för kollegiet ansetts böra nedräknas
med ytterligare i runt tal 17 000 kronor. Beloppet har i sin helhet
ansetts böra avräknas å anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har slutligen med
hänsyn till belastningen synts kunna minskas med 19 000 kronor.
Med beaktande av att anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, helt bortfaller (— 5 200) har anslaget beräknats
sålunda:
avlöningar till ordinarie tjä nst e m ä n 350 000 (— 19 000)
kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 149 300
(—43 000 — 17 000) kronor;
rörligt tillägg oförändrat 59 800 kronor.
Anslaget beräknas alltså till (350 000 + 149 300 4- 59 800) 559 100
(— 84 200) kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för kammarkollegiet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 350 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 149 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 59 800
Summa kronor 559 100
b) till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret 1951/
52 anvisa ett förslagsanslag av 559 100 kronor.
4:o) Kammarkollegiet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 5, s. 5 och 6), vilket innebär en anslagsminskning med 8 500
kronor eller samma belopp som för innevarande budgetår beräknats för bestridande
av de i anledning av arbetet med kommunregleringen uppkomna
utgifterna, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 7.
3
att riksdagen må till Kammarkollegiet: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 36 400 kronor.
5:o) Statskontoret: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 6 och 7)
föreslagit riksdagen att dels ur den för statskontoret gällande personalförteckningen
avföra tre kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statskontoret, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Statskontoret:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 957 400 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 048 600 kronor.
Till följd av att bostadsstyrelsen fr. o. in. den 1 juli innevarande år skall
övertaga den förvaltning av vissa bostadslån, som nu åvilar statskontoret,
bör statskontorets avlöningsanslag minskas med avlöningskostnaderna för
3 ordinarie kontor sbiträden samt 12 e. o. kontors- och skrivbiträden, tillhopa
67 600 kronor. — Vissa löneklassförändringar medföra vidare en minskning
av avlöningskostnaderna med 3 600 kronor.
I detta sammanhang har departementschefen anmält, att 1949 års rationaliseringsutredning
den 4 mars 1950 avlämnat sitt betänkande angående
rationaliseringsverksamheten inom den offentliga förvaltningen. Rörande
innehållet i betänkandet och däröver avgivna yttranden hänvisas till den
redogörelse härför som lämnats under för flera huvudtitlar gemensamma
frågor. Det i betänkandet upptagna förslaget om skapandet av ett centralt
rationaliseringsorgan innebär en genomgripande förändring av statskontorets
ställning i statsförvaltningen, vilket departementschefen ej är beredd
att nu förorda. Frågan om statskontorets framtida gestaltning har ansetts
höra prövas i samband med att ställning tages till frågorna om borttagande
av pensionsärendena från statskontoret och om den lämpligaste förläggningen
av de fondförvaltande uppgifter, som för närvarande åvila statskontoret.
Såsom framgår av vad under för flera huvudtitlar gemensamma frågor
anföres föreslås att den eller de tjänstemän inom resp. ämbetsverk, som skola
fullgöra uppgiften att vara organisationsföredragande, även skola ha hand
om blankettrevisionen inom verket. I avvaktan på att organisationsföredragandena
tillägna sig erforderliga kunskaper rörande blankettrevision har
den tryckeritekniska personalen vid statskontorets tryckeriexpedition ansetts
böra underkasta inkommande blanketter en granskning även ur rent
blankettekniska synpunkter d. v. s. en granskning som i huvudsak avser
om blanketten har föreskrivet format, papperskvalitet och typografisk utstyrsel.
Med anledning härav föreslås, att personalen på tryckeriexpeditionen
för nästa budgetår förstärkes med en befattningshavare. Medelsanvisningen
härför föreslås dock begränsad till högst 6 000 kronor.
I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar ge
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 7.
mensamma frågor ha avlöningskostnaderna vid statskontoret ansetts böra
nedräknas med i runt tal 26 000 kronor. Minskningen har i sin helhet ansetts
böra hänföras till icke-ordinarieposten.
Anslaget beräknas sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 596 400 (— 16 500)
kronor;
avlöningar till icke-ordinarie personal 257 900 (—
40 800 — 26 000) kronor;
rörligt tillägg 103 100 (— 7 900) kronor.
Anslaget beräknas alltså till (596 400 + 257 900 + 103 100) 957 400
(— 91 200) kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må
a) ur den för statskontoret gällande personalförteckningen
avföra tre kontorsbiträdestjänster i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 596 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 257 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 103100
Summa kronor 957 400
b) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 957 400 kronor.
6:o) Statskontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 7, s. 8), vilket innebär dels en anslagsminskning under posten Övriga
expenser för eget behov med 2 000 kronor, sammanhängande med bostadslåneavdelningens
överförande till bostadsstyrelsen, dels en anslagsökning
under posten Övriga utgifter: Hyra för hålkortsanläggning med 15 000
kronor, motsvarande med hänsyn till nu gällande dollarkurs uppkommen
kostnadsstegring av hyran för pensionsbyråns hålkortsanläggning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 288 000 kronor.
7:o) Kammarrätten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 8, s. 8 och 9)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för kammarrätten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52, dels ock till Kammarrätten: Avlöningar för nämnda budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 1 468 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
5
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 514 800 kronor.
För löneklassuppflyttningar beräknas ett belopp av 16 400 kronor. Å andra
sidan föreslås följande nedräkning, nämligen av anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän med 22 000 kronor med hänsyn till belastningen
och av icke-ordinarieposten med i runt tal 41 000 kronor i enlighet
med vad som härutinnan anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 630 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 16 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 672 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 148 800
Summa kronor 1 468 200
b) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 1 468 200 kronor.
8:o) Kammarrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 9, s. 9), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kammarrätten: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kronor.
9:o) Kammarrätten: Kammarrättens årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 10, s. 10), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kammarrätten: Kammarrättens årsbok
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 8 000
kronor.
10:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 10—24) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga vissa av departementschefen angivna
ändringar i den för statistiska centralbyrån gällande pcrsonalförteck
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 7.
ningen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
statistiska centralbyrån, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52, dels ock till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för
verksamheten i allmänhet för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 387 500 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upppfört med 1 240 800 kronor.
Sedan 1948 års statistikutredning (professor S. G. W. Wahlund) framlagt
förslag till omorganisation av statistiska centralbyrån, har centralbyrån
i utlåtande härutöver framfört vissa erinringar och yrkanden, varjämte ämbetsverket
inkommit med förslag till omläggning av befolknings- och inkomststatistiken
samt angående uppbyggande av en organisation för intervjuundersökningar.
Över utredningsmannens och centralbyråns förslag
ha, efter remiss, yttranden avgivits av vissa myndigheter och organisationer.
Beträffande återverkningarna på förevarande anslag av utredningsmannens
och centralbyråns förslag hänvisar utskottet till tablån å s. 11 i propositionen.
Med avseende å innebörden av förslagen och de däröver avgivna
yttrandena får utskottet vidare hänvisa till propositionen s. 11—21.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
»I nuvarande statsfinansiella läge har jag ansett mig endast kunna tillstyrka
de mera angelägna av de sålunda framlagda förslagen i enlighet med
vad som framgår av det följande.
Vad till en början angår frågan om jordbruksstatistikens förläggning finner
jag utredningsmannens förslag om överflyttning från statens jordbruksnämnd
till centralbyrån av alla mera arbetskrävande jordbruksstatistiska
undersökningar väl motiverat. Som remissinstanserna — med undantag av
jordbruksnämnden — framhållit, medför överflyttningen fördelar i form av
bättre personaldisposition, ökade möjligheter att anknyta jordbruksstatistiken
till befolknings- och finansstatistiken samt förbättrad utnyttjning av
centralbyråns maskinella resurser, vilket bör medföra besparingar för statsverket.
Såsom en olägenhet med förslaget har å andra sidan framhållits, att
den direkta kontakten mellan den jordbruksstatistiska avdelningen och den
för närvarande viktigaste konsumenten av denna statistik, nämligen jordbruksnämnden,
brytes. Olägenheterna härav torde emellertid kunna undanröjas
genom ett på lämpligt sätt organiserat samarbete mellan de båda ämbetsverken.
Med hänsyn till de fördelar, som överflyttningen av jordbruksstatistiken
till centralbyrån skulle medföra, biträder jag utredningsmannens
förslag i denna del. Det framstår som angeläget, att centralbyråns jordbruksstatistiska
avdelning erhåller sådan personalförstärkning att statistikarbetet
ej lider avbräck under övergångstiden. Kontinuitetskravet synes
lämpligen kunna tillgodoses genom överföring till centralbyrån av större
delen av den personal, som för närvarande är anställd i krisorganisationen
vid jordbruksnämndens statistiska byrå. — Sedan jag under hand från
berörda myndigheter erhållit korrigerade uppgifter om behovet av personal
för de arbetsuppgifter, som sålunda skola överföras till centralbyråns jord
-
Statsutskottets utlåtande nr 7.
7
bruksstatistiska avdelning, anser jag mig kunna tillstyrka personalförstarkning
vid denna avdelning med 1 förste aktuarie i Ca 27, 1 aktuarie i Ca 24,
1 amanuens i befordringsgången, 1 kansliskrivare i Ce 15, 1 kanslibiträde
i Ce 11 samt 19 skriv- och kontorsbiträden i befordringsgången.
I likhet med utredningsmannen finner jag att mejeristatistiken kan slopas.
Det bör ankomma på centralbyrån att med Svenska mejeriernas riksförening
träffa överenskommelse om vilka statistiska sammanställningar riksföreningen
skall utarbeta till statistisk årsbok.
Förslaget om upprättande av ett befolkningsregister med tillhörande
hålkortskartotek som underlag för fortlöpande urvalsundersökningar torde,
såsom centralbyrån framhållit, komma att medföra en avsevärd förbättring
på viktiga områden av befolkningsstatistiken. Med beaktande härav och de
besparingar, som beräknas uppkomma i fråga om kostnaderna för 1950 års
folkräkning och den årliga inkomststatistiken, anser jag mig böra tillstyrka
centralbyråns ifrågavarande förslag.
Mot centralbyråns förslag till omläggning av inkomststatistiken har jag
ingen erinran. Detaljutformningen av förslaget torde ej behöva underställas
riksdagen.
Med den ökade betydelse finansstatistiken erhållit under senare ar ha,
som centralbyrån framhåller, arbetsuppgifterna vuxit så att finansstatistiska
avdelningen numera är den till numerären största avdelningen inom verket.
Med hänsyn härtill anser jag mig kunna tillstyrka förslaget om att avdelningen
skall förestås av en byråchef i Ca 33. Den nuvarande förste aktuariebefattningen
i Ca 29 synes med hänsyn till avdelningens arbetsuppgifter
böra tills vidare bibehållas. Däremot synes en amanuensbefattning böra
indragas.
I likhet med centralbyrån anser jag att frågan om tillskapandet av en
organisation för stickprovsundersökningar i intervjuform är värd att närmare
utredas. För att möjliggöra för centralbyrån att för detta ändamål
ävensom för övriga utredningar anlita tillfällig experthjälp synas högst
8 000 kronor böra ställas till centralbyråns förfogande.
Med hänsyn till att verkschefernas löneställning för närvarande är föremål
för beredning anser jag mig här ej böra upptaga till provning den av utredningsmannen
föreslagna lönegradsuppflyttningen för centralbyråns chef.
Mot förslaget att avlasta verkschefen arbetet med statistisk årsbok har jag
ingen erinran och tillstyrker en personalförstärkning med 1 aktuarie i Ca 24
för redigering av årsboken m. m. Ifrågavarande tjänsteman torde jämväl
böra svara för utgivandet av en inom centralbyrån utarbetad statistisk tidskrift.
Jag biträder förslaget om utbyte av en befattning som aktuarie i Ca 24 mot
förste byråsekreterare i Ca 27 vid kansliet.
Mot förslagen om personalförstärkning för snabbstatistik beträffande
kommunernas finanser samt för vinst-, inkomst- och förmögenhetsstatistiken,
innebärande ökning med 1 amanuens under 4 månader samt 3Vi2 års
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 7.
biträden, har jag ingen erinran. Med hänsyn till att jag under centralbyråns
omkostnadsanslag föreslår att centralbyrån skall få en automatisk telefonväxel
böra medel under förevarande anslag anvisas till 1 telefonist i befordringsgången.
Förslagen om ordinariesättning av 1 extra ordinarie aktuarie
vid finansstatistiska avdelningen och 1 extra ordinarie kansliskrivare vid
centrala automobilregistret tillstyrkas. Av de begärda förstärkningarna vid
bilregistret och biblioteket anser jag mig endast kunna tillstyrka 1 kontorsbiträde
i befordringsgången resp. 1 kanslibiträde i Ce 11. Vad beträffar
personal för expeditionsvaktsgöromål anser jag mig endast kunna tillstyrka
1 expeditionsvakt i Ce 9 på halvtid under 6 månader samt 1 arvodesanställt
expeditionsvaktsbiträde. Av den begärda förstärkningen till arvoden åt viss
tillfällig personal tillstyrker jag ett belopp av 2 000 kronor till ersättning för
arbete med utdrag ur småprotokollrenovationerna och med vissa översättningsarbeten.
I likhet med utredningsmannen finner jag, att av den från budgetåret
1950/51 medgivna tillfälliga arbetsförstärkningen kunna 8 årsbiträden vid
befolkningsstatistiska avdelningen och 1 årsbiträde vid finansstatistiska avdelningen
avvecklas. Jag biträder likaså förslagen om gravregistrets slopande,
om förenklad diarieföring å befolkningsstatistiska avdelningen samt
om personalminskning vid äktenskapsregistret, trafikolycksfallsstatistiken
och folkbokföringsavdelningen, innebärande minskning med 61/, kontorsbiträden
i befordringsgången.
Vad centralbyrån hemställt i fråga om automatiska löneklassuppflyttningar
och överföring av 60 000 kronor till ämbetsverkets omkostnadsanslag
föranleder ingen erinran från min sida.
Utredningsmannens och statistiska centralbyråns övriga förslag till personalförändringar
anser jag mig för närvarande ej kunna biträda.
Med upprättandet av det centrala sökregistret synes i enlighet med centralbyråns
förslag kunna anstå ytterligare ett år.
Den under för flera huvudtitlar gemensamma frågor omförmälda generella
nedräkningen av avlöningsanslagen torde för centralbyråns vidkommande
böra beräknas till i runt tal 10 000 kronor. Minskningen synes i sin
helhet böra hänföras till icke-ordinarieposten.»
Anslaget beräknas sålunda:
avlöningar till ordinarie t j ä n s t e m ä n 815 400 (+ 55 400)
kronor; „-,s
avlöningar till iclte-ordinarie personal 422 900 ( +
76 300) kronor;
rörligt t i 11 ä g g 149 200 (+ 15 000) kronor.
Anslaget anses alltå kunna bestämmas till (815 400 + 422 900 + 149 200)
1 387 500 (+ 146 700) kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må
Statsutskottets utlåtande nr 7. 9
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statistiska centralbyrån uppföra ytterligare en byråchef i
Ca 33, en förste aktuarie i Ca 27, en förste byråsekreterare
i Ca 27, två aktuarier i Ca 24 och en kansliskrivare i Ca 15;
b) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis .................................. 815 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 422 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 149 200
Summa kronor 1 387 500
c) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 1 387 500 kronor.
11 :o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning.
Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 24 och 25) föreslagit riksdagen att
till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 984 000
kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upptaget till 410 000 kronor.
Anslaget föreslås nu ökat med 574 000 kronor. Folkräkningsarbetet beräknas
komma att pågå i full utsträckning under budgetåret 1951/52, förutsatt
att tillräckliga lokaler kunna erhållas. Kostnaderna för budgetåret
1951/52 hade av centralbyrån ursprungligen kalkylerats till 1 300 000 kronor.
Därest den föreslagna omläggningen av den årliga befolkningsstatistiken
kommer till stånd, beräknar ämbetsverket kunna spara 279 000 kronor
under budgetåret 1951/52. Sedan slutlig ställning tagits till maskinsystem
vid folkräkningens hålkortsbearbetning, har centralbyrån kunnat
minska anslagskravet med ytterligare 37 000 kronor.
Enligt centralbyråns kalkyler komma kostnaderna för 1950 års folkräkning
genom omläggning av den årliga befolkning&statistiken alt nedgå
med 500 000 å 600 000 kronor. Den totala kostnaden för nämnda folkräkning
torde sålunda för närvarande kunna uppskattas till högst 2,9 milj.
kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar
till personal vid WHO års folkräkning för budgetåret 1951/
52 anvisa ett reservationsanslag av 984 000 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 7.
12:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning.
Kungl. Maj :t har (punkt 13, s. 25) föreslagit riksdagen att
till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av
160 000 kronor
I skrivelse den 31 augusti 1950 har statistiska centralbyrån — med hänvisning
till att centralbyrån och lantbruksstyrelsen i skrivelse den 2 februari
1949 framlagt förslag angående anordnande av en allmän jordbruksräkning
— begärt medel för en sådan räkning år 1951. Totalkostnaderna
beräknas härvid av centralbyrån till 738 000 kronor, varav för nästa budgetår
till avlöningar 160 000 kronor och till omkostnader 44 500 kronor.
Under hänvisning till den proposition i ämnet, som efter föredragning
av chefen för jordbruksdepartementet förelägges riksdagen (prop. nr 14),
har chefen för finansdepartementet tillstyrkt, att centralbyråns beräkningar
av medelsbehovet för nästa budgetår godtagas. Omkostnaderna ha upptagits
under centralbyråns omkostnadsanslag.
Utskottet får under erinran att jordbruksutskottet i utlåtande nr 3 tillstyrkt
Kungl. Maj :ts förslag i förenämnda proposition nr 14 hemställa,
att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar
till personal vid 1951 års jordbruksräkning för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 160 000 kronor.
13:o) Statistiska centralbyrån: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 14,
s. 25—28) föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 705 900 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande rilcsstat upptaget till 317 200 kronor.
Anslaget föreslås nu höjt med 388 700 kronor. Härav belöpa 10 000 kronor
på posten Sjukvård m. in., 24 000 kronor på posten Bränsle, lyse och
vatten, 206 200 kronor på posten Övriga expenser, 127 500 kronor på posten
Övriga utgifter: Ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning
samt 21 000 kronor på posten Publikationstryck.
Det ökade medelsbehovet under posten Sjukvård m. m. motiveras med
att 1950 års folkräkning och 1951 års jordbruksräkning komma att medföra
en väsentlig personalutökning.
Kostnaderna för bränsle, lyse och vatten beräknas å ena sidan komma
att minskas med 2 000 kronor för 1945 års folkräkning och 500 kronor för
1950 års valstatistik men å andra sidan ökas med 15 000 kronor för 1950
års folkräkning och 2 000 kronor för 1951 års jordbruksräkning. Då ämbetsverket
erhållit ökade lokalutrymmen och då kostnaderna kontinuerligt
stigit, erfordras därutöver höjning av delposten med 9 500 kronor.
Beträffande det ökade medelsbehovet under posten Övriga expenser hänvisar
utskottet till redogörelsen å s. 26 och 27 av propositionen ävensom till
departementschefsanförandet å s. 28.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
11
I fråga om medelsbehovet under posten Övriga utgifter: Ersättning till
maskincentralen för hålkortsbearbetning får utskottet hänvisa till s. 27 och
28 i propositionen ävensom till departementschefsanförandet å s. 28.
Vad slutligen angår posten Publikationstryck beräknas kostnaderna å
ena sidan komma att minskas med 15 000 kronor för 1945 års folkräkning
men å andra sidan ökas med 2G 000 kronor för 1950 års folkräkning och
10 000 kronor för 1950 års valstatistik.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer
att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
705 900 kronor.
14:o) Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 15 s. 28 och 29), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Bibliotekets
underhåll för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 4 000 kronor.
15:o) Statistiska centralbyrån: Kostnader för hålkortsbearbetning av visst
statistiskt material m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 16, s. 29) föreslagit riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Kostnader för hålkortsbearbetning
av visst statistiskt material m. in. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 100 kronor.
1948 års statistikutredning har föreslagit, att maskincentralen bibehålies
som ett provisorium även under budgetåret 1951/52, enär den existerat
så kort tid, att det ekonomiska utfallet ej kunnat överblickas. Personalen
borde dock extraordinariesättas. Centralbyrån däremot föreslår, att maskincentralen
infogas i ämbetsverkets organisation och att personalen lönegradsplaceras.
Detta borde kunna ske utan uppgivande av kravet på att
maskincentralen skall genom inkomster kunna bära sina egna kostnader.
I likhet med utredningsmannen har departementschef eu ansett det lämpligt
avvakta resultaten av första årets verksamhet, innan ställning tages till
frågan om formerna för maskincentralens fortsatta drift. Det nuvarande
provisoriet anses därför böra fortsätta under budgetåret 1951/52, varför ett
förslagsanslag av formellt 100 kronor bör upptagas för nämnda budgetår.
Centralbyrån förutsättes dock äga rätt att, då så anses lämpligt, inplacera
biträdespersonalen i den för denna personal gällande reglerade befordringsgången.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
12
Statsutskottets utlåtande nr 7.
att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Kostnader
för hålkortsbearbetning av visst statistiskt material m. m.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.
16:o) Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 30), vilket innebär en
minskning av anslaget med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättningar till
kyrkobokföringsinspektörer för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 55 000 kronor.
17:o) Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader
för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 80),
vilket innebär en ökning av anslaget med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs
stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
18:o) Folkbokföringen: Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader
för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 30
och 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till
Malmö stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 29 000 kronor.
19:o) Folkbokföringen: Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 31 och 32), vilket innebär
en minskning av anslaget med 208 000 kronor, sammanhängande med
successiva personalreduktioner m. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkbokföringen: Viss tillfällig personal
vid länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 912 000 kronor.
20:o) Riksräkenskapsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 21, s.
32—35) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för
riksräkenskapsverket gällande personalförteckningen uppföra ytterligare tio
kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för riksräkenskapsverket, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1951/52, dels ock till Riksräkenskapsverket: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 577 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7. 13
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 563 300 kronor.
I detta sammanhang anmäles i propositionen förslag av konjunkturinstitutet
om viss omläggning av den statliga finansstatistiken. Den 21 mars 1947
erhöll konjunkturinstitutet av Kungl. Maj:t uppdrag att utarbeta förslag till
åtgärder för förbättring av den ekonomiska statistiken på vissa områden.
Såsom ett led i arbetet härmed har institutet i en med skrivelse till Kungl.
Maj :t den 3 augusti 1949 överlämnad promemoria inkommit med förslag
till statistik med realekonomisk gruppering av statens inkomster och utgifter.
Institutet erinrar i promemorian om den provgruppering, dels efter art
och dels efter ändamål, av riksstatens utgifter för budgetåret 1939/40, som
utfördes av 1940 års finansstatistiksakkunniga och på grundval av vilken
riksräkenskapsverket sedermera utarbetat en motsvarande .statistik avseende
budgetåren 1940/41—1948/49.
Den årliga bearbetning av budgetredovisning och riksstat, som riksräkenskapsverket
enligt konjunkturinstitutets föreliggande förslag nu avses skola
verkställa, syftar till en gruppering efter art av såväl utgifter som inkomster
enligt ett i promemorian närmare angivet schema. Grupperingen av utgiftsarterna
förutsättes därvid skola ske för vart och ett av de ändamålsområden,
som riksräleenskapsverkets förenämnda statistik omfattar. Härjämte
erfordras viss tilläggsstatistik för sådan statlig verksamhet, som endast ofullständigt
redovisas i samband med budgeten. För den statliga affärsverksamheten
skulle insamlingen och bearbetningen av primärmaterialet ske på samma
sätt, som nu tillämpas beträffande statistiken över de privata företagens
inkomstutbetalningar och vinster.
Statistiken förutsättes av konjunkturinstitutet kunna föreligga senast den
15 november varje år, varvid uppgifterna avseende närmast föregående budgetår
i preliminärt, uppgifterna för budgetåret dessförinnan i slutgiltigt
samt uppgifterna för löpande budgetår i uppskattat skick.
Riksräkenskapsverket har i yttrande över konjunkturinstitutets förslag
tillstyrkt detsamma.
Departementschefen finner det angeläget att den av konjunkturinstitutet
föreslagna statistiken kommer till stånd. Såsom riksräkenskapsverket framhållit
anses detta icke kunna ske utan en viss personalförstärkning med hänsyn
till de ökade arbetsuppgifter, som upprättandet av ifrågavarande statistik
kommer att medföra vid den finansstatistiska byrån. F. n. föreslås i
propositionen inrättandet av två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.
För löneklassuppflyttningar erfordras en anslagsökning av i runt tal
47 000 kronor. 10 tjänster som kontorsbiträden i Ce 8 föreslås uppförda på
ordinarie stat.
I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anses avlöningskostnaderna vid riksräkenskapsverket
böra nedräknas med i runt tal 42 000 kronor. Minskningen avses i sin helhet
skola hänföras till icke-ordinarieposten.
14
Statsutskottets utlåtande nr 7.
Anslaget beräknas sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 937 800 (+ 73 300)
kronor;
avlöningar till i c k e - o r d i n a r i e personal 472 700 (—
23 500 — 42 000) kronor;
rörligt tillägg 166 600 (+ 6 000) kronor.
Anslaget beräknas alltså till (937 800 + 472 700 + 166 600) 1 577 100
(+ 13 800) kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för riksräkenskapsverket
gällande personalförteckningen uppföra ytterligare
tio kontorsbiträdestjänster i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis .................................... 937 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 472 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 166 600
Summa kronor 1 577 100
c) till Riksräkenskapsverket: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 bil 100 kronor.
21 :o) Riksräkenskapsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 22, s. 35), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Riksräkenskapsverket: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 217 000
kronor.
22:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 23, s. 35—37), vilket innebär en ökning av anslaget med 10 100
kronor, orsakad bl. a. av överförande till institutet av den amanuensbefattning,
vars innehavare f. n. avlönas från anslaget till vissa kostnader för
nationalbudgetarbetet m. m., ävensom av automatiska löneklassuppflyttningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
Statsutskottets utlåtande nr 7.
15
a) godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlönings stat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 78 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 25 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 71 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 17 300
Summa kronor 192 200
b) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 192 200 kronor.
23:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 24, s. 37 och 38), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 29 400
kronor.
24:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 38), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 kronor.
25:o) Statens sakrevision: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 26, s. 38 och 39), vilket innebär en minskning av anslaget med
5 000 kronor, föranledd av under budgetåret 1949/50 ändrade ersättningsgrunder
för sakrevisionens ordförande, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för statens sakrevision
gällande personalförteckningen upptaga en tjänst som
kontorsbiträde i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens sakrevision
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 19 800
16
Statsutskottets utlåtande nr 7.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 34 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 292 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 29 000
Summa kronor 375 000
c) till Statens sakrevision: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kronor.
26:o) Statens sakrevision: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 27, s. 39), vilket innebär en minskning av anslaget med 10 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sakrevision: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor.
27 :o) Statens organisationsnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 28, s. 40—43), vilket innebär en ökning av anslaget
med 56 800 kronor, huvudsakligen föranledd av en förstärkning av nämndens
civila avdelning med 3 ^arvodesanställda experter och ett kvalificerat
biträde, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens organisationsnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 49 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 36 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 577 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 30 800
Summa kronor 694 300
b) till Statens organisationsnämnd: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 694 300 kronor.
28:o) Statens organisationsnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 29, s. 43 och 44), vilket innebär en ökning av anslaget
med 14 400 kronor, föranledd av att delposterna till bränsle, lyse
och vatten och till övriga expenser uppräknas med respektive 200 och
6 200 kronor samt av att ett belopp av 8 000 kronor beräknas för anordnande,
på sätt anföres under för flera huvudtitlar gemensamma frågor, av
Statsutskottets utlåtande nr 7.
17
vissa kurser i allmän organisations- och blanketteknik, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 212 800 kronor.
29:o) Valutakontoret: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 30, s. 44), vilket innebär en minskning av anslaget med 30 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Valutakontoret: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 970 000 kronor.
30:o) Valutakontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 31, s. 44 och 45), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Valutakontoret: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000
kronor.
Skatte- och kontroliväsen.
31 :o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 32, s. 45—47), vilket innebär
en ökning av anslaget med 11 000 kronor, föranledd bl. a. av inrättande
av vissa biträdestjänster, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för generaltullstyrelsen
gällande personalförteckningen dels avföra en tjänst
som förste byråsekreterare i Ce 29 och dels uppföra ytterligare
en förste byråsekreterartjänst i Ca 29;
b) godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 969 700
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 380 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 159 700
Summa kronor 1 511 000
2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. AV 7.
18
Statsutskottets utlåtande nr 7.
c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstyrelsen för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 511 000 kronor.
32:o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten. Kungl.
Maj :t har (punkt 33, s. 47—54) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen förordade ändringar i den
för tullstaten gällande personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Tullverket: Avlöningar till
befattningshavare å tullstaten för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 32 134 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 32 287 000 kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär,
att 1 förste tullkontrollörstjänst i Ca 25, 1 tullkontrollörstjänst i Ca 24
och 2 tullöveruppsyningsmanstjänster i Ca 16, avsedda för en ny tullavdelning
vid den snart färdigställda hamnen vid Maj nabbe, inrättas;
att 5 förste tullkontoristtjänster ordinariesättas;
att 30 tullvaktsbefattningar i Ca 9 uppflyttas till befattningar som tulluppsyningsman
i Ca 12;
att medel beräknas för ytterligare 15 lcanslibiträdestjänster i Ce 11, samtidigt
som ordinarieposten nedräknas med belopp motsvarande avlöningskostnaderna
för 15 kontorsbiträden i Ca 8;
att i fråga om kust- och gränsbevakningspersonalen dels 7 kustöveruppsyningsmanstjänster
i Ca 16 inrättas i utbyte mot 3 kustuppsyningsmanstjänster
i Ca 12 och 4 kustvakttjänster i Ca 10, 80 kustuppsyningsmanstjänster
i Ca 12 inrättas i utbyte mot 38 förste kustvakttjänster i Ca 11 och
42 kustvakttjänster i Ca 10 samt 13 gränsöveruppsyningsmanstjänster i
Ca 16 inrättas i utbyte mot 13 gränsuppsyningsmanstjänster i Ca 12, dels
ock 35 befattningar som gränsuppsyningsman i Ce 12 ordinariesättas;
att till vissa befor drings gångar m. m. beräknas i runt tal 197 000 kronor;
att
av de på övergångsstat uppförda tjänsterna en befattning som tillsyningsman
(Ca 10) avföres ur personalförteckningen;
samt att i enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor avlöningskostnaderna vid tullstaten nedräknas
med i runt tal 400 000 kronor, vilken minskning i sin helhet anses
böra hänföras till icke-ordinarieposten.
Anslaget beräknas sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän 21 864 000 ( +
384 000) kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 7.
19
avlöningar till icke-ordinarie personal 6 870 000 (—
130 000 — 400 000) kronor;
rörligt tillägg 3 400 000 (+ 26 700 — 33 700) kronor.
Anslaget beräknas alltså till (21 864 000 + 6 870 000 + 3 400 000)
32 134 000 (— 153 000) kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Senander väckt motion (II: 107), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta höja det under anslagsposten Avlöningar till
icke-ordinarie personal äskade beloppet med 400 000 kronor från 6 870 000
kronor till 7 270 000 kronor.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa
till motionen.
Utskottet. Enligt utskottets mening föreligga icke skäl att frångå Kungl.
Maj :ts under förevarande punkt framställda förslag, varför utskottet avstyrker
det i motionen II: 107 gjorda yrkandet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 107
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i
den för tullstaten gällande personalförteckningen som av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivits;
b) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis .............................. 21 864 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
slagsvis
.............................. 6 870 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 3 400 000
Summa kronor 32 134 000
c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
32 134 000 kronor.
33:o) Tullverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 34, s. 54—57), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 599 000
kronor — sammanhängande med att anslagsposten till sjukvård m. m. ökas
med 50 000 kronor, att de i anslagsposten till övriga utgifter ingående delposterna
till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel, till utbildning i
tulltjänsten och till beklädnad och beväpning ökas med respektive 100 000,
110 000 och 150 000 kronor, att den i anslagsposten till expenser ingående
delposten till övriga expenser uppräknas med 100 000 kronor samt att under
20
Statsutskottets utlåtande nr 7.
anslagsposten till övriga utgifter upptages ett belopp av 89 000 kronor till
bestridande av kostnaderna för hyra av hålkortsanläggning — hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande omkostnadsstat för tullstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Omkostnadsstat.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 275 000
2. Reseersättningar, förslagsvis ............... 900 000
3. Expenser, förslagsvis ...................... 1 530 000
4. Publikationstryck, förslagsvis .............. 68 000
5. Hemliga utgifter .......................... 2 000
6. Övriga utgifter, förslagsvis................. 1 869 000
Summa kronor 4 644 000
b) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1951/52
anvisa ett förslagsanslag av 4 644 000 kronor.
34:o) Tullverket: Anskaffning av viss materiel. I enlighet med Kung].
Maj:ts förslag (punkt 35, s. 58 och 59), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tullverket: Anskaffning av viss materiel
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 325 000 kronor.
35:o) Kontrollstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 36, s. 59—
61) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga vissa
av departementschefen angivna ändringar i den för kontrollstyrelsen gällande
personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för kontrollstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1951/52, dels ock till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 784 100 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upptaget med 849 700 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att en kanslibi trädest j änst i Ce 11 samt 4
kontorsbiträdestjänster i Ce 8 uppföras på ordinarie stat, att 3 arvodesbefattningar
överföras till styrelsens lokala skattekontroll samt att en aktuarietjänst
å övergångsstat i Ca 24 indrages.
Till löneklassuppflyttningar beräknas ett belopp av 14 236 kronor.
Enär 5 kontorsbiträden på grund av förordnande å biträdestjänster i högre
lönegrad åtnjuta lön från icke-ordinarieposten, ha anslagsposterna till avlöningar
till ordinarie tjänstemän resp. rörligt tillägg ansetts kunna nedräknas
med sammanlagt 31 140 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
21
I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor föreslås slutligen avlöningsanslaget nedrältnat med 10 000
kronor, vilken minskning i sin helhet förutsättes avräknad å icke-ordinarieposten.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för kontrollstyrelsen
gällande personalförteckningen dels avföra en tjänst på övergångsstat
som aktuarie i Ca 24 och dels upptaga ytterligare
en kanslibiträdestjänst i Ca 11;
b) godkänna följande avlöningsstat för kontrollstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstai.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ..................................... 353 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 350 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 80 300
Summa kronor 784 100
c) till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1951/
52 anvisa ett förslagsanslag av 784 100 kronor.
36:o) Kontrollstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 37, s. 61 och 62), vilket innebär en minskning av anslaget med
12 000 kronor, föranledd av nedräkningar av anslagsposterna till reseersättningar
och övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kronor.
37:o) Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen. Kungl. Maj:t har (punkt
38, s. 62—65) föreslagit riksdagen att till Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 603 300 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 633 000 kronor.
Kontrollstyrelsen har föreslagit, att kontrollen över sulfitsprittillverkningen
nu överflyttas från kontrollanterna resp. tillsyningsmännen till tillverkarna
själva och att i samband därmed det s. k. kontrollkostnadsbidraget
borttages. Tillika har styrelsen föreslagit, att vissa av de kontrollanter, som
sålunda komma att förlora sina anställningar, skola beredas engångsersättning.
Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag har styrelsen hän
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 7.
visat till den i 1950 års statsverksproposition lämnade redogörelsen (VII ht
s. 67—69; jfr även prop. nr 254/1948 ,s. 11—15 och 1949: VII ht s. 64—65).
Departementschefen anför härom i huvudsak följande.
»I proposition nr 254 till 1948 års riksdag anförde min företrädare, att
även om risker kunde vara förknippade med det föreslagna kontrollsystemet,
vissa fördelar i rationaliseringshänseende kunde uppnås vid ett genomförande
av förslaget. Det ansågs emellertid lämpligt, att det föreslagna kontrollförfarandet
under någon tid i mindre omfattning prövades i praktiken, innan
slutlig ställning togs till detsammas genomförande. I anledning härav erhöll
Kungl. Maj :t riksdagens bemyndigande att utan hinder av bestämmelserna
i förordningen den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning och beskattning
av brännvin för tillverkningsåret den 1 oktober 1948—den 30 september
1949 försöksvis genomföra ett ändrat kontrollförfarande vid ett
mindre antal sulfitbrännerier av olika storlek i huvudsaklig överensstämmelse
med vad kontrollstyrelsen föreslagit, och att i samband därmed befria
tillverkare från skyldighet att gälda s. k. kontrollkostnadsbidrag. I enlighet
med hemställan i 1949 års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln, får
nämnda försöksverksamhet med riksdagens medgivande fortsätta intill dess
riksdagen tar ställning till frågan om en allmän omläggning av ifrågavarande
kontroll eller Kungl. Maj :t dessförinnan annorlunda beslutar. Vidare
framhöll jag i 1950 års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln, att jag
ännu ej var beredd att taga slutlig ställning till berörda frågor, varför försöksverksamheten
tills vidare borde fortsätta.
Av det anförda framgår att det ändrade kontrollförfarandet över sulfitsprittillverkningen
tillämpats vid ett mindre antal fabriker sedan tillverkningsåret
den 1 oktober 1948—den 30 september 1949. De härunder gjorda
erfarenheterna har kontrollstyrelsen funnit berättiga till det omdömet, att
nämnda kontrollförfarande slagit väl ut. Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka,
att kontrollen över sulfitsprittillverkningen överflyttas från kontrollanterna
resp. tillsyningsmännen till tillverkarna själva. I betraktande
av storleken av de företag, varom här är fråga, samt den interna kontroll,
som genom fabriksledningens försorg i allmänhet finnes anordnad, anser
jag det tillfyllest med den tillsynsverksamhet, som vederbörande tjänstemän
hos kontrollstyrelsen ha att utöva beträffande sprittillverkningen. Jag vill
vidare erinra om att, därest förhållandena vid viss spritfabrik så påkalla,
kontrollstyrelsen äger föranstalta om att tillsyn såsom hittills skall utövas
av lokalt anställd kontrolltjänsteman. I detta sammanhang bör det s. k.
lcontrollkostnadsbidraget borttagas för tillverkarna av sulfitsprit, dock ej i
fall, som nyss berörts, då särskild kontrolltjänsteman förordnats vid spritfabrikerna.
Däremot finner jag ej skäl att för närvarande befria tillverkare
av potatissprit från skyldigheten att erlägga dylikt bidrag.
Det sålunda förordade nya kontrollförfarandet torde medföra vissa ändringar
i förordningen den 11 juni 1926 angående tillverkning och beskattning
av brännvin. Jag vill i ett senare sammanhang föreslå Kungl. Maj :t att
till riksdagen avlåta proposition med förslag till ändringar i nämnda förordning.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
23
Vissa av de kontrollanter, vilka i samband med omorganisationen komma
att förlora sina anställningar, synas vid avgången böra beredas pension
eller engångsersättning. Det torde härvid få ankomma på Kungl. Maj :t att
med stöd av 1948 års riksdags bemyndigande (r. skr. nr 448) meddela beslut
i fråga om pensioner, vilka sålunda böra utgå från det under tolfte
huvudtiteln uppförda anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
Engångsersättning synes genom beslut av Kungl. Maj :t böra tillerkännas
kontrollant, som icke uppfyller villkoren för erhållande av pension men som
uppnått minst fem effektiva tjänstår. Ersättning bör dock icke utgå till den
som åtnjuter statlig tjänstepension av annat slag än reservpension. Engångsersättning
synes böra i flertalet fall bestämmas till belopp av omkring 2 000
kronor samt bestridas från anslaget till den lokala skattekontrollen.»
Kungl. Maj :ts förslag innebär i övrigt i organisatoriskt hänseende viss
centralisering av driften vid lantbruksbrännerierna, viss rationalisering av
kontrollen vid samma brännerier, överföring av 3 arvodesbefattningar från
kontrollstyrelsen till lokalförvaltningen samt inrättande av 2 arvodesbefattningar
för kontrollen av varuskatten på choklad- och konfityrvaror.
Anslagsposten till expenser föreslås minskad från 33 000 kronor till 15 000
kronor.
För löneklassuppflyttningar beräknas ett belopp av 2 316 kronor.
Anslaget beräknas sålunda:
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj: t, 248 000 (—102 000) kronor;
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 343 300
(+ 45 300) kronor;
rörligt tillägg oförändrat 35 000 kronor;
sjukvård m. m. oförändrat 1 000 kronor;
reseersättningar 116 000 (+ 13 000) kronor;
expenser 15 000 (—18 000) kronor;
övriga utgifter oförändrat 10 000 kronor;
kontrollkostnadsbidrag m. m. 165 000 (— 32 000) kronor.
Anslaget anses alltså kunna beräknas till (248 000 + 343 300 + 35 000 +
1 000 + 116 000 + 15 000 + 10 000 — 165 000) 603 300 (—29 700) kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
603 300 kronor.
38:o) Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 39, s. 65), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontrollstyr elsen: Systembolagsrevisionen
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
79 000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande nr 7.
39:o) Mynt- och justeringsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 40, s. 66 och 67), vilket innebär en nedräkning av anslaget
med 21 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för mynt- och justeringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 228 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 39 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 142 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 44 800
5. Avlöningar till förmän och arbetare, förslagsvis 325 000
Summa kronor 779 000
b) till Mynt- och justeringsverket: Avlöningar för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 779 000 kronor.
40:o) Mynt- och justeringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 41, s. 67), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
94 500 kronor.
41 :o) Statens justerare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 42, s. 67 och 68), vilket innebär en ökning av anslaget med 2 300
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens justerare,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-
vis ...................................... 301 700
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 34 500
Summa kronor 336 200
b) till Statens justerare: Avlöningar för budgetåret 1951/
52 anvisa ett förslagsanslag av 336 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
25
42:o) Statens justerare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 43, s. 68 och 69), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens justerare: Omkostnader för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.
43 :o) Avsättning till bankinspektionens fond. Avsättning till fondinspektionens
fond. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkterna 45—47, s. 69—70) och under erinran att
ifrågavarande anslag i gällande riksstat uppförts med 100 000 respektive
25 000 och 60 000 kronor hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Avsättning till bankinspektionens fond ett förslagsanslag
av 150 000 kronor;
b) till Avsättning till fondinspektionens fond ett förslagsanslag
av 40 000 kronor;
c) till Avsättning till jordbrukskassetillsgnens jond ett
anslag av 60 000 kronor.
44:o) Avsättning till sparbanksinspektionens fond. I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 48, s. 70) och under erinran, att anslaget i gällande
riksstat uppförts med 190 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till sparbanksinspektionens
fond för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.
45 :o) Tillsyn över sparbankernas förvaltning. I enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 49, s. 70), vilket innebär en ökning av anslaget med 5 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillsyn över sparbankernas förvaltning
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
275 000 kronor.
46 :o) Stämpelomkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt
50, s. 70 och 71), vilket innebär en ökning av anslaget med 35 000 kronor,
huvudsakligen föranledd av ökad tillverkning av statsstämplar, hemställei
utskottet,
att riksdagen må till Stämpelomkostnader för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 570 000 kronor.
47 :o) Kostnader för årlig taxering. Kungl. Majd har (punkt 51, s. 71 och
72) föreslagit riksdagen att till Kostnader för årlig taxering för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000 kronor.
26 Statsutskottets utlåtande nr 7.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
7 300 000 kronor.
Ersättningarna för taxeringsarbetet i länen och i Stockholms stad (till ordförande,
kronoombud, konsulenter m. fl.) utgjorde år 1949 5 938 950 kronor
och år 1950 6 326 050 kronor, däri inbegripet vissa smärre belopp till städer
för vidtagna särskilda anstalter. Av ökningen beräknas omkring 200 000
kronor sammanhänga med taxeringsmaterialets ökade volym och återstoden
hänföra sig till ändrade grunder för arvodenas beräknande.
Vad beträffar taxeringarna år 1951 har den automatiska utgiftsökningen
till följd av taxeringsmaterialets ytterligare tillväxt och stegringen av övriga
utgifter för taxeringsarbetet, däri inbegripet längdförings- och tryckningskostnader,
uppskattats till i runt tal 500 000 kronor. Under förutsättning
att den nuvarande arvodesnivån bibehålies under år 1951 föreslås anslaget
för nästa budgetår upptaget till 7,3 miljoner kronor.
Från anslaget förutsättes liksom för innevarande budgetår få bestridas
kostnader för utbildningskurser för taxeringstjänstemän.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Kostnader för årlig taxering för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 7 800 000
kronor.
48:o) Kostnader för upprättande av nya jordregisterutdrag. Kungl. Maj:t
har (punkt 52, s. 72 och 73) föreslagit riksdagen att till Kostnader för
upprättande av nya jordregisterutdrag för budgetåret 1951/52 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 kronor.
De ursprungliga jordregisterutdragen upprättades till 1922 års allmänna
fastighetstaxering och ha efter komplettering använts vid de allmänna fastighetstaxeringarna
åren 1928, 1933, 1938 och 1945. Genom de successiva
kompletteringarna ha utdragen blivit synnerligen svårhanterliga och föga
överskådliga; de ha genom begagnandet även blivit söndriga. I anledning
härav har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t (1948 års statsverksproposition
VII ht s. 65—68) för budgetåret 1948/49 anvisat ett förslagsanslag
av 350 000 kronor till bestridande av kostnaderna för upprättande av nya
j ordregisterutdrag.
Den allmänna fastighetstaxering, som vid tiden för lörenämnda beslut
avsågs skola äga rum år 1950, har sedermera enligt beslut av riksdagen uppskjutits
till år 1952. Av denna anledning samt med hänsyn till önskvärdheten
att de nyupplagda jordregisterutdragen icke skulle behöva i sin tur i
större omfattning kompletteras före den allmänna fastighetstaxeringen, har
arbetet med upprättandet av utdragen hittills utförts i mycket ringa utsträckning.
Av det för budgetåret 1948/49 anvisade anslaget har sålunda
endast i runt tal 40 000 kronor tagits i anspråk.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
27
Ifrågavarande arbete anses nu böra fullföljas och utdragen färdigställas
till hösten 1951. I detta avseende ha även inkommit framställningar från
ett antal länsstyrelser rörande medelsanvisning.
Kostnaderna för återstående arbeten skulle med utgångspunkt från de för
budgetåret 1948/49 gjorda beräkningarna kunna uppskattas till ca (350 000
_40 000 =) 310 000 kronor. På grund av pris- och löneutvecklingen kunna
emellertid utgifterna förväntas bliva högre. Med hänsyn härtill beräknas
medelsbehovet för återstående arbeten till förslagsvis 350 000 kronor. Härav
uppskattas 300 000 kronor bliva erforderliga för budgetåret 1950/51 och
50 000 kronor för budgetåret 1951/52.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Kostnader för upprättande av nya
jordregisterutdrag för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
49:o) Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1952. Kungl. Maj:t
har (punkt 53, s. 73) föreslagit riksdagen att till Kostnader för allmänna
fastighetstaxeringen år 1952 för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 2 600 000 kronor.
Allmän fastighetstaxering ägde senast rum år 1945. Enligt förordningen
den 13 februari 1948 (nr 48) angående de tider, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, samt 2 § 1 mom. taxeringsförordningen skulle sådan
taxering ånyo ha verkställts år 1950 och därefter vart femte år. Vissa förhållanden,
bl. a. utredningsarbete rörande ny metod för skogstaxering, ha
emellertid föranlett uppskov med fastighetstaxeringen (se prop. nr 52/
1949 och 24/1950). Enligt förordningen den 17 februari 1950 (nr 27) skall
taxeringen verkställas först år 1952.
Kostnaderna för 1945 års fastighetstaxering uppgingo i runt tal till
2 700 000 kronor, varav 2 250 000 kronor belöpte på budgetåret 1944/45 och
återstoden, 450 000 kronor, på det följande budgetåret.
Den totala kostnaden för allmänna fastighetstaxeringen år 1952 torde
kunna förväntas bliva något högre än vid 1945 års taxering med hänsyn till
under den mellanliggande tidsperioden inträffade pris- och lönestegringar.
Fördelningen av kostnaderna mellan budgetåren 1951/52 och 1952/53 är givetvis
vansklig att bedöma, men kan antagas komma att i stort sett motsvara
kostnadsfördelningen vid 1945 års taxering.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen
år 1952 för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 2 600 000 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande nr 7.
50:o) Vissa kostnader för uppbördsväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt 54,
s. 73 och 74) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader för uppbördsväsendet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 350 000 kronor.
Från anslaget skola bestridas kostnaderna för upprättande, tryckning
och distribution av de .skattetabeller, vilka erfordras för preliminärskattens
beräkning. Dessa kostnader uppskattas till i runt tal 265 000 kronor. Vidare
förutsättes att från anslaget skola bestridas andra hithörande kostnader,
såsom utgifter för centrala uppbördsnämndens verksamhet och kostnader
för tryckning av blanketter för preliminär självdeklaration, ansökan om
preliminär B-skatt, befrielse från löneavdrag m. fl. blanketter. Sistnämnda
kostnader ha beräknats till i runt tal 60 000 kronor.
Anslaget har sålunda för nästa budgetår ansetts böra nedräknas med
25 000 kronor till 325 000 kronor.
I detta sammanhang har anmälts fråga om viss ersättning till Stockholms
stad. I skrivelse den 24 maj 1949 har överståthållarämbetet ■— med
överlämnande av en framställning i ämnet av direktionen för uppbördsverken
i Stockholm — hemställt att av tillgängliga medel ett belopp av 10 017
kronor 34 öre måtte ställas till ämbetets förfogande för att utbetalas till
Stockholms stad såsom gottgörelse för stadens kostnad för en assessorstjänst
vid det förutvarande skatteverket under år 1947. Av handlingarna
framgår, att nämnda tjänst inrättats för folkbokförings- och uppbördsärenden
från och med den 1 januari 1947. Av vederbörande myndigheter i
Stockholms stad hade förutsatts att, eftersom med tjänsten förenade arbetsuppgifter
i stort sett vore av länsstyrelsekaraktär, avlöningskostnaderna
för densamma i efterhand helt skulle täckas av statsmedel. En bidragande
orsak till denna uppfattning hade varit, att assessorstjänster för folkbokförings-
och uppbördsärenden från den 1 april 1946 inrättats vid länsstyrelserna
i samtliga län. I samband med skatteverkets förstatligande hade en
assessorstjänst, avsedd för ifrågavarande arbetsuppgifter, uppförts i personalförteckningen
för överståthållarämbetet.
I infordrat utlåtande har statskontoret tillstyrkt ifrågavarande framställning.
Departementschefen har anfört följande.
»Med hänsyn till vad i ärendet upplysts synes Stockholms stad böra beredas
gottgörelse för ifrågavarande kostnad, 10 017 kronor 34 öre, vilket
belopp, därest riksdagen ej har någon erinran häremot, torde böra bestridas
från under förevarande anslag för innevarande budgetår anvisade medel.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Vissa kostnader för uppbördsvåsendet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
325 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
29
51 :o) Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden. I
enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 55, s. 74—76), vilket innebär
en minskning av anslaget med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket m. fl. för
bestyret med skatteuppbörden för budgetåret 1951/52 anvisa
ett förslagsanslag av 6 500 000 kronor.
52:o) Kostnader i anledning av avtal med främmande stat om handräckning
i beskattningsärenden. Observations- och uppbördsprocenter m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 56 och 57, s. 76), vilka innebära
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Kostnader i anledning av avtal med främmande
stat om handräckning i beskattningsärenden 1 000 kronor;
b) till Observations- och uppbördsprocenter m. m. 12 000
kronor.
Ersättningar för särskilda förmåner och
rättigheter m. m.
53:o) Ersättning till städerna för mistad tolag. Kungl. Maj :t har (punkt
58, s. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till Ersättning till städerna för
mistad tolag för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000
kronor.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 10 000 000 kronor.
Riksdagen har senast i skrivelse den 10 april 1947 (nr 7) begärt vissa utredningar
rörande tolagsersättningen. I nämnda skrivelse har riksdagen sålunda
anhållit om utredning av frågan, huruvida och i vad mån en avveckling
av tolagsersättningen kunde äga rum. Med hänsyn till frågans invecklade
beskaffenhet och dess sammanhang med andra frågor om rättsförhållandena
mellan staten och städerna har ställning hittills icke kunnat tagas
till densamma.
Med hänsyn till beräknad ökning av tullmedlen har anslaget för nästa
budgetår ansetts böra uppräknas med i runt tal 5 000 000 kronor och upptagas
till 15 000 000 kronor.
Utskottet — som vill erinra att utskottet i fjol uttalade sin förväntan
att de av riksdagen begärda utredningarna rörande tolagsersättning snarast
möjligt igångsattes — hemställer, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag,
30
Statsutskottets utlåtande nr 7.
att riksdagen må till Ersättning till städerna för mistad
tolag för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
15 000 000 kronor.
54 :o) Städers friheter. Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i
landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Vederlag
för nedlagda utskänkningsrättigheter. Ersättning för skattefrälseräntor. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 59—62, s. 77), vilka innebära
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa
a) till Städers friheter ett förslagsanslag av 35 000 kronor;
b) till Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga
i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
ett anslag av 3 100 000 kronor;
c) till Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter ett
förslagsanslag av 2 000 kronor;
d) till Ersättning för skattefrälseräntor ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.
Diverse.
55 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighe med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 80), vilket innebär
en ökning av anslaget med 109 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 905 000 kronor.
56:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 81). vilket innebär
en ökning av anslaget med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att rikdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Generaltullstyrelsens delfond för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
57 :o) Staten åliggande kommunala och andra utskylder. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 67, s. 81), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Staten åliggande kommunala och
andra utskylder för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
31
58:o) Bidrag till vissa internationella byråer. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 68, s. 81), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 kronor.
59 :o) Bidrag till GATT-organisationen. Kungl. Maj:t har (punkt 69, s. 81
och 82) föreslagit riksdagen att till Bidrag till GATT-organisationen för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 50 000 kronor.
I anledning av proposition nr 52 beslöt 1950 års riksdag (skr. nr 88)
godkänna det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget angående Sveriges anslutning
till allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Till bestridande av
de med anslutningen till GATT förenade kostnaderna anvisade riksdagen
(skr. nr 114) för vartdera av budgetåren 1949/50 och 1950/51 ett förslagsanslag
av 50 000 kronor. Storleken av det årliga bidraget, vilket uttaxeras
enligt beslut av de avtalsslutande parterna efter en särskild bidragsskala,
är huvudsakligen beroende av årskostnaderna för tullförhandlingar
och andra möten med de avtalsslutande parterna ävensom för sekretariat.
De bidragsförpliktelser, som komma att åvila Sverige under nästkommande
budgetår, kunna icke nu överblickas. Sveriges andel i kostnaderna för kalenderåren
1949 och 1950 har uppgått till 19 019 resp. 53 770 kronor. Anslaget
har för budgetåret 1951/52 synts kunna uppföras med oförändrat belopp,
50 000 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till GATT-organisationen för
budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
60:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj:t har
(punkt 70, s. 82 och 83) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 425 000 kronor.
Anslaget i fråga är i gällande riksstat upptaget med ett belopp av 350 000
kronor.
Inom finansdepartementet pågår f. n. ett utredningsarbete av delvis mycket
kostnadskrävande natur. Bland större utredningar må nämnas 1948
års statistikutredning, 1949 års uppbördssakkunniga, 1949 års folkbokföringssakkunniga,
1949 års skatteutredning, 1950 års budgeträttskommitté
och 1950 års långtidsutredning. Belastningen å anslaget bar med hänsyn
härtill under den förflutna delen av innevarande budgetår uppgått till ca
48 000 kronor per månad. Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg å
32
Statsutskottets utlåtande nr 7.
anslaget en reservation av 51 848 kronor. Tillgängliga medel å anslaget under
innevarande budgetår uppgå sålunda endast till i runt tal 400 000 kronor.
Denna brist på medel har medfört att vissa av riksdagen begärda utredningar
ej kunnat igångsättas. En minskad medelsåtgång uppkommer visserligen
därigenom att flera utredningar beräknas slutföra sina uppdrag
under år 1951, varjämte vissa kommittéer förelagts att till viss tid avsluta
sitt arbete. Detta kommer dock å andra sidan att medföra ökade tryckningskostnader.
En förstärkning av anslaget för innevarande budgetår anses därför erforderlig.
Med hänsyn härtill äskas i annat sammanhang på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 ett belopp av 75 000 kronor. För budgetåret
1950/51 beräknas sålunda utredningskostnaderna till i runt tal 475 000
kronor.
Under nästkommande budgetår beräknas utredningsarbetet bliva av något
mindre omfattning än för löpande budgetår. Anslagsbehovet har uppskattats
till ca 425 000 kronor.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 425 000 kronor.
61 :o) Ränta å spärrkontomedel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 71, s. 83), vilket innebär en anslagsminskning med 650 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ränta å spärrkontomedel för budgetåret
1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 5 350 000 kronor.
62 :o) Spärrkontonämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
72, s. 83 och 84), vilket innebär en anslagsminskning med 35 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Spärrkontonämnden för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
63:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 84),
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1951/
52 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
64 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 84), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 7.
33
65 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
i fråga om nedannämnda, av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda
förslag nämligen:
punkten 1: Finansdepartementet: Avlöningar;
punkten 44: Riksskattenämnden: Avlöningar; Riksskattenämnden: Omkostnader;
punkten
63: Ridrag till skattetyngda kommuner;
punkten 64: Provisorisk skatteersättning till kommunerna m. in.;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 20 februari 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gränebo, Iwar Anderson,
Mannerskantz, Leander, Heiding, Gillström, fröken Andersson, herrar
Eric Ericson, Näsström, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Edin, Alfred
Nilsson och Axel Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Mårtensson
i Uddevalla, Lindholm, Ståhl, Staxäng, Pettersson i Dahl, Thapper, Svensson
i Alingsås, Nihlfors och Gustafsson i Stockholm.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 saml. Nr 7.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:7 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 und s. 1 i texten