Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 77

1951-04-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:77, Statsutskottets utlåtande nr 77

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77.

3

Kr 77.

Utlåtande i anledning au Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående vissa anslag

för budgetåret 1951/52 till fångvårdsanstalterna

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

l:o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj:t under andra huvudtiteln (punkt 32, s. 34—46, av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 3 januari

1951) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga i

statsrådsprotokollet angivna ändringar i fångvårdsanstalternas personalförteckning,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för fångvårdsanstalterna, att tillämpas under budgetåret 1951/52, dels ock

till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 8 383 300 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 234 300 kronor.

Departementschefen framhåller inledningsvis, att vid sidan av arbetet

med de mera långsiktiga frågornas lösning inom departementet bedrivits

en annan utredning som tagit sikte på vad som kan göras mera omedelbart

dels för att åstadkomma vårdmässiga förbättringar och dels för att minska

fångvårdskostnaderna. Härefter anför han bl. a. följande.

Vad först beträffar spörsmålet om förbättringar i själva vården står det

i nuvarande ekonomiska läge klart att vad som kan åstadkommas måste, .så

långt det är möjligt, inrymmas under befintlig, i vissa fall kanske t. o. m.

något förminskad personell organisationsram. Man bör med andra ord eftersträva

förbättringar genom ett klokare utnyttjande av den personal som

redan finns. Medan fångvårdens arbetsdrift är förhållandevis välordnad,

faller det .starkt i ögonen att dess socialtjänst i vidsträckt bemärkelse ■—det

individuella och mera personliga sysslandet med fången och hans angelägenheter

— lider av stora brister och likaså att fritidsverksamheten vid

fångvårdsanstalterna överlag är eftersatt. Det bör vara möjligt att förbättra

vården i de hänseenden jag nu nämnt. Förutsättningarna härför synas

vara dels att viss personal, framför allt inom eu del kategorier med

högre löneställningar, genom administrativa omläggningar beredes tid till

sådant arbete och dels att denna personal erhåller" den utbildning för uppgifterna

som är erforderlig. Den första förutsättningen torde kunna uppfyllas

genom att personalorganisationen gradvis anpassas för de nya uppgifterna.

Den andra förutsättningen kräver en intensifiering av personalutbildningen

och även en viss omläggning av densamma. Här stöter man dock

på den svårigheten, att utbildningsanslaget i nuvarande läge ej kan höjas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 77.

Jag anser det dock vara möjligt att genom lämplig uppdelning av utbildningsprogrammet

i centrala och lokala kurser samt med utnyttjande av

fångvårdens egen redan utbildade personal åstadkomma ganska mycket

även med nuvarande resurser. En väg som också bör prövas är att stimulera

frivilliga krafter till att i större omfattning än nu är fallet biträda inom

fångvårdens socialtjänst och fritidsverksamhet.

Beträffande möjligheterna att minska fångvårdskostnaderna erinrar departementschefen,

att fångvårdsstyrelsen f. n. granskar anstalternas tjänstgöringsförhållanden,

vilken granskning redan lett till viss minskning av

antalet befattningshavare. Genom rationalisering av fångtransportväsendet

väntas ytterligare kostnadsminskningar uppkomma.

Med hänsyn till det höga fångantalet och behovet av ökat antal öppna

vårdplatser ha medel — 43 836 kronor — beräknats för personal till ytterligare

en koloni. Fångvårdsstyrelsen hade föreslagit, att föreståndaren

på en beräknad ny koloni, avsedd för ungdomsfängelse ådömda, borde placeras

i Ce 23 i st. f. Cg 19. Tillräckliga skäl för att beträffande den nu föreslagna

kolonien tillämpa en särskild lönesättning för föreståndaren föreligga

icke enligt departementschefens mening. För anstalten i Västervik

beräknas 12 168 kronor till en arbetsterapeut Ce 13 samt till ett biträde

i reglerad befordringsgång. Dessa tjänster motsvaras av befattningar, en

vaktkonstapel och ett biträde, som indragits i samband med nedläggandet

av alkoholistanstalten därstädes.

För en provisorisk reglering av arvodena till fångvårdens kroppssjukläkare

och rådgivande psykiater beräknas 17 000 kronor. Det anses få ankomma

på Kungl. Maj :t att, med beaktande av vad som framkommit vid

en särskild utredning i frågan, inom nämnda kostnadsram fastställa de

nya arvodesbeloppen.

Under elfte huvudtiteln har föreslagits en lönereglering för överläkarna

inom den statliga sinnessjukvården. Motsvarande löneförbättringar — uppflyttning

från Ca 30 och Ca 31 till Ca 32 — för överläkarna vid fångvårdens

sinnessjukavdelningar beräknas till 5 040 kronor. För överläkaren

på Håga, vilken tjänstgör som sjukhuschef, beräknas härutöver ett .styresmannaarvode

å 720 kronor.

Till särskilda lönetillägg åt styresmän och assistenter vid fångvårdsstaten

beviljade 1949 års riksdag 19 000 kronor, motsvarande kostnaderna för

ett halvt år. Ytterligare sådana tjänster ha därefter tillkommit. Av lönepolitiska

skäl ha dessa tillägg utgått först sedan den 1 januari 1951. Vidare

har 1950 års riksdag medgivit provisorisk avlöningsförstärkning åt läkarna

vid fångvårdens sinnessjukavdelningar. Då denna avlöningsförstärkning varit

avsedd att utgå fr. o. m. den 1 januari 1951, ha medel för innevarande

budgetår beviljats endast med det för halvt år beräknade beloppet, 34 000

kronor. Med hänsyn till att ifrågavarande löneförbättringar i båda fallen anses

böra åtnjutas under hela nästa budgetår, föreslås anslaget höjt med

24 000 resp. 34 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77.

5

Under hänvisning till av chefen för civildepartementet förordad lönereglering

för sociala kuratorer och assistenter samt för maskinister, reparatörer

och eldare föreslås uppflyttning av 14 sociala kuratorer Ce 15 till Ce 17

och av 8 socialassistenter Ce 11 till Ce 13. Beträffande maskinist- och eldarpersonalen

föreslås vidare följande ändringar: 1 maskinist Ca 15 uppflyttas

till maskinmästare Ca 17, 2 maskinister Ca 12 till Ca 13, 2 eldare Ca 10

till reparatörer Ca 11, 1 eldare Ce 11 till reparatör Ce 13, 2 eldare Ce 10 till

reparatörer Ce 11; för en under cirka fem månader per år vid Hågaanstalten

anställd eldare med lön enligt Cg 8 beräknas lönen efter Cg 9. I

anslutning härtill böra en montör Ca 13 och en med eldningsarbete sysselsatt

vaktkonstapel Ce 11 erhålla tjänstetiteln reparatör. Merkostnaderna

härför beräknas till 13 992 kronor för sociala kuratorer och socialassistenter

samt till 3 027 kronor för maskinist- och eldarpersonal.

Ä andra sidan nedsättes anslaget med 220 kronor, utgörande löneskillnaden

mellan en extra överläkare Cg 30 med hyresersättning och en förste läkare

med tilläggsarvode (halvt år), samt med 4 512 kronor, motsvarande löneskillnaden

mellan en direktör på övergångsstat Ca 27 och en föreståndare

Ca 20 (Jönköping). Anslaget föreslås alltså höjt med i runt tal 149 000

kronor.

En tjänst som bilförare i 10 lönegraden vid Långholmsanstalten föreslås

överförd på ordinarie stat. En assistent i Ca 23 och en överkonstapel

i Ca 13 på övergångsstat (Svartsjö) böra er.sättas med extra befattningshavare.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels en av herr Wiklund i Stockholm m. fl. inom andra kammaren väckt

motion (II: 343), vari hemställes, att riksdagen ville bevilja 37 000 kronor

till en av fångvårdsstyrelsen föreslagen utvidgning av utbildningsverksamheten

för fångvårdspersonal samt därutöver företaga den höjning av fångvårdsstyrelsens

avlöningsanslag i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag,

som erfordras för att möjliggöra placering i lönegrad Ce 23 av föreståndaren

för den koloni, som avses för ungdomsfängelseklientel,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lodenius m. fl. (1:69) och den andra inom andra kammaren av herr

Rylander m. fl. (11:92), i vilka hemställes, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning och förslag angående

de åtgärder för avhjälpande av missförhållandena vid de slutna fångvårdsan.

stalterna i riket, vilka kunna vidtagas i avbidan på genomförandet av en

ny anstaltsorganisation,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mogård (I: 51) och den andra inom andra kammaren av herr Rijlander

(II: 74), i vilka hemställes, att riksdagen måtte besluta att uppsyningsmannen

vid kroppssjukhuset å Långholmen Karl Ståhl måtte uppflyttas

till lönegrad Ca 17,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 77.

dels ock en inom andra kammaren av herrar Iiseggblom och Nordkvist

väckt motion (11:230), vari hemställes, att riksdagen måtte för anställande

vid fångvårdsanstalten i Kalmar av en social kurator i Ce 15 — eller den

högre lönegrad, varom riksdagen i annat sammanhang kan komma att

besluta — höja den under ifrågavarande anslag upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med behövligt belopp, för

Ce 15 motsvarande 7 680 kronor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna 11:343, 11:92, 1:51 och 11:230.

Utskottet har i annat sammanhang förordat en lönereglering för överläkarna

vid statens sinnessjukhus. Då anledning icke synes föreligga att göra

någon åtskillnad mellan de två kategorierna, tillstyrker utskottet Kungi.

Maj :ts förslag, att motsvarande löneförbättringar skola tillkomma överläkarna

vid fångvårdens sinnessjukavdelningar.

Förhållandena inom fångvårdsanstalterna äro såsom framhållits i motionerna

I: 69 och II: 92 samt II: 343 f. n. av skilda anledningar icke tillfredsställande.

Kungl. Maj :t har emellertid den 9 mars 1951 bemyndigat chefen

för justitiedepartementet att tillkalla sakkunniga för att utreda frågan om

omedelbara förbättringar inom fångvården och framställa härav påkallade

rekommendationer och förslag. Härigenom har yrkandet i motionerna I: 69

och 11:92 om utredning angående åtgärder för avhjälpande av missförhållandena

vid fångvårdsanstalterna i huvudsak tillgodosetts. Även den i motionen

11:343 berörda frågan om utvidgning av utbildningsverksamheten

för fångvårdspersonal bör enligt utskottets mening beaktas av de sakkunniga.

På grund härav är utskottet icke berett att tillstyrka motionerna I: 69

och 11:92 eller yrkandet i motionen 11:343 om utvidgning av utbildningsverksamheten,

såvitt det avser förevarande anslag.

Utskottet anser vad som anförts till stöd för yrkandet i sistnämnda motion

om höjning av anslaget för placering av föreståndaren för den tilltänkta

kolonien för ungdomsfängelseklientelet i Ce 23 beaktansvärt. Utskottet är

emellertid i nuvarande läge icke berett att i detta avseende gå högre än departementschefen

och anser sig därför icke böra tillstyrka ifrågavarande yrkande

i motionen.

Utskottet kan i nuvarande läge icke tillstyrka yrkandet i motionen II: 230

om höjning av icke-ordinarieposten för anställande av en social kurator vid

anstalten i Kalmar.

Vad angår yrkandet i motionerna I: 51 och II: 74, att uppsvningsmannen

vid kroppssjukhuset å Långholmen K. Ståhl skall uppflyttas från Ca 15 till

Ca 17, vill utskottet erinra, att Ståhl enligt beslut av 1949 års riksdag åtnjuter

ett personligt lönetillägg å 600 kronor om året. Med hänsyn härtill och

till de konsekvenser, som kunna uppstå vid ett bifall till motionsyrkandet,

har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka motionärernas förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77.

7

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 230 och II: 343, sistnämnda

motion i vad den avser förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i fångvårdsanstalternas

personalförteckning, vilka av departementschefen

angivits i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 3 januari 1951;

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

....................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..............

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..............................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

3 820 400

248 800

3 469 600

844 500

Summa kronor 8 383 300;

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1951/52 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 8 383 300 kronor;

II. att motionerna I: 69 och II: 92 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

III. att motionerna I: 51 och II: 74 icke må av riksdagen

bifallas.

2:o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s.

46_48) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 4 005 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 011 000 kronor.

Posterna till sjukvård m. in. samt till renhållning föreslås uppräknade

med 5 000 resp. 20 000 kronor. Under posten till omkostnader för permitterade,

frigivna och utskrivna ha för innevarande budgetår anvisats 36 000

kronor till inackorderingsavgifter för elever på Björkahemmet. Nämnda

avgifter böra i fortsättningen belasta anslaget till ersättning för vård av

fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården, m. m. Medelsbehovet under

posten beräknas i övrigt öka med 5 000 kronor.

Beträffande yrkandet i motionen 11:343 om utvidgning av utbildningsverksamheten

för fångvårdspersonal hänvisas till punkten l:o).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 77.

Utskottet har vid behandlingen under nästföregående punkt av fångvårdsanstalternas

avlöningsanslag avstyrkt det i motionen 11:343 framställda

yrkandet om anvisande av medel till utvidgning av utbildningsverksamheten

för fångvårdspersonal. Härav följer att utskottet icke heller kan

tillstyrka nämnda motionsyrkande i vad det avser förevarande anslag.

Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 343, i vad den avser förevarande

anslag, till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader för budgetåret

1951/52 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 005 000 kronor.

3:o) Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av beklädnads- och sängutrustning

m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 34, s. 48 och 49) föreslagit riksdagen

att till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av beklädnadsoch

sängutrustning m. in. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande ändamål har av fångvårdsstyrelsen

beräknats till 596 000 kronor, varav 100 000 kronor anvisats

lör innevarande budgetår. Styrelsen har hemställt att återstoden, 496 000

kronor, måtte ställas till förfogande med hälften av beloppet under vart

och ett av de två närmaste budgetåren.

Departementschefen anför i statsverkspropositionen, att med det för innevarande

budgetår anvisade anslaget avsågs att täcka kostnaderna för

omedelbart nödvändig engångsanskaffning i avbidan på att hela det för den

erforderliga upprustningen behövliga medelsbehovet efter en allmän inventering

kunde fastställas. Han upplyser vidare, att fångvårdsstyrelsens

medelsframställning f. n. granskas av statens sakrevision.

Justitiedepartementet har därefter med PM den 6 februari 1951 tillställt

utskottet sakrevisionens yttrande, av vilket här lämnas följande sammanfattning.

Det av fångvårdsstyrelsen uppskattade anslagsbehovet, 596 000 kronor,

kan enligt sakrevisionens yttrande reduceras till 340 000 kronor.

I sakrevisionens yttrande konstateras vidare att fångvårdens verkstadsdrift

vid utgången av budgetåret 1949/50 hade ett rörelsekapital å 3 098 000

kronor. Av detta kapital utgjorde 402 000 kronor värdet av färdiga, för

fångvården avsedda persedlar vilka uppsamlats till huvudförråd vid anstalterna

på Långholmen och i Växjö. Enligt en preliminär undersökning skulle

ett rörelsekapital om cirka 2 400 000 kronor vara tillräckligt för en verkstadsdrift

av sådan struktur och omfattning som fångvårdens. Med hänsyn

till kapitalets storlek och dess sammansättning har sakrevisionen därför ansett

hinder icke möta, att det behov för fångvårdsanstalternas avsedda utrustning,

som av sakrevisionen beräknats till .sammanlagt 340 000 kronor,

tillgodoses med anlitande av verkstad sdriftens rörelsekapital. I enlighet

härmed har sakrevisionen föreslagit att ifrågavarande utrustningsbehov

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77.

9

tillgodoses genom nedbringande av det i verkstadsdriften bundna kapitalet

å 3 098 000 kronor. Vid sådant förhållande skulle någon medelsanvisning

för ändamålet icke vara erforderlig och det av 1950 års riksdag anvisade

beloppet å 100 000 kronor icke behöva tagas i anspråk. Samtidigt

har sakrevisionen anmält sin avsikt att framdeles företaga en närmare undersökning

av verkstadsdriftens kapitalbehov och därmed sammanhängande

spörsmål.

Från departementets sida anföres i huvudsak följande.

Då fångvårdens medelsbehov med nuvarande redovisningssätt av inkomster

och utgifter på driftbudgetens inkomst- resp. utgiftssida normalt

icke bör tillgodoses genom ianspråktagande av i rörelsen influtna medel —

bortsett från finansieringen av själva rörelsen — - utan genom anslagsanvisning,

torde, därest det av sakrevisionen föreslagna sättet för att tillgodose

utrustningsbehovet med hänsyn till rörelsekapitalets storlek bör ifrågakomna,

riksdagens samtycke härtill erfordras. Att nedbringa rörelsekapitalet

med så avsevärt belopp som sakrevisionen föreslagit synes ej böra

ske innan den av sakrevisionen avsedda närmare undersökningen av kapitalbehovet

kommit till stånd. Med hänsyn härtill och då det varit ytterst

angeläget att skyndsamt tillgodose de mest trängande behoven i fråga om

beklädnads- och sängutrustning in. m., har Kungl. Maj :t beslutat om disposition

av det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 100 000 kronor.

I avvaktan på förenämnda undersökning torde även vara lämpligt att,

i enlighet med det i årets statsverksproposition gjorda anslagsäskandet,

50 000" kronor anvisas för ändamålet. Det återstående anslagsbehovet,

(340 000 — 150 000) 190 000 kronor, synes — under förutsättning att sakrevisionens

uppfattning bestyrkes vid den avsedda närmare undersökningen

rörande verkstadsdriftens kapitalbehov — på sätt sakrevlsionen föreslagit

kunna tillgodoses genom att verkstadsdriftens rörelsekapital nedbringas.

Utskottet. Statens sakrevision har föreslagit, att utrustningsbehovet —- som sakrevisionen uppskattat till avsevärt lägre belopp än fångvårdsstyrelsen

— skall tillgodoses genom att rörelsekapitalet för fångvårdens verkstadsdrift

nedbringas. Utskottet biträder uppfattningen, att en närmare undersökning

av kapitalbehovet först bör komma till stånd samt att i avvaktan

härpå det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår under ifrågavarande anslag

äskade beloppet anvisas. Därest undersökningen kommer att utvisa, att

rörelsekapitalet kan reduceras, bör enligt utskottets mening hinder icke möta

för Kungl. Maj :t att på detta sätt bestrida ytterligare utrustningskostnader.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning

av beklädnads- och sängutrustning m. m. för budgetåret

1951/52 under andra huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

Stockholm den 13 april 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 76.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 77.

Reservationer.

1) vid punkten l:o) (Fångvårdsanstalterna: Avlöningar).

a) av herrar Sundelin, Söderquist, Malmborg i Skövde, Bergstrand, fröken

Elmén och herr Nihlfors, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka yrkandena

i motionen 11:343 om ökad medelsanvisning för utbildningsverksamheten

och för placering i Ce 23 av föreståndaren för den koloni, som

avses för ungdomsfängelseklientel, och att därför

dels de två sista meningarna i andra stycket av utskottets yttrande bort

ersättas med text av följande lydelse:

»Trots att även den i motionen II: 343 berörda frågan om utvidgning av

utbildningsverksamheten för fångvårdspersonal enligt utskottets mening

bör beaktas av de sakkunniga, finner utskottet av skäl, vilka angivits i motionen,

denna angelägenhet så brådskande, att utskottet ansett sig redan nu

böra anvisa medel för ändamålet. I enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag

har utskottet alltså uppräknat anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal med 17 000 kronor.»

dels tredje stycket i utskottets yttrande bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Yrkandet i motionen II: 343 om höjning av anslaget för placering av föreståndaren

för den tilltänkta kolonien för ungdomsfängelseklientel i Ce 23

finner utskottet sig likaledes böra tillstyrka. Den föreslagna placeringen har

av statens lönenämnd lämnats utan erinran. Arbetsuppgifterna få med hänsyn

till att föreståndaren skall ha ansvaret för återanpassningen av ett ungdomligt

klientel anses särskilt krävande. För utbyte av den av departementschefen

föreslagna föreståndartjänsten i 19 lönegraden mot en assistenttjänst

i Ce 23 upptager utskottet ett belopp av 1 000 kronor, med vilket belopp ickeordinarieposten

bör uppräknas.

Sammanlagt erfordras alltså vid bifall till utskottets förslag en uppräkning

av icke-ordinarieposten med 18 000 kronor till 3 487 600 kronor. Anslagets

slutsumma bör likaledes uppräknas med 18 000 kronor till 8 401 300

kronor.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionen II: 343, såvitt den avser

förevarande anslag, samt med avslag å motionen II: 230

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

fångvårdsanstalternas personalförteckning, vilka av departementschefen

angivits i statsrådsprotokollet över justi tiedepartementsärenden

för den 3 januari 1951;

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,

att tillämpas under budgetåret 1951/52:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77.

11

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ..................................... 3 820 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 248 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 3 487 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 844 500

Summa kronor 8 401 300

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1951/52 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 8 401 300 kronor.»

b) av fröken Andersson.

2) vid punkten 2:o) (Fångvårdsanstalterna: Omkostnader) av herrar

Sundelin, Söderquist, Malmborg i Skövde, Bergstrand, fröken Elmén och

herr Nihlfors, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan i anslutning

till vad under föregående punkt anförts bort hava följande lydelse:

»Utskottet har vid behandlingen under nästföregående punkt av fångvårdsanstalternas

avlöningsanslag tillstyrkt det i motionen II: 343 framställda

yrkandet om anvisande av medel till utvidgning av utbildningsverksamheten

för fångvårdspersonal. Härav följer, att utskottet i enlighet med

nämnda motionsyrkande och fångvårdsstyrelsens förslag, i vad de avse förevarande

anslag, ansett sig böra uppräkna det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet

med 20 000 kronor, fördelade med 11 000 kronor på anslagsposten

till reseersättningar och med 9 000 kronor på anslagsposten till diverse utgifter.

Kungl. Maj :ts förslag har i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionen II: 343, i vad den avser förevarande

anslag, till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 025 000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:134 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1951/52 till fångvård a1 i texten