Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1951-04-10 · 191 sidor, varav 189 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 189 av 191 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1951/52 under åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1951), vilket innebär en anslagsminskning

med 15 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen............ 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 374 500

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............ 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 199 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 70 200

Summa kronor 673 000

b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 673 000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 90 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, s. 3 och 4), vilket innebär en anslagsminskning med 9 200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 272 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 186 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 53 500

Summa kronor 512 300

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 512 300 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 4—7), vilket innebär en anslagshöjning med 25 700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 105 500

kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 7), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 8 000 kronor.

6:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 6,

s. 7 och 8) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för lands- och länsarkiven, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Lands- och länsarkiven:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 414 100

kronor, innebärande en ökning med 2 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fru Hellström och fröken Wetterström väckt motion

(II: 248), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att sju kanslibiträden

vid lands- och länsarkiven uppflyttas från lönegraden Ce 10 till

Cell, dels ock att ett förslagsanslag å 416 000 kronor anvisas till avlöningar

vid lands- och länsarkiven.

Motionärernas yrkande överensstämmer med av riksarkivet i anslagsäskandena

framlagt förslag. Departementschefen har emellertid icke biträtt

detsamma.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande det i motionen II: 248 framställda yrkandet om uppflyttning

från lönegraden Ce 10 till Cell av kanslibiträdena vid lands- och

länsarkiven får utskottet erinra därom, att föredragande departementschefen

under punkten 6 i 1949 års åttonde huvudtitel framhöll, att enligt

vad departementschefen inhämtat från den utredningsman, som vore sysselsatt

med utredning av anställningsförhållandena för viss biträdespersonal

i statens tjänst, goda skäl funnes för att de ifrågavarande kanslibiträdena

icke skulle vara lägre placerade än övriga kanslibiträden inom statsförvaltningen.

Vad departementschefen sålunda anfört synes utskottet tala

för att Kungl. Maj:t tager förevarande fråga under förnyad omprövning

och för riksdagen framlägger det förslag i ämnet, vartill en dylik omprövning

må giva anledning. Vid sådant förhållande är utskottet icke berett

att nu tillstyrka bifall till ovannämnda motion.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 248,

a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 180 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 191100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 43 000

Summa kronor 414 100

b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 414 100 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

7:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 7, s. 8 och 9), vilket innebär en anslagshöjning med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

74 600 kronor.

8:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 9 och 10), vilket innebär

en anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköp av

arkivalier och tryckta arheten för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 3 000 kronor.

9:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 10), vilket innebär

en anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 9 400 kronor.

10:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 10,

s. 10—13) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledes av vad

departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för kungl. biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52, dels ock till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 532 300 kronor, innebärande

en anslagsminskning med 2 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Nerman väckt motion (I: 3), vari hemställts, att riksdagen

ville besluta uppflytta från lönegrad Ce 10 till lönegrad Ca 13 den

expeditions vakttjänst vid kungl. biblioteket, vars innehavare förestår

bibliotekets reproduktionsverksamhet.

Motionärens yrkande sammanfaller med ett av riksbibliotekarien i anslagsäskandena

såväl för innevarande som för nästa budgetår framfört förslag;

departementschefen har emellertid ansett förutsättningar alltjämt

saknas för bifall till detsamma.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

har icke funnit sig böra biträda det i motionen I: 3 framställda yrkandet.

Utskottet får beträffande den i motionen angivna expeditions vakttjänstens

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5

lönegradsplacering hänvisa till att chefen för ecklesiastikdepartementet

under punkten 10 i 1950 års åttonde huvudtitel framhöll, att vad som

upplysts angående vederbörande tjänstinnehavares arbetsuppgifter syntes

motivera, att frågan om tjänstens lönegradsplacering vid första lägliga

tillfälle upptoges till prövning. Utskottet förutsätter, att 1949 års tjänsteförteckningskommitté

har förevarande spörsmål under bedömande och

kommer att framlägga förslag rörande den löneställning, som i förevarande

fall må befinnas lämplig.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 3,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den

ändring i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 233 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 244 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 54 400

Summa kronor 532 300

c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 532 300 kronor.

11 ro) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 13 och 14), vilket innebär en anslagshöjning med 5 600

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 104 100

kronor.

12:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 14 och 15), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, s. 15), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 40 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 9 200

Summa kronor 87 700

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 87 700 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 16), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 2 500 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 16), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

16:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 16, s. 16—18), vilket innebär en anslagsminskning med 11 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledas

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

7

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 216 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............................ 5 980

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 200 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 49 720

Summa kronor 473 100

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 473 100 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, s. 18 och 19), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 85 900

kronor.

18:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 19), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 90 600 kronor.

19:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, s. 19), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 19 och 20), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst

för deposition för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

21 :o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, s. 21), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 17 100

kronor.

22:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 23, s. 21—23), vilket innebär en anslagsminskning

med 12 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för naturhistoriska riksmuseet,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 347 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t.......................... 15 532

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 227 968

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 67 600

Summa kronor 658 700

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 658 700

kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 24, s. 23), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 93 000 kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 24), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 148 500 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

25ro) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 24 och 25), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 38 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 53 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 8 900

Summa kronor 100 400

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 400

kronor.

26:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 25 och 26), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 37 000 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 26),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

28:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 29, s. 27), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 275 000 kronor.

29:o) Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å nordiska

museets byggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 27),

vilket avser medelsanvisning till påbörjande av nödvändig omläggning av

värme-, vatten- och ventilationssystemet inom museibyggnaden, hemställer

utskottet,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till ombyggnads- och

reparationsarbeten å nordiska museets byggnad för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 275 000

kronor.

30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 31, s. 28), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

49 800 kronor.

31 :o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 32, s. 28), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 24 800 kronor.

32 :o) Bidrag till museal vård av Cypemexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, s. 28), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens

jyndmaterial för budgetåret 1951/52 anvisa

ett anslag av 27 700 kronor.

33:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 34, s. 29), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

34:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. Kungl. Maj:t har

(punkt 35, s. 29 och 30) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 8 800 kronor, innebärande oförändrad

medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Vinge väckt motion (II: 333), vari hemställts, att

riksdagen måtte såsom Bidrag till Drottningholms teatermuseum för budgetåret

1951/52 anvisa ett med 3 900 kronor förhöjt anslag.

Motionärens yrkande sammanfaller till sitt syfte med museinämndens

framställning, vilken tillstyrkts av riksmarskalksämbetet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

Utskottet, som icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 333 framställda

yrkandet, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 333, till Bidrag till Drottningholms

teatermuseum för budgetåret 1951/52 anvisa ett

anslag av 8 800 kronor.

35:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 36, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

36:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 37, s. 30), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skolmuseet för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

37:o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 30), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Carl och

Olga Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1951/52 anvisa

ett anslag av 15 000 kronor.

Kyrkliga ändamål.

38:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 31—34), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t alt, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledes

av vad föredragande statsrådet anfört;

b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för

domkapitlen och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1951/52:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 527 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 273 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 97 200

Summa kronor 931 300

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 14 000

Summa kronor 325 900

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm............... 43 800

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m. m................... 931 300

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. 325 900

Summa kronor 1 301 000

Särskilda upphördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden................... 774 600

Nettoutgift kronor 526 400

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 526 400

kronor.

39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 34—37), vilket innebär en anslagsminskning

med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 96 100 kronor.

40:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande av vissa

lokaler för domkapitlet i Skara m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 41, s. 37—39) hemställer utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

att riksdagen må

a) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1950/51 förefintlig

reservation å det för budgetåret 1947/48 anvisade

reservationsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Iordningställande av vissa lokaler för domkapitlet i Skara

m. m. må disponeras intill utgången av budgetåret 1951/52;

b) till Domkapitlen och stijtsnämndema: Iordningställande

av vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 kronor;
c)

medgiva, att ur kyrkofonden må till sistnämnda ändamål

utgå ett belopp av 8 000 kronor.

41 :o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42,

s. 39), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

42:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 43, s. 39 och 40), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 5 050 800

kronor.

43:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, s. 40—42), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 29 300 kronor.

44 :o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska

och lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45,

s. 42), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,

föidrogna med finska och lapska språken för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.

45:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

46, s. 42), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

46 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 45) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings

domkyrka för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

47:o) Uppgörande av underhålls- och restaureringsförslag för vissa

Gotlandskyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 45

och 46) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppgörande av underhålls- och

restaureringsförslag för vissa Gotlandskyrkor för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

48:o) Ersättningar till kyrkor. Kungl. Maj:t har (punkt 50, s. 46)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 65 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

1950 års besparingsutredning har funnit det önskvärt, att åtgärder nu

vidtagas i syfte att avveckla kvarstående ersättningar från förevarande

anslag.

Föredragande statsrådet har i anledning härav förklarat sig beredd att

i samband med prövningen av 1946 års domkyrkosakkunnigas betänkande

överväga åtgärder i av besparingsutredningen angivet syfte.

Utskottet, som likaledes finner det önskvärt att från detta anslag ännu

utgående ersättningar snarast möjligt kunna avvecklas, tillstyrker bifall

till Kungl. Maj:ts förslag samt hemställer,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

49 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 51, s. 46), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kronor.

50:o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig

och social tjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 52, s. 47) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 10 000

kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 15

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

hemställer

att riksdagen må till Bidrag till stipendier för utbildande

av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

51 :o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Göransson m. fl.

(I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr Hoppe in. fl. (II: 97),

har hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett belopp av 36 260 kronor

till gäldande av den svenska andelen av årsavgiften för år 1951 till Kyrkornas

världsråd. Till stöd härför har i motionerna anförts i huvudsak

följande.

I augusti 1948 bildades vid en konferens i Amsterdam mellan officiella

delegater för 147 evangeliska och grekisk-ortodoxa kyrkosamfund i 44

olika länder ett kyrkornas världsråd. Därmed erhöll den samverkan mellan

icke-romersk-katolska kyrkosamfund, vilken tillkommit och utvecklats icke

minst genom aktiv medverkan från svensk sida, fast form. Förslaget om

ett dylikt råd framfördes första gången 1919 av dåvarande ärkebiskopen

Nathan Söderblom, som även var initiativtagare till den första värjdskyrkokonferensen

i nyare tid, det ekumeniska mötet i Stockholm 1925.

* Till Kyrkornas världsråd äro nu anslutna alla mera betydande evangeliska

kyrkosamfund samt det grekisk-ortodoxa patriarkatet i Konstantinopel

och den ortodoxa kyrkan i Grekland, ävensom vissa andra österländska

kyrkor. Av svenska kyrkosamfund äro den svenska kyrkan och Svenska

missionsförbundet direkt anslutna till världsrådet, medan Metodistkyrkan

i Sverige är indirekt ansluten genom den internationella Metodist-Episkopalkyrkan.

Världsrådet besitter ingen myndighet över medlemskyrkorna och inkräktar

icke på dessas självbestämmanderätt. Det är ett samarbetsorgan

mellan de anslutna kyrkorna, ehuru det rent religiöst, såsom uttryck för

den kristna gemenskapen mellan samfunden, syftar djupare än till en blott

organisatorisk eller teknisk samverkan.

Världsrådets högsta myndighet är generalförsamlingen, som skall sammanträda

vart femte år. I den konstituerande generalförsamlingen 1948

företräddes den svenska kyrkan av åtta ordinarie representanter, därav

fem biskopar eller präster och tre lekmän samt sju suppleanter, därav

fyra biskopar eller präster och tre lekmän; Svenska missionsförbundet

representerades av en ordinarie delegat och en suppleant. Rådets centralkommitté,

vilken sammanträder varje år och ledes av biskopen av Chichester,

innesluter ej mindre än tre svenskar.

Kyrkornas världsråd arbetar dels genom det till Geneve förlagda generalsekretariatct,

dels genom ett antal avdelningar och kommissioner. En

kommission, som ledes av den svenska kyrkans ärkebiskop, sysselsätter

sig med de olikheter på trosåskådningens och kyrkoförfattningens områden

som skilja kyrkorna åt. Världsrådets studieavdelning, vars verkställande

kraft är eu svensk, söker klarlägga de uppgifter som det moderna

arbetslivet och nutida sociala förhållanden ställa kyrkorna inför; denna

avdelning har fått bidraga till att väcka och stärka kyrkosamfundens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sociala ansvarskänsla. Genom sin hjälpavdelning har världsrådet sedan

krigsslutet förmedlat en mycket omfattande hjälp åt de nödlidande på

kontinenten, främst från Förenta staterna men även från ett flertal andra

länder, däribland Sverige, och utför alltjämt ett betydelsefullt arbete till

hjälp åt flyktingar. Bland världsrådets övriga arbetsformer må nämnas det

internationella ekumeniska institutet vid Geneve med dess omfattande

kursverksamhet, världsrådets avdelning för samverkan mellan de kristna

ungdomsrörelserna samt en kommission, som utreder kvinnans ställning

och uppgifter i kyrkan. Världsrådet utger varje vecka ett informationsblad,

och dess organ är kvartalsskriften The Ecumenical Review.

Kyrkornas världsråds verksamhet finansieras genom årliga medlemsavgifter

från de anslutna kyrkorna. Utgifterna beräknas enligt budgeten

för år 1951 uppgå till 365 000 dollars. Detta belopp skall täckas dels genom

bidrag från en Rockefeller Fund med 50 000 dollars, dels genom avgifter

från medlemskyrkor i Förenta staterna med 240 000 dollars och dels genom

avgifter från övriga medlemskyrkor med 75 000 dollars. Sveriges andel,

som för år 1949 var 5 000 dollars och för år 1950 6 250 dollars, har för år

1951 fixerats till 7 000 dollars eller däremot svarande belopp i annan

valuta. Avgiftens höjning hör samman med en strävan hos världsrådet att

uppnå en jämnare proportion mellan Förenta staternas och andra länders

avgifter. Det nu för Sverige fastställda beloppet har förklarats vara det

normala.

Erläggandet av Sveriges årsavgift till Kyrkornas världsråd har hittills

åvilat Svenska ekumeniska nämnden, vars främsta inkomstkälla är den

rikskollekt som nämnden åtnjuter. Avgiften för år 1949, 18 000 kronor,

kunde helt erläggas. Av avgiften för år 1950, vilken uppgick till 32 375

kronor, ha endast 22 500 kronor kunnat inbetalas. Då rikskollekten till

Svenska ekumeniska nämnden numera uppgår till omkring 50 000 kronor,

skulle mer än 70 procent av densamma tagas i anspråk för Sveriges bidrag

till Kyrkornas världsråd, om det fastställda avgiftsbeloppet, 36 260 kronor,

skulle inlevereras. Endast knappt 14 000 kronor skulle återstå för nämndens

egen verksamhet. Därför får det betraktas som uteslutet, att nämnden

vidare skall kunna helt uppfylla Sveriges förpliktelser mot världsrådet.

Den del av nämndens rikskollekt, som nu överstiger den avgift som inbetalas

till Kyrkornas världsråd, användes till resebidrag åt deltagare i utländska

konferenser, kurser och sammanträden, till tidskriften Kristen

gemenskap, till Svenska ekumeniska föreningen för anordnande av kurser

och konferenser inom landet, till det nordiska ekumeniska institutet i Sigtuna.

Samtliga^ dessa verksamhetsgrenars arbete måste nu starkt inskränkas

av brist på medel. Därför är det av största betydelse för nämndens

och med den samverkande institutioners arbete, att rikskollekten oavkortad

får användas för detta arbete, för vilket den ursprungligen beviljades.

Härtill kommer att det starkt kan ifrågasättas, om kollektmedel böra

användas för erläggande av en dylik årsavgift. Det naturliga är, att denna

avgift beviljas av riksdagen.

I detta sammanhang ma erinras om att medel för den svenska kyrkans

representation vid Kyrkornas världsråds generalförsamling i Amsterdam

1948 —- 8 000 kronor — ställdes till förfogande av Kungl. Maj:t, liksom

även bidrag till täckande av kostnaderna för svensk representation vid

sammanträde i Toronto sommaren 1950 med Kyrkornas världsråds centralkommitté.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17

I Danmark och Norge utgå årsavgifterna till Kyrkornas världsråd numera

av statsmedel. Danmarks årsavgift beviljades av den danska riksdagen

första gången för budgetåret 1950/51 och är uppförd på förslaget

till statsbudget för budgetåret 1951/52. Norges årskontingent till Kyrkornas

världsråd beviljas årligen av Stortinget.

Utskottet får med anledning av förevarande motionsvis gjorda yrkanden

erinra därom, att Kungl. Maj:t — såsom i motionerna även framhållits —

tidigare anvisat medel för bestridande av kostnader dels för den svenska

kyrkans representation vid kyrkornas världsråds generalförsamling i

Amsterdam år 1948, dels ock för svensk representation vid sammanträde

i Toronto år 1950 med kyrkornas världsråds centralkommitté. Med hänsyn

härtill synes det enligt utskottets mening ligga närmast till hands att,

därest bidrag för det i motionerna angivna ändamålet efter Kungl. Maj:ts

beprövande befinnes böra utgå, sådant bidrag liksom tidigare beviljas

av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel. Utskottet är därför icke

berett att tillstyrka bifall till det i motionerna framställda yrkandet utan

hemställer,

att motionerna I: 77 och II: 97 icke må av riksdagen

bifallas.

Akademier m. m.

52:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 53, s. 48), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

53:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för

experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 48

och 49), vilket innebär en anslagsminskning med 1 700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 275 300 kronor.

54:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning

1 övre Norrland. Kungl. Maj:t har (punkt 55, s. 49 och 50) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

30 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

2 — Biharrg till riksdagens protokoll 1051. 6 samt Nr 8.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed bär utskottet till behandling förehaft eu inom första

kammaren av herr Sandler m. fl. väckt motion (1: 198), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till förevarande ändamål för budgetåret

1951/52 utöver det av departementschefen föreslagna anslaget anvisa

medel till en laborator i Ce 29 vid Abisko naturvetenskapliga station.

Interimsstyrelsen för vetenskapsakademiens forskning sstationer i Övre

Norrland hade, med tillstyrkan av vetenskapsakademien, hemställt om,

bland annat, inrättande av en tjänst som laborator och föreståndare för

Abisko naturvetenskapliga station i lönegraden Ca 29 samt anvisande av

50 000 kronor till naturvetenskaplig forskning i Nordsverige.

Departementschefen har icke heller i år kunnat tillstyrka någon höjningav

anslaget samt har vidare anfört följande.

För att i möjligaste mån tillmötesgå interimsstyrelsen beträffande en av

de frågor, som styrelsen funnit mest angelägna, nämligen inrättandet av

en tjänst såsom laborator och föreståndare för Abisko naturvetenskapliga

station, tillstyrker jag att — inom anslagets nuvarande ram — en extra

tjänst för nämnda ändamål får inrättas. Tjänsten bör vara statlig med

placering i lönegraden Cg 29 enligt statens allmänna avlöningsreglemente.

Till de andra ändamål, som för närvarande tillgodoses med förevarande

anslag, bör få användas endast skillnaden mellan anslagsbeloppet, 30 000

kronor, och avlöningskostnaderna för den extra laboratorn. Därest riksdagen

icke framställer erinran mot vad jag nu förordat, är jag alltså beredd

att tillstyrka ett medgivande, att vid vetenskapsakademien får från och

med den 1 juli 1951 inrättas en statlig tjänst såsom laborator och föreståndare

för Abisko naturvetenskapliga station i lönegrad Cg 29 enligt statens

allmänna avlöningsreglemente.

Till stöd för yrkandet i motionen 1:198 har anförts i huvudsak följande.

Den vid forskningsstationerna i övre Norrland bedrivna verksamheten

har enligt vad vi inhämtat under det gångna året väsentligt utökats. Sålunda

har Kirunaobservatoriet tillförts ytterligare en byggnad för magnetiska

mätningar och en byggnad för ett seismologiskt observatorium, vilket

väntas börja sin verksamhet omkring den 1 maj innevarande år och kommer

att vara utrustat med instrument av allra högsta klass. Vid Abisko

naturvetenskapliga station har verksamheten under de senare åren varit

mycket livlig. Antalet gästande forskare har under åren 1949 och 1950

varit rekordartat stort, vilket bland annat torde få tillskrivas de nya forskningsmöjligheter,

som stationens upprustning skapat. Sålunda hava under

nämnda tidsperiod sammanlagt ett 80-tal personer, bland vilka finnas forskare

från snart sagt alla delar av landet samt även utländska vetenskapsmän,

under längre eller kortare tid arbetat vid stationen. Även i fortsättningen

får man där räkna med en lika livlig verksamhet som nu.

Utvidgningen av den nordsvenska forskningen har möjliggjorts bland

annat genom fortsatta bidrag från Kiruna stad, vars totalbidrag till forskningsstationerna

nu uppgår till inemot 200 000 kronor. För driften av

observatorierna erhålles utom från staten, som under de båda senaste åren

bidragit med 30 000 kronor, anslag från statens naturvetenskapliga forskningsråd,

Vetenskapsakademien, Kiruna stad och från enskilda donatorer.

Kiruna stads årliga bidrag till driften utgör för närvarande 20 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande lir 8.

19

I våra grannländer hava statsmakterna lämnat ett starkt stöd åt den

geofysiska forskningen. Finland, som i Sodankylä äger ett geofysikaliskt

observatorium, vilket under kriget spolierades, har trots den ekonomiska

press, under vilken landet ligger, redan återuppbyggt och utvidgat denna

institution. Norge är i färd med en utökning av motsvarande art.

Såväl anläggningarna i Kiruna som i Abisko äro båda vetenskapligt och

praktiskt av stor betydelse, och särskilt de geofysiska anläggningarna utgöra

ett viktigt led i det internationella samarbetet. Som exempel kan nämnas,

att de jonosfärmätningar och magnetiska mätningar, som nu utföras

i övre Norrland, löpande delgivas intresserade institutioner över hela världen.

Samma kommer att bliva fallet med de seismologiska registreringarna.

Registreringarna av kosmisk strålning vid Kirunaobservatoriet äro samordnade

med liknande registreringar i Stockholm och i italienska alperna

och äro även de av internationellt intresse.

Såsom framgår av föreliggande utredningar råder inom vetenskapliga

kretsar full enighet både om huru den naturvetenskapliga forskningen i

övre Norrland bör organiseras och de behov som föreligga.

Man kan alltså med fog hävda den uppfattningen att .Sverige har förpliktelsen

att sörja för de ifrågavarande anläggningarnas kontinuerliga

drift, varför enligt vår åsikt ett ökat stöd från statsmakternas sida är oundgängligen

nödvändigt. Vi vilja emellertid här understryka, att det under

nuvarande ekonomiskt tryckta tider icke är fråga om att ytterligare utvidga

utan allenast att försöka i avvaktan på bättre tider vidmakthålla en

verksamhet, som synes oss gagnelig för landet och därtill utgör ett önskvärt

kulturellt inslag av icke oväsentlig betydelse för övre Norrland. Bland

de för driften av de nämnda anläggningarna disponibla anslagen äro flera

av tillfällig karaktär och komma icke att stå till förfogande under kommande

år. Vi anse därför, att den naturvetenskapliga forskningen i övre

Norrland bör konsolideras genom att medel till den föreslagna laboratorsbefattningen,

vilken synes oss böra placeras å extraordinarie stat, anvisas

utöver det i statsverkspropositionen upptagna anslaget på 30 000 kronor.

Utskottet. Föreståndaren för Abisko naturvetenskapliga station åtnjuter

nu enligt vad handlingarna i ärendet giva vid handen ett arvode av

14 400 kronor. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

tillstyrkt att nämnda föreståndarbefattning omändras till en

statlig laboratorstjänst i lönegraden Cg 29. Lönen till en befattningshavare

i denna lönegrad utgör med nuvarande rörliga tillägg i runt tal 17 500 kronor

för år. Kungl. Maj ds förslag innebär, att förevarande anslag skulle

för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp, 30 000 kronor, medan

i motionen 1:198 påyrkats, dels att omförmälda laboratorstjänst skulle

uppföras som extra ordinarie, dels ock att anslaget måtte höjas med ett

belopp, motsvarande laboratorslönen i nämnda lönegrad. Utskottet anser

sig icke böra biträda förstnämnda motionsvis framställda förslag. Vidkommande

förslaget om en anslagsförstärkning har utskottet för sin del funnit

skäligt, att. förevarande anslag i första hand höjes med skillnaden mellan

den nuvarande lönen till föreståndaren och den av Kungl. Maj:t föreslagna

lönen eller (17 500—14 400 =) i runt tal 3 000 kronor. Härutöver finner

utskottet sig böra föreslå eu anslagshöjning med 3 000 kronor såsom ett

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ytterligare stöd åt den naturvetenskapliga forskningen i övre Norrland.

Utskottet tillstyrker alltså att ifrågavarande anslag för nästa budgetår

uppföres med ett belopp av 36 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majrts förslag

och motionen 1:198, till Vetenskapsakademien: Bidrag till

naturvetenskaplig forskning i övre Norrland för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 36 000 kronor.

55:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet i

övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 50 och 51), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1951/52

anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 57, s. 51—54) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1951/52, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., som föranledas av vad departementschefen

anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för ifrågavarande institutioner, att likaledes tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1951/52, dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

872 600 kronor, innebärande en minskning med 6 400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Osvald och

Andrén (1:188) och den andra inom andra kammaren av herr Severin m.fl.

(II: 246), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels uppföra den av konservator

G. Olson innehavda tjänsten i lönegrad Ca 29, därvid tillika förutsatts,

att vid framdeles uppkommande ledighet frågan om dess lönegradsplacering

upptages till övervägande, dels ock anvisa härför erforderliga

medel.

Akademien hade i sina anslagsäskanden bland annat föreslagit uppflyttning

av konservatorstjänsten från Ca 24 till Ca 29 och i samband därmed

viss omorganisation av tjänsten, innebärande att konservatorn skulle bli

föreståndare för såväl konserveringsanstalten som fotografiateljén samt

omhänderhava övriga tekniska ärenden inom institutionen. Dessa organ

och göromål skulle inordnas under en för hela ämbetsverket gemensam

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 8.

teknisk avdelning, vars chef skulle bli föredragningsskyldig inför och sortera

direkt under riksantikvarien. En omorganisation av denna innebörd

vore enligt akademiens mening av allra största betydelse för institutionen.

Statskontoret har icke ansett förutsättningar föreligga att i nuvarande

statsfinansiella läge upptaga ifrågavarande spörsmål till omprövning, detta

så mycket mer som ärendet vore av beskaffenhet att böra prövas vid pågående

t j änsteförteckningsrevision.

Statens lönenämnd har erinrat om att nämnden tidigare — med hänsyn

till tjänstinnehavarens särskilda kvalifikationer — ej ansett sig böra framställa

erinran mot en uppflyttning av konservatorstjänsten till Ca 26 men

att nämnden samtidigt förutsatt, att frågan om tjänstens lönegradsplacering

skulle vid uppkommande ledighet upptagas till övervägande. I anledning

av förslaget om en uppflyttning till Ca 29 har lönenämnden förordat,

att tjänsten bibehålies i Ca 24 och att — därest den nuvarande tjänstinnehavaren

anses böra beredas förbättrad löneställning för att kvarsta i tjänsten

— detta sker genom medgivande att åtnjuta lön enligt högre löneklass

än den, vari tjänstemannen är placerad, eller genom tillerkännande

av ett personligt lönetillägg.

Departementschefen har för sin del beträffande konservatorstjänsten

anfört följande.

Vad angår konservatorstjänsten vill jag framhålla, att jag visserligen

funnit vissa skäl tala för en omorganisation av denna, men att jag anser

mig icke böra utan ytterligare utredning framlägga något förslag i ärendet.

Därest en omorganisation anses böra komma till stånd synes tjänsten, som

nu är uppförd å personalförteckningen under rubriken Statens historiska

museum in. m., böra med oförändrad löneställning placeras under rubriken

Riksantikvarieämbetet in. m. Erforderligt medgivande till denna överflyttning

synes böra inhämtas av riksdagen.

Till stöd för yrkandena i motionerna I: ISS och II: 246 har anförts i

huvudsak följande.

Konservatorn är föreståndare för den konserveringsanstalt, som är knuten

till riksantikvarieämbetet och statens historiska museum. Konservcringsanstalten

är till sin karaktär en central forskningsanstalt, där kyrkor

och museala institutioner kunna erhålla sakkunnig behandling av konserveringsfrågor

rörande byggnader och inventarier. Anstalten erhöll sin nuvarande

organisation år 1938 och anses alltjämt vara en av Europas modernaste

i sitt slag.

Den fond av kemiska och tekniska kunskaper på detta område samt den

forskarbegåvning, som den nuvarande konservatorn, ingenjören Gillis

Olson, besitter, kan betecknas såsom ganska enastående och är av största

betydelse för konservatorsbefattningen. Vitterhetsakademien har under en

följd av år sökt bereda konservatorn en förbättrad löneställning, eftersom

efterfrågan i (lön allmänna marknaden på personer med gedigen kemisk

och allmänt teknisk utbildning utgör ett latent hot mot denna forskningsoch

konserveringsanstalts fortsatta existens. En uppflyttning av tjänsten

har därför begärts. Det förtjänar också framhållas, att statens lönenämnd

i ett utlåtande den 13 november 1948 med hänsyn till den nuvarande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tjänstinnehavarens särskilda kvalifikationer ansett sig kunna gå med på

en viss uppflyttning av tjänsten men därvid tillika förutsatt, att vid framdeles

uppkommande ledighet a tjänsten frågan om dess lönegradsplacering

upptoges till övervägande. Såsom framgår av årets statsverksproposition

har lönenämnden även denna gång visat en viss förståelse för denna angelägenhet.

Alla ansträngningar att förbättra konservatorns löneställning ha

emellertid hittills visat sig fruktlösa.

Konserveringsanstalten står nu inför situationen att bli utan föreståndare,

i det att ingenjör Olson erhållit en fördelaktigare anställning hos ett

större privatföretags forskningsavdelning och för sådant ändamål beviljats

tjänstledighet från sin tjänst 1 juli 1950—30 juni 1951. I händelse av

Olsons definitiva avgång från tjänsten kommer kulturminnesvården i en

utomordentligt ogynnsam situation, eftersom konserveringsanstalten i

mycket hög grad måste anses beroende av Olsons ledning. Framhållas bör

i detta sammanhang de epokgörande resultat, som Olson i samarbete med

två andra svenska forskare, professorn J. A. Hedvall och docenten R.

Jagitsch, uppnått med den av dem utarbetade metoden att råda bot på

den s. k. glassjukan. Den apparatutrustning, som kräves för att rädda landets

bestånd av äldre glas, har numera anskaffats för ifrågavarande konserveringsanstalt.

Om Olson lämnar statstjänsten, finnes ingen som kan

ta hand om denna uppgift. Detsamma gäller konserveringen av de ömtåliga

arkitekturdetaljerna i och på våra kyrkor, där de vetenskapliga undersökningar

och experiment, som Olson under senare år utfört i samarbete

med professor Hedvall och med understöd av bland annat statens kommitté

för byggnadsforskning, först skulle nå fram till slutgiltiga praktiska

resultat, om Olson finge möjlighet att fullfölja arbetena på området. Dylika

arbeten ha hittills utförts bland annat i ett antal gotländska kyrkor. Det

kan vidare påpekas, att riksantikvarieämbetet är beroende av fortsätt

medarbetarskap av Olson för att på ett betryggande siitt kunna sköta

kalkmålningarna i kyrkorna, där hans speciella vetenskapliga kunskaper

och arbetsmetoder äro nödvändiga för en reform enligt en på senaste tid

utomlands utexperimenterad ny konserveringsteknik. Denna teknik har

bland annat vunnit tillämpning vid konservering av kalkmålningar i Finja

kyrka i Skåne och Hackås kyrka i Jämtland.

Rörande Olsons kompetens och arbeten föreligga bifogade yttranden

från tva personer med internationellt erkänd sakkunskap på ifrågavarande

område, nämligen professorerna J. A. Hedvall i Göteborg och P. Coremans

i Bryssel. Ett utlåtande från riksantikvarien Martin Olsson närslutes

även.

Olsson har förklarat sig vilja kvarstå vid sin statstjänst, därest densamma

uppflyttas till Ca 29.

Vi finna en uppflyttning av omförmälda konservatorstjänst till sistnämnda

lönegrad med hänsyn till Olsons särskilda kvalifikationer vara i

hög grad påkallad av statens intresse.

Utskottet har vid sin prövning av motionerna I: 188 och II: 246 funnit

motiverat, att den ovannämnda konservatorstjänsten på grund av i detta

fall föreliggande särskilda omständigheter uppflyttas från lönegraden Ca 24

till lönegraden Ca 29. Såsom i motionerna föreslagits bör emellertid vid

framdeles uppkommande ledighet å denna tjänst frågan om dess lönegradsplacering

upptagas till övervägande. Med anledning av vad departements
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 8.

chefen därom anfört vill utskottet framhalla, att utskottet icke liai nagot

att erinra mot att nyssnämnda befattning, vilken i personalförteckningen

nu är uppförd under rubriken Statens historiska museum in. m., i stället

placeras under rubriken Riksantikvarieämbetet m. m., därest Kungl.

Maj:t finner en dylik överflyttning böra äga rum.

Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t i övrigt under denna

punkt föreslagit.

På grund av vad utskottet ovan förordat böra de i avlöningsstaten för

de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m. ingående anslagsposterna

till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till rörligt tillägg ökas

med i avrundade tal 3 000 respektive 400 kronor till 420 500 respektive

93100 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma för nästa budgetår

höjas med 3 400 kronor till (872 600 + 3 400 =) 876 000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet salunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 188 och II: 246,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetaret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., som föranledas

av vad utskottet i det föregående anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,förslagsvis 420 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 240

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . . 362 160

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis ................. 93 100

Summa kronor 876 000

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

in. m.: Avlöningar för budgetåret 1951/52 .anvisa ett förslagsanslag

av 876 000 kronor.

57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum in. m.: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58. s. 55), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 900 kronor, hemställer utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 156 900 kronor.

58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 55 och 56), vilket

innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 65 000

kronor.

59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning

åt landsantikvarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

60, s. 56), vilket innebär en anslagshöjning med 13 600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Bidrag till avlöning åt landsantikvarier för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100 000

kronor.

60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 57), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

61 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 57 och 58),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll

av fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 80 000

kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 63, s. 58 och 59), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 182 600 kronor.

63:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 64, s. 59 och 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 32 500 kronor.

64ro) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 65, s. 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 5 900 kronor.

65:o) Förvärv av vissa byggnader in. m. vid S:t Olofs ruin i Visby.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 60 och 61) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Förvärv av vissa byggnader in. in.

vid S:t Olofs ruin i Visby för budgetåret 1951/52 anvisa

ett anslag av 43 000 kronor.

66:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 62 och 63),

vilket innebär eu anslagsminskning med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 160 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 45 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 22 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. . 21 100

Summa kronor 249 900

c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 249 900 kronor.

67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 63), vilket innebär

en anslagsminskning med 7 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 54 200 kronor.

68:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69,

s. 63), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m.m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 39 000

kronor.

69:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 64), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

70:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Installation

av oljeeldning i akademiens byggnad Fredsgatan 12 i Stockholm.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 64 och 65), hemställer

utskottet,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Installation av oljeeldning i akademiens

byggnad Fredsgatan 12 i Stockholm för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 21 000 kronor.

71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 72, s. 65—67) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52, dels ock till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 538 700

kronor.

Akademien hade i sina anslagsäskanden hemställt om ökning av undervisningstiden

i vissa ämnen med sammanlagt 97 veckotimmar och i samband

därmed inrättande av en ny lärartjänst i Ce 25.

Av den begärda utökningen av undervisningstiden hänföra sig 43 veckotimmar

till förslag om ökning av antalet elever i musiklärarklassen, medan

12 timmar äro avsedda för utökning av undervisningen i musikpedagogiska

kursen. Beträffande musiklärarklassen har akademien erinrat om sin för

innevarande budgetår gjorda framställning om en ökning av antalet elever,

vilken endast delvis vann statsmakternas bifall, samt framhållit, att bristen

på musiklärare alltjämt vore betydande och att en ökning av elevantalet

därför vore oundgänglig. I fråga om musikpedagogiska kursen har framhållits,

att hittillsvarande otillräckliga timtilldelning nödvändiggjort en

stark begränsning av antalet elever och en icke önskvärd sammandragning

av de olika årskursernas undervisning.

Departementschefen har med hänsyn till föreliggande behov av ett ökat

antal musiklärare av olika slag föreslagit, att medel för nästa budgetår

beräknas till en utökning av antalet undervisningstimmar med sammanlagt

32, varav 20 timmar för musiklärarklassen och 12 för musikpedagogiska

kursen.

Utskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

uppföres med 538 700 kronor, innebärande bland annat att medel beräknats

för en utökning av antalet undervisningstimmar med sammanlagt 32.

Härav skulle enligt vad departementschefen förordat 20 timmar få utnyttjas

i musiklärarklassen och 12 timmar i musikpedagogiska kursen. Enligt

vad utskottet under hand inhämtat kan emellertid den lämpliga fördelningen

av timmarna på de båda undervisningsgrupperna avgöras först i

samband med inträdesproven och elevernas antagande vid höstterminens

början. För att de föreslagna timmarna skola på bästa sätt kunna utnyttjas

har det därför synts utskottet mest praktiskt, att det får ankomma på

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

musikaliska akademien att med ledning av resultaten av höstens inträdesprövningar

avväga fördelningen av undervisningstimmarna. Utskottet, som

härjämte erfarit, att det vid akademien föreligger ett angeläget behov av

att kunna anordna någon undervisning även i cembalospelning, har för sin

del intet att erinra mot att av de föreslagna 32 nya undervisningstimmarna

åtminstone 2 timmar må användas för dylik undervisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 240 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 3 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 244 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 50 000

Summa kronor 538 700

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 538 700 kronor.

72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 67), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 31 900 kronor.

73:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning

av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 68), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 8.

74:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m.m.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 68 och 69), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett anslag av 20 000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

75 :o) Universitetskansler sämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 76, s. 70), vilket innebär en anslagsminskning med

2 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern.............. 18 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 30 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 34 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 7 100

Summa kronor 90 400

b) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 90 400 kronor.

76:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 70 och 71), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 6 600 kronor.

77:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 79, s. 71 och 72), vilket innebär en anslagshöjning med

8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 560 000

kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

78:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 72

Och 73), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 270 000 kronor.

79:o) Uppsala universitet: Utrustning för kemiska och biokemiska

institutionerna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82,

s. 73), vilket innebär en anslagsminskning med 353 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för

kemiska och biokemiska institutionerna m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 147 000

kronor.

80:o) Uppsala universitet: Utrustning för fysiska institutionen. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 73 och 74) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för

fysiska institutionen för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kronor.

81 :o) Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga

institutioner. Kungl. Maj:t har (punkt 84, s. 74—76) föreslagit riksdagen

att till nämnda ändamal för budgetaret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 240 000 kronor, innebärande en ökning med 90 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 234), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att den under förevarande anslag uppförda anslagsposten

till instrumentell utrustning m. m. för klimat- och undertryckskammaranläggningen

måtte höjas till 70 000 kronor och att till Uppsala

universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret

1951/52 måtte anvisas ett reservationsanslag av 275 000 kronor.

Större akademiska konsistoriet och kanslern ha hemställt om anvisande

av följande engångsbelopp för nästa budgetår.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

1. Utrustning av farmakologiska institutionen.....

2. Elektronmikroskop för medicinska fakulteten ......

3. Instrument för fonetiska institutionen............

4. Tidskrifter och ordböcker för institutionen för nordiska

språk ...................................

5. Röntgenutrustning för mineralogisk-geologiska institutionen

......................................

6. Instrument för fysikalisk-kemiska institutionen----

7. Kartskåp, förvaringshyllor m. m. för meteorologiska

institutionens avdelning för väderlekslära.........

8. Spegelteleskop för observatoriet å Kvistaberg......

9. Utrustning av limnologiska institutionen och Erken
laboratoriet

...................................

10. Mikroskop för undervisning och forskning i entomologi

.......................................

11. Utrustning för zoofysiologiska institutionen ......

12. Skåpbil för universitetsbiblioteket ...............

13. Möbler och inventarier för universitetsbiblioteket . .

14. Evakueringsmateriel för universitetsbiblioteket ....

15. Instrumentell utrustning m. m. för klimat- och under
tryckskammaranläggningen

.....................

16. Utrustning av centrallaboratoriet vid akademiska

sjukhuset .....................................

17. Utrustning för hygienisk-bakteriologiska institutionen

.......................................

Summa kronor 642 575 305 000

Departementschefen har anfört följande.

I propositionen 1946:273 förordades, att staten skulle bidraga med

ett belopp av högst 300 000 kronor till anskaffande av ett större spegelteleskop

för det av filosofie doktorn Nils Tamm skapade observatoriet a

Kvistaberg, vilket av honom donerats till Uppsala universitet tillika med

aktier och obligationer till ett värde av omkring 300 000 kronor. Det förordade

anslagsbeloppet av 300 000 kronor ansågs lämpligen böra fördelas

på två budgetår. För budgetåret 1946/47 anvisades 150 000 kronor, och

ytterligare medel ha icke anvisats senare. I anledning av nu föreliggande

framställning föreslår jag emellertid, att för nästa budgetar till detta ändamål

anvisas 75 000 kronor.

Vad angår den hygienisk-bakteriologiska institutionen vid universitetet

har i ärendet framhållits, att en betydande del av det för denna institution

begärda anslaget är avsett till anskaffande av viss ytterligare grundutrustning,

som är nödvändig för den vetenskapliga verksamheten vid institutionen,

oavsett om en planerad ombyggnad kommer till stånd eller ej. Jag

föreslår i likhet med kanslern, att till denna institution för nästa budgetår

beräknas ett belopp av 40 000 kronor.

konsistoriet

kronor

Kanslern

kronor

49 876

30 000

110 000

—

68 925

10 000

30 000

5 000

6 000

-.

30 000

15 000

1 665

—

75 000

75 000

42 750

42 000

12 621

7 000

18 848

9 000

7 500

—

6 000

—

25 390

25 000

70 000

35 000

12 000

12 000

76 000

40 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Summan av de övriga belopp, som av kanslern begärts som engångsanslag

för vissa vetenskapliga institutioner, uppgår till 190 000 kronor. Under

rådande förhållanden anser jag mig icke kunna tillstyrka högre belopp än

125 000 kronor. Under förevarande anslag föreslår jag sålunda sammanlagt

anvisande av 240 000 kronor, vilket är 90 000 kronor mer än för innevarande

budgetår.

I motionen II: 23/+ framhalles, att färdigställandet av undertryckskammaren

och klimatkammaren är ett mycket angeläget intresse ur både militär

och civil synpunkt och att detta skulle möjliggöras genom anvisande

av det av konsistoriet begärda anslaget av 70 000 kronor.

Utskottet. Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att kanslern för

rikets universitet för nästa budgetår tillstyrkt anvisande för instrumentell

utrustning m. m. för klimat- och undertryckskammaranläggningen av ett

belopp av 35 000 kronor, avseende en första etapp av anläggningens utrustning.

Utskottet utgår från att detta belopp kan rymmas inom den anslagssumma,

som departementschefen under denna punkt ansett sig kunna tillstyrka

för nästa budgetår, och att återstående medel för klimat- och undertryckskammarens

utrustning kunna ställas till förfogande under det näst

därpå följande budgetåret. Det hade givetvis varit önskvärt att ifrågavarande

anläggning kunnat fullständigt utrustas redan under budgetåret

1951/52, men utskottet anser sig i nuvarande ekonomiska läge icke böra

såsom i motionen II: 234 påyrkats tillstyrka en höjning av förevarande anslag

utöver det belopp, som för nästa budgetår äskats av Kungl. Maj:t.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 234, till Uppsala universitet:

Engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner

för budgetaret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

240 000 kronor.

82:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 86, s. 77), vilket innebär en anslagshöjning med 12 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 414 000

kronor.

83:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 78), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 260 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande nr 8.

84:o) Lunds universitet: Engångsanslag till vissa vetenskapliga institutioner.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 78), vilket

innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Engåtig sanslag

till vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.

85:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 79—82), vilket innebär

en anslagshöjning med 288 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och

utrustning av nya lokaler för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 408 000 kronor.

86:o) Karolinska niediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.

Maj :t har (punkt 91, s. 82—86) föreslagit riksdagen att dels besluta, att

avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet skall, med tilllämpning

tills vidare från och med budgetaret 1951/52, erhalla ändrad

lydelse på sätt departementschefen angivit, dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att vidtaga de ändringar i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat

hörande särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl. samt

i till avlöningsstaten hörande anmärkningar, som föranledas av vad departementschefen

anfört, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 130 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 13 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Senander väckt motion (II: 100), vari hemställts, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till inrättande

av ett kräftforskningsinstitut, eventuellt i anslutning till de redan

existerande kliniska institutionerna.

Till stöd härför har anförts följande.

Kräftan får för varje årtionde allt större andel i dödligheten för Sveriges

folk. En del av denna ökning beror på den ökade medellivslängden — men

detta kan knappast vara hela förklaringen. Så tycks allt tala för att t. ex.

lungkräfta verkligen blir vanligare i alla åldersgrupper. Under alla förhållanden

är det obestridligt att kräfta utgör ett av de största hoten mot folkhälsan.

Mycket har gjorts i det praktiska, kliniska bekämpandet av kräfta. Men

alla äro säkert eniga om att de metoder vi nu ha i denna kamp äro otillräckliga.

Detta väl främst därför att kräftans orsak och roten i det stora

hela är outredd. Det förekommer vetenskaolig forskning på områden som

ha anknytning till lcräftsjukdomarna. Dock torde ingen föneka att denna

forskning iir otillräcklig på grund av för små anslag och alltför liten personal.

De vanliga argumenten mot en svensk »grundforskning» gällande

cancer äro följande: att utlandet kan göra det för oss, att »grundforskning»

3 — Biha-ng till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr S.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

är teoretisk, fjärran från praktiken, och att det kostar mycket pengar.

Alla dessa argument äro felaktiga och värdelösa.

För det första skulle alla framsteg, all vetenskaplig forskning stagnera

om varje land förlitade sig på att andra skulle utföra arbetet för dem.

Dessutom är det i dagens spända internationella situation långt ifrån

säkert att viktiga, kanske grundläggande erfarenheter om kräftans uppkomstsätt

och botande publiceras. Vi sågo under sista kriget hur väsentliga

uppgifter om det viktiga läkemedlet penicillin förblevo hemligstämplade.

I ännu högre grad ha vi att vänta liknande hemlighetsmakeri i fråga

om kräftforskningen, då det är mycket troligt att många av dess rön kunna

vara av betydelse för att förebygga och bota en atombombs skadeverkningar.

För det andra: skillnaden mellan »grundforskning» och praktisk (klinisk)

forskning är uppkonstruerad och falsk. Varje sann vetenskaplig forskning

har eller får praktisk betydelse. Antiseptiken, som är den absoluta förutsättningen

för den moderna kirurgiens utveckling, föddes ej i operationssalarna

utan i ett laboratorium där man studerade jästsvampen. Penicillinet

upptäcktes ej vid sjukbädden men i vetenskapligt bakteriologiskt

rutinarbete. Liknande exempel äro legio.

För det tredje: det är visserligen sant att vetenskaplig forskning kostar

pengar. Men även en stor välutrustad institution för kräftforskning kostar

endast en löjlig bråkdel av de nationalekonomiska förluster Sverige lider

genom kräftsjukdomar.

Utskottet tillstyrker bifall till Kung]. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionen II: 100 vill utskottet framhålla kräftforskningens

utomordentligt stora betydelse. Då enligt vad utskottet inhämtat

den av motionären rekommenderade vägen för ifrågavarande forsknings

bedrivande emellertid ur åtskilliga synpunkter icke torde vara den ändamålsenligaste,

anser sig utskottet icke böra biträda det i motionen framställda

förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare från

och med budgetåret 1951/52, i nedan angivna delar erhålla

följande lydelse:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgö
ringspenningar

.... 502 5G0

Avgå pensionsavdrag 37 600 464 900

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska lärare, förslagsvis

10 000 492 900

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

2.-------------------

3. -------------------

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 592 000

5. -------------------

Summa kronor 1 232 500

II. Vissa tjänstemän vid institutetochdess

institutioner m. m.

1.-------------------

2.-------------------

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 601 000

4. -------------------

Summa kronor 897 500

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl. .............. 1 232 500

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner

m. m........................ 897 500

Summa kronor 2 130 000

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl. samt

1 till avlöningsstaten hörande anmärkningar, som föranledas

av vad departementschefen anfört,

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

2 130 000 kronor.

II. att motionen II: 100 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

87:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 87), vilket innebär en anslagshöjning

med 126 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Ojnkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 374 000 kronor.

88:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel in. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 87 och 88), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 750 000 kronor.

89:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

94, s. 88), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 40 000

kronor.

90:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag för

vissa institutioner. Kungl. Maj:t har (punkt 95, s. 88—91) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 260 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 110 000

kronor.

Kanslern har för nästa budgetår hemställt om följande engångsbelopp.

1. Ytterligare utrustning för de fysiologiska institutionerna .... 208 000

2. Utrustning för bakteriologisk forskning.................... 65 000

3. Komplettering av inredning och utrustning för farmakologiska

institutionen ........................................... 20 000

293 000

Av handlingarna i ärendet inhämtas huvudsakligen följande beträffande

de fysiologiska institutionerna.

1. Till inredning och utrustning av den planerade nybyggnaden för

fysiologiska institutionen vid karolinska institutet anvisade 1947 års riksdag

ett engångsanslag av 400 000 kronor, varjämte anvisades 12 000

kronor till anskaffande av en snabbsvarv till institutionens instrumentverkstad

och 60 000 kronor till anskaffande av utrustning för den

prekliniska tandläkarutbildningen vid institutionen. Samma riksdag beslöt

vidare inrättande från och med budgetåret 1947/48 av en andra professur

i fysiologi vid institutet; denna tillsattes med ordinarie innehavare från

den 1 juli 1948. Den fysiologiska institutionen kom härigenom att uppdelas

på två avdelningar, avdelning I och avdelning II. Båda avdelningarna ha

inrymts i den nyssnämnda nybyggnaden, vilken togs i bruk från och med

budgetåret 1948/49.

I anslagsäskandena för innevarande budgetår begärde institutets lärarkollegium,

under åberopande av att det dittills anvisade beloppet av

412 000 kronor vore otillräckligt för båda avdelningarna, ett ytterligare engångsanslag

av 90 000 kronor för komplettering av institutionens apparat
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

utrustning. Kanslern ansåg denna medelsanvisning kunna uppdelas på två

år och efter förslag av Kungl. Maj:t anvisade riksdagen för innevarande

budgetår 45 000 kronor för ändamålet.

Sammanlagt ha alltså för inredning och utrustning av fysiologiska institutionen

hittills anvisats 457 000 kronor, varav emellertid endast 45 000

kronor direkt avsetts för avdelning II.

Lärarkollegiet har nu i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt

om anvisande av ytterligare 332 000 kronor för ifrågavarande institution,

närmast avsedda att täcka gjorda utgifter för inredning och utrustning

av avdelning II. Av kollegiets framställning framgår, att för utrustning

av avdelning II tagits i anspråk ett belopp av 257 000 kronor av det

närmast för avdelning I anvisade anslaget av 400 000 kronor, att av beloppet

å 257 000 kronor 68 766 kronor hänföra sig till redan levererad men

icke betalad apparatur och utrustning för avdelning I och 188 234 kronor

till ännu ej levererad apparatur, som anses nödvändig, att vid avdelning II

tagits i tillfälligt bruk en del, motsvarande ett värde av 30 000 kronor, av

den apparatur, som avsetts för den prekliniska tandläkarutbildningen, samt

att apparatur beställts och levererats icke blott för de 45 000 kronor, vilka

anvisats för innevarande budgetår, utan även för de 45 000 kronor, som av

kollegiet begärts men hittills icke anvisats.

Kanslern har funnit anmärkningsvärt, att inredning och utrustning beställts

till fysiologiska institutionen att levereras innan vederbörliga medel

blivit av statsmakterna beviljade för ifrågavarande ändamål och utan att

beställningsbemyndigande lämnats av Kungl. Maj:t och riksdagen. I frågans

nuvarande läge har han emellertid ansett sig böra tillstyrka, att för

nästa budgetår för utrustning av den fysiologiska institutionen vid karolinska

institutet i första hand beviljas dels 45 000 kronor (= återstoden av

det förra året begärda beloppet), dels ock i runt tal 69 000 kronor (= redan

levererad men ej betald apparatur för avdelning I) eller alltså tillhopa

(45 000 + 69 000 =) 114 000 kronor. Återstoden av det för avdelning I

erforderliga beloppet eller i runt tal 188 000 kronor har kanslern ansett

lämpligen kunna uppdelas på två budgetår, vilket innebär en medelsanvisning

för budgetåret 1951/52 av 94 000 kronor.

Av det belopp å 60 000 kronor, som anvisats för inköp av apparatur för

den prekliniska tandläkarutbildningen, har enligt vad kanslern under hand

inhämtat 30 000 kronor disponerats för ändamålet i fråga. Denna apparatur

uppgives vara särskilt förtecknad och stå till förfogande för nämnda utbildning.

Beträffande den apparatur, motsvarande ett värde av 30 000

kronor, som på sätt lärarkollegiet angivit tagits i tillfälligt bruk av avdelning

II, synes kanslern ytterligare utredning erforderlig för konstaterande

av huruvida denna materiel i sinom tid kan disponeras för odontologisk

undervisning. Det syntes böra ankomma på lärarkollegiet att i samband

med anslagsäskandena för budgetåret 1952/53 närmare utreda detta spörsmål.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår består den fysiologisk.,

institutionen vid karolinska institutet numera, sedan ytterligare en

professur i ämnet inrättats, av två avdelningar. Alt det anslag, som

ursprungligen avsetts till inredning och utrustning av institutionen i dess

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tidigare omfattning, sedermera visat sig otillräckligt för den utvidgade

institutionen synes i och för sig icke förvånansvärt. Men det synes kunna

ifrågasättas, om uppdelningen av institutionen på två avdelningar skall

behöva föranleda nära nog en fördubbling av utrustningskostnadema; det

vill förefalla, som om utrustningen skulle i större utsträckning än som tydligen

förutsatts kunna vara gemensam för de båda avdelningarna. Och jag

finner det anmärkningsvärt, att inredning och utrustning till icke obetydliga

belopp beställts och levererats till institutionen utan att vederbörliga medel

blivit av statsmakterna beviljade och utan att något beställningsbemyndigande

erhållits.

För innevarande budgetår har av ett äskat tilläggsanslag till utrustning

å 90 000 kronor anvisats hälften eller 45 000 kronor. För nästa budgetår

synes återstoden böra anvisas. Av det belopp å 257 000 kronor, som tagits

i anspråk för utrustning av avdelning II, hänföra sig i runt tal 69 000 kronor

till redan levererad men ej betald utrustning för avdelning I. Jag förordar

att även detta belopp anvisas för nästa budgetår. Beträffande det

återstående beloppet av i runt tal 188 000 kronor är jag icke beredd att nu

tillstyrka en större medelsanvisning än 61 000 kronor. Till frågan om storleken

av fortsatt medelsanvisning framdeles anser jag mig icke nu kunna

taga ställning. Jag förutsätter emellertid, att vederbörande med hänsyn till

rådande läge begränsar kraven på ytterligare medelsanvisning. Sammanlagt

beräknar jag alltså för fysiologiska institutionen ett ytterligare engångsanslag

av 175 000 kronor för nästa budgetår. Liksom kanslern förutsätter

jag, att lärarkollegiet i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret

1952/53 klarlägger, huruvida den för den prekliniska tandläkarutbildningen

avsedda apparatur, som tillfälligt tagits i bruk vid avdelning

II, för framtiden kan disponeras för nämnda utbildning.

Övriga i detta sammanhang anmälda medelsbehov ha icke givit mig anledning

till erinran. Jag förordar därför, att till utrustning för bakteriologisk

forskning anvisas 65 000 kronor och till inredning och utrustning av

den farmakologiska institutionen ytterligare 20 000 kronor.

Hela anslaget bör således uppföras med 260 000 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag. Utskottet vill emellertid i anslutning till vad såväl kanslern

för rikets universitet som departementschefen anfört även för sin del framhålla,

att utskottet finner det anmärkningsvärt, att inredning och utrustning

beställts till fysiologiska institutionen utan att vederbörliga medel

blivit för ändamålet av statsmakterna beviljade och utan att något beställningsbemyndigande

erhållits. Det torde böra ankomma på karolinska institutets

lärarkollegium att tillse, att ett liknande förfarande framdeles icke

kommer att äga rum.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Engångsanslag för vissa instittitioner för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 260 000

kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

91 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96.

s. 91), vilket innebär en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

5 000 kronor.

92:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 97, s. 91—101) föreslagit riksdagen att dels besluta att vid

medicinska högskolan i Göteborg skall inrättas en professur i speciell

patologi från och med den 1 januari 1952, en professur i vartdera ämnet

medicin och kirurgi och en laboratorsbefattning i klinisk kemi från och

med den 1 april 1952 samt en laboratorsbefattning i klinisk bakteriologi

från och med den 1 juli 1952, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för medicinska högskolan i Göteborg, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Medicinska

högskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 560 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 203 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion

(II: 167), vari hemställts, att en professur i ämnet oftalmiatrik inrättas

vid medicinska högskolan i Göteborg från och med budgetåret 1951/52

och att härtill anvisas ett anslag å 12 000 kronor, samt att till avlönande

av en amanuens vid oftalmiatriska kliniken anvisas ett belopp motsvarande

det som utgår till sådana befattningshavare vid övriga medicinska

läroanstalter;

dels ock en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion

(II: 168), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

hemställa att prosekturen i histologi ombildas till en personlig professur

åt docenten A. V. Engström och att härtill anvisas medel med ett av

organisationskommittén vid medicinska högskolan föreslaget belopp.

Beträffande förslaget om professur i oftalmiatrik må

erinras att från och med höstterminen 1949 vid högskolan varit anordnad

klinisk undervisning i oftalmiatrik för att avlasta motsvarande kurser vid

de övriga medicinska utbildningsanstalterna. För ändamålet ha medel anvisats

till arvode åt en kursledare i ämnet med 6 000 kronor och till arvode

åt en amanuens med 3 000 kronor. Då enligt vad organisationskommittén

erfarit alltjämt stort behov föreligger av ifrågavarande extra undervisning

i oftalmiatrik har kommittén förordat, att professuren i detta ämne inrät
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tas redan från och med budgetåret 1951/52. Kanslern har funnit ifrågavarande

förslag väl motiverat och tillstyrkt detsamma.

Departementschefen har, ehuruväl stort behov alltjämt förelåge av den

extra kliniska undervisningen i oftalmiatrik, dock icke ansett tillräckliga

skäl föreligga för att professuren i ämnet skulle inrättas vid en tidigare

tidpunkt än som förutsatts enligt planen för högskolans uppbyggnad.

För nästa budgetår har han därför räknat med fortsatt anvisande av

medel till en kursledare och en amanuens. Den senare har av departementschefen

förutsatts skola avlönas i samma ordning som övriga kliniska

amanuenser vid högskolan. Härom har departementschefen anfört följande.

Enligt avtalet mellan staten och Göteborgs stad skola avlönings- och

semesterkostnaderna för de kliniska amanuenserna bestridas till två tredjedelar

av staten och en tredjedel av staden. Kommittén och kanslern ha utgått

ifrån, att ifrågavarande amanuenser skulle avlönas i den ordning som

gäller för motsvarande befattningshavare vid övriga medicinska läroanstalter,

vilket skulle innebära, att medel för deras avlöning skulle utgå dels från

två olika anslagsposter under högskolans avlöningsstat och dels från de

båda särskilda anslagen till dyrtidstillägg till vissa befattningshavare i

statens tjänst och till kristillägg. Det har emellertid synts mig önskvärt

att för den nya högskolan åstadkomma ett mindre komplicerat avlöningssystem

för de kliniska amanuenserna. Jag förordar i sådant syfte, att under

högskolans avlöningsanslag beräknas samtliga för ifrågavarande befattningshavares

avlönande erforderliga medel och att stadens bidrag uppföres

under anslaget såsom särskilda uppbördsmedel.

Enligt nu gällande bestämmelser för avlöning åt kliniska amanuenser

skulle denna vid högskolan i Göteborg utgå med 13 968 kronor jämte rörligt

tillägg samt eventuellt ålderstillägg enligt för förste underläkare vid karolinska

sjukhuset gällande bestämmelser. Dessa medel torde böra anvisas

under icke-ordinarieposten, delstat II, respektive under anslagsposten till

rörligt tillägg. För avlönande av samtliga av mig förordade kliniska amanuenser

beräknar jag för nästa budgetår under icke-ordinarieposten i runt tal

40 000 kronor och under anslagsposten till rörligt tillägg i runt tal 5 000

kronor. Göteborgs stads bidrag till dessa kostnader bör sålunda beräknas

till 15 000 kronor.

Till stöd för yrkandet i motionen II: 167 om inrättande av en professur

i oftalmiatrik m. m. har anförts i huvudsak följande.

Att behovet av inrättande av en lärostol i ögonsjukdomar redan nu är

mycket stort torde vara uppenbart. Tillströmningen till dessa kurser har

ökat. Till arets^kurs voro anmälda 27 sökande, av vilka 15 kunde beredas

plats. Stora svårigheter föreligga att bedriva undervisningen som hittills

med endast arvoden till kursledare och amanuens. Stora svårigheter förebgga

att i fortsättningen påräkna medverkan från kompetenta personer

till dessa befattningar. Den hittillsvarande kursledaren, överläkare Bengt

Rosengren, har endast med tveksamhet och under uttrycklig förutsättning

att professur snarast inrättades åtagit sig uppdraget. Att anskaffa

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

en klinisk amanuens, som varit villig att stanna längre tid i befattningen,

har visat sig vara förenat med stora svårigheter.

För bestridande av professorsbefattningen har den nuvarande överläkaren

på avdelningen obestridlig kompetens och torde utan tvekan kunna

utnämnas. Det är ju endast en tidsfråga, när professuren inrättas, och då

fara föreligger, att undervisningen i fråga icke kommer att kunna bedrivas

under nuvarande förhållanden synes det ändamålsenligt att redan nu taga

ställning till densamma.

I fråga om motiveringen till yrkandet i motionen 11:168 om en personlig

professur för docenten Engström torde få hänvisas till motionen.

Utskottet. Då enligt föreliggande plan för den medicinska högskolans

fortsatta uppbyggnad en professur i oftalmiatrik inom en nära framtid

skall komma till stånd vid högskolan, är utskottet icke berett att på sätt

i motionen II: 167 påyrkats tillstyrka inrättandet av denna professur

redan från och med nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför det i

nämnda motion härom framställda förslaget. Vidkommande motionärens

yrkande om anvisande av medel till avlönande av en klinisk amanuens

i oftalmiatrik får utskottet framhålla, att detta önskemål redan tillgodosetts

genom Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I motionen II: 168 har hemställts, att prosektorsbefattningen i histologi

måtte ombildas till en personlig professur för docenten vid karolinska

institutet A. V. Engström. Detta förslag överensstämmer med ett av

organisationskommittén för den medicinska högskolan framställt äskande,

vilket emellertid icke tillstyrkts av universitetskanslern och ej heller av

departementschefen. Vid sådant förhållande har utskottet funnit sig böra

för sin del avstyrka ifrågavarande motionsvis gjorda yrkande.

Utskottet biträder vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit och

hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 167 och II: 168,

A. besluta, att vid medicinska högskolan i Göteborg skall

inrättas

1. från och med den 1 januari 1952 en professur i speciell

patologi,

2. från och med den 1 april 1952 en professur i vartdera

ämnet medicin och kirurgi samt en laboratorsbefattning i

klinisk kemi,

3. från och med den 1 juli 1952 en laboratorsbefattning i

klinisk bakteriologi;

B. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan

i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a) Lön- och tjänstgö
ringspenningar

.... 152 250

Avgå pensionsavdrag

m. m............. 11 250 141 000

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

1 professor i anatomi...........

8 000

4 000

12 000

1 » > histologi...........

8 000

4 000

12 000

1 » » fysiologi...........

8 000

4 000

12 000

1 » » medicinsk kemi.......

8 000

4 000

12 000

I » » farmakologi.........

8 000

4 000

12 000

1 » » allmän patologi.......

8 000

4 000

12 000

1 » » bakteriologi.........

8 000

4 000

12 000

1 » » speciell patologi......

Anm.: Professuren i speciell patologi

inrättas från den 1 januari 1952.

4 000

2000

6 000

X professor i medicin...........

2 000

1000

3 000

X > » kirurgi............

Anm.: Professurerna i medicin och kirur- gi inrättas från den 1 april 1952.

2 000

1000

3 000

1 prosektor i anatomi...........

6 000

3 000

9 000

1 » » histologi ..........

6 000

3 000

9 000

1 » » allmän patologi......

6 000

3 000

9 000

1 laborator » fysiologi...........

6 000

3 000

9 000

1 » » medicinsk kemi......

6 000

3 000

9 000

X » » farmakologi.........

6 000

3 000

9 000

1 » » klinisk kemi........

Anm.: Laboratorsbefattningen i klinisk

kemi inrättas från den 1 april 1952.

Anmärkningar till staten:

X. För professor kan lönen efter 5 år

höjas med X 000 kronor.

2. För prosektor och laborator kan

lönen efter 5 år höjas med 500 kronor

och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

1 500

750

2 250

Summa kronor

—

- 1

152 250

b) Ålderstillägg, förslagsvis...... 8 000

c) Ersättningar till vikarierande

akademiska lärare, förslagsvis .. 7 000 156 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 43

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 170 000

Summa kronor 326 000

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess

institutioner m. m.

1. Arvode och särskild ersättning, bestämd av

Kungl. Maj:t............................ 1 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 222 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 25 200

Summa kronor 249 000

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl............... 326 000

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess institutioner

m. m............ 249 000

Summa kronor 575 000

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av de

kliniska amanuenserna .................... 15 000

Nettoutgift kronor 560 000

C. till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 560 000

kronor.

93:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 101 och 102), vilket innebär en anslagshöjning

med 29 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 69 600 kronor.

94:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, s. 102—104), vilket innebär en

anslagshöjning med 59 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Materiel m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 164 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till kostnaderna för

uppförande av patologisk-anatomisk institution ni. ni. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 100, s. 104—106) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Bidrag till kostnaderna för uppförande av patologisk-anatomisk

institution m. rn. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

96:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning. Kungl. Maj:t

har (punkt 101, s. 106—109) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 456 000 kronor,

innebärande en anslagsminskning med 364 000 kronor.

För innevarande budgetår ha under förevarande anslag anvisats 60 000

kronor till grundutrustning av bakteriologiska institutionen; de sammanlagda

kostnaderna härför ha beräknats till 320 000 kronor. Kommittén

och kanslern ha ansett, att återstående medelsbehov, 260 000 kronor, bör

fördelas lika på de båda närmaste budgetåren, varvid förutsatts, att kommittén

skulle bemyndigas att vid uppgörande av avtal om leverans av

inredning och utrustning räkna därmed.

Departementschefen har endast ansett sig kunna tillstyrka anvisande

av ytterligare 60 000 kronor till detta ändamål för nästa budgetår. Till

storleken av medelsanvisningen för därpå följande budgetår har departementschefen

förklarat sig icke beredd att nu taga ställning.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 456 000

kronor.

Till utrustning av bakteriologiska institutionen har för innevarande

budgetår anvisats ett belopp av 60 000 kronor. För nästa budgetår har

departementschefen för detta ändamål räknat med en medelsanvisning

av samma storleksordning. Enligt kostnadsberäkningar, vilka under hand

tillställts utskottet, har det emellertid visat sig, att sammanlagda anslagsbehovet

för bakteriologiska institutionens utrustande numera uppskattas

till 200 000 kronor, utöver för innevarande budgetår utgående belopp, och

att denna utrustning måste i allt väsentligt anskaffas under budgetåret

1951/52 för att undervisningen i bakteriologi skall kunna igångsättas vid

högskolan läsåret 1952/53. Under sålunda föreliggande omständigheter har

utskottet icke nagot att erinra mot att Kungl. Maj:t lämnar organisationskommittén

bemyndigande att vid uppgörande av avtal om leverans av

inredning och utrustning för bakteriologiska institutionen räkna med en

ytterligare medelsanvisning för nämnda ändamål av högst 100 000 kronor

för budgetåret 1952/53.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

45

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Utrustning för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 456 000 kronor.

97:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bokinköp och bokbindning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 109), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

98:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till Göteborgs stad

för verksamheten vid högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 103, s. 109 och 110), vilket innebär en anslagshöjning med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid högskolans

bibliotek för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 47 000 kronor.

99:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:

Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

104, s. 110), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Organisationskommittén: Förvaltningskostnader m. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

100:o) Bidrag till Stockholms högskola. Kungl. Maj:t har (punkt 105,

s. 110—124) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven huvudstat för Stockholms högskola, att tillämpas under budgetåret

1951/52, dels ock till Bidrag till Stockholms högskola anvisa ett förslagsanslag

av 2 607 300 kronor, innebärande en anslagshöjning med

578 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Andersson

och herr Mogård (1:256) och den andra inom andra kammaren av herr

Severin m. fl. (11:247), i vilka hemställts, att riksdagen, utan höjning av

det till Wenner-Grenska institutet äskade totalanslaget å 50 000 kronor

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

måtte besluta att inrätta två laboratorstjänster vid institutet, den ena

i fysiologisk kemi och den andra i ämnesomsättningsforskning.

Beträffande den närmare motiveringen för detta yrkande hänvisas till

motionen II: 247.

Beträffande bidrag till Wenner-Grens institut har styrelsen hemställt,

att det belopp om 50 000 kronor, som nu utgår till institutet, måtte

ersättas med att vissa tjänster uppföras å högskolans stat och institutet

därutöver tilldelas ett årligt materielanslag. De ifrågasatta tjänsterna äro

två laboratorstjänster och en laboratoriebiträdestjänst (Ce 11). I årligt

materielanslag hemställes om ett belopp av 21 000 kronor. Förslag i samma

riktning ehuru nagot mera omfattande framfördes av styrelsen i dess äskanden

för innevarande budgetår utan att vinna statsmakternas bifall. En

redogörelse för dessa förslag och motiveringen till dem har lämnats i propositionen

1950: 165, vartill torde få hänvisas.

Kanslern, som erinrat om att han redan för innevarande budgetår förordat

en omläggning av nu ifrågasatt slag, har tillstyrkt inrättandet av de

två laboratorstjänstema samt anvisande av 21 000 kronor till materiel

in. m. vid institutet.

Departementschefen är icke heller i år beredd att tillstyrka, att vissa

tjänster vid Wenner-Grens institut uppföras på högskolans stat och att

institutet därjämte tilldelas ett årligt materielanslag. Han ifrågasätter

därför för nästa budgetår icke någon ändring i sättet för medelsanvisningen

till institutet. Även anslagsbeloppet torde böra förbliva oförändrat.

Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit med avseende

a terminsavgifterna vid högskolan. Vad departementschefen förordat beträffande

personalorganisationen har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Vidkommande utgiftsposten »Bidrag till vissa institutioner» har kanslern

för rikets universitet i anslutning till ett av högskolans styrelse framlagt

förslag förordat, att det belopp om 50 000 kronor, som nu utgår till

Wenner-Grens institut, måtte ersättas med att två laboratorstjänster skulle

uppföras på högskolans stat och institutet därutöver tilldelas ett årligt

materielanslag. Kanslern har erinrat om att han redan för innevarande

budgetår tillstyrkt en dylik omläggning. Departementschefen har förklarat

sig icke heller i år beredd att tillstyrka detta förslag. I motionerna

I: 256 och II: 247 har yrkande framställts om inrättande av ifrågavarande

två laboratorsbefattningar.

Utskottet får erinra därom, att förevarande fråga i anledning av vid

fjolarets riksdag väckta motioner var föremål för riksdagens prövning,

btatsutskottet framhöll i utlåtande 1950:159, att utskottet funnit att

goda skäl blivit anförda för uppförande på högskolans stat av de två om
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47

förmälda laboratorsbefattningama. Inom den nuvarande anslagsramen

till Wenner-Grens institut syntes en dylik åtgärd kunna vidtagas utan

merkostnader för statsverket. Utskottet fann sig likväl icke berett att för

det dåvarande biträda det motionsvis framställda yrkandet om tjänsternas

inrättande och vad därmed stode i samband, men förutsatte att Kungl.

Maj:t toge denna fråga under förnyat bedömande och snarast möjligt för

riksdagen framlade förslag i ämnet.

Enligt utskottets mening är det beklagligt att förslag till omförmälda

omläggning icke av Kungl. Maj:t ansetts kunna föreläggas innevarande

års riksdag. Utskottet finner sig likväl icke nu böra biträda det i motionerna

I: 256 och II: 247 framställda yrkandet men vill ånyo understryka betydelsen

av att frågan snarast möjligt vinner en tillfredsställande lösning.

Utskottet tillstyrker att utgiftsposterna till omkostnader, materiel in. in.,

engångskostnader för materielanskaffning, engångskostnader för byggnadsarbeten

samt pensioner och livräntor uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna

belopp.

Vidkommande huvudstatens inkomstsida och anslagsbehovet hava de

av departementschefen verkställda beräkningarna icke givit utskottet anledning

till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 256 och II: 247,

a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola

att tillämpas under budgetåret 1951/52:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis................... 2 344 000

2. Omkostnader, förslagsvis ................ 481300

3. Materiel m. m........................... 369 000

4. Engångskostnader för materielanskaffning . . 50 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten .... 685 000

6. Bidrag till vissa institutioner.............. 153 000

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis ...... 190 000

Summa kronor 4 272 300

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder........ 570 000

2. Avgifter från de studerande.............. 150 000

3. Hyror och arrenden ..................... 31 900

4. Bidrag från enskilt håll.................. 40 200

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5. Diverse inkomster ...................... 3 800

6. Bidrag från Stockholms stad.............. 869 100

7. Bidrag från staten ...................... 2 607 300

Summa kronor 4 272 300

b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 607 300 kronor.

101:o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig

kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 106, s. 124), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell

engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 60 000

kronor.

102:o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 124 och 125),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

103:o) Bidrag till Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 108, s. 125—131), vilket innebär en anslagshöjning med

21 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola

att tillämpas under budgetåret 1951/52:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis.............. kronor 740 200

2. Omkostnader, förslagsvis............ » 65 500

3. Materiel m. m...................... » 41 700

4. Engångskostnader för materielanskaff
ning.

....................... » 13 000

5. Pensioner och livräntor, förslagsvis .... » 99 300

Summa kronor 959 700

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 49

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder . . . kronor 248 900

2. Avgifter från de studerande.......... » 27 000

3. Diverse inkomster.................. » 2 900

4. Bidrag från Göteborgs stad.......... » 275 000

5. Bidrag från staten........... » 405 900

Summa kronor 959 700

b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 405 900 kronor.

104:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 109, s. 132—140) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med vad departementschefen förordat

fastställa personalförteckning för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för tandläkarhögskolan i Stockholm,

att likaledes tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52,

dels ock till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 634 000 kronor, innebärande en höjning

med 134 000 kronor.

Departementschefen har beträffande undervisningens allmänna organisation

vid högskolan anfört följande.

Den femåriga studieplan, vilken sedan läsåret 1947/48 genomföres

vid tandläkarhögskolan i Stockholm, kräver större personal än den fyraåriga

studieplanen. Då den nya femåriga studieplanen genomföres successivt

samtidigt som den gamla fyraåriga successivt avvecklas, har

detta bland annat medfört den konsekvensen, att under övergångstiden

på vissa avdelningar en tillfällig underbelastning av studerande

uppkommit. Särskilt är detta fallet under innevarande budgetår. En

viss beskäming av lärarkadem har därvid kunnat göras. Underbelastningen

har emellertid även gjort det möjligt att vid högskolan mottaga ett

antal norska tandläkarstuderande. Under nästa budgetår fordras åter en

ökning av lärarkadern. Från och med vårterminen 1952 kommer nämligen

den femåriga studieplanen att vara helt genomförd vid högskolan utom beträffande

den prekliniska undervisningen och vad därmed äger samband.

Frågan om denna undervisnings definitiva organisation utredes av särskilda

sakkunniga. Man synes icke kunna räkna med, att resultatet av utredningsarbetet

kommer att föreligga inom sådan tid, att frågan om en

definitiv organisation av undervisningen i förevarande ämnen skall kunna

upptagas till prövning inom den närmaste tiden. Jämväl det skärpta ekonomiska

läget talar enligt min mening för att med den definitiva organisationen

av undervisningen bör anstå tillsvidare. Följaktligen torde det

nuvarande provisoriet i fråga om berörda undervisning böra tillämpas även

under nästa läsår.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I detta sammanhang får utskottet erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet

jämlikt av Kungl. Maj:t den 26 januari 1951 lämnat bemyndigande

tillkallat särskilda sakkunniga för utredning rörande ökad

utbildning av tandläkare och därmed sammanhängande frågor. Utskottet

vill framhålla, att folktandvårdens rekryteringssvårigheter göra det synnerligen

angeläget att nämnda utredning bedrives med all möjlig skyndsamhet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning

för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52:

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 450 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............ 450 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 607 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 126 200

Summa kronor 1 634 000;

c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 634 000

kronor.

105:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 140—142), vilket innebär en anslagshöjning

med 36 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 432 000 kronor.

106:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 111, s. 142—144) föreslagit

riksdagen att dels till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och

underhåll av utrustning för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservations
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

anslag av 100 000 kronor, dels ock medgiva, att vid utgången av budgetåret

1950/51 befintlig reservation å det senast för budgetåret 1948/49

anvisade reservationsanslaget till Utrustning av ett tandläkarinstitut i

Malmö må disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat.

Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan har hemställt, att anslaget för

nästa budgetår måtte uppföras med 126 000 kronor. Därvid har lärarkollegiet

förutsatt, att anslaget skulle omfatta allenast anslagsändamål av

löpande natur, medan anslagsändamål av engångsnatur skulle tillgodoses

på annat sätt. Kanslern har tillstyrkt lärarkollegiets förslag.

Lärarkollegiet har vidare anmält, att inom tandläkarhögskolan verkställts

en ingående utredning angående den anskaffning av ytterligare utrustning

för undervisningen och verksamheten i övrigt vid högskolan, som bleve

oundgänglig i samband med utflyttning av vissa laboratorier till lokaler

inom Norrbackaområdet och partiell ombyggnad av läroanstaltens nuvarande

lokaler inom kvarteret Grönlandet norra. Enligt utredningen, beträffande

vars enskildheter torde få hänvisas till lärarkollegiets petitaskrivelse,

beräknas kostnaderna för anskaffningen av erforderlig utrustning till

745 000 kronor.

Lärarkollegiet har framhållit, att en nyanskaffning av denna omfattning

lämpligen borde omhänderhavas av ett för ändamålet särskilt utsett organ

med erforderlig auktoritet på området, och föreslagit att åt den kommitté,

som omhänderhaft utrustningen av tandläkarhögskolan i Malmö, jämväl

måtte uppdragas att anskaffa den nya utrustningen för tandläkarhögskolan

i Stockholm.

Lärarkollegiet har slutligen föreslagit, att till bestridande av kostnaderna

för nyanskaffningen å riksstaten måtte upptagas ett särskilt reservationsanslag.

Ur anslaget skulle jämväl bestridas kostnaderna för den fortsatta

upprustningen av avdelningen för proteslära, som vore nödvändig för att

avhjälpa i propositionen 1946: 241 omförmälda brister. Anslaget borde uppföras

med 745 000 kronor eller det lägre belopp, som kunde betingas av

att tillgänglig reservation å anslaget till Utrustning av ett tandläkarinstitut

i Malmö finge disponeras för anskaffande av omförmälda utrustning

för tandläkarhögskolan i Stockholm (jfr propositionen 1950: 172, s. 29).

Kanslern har funnit de gjorda kostnadskalkylerna i huvudsak icke lämna

anledning till erinran. I fråga om bestridande av kostnaderna för nyanskaffningen

har kanslern anfört, att reservationen å utrustningsanslaget för ett

tandläkarinstitut i Malmö kunde uppskattas till i runt tal 540 000 kronor,

varför för nästa budgetår icke erfordrades någon särskild medelsanvisning

för ändamålet utan allenast riksdagens medgivande att disponera reservationen

till utrustningskostnader vid tandläkarhögskolan i Stockholm.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Departementschefen har anfört följande.

I enlighet med lärarkollegiets av kanslern tillstyrkta förslag torde under

reservationsanslaget till Nyanskaffning och underhåll av utrustning för

nästa budgetår allenast böra beräknas medel för med anslaget avsedda

ändamål av mera löpande natur. Mot den ifrågasatta medelsanvisningen,

126 000 kronor, har jag icke i och för sig någon erinran. Med hänsyn till

det statsfinansiella läget torde emellertid anslaget för nästa budgetår böra

begränsas till 100 000 kronor.

I propositionen 1950: 172, s. 29, gav jag uttryck åt den uppfattningen,

att de rätt betydande utrustningskostnader, som vore förknippade med den

erforderliga utvidgningen och ombyggnaden av tandläkarhögskolans i

Stockholm lokaler, åtminstone till huvudsaklig del, kunde bestridas utan

ökad medelsanvisning till högskolan, om för ändamålet finge disponeras

den reservation, som beräknades uppstå å reservationsanslaget till Utrustning

av ett tandläkarinstitut i Malmö. Reservationen å detta anslag, vilket

senast varit uppfört å riksstaten för budgetåret 1948/49 med ett belopp

av 1 000 000 kronor, kan enligt kanslerns uppgift uppskattas till i runt tal

540 000 kronor. Riksdagens medgivande att disponera reservationen till

nyssnämnda utrustningskostnader jämte kostnaderna för fortsatt upprustning

av avdelningen för proteslära vid tandläkarhögskolan i Stockholm

torde nu böra inhämtas. Utrustningskostnaderna, av lärarkollegiet beräknade

till 745 000 kronor, böra om möjligt hållas inom reservationens ram.

Anskaffningen av utrustningen torde, såsom lärarkollegiet föreslagit, böra

uppdragas åt den kommitté, som omhänderhaft utrustningen av tandläkarhögskolan

i Malmö, med de ändringar i kommitténs sammansättning, som

betingas av de lokala förhållandena. Kostnaderna för kommitténs verksamhet

böra bestridas på hittillsvarande sätt.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, vill i likhet med departementschefen understryka, att utrustningskostnaderna

såvitt möjligt böra hållas inom den i det föregående angivna

reservationens ram.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning

och imderhåll av utrustning för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor;

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1950/51 befintlig

reservation å det senast för budgetåret 1948/49 anvisade

reservationsanslaget till Utrustning av ett tandläkarinstitut

i Malmö må disponeras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen förordat.

107:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm; Inredning av vissa lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 144 och 145) hemställer

utskottet,

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Inredning av vissa lokaler för budgetaret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

108:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 145—150), vilket innebär en anslagshöjning

med 130 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Malmö, att tillämpas tills vidare under budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......... 197 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 460 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 790 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 110 000

Summa kronor 1 557 000

b) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 557 000 kronor.

109:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, s. 151 och 152), vilket innebär en anslagshöjning

med 14 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 462 500 kronor.

110:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 152), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:

Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetaret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

lll:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, s. 152

och 153), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:

Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

112:ö) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande av

instrument I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 153), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till T andläkarhög skolorna: Bidrag till

elever för anskaffande av instrument för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

113:o) Tandläkarhögskolorna: Utbildning av vissa norska studerande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 153 och 154), vilket

innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till T andläkarhög skolorna: Utbildning

av vissa norska studerande för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

114:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till driften av amanuenskliniker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 154), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till T andläkarhög skolorna: Bidrag till

driften av amanuenskliniker för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

115:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 154—156), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker

och tandsköterskor för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

116:o) Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 156 och 157), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tandtekniker-

och tandsköterskeskolor för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr S.

117:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater. I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 122,

s. 157), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

118:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 157), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett anslag av 7 500 kronor.

119:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

124, s. 157 och 158), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

120:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande

vid universiteten och vissa högskolor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 125, s. 158—160), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa

högskolor för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 345 000 kronor.

121 :o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126,

s. 160), vilket innebär en anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 340 000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

122:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 127, s. 160 och 161), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

1 347 500 kronor.

123:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för

docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirargiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128,

s. 161 och 162), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 114 800 kronor.

124:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 162),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

125:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 162 och 163), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Gästföreläsningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 62 500 kronor.

126.o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

131, s. 163), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

127:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av

medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 163 och 164), vilket innebär en

anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 526 000 kronor.

128:o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.

Kungl. Maj:t har (punkt 133, s. 164 och 165) föreslagit riksdagen att

till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

15 000 kronor.

I underdånig skrivelse den 26 juli 1950 har Stockholms högskolors

rektorskonvent hemställt om anvisande för budgetåret 1951/52 av ett anslag

av 19 000 kronor till konventets verksamhet.

Rektorskonventet företräder i vissa avseenden Stockholms vetenskapliga

högskolor, nämligen karolinska mediko-kirurgiska institutet, veterinärhögskolan,

tekniska högskolan i Stockholm, skogshögskolan, farmaceutiska institutet,

Stockholms högskola, tandläkarhögskolan i Stockholm och handelshögskolan

i Stockholm. I § 2 av gällande stadgar för rektorskonventet, vilka

fastställts av Kungl. Maj:t den 20 maj 1949, föreskrives beträffande konventets

uppgifter följande.

Rektorskonventet har att verka för ett rationellt samarbete högskolorna

emellan och bevaka för dessa gemensamma intressen av olika art, vare

sig det gäller att främja vetenskaplig forskning eller att lösa administrativa

och ekonomiska spörsmål. Rektorskonventet tillkommer även att, i den

mån högskolorna så finna lämpligt, representera dem gentemot in- och utlandet.

Rektorskonventet anordnar de årliga promotions- och installationshögtidligheterna

för ifrågavarande högskolor.

Till stöd för framställningen om ett anslag till rektorskon ventets verksamhet

har anförts bland annat följande.

1947 erhöll konventet såsom engångsanslag av lotterimedel 2 000 kronor,

vilka användes till att finansiera promotionshögtidliglieten detta år.

De årliga kostnaderna för dessa högtidligheter och installationshögtidligheterna

ha under åren 1946—49 uppgått till lägst 11 373 kronor och högst

— nämligen för år 1949 — till 15 206 kronor. Hittills hava dessa kostnader

finansierats genom av de enskilda högskolorna anskaffade privata

medel, men det har visat sig allt svårare att på detta sätt erhålla tillräckligt

kapital. Då arrangerandet av de båda årliga högtidligheterna numera är

rektorskonventets angelägenhet, vore det synnerligen önskvärt om de enskilda

högskolorna befriades från de betungande utgifterna och att dessa

upptoges på en rektorskonventets stat. Ett årligt anslag å 16 000 kronor

torde kunna vara till fyllest för detta ändamål.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr S.

Rektorskon ventet har hittills icke haft något eget kansli med fast anställd

och avlönad personal. Räknat från och med den 20 maj 1949 har

emellertid formellt utsetts en sekreterare och en skattmästare, vilka befattningar

i realiteten existerat sedan rektorskonventets tillkomst. Sekreteraren

har ej haft något arvode och skattmästaren, vars huvudsakliga

arbetsuppgifter hänfört sig till promotions- och installationshögtidligheterna,

har uppburit ett arvode av 1 000 kronor per år. Detta belopp, liksom

ersättningar till viss extra personal, har påförts kostnaderna för de angivna

högtidligheterna.

Med den utveckling rektorskonventet nått, synes emellertid uppenbart,

att sekreteraren för framtiden bör tillerkännas arvode för sitt arbete —

vilket jämte protokollföring och löpande ärenden omfattar tidskrävande

kvalificerade utredningsuppdrag — ävensom att anslag beviljas till skrivhjälp

och expenser. Arvodet till sekreteraren torde tills vidare böra sättas

till 2 000 kronor per år och till skrivhjälp bör anvisas ett belopp av 600

kronor, beräknat efter 200 timmar å 3 kronor per timme. Till expenser

såsom skrivmateriel, porto och dylikt bör anslås 400 kronor. Arvodet till

skattmästaren, vilket med hänsyn till den stora arbetsbördan och ansvaret,

bör höjas till 2 000 kronor, samt extra arbetskraft för de båda högtidligheterna

är inberäknat i anslagssumman 16 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

De arbetsuppgifter, som enligt gällande stadgar åvila Stockholms högskolors

rektorskonvent, synas motivera, att särskilda anslagsmedel anvisas

till bestridande av de kostnader, som äro förenade med nämnda arbetsuppgifters

fullgörande. För detta ändamål bör därför ett särskilt anslag

uppföras å riksstaten för nästa budgetår. Anslaget torde böra givas karaktär

av reservationsanslag. Jag föreslår, att detta anslag får utgå med 15 000

kronor.

Utskottet har icke velat motsätta sig att anslag å riksstaten beviljas

för här ifrågavarande ändamål. Enligt utskottets mening synes dock anslaget

kunna för nästa budgetår begränsas till ett belopp av 10 000 kronor.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Bidrag till Stockholms högskolors rektorslconvents

verksamhet för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

129:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 134, s. 165 och 166), vilket innebär en anslagsminskning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets

chef, tillika professor i rasbiologi vid universitetet

i Uppsala):

a. Lön och tjänstgöringspenningar .... 12 000

Anm.: Av detta belopp utgöra 8 000 kronor

lön och 4 000 kronor tjänstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg .................... 1 000

Anm.: Ålderstillägget utgår efter 5 års tjänstgöring.

_

Summa kronor 13 000

Avgår: pensionsavdrag, förslagsvis....... 800 12 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 51 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..... ............. 6 000

Summa kronor 69 400

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 69 400 kronor.

130:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 135, s. 166 och 167), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

11 200 kronor.

131 :o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 136, s. 167), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 31 100 kronor.

132:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 137, s. 167—172), vilket innebär en anslagshöjning

med 38 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 53 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 46 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 99 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ »_16 500

Summa kronor 216 000

b) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 216 000 kronor.

133:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 138, s. 172), vilket innebär en anslagshöjning med

2 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

26 900 kronor.

134:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 173), vilket innebär en anslagsminskning

med 17 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 17 000 kronor.

135:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 140, s. 173 och 174), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.............................. 3 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.... 65 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 7 600

Summa kronor 76 100

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 76 100 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Statsutskottets utlåtande nr 8.

136:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 141, s. 174), vilket innebär en anslagsminskning med

6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

12 600 kronor.

137:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142,

s. 175), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 32 000 kronor.

138:o) Bidrag till ortnamnsundersökningar vid institutet för ortnamns-

och dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 175 och 176) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ortnamnsundersökningar

vid institutet för ortnamns- och dialektforskning

vid Göteborgs högskola för budgetåret 1951/52 anvisa ett

anslag av 3 000 kronor.

139:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 144, s. 176—178), vilket innebär en anslagsminskning med

3 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 9 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 157 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 20 000

Summa kronor 187 600

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 187 600 kronor.

140:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 145, s. 178 och 179), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 500

kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141 :o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 179),

vilket innebär en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 65 800 kronor.

142:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 147, s. 179 och 180), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 6 700 kronor.

143:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 180), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola för budgetåret 1951/52

anvisa ett anslag av 15 700 kronor.

144:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 149, s. 180 och 181) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 80 000 kronor, innebärande en uppräkning med 20 000 kronor

med hänsyn till anslagsbelastningen.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 80 000

kronor.

I detta sammanhang får utskottet erinra därom, att Kungl. Maj:t genom

beslut den 16 februari 1951 medgivit, att den för närvarande vakanta

överläkartjänsten vid röntgendiagnostiska avdelningen å Malmö allmänna

sjukhus må tillsättas i den ordning, som beträffande professorsbefattning

är föreskriven i universitetsstatuterna, varvid det skall tillkomma rektor,

medicinska fakulteten samt det större konsistoriet vid universitetet i Lund

att fullgöra de åtgärder för professorsbefattnings tillsättande, som enligt

nämnda statuter ankomma å rektor, fakultet samt det större konsistoriet.

Härjämte har Kungl. Maj:t föreskrivit, att vid tillsättandet av berörda

överläkartjänst skola — därest densamma enligt Malmö stads bestämman
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

63

de skall tillsättas i förutnämnda ordning—vissa särskilda föreskrifter lända

till efterrättelse. Utskottet har för sin del icke något att erinra mot att

från förevarande anslag må bestridas kostnaderna för anlitande av sakkunniga

i befordringsärende, avseende ifrågavarande befattning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

145:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150,

s. 181—183), vilket innebär en anslagshöjning med 59 900 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till instituten för socialpolitisk

och kommunal utbildning och forskning för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 474 900

kronor.

146:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151,

s. 183 och 184), vilket innebär en anslagsminskning med 9 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av

befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 000

kronor.

147:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 184), vilket innebär en anslagsminskning

med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser

för läkare för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 12 000 kronor.

148:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 184 och 185), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti

för vissa studielån för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

149:o) Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti

till studenter in. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

154, s. 185 och 180) hemställer utskottet,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av studielån

med statlig kreditgaranti till studenter m. fl. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 100

kronor.

150:o) Bidrag till inventarier i studentbostadshus. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 186 och 187) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inventarier i studentbostadslius

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

151 :o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering av

ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, s. 187), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer

för redigering av ett register över vissa licentiatoch

doktorsavhandlingar för budgetåret 1951/52 anvisa

ett anslag av 2 000 kronor.

152:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskur

ser för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 157, s. 187 och 188) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av ''praktisk-pedagogiska

utbildning skurser för blivande läroverkslärare

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

25 000 kronor.

153:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 188 och 189), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

Tekniska högskolor.

154:o) överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 190), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 46 300 kronor.

155:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 190), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 13 000 kronor.

156:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

162, s. 191), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 55 000

kronor.

157:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163, s. 191 och 192), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Stipendier för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

26 000 kronor.

158:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 192),

vilket innebär en anslagsminskning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

159:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 192 och

193), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Fortsättningskurs i stadsbyggnad för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 8 500 kronor.

5 — Biliantj till riksdagens protokoll 1951. G samt. Nr 8.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

160:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167.

s. 194), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

161:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Majtts förslag (punkt 168, s. 194), vilket innebär en anslagshöjning med

1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola:

Stipendier för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

12 000 kronor.

162:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av

nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 194—

197), vilket innebär en anslagshöjning med 250 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.

163:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 170, s. 197), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska

studier för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

164:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 171, s. 197 och 198), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

11 000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

StaUuiskottets utlåtande nr 8.

67

165:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 172, s. 198), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kronor.

166:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare in. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173,

s. 198 och 199), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 56 000

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

167:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

175, s. 201—248) föreslagit riksdagen att dels besluta, att vid statens normalskola

i Stockholm skall successivt från och med budgetåret 1951/52

eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas ett 4-årigt

realgymnasium under villkor att Stockholms stad förbinder sig att — utöver

tidigare gjorda åtaganden i fråga om läroverket — bevilja ett engångsanslag

av minst 15 000 kronor för anskaffande av undervisningsmateriel

för läroverket, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för de allmänna läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen

förordat, dels bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.

Maj:ts bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av fastställd

personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1951/52, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk

skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktstjänst eller ämneslärarinnetjänst, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att förordna om de avvikelser frän personalförteckningen och de

överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas

av ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor, dels ock

till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Statsutskottets utlåtande nr S.

förslagsanslag av 64 714 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

514 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Braconier väckt motion (II: 332),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att en femårig linje överflyttas

från Johannes samrealskola i Malmö till högre allmänna läroverket för

flickor i Malmö på så sätt, att det vid det senare läroverket från och med

ingången av läsåret 1951/52 inrättas en avdelning av vardera 23 och 1''

medan samtidigt motsvarande avdelningar nedläggas vid det förra läroverket;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ohlon m. fl. (1:136) och den andra inom andra kammaren av herr

von Friesen m. fl. (II: 166), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta

att från och med budgetåret 1951/52 bevilja anslag för en statens aftonskola

vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg, att organiseras

enligt de av skolöverstyrelsen uppdragna riktlinjerna, samt att på

grund härav förslagsanslaget till avlöningar vid allmänna läroverken för

budgetåret 1951/52 måtte, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, höjas med

20 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén (1:194) och den andra inom andra kammaren av herr

Nestrup in. fl. (II: 237), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

en sådan utformning av avlöningsstaten, att Kungl. Maj:t därmed bemyndigas

bland annat att nyinrätta 9 lektors- och 179 adjunktstjänster samt

en ämneslärarinnetjänst;

dels en inom första kammaren av herrar Cassel och Arrhén väckt motion

(I: 257), vari hemställts, att riksdagen i avvaktan på en kommande lönereglering

måtte besluta att provårsföreståndarnas arvode fastställes till

2 004 kronor per år, att det särskilda arvodet till ordinarie och extra ordinarie

lärare vid provårsanstalter fastställes till 720 kronor per år, att handledararvodena

— utom för lärare vid provårsläroverket i Umeå — fastställas

till 450 kronor per termin för enterminskandidat, till 300 kronor per

termin för tvåterminskandidat och för handledare vid provårsläroverket

i Umeå till 900 kronor respektive 600 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén m. fl. (1:196) och den andra inom andra kammaren av

herr Nestrup in. fl. (II: 240), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att ersättningarna för föreläsningar och övningar i anslutning till

provårskursen sköla bestämmas till 50 resjjektive 25 kronor i stället för

föreslagna 30 respektive 15 kronor;

dels två likalydande motioner/väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén (1:197) och den andra inom andra kammaren av herr

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 69

Nestrup in. fl. (II: 241), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att lärarkandidat, som innehar extra ordinarie anställning, erhåller full lön

såsom extra ordinarie adjunkt under det eller de kalenderhalvår, varunder

utbildningen pågår, samt att annan lärarkandidat erhaller full lön sasom

extra adjunkt under samma tid;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Lindblom och Sunne (I: 258) och den andra inom andra kammaren

av fröken Höjer m. fl. (II: 335), i vilka hemställts, att arvodet per

timme för deltidsanställd skolsköterska höjes till 4 kronor 75 öre och att

i konsekvens härmed delposten arvoden åt skolläkare in. fl. höjes med

25 000 kronor;

dels ock en inom första kammaren av herrar Bergh och Ohlon väckt

motion (I: 41), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t snarast ville låta verkställa utredningom

lämpligaste utformningen av ett stipendiesystem för att minska bristen

på lärare vid vissa läroverk i övre Norrland och andra mindre eftersökta

landsdelar.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena, i den mån

densamma ej framgår av den följande redogörelsen, torde fa hänvisas till

motionerna 11:332, 1:136, 1:194, 1:257, 1:196, 1:197, 11:335 och 1:41.

Organisationsfrågor.

Provisorisk omläggning av provåret.

Läroverkens krisutredning föreslår, att provåret, som hädanefter skulle

benämnas praktisk lärarkurs, skall bestå av en förberedande lärarkurs om

minst två veckor, förlagd till terminens början, och en egentlig lärarkurs,

som i regel skall omfatta en termin.

Dessutom böra unga lärare, som ännu icke genomgått praktisk lärarkurs,

erhålla nödig handledning av vederbörande rektorer och auskultera

hos läroanstaltens mera erfarna lärare. Omfattningen av auskulteringen

bör antecknas på tjänstgöringsbetyget. Den förberedande lärarkursen skall

omfatta kurser i muntlig framställningskonst och i talteknik samt föreläsningar

och diskussioner rörande pedagogiska, metodiska och hygieniska

ämnen. 1 regel bör sådan kurs anordnas den 18—31 augusti och den 7—20

januari i Stockholm, Göteborg och Lund.

Kursdeltagare skall med skolöverstyrelsens medgivande kunna utsträcka

kursen till två terminer och kan då få tillstånd att medtaga ett fjärde

ämne i provåret. För de yngsta lärarna — de som icke äro behöriga att

anställas som extra ordinarie lärare — förutsättes skyldighet att genomgå

två terminers lärarkurs, såvida icke skolöverstyrelsen medger undantag.

Krisutredningen beräknar det genomsnittliga antalet deltagare i lärarkursen

till 17 per är vid provårsläroverk och 11 vid provårsseminarium, varav

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr S.

i vartdera fallet en lärare med tvåterminskurs. Pro vårsinstitutionens maximala

kapacitet, skulle därigenom ökas till 231 lärare per år. I stort sett

skulle de föreslagna bestämmelserna verka så, att den för enterminsprovår

fordrade tjänstgöringen nedginge till 4 terminer. För utredningen har

emellertid huvudsyftet med omläggningen icke varit en ökning av kapaciteten.

I första hand har dess förslag dikterats av nödvändigheten att under

nuvarande svåra lärarbrist öka lärartillgången genom frigörande av

en termin till aktiv lärarverksamhet.

Skolöverstyrelsen meddelar, att förslaget om förkortning av tiden för

lärarutbildningen mer eller mindre motsträvigt har godtagits av samtliga

provårsanstalter såsom en kris- eller nödfallsåtgärd för säkrande av lärarrekryteringen.

Alla provårsanstalter utom en anse doek tvåterminsutbildningen

i princip vara utan jämförelse överlägsen den föreslagna. Behovet

av en förberedande kurs som komplement till en egentlig lärarutbildning

om endast en termin understrykes i flera yttranden; tiden — två veckor

— anses dock av samtliga vara för snävt tilltagen.

Överstyrelsen framhåller att om den kunnat begränsa sig till att beakta

endast lärarutbildningens rättmätiga fordringar, den knappast kunnat tillstyrka

föreliggande förslag. Överstyrelsen måste emellertid taga även

andra synpunkter under övervägande. Med den lärarbrist, som redan är

krisartad och hotar att bli katastrofal, måste alla lärarreserver, även om

de icke äro särskilt stora, utnyttjas till fullo. Förhoppningarna om en förbättrad

utbildning inom en tidsram av tillfredsställande omfattning få i

stället knytas till de lärarhögskolor, om vilka principbeslut fattats vid 1950

års riksdag.

I fråga om den förberedande kursen föreslår överstyrelsen, att kurstiden

utsträckes till tre veckor, bland annat för att utrymme skall kunna beredas

för föreläsningar i utvecklingspsykologi med åtföljande diskussioner.

Överstyrelsen betonar, liksom krisutredningen, vikten av att deltagarna

i den egentliga lärarkursen få tillfälle att följa undervisningen jämväl i

folkskolan.

Kurs föreståndarnas arbetsbörda och arvoden.

Krisutredningen erinrar om att Kungl. Maj:t enligt uttalande av 1941 års

riksdag äger medgiva nedsättning av undervisningsskyldigheten med högst

3 veckotimmar för rektorer, som tillika äro föreståndare för provårskurs

med mer än 11 deltagare. Vid genomförd enterminskurs kommer kursföreståndarnas

arbetsbörda att ökas, även om hänsyn tages till den avlastning,

som kan vinnas genom inrättandet av en förberedande lärarkurs under

särskild ledning. Utredningen föreslår, att skolöverstyrelsen bemyndigas

medgiva nedsättning i undervisningsskyldigheten med högst tre veckotimmar

även åt föreståndare för egentlig lärarkurs anordnad i överensstämmelse

med utredningens förslag. Föreståndarens arvode, som för när
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande nr 8.

varande är 1 500 kronor vid provårsläroverk och 1 200 kronor vid provårsseminarium,

bör höjas till 2 004 kronor per år.

Ledaren av den förberedande kursen skall enligt krisutredningens

förslag svara för kursens ledning och planläggning och således bland annat

anskaffa föreläsare och uppgöra schema för de i Stockholm omkring 270,

i Lund och Göteborg omkring 180 föreläsningarna och övningarna. Han

bör vidare ha det ekonomiska ansvaret för kursen. Da antalet deltagare

beräknas bli omkring 70 i stockholmskursen mot omkring 25 i de båda

andra kurserna, föreslår utredningen 700 kronor i arvode för ledaren för

kursen i Stockholm och 400 kronor för envar av de övriga kursledarna.

Skolöverstyrelsen ifrågasätter, huruvida arvodena äro sinsemellan val

avvägda. Då överstyrelsen föreslagit en förlängning av den förberedande

kursen från två veckor till tre, finner överstyrelsen någon uppräkning motiverad

åtminstone beträffande kurserna i Lund och Göteborg. Överstyrelsen

föreslår, att ersättningen bestämmes till 700 kronor för Stockholm och

500 kronor för de båda sistnämnda orterna.

De medverkande lärarnas arvoden. Till varje ordinarie

och extra ordinarie ämneslärare vid provårsanstalt med undantag av

föreståndaren utgår enligt tilläggsbestämmelserna till Saar, bil. D, ett

belopp av 360 kronor per år. Enahanda belopp utgår till ordinarie och

extra ordinarie övningsskollärare vid provårsseminarium, dock icke till de

folkskollärare vid seminarieorternas folkskolor, vilka, erhållit förordnande

som extra ordinarie övningsskollärare. En viss tvekan synes råda, huruvida

ämneslärare, vilken enligt kungl. brev den 30 juni 1948 förordnas som

extra ordinarie i den lönegrad, som gäller för motsvarande extra lärare,

bör anses berättigad uppbära här ifrågavarande arvode.

Enligt tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglementet utgå vidare särskilda

handledararvoden till de lärare, som aktivt deltaga i provårsarbetet.

För varje provårsanstalt beräknas 300 kronor för enterminskandidat

och 180 kronor i terminen för tvåterminskandidat. Summan fördelas av

skolöverstyrelsen mellan de medverkande lärarna efter förslag av vederbörande

rektor. Ersättningarna äro icke förbehållna speciella lärargrupper,

men av naturliga skäl anlitas extra lärare och timlärare sällan för handledning.

Skolöverstyrelsen föreslog hösten 1949, att arvodet till ordinarie och

extra ordinarie lärare skulle höjas till 720 kronor och handledarersåttningarna

beräknas efter 450 kronor för enterminskandidat och 300 kronor i

terminen för tvåterminskandidat. Vid provårsläroverket i Umeå med dess

av det nordliga läget beroende rekryteringssvårigheter borde dock handledarersättningama

beräknas efter 900 respektive 600 kronor.

Läroverkens krisutredning framställer nu samma förslag beträffande

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Statsutskottets utlåtande nr 8.

lärarna i clen egentliga lärarkursen, och skolöverstyrelsen understryker i

sitt utlåtande anyo behovet av en arvodesförbättring.

Statskontoret avstyrker däremot alla arvodeshöjningar. Statens lönenämnd

tillstyrker på så sätt utredningens förslag, att samtliga här ifrågavarande

ersättningsbelopp höjas med i runt tal 50 procent eller från 360

till 540, från 300 till 450 och från 180 till 300 kronor. Förslaget att ge

handledarna vid läroverket i Umeå större förmåner än handledarna vid

övriga pro vårsanstalter avstvrkes.

Ersättningar för föreläsningar och övningar.

Arvoderade föreläsningar och övningar skulle enligt läroverkens krisutledning

förekomma endast vid den förberedande kursen. Ersättningarna

aro för närvarande .30 respektive 15 kronor per undervisningstimme men

föreslås av krisutredningen höjda till 40 respektive 20 kronor. Utredningens

förslag sammanfaller även pa denna punkt med ett förslag, som skolöverstyrelsen

upprepade gånger framlagt i samband med sina anslagsäskanden

för pro vårsanstalterna. Då de till föreläsningarna knutna diskussionerna

normalt torde komma att bli avsevärt längre än själva föreläsningarna och

i stoi utsträckning torde komma att antaga karaktären av seminarieövningar,

anser krisutredningen, att arvodet för en diskussion bör vara

detsamma som för en föreläsning.

kursdeltagarnas arvoden. För närvarande utgår arvode

åt lärarkandidat med 1 000 kronor per termin. Lärarkandidat, som med

stöd av kungl. brevet den 30 juni 1948 antagits till extra ordinarie adjunkt

i lönegraden Ce 21, åtnjuter i denna egenskap lön under ferierna. För

enterminskandidat uppgår denna ferielön till omkring 1 500 kronor, om

provårskursen infaller under höstterminen, och till omkring 800 kronor om

den infaller under vårterminen. Extra ordinarie adjunkt i Ce 21, som går

provår på två terminer, uppbär sålunda under året ett belopp av 2 000 +

+ 1 500 -f- 800 = 4 300 kronor.

Läroverkens krisutredning hävdar, att i en situation, då hela det högre

undervisningsväsendet hotas av katastrof på grund av lärarbrist, alla åtgärder

måste prövas, som kunna tänkas stimulera rekryteringen. Enligt

utredningens uppfattning tala bade förhållandena inom statsförvaltningen

i övrigt och den svåra lärarbristen för oavkortad lön under den

praktiska lärokursen. Utredningens majoritet har emellertid ansett sig böra

i likhet med skolöverstyrelsen stanna vid att för närvarande endast yrka

på ett arvode av 3 200 kronor för termin.

Tvä av ledamöterna, rektorn G. A. Lindberg och e. o. adjunkten N. G.

Herrström, anmälde reservation mot utredningens beslut under framhållande

av att varje ersättning, som understege oavkortad lön, komme att

tvmga åtminstone lärarkandidater, som hade försörjningsplikt, till förnyad

skuldsättning. Då det stora flertalet lärarkandidater innehade extra

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

ordinarie anställning vid de allmänna läroverken, vore lärarkursen för dem

att betrakta som kurs inom verket. Lärarkandidat, som icke vore behörig

till extra ordinarie adjunktsbefattning, borde anställas som extra adjunkt

under den praktiska lärarkursen och uppbära lön som sådan.

Läroverkslärarnas riksförbund ansluter sig till reservanternas mening.

Skolöverstyrelsen påpekar, att krisutredningens förslag om omläggning

av den praktiska lärarutbildningen i viss mån rubbat de förutsättningar,

på vilka överstyrelsen grundade sitt förslag av den 15 november 1948.

Överstyrelsen räknade nämligen därvid med att lärarkandidaterna

skulle kunna åtaga sig timlärartjänstgöring under provåret och därigenom

erhålla viss inkomst utöver provårsarvodet. I och med att utbildningstiden

förkortas och arbetet fördenskull blir mer koncentrerat, försvinna i regel

möjligheterna till biinkomster. Detta torde, även om lärarkandidaternas

ekonomiska situation i stort sett måste bliva mindre pressande genom

utbildningstidens förkortning till hälften av den nuvarande, motivera en

viss höjning av det arvode, som den 15 november 1948 föreslogs av överstyrelsen.

Sedan dess har ju också lärarbristen ytterligare förvärrats och

åtgärder att förbättra lärarrekryteringen kommit att framstå såsom alltmer

nödvändiga. Överstyrelsen är därför för närvarande beredd att förorda

ett arvode av 4 000 kronor per termin.

Liksom i utlåtandet den 15 november 1948 förutsätter överstyrelsen,

att ferielönen samtidigt skulle bortfalla för de kursdeltagare, som nu åtnjuta

sådan.

Statskontoret ser sig i nuvarande situation — innan reglerad befordringsgång

fastställts jämväl för lärarna — nödsakat att av principiella skäl avstyrka

höjning av provårsarvodet. Om den nuvarande rätten till ferielön

bibehålies, synes i stället arvodet — vare sig lärare genomgår den praktiska

lärarutbildningen på en eller två terminer — böra bestämmas till i

ett för allt 1 000 kronor. För lärare, som hänvisas till Umeå, bör dock

arvodet sättas 200 kronor högre med hänsyn till att han måste genomgå

den förberedande lärarkursen på annan ort.

Skulle av skäl, som undandraga sig statskontorets bedömande, statsmakterna

trots de allvarliga invändningar, som ur principiell synpunkt

kunna resas häremot, anse en höjning försvarlig, förordar ämbetsverket

den lösningen, att lärare under hela det halvår, han genomgår praktisk

lärarutbildning, skall vara skyldig att mot åtnjutande av ett arvode å

2 650 kronor (för Umeå 2 850 kronor) vidkännas C-avdrag å lönen i av

honom innehavd extra ordinarie lärarbefattning. För tvåterminskandidat

bör endast ett arvode utgå. Det föreslagna arvodet motsvarar i avrundat

tal ersättningen till en tingsnotarietjänst (8 löneklassen).

Statens lönenämnd framhåller, att ett blandat system som det nuvarande

leder till ojämnheter i löneförmånerna mellan kursdeltagarna, allteftersom

dessa erhålla sin utbildning under höst- eller vårtermin. Icke heller

det förslag, som framställts av reservanterna inom krisutredningen, kan

emellertid anses tillfredsställande. Då lärarkursen icke omfattar hela ter
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

minen, skulle nämligen lärarkandidaterna, sedan de uppburit ferielön och

full lön under lärarkursen, få vidkännas C-avdrag under den tid, som återstode

fram till nästkommande feriers början. Beaktas bör vidare, att kursdeltagarnas

förmåner under utbildningstiden icke skäligen böra överstiga

lönen i 21 löneklassen (per halvår 4 638 kronor på 4-ort).

De olägenheter, som lönenämnden framhållit, skulle icke göra sig gällande,

om lärarkandidaternas tjänstledighet bestämdes att omfatta helt

kalenderhalvår och de för samma tid tillerkändes ett skäligt avpassat

arvode. Lönenämnden vill därför förorda, att frågan tills vidare löses på

detta sätt.

Arvodesbeloppet synes förslagsvis kunna fastställas till 4 000 kronor för

enterminskandidat. I de fall, då lärarkursen utsträckes till två terminer,

synes emellertid tillräcklig anledning icke föreligga att tillerkänna lärarkandidaten

nämnda belopp för vartdera kalenderhalvåret. Med beaktande

av att i sådana fall lärarkandidaten torde ha möjligheter att åtaga sig

timlärartjänstgöring föreslår lönenämnden, att arvodet för tvåterminskandidat

bestämmes till 3 000 kronor för halvår, varunder han genomgår praktisk

lärarkurs.

Lönenämnden förutsätter, att genomgång av lärarkurs icke skall medföra,

att den, som redan innehar e. o. lärartjänst, går densamma förlustig.

Ledamöterna Stenvinkel, Wanngård och Wikström anse, att deltagarna

i den praktiska lärarkursen böra avlönas enligt de principer, som tillämpas

inom statsförvaltningen i övrigt i fråga om kurser inom verket. Den föi stnämnde

föreslår därjämte, att lärarkandidat, som icke är behörig till befattning

som extra ordinarie adjunkt, anställes som extra adjunkt och uppbär

oavkortad lön som sådan.

De ungefärliga kostnaderna för lärarkandidaternas arvoden enligt de

olika alternativ, som framställts, framgå av nedanstående tablå:

Kronor

Nuvarande beräkningsgrunder ............................. 530 000

Statskontoret (alt. 2 650) .................................. 616 000

Krisutredningen (alt. 3 200) ............................... 787 000

Statens lönenämnd (alt. 4 000, för tvåterminskandidater 3 000) 954 000

Skolöverstyrelsen (alt. 4 000) .............................. 984 000

Reservanterna ........................................... 1 141 000

Vid beräkningen av kostnaderna enligt nuvarande beräkningsgrunder

har icke beaktats, att ett fåtal kursdeltagare icke torde ha erforderlig

tjänstetid för anställning såsom extra ordinarie adjunkter. Ej heller har

vid beräkningen av kostnaderna enligt reservanternas förslag hänsyn tagits

till att kursdeltagarna eventuellt skulle bli nödsakade att taga tjänstledighet

med C-avdrag under tiden mellan lärarkursens och terminens slut.

Reseersättningar in. m. Då förberedande lärarkurser endast

skulle anordnas i Stockholm, Göteborg och Lund, uppstå vissa extra kostnader

för de kursdeltagare, som skola genomgå den egentliga lärarkursen

på annan ort.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

75

Krisutredningen föreslår, att åt sådana kursdeltagare skall utgå reseersättning

och traktamente, så avvägda, att de täcka de merkostnader,

som kursdeltagarna på detta sätt ådraga sig. Reseersättning bör beräknas

efter tredje klass på järnväg och inbegripa ersättning för snälltågs- och

sovvagnsbiljett, om avståndet motiverar detta. Traktamente bör utgå

endast till deltagare, som är bosatt utanför kursorten, och har beräknats

till 10 kronor för dag och 8 kronor för natt. Anslagsbehovet för reseersättningar

och traktamenten uppskattas till 5 000 + 10 200 = 15 200 kronor.

Ledamöterna Herrström och Lindberg anse, att reseersättning och

traktamente bör beräknas enligt klass II B av allmänna resereglementet.

Kostnadsberäkningar. Kostnaderna för de praktiska lärarkurserna

instundande budgetår enligt krisutredningens förslag jämföras i

följande tabell med kostnaderna enligt nu gällande organisation och beräkningsgrunder

med förhöjningar av automatisk natur. Posterna äro i översikten

grupperade under anslagsrubriker enligt krisutredningens förslag.

Ändamål

Kostnader

i kronor

Kostnads-

/. Särskilda arvoden vid läroverk

nuvarande

krisutredning-

ökning

med lärarkurs.

grunder

ens förslag

Arvoden till föreståndarna .......

16 500

22 044

5 544

Arvoden till ordinarie och e. o.

lärare i läroämnen vid provårs-

läroverken ...................

166 300

332 600

166 300

Arvoden till handledare ..........

52 800

93 600

40 800

Arvoden för föreläsningar och öv-

ningar .......................

9 600

43 520

33 920

Arvoden till ledarna för den förbere-

dande kursen .................

3 000

3 000

Reseersättningar och traktamenten

15 200

15 200

Tillhandahållande av metodiska an-

visningar och läroverksstadgan . .

3 003

3 003

Övriga expenser för förberedande

kursen .......................

2 800

2 800

Summa

245 200

515 767

270 567

II. Särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs.

Arvoden till föreståndarna .......

4 800

8 016

3 216

Arvoden till ordinarie och e. o.

lärare i läroämnen vid provårs-

seminarierna .................

35 700

71 400

35 700

Arvoden till handledare .........

12 000

20 400

8 400

Summa

52 500

99 816

47 316

UJ. Arvoden till kursdeltagare .. .

320 000

787 000

467 000

Summa summarum

617 700

1 402 583

784 C83

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Mot den i tabellen angivna kostnadsökningen står en besparing av omkring

370 000 kronor på avlöningsanslaget till övrig icke-ordinarie personal

och anslaget till rörligt tillägg.

Enligt skolöverstyrelsens förslag ökas kostnaderna med 220 170 kronor.

Departementschefen har inledningsvis anfört följande.

När i fjol riktlinjer för lärarutbildningens ordnande förelädes riksdagen,

förutsatte jag, att ämneslärarnas egentliga yrkesutbildning skulle i tiden

närmare anslutas till den teoretiska utbildningen. I den nya organisationen

måste man försöka definitivt komma ifrån det gamla missförhållandet,

att unga lärare ofta först efter flera års tjänstgöring få tillträde till den

provårskurs, som dock varit avsedd att giva dem deras praktiska utbildning.

Detta syfte kunde ej vara utan inflytande på utbildningens organisation.

Enligt min åsikt borde denna omfatta två terminer vid lärarhögskola

samt en termins aspiranttjänstgöring — kortare kan den icke tagas till.

om utbildningen skall fylla numera allmänt erkända krav och läraraspiranterna

skola kunna mottagas utan mera avsevärd lärarpraktik. En förbättring

av den praktiska utbildningen kan dock icke få medföra en förlängning

av den totala studietiden. I mitt anförande till statsrådsprotokollet

framhöll jag, att studietiden för den grundläggande akademiska examen

icke blott borde bättre normaliseras utan även återföras till riktigare mått.

Riksdagen intog samma ställning till dessa utbildningsfrågor. Det särskilda

utskott, som behandlade propositionen, anslöt sig till den mening

jag uttalat i fråga om tidsomfattningen av studierna vid lärarhögskolan

och underströk behovet av kraftiga åtgärder i syfte att hindra, att studenternas

inträde i samhällsarbetet alltför mycket försenas.

Redan föreligger ett av universitetsberedningen utarbetat förslag till

examensreform, som bland annat innebär, att fordringarna för godkänd

ämbetsexamen skulle sänkas från 7 till 6 betygsenheter och att kursen i

psykologi samt pedagogikens teori och historia skulle överföras till den

praktiska lärarutbildningen. Tekniska hinder för en sådan överflyttning

torde icke föreligga, om lärarnas egentliga yrkesutbildning anordnas efter

de av riksdagen godkända riktlinjerna.

Emellertid finnes det för närvarande flera hundratal av unga lärare,

som underkastat sig den nuvarande tidskrävande akademiska utbildningen

och därvid bland annat genomgått den pedagogiska kurs, som ingår i

ämbetsexamen, men ännu icke erhållit provårshänvisning. Även sedan beslut

fattats om en revision av fordringarna för nämnda examen, torde

under en övergångstid filosofie magistrar i avsevärt antal komma att utexamineras

enligt de hittillsvarande fordringarna. Med den snabbt växande

lärarbristen för ögonen måste man fråga sig, huruvida icke den återstående

utbildningstiden för dessa lärare kan förkortas någon termin och deras

aktiva lärartjänstgöring i motsvarande mån utsträckas.

Såsom man måste vänta, har kritik riktats mot krisutredningens förslag.

På någon punkt försvagas visserligen kritiken, om den förberedande kursen

i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag utsträckes till tre

veckor och i övrigt vissa detaljförbättringar företagas, som föreslagits av

detta ämbetsverk. Det är till och med möjligt, att genomförandet av en

praktisk lärarkurs om en termin i ett avseende indirekt kunde medföra

en förbättring. Det nuvarande provåret kommer nämligen icke blott för

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Statsutskottets utlåtande nr S.

sent utan är också för dyrt för den enskilde, och dessa omständigheter i

förening ha lett till att många lärare i stället försöka få sm behörighetsfråga

ordnad dispensvägen. Årligen dispenseras omkring 25 lärare från

provår utan att de kunnat åberopa annan praktisk utbildning än den som

ligger i en lång tjänstgöring. Detta antal bör småningom kunna nedbringas

efter omläggningen.

Viktigare för frågans bedömning äro dock de argument, som hartlyta ur

det nuvarande krisläget vid de högre skolorna. Lärjungetillströmningen

till dessa skolor stiger i allt snabbare tempo — skolöverstyrelsen räknar

med att lärjungeomslutningen enbart vid de allmänna läroverken nästa

läsår skall öka med 8 G00. I en sådan situation måste statsmakterna göra

vad som i nuvarande betryckta ekonomiska läge är möjligt för att förbättra

lärartillgången och öka kapaciteten av lärarutbildningsanstalterna.

Den vinst i lärarkraft. som en förkortning av utbildningstiden direkt eller

indirekt skulle medföra, och den ökning av utbildningens omfattning med

ett 40-tal lärare per år, som möjliggöres genom omläggningen, äro från

denna synpunkt sett väsentliga omständigheter.

. I likhet med skolöverstyrelsen och flertalet av övriga remissinstanser har

jag kommit till den uppfattningen, att skälen för den ifrågasatta omläggningen

i nuvarande läge bestämt överväga. Om riksdagen tager positiv

ställning till de anslagsfrågor, jag strax kommer att beröra, ämnar jag således

i sinom tid förelägga Kungl. Maj:t ett förslag till omläggning av provårsinstitutionen,

som grundas på krisutredningens förslag med däri av

skolöverstyrelsen föreslagna ändringar, vilka bland annat innebära, att

den förberedande kursen skulle utsträckas till tre veckor. Jag förutsätter

därvid, att lärare, som på grund av alltför kort tjänstetid icke kan förklaras

behörig att antagas till e. o. adjunkt, liksom hittills skall genomgå två

terminers utbildning, såvida han icke på grund av sin tidigare verksamhet

anses ha särskilda förutsättningar att tillgodogöra sig den förkortade kursen.

Jag vill vidare understryka, att den föreslagna lärarkursen är avsedd för

läraraspiranter, som avlagt nuvarande ämbetsexamen eller ha motsvarande

teologisk utbildning och sålunda ha viss förbildning i psykologi och

pedagogik. Organisationen får därigenom karaktär av en övergångsanordning,

vars varaktighet begränsas därav, att den nuvarande ämbetsexamen

småningom konnner att avlösas av den reviderade examen, till vilken utbildningen

vid de blivande lärarhögskolorna skall anslutas.

Departementschefen framhåller därefter, att omläggningen emellertid

icke skulle kunna helt fylla sin uppgift att stimulera tillströmningen till

lärarbanan, om den icke kombinerades med en förbättring av de unga

lärarnas ekonomiska villkor under den praktiska utbildningen. Han förordar

liksom flera remissinstanser övergång från nuvarande avlöningssystem

med bland annat ferielön, som är ojämnt fördelad på de båda

kalenderhalvåren — den utgör omkring 1 500 eller omkring 800 kronor,

allteftersom läraren går provår på höst- eller vårtermin — till ett mera enhetligt

arvodessystem. Lärare, som genomgår lärarkurs, bör enligt departementschefens

mening vara skyldig att taga tjänstledighet med C-avdrag

under hela det budgethalvår respektive budgetår, till vilket hans lärarkurs

är förlagd. Däremot bör han under lärarkursen åtnjuta ett arvode, som

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bestämts med hänsyn till den löneförlust, som åtföljer tjänstledigheten.

Arvodets belopp torde under nuvarande förhållanden icke kunna sättas

högre än 3 200 kronor för kursdeltagare, som genomgår utbildningen på

en termin; det komme i så fall att motsvara ungefär två tredjedelar av

lönen för ett halvt år i 21 lönegraden. För kursdeltagare, som genomgår

utbildningen på två terminer, föreslår departementschefen ett belopp av

2 600 kronor per termin. På dessa belopp bör rörligt tillägg icke utgå.

Kostnaden för arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs beräknas till avrundat

769 000 kronor.

Beträffande av krisutredningen föreslagna förhöjningar av de befattningsarvoden,

som utgå till lärare vid provårsanstalterna, ävensom av

ersättningarna för föreläsningar och övningar vid lärarkurserna, erinrar

departementschefen om den pågående särskilda utredningen i dessa frågor

i samband med en blivande lönegradsundersökning rörande läroverkslärarna

genom 1949 års tjänsteförteckningskommitté; utredningens arbete

torde böra avvaktas. I nuvarande ekonomiska läge anser han sig icke

kunna tillmötesgå krisutredningens förslag om en provisorisk höjning av

här ifrågavarande arvoden.

Departementschefen biträder krisutredningens förslag, att skolöverstyrelsen

skall bemyndigas nedsätta tjänstgöringsskyldigheten för lärarkursföreståndaren

med högst 3 veckotimmar efter prövning i varje särskilt fall.

Delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk, för närvarande

239 000 kronor, beräknar departementschefen till 252 000 kronor och delposten

för arvoden vid provårsseminarier i avlöningsstaten för folkskoleseminarierna,

för närvarande 52 500 kronor, till 54 000 kronor.

Departementschefen förordar, att ledararvodet bestämmes till 700 kronor

för kursen i Stockholm och till 500 kronor för vardera av de båda

andra kurserna. Enahanda belopp beräknas till expenser.

Kostnader för reseersättningar och traktamenten böra enligt departementschefen

beräknas enligt de grunder, krisutredningen föreslagit, men

med förhöjning i anledning av kurstidens förlängning. Posten uppskattas

i överensstämmelse med skolöverstyrelsens beräkning till 21 550 kronor.

Från krisutredningens kostnadsberäkning måste, framhåller departementschefen,

i nuvarande läge även avföras det belopp av 3 003 kronor,

som upptagits för utdelning av läroverksstadgan och de metodiska anvisningarna

till kursdeltagarna.

Totalkostnaden för den nya organisationen beräknar departementschefen

till 1 130 000 kronor. Beloppet inbegriper vissa smärre automatiska

höjningar. Motsvarande summa är för innevarande budgetår 611 500 kronor,

vartill bör läggas det belopp av 370 000 kronor för ferielöner, som

belastar avlöningsanslaget. Den faktiska kostnadsökningen kan således

uppskattas till 148 500 kronor.

Departementschefen framhåller slutligen, att fördelningen av kursdel
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

79

tagarna på en- och tvåterminskandidater under instundande hösttermin

kan komma att mer eller mindre avvika från den i det föregående antagna.

Även i övrigt kunna jämkningar i organisationsplanen eller i kostnadsberäkningarna

bliva behövliga. I den mån dessa falla utanför skolöverstyrelsens

befogenhetsområde, torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att

besluta. Med hänsyn till den osäkerhet, som nödvändigtvis vidlåder kostnadskalkylerna

för en i vissa delar oprövad organisation, torde de anslagsposter,

som därav äro beroende, för nästa budgetår böra uppföras med förslagsbelopp.

Inrättande av realgymnasium vid statens normalskola i Stockholm.

Skolöverstyrelsen har upprepat sitt i fjol framställda förslag om inrättande

av 4-årigt realgymnasium vid statens normalskola. Departementschefen

har tillstyrkt förslaget under erinran om att ifrågavarande gymnasium

ingår i den ursprungliga organisationsplanen för skolan. Beträffande

villkoren för inrättandet har departementschefen anfört följande.

I fråga om statens normalskola har Stockholms stad tidigare åtagit sig

att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och

möbelutrustning samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning

samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal. Skolöverstyrelsen

ifrågasätter som villkor för den nu föreslagna utbyggnaden av statens normalskola,

att staden jämväl skulle ställa till förfogande ett utrustningsanslag

på minst 25 000 kronor för de naturvetenskapliga institutionernas

upprustning. Ett sådant anslag är säkerligen i och för sig väl behövligt. Jag

anser mig dock icke böra kräva ett högre anslag än 15 000 kronor från

Stockholms stads sida men finner det givetvis önskvärt, att staden lämnar

bidrag med högre belopp.

Motioner beträffande organisationsfrågor.

I motionen II: 332 angående överflyttning av en 5-årig realskollinje från

Johannes samrealskola i Malmö till högre flickläroverket därstädes anföres

huvudsakligen följande.

I gemensam skrivelse till respektive lokalstyrelser ha rektorerna vid

Högre allmänna läroverket för flickor i Malmö och Johannes samrealskola

i Malmö föreslagit framställning till stadsfullmäktige i Malmö om överflyttning

från det senare läroverket till det förra av en av de fyra femåriga

linjerna. Kollegierna och lokalstyrelserna ha liksom stadsfullmäktige funnit

överflyttningen önskvärd.

En femårig realskolelinje, innebärande ett års tidsvinst för lärjungarna,

är ett gammalt önskemål vid flickläroverket.

Det har visat sig att platsbristen trots den nyinrättade samrealskolan

alltjämt är onormalt stor för flickorna på den femåriga linjen. Därtill kommer

att i Johannes samrealskola inrättats en fjärde avdelning av klass l5,

vilken icke kunnat inhysas där. För densamma har lokal förhyrts i flickläroverket.

Under ett kommande läsår finnes ännu mindre möjlighet att

bereda plats för denna avdelning inom Johannes samrealskola.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Såväl administrativa som pedagogiska skäl tala för att avdelningen även

formellt överflyttas till flickläroverket.

Det förtjänar påpekas att flickläroverket får flera klassrum, sedan det

fått övertaga den tillbyggnad, som under läsåren 1951—1953 beräknas få

disponeras av Slottsstadens samrealskola. Under mellanåren synes det

erforderliga antalet klassrum kunna tillhandahållas inom läroverket, varför

någon fyraårig linje ej behöver nedläggas för att lämna lokal åt den femåriga.

Under sådana omständigheter synes det orimligt att den nuvarande

situationen konserveras, d. v. s. att det i flickläroverkets byggnad skulle

läsa en femårig linje, som även framgent skulle administreras från samrealskolan,

där ett stort antal till intagning berättigade måste avvisas de två

sista åren — (40—50 procent).

En överflyttning som den föreslagna överensstämmer helt med flera

tidigare riksdagsbeslut: a) 1949 från Realskolan för gossar i Malmö till

Johannes samrealskola i Malmö, b) 1950 från Högre allmänna läroverket

i Enskede till Högalids samrealskola, c) 1950 från Samrealskolan i Blackeberg

till Samrealskolan i Spånga.

I motionerna 1:136 och 11:166 angående upprättande av en statens

aftonskola i Göteborg anföres bland annat följande.

I motionerna I: 240 och II: 308 vid 1949 års riksdag hemställdes, att

riksdagen ville besluta att från och med budgetåret 1949/50 bevilja anslag

för en statens aftonskola vid högre allmänna läroverket i Majoma i

Göteborg. I motionen erinrades om att Göteborgs stadsfullmäktige i

februari 1948 gjort framställning till Kungl. Maj:t i detta syfte. I sitt

utlåtande över motionerna framhöll statsutskottet vid 1949 års riksdag,

att erfarenheterna av aftonundervisningen vid Kungsholmsläroverket hade

varit gynnsamma. Goda skäl syntes därför tala för att dylika studiemöjligheter

kunde komma till stånd även i Göteborg, där någon undervisning

av ifrågavarande art icke beclreves vare sig i statlig, kommunal eller enskild

regim. Utskottet fann emellertid, att eftersom den i motionerna omnämnda

framställningen från Göteborgs stad då var föremål för Kungl.

Maj:ts prövning, man borde avvakta resultatet av denna. ETtskottet avstyrkte

därför motionerna.

I propositionen nr 154 till 1950 års riksdag anmälde statsrådet och chefen

för ecklesiastikdepartementet, att han med hänsyn till andra angelägnare

organisationsfrågor icke ansett sig då ifrågasätta inrättandet av den

föreslagna aftonskolan. Han framhöll dock, att skäl i och för sig otvivelaktigt

kunde tala för att dylika studiemöjligheter skapades även i Göteborg.

Med hänsyn till den utgång frågan hittills fått, anse vi skäl föreligga,

att den ånyo underställes riksdagens prövning.

Det torde då först och främst böra framhållas, att behovet av den aftonundervisning

i Göteborg, som här avses, fortfarande föreligger. Det må

vidare erinras om att skolöverstyrelsen i sitt yttrande till Kungl. Maj:t

över den av stadsfullmäktige i Göteborg gjorda framställningen tillstyrkt

densamma. Skolöverstyrelsen föreslog härvid, att vid högre allmänna läroverket

i Majoma successivt — från och med budgetåret 1949/50 —- anordnades

aftonundervisning för real- och studentexamen, organiserad med

fyraårig realskola och fyraårigt latin- och realgymnasium. Undervisningen

skulle bestridas av timlärare. Kostnaderna hade av skolöverstyrelsen beräknats

till att för det första budgetåret för statens del belöpa sig till

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

16 500 kronor och vid fullt genomförd organisation till cirka 83 000 kronor

årligen. Med hänsyn till efter denna beräkning inträffade lönejusteringar

torde kostnaderna för statsverket uppräknas till 20 000 kronor respektive

cirka 100 000 kronor.

Anslagsberäkningar.

Ämneslärare. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit

inrättande av ett antal nya ämneslärartjänster dels till följd av upprättande

eller omorganisation av vissa läroverk, dels till följd av förstatligande

av vissa kommunala mellanskolor och dels i syfte att ernå en gynnsammare

proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare eller en

bättre lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Överstyrelsens förslag

framgår av följande sammanställning.

Motivering

Lektorer

Adjunkter

Ämnes-

lärarinnor

I. På grund av upprättande eller omorganisation

av vissa läroverk................

4

27

_

II. På grund av förstatligande av kommunala

mellanskolor...................

—

54

1

III. För ernående av bättre proportion mellan

ordinarie och icke-ordinarie lärare samt för- bättrad lektorsrepresentation..........

5

98

Summa

9

179

1

Därjämte föreslår överstyrelsen, att en lektorstjänst vid statens normalskola,

vilken för närvarande icke må uppehållas, måtte få återbesättas.

Departementschefen har tillstyrkt inrättande av dels 4 lektors- och 19

adjunktstjänster samt en ämneslärarinnetjänst på grund av upprättande

eller omorganisation av vissa läroverk, dels ock 80 adjunktstjänster för

ernående av en bättre proportion mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie

lärare. Med återbesättandet av lektorstjänsten vid statens normalskola

bör enligt departementschefen kunna anstå ännu något år.

Arvoden åt skolsköterskor. Skolöverstyrelsen har ånyo

föreslagit, att timarvodet för skolsköterskornas deltidstjänstgöring måtte

höjas från 3 kronor 75 öre till 4 kronor 75 öre, vilket förslag avstyrkts av

statskontoret.

Departementschefen har icke heller i år ansett sig kunna tillmötesgå

överstyrelsens ifrågavarande önskemål.

Motionen I: 41.

Till stöd för motionärernas förslag om ett stipendiesystem för att minska

bristen på lärare i övre Norrland och andra mindre eftersökta landsdelar

har anförts bland annat följande.

Rekryteringen av lärare till de högre skolorna torde tidigare huvudsakligen

ha påverkats av sådana faktorer som tradition och ideellt intresse.

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

En fortsättning från studentexamen till akademiska studier har ansetts

såsom något självklart. Ofta har det varit intresset för ett ämne eller en

ämnesgrupp som lockat till fortsatta studier vid universitet.

Dessa två faktorer äro icke längre tillräckliga för att åstadkomma en

erforderlig lärar rekrytering. Det är framför allt tvenne omständigheter

som härvid ha betydelse. Dels har behovet av läroverkslärare stigit i synnerligen

hög grad, dels anlägger ungdomen numera en mer realistisk syn

vid bestämmandet av sitt yrkesval. Det höga skattetrycket, vilket har

minskat föräldrarnas förmåga att hjälpa till med studiekostnadema, har

också haft en negativ inverkan på rekryteringen till läroverkslärarbanan.

Enligt vår mening spelar lönsamhetsfrågan en avgörande roll såväl vid

ungdomens yrkesval som vid valet av tjänstgöringsort — där i sistnämnda

fall olika möjligheter över huvud taget föreligga. Att läroverksläraryrket

i detta avseende är missgynnat har statistiskt påvisats av 1945 års universitetsberedning.

Vi ha icke för avsikt att här närmare ingå på den

allmänna lönepolitiken för läroverkslärarnas del utan ha endast velat framhålla

detta som en bakgrund till de svårigheter som råda beträffande rekryteringen

i övre Norrland. Den enligt vår mening enda framkomliga vägen

för att lösa detta speciella problem är att i någon form bevilja extra löneförmåner

till dem som åtaga sig tjänstgöring i övre Norrland. Vi äro medvetna

om önskvärdheten av att i dagens ekonomiska läge söka begränsa

statsutgifterna i möjligaste mån och ha därför sökt finna en metod som

icke skulle vara alltför kostnadskrävande. Det synes oss som om det bästa

sättet då vore att för läroverkslärarnas del tillämpa ett system liknande

det som förekommer inom folktandvården och för vilket bestämmelserna

återfinnas i kungörelsen den 29 juli 1948 om stipendier till blivande

distriktstandläkare. Genom att låta förmånen utgå just då den är mest

av behovet torde kostnaden icke behöva bli så stor.

Vi förorda därför särskilda stipendier till de studerande vid universitet

och högskolor som förbinda sig att viss tid tjänstgöra vid sådana läroverk

i Norrland där synnerlig brist på lärarkraft föreligger. Beträffande stipendiernas

storlek vilja vi här icke göra något uttalande. Vi anse att detta

bör bli föremål för närmare utredning.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har läroverkens krisutredning

framlagt ett förslag till omläggning av provårsinstitutionen, innebärande

att provåret, som nu omfattar två terminer, skulle förkortas till en

termin och bestå av en förberedande lärarkurs (minst två veckor) och en

egentlig lärarkurs. Lärare, som på grund av alltför kort tjänstetid icke

kunde förklaras behörig till extra ordinarie adjunkt, skulle likväl liksom

hittills vara skyldig att genomgå två terminers lärarkurs, såvida icke skolöverstyrelsen

medgåve undantag. Vid detta ärendes remissbehandling ha

alla provårsanstalter utom en ansett tvåterminsutbildningen i princip vara

utan jämförelse överlägsen den föreslagna anordningen. Åtskilliga erinringar

hava framställts mot provårets förkortning; sålunda har bland annat

invänts, att endast ett mindretal lärarkandidater vore så beskaffade

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

att de på en termin kunde tillägna sig säkra pedagogiska erfarenheter och

tillika starka nog för den press, som den korta utbildningstiden skulle föra

med sig, att förkortningen av den praktiska utbildningen skulle nödvändiggöra

en koncentration på undervisningstekniken i kursdeltagarnas fackämnen,

varigenom kursdeltagarna skulle frestas att åsidosätta de allmänpedagogiska

uppgifterna, samt att kursdeltagarna efter en förkortning av

kurstiden skulle i högre grad än nu komma att betrakta kursen som ett

prov, samtidigt som det måste bli svårare för handledarna att sätta rättvisande

betyg.

Skolöverstyrelsen har påpekat att en beskärning av den praktiska lärarutbildningen

varit helt främmande för alla 1930-talets reformplaner och

stode i än skarpare strid med 1946 års skolkommissions program för lärarutbildningen.

Överstyrelsen har emellertid med hänsyn till den föreliggande

svåra lärarbristen ansett sig böra ansluta sig till krisutredningens förslag

med vissa av överstyrelsen förordade ändringar, innebärande bland

annat att tiden för den förberedande kursen utsträckes att omfatta tre

veckor.

Departementschefen har för sin del icke velat bagatellisera de gjorda

invändningarna men har vid sin prövning av förevarande spörsmål likväl

kommit till den uppfattningen att skälen för den ifrågasatta omläggningen

i nuvarande läge bestämt övervägde. De av skolöverstyrelsen förordade

inskränkningarna i krisutredningens förslag borde iakttagas och själva organisationen

få karaktär av övergångsanordning, vars varaktighet begränsades

därav, att den nuvarande ämbetsexamen småningom komme att

avlösas av den reviderade examen, till vilken utbildningen vid de blivande

lärarhögskolorna skulle anslutas.

På grund av de i olika avseenden vägande invändningar, som riktats

mot en förkortning av provåret, är det enligt utskottets mening naturligt

att en viss tveksamhet måste göra sig gällande beträffande den föreslagna

åtgärden. Utskottet har dock liksom departementschefen funnit krisläget

vid de högre skolorna så allvarligt, att sådana åtgärder icke kunna underlåtas,

som äro ägnade att tillföra dessa skolor lärarkrafter i ökad utsträckning.

Utskottet, som vill erinra om det föreliggande förslagets provisoriska

natur, är därför berett att tillstyrka en förkortning av den praktiska lärarutbildningen

på sätt departementschefen förordat.

Utskottet får även framhålla, att genomförandet av förslaget innebär

vissa påtagliga fördelar för lärarkandidaterna genom att de metodiska

föreläsningarna koncentreras till den förberedande kursen och kandidaterna

därefter helt få ägna sig åt den praktiska undervisningen. Förevarande

förslag avser att genom en förkortad utbildningstid förbättra lärartillgången

och öka kapaciteten hos lärarutbildningsanstalterna. Utskottet

anser sig i detta sammanhang böra understryka vad särskilda utskottet

vid 1950 års riksdag i sitt utlåtande nr 4 angående riktlinjer för lärar
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtajide nr 8.

utbildningens ordnande anförde (s. 48) rörande studietiden för akademiska

examina och nödvändigheten av kraftiga åtgärder i syfte att hindra, att

studenternas inträde i samhällsarbetet eller övergång till vetenskapliga

studier alltför mycket försenades.

För närvarande åtnjuta lärarkandidaterna utom ett arvode av 1 000

kronor per termin vanligen även lön under ferierna såsom extra ordinarie

adjunkt i lönegraden Ce 21. Departementschefen tillstyrker, att nuvarande

regler i berörda avseende ändras sålunda, att lärare, som genomgår

lärarkurs, bör vara skyldig att taga tjänstledighet med C-avdrag under

hela det budgethalvår respektive budgetår, till vilket hans lärarkurs är

förlagd. Den, som genomgår utbildningen på en termin, bör enligt departementschefen

åtnjuta ett arvode av 3 200 kronor och den, som genomgår

utbildningen på två terminer, ett arvode av 2 600 kronor per termin. På

dessa belopp bör rörligt tillägg icke utgå.

I motionerna 1:197 och II: 241 har förslag framställts om att lärarkandidat,

som innehar extra ordinarie anställning, skulle erhålla full lön

som extra ordinarie adjunkt under det eller de kalenderhalvår, under vilka

utbildningen pågår, samt att annan lärarkandidat skulle erhålla full lön

såsom extra adjunkt under samma tid.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka bifall till de av departementschefen

förordade ersättningsgrunderna, vilka i förhållande till de nuvarande

innebära en icke oväsentlig förbättring. Utskottet är däremot icke

berett att biträda det i ovannämnda motioner framställda yrkandet och

avstyrker alltså bifall till motionerna I: 197 och II: 241.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår att krisutredningen

föreslagit, att kursföreståndarnas årliga arvoden skulle höjas från

nu 1 500 kronor vid provårsläroverk och 1 200 kronor vid provårsseminarium

till 2 004 kronor för år, ävensom att ersättningarna till ordinarie och

extra ordinarie lärare vid provårsanstalterna och till handledarna skulle

ökas från 360 kronor till 720 kronor per år respektive från 300 kronor för

enterminskandidat och 180 kronor i terminen för tvåterminskandidat till

respektive 450 kronor och 300 kronor per termin, vid provårsläroverket

i Umeå dock till 900 kronor respektive 600 kronor. Krisutredningen har

vidare föreslagit, att ersättningarna för föreläsningar och övningar vid

lärarkurserna skulle höjas från nu 30 respektive 15 kronor per undervisningstimme

till 40 respektive 20 kronor per undervisningstimme.

Departementschefen har icke ansett sig i nuvarande ekonomiska läge

kunna tillmötesgå dessa förslag och tillika erinrat om att särskilda sakkunniga

tillkallats för utredning av berörda frågor i samband med inom

1949 års tjänsteförteckningskommitté pågående undersökning rörande

läroverkslärarnas löneställning.

I motionen I: 257 ha beträffande arvodena till provårsföreståndare, ordinarie

och extra ordinarie lärare vid provårsanstalter samt handledare

framställts yrkanden överensstämmande med krisutredningens förslag, var
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

jämte i motionerna 1:196 och II: 240 hemställts, att ersättningarna för

föreläsningar och övningar måtte bestämmas till 50 respektive 25 kronor

per undervisningstimme.

Då ett biträdande av de i motionerna I: 257 samt 1:196 och II: 240

gjorda yrkandena angående ändring av grunderna för ifrågavarande arvoden

och ersättningar skulle innebära ett föregripande av resultatet av ovannämnda

utredning får utskottet avstyrka bifall till motionerna. Utskottet

ansluter sig alltså beträffande förevarande spörsmål till den ståndpunkt

departementschefen intagit. I detta sammanhang vill utskottet likväl understryka

angelägenheten av att utredningsarbetet rörande läroverkslärarnas

löneställning kommer att bedrivas med all möjlig skyndsamhet.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit med avseende å

provåret och i samband därmed stående frågor har icke föranlett någon

erinran eller något uttalande från utskottets sida.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag beträffande inrättandet

från och med budgetåret 1951/52 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Maj:t bestämmer, av ett fyraårigt realgymnasium vid statens normalskola

i Stockholm, dock med den ändringen, att såsom villkor angives, att

Stockholms stad förbinder sig att — utöver tidigare gjorda åtaganden

i fråga om läroverket — bevilja ett engångsanslag av minst 25 000 kronor

för anskaffande av undervisningsmateriel för läroverket.

Vad angår den i motionen II: 332 begärda överflyttningen av en 5-årig

realskollinje från Johannes samrealskola i Malmö till högre allmänna läroverket

för flickor där, har utskottet under hand erfarit, att framställning i

enahanda syfte nyligen av skolöverstyrelsen ingivits till Kungl. Maj:t. Utskottet,

som funnit vissa skäl tala för den föreslagna åtgärden, har för sin

del intet att erinra emot att den ifrågasatta överflyttningen kommer till

stånd redan från och med nästa budgetår, därest Kungl. Maj:t efter övervägande

av skolöverstyrelsens framställning skulle så finna lämpligt.

Då skolöverstyrelsen enligt Kungl. Maj:ts den 6 oktober 1950 givna

uppdrag har frågan om gymnasieutbildning för vuxna under utredning,

är utskottet icke berett att tillstyrka bifall till det i motionerna 1:136

och II: 166 framställda yrkandet om inrättandet av en statens aftonskola

vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg.

Det i motionen 1:41 berörda spörsmålet rörande rekryteringssvårighetcrna

vid vissa norrlandsläroverk har nyligen varit föremål för krisutredningens

uppmärksamhet. Utredningen har framlagt förslag till olika åtgärder

för avhjälpande av hirarbristen vid de högre skolorna i övre och

mellersta Norrland och därvid även diskuterat frågan om införande av

ett stipendiesystem. Då utskottet förväntar att tänkbara alternativ till

lösandet av ifrågavarande svårigheter bli föremål för närmare prövning av

krisutredningen, saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen

att i enlighet med motionärernas yrkande i skrivelse till Kungl. Maj:t hem
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Statsutskottets utlåtande nr 8.

ställa om utredning i ärendet. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen

I: 41.

Emot de av departementschefen förordade besparingsåtgärderna har

utskottet icke funnit något att invända.

I nuvarande ekonomiska läge är utskottet icke berett att tillstyrka inrättandet

av ordinarie ämneslärartjänster till större antal än vad Kungl.

Maj:t föreslagit. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 194

och II: 237.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag i fråga om timarvodet

för deltidsanställd skolsköterska och har icke funnit sig böra

biträda det i motionerna I: 258 och II: 335 framställda yrkandet om höjning

av detta arvode.

De av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna hava icke

givit utskottet anledning till erinran. Till vad departementschefen i samband

med behandlingen av anslagsberäkningarna i övrigt anfört och föreslagit

kan utskottet giva sin anslutning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av motionen II: 332,

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

anfört rörande överflyttningen av en 5-årig realskollinje

från Johannes samrealskola i Malmö;

II. att motionerna I: 136 och II: 166 icke må av riksdagen

bifallas;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

besluta, att vid statens normalskola i Stockholm skall

successivt från och med budgetåret 1951/52 eller den senare

tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas ett 4- årigt realgymnasium, under villkor att Stockholms stad förbinder

sig att — utöver tidigare gjorda åtaganden i fråga

om läroverket — bevilja ett engångsanslag av minst 25 000

kronor för anskaffande av undervisningsmateriel för läroverket;
IV.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:194 och II: 237,

'' bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledas av vad departementschefen förordat;

V. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter

Kungl. Maj:ts bemyndigande, skolöverstyrelsen att —

utan hinder av fastställd personalförteckning — tills vidare

under budgetåret 1951/52, då för realskolestadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall

tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras

ledig såsom adjunktstjänst eller ämneslärarinnetjänst;

VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1: 196 och II: 240, I: 197

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och 11:241, 1:258 och 11:335 samt 1:257, sistnämnda

motion såvitt här är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 43 000 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt kvinnliga sakkun
-

b) Arvoden åt tillsynslärare...... 16 500

c) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis .................. 397 000

d) Arvoden åt bibliotekarier .... 140 000

e) Arvoden åt sekreterare m. m. .. 268 600

f) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis .... 282 000

g) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola ................. 7 700

h) Arvode åt biträdande föreståndarinna

.................... 1 200

i) Personlig lönefyllnad åt vissa

rektorer ................._500 1 114 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 14 900 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 6 700 000

Summa kronor 65 714 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad .... 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ......................... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................... 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

lyse .......................... 120 000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning ..................... 553 400 j 000 000

Nettoutgift kronor 64 714 000

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 64 714 000 kronor;

VII. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna

om de avvikelser från personalförteckningen och de

överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,

som föranledas av ombildningen av kommunala mellanskolor

till samrealskolor;

VIII. att motionen I: 41 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

168:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 176, s. 248 och 249), vilket innebär en anslagshöjning

med 44 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

354 000 kronor.

169:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 249), vilket innebär en anslagshöjning

med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp

och bokbindning för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 152 000 kronor.

170:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 249), vilket innebär en

anslagshöjning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till

ljus- och vedkassorna för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 2 200 000 kronor.

171 :o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 249 och 250), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning

för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett anslag av 8 500 kronor.

172:o) Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 180, s. 250) och under erinran om

vad utskottet under punkten 167:o) anfört hemställer utskottet,

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Arvoden åt deltagare i praktiska

lärarkurser m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 790 000 kronor.

173:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 250—253)

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över

Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.......... 8 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 11 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 300

Summa kronor 21 200

Särskilda uppbördsmedel:

1. Räntemedel från Allmänna undervisningsverkens

fond...................................... 6 200

2. Hyra ..................................... 000

Summa kronor 6 800

Nettoutgift kronor 14 400

b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 14 400 kronor.

174:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 253) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads

undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 7 100 kronor.

175:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 183, s. 254 och 255) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 595 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 190 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

(I: 79) och den andra inom andra kammaren av herrar Olsson i Mellerud

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och Svejisson i Alingsås (II: 95), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

dels medgiva att ett statsunderstöd av 30 000 kronor må utgå till kommunala

gymnasiet i Åmål för budgetåret 1951/52, dels till Kommunala

läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier in. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av G10 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har förordat bland annat, att kommunala gymnasiet

i Åmål, vid vilket studentexamen för första gången anordnats våren 1950,

tilldelas ett statsunderstöd av 15 000 kronor för nästa budgetår. Med anledning

av att lokalstyrelsen vid gymnasiet hemställt, att hänsyn vid

bestämmandet av understödet till gymnasiet måtte tagas till att gymnasiets

samtliga ringar äro uppdelade i parallellavdelningar, har överstyrelsen

uttalat, att den icke på grund härav kunde tillstyrka högre understöd

till gymnasiet än som enligt hittills tillämpade principer brukade utgå;

dylik uppdelning vore ofta av provisorisk natur, och det torde icke ha

varit riksdagens mening, att anslaget skulle höjas på grund av ökning på

en gymnasielinje av antalet parallellavdelningar, framhåller överstyrelsen.

Departementschefen har biträtt överstyrelsens förslag och har således

icke ansett sig böra tillstyrka, att gymnasiet skulle erhålla högre bidrag

än 15 000 kronor på grund av förefintliga parallellavdelningar.

I motionerna 1: 79 och II: 95 har anförts bland annat följande.

Enligt vad vi kunnat finna har det förhållandet, att ett gymnasium varit

uppdelat på två linjer, i och för sig inte varit avgörande för understödets

storlek, utan det avgörande synes ha varit gymnasiets storlek och de i

relation härtill stående kostnaderna för respektive kommuner. Riksdagen

har aldrig varit i tillfälle att uttala någon mening i frågan om statsunderstöd

för parallellavdelningar, då några framställningar om sådant understöd

ej tidigare varit föremål för riksdagens prövning. Skulle den av överstyrelsen

hävdade meningen komma att bli gällande komme detta att

innebära, att ett gymnasium med två samläsande linjer kan komma i åtnjutande

av dubbelt så stort statsunderstöd som ett gymnasium med endast

en linje men med parallellavdelningar, ehuru det sistnämnda gymnasiet

kunde vara betydligt större och därmed kostsammare för respektive

kommun än det förra.

Enligt departementschefens förslag skola de kommunala gymnasierna i

Karlshamn, Kiruna och Trelleborg — med 138, 82 respektive 75 elever i

samtliga ringar innevarande läsår — komma i åtnjutande av statsunderstöd

med 30 000 kronor per ring. Antalet godkända i studentexamen 1950

utgjorde vid dessa gymnasier 32, 17 respektive 19. Det kommunala gymnasiet

i Åmål med sina 100 elever innevarande läsår och 35 godkända i

studentexamen 1950 är sålunda större än gymnasierna i Kiruna och

Trelleborg.

Skolöverstyrelsen har vidare, som skäl mot ett högre statsunderstöd till

kommunala gymnasiet i Åmål, anfört att uppdelningen på parallellavdelningar

kan vara av provisorisk natur. Så synes ej vara förhållandet med

gymnasiet i Åmål, till vilket elever i stor utsträckning komma från grannstaden

Säffle. Elevantalet uppgick redan under läsåret 1949/50 (det första

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Statsutskottets utlåtande nr 8.

läsår under vilket gymnasiet var helt utbyggt) till 105 och innevarande

läsår till 100. Då gymnasiets underlag utgöres av samrealskolorna i Åmål,

Mellerud, Bengtsfors och Säffle med sammanlagt 10 nybörjaravdelningar

torde man även i framtiden kunna räkna med ett elevantal av minst 100.

Från och med innevarande läsår är dessutom gymnasiet uppdelat på realoch

latinlinje.

Ytterligare skäl som starkt tala för ett högre statsunderstöd till kommunala

gymnasiet i Åmål är det förhållandet att närmare tva tredjedelar

av eleverna komma från andra kommuner. Under innevarande läsår äro

sålunda 36 elever från Åmål, 38 från Säffle och 26 från andra kommuner

1 Dalsland och Värmland. Kostnaden för gymnasiet har för år 1951 beräknats

till omkring 110 000 kronor (denna kostnad torde komma att

överskridas till följd av ökade lärarlöner). Om från denna kostnad dragas

elevavgifter och visst bidrag från Säffle blir återstående kostnaden drygt

85 000 kronor, vilket belopp motsvarar en utdebitering av cirka 0,43 kronor

per skattekrona. Vid ett förhöjt statsunderstöd möjliggöres en sänkning

eller ett eventuellt slopande av elevavgifterna och bidraget från Säffle,

varför statsunderstödet även kommer andra kommuner till godo.

Starka skäl synas därför tala för att statsunderstödet till kommunala

gymnasiet i Åmål bör utgå med 30 000 kronor.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag och har icke funnit skäl

föreligga för bifall till det i motionerna I: 79 och II: 95 gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 79 och II: 95, till Kommunala

läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

595 000 kronor.

176:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala

läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor. Kungl. Maj:t har

(punkt 184, s. 255—258) föreslagit riksdagen att till dessa ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa förslagsanslag med respektive 8 560 000,

2 600 000 och 4 700 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Elmén m. jl. väckt motion (II: 250), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, en

parallellavdelning vid kommunala flickskolorna i Göteborg, Borås, Jönköping

och Östersund förändras till femårig realskollinje.

I skrivelse den 16 mars 1950 hemställde skolöverstyrelsen om bemyndigande,

att, där parallellavdelning redan funnes vid kommunal flickskola

eller sådan efter Kungl. Maj:ts medgivande upprättades, besluta om en

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sådan linjes förändring till realskollinje, under förutsättning att vederbörande

kommun gjort framställning därom och överstyrelsen i övrigt funnit

omständigheterna föranleda en sådan organisation. Överstyrelsen utgick

ifrån att för ifrågavarande realskollinjer skulle utgå statsbidrag i samma

ordning och under motsvarande förutsättningar som till övriga linjer inom

flickskolorna. I utlåtande över förslaget förklarade sig statskontoret vilja

under vissa förutsättningar icke motsätta sig bifall till en sådan ombildning

av redan befintliga parallellinjer vid flickskolorna. För ombildning borde i

första hand ifrågakomma endast linjer vid flickskolor å orter, som vore särskilt

ogynnsamt ställda i fråga om utbildningsmöjligheter å realskolans

stadium. Därjämte borde krävas, att den organisatoriska förändringen icke

nu eller framdeles komme att påkalla parallellundervisning i större utsträckning

än om ombildningen icke kommit till stånd.

Genom beslut den 5 maj 1950 fann Kungl. Maj:t framställningen för det

dåvarande icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har nu skolöverstyrelsen upprepat

sin förutnämnda framställning och meddelat, att det för närvarande

vore mest aktuellt att inrätta dylika linjer i Göteborg, Malmö, Borås, Jönköping

och Östersund. Vidare har överstyrelsen framhållit, att de nya linjerna

indirekt skulle vara till fördel även för gossarna vid tävlan om inträde

till läroverken. Överstyrelsen har icke ansett ett bifall till framställningen

behöva föranleda någon uppräkning av förslagsanslaget till bidrag till kommunala

flickskolor.

Departementschefen har förklarat sig icke beredd att ge sin anslutning

till vad överstyrelsen sålunda föreslagit.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, vill framhålla

att frågan om parallellinjes vid kommunal flickskola förändring till realskollinje

lämpligen synes böra av Kungl. Maj:t prövas från fall till fall.

Med hänsyn härtill biträder utskottet departementschefens ståndpunkt

beträffande skolöverstyrelsens förslag om generellt bemyndigande för överstyrelsen

att besluta dylik ombildning och har icke heller ansett sig böra

tillstyrka det i motionen II: 250 framställda yrkandet, vilket ansluter sig

till detta förslag.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

ett förslagsanslag av 8 560 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

ett förslagsanslag av 2 600 000 kronor;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor

ett förslagsanslag av 4 700 000 kronor;

II. att motionen II: 250 icke må av riksdagen bifallas.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

177:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre

kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185,

s. 258), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

178:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 260), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Franska

skolan i Stockholm för budgetåret 1951/52 anvisa ett

anslag av 50 000 kronor.

179:o) Privatläroverk: Bidrag till Lyceum för flickor i Stockholm

för dess realgymnasium. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

189, s. 260—263) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Lyceum

för flickor i Stockholm för dess realgymnasium för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 15 400 kronor.

180:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

190, s. 263 och 264), vilket innebär en anslagsminskning med 2 800 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1000

kronor.

181 :o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 191, s. 264 och 265), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 19 000

kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

182:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 192, s. 265—267) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52, dels ock till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

164 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Ager väckt motion (II: 96), vari hemställts, att riksdagen

måtte dels besluta, att den i avlöningsstaten för statens skolköksseminarium

och hushållsskola för budgetåret 1951/52 till 600 kronor beräknade

utgiftsposten för arvoden åt handledare vid seminarieelevernas

övningsundervisning skall upptagas till ett med ytterligare 600 kronor förhöjt

belopp, d. v. s. 1 200 kronor, dels ock bevilja häremot svarande höjning

av anslaget till avlöningar vid seminariet.

Motionärens yrkande sammanfaller med av skolöverstyrelsen framfört

förslag, vilket statskontoret avstyrkt och departementschefen icke ansett

sig kunna biträda.

TJtskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

uppföres med 164 500 kronor, och anser sig således icke böra biträda

motionärens yrkande om ytterligare medelsanvisning till handledararvoden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 96,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 80 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 2 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 67 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 14 800

Summa kronor 164 500

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 164 500 kronor.

183:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 267), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

184:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 268), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1951/52 anvisa

ett anslag av 3 000 kronor.

185:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

196, s. 268), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

186:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 269), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 15 000 kronor.

187:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 269 och

270), vilket innebär en anslagsminskning med 5 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 10 500 kronor.

188:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 270), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för

lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

189:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 270), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 16 500 kronor.

190:o) Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 270 och 271), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för folkskollärare

och övning slärare för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

191:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 272), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 62 000 kronor.

192:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 272

och 273), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

193:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 273—275) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för psykologiskpedagogiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........................... 1 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 28 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. . 3 100

Summa kronor 33 500

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

b) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 33 500

kronor.

194:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 275 och 276) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 9 400 kronor.

195:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Bokinköp och bokbindning

vid pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 206, s. 276) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogislca institutet:

Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

12 000 kronor.

196:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 276), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Undersökningar och kurser för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

197:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 276—278), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och

realexamina för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 460 000 kronor.

198:o) Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter. Kungl. Maj:t

har (punkt 209, s. 278 och 279) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 12 200 000 kronor,

varav högst 4 300 000 kronor må användas till behovsstipendier.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Näsgård och

Lodcnius (1:137) och den andra inom andra kammaren av herrar Johansson

i Mysinge och Svensson i Stenkyrka (II: 165), i vilka hemställts, att

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

riksdagen vid behandlingen av anslaget till stipendier åt lärjungar vid

högre läroanstalter måtte uttala sig för att grundstipendierna, som avse

att minska avståndskostnaderna för skolungdom från landsbygden, icke

göras beroende av kvalificerade betyg.

Departementschefen har uttalat, att han med hänsyn till det statsfinansiella

läget ansett sig alltjämt icke böra för riksdagen framlägga något

förslag i anledning av studielånenämndens den 23 juni 1949 avgivna

betänkande angående studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga och statsunderstödda läroanstalter. Nu gällande stipendiesystem

bör därför i huvudsak tillämpas även under nästa budgetår.

I motionerna 1:137 och 11:165 har anförts huvudsakligen följande.

Enligt studielånenämndens förslag skola stipendierna uppdelas i dels

studiebidrag och dels egentliga stipendier. Studiebidragen föreslås utgå

utan behovsprövning eller betygsgradering och skola motsvara de hittillsvarande

grundstipendierna till elever vid högre läroanstalter.

Under åttonde huvudtiteln, punkt 209, har chefen för ecklesiastikdepartementet

förklarat, att han med hänsyn till det statsfinansiella läget

icke heller i år ansett sig böra framlägga något förslag i anledning av studielånenämndens

betänkande, varför nu gällande stipendiesystem bör i

huvudsak tillämpas även under nästa budgetår. Detta innebär dels att

förslagen om förbättrade stipendier till elever vid folkhögskolor, lantmanna-

och lanthushållsskolor samt yrkesskolor tills vidare avvisats, dels

också att de nuvarande betygsgraderade grundstipendiernas ersättande

med icke betygsgraderade studiebidrag skjutits på framtiden. Då studielånenämndens

förslag innebär en högst behövlig förbättring av stipendieförhållandena

vid de berörda utbildningsanstalterna och kostnadsökningen

för dess genomförande torde kunna hållas inom mycket måttliga gränser,

måste det väcka stor besvikelse, att departementschefen intagit denna

ståndpunkt.

Vad beträffar de sedan några år tillbaka utgående grundstipendierna så

äro dessa avsedda som bidrag för att minska avståndskostnaderna för

elever som äro bosatta på landsbygden och därför måste bo inackorderade

på skolorten eller dagligen resa till och från skolan. Trots detta äro de

emellertid för närvarande beroende av betygsgradering. En pojke eller

flicka från ett hem på landsbygden måste kunna uppvisa kvalificerade

betyg för att komma i åtnjutande av ett grundstipendium, som tillkommit

uteslutande för att minska olägenheterna av merkostnaderna för landsbygdsbarnen

vid deras studier utanför hemorten.

Detta är en orättvisa som måste rättas till, och om kostnadsökningen

kan hållas inom sådana gränser att den blir relativt obetydlig, synas de

anförda statsfinansiella skälen icke böra få vara avgörande. Skulle därutöver

sådana skäl ha spelat in vid införandet och bibehållandet av denna

ojämnt verkande spärr som exempelvis hänsynen till den på sina håll

rådande trängseln vid läroverken, måste dessa helt underkännas ur demokratisk

jämlikhetssynpunkt. Skall en betygsspärr tillämpas för att minska

trängseln i läroverken, bör den gälla lika för alla och icke blott för landsbygdens

ungdom.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

För att undvika mera avsevärda kostnadsökningar torde någon inskränkning

i rätten att erhålla grundstipendium kunna övervägas. Sålunda

bör stipendium icke utgå till elev, som lämnar hemortens skola tidigare

än som är nödvändigt för studiernas fortsättande. Vidare synes som en

tillfällig besparingsåtgärd kunna diskuteras en minskning av antalet stipendier

under första studieåret vid läroverk. Vidtagas ändringar i denna

riktning, torde någon betydande utgiftsökning icke behöva bli följden av

ett borttagande av betygsgraderingen, varför uppräkning av det i huvudtiteln

upptagna förslagsanslaget icke synes vara erforderlig för nästa

budgetår.

Utskottet. I sitt utlåtande nr 8 vid fjolårets riksdag framhöll utskottet

önskvärdheten av att åtgärder snarast möjligt vidtoges i syfte att undanröja

de olägenheter, som vidlådde det nuvarande stipendiesystemet. Med

anledning av de nu föreliggande motionerna I: 137 och II: 165 vill utskottet

ytterligare understryka att enligt utskottets mening förevarande fråga

har en stark aktualitet och att utskottet hyser förhoppningen om att det

skall visa sig möjligt att utan för lång tidsutdräkt för riksdagen framlägga

på studielånenämndens utredning grundat förslag i ämnet. Utskottet är

däremot icke berett att tillmötesgå motionärernas yrkande. Den i motionerna

angivna åtgärden torde nämligen enligt utskottets mening böra

bedömas i samband med övriga eventuella ändringar i stipendiesystemet.

Utskottet avstyrker därför bifall till ovannämnda motioner.

För nästa budgetår torde ifrågavarande anslag böra uppföras med av

Kungl. Maj:t föreslaget belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Stipendier åt lärjungar vid högre

läroanstalter för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 12 200 000 kronor, varav högst 4 300 000 kronor

må användas till behovsstipendier;

b) att motionerna I: 137 och II: 165 icke må av riksdagen

bifallas.

199:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda

realskolor med kombinerad undervisning. Kungl. Maj:t har (punkt 210,

s. 279 och 280) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för budgetåret

1951/52 må till stipendier, som under denna punkt avses — utöver för

utdelning disponibel del av behållningen å förevarande reservationsanslag

— utdelas ytterligare högst 75 000 kronor, dels ock till Stipendier för studier

genom korrespondens och vid enskilda realskolor med kombinerad

undervisning för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sunne m. fl.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

(I: 138) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson i Osby

to. fl: (II: 163), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte verkställa en

översyn av bestämmelserna angående den statliga stipendiegivningen i

syfte att bättre tillgodose studerande vid korrespondensinstitut och motsvarande

muntliga undervisningsanstalter ej minst med hänsyn till denna

undervisnings betydelse för yrkesutbildningen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Då utskottet förutsätter att studielånenämnden redan har sin uppmärksamhet

riktad på de i ovannämnda motioner berörda frågorna anser utskottet

anledning saknas för riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om särskild utredning i ärendet. Utskottet avstyrker därför

bifall till motionerna och hemställer,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1951/52 må till stipendier,

som under denna punkt avses — utöver för utdelning

disponibel del av behållningen å förevarande reservationsanslag

— utdelas ytterligare högst 75 000 kronor;

b) till Stipendier för studier genom korrespondens och

vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor;

II. att motionerna 1:138 och II: 163 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

200:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, s. 281)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem

för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kronor.

201 :o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 212, s. 281), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 45 000

kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

202:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

213, s. 282—289) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, vilka föranledas

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Folkskoleseminarierna:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 9 518 000 kronor, innebärande en ökning med 173 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels den under punkten 167:o) omnämnda motionen 1:257, vari yrkats

höjning av arvodena till provårsföreståndare samt lärare och handledare

vid provårsanstaltema,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Heiding m. fl. (1:139) och den andra inom andra kammaren

av herr Nordkvist m. fl. (II: 162), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att övningslärama i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna

skola, i likhet med övriga övningslärare vid folkskoleseminarierna, överföras

å gällande stadga och avlöningsreglemente för övningslärare och där

inplaceras i samma lönegrad som lärare i slöjd vid manligt seminarium,

nämligen i lönegrad Ca 23, allt i enlighet med 1941 års lärarlönesakkunnigas

förslag.

De ordinarie lärarna i trädgårdsskötsel äro för närvarande placerade i

Ca 21. Sistnämnda motionärers yrkande sammanfaller med av skolöverstyrelsen

i anslagsäskandena framfört förslag; överstyrelsen har därvid

också föreslagit uppflyttning av de extra ordinarie lärarna i trädgårdsskötsel

från Ce 20 till Ce 21.

Departementschefen har förklarat sig icke för närvarande beredd att

framlägga något förslag om förbättrad löneställning för vare sig de ordinarie

eller de extra ordinarie lärarna i trädgårdsskötsel.

Motionärerna erinra om att 1941 års lärarlönesakkunniga efter uppdrag

av Kungl. Maj:t den 22 november 1949 avgivit utlåtande rörande lönegradsplaceringen

för seminarielärarna i trädgårdsskötsel och därvid förordat,

att ifrågavarande lärare placeras i respektive Ca 23, Ce 21 och

Cg 19. De sakkunniga ha räknat med en kostnadsökning av i runt tal

16 000 kronor vid ett genomförande av förslaget.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet får i anslutning till vad utskottet tidigare i ärendet anfört

ånyo framhålla, att skäl synas föreligga för en omprövning av löneställningen

för seminarielärarna i trädgårdsskötsel såsom en följd av löneregleringen

för övningslärarna. Förslag i ämnet föreligger också av 1941 års

lärarlönesakkunniga, men departementschefen har förklarat sig icke beredd

att för närvarande föreslå någon ändrad löneställning för ifrågavarande

lärare. Frågan torde således alltjämt vara föremål för övervägande

hos Kungl. Maj:t, varför utskottet förutsätter, att förslag i frågan kommer

att föreläggas riksdagen, så snart förhållandena möjliggöra detta. Utskottet

har därför icke i nuvarande läge ansett sig böra biträda motionerna

1:139 och II: 162.

Utskottet får beträffande frågan om uppräkning av vissa arvoden vid

provårsseminariema hänvisa till den ståndpunkt utskottet under punkten

167:o) i det föregående intagit till Kungl. Maj:ts förslag och de i motionen

I: 257 gjorda yrkandena med avseende å motsvarande spörsmål vid provårsläroverken

och ansluter sig alltså till Kungl. Maj:ts förslag samt avstyrker

bifall till nämnda motion, såvitt här är i fråga.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i övrigt under förevarande punkt anfört och föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:139 och II: 162 samt

I: 257, sistnämnda motion såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,

vilka föranledas av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ..................................... 3 965 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis..................... 65 500

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 33 600

c) Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna

................. 20 900

d) Särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs, förslagsvis....... 54 000

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 103

e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur
ser

för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis................. 31 700

f) Arvoden vid kurser för utbildande

av hjälpklasslärare ............. 12 100 217 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 4 480 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 855 200

Summa kronor 9 518 000

c) till Follcskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 9 518 000 kronor.

203:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 214, s. 290 och 291), vilket innebär en anslagshöjning

med 22 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminanema: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

1 048 600 kronor.

204:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 291 och 292), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 299 000 kronor.

205:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 216, s. 292), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

400 000 kronor.

206:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 217, s. 292—298), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för småskoleseminarierna,

som föranledas av vad departementschefen förordat;

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avi öningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 1493 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.,

förslagsvis .................... 23 200

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 12 000

c) Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna

................. 7 300

d) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel

................... 2 200

e) Arvode åt ett biträde för matlagningen

vid seminariet i Lycksele .. 3 000 47 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 018 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 269 300

Summa kronor 2 828 000

c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 828 000 kronor.

207:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 218, s. 298 och 299), vilket innebär en anslagshöjning

med 9 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

321 800 kronor.

208:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 299), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 69 000 kronor.

209:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 220, s. 299 och 300), vilket innebär en anslagsminskning

med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning

för budgetaret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

50 000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

210:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 300), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons

stijtelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1951/52

anvisa ett anslag av 14 300 kronor.

211:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 300 och

301) , vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

212:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen

hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223,

s. 301), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa

till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor.

213:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att

undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224,

s. 301 och 302), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.

214:o) Bidrag till Ericastiftelsen. Kungl. Maj:t har (punkt 225, s.

302) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52

anvisa ett anslag av 35 000 kronor, vilket innebär oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Johannesson

m. fl. (I: 144) och den andra inom andra kammaren av herr Pettersson i

Dahl m. fl. (II: 242), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av åttonde huvudtiteln måtte höja det såsom bidrag till Ericastiftelsen

för budgetåret 1951/52 föreslagna beloppet 35 000 kronor till det belopp,

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Statsutskottets utlåtande nr 8.

som utskottet efter undersökning av bidragsfrågans läge finner anledning

att föreslå.

I sina anslagsäskanden har stiftelsens styrelse anmält ett anslagsbehov

från det allmänna av 167 300 kronor samt hemställt om förhandlingar

mellan staten, Stockholms stad och stiftelsen för fastställande av de grunder,

enligt vilka de statliga och kommunala bidragen borde utgå. Enligt

styrelsens mening borde staten av de beräknade nettoutgifterna för nästa

budgetår betala 94 500 kronor, utgörande hela kostnaden för seminarieverksamheten

samt en tredjedel av kostnaden för rådgivnings- och behandlings

verksamheten .

Departementschefen har icke funnit sig kunna för nästa budgetår föreslå

ökat statsbidrag.

I motionerna l:14U och 11:242 har i korthet redogjorts för stiftelsens

verksamhet och dess ekonomiska läge. Därvid har i sistnämnda hänseende

anförts bland annat följande.

Vid utgången av verksamhetsåret 1949/50 uppgick stiftelsens totala

underskott till 104 664 kronor. Det måste allvarligt befaras, att ett bifall

till vad i statsverkspropositionen föreslagits leder till att Ericastiftelsens

institut tvingas upphöra med sin verksamhet, varvid det läkepedagogiska

seminariet helt försvinner, under det att rådgivnings- och behandlingsavdelningama

kanske i vissa delar övertagas av staden och i övrigt måste

upphöra.

En sådan utveckling måste vi finna synnerligen beklaglig. I en tid då

bristerna på tillräckliga utbildningsmöjligheter på det psykologiska området

allmänt erkännas och lämpliga vägar för att avhjälpa dessa brister

diskuteras skulle en viktig, redan förefintlig sådan möjlighet av brist på

medel raseras. Samtidigt skulle landsortens möjligheter att anlita rådgivning

och behandling på här ifrågavarande område ytterligare försämras.

I den rådande statsfinansiella situationen är det synnerligen angeläget,

att de statliga utgifterna icke ökas. Emellertid är det här fråga om en överenskommelse

angående kostnadsfördelning mellan staten och Stockholms

stad, som varit aktuell i flera år. Det synes nödvändigt, att en sådan

överenskommelse nu kommer till stånd, därest ej en viktig institutions

bestånd skall äventyras. Det vore därför dålig ekonomi att ytterligare

undanskjuta densamma.

Det är icke möjligt för oss att taga ställning till frågan med vilket belopp

statsbidrag till driftkostnaderna rimligen bör utgå. Vi finna det emellertid

nödvändigt, att statsmakterna icke längre vägra att taga en större andel

än vad hittills varit fallet av kostnaderna för en institution, som dock

uppenbarligen i hög grad är ett statsintresse. Vi våga därför räkna med

att vederbörande utskott efter tagen del av överläggningar, som komma

att föras mellan staten, staden och Ericastiftelsen, ville fixera det högre

belopp, med vilket statsbidrag bör utgå.

Utskottet får i anledning av det motionsvis framställda yrkandet framhålla,

att det svårligen låter sig göra att taga ställning till frågan om ökat

statligt bidrag till Ericastiftelsen förrän de ovan omförmälda överlägg
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ningarna mellan staten, Stockholms stad och stiftelsen kommit till stånd.

Utskottet anser sig därför i nuvarande läge icke kunna biträda motionärernas

förslag om höjning av anslaget till stiftelsen för nästa budgetår

utan tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:144 och II: 242, till

Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1951/52 anvisa

ett anslag av 35 000 kronor.

Folkskolinspektionen.

215:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 226, s. 302—304), vilket innebär en anslagshöjning

med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad.

51 folkskolinspektörer ........................ Ca 29

1 nomadskolinspektör ....................... Ca 29

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 708 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
''i^is

...................................... 318 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 92 000

Summa kronor 1 118 000

c) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 118 000 kronor.

216:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

227, s. 304 och 305) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor, vilket innebär

oförändrad medelsanvisning.

Skolöverstyrelsen har i fråga om detta anslag föreslagit, att hyresersättning

åt inspektör, då särskilda skäl förelåge, skulle kunna utgå med högst

200 kronor utöver nu gällande maximibelopp. Med hänsyn till de växande

arkiven och den ökade biträdeshjälpen hade nämligen flera inspektörer an
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sett sig behöva hyra mer än ett rum till tjänstelokal. Byggnadsstyrelsen har

i anledning av detta förslag bland annat framhållit angelägenheten av en

gallring av arkiven. Departementschefen har uttalat, att det redan vid bestämmandet

av den nuvarande hyresersättningen torde ha förutsatts att

möjlighet förefunnes att bevilja dylik ersättning utöver fastställt maximibelopp.

Departementschefen kunde icke tillstyrka ett vidsträckt utnyttjande

av denna möjlighet, men ville framdeles upptaga frågan om viss omformulering

av bestämmelserna i ämnet.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,

får i anslutning till vad byggnadsstyrelsen anfört ifrågasätta huruvida icke

genom en lämplig gallring av folkskolinspektörernas arkiv behovet av ökade

lokalutrymmen kunde begränsas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 350 000

kronor.

Skolmåltider.

217:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har

(punkt 228, s. 305 och 306) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 19 500 000 kronor, innebärande

en anslagshöjning med 3 380 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Osvald och Spetz

(I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr Widén m. fl. (II: 245),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta hos Kungl. Maj:t hemställa

att villkoren för statsbidrag vid anordnande av skolmåltider uppmjukas, så

att skoldistrikten erhålla större frihet att utforma måltidernas sammansättning,

samt att vid planering av skolmåltidsverksamheten i motionerna anförda

synpunkter beaktas.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen hänför sig helt till ökningen

av antalet deltagare i skolmåltiderna. Någon ändring i bidragsgrunderna

har sålunda icke ifrågasatts av Kungl. Maj:t.

I motionerna 1:191 och 11:245 har framhållits, att kommunernas kostnader

för skolmåltiderna stigit och komma att stiga ytterligare dels till följd

av livsmedelsprisernas höjning, dels på den grund att statsbidraget är satt

i relation till antalet skattekronor per invånare i kommunen och till följd

därav blir relativt mindre allteftersom antalet skattekronor på grund av

inflationen ökar. Motionärerna ha icke velat ifrågasätta någon höjning av

bidragsunderlaget utan i stället sökt anvisa några utvägar att nedbringa

kommunernas kostnader. Härvidlag har anförts bland annat följande.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

109

Villkoret för statsbidrag är att en viss minimistandard hålles på måltiden.

När nu en ökad del av kostnaden överföres på kommunerna, kan

ifrågasättas om inte kommunerna också skola erhålla större frihet att utforma

måltiderna. Naturligtvis bör tillses, att en ur näringsfysiologisk synpunkt

skälig standard bibehålies. Förslagsvis må här den tanken framföras,

om inte kravet på smörgåsar vid skolmåltid kan eftersättas. Ur ar betsteknisk

synpunkt skulle detta innebära en avsevärd lättnad för skolan. Kostnaderna

per måltid skulle härigenom bringas till en bättre överensstämmelse

med bidragsgrunderna.

Ytterligare två synpunkter må särskilt understrykas. Genom en uppmjukning

av villkoren för anordnande av skolmåltider torde denna värdefulla

reform ytterligare främjas. De hinder, som de stegrade kostnaderna börja

resa, skulle kunna övervinnas. Den förenkling av måltiderna, som här satts

i fråga, får endast genomföras såsom en tillfällig åtgärd, avsedd att övervinna

svårigheterna i nuet.

Kostnadsproblemet torde även angripas ur följande aspekter, som i huvudsak

röra skolmåltidsanläggningarnas rationella utnyttjande.

Vid lösningen av problemet om anskaffandet av maten ha skoldistrikten

gått olika vägar. Vissa distrikt inköpa färdiglagad mat från charkuterifabriker.

Andra distrikt ha själva byggt ut kök och anskaffat utrustning till

dessa. I det senare fallet ha på många håll byggts ut kök med en synnerligen

förnämlig och dyrbar utrustning. I dessa tider, då investeringsverksamheten

måste begränsas och i synnerhet på skolans område stora svårigheter

föreligga att skaffa lokaler, måste man fråga sig, om en dylik investering

är försvarbar. Dessa lokaler för skolmåltider utnyttjas endast

några få timmar per dag under 39 veckor per år, och den maskinutrustning,

som förekommer, blir härigenom dåligt utnyttjad.

Vid planläggning av skolmåltidsverksamhet borde därför bl. a. följande

synpunkter vinna beaktande:

Undersökning bör verkställas om det finns möjligheter att inköpa färdiglagad

mat till godtagbara kostnader.

Vid planeringen bör kontakt sökas med anstalter, institutioner eller industrier.

Ett samarbete kan förväntas effektivisera anläggningarnas utnyttjande.

En angelägen målsättning vid planläggningen av skolbyggnader bör vara

att måltidslokalerna, om sådana inrättas, kunna användas som fritidslokaler.

För närvarande torde behovet av dylika lokaler vara mycket stort.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 19 500 000 kronor.

Med anledning av motionerna I: 191 och II: 245 får utskottet framhålla

följande.

Enligt gällande kungörelse angående statsbidrag till anordnande av skolmåltider

(1946:553, ändr. 1947:30 och 1950:393) skall såsom villkor för

statsbidrag gälla bland annat att skolmåltiden består av smörgås och mjölk

samt en lagad rätt i huvudsaklig överensstämmelse med av skolöverstyrelsen

utfärdade typmatsedlar. Jämlikt övergångsbestämmelserna till kungörelsen

äger skoldistrikt eller kommun, som anordnar skolmåltider före

den 30 juni 1956 eller den senare tidpunkt, som Kungl. Maj:t efter fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ställning i varje särskilt fall medgiver, åtnjuta statsbidrag enligt bestämmelserna

i kungörelsen, ändock att måltiden icke är så sammansatt, som

ovan nämnts, under villkor att måltiden består av oslofrukost eller gröt

eller välling. Bidragsunderlaget, som eljest utgör 60 öre för varje måltid

och vid bespisningsenhet med högst två läraravdelningar 80 öre, utgår för

i övergångsbestämmelserna angiven måltid med respektive 20 öre och 35.

öre. Vidare stadgas i övergångsbestämmelserna, att skoldistrikt, som anordnar

skolmåltider före den 30 juni 1.956 eller den senare tidpunkt, som

skolöverstyrelsen i varje särskilt fall medgiver, äger under vissa villkor åtnjuta

statsbidrag på sätt i kungörelsen föreskrives, ändock att måltiderna

icke stå öppna för alla lärjungarna. Såvitt utskottet kan finna lämna redan

de nuvarande bestämmelserna i kungörelsen utrymme för vissa modifikationer

i sammansättningen av matsedlarna. Enligt utskottets uppfattning

synes det också lämpligt att viss frihet lämnas på detta område,

blott härvid beaktas att matsedlarna anpassas så att de tillgodose de näringsfysiologiska

krav, man här främst har anledning att tillgodose. Utskottet

vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att ett införande av

väsentligen olika typer av matsedlar med olika statsbidragsgrunder skulle

leda till betydande svårigheter med avseende å rekvisition och kontroll av

statsbidrag.

Vad angår lokalförhållandena synes det utskottet angeläget, att

vederbörande myndigheter vid sin prövning av dessa frågor taga tillräcklig

hänsyn till de svårigheter, som på detta område otvivelaktigt möta,

så att även provisoriska anordningar kunna i viss utsträckning godtagas.

Utskottet vill även i anslutning till vad i motionerna I: 191 och II:

245 anförts understryka lämpligheten av att vid planläggningen av skolbyggnader

tillses att särskilda måltidslokaler — om dylika inrättas —

kunna användas även för andra behov, t. ex. som fritidslokaler. Det synes

även förtjäna undersökas om icke — såsom motionärerna antytt — en

effektivisering av anläggningarnas utnyttjande kan åstadkommas genom

samarbete med på orten befintliga anstalter, institutioner och industrier.

Då det är i hög grad önskvärt, att så många barn som möjligt bliva delaktiga

av skolmåltiderna, finner utskottet det angeläget, att ett så smidigt

förfarande som möjligt tillämpas på detta område. Då utskottet utgår från

att Kungl. Maj:t redan har sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande

spörsmål anser utskottet sig icke böra tillstyrka att riksdagen, på sätt

motionärerna hemställt, i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla om uppmjukning

av statsbidragsvillkoren m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Bidrag till anordnande av skolmåltider

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 19 500 000 kronor;

b) att motionerna I: 191 och II: 245 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

111

218:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 306 och 307), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier

för skolmåltider för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

219:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, s. 307), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av personal

för skolmåltider för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 80 000 kronor.

Folkskoleväsendet.

220:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 308—313), vilket innebär

en anslagshöjning med 23 miljoner kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 257 000 000 kronor.

221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 314 och 315),

vilket innebär en anslagshöjning med 45 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården

vid folk- och småskolor för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 945 000 kronor.

222:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid

folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233,

s. 315), vilket innebär en anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

223:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 234, s. 315) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid särskilda anstalter

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

224 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s. 316), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 440 000

kronor.

225:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

236, s. 316), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter to. to.

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

226 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 316 och 317), vilket innebär en

anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

227:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund

av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 317), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Understöd åt

vissa lärarinnor, som -på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 800 kronor.

228:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 239, s. 317 och 318), vilket i fråga om medelsanvisningen innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

att riksdagen må

a) till Folkskolor in. in.: Bidrag till inackordering av skolbarn

i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 250 000 kronor;

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1950/51

befintlig reservation å det senast för budgetåret 1947/48

anvisade reservationsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag

till skolhemsbyggnader och deras inredning må disponeras

intill utgången av budgetåret 1951/52.

229:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s.

318), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000

kronor.

230:o) Folkskolor m.m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

241, s. 318—320), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna

för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 6 650 000

kronor.

231 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Kungl.

Maj:t har (punkt 242, s. 320—322) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor,

innebärande oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Holmberg väckt motion (II: 155),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Folkskolor m. m.: Bidrag

till vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 60 000 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Jansson in. fl. (I: 80) och den andra inom andra kammaren

av herr Adolfsson in. fl. (II: 98), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att skoldistrikt, som tvingas köpa nya inventarier till gamla skollokaler,

må erhålla statsbidrag för dylika inventarier, när de flyttas över

i nyuppförda lokaler.

8 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av detta

anslag med 26 miljoner kronor till 60 miljoner kronor. Överstyrelsen har

därvid utgått från att en tillståndsgivning under kalenderåret 1951 motsvarande

ett belopp av 180 miljoner kronor måste anses som ett minimum.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har överstyrelsen

vidare räknat med att statsbidrag till skolbyggnadsföretag genomsnittligt

utgår med 50 procent av totalkostnaden samt utanordnas under ettvart av

tre budgetår med kj respektive *4 av hela beloppet.

Departementschefen har uttalat, att skolbyggnadsverksamheten under

år 1951 icke torde kunna få så stor omfattning som överstyrelsen räknat

med. Då därjämte den genomsnittliga procenten statsbidrag av byggnadskostnaderna

syntes vara lägre än vad överstyrelsen kalkylerat med, borde

anslaget för nästa budgetår kunna uppföras med oförändrat belopp,

34 000 000 kronor. Departementschefen har i anledning av ett av besparingsutredningen

framlagt förslag framhållit, att han hade för avsikt att

inom en nära framtid igångsätta en utredning om ändrade grunder för

vissa statsbidrag till folkskoleväsendet, vid vilken utredning även här

ifrågavarande statsbidragsgrunder borde överses.

I fråga om motiveringen till det i motionen II: 155 framförda yrkandet

om anvisande under detta anslag av ett belopp, motsvarande det av skolöverstyrelsen

begärda, torde få hänvisas till motionen.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: SO och II: 98 har anförts följande.

Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag för inköp av inventarier

i samband med statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet. Däremot

erhålla skoldistrikten icke statsbidrag till anskaffande av inventarier till

redan befintliga lokaler. Med anledning av beslut vid 1949 års riksdag har

skolöverstyrelsen låtit utreda den frågan, om icke statsbidrag till inventarierna

borde lämnas till av skoldistrikten hyrda eller provisoriskt ordnade

lokaler. Skolöverstyrelsen har föreslagit att frågan om statsbidrag till inventarier

frikopplas från statsbidragen till byggnadsföretagen och att bidrag

till inventarier således skulle kunna erhållas för inventarier i lokaler,

som uppförts utan byggnadsbidrag eller anskaffats på annat sätt. Chefen

för ecklesiastikdepartementet har emellertid av statsfinansiella skäl icke ansett

sig kunna tillstyrka skolöverstyrelsens förslag.

På grund av byggnadsverksamhetens begränsning måste många gamla

och bristfälliga skollokaler alltjämt användas. Detta innebär givetvis stora

svårigheter för att kunna bedriva undervisningen på ett rationellt sätt.

Vanligtvis äro också inventarierna i dessa lokaler förslitna, varför en nyanskaffning

av sådana ter sig synnerligen önskvärd. Skoldistrikten avse

givetvis att inköpa nya inventarier, när nya skollokaler få uppföras, allra

helst som de då också erhålla statsbidrag för inköpen. I många fall äro inventarierna

emellertid så förslitna, att nyanskaffningen inte kan uppskjutas

till den ovissa framtid, då ny skola får byggas. Det framstår som föga

konsekvent att statsbidrag inte får lämnas till inköp av inventarier i de

fall, då dessa under någon tid måste begagnas i gamla lokaler. Bristen på

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

115

konsekvens framträder desto starkare, då ju skoldistrikten inte själva kunna

avgöra när nya lokaler få uppföras.

En rimlig utväg ur detta dilemma vore att skoldistrikten, när nya inventarier,

som måst köpas för användning i de gamla skollokalerna, flyttas

över till de nybyggda lokalerna, få statsbidrag för inköp av inventarierna i

vanlig ordning. Detta måste anses vara skäligt med hänsyn till att skoldistrikten

inte få bygga nya lokaler i den utsträckning och den takt, som äro

av behovet påkallade. Ett system sådant som det här förordade tillämpas

för övrigt på vissa områden av den statliga bidragsgivningen. Dessutom

bör ju observeras, att statsverket inte får vidkännas några utgifter, förrän

de nya lokalerna uppförts.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att anslaget till bidrag

till vissa byggnadsarbeten för innevarande budgetår är uppfört med

34 000 000 kronor, att skolöverstyrelsen för nästa budgetår begärt en höjning

av anslaget till 60 000 000 kronor, att överstyrelsen ansett en tillståndsgivning

under kalenderåret 1951 motsvarande ett belopp av

180 000 000 kronor vara ett minimum samt att departementschefen framhållit,

att skolbyggnadsverksamheten under nämnda år icke kunde få så

stor omfattning som överstyrelsen i sina anslagsäskanden beräknat.

Utskottet får för sin del liksom i fjol och året dessförinnan understryka

den allvarliga situationen beträffande folkskolans lokalförhållanden. En

ökning av byggnadskvoten för folkskoleväsendets del har visserligen ägt

rum, men denna ökning är ingalunda tillräcklig för att tillgodose här

föreliggande behov. Utskottet vill därför ifrågasätta huruvida icke vid fördelningen

av byggnadskvoterna för olika ändamål ökad hänsyn bör kunna

tagas till folkskoleväsendet.

I detta sammanhang får utskottet framhålla, att enligt vad utskottet

har sig bekant byggnader för folkskoleväsendet måste på grund av byggnadskvotens

begränsning i stor utsträckning uppföras etappvis, vilket förhållande

leder till en avsevärd fördyring av byggnadsföretagen. Enligt

utskottets mening talar jämväl denna omständighet starkt för att såvitt

möjligt en justering av byggnadskvoterna vidtages till folkskoleväsendets

förmån.

I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att för nästa

budgetår till vissa byggnadsarbeten anvisas ett belopp av 34 000 000 kronor,

varför utskottet avstyrker bifall till motionen II: 155.

Den i motionerna I: 80 och II: 98 berörda frågan är för närvarande föremål

för Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn härtill och under hänvisning

till att departementschefen ställt i utsikt en utredning rörande grunderna

för vissa statsbidrag till folkskoleväsendet, vid vilken utredning utskottet

förutsätter att jämväl här ifrågavarande spörsmål tages i beaktande, är utskottet

icke berett att tillstyrka bifall till det i motionerna framställda

yrkandet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 155, till Folkskolor

m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor;

b) att motionerna I: 80 och II: 98 icke må av riksdagen

bifallas.

232 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 322 och 323),

vilket innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa

fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

233 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervis
ningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 323),

vilket innebär en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

234 :o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler m.m.

Kungl. Maj:t har (punkt 245, s. 323 och 324) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 850 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 50 000 kronor.

Enligt kungörelsen angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

(1936: 45) äger skoldistrikt erhålla statsbidrag till bestridande,

jämte annat, av kostnaderna för förhyrande av undervisningslokaler. Sådant

hyresbidrag utgår ur nu förevarande anslag enligt grunder, som angivas

i nämnda kungörelse § 12.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att hyresbidrag för sådana

undervisningslokaler och lokaler för barnbespisning, som inrymmas

i andra kommun tillhöriga lokaler än folkskolebyggnader, icke ansetts

kunna utgå enligt nu gällande bestämmelser. Svenska stadsförbundets styrelse

har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni 1950 gjort framställning

om vidtagande av åtgärder i syfte att säkerställa möjlighet för kommunerna

att erhålla hyresbidrag även i ovannämnda fall. Skolöverstyrelsen

och statskontoret hava avgivit utlåtanden i ärendet. Frågan om en uppmjukning

av ovannämnda bestämmelser är alltså för närvarande föremål

för Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet utgår från att, därest Kungl. Maj:t

finner en ändring av de nuvarande bestämmelserna böra vidtagas, förslag

i ämnet snarast möjligt kommer att föreläggas riksdagen.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

Utskottet tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 850 000 kronor och

hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Hyresbidrag jör

undervisningslokaler m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 850 000 kronor.

235 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 324), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till undervisningsmateriel

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 2 900 000 kronor.

236:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. Kungl.

Maj:t har (punkt 247, s. 324 och 325) föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1951/52 bevilja byggnadsbidrag

till tjänstebostäder för folkskolans lärare med tillhopa 4 000 000

kronor, dels ock till förevarande ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

1 000 000 kronor.

Enligt bestämmelserna rörande här ifrågavarande statsbidrag meddelas

beslut om byggnadsbidrag av Kungl. Maj:t. Departementschefen har ansett

det lämpligt, att denna beslutanderätt nu överflyttas på skolöverstyrelsen,

samt uttalat, att Kungl. Maj:t — därest riksdagen ej framställde

erinran mot en sådan överflyttning — torde få utfärda föreskrift därom.

Utskottet. I anledning av vad departementschefen uttalat får utskottet

framhålla, att utskottet icke blivit övertygat om ändamålsenligheten av

att för närvarande överflytta beslutanderätten rörande ifrågavarande ärenden

från Kungl. Maj:t till skolöverstyrelsen.

I övrigt har utskottet icke funnit något att erinra mot vad departementschefen

under denna punkt förordat.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1951/52 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för

folkskolans lärare med tillhopa högst 4 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 3 500 000 kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

237:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 325 och 326), vilket innebär

en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergång sbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

238 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I

enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 249, s. 326 och 327), vilket

innebär en anslagshöjning med 3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till

Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

239:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoeh

radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 250, s. 328—331), vilket innebär anslagshöjningar med 157 000

kronor, respektive 33 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Folkskolor m.m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning ett reservationsanslag

av 436 000 kronor,

b) till Folkskolor m. in.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av

549 000 kronor.

240:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 251, s. 331—334), vilket innebär en anslagshöjning med 61 600

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledas

av vad departementschefen anfört,

b) godkänna lönereglering för kokerskor och biträden vid

nomadskolhemmen i huvudsaklig överensstämmelse med av

departementschefen angivna grunder,

c) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 266 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 19 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 193 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 44 500

Summa kronor 523 200

d) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 523 200 kronor.

241 :o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 252, s. 335), vilket innebär en anslagsminskning med 32 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 257 200

kronor.

242:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 335 och 336), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättning sskolundervisning

för nomadbarn för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 38 900 kronor.

243:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 336), vilket innebär en anslagsminskning

med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 5 200 000 kronor.

244:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255,

s. 336), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till

centralisering av fortsättningsskolväsendet för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

245:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 337) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser

för lärare för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 25 500 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

246:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 257, s. 338), vilket innebär en anslagsminskning med

795 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 040 000

kronor.

247:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m.m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 338 och 339), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 5 000 kronor.

248:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 339—341), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

249:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 341), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga

kurser för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 39 000 kronor.

250:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 262, s. 342), vilket innebär en anslagshöjning med

100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

2 200 000 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

251 :o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 342 och 343), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning

av lärare för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 14 500 kronor.

Abn ormundervisningen.

252:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 264, s. 343—345), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för läroanstalterna för blinda,

vilka föranledas av vad departementschefen förordat,

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 358 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t.......................... 15 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .. 211 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 66 200

Summa kronor 651 000

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 651 000 kronor.

253:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 265, s. 345—348), vilket innebär en anslagshöjning

med 20 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

259 300 kronor.

254:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 348 och 349),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

a) bemyndiga Ivungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte, vilka föranledas av vad

departementschefen anfört,

b) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 415 000 kronor.

255:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 349 och

350), vilket innebär en anslagshöjning med 8 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 133 500 kronor.

256 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 350), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 16 400 kronor.

257:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269, s. 351), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 23 000 kronor.

258:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 270, s. 351), vilket innebär, att anslaget förändras från obetecknat

anslag till förslagsanslag och samtidigt sänkes med 3 200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 8 000

kronor.

259:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 271, s. 351 och 352), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

123

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 13 000

kronor.

260:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 272,

s. 352—363) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för dövstumskolorna, som föranledas av

vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för dövstumskolorna, att likaledes tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Dövstumskolorna: Avlöningar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 248 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 18 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har i anslutning till förslag av 1945 års dövstumutredning

föreslagit vissa förbättringar av dövstumundervisningen. De reformförslag

överstyrelsen framfört avse huvudsakligen upprättande av en fortsättningsskola

i Göteborg jämte successiv avveckling av fortsättningsskolan

i Vänersborg, utökning av vårdpersonalen på skolhemmen, omläggning av

dövstumlärarutbildningen och anordnande av en folkhögskolekurs för dövstumma.

I fråga om personalen innebär överstyrelsens förslag bland annat

dels i anslutning till dövstumutredningens förslag rörande lärarutbildningen

uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsten och vissa lärartjänster vid

Manillaskolan samt vissa arvodesförändringar vid dövstumlärarseminariet

å Manilla, dels uppflyttning av sex husmoderstjänster från lönegraden

Ca 11 till Ca 15 och av en sådan tjänst från Ce 11 till Ce 13, dels ock inrättande

av fem tjänster som biträdande husmoder (Ce 13) och sju som

vårdarinna (Ce 7).

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ytterligare steg tagas på den väg med

partiella reformer i fråga om dövstumundervisningen, som — enligt vad departementschefen

påpekat — redan tidigare beträtts. Frågan om nedläggande

av fortsättningsskolan i Vänersborg och upprättande av en sådan

skola i Göteborg liimnas dock nu öppen. Däremot föreslås anordnande av

en folkhögskolekurs vid dövstumskolan i Broby varjämte uttalas, att förslag

torde komma att senare föreläggas innevarande års riksdag om påbörjande

av en byggnad för en statlig förskola för döva småbarn. Vad angår personalen

föreslås bland annat anvisande av medel till två nya tjänster som

vårdarinna. Förslaget om uppflyttning av vissa husmoderstjänster har däremot

ansetts böra prövas i samband med eu tjänsteförtcckningsrevision.

I fråga om dövstumlärarutbildningen föreslås en ökning av arvodesposten

med omkring 700 kronor till följd av beviljade arvodesförbättringar (jfr

propositionen 1950:155, s. 13).

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet. De förbättringar av dövstumundervisningen, som föreslagits

av 1945 års dövstumutredning och skolöverstyrelsen, ha till en del genomförts.

Många frågor återstå dock att lösa, innan dövstumundervisningen

kan anses ha uppnått en tillfredsställande standard. Utskottet kan med tillfredsställelse

konstatera, att Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär

partiella reformer på förevarande område, som äro ägnade att på vissa

punkter förbättra det nuvarande läget. Utskottet tillstyrker bifall till

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Skolöverstyrelsen har förordat ett

successivt nedläggande av fortsättningsskolan för gossar i Vänersborg och

upprättande av en fortsättningsskola i Göteborg. Departementschefen

har emellertid förklarat sig icke nu beredd att taga ställning till denna

fråga. Enligt utskottets mening är det ur organisatoriska och andra synpunkter

önskvärt att detta ärende inom nära framtid upptages till avgörande.

Vad husmoderspersonalen beträffar förutsätter utskottet att en förstärkning

av denna personal kommer till stånd så snart omständigheterna det

medgiva.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för dövstumskolorna, som

föranledas av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.............................. 1 085 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 58 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 880 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 225 000

Summa kronor 2 248 000

c) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 248 000 kronor.

261 :o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 273, s. 363—366), vilket innebär en anslagshöjning med

91 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 125

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

1 059 000 kronor.

262:o) Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 274, s. 366—368) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

90 000 kronor, vilket innebär en minskning med 10 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt, att detta anslag

måtte uppföras med 185 000 kronor. Detta belopp har överstyrelsen avsett

för följande ändamål:

apparater för prövning och träning av elevernas hörselrester

individuella hörapparater...................................

läro- och läseböcker .......................................

filmapparater m. m..................

diverse möbler och sängutrustning för Vänersborgsskolan ......

85 000

50 000

15 000

15 000

20 000

Summa kronor 185 000

Departementschefen har ansett anslagsbeloppet för nästa budgetår böra

bestämmas till 90 000 kronor, däri inberäknat medel för upprustning av

elevhemmet vid upptagningsskolan i Vänersborg.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, vill framhålla

önskvärdheten av att den av skolöverstyrelsen uppgjorda planen för

dövstumskolornas upprustning framdeles kan komma att i full utsträckning

genomföras.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Engangsaiiskaffning

av utrustning m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

263:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 368),

vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vardare för budgetaret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 48 000 kronor.

264:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

dövstumma in. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276,

s. 368 och 369), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt

vissa fortsättningsskolpliktiga dövstumma m. fl. för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

265:o) Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande dövstumlärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 369 och 370), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande

dövstumlärare för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 96 500 kronor.

266 :o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 370 och 371), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förskolor och skolhem

föi- dövstumma barn för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 60 600 kronor.

267:o) Bidrag till bildningsverksamliet bland dövstumma. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 371), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamliet

bland dövstumma för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 7 000 kronor.

268 :o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 280, s. 371), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 65 900 kronor.

269:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 372), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 24 300 kronor.

270:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 282, s. 372), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tidning föi'' dövstumma

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 1 000

kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

271 :o) Bidrag till hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 372 och 373), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för

kursverksamhet för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 14 000 kronor.

Yrkesundervisningen.

272 :o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 374—378), vilket innebär en anslagsminskning

med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de förändringar

i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,

som föranledas av vad departementschefen

förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 323 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 7 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. in., förslagsvis 32 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 346 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 75 800

Summa kronor 784 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 784 000

kronor.

273:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 379), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 113 000 kronor. •

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

274:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 379 och

380), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

275:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

287, s. 380—387) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:tatt,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, vilka

föranledas av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för de högre tekniska läroverken, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock till Högre

tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor, innebärande en ökning med 77 100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson

m. fl. (I: 140) och den andra inom andra kammaren av fröken Öberg

m. fl. (II: 156), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att från

och med läsåret 1951/52 i Göteborg upprättas en statlig maskinteknisk

aftonskola, ansluten till Tekniska gymnasiet, samt att fackskolan under

läsåret 1951/52 skall omfatta en avdelning av kl. I och en avdelning av

kl. II.

I fråga om de tekniska läroverkens organisation har överstyrelsen för

yrkesutbildning i sina anslagsäskanden för nästa budgetår räknat med

en automatisk ökning av antalet klassavdelningar med tre, av vilka en

belöper på tekniska gymnasiet i Gävle och två på tekniska gymnasiet i

Jönköping. Vidare har överstyrelsen hemställt, att tekniska gymnasiet i

Göteborg måtte från och med nästa budgetår förenas med en treårig maskinteknisk

fackskola (två år med aftonundervisning och ett avslutande

år med dagundervisning). Fackskolan har inrättats från och med innevarande

läsår och drives tills vidare med kommunala medel. Genom beslut den

14 juli 1950 har Kungl. Maj:t medgivit, att den tekniska gymnasiet i Göteborg

tillhöriga undervisningsmaterielen får under innevarande läsår disponeras

för undervisningen vid fackskolan i den mån så kan ske utan förfång

för undervisningen vid gymnasiet. Överstyrelsen har räknat med att maskin

fackskolan under nästa läsår kommer att omfatta två klassavdelningar,

en av första och en av andra klassen.

Vid bifall till överstyrelsens förslag skulle de 15 tekniska läroverken för

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

nästa budgetår komma att omfatta 154 klassavdelningar mot för närvarande

149. Sammanlagda antalet elever beräknas till omkring 4 620.

Statskontoret har ansett skäl i och för sig föreligga för en utbyggnad av

tekniska gymnasiet i Göteborg med en maskinteknisk fackskola.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot överstyrelsens

beräkning av antalet klassavdelningar men däremot ansett sig icke

kunna biträda förslaget om medelsanvisning för en utbyggnad av tekniska

gymnasiet i Göteborg med en maskinteknisk fackskola.

Till stöd för yrkandet i motionerna 1:140 och 11:156 har anförts bland

annat följande.

Genom en av styrelsen för tekniska gymnasiet i Göteborg utförd utredning

har framgått, att bland eleverna vid den tekniska aftonskolan,

vilka huvudsakligen utgöras av i industrien heltidsanställda arbetare, förefinnas

starka önskemål om att statliga fackskolor inrättas i Göteborg i

likhet med vad som skett i en del andra av rikets städer. Därigenom

skulle eleverna efter två års studier vid den tekniska aftonskolan få tillfälle

att välja mellan att fullfölja studierna fram till teknikerexamen eller

att efter tentamen fortsätta sina studier vid den statliga tekniska fackskolan

för att därigenom nå fram till en lägre ingenjörsexamen.

Även näringslivets organisationer, representerade av Tekniska samfundet,

Verkstadschefernås förbund och Ingenjörsföreningen I. G. G., ha i

sitt yttrande till förutnämnda utredning intygat, att goda erfarenheter

föreligga beträffande fackskoleingenjörernas användbarhet både inom verkstäder

och på ritkontor och att det förefinnes ett behov av statliga fackskolor

i Göteborg, särskilt en maskinteknisk sådan och att den lämpligaste

formen torde vara två års aftonundervisning och ett avslutande år med

dagundervisning.

Kostnaderna för ett förstatligande av den i Göteborg redan verksamma

maskintekniska fackskolan och en utökning av densamma med ytterligare

en klass torde under budgetåret 1951/52 huvudsakligen utgöras av lärararvode

och enligt inhämtad uppgift från överstyrelsen för yrkesutbildning

icke komma att överstiga 20 000 kronor. Denna utgift kan helt säkert inrymmas

i förslagsanslaget Högre tekniska läroverk: Avlöningar.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Enligt utskottets mening ha i motionerna I: 140 och II: 156 goda skäl

anförts för utbyggnad av tekniska gymnasiet i Göteborg med en maskinteknisk

aftonskola. Utskottet är likväl icke nu berett att biträda motionärernas

yrkande, men förutsätter, att Kungl. Maj:t så snart det statsfinansiella

läget det tillåter för riksdagen framlägger förslag i ämnet.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 156,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läro9

— intrång till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 8.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

verken, vilka föranledas av vad departementschefen förordat;
b)

godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 2 020 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

....................... 23 200

b) Arvoden åt bibliotekarier........ 8 800

c) Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden

åt rektorer............ 30 500

d) Arvode åt biträdande rektor .... 1 500 64 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 661 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 335 000

Summa kronor 4 080 000

Särskilda upphördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m............. 80 000

Nettoutgift kronor 4 000 000

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

276:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 288, s. 387 och 388), vilket innebär en anslagshöjning

med 54 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

455 000 kronor.

277:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 388 och 389), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 354 600 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

278:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 290, s. 390), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

279:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291, s. 390), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 21 000 kronor.

280:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 292, s. 390—393), vilket innebär en anslagshöjning med

2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1951/52, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för konstfackskolan, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 246 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

.......................... 3 640

b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis

.......................... 100

c. Arvode åt bibliotekarie............ 5 000

d. Arvode åt tillsynslärare............ 360

e. Arvode åt portvakt......f......... 800

f. Ersättning åt vissa teckningslärare

och handledare, förslagsvis.......... 4 800

g. Ersättning åt styrelsens sekreterare . . 2 000 16 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 408 700

4. Rörligt tilliigg, förslagsvis .................. 58 300

Summa kronor 730 000

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter, förslagsvis ............ 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden . . 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis

.......................... 146 120 171 000

Nettoutgift kronor 559 000

c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 559 000 kronor.

281:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 293, s. 393), vilket innebär en anslagshöjning med 4 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 63 200

kronor.

282:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 393 och 394), vilket innebär en anslagsminskning

med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 83 200 kronor.

283:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt 295,

s. 395—398) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951 /

52 anvisa ett anslag av 698 100 kronor, innebärande en ökning med 17 600

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Sunne och Elmgren (1:192) och den andra inom andra kammaren av

herr Bergstrand m. fl. (II: 243), i vilka hemställts, att till Understöd åt

handelsgymnasier för budgetåret 1951/52 anvisas ett anslag av 707100

kronor, varav 9 000 kronor skola utgå till Norrköpings handelsgymnasium

för inrättande av en parällellavdelning av första klassen av tvååriga kursen

vid gymnasiet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Heiding och John Wiktor Jonsson (1:141) och den andra inom andra

kammaren av herr Nordkvist m. fl. (II: 257), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte för budgetåret 1951/52 anvisa ett statsbidrag om 31 000 kronor

för verksamheten vid kommunala handelsgymnasiet i Kalmar;

dels ock en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 158),

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133

vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av punkt 295 i statsverkspropositionen,

bilaga 10, måtte för budgetåret 1951/52 till Karlstads handelsgymnasium

anvisa ett anslag å 28 250 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt om höjning av anslaget

för nästa budgetår med 84 600 kronor till 765 100 kronor. Anslagshöjningen

avser följande ändamål:

1) löneklassuppflyftningar ................................... 1000

2) planenlig utbyggnad av Göteborgs stads handelsgymnasium med

aftonundervisning ....................................... 3 100

3) inrättande av en parallellavdelning av första klassen av 2-åriga

kursen vid Norrköpings handelsgymnasium............... .. 9 000

4) inrättande av en parallellavdelning av andra klassen av 2-åriga

kursen vid Sundsvalls handelsgymnasium.................... 9 500

5) understöd åt Kalmar handelsgymnasium.................... 31 000

6) understöd åt Karlstads handelsgymnasium . ................. 31 000

Summa kronor 84 600

Sedermera har överstyrelsen hemställt om anvisande av 8 000 kronor för

anordnande från och med läsåret 1951/52 av en fyraårig handelsgymnasiekurs

med aftonundervisning vid Malmö handelsgymnasium.

Departementschefen har tillstyrkt överstyrelsens förslag om anvisande

av medel till löneklassuppflyttningar, till utbyggnad av Göteborgs stads

handelsgymnasium och till inrättande av ytterligare en parallellavdelning

vid Sundsvalls handelsgymnasium samt föreslagit anvisande av 4 000 kronor

till en fyraårig handelsgymnasiekurs med aftonundervisning vid Malmö

handelsgymnasium. Däremot har departementschefen icke ansett sig kunna

förorda någon ytterligare medelsanvisning till Norrköpings handelsgymnasium

och ej heller för närvarande velat ifrågasätta anvisande av understöd

till handelsgymnasierna i Kalmar och Karlstad.

I motionerna 1:192 och 11:243 har erinrats om att 1945 års handelsutbildningskommitté

i sitt betänkande om handelsgymnasierna framhållit

angelägenheten av att en parallellavdelning komme till stånd vid Norrköpings

handelsgymnasium. Vidare har i motionerna påpekats, att under

en följd av år ett betydande antal inträdessökande till den tvååriga kursen

vid detta handelsgymnasium måst avvisas på grund av platsbrist. Antalet

godkända inträdessökande till gymnasiets enda klassavdelning i första

klassen av tvååriga kursen hade sålunda vid början av läsåren 1948/49,

1949/50 och 1950/51 varit respektive 70, 72 och 89, sista året alltså fullt

tillräckligt för tre avdelningar. Att gymnasiestyrelsen ansåge läget prekärt,

vore naturligt. Gymnasiet mottoge elever från hela Östergötland samt från

stora delar av Småland och Södermanland och givetvis enstaka elever från

andra delar av vårt land.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Till stöd för det i motionerna 1:1J+1 och 11:257 framförda yrkandet om

statsbidrag till handelsgymnasiet i Kalmar har anförts, att statsbidrag till

ett planerat handelsgymnasium i denna stad begärts redan 1939. Gymnasiet

hade inrättats år 1946 med tillhjälp av inom länets näringsliv sammanbragta

medel. Det femte läsåret fullföljdes nu, och elevtillströmningen

hade under verksamhetstiden varit betydligt större än platstillgången. Med

undantag för den summa näringslivet ställt till förfogande hade Kalmar

stad svarat för driftkostnaderna.

I fråga om statsbidrag till handelsgymnasiet i Karlstad har i motionen

II: 158 anförts, att detta gymnasium, som inrättades från och med höstterminen

1949, finansierades av Karlstads stad. Av eleverna vore ungefär

hälften från Karlstad och hälften från andra delar av västra Sverige, dock

huvudsakligen från Värmlands län. 1945 års handelsutbildningskommitté

hade ansett behovet av gymnasiet till fullo styrkt och därför tillstyrkt

statsbidrag.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag uppföres med 698 100 kronor. I likhet med departementschefen har

utskottet icke ansett sig under nuvarande förhållanden kunna förorda någon

ytterligare medelsanvisning till Norrköpings handelsgymnasium och ej heller

något understöd till handelsgymnasierna i Kalmar och Karlstad. Utskottet

avstyrker alltså bifall till de motionsvis väckta yrkandena härom

och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 192 och II: 243, I: 141

och II: 257 samt II: 158, till Understöd åt handélsgymnasier

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 698100

kronor.

284:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från

enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296,

s. 398 och 399), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kronor.

285:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.

Maj:t har (punkt 297, s. 399 och 400) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

5 500 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

135

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Axel Andersson och Sunne (I: 193) och den andra inom andra kammaren

av herr Widén m. jl. (11:235), i vilka — såvitt här är i fråga

— hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsunderstöd till avlöning

åt rektor och övriga lärare vid de kommunala anstalterna för yrkesundervisning

måtte provisoriskt höjas med 25 procent, dock att understödsbeloppet

ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda beloppet av den

till skolans lärare för den tid understödet avser utgående avlöningen, att

riksdagen måtte besluta sådana ändringar av bestämmelserna för statsbidrag

till föreläsare på lärlingsskolestadiet, att de jämställas med yrkesskolornas

föreläsare, samt att riksdagen måtte som en följd av dessa förslag

till ökade statsbidrag till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 6 600 000

kronor;

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Karl August Johanson (I: 142) och den andra inom andra kammaren

av herrar Skoglund i Umeå och Jansson i Kalix (II: 164), i vilka — såvitt

här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om proposition till 1952 års riksdag angående ny kungörelse

om statsbidrag till kommunala yrkesskolor.

I Kungl. Maj:ts förslag ifrågasättes icke någon ändring beträffande de

grunder, enligt vilka förevarande statsbidrag utgå. Ett av överstyrelsen för

yrkesutbildning framlagt förslag om rätt för överstyrelsen att i vissa fall

bevilja statsunderstöd åt föreläsare vid lärlingsskola efter samma grunder,

som gälla angående ersättning åt föreläsare vid yrkesskola, har icke vunnit

Kungl. Maj:ts bifall.

I motionerna 1:193 och 11:235 har först erinrats om att de i dessa motioner

gjorda yrkandena framförts motionsvis även vid 1949 och 1950 års

riksdagar. Vid 1950 års riksdag hade statsutskottet i sitt utlåtande nr 8,

s. 152 f., i denna fråga uttalat, att starka skäl enligt utskottets mening

talade för en förbättring av ifrågavarande statsbidragsgrunder. Utskottet

hade framhållit, att frågan vore under utredning av 1946 års skolkommission,

samt förutsatt, att förslag i ämnet skulle kunna föreläggas 1951 års

riksdag.

I samma motioner har vidare anförts följande.

Den av statsutskottet åsyftade utredningen angående statsbidragsgrunder

för det kommunala och enskilda vrkesskolväsendet, avgiven av 1946

års skolkommission, överlämnades till Konungen den 8 november 1950.

Hinder synes sålunda icke ha förelegat att förelägga årets riksdag det sedan

många år förväntade förslaget. Chefen för ecklesiastikdepartementet har

icke i statsverkspropositionen berört spörsmålet om den föreliggande ut
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

redningen och förslaget. Emellertid torde det ekonomiska läget nödvändiggöra,

att författningarna om statsunderstödet till rektors och lärares avlöning

vid de kommunala yrkesskolorna, liksom ock bidragsgrunderna till

de enskilda yrkesskolorna, omedelbart revideras, särskilt som bestämmelserna

fastställdes år 1921, varefter statsunderstödet tvenne gånger sänkts,

senast år 1933. Sedermera ha inga andra ändringar i fråga om statsunderstödet

inträffat, än att undervisningen i husligt arbete jämställts med den

Övriga undervisningen. Att märka är, att vissa kommuner genomfört betydande

höjningar av lärarlönema. I andra kommuner eller å vissa enskilda

yrkesskolor har det ekonomiska läget icke medgivit en förhöjning av

lärarlönerna, varför de i manga fall utgå med så låga belopp att rekryteringen

av kompetenta lärarkrafter till dessa skolor nästan omöjliggjorts.

Av vad som här anförts torde otvetydigt framgå nödvändigheten av att

omedelbart utvidgade statsbidragsmöjligheter beslutas.

I motionerna 1:142 och II: 164 har till en början anförts, att yrkesskolväsendet

i statsbidragshänseende kommit att i jämförelse med andra undervisningsformer

inta en mycket oförmånlig ställning, som säkerligen

verkat utvecklingshämmande. Denna yrkesskolväsendets oförmånliga ställning

vore också allmänt erkänd, och vikten av yrkesundervisningen hade i

skilda sammanhang understrukits — sålunda exempelvis av 1946 års skolkommission,

skolöverstyrelsen, chefen för ecklesiastikdepartementet och

särskilda utskottet vid 1950 års riksdag.

Vidare har i nu ifrågavarande motioner anförts följande.

Konsekvensen av anförda resonemang kan näppeligen bli någon annan

än att den yrkesutbildning, som kommer att meddelas efter genomgången

enhetsskola och alltså pa ett högre stadium, icke rimligen får värdesättas

lägre än den inom enhetsskolan meddelade. När statsmakterna nu godtagit

tanken pa att de närmaste årtiondena skola bliva en verklig uppsvingsperiod

i yrkesskolväsendets historia, torde det vara nödvändigt att även i

statsbidragshänseende allra minst jämställa yrkesundervisningen med den

allmänbildande undervisningen i kommunal regi på närmast jämförbara

stadium.

I ett nyligen avgivet betänkande (SOU 1950:44) har skolkommissionen

framla,gt förslag, som på jämförliga punkter i bidragshänseende jämställer

yrkesskolorna med de högre kommunala skolorna. Redan i dagens läge

framstår en dylik förbättring av statsbidraget till de kommunala yrkesskolorna

som ännu mera erforderlig än då utredningsdirektiven gåvos. Härtill

kommer att enhetsskolans successiva genomförande alltmera gör dessa skolor

till ett led i den obligatoriska skolan. För att yrkesskolorna skola kunna

motsvara de höga och framdeles ökande krav som ställas på dem, måste

denna bidragsökning komma till stånd snarast.

Utskottet är icke berett att biträda det i motionerna I: 193 och II: 235

gjorda yrkandet. Utskottet får emellertid erinra om att utskottet i fjol i

sitt utlåtande nr 8 (s. 152 f.) anförde, att enligt utskottets mening starka

skäl talade för en förbättring av statsbidragsgrunderna beträffande yrkesundervisningsanstaltema.

I anledning av nyssnämnda motioner samt mo
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

tionema 1:142 och II: 164 får utskottet med skärpa understryka detta

uttalande samt tillika framhålla angelägenheten av att förslag om förbättring

av ifrågavarande statsbidragsgrunder måtte såvitt möjligt föreläggas

redan nästkommande års riksdag.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för budgetåret 1951/52 uppföres med 5 500 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:193 och II: 235,

såvitt här är i fråga, till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 5 500 000 kronor;

b) att motionerna I: 142 och II: 164, såvitt här är

i fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

286:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Maj:t

har (punkt 298, s. 400—403) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor, innebärande

oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de under nästföregående punkt angivna motionerna I:193 och

II: 235, i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte

besluta att statsunderstöd till avlöning åt rektor och övriga lärare vid de

enskilda anstalterna för yrkesundervisning måtte provisoriskt höjas med

25 procent, dock att understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar av

sammanlagda beloppet av den till skolans lärare för den tid understödet

avser utgående avlöningen samt att riksdagen måtte till understöd åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning anvisa ett förslagsanslag av 1 130 000

kronor;

dels ock de under nästföregående punkt angivna motionerna 1: 142 och

II: 164, i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om proposition till 1952 års riksdag

angående ny kungörelse om statsbidrag till enskilda yrkesskolor.

Någon ändring i nu gällande grunder för statsbidrag ifrågasättes icke i

Kungl. Maj:ts förslag.

Departementschefen har tillstyrkt att Karlskoga praktiska läroverks

yrkesavdelningar för kursundervisning för målarlärlingar från hela riket

tillerkännes statsbidrag enligt förmånligare grunder än för motsvarande

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kommunala skolor gällande, ävensom att Bröderna Påhlmans handelsinstitut

och Filip Holmqvists handelsinstitut, vilka skolor hava rikskaraktär,

måtte på enahanda sätt få sina statsbidragsgrunder jämkade.

Utskottet. Under åberopande av vad utskottet under nästföregående

punkt anfört avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 193 och II: 235

samt I: 142 och II: 164, i vad de avse förevarande anslag. Utskottet får

emellertid i detta sammanhang erinra om att överstyrelsen för yrkesutbildning

framhållit, att flera av de enskilda yrkesskolorna befunne sig i

den ekonomiska situationen, att deras verksamhet icke torde kunna fortsätta

utan höjt understöd samt att om sådant understöd ej gåves risk förelåge

för att eljest ur det allmännas synpunkt värdefull yrkesutbildning

skulle upphöra. Det synes därför angeläget att åtgärder vidtagas i av utskottet

under punkten 285 :o) angiven riktning.

Utskottet tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 930 000 kronor och

har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen föreslagit

med avseende å Karlskoga-läroverket samt Bröderna Påhlmans och Filip

Holmqvists handelsinstitut.

Utskottet hemställer förty,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 193 och II: 235,

såvitt här är i fråga, till Kommunala och enskilda anstalter

jör yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 930 000 kronor;

b) att motionerna 1:142 och II: 164, såvitt här är i

fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

287:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. Kungl. Maj:t

har (punkten 299, s. 403 och 404) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor,

innebärande oförändrad medelsanvisning.

Överstyrelsen jör yrkesutbildning har hemställt om en anslagshöjning

med 1 000 000 kronor och därvid framhållit, att en snabbare utbyggnad av

de centrala verkstadsskolorna än som kunnat ske under senare år ur skilda

synpunkter vore angelägen.

1950 års besparing sutredning har uttalat, att medelsförbrukningen å anslaget

för nästa budgetår borde i möjligaste mån begränsas. Detta syntes

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139

böra ske genom att godkännande av nya skolor eller nya avdelningar vid

ifrågavarande skolor temporärt ej lämnades. Ett skäl för sådant ställningstagande

låge även i önskemålet att begränsa investeringsverksamheten.

Departementschefen har framhållit, att till ifrågavarande ändamål för

budgetåren 1942/50 beviljats anslag med tillhopa 20 200 000 kronor, medan

den sammanlagda anslagsbelastningen under dessa budgetår utgjort

allenast 6 644 900 kronor. Att anslagsbelastningen blivit så mycket mindre

än medelsanvisningen hade haft sin grund i rådande förhållanden å arbetsoch

produktionsmarknaderna. Dessa förhållanden komme med säkerhet att

medföra en stark begränsning av investeringsverksamheten även under

nästa budgetår. Besparingsutredningens önskemål om begränsad anslagsbelastning

komme därför att automatiskt tillgodoses. Någon ytterligare

begränsning av tillståndsgivningen beträffande nya skolor och nya avdelningar

kunde icke förordas, då varje möjlig utveckling vore synnerligen

nödvändig.

Utskottet vill i anslutning till vad departementschefen anfört framhålla

önskvärdheten av att en ökad tillståndsgivning på detta område såvitt

möjligt kommer till stånd.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för

nästa budgetår under förevarande punkt av ett anslag å 1 000 000 kronor

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala

verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

288:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301, s. 420 och 421), vilket innebär en anslagsminskning

med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för

viss arbetslös ungdom för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 45 000 kronor.

289:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjöman sskolor. Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Statsutskottets utlåtande nr 8.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 422 och 423) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 100 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

290:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 423 och 424),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser

för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

291 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305,

s. 424), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda ajistalter

för yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor.

292:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. Kungl. Maj:t har (punkt 306, s. 424 och 425) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 3 600 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Malmborg i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 324),

vari hemställts, att riksdagen till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1951/52 måtte anvisa ett

anslag av 33 600 kronor.

Förevarande anslag är avsett till gäldande av hyra för lokaler, som upplåtits

åt grafiska institutet i den av konstfackskolan i Stockholm disponerade

fastigheten. Institutets direktion har anhållit om statsbidrag för

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141

nästa budgetår med 33 600 kronor, varav 3 600 kronor för nämnda lokalhyra

och 30 000 kronor för uppehållande av institutets verksamhet i allmänhet.

Direktionens framställning har tillstyrkts av överstyrelsen för

yrkesutbildning, medan departementschefen i nuvarande läge ansett sig

icke kunna förorda någon ökad medelsanvisning.

Till stöd för det i motionen II: 324 framförda yrkandet har anförts bland

annat följande.

Från den grafiska industriens sida har institutet sedan sin start från

en särskild stiftelse erhållit anslag uppgående till sammanlagt 224 000

kronor. Stiftelsens medel äro emellertid nu förbrukade, och fråga är, i vilken

utsträckning ytterligare medel kunna erhållas. Man hoppas på fortsatt

ekonomiskt stöd från industriens sida. För innevarande budgetår uppgår

detta till 32 000 kronor. Institutets verksamhet har emellertid så utvecklats,

att institutet för kommande år är i behov av ytterligare medel för att

vara i stånd att möta de anspråk på undervisning inom Grafiska institutets

verksamhetsområde, som ställas från samhällets och industriens sida.

Grafiska institutet har för de två senaste åren en balanserad förlust av

närmare 18 000 kronor, oavsett de betydande belopp som genom den grafiska

industrien lämnats för institutets drift.

Med hänsyn till den tjänst som institutet bevisligen gjort en viktig gren

av svenskt näringsliv, och därmed samhället, samt med andra liknande

utbildningsanstalters förmåner som jämförelse, har man intrycket av att

institutet i fråga om statsanslag är starkt vanlottat. Sålunda har anslag

för arbetsåret 1950—1951 beviljats till Bergsskolan i Filipstad med 43 569

kronor, till Textilinstitutet i Borås 62 500 kronor och till Lennings textiltekniska

institut i Norrköping 33 000 kronor.

Terminsavgifterna vid Grafiska institutet utgöra redan 350 kronor.

Detta är en betungande avgift för eleven. Med hänsyn till detta har Typografiska

föreningen i Stockholm under åren 1947—1950 beviljat stipendier

till elever i institutet med 21 855 kronor. Det torde böra erinras om att

genom statsanslag avgifterna för de ovannämnda anstalterna för yrkesutbildning

kunnat hållas betydligt lägre, nämligen för Bergsskolan i Filipstad

40 kronor, Textilinstitutet i Borås 50 kronor samt för Lennings textiltekniska

institut i Norrköping 75 kronor.

Med hänsyn till det behov som finnes av en välutbildad administrativ

personal, då industrien rationaliseras, samt till de påtagligt goda resultat,

som institutet redovisat, anse vi det välmotiverat, att Grafiska institutet

erhåller ett statsanslag av 33 600 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Ivungl. Maj:ts förevarande förslag och har

icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 324 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 324, till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska institutet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

293:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

307, s. 425), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 46 300 kronor.

294:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 308, s.

425 och 426), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 62 500 kronor.

295:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 309, s. 427), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 33 000

kronor.

296:o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 310, s. 427 och 428) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 125 000 kronor, innebärande

en anslagsminskning med 25 000 kronor.

För innevarande budgetår är detta anslag uppfört med ett belopp av

1 150 000 kronor och disponeras på följande sätt:

1. Anordnande i begränsad omfattning vid behov av

yrkesutbildningskurser för arbetslösa, förslagsvis____kronor 1 000 000

2. Yrkesutbildning för f. d. fast anställt manskap vid

försvaret, förslagsvis .......................... » 50 000

3. Andra särskilda utbildningskurser, förslagsvis..... » 100 000

Summa kronor 1 150 000.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

och försvarets socialbyrå ansett sig böra föreslå en medelsanvisning

för nästa budgetår av 1 125 000 kronor. Därvid har överstyrelsen

räknat med en minskning av posten 2. med 25 000 kronor. Över
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 143

styrelsen liar emellertid framhållit, att några säkra hållpunkter för beräkning

av medelsbehovet icke förelåge.

1950 års besparing sutredning har ansett att i besparingssyfte en översyn

av gällande regler och praxis i fråga om från anslaget utgående kostnader

och ersättningar borde verkställas ävensom att anslaget för nästa budgetår

icke borde uppföras med högre belopp än 700 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt, att anslaget i enlighet med överstyrelsens

förslag minskades till 1 125 000 kronor samt förklarat sig beredd att

i lämpligt sammanhang låta verkställa den av besparingsutredningen ifrågasatta

översynen.

Följande redogörelse torde böra här lämnas angående tillkomsten av förevarande

anslag samt beträffande de ändamål, för vilka anslaget disponerats

m. m.

Till yrkesutbildning i beredskapskurser m. in. uppfördes å allmän beredskapsstat

I för budgetåret 1944/45 ett anslag av 4 000 000 kronor samt till

yrkesutbildning i kurser för arbetslösa å allmän beredskapsstat III ett anslag

av 20 000 000 kronor. Från och med den 1 juli 1944 överflyttades den

av statens arbetsmarknadskommission dittills bedrivna yrkesutbildningsverksamheten

för beredskapsändamål till överstyrelsen för yrkesutbildning.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande disponerades för verksamheten under

1944/45 medel från ovannämnda, å beredskapsstat I uppförda anslag. För

reglering av dessa utgifter anvisade 1945 års riksdag å tilläggsstat ett anslag

av 1 500 000 kronor. Genom beslut av Kungl. Maj:t har från och med

budgetåret 1944/45 i pågående beredskapskurser (sedermera yrkesutbildningskurser

för arbetslösa) även kunnat intagas flyktingar.

För budgetåret 1945/46 anvisades ett anslag av 3 750 000 kronor till

yrkesutbildning i beredskapskurser in. m., vilket fick disponeras förutom

till yrkesutbildning i dylika kurser till förberedande åtgärder för och igångsättning

vid behov av yrkesutbildningskurser för arbetslösa, yrkesutbildning

för f. d. fast anställt manskap vid försvaret samt yrkesutbildning för

långtidsinkallad beredskapspersonal.

Kursverksamheten togs från och med budgetåret 1945/46 i anspråk även

för omskolning av i militärtjänst skadade. Kostnaderna härför belasta ett

under fjärde huvudtiteln för ändamålet uppfört särskilt anslag.

Beredskapskurserna, som tillkommo under kriget och främst syftade till

att utbilda tempoarbetare och hjälparbetare för verkstadsindustrien samt

reservarbetskraft för denna, ansågos i denna sin egenskap kunna upphöra

med utgången av budgetåret 1945/46. Från och med budgetåret 1946/47

fick anslaget till den särskilda kursverksamheten sin nuvarande beteckning.

För sistnämnda budgetår anvisades 1 800 000 kronor, som fick disponeras

till anordnande i begränsad omfattning vid behov av yrkesutbildningskurser

för arbetslösa, yrkesutbildning för f. d. fast anställt manskap vid försvaret

samt yrkesutbildning för långtidsinkallad beredskapspersonal.

För budgetåret 1947/48 anvisades 1 175 000 kronor. Någon anslagspost

för yrkesutbildning för långtidsinkallad beredskapspersonal upptogs härvid

icke vidare. Däremot uppfördes en post till »andra särskilda utbildningskurser»,

vilken skall disponeras för kurser i sådana yrken inom överstyrelsens

för yrkesutbildning verksamhetsområde, där det med hänsyn till det

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

aktuella arbetsmarknadsläget eller eljest är av väsentlig betydelse att omedelbara

åtgärder vidtagas för att snabbt öka tillgången på yrkesutbildad

arbetskraft. Kurser av detta slag, som anordnats under senare år, hava

avsetts för utbildning av murarlärlingar, tvättpersonal och skeppskockar.

På grund av en framställning från kommittén för partiellt arbetsföra

uppdrog Kungl. Maj:t i februari 1947 åt statens arbetsmarknadskommission

att i samråd med nämnda kommitté och överstyrelsen för yrkesutbildning

framlägga närmare förslag till åtgärder för utnyttjande av partiellt

arbetsför arbetskraft. Förslag framlades i november samma år om igångsättandet

av en försöksverksamhet för beredande av yrkesutbildning, omskolning

och arbetsträning åt partiellt arbetsföra, varvid enligt förslaget

skulle utnyttjas vakanta elevplatser vid yrkesutbildningskurser för arbetslösa

samt genom överstyrelsens försorg i samråd med arbetsmarknadskommissionen

anordnas särskild kursverksamhet. Kostnaderna för ekonomiska

förmåner till kursdeltagarna, undantagandes den timpenning, som utbetalades

vid kursen, skulle bestridas från det under femte huvudtiteln uppförda

anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft och kostnaderna

för kursverksamheten från det under åttonde huvudtiteln anvisade anslaget

till yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. Denna kursverksamhet

påbörjades i november 1948.

Den 25 februari 1949 bemyndigade Kungl. Maj:t överstyrelsen för yrkesutbildning

att tills vidare, i mån av behov, i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

anordna särskilda kurser för omskolning av friställda byggnadsarbetare

samt annan friställd arbetskraft, som ansåges lämpad för

anställning inom verkstads- och därmed jämförlig industri. Genom Kungl.

Maj:ts beslut den 27 maj 1949 bestämdes att kostnaderna för timpenning

till kursdeltagarna samt övriga kurskostnader skulle bestridas från åttonde

huvudtitelns anslag till yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m.

Budgetåren 1948/49 och 1949/50 ha även med anlitande av medel, anvisade

för yrkesutbildningskurser för arbetslösa, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

anordnats särskilda kurser för vissa kvinnliga flyktingar.

Till alldeles övervägande del tillhörde deltagarna i de kurser, för vilka

kostnaderna budgetåret 1949/50 belastade den i åttonde huvudtitelns här

ifrågavarande anslag ingående anslagsposten till yrkesutbildningskurser för

arbetslösa, kategorierna friställd arbetskraft (395) och partiellt arbetsföra

(382). Endast en mindre del (109) voro hjälpsökande arbetslösa. I övrigt

utgjordes kursdeltagarna av flyktingar (50) samt f. d. fast anställt manskap

vid försvaret (2).

Kursdeltagarna anvisas av arbetsmarknadsstyrelsen och dess underlydande

organ, som även svara för beslut om och utbetalning av underhållsbidrag

till kursdeltagarna, undantagandes den timpenning, som vid kurserna

utbetalas till kursdeltagarna.

Kurserna anordnas, efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, genom

överstyrelsens för yrkesutbildning försorg. Överstyrelsen svarar för den organisatoriska

och pedagogiska övervakningen.

Utskottet får för sin del understryka önskvärdheten av att den av

departementschefen omförmälda översynen kommer till stånd. Utskottet

anser vidare lämpligt, att till ett kommande år redogörelse lämnas riksdagen

för den sammanlagda omfattningen av de på förevarande område

förekommande olika åtgärderna och de kostnader, som hänföra sig till

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

dessa, samt dessa kostnaders fördelning på anslag under olika huvudtitlar.

Det torde även kunna ifrågasättas om icke anslagsrubriken borde ändras

till bättre överensstämmelse med anslagets användning för, bland annat,

utgifter avseende omskolning av arbetskraft i samband med arbetsmarknadsreglerande

åtgärder.

För nästa budgetår torde anslaget enligt utskottets mening kunna begränsas

till 1 100 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Yrkesutbildning skurser jör arbetslösa m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000

kronor.

297:o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 428—430),

vilket innebär en anslagshöjning med 27 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

298:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 430), vilket innebär en

anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

299:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 313, s. 431), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kronor.

300:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 314, s. 431 och 432), vilket innebär en anslagshöjning

med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

301 ro) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 432), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

10 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 8.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

302:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 432), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cevientocli

betongteknik för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 13 700 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

303:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt

317, s. 433—436) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000 kronor, innebärande en ökning

med 420 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Ivar Persson

och Anderberg (I: 18) och den andra inom andra kammaren av herr Nilsson

i Kristinehamn och fröken Vinge (11:27), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att av de statsunderstöd, som enligt gällande bestämmelser

skola utgå till folkbibliotek samt biblioteksverksamhet i anslutning

till studiecirkelverksamhet, endast 98 procent skola utbetalas till sökanden,

medan återstoden skall disponeras för centrala åtgärder till främjande av

folkbiblioteksväsendet enligt de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t

må meddela.

Till stöd för yrkandet, vilket sammanfaller med av bibliotekssakkunniga

i deras betänkande (SOU 1949: 28) och av skolöverstyrelsen i dess anslagsäskanden

för nästa budgetår framlagt förslag, ha motionärerna anfört

huvudsakligen följande.

Som en av de mest angelägna åtgärderna för tämjande av folkbiblioteksväsendet

ha folkbi bliotekssakkunniga i sitt 1949 avgiva betänkande (SOU

1949: 28) betecknat upprättandet av ett centralt bibliografiskt organ, avsett

att betjäna i första hand landets folkbiblioteksväsen. Finansieringen

av det föreslagna organet skulle enligt de sakkunniga ske genom att 2 procent

av statsbidragen till folkbiblioteksväsendet innehölles och enligt särskilda

bestämmelser användes för bland annat detta ändamål. För att frågan

skulle kunna lösas utan dröjsmål, föreslogo de sakkunniga, att ett motsvarande

avdrag skulle göras redan å de nu utgående statsunderstöden till

folkbiblioteksväsendet. Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

147

budgetåret 1951/52 anslutit sig till detta förslag men förordat, att reduktionen

tills vidare endast skulle träffa understöden till folk- och studiecirkelbiblioteken.

Bland de ändamål, som skulle kunna tillgodoses genom

det föreslagna avdraget, har överstyrelsen vidare angivit anordnandet under

budgetåret 1951/52 av en nordisk fortbildningskurs för inom folkbiblioteksväsendet

anställd personal. En liknande kurs har tidigare anordnats

i Danmark genom Statens bibliotekstilsyn i Köpenhamn. Enligt planerna

för dessa fortbildningskurser skola de anordnas successivt av de olika nordiska

länderna. Även på denna punkt bygger överstyrelsen på ett förslag

från folkbibliotekssakkunniga.

Av årets statsverksproposition framgår, att Kungl. Maj:t icke ansett sig

böra förelägga riksdagen skolöverstyrelsens här angivna förslag, som ingår

i de förslag om ökat understöd åt folkbiblioteksväsendet, som överstyrelsen

framlagt i anslutning till ovannämnda sakkunnigbetänkande.

Enligt vår mening kan synnerligen starka skäl anföras för att en procentuell

andel av statsunderstöden användes till centrala åtgärder för underlättande

av folk- och skolbibliotekens arbete. Erfarenheterna från Danmark

där sedan 1937/38 en viss del (2^4 procent) av statsunderstöden på liknande

sätt innehållits, tala starkt i samma riktning. Med stöd av de innehållna

medlen har man där genomfört en rad betydelsefulla åtgärder av

bibliografisk och biblioteksteknisk art (samkataloger, boklistor, tryckta

katalogkort, vägledningar av olika slag etc.), bestritt kostnaderna för viss

kursverksamhet, lämnat bidrag till driften av olika kooperativa biblioteksföretag

o. s. v.

Vad särskilt angår behovet av ett centralt bibliografiskt organ, kunna vi

i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen starkt understryka detta.

Ett inrättande av ett sådant organ skulle på ett verksamt sätt avlyfta en

betydande arbetsbörda från de enskilda biblioteken. Sveriges allmänna biblioteksförening

fungerar för närvarande i begränsad utsträckning som bibliografisk

central. För att en sådan skall kunna erhålla erforderligt omfång

och tillräckligt kvalificerad ledning, krävas emellertid helt andra resurser

än dem föreningen förfogar över.

Det kan tilläggas, att man på bibliotekshåll givit sitt stöd åt det här

framlagda förslaget. Sveriges allmänna biblioteksförening har sålunda vid

upprepade tillfällen uttalat sig för att den föreslagna anordningen skulle

genomföras utan avvaktande av att folkbibliotekssakkunnigas förslag i övrigt

bleve realiserade.

Som framgår av det föregående medför förslaget icke några kostnader

för statsverket. Det synes böra genomföras med avseende på statsunderstöden

för kalenderåret 1951, vilka belasta förslagsanslaget till understöd åt

folkbiblioteksväsendet för budgetåret 1951/52. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser om dispositionen av

det belopp, som enligt förslaget skall komma att innehållas.

JJtskottct får med anledning av det i motionerna I: 18 och TT: 27 gjorda

yrkandet framhålla, att den i motionerna förebragta utredningen icke synes

utskottet tillräcklig för ett bedömande av det ifrågasatta centrala organets

uppgifter, personalbehov, lokala förläggning m. in. På grund härav är utskottet

icke berett att tillstyrka bifall till motionerna. Utskottet förutsätter

emellertid, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på förevarande

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr 8.

spörsmål och kommer att, därest Kungl. Maj:t finner sig böra intaga en

positiv ställning till detsamma, för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot anslagsberäkningen för

nästa budgetår, hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 3 900 000 kronor;

b) att motionerna I: 18 och TI: 27 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

304:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 436), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland sjömän för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 5 000 kronor.

305:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

319, s. 437—439), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 510 000

kronor.

306:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurserm.m. Kungl.

Maj:t har (punkt 320, s. 439 och 440) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 155 000 kronor, innebärande

oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Hallberg väckt motion (II: 28), vari hemställts,

att riksdagen måtte bevilja en höjning av bidraget för konsulentverksamhet

med 15 000 kronor, alternativt i enlighet med skolöverstyrelsens hemställan

med 10 000 kronor, och att den höjda anslagssumman måtte utgå

av för studiecirkelverksamheten beräknat anslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om en oförändrad medelsanvisning

av 155 000 kronor under detta anslag för nästa budgetår och

har sålunda icke funnit skäl biträda motionärens yrkande om höjning av

anslaget och en motsvarande minskning av anslaget till Understöd åt

studiecirkelverksamhet. Utskottet hemställer,

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

149

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 28, såvitt här är i fråga,

till Understöd för anordnande av folkbildningslcurser m.m.

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 155 000

kronor.

307:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 321, s. 440), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

150 000 kronor.

308:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 322, s. 440 och 441) — vilket innebär en anslagshöjning

med 500 000 kronor — och under hänvisning till vad utskottet

under punkten 306 :o) anfört rörande motionen II: 28 hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 28, såvitt här är i fråga,

till Understöd åt studiecirkelverksamhet för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor.

309:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 441), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

universitetscirklar för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

310:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 324, s. 441 och 442), vilket innebär

en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 61 500 kronor.

311:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 325, s. 442

—444), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-

och administrationskostnader för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 600 000 kronor.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr 8.

312:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten

vid studiehem. Kungl. Maj:t har (punkt 326, s. 444 och 445) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1951/52 till ettvart av dessa båda ändamål

anvisa ett anslag av 30 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Elmén m. jl. väckt motion (II: 249), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att öka anslaget till Bidrag till verksamheten

vid hemgårdar från 30 000 kronor till 60 000 kronor.

Utskottet. I anledning av motionen II: 249 får utskottet liksom i fjol

framhålla, att utskottet icke är berett att — innan ställning tagits till

det av 1947 års ungdoms vårdskommitté framlagda förslaget angående

statsbidrag till s.k. fritidsgårdar, innefattande bland annat även hemgårdar

—tillstyrka den av motionärerna begärda anslagshöjningen. Utskottet avstyrker

alltså bifall till motionen och ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 249,

a) till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 30 000 kronor;

b) till Bidrag till verksamheten vid studiehem för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

313:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 327, s. 445—448)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa

ett anslag av 489 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmhäck m. jl.

(I: 260) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson i Osby

m. fl. (II: 244), i vilka hemställts, att riksdagen ville, utöver vad Kungl.

Maj:t föreslagit, bevilja till Centralförbundet för nykterhetsundervisning

för främjande av dess verksamhet 6 000 kronor, till instruktörer för nykterhetsupplysning

20 000 kronor och till främjande av olika nykterhetsorganisationers

verksamhet 10 000 kronor och sålunda såsom bidrag till

undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande

anvisa tillhopa 525 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har — under framhållande av att från vederbörande

organisationer för nästa budgetår äskats statsbidrag till ett sammanlagt

belopp av 983 450 kronor — föreslagit höjning av anslaget med 331 000

kronor till 820 000 kronor. Anslagsäskandena framgå av följande sammanställning.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

151

1

Bidragets ändamål

Beviljat bidrag för

budgetåret

För budgetåret 1951/52

1939/40

kronor

1950/51

kronor

begärt

bidrag

kronor

av överstyrelsen

tillstyrkt bidrag

(ökning resp.

minskning)

kronor

1. Centralförbundet för nykterhetsundervis-

ning för främjande av förbundets verk-

50 000

85 000

98 000

92 000

1

, 2 Föreläsnings- och instruktionsverksamhet

( + 7 000)

, för nykterhetens främjande m. m.....

140 000

125 000

180 000

140 000

( + 15 000)

3. Anordnande av en allmän utbildnings-

kurs i alkoholfrågan...........

11000

11000

14 600

14 600

4. C. F. N. för anordnande av en fortbild-

; ningskurs i alkoholfrågan för lärare vid

8 000

8 000

8 000

5. C. F. N. för anskaffande av undervisnings-

filmer i alkoholfrågan...........

—

—

30 000

''

6 a. Utgivande av en handledning för lärare

1 vid nykterhetsunderviSningen......

5 000

(-5 000)

6 b. C. F. N. för utgivande av ny undervis-

ningsmateriel för nykterhetsundervis-

30 000

7 500

7 Främjande av De kristna samfundens

(+7 500)

) nykterhetsrörelses verksamhet......

5 000

20 000

35 000

25 000

( + 5 000)

8. Främjande av Svenska sällskapets för

nykterhet och folkuppfostran verksam-

3 425

2 000

_

—

(—2 000)

9. Främjande av Sveriges storloges av

I.O.G.T. upplysnings- och ungdomsverk-

33 000

35 000

206 000

60 000

10. Främjande av Sveriges godtemplares

( + 25 000)

ungdomsförbunds verksamhet......

2 000

3000

9 000

5 000

11 Främjande av Sveriges blåbandsförenings

upplysnings- och ungdomsverksamhet. .

10 000

11000

18 500

15 000

; 12. Främjande av Nationaltemplarordens

(t4 UUU)

upplysnings- och ungdomsverksamhet. .

11 500

11000

20 000

18 000

13. Främjande av nykterhetsorganisationen

Verdandis upplysnings- och ungdomsverk-

5 000

6 000

8 000

7 000

14. Främjande av Sveriges studerande ung-

(+1 000)

doms helnykterhetsförbunds verksamhet

8 000

11000

19 000

15 000

15. Främjande av nykterhetsföreningen Vita

Bandets upplysnings- och ungdomsverk-

6 000

6 000

7 500

7 500

16. Främjande av Sveriges lärares nykter-

( + 1 500)

8 500

10 000

14 000

11 000

( + 1000)

1 l)et för budgetåret 1850/51 beviljade bidraget avser eu instruktionskurs rörande lektionsverksamhet

i alkoholfrågan.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande nr 8.

f

Beviljat bidrag för

budgetåret

För budgetåret 1951/52

Bidragets ändamål

1939/40

kronor

1950/51

kronor

begärt

bidrag

kronor

''

av överstyrelsen

tillstyrkt bidrag

(ökning resp.

minskning)

kronor

17. Främjande av Svenska läkarnas nykter-

!

hetsförenings verksamhet.........

18. Främjande av Järnvägsmännens helnyk-

3 000

6 000

10 000

10 000 j

( + 4000) i

terhetsförbunds verksamhet........

19. Främjande av Motorförarnas helnykter-

5 000

6 000

9 500

8 000 t

( + 2 000) i

hetsförbunds verksamhet.........

20. Främjande av Sveriges polismäns helnyk-

19 000

23 000

39 000

SO 000 1

( + 7 000) j

terhetsförbunds verksamhet.......

21. Bidrag till uppehållande av Internatio- nella byråns i Lausanne för alkoholismens

bekämpande (Bureau internationale contre

1000

3 000

1000 |

( + 1000) |

1

1’alcoolisme) verksamhet.........

22. Instruktörer för nykterhetsupplys-

3 500

5 500

5 500

5 500 !

ning..........:..........

23. Främjande av Sveriges nykterhetssäll-

42 000

72 500

168 850

113 100

( + 40 600)

skaps representantförsamlings verksamhet

24. Främjande av Kommitténs för samarbete

mellan nykterhetsrörelsen och fackför-

18000

16 000 .

(+16 000) ;

eningsrörelsen verksamhet.........

25. Främjande av Kvinnoföreningarnas sam- arbetskommittés för nykterhetsfrågor

10 000

15 000

15 000

( + 5 000)

verksamhet................

26. Främjande av Svenska frisksportarför-

5 000

10 000

10 000

( + 5 000)

bundets verksamhet............

27. Bidrag till nykterhetsorganisationer för

organisations- och administrationskost-

7 000

3 000 !

( + 3 000)

nader................

28. Främjande av nykterhet på andra än

ovan anförda sätt och motarbetande av

170 000

(+170 000)

dryckenskapens följder..........

3 375

12 000

—

12 800

( + 800) 1

Summa kronor

489 000

983 450

820 000 1

( + 331000)

Besparing sutredning en har föreslagit, att anslaget för budgetåret 1951/52

uppföres med 400 000 kronor, innebärande en minskning i förhållande till

innevarande budgetår med 89 000 kronor. Även om den verksamhet, somj

understödes med medel ur förevarande anslag, vore betydelsefull ur social

synpunkt, ansåge utredningen, att den liksom åtskillig annan social och kulturell

verksamhet borde få vidkännas en av det statsfinansiella läget motiverad

begränsning.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Även om starka skäl anförts till stöd för en anslagshöjning, kan jag likväl

i nuvarande statsfinansiella läge icke tillstyrka en höjd medelsanvisning.

Jag vill erinra om att de förslag, som kunna förväntas från 1944 års nykterhetskommitté,

sannolikt torde komma att beröra även den med förevarande

anslag avsedda verksamheten. I avvaktan på resultatet av nämnda utredning

är jag icke heller beredd att förorda en sänkning av anslaget. Jag

förordar därför, att anslaget uppföres med oförändrat belopp. Det bör såsom

hittills få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om anslagets disposition.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 260 och II: 244 om höjning av förevarande

anslag har anförts bland annat följande.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN) är för sin verksamhet

nästan uteslutande beroende av statens ekonomiska bidrag. Förbundet

har sin personal lönegradsplacerad enligt statens lönesystem. Det rörliga

tilläggets höjning till 20 procent medför ökade lönekostnader med ett avrundat

belopp av 6 000 kronor. Då förbundet icke kan tänkas få ökade bidrag

från annat håll, synes oss anslagsposten »Centralförbundet för nykterhetsundervisning

för främjande av förbundets verksamhet» böra ökas med

6 000 kronor.

För närvarande utgår anslag till instruktörer för nykterhetsupplysning

med sammanlagt 72 500 kronor. Till tio heltidstjänstgörande instruktörer

lämnas bidrag med 6 000 kronor till varje. Därjämte utgå bidrag med 7 000

kronor till Sveriges lärares nykterhetsförbund för en instruktör och 5 500

kronor till SSUH likaledes för en instruktör. De båda sistnämnda äro deltidstjänster.

De olika organisationerna ha anhållit, att bidraget till heltidsanställd instruktör

för budgetåret 1951/52 måtte höjas med 2 000 kronor till 8 000

kronor. Sveriges lärares nykterhetsförbund har hemställt om 8 500 kronor

och SSUH om 8 100 kronor för sina deltidsanställda instruktörer.

Ytterligare förtjänar följande framhållas i fråga om denna punkt. När

statsmakterna första gången beviljade bidrag till instruktörer hos nykterhetsorganisationema,

tänkte man sig, att statsbidraget skulle täcka ungefär

halva kostnaden för varje instruktörs verksamhet (lön, resor, traktamenten

m. m.). I fråga om instruktörerna hos Sveriges lärares nykterhetsförbund

och SSUH utgick man ifrån att kostnaderna väsentligen skulle täckas av

statsbidraget, då verksamheten huvudsakligen avser skolor och ifrågavarande

organisationer icke ha möjlighet att själva tillskjuta några större belopp.

Med hänsyn till de redan tidigare undan för undan inträdda stegringarna

särskilt i fråga om löner, resor och traktamentskostnader torde statsbidraget

under senare tid icke ha svarat mot förutnämnda grunder för bidragen.

Därtill komma de senast inträffade ökningarna av löner och priser,

som medföra väsentligt stegrade kostnader. Godtemplarorden räknar med

att de genomsnittliga kostnaderna för varje instruktörs verksamhet, inberäknat

resor, traktamentskostnader in. m., i fortsättningen komma att uppgå

till omkring 15 500 kronor per år.

Vi vilja därför föreslå, att anslagen till redan inrättade instruktörsbefattningar

med heltid höjas med 1 750 kronor för varje samt att bidragen till

instruktörerna hos Sveriges lärares nykterhetsförbund och SSUH höjas med

1 500 kronor. Dessa höjningar av bidragen skulle medföra en kostnadsökning

av 20 500 kronor.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Ett flertal av nykterhetsorganisationerna ha fasta expeditioner med anställda

funktionärer. Även i fråga om dessa äro i nuvarande läge löneförhöjningar

aktuella. Av detta skäl synes det oss påkallat, att de anslag, som

utgå till de olika nykterhetsorganisationerna (posterna 7—20 och 24—25 i

sammanställningen i statsverkspropositionen), höjas något. Vi föreslå härtill

10 000 kronor, vilket belopp utgör 6 procent av de nämnda anslagsposternas

summa. Det bör framhållas, att förändringarna i penningvärdet

återverka icke endast på lönerna utan även på övriga kostnader för verksamheten.

I vårt nyssnämnda förslag har emellertid icke inräknats någon

kompensation för sådana övriga kostnader.

Utskottet, som icke ansett sig böra i rådande statsfinansiella läge tillstyrka

bifall till det i motionerna I: 260 och II: 244 framställda yrkandet,

ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:260 och II: 244, till

Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1951/52

anvisa ett anslag av 489 000 kronor.

314:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Kungl. Maj:t

har (punkt 328, s. 448—451) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 25 000 kronor, innebärande oförändrad

medelsanvisning.

Skolans styrelse har i skrivelse till skolöverstyrelsen den 31 mars 1950

hemställt om bidrag för budgetåret 1951/52 med 60 000 kronor till skolans

verksamhet och 300 kronor till dess bibliotek. Vidare har styrelsen i skrivelse

till överstyrelsen den 10 augusti 1950 som ett primärt önskemål framhållit,

att frågan om skolans framtida ställning nu utan dröjsmål upptoges

till slutligt avgörande. Styrelsen har därvid även som ett alternativ till sina

i förstnämnda skrivelse framförda anslagsäskanden hemställt, att statsbidrag

till lärarlöner vid skolan måtte — i anslutning till det system, som av

1941 års lärarlönesakkunniga föreslagits för folkhögskolornas vidkommande

— utgå med 90 procent av de lönebelopp skolöverstyrelsen fastställde. Det

statsbidrag, som vid bifall härtill komme att erfordras, har beräknats till

omkring 53 600 kronor.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Det torde icke råda något tvivel om att musikskolan i Arvika har en

viktig uppgift att fylla i det folkliga bildningsarbetet i vårt land. Verksamheten

vid skolan har också i skilda sammanhang fått vackra vitsord och

redan det ekonomiska stöd, som givits av såväl staten som lokala myn
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Statsutskottets utlåtande nr 8.

digheter, är givetvis att fatta som uttryck för uppskattning av skolans

arbete. Jag har också själv tidigare, då jag haft att anmäla frågan om

bidrag till skolan, betonat, att jag funnit en ökning av statsbidraget vara

i och för sig önskvärd. Från skolans sida har nu framhållits, att skolan

snart nog kunde väntas komma i en situation då, en fastare ekonomisk

grund för dess verksamhet bleve absolut nödvändig. Därjämte har uttalats

önskemål om en reglering av skolans ställning överhuvudtaget. Ehuru

jag är medveten om att det även ur statens synpunkt är ett bestämt intresse

att skolan, av vars elever enligt uppgift för närvarande 85 procent

äro från andra delar av riket än Värmlands län, för sin verksamhet, erhåller

tryggare och bättre villkor, anser jag mig.emellertid.av .ekonomiska

skäl även i år böra förorda, att statens bidrag bibehalles vid sin nuvarande

storlek och att något beslut icke i detta sammanhang fattas om en reglering

av skolans ställning. Då jag intager denna ståndpunkt, vill jag emellertid

samtidigt framhålla, att ett ytterligare uppskov utöver nu förordade

med avgörandet av nu berörda frågor om ett utvidgat statligt stöd till

skolan och en reglering av dess ställning helst icke bör ske, bland annat

med hänsyn till att staten medverkat till åtgärder, som för skolan medför

ökade utgifter i form av räntor och pensionsavgifter. För närmast kommande

budgetår räknar jag emellertid med att det även med oförändrat

statsbidrag skall finnas möjligheter till fortsatt verksamhet vid skolan i en

omfattning och med en organisation, som ungefär motsvarar nuvarande

förhållanden.

Utskottet får erinra därom, att utskottet i sitt utlåtande nr 8 vid 1950

års riksdag framhöll, att musiklivet inom vårt skolväsen och jämväl inom

det folkliga bildningsväsendet under senare år fått ett markerat uppsving

samt att musikskolan i Arvika syntes utskottet representera ett kulturellt

värde, som givetvis vore förtjänt av tillräckligt ekonomiskt stöd från det

allmännas sida. Utskottet erinrade vidare om att ställning för det dåvarande

icke tagits till folkbildningsutredningens förslag rörande musikskolan,

varjämte utskottet uttalade önskvärdheten av att denna fråga snarast möjligt

toges under omprövning. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär

för nästa budgetår oförändrad medelstilldelning till musikskolan. Departementschefen

har emellertid framhållit att ett ytterligare uppskov utöver

vad nu förordats med avgörandet av frågorna om utvidgat statligt stöd till

skolan och en reglering av dess ställning helst icke borde ske med hänsyn

bland annat till att staten medverkat till åtgärder, som för skolan medförde

ökade utgifter i form av räntor och pensionsavgifter. Utskottet anser sig

böra understryka detta departementschefens uttalande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att förevarande

anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 25 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika:

Understöd för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

25 000 kronor.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande nr 8.

315:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 451), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 12 000 kronor.

316:o) Statens studielån: Studielånenämnden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 330, s. 451 och 452), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Studielånenämnden

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kronor.

317:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr

med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331,

s. 452), vilket innebär en anslagshöjning med 9 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till

postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 32 000 kronor.

318:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 332, s. 452 och 453), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 86 800

kronor.

319:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 333, s. 453), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

320:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 334, s. 453), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Samfundet för hembygdsvård

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

25 000 kronor.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

157

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

321 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 335, s. 454 och 455) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52, dels ock

till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1951/52 anvisa

ett förslagsanslag av 260 000 kronor, innebärande en ökning med

1 800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Nihlfors väckt motion (II: 330), vari hemställts, att

riksdagen måtte höja den i avlöningsstaten för gymnastiska centralinstitutet

uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

med, utöver av departementschefen föreslaget belopp, ytterligare

4 752 kronor för att bereda fyra lärare i gymnastik samt lek och idrott

anställning som extra tjänstemän i lönegrad Cg 27.

Direktionen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår icke ifrågasatt

någon höjning av anslaget. Direktionen har framhållit, att den alltjämt

vidhölle sina i anslagsäskandena för innevarande budgetår framförda förslag

— bland annat om inrättande i stället för fyra med arvode å 11 760

kronor förenade lärarbefattningar i gymnastik samt i lek och idrott av

motsvarande antal tjänster i Cg 27 — vilka icke vunnit statsmakternas

bifall, men att direktionen med hänsyn till kravet på återhållsamhet ansett

sig icke böra nu förnya dessa yrkanden.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

I anledning av en av direktionen i skrivelse den 8 december 1949 gjord

framställning i fråga om rätten till sjukvård och begravningshjälp för förutnämnda

lärare i gymnastik samt i lek och idrott har statens lönenämnd

erinrat om att enligt de av statsmakterna godkända grunderna för 1947 års

lönereglering arvodesanställning i möjligaste mån borde undvikas och avvecklas

för heltidsanställd personal, varför nämnden ansåge att ifrågavarande

arvodesbefattningar borde omändras till löneplansreglerade tjänster.

Med hänsyn härtill anser jag mig böra förorda, att nämnda fyra lärare

i gymnastik samt i lek och idrott erhålla anställning som extra tjänstemän

i Cg 25. Till följd härav bör arvodesposten minskas med 47 040 kronor till

46 910 kronor samt icke-ordinarieposten uppräknas med 43 200 kronor.

I motionen II: 380 har anförts följande.

I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt 335, angående

Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar har departementschefen förordat

att fyra med arvode å 11 760 kronor förenade lärarbefattningar i gymnastik

samt lek och idrott omändras till motsvarande antal tjänster i

Cg 25.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Direktionen över institutet framförde i sina anslagsäskanden för innevarande

budgetår förslag om dessa tjänsters placering i Cg 27. I sina äskanden

för nästa budgetår framhåller direktionen, att den alltjämt vidhåller

detta förslag.

Dessa fyra befattningar inrättades i samband med institutets omorganisation

1934. I riksdagens skrivelse 1934: 269 (s. 10) anfördes rörande dessa

befattningshavares arvoden följande.

Direktionen har, med utgående från att jämväl de ordinarie lärarna i

gymnastik samt i lek och idrott skulle placeras i lönegraden B 26, för här

ifrågavarande lärare föreslagit ett årligt arvode av 8 500 kronor. En ledamot

av direktionen har, med utgångspunkt från att de ordinarie lärarna

komme att placeras i lönegraden B 24, föreslagit ett arvode av 7 500 kronor.

Mot detta belopp, som något understiger begynnelselönen i lönegraden

B 24 (7 668 kronor) har riksdagen icke funnit något att erinra, för så

vitt angår de manliga lärarna. För de ordinarie kvinnliga lärarna har riksdagen

tidigare, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, godtagit lönegraden

B 21. Med hänsyn till att begynnelseavlöningen i denna lönegrad uppgår

till 6 420 kronor, finner riksdagen sig böra för nu ifrågavarande kvinnliga

lärare avse ett årligt arvode av 6 300 kronor.

Sedermera ha de kvinnliga lärarna erhållit samma löneställning som de

manliga.

1934 års riksdag ansåg sålunda, att arvodet till dessa icke-ordinarie

lärare i huvudsak borde motsvara begynnelselönen för de ordinarie lärarna

i gymnastik samt lek och idrott. Sistnämnda lärarbefattningar äro nu placerade

i lönegrad Ca 27.

Såsom motiv för höjd löneställning för dessa lärare har direktionen anfört

följande.

Såsom direktionen uttalade 1933 är det nödvändigt, att ersättningen

till dessa icke-ordinarie lärare tillmätes så, att platserna bliva verkligt lockande

för framstående och dugande krafter. För närvarande är förhållandet

det, att dessa lärare i regel få väsentlig löneminskning vid gymnastiska

centralinstitutet jämfört med full tjänst vid läroverk eller seminarier. Ur

ekonomisk synpunkt ha dessa befattningar därför blivit allt annat än lockande,

och det har visat sig mycket svårt att tillsätta dessa ur utbildningssynpunkt

mycket viktiga befattningar med fullt kvalificerade befattningshavare.

I utlåtande över direktionens framställning 1948 om förhöjt arvode för

ifrågavarande lärare syntes en placering av dessa lärare i lönegraden Cg 27

statskontoret motiverad med hänsyn till tjänsternas speciella karaktär.

Utskottet. Med hänsyn till vad i frågan tidigare förekommit har utskottet

funnit vissa skäl tala för det i motionen framförda yrkandet om ifrågavarande

lärartjänsters inplacering i Cg 27, vilket även överensstämmer

med av statskontoret i ärendet intagen ståndpunkt. Utskottet har emellertid

— med beaktande bland annat av att även departementschefens förslag

om tjänsternas placering i Cg 25 innebär eu viss förbättring av dessa

befattningshavares anställningsförhållanden — icke ansett sig i nuvarande

läge böra biträda motionärens förslag. Utskottet förutsätter emellertid att,

därest erfarenheten skulle visa att löneplaceringen i Cg 25 icke befinnes

lämpligt avvägd, Kungl. Maj:t upptager förevarande fråga till förnyat

bedömande.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

159

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 330,

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 104 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 46 910

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 86 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 22 490

Summa kronor 260 000

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1951 /52 anvisa ett förslagsanslag av 260 000 kronor.

322:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336, s. 455), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Omkostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 85 200 kronor.

323:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 455 och 456), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett

reservationsanslag av 12 000 kronor.

324:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 456), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 3 000

kronor.

325:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott

och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339,

s. 456), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 7 500 kronor.

326:o) Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag för vissa

ändamål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 456), vilket

innebär en anslagsminskning med 9 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag

för vissa ändamål för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 11 000 kronor.

327:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 457), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters

idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 5 500 kronor.

328:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och

Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 457), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter

i Stockholm och Göteborg för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 21 400 kronor.

329:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 343, s. 457 och 458), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

330:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 344, s. 459 och 460),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 285 000 kronor.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

161

331 :o) Vetenskapliga bibliotekens chefsråd. I två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herrar Ohlon och Andrén

(1:42) och den andra inom andra kammaren av fröken Vinge (II: 57), har

hemställts, att riksdagen ville besluta dels hemställa hos Kungl. Maj:t, att

ett de vetenskapliga bibliotekens chefsråd inrättas från den 1 juli 1951 i

huvudsaklig överensstämmelse med 1945 års universitetsberednings förslag,

och dels anvisa erforderliga medel för sekreterararvode och reseersättningar.

Till stöd för nämnda yrkanden har anförts i huvudsak följande.

De vetenskapliga biblioteken äro ett mycket viktigt led i den vetenskapliga

forskningen. I 1947 års löneutredning avseende vissa biblioteksbiträden

framhålles att de vetenskapliga specialbiblioteken inom de naturvetenskapliga,

tekniska och medicinska områdena äro lika viktiga som laboratorierna

och att mycket primärarbete i laboratorierna kan bli överflödigt genom välförsedda

och effektiva bibliotek.

Forskarna i de vetenskapliga biblioteken utgöras ingalunda enbart av

vetenskapsmän och studerande. Som exempel kan nämnas, att en undersökning

vid tekniska högskolans bibliotek visat, att mer än två tredjedelar

av dess lån förmedlades till personer utom högskolan. Vid karolinska institutets

bibliotek är utlåningen till läkare över hela landet mycket omfattande.

Vid åtskilliga andra vetenskapliga specialbibliotek sträcker sig verksamheten

långt utanför vetenskapsmännens krets.

Givetvis är det önskvärt att biblioteken samarbeta, så att samma bokverk

endast i undantagsfall genomgås för specialkatalogisering i mer än ett

bibliotek. Ett sådant samarbete har redan nu etablerats såväl bland folkbiblioteken

som mellan vissa grupper av specialbibliotek (till exempel

de tekniska biblioteken och industribiblioteken), men önskvärt är att liknande

samarbete kommer till stånd mellan andra grupper av bibliotek eller

andra institutioner, som ofta anlita likartad litteratur. Ett sådant utvidgat

samarbete skulle kunna spara dyrbar tid för den forskande allmänheten

och delvis också för biblioteken. Om arbetsbördan inom biblioteken skall

hållas inom rimliga gränser, måste alla möjligheter till rationalisering tillvaratagas.

Tiden synes nu vara inne att förverkliga ett förslag av 1945 års universitetsberedning,

vilket för en obetydlig kostnad skulle öppna möjligheter för

ett vidgat samarbete mellan biblioteken, något som med all sannolikhet

skulle kunna leda både till en önskvärd rationalisering och till bättre kundtjänst.

Detta förslag, som återgives i SOU 1947: 75, innebär att ett samarbetsorgan

skulle bildas, som förslagsvis skulle benämnas de vetenskapliga

bibliotekens chefsråd. Rådet skulle åtminstone till en början endast bestå

av dels cheferna för landets fyra stora vetenskapliga bibliotek: kungliga

biblioteket, de båda universitetsbiblioteken och Göteborgs stadsbibliotek,

dels en femte medlem, lämpligen utsedd av Kungl. Maj: t och representerande

något av de stora specialbiblioteken i riket. Kungl. Maj:t skulle äga

att bland ledamöterna utse ordförande. Utom sig skulle rådet utse en sekreterare

med fast arvode. Till chefsrådets förfogande skulle ställas ett belopp

på 2 500 kronor för sekreterararvode och reseersättningar.

Detta chefsråd skulle verka för ökat samarbete mellan de vetenskapliga

biblioteken, syftande till en smidig rationalisering av arbetsformerna, utan

att därför de enskilda institutionernas verksamhet behövde förlora sin in
11

— Bihang till riksdagens protokoll 1951. G samt. Nr 8.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dividuella prägel genom en långt driven centralisering. Bland viktiga uppgifter

för rådet nämner universitetsberedningen vidare, att det borde verka

för att vissa samkataloger upprättas, i första hand över de svenska bibliotekens

bestånd av utländska tidskrifter och andra periodiska publikationer.

Själva katalogiseringsarbetet skulle icke ombesörjas av rådet utan ske i

samarbete mellan de olika biblioteken. Sådana samkataloger äro av utomordentlig

betydelse inte bara för forskarna; de äro också en viktig förutsättning

för en målmedveten och rationell bokanskaffningspolitik. Universitetsberedningen

framhåller även, att om våra vetenskapliga bibliotek kunde

samordna sina katalogiseringsprinciper, skulle man kanske i framtiden

kunna trycka eller på annat sätt mångfaldiga katalogkort, som vore brukbara

för de olika bibliotekens kataloger, något som givetvis skulle medföra

besparing av arbetskraft. Så sker ju redan i stor utsträckning inom folkbiblioteken,

där emellertid förhållandena i detta hänseende ligga enklare

till. Framför allt skulle emellertid rådet utgöra en för de olika vetenskapliga

biblioteken gemensam remissinstans. Tillvaron av en sådan gemensam

remissinstans skulle, säger beredningen, i och för sig bidraga till samarbetets

intensifiering.

Tanken på ett sådant chefsråd är inte ny. Liknande förslag ha tidigare

framförts bland annat i 1923 års betänkande angående läroverks- och landsbibliotek

(SOU 1923: 7) och i 1944 års betänkande angående litteraturtjänsten

inom de tekniska fackområdena (SOU 1944: 17) samt i skrifter av

kungl. vetenskapsakademiens bibliotekarie, fil. dr Arne Holmberg, och bibliotekarien

vid Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, fil. lic. Älvar Silow.

Sedermera ha folkbibliotekssakkunniga i sitt betänkande (SOU 1949:28)

framlagt förslag om ett kontaktorgan mellan folkbiblioteken och övriga

bibliotek.

o Samtidigt med att diskussionerna om dessa betänkanden och förslag pågått,

har ett betydelsefullt steg tagits till ökat samarbete mellan vissa av

de vetenskapliga biblioteken i och med bildandet av stockholmsbibliotekens

samarbetsnämnd, som har till ändamål att utvidga och i fastare former

organisera samarbetet mellan de offentliga biblioteken i Stockholm. Nämnden

har genom sina medlemmar anknytning till alla mera betydande statliga

bibliotek i Stockholm med kungl. biblioteket i spetsen, till det kommunala

Stockholms stadsbibliotek och till privata institutioner som Svenska

akademiens Nobelbibliotek och Arbetarrörelsens arkiv.

Om man endast ser till antalet vetenskapliga bibliotek, äro de flesta representerade

i stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd. Emellertid stå

några av de största och mest betydelsefulla biblioteken på grund av sin

geografiska belägenhet utanför, bland annat de båda universitetsbiblioteken

samt Göteborgs stadsbibliotek och Chalmers tekniska högskolas bibliotek.

I en officiell samarbetsorganisation mellan de vetenskapliga biblioteken

måste dessa bibliotek ovillkorligen vara med.

Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd blir ingalunda överflödig, om

chefsrådet bildas. Mångfalden och den heterogena karaktären hos de till

nämnden anslutna biblioteken ställa stora krav på samarbetsnämndens

initiativkraft. I synnerhet för de mindre specialbiblioteken torde en rådgivande

verksamhet från nämndens sida kunna medverka till rationalisering

och ökad effektivitet. Man kan icke räkna med att chefsrådet får tid att i

tillräcklig utsträckning syssla med alla de problem, som gälla de olika specialbiblioteken.

Det förefaller lämpligast att den ledamot av chefsrådet,

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

163

som enligt universitetsberedningens förslag skulle representera de vetenskapliga

specialbiblioteken, utses efter förslag från samarbetsnämnden. Han

kan då även tjäna som förbindelseman mellan rådet och nämnden.

Det behöver måhända understrykas, att tidpunkten för rådets inrättande

icke synes behöva uppskjutas på grund av olika pågående eller avslutade

utredningar om bibliotekspersonalens anställnings- och avlöningsförhållanden.

De nuvarande svårigheterna i fråga om personalrekryteringen lättas

visserligen icke genom tillskapandet av det föreslagna chefsrådet, men rådet

skulle i så många andra avseenden kunna främja den svenska forskningen

och över huvud taget det svenska samhället, att dess inrättande

icke längre bör uppskjutas.

Som ovan nämnts beräknade universitetsberedningen, att rådet icke

skulle draga andra kostnader än ett sekreterararvode jämte resekostnader

för sekreteraren och rådets ledamöter. Det av beredningen föreslagna beloppet

på 2 500 kronor torde dock nu behöva uppräknas något med hänsyn

till penningvärdets fall och de väntade taxehöjningarna vid järnvägarna.

Utskottet. Det i förevarande motioner I: 42 och II: 57 gjorda yrkandet

om inrättandet av ett de vetenskapliga bibliotekens chefsråd bygger på ett

av universitetsberedningen framställt förslag i ämnet. Utskottet får framhålla,

att såvitt utskottet kan bedöma ett realiserande av ifrågavarande

förslag skulle vara ägnat att medverka till en ändamålsenlig samordning

och rationalisering av de vetenskapliga bibliotekens verksamhet. Da universitetsberedningens

betänkande i nu berörda avseende alltjämt är av

Kungl. Maj:ts prövning beroende och då osäkerhet för närvarande råder

rörande de kostnader, som kunna vara förbundna med chefsrådets inrättande,

har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka bifall till motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 42 och II: 57 icke må av riksdagen bifallas.

332:o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 460), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk

forskning för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 600 000 kronor.

333:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 460), vilket innebiir anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 93 000 kronor.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande nr 8.

334:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 461), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Främjande av medicinsk forskning för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor.

335:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 348, s. 461), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1951/52

anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

336:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av

naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 349, s. 461 och 462), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av naturvetenskaplig forskning för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor.

337:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

350, s. 462), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

250 000 kronor.

338:o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens

resultat. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 351, s. 462—464)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska

djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1951/52

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

339:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 464),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

340:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande av

samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 353, s. 464), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga

forskningsråd: Främjande av samhällsvetenskaplig forskning

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

341 :o) Flyg- och navalmedicinsk forskning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 354, s. 465—467) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinsk forskning

för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av

295 000 kronor.

342:o) Utrustning för centrifuganläggning vid karolinska medikokirurgiska

institutets fysiologiska institution. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 355, s. 467), vilket innebär en anslagsminskning med

42 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrustning för centrifuganläggning

vid karolinska mediko-kirurgiska institutets fysiologiska

institution för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 157 500 kronor.

343:o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 356, s. 467 och 468), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 1 900 000 kronor.

344:o) Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357, s. 468 och 469), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 45 000 kronor.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

345:o) Matematikmaskinnämnden: Anskaffning av matematikmaskinutrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 469

—471), vilket innebär en anslagsminskning med 110 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden: Anskaffning

av matematikmaskinutrustning för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 572 000 kronor.

346 :o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 359, s. 472), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf F.s

forskningsinstitut för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 115 000 kronor.

347:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s. 472), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets

avdelning för biokemi för budgetåret 1951/52 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

348:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 361, s. 472 och 473), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 64 700

kronor.

349:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 362, s. 473 och

474), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.

350:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 363, s. 474), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

4 000 kronor.

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Statsutskottets utlåtande nr 8.

351 :o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

364, s. 474), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

352:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 474), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

353:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 366, s. 474), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

354:o) Bidrag till vetenskaplig expedition till Antarktis. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 367, s. 475), vilket innebär en anslagsminskning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vetenskaplig expedition

till Antarktis för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 98 000 kronor.

355 :o) Kostnader för inlösen av vissa ofrankerade postförsändelser

till Göteborgs stadsbibliotek. I två likalydande motioner, väckta den

ena inom första kammaren av herr Ohlon m. fl. (I: 78) och den andra inom

andra kammaren av herr Schmidt m. fl. (II: 99) har hemställts, att riksdagen

ville besluta, att Göteborgs stadsbibliotek beviljas ett anslag å 9 000

kronor, avsett att täcka dess kostnader för inlösen av ofrankerade postförsändelser

innehållande tryckalster, som tillkommit under tiden 1 januari

1950—30 juni 1951 och som boktryckare enligt gällande lag äro skyldiga

att kostnadsfritt tillställa biblioteket.

Till stöd för yrkandet har anförts i huvudsak följande.

Göteborgs stadsbibliotek intar en särställning bland stadsbiblioteken i

landet. Det är icke, såsom mängden av övriga stadsbibliotek, ett folkbibliotek.

Dess uppgift är att främja och tjäna icke folkbildningen utan forskningen

och de högre studierna. Det är ett vetenskapligt bibliotek med en

karaktär, som nära överensstämmer med kungl. bibliotekets och universitetsbibliotekens

i Uppsala och Lund.

Pariteten med de tre stora statsbiblioteken har utsträckts till att omfatta

även rätten till friexemplar. I »Lag angående skyldighet att avlämna för

bibliotek avsedda exemplar av tryckt skrift» (SFS 1949: 166), vilken lag

trädde i kraft den 1 januari 1950, stadgas nämligen bland annat, att »av

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande nr 8.

varje tryckt skrift, som framställts här i riket och här utgivits, skall boktryckaren

från upplagan avtaga och utan betalning till ettvart av kungl

biblioteket, universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund samt stadsbiblioteket

i Göteborg avlämna ett exemplar».

I fråga om mottagandet av friexemplar har Göteborgs stadsbibliotek

däremot placerats i särklass. Visserligen har Kungl. Maj: t, på därom av

cheferna för de fyra biblioteken gjord framställning, i brev till generalpoststyrelsen

av den 21 december 1949 förklarat, att boktryckare må utan frankenngssky

1 d i gliet till postbefordran avlämna friexemplaren. Men samtidigt

har Kungl. Maj:t bestämt, att postavgifterna skola vad angår kungl. bibliotek.

och universitetsbiblioteken gäldas av allmänna medel på sätt som

föreskrivits i förordningen den 8 juni 1945 (SFS 1945: 329) angående utgörandet

av postavgifter för tjänsteförsändelser m. in., under det att Göteborgs

stadsbibliotek skall mot enkelt porto lösa sina friexemplar. Styrelsen

för sistnämnda bibliotek hemställde den 3 februari 1950, att Kungl.'' Maj:t

matte taga detta ärende under förnyad omprövning samt föreskriva, att

Göteborgs stadsbibliotek även i fråga om mottagandet av friexemplaren

likställes med de tre övriga biblioteken.

Såsom stöd för nämnda hemställan anförde styrelsen bland annat, att

biblioteket i avsevärd omfattning fyller ett statligt organs uppgifter i vetenskapens

och bildningsarbetets tjänst. Dess utlåning till de tre stora vetenskapliga

statsbibhoteken i Stockholm, Uppsala och Lund är högst betydande.

Göteborgs stadsbibliotek fungerar vidare såsom vetenskapligt

centralbibhotek för västra Sverige. År 1935 fastställde cheferna för de vetenskapliga

biblioteken gemensamma bestämmelser i fråga om utlåningen

tdl andra orter, innebärande en indelning av landet i fyra utlåningsdistrikt

med bestämda gränser. Göteborgs stadsbibliotek är central för ett av dessa

distrikt. Utlåningen har på senare tiden tagit en allt större omfattning

Under decenniet 1939—1948 utlånades till andra svenska bibliotek icke

mindre än 22 317 volymer, varav 6 565 volymer till kungl. biblioteket och

universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund. År 1949 utlånades 3 048 volymer

till andra bibliotek, medan endast 1 746 inlånades.

Utlåningen de svenska biblioteken emellan sker utan kostnad för låntagaren.

Av lätt insedda skäl har Göteborgs stadsbibliotek härvidlag varken

kunnat eller velat intaga särställning. Detta innebär, att Göteborgs stad får

svara för samtliga post- och fraktkostnader icke blott för inlån utan också

för utlån, eftersom biblioteket trots upprepade framställningar icke tillerkänts

fribrevsriitt. Det är icke några obetydliga summor, som staden Göteborg

pa detta sätt under arens lopp fatt släppa till för hela landets vetenskap

och kulturliv. Härtill komma indirekta utgifter, förorsakade av böckernas

förslitning och den ökade påfrestning på personalen, som den interurbana

utlåningen medför. Den medför också olägenheter för de i Göteborg

bosatta låntagarna.

Över biblioteksstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av statskontoret,

generalpoststyrelsen och riksbibliotekarien.

Statskontoret och generalpoststyrelsen ha avstyrkt framställningen, medan

riksbibliotekarien livligt tillstyrkt densamma. Under hänvisning till

| 6 av tjänstebrevsförordningen framhöll generalpoststyrelsen, att ett bifall

skulle innebära, att »tjänstebrevsanslaget komme att tagas i anspråk

for bestridande av portokostnader för frankeringsfria försändelser till icke

tjänstebrevsberättigad», och något sådant borde icke ifrågakomma. »Därest

Kungl. Maj:t», yttrade generalpoststyrelsen vidare, »skulle anse det

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

169

skäligt, att portokostnaderna för nu nämnda försändelser bestridas av allmänna

medel, synes stadsbiblioteket i Göteborg kunna tillerkännas särskilt

statsbidrag till ett belopp, som kan beräknas motsvara ifrågavarande kostnader».

Biblioteksstyrelsens framställning har ännu icke behandlats av Kungl.

Maj:t. Men det kan förmodas, att Kungl. Maj:t icke är benägen att bifalla

densamma mot generalpoststyrelsens avstyrkande.

I likhet med biblioteksstyrelsen och riksbibliotekarien finna vi emellertid,

att biblioteket icke rimligen bör belastas med ifrågavarande kostnader.

Under sådana förhållanden synes oss den utväg böra tillgripas, som generalpoststyrelsen

pekat på i sitt remissvar, nämligen att biblioteket erhåller

statsbidrag till ett belopp, som kan beräknas motsvara kostnaderna.

Portokostnaderna för 1950 års tryck kunna ännu icke exakt uppgivas,

eftersom leveranserna ännu icke fullgjorts. Enligt vad biblioteksledningen

uppgivit, komma de icke att understiga 6 000 kronor. Det belopp, som upptages

i staten för nästkommande budgetår, bör avse kostnaderna för de

skrifter, som tryckts under tiden 1 januari 1950 till 30 juni 1951.

Utskottet. Såsom i motionerna I: 78 och II: 99 erinrats har styrelsen för

Göteborgs stadsbibliotek i skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 februari 1950

gjort framställning om att portoavgifter för sändningar av friexemplar av

det svenska trycket till Göteborgs stadsbibliotek skola gäldas av allmänna

medel på samma sätt som bestämts i fråga om kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken.

Ärendet, som varit föremål för vederbörlig remissbehandling,

är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Göteborgs

stadsbibliotek fyller i avsevärd omfattning ett statligt organs uppgifter

i vetenskapens och bildningsarbetets tjänst och fungerar som vetenskapligt

centralbibliotek för västra Sverige. Utan att vilja föregripa Kungl.

Maj:ts avgörande av ovannämnda fråga vill utskottet därför framhålla,

att vissa skäl synas tala för ett tillmötesgående av biblioteksstyrelsens

framställning i så måtto, att fribrevsrätt medgives beträffande omförmälda

försändelser. På grund av det läge, vari förevarande ärende för närvarande

befinner sig, är emellertid utskottet icke berett att tillstyrka bifall

till motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 78 och II: 99 icke må av riksdagen

bifallas.

Diverse.

356:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 476), vilket beträffande det först
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nämnda anslaget innebär oförändrad medelsanvisning, beträffande det

andra anslaget en anslagshöjning med 370 000 kronor, beträffande det

tredje anslaget en höjning med 43 000 kronor och beträffande det sista anslaget

en höjning med 28 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 8 506 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 726 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 681 000

kronor.

357:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 369, s. 476), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 14 500 kronor.

358:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 370, s. 476 och 477), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för

budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

359:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371, s.

477), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 15 500 kronor.

360:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 477 och 478), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 900 kronor, hemställer utskottet,

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 77 100

kronor.

361 :o) Vissa iståndsättningsåtgärder å San Michele. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 373, s. 478—480) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa iståndsättningsåtgärder å San

Michele för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 90 000 kronor.

362 :o) Bidrag till driften av stiftelsen San Michele. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 480) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av stiftelsen

San Michele för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

363:o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 480 och 481), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1951/52 anvisa ett

anslag av 3 600 kronor.

364:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 376, s. 481), vilket innebär en anslagshöjning med 200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 4 600

kronor.

365:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 481 och

482), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1951/52

anvisa ett anslag av 9 000 kronor.

366:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 378, s. 482), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 kronor.

367:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 379, s. 482—484), vilket innebär en anslagsminskning

med 37 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

368:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. Kungl. Maj:t

har (punkt 380, s. 484—492) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 990 000 kronor, innebärande

en anslagsminskning med 30 000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz

och Svärd (I: 199) och den andra inom andra kammaren av herr

Birke m. fl. (II: 229), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att Sverige begär sitt utträde ur Unesco fr. o. m. den

1 juli 1951 och att Kungl. Maj:ts proposition i vad avser förslagsanslaget

på 990 000 kronor för bestridandet av kostnader för Sveriges medlemskap

i Unesco avslås.

Genom beslut den 27 maj 1949 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté,

vilken antagit namnet svenska Unescokommittén, dels att utreda frågan

om organisation och arbetsuppgifter för ett blivande svenskt Unescoråd,

dels ock att, intill dess ett dylikt råd komme till stånd, fullgöra de åligganden

som jämlikt Unescos stadga ankomme på nationella samarbetsorgan

samt de uppgifter i övrigt, som av Kungl. Maj:t kunde komma att bestämmas.

Vidare uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att vidtaga erforderliga

åtgärder för att frågan om nedsättning av Sveriges avgift för

medlemskap i Unesco skulle komma under omprövning. Beträffande av

Kungl. Maj:t fastställd utgiftsstat för kommittén torde få hänvisas för

budgetåret 1949/50 till s. 724 och för 1950/51 till s. 736 i respektive års

statsliggare.

Beträffande frågan om Sveriges årsbidrag till Unesco må här nämnas,

att Unescos generalkonferens hittills icke ansett sig böra frångå den normen,

att medlemsstats bidrag till budgeten och rörelsefonden beräknas efter

samma skala, som tillämpas i fråga om bidrag till Förenta Nationerna med

de jämkningar, vilka föranledas av att medlemsstaterna i de båda organisationerna

ej äro identiska. Sveriges kvot i Unesco för år 1950 är 2,31 procent.

Enligt av svenska Unescokommittén gjorda beräkningar torde kvoten för

1951 komma att bli 2,10 procent.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

173

Svenska Uncscokommittén, som enligt erhållet uppdrag även fungerat

som provisoriskt svenskt nationellt Unescoråd, har den 30 september 1950

avgivit betänkande (stencilerat) med förslag angående arbetsuppgifter och

organisation för ett blivande dylikt råd.

I betänkandet framhålles att det gäller att från början se realistiskt på

frågan om rådets arbetsuppgifter. En stor del av den verksamhet, som numera

bedrives inom Unescos ram och i dess namn, har bedrivits i Sverige

långt innan Unesco existerade. I sådan verksamhet bör rådet icke i onödan

intervenera. Man bör även ge akt på riskerna för att samma arbete utföres

samtidigt på flera håll. Dessutom blir en självvald begränsning av rådets

arbetsuppgifter nödvändig med hänsyn till Unescos vida verksamhetsområde.

Rådets arbetsuppgifter ha med utgångspunkt från Unescos stadga och

generalkonferensens rekommendationer indelats i

verksamhet som rådgivnings- och utredningsorgan;

förmedlande verksamhet; samt

upplysningsverksamhet.

I egenskap av rådgivande organ torde rådet enligt betänkandet i första

hand komma att få till uppgift

att föreslå delegater till Unescos generalkonferens,

att bereda ärenden, som stå på dagordningen för generalkonferensens

sammanträde,

att i förekommande fall yttra sig över förslag till, föreslå eller utse svenska

delegater, observatörer eller experter till konferenser, expertmöten,

kurser eller dylikt, anordnade av Unesco eller av Unesco i samarbete med

andra organisationer,

att yttra sig över framställningar om anslag eller andra frågor, som sammanhänga

med Unescos verksamhet samt

att besvara förfrågningar från organisationer och enskilda angående

Unescos verksamhet.

Bland uppgifter för rådet av förmedlande karaktär nämnas bland annat

följande:

att på eget initiativ eller som svar på av Unesco begärda upplysningar

eller förmedlande förfrågningar insamla och vidarebefordra information om

svenska förhållanden rörande exempelvis svenskt skolväsen, folkbildningsverksamhet,

vetenskapliga institutioner samt pågående experiment och

försöksverksamhet. Bland annat med hänsyn till Sveriges betydande årsbidrag

till Unesco synes det kommittén angeläget, att man utnyttjar fördelarna

av Unesco som en ny värdefull internationell plattform för spridande

av kunskap om svenska insatser på kulturlivets olika områden;

att i Sverige förmedla kännedom om Unescos rekommendationer och förslag

samt att, i den mån rådet så bedömer lämpligt, taga initiativ och medverka

till att av Unesco anbefallda åtgärder komma till utförande inom

landet och verkställas av härför lämpade organ;

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att i enlighet med Unescos stadga till organisationen årligen avgiva redogörelse

för viktigare händelser i Sverige inom området för undervisning,

vetenskap och kultur, samt för rådets verksamhet;

att föreslå experter och tjänstemän till Unescos sekretariat samt till

andra befattningar, som tillsättas av Unesco;

att förmedla personliga kontakter och ömsesidiga studiebesök mellan

tjänstemän från Unesco och svenska pedagoger, vetenskapsmän och andra

inom kulturlivet verksamma personer; samt

att fungera som centralt upplysningsorgan i Sverige rörande bland annat

internationella organisationer, kongresser och kurser inom området för

undervisning, vetenskap och kultur.

Som huvuduppgifter för rådet i samband med dess uppgifter att sprida

upplysning om det världsomfattande samarbete, som försiggår i Unescos

regi, om dettas förutsättningar, mål, medel och resultat, nämner kommittén

särskilt:

att avhjälpa bristen på upplysningsmaterial. Som lämpliga åtgärder härför

föreslås distribution av Unescos publikationer, utgivande av en särskild

handbok och en serie småskrifter, översättningar och bearbetning av viktigare

utredningar och rapporter från Unesco samt sammanställning av

lämpligt material för studiecirklar;

att i intimt samarbete med folkbildningsorganisationema genom kurser

och konferenser intressera föreläsare och studieledare för ämnen, som röra

internationellt samarbete i kulturfrågor;

att stå pressen och radion till tjänst, när informationer begäras angående

Unesco och att exempelvis genom artikeltjänst och förslag till radioprogram

och föreläsare taga egna initiativ för förmedling av upplysningar till allmänheten.

Kommitténs förslag i fråga om rådets organisation innebär, att ett fristående

svenskt Unescoråd, direkt underställt Kungl. Maj:t, bör upprättas.

Det bör bestå av 21 ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t för tre år i sänder.

Kungl. Maj:t förordnar vidare en av ledamöterna att vara ordförande, utser

personliga ersättare för ledamöterna samt förordnar även sekreterare

hos rådet.

I rådet bör enligt betänkandet ingå en representant för vardera ecklesiastikdepartementet

och utrikesdepartementet, två av Unescos verksamhet

intresserade och i övrigt högt kvalificerade personer utan speciell hänsyn

till deras fackområden samt sjutton personer, representerande områden inom

svenskt kulturliv, som direkt beröras av Unescos verksamhet eller eljest är

av särskild betydelse för denna. Av de senare böra fem representera undervisningsväsen

och folkbildning, fem naturvetenskaper, samhällsvetenskaper

och humaniora, två allmän kulturell verksamhet såsom museer, bibliotek

och bildande konst samt fem utbytes- och upplysningsverksamhet och

folkrörelserna.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

175

Kommittén har även framhållit vikten av att riksdagen blir representerad

i rådet, inte minst med hänsyn till att Sverige betalar ett mycket högt

årsbidrag till Unesco. Några ledamöter av riksdagen böra därför ha tillfälle

att inom rådet följa Unescos verksamhet och med sin allmänpolitiska

orientering förstärka rådet.

Beträffande kostnaden för Sveriges medlemskap i Unesco framhåller

kommittén i huvudsak följande.

Årsbidraget till Unesco är rörligt. Dess storlek beror såväl på den budget

generalkonferensen antar som på medlemsstaternas bidragskvot till FN.

För 1951 beslöt generalkonferensen en budget på 8,2 miljoner dollar. De

direkta årliga kostnaderna för Sveriges medlemskap i Unesco detta år

kunna således i runt tal beräknas till cirka 920 000 kronor, varav 20 000

kronor för svenskt deltagande vid generalkonferensens sammanträden. Att

uttala sig om budgetens eller bidragskvotens storlek för framtiden synes

kommittén icke möjligt.

För svenskt deltagande i av Unesco anordnade särskilda konferenser och

kurser räknar kommittén med en årlig kostnad å förslagsvis 20 000 kronor.

Kommittén föreslår att antingen anslaget för främjande av internationelltkulturellt

samarbete ökas med detta belopp eller, i avvaktan på att ytterligare

erfarenhet vinnes, att i det allmänna anslaget för kostnader för

Sveriges medlemskap i Unesco upptages ett anslag å 20 000 kronor för

svenskt deltagande i dylika konferenser och kurser.

Enligt kommitténs förslag uppgå kostnaderna för svenska Unescorådet

till sammanlagt 71 716 kronor fördelade enligt följande:

a. Avlöningsstat.

1. Sekreteraren ................................... 16 000

2. Kanslibiträde jämte utredningskostnader m. m..... 20 516

3. Arvode åt rådets ordförande, 3 000 kronor, samt dag
arvoden

och ersättning för mistade löneförmåner åt

rådets ledamöter och andra kallade att deltaga i rådets

sammanträden, förslagsvis................. 9 000 45 516

b. Omkostnadsstat.

1. Sjukvård, förslagsvis............................ 200

2. Reseersättningar och traktamenten för rådets ledamöter

och tjänstemän, förslagsvis................ 4 000

3. Expenser...................................... 10 000

4. Upplysningsverksamhet ........................ 11 000

5. Representation och övriga utgifter......... 1 000 26 200

Summa kronor 71 716

Beträffande rådets arbetsuppgifter understrykes i remissyttrandena allmänt

Unescokommitténs uttalande, att rådet icke skall ersätta eller konkurrera

med redan befintliga organ utan i stället, där så behövs, samordna

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och främja deras verksamhet. Det bör i möjligaste mån, i de fall där myndigheter

eller organisationer redan finnas för en uppgift, överlämnas åt

dessa att ombesörja exempelvis erforderlig utrednings- eller upplysningsverksamhet.

Ävenså betonas vikten av att rådet i sin verksamhet begränsar

sig till för svenska intressen väsentliga och konkreta ärenden. Bland

annat föreslås i flera yttranden som lämpligt att rådet, efter att ha hört

berörda institutioner och organisationer, årligen utarbetar en arbetsplan

för kommande verksamhetsår.

Departementschefen har anfört följande.

Efter den utredning Unescokommittén förebragt är jag beredd tillstyrka

inrättandet av ett svenskt Unescoråd från och med budgetåret

1951/52. Jag vill liksom kommittén och flera remissinstanser starkt

understryka nödvändigheten av en realistisk syn på frågan om rådets

arbetsuppgifter. Enligt min mening måste därav följa en beskärning av

arbetsprogrammet för rådet samt en begränsning till för svenska intressen

väsentliga och konkreta frågor. Jag kan vidare ansluta mig till kommitténs

förslag till sammansättning av Unescorådet. Kommittén synes mig nämligen

ha funnit en medelväg mellan å ena sidan kravet på ett litet, effektivt

arbetande organ och å andra sidan önskemålet om en i möjligaste mån

allsidig representation för svenskt kulturliv. Remissyttrandena äro ägnade

att förstärka detta intryck. Jag förordar sålunda ett fristående råd, bestående

av 21 ledamöter, och direkt underställt Kungl. Maj:t.

Kommitténs förslag till kansliorganisation bör bedömas mot bakgrunden

av de många och skiftande uppgifter, som kommittén ansett böra åvila

Unescorådet. Som jag framhållit torde emellertid programmet böra begränsas.

Med hänsyn härtill och till det förhållandet, att verksamheten alltfort

kommer att ha försökskaraktär, kan jag icke tillstyrka detta förslag

utan förordar ett anslag av 50 000 kronor till rådets verksamhet. Jag erinrar

därvid om att Unescokommitténs utgiftsstat för innevarande budgetår belöper

sig på 59 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa

stat för det svenska Unescorådet. Såsom av den lämnade redogörelsen

framgått, synes man vidare vid beräkningen av storleken av Sveriges medlemsavgift

till Unesco böra utgå från en medlemskvot på 2,10 procent. Sveriges

på nästa budgetår belöpande årsbidrag till Unesco torde därför i enlighet

med kommitténs förslag böra beräknas till 900 000 kronor. Detta innebär

i jämförelse med innevarande år en minskning av årsbidraget till

Unesco på 40 000 kronor. För svenskt deltagande vid generalkonferensens

sammanträden 1952 beräknar jag en kostnad av 20 000 kronor samt likaledes

20 000 kronor för svenskt deltagande i av Unesco anordnade internationella

konferenser och kurser.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör förevarande anslag för nästa

budgetår uppföras med (50 000 -f- 900 000 -f- 20 000 + 20 000 =) 990 000

kronor, vilket innebär en anslagsminskning med 30 000 kronor.

I motionerna 1:199 och 11:229 har till stöd för yrkandet om avslag å

Kungl. Maj:ts förslag anförts i huvudsak följande.

Det har såväl när beslutet om Sveriges anslutning till Unesco träffades

som vid förra årets riksdag höjts kritiska röster beträffande nyttan och nödvändigheten

av Sveriges medlemskap i Unesco. De hittillsvarande erfaren
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

177

heterna av organisationens arbete ha endast bestyrkt de misstankar som

tidigare framkommit. Verksamheten har icke vunnit den respekt som institutionens

tillskyndare hade väntat sig. Orsakerna till detta äro flera,

men de mest påtagliga synas oss vara den bristande planläggningen, tveksamheten

i målsättningen och den överdimensionerade administrationen.

Intrycket att organisationen har en tendens till administrativ ansvällning

bestyrkes också i statsverkspropositionen, där departementschefen föreslår

inrättande av ett svenskt Unescoråd med eget kansli. För detta ändamål

beräknas 50 000 kronor åtgå av det totala anslaget. Av de motiveringar

som redovisats för inrättandet av ett dylikt råd och kansli framgår att även

dess uppgifter — liksom Unescos i dess helhet — i allt väsentligt kunna

skötas av redan existerande organ. Svenska Unescokommittén, som utrett

denna fråga, framhåller i sitt betänkande bland annat: »En stor del av den

verksamhet som numera bedrives inom Unescos ram och i dess namn har

bedrivits i Sverige långt innan Unesco existerade. I sådan verksamhet bör

rådet icke i onödan intervenera. Man bör även ge akt på riskerna för att

samma arbete utföres samtidigt på flera håll.»

Den stora sparsamhet med statens utgifter som i dagens läge är en trängande

nödvändighet har medfört att många berättigade anspråk på statsmedel

på det kulturella området icke kunna tillgodoses. Det måste betecknas

som synnerligen olämpligt att då lämna bidrag av den storleksordning

som det här är fråga om till eu organisation av så tvivelaktig nytta som

Unesco. Resultaten av dess verksamhet stå icke i någon rimlig proportion

till de kostnader Sverige påtagit sig i och med sitt medlemskap.

Vår uppfattning är alltså att Sverige bör begära sitt utträde ur denna

organisation. Vi vilja betona att detta icke är ett utslag av isolationism

utan grundas på vår övertygelse att Unesco icke har någon egentlig funktion

att fylla.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

tillstyrkt inrättandet av ett svenskt Unescoråd från och med nästa

budgetår och förordat att detta råd blir ett fristående organ, bestående av

21 ledamöter och direkt underställt Kungl. Maj:t. Utskottet vill liksom

departementschefen starkt understryka nödvändigheten av en realistisk

syn på rådets arbetsuppgifter, varav torde följa en beskärning av arbetsprogrammet

för rådet samt en begränsning till för svenska intressen väsentliga

och konkreta frågor. I valet mellan ett mindre råd och ett råd, omfattande

en i möjligaste mån allsidig representation för svenskt kulturliv,

har utskottet i likhet med departementschefen funnit det senare alternativet

vara att föredraga. Utskottet vill dock framhålla, att det av departementschefen

angivna medlemsantalet 21 torde böra betraktas som ett

maximital och att utskottet icke har något att erinra mot att detta antal

beskäres förslagsvis till 15, därest Kungl. Maj:t efter ytterligare prövning

av ärendet anser så lämpligen kunna ske. För rådets verksamhet torde i

enlighet med departementschefens förslag böra beräknas ett belopp av

50 000 kronor.

Emot de av departementschefen i övrigt verkställda anslagsberäkningarna

har utskottet icke heller funnit något att erinra.

12 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 6 sand. Nr 8.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer, att utskottet avstyrker

bifall till motionerna I: 199 och II: 229, i vad de avse förevarande anslag.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 199 och II: 229, såvitt

här är i fråga, till Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 990 000 kronor.

369:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 381,

s. 492—497), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

370:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 382, s. 497), vilket innebär en anslagsminskning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag

av 750 000 kronor.

371 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 383,

s. 497), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

372:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 384, s. 497 och 498), vilket innebär en

anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i stateiis tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 1 050 000 kronor.

373:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 386, s. 498), vilket innebär en anslagsminskning

med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att, riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1951/52 anvisa ett

förslagsanslag av 100 000 kronor.

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Statsutskottets utlåtande nr 8.

374 :o) Barntillägg åt vissa lärare vid liögre kommunala skolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 387, s. 498), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre

kommunala skolor för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 6 000 kronor.

375:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkten 388) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål har riksdagen

(skrivelse nr 50) redan fattat beslut; varom utskottet velat här

erinra.

Uppskjutna frågor.

376:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de

punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för

riksdagen

anmäla.

Stockholm den 10 april 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gränebo, Iwar Anderson,

Mannerskantz, Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Näsström,

Rosenberg, Hesselbom, Ivar Persson, Bergh, Birger Andersson och Söderquist;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Bergström, Svensson i Grön vik, Andersson i Malmö, Wallentheim,

Stahl Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Kyling, Onsjö, Andersson i MunkaIjungby,

Widén och Karlsson i Olofström;

dock att

vid behandlingen av punkten 176:o) deltagit fröken Elmén i stället för

herr Bergstrand,

vid behandlingen av punkterna 283:o)—376:o) deltagit fru Lindström

i stallet för herr Karl Andersson och fröken Elmén i stället för herr Malmborg

i Skövde,

vid behandlingen av punkterna 285:o)—320:o) och 356:o—376:o) deltagit

herr Svensson i Ljungskile i stället för herr Bergstrand,

vid behandlingen av punkterna 303:o)—376:o) deltagit herr Edin i stället

för herr Iwar Anderson,

vid behandlingen av punkterna 312:o)—321 :o) deltagit herr Nihlfors i

stället för herr Ståhl samt

vid behandlingen av punkterna 3G8:o)—376:o) deltagit herr Birke i stället

för herr Kyling.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Reservationer.

1) vid punkten 6:o) (Lands- och länsarkiven: Avlöningar) av herrar

Mannerskantz, Ohlon, Bergh, Söderquist, Skoglund i Doverstorp, Malmborg

i Skövde, Ståhl, Bergstrand, Kyling och Widén, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till det i motionen II: 248 framställda yrkandet

om uppflyttning i lönegrad av kanslibiträdena vid lands- och länsarkiven

och att därför

dels utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Såsom i motionen II: 248 erinrats äro kanslibiträdena inom statsförvaltningen

placerade i lönegraden Ce 11. De vid lands- och länsarkiven anställda

kanslibiträdena äro däremot placerade i lönegraden Ce 10. Under

punkten 6 i 1949 års åttonde huvudtitel framhöll föredragande departementschefen,

att enligt vad departementschefen inhämtat från den utredningsman,

som vore sysselsatt med utredning angående anställningsförhållandena

för viss biträdespersonal i statens tjänst, goda skäl funnes för att

ifrågavarande kanslibiträden vid lands- och länsarkiven icke skulle vara

lägre placerade än övriga kanslibiträden inom statsförvaltningen. Från

Kungl. Maj :ts sida har emellertid förslag icke framlagts om den av utredningsmannen

förordade lönegradsuppflyttningen. Då utskottet icke kan

finna det skäligt, att nämnda kanslibiträden, vilkas arbetsuppgifter till art

och omfattning väl svara mot övriga kanslibiträdens, alltjämt skola innehava

en lönegradsplacering lägre än den för tjänsten normala tillstyrker utskottet

bifall till vad i motionen hemställts.

På grund härav och då utskottet i övrigt icke har nagot att erinra mot

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag bör den i avlöningsstaten för landsoch

länsarkiven ingående anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal ökas med i avrundat tal 1 900 kronor till 193 000 kronor samt

avlöningsanslagets slutsumma höjas till (414 100 -j- 1 900 =) 416 000

kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen II: 248,

a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 180 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal....... 193 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 43 000

Summa kronor 416 000

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

181

b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 416 000 kronor.»

2) vid punkten 50:o) (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner

för kyrklig och social tjänst) av herrar Karl Andersson, Leander, Hesselbom,

Andersson i Malmö, Wallentheim, Åkerström och Karlsson i Olofström,

vilka ansett, att utskottet bort avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av riksdagen

bifallas.

3) vid punkten 51 :o) (Bidrag till svenska ekumeniska nämnden) av herrar

Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Ivar Persson, Bergh, Söderquist, Skoglund

i Do verstorp, Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik, Ståhl, Bergstrand,

Hoppe, Kyling, Onsjö och Widén, vilka ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»Såsom i motionerna erinrats hava medel tidigare av Kungl. Maj:t anvisats

för bestridande av kostnader dels för den svenska kyrkans representation

vid kyrkornas världsråds generalförsamling i Amsterdam år 1948,

dels ock för svensk representation vid sammanträde i Toronto år 1950 med

kyrkornas världsråds centralkommitté. På grund av betydelsen av de uppgifter

kyrkornas världsråd har att fylla synes det utskottet starkt motiverat

att visst bidrag beviljas till gäldande av den svenska andelen av årsavgiften

till världsrådet. Utskottet får i sådant avseende förorda, att på

riksstaten för nästa budgetår uppföres ett anslag för nämnda ändamål av

20 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 77 och

II: 97, till Bidrag till svenska ekumeniska nämnden för

budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.»

4) vid punkten 92:o) (Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar) av

herrar Ohlon, Söderquist, Ståhl och Widén, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka bifall till motionen II: 167, i vad den avser inrättandet från och

med budgetåret 1951/52 av en professur i oftalmiatrik, och till följd härav

ur avlöningsstaten utesluta nu utgående belopp å 6 000 kronor till en kursledare

i oftalmiatrik, ävensom hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 167 samt med avslag å motionen II: 168,

A. besluta, att vid medicinska högskolan i Göteborg skall

inrättas

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1. från och---speciell patologi,

2. från och---klinisk kemi,

3. från och---klinisk bakteriologi,

4. från och med den 1 juli 1951 en professur i

oftalmiatrik;

B. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan

i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a) Lön- och tjänstgörings
penningar

.......... 164 250

Avgå pensionsavdrag .... 12 250 152 000

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

1 professor i anatomi...........

8 000

4 000

12 000

- - - - - - -. - - - - -

—

—

—

1 professor i kirurgi ...........

Anm.: Professurerna i — — — april

1952.

2 000

1000

3 000

1 professor i oftalmiatrik........

8 000

4 000

12 000

1 prosektor i anatomi..........

6 000

3 000

9 000

- - - - - - - - - - - -

—

—

—

Summa kronor

—

—

164 250

b) Ålderstillägg, förslagsvis ........ 9 000

c) Ersättningar till vikarierande

akademiska lärare, förslagsvis 7 000 168 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 164 000

Summa kronor 332 000

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl............... 332 000

II. Vissa tjänstemän — — — institutioner

m. m.................................. 249 000

Summa kronor 581 000

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från---kliniska amanuenserna ... 15 000

Nettoutgift kronor 566 000

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

183

C. till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 566 000

kronor.

5) vid punkten 167:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar) av herrar

Mannerskantz, Ohlon, Bergh, Söderquist, Malmborg i Skövde, Ståhl, Bergstrand,

Kyling och Widén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka höjning

av arvodena till provårsföreståndare samt ordinarie och extra ordinarie

lärare vid provårsanstalter ävensom av ersättningarna för föreläsningar

och övningar och att därför

dels det stycke på s. 85 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Då

ett» och slutar med orden »möjlig skyndsamhet», bort ersättas med text av

följande lydelse:

»Utskottet får framhålla, att en omläggning av den praktiska lärarutbildningen

i enlighet med departementschefens förslag kommer att medföra en

avsevärd ökning av arbetsbelastningen särskilt för kursföreståndarna samt

de ordinarie och extra ordinarie ämneslärarna vid provårsanstaltema. En

höjning av arvodena till föreståndarna och lärarna synes utskottet därför

redan av denna anledning befogad. Härtill kommer att därest en ökning av

utbildningsanstaltemas kapacitet skall kunna förverkligas sådana åtgärder

uppenbarligen måste vidtagas, som möjliggöra för ifrågavarande anstalter

att förvärva respektive kvarhålla de bästa lärarkraftema. Enligt utskottets

mening kan ett uppskjutande av dessa åtgärder komma att äventyra

ett lyckligt genomförande av provårets omläggning. På grund härav

tillstyrker utskottet, att från och med nästa budgetår arvodena till föreståndare

samt till ordinarie och extra ordinarie lärare vid provårsanstalter

ökas från nu 1 500 kronor till 2 004 kronor respektive från 360 kronor till

720 kronor per år. Utskottet vill erinra om att arvodena till provårsföreståndarna

utgått med oförändrade belopp sedan tiden före det första

världskriget och nu representera blott en sjättedel av sitt ursprungliga

värde. Utskottet är däremot icke berett att föreslå en höjning redan från

och med budgetåret 1951/52 av handledararvodena. Med vad utskottet

sålunda förordat har utskottet väsentligen tillgodosett det i motionen

I: 257 framställda yrkandet.

Utskottet har vidare funnit en höjning av ersättningarna för föreläsningar

och övningar starkt motiverad. Med de nuvarande arvodena torde avsevärda

svårigheter komma att yppa sig för förvärvande av lämpliga föreläsare,

särskilt som föreläsningarna genom provårets omläggning komma

att påbörjas redan under ferietid. Utskottet tillstyrker därför, att ifrågavarande

arvoden i enlighet med det i motionerna I: 196 och II: 240 gjorda

yrkandet uppräknas från respektive 30 och 15 kronor till respektive 50 och

25 kronor.»

s. 184 Kontrollera mot PDF

184 Statsutskottets utlåtande nr 8.

dels det stycke på s. 86 i utskottets yttrande, som börjar med orden »De

av» och slutar med orden »sin anslutning», bort hava följande lydelse:

»De av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna hava icke

givit utskottet anledning till annan erinran än att den i avlöningsstaten

för de allmänna läroverken ingående delposten till särskilda arvoden vid

läroverk med lärarkurs torde på grund av vad utskottet i det föregående

föreslagit böra för nästa budgetår höjas med i runt tal 220 000 kronor till

(282 000 + 220 000 =) 502 000 kronor. Till vad departementschefen i samband

med behandlingen av anslagsberäkningarna i övrigt anfört och föreslagit

kan utskottet giva sin anslutning.»

dels ock utskottets hemställan under VI. bort hava följande lydelse:

»VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och motionen I: 257, såvitt här är i fråga, samt

med bifall till motionerna I: 196 och II: 240 ävensom med

avslag å motionerna I: 197 och II: 241 samt I: 258 och

II: 335,

a) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till---Kungl. Maj:t:

e) Arvoden åt sekreterare m. m. . . 268 600

f) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis..... 502 000

g) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola .................. 7 700

----------------1 334 ooo

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 6 700 000

Summa kronor 65 934 000

Särskilda uppbördsmedél:

Nettoutgift kronor 64 934 000

b) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 64 934 000 kronor.»

6) vid punkten 175:o) (Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala

gymnasier m. m.) av herrar Ohlon, Hesselbom, Söderquist och

Ståhl, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 79

och II: 95 och alltså hemställa,

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 79 och II: 95, till Kommunala

läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. -ro. för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av

610 000 kronor.

7) vid punkten 176:o) (Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor. Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor.

Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor) av herrar Ohlon,

Söderquist, Ståhl, Kyling och fröken Elmen, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionen II: 250 och att därför utskottets hemställan

under II. bort hava följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionen II: 250,

besluta, att en parallellavdelning vid kommunala flickskolorna

i Göteborg, Borås, Jönköping och Östersund skall

från och med budgetåret 1951/52 förändras till femårig

realskollinje.»

8) vid punkten 199:o) (Stipendier för studier genom korrespondens och

vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning) av herr Söderquist.

9) vid punkten 202:o) (Folkskoleseminariema: Avlöningar) av herrar

Mannerskantz, Ohlon, Bergh, Söderquist, Malmborg i Skövde, Stahl, Bergstrand,

Kyling och Widén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka höjning

av arvodena till föreståndare samt ordinarie och extra ordinarie lärare

vid provårsseminarierna och att därför

dels det stycke på s. 102 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Utskottet får» och slutar med orden »i fråga», bort hava följande lydelse:

»Beträffande frågan om uppräkning av arvodena till föreståndare samt

ordinarie och extra ordinarie lärare vid provårsseminarierna får utskottet

hänvisa till den ståndpunkt utskottet i anledning av motionen I: 257 under

punkten 167:o) i det föregående intagit till motsvarande spörsmål vid provårsläroverken.

I anslutning härtill bör den under avlöningsstaten för folkskoleseminariema

upptagna delposten till särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs höjas med 36 000 kronor till 90 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionen I: 257, såvitt här är i fråga, ävensom med

avslag å motionerna I: 139 och II: 162,

a) bemyndiga Kungl.---departementschefen för
ordat;
b)

godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminariema,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1951/52:

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till---Kungl. Maj:t:

c) Arvoden åt biträden på rektors
-

expeditionema ................ 20 900

d) Särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs, förslagsvis ...... 90 000

e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur
ser

för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis .................... 31 700

--7 “-------------- 253 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .. . . ........... 855 200

Summa kronor 9 554 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 9 554 000 kronor.»

10) vid punkten 283:o) (Understöd åt handelsgymnasier)

a) av herrar Gränebo, Mannerskantz, Ohlon, Hesselbom, Söderquist,

Ståhl, Bergstrand, fröken Elmén och herr Widén, vilka ansett, att utskottet

bort, med tillstyrkande av bifall till motionerna I: 192 och II: 243,

I. 141 och II: 257 samt II: 158, förorda anvisande utöver av Kungl. Maj:t

askade medel för understöd åt handelsgymnasier av dels 9 000 kronor för

inrättande av en parallellavdelning av första klassen av tvååriga kursen

vid Norrköpings handelsgymnasium, dels 31 000 kronor såsom understöd

åt handelsgymnasiet i Kalmar, dels ock 28 200 kronor såsom understöd

åt handelsgymnasiet i Karlstad och alltså hemställa,

att riksdagen ma, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:192 och II: 243, 1:141

och 11:257 samt II: 158, till Understöd åt handelsgymnasier

för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag av 766 300

kronor.»

b) av herr Skoglund i Doverstorp.

11) vid punkten 285:o) (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning)

av herr Widén.

12) vid punkten SOS:o) (Understöd åt folkbiblioteksväsendet)

a) av herrar Eric Ericson, Hesselbom, Ivar Persson, fru Lindström, herrar

Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Ståhl, Kyling, fröken Elmén, herrar

Widén och Karlsson i Olofström, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionerna 1:18 och II: 27 och att därför

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 187

dels första stycket av utskottets yttrande (s. 147 och 148) bort hava följande

lydelse:

»Utskottet får framhålla, att enligt utskottets mening goda skäl blivit i

motionerna I: 18 och II: 27 anförda för att en procentuell andel av statsunderstöden

till folkbibliotek och biblioteksverksamhet i anslutning till

studiecirkelverksamhet användes till centrala åtgärder för underlättande

av biblioteksarbetet. Inrättandet av ett centralt bibliografiskt organ

skulle säkerligen innebära att åtgärder till rationalisering av ifrågavarande

verksamhet kunde komma till stånd, samtidigt som en betydande arbetsbörda

skulle avlastas från de enskilda biblioteken. Ett genomförande av

motionärernas förslag medför icke några ökade kostnader för statsverket.

Skolöverstyrelsen har givit en anordning av ifrågavarande slag sin anslutning

och i likhet med motionärerna föreslagit, att omförmälda centrala organ

skulle finansieras genom 2 procents avdrag å understöden till folk- och

studiecirkelbiblioteken. Utskottet anser sig för sin del böra tillstyrka bifall

till motionerna 1:18 och II: 27. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela erforderliga närmare bestämmelser angående dispositionen av det

belopp, som sålunda kommer att avdragas å ifrågavarande understöd.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort hava följande lydelse:

»b) att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:18 och

11:27, besluta, att av det statsunderstöd, som enligt gällande

bestämmelser utgår till folkbibliotek samt biblioteksverksamhet

i anslutning till studiecirkelverksamhet 2 procent

innehållas för att disponeras för centrala åtgärder till

främjande av folkbiblioteksväsendet enligt de närmare bestämmelser,

som Kungl. Maj:t äger meddela.»

b) av herr Söderquist.

13) vid punkten 312:o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag

till verksamheten vid studiehem) av herrar Ohlon, Söderquist, Svensson i

Ljungskile, IIoppe, Kyling, fröken Elmén, herrar Widen och Nihlfors, vilka

ansett, att utskottet i anledning av motionen II: 249 bort tillstyrka höjning

av anslaget till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar och att därför

dels utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är den vid hemgårdar och studiehem bedrivna

verksamheten av sådan betydelse, att starka skäl tala för att statsbidragen

till denna verksamhet höjas. Visserligen föreligger ett av 1947 års ungdomsvårdskommitté

avgivet förslag angående statsbidrag till s. k. fritidsgårdar,

innefattande jämväl hemgårdar och studiehem, som ha en viss allsidig

inriktning, men detta förslag är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts

prövning. I avvaktan på att ställning till förslaget kan tagas från stats
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande nr 8.

maktemas sida vill utskottet i anledning av den föreliggande motionen

II: 249 förorda att bidragsanslaget till hemgårdar från och med nästa budgetår

ökas med 20 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 249,

a) till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för budgetåret

1951/52 anvisa ett anslag av 50 000 kronor;»

14) vid punkten 313:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Gränebo, Mannerskantz,

Ohlon, Ivar Persson, Söderquist, Skoglund i Doverstorp, Svensson

i Grönvik, Svensson i Ljungskile, Kyling, fröken Elmén, herrar (Insjö,

Widén och Nihlfors, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionerna

I: 260 och II: 244 bort tillstyrka höjning av anslaget med 18 000 kronor

och att därför utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Såsom i motionerna I: 260 och II: 244 framhållits måste man i nuvarande

läge räkna med höjda lönekostnader för anställd personal. Utskottet

är ense med motionärerna om skäligheten av att förevarande anslag med

anledning härav undergår någon förhöjning. Enligt motionärernas förslag

skulle anslaget sammanlagt ökas med 36 000 kronor för vissa i motionerna

närmare angivna ändamål. Utskottet vill för sin del tillstyrka en anslagsförstärkning

för nästa budgetår av 18 000 kronor, därav 6 000 kronor till

centralförbundet för nykterhetsundervisning och 12 000 kronor till instruktörer

för nykterhetsupplysning. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 260 och II: 244, till Bidrag till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande för budgetåret 1951/52 anvisa ett anslag

av 507 000 kronor.»

15) vid punkten 321 :o) (Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar) av

herrar Söderquist, Bergstrand, Kyling, fröken Elmén och herr Nihlfors,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionen II: 330 framställda

förslaget om placering av fyra lärare i gymnastik samt i lek och idrott i

lönegraden Cg 27 och med anledning därav höja förevarande anslag (anslagsposten

till övrig icke-ordinarie personal) med i runt tal 5 000 kronor

ävensom hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen II: 330,

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Statsutskottets utlåtande nr 8.

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska

centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1951/52:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,förslagsvis 104 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 46 910

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 91 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 22 490

Summa kronor 265 000

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för

budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag av 265 000

kronor.

16) vid punkten 355:o) (Kostnader för inlösen av vissa ofrankerade postförsändelser

till Göteborgs stadsbibliotek) av herrar Ohlon, Söderquist,

Ståhl, Bergstrand, fröken Elmén och herr Widén, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 78 och II: 99 och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse.

»Såsom i motionerna I: 78 och II: 99 erinrats har styrelsen för Göteborgs

stadsbibliotek i skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 februari 1950 gjort framställning

om att portoavgifter för sändningar av friexemplar av det svenska

trycket till Göteborgs stadsbibliotek skola gäldas av allmänna medel på

samma sätt som bestämts i fråga om kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken.

Framställningen har avstyrkts såväl av generalpoststyrelsen

som av statskontoret, medan däremot riksbibliotekarien tillstyrkt bifall till

densamma. Enligt utskottets mening tala starka skäl för att statsmedel

anvisas för täckande av de i motionerna omförmälda kostnaderna. Göteborgs

stadsbibliotek fyller nämligen i avsevärd omfattning ett statligt

organs uppgifter i vetenskapens och bildningsarbetets tjänst och fungerar

som vetenskapligt centralbibliotek för västra Sverige. Utskottet anser sig

därför böra tillstyrka bifall till det i motionerna framställda förslaget om

anvisande å riksstaten av ett belopp av 9 000 kronor för täckande av de i

motionerna angivna kostnaderna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 78 och

II: 99, till Kostnader för inlösen av vissa ofrankerade postförsändelser

till Göteborgs stadsbibliotek för budgetaret

1951/52 anvisa ett anslag av 9 000 kronor.»

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17) vid punkten 368:o) (Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco)

a) av herrar Gränebo, Ohlon, Bergh, Skoglund i Doverstorp och Svensson

i Grönvik, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

tillstyrkt inrättandet av ett svenskt Unescoråd från och med nästa budgetår

och förordat att detta råd blir ett fristående organ, bestående av 21 ledamöter,

och direkt underställt Kungl. Maj:t. Utskottet vill liksom departementschefen

starkt understryka nödvändigheten av en realistisk syn på

rådets arbetsuppgifter, varav torde följa en beskärning av arbetsprogrammet

för rådet samt en begränsning till för svenska intressen väsentliga och

konkreta frågor. Beträffande det föreslagna rådets storlek anser utskottet

för sin del, att ett mindre råd utgör en mera effektiv och arbetsduglig enhet

än ett större råd. Utskottet har därför ansett sig böra i likhet med

statskontoret förorda, att ledamöternas antal bestämmes till lägst fem och

högst sju. Till detta beslutande organ torde böra knytas ett expertråd, med

ungefar det antal ledamöter, som av departementschefen föreslagits iUnescorådet.

Kostnaderna för ett dylikt mindre råd torde enligt utskottets mening

kunna begränsas till ett belopp av 20 000 kronor.

Emot de av departementschefen verkställda kostnadsberäkningarna har

utskottet icke funnit annat att erinra än vad som följer av vad utskottet

nyss anfört, innebärande att anslaget för nästa budgetår kan uppföras med

960 000 kronor.

Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit följer, att utskottet avstyrker

bifall till motionerna I: 199 och II: 229, i vad de avse förevarande anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 199 och II: 229, såvitt

här är i fråga, till Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco för budgetåret 1951/52 anvisa ett förslagsanslag

av 960 000 kronor.»

b) av herrar Mannerskantz, Onsjö och Birke, vilka ansett, att utskottet

bort i anslutning till det i motionerna 1:199 och II: 229 framställda yrkandet,

i vad det avser förevarande punkt, hemställa,

att riksdagen ma, i anledning av motionerna 1:199 och

11:229, såvitt här är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

191

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i

8:e huvud- titeln

Anslagets rubrik

21.

Livrustkammaren: Avlöningar.

47.

Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka.

78.

Uppsala universitet: Avlöningar.

80.

Uppsala universitet: Materiel in. m.

85.

Lunds universitet: Avlöningar.

87.

Lunds universitet: Materiel m. m.

161.

Tekniska högskolan i Stockholm:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel m. m.

166.

Chalmers tekniska högskola:

Avlöningar.

Omkostnader.

Materiel m. m.

174.

Skolöverstyrelsen:

Avlöningar.

Omkostnader.

Försöksverksamhet m. m.

186.

Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk.

187.

Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm.

195.

Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd.

Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

259.

Folkhögskolor: Understöd.

300.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor.

302.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal.

385.

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.

anstalter.

389.

Provisoriskt lönetillägg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1951:227 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för hudgetåret 195 a1 i texten
  2. Rskr. 1951:228 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för budgetåret 195 s. 1 i texten
  3. Rskr. 1951:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1951/52 und s. 1 i texten