Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1951/52 under postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt vägoch vattenbyggnadsverkets förrådsfond jämte i ämnet väckta motioner.

1951-03-09 · 63 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 63 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1951/52 under postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt vägoch vattenbyggnadsverkets förrådsfond jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för budgetåret

1951/52 under postverkets, telegrafverkets, statens

järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden

samt väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—12 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari

1951) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,

avseende postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden, väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

samt väginvesteringar.

I 1950 års statsverksproposition uppskattades investeringsutgifterna budgetåret

1949/50 för här ifrågavarande ändamål till 583,5 miljoner kronor.

Utgifternas fördelning på kapitalfonderna och väginvesteringar framgår av

följande sammanställning (belopp i miljoner kronor):

1949/50

Beräkn. Utfall

Kommunikationsverkens kapitalfonder .............. 483,5 441,8

Väginvesteringar .................................. 100,o 85,9

Summa 583,5 527,7

De faktiska utgifterna understego sålunda de beräknade med ca 56 miljoner

kronor. Departementschefen framhåller emellertid, att på grund av rent

finansiella förhållanden investeringsanslagen budgetåret 1949/50 belastats

med ca 14 miljoner kronor för lågt belopp, vilket förskjutits till innevarande

budgetår. Om man beaktar detta förhållande, har investeringsverksamheten

budgetåret 1949/50 medfört en sammanlagd medelsförbrukning av ca

542 miljoner kronor. Skillnaden mellan beräknade och verkliga investeringar

uppgår till ca 42 miljoner kronor, vilket huvudsakligen förklaras av

att statens järnvägars, statens vattenfallsverks och vägväsendets investeringsutgifter

överskattats med respektive ca 12, 9 och 14 miljoner kronor.

En jämförelse mellan beräkningarna i 1950 års statsverksproposition (Beräkn.

I) av investeringsutgifterna budgetåret 1950/51 och en i december

1 Dihang till riksdagens protokoll 195i. 6 samt. Nr 9.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 9.

1950 verkställd reviderad beräkning (Beräkn. II) visar följande tal i miljoner

kronor.

1950/51

Beräkn. I Beräkn. II

Kommunikationsverkens kapitalfonder .............. 483,o 508,o

Väginvesteringar .................................. 110,o 110,o

Summa 593,o 618,o

På grund av omläggning av materielredovisningen inom telegrafverkets

fond och den förutnämnda rent finansiella förskjutningen av belastningen å

vissa investeringsanslag kan dock enligt departementschefen den verkliga

investeringsvolymen inom kommunikationsverkens kapitalfonder beräknas

stanna vid ca (508 —7 —14) 487 miljoner kronor och totalsumman vid 597

miljoner kronor. Sistnämnda belopp överstiger med ett jämförelsevis ringa

belopp det sammanlagda högsta belopp, 593 miljoner kronor, som Kungl.

Maj :t ursprungligen bemyndigat vederbörande verksstyrelser att förbruka

under budgetåret och som redovisats i förra årets statsverksproposition.

Erforderliga höjningar av investeringsramarna för vissa verk anses böra

medgivas, så att den sammanlagda medelsförbrukningen kan anpassas till

den nu beräknade. Vissa sådana beslut ha enligt departementschefen redan

fattats.

För budgetåret 1951/52 ha verksstyrelserna, under förutsättning av att de

framlagda anslagsäskandena bifallas, beräknat investeringsutgifterna under

kapitalfonderna till 588 miljoner kronor samt väginvesteringarna till ca 152

miljoner kronor. För nästa budgetår äska verken anslag å sammanlagt

533 145 100 kronor under kapitalfonderna och 154 500 000 kronor under väginvesteringar.

I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen

bland annat följande.

Investeringsplanen för nästa budgetår slutar på 598 miljoner kronor, vilket

nominellt innebär en minskning med 20 miljoner kronor jämfört med

innevarande budgetår. Om hänsyn tages till de finansiella överföringarna

innebär däremot förslaget en oförändrad ram för investeringsverksamheten.

Då kostnadsberäkningarna grunda sig på prisläget hösten 1950, vilket uppskattats

ligga omkring 2 % över prisläget vid motsvarande tid 1949, föreligger

i själva verket en volymmässig minskning av ramen med ca 2 %.

Vid uppgörandet av investeringsplanen för nästa budgetår har hänsyn ej

tagits till eventuella ytterligare pris- eller lönestegringar. I den mån sådana

inträffa torde frågan om en höjning av de för varje verk beräknade maximibeloppen

få, efter framställning från verksstyrelsernas sida, upptagas till

prövning i god tid före budgetårsskiftet under beaktande av då rådande

ekonomiska förhållanden. För att möjliggöra en dylik höjning ha investeringsanslagen

för nästa budgetår tillmätts med viss marginal för mötande

av sådana kostnadsstegringar. Anslagen ha dock icke i något fall i anledning

härav ökats utöver verkens äskanden.

Beträffande den närmare innebörden av de olika verkens och departementschefens

förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet samt me
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

3

delsbehov och medelsförbrukning för budgetåret 1951/52 i förhållande till

innevarande budgetår torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 4—11)

och till efterföljande tablå. Anslagsbeloppen för budgetåret 1950/51 inkludera

å tilläggsstat anvisade eller äskade belopp.

Inves-

terings-

utgifter

1949/50

Av verken

planerade

investerings- utgifter

Av dep- chefen be- räknade in- vesterings- utgifter

Reser-

vatio-

ner

den

8°/e

1950

An-

slag

1950

/51

För-

slag

1951

/52

Beräk- nade

reserva- tioner

den 8%

1952

1950

/Öl

1951

/52

1950

/Öl

1951

/52

Postverket ..............

4-8

7-2

10-6

8-0

80

8-7

3-8

5-0

1-0

Telegrafverket............

140-0

154-8

215-4

155-0

155-0

28-7

140-0

171-6

30"2

Statens järnvägar1 ......

124-3

150-7

187-8

150-0

155-0

50-7

142-8

139-4

27-9

Statens vattenfallsverk8 ...

146-3

165-0

140-0

165-0

140-0

35-3

153-0

134-1

17-4

Luftfartsverket...........

6-9

7-3

7-7

7-o

7-0

24-3

20

0-4

12-7

Väg- och vattenbyggnads- verkets förrådsfond ....

19.6

25-7

26-6

230

230

7-7

18-3

27-6

7-6

Väginvesteringar.........

85-9

121-6

151-8

110-0

110-0

61-7

96-6

127-2

65-4

527-8

632-3

739-9

618o

5980

217-1

555-9

605 2

1622

Slutligen framhåller departementschefen att reservationerna under budgetåret

1949/50 minskats med 88,5 miljoner kronor till 217,i miljoner kronor

per den 30 juni 1950. Anslagsanvisningen för innevarande och nästa

budgetår hade därför måst ökas för att täcka medelsförbrukningen. Under

innevarande budgetår skulle utöver anvisade och å tilläggsstat äskade medel

förbrukas 62,i miljoner kronor för att en förbrukning av totalt 618 miljoner

kronor skulle uppnås. För nästa budgetår skulle anvisade anslag överstiga

medelsförbrukningen med 7,2 miljoner kronor. Under förutsättning

att de angivna medelsförbrukningarna uppnåddes under budgetåren 1950/51

och 1951/52 skulle vid utgången av sistnämnda budgetår kvarstå en sammanlagd

behållning av 162,2 miljoner kronor. En anslagsbehållning av denna

storleksordning vore motiverad med hänsyn till behovet av att hålla reserver

å vissa anslag, vilka om förhållandena skulle göra detta möjligt eller påkallat

borde kunna tagas i anspråk i ökad omfattning, samt för att möta

förutsebara pris- och lönestegringar.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att kommunikationsverkens

kapitalinvesteringar under sistförflutna budgetår, vilka i 1950 års

statsverksproposition beräknades komma att uppgå till sammanlagt 483,5

miljoner kronor, i verkligheten stannat vid ett belopp av 441,s miljoner

kronor. På grund av vissa förhållanden av betalningsteknisk natur, vilka 1 2

1 Siffrorna omfatta ej anslag och medelsförbrukning för förvärv av enskilda järnvägar.

2 Siffrorna omfatta ej anslag ocli medelsförbrukning för kraftöverföring från Norge till Danmark.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

inneburit att till budgetåret 1949/50 hänförliga kostnader kommit att belasta

innevarande budgetårs anslag, bör dock sistnämnda belopp rätteligen

ökas med ca 14 miljoner kronor, varför skillnaden mellan beräknade och

faktiska investeringsutgifter skulle belöpa sig till ca 28 miljoner kronor.

Denna skillnad sammanhänger i huvudsak med att statens järnvägars och

statens vattenfallsverks investeringsutgifter överskattats med respektive 12

och 9 miljoner kronor.

Enligt nu föreliggande beräkningar väntas investeringsutgifterna under

här ifrågavarande kapitalfonder komma att för innevarande budgetår stiga

till ett sammanlagt belopp av 508 miljoner kronor. Därest hänsyn tages till

nyssbcrörda förskjutning i anslagsbelastningen ävensom till viss engångsomläggning

av telegrafverkets materielkostnadsredovisning, skulle emellertid

den faktiska investeringsvolymen kunna uppskattas till ca 487 miljoner

kronor, vilket belopp med ca 4 miljoner kronor överstiger den medelsförbrukningsram

som förutsattes i 1950 års statsverksproposition.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår ha vederbörande verksstyrelser

utgått från en sammanlagd investeringsvolym av i runt tal 588 miljoner

kronor. Departementschefen har emellertid, under hänvisning framför

allt till rådande statsfinansiella och samhällsekonomiska läge, funnit

sig böra förorda, att totalramen för kommunikationsverkens kapitalinvesteringar

begränsas till 488 miljoner kronor eller ungefär samma belopp

som för innevarande budgetår. Då kostnadsberäkningarna grunda sig

på prisläget hösten 1950, vilket uppskattats ligga omkring 2 procent över

prisläget vid samma tid år 1949, skulle dock — vid bifall till Kungl. Maj :ts

nu framlagda förslag -— den totala investeringsvolymen komma att minska

i motsvarande mån. Vidare bör uppmärksammas, att vid uppgörandet av

investeringsplanen för nästa budgetår hänsyn ej tagits till de pris- och

lönestegringar som därefter inträffat eller kunna komma att inträffa. I

statsverkspropositionen har emellertid förutsatts, att frågan om en höjning

av de för varje verk beräknade maximibeloppen skall upptagas till

prövning i god tid före budgetårsskiftet under beaktande av då rådande

ekonomiska förhållanden. För att möjliggöra en sådan av kostnadsstegringar

betingad höjning ha investeringsanslagen för nästa budgetår tillmätts

med viss marginal.

Vid upprepade tillfällen har från utskottets sida understrukits den stora

betydelse ett väl utvecklat kommunikationsväsende äger ur såväl ekonomisk

som social synpunkt. Utskottet finner det därför beklagligt, att utrymmet

för kommunikationsverkens kapitalinvesteringar under nästa budgetår blivit

så begränsat, att den totala investeringsvolymen icke skulle komma att

uppnå ens den nivå som förutsatts för innevarande budgetår. Visserligen

har, på grund av att den programenliga utbyggnaden av vattenkraften väntas

kräva minskade kapitalutgifter under nästa budgetår, en viss höjning

av medelsförbrukningsramen för andra investeringsändamål befunnits möjlig;

mot bakgrunden av de av vederbörande verksstyrelser redovisade utgiftsbehoven

framstår dock denna höjning som skäligen blygsam. Icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

minst för statens järnvägars vidkommande är läget ägnat att i skilda avseenden

ingiva bekymmer. Utskottet är också fullt medvetet om att en stegring

av kommunikationsverkens investeringsverksamhet skulle vara ur flera

synpunkter önskvärd. Då emellertid skälen för en investeringsbegränsande

politik i den nu aktuella situationen fått ökad tyngd, har utskottet ansett

sig böra tillstyrka det av departementschefen framlagda förslaget till investeringsplan

för kommunikationsverken.

Med hänsyn till de många ovissa faktorer som sammanhänga med den

nuvarande löne- och prisutvecklingen ligger det i sakens natur, att förevarande

investeringsplan i viss mån måste betraktas som allenast preliminär.

Såsom ovan berörts har departementschefen också förutskickat,

att en jämkning uppåt av de för varje verk beräknade maximibeloppen

skall kunna ske, i den mån förändringar i kostnadsläget därtill giva anledning.

Enligt utskottets mening bör i detta sammanhang jämväl prövas,

huruvida förutsättningar må befinnas föreligga för en sådan höjning av

medelsförbrukningsramen, att den totala investeringsvolymen bringas upp

till en nivå som reellt motsvarar den för innevarande budgetår fastställda.

Av statsverkspropositionen framgår att för genomförande av det av departementschefen

förordade investeringsprogrammet erfordras anslag å

sammanlagt 478 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor avse postverkets

fond, 171,5 miljoner kronor telegrafverkets fond, 139,4 miljoner kronor

statens järnvägars fond, 134,i miljoner kronor vattenfallsverkets fond,

0,4 miljon kronor luftfartsfonden samt 27,6 miljoner kronor väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond. Beträffande de motionsvis gjorda yrkandena

om olika jämkningar av de äskade anslagsbeloppen får utskottet hänvisa

till vad utskottet kommer att anföra under respektive punkter i det

följande. I detta sammanhang vill utskottet slutligen erinra om att, under

förutsättning av att den i statsverkspropositionen angivna medelsförbrukningen

uppnås under budgetåren 1950/51 och 1951/52, vid utgången

av sistnämnda budgetår en sammanlagd anslagsbehållning av drygt

162 miljoner kronor beräknas uppstå, varför budgettekniska möjligheter

sålunda skulle föreligga att tillgodose de stegrade anslagskrav som det nya

kostnadsläget kan komma att ställa.

Till frågan om väginvesteringarna återkommer utskottet i samband med

behandlingen av anslagsäskandena under sjätte huvudtiteln.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet ovan anfört.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

2:o) Posthus m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 13—16) föreslagit riksdagen

att till Posthus m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för ettvart av budgetåren 1949/50 och 1950/

51 anvisats ett anslag av 1 000 kronor. Den 1 juli 1950 stod ett belopp av 5,o

miljoner kronor till förfogande å anslaget. Medelsförbrukningen under budgetåret

1949/50 uppgick till 1,6 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsen uppskattar medelsförbrukningen under budgetåret

1951/52 till ca 5,5 miljoner kronor. Då en anslagsbehållning av 2,i miljoner

kronor beräknas föreligga vid utgången av innevarande budgetår, hemställer

styrelsen om ett anslag av 3,4 miljoner för nästa budgetår.

I postverkets nybyggnadsprogram för de närmaste åren ingå i första hand

följande byggnadsföretag:

Beräknad Beräknat

Företag byggnads- belopp för

kostnad 19») /52

Posthus i Skellefteå .......................... 1 300 000 900 000

Tillbyggnad av posthuset i Uddevalla1 .......... 370 000 270 000

Posthus i Eskilstuna.......................... 2 500 000 1 400 000

Ombyggnad inom centralposthuset i Stockholm . . 1 100 000 500 000

Posthus i Vetlanda .......................... 875 000 775 000

» s> Luleå ............................. 1 950 000 50 000

» » Ängelholm ......................... 560 000 55 000

» » Landskrona ........................ 1 610 000 375 000

> » Västerås ........................... 2 650 000 200 000

» » Kålltorp, Göteborg .................. 1 500 000 300 000

» » Nässjö ........ 1 750 000 100 000

» » Sundsvall.......................... 3 000 000 525 000

Summa kronor 19 165 000 5 450 000

Av nu nämnda företag beräknas posthusen i Skellefteå, Eskilstuna och

Vetlanda, tillbyggnaden av posthuset i Uddevalla samt ombyggnaden av centralposthuset

i Stockholm kunna igångsättas under budgetåret 1950/51. I

sammanställningen upptagna företag ha samtliga utom posthusen i Göteborg,

Nässjö och Sundsvall tidigare anmälts för riksdagen.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 14—16).

Departementschefen har intet att erinra mot att byggnadsprogrammet utvidgas

med nya posthus i Göteborg, Nässjö och Sundsvall men anser att frå
-

1 För telegrafverkets räkning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

7

gan, vilket av två föreliggande alternativa byggnadsförslag som bör läggas

till grund för det nya posthuset i Sundsvall, bör underställas riksdagen, sedan

generalpoststyrelsen förebragt utredning i ämnet jämte erforderliga

räntabilitetskalkyler.

Departementschefen anför vidare följande.

I detta sammanhang vill jag erinra om att byggnadskvoten för byggande

av posthus från och med år 1950 höjts från 2 till 3 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen

har emellertid vid sin beräkning av medelsförbrukningen

under nästa budgetår förutsatt, att en ytterligare ökad byggnadskvot skulle

medgivas för posthusbyggande. Styrelsen har beräknat, att medelsförbrukningen

under anslaget till Posthus in. m. skulle stiga från 1,5 respektive

2,8 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till

ca 5,s miljoner kronor budgetåret 1951/52, och har hemställt, att 3,4 miljoner

kronor anvisas för ändamålet. En ytterligare ökning av investeringsverksamheten

för posthusbyggen torde dock under rådande förhållanden

icke bliva av sådan storleksordning att den av styrelsen beräknade medelsförbrukningen

å anslaget uppnås. Den vid utgången av innevarande budgetår

beräknadé behållningen å anslaget om ca 2,i miljoner kronor torde emellertid

icke räcka till för dessa investeringsutgifter under nästa budgetår. Jag

vill därför förorda att ytterligare 2 miljoner kronor anvisas till byggande

av posthus m. m. under nästa budgetår.

Utskottet. I likhet med departementschefen anser sig utskottet böra tillstyrka,

att postverkets byggnadsprogram utökas med de föreslagna nya posthusen

i Göteborg, Nässjö och Sundsvall, dock att definitivt beslut rörande

den planerade nybyggnaden i sistnämnda stad fattas först sedan generalpoststyrelsen

inkommit med ytterligare utredning i ärendet. Under erinran

jämväl att byggnadskvoten för byggande av posthus fr. o. m. år 1950 höjts

från 2 till 3 miljoner kronor, vilket i någon mån torde komma att minska

den rådande eftersläpningen på förevarande område, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Posthus m. m. för budgetåret 1951/

52 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

3:o) Anskaffning av automobiler m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, s. 16 och 17), som huvudsakligen avser anskaffning för ersättningsändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av automobiler m. m.

för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av

400 000 kronor.

4:o) Postverkets diligenstrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 17 och 18)

föreslagit riksdagen att under rubriken Postverkets diligenstrafik för budgetåret

1951/52 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å

tillhopa 2 600 000 kronor.

För innevarande budgetår har anvisats 200 000 kronor till garagebyggnader

in. m., 200 000 kronor till anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

och 250 000 kronor till förvärv av billinjer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Generalpoststyrelsen har för nästa budgetår äskat 300 000 kronor till garagebyggnader

m. in., 1 800 000 kronor till anskaffning av bilmateriel för

diligensrörelsen och 500 000 kronor till förvärv av billinjer.

Beträffande medelsbehovet för förvärv av billinjer har generalpoststyrelsen

meddelat, att preliminära överenskommelser träffats rörande förvärv

av linjetrafikföretag till ett sammanlagt belopp av 190 000 kronor och

att förberedande undersökningar pågå om förvärv av billinjer för ytterligare

900 000 kronor. Emellertid beräknades icke samtliga vara avslutade

före utgången av budgetåret 1951/52. Det vore emellertid svårt att bedöma

i vilken omfattning ytterligare erbjudanden om överlåtelse av trafikrättigheter

vore att emotse. Styrelsen ansåge dock, att medelsförbrukningen för

innevarande och nästa budgetår kunde beräknas till ca 1 000 000 kronor.

Anslagsbehovet för budgetåret 1951/52 kunde, såvitt nu kunde förutses,

begränsas till 500 000 kronor.

Departementschefen har intet haft att erinra mot generalpoststyrelsens

förslag. Det i 1950 års statsverksproposition omnämnda, av statens sakrevision

framlagda förslaget om överflyttning av postverkets diligenstrafik

till statens järnvägar, vilket förutsatte vissa medelsöverföringar i statsbokföringen

mellan postverkets och statens järnvägars fonder, hade ännu ej

kunnat förverkligas.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Mannerskantz (I: 252) och den andra inom andra kammaren av herr Nolin

m. fl. (II: 351) har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj :ts förslag om anslag å 500 000 kronor till förvärv av billinjer

för postverket.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen I: 252.

Utskottet. Enligt vad utskottet under hand erfarit beräknas de för innevarande

budgetår disponibla medlen till förvärv av billinjer vara i stort

sett förbrukade i och med budgetårets utgång. I detta sammanhang torde

vidare böra framhållas, att dessa förvärv måste betraktas som ett betydelsefullt

led i postverkets strävanden att förbättra mera avlägsna landsdelars

postala förhallanden. I icke ringa utsträckning är det här fråga om övertagande

av rena ödebygdslinjer, vilka på grund av ett svagt trafikunderlag

endast med stora svårigheter kunna upprätthållas i enskild regi. Därest,

såsom i motionerna I: 252 och II: 351 föreslagits, medel för nu berörda

ändamål icke skulle ställas till generalpoststyrelsens förfogande jämväl

för nästa budgetår, komme sålunda styrelsens möjligheter att fullfölja arbetet

med den standardhöjning på förevarande område, varom riksdagen

vid flera tillfällen uttalat önskemål, att starkt försvåras.

Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra tillstyrka, att anslaget till

förvärv av billinjer anvisas med av Kungl. Maj :t föreslaget belopp. Ej heller

mot övriga medelsäskanden under förevarande anslagsgrupp har utskottet

funnit anledning till erinran.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret 1951/

52 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Garagebyggnader m. m............. 300 000 kronor,

b) Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

...................... 1 800 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 252 och II: 351, i vad de avse förevarande

anslag, till Förvärv av billinjer för budgetåret 1951/52 anvisa

ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Telegrafverket.

5 ro) Utvecklingen av telegrafverkets rörelse. I statsrådsprotokollet har

(punkt 5, s. 19—27) lämnats en redogörelse för utvecklingen av telegrafverkets

rörelse.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1950 lämnat följande uppgifter

rörande utvecklingen av telegrafverkets rörelse, mätt i antalet telefonapparater

och radiolicenser samt taxerade samtal och telegram, under tiden

fr. o. m. år 1943. Uppgifterna för år 1950 äro därvid beräknade med

ledning av utvecklingen under tiden januari—september.

Telefonapparater Radio l.icenser

År

Antal vid

årets slut

ökning

absolut i %

antal vid

årets slut

ökning

absolut i %

1943 .....

.... 1 071 400

56 100

5,5

1 709 000

80 900 5,0

1944 .....

.... 1 146 000

74 600

7,0

1 784 200

75 200 4,4

1945 .....

.... 1 221 100

75 100

6,6

1 839 900

55 700 3,1

1946 .....

.... 1 314 100

93 000

7,6

1 895 300

55 400 3,0

1947 .....

.... 1 425 500

111400

8,5

1 959 300

64 000 3,4

1948 .....

.... 1 505 800

80 300

5,6

2 025 100

65 800 3,4

1949 .....

.... 1 591 500

85 700

5,7

2 095 500

70 400 3,5

1950 .....

.... 1 682 500

91 000

5,7

2 151 500

56 000 2,7

År

Taxerade rikssamtal

Taxerade

telegram

antal

ökning i %

antal

ökning i %

1943 .....

79 255 000

5,8

5 910 000

8,7

1944 .....

84 845 000

7,1

6 379 000

7,9

1945 .....

88 106 000

3,8

7 279 000

14,1

1946 ....

95 331 000

8,2

8 274 000

13,7

1947 ....

99 352 000

4,2

8 263 000

- 0,1

1948 ....

103 781 000

4,5

8 254 000

- 0,1

1949 ....

109 367 000

5,4

8 384 000

1,6

1950 ....

115 500 000

5,6

8 650 000

3,2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

I anslutning härtill erinrar styrelsen beträffande ökningen av antalet

abonnemang att i 1950 års slatsverksproposition förutsatts, att

de för budgetåret 1950/51 tillgängliga anslagsmedlen skulle medgiva en ökning

av antalet apparater med 70 000 å 75 000. ökningen under kalenderåret

1950 beräknas nu till cirka 91 000 apparater. För budgetåret 1949/50

uppgick ökningen till 88 000 apparater och för budgetåret 1950/51 torde

man kunna räkna med ungefär samma ökning av apparatantalet som under

kalenderåret 1950 eller drygt 90 000 apparater. Anledningen till att ökningen

sålunda har kommit att överstiga den förut beräknade är dels att redan

utförda nätarbeten och utvidgningar av stationer ha visat sig medgiva inkoppling

av ett större antal abonnenter än beräknat och dels att styrelsen

1 stor utsträckning kunnat förmå abonnenter att sinsemellan dela samma

ledning till stationen. För budgetåret 1951/52 har styrelsen i sina anslagsäskanden

och med hänsyn tagen till den befintliga arbetsstyrkan räknat

med en ökning av 90 000 å 95 000 apparater.

Antalet väntande abonnenter har ändock, enligt styrelsen, ej kunnat

nämnvärt nedbringas jämfört med år 1949. Alltjämt måste antalet abonnenter,

som få vänta minst tre månader, sålunda få anses vara oskäligt stort

(18 200 den 1 oktober 1950 samt 19 400 vid samma tidpunkt 1949). Man måste

också, fortsätter styrelsen, taga hänsyn till afl även förut befintliga

abonnenter, som på grund av flyttning begära att få sin telefon uppsatt

vid annan station, drabbas av nuvarande svårigheter och kunna få vänta

lika länge som nya abonnenter på att återfå sin telefon. Hela antalet abonnenter,

som icke kunna få telefon installerad och inkopplad vid av dem

önskad tidpunkt, uppskattas av styrelsen till cirka 40 000.

Telegrafstyrelsen erinrar i fråga om anläggningsverksamhetens

utveckling, att styrelsen vid upprepade tillfällen haft anledning

framhålla de svårigheter, som ha uppkommit därigenom, att investeringsverksamheten

vid telegrafverket icke har kunnat hålla jämna steg med

abonnent- och trafikökningen efter kriget. Såsom styrelsen framhöll i sin

petitaskrivelse hösten 1949, möta icke längre ur materiel- eller produktionssynpunkt

några svårigheter att avsevärt öka anläggningsverksainheten. Nuvarande

svårigheter att taga emot nya abonnenter och avveckla trafiken på

ett tillfredsställande sätt bero på den allmänna in^esteringsbegränsningen.

Vid bedömandet av styrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1951/52

maste hänsyn också tagas till att det uppdämda behovet av nyanläggningar

blivit allt större. I den mån anläggningsarbeten måste skjutas på framtiden,

leder detta också, på grund av den i stort sett oavbrutet pågående ökningen

av avlöningarna, till att kostnaderna komma att bli större än de för

närvarande äro.

Telegrafstyrelsen understryker i detta sammanhang, att de kostnader, som

nedläggas på den pågående automatiseringen av telefontrafiken, utöver den

standardförbättring som automatiseringen innebär, utgöra en ur ekonomiska

synpunkter mycket fördelaktig kapitalplacering. Därtill kommer, att eftersom

avlöningarna i framtiden säkerligen komma att bli högre än nu, också

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

det ekonomiska resultatet av redan utförda automatiseringar blir allt gynnsammare.

Automatiseringen medför stora vinster, vilka bli särskilt betydande,

sedan automatisering av lokal- och landstrafiken skapat förutsättningar

för automatisering även av rikstrafik.

På grundval av det nu anförda har telegrafstyrelsen framlagt sina äskanden

å riksstaten för nästa budgetår. Å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår har styrelsen äskat medel till rörelsekapital för telegrafverket.

En sammanställning av de för budgetåren 1948/49—1950/51 anvisade

samt å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda budgetår och å riksstaten

för nästa budgetår äskade anslagen under telegrafverkets fond visar

följande siffror.

1948/49

1949/50

Tusental

1950/51

kronor

1951/52

Telefonstations- och förrådsbygg-

1810

3 200

2

7 775

Telefon- och telegrafanläggningar

Radioanläggningar..............

Diverse anslag.................

105 790

1640

3 700

112 000

1 800

5 300

133 000

3 800

3 201

10 000 1

184 900

5 855

6 495

Summa

112 940

122 300

150 003

205 025

De för nästa budgetår äskade anslagen till telefonstations- och förrådsbyggnader

utgöra 7 550 000 kronor för telefonstationsbyggnader m. m. och

225 000 kronor för förrådsbyggnader m. m. Anslagen till telefon- och telegrafanläggningar

fördela sig på Riks- och landskablar m. m. med 59 900 000

kronor, på Telefon- och telegrafstationer med 65 000 000 kronor och på

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanoi tsledningar med

60 000 000 kronor. Av de till radioanläggningar äskade beloppen falla

300 000 på Rundradiosändare för kortvåg i Hörby, 300 000 kronor på Antennanläggning

för Sundsvalls rundradiostation, 800 000 kronor på Ny

rundradiostation i Östersund, 1 300 000 kronor på Ny rundradiostation i

Stockholm, 300 000 kronor på Vissa rundradioanläggningar, 225 000 kronor

på Inköp av tomt för radiohus i Göteborg, 2 200 000 kronor till Televisionsanläggningar

och 1 055 000 kronor på Radioanläggningar för kommersiell

trafik. Gruppen diverse anslag innefattar 700 000 kronor till Inköp av

fastigheter, 3 295 000 kronor till Försvarsberedskap och 2 500 000 kronor

såsom Telegrafverkets dispositionsanslag.

över telegrafstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

samt statens handels- och industrikommission (s. 22 och 23).

Departementschefen erinrar till en början följande.

I 1950 års statsverksproposition framhöll jag beträffande telegrafverkets

investeringar för innevarande budgetår, att med hänsyn till att vissa prisstegringar

inträtt å importerad materiel, särskilt vad gällar bly och koppar,

en viss höjning av medelsförbrukningsramen för budgetåret 1950/51 syntes

vara motiverad. I enlighet härmed förordade jag, att inyesteringsutgifterna

under telegrafverkets fond nämnda budgetar skulle maximeras till 145 mil
1

Anvisat å tilläggsstat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9.

joner kronor, vilket innebar en ökning med 5 miljoner kronor i förhållande

till budgetåret 1949/50. Telegrafstyrelsen har hösten 1950 anhållit, att medelsforbrukningsramen

budgetåret 1950/51 måtte höjas med 10 till 155 miljoner

kronor. Av höjningen bero 7 miljoner kronor på viss omläggning av

telegrafverkets materielredovisning. Genom beslut den 3 november 1950 har

Kungl. Maj :t bifallit telegrafstyrelsens framställning.

Beträffande telegrafstyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår anför

departementschefen följande.

Telegrafstyrelsen har i sina petita ansett erforderligt, att sammanlagt ca

20o miljoner kronor anvisas för nästa budgetår. Styrelsen har därvid räknat

med en mcdelsförbrukning nästa budgetår av 215 miljoner kronor, d. v. s.

en ökning med 60 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår.

Denna medelsförbrukning överensstämmer i stort sett med den prognos för

telegrafverkets investeringsbehov, som styrelsen framlade i november 1949.

Aven om det ur företagsekonomisk synpunkt kan vara fördelaktigt att genomfora

telegrafverkets investeringsprogram i den utsträckning telegrafstyrelsen

föreslagit, torde detta under nuvarande förhållanden icke kunna

ske i den takt styrelsen avsett. Erinras må, att telegrafverkets investeringar

til1 största delen utgöras av materiel- och industribeställningar. En så avsevard

ökning av telegrafstyrelsens investeringsverksamhet, som styrelsens

förslag innebär, är icke önskvärd med hänsyn till de allmänna strävandena

att begränsa investeringarna. Arbetsmarknadsstyrelsen har sålunda med

hansyn till rådande brist på arbetskraft tillrått viss återhållsamhet med statliga

investeringar över huvud och har förordat, att sysselsättningsnivån i

telegrafverkets egna arbeten inklusive industri bibehålies vid i stort sett den

mva, som kan väntas bli uppnådd under innevarande budgetår. Jag anser

dock, att någon ökning av investeringsverksamheten bör medgivas, och förordar,

att medelsförbrukningen för nästa budgetår maximeras till nominellt

samma belopp, som fastställts för budgetåret 1950/51 eller 155 miljoner

kronor, vilket innebär en reell ökning med ca 7 miljoner kronor. Jag har

därvid, såsom jag senare i dag kommer att redogöra för, icke räknat med

medelsanvisning å kapitalbudgeten för nästa budgetår till televisionsanläeeningar.

00

I sina petita för nästa budgetår har telegrafstyrelsen räknat med en ökning

av antalet telefonapparater med 90 000—95 000 och har med hänsyn

härtill hemställt om anvisande av anslag för ändamålet med 60 miljoner kronor

till nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Vidare har styrelsen äskat 65 miljoner kronor till telefon- och telegrafstationer

och 59,9 miljoner kronor till riks- och landskablar m. m. Den av

mig forordade begränsningen av telegrafverkets investeringsutgifter nästa

budgetår har till följd, att medelsförbrukningen nämnda budgetår å ifrågavarande

tre anslag synes böra bestämmas till väsentligt lägre belopp än styrelsen

räknat med.

Efter överläggningar med telegrafstyrelsen, vilka skett med utgångspunkt

från att den sammanlagda medelsförbrukningen å investeringsanslagen under

telegrafverkets fond skall begränsas till 155 miljoner kronor, har följande

avvägning mellan de tre största grupperna av investeringar framkommit.

Den fortgående trafikökningen ställer stora krav på att investeringsverksamheten

i riks- och landskablar m. m. stegras. Risken för ytterligare ledningsras

har bl. a. gjort önskvärt, att kablifieringsarbetet ökas utöver den

omtattning det beräknas få innevarande budgetår. Jag föreslår därför, att

medelsförbrukningen för riks- och landskablar nästa budgetår höjes till ca

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

13

40 miljoner kronor mot ca 32 miljoner kronor innevarande budgetår. Telegrafverkets

investeringsverksamhet i telefon- och telegrafstationer bör nästa

budgetår inriktas på en nivå av 43 miljoner kronor eller ungefär samma

belopp som för budgetåret 1950/51. För nya abonnentanläggningar bör medelsförbrukningen

nästa budgetår utgöra ca 50 miljoner kronor.

Begränsningen av medelsförbrukningen medför, att inkopplingen av nya

abonnenter nästa budgetår beräknas stanna vid 80 000—90 000. Vidare kommer

automatiseringen att bedrivas i långsammare takt och kablifieringsarbetet

— trots den av mig förordade ökningen — att få mindre omfattning

än telegrafstyrelsen avsett. Sålunda kommer rikskabeln Jönköping—Växjö—

Ljungby att kunna påbörjas först längre fram. I anslaget till riks- och landskablar

in. in. ha inräknats medel för påbörjande, i vad på telegrafverket ankommer,

av en för telegrafverket och statens järnvägar gemensam kabel

Riksgränsen—Kiruna. För kablifiering av sträckan Abisko—Riksgränsen

böra ca 600 000 kronor beräknas.

Med hänsyn till att pris- och lönestegringar kunna förutses, böra dock anslagen

till telefon- och telegrafanläggningar för nästa budgetår anvisas med

48, 51 respektive 56 miljoner kronor, varvid 7,5, 8 respektive 6 miljoner kronor

böra innehållas hos Kungl. Maj :t för att i erforderlig utsträckning tagas

i anspråk, då pris- och löneutvecklingen närmare kan fastställas eller

då särskilda skäl i övrigt föreligga. Under punkten 9 tillstyrker jag, att för

nästa budgetår anvisas 48 miljoner kronor till riks- och landskablar in. in.,

51 miljoner kronor till telefon- och telegrafstationer och 56 miljoner kronor

till nya abonnentanläggningar.

För telefonstations- och förrådsbyggnader har för budgetåret 1950/51 beräknats

en medelsförbrukning av 9,5 miljoner kronor. För nästa budgetår

har telegrafstyrelsen i sina petita räknat med en medelsförbrukning av 13,6

miljoner kronor. Med hänsyn till den av mig förordade allmänna begränsningen

av telegrafverkets investeringsutgifter för nästa budgetår torde medelsförbrukningen

för byggande av telefonstations- och förrådsbyggnader

komma att stanna vid ungefär samma nivå som för innevarande budgetår.

Jag tillstyrker, att anslaget till telefonstationsbyggnader in. in. för nästa

budgetår anvisas med 6 550 000 kronor, vilket belopp är 1 000 000 kronor

lägre än styrelsen äskat i petita, och anslaget till förrådsbyggnader med

225 000 kronor. Under punkterna 6 och 7 hemställer jag härom.

Jag förordar, att till inköp av fastigheter för nästa budgetår anvisas ett

investeringsanslag av 600 000 kronor, vilket i förhållande till telegrafstyrelsens

äskande för detta ändamål innebär en minskning med 100 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har under gruppen radioanläggningar, tclevisionsanläggningar

ej medräknade, äskat sammanlagt 3 655 000 kronor för nästa budgetår.

Styrelsen har räknat med en medelsförbrukning för detta ändamål

av ca 6,9 miljoner kronor. Fn begränsning med närmare 1 miljon kronor

av denna medelsförbrukning synes mellertid vara ofrånkomlig inom ramen

för den av mig förordade maximala medclsförbrukningcn för telegrafverket

under nästa budgetår. Härigenom komma vissa likvider för utländska

leveranser, avsedda för rundradiostationerna i Stockholm och Östersund,

att fullgöras först under budgetåret 1952/53. Jag har icke något att erinra

mot att för nästa budgetår anvisas av telegrafstyrelsen äskade belopp. I enlighet

med telegrafstyrelsens förslag böra medel för dessa ändamål anvisas

under två särskilda kollektivanslag, förslagsvis benämnda Rundradioanläggningar

respektive Radioanläggningar för kommersiell trafik. Den 30 juni

1951 förefintlig behållning å motsvarande äldre anslag torde, efter förslag

av styrelsen i samråd med riksräkenskapsverket, få överföras till de nya

anslagen till Rundradioanläggningar respektive Radioanläggningar för kom
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

mersiell trafik. Under punkten 10 hemställer jag, att för nästa budgetår till

rundradioanläggningar anvisas 2 600 000 kronor och till radioanläggningar

för kommersiell trafik 1 055 000 kronor.

Jag biträder vidare telegrafstyrelsens förslag att medel till radioteknisk

verksamhet för den civila luftfartens behov från och med nästa budgetår

redovisas under ett anslag, som förslagsvis bör benämnas Radioanläggningar

för luftfarten. Kvarstående behållning å anslaget till Markradiostationer

för luftfarten och viss del av behållningen å det under luftfartsfonden upptagna

anslaget till Radiofyrar böra per den 30 juni 1951, efter framställning

av telegrafstyrelsen i samråd med luftfartsstyrelsen och riksräkenskapsverket,

överföras till det nya anslaget. I viss utsträckning torde de medel, som

sålunda komma att överföras, avse ändamål, som för närvarande sakna

omedelbar aktualitet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta

om ändrad disposition av dessa medel, om så skulle anses lämpligt. För

nästa budgetår ha medel icke äskats under det nya anslaget till Radioanläggningar

för luftfarten. Anslaget torde emellertid för nästa budgetår böra

anvisas med ett formellt belopp av 1 000 kronor. Under punkten 12 gör

jag hemställan härom.

Till försvarsberedskapsåtgärder vid telegrafverket har för nästa budgetår

äskats ca 3,3 miljoner kronor. Den 30 juni 1950 fanns till förfogande

för dessa ändamål en behållning av 3,4 miljoner kronor. Medelsförbrukningen

innevarande budgetår beräknas till ca 1,7 miljon kronor. Jag anser

mig böra förorda, att medelsförbrukningen för dessa ändamål nästa budgetår

hålles vid samma nivå som för innevarande budgetår. Under punkten

12 hemställer jag, att 2 000 000 kronor anvisas till försvarsberedskapsåtgärder

vid telegrafverket budgetåret 1951/52. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att, efter framställning av telegrafstyrelsen, besluta angående

dispositionen av anvisade medel inom ramen för det av styrelsen framlagda

förslaget.

Såsom telegrafverkets dispositionsanslag har styrelsen för nästa budgetår

äskat 2,5 miljoner kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande

budgetår. Med hänsyn till den åtstramning av anslagsanvisningen

på övriga anslag, vilken jag nyss föreslagit, vill jag förorda att dispositionsanslaget

för nästa budgetår anvisas med 3,5 miljoner kronor. Härigenom

komma medel i ökad omfattning att stå till förfogande å anslaget, därest

övriga anslag skulle behöva förstärkas eller i övrigt särskilda omständigheter

skulle inträda, som påfordra åtgärder. Av dispositionsanslaget bör erforderligt

belopp innehållas hos Kungl. Maj :t, som har att, efter framställning

av telegrafstyrelsen, besluta om den framtida dispositionen av sålunda

innehållna medel.

Senare i dag hemställer jag, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår anvisas 10 miljoner kronor till rörelsekapital för telegraf\

erket.

Slutligen har telegrafstyrelsen i sina petita för nästa budgetår äskat ett

investeringsanslag av 2,2 miljoner kronor till televisionsanläggningar. Beloppet

är avsett för en försöksanläggning med en bildsändare på omkring

5 kW och en ljudsändare på omkring 3 kW jämte apparatur för upptagning

och överföring av program till sändarna. Styrelsen har ansett, att tidpunkten

är inne för att påbörja mera ordnade televisionsförsök i Sverige

och att genom försöksverksamheten underlag skulle erhållas för ett kommande

ställningstagande till frågan om hur televisionsverksamheten bör

organiseras på längre sikt i vårt land. Styrelsen har i sin framställning förklarat

sig icke vara beredd att nu framlägga förslag om driftkostnaderna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15

inklusive kostnaderna för anläggningskapitalets förräntning och amortering,

vilka sistnämnda enligt styrelsens uppfattning böra ske på jämförelsevis

kort tid. Styrelsen har vidare framhållit, att även den viktiga frågan

om programverksamheten kräver omsorgsfulla överväganden.

Innan ståndpunkt tages till frågan om formen och tiden för televisionens

införande i Sverige, böra de ekonomiska förutsättningarna härför närmare

utredas samt televisionens betydelse i olika avseenden klarläggas. Jag avser

att framdeles hemställa om Ivungl. Maj :ts bemyndigande att för ändamålet

tillkalla särskilda utredningsmän. Om utredningsarbetet skulle kräva,

att särskild apparatur anskaffas för försök av olika slag, böra utredningsmännen

hos Kungl. Maj :t göra framställning härom. Kostnaderna för

kommitténs arbete äro avsedda att bestridas av telegrafverkets driftmedel

Jag anser mig icke böra förorda att av telegrafstyrelsen äskat anslag till en

försöksanläggning anvisas för nästa budgetår.

Sammanfattningsvis innebär den av mig i det föregående förordade medelsanvisningen

att för nästa budgetår under telegrafverkets fond anvisas

tillhopa ca 171,5 miljoner kronor eller ca 21,5 miljoner kronor mera än det

för innevarande budgetår anvisade beloppet, däri inräknat det å tilläggsstat

äskade beloppet av 10 miljoner kronor. Den av mig förordade medelsanvisningen

för nästa budgetår understiger styrelsens sammanlagda medelsäskanden

med ca 33,5 miljoner kronor. Såsom jag tidigare framhållit bör medelsförbrukningen

under telegrafverkets fond för nästa budgetår begränsas

till högst 155 miljoner kronor. Jag förutsätter, att styrelsen vid sin planering

av verksamheten, särskilt vid utläggandet av industribeställningar,

icke binder sig för en ökning av investeringsutgifterna utöver nämnda belopp

för tiden efter nästa budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Christenson i Malmö väckt motion (II: 73), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta anvisa ett anslag av 300 000 kronor för

budgetåret 1951/52 att användas för experimentell programverksamhet på

televisionens område.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet. I 1950 års statsverksproposition förutsattes att telegrafverkets

investeringsutgifter innevarande budgetår skulle maximeras till 145 miljoner

kronor. Denna medelsförbrukningsram har sedermera av Kungl. Maj :t

höjts med 10 miljoner kronor, av vilket belopp 3 miljoner kronor avse täckandet

av vissa genom prisstegringar uppkomna merkostnader. Höjningen

i övrigt har, såsom i korthet berörts under punkten l:o) av detta utlåtande,

föranletts av viss omläggning av materielkostnadsredovisningen. I sina anslagsäskanden

för nästa budgetår har telegrafstyrelsen räknat med en ytterligare

stegring av investeringsutgifterna med 60 miljoner kronor. Departementschefen

har emellertid, under erinran att telegrafverkets investeringar

till största delen utgöras av materiel- och industribeställningar, ansett en

så avsevärd utökning av verksamheten icke vara önskvärd med hänsyn till

de allmänna strävandena att begränsa investeringarna. Enligt departementschefens

mening bör därför medelsförbrukningen för nästa budgetår maximeras

till nominellt samma belopp som fastställts för innevarande budgetår

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

eller 155 miljoner kronor. Då den ovannämnda omläggningen av redovisningen

är av engångsnatur, innebär förslaget i realiteten en ökning av investeringsramen

med 7 miljoner kronor. För genomförande av detta program

har departementschefen äskat anslag å tillhopa ca 171,5 miljoner kronor.

Av de i statsverkspropositionen återgivna uppgifterna framgår, att utvecklingen

av telegrafverkets rörelse, mätt i antalet telefonapparater och radiolicenser

samt taxerade samtal och telegram, under år 1950 fortgått i ungefär

samma takt som föregående år. Såvitt nu kan bedömas, är någon minskning i

trafiken icke att förvänta för den närmaste framtiden. Icke minst mot bakgrunden

härav finner utskottet uppenbart, att det ur olika synpunkter vore

önskvärt, om den av telegrafverket bedrivna verksamheten kunde utökas i

all den omfattning verksstyrelsen nu föreslagit. Såsom vid upprepade tillfällen

framhållits, förefinnas på detta område förutsättningar för ett stort

antal räntabla nyinvesteringar, vilka svara mot ett utbrett behov. I detta

sammanhang vill utskottet endast erinra om det aktuella läget i fråga om

telefonabonnemang. Trots den förbättring som inträtt på sistone gäller

härutinnan alltjämt, att det totala antal abonnenter, vilka ej kunna få telefon

installerad och inkopplad vid av dem önskad tidpunkt, måste betecknas

som onormalt stort.

De skäl som av departementschefen åberopats för en fortsatt investeringsbegränsning

jämväl på förevarande område finner dock utskottet bärande.

Utskottet anser sig därför böra tillstyrka, att anslagen under telegrafverkets

fond för nästa budgetår anvisas med av Kungl. Maj :t äskade

belopp och att i enlighet härmed fondens utgiftsram fastställes till 155 miljoner

kronor. Vad i detta sammanhang departementschefen i övrigt anfört

och förordat, innebärande bl. a. att fr. o. m. nästa budgetår medel till radioteknisk

verksamhet för den civila luftfartens behov i sin helhet skola

redovisas under telegrafverkets fond, har icke givit utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande.

Vad slutligen televisionsfrågan beträffar får utskottet anföra följande.

Såsom framgår av statsverkspropositionen har departementschefen icke

ansett sig kunna förorda, att av telegrafstyrelsen äskat anslag till en försöksanläggning

på förevarande område anvisas för nästa budgetår. Enligt

departementschefens uppfattning böra sålunda, innan ståndpunkt tages till

frågan om formen och tiden för televisionens införande i Sverige, de ekonomiska

förutsättningarna härför närmare utredas samt televisionens betydelse

i olika avseenden klarläggas. I motionen II: 73 har emellertid hävdats,

att en dylik allsidig ekonomisk utredning icke skulle behöva hindra, att

medel redan nu ansloges för experimentell programverksamhet.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att den av departementschefen

förutskickade utredningen numera tillsatts. Enligt direktiven har

utredningen bl. a. att överväga alternativa lösningar av televisionsverksamhetens

organisation beträffande såväl den tekniska tjänsten som programtjänsten.

Vidare har understrukits att utredningen i fråga om programpro
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !).

17

duktionen bör söka att med ledning av utländska erfarenheter bilda sig en

uppfattning om kostnaderna för olika programtyper och olika alternativ

beträffande sändningstidens längd. De av motionären berörda spörsmålen

komma sålunda att upptagas till behandling av utredningen, som jämväl

förutsatts kunna erhålla särskilda medel för anskaffning av försöksapparatur.

Med hänsyn till här angivna omständigheter anser sig utskottet icke

böra tillstyrka bifall till förenämnda motion.

Utskottet hemställer,

I. att motionen II: 73 icke må bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet ovan anfört.

6:o) Telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s. 27—

32) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnader m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 6 550 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett formellt belopp av

1 000 kronor. På grund av reservationer stod ett belopp av ca 12,i miljoner

kronor till förfogande den 1 juli 1950.

Telegrafstyrelsen beräknar medelsförbrukningen för nästa budgetår till

ca 11,8 miljoner kronor enligt nedanstående nybyggnadsprogram:

Beräknad Beräknat

Företag byggnads- belopp för

kostnad 19Ö1/52

Tillbyggnad av telefonstationsfastigheten i Jönköping

.................................... 960 000 900 000

Telefonstationsbyggnad i Ängelholm............ 575 000 400 000

Telefonstationsbyggnad i Frölunda, Göteborg .... 440 000 200 000

Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn .......... 570 000 250 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad 955 000 700 000

Nybyggnad för post- och telegrafverken i Mora . . 750 000 550 000

Telefonstationsbyggnad i Luleå ................ 1 050 000 500 000

Telefonstationsbyggnad i Nässjö................ 940 000 600 000

Post- och telefonstationsbyggnad i Klippan...... 875 000 400 000

Telefonstationsbyggnad i Vänersborg .......... 850 000 500 000

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsbyggnad i

kvarteret Skvalperup i Malmö................ 525 000 460 000

Telefonstationsbyggnad i Nyköping ............ 1 550 000 600 000

Telefonstationsbyggnad i Visby ................ 1 000 000 700 000

Om- och tillbyggnad av telegrafverkets stationsfas
tighet

i Örnsköldsvik........................ 475 000 200 000

Om- och tillbyggnad av telegrafverkets stations
fastighet

i kvarteret Aeolus i Stockholm...... 4 100 000 600 000

Telefonstationsbyggnad i kvarteret Södermanland i

Malmö .................................... 1 050 000 600 000

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1951. G samt. Nr 9.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Företag

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet

Halmstad.................................

Tillbyggnad av telegrafverkets stationsbyggnad

Hälsingborg...............................

Telefonstationsbyggnad i Hässleholm..........

Telefonstationsbyggnad i Askersund...........

Telefonstationsbyggnad i Strängnäs ...........

Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur...........

Telefonstationsbyggnad i Gällivare.............

Telefonstationsbyggnad i Kramfors ...........

Beräknad

byggnads-

kostnad

Beräknat

belopp för

1951/52

900 000

450 000

650 000

400 000

775 000

500 000

620 000

350 000

825 000

550 000

640 000

540 000

700 000

500 000

700 000

400 000

Summa kronor 22 475 000 11 850 000.

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens byggnadsprogram

torde få hänvisas till propositionen (s. 29—32). Med utgångspunkt från en

behållning den 1 juli 1951 av 4,3 miljoner kronor äskar styrelsen för nästa

budgetår ett anslag av 7 550 000 kronor.

Departementschef en, som räknat med att medelsförbrukningen för nästa

budgetår kommer att stanna vid ungefärligen samma belopp som för innevarande

budgetår, har tillstyrkt ett anslag av 6 550 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Arrhén och Eskilsson (I: 181) och den andra inom andra kammaren

av herrar Dickson och Birke (II: 262), har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att till Telefonstationsbyggnader in. m. för budgetåret 1951/52 anvisa

ett investeringsanslag av 4 550 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen I: 181.

Utskottet. I de båda likalydande motionerna I: 181 och II: 262 har hemställts,

att förevarande anslag måtte anvisas med ett till 4 550 000 kronor

reducerat belopp. Förslaget har motiverats med att telefonväsendets utveckling

ej syntes vara i lika hög grad beroende av nya telefonstationsbyggnader

som av en snabbare takt i t. ex. automatiseringen av telefonstationerna. Med

anledning härav vill utskottet endast framhålla, att uppförandet av nya

stationsbyggnader är en grundförutsättning för den fortskridande automatiseringen

av telefonnätet. Av de i telegrafverkets nybyggnadsprogram ingående

24 byggnadsföretagen, över vilka en förteckning lämnats i det föregående,

äga sålunda samtliga utom två direkt samband med det pågående

automatiseringsarbetet, som följaktligen skulle hämmas om motionärernas

förslag bifölles. Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra yrka avslag på

förenämnda motioner.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under föregående punkt anfört

får utskottet hemställa,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

19

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 181 och II: 262, till Telefonstationsbyggnader

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 6 550 000 kronor.

7 :o) Förrådsbyggnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

7, s. 32 och 33) får utskottet, under hänvisning till vad utskottet under

punkten 5:o) anfört, hemställa,

att riksdagen må till Förrådsbyggnader m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 225 000 kronor.

8:o) Inköp av fastigheter. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 33) föreslagit riksdagen

att till Inköp av fastigheter för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 600 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 700 000

kronor. Den 1 juli 1950 fanns å anslaget en behållning av ca 237 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har framhållit, att då den 1 juli 1950 disponibla medel

om ca 937 000 kronor ej beräknas bli tillräckliga för budgetåren 1950/51

och 1951/52, bör för nästa budgetår under anslaget till Inköp av fastigheter

anvisas samma belopp, som under budgetåret 1950/51 anvisats för ändamålet,

eller 700 000 kronor, varom styrelsen hemställt.

Departementschefen har tillstyrkt ett anslag av 600 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 5:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret

1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kronor.

9:o) Telefon- och telegrafanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 33—

36) föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefonoch

telegrafanläggningar för budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å

tillhopa 155 000 000 kronor.

De under förevarande rubrik av Kungl. Maj :t äskade anslagen framgå av

följande uppställning, vari upptagits jämväl de för innevarande budgetår

anvisade beloppen.

1950/51

Riks- och landskablar m. in..... 34 000 000

Telefon- och telegrafstationer.... 44 000 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar

.................. 55 000 000

1951/52

48 000 000

51 000 000

56 000 000

Summa 133 000 000

155 000 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår begärt anslag till ifrågavarande

ändamål å respektive 59 900 000, 65 000 000 och 60 000 000 kronor (s. 34

—36).

I detta sammanhang bär utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 224), vari hemställts, att riksdagen

måtte höja det av Kungl. Maj :t för budgetåret 1951/52 begärda investeringsanslaget

för nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortsledningar till 60 miljoner kronor.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet. Under förevarande anslagsgrupp har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit,

att till nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar

anvisas ett investeringsanslag av 56 miljoner kronor. I motionen

II: 224 har emellertid påyrkats en ytterligare medelsanvisning för detta ändamål

med 4 miljoner kronor. Till stöd härför har åberopats motiveringen i

motionen II: 223, vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om att inträdesavgifterna för telefonabonnemang sänkas till

150 kronor. Då emellertid sistnämnda motion icke hänvisats till statsutskottet,

saknar utskottet anledning att närmare ingå på denna fråga. Utskottet

vill dock framhålla att en sänkning av inträdesavgifterna skulle nödvändiggöra

en höjning jämväl av anslagen till riks- och landskablar m. m. samt

till telefon- och telegrafstationer, därest en förlängning av de nuvarande väntetiderna

för abonnenterna skulle kunna undvikas. Av vad utskottet under

punkten 5:o) anfört framgår emellertid, att utskottet i rådande ekonomiska

läge ansett sig böra tillstyrka den av departementschefen förordade begränsningen

av telegrafverkets investeringsverksamhet, varför utskottet sålunda

icke kan biträda motionärens yrkande.

Under hänvisning härtill får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1951/52 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Riks- och landskablar m. m....... 48 000 000 kronor,

b) Telefon- och telegrafstationer...... 51 000 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionen 11:224 till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar för budgetåret 1951/52

anvisa ett investeringsanslag av 56 000 000 kronor.

10 :o) Radioanläggningar för telegrafverket. Kungl. Maj.t har (punkt 10,

s. 36—38) föreslagit riksdagen att under rubriken Radioanläggningar för

telegrafverket för budgetåret 1951/52 anvisa i statsrådsprotokollet angivna

investeringsanslag å tillhopa 3 655 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

21

Till radioanläggningar för telegrafverket, inklusive till fartygsradiostationer

in. m., har för innevarande budgetår anvisats 3 800 000 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1949/50 fanns å anslagen till radioanläggningar för

telegrafverket en sammanlagd behållning av ca 5,i miljoner kronor. I detta

belopp ingingo icke några för fartygsradiostationer m. m. avsedda medel.

För budgetåret 1950/51 stå alltså till förfogande 8,i miljoner kronor för

radioanläggningar för telegrafverket och 0,8 miljon kronor för fartygsradiostationer

m. m.

Telegrafstyrelsen har till eu början erinrat, att med riksdagens medgivande

under senare budgetår anvisats kollektivanslag beträffande telefonstationsbyggnader

in. in., förrådsbyggnader m. m., markradiostationer för

luftfarten samt försvarsberedskap vid telegrafverket. Telegrafstyrelsen anser

det vara rationellt att förfara på samma sätt även beträffande de hittills

särskilt specificerade anslagen till olika slag av andra radioanläggningar än

markradiostationer för luftfarten, varvid dessa anslag lämpligen i fortsättningen

böra fördelas på två nya anslagsrubriker, nämligen Rundradioanläggningar

respektive Radioanläggningar för kommersiell trafik. Vid ingången

av budgetåret 1951/52 befintliga reservationer å tidigare anvisade

investeringsanslag skulle överföras till de nya anslagen, varvid anslaget

Radioanläggningar för kommersiell trafik skulle tillföras för fartygsradiostationer

in. in. avsedda medel.

Telegrafstyrelsen har hemställt, att 2 600 000 kronor anvisas under anslaget

till Rundradioanläggningar för nästa budgetår. Styrelsen har

lämnat följande sammanställning över medelsbehovet för anläggningar in. in.

av större betydelse:

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ...................... 300 000

Antennanläggning för Sundsvalls rundradiostation ............ 300 000

N.y rundradiostation i Östersund ............................ 800 000

Ny rundradiostation i Stockholm ............................ 1 300 000

Vissa rundradioanläggningar................................ 300 000

Inköp av tomt för radiohus i Göteborg........................ 225 000

Summa kronor 3 225 000

De fyra första posterna avse anläggningar, för vilka delanslag redan blivit

anvisade av riksdagen.

Telegrafstyrelsen har vidare hemställt, att 1 055 000 kronor anvisas under

anslaget till Radioanläggningar för kommersiell trafik

för nästa budgetår. Beloppet fördelar sig på följande anläggningar.

Fartygsradiostationer ...................................... 375 000

Kompletteringar å de fasta radiostationerna för radiotrafik med

andra länder............................................ 630 000

Kompletteringar å kuststationerna för radiotrafik med fartyg.. 50 000

Summa kronor 1 055 000.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Departementschefen har biträtt telegrafstyrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 5:o) anfört

i år utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Rundradioanläggningar ............ 2 600 000 kronor,

b) Radioanläggningar för kommersiell

trafik ............................ 1 055 000 kronor.

11 :o) Radioanläggningar för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 38

och 39) föreslagit riksdagen att till Radioanläggningar för luftfarten för

budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kronor.

Anslaget till markradiostationer för luftfarten har senast för budgetåret

1948/49 anvisats med 340 000 kronor. Den 30 juni 1950 förefintlig behållning

å anslaget utgjorde 381 000 kronor.

Telegrafstgrelsen har föreslagit, att anslagsrubriken Markradiostationer

för luftfarten ändras till Radioanläggningar för luftfarten. Enligt den överenskommelse,

som träffats mellan telegrafstyrelsen och luftfartsstyrelsen,

skulle telegrafstyrelsen från och med den 1 juli 1950 handhava all radioteknisk

verksamhet för den civila luftfartens behov, vilket innebär, att styrelsen

utöver de egentliga markradiostationerna även skall övertaga radiofyrar

och andra navigationshjälpmedel. Om telegrafstyrelsens förslag bifalles,

skulle den 1 juli 1951 förefintlig behållning å anslaget till Markradiostationer

för luftfarten samt å luftfartsfondens anslag till Radiofyrar — med

undantag för en mindre del, som enligt luftfartsstyrelsens i petitaskrivelse

hösten 1950 framlagda förslag borde kvarstå å luftfartsfonden under d«n

nya anslagsrubriken Teleutrustning m. m. — överföras till det nya anslaget

Radioanläggningar för luftfarten.

För nästa budgetår har telegrafstyrelsen icke äskat medel under det nya

anslaget.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 5:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Radioanläggningar för luftfarten för

budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 1 000

kronor.

12:o) Försvarsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12,

s. 39) får utskottet, under hänvisning till vad utskottet under punkten

5:o) anfört, hemställa,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid telegrafverket

för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av

2 000 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

23

13 :o) Telegrafverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 13, s. 40), som innebär ökad medelsanvisning med 1 000 000

kronor för nästa budgetår, får utskottet, under hänvisning till vad utskottet

under punkten 5:o) anfört, hemställa,

att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag

för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av

3 500 000 kronor.

Statens järnvägar.

14:o) Byggnader och anläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 41—59)

föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna byggnader

och anläggningar för budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å tillhopa

52 100 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt

belopp av 55 200 000 kronor. Enär vid utgången av budgetåret

1949/50 förelåg en reservation av ca 24,i miljoner kronor, stå under innevarande

budgetår ca 79,3 miljoner kronor till förfogande för ifrågavarande

ändamål.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat sammanlagt 57 900 000

kronor till följande ändamål.

Bangårdar .............................................. 3 600 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar ................ 12 000 000

Ombyggnad av smalspåriga järnvägar ...................... 2 000 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden ............ 11 000 000

Broar m. ........................................ 1 000 000

Husbyggnader .......................................... 1 000 000

Signalsäkerhetsanläggningar .............................. 5 000 000

Vägskyddsanläggningar .................................. 1 900 000

Telefonanläggningar m. m................................ • 3 900 000

Elektriska belysningsanläggningar .......................... 700 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift ........................ 3 200 000

Elektrifiering ............................................ 10 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar ................ 2 000 000

Anläggningar vid huvudverkstäder ........................ 300 000

Anläggningar vid förrådsavdelningen ...................... 200 000

Färjelägen .............................................. 100 000

Summa kronor 57 900 000

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 43—53).

över järnvägsstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

samt statens handels- och industrikommission (s. 53

och 54).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Departementschefen har till en början uttalat följande angående i nvesteringsverksamheten

vid statens järnvägar.

Investeringsverksamheten vid statens järnvägar har sedan förkrigstiden

undergått en avsevärd stegring. Såsom järnvägsstyrelsen framhållit överstiger

den för innevarande budgetår av styrelsen planerade investeringsverksamheten

med i runt tal 90 % investeringsverksamheten närmast före kriget.

Under samma tid har statens järnvägars linjenät ökat med 85 % genom

inlörlivning av enskilda järnvägar. Samtidigt har trafikökningen utgjort

178 % vad angår antalet resor och 145 % såvitt gäller antalet ton gods

(utom lapplandsmalm).

För budgetåret 1949/50 ha investeringsutgifterna för statens järnvägar genom

beslut av Kungl. Maj :t maximerats till 140 miljoner kronor. De faktiska

utgifterna nämnda budgetår stannade emellertid 10—15 miljoner kronor

lägre. För innevarande budgetår har ramen för statens järnvägars investeringsverksamhet

höjts till 150 miljoner kronor och styrelsen räknar med

att uppnå denna medelsförbrukning.

För nästa budgetår har järnvägsstyrelsen äskat anslag med sammanlagt

154,6 miljoner kronor och därvid räknat med att investeringsutgifterna under

statens järnvägars fond totalt skola stiga till 187,s miljoner kronor. Till

belysning av reinvesteringsbehovet har styrelsen erinrat, att en avskrivning,

grundad på återanskaffningspriser för olika anläggningstillgångar, för närvarande

skulle uppgå till ca 115 miljoner kronor. Styrelsen har vidare framhållit,

att styrelsen i sin 10-årsplan räknat med ett totalt re- och nyinvesteringsbehov

av i genomsnitt 230 miljoner kronor för budgetår.

Med hänsyn till nödvändigheten att i nuvarande läge begränsa den statliga

investeringsverksamheten bär jag ansett mig böra förorda, att investeringsutgifterna

för statens järnvägar nästa budgetår bestämmas till högst

155 miljoner kronor, räknat efter prisläget hösten 1950. Detta belopp är 5

miljoner kronor högre än det maximibelopp, som fastställts för investeringsverksamheten

innevarande budgetår. Jag förutser, att ökningen i huvudsak

kommer att falla på utgifter för försvarsberedskap och rullande materiel.

byggnadskvoten för statens järnvägar ej synes kunna höjas under 1951,

torde byggnads- och anläggningsverksamhetens omfattning bli i stort sett

oförändrad under nästa budgetår.

Med utgångspunkt från att maximiramen skall utgöra 155 miljoner kronor

för nästa budgetår, har järnvägsstyrelsen sökt vidtaga härav föranledd nedskärning

i medelsförbrukning och anslagsanvisning i förhållande till styrelsens

beräkningar i petita. Från styrelsens sida har därvid framhållits de

mycket betydande svårigheter, som äro förenade med att på detta tidiga

stadium företaga en sådan nedskärning av medelsförbrukningen på varje

särskild post. Styrelsen har därför beräknat sitt investeringsprogram med

en marginal av ca 20 miljoner kronor. Om investeringsutgifterna begränsas

till högst 155 miljoner kronor, kommer styrelsen framdeles att företaga erforderlig

reduktion av investeringsprogrammet. Anslagen för nästa budgetår

ha i enlighet härmed föreslagits bestämda efter en högsta total medelsförbrukning

av ca 175 miljoner kronor. Med denna anslagsberäkning komma

vissa medel att sta till förfogande för att täcka under nästa budgetår

uppkommande pris- och lönestegringar. Jag har ansett mig böra biträda styrelsens

förslag men förutsätter därvid, att nämnda maximiram om 155

miljoner kronor ej kommer att överskridas utan särskilt medsivande av

Kungl. Maj :t. °

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !).

25

Angående anslagsbehovet för byggnader och anlag gn

ing ar anför departementschefen härefter följande.

Av de sammanlagda investeringsutgifterna under statens järnvägars fond

budgetåret 1949/50 belöpte ca 48 miljoner kronor på gruppen byggnader och

anläggningar. För innevarande budgetår räknar järnvägsstyrelsen med att

belastningen å anslagen inom denna grupp skall stiga till sammanlagt ca

60 miljoner kronor. För budgetåret 1951/52 har styrelsen i sina petita räknat

med en ytterligare stegring av medelsförbrukningen för dessa ändamål

och styrelsen har för nästa budgetår äskat anslag till byggnader och anläggningar

med ca 58 miljoner kronor.

I enlighet med vad jag nyss anfört torde någon nämnvärd ökning av

investeringarna under gruppen byggnader och anläggningar ej bli möjlig

nästa budgetår. Anslagen under denna grupp torde böra anvisas med sammanlagt

52,i miljoner kronor för nästa budgetår, vilket i förhållande till

styrelsens förslag innebär en minskning med ca 6 miljoner kronor.

Beträffande till en början anslaget till bangårdar tillstyrker jag att 2,i

miljoner kronor anvisas för bangårdsarbeten under nästa budgetår. Härigenom

kommer utvidgningen av rangerbangården i Halmstad att kunna fortgå

samt fortsatt ombyggnad av bangården i Värnamo att äga rum. \ idare

får järnvägsstyrelsen möjlighet att, sedan vissa överläggningar med Hälsingborgs

stad slutförts, igångsätta arbeten, ingående i den första etappen av

bangårdsombyggnaden i Hälsingborg. Det i denna fråga mellan järnvägsstyrelsen

och staden upprättade avtalet har under 1950 godkänts av statsmakterna.

Om och i vad mån den första etappen av bangårdsombyggnaden

i Uddevalla hamn kan påbörjas nästa budgetår, blir beroende på investeringsutrymmet.

Den av mig förordade anslagsanvisningen medför slutligen

att medel kunna ställas till förfogande för arbeten med förlängning av mötesspår,

anordnande av tredje tågväg och anläggning av nya mötesplatser.

För dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar samt arbeten med fortlöpande

förstärkning av spåröverbyggnaden böra, enligt statens handels- och

industrikommission, 22 000 ton räls kunna levereras från järnverk inom

landet under 1951, vilken kvantitet under vissa förhållanden kan ökas till

23 000—24 000 ton för statens järnvägars del. Härav beräknas 5 000 ton för

dubbelspårsarbeten och återstoden för normala rälsutbyten. Ytterligare behov

av räls om 7 000—8 000 ton måste i förekommande fall helt anskaffas

genom import. Under budgetåret 1949/50 har en sammanlagd linjelängd

av 49 km öppnats för dubbelspårstrafik och under innevarande budgetår

beräknas tillhopa 48 km kunna upplåtas för sådan trafik. Den färdigterrasserade

men icke rälslagda linjelängden uppgick den 1 december 1949 till

ca 85 km men bar per den 1 december 1950 minskats till 40 km. Den tidigare

eftersläpningen i rälsläggningen har sålunda i väsentlig omfattning

återhämtats. Styrelsen räknar med alt den färdigterrasserade, ej rälslagda

banvallen den 1 juli 1951 skall ha en längd av ca 35 km. Om nuvarande

medelsanvisning får fortgå, räknar styrelsen med att vid oförändrat penningvärde

linjerna Stockholm—Göteborg och Katrineholm—Malmö skola

vara färdigställda för dubbelspårsdrift omkring år 1960. Jag biträder styrelsens

förslag att 12 miljoner kronor anvisas för nästa budgetår till dubbelspårsanläggningar

och linjeomläggningar. För rälsutbyten in. in., som

erfordras för fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden, tillstyrker

jag, alt 10 miljoner kronor anvisas under nästa budgetår eller 1 miljon kronor

mindre än styrelsen äskat i petita.

Vad härefter angår frågan om ombyggnad till normalspår av smalspåriga

järnvägar bar 1943 års järnvägskommitté i anledning av Kiingl. Maj :ts be
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9.

slut den 22 juni 1950 framhållit, att ombyggnad av linjen Forshem—Lidköping—Håkan

torp med Källby—Kinnekleva är angelägen. Denna ombyggnad

är enligt kommittén fullt räntabel ur företagsekonomisk synpunkt. Kommittén

har ansett, att ett första anslag för ombyggnaden bör anvisas av

1951 års riksdag. Järnvägsstyrelsen har i avgivet yttrande tillstyrkt, att

detta ombyggnadsföretag, som preliminärt kostnadsberäknats till 8 miljoner

kronor, påbörjas i första hand. Då jag kan ansluta mig till vad kommittén

och järnvägsstyrelsen anfört till förmån för att detta byggnadsföretag snarast

igångsättes, förordar jag att i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag

2 miljoner kronor anvisas till ombyggnaden under nästa budgetår. För erforderliga

förberedelsearbeten torde medel kunna ställas till förfogande från

statens järnvägars dispositionsanslag. Påbörjandet av detta ombyggnadsföretag

kan emellertid, därest arbetskraft- och rälstillgången ej ökas, medlöra

viss inskränkning av dubbelspårsarbetena vid statens järnvägar.

De företag, som avse ombyggnad av Blekingenätet och linjen Harmånger

—Bergsjö och vilka kommittén ansett böra ha förmånsrätt framför återstående

till ombyggnad ifrågasatta linjer, äro icke ur företagsekonomisk synpunkt

räntabla. Ett uppförande av dem på statens järnvägars ordinarie

investeringsprogram förutsätter, att den härför erforderliga kapitalinvesteringen

omedelbart avskrives. Då det för närvarande ej är möjligt att disponera

skattemedel för detta ändamål och utrymme vid nuvarande investeringsbegränsning

ej kan beredas dessa företag på det ordinarie programmet,

torde de böra kvarstå å beredskapsstat tills vidare. Pågående förberedelsearbeten

å Blekingenätets linjer torde emellertid böra fortsättas. Det vidare

ståndpunktstagandet till frågor angående ombyggnad till normalspår av

smalspåriga järnvägar torde få anslå, till dess 1943 års järnvägskommitté

framlagt en slutlig angelägenhetsgraderad plan för dessa arbeten.

Till husbyggnader har styrelsen för nästa budgetår äskat 1 miljon kronor.

Såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit torde någon nämnvärd ökning

av husbyggnadsverksamheten, med hänsyn till arbetskraftsläget, icke kunna

komma till stånd under år 1951. Jag tillstyrker, att 1 miljon kronor anvisas

för nästa budgetår. Styrelsen räknar med att budgetåret 1951/52 fullfölja

uppförandet av ilgodsmagasinet vid Stockholm C. Därjämte avser styrelsen

att vidtaga åtgärder till förbättring av statens järnvägars bostadsbestånd

samt att låta uppföra eller ombygga ett antal stationshus och bostadshus.

Den av mig förordade begränsningen av statens järnvägars investeringsutgifter

medför att den av styrelsen föreslagna hotellbyggnaden i Göteborg ej

torde kunna påbörjas nästa budgetår. Detta byggnadsföretag bör därför till*

vidare utgå ur styrelsens byggnadsprogram.

Styrelsen har till signalsäkerhetsanläggningar för nästa budgetår äskat 5

miljoner kronor. Jag förordar, att det i 1950 års statsverksproposition anmälda

5-årsprogrammet för dessa anläggningar ytterligare något skjutes framåt

i tiden, och tillstyrker, att 4,5 miljoner kronor eller ett 500 000 kronor lägre

belopp än styrelsen äskat anvisas till signalsäkerhetsanläggningar under

nästa budgetår. Likaså anser jag mig böra förorda viss minskning i arbetsprogrammet

för vägskyddsanläggningar under budgetåret 1951/52". Jag tillstyiker,

att 1,6 miljon kronor anvisas till vägskyddsanläggningar under nästa

budgetår. Författningsenligt bidrag till dessa anläggningar utgår i efterskott

från sjätte huvudtitelns anslag till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

j ärnvägskorsningar.

Genom begränsning av programmet för arbeten under anslaget till Telefonanlaggningar

in. in. torde medelsanvisningen kunna nedsättas med 1 miljon

till 2,9 miljoner kronor budgetåret 1951/52. Jag tillstvrker nämnda medelsanvisning.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

27

Jag anser mig böra förorda, att anslagsanvisningen till elektriska belysningsanläggningar

begränsas till 500 000 kronor och till anläggningar för

elektrisk tågdrift till 2,7 miljoner kronor under nästa budgetår.

För fortsatta elektrifieringsarbeten har styrelsen äskat 10 miljoner kronor

för budgetåret 1951/52. Beloppet är avsett för elektrifiering av linjerna

Gävle—Söderhamn—Kilafors och Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—

Kalmar. Jag har icke något att erinra mot att det äskade beloppet anvisas.

Elektrifieringsarbetet bör hållas vid en nivå, som motsvarar ca 10 miljoner

kronor i medelsförbrukning nästa budgetår.

Anslaget till lokstationer och driftverkstäder torde böra anvisas med 1,2

miljon kronor under nästa budgetår eller med ett 800 000 kronor lägre belopp

än styrelsen äskat. Arbetet med lokstationen i Västerås kommer härigenom

att hedrivas i något långsammare takt än beräknat.

Slutligen tillstyrker jag att för nästa budgetår anvisas 1 miljon kronor till

broar m. m., 300 000 kronor till anläggningar vid huvudverkstäder, 200 000

kronor till anläggningar för förrådsavdelningen och 100 000 kronor till färjelägen.

Den under gruppen byggnader och anläggningar av mig förordade medelsanvisningen

för nästa budgetår uppgår till 52,i miljoner kronor och understiger

det för innevarande budgetår anvisade beloppet med ca 3 miljoner

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Domö m. fl. (I: 73) och den andra inom andra kammaren av herr

Sundström m. fl. (II: 105), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att för ett belopp av 2 miljoner kronor påbörja breddningen av de smalspåriga

västgötajärnvägarna samt att som första utbyggnadsetapp väljes delsträckan

Lidköping—Skara—Skövde och Skara—Forshem—Vänern;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mannerskantz (I: 253) och den andra inom andra kammaren av

herrar Nolin och Nilsson i Bästekille (II: 350), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till påbörjandet av ombyggnadsarbeten på linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö för

budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag å 2 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna I: 73 och II: 350.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit ha statens järnvägars

kapitalutgifter undergått en avsevärd stegring under den sistförflutna tioårsperioden

och beräknas för innevarande budgetår komma att överstiga

förkrigstidens investeringsvolym med i runt tal 90 procent. Samtidigt har

emellertid statsbanornas linjenät genom införlivning av enskilda järnvägar

vuxit med 85 procent, varjämte trafiken visat eu ännu starkare utveckling.

Den utökning av investeringsverksamheten som skett har sålunda varit aA

jämförelsevis ringa omfattning. Att statens järnvägars medelsförbrukning

under senare år hållits inom eu relativt snäv ram sammanhänger givetvis

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9.

därmed, att på grund av kända orsaker en stark återhållsamhet i fråga om

statliga investeringsutgifter befunnits erforderlig.

Med hänsyn till nödvändigheten att alltjämt begränsa investeringsverksamheten

har departementschefen ansett sig böra förorda, att investeringsutgifterna

för statens järnvägar nästa budgetår bestämmas till högst 155

miljoner kronor, räknat efter prisläget hösten 1950. Beloppet, som är ca 33

miljoner kronor lägre än vad järnvägsstyrelsen utgått från i sina petita, innebär

i förhållande till innevarande budgetår en nominell höjning av investeringsramen

med 5 miljoner kronor. Ökningen avses i huvudsak komma att

talla på utgifter för försvarsberedskap och rullande materiel, medan byggnads-

och anläggningsverksamhetens omfattning beräknas bliva i stort sett

oförändrad. Oaktat statens järnvägars investeringsram för nästa budgetår

sålunda förutsatts skola maximeras till 155 miljoner kronor, ha vederbörande

anslag ansetts böra tillmätas efter en högsta total medelsförbrukning

av ca 175 miljoner kronor. Betydande svårigheter ha nämligen befunnits

föreligga för järnvägsstyrelsen att redan nu framlägga förslag om erforderlig

begränsning av investeringsutgifterna under varje särskild post. Enligt

vad departementschefen framhållit komma med denna anslagsberäkning

vissa medel att stå till förfogande för att möta under nästa budgetår uppkommande

pris- och lönestegringar. Departementschefen har vidare förutsatt,

att förenämnda maximiram av 155 miljoner kronor icke får överskridas

utan särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

Under punkten l:o) har utskottet erinrat om att icke minst på statens

järnvägars verksamhetsområde ett avsevärt investeringsbehov föreligger,

varför en höjning av den medelsförbrukningsram som av departementschefen

förutsatts för nästa budgetår skulle vara motiverad. Av anförda skäl har

emellertid utskottet ansett sig böra tillstyrka det av Kungl. Maj :t framlagda

förslaget till investeringsplan för kommunikationsverken. Såsom ovan närmare

berörts innebär denna plan, såvitt nu är i fråga, att statens järnvägars

investeringsutgifter i princip fastställas till ett belopp av 155 miljoner kronor.

Utskottet har intet att erinra mot att härför erforderliga anslagsmedel

avvägas på sådant sätt, att till byggnader och anläggningar anvisas tillhopa

52,i miljoner kronor, varigenom en i stort sett oförändrad verksamhet på

förevarande område blir möjlig.

I anslutning härtill får utskottet anföra följande.

För ombyggnad till normalspår av linjen Forshem—Lidköping—Håkantorp

med Källby—Kinnekleva har Kungl. Maj :t äskat ett begynnelseanslag

av 2 miljoner kronor. I de båda likalydande motionerna I: 73 och II: 105

har emellertid föreslagits, att delsträckorna Lidköping—Skara—Skövde respektive

Skara—Forshem—Vänern väljas såsom första utbyggnad setapp vid

breddningen av de smalspåriga västgötajärnvägarna. Enligt motionärernas

mening skulle inom Skaraborgs län det samlade näringslivets trafikbehov

därigenom komma att bättre tillgodoses.

Vid närmare prövning av förevarande båda förslag, i det följande betecknade

som alternativ I och II, har utskottet kommit till den uppfattningen,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 0.

29

att de tyngst vägande skälen kunna åberopas till förmån för alternativ I.

Icke minst gäller detta ur rent ekonomisk synpunkt. En av järnvägsstyrelsen

verkställd överarbetning av 1943 års järnvägskommittés kalkyler

utvisar sålunda, att merkostnaden vid en ombyggnad enligt alternativ II

kan uppskattas till (10,55—7,io =) 3,45 miljoner kronor, medan skillnaden

i årliga driftutgifter, häri inberäknat ränta å investerat kapital, vid nuvarande

trafik skulle uppgå till i runt tal 260 000 kronor. Sedan cementfabriken

i Hällekis, vilken ur godstrafiksynpunkt är av helt dominerande betydelse

för nu behandlade järnvägar, utbyggts i planerad omfattning och godstrafiken

som en följd härav ytterligare stegrats, anses sistnämnda belopp

komma att öka med ca 75 000 kronor. Vidare torde bangårdsförhållandena

i respektive städer bliva svårare att ordna, om alternativ II väljes. Det kan

även befaras att de enligt detta alternativ erforderliga omläggningsarbetena

icke hinna fullbordas till den tidpunkt, då det ökade transportbehovet från

cementfabrikens sida börjar göra sig gällande. I detta sammanhang bör därjämte

uppmärksammas att denna fabrik, som för tillgången på kol helt är

beroende av transporter från Göteborg och andra västkusthainnar, har sitt

huvudsakliga avsättningsområde söder- och västerut, medan endast ca 20

procent av de försålda produkterna fraktas norrut. Medeltransportsträckan

har, såvitt nu är i fråga, beräknats bliva omkring 13 procent längre enligt

alternativ II än enligt alternativ I med därav följande olägenheter och merkostnader

för såväl det trafikerande företaget som statens järnvägar. De i

Lidköping belägna industrierna ha ungefär samma trafikinriktning. Att, såsom

motionärerna hävda, genom ett förverkligande av alternativ II statens

järnvägar skulle tillföras någon mera betydande godstrafik utöver den nu

berörda, förefaller vidare mindre sannolikt, även om ökningen i detta fall

med hänsyn till de ifrågavarande bygdernas mer utvecklade näringsliv kunde

tänkas bliva något större än vid alternativ I. På grund av lastbilsparkens

storlek och speciella dimensionering i Västergötland har nämligen, enligt

vad utskottet erfarit, under senare år godstrafiken på såväl smalspåriga som

normalspåriga järnvägslinjer inom de av ombyggnadsprojekten närmast berörda

områdena nedgått i ungefär samma omfattning. Slutligen må framhållas,

att jämväl ur militär synpunkt alternativ I torde vara att föredraga.

Av nu anförda skäl har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka det i förenämnda

motioner framställda yrkandet. Utskottet har därvid ingalunda

förbisett, att den i motionerna berörda frågan om en förbättring av trafikförhållandena

för Skara med omnejd är förtjänt av beaktande. Utan att vilja

binda sig för något visst alternativ härvidlag förutsätter därför utskottet,

att en fortsatt breddning av västgölanätet kommer till stånd, så snart omständigheterna

medgiva. Av statsverkspropositionen framgår också, att 1943

års järnvägskommitté har för avsikt att efter slutförandet av vissa undersökningar

återkomma med ett definitivt förslag till angelägenhetsgradering av

bl. a. de ombyggnadsföretag som kommittén behandlat i sitt betänkande angående

de smalspåriga västgötabanorna och som nu icke ansetts böra komma

i fråga. De i förevarande sammanhang aktualiserade problemen — och

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9.

däribland även det av motionärerna framförda projektet — komma sålunda

att bliva föremål för förnyat övervägande. Utskottet vill slutligen i likhet

med järnvägskommittén understryka, att det bör åligga vederbörande landsting

och berörda städer att avgiva utfästelse om kostnadsfri upplåtelse av

den mark som erfordras för den av utskottet nu förordade ombyggnaden.

Vad därefter frågan om blekingenätets järnvägar beträffar, vill utskottet

erinra om att utskottet i sitt av 1950 års riksdag godkända utlåtande nr 177

givit uttryck åt den uppfattningen, att 1946 års principbeslut i denna fråga

borde omprövas. Sedan Kungl. Maj :t under hänvisning härtill uppdragit

åt förenämnda järnvägskommitté att upprätta en preliminär plan för ombyggnad

av staten tillhöriga smalspåriga järnvägar, har kommittén i underdånig

skrivelse den 18 november 1950 i nu berörda avseende uttalat, att

den anbefallda omprövningen borde leda till att ombyggnaden av blekingenätets

järnvägar uppfördes å statens järnvägars ordinarie investeringsprogram

med turordning i princip före övriga företag. Kommittén har emellertid

samtidigt framhållit, att denna ombyggnad vore ett omfattande projekt,

som krävde stora förberedelsearbeten. Under erinran bl. a. om att sådana

arbeten f. n. påginge och att markfrågorna ännu icke hunnit lösas på

av statsmakterna förutsatt sätt, har kommittén för sin del icke ansett hinder

behöva möta att under förberedelsetiden genomföra annat angeläget ombyggnadsarbete

av mindre omfattning utan att därigenom eftersätta och

fördröja ombyggnaden av blekingenätet.

Med anledning av vad i ärendet sålunda förevarit och då, såsom departementschefen

framhållit, vid nuvarande investeringsbegränsning utrymme

icke torde kunna beredas jämväl här ifrågavarande ombyggnadsföretag på

statens järnvägars ordinarie program, har utskottet icke ansett sig böra

tillstyrka det i de båda likalydande motionerna 1:253 och 11:350 framförda

förslaget, att för detta ändamål redan nu anvisas ett särskilt investeringsanslag.

Utskottet delar emellertid departementschefens uppfattning,

att pågående förberedelsearbeten å blekingenätets linjer böra fortsättas. Erinras

må att för dessa arbeten å statens järnvägars driftkostnadsstater hittills

upptagits sammanlagt 1 560 000 kronor, varav 760 000 kronor innevarande

budgetår. Ett motsvarande belopp torde vara att påräkna för nästa

budgetår. I detta sammanhang vill utskottet särskilt framhäva angelägenheten

av att markfrågorna snarast bringas till sin lösning.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat rörande de under

förevarande rubrik äskade medlens fördelning på olika anslag har icke givit

utskottet anledning till erinran. Utskottet önskar dock understryka vikten

av att dubbelspår sarbetena fullföljas med all den skyndsamhet som läget

medgiver.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslagför

budgetåret 1951/52 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 31

a) Bangårdar ...................... 2 100 000 kronor,

b) Dubbelspårsbgggnader och linjeomläggningar

...................... 12 000 000 kronor,

c) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

...................... 10 000 000 kronor,,

d) Broar m. m..................... 1 000 000 kronor,

e) Husbyggnader .................. 1 000 000 kronor,

f) Signalsäkerhetsanläggningar ...... 4 500 000 kronor,

g) Vägskyddsanlåggningar .......... 1 600 000 kronor,

h) Telefönanlåggningar m. m......... 2 900 000 kronor,

i) Elektriska belysningsanläggningar . . 500 000 kronor,

j) Anläggningar för elektrisk tågdrift . . 2 700 000 kronor,

k) Fortsatt elektrifiering av statsbane
nätet

.......................... 10 000 000 kronor,

l) Lokstations- och driftverkstadsan
läggningar

..................... 1 200 000 kronor,

m) Anläggningar vid huvudverkstäder .. 300 000 kronor,

n) Anläggningar vid förrådsavdelningen 200 000 kronor,

o) Färjelägen ...................... 100 000 kronor;

II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 73 och II: 105 till Ombyggnad

till normalspår av linjen Forshem—Lidköping—Håkantorp

med Källby—Kinnekleva för budgetåret 1951/52 anvisa

ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor;

III. att motionerna 1: 253 och II: 350 icke må bifallas av

riksdagen.

14 :o) Försvarsberedskap. Kungl. Maj:t har (punkt 15, s. 59 och 60) föreslagit

riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar för budgetåret

1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 2 905 000 kronor, varav 2 450 000 kronor å tilläggsstat (höstriksdagen

1950). Under budgetåret stå dessutom ca 1 100 000 kronor till förfogande,

utgörande reservation vid utgången av budgetåret 1949/50.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 3 700 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Till försvarsberedskapsåtgärder vid statens järnvägar har 1950 års höstriksdag

anvisat 2 450 000 kronor, varav 700 000 kronor avse anordnande

av skyddade uppehållsplatser. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet

förordar jag, att sistnämnda belopp eller den 30 juni 1951 kvarstående

del därav överföres till etl under försvarets fastighetsfond för nästa

budgetår äskat anslag för ändamålet. Härigenom möjliggöres cn central

samordning av anordnandet av skyddade uppehållsplatser.

Järnvägsstyrelsen har till försvarsberedskapsåtgärder vid statens järnvägar

för nästa budgetår äskat 3 700 000 kronor, varav 1 200 000 kronor be
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9.

räknas för anordnande av skyddade uppehållsplatser. Jag förordar, att för

nästa budgetår under statens järnvägars fond anvisas 2 500 000 kronor för

ifrågavarande arbeten. Detta belopp bör avskrivas genom anslag å driftbudgeten.

För skyddade uppehållsplatser erforderliga medel ha äskats under

försvarets fastighetsfond för nästa budgetår.

Utskottet får med tillstyrkande av Ivungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 2 500 000 kronor.

16 :o) Rullande materiel. Ivungl. Maj :t har (punkt 16, s. 60—69) föreslagit

riksdagen att till viss i statsrådsprotokollet angiven rullande materiel för

budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å tillhopa 52 520 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt

belopp av 49 470 000 kronor, varav 5 000 000 å tilläggsstat (vårriksdagen

1951). Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelågo reservationer

till ett sammanlagt belopp av ca 22 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår under förevarande rubrik äskat

anslag å tillhopa 57 720 000 kronor. Äskandena avse följande ändamål.

Anskaffning av ånglok .................................... 3 600 000

Anskaffning av motorlok ................................. 3 750 000

Anskaffning av elektrolok................................. 10 800 000

Anskaffning av elektromotorvagnar ........................ 600 000

Anskaffning av rälsbussar ................................ 8 900 000

Anskaffning av lokomotorer .............................. 1 450 000

Anskaffning av person- och resgodsvagnar .................. 15 300 000

Anskaffning av postvagnar ................................ 170 000

Anskaffning av godsvagnar ................................ 4 100 000

Anskaffning av malmvagnar .............................. 3 150 000

Ombyggnad av rullande materiel........................... 5 900 000

Summa kronor 57 720 000

Styrelsen har under hand föreslagit inrättande av vissa kollektivanslag

under denna huvudgrupp. Sålunda skulle till ett anslag sammanslås dels

anslagen till anskaffning av ånglok, motorlok, elektrolok och lokomotorer,

dels anslagen till elektromotorvagnar och rälsbussar, dels anslagen till person-

och resgodsvagnar samt postvagnar och dels anslagen till godsvagnar

och malmvagnar.

Beträffande den närmare innebörden av järnvägsstyrelsens anslagsäskanden

torde få hänvisas till propositionen (s. 61—66).

Över järnvägsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 66).

Departementschef en har till en början anfört följande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

33

Medelsförbrukningen under gruppen rullande materiel utgjorde ca 51

miljoner kronor budgetåret 1949/50 och beräknas till närmare 55 miljoner

kronor för innevarande budgetår. I sina petita har järnvägsstyrelsen utgått

från att en ytterligare höjning av investeringsutgifterna för denna grupp

skall bli möjlig under budgetåret 1951/52. Styrelsen har därför äskat anslag

för ändamålet med 57,7 miljoner kronor.

Den av mig i det följande tillstyrkta anslagsanvisningen till rullande materiel

för nästa budgetår har bestämts med hänsyn till nödvändigheten att

nedbringa investeringsutgifterna och med motsvarande tillämpning av de

riktlinjer jag förordat under punkten 14 beträffande byggnader och anläggningar.

I enlighet härmed tillstyrker jag, att tillhopa ca 52,5 miljoner kronor

anvisas under denna grupp eller ett ca 5 miljoner kronor lägre belopp

än styrelsen äskat.

Denna anslagsanvisning medgiver en medelsförbrukning av ca 64 miljoner

kronor för rullande materiel under nästa budgetår. Som jag nyss anfört

beräknas medelsförbrukningen för detta ändamål till ca 55 miljoner kronor

för innevarande budgetår. Då den totala medelsförbrukningen för statens

järnvägar för nästa budgetår bör begränsas till 155 mot 150 miljoner kronor

för innevarande budgetår, torde ökningen under gruppen rullande materiel

bli jämförelsevis liten. Den i det följande angivna anskaffningen av

rullande materiel, som beräknats med utgångspunkt från en medelsförbrukning

av 64 miljoner kronor, torde därför i vissa fall få något förskjutas

framåt i tiden eller på vissa poster böra något minskas. Det har emellertid

icke varit möjligt för järnvägsstyrelsen att nu bestämma å vilka särskilda

materielslag nämnda förskjutning eller minskning kan komma att ske.

I fråga om de olika anslagen har departementschefen uttalat följande.

Till en början torde jag få erinra, att järnvägsstyrelsen föreslagit inrättande

av fyra nya kollektivanslag. Sålunda skulle till sådana anslag sammanföras

dels anslagen till anskaffning av ånglok, motorlok, elektrolok och

lokomotorer, dels anslagen till elelctromotorvagnar och rälsbussar, dels anslagen

till person- och resgodsvagnar samt postvagnar och dels anslagen till

godsvagnar och malmvagnar. Jag har icke något att erinra mot styrelsens

förslag. De nya kollektivanslagen torde förslagsvis böra betecknas Anskaffning

av lok och lokomotorer, Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar,

Anskaffning av person-, resgods- och postvagnar respektive Anskaffning av

godsvagnar. Den 30 juni 1951 förefintliga behållningar på motsvarande äldre

anslag torde, efter förslag av styrelsen i samråd med riksräkenskapsverket,

få överföras till de nya anslagen. Jag förutsätter, att järnvägsstyrelsen,

även sedan de föreslagna kollektivanslagen införts, redovisar de särskilda

inaterielslagen i petita och övriga framställningar, där så är erforderligt för

att bedöma ifrågavarande anskaffningar.

Vad härefter angår anskaffning av lok och lokomotorer har styrelsen för

nästa budgetår äskat 3,6 miljoner kronor till inköp av ånglok. Av detta belopp

avse 1 miljon kronor dellikvider för 20 redan beställda normalspåriga

lok och 2,6 miljoner kronor förskottslikvider för 24 nya smalspårslok. Jag

anser mig endast kunna tillstyrka att erforderliga medel anvisas till likvider

för normalspårsloken.

Jag förordar, att medelsanvisningen till anskaffning av motorlok bestämmes

till 2 750 000 kronor för nästa budgetår eller 1 miljon kronor lägre än

styrelsen äskat.

Därjämte tillstyrker jag, att 10,8 miljoner kronor anvisas för nästa budgetår

till anskaffning av elektrolok. Härigenom kunna dellikvider erläggas

för 64 beställda elektrolok. beställningar kunna vidare utläggas för inköp

It Biharnj till riksdagens protokoll Itllil. Ii samt. .Yr .7.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9.

av högst 23 elektrolok, varav 20 av typ M äro avsedda för tyngre godståg

och persontåg samt 3 av ny typ äro särskilt lämpade för snahba person- och

expresståg.

Jag förordar vidare att 1 450 000 kronor anvisas för anskaffning av lokomotorer.

De angivna materielanskaffningarna torde böra finansieras med medel

från det nya anslaget till anskaffning av lok och lokomotorer. Jag hemställer

därför, att detta anslag anvisas med (1 000 000 + 2 750 000 + 10 800 000

+ 1 450 000) 16 miljoner kronor för nästa budgetår.

För beställning av högst 20 rälsbussar och släpvagnar förordar jag att

8,9 miljoner kronor anvisas för nästa budgetår. Jag anser mig icke kunna

biträda styrelsens äskande av medel till anskaffning av elektromotorvagnar.

På grund härav bör det nya anslaget till anskaffning av motorvagnar

och rälsbussar anvisas med 8,9 miljoner kronor budgetåret 1951/52.

Med bifall till styrelsens förslag förordar jag, att för nästa budgetår anvisas

15,3 miljoner kronor för anskaffning av person- och resgodsvagnar.

Styrelsen avser att beställa minst 35 tredjeklass sittboggivagnar och 20 resgodssläpvagnar.

Jag tillstyrker vidare, att 170 000 kronor anvisas för nästa

budgetår till slutlikvidering av 12 post- och resgodsvagnar samt till beställning

av högst 9 kombinerade post- och resgodssläpvagnar för rälsbusståg.

Jag förordar alltså, att för nämnda anskaffningar anvisas (15 300 000 +

170 000) 15 470 000 kronor under kollektivanslaget till anskaffning av person-,

resgods- och postvagnar.

Till anskaffning av godsvagnar, exklusive malmvagnar, har styrelsen för

nästa budgetår äskat 4,i miljoner kronor. Därvid avses 2,2 miljoner kronor

för anskaffning av 300 slutna och 400 öppna normalspåriga standardgodsvagnar

till en totalkostnad av ca 12,2 miljoner kronor. För inköp av 25 3- axliga godsvagnar för tyngre transporter beräknar styrelsen erforderligt ett

belopp av 270 000 kronor under nästa budgetår. Därjämte avses att anskaffa

50 bottentömningsvagnar och 25 vagnar med sidotippbara korgar. Av kostnaden

härför belöpa 555 000 kronor på nästa budgetår. Slutligen räknar

styrelsen med att beställa ett antal matvaruvagnar, särskilt isolerade vagnar

och överföringsvagnar, för vilka 500 000, 350 000 respektive 590 000 kronor

skulle falla på nästa budgetår. Jag har icke något att erinra mot att för

nu angivna anskaffningar beräknas ett belopp av 4,i miljoner kronor under

det nya anslaget till godsvagnar.

I enlighet med styrelsens förslag tillstyrker jag vidare, att 3 150 000 kronor

beräknas för anskaffning av malmvagnar.

Jag hemställer alltså att det nya anslaget till godsvagnar för nästa budgetår

anvisas med tillhopa (4 100 000 + 3 150 000) 7 250 000 kronor.

I annat sammanhang förordar jag, att 5 miljoner kronor anvisas å tillläggsstat

för innevarande budgetår till anskaffning av ca 500 godsvagnar.

Jag får härmed erinra, att det för nästa budgetår beräknade anslaget kan

behöva disponeras för slutlig likvidering av ifrågavarande godsvagnar och

att som följd härav viss begränsning av styrelsens investeringsprogram för

nästa budgetår kan bliva erforderlig.

Slutligen förordar jag viss begränsning av arbetsprogrammet för ombyggnad

av rullande materiel under nästa budgetår. För dessa arbeten böra därför

för nästa budgetår anvisas 4,9 miljoner kronor eller ett 1 miljon kronor

lägre belopp än styrelsen äskat.

Vid bifall till vad jag här förordat kommer för nästa budgetår att under

gruppen rullande materiel anvisas ca 52,5 miljoner kronor, vilket i förhål
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

35

lande till anslagsanvisningen för innevarande budgetår, varvid inräknats ett

å tilläggsstat äskat belopp av 5 miljoner kronor till anskaffning av godsvagnar,

innebär en ökning med ca 3 miljoner kronor.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att medelsförbrukningen

under gruppen rullande materiel, som budgetåret 1949/50 utgjorde ca 51

miljoner kronor, nu väntas stiga till närmare 55 miljoner kronor för innevarande

budgetår. Departementschefen har räknat med att ytterligare någon

höjning, om ock av begränsad omfattning, skall bliva möjlig under nästa

budgetår och har i enlighet härmed tillstyrkt medelsanvisningar å tillhopa

52,5 miljoner kronor för ändamålet. Av skäl, för vilka närmare redogjorts

under punkten 14 :o), ha anslagsbeloppen tillmätts så, att de lämna utrymme

för högre investeringsutgifter än vad ovan angivits.

Utskottet tillstyrker att under förevarande rubrik anslag å sammanlagt

52,s miljoner kronor anvisas för nästa budgetår. Vad departementschefen

anfört och förordat rörande fördelningen av detta belopp på olika utgiftsslag

har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet biträder sålunda

förslaget, att anskaffningen av den här ifrågavarande materielen i fortsättningen

redovisas på fyra särskilda kollektivanslag.

Under erinran jämväl att riksdagen, med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande

nr 18 tillstyrkt, å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

till anskaffning av godsvagnar anvisat 5 miljoner kronor, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Anskaffning av lok och lokomotorer ..16 000 000 kronor,

b) Anskaffning av motorvagnar och räls
-

bussar .......................... 8 900 000 kronor,

c) Anskaffning av person-, resgods- och

postvagnar ...................... 15 470 000 kronor,

d) Anskaffning av godsvagnar ........ 7 250 000 kronor,

e) Ombyggnad av rullande materiel . . 4 900 000 kronor.

17 :o) Sjöfartsmateriel. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 69) föreslagit riksdagen

att till Ombyggnad av sjöfartsmateriel för budgetåret 1951/52 anvisa

ett investeringsanslag av 900 000 kronor.''

Till ombyggnad av personallokalerna å tågfärjorna Drottning Victoria och

Konung Gustav V har för budgetåret 1949/50 anvisats ett anslag av 400 000

kronor.

Järnvägsstyrelsen har meddelat, att kostnaden för de nu slutförda arbetena

överstigit den beräknade med 100 000 kronor. För vissa ombyggnadsarbeten

å tågfärjan Malmöhus — nämligen installation av en elektrisk om
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9.

formare för personvagnsuppvärmning, anordning för färskvattenkylning

samt tillbyggnad av 3 hytter för fartygsbefäl och 2 hytter för maskinbefäl,

vilka arbeten kostnadsberäknats till 70 000, 125 000 respektive 150 000 eller

i runt tal 350 000 kronor — har styrelsen äskat anslag för nästa budgetår.

Slutligen borde å tågfärjan Starke oljeeldning installeras för en kostnad

av 450 000 kronor. Därigenom beräknades bl. a. uppstå en årlig driftkostnadsbesparing

å ca 100 000 kronor.

För nästa budgetår äskar styrelsen alltså sammanlagt 900 000 kronor till

ombyggnad av sjöfartsmateriel.

Härjämte har järnvägsstyrelsen äskat 2 000 000 kronor till en ny tågfärja.

Departementschefen har intet haft att erinra mot att för ombyggnadsarbeten

å ifrågavarande tågfärjor anvisas 900 000 kronor men har ej ansett

sig böra bifalla förslaget om medelsanvisning till en ny tågfärja.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Wehtje och Hjalmar Nilsson (I: 52) och den andra inom andra kammaren

av herrar Nilsson i Svalöv och Edström (II: 75), har hemställts, att

riksdagen måtte besluta att anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor

för anskaffande av en ny tågfärja, huvudsakligen avsedd för godstrafik.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen I: 52.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att till ombyggnad av viss statens järnvägar

tillhörig sjöfartsmateriel för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag

av 900 000 kronor har icke givit utskottet anledning till erinran. Vad

den i de båda likalydande motionerna I: 52 och II: 75 behandlade frågan om

anskaffande av en ny tågfärja beträffar, vill utskottet framhålla, att vårt

lands transportförbindelser med den europeiska kontinenten på sistone

synas ha förbättrats. Enligt under hand inhämtade upplysningar skulle

detta gälla såväl trafiken över Öresund och de danska öarna som färjeleden

Trelleborg—Sassnitz. Behovet av en direktförbindelse med Västtyskland anses

därför icke för närvarande vara särskilt trängande. Med hänsyn härtill

och då ett beslut om anskaffande av en ny tågfärja skulle få till följd, att

mera angelägna företag på statens järnvägars redan hårt beskurna investeringsprogram

måste eftersättas, har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka

förenämnda motioner.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

I. att riksdagen må till Ombyggnad av sjöfartsmateriel för

budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 900 000

kronor;

II. att motionerna I: 52 och II: 75 icke må bifallas av riksdagen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

37

18:o) Biltrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 69 och 70) föreslagit riksdagen

att under rubriken Biltrafik för budgetåret 1951/52 anvisa vissa i

statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 12 000 000 kronor.

För innevarande budgetår ha under förevarande rubrik anvisats 1 400 000

kronor till garagebyggnader m. in., 9 000 000 kronor till anskaffning av bilmateriel

och 2 000 000 kronor till förvärv av billinjer.

Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelågo reservationer å anslaget till

Garagebyggnader m. m. om 785 000 kronor och å anslaget till Förvärv av

billinjer om 1 125 000 kronor. Å anslaget till Anskaffning av bilmateriel

fanns den 30 juni 1950 icke någon behållning. Av för budgetåret 1950/51 tillgängliga

medel å dessa anslag beräknas vid budgetårets utgång endast föreligga

en behållning å anslaget till Garagebyggnader in. m. Behållningen beräknas

till 1 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 500 000 kronor till

garagebyggnader m. m.

För anskaffning av bilmateriel har styrelsen beräknat ett

minimibehov av 10 500 000 kronor under budgetåret 1951/52, nämligen för

anskaffning av 155 vägbussar, 35 lastbilar, 1 personbil, 1 personsläpvagn och

25 godssläpvagnar. Den 1 juli 1950 förfogade statens järnvägar för sin yrkesmässiga

biltrafik över 1 288 vägbussar, 171 lastbilar, 12 personbilar, 16

personsläpvagnar och 349 godssläpvagnar, varav respektive 225, 48, 4, 0 och

24 våren 1952 bleve överåriga och för vilka ersättningsanskaffning normalt

borde ske under budgetåret 1951/52.

Styrelsen har vidare meddelat, att verkställda beräkningar av medelsbehovet

för förvärv av biltrafik företag inom den närmaste tiden

givit vid handen, att anslagsbeloppet ej kunde sättas lägre än 2 000 000 kronor

för nästa budgetår.

Departementschefen har tillstyrkt 200 000 kronor till garagebyggnader

m. in., 9 800 000 kronor till anskaffning av bilmateriel och 2 000 000 kronor

till förvärv av billinjer. I

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Petrén m. fl. (I: 22) och den andra inom andra kammaren av fru Sandström

m. fl. (11:33), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj:ts under förevarande punkt gjorda hemställan om anslag till Förvärv

av billinjer;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mannerskantz (1:252) och den andra inom andra kammaren av

herr Nolin m. fl. (11:351), i vilka hemställts, såvitt nu är ifråga, att riksdagen

måtte dels avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag å 2 000 000 kronor

till Förvärv av billinjer, dels till Anskaffning av bilmateriel anvisa allenast

9 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 33 och I: 252.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet. Med anledning av de i motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252 och

II: 351 framförda yrkandena om avslag på Kungl. Maj :ts under förevarande

rubrik gjorda framställning om fortsatt medelsanvisning till förvärv av billinjer

får utskottet inledningsvis erinra om att motioner av enahanda innebörd

väcktes jämväl föregående år. På av utskottet i dess utlåtande nr 9

anförda skäl ansåg sig dock riksdagen icke böra bifalla dessa motioner.

Enligt utskottets mening ha sedan dess icke några nya omständigheter tillkommit,

vilka nu kunde motivera ett annat ställningstagande från riksdagens

sida.

Alltjämt gäller sålunda, att de här ifrågavarande förvärven i huvudsak

avse mindre kompletteringar av statens järnvägars busslinjenät i syfte att

rationalisera driften och bättre tillgodose den resande allmänhetens trafikbehov.

Jämväl de i motionerna berörda ansökningarna om tillstånd för statens

järnvägar att trafikera nya sträckor kunna betraktas som ett led i

samma strävan att knyta samman redan trafikerade linjer till ett mera enhetligt

system. Ofta är det här fråga om helt obetydliga linjeförlängningar;

i detta sammanhang må nämnas, att den genomsnittliga längden av de vägsträckor

för vilka trafiktillstånd erhållits på grundval av 1949 års koncessionsansökningar

och vilka nu praktiskt taget samtliga trafikeras, uppgår

till allenast 15 km. I anslutning härtill vill utskottet vidare framhålla, att

av järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj :t gjorda framställningar om såväl

nya trafiktillstånd som förvärv av enskilda företag regelmässigt remitteras

till vederbörande länsstyrelser, vilka inhämta yttranden från olika av frågan

berörda parter. Såvitt utskottet av inhämtade upplysningar kunnat finna,

torde ej heller vara att befara att den inköpspolitik som statens järnvägar

bedriva på förevarande område skulle leda till någon monopolställning.

De medel som nu stå till järnvägsstyrelsens förfogande för detta ändamål

beräknas vara helt disponerade vid innevarande budgetårs utgång. Därest

styrelsen skall kunna fortsätta den här ifrågavarande verksamheten, erfordras

sålunda att ett särskilt anslag anvisas jämväl för nästa budgetår.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter anser sig utskottet böra avstyrka

de i motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252 och II: 351 gjorda yrkandena

om avslag på Kungl. Maj :ts förevarande framställning. Utskottet

kan ej heller biträda det i sistnämnda båda motioner framlagda förslaget

om viss reducering av det anslagsbelopp som äskats för anskaffning av bilmateriel.

I detta sammanhang torde böra beaktas, att någon nyanskaffning

av motorfordon för statens järnvägars räkning praktiskt taget icke ägt rum

under krigsåren, med påföljd att vagnparken nu i stor utsträckning är

föråldrad och därigenom onödigt dyrbar ur drift- och underhållssynpunkt.

Här föreligger sålunda ett behov av ersättningsanskaffningar, vilka icke

utan bestämda olägenheter kunna skjutas ytterligare på framtiden. På

grund av det nya kostnadsläge som inträtt skulle anslaget i själva verket

ha behövt ökas med ytterligare 600 000 kronor för att möjliggöra inköp av

samma omfattning som innevarande budgetår.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

39

Då Kungl. Maj :ts framställning i övrigt icke givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Garag^byggnader

m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 252 och II: 351, i vad de avse förevarande

anslag, till Anskaffning av bilmateriel för budgetåret 1951/

52 anvisa ett investeringsanslag av 9 800 000 kronor;

III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252 och II: 351, sistnämnda

båda motioner i vad de avse förevarande anslag, till

Förvärv av billin jer för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

19:o) Inventarier m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s.

71) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats 8 000 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inventarier m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 5 400 000 kronor.

20 :o) Statens järnvägars dispositionsanslag. Kungl. Maj :t har (punkt 20,

s. 71 och 72) föreslagit riksdagen att såsom Statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 14 000 000

kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 14 000 000 kronor. Tillgängliga medel beräknas vara helt förbrukaden

den 30 juni 1951.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 14 000 000 kronor, därav

4 000 000 kronor till fortsatt allmän upprustning av personallokaler och

skyddsanordningar mot olycksfall i arbetet i enlighet med yrkesinspektionens

för landtrafiken krav och önskemål samt 10 000 000 kronor till arbeten

och anskaffningar i övrigt.

Departementschefen har biträtt järnvägsstyrelsens förslag att 14 miljoner

kronor anvisas för ifrågavarande ändamål nästa budgetår. Därav borde,

i likhet med vad gäller för innevarande budgetår, ett belopp av 4 miljoner

kronor innehållas hos Kungl. Maj :t för att stå till förfogande för särskilda

ändamål, i första hand till förstärkning av andra anslag, som kunde bli för

hårt belastade, och i andra hand för utökning av de arbeten, som avsåges

med dispositionsanslaget.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet tillstyrker att statens järnvägars dispositionsanslag för nästa

budgetår anvisas med oförändrat belopp. Departementschefens förslag, att

viss del av anslaget innehålles hos Kungl. Maj:t för att stå till förfogande

för särskilda ändamål, föranleder ej heller någon erinran från utskottets

sida. Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört rörande behovet av fortsatt

allmän upprustning av personallokaler och skyddsanordningar mot

olycksfall i arbetet förutsätter emellertid utskottet, att härför äskade medel

helt få tagas i anspråk för avsett ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 14 000 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

21 :o) Kraftbalansens utveckling. I statsrådsprotokollet har (punkt 21, s.

73—81) lämnats en redogörelse för kraftbalansens utveckling.

Nederbörden har under budgetåret 1949/50 varit något större än normal.

Under hösten 1949 rådande långvarig torka kompenserades av ovanligt riklig

nederbörd under vintern. Vattentillgången har i stort sett varit tillfredsställande.

Trots att den utbyggda vattenkraften för närvarande får anses

vara otillräcklig, har det därför varit möjligt att utan inskränkningar tillgodose

kraftbehoven och även avsätta icke oväsentliga kraftbelopp till sekunda

ändamål. Magasinsfyllnaden inför det nya budgetåret är god.

Belastningen räknad exklusive den överskottskraft, som avsatts till elektriska

ångpannor, har för budgetåret 1949/50 ökat med 490 MkWh gentemot

budgetåret 1948/49. På grund av den goda vattenkrafttillgången vid småkraftverken

har belastningen även budgetåret 1949/50 legat under det

värde, som skulle erhållits vid normala nederbördsförhållanden. Liksom föregående

år har den tillgängliga vattenkraften kompletterats med relativt

stora belopp ångkraft från Västeråsverket. Likaså ha stora kraftbelopp inköpts

från samkörande företag, huvudsakligen för lagring i magasinen och

täckning av belastningen under högbelastningstid men även för vidareleverans

till elektriska ångpannor.

I följande tabell angives den årliga ändringen av belastningen inom olika

användningsområden från budgetåret 1948/49 till 1949/50. För jämförelse

angivas även motsvarande siffror för medelökningen under femårsperioden

1944/45—1949/50 och under tioårsperioden 1939/40—1949/50.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

41

ökning ( + ) eller minskning (—) per år

MkWh

Konsumtionsgrupp

1948/49—

1949/50

5-årsperioden

1944/45-

1949/50

10-årsperioden

1939/40—

1949/50

a.

Allmän distribution.......

+ 203

+ 220

+ 192

b.

Reservkraft .............

+ 58

+ 38

+ 29

c.

Andelskraft...............

+ 12

- 7

+ 17

d.

SJ exkl. malmbanan .....

+ 56

+ 54

+ 50

e.

Malmbanan och malmfälten

+ 6

- 2

+ o

f.

Trä- och pappersindustri...

+ 55

+ 68

+ 23

Säger

+ 390

+ 371

+ 311

g-

Elektrokemisk industri.....

+ 100

+ 38

+ 50

Summa

+ 490

+ 409

+ 361

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 20 september 1950 erinrat, att i

centrala driftledningens regi under de två senaste åren utförts ingående

undersökningar av kraftbehovet i landet. Sålunda visade 1948 års undersökning,

som syftade till att giva en prognos för den maximala belastningsstegringen,

en genomsnittlig årlig ökning från år 1946 till år 1952 med cirka

1 200 MkWh. Den år 1949 företagna undersökningen avsåg däremot den

sannolika belastningsstegringen och visade en ökning från 1949 års förbrukning

med cirka 1 000 MkWh per år fram till år 1952. Den verkliga belastningstillväxten

hittills ligger något över sistnämnda värde. Det förefölle

styrelsen lämpligast att räkna med en stegring av kraftförbrukningen med

1 000 MkWh per år vid oförändrat konjunkturläge.

Enligt utförda undersökningar faller, fortsätter styrelsen, på statens vattenfallsverk

cirka 50 % av hela landets belastningsökning, vilket för statsblocket

innebär en antaglig tillväxt av kraftavsättningen med 500 MkWh

per år under den första delen av 1950-talet eller samma stegring, som lades

till grund för bedömningen i 1949 års petitaskrivelse. I denna framhölls, att

en ny vattenkraftstation erfordras senast år 1955 för att icke kraftbrist skall

uppstå under torrårsförhållanden. Styrelsen föreslog därför principbeslut

om att nästa stora vattenkraftutbyggnad skulle avse Liggaforsen i Lule älv.

En förutsättning var emellertid, att Bergeforsens kraftstation skulle bliva

helt utbyggd under belastningsåret 1954/55, varigenom vid den antagna utvecklingen

kraftförsörjningen skulle vara tryggad vid nämnda tid. Ett sådant

färdigställande av Bergeforsanläggningen hade nu visat sig ogenomförbart

på grund av försening vid utbyggnadens behandling i vattendomstolen.

Minst ett års försening beräknades för Bergeforsstationen, då möjlighet

att bedriva arbetena nämnvärt snabbare än som från början avsetts

icke förelågc.

Styrelsen sammanfattar sina beräkningar på följande sätt:

Förseningen av Bergcforsen, som innebär att stationen icke kan tagas i

drift förrän tidigast under år 1955, nödvändiggör, att en annan kraftstation

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 9.

tärdigställes till år 1954. Det är enligt styrelsen möjligt att få Liggastationen

färdig till nämnda år — om än med betydande svårigheter -— ifall arbetena

igångsättas under innevarande budgetår i en efter avvecklingen av

Harsprångsarbetena lämpligt avpassad takt och under förutsättning, att

tillräckligt snabba leveranser av stationens turbiner, generatorer och transformatorer

kunna åstadkommas, eventuellt med utnyttjande av den avlastning

för leverantörerna, som uppskovet med motsvarande Bergeforsmaskiner

medför. Om Bergeforsstationen färdigställes under år 1955, blir resultatet

endast en omkastning i tiden av krafttillskotten från denna anläggning

och från Liggautbyggnaden. Under belastningsåret 1955/56 kommer den

produktionsförmåga att stå till förfogande, som är behövlig, ifall belastningen

i genomsnitt stiger med det i 1949 års prognos framkomna värdet.

Om belastningen inom statsblocket stiger med högst 500 MkWh per år och

det nuvarande utbyggnadsprogrammet kan fullföljas plan enligt, kommer

enligt styrelsen underutbyggnaden att vara upphävd omkring år 1952 och

två år senare torde den bland annat med hänsyn till vattenkraftproduktionens

nedgång under torrår önskvärda marginalen mellan utbyggd vattenkraft

och belastning ha uppnåtts. De fortsatta utbyggnaderna äro avsedda

att hålla jämna steg med belastningsutvecklingen, så att marginalen bibehålies

oförändrad. Skulle belastningsökningen bli större, t. ex. följa 1948

års maximiprognos med 600 MkWh årlig ökning inom statsblocket, uppnås

balans först år 1953 och den önskvärda marginalen kan icke helt åstadkommas

med nuvarande utbyggnadsprogram.

Bortsett från Bergeforsen böra, anför styrelsen vidare, pågående kraftstations-

och regleringsarbeten fullföljas programenligt, och Liggautbyggnaden

bör igångsättas på förut angivet sätt. Därutöver ifrågasätter styrelsen

icke påbörjande av vare sig någon ytterligare vattenkraftstation eller

något nytt ångkraftverk under budgetåret 1951/52.

En viss underutbyggnad med risk för kraftbrist under torrår kommer,

fortsätter styrelsen, trots de forcerade utbyggnaderna att kvarstå till år

1952. För vintern 1950/51 äro utsikterna dock relativt gynnsamma tack

vare den gångna vinterns och vårens rikliga nederbörd, som så gott som

fullständigt fyllt befintliga sjömagasin. Otillräcklig maskinkapacitet gör

dock, att effektsvårigheter kunna uppträda.

På grundval av dessa överväganden har vattenfallsstyrelsen framlagt sina

anslagsäskanden å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår samt

å riksstaten för nästa budgetår. En sammanställning av de för budgetåren

1949/50 och 1950/51 anvisade samt å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda

budgetår och å riksstaten för budgetåret 1951/52 äskade anslagen

under statens vattenfallsverks fond visar följande siffror.

1949/50 1950/51 1951/53

tusental kronor

Vatten- och ångkraftverk samt regleringsarbeten

i egen regi.................. 74 500

76 900

65 100

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

43

Distributionsanläggningar............... 75 000

övrigt............................... 7 600

Summa 157 100

I dessa belopp ha ej inräknats dels ett anslag å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår till lagringsanordning, dels ock anslagssummor

för kraftöverföring Norge—Danmark.

Vid senaste budgetårsskiftet voro, meddelar styrelsen, anslagsreservationerna

vid statens vattenfallsverk sammanlagt 35,9 miljoner kronor. Härifrån

bortgår dock anslagsrester för ett nionde maskinaggregat i Porjus

kraftstation och tillskott vid bildande av aktiebolaget Umeforsen, vilka icke

behövas och till vilka dispositionsrätten upphörde den 1 juli 1950, så att

återstående reservationsbelopp var 35,4 miljoner kronor. Härav utgjorde,

om temporärt använda belopp anses återförda till dispositionsanslaget, 9,4

miljoner kronor summan av de delar av inköps- och dispositionsanslagen,

som ännu icke tagits i anspråk enligt beslut av Kungl. Maj :t respektive

vattenfallsstyrelsen. I övrigt äro behållningarna framför allt orsakade av

försenade maskinleveranser och oväntade dröjsmål med domstolsutslag beträffande

såväl kraftstationer som regleringsföretag. Enligt nu utförda beräkningar

uppgå reservationerna vid nästa budgetårsskifte till sammanlagt

omkring 20 miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsens totala investering under

budgetåret 1950/51 skulle sålunda, de på tilläggsstat begärda anslagen medräknade

men exklusive investering för kraftöverföring Norge—Danmark,

bli (35,4 -f 151,4 — 20,o) 166,8 miljoner kronor.

Över vattenfallsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

samt statens handels- och industrikommission (s. 77

och 79).

Departementschefen har anfört följande.

Vattenfallsstyrelsens av statsmakterna godkända program för utbyggnad

av kraftproduktionen under de närmaste åren omfattade, då styrelsens petita

år 1950 behandlades av riksdagen, fullföljande av kraftstationsbyggnaderna

vid Hölleforsen, Harsprånget, Kilforsen och Bergeforsen, deltagande i utbyggnaden

av kraftstationen vid Jösseforsen, utvidgning av Stadsforsens

kraftstation och Västerås ångkraftstation samt fortsatta sjöregleringar inom

Dalälvens, Indalsälvens och Ångermanälvens flodområden. Härtill anslöt sig

en plan för utbyggnad av kraftdistributionen. Därjämte hade frågan om

anläggning av en ny kraftstation vid Liggaforsen i Lule älv strax söder om

Harsprånget underställts riksdagen.

Vattenfallsstyrelsen har hösten 1950 anmält, att det egentliga paborjandet

av arbetena å kraftstationen vid Bergeforsen kommer att uppskjutas minst

ett år på grund av dröjsmål med domstolsbehandlingen. Styrelsen har därför

föreslagit, att arbetena å kraftstationen vid Liggaforsen igångsättas under

innevarande budgetår och att denna kraftstation färdigställes under år

1954 i stället för — såsom tidigare avsetts — kraftstationen vid Bergeforsen.

Genom beslut den 3 november 1950 har Kungl. Maj :t bemyndigat vattenfallsstyrelsen

att för avsett ändamål taga i ansprak det för innevarande

budgetår anvisade anslaget av 2,5 miljoner kronor till kraftstationen vid

Liggaforsen.

62 500 62 000

+ 12 000 1

—__ 7 000

151400 134100

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Såsom framgår av det i det föregående redovisade diagrammet över kraftförbrukning

och krafttillgång åren 1928—1954 beräknas kraftstationerna

vid Hölleforsen och Harsprånget bliva helt utbyggda under 1952. Vidare beräknas

kraftstationen vid Kilforsen kunna tagas i drift under 1953—54 och

kraftstationen vid Ligga under 1954. För hela landet skulle kraftförbrukningen

vid en årlig belastningsstegring av 1 000 MkWh kunna tillgodoses

under 1952 och under 1954 skulle en torrårsreserv ha erhållits under förutsättning

att jämväl den icke statliga kraftindustriens utbvggnadsprogram

fullfölj es.

Den bild av vår kraftförsörjning under de närmaste åren, som nu börjar

framträda, ter sig sålunda jämförelsevis gynnsam. Såvitt nu kan bedömas

skulle, om icke förutsättningarna väsentligt förändras, kraftbristen få anses

vara hävd såvida icke ett exceptionellt torrår skulle inträffa. För första gången

på flera år har vattenfallsstyrelsen avstått från att begära beslut om anläggning

av någon ytterligare kraftstation och det redan beslutade utbyggnadsprogrammet

förutsättes nästa budgetår komma att kräva mindre kapitalutgifter

än under innevarande budgetår. Investeringsutgifterna skulle sålunda

komma att minskas från 165 miljoner kronor budgetåret 1950/51 till

140 miljoner kronor budgetåret 1951/52.

Jag vill för egen del tillstyrka, att de anslag, vattenfallsstyrelsen äskat för

fullföljande av sitt utbyggnadsprogram anvisas. I enlighet härmed böra å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisas 6 miljoner kronor

till fortsatta arbeten å kraftstationen vid Harsprånget och ytterligare 6

miljoner kronor till påbörjande av arbetena å kraftstationen vid Liggaforsen.

Vidare böra i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag för nästa "budgetår

anvisas 0,5 miljon kronor till fortsatt utbyggnad av kraftstationen vid Jösseforsen,

2,5 miljoner kronor till ny ångpanna i Västerås ångkraftstation,

2,3 miljoner kronor till utbyggnad av Västerås ångkraflstation, 3 miljoner

kronor tid kraftstation vid Hölleforsen, där det andra maskinaggregatet

tagits i drift i juli 1950, samt 2,8 miljoner kronor till ett tredje maskinaggregat

i Stadsforsens kraftstation. Ytterligare tillstyrker jag för nästa

budgetår en medelsanvisning av 23 miljoner kronor till kraftstationen vid

Kilforsen, 8 miljoner kronor för de planenligt pågående arbetena å kraftstationen

vid Harsprånget samt 16 miljoner kronor till den år 1950 beslutade

kraftstationen vid Liggaforsen. Till fortsatta regleringsåtgärder i Indalsälvens

och. Ångermanälvens flodområden böra för nästa budgetår anvisas

0,5 respektive 8,5 miljoner kronor samt till åtgärder och ersättningar för

flottning och fiske i Lule älv l,o miljon kronor. Jag hemställer i det följande

att dessa belopp anvisas.

Jag har icke något att erinra mot styrelsens förslag att 62 miljoner kronor

anvisas för nästa budgetår till den utbyggnad av distributionsnätet, som

erfordras i anledning av kraftverksutbyggnaderna och den fortgående elektrifieringen

i landet. Under punkten 24 gör jag hemställan om anvisande av

nämnda belopp.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen, med bifall till vad utskottet

i sitt utlåtande nr 18 tillstyrkt, å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetar under vattenfallsverkets fond anvisat ett investeringsanslag

av 6 miljoner kronor till påbörjande av arbetena å kraftstationen vid

Liggaforsen, om vars utbyggnad principbeslut fattades vid 1950 års riksdag.

Såsom jämväl i förenämnda utlåtande framhållits, sammanhänger forceringen

av ifrågavarande arbeten med att den planerade anläggningen vid

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

45

Bergeforsen på grund av dröjsmål vid domstolsbehandlingen icke kan färdigställas

inom avsedd tid, varför det visat sig nödvändigt att på angivet

sätt skapa förutsättningar för det beräknade krafttillskott år 1954 som eljest

skulle komma att utebliva.

Den omkastning av de ursprungliga planerna som sålunda blivit erforderlig

innebär i stort icke någon förändring av det program för utbyggnad av den

svenska vattenkraften genom vattenfallsstyrelsens försorg, vilket av statsmakterna

tidigare godkänts. Därest jämväl övriga kraftproducenter förverkliga

sina utbyggnadsplaner, kan följaktligen alltjämt räknas med att den nuvarande

underutbyggnaden skall vara upphävd omkring år 1952 och att ett

fåtal år senare en ur flera synpunkter önskvärd marginal mellan normalärsproduktion

och belastning uppstår. I likhet med departementschefen är

utskottet av den uppfattningen, att under nästa budgetår detta program bör

fullföljas i den takt vattenfallsstyrelsen föreslagit. Med hänsyn härtill anser

sig utskottet böra tillstyrka att för berörda ändamål anvisas investeringsanslag

å tillhopa 130,i miljoner kronor, varav för kraftstationer m. in. 58,i miljoner

kronor, för vissa regleringsföretag 10 miljoner kronor samt för distrihutionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten 62 miljoner kronor.

Utskottet gör i det följande hemställan därom. Enligt av departementschefen

godtagna beräkningar skulle vid en medelsanvisning av denna storleksordning

den totala investeringsverksamheten nästa budgetår under vattenfallsverkets

fond komma att uppgå till ett belopp av 140 miljoner kronor,

varav 3 miljoner kronor avse vissa speciella, nu icke berörda utgiftsändamål.

I detta sammanhang må slutligen erinras om att riksdagen, med bifall till

vad utskottet i sitt förenämnda utlåtande tillstyrkt, å tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår jämväl anvisat 6 miljoner kronor till fortsatta

arbeten å kraftstationen vid Harsprånget.

Såsom närmare redovisats redan i 1950 års statsverksproposition grunda

sig de föreliggande beräkningarna över kraftbalansens utveckling på det

allmänna antagandet, att den genomsnittliga belastningsstegringen skall

uppgå till ca 1 000 MkWh/år. Av nu tillgängliga sifferuppgifter framgår

emellertid, att elkraftförbrukningen under sistförflutna kalenderår ökat med

icke mindre än 60 procent utöver den nivå som förutsatts i den av centrala

driftledningen uppgjorda prognosen. I vad mån denna oväntat höga belastningsstegring

är en tillfällighet eller ej kan givetvis icke nu med någon

större säkerhet bedömas. Uppenbarligen måste dock en tillväxt i kraftkonsumtionen

av denna omfattning, därest den fortsätter, komma att i hög

grad förändra det relativt gynnsamma läge på förevarande område man

hittills haft anledning att räkna med, varigenom frågan om de särskilda

åtgärder som kunna erfordras för kraftförsörjningens framtida tryggande

aktualiseras. Utskottet förutsätter därför att vattenfallsstyrelsen, i vad på

den ankommer, med uppmärksamhet följer den fortsatta utvecklingen och

i god tid uppgör planer för den ytterligare utbyggnad av vattenkraften som

må befinnas nödvändig.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet ovan anfört.

22:o) Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 81—85) föreslagit

riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna kraftstationer

in. m. för budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å tillhopa

58 100 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsens investeringsprogram för kraftstationer m. m. upptar

för budgetåret 1951/52 följande företag.

Beräknad

Tidigare

Äskade

anslag

1951/52

kostnad

anvisat

tusen

tal k r o n o

r

Kraftstation vid Jösseforsen............

4 900

4 400

500

Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation . .

10 100

7 600

2 500

Utbyggnad av Västerås ångkraftstation . .

15 000

12 700 1

2 300

Kraftstation vid Hölleforsen............

Ett tredje maskinaggregat i Stadsforsens

51000

46 000

3 000

kraftstation ........................

8 600

5 800

2 800

Kraftstation vid Kilforsen..............

106 000

51000

23 000

Kraftstation vid Harsprånget ..........

114 000

98 200 1 2

+ 6 000 3

8 000

Kraftstation vid Liggaforsen............

64 000

2 500

+ 6 000 3

16 000

Summa kronor

58 100

Beträffande den närmare motiveringen för medelsäskandena hänvisas

till propositionen (s. 81—85).

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Kraftstation vid Jösseforsen ...... 500 000 kronor,

b) Ny ångpanna i Västerås ångkraftsta
-

tion ............................ 2 500 000 kronor,

c) Utbyggnad av Västerås ångkraftstation

............................ 2 300 000 kronor,

d) Kraftstation vid Hälleforsen....... 3 000 000 kronor,

1 Inklusive 700 000 kronor ur dispositionsanslaget.

* > 400 000 > från äldre anslag.

3 Äskat på tilläggsstat för budgetåret 1950/51.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 47

e) Ett tredje maskinaggregat i Stads
forsens

kraftstation .............. 2 800 000 kronor,

f) Kraftstation vid Kilforsen.......... 23 000 000 kronor,

g) Kraftstation vid Harsprånget....... 8 000 000 kronor,

h) Kraftstation vid Liggaforsen........ 16 000 000 kronor.

23 :o) Regleringsföretag. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 85—87) föreslagit

riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna regleringsföretag för

budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å tillhopa 10 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsens anslagsbehov för nästa budgetår till regleringsåtgärder

avser följande företag.

Tidigare

anvisat

Äskade

anslag

1951/52

tusental kronor

Regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde .......... 14 0911 500

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde........ 44 000 8 500

Åtgärder och ersättningar för flottning och fiske i Lule älv 2 4002 1 000

Summa kronor 10 000

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens äskanden får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 86 och 87).

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 21 :o)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Regleringsåtgärder i Indalsälvens

flodområde ...................... 500 000 kronor,

b) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde ...................... 8 500 000 kronor,

c) Åtgärder och ersättningar för flottning

och fiske i Lule älv............ 1 000 000 kronor.

24:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 87—89) föreslagit riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 62 000 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål ha för budgetåret 1950/51 anvisats

62 500 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen erinrar om att den totalt medgivna investeringen för

1 Inklusive 530 000 kronor, som överförts från anslaget till kraftstation vid Midskogsforsen.

* Inklusive 1 400 000 kronor ur dispositionsanslaget.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 9.

distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk den 30 juni 1950 utgjorde 497 013 209 kronor. Ändringen

under det senast förflutna budgetåret redovisas på följande sätt:

Investeringsrätt den 30 juni 1949 ..........................422 793 890

För budgetåret 1949/50 anvisat anslag, riksstat ............ 60 000 000

För budgetåret 1949/50 anvisat anslag, tilläggsstat ........ 12 000 000

Återstående del av anslag för budgetåret 1946/47 .......... 3 000 000

Summa kronor 497 793 890

Avgår netto till följd av överflyttningar till och från andra

verk, omföringar mellan anslag, försäljningar och nedskriv
-

ning mot värdeminskningskonto ........................ 780 681

Investeringsrätt den 30 juni 1950 .................. kronor 497 013 209

I anslutning härtill anför vattenfallsstyrelsen följande.

Av beloppet hade den 30 juni 1950 utnyttjats 495 045 571 kronor, varför

ett överskott av 1 967 638 kronor förelåg. För budgetåret 1950/51 har riksdagen

anvisat 62 500 000 kronor, varför under detta budgetår ett sammanlagt

belopp av 64 467 638 kronor står till förfogande. Det angivna beloppet

beräknas räcka för hithörande arbeten och anskaffningar under innevarande

budgetår. För budgetåret 1951/52 beräknas det erforderliga medelstillskottet

till 62 000 000 kronor, om vilket belopp styrelsen hemställt.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 88).

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 21 :o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för

budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av

62 000 000 kronor.

25 :o) Diverse anslag. Kungl. Maj:t har (punkt 25, s. 89 och 90) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1951/52 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet

1 000 000 kronor och såsom Statens vattdn,fallsverks dispositionsanslag

3 000 000 kronor.

Under denna punkt ha sammanförts vissa anslagsfrågor av i huvudsak

finansiell natur. Vattenfallsstyrelsens nu föreliggande medelsbehov avse

följande ändamål.

Kronor

Förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverk
-

samhet ................................................ 1 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag .................. 3 000 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

49

Till förvärv av enskilda företag för elektrisk d istributionsverksamhet

ha senast för budgetåret 1949/50 anvisats

1 miljon kronor.

Den 1 oktober 1948 utgjorde den odisponerade delen av anslaget 1 614 009

kronor. Av detta belopp ha tagits i anspråk 696 000 kronor för förvärv av

aktier i Vilhelmina elektriska kraftaktiebolag. Till anslaget ha återgått

25 000 kronor som låneåterbetalning från Gottne-Yttersels elektriska aktiebolag.

Det sammanlagda disponibla beloppet den 20 september 1950 utgör

1 943 009 kronor.

För den närmaste tiden väntas ytterligare rätt betydande förvärv bli

aktuella, varför vattenfallsstyrelsen anser ett anslagstillskott av 1 miljon

kronor önskvärt för budgetåret 1951/52.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz

och Lundgren (I: 184) och den andra inom andra kammaren av

herr Nolin m. fl. (II: 268), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag i vad avser investeringsanslaget å

1 000 000 kronor för förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen I: 184.

Utskottet. Under förevarande rubrik har Kungl. Maj :t, med godtagande

av vattenfallsstyrelsens beräkningar, bl. a. föreslagit riksdagen att till förvärv

av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet anvisa ett

investeringsanslag av 1 miljon kronor. I motionerna I: 184 och II: 268 har

emellertid yrkats avslag på Kungl. Maj :ts förevarande framställning. Motionärerna

ifrågasätta sålunda lämpligheten av att staten söker förvärva

alla privata företag på förevarande område och anse dessutom att med

hänsyn till storleken av utestående reservationer något behov av ytterligare

anslag för berörda ändamål icke föreligger.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat kan det sammanlagda värdet

av anläggningar för detalj distribution av elektrisk kraft på den svenska

landsbygden uppskattas till, lågt räknat, ca 600 miljoner kronor. Mot bakgrunden

härav ter sig det nu aktuella anslagsäskandet synnerligen blygsamt;

ett bifall därtill kan ingalunda anses motivera några farhågor för att

vattenfallsstyrelsen inom detta speciella verksamhetsområde skulle söka

förskaffa sig någon monopolställning. I vissa fall synes det dock — icke

minst ur kraftkonsumenternas synpunkt — önskvärt att staten förvärvar

distributionsföretag, vilka sakna förutsättningar att fullgöra sina uppgifter

på ett tillfredsställande sätt. Såvitt utskottet kunnat finna har också vattenfallsstyrelsen

hittills begränsat sina inköp till företag av nu antydd karaktär.

Någon ändring på denna punkt torde icke vara avsedd. I detta samman
4

THhnng till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 0.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 9.

hang må även erinras om att 1943 års elkraftutredning nyligen understrukit

angelägenheten av att utvecklingen mot mera rationella driftformer på

förevarande område påskyndas.

Vad anslagsbehovet därefter beträffar uppgingo, såsom motionärerna

framhålla, de per den 20 september 1950 disponibla medlen till i runt tal

1 943 000 kronor. Sedan dess ha emellertid härav 400 000 kronor tagits i anspråk,

varför f. n. skulle finnas tillgängligt ett belopp av 1 543 000 kronor.

Vidare har enligt vad utskottet erfarit beslut fattats om förvärv av visst

företag till en kostnad av ca 175 000 kronor, varjämte torde bliva erforderligt

att under innevarande budgetår disponera ytterligare 250 000 kronor såsom

lån till ett vattenfallsstyrelsen tillhörigt distributionsbolag. Därtill kommer

slutligen att planer föreligga på inköp av vissa andra företag. Därest

dessa planer kunna fullföljas, komma utgifterna för nu berörda ändamål

att öka med ytterligare ca 2 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda

medelsbehovet fram till utgången av nästa budgetår uppgå till drygt 2,4

miljoner kronor, vilket nödvändiggör en anslagsförstärkning med 1 miljon

kronor.

Av ovan anförda skäl anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till

motionärernas yrkande.

Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till särskilt

uttalande, får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 184 och II: 268 till Förvärv

av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet

för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor;

II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

såsom Statens vattenfallsverks dispositionsanslag för budgetåret

1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000

kronor.

Luftfartsfonden.

26:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (punkt 26, s. 91—

101) föreslagit riksdagen att till luftfartens markorganisation för budgetåret

1951/52 anvisa investeringsanslag å tillhopa 402 000 kronor.

Under förevarande rubrik ha för innevarande budgetår anvisats 1 200 000

kronor till flygfältsbyggen, 400 000 kronor till radiofyrar och 400 000 kronor

såsom luftfartsverkets dispositionsanslag.

Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg å tidigare anvisade anslag en

behållning av i runt tal 24,3 miljoner kronor. Den 1 juli 1950 fanns sålunda

ett sammanlagt belopp av omkring 26,3 miljoner kronor tillgängligt för på
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

51

gående och nya arbeten in. m. Investeringsutgifterna för luftfartens markorganisation

stannade under budgetåret 1949/50 vid i runt tal 6,6 miljoner

kronor.

Luf tf artsstyrelsen har för nästa budgetår äskat anslag å tillhopa 3 400 100

kronor, därav 3 000 000 kronor till flygfältsbyggen — 1 500 000 kronor

skulle avse igångsättande av utbyggnadsarbeten å Bulltofta flygplats — ett

formellt belopp av 100 kronor till fordon, maskiner och redskap samt 400 000

kronor såsom luftfartsverkets dispositionsans]ag. Styrelsen har vidare underställt

statsmakterna för godkännande två mellan styrelsen och Malmö

stad träffade avtal angående utbyggnaden av nämnda flygplats och angående

visst markbyte. Avtalen ha såsom bihang fogats till propositionen

(s. 119—124). Enligt det förra avtalet skall staten å flygplatsen låta anlägga

en 1 800 m lång permanentbelagd bana med tillhörande stråk. Banan

skall till en längd av 1 400 m vara färdigställd inom tre år, sedan arbetena

påbörjats, och i sin helhet senast fem år efter påbörjandet. Arbetena skola

igångsättas senast under 1951. Vid en banlängd av 1 400 m kunna Scandiaflygplan

med full last och vid en banlängd av 1 800 m DC-6-flygplan starta

och landa å flygplatsen. Det åligger Malmö stad att förvärva och utan ersättning

upplåta erforderlig mark för utbyggnaden samt att bidraga till

utbyggnadskostnaderna med kontant 1 miljon kronor. Därjämte ankommer

det på staden att bl. a. genomföra ändring av en lågreservoar för råvatten å

flygplatsen samt att verka för att vissa höjdbegränsningsbestämmelser iakttagas

vid utarbetande av stadsplaner för området vid flygplatsen. Kostnaderna

för utbyggnadsarbetena ha vid 1949 års prisläge beräknats till 5,3

miljoner kronor. Därtill komma emellertid ca 700 000 kronor för dränerings-

och andra arbeten å det nuvarande flygfältet samt vissa kostnader

för radio- och belysningsanläggningar. — Enligt markbytesavtalet skola

lika stora arealer bytas mellan parterna. — Avtalen ha godkänts av Malmö

stadsfullmäktige den 20 december 1950.

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens förevarande förslag

torde få hänvisas till propositionen (s. 91—99).

Yttranden över luftfartsstyrelsens framställning ha avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

statens handels- och industrikommission samt Aktiebolaget

Aerotransport (s. 99).

Departementschefen har till en början anfört följande.

Investeringsutgifterna under luftfartsfonden budgetåret 1949/50, vilka

jämlikt Kungl. Maj :ts beslut maximerats till 9 miljoner kronor, uppgingo

till ca 6,9 miljoner kronor. För innevarande och nästa budgetår ha motsvarande

utgifter beräknats till högst 7 miljoner kronor för budgetår. Investeringarna

i luftfartens markorganisation beräknas sålunda kunna hållas

vid en någorlunda konstant nivå under den närmaste framtiden. I likhet

med tidigare torde förefintliga reservationer å investeringsanslagen under

luftfartsfonden, om och i den mån de ursprungliga anslagsändamålen

icke äro aktuella, få, efter prövning av Kungl. Maj :t från fall till fall, användas

till nya arbeten eller anskaffningar. Det förutsättes emellertid, att

den angivna maximiramen för investeringsutgifterna under nästa budgetår

ej överskrides utan särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Beträffande Bromma flygplats har luftfartsstyrelsen framhållit, att det

är ofrånkomligt att förr eller senare genomgripande förstärka flygplatsens

huvudbana. Arbetena härmed ha beräknats kosta ca 1,5 miljon kronor. Erforderliga

medel för detta ändamål torde, såsom luftfartsstyrelsen föreslagit,

vid behov få ställas till förfogande av den behållning, som finnes å anslaget

till Flygfältsbyggen.

Beträffande luftfartsstyrelsens anslagsäskande å 1,5 miljon kronor till

påbör jainjde av den andra byggnadsetappen i utbyggnaden av Torslanda

flygplats har departementschefen förklarat sig intet ha att erinra mot att

utbyggnadsföretaget fortsättes. Erforderligt belopp för fortsatta arbeten

under nästa budgetår kunde dock ställas till förfogande genom att för ändamålet

taga i anspråk vissa för storflygplatsen vid Halmsjön avsedda medel

å anslaget till Flygfältsbyggen.

Angående frågan om utbyggnaden, av Bulltofta flygplats anför departementschefen

följande.

Efter att ha övervägt på denna utbyggnadsfråga inverkande omständigheter

och sedan Kungl. Maj :t, på min föredragning, den 1 december 1950

beslutat fastställa vissa stadsplaner för det område, inom vilket flygplatsen,

är belägen, anser jag mig böra förorda att utbyggnaden kommer till

stånd. Jag hemställer i det följande, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.

Maj :t att godkänna föreliggande förslag till avtal. För nästa budgetår erforderligt

belopp av 1,5 miljon kronor för igångsättning av utbyggnadsarbetena

torde kunna ställas till förfogande av förefintlig behållning å anslaget

till Flygfältsbyggen.

I fråga om luftfartsstyrelsens framställning i övrigt har departementschefen

anfört följande.

Därest inom luftfartsstyrelsen pågående utredning angående möjligheten

att anordna vissa ytterligare expeditionsutrymmen i stationsbyggnaden å

Bromma flygplats leder till positivt resultat, torde kostnaden härför få bestridas

av föreliggande behållning å anslaget till Byggnader.

Mot luftfartsstyrelsens förslag till uppdelning av anslaget till Radiofyrar

har jag icke något att erinra. Det till upptagande under luftfartsfonden

föreslagna nya anslaget bör betecknas Teleutrustning m. m. och för

nästa budgetår anvisas med ett formellt belopp av 1 000 kronor. Jag har

tidigare i dag under telegrafverkets fond förordat, att det för nästa budgetår

föreslagna nya anslaget till Radioanläggningar för luftfarten upptages å

riksstaten. Luftfartsstyrelsen hör, efter samråd med telegrafstyrelsen och

riksräkenskapsverket, inkomma med förslag till erforderliga bokföringsåtgärder

och överföring till det nya anslaget till Teleutrustning in. m. av viss

del av den 30 juni 1951 förefintlig behållning å anslaget till Radiofyrar.

Såsom luftfartsstyrelsen föreslagit torde kostnaderna för vissa nya arbeten

under anslaget till Belysningsanläggningar kunna bestridas från förefintlig

behållning å detta anslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att, efter framställning av styrelsen, meddela beslut härom.

Luftfartsstyrelsen, har vidare förordat, att anslaget till Fordon, maskiner

och redskap för nästa budgetår anvisas med ett formellt belopp. Jag

biträder styrelsens förslag. Det formella beloppet torde böra anvisas med

1 000 kronor.

Slutligen har luftfartsstyrelsen för nästa budgetår äskat 400 000 kronor

såsom Luftfartsverkets dispositionsanslag samt föreslagit, att medel för

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

53

detta ändamål i fortsättningen anvisas under denna rubrik. Jag biträder

styrelsens förslag.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle för nästa budgetår

anvisas sammanlagt ca 0,4 miljon kronor under luftfartsfonden.

Utskottet. Enligt Kungl. Maj :ts förslag .skola inyesteringsutgifterna under

luftfartsfonden budgetåret 1951/52 hållas inom samma ram som fastställts

för innevarande budgetår eller liögst 7 miljoner kronpr. Med hänsyn

till förefintliga reservationer anses dock medelsanvisningen kunna begränsas

till 400 000 kronor såsom förstärkning av dispositionsanslaget,

varjämte vissa formella anslagsbelopp äskats. I eplighet härmed har bl. a.

förutsatts, att den fortsatta utbyggnaden av Torslanda flygplats skall finansieras

genom ianspråktagande av vissa för storflygplatsen vid Halmsjön

avsedda medel å anslaget till flygfältsbyggen. Vidare har anmälts, att

med Malmö stad träffats preliminära avtal angående utbyggnaden av Bulltofta

flygplats in. m., om vilkas godkännande nu hemställes. För igångsättning

av här ifrågavarande utbyggnadsarbeten, vilka kostnadsberäknats

till sammanlagt 5,3 miljoner kronor vid 1949 års prisläge, avses ett belopp

av 1,5 miljon kronor komma att disponeras av behållningen å sistberörda

anslag.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat

har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

I. för budgetåret 1951/52 anvisa följande investeringsan
-

slag, nämligen

a) Teleutrustning in. m................. 1 000 kronor,

b) Fordon, maskiner och redskap........ 1 000 kronor,

c) Luftfartsverkets dispositionsanslag . .. 400 000 kronor;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna vid statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari

1951 fogade förslag till avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan

samt Malmö stad angående utvidgning av Bulltofta

flygplats och angående visst markbyte.

Diverse kapitalfonder.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

27 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har

(punkt 36, s. 114—118) föreslagit riksdagen att till väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å

tillhopa 27 600 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag ävensom de för innevarande budgetår

för hithörande ändamål anvisade anslagen framgå av följande sammanställning.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1950/51 1951/52

Garage- och förrådsbyggnader in. m........... — 2 000 000

Maskincentralförråd:

Motorfordon .............................. 6 200 000 7 000 000

Vägmaskiner in. m......................... 9 800 000 13 300 000

Flytande materiel .......................... 1 300 000 1 300 000

Effektförråd ................................ — 3 000 000

Beredskapslagring av flytande drivmedel........ — —

Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag

...................................... 1 000 000 1 000 000

Summa kronor 18 300 000 27 600 000

Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg å tidigare anvisade anslag

exklusive till grustag m. m., effektförråd och för beredskapslagring en behållning

av ca 7,6 miljoner kronor. Den 1 juli 1950 fanns sålunda ett sammanlagt

belopp av ca 26,o miljoner kronor tillgängligt. Investeringsutgifterna

för förrådsfonden stannade under budgetåret 1949/50 vid i runt tal

19,6 miljoner kronor exklusive grustag m. m., effektförråd och beredskapslagring.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat anslag å

sammanlagt 29 600 000 kronor. Därjämte har styrelsen hemställt om beställningsbemyndigande

för leveranser till maskincentralförrådet under budgetår

1953/54 intill ett belopp av 10 000 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen till styrelsens förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 115 och 116).

Departementschefen har anfört följande.

Investeringarna för de ändamål, som redovisas under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond, äro nära förbundna med de arbeten, som utföras

å landets vägnät. Under senare år har den eftersläpning i vägbyggande och

vägunderhåll, som inträdde under det senaste världskriget och under efterkrigstiden,

efter hand kunnat minskas. En förutsättning härför har varit,

att väg- och vattenbyggnadsverket haft till förfogande en tillfredsställande

förråds- och garageorganisation samt en tillräckligt omfattande maskinpark,

i första hand vägmaskiner och fordon.

Den vid ingången av budgetåret 1950/51 förefintliga behållningen å anslaget

till Garage- och förrådsbyggnader m. m. uppgick till ca 4,9 miljoner

kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknar med att denna behållning

skall förbrukas under innevarande budgetår och har för nästa budgetår

äskat ett anslag av 4 miljoner kronor för dessa byggnadsändamål. Det torde

emellertid icke bli möjligt att bygga garage- och förrådsbyggnader i den

utsträckning styrelsen räknat med. Jag anser mig därför böra förorda att

anslaget för nästa budgetår anvisas med endast 2 miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår under maskincentralförrådet

äskat sammanlagt 21,6 miljoner kronor, varav 7 miljoner

kronor till motorfordon, 13,3 miljoner kronor till vägmaskiner m. in. och

1,3 miljon kronor till flytande materiel.

Vad angår anslaget till motorfordon vill jag erinra om att en behållning

av ca 2 miljoner kronor fanns å anslaget den 30 juni 1950, beroende på inträdda

leveransförseningar. För innevarande budgetår har anvisats ett an
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

55

slag av 6,2 miljoner kronor till förvärv av motorfordon. Medelsförbrukningen

å anslaget utgjorde budgetåren 1948/49 och 1949/50 ca 10,s respektive 5,4

miljoner kronor. För innevarande och nästa budgetår räknar styrelsen med

att 8,2 respektive 7,o miljoner kronor skola förbrukas för detta ändamål.

Under närmast därefter följande budgetår beräknas realförbrukningen å

anslaget stanna vid ca 7,5 miljoner kronor. En stabilisering av medelsförbrukningen

skulle därmed ha inträtt, därest icke särskilda förhållanden inträffa.

För nästa budgetår har styrelsen till motorfordon äskat 7 miljoner kronor.

Detta belopp avses huvudsakligen för ersättning av slopmässiga eller

hårt för slitna fordon, nämligen 190 "lastbilar, 110 personbilar och 50 paketbilar.

Därjämte skola 25 paketbilar nyanskaffas. Av det äskade beloppet

belöpa 5,5 miljoner kronor på inköp av lastbilar. Jag tillstyrker styrelsens

förslag att 7 miljoner kronor anvisas för nästa budgetår till förvärv av motorfordon.

Å anslaget till vägmaskiner m. m. förelåg vid utgången av budgetåret

1949/50 icke någon reservation. För innevarande budgetår har anslaget anvisats

med 9,s miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för

nästa budgetår till detta ändamål äskat 13,3 miljoner kronor. Beloppet avses

att användas i huvudsak för ersättningsanskaffning. Styrelsen har för avsikt

att i första hand inköpa väghyvlar, krossverk och motorer men även

visst antal traktorer och grävmaskiner m. m. Jag biträder styrelsens förslag

till medelsanvisning för ändamålet.

Den å anslaget till flytande materiel den 30 juni 1950 förefintliga behållningen

av ca 6,5 miljon kronor har uppkommit genom dröjsmål med leveranser

av beställda färjor m. m. För innevarande budgetår har anslaget anvisats

med 1,3 miljon kronor och styrelsen äskar för nästa budgetår samma

belopp för detta ändamål. Jag tillstyrker styrelsens förslag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i anslutning härtill hemställt om

medgivande att ikläda sig betalningsansvar för materiel till maskincentralförrådet,

avsedd att levereras under budgetåret 1953/54. I likhet med föregående

år vill jag icke motsätta mig att ett dylikt medgivande lämnas.

Bemyndigandet bör i enlighet med styrelsens förslag begränsas till samma

belopp, som medgivits för innevarande budgetår, nämligen 10 miljoner kronor.

Under effektförrådet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår

äskat 3 miljoner kronor för lagerhållning av reservdelar till väg- och

vattenbyggnadsverkets maskinpark. Sådan lagerhållning har tidigare förekommit

V mycket begränsad utsträckning. Allteftersom depåverkstädernas

antal ökat, har dock behovet att hålla reservdelar i lager stigit. För närvarande

äro verkets depåverkstäder 5 till antalet och serviceverkstäderna uppgå

till ett antal av 300. Jag anser mig böra förorda den begärda medelsanvisningen

för detta ändamål av 3 miljoner kronor.

Mot styrelsens förslag att väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag

för nästa budgetår anvisas med 1 miljon kronor har jag icke någon erinran.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Mannerskantz (I: 183) och den andra inom andra kammaren av herrar Edström

och Hagberg i Malmö (11:260), har hemställts, att riksdagen måtte,

med avslag å Kungl. Maj :ts förevarande förslag såvitt avser anslag till

garage- och förrådsbyggnader samt motorfordon, till nämnda ändamål anvisa

1 000 000 respektive 5 000 000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionen I: 183.

Utskottet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden under förrådsfonden

för nästa budgetår sluta på ett sammanlagt belopp av 29,6 miljoner

kronor, varav 4 miljoner kronor avse garage- och förrådsbyggnader

m. m. Departementschefen har dock icke ansett det vara möjligt att uppföra

dylika byggnader i den av styrelsen avsedda omfattningen utan förordat,

att för detta ändamål anvisas allenast 2 miljoner kronor. I övrigt har

departementschefen funnit sig kunna godtaga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkningar. I de båda likalydande motionerna 1:183 och 11:260

har emellertid påyrkats en ytterligare medelsbegränsning. Enligt motionärernas

mening borde sålunda förenämnda anslag nedsättas till 1 miljon

kronor och motorfordonsanslaget från 7 till 5 miljoner kronor. Motionärerna

ha därvid särskilt hänvisat till föreliggande möjligheter till förhyrning

av enskilda företag tillhöriga fordon.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att den rådande bristen på arbetskraft

nödvändiggjort en ökad användning av maskiner inom vägväsendet,

varav i sin tur följt ett starkt behov av garage- och förrådsbyggnader. På

grund av byggnadsregleringen har emellertid detta behov icke kunnat tillgodoses

i önskad utsträckning, och f. n. beräknas ett belopp av 7 miljoner

kronor vara erforderligt för att avhjälpa de brister som härutinnan föreEn

reducering av det för nu berörda ändamål äskade anslaget skulle

därför medföra, att återhämtningstakten på förevarande område ytterligare

dämpades, vilket synes betänkligt icke minst med hänsyn till att genom en

otillräcklig garagering materielförslitningen och därmed även underhållskostnaderna

öka.

I anslutning härtill torde böra framhållas, att de medel som nu äskats

under motorfordonsanslaget i huvudsak avse ersättningsanskaffningar. Mot

bakgrunden av vad ovan anförts rörande bristen på manuell arbetskraft inom

vägorganisationen och då väg- och vattenbyggnadsverkets fordonspark enligt

inhämtade upplysningar i stor utsträckning är föråldrad, finner utskottet

en sådan materielförnyelse väl motiverad. Jämförande undersökningar

ha också visat, att den genomsnittliga kostnaden per biltimme i allmänhet

är något lägre vid körningar med verkets egna bilar än vid körningar med

lejda. Detta hindrar självfallet icke, att det kan vara fördelaktigt att utlämna

vissa arbeten på entreprenad. Så sker redan nu i icke obetydlig omfattning.

Av anförda skäl anser sig utskottet böra avstyrka bifall till förenämnda

motioner.

I övrigt ha Kungl. Maj :ts medelsäskanden under förevarande punkt icke

givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Utskottet biträder jämväl

förslaget, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar

intill ett belopp av 10 miljoner kronor för anskaffning av

viss materiel, avsedd att levereras först under budgetåret 1953/54.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

57

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 183 och II: 260, i vad de avse förevarande

anslag, till Garage- och förrådsbyggnader m. m. för budgetåret

1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor;
II.

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 183 och II: 260, i vad de avse förevarande

anslag, till Motorfordon för budgetåret 1951/52 anvisa ett

investeringsanslag av 7 000 000 kronor;

III. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1951/52 anvisa följande investeringsanslag, nämligen:

a) Vågmaskiner m. m............... 13 300 000 kronor,

b) Flytande materiel ................ 1 300 000 kronor,

c) Effektförråd ..................... 3 000 000 kronor,

d) Väg- och vattenbyggnadsverkets dis
positionsanslag

................... 1 000 000 kronor.

Stockholm den 9 mars 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gränebo,

Iwar Anderson, Mannerskantz, Ohlon, Heiding, Eric Ericson, Sundelin,

Rosenberg, Hesselbom, Lundqvist, Einar Persson och Edvin Thun; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Wallentheim,

Svensson i Ljungskile, Rubbestad, Staxäng, Åkerström, Jansson i

Kalix, Johansson i Mysinge, Svensson i Alingsås och Larsson i Stockholm;

dock att herr Kollberg deltagit i stället för herr Malmborg i Skövde vid

behandlingen av punkterna 16 :o)—18 :o).

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Reservationer:

1) vid punkten 4:o) (Postverkets diligenstrafik) av herrar Mannerskantz

och Staxäng, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 252 och II: 351, i vad de avse anslaget till förvärv av billinjer

för postverkets räkning, och att därför

dels utskottets yttrande å s. 8 bort ha följande lydelse:

»Enligt vad utskottet under hand erfarit avses de till förvärv av billinjer

äskade medlen i huvudsak användas för inköp av busstrafikföretag i mera

avlägsna delar av vårt land. Utskottet anser emellertid att ett önskvärt vidmakthållande

och förbättrande av sådana bygders postala förhållanden

bör kunna ske på annat sätt än genom förvärv av enskilda billinjer. Särskilt

i nuvarande statsfinansiella läge måste investeringar av detta slag, varigenom

några nya förbindelser icke komma till stånd, anses vara mindre lämpliga.

De postala förhållandena torde i många fall kunna förbättras på ett

tillfredsställande och mera ekonomiskt sätt genom avtal om postbefordran

med redan befintliga bussföretag, i den mån så icke tidigare skett. Av nu

anförda skäl anser sig utskottet böra tillstyrka bifall till det i motionerna

1:252 och 11:351 framställda yrkandet om avslag på Kungl. Maj:ts förevarande

medelsäskande. Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet

icke funnit anledning till erinran.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. med bifall till motionerna I: 252 och II: 351, såvitt nu

är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag till förvärv

av billinjer.»

2) vid punkten H:o) (Byggnader och anläggningar) av herrar Gränebo,

Mannerskantz, Heiding, Lundqvisl, Rubbestad och Johansson i Mysinge,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:253 och

II: 350 och att därför

dels den del i utskottets yttrande å s. 28 som börjar med »Under punkten»

och slutar med »blir möjlig» bort ha följande lydelse:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

förutsatt, att omfattningen av statens järnvägars byggnads- och anläggningsverksamhet

för nästa budgetår skall bliva i stort sett oförändrad.

Med hänsyn till det betydande investeringsbehov som föreligger på detta

område är utskottet dock av den uppfattningen, att den av departementschefen

förordade medelsförbrukningsramen bör göras något vidare. Utskottet

anser sig därför böra tillstyrka, att under förevarande rubrik anvisas

anslag å sammanlagt 54,i miljoner kronor, vilket i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag innebär en höjning med 2 miljoner kronor. Såsom i det följande

närmare kommer att beröras, skulle därigenom bliva möjligt att

påbörja ombyggnaden till normalspår av blekingenätets järnvägar redan

nu.»

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

59

dels den del i utskottets yttrande å s. 30 som börjar med »Vad därefter»

och slutar med »sin lösning» bort ha följande lydelse:

»Vad den i de båda likalydande motionerna I: 253 och II: 350 berörda

frågan om blekingenätets järnvägar beträffar vill utskottet erinra om att

i såväl propositionen 1946:235 som riksdagens därav föranledda skrivelse

givits uttryck åt den uppfattningen, att en förbättring av dessa järnvägar

vore angelägen, varför den föreslagna ombyggnaden till normalspår

icke borde uppskjutas någon längre tid. Av främst arbetsmarknadspolitiska

skäl ansågs dock företaget i fråga t. v. böra upptagas på den allmänna beredskapsstaten.

Med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande nr 177 anfört

liar sedermera 1950 års riksdag förordat, att 1946 års principbeslut i frågan

gjordes till föremål för omprövning. Sedan Kungl. Maj :t under hänvisning

härtill uppdragit åt 1943 års järnvägskommitté att upprätta en preliminär

plan för ombyggnad av staten tillhöriga smalspåriga järnvägar, har

kommittén i underdånig skrivelse den 18 november 1950 bl. a. uttalat, att

breddningen av blekingenätet borde uppföras å statens järnvägars ordinarie

investeringsprogram med turordning i princip före övriga företag. Järnvägskommittén

har vidare framhållit, att en reviderad räntabilitetskalkyl

för nu ifrågavarande järnvägar kunde väntas bliva ej oväsentligt gynnsammare

än den på sin tid framlagda.

Med hänsyn till vad i ärendet sålunda förevarit finner utskottet i likhet

med motionärerna starka skäl tala för att påbörjandet av blekingenätets

breddning icke längre bör uppskjutas. Utskottet förbiser ingalunda att

denna ombyggnad, såsom järnvägskommittén påpekat, är ett omfattande

projekt, som kräver stora förberedelsearbeten. Erinras må emellertid, att

för detta ändamål å statens järnvägars driftkostnadsstater hittills upptagits

ett sammanlagt belopp av drygt 1,5 miljon kronor. Det torde därför

kunna förutsättas, att förberedelserna åtminstone fortskridit så långt att

hinder icke behövde möta mot ett igångsättande av de egentliga ombyggnadsarbetena.

Ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt torde det också

vara mera rationellt, att för ifrågavarande företag ett lämpligt avvägt anslag

upptages direkt å riksstaten än att medel i smärre poster anvisas från

statens järnvägars driftkostnadsstat. Det vill vidare förefalla, som om de

ännu icke avgjorda markfrågorna efter ett beslut av denna innebörd skulle

lättare kunna lösas.

Utskottet tillstyrker sålunda motionärernas förslag, att till ombyggnad

till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda

och Bredåkra—Växjö för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av

2 miljoner kronor. Såsom ovan framhållits bör vid bifall härtill ramen

för statens järnvägars investeringsutgifter vidgas i erforderlig mån. Då emellertid

utskottet i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag, att kommunikationsverkens

samlade kapitalinvesteringar för nästa budgetår skola

fastställas till ett högsta belopp av 488 miljoner kronor, följer härav att

den ovan förordade ökningen av medelsförbrukningen under statens järnvägars

fond måste kompenseras genom motsvarande minskning på annat

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 9.

håll. Såsom kommer att framgå av vad utskottet anför under punkten

27.o), är utskottet av den uppfattningen, att sådan balans bör ernås genom

att väg- och vattenbyggnadsverkets motorfordonsanslag reduceras med 2

miljoner kronor.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 253

och II: 350 till Ombyggnad till normalspår av linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra

Växjö för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.»

3) vid punkten 16:o) (Rullande materiel)

a) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Sundelin, Boman i Kieryd, Svensson

i Ljungskile, Staxäng, Kollberg och Larsson i Stockholm;

b) av herr Lundqvist;

4) vid punkten t8:o) (Biltrafik) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Sundelin,

Skoglund i Doverstorp, Boman i Kieryd, Svensson i Ljungskile, Rubbestad,

Staxäng, Kollberg och Larsson i Stockholm, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252 och II: 351,

sistnämnda bada motioner i vad de avse anslaget till förvärv av billinjer,

och att därför

dels den del i utskottets yttrande å s. 38 som börjar med »Med anledning»

och slutar med »innevarande budgetår» bort ha följande lydelse:

»Under huvudgruppen Biltrafik har Kungi. Maj :t bl. a. föreslagit att till

förvärv av billinjer anvisas ett investeringsanslag av 2 miljoner kronor. I

motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252 och II: 351 har emellertid yrkats

avslag på ifrågavarande medelsäskande. Motionärerna ha därvid bl. a. hävdat,

att statens järnvägars inköpspolitik på förevarande område icke innebure

någon egentlig förbättring av landets trafikförhållanden, varför investeringar

av denna karaktär syntes betänkliga i rådande ekonomiska läge.

Till denna motionärernas uppfattning kan utskottet helt ansluta sig. Uppenbart

är sålunda, att vid nuvarande investeringsbegränsning olika utgiftsändamål

måste omsorgsfullt vägas mot varandra under beaktande av den

samhälleliga effekt varje särskild investering kan komma att medföra. Inom

kommunikationsväsendet bör därvid eftersträvas, att endast sådana

förslag komma till utförande som skapa förutsättningar för en ökad trafik

eller i övrigt tillgodose mera betydelsefulla behov. Utskottet kan icke finna,

att detta är förhållandet med statens järnvägars här ifrågavarande verksamhet.

Några nya trafikmedel ställas icke därigenom till allmänhetens förfogande.

Det torde ej heller med framgång kunna göras gällande, att de

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

61

privata bussföretagen skulle åsidosätta kraven på en god trafikservice, så

att av denna anledning ett statsförvärv av företagen i fråga vore önskvärd.

Enligt utskottets mening borde det vara mera angeläget att riksstatsmedel

investerades på sådana områden, inom vilka statens järnvägar äga naturliga

arbetsuppifter men där transportkapaciteten, exempelvis i fråga om

godsbefordran på räls, alltjämt är otillräcklig.

Även ur andra synpunkter kunna bestämda invändningar göras mot fortsatt

medelsanvisning till nu berörda ändamål. Utskottet vill härutinnan inskränka

sig till att framhålla, att vid bedömandet av frågan om utvecklingstendensen

på förevarande område hänsyn måste tagas ej enbart till storleken

av de medel som järnvägsstyrelsen hittills disponerat för inköp av

privata bussföretag och som uppgå till sammanlagt 22,5 miljoner kronor.

Sålunda må erinras om att betydande belopp ställts till styrelsens förfogande

för nyanskaffning av bussar till olika trafiklinjer som startats respektive

av annan anledning kommit att bedrivas i statens järnvägars egen regi.

Enligt inhämtade upplysningar kunna kostnaderna härför beräknas till i

runt tal 31,3 miljoner kronor. Vidare ha statens järnvägar i samband med

förstatligandet av enskilda järnvägar förvärvat åtskilliga busstrafikföretag,

i bokföringen upptagna till ett värde av ll,i miljoner kronor. I sistnämnda

belopp har då icke medräknats värdet av det formellt fristående GDG Biltrafiks

AB, som vid statens övertagande av bergslagsbanan åsattes ett bokföringsvärde

av 11 miljoner kronor, varav 9,4 miljoner kronor uppskattningsvis

angivits avse de direkta busslinjerna. Från förvärvsdagen intill

sistförflutna kalenderårs utgång har dessutom detta bolag förvärvat busstrafikföretag

för ett belopp av 2 860 000 kronor. Storleken av det kapital

som statens järnvägar investerat i den här ifrågavarande trafikrörelsen

uppgår sålunda till närmare 80 miljoner kronor, vilket innebär att en betydande

del av landets samlade busslinjer redan nu befinner sig i statens

järnvägars direkta eller indirekta ägo.

Av anförda skäl anser sig uiskottet böra tillstyrka det i motionerna 1: 22

och 11:33 samt 1:252 och 11:351 gjorda yrkandet om avslag på Kungl.

Maj :ts förevarande framställning. Då å andra sidan behovet av förnyelse

av den i statens järnvägars ägo redan befintliga motorfordonsparken torde

vara styrkt, kan utskottet icke biträda det i sistnämnda båda motioner

framförda förslaget om ytterligare reducering av anslaget till anskaffning

av bilmateriel.»

dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. med bifall till motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252

och II: 351, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,

avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag till förvärv av billinjer.

5) vid punkten 25:o) (Diverse anslag) av herr Mannerskantz, som ansett

att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:184 och 11:268

och att därför

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 9.

dels den del i utskottets yttrande å s. 49 och 50 som börjar med »Enligt

vad» och slutar med »motionärernas yrkande» bort ha följande lydelse:

»Såsom motionärerna framhålla uppgingo de per den 20 september 1950

disponibla medlen till i runt tal 1 943 000 kronor. Sedan dess ha enligt vad

utskottet inhämtat härav 400 000 kronor tagits i anspråk. Vidare ha beslut

fattats om förvärv av visst företag till en kostnad av 175 000 kronor, varjämte

torde bliva erforderligt att under innevarande budgetår disponera

ytterligare 250 000 kronor såsom lån till ett vattenfallsstyrelsen tillhörigt

distributionsföretag. Även om dessa medelsdispositioner företagas, återstår

en behållning till nästkommande budgetår på över 1 miljon kronor.

Utskottet anser det icke vara nödvändigt eller lämpligt, att medel anslås

till ändamål som icke medföra nya distributionsanläggningar utan endast

innebära ett överflyttande av vissa företag från enskild till allmän ägo.

Icke minst i nuvarande finansiellt beträngda läge borde dessa medel kunna

användas på ett mera produktivt sätt eller inbesparas. Med hänsyn härtill

finner sig utskottet böra tillstyrka bifall till det i förenämnda motioner

framställda yrkandet.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 184 och

11:268 avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag till förvärv

av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet.»

6) under punkten 27:o) (Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond)

av herrar Gränebo, Mannerskantz, Heiding, Lundqvist, Rubbestad, Staxäng

och Johansson i Mysinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionerna I: 183 och 11:260 i vad de avse minskning av anslaget till

motorfordon med 2 miljoner kronor och att därför

dels den del i utskottets yttrande å s. 56 som börjar med »Utskottet vill»

och slutar med »förenämnda motioner» bort ha följande lydelse:

»Vad motionärerna i förevarande sammanhang anfört anser utskottet

vara i hög grad beaktansvärt. Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning,

att en begränsning av väg- och vattenbyggnadsverkets fordonspark

bör eftersträvas genom att möjligheterna till förhyrning av privatägda

motorfordon bättre utnyttjas. Utskottet finner så mycket större anledning

att understryka detta uttalande som under hand inhämtade upplysningar

ge vid handen, att relationen mellan arbeten, utförda å ena sidan i egen

regi och å andra sidan på entreprenad, under senare år visat en tendens att

förskjutas till de senares nackdel. Denna utveckling synes utskottet vara

ur flera synpunkter mindre önskvärd.

Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra tillstyrka motionärernas förslag,

att motorfordonsanslaget för nästa budgetår reduceras med 2 miljoner

kronor. Då en dylik nedsättning icke torde påverka föreliggande behov

av garage- och förrådsbyggnader, bör å andra sidan enligt utskottets mening

det av Kungl. Maj :t för detta ändamål äskade anslaget anvisas med

oförändrat belopp.»

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

63

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna I: 183 och II: 260, i vad de avse förevarande

anslag, till Motorfordon för budgetåret 1951/52 anvisa ett

investeringsanslag av 5 000 000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1951:70 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1951/52 under postverkets, telegr a1 i texten