Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1951/52 under postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt vägoch vattenbyggnadsverkets förrådsfond jämte i ämnet väckta motioner.
1951-03-09 · 63 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 63 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1951:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1951/52 under postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt vägoch vattenbyggnadsverkets förrådsfond jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 9.
1
Nr 9.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för budgetåret
1951/52 under postverkets, telegrafverkets, statens
järnvägars och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden
samt väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I propositionen nr 1 har
Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—12 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari
1951) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
fonder, luftfartsfonden, väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
samt väginvesteringar.
I 1950 års statsverksproposition uppskattades investeringsutgifterna budgetåret
1949/50 för här ifrågavarande ändamål till 583,5 miljoner kronor.
Utgifternas fördelning på kapitalfonderna och väginvesteringar framgår av
följande sammanställning (belopp i miljoner kronor):
1949/50
Beräkn. Utfall
Kommunikationsverkens kapitalfonder .............. 483,5 441,8
Väginvesteringar .................................. 100,o 85,9
Summa 583,5 527,7
De faktiska utgifterna understego sålunda de beräknade med ca 56 miljoner
kronor. Departementschefen framhåller emellertid, att på grund av rent
finansiella förhållanden investeringsanslagen budgetåret 1949/50 belastats
med ca 14 miljoner kronor för lågt belopp, vilket förskjutits till innevarande
budgetår. Om man beaktar detta förhållande, har investeringsverksamheten
budgetåret 1949/50 medfört en sammanlagd medelsförbrukning av ca
542 miljoner kronor. Skillnaden mellan beräknade och verkliga investeringar
uppgår till ca 42 miljoner kronor, vilket huvudsakligen förklaras av
att statens järnvägars, statens vattenfallsverks och vägväsendets investeringsutgifter
överskattats med respektive ca 12, 9 och 14 miljoner kronor.
En jämförelse mellan beräkningarna i 1950 års statsverksproposition (Beräkn.
I) av investeringsutgifterna budgetåret 1950/51 och en i december
1 Dihang till riksdagens protokoll 195i. 6 samt. Nr 9.
2 Statsutskottets utlåtande nr 9.
1950 verkställd reviderad beräkning (Beräkn. II) visar följande tal i miljoner
kronor.
1950/51
Beräkn. I Beräkn. II
Kommunikationsverkens kapitalfonder .............. 483,o 508,o
Väginvesteringar .................................. 110,o 110,o
Summa 593,o 618,o
På grund av omläggning av materielredovisningen inom telegrafverkets
fond och den förutnämnda rent finansiella förskjutningen av belastningen å
vissa investeringsanslag kan dock enligt departementschefen den verkliga
investeringsvolymen inom kommunikationsverkens kapitalfonder beräknas
stanna vid ca (508 —7 —14) 487 miljoner kronor och totalsumman vid 597
miljoner kronor. Sistnämnda belopp överstiger med ett jämförelsevis ringa
belopp det sammanlagda högsta belopp, 593 miljoner kronor, som Kungl.
Maj :t ursprungligen bemyndigat vederbörande verksstyrelser att förbruka
under budgetåret och som redovisats i förra årets statsverksproposition.
Erforderliga höjningar av investeringsramarna för vissa verk anses böra
medgivas, så att den sammanlagda medelsförbrukningen kan anpassas till
den nu beräknade. Vissa sådana beslut ha enligt departementschefen redan
fattats.
För budgetåret 1951/52 ha verksstyrelserna, under förutsättning av att de
framlagda anslagsäskandena bifallas, beräknat investeringsutgifterna under
kapitalfonderna till 588 miljoner kronor samt väginvesteringarna till ca 152
miljoner kronor. För nästa budgetår äska verken anslag å sammanlagt
533 145 100 kronor under kapitalfonderna och 154 500 000 kronor under väginvesteringar.
I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen
bland annat följande.
Investeringsplanen för nästa budgetår slutar på 598 miljoner kronor, vilket
nominellt innebär en minskning med 20 miljoner kronor jämfört med
innevarande budgetår. Om hänsyn tages till de finansiella överföringarna
innebär däremot förslaget en oförändrad ram för investeringsverksamheten.
Då kostnadsberäkningarna grunda sig på prisläget hösten 1950, vilket uppskattats
ligga omkring 2 % över prisläget vid motsvarande tid 1949, föreligger
i själva verket en volymmässig minskning av ramen med ca 2 %.
Vid uppgörandet av investeringsplanen för nästa budgetår har hänsyn ej
tagits till eventuella ytterligare pris- eller lönestegringar. I den mån sådana
inträffa torde frågan om en höjning av de för varje verk beräknade maximibeloppen
få, efter framställning från verksstyrelsernas sida, upptagas till
prövning i god tid före budgetårsskiftet under beaktande av då rådande
ekonomiska förhållanden. För att möjliggöra en dylik höjning ha investeringsanslagen
för nästa budgetår tillmätts med viss marginal för mötande
av sådana kostnadsstegringar. Anslagen ha dock icke i något fall i anledning
härav ökats utöver verkens äskanden.
Beträffande den närmare innebörden av de olika verkens och departementschefens
förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet samt me
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
3
delsbehov och medelsförbrukning för budgetåret 1951/52 i förhållande till
innevarande budgetår torde få hänvisas till statsrådsprotokollet (s. 4—11)
och till efterföljande tablå. Anslagsbeloppen för budgetåret 1950/51 inkludera
å tilläggsstat anvisade eller äskade belopp.
Inves-
terings-
utgifter
1949/50
Av verken
planerade
investerings- utgifter
Av dep- chefen be- räknade in- vesterings- utgifter
Reser-
vatio-
ner
den
8°/e
1950
An-
slag
1950
/51
För-
slag
1951
/52
Beräk- nade
reserva- tioner
den 8%
1952
1950
/Öl
1951
/52
1950
/Öl
1951
/52
Postverket ..............
4-8
7-2
10-6
8-0
80
8-7
3-8
5-0
1-0
Telegrafverket............
140-0
154-8
215-4
155-0
155-0
28-7
140-0
171-6
30"2
Statens järnvägar1 ......
124-3
150-7
187-8
150-0
155-0
50-7
142-8
139-4
27-9
Statens vattenfallsverk8 ...
146-3
165-0
140-0
165-0
140-0
35-3
153-0
134-1
17-4
Luftfartsverket...........
6-9
7-3
7-7
7-o
7-0
24-3
20
0-4
12-7
Väg- och vattenbyggnads- verkets förrådsfond ....
19.6
25-7
26-6
230
230
7-7
18-3
27-6
7-6
Väginvesteringar.........
85-9
121-6
151-8
110-0
110-0
61-7
96-6
127-2
65-4
527-8
632-3
739-9
618o
5980
217-1
555-9
605 2
1622
Slutligen framhåller departementschefen att reservationerna under budgetåret
1949/50 minskats med 88,5 miljoner kronor till 217,i miljoner kronor
per den 30 juni 1950. Anslagsanvisningen för innevarande och nästa
budgetår hade därför måst ökas för att täcka medelsförbrukningen. Under
innevarande budgetår skulle utöver anvisade och å tilläggsstat äskade medel
förbrukas 62,i miljoner kronor för att en förbrukning av totalt 618 miljoner
kronor skulle uppnås. För nästa budgetår skulle anvisade anslag överstiga
medelsförbrukningen med 7,2 miljoner kronor. Under förutsättning
att de angivna medelsförbrukningarna uppnåddes under budgetåren 1950/51
och 1951/52 skulle vid utgången av sistnämnda budgetår kvarstå en sammanlagd
behållning av 162,2 miljoner kronor. En anslagsbehållning av denna
storleksordning vore motiverad med hänsyn till behovet av att hålla reserver
å vissa anslag, vilka om förhållandena skulle göra detta möjligt eller påkallat
borde kunna tagas i anspråk i ökad omfattning, samt för att möta
förutsebara pris- och lönestegringar.
Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att kommunikationsverkens
kapitalinvesteringar under sistförflutna budgetår, vilka i 1950 års
statsverksproposition beräknades komma att uppgå till sammanlagt 483,5
miljoner kronor, i verkligheten stannat vid ett belopp av 441,s miljoner
kronor. På grund av vissa förhållanden av betalningsteknisk natur, vilka 1 2
1 Siffrorna omfatta ej anslag och medelsförbrukning för förvärv av enskilda järnvägar.
2 Siffrorna omfatta ej anslag ocli medelsförbrukning för kraftöverföring från Norge till Danmark.
4
Statsutskottets utlåtande nr 9.
inneburit att till budgetåret 1949/50 hänförliga kostnader kommit att belasta
innevarande budgetårs anslag, bör dock sistnämnda belopp rätteligen
ökas med ca 14 miljoner kronor, varför skillnaden mellan beräknade och
faktiska investeringsutgifter skulle belöpa sig till ca 28 miljoner kronor.
Denna skillnad sammanhänger i huvudsak med att statens järnvägars och
statens vattenfallsverks investeringsutgifter överskattats med respektive 12
och 9 miljoner kronor.
Enligt nu föreliggande beräkningar väntas investeringsutgifterna under
här ifrågavarande kapitalfonder komma att för innevarande budgetår stiga
till ett sammanlagt belopp av 508 miljoner kronor. Därest hänsyn tages till
nyssbcrörda förskjutning i anslagsbelastningen ävensom till viss engångsomläggning
av telegrafverkets materielkostnadsredovisning, skulle emellertid
den faktiska investeringsvolymen kunna uppskattas till ca 487 miljoner
kronor, vilket belopp med ca 4 miljoner kronor överstiger den medelsförbrukningsram
som förutsattes i 1950 års statsverksproposition.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår ha vederbörande verksstyrelser
utgått från en sammanlagd investeringsvolym av i runt tal 588 miljoner
kronor. Departementschefen har emellertid, under hänvisning framför
allt till rådande statsfinansiella och samhällsekonomiska läge, funnit
sig böra förorda, att totalramen för kommunikationsverkens kapitalinvesteringar
begränsas till 488 miljoner kronor eller ungefär samma belopp
som för innevarande budgetår. Då kostnadsberäkningarna grunda sig
på prisläget hösten 1950, vilket uppskattats ligga omkring 2 procent över
prisläget vid samma tid år 1949, skulle dock — vid bifall till Kungl. Maj :ts
nu framlagda förslag -— den totala investeringsvolymen komma att minska
i motsvarande mån. Vidare bör uppmärksammas, att vid uppgörandet av
investeringsplanen för nästa budgetår hänsyn ej tagits till de pris- och
lönestegringar som därefter inträffat eller kunna komma att inträffa. I
statsverkspropositionen har emellertid förutsatts, att frågan om en höjning
av de för varje verk beräknade maximibeloppen skall upptagas till
prövning i god tid före budgetårsskiftet under beaktande av då rådande
ekonomiska förhållanden. För att möjliggöra en sådan av kostnadsstegringar
betingad höjning ha investeringsanslagen för nästa budgetår tillmätts
med viss marginal.
Vid upprepade tillfällen har från utskottets sida understrukits den stora
betydelse ett väl utvecklat kommunikationsväsende äger ur såväl ekonomisk
som social synpunkt. Utskottet finner det därför beklagligt, att utrymmet
för kommunikationsverkens kapitalinvesteringar under nästa budgetår blivit
så begränsat, att den totala investeringsvolymen icke skulle komma att
uppnå ens den nivå som förutsatts för innevarande budgetår. Visserligen
har, på grund av att den programenliga utbyggnaden av vattenkraften väntas
kräva minskade kapitalutgifter under nästa budgetår, en viss höjning
av medelsförbrukningsramen för andra investeringsändamål befunnits möjlig;
mot bakgrunden av de av vederbörande verksstyrelser redovisade utgiftsbehoven
framstår dock denna höjning som skäligen blygsam. Icke
Statsutskottets utlåtande nr 9.
5
minst för statens järnvägars vidkommande är läget ägnat att i skilda avseenden
ingiva bekymmer. Utskottet är också fullt medvetet om att en stegring
av kommunikationsverkens investeringsverksamhet skulle vara ur flera
synpunkter önskvärd. Då emellertid skälen för en investeringsbegränsande
politik i den nu aktuella situationen fått ökad tyngd, har utskottet ansett
sig böra tillstyrka det av departementschefen framlagda förslaget till investeringsplan
för kommunikationsverken.
Med hänsyn till de många ovissa faktorer som sammanhänga med den
nuvarande löne- och prisutvecklingen ligger det i sakens natur, att förevarande
investeringsplan i viss mån måste betraktas som allenast preliminär.
Såsom ovan berörts har departementschefen också förutskickat,
att en jämkning uppåt av de för varje verk beräknade maximibeloppen
skall kunna ske, i den mån förändringar i kostnadsläget därtill giva anledning.
Enligt utskottets mening bör i detta sammanhang jämväl prövas,
huruvida förutsättningar må befinnas föreligga för en sådan höjning av
medelsförbrukningsramen, att den totala investeringsvolymen bringas upp
till en nivå som reellt motsvarar den för innevarande budgetår fastställda.
Av statsverkspropositionen framgår att för genomförande av det av departementschefen
förordade investeringsprogrammet erfordras anslag å
sammanlagt 478 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor avse postverkets
fond, 171,5 miljoner kronor telegrafverkets fond, 139,4 miljoner kronor
statens järnvägars fond, 134,i miljoner kronor vattenfallsverkets fond,
0,4 miljon kronor luftfartsfonden samt 27,6 miljoner kronor väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond. Beträffande de motionsvis gjorda yrkandena
om olika jämkningar av de äskade anslagsbeloppen får utskottet hänvisa
till vad utskottet kommer att anföra under respektive punkter i det
följande. I detta sammanhang vill utskottet slutligen erinra om att, under
förutsättning av att den i statsverkspropositionen angivna medelsförbrukningen
uppnås under budgetåren 1950/51 och 1951/52, vid utgången
av sistnämnda budgetår en sammanlagd anslagsbehållning av drygt
162 miljoner kronor beräknas uppstå, varför budgettekniska möjligheter
sålunda skulle föreligga att tillgodose de stegrade anslagskrav som det nya
kostnadsläget kan komma att ställa.
Till frågan om väginvesteringarna återkommer utskottet i samband med
behandlingen av anslagsäskandena under sjätte huvudtiteln.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.
6
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Statens affärsverksfonder.
Postverket.
2:o) Posthus m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 13—16) föreslagit riksdagen
att till Posthus m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för ettvart av budgetåren 1949/50 och 1950/
51 anvisats ett anslag av 1 000 kronor. Den 1 juli 1950 stod ett belopp av 5,o
miljoner kronor till förfogande å anslaget. Medelsförbrukningen under budgetåret
1949/50 uppgick till 1,6 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen uppskattar medelsförbrukningen under budgetåret
1951/52 till ca 5,5 miljoner kronor. Då en anslagsbehållning av 2,i miljoner
kronor beräknas föreligga vid utgången av innevarande budgetår, hemställer
styrelsen om ett anslag av 3,4 miljoner för nästa budgetår.
I postverkets nybyggnadsprogram för de närmaste åren ingå i första hand
följande byggnadsföretag:
Beräknad Beräknat
Företag byggnads- belopp för
kostnad 19») /52
Posthus i Skellefteå .......................... 1 300 000 900 000
Tillbyggnad av posthuset i Uddevalla1 .......... 370 000 270 000
Posthus i Eskilstuna.......................... 2 500 000 1 400 000
Ombyggnad inom centralposthuset i Stockholm . . 1 100 000 500 000
Posthus i Vetlanda .......................... 875 000 775 000
» s> Luleå ............................. 1 950 000 50 000
» » Ängelholm ......................... 560 000 55 000
» » Landskrona ........................ 1 610 000 375 000
> » Västerås ........................... 2 650 000 200 000
» » Kålltorp, Göteborg .................. 1 500 000 300 000
» » Nässjö ........ 1 750 000 100 000
» » Sundsvall.......................... 3 000 000 525 000
Summa kronor 19 165 000 5 450 000
Av nu nämnda företag beräknas posthusen i Skellefteå, Eskilstuna och
Vetlanda, tillbyggnaden av posthuset i Uddevalla samt ombyggnaden av centralposthuset
i Stockholm kunna igångsättas under budgetåret 1950/51. I
sammanställningen upptagna företag ha samtliga utom posthusen i Göteborg,
Nässjö och Sundsvall tidigare anmälts för riksdagen.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 14—16).
Departementschefen har intet att erinra mot att byggnadsprogrammet utvidgas
med nya posthus i Göteborg, Nässjö och Sundsvall men anser att frå
-
1 För telegrafverkets räkning.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
7
gan, vilket av två föreliggande alternativa byggnadsförslag som bör läggas
till grund för det nya posthuset i Sundsvall, bör underställas riksdagen, sedan
generalpoststyrelsen förebragt utredning i ämnet jämte erforderliga
räntabilitetskalkyler.
Departementschefen anför vidare följande.
I detta sammanhang vill jag erinra om att byggnadskvoten för byggande
av posthus från och med år 1950 höjts från 2 till 3 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen
har emellertid vid sin beräkning av medelsförbrukningen
under nästa budgetår förutsatt, att en ytterligare ökad byggnadskvot skulle
medgivas för posthusbyggande. Styrelsen har beräknat, att medelsförbrukningen
under anslaget till Posthus in. m. skulle stiga från 1,5 respektive
2,8 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1949/50 och 1950/51 till
ca 5,s miljoner kronor budgetåret 1951/52, och har hemställt, att 3,4 miljoner
kronor anvisas för ändamålet. En ytterligare ökning av investeringsverksamheten
för posthusbyggen torde dock under rådande förhållanden
icke bliva av sådan storleksordning att den av styrelsen beräknade medelsförbrukningen
å anslaget uppnås. Den vid utgången av innevarande budgetår
beräknadé behållningen å anslaget om ca 2,i miljoner kronor torde emellertid
icke räcka till för dessa investeringsutgifter under nästa budgetår. Jag
vill därför förorda att ytterligare 2 miljoner kronor anvisas till byggande
av posthus m. m. under nästa budgetår.
Utskottet. I likhet med departementschefen anser sig utskottet böra tillstyrka,
att postverkets byggnadsprogram utökas med de föreslagna nya posthusen
i Göteborg, Nässjö och Sundsvall, dock att definitivt beslut rörande
den planerade nybyggnaden i sistnämnda stad fattas först sedan generalpoststyrelsen
inkommit med ytterligare utredning i ärendet. Under erinran
jämväl att byggnadskvoten för byggande av posthus fr. o. m. år 1950 höjts
från 2 till 3 miljoner kronor, vilket i någon mån torde komma att minska
den rådande eftersläpningen på förevarande område, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Posthus m. m. för budgetåret 1951/
52 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
3:o) Anskaffning av automobiler m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, s. 16 och 17), som huvudsakligen avser anskaffning för ersättningsändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anskaffning av automobiler m. m.
för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av
400 000 kronor.
4:o) Postverkets diligenstrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 17 och 18)
föreslagit riksdagen att under rubriken Postverkets diligenstrafik för budgetåret
1951/52 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å
tillhopa 2 600 000 kronor.
För innevarande budgetår har anvisats 200 000 kronor till garagebyggnader
in. m., 200 000 kronor till anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen
och 250 000 kronor till förvärv av billinjer.
8
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Generalpoststyrelsen har för nästa budgetår äskat 300 000 kronor till garagebyggnader
m. in., 1 800 000 kronor till anskaffning av bilmateriel för
diligensrörelsen och 500 000 kronor till förvärv av billinjer.
Beträffande medelsbehovet för förvärv av billinjer har generalpoststyrelsen
meddelat, att preliminära överenskommelser träffats rörande förvärv
av linjetrafikföretag till ett sammanlagt belopp av 190 000 kronor och
att förberedande undersökningar pågå om förvärv av billinjer för ytterligare
900 000 kronor. Emellertid beräknades icke samtliga vara avslutade
före utgången av budgetåret 1951/52. Det vore emellertid svårt att bedöma
i vilken omfattning ytterligare erbjudanden om överlåtelse av trafikrättigheter
vore att emotse. Styrelsen ansåge dock, att medelsförbrukningen för
innevarande och nästa budgetår kunde beräknas till ca 1 000 000 kronor.
Anslagsbehovet för budgetåret 1951/52 kunde, såvitt nu kunde förutses,
begränsas till 500 000 kronor.
Departementschefen har intet haft att erinra mot generalpoststyrelsens
förslag. Det i 1950 års statsverksproposition omnämnda, av statens sakrevision
framlagda förslaget om överflyttning av postverkets diligenstrafik
till statens järnvägar, vilket förutsatte vissa medelsöverföringar i statsbokföringen
mellan postverkets och statens järnvägars fonder, hade ännu ej
kunnat förverkligas.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Mannerskantz (I: 252) och den andra inom andra kammaren av herr Nolin
m. fl. (II: 351) har, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj :ts förslag om anslag å 500 000 kronor till förvärv av billinjer
för postverket.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen I: 252.
Utskottet. Enligt vad utskottet under hand erfarit beräknas de för innevarande
budgetår disponibla medlen till förvärv av billinjer vara i stort
sett förbrukade i och med budgetårets utgång. I detta sammanhang torde
vidare böra framhållas, att dessa förvärv måste betraktas som ett betydelsefullt
led i postverkets strävanden att förbättra mera avlägsna landsdelars
postala förhallanden. I icke ringa utsträckning är det här fråga om övertagande
av rena ödebygdslinjer, vilka på grund av ett svagt trafikunderlag
endast med stora svårigheter kunna upprätthållas i enskild regi. Därest,
såsom i motionerna I: 252 och II: 351 föreslagits, medel för nu berörda
ändamål icke skulle ställas till generalpoststyrelsens förfogande jämväl
för nästa budgetår, komme sålunda styrelsens möjligheter att fullfölja arbetet
med den standardhöjning på förevarande område, varom riksdagen
vid flera tillfällen uttalat önskemål, att starkt försvåras.
Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra tillstyrka, att anslaget till
förvärv av billinjer anvisas med av Kungl. Maj :t föreslaget belopp. Ej heller
mot övriga medelsäskanden under förevarande anslagsgrupp har utskottet
funnit anledning till erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
9
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret 1951/
52 anvisa följande investeringsanslag, nämligen
a) Garagebyggnader m. m............. 300 000 kronor,
b) Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen
...................... 1 800 000 kronor;
II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 252 och II: 351, i vad de avse förevarande
anslag, till Förvärv av billinjer för budgetåret 1951/52 anvisa
ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
Telegrafverket.
5 ro) Utvecklingen av telegrafverkets rörelse. I statsrådsprotokollet har
(punkt 5, s. 19—27) lämnats en redogörelse för utvecklingen av telegrafverkets
rörelse.
Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1950 lämnat följande uppgifter
rörande utvecklingen av telegrafverkets rörelse, mätt i antalet telefonapparater
och radiolicenser samt taxerade samtal och telegram, under tiden
fr. o. m. år 1943. Uppgifterna för år 1950 äro därvid beräknade med
ledning av utvecklingen under tiden januari—september.
Telefonapparater Radio l.icenser
År
Antal vid
årets slut
ökning
absolut i %
antal vid
årets slut
ökning
absolut i %
1943 .....
.... 1 071 400
56 100
5,5
1 709 000
80 900 5,0
1944 .....
.... 1 146 000
74 600
7,0
1 784 200
75 200 4,4
1945 .....
.... 1 221 100
75 100
6,6
1 839 900
55 700 3,1
1946 .....
.... 1 314 100
93 000
7,6
1 895 300
55 400 3,0
1947 .....
.... 1 425 500
111400
8,5
1 959 300
64 000 3,4
1948 .....
.... 1 505 800
80 300
5,6
2 025 100
65 800 3,4
1949 .....
.... 1 591 500
85 700
5,7
2 095 500
70 400 3,5
1950 .....
.... 1 682 500
91 000
5,7
2 151 500
56 000 2,7
År
Taxerade rikssamtal
Taxerade
telegram
antal
ökning i %
antal
ökning i %
1943 .....
79 255 000
5,8
5 910 000
8,7
1944 .....
84 845 000
7,1
6 379 000
7,9
1945 .....
88 106 000
3,8
7 279 000
14,1
1946 ....
95 331 000
8,2
8 274 000
13,7
1947 ....
99 352 000
4,2
8 263 000
- 0,1
1948 ....
103 781 000
4,5
8 254 000
- 0,1
1949 ....
109 367 000
5,4
8 384 000
1,6
1950 ....
115 500 000
5,6
8 650 000
3,2
10
Statsutskottets utlåtande nr 9.
I anslutning härtill erinrar styrelsen beträffande ökningen av antalet
abonnemang att i 1950 års slatsverksproposition förutsatts, att
de för budgetåret 1950/51 tillgängliga anslagsmedlen skulle medgiva en ökning
av antalet apparater med 70 000 å 75 000. ökningen under kalenderåret
1950 beräknas nu till cirka 91 000 apparater. För budgetåret 1949/50
uppgick ökningen till 88 000 apparater och för budgetåret 1950/51 torde
man kunna räkna med ungefär samma ökning av apparatantalet som under
kalenderåret 1950 eller drygt 90 000 apparater. Anledningen till att ökningen
sålunda har kommit att överstiga den förut beräknade är dels att redan
utförda nätarbeten och utvidgningar av stationer ha visat sig medgiva inkoppling
av ett större antal abonnenter än beräknat och dels att styrelsen
1 stor utsträckning kunnat förmå abonnenter att sinsemellan dela samma
ledning till stationen. För budgetåret 1951/52 har styrelsen i sina anslagsäskanden
och med hänsyn tagen till den befintliga arbetsstyrkan räknat
med en ökning av 90 000 å 95 000 apparater.
Antalet väntande abonnenter har ändock, enligt styrelsen, ej kunnat
nämnvärt nedbringas jämfört med år 1949. Alltjämt måste antalet abonnenter,
som få vänta minst tre månader, sålunda få anses vara oskäligt stort
(18 200 den 1 oktober 1950 samt 19 400 vid samma tidpunkt 1949). Man måste
också, fortsätter styrelsen, taga hänsyn till afl även förut befintliga
abonnenter, som på grund av flyttning begära att få sin telefon uppsatt
vid annan station, drabbas av nuvarande svårigheter och kunna få vänta
lika länge som nya abonnenter på att återfå sin telefon. Hela antalet abonnenter,
som icke kunna få telefon installerad och inkopplad vid av dem
önskad tidpunkt, uppskattas av styrelsen till cirka 40 000.
Telegrafstyrelsen erinrar i fråga om anläggningsverksamhetens
utveckling, att styrelsen vid upprepade tillfällen haft anledning
framhålla de svårigheter, som ha uppkommit därigenom, att investeringsverksamheten
vid telegrafverket icke har kunnat hålla jämna steg med
abonnent- och trafikökningen efter kriget. Såsom styrelsen framhöll i sin
petitaskrivelse hösten 1949, möta icke längre ur materiel- eller produktionssynpunkt
några svårigheter att avsevärt öka anläggningsverksainheten. Nuvarande
svårigheter att taga emot nya abonnenter och avveckla trafiken på
ett tillfredsställande sätt bero på den allmänna in^esteringsbegränsningen.
Vid bedömandet av styrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1951/52
maste hänsyn också tagas till att det uppdämda behovet av nyanläggningar
blivit allt större. I den mån anläggningsarbeten måste skjutas på framtiden,
leder detta också, på grund av den i stort sett oavbrutet pågående ökningen
av avlöningarna, till att kostnaderna komma att bli större än de för
närvarande äro.
Telegrafstyrelsen understryker i detta sammanhang, att de kostnader, som
nedläggas på den pågående automatiseringen av telefontrafiken, utöver den
standardförbättring som automatiseringen innebär, utgöra en ur ekonomiska
synpunkter mycket fördelaktig kapitalplacering. Därtill kommer, att eftersom
avlöningarna i framtiden säkerligen komma att bli högre än nu, också
Statsutskottets utlåtande nr 9.
11
det ekonomiska resultatet av redan utförda automatiseringar blir allt gynnsammare.
Automatiseringen medför stora vinster, vilka bli särskilt betydande,
sedan automatisering av lokal- och landstrafiken skapat förutsättningar
för automatisering även av rikstrafik.
På grundval av det nu anförda har telegrafstyrelsen framlagt sina äskanden
å riksstaten för nästa budgetår. Å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår har styrelsen äskat medel till rörelsekapital för telegrafverket.
En sammanställning av de för budgetåren 1948/49—1950/51 anvisade
samt å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda budgetår och å riksstaten
för nästa budgetår äskade anslagen under telegrafverkets fond visar
följande siffror.
1948/49
1949/50
Tusental
1950/51
kronor
1951/52
Telefonstations- och förrådsbygg-
1810
3 200
2
7 775
Telefon- och telegrafanläggningar
Radioanläggningar..............
Diverse anslag.................
105 790
1640
3 700
112 000
1 800
5 300
133 000
3 800
3 201
10 000 1
184 900
5 855
6 495
Summa
112 940
122 300
150 003
205 025
De för nästa budgetår äskade anslagen till telefonstations- och förrådsbyggnader
utgöra 7 550 000 kronor för telefonstationsbyggnader m. m. och
225 000 kronor för förrådsbyggnader m. m. Anslagen till telefon- och telegrafanläggningar
fördela sig på Riks- och landskablar m. m. med 59 900 000
kronor, på Telefon- och telegrafstationer med 65 000 000 kronor och på
Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanoi tsledningar med
60 000 000 kronor. Av de till radioanläggningar äskade beloppen falla
300 000 på Rundradiosändare för kortvåg i Hörby, 300 000 kronor på Antennanläggning
för Sundsvalls rundradiostation, 800 000 kronor på Ny
rundradiostation i Östersund, 1 300 000 kronor på Ny rundradiostation i
Stockholm, 300 000 kronor på Vissa rundradioanläggningar, 225 000 kronor
på Inköp av tomt för radiohus i Göteborg, 2 200 000 kronor till Televisionsanläggningar
och 1 055 000 kronor på Radioanläggningar för kommersiell
trafik. Gruppen diverse anslag innefattar 700 000 kronor till Inköp av
fastigheter, 3 295 000 kronor till Försvarsberedskap och 2 500 000 kronor
såsom Telegrafverkets dispositionsanslag.
över telegrafstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
samt statens handels- och industrikommission (s. 22 och 23).
Departementschefen erinrar till en början följande.
I 1950 års statsverksproposition framhöll jag beträffande telegrafverkets
investeringar för innevarande budgetår, att med hänsyn till att vissa prisstegringar
inträtt å importerad materiel, särskilt vad gällar bly och koppar,
en viss höjning av medelsförbrukningsramen för budgetåret 1950/51 syntes
vara motiverad. I enlighet härmed förordade jag, att inyesteringsutgifterna
under telegrafverkets fond nämnda budgetar skulle maximeras till 145 mil
1
Anvisat å tilläggsstat.
12
Statsutskottets utlåtande nr 9.
joner kronor, vilket innebar en ökning med 5 miljoner kronor i förhållande
till budgetåret 1949/50. Telegrafstyrelsen har hösten 1950 anhållit, att medelsforbrukningsramen
budgetåret 1950/51 måtte höjas med 10 till 155 miljoner
kronor. Av höjningen bero 7 miljoner kronor på viss omläggning av
telegrafverkets materielredovisning. Genom beslut den 3 november 1950 har
Kungl. Maj :t bifallit telegrafstyrelsens framställning.
Beträffande telegrafstyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår anför
departementschefen följande.
Telegrafstyrelsen har i sina petita ansett erforderligt, att sammanlagt ca
20o miljoner kronor anvisas för nästa budgetår. Styrelsen har därvid räknat
med en mcdelsförbrukning nästa budgetår av 215 miljoner kronor, d. v. s.
en ökning med 60 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår.
Denna medelsförbrukning överensstämmer i stort sett med den prognos för
telegrafverkets investeringsbehov, som styrelsen framlade i november 1949.
Aven om det ur företagsekonomisk synpunkt kan vara fördelaktigt att genomfora
telegrafverkets investeringsprogram i den utsträckning telegrafstyrelsen
föreslagit, torde detta under nuvarande förhållanden icke kunna
ske i den takt styrelsen avsett. Erinras må, att telegrafverkets investeringar
til1 största delen utgöras av materiel- och industribeställningar. En så avsevard
ökning av telegrafstyrelsens investeringsverksamhet, som styrelsens
förslag innebär, är icke önskvärd med hänsyn till de allmänna strävandena
att begränsa investeringarna. Arbetsmarknadsstyrelsen har sålunda med
hansyn till rådande brist på arbetskraft tillrått viss återhållsamhet med statliga
investeringar över huvud och har förordat, att sysselsättningsnivån i
telegrafverkets egna arbeten inklusive industri bibehålies vid i stort sett den
mva, som kan väntas bli uppnådd under innevarande budgetår. Jag anser
dock, att någon ökning av investeringsverksamheten bör medgivas, och förordar,
att medelsförbrukningen för nästa budgetår maximeras till nominellt
samma belopp, som fastställts för budgetåret 1950/51 eller 155 miljoner
kronor, vilket innebär en reell ökning med ca 7 miljoner kronor. Jag har
därvid, såsom jag senare i dag kommer att redogöra för, icke räknat med
medelsanvisning å kapitalbudgeten för nästa budgetår till televisionsanläeeningar.
00
I sina petita för nästa budgetår har telegrafstyrelsen räknat med en ökning
av antalet telefonapparater med 90 000—95 000 och har med hänsyn
härtill hemställt om anvisande av anslag för ändamålet med 60 miljoner kronor
till nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.
Vidare har styrelsen äskat 65 miljoner kronor till telefon- och telegrafstationer
och 59,9 miljoner kronor till riks- och landskablar m. m. Den av
mig forordade begränsningen av telegrafverkets investeringsutgifter nästa
budgetår har till följd, att medelsförbrukningen nämnda budgetår å ifrågavarande
tre anslag synes böra bestämmas till väsentligt lägre belopp än styrelsen
räknat med.
Efter överläggningar med telegrafstyrelsen, vilka skett med utgångspunkt
från att den sammanlagda medelsförbrukningen å investeringsanslagen under
telegrafverkets fond skall begränsas till 155 miljoner kronor, har följande
avvägning mellan de tre största grupperna av investeringar framkommit.
Den fortgående trafikökningen ställer stora krav på att investeringsverksamheten
i riks- och landskablar m. m. stegras. Risken för ytterligare ledningsras
har bl. a. gjort önskvärt, att kablifieringsarbetet ökas utöver den
omtattning det beräknas få innevarande budgetår. Jag föreslår därför, att
medelsförbrukningen för riks- och landskablar nästa budgetår höjes till ca
Statsutskottets utlåtande nr 9.
13
40 miljoner kronor mot ca 32 miljoner kronor innevarande budgetår. Telegrafverkets
investeringsverksamhet i telefon- och telegrafstationer bör nästa
budgetår inriktas på en nivå av 43 miljoner kronor eller ungefär samma
belopp som för budgetåret 1950/51. För nya abonnentanläggningar bör medelsförbrukningen
nästa budgetår utgöra ca 50 miljoner kronor.
Begränsningen av medelsförbrukningen medför, att inkopplingen av nya
abonnenter nästa budgetår beräknas stanna vid 80 000—90 000. Vidare kommer
automatiseringen att bedrivas i långsammare takt och kablifieringsarbetet
— trots den av mig förordade ökningen — att få mindre omfattning
än telegrafstyrelsen avsett. Sålunda kommer rikskabeln Jönköping—Växjö—
Ljungby att kunna påbörjas först längre fram. I anslaget till riks- och landskablar
in. in. ha inräknats medel för påbörjande, i vad på telegrafverket ankommer,
av en för telegrafverket och statens järnvägar gemensam kabel
Riksgränsen—Kiruna. För kablifiering av sträckan Abisko—Riksgränsen
böra ca 600 000 kronor beräknas.
Med hänsyn till att pris- och lönestegringar kunna förutses, böra dock anslagen
till telefon- och telegrafanläggningar för nästa budgetår anvisas med
48, 51 respektive 56 miljoner kronor, varvid 7,5, 8 respektive 6 miljoner kronor
böra innehållas hos Kungl. Maj :t för att i erforderlig utsträckning tagas
i anspråk, då pris- och löneutvecklingen närmare kan fastställas eller
då särskilda skäl i övrigt föreligga. Under punkten 9 tillstyrker jag, att för
nästa budgetår anvisas 48 miljoner kronor till riks- och landskablar in. in.,
51 miljoner kronor till telefon- och telegrafstationer och 56 miljoner kronor
till nya abonnentanläggningar.
För telefonstations- och förrådsbyggnader har för budgetåret 1950/51 beräknats
en medelsförbrukning av 9,5 miljoner kronor. För nästa budgetår
har telegrafstyrelsen i sina petita räknat med en medelsförbrukning av 13,6
miljoner kronor. Med hänsyn till den av mig förordade allmänna begränsningen
av telegrafverkets investeringsutgifter för nästa budgetår torde medelsförbrukningen
för byggande av telefonstations- och förrådsbyggnader
komma att stanna vid ungefär samma nivå som för innevarande budgetår.
Jag tillstyrker, att anslaget till telefonstationsbyggnader in. in. för nästa
budgetår anvisas med 6 550 000 kronor, vilket belopp är 1 000 000 kronor
lägre än styrelsen äskat i petita, och anslaget till förrådsbyggnader med
225 000 kronor. Under punkterna 6 och 7 hemställer jag härom.
Jag förordar, att till inköp av fastigheter för nästa budgetår anvisas ett
investeringsanslag av 600 000 kronor, vilket i förhållande till telegrafstyrelsens
äskande för detta ändamål innebär en minskning med 100 000 kronor.
Telegrafstyrelsen har under gruppen radioanläggningar, tclevisionsanläggningar
ej medräknade, äskat sammanlagt 3 655 000 kronor för nästa budgetår.
Styrelsen har räknat med en medelsförbrukning för detta ändamål
av ca 6,9 miljoner kronor. Fn begränsning med närmare 1 miljon kronor
av denna medelsförbrukning synes mellertid vara ofrånkomlig inom ramen
för den av mig förordade maximala medclsförbrukningcn för telegrafverket
under nästa budgetår. Härigenom komma vissa likvider för utländska
leveranser, avsedda för rundradiostationerna i Stockholm och Östersund,
att fullgöras först under budgetåret 1952/53. Jag har icke något att erinra
mot att för nästa budgetår anvisas av telegrafstyrelsen äskade belopp. I enlighet
med telegrafstyrelsens förslag böra medel för dessa ändamål anvisas
under två särskilda kollektivanslag, förslagsvis benämnda Rundradioanläggningar
respektive Radioanläggningar för kommersiell trafik. Den 30 juni
1951 förefintlig behållning å motsvarande äldre anslag torde, efter förslag
av styrelsen i samråd med riksräkenskapsverket, få överföras till de nya
anslagen till Rundradioanläggningar respektive Radioanläggningar för kom
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 9.
mersiell trafik. Under punkten 10 hemställer jag, att för nästa budgetår till
rundradioanläggningar anvisas 2 600 000 kronor och till radioanläggningar
för kommersiell trafik 1 055 000 kronor.
Jag biträder vidare telegrafstyrelsens förslag att medel till radioteknisk
verksamhet för den civila luftfartens behov från och med nästa budgetår
redovisas under ett anslag, som förslagsvis bör benämnas Radioanläggningar
för luftfarten. Kvarstående behållning å anslaget till Markradiostationer
för luftfarten och viss del av behållningen å det under luftfartsfonden upptagna
anslaget till Radiofyrar böra per den 30 juni 1951, efter framställning
av telegrafstyrelsen i samråd med luftfartsstyrelsen och riksräkenskapsverket,
överföras till det nya anslaget. I viss utsträckning torde de medel, som
sålunda komma att överföras, avse ändamål, som för närvarande sakna
omedelbar aktualitet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta
om ändrad disposition av dessa medel, om så skulle anses lämpligt. För
nästa budgetår ha medel icke äskats under det nya anslaget till Radioanläggningar
för luftfarten. Anslaget torde emellertid för nästa budgetår böra
anvisas med ett formellt belopp av 1 000 kronor. Under punkten 12 gör
jag hemställan härom.
Till försvarsberedskapsåtgärder vid telegrafverket har för nästa budgetår
äskats ca 3,3 miljoner kronor. Den 30 juni 1950 fanns till förfogande
för dessa ändamål en behållning av 3,4 miljoner kronor. Medelsförbrukningen
innevarande budgetår beräknas till ca 1,7 miljon kronor. Jag anser
mig böra förorda, att medelsförbrukningen för dessa ändamål nästa budgetår
hålles vid samma nivå som för innevarande budgetår. Under punkten
12 hemställer jag, att 2 000 000 kronor anvisas till försvarsberedskapsåtgärder
vid telegrafverket budgetåret 1951/52. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att, efter framställning av telegrafstyrelsen, besluta angående
dispositionen av anvisade medel inom ramen för det av styrelsen framlagda
förslaget.
Såsom telegrafverkets dispositionsanslag har styrelsen för nästa budgetår
äskat 2,5 miljoner kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande
budgetår. Med hänsyn till den åtstramning av anslagsanvisningen
på övriga anslag, vilken jag nyss föreslagit, vill jag förorda att dispositionsanslaget
för nästa budgetår anvisas med 3,5 miljoner kronor. Härigenom
komma medel i ökad omfattning att stå till förfogande å anslaget, därest
övriga anslag skulle behöva förstärkas eller i övrigt särskilda omständigheter
skulle inträda, som påfordra åtgärder. Av dispositionsanslaget bör erforderligt
belopp innehållas hos Kungl. Maj :t, som har att, efter framställning
av telegrafstyrelsen, besluta om den framtida dispositionen av sålunda
innehållna medel.
Senare i dag hemställer jag, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår anvisas 10 miljoner kronor till rörelsekapital för telegraf\
erket.
Slutligen har telegrafstyrelsen i sina petita för nästa budgetår äskat ett
investeringsanslag av 2,2 miljoner kronor till televisionsanläggningar. Beloppet
är avsett för en försöksanläggning med en bildsändare på omkring
5 kW och en ljudsändare på omkring 3 kW jämte apparatur för upptagning
och överföring av program till sändarna. Styrelsen har ansett, att tidpunkten
är inne för att påbörja mera ordnade televisionsförsök i Sverige
och att genom försöksverksamheten underlag skulle erhållas för ett kommande
ställningstagande till frågan om hur televisionsverksamheten bör
organiseras på längre sikt i vårt land. Styrelsen har i sin framställning förklarat
sig icke vara beredd att nu framlägga förslag om driftkostnaderna
Statsutskottets utlåtande nr 9.
15
inklusive kostnaderna för anläggningskapitalets förräntning och amortering,
vilka sistnämnda enligt styrelsens uppfattning böra ske på jämförelsevis
kort tid. Styrelsen har vidare framhållit, att även den viktiga frågan
om programverksamheten kräver omsorgsfulla överväganden.
Innan ståndpunkt tages till frågan om formen och tiden för televisionens
införande i Sverige, böra de ekonomiska förutsättningarna härför närmare
utredas samt televisionens betydelse i olika avseenden klarläggas. Jag avser
att framdeles hemställa om Ivungl. Maj :ts bemyndigande att för ändamålet
tillkalla särskilda utredningsmän. Om utredningsarbetet skulle kräva,
att särskild apparatur anskaffas för försök av olika slag, böra utredningsmännen
hos Kungl. Maj :t göra framställning härom. Kostnaderna för
kommitténs arbete äro avsedda att bestridas av telegrafverkets driftmedel
Jag anser mig icke böra förorda att av telegrafstyrelsen äskat anslag till en
försöksanläggning anvisas för nästa budgetår.
Sammanfattningsvis innebär den av mig i det föregående förordade medelsanvisningen
att för nästa budgetår under telegrafverkets fond anvisas
tillhopa ca 171,5 miljoner kronor eller ca 21,5 miljoner kronor mera än det
för innevarande budgetår anvisade beloppet, däri inräknat det å tilläggsstat
äskade beloppet av 10 miljoner kronor. Den av mig förordade medelsanvisningen
för nästa budgetår understiger styrelsens sammanlagda medelsäskanden
med ca 33,5 miljoner kronor. Såsom jag tidigare framhållit bör medelsförbrukningen
under telegrafverkets fond för nästa budgetår begränsas
till högst 155 miljoner kronor. Jag förutsätter, att styrelsen vid sin planering
av verksamheten, särskilt vid utläggandet av industribeställningar,
icke binder sig för en ökning av investeringsutgifterna utöver nämnda belopp
för tiden efter nästa budgetår.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Christenson i Malmö väckt motion (II: 73), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta anvisa ett anslag av 300 000 kronor för
budgetåret 1951/52 att användas för experimentell programverksamhet på
televisionens område.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet. I 1950 års statsverksproposition förutsattes att telegrafverkets
investeringsutgifter innevarande budgetår skulle maximeras till 145 miljoner
kronor. Denna medelsförbrukningsram har sedermera av Kungl. Maj :t
höjts med 10 miljoner kronor, av vilket belopp 3 miljoner kronor avse täckandet
av vissa genom prisstegringar uppkomna merkostnader. Höjningen
i övrigt har, såsom i korthet berörts under punkten l:o) av detta utlåtande,
föranletts av viss omläggning av materielkostnadsredovisningen. I sina anslagsäskanden
för nästa budgetår har telegrafstyrelsen räknat med en ytterligare
stegring av investeringsutgifterna med 60 miljoner kronor. Departementschefen
har emellertid, under erinran att telegrafverkets investeringar
till största delen utgöras av materiel- och industribeställningar, ansett en
så avsevärd utökning av verksamheten icke vara önskvärd med hänsyn till
de allmänna strävandena att begränsa investeringarna. Enligt departementschefens
mening bör därför medelsförbrukningen för nästa budgetår maximeras
till nominellt samma belopp som fastställts för innevarande budgetår
16
Statsutskottets utlåtande nr 9.
eller 155 miljoner kronor. Då den ovannämnda omläggningen av redovisningen
är av engångsnatur, innebär förslaget i realiteten en ökning av investeringsramen
med 7 miljoner kronor. För genomförande av detta program
har departementschefen äskat anslag å tillhopa ca 171,5 miljoner kronor.
Av de i statsverkspropositionen återgivna uppgifterna framgår, att utvecklingen
av telegrafverkets rörelse, mätt i antalet telefonapparater och radiolicenser
samt taxerade samtal och telegram, under år 1950 fortgått i ungefär
samma takt som föregående år. Såvitt nu kan bedömas, är någon minskning i
trafiken icke att förvänta för den närmaste framtiden. Icke minst mot bakgrunden
härav finner utskottet uppenbart, att det ur olika synpunkter vore
önskvärt, om den av telegrafverket bedrivna verksamheten kunde utökas i
all den omfattning verksstyrelsen nu föreslagit. Såsom vid upprepade tillfällen
framhållits, förefinnas på detta område förutsättningar för ett stort
antal räntabla nyinvesteringar, vilka svara mot ett utbrett behov. I detta
sammanhang vill utskottet endast erinra om det aktuella läget i fråga om
telefonabonnemang. Trots den förbättring som inträtt på sistone gäller
härutinnan alltjämt, att det totala antal abonnenter, vilka ej kunna få telefon
installerad och inkopplad vid av dem önskad tidpunkt, måste betecknas
som onormalt stort.
De skäl som av departementschefen åberopats för en fortsatt investeringsbegränsning
jämväl på förevarande område finner dock utskottet bärande.
Utskottet anser sig därför böra tillstyrka, att anslagen under telegrafverkets
fond för nästa budgetår anvisas med av Kungl. Maj :t äskade
belopp och att i enlighet härmed fondens utgiftsram fastställes till 155 miljoner
kronor. Vad i detta sammanhang departementschefen i övrigt anfört
och förordat, innebärande bl. a. att fr. o. m. nästa budgetår medel till radioteknisk
verksamhet för den civila luftfartens behov i sin helhet skola
redovisas under telegrafverkets fond, har icke givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande.
Vad slutligen televisionsfrågan beträffar får utskottet anföra följande.
Såsom framgår av statsverkspropositionen har departementschefen icke
ansett sig kunna förorda, att av telegrafstyrelsen äskat anslag till en försöksanläggning
på förevarande område anvisas för nästa budgetår. Enligt
departementschefens uppfattning böra sålunda, innan ståndpunkt tages till
frågan om formen och tiden för televisionens införande i Sverige, de ekonomiska
förutsättningarna härför närmare utredas samt televisionens betydelse
i olika avseenden klarläggas. I motionen II: 73 har emellertid hävdats,
att en dylik allsidig ekonomisk utredning icke skulle behöva hindra, att
medel redan nu ansloges för experimentell programverksamhet.
Med anledning härav vill utskottet erinra om att den av departementschefen
förutskickade utredningen numera tillsatts. Enligt direktiven har
utredningen bl. a. att överväga alternativa lösningar av televisionsverksamhetens
organisation beträffande såväl den tekniska tjänsten som programtjänsten.
Vidare har understrukits att utredningen i fråga om programpro
-
Statsutskottets utlåtande nr !).
17
duktionen bör söka att med ledning av utländska erfarenheter bilda sig en
uppfattning om kostnaderna för olika programtyper och olika alternativ
beträffande sändningstidens längd. De av motionären berörda spörsmålen
komma sålunda att upptagas till behandling av utredningen, som jämväl
förutsatts kunna erhålla särskilda medel för anskaffning av försöksapparatur.
Med hänsyn till här angivna omständigheter anser sig utskottet icke
böra tillstyrka bifall till förenämnda motion.
Utskottet hemställer,
I. att motionen II: 73 icke må bifallas av riksdagen;
II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.
6:o) Telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 6, s. 27—
32) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnader m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 6 550 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett formellt belopp av
1 000 kronor. På grund av reservationer stod ett belopp av ca 12,i miljoner
kronor till förfogande den 1 juli 1950.
Telegrafstyrelsen beräknar medelsförbrukningen för nästa budgetår till
ca 11,8 miljoner kronor enligt nedanstående nybyggnadsprogram:
Beräknad Beräknat
Företag byggnads- belopp för
kostnad 19Ö1/52
Tillbyggnad av telefonstationsfastigheten i Jönköping
.................................... 960 000 900 000
Telefonstationsbyggnad i Ängelholm............ 575 000 400 000
Telefonstationsbyggnad i Frölunda, Göteborg .... 440 000 200 000
Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn .......... 570 000 250 000
Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad 955 000 700 000
Nybyggnad för post- och telegrafverken i Mora . . 750 000 550 000
Telefonstationsbyggnad i Luleå ................ 1 050 000 500 000
Telefonstationsbyggnad i Nässjö................ 940 000 600 000
Post- och telefonstationsbyggnad i Klippan...... 875 000 400 000
Telefonstationsbyggnad i Vänersborg .......... 850 000 500 000
Tillbyggnad av telegrafverkets stationsbyggnad i
kvarteret Skvalperup i Malmö................ 525 000 460 000
Telefonstationsbyggnad i Nyköping ............ 1 550 000 600 000
Telefonstationsbyggnad i Visby ................ 1 000 000 700 000
Om- och tillbyggnad av telegrafverkets stationsfas
tighet
i Örnsköldsvik........................ 475 000 200 000
Om- och tillbyggnad av telegrafverkets stations
fastighet
i kvarteret Aeolus i Stockholm...... 4 100 000 600 000
Telefonstationsbyggnad i kvarteret Södermanland i
Malmö .................................... 1 050 000 600 000
2 Ilihang till riksdagens protokoll 1951. G samt. Nr 9.
18
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Företag
Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet
Halmstad.................................
Tillbyggnad av telegrafverkets stationsbyggnad
Hälsingborg...............................
Telefonstationsbyggnad i Hässleholm..........
Telefonstationsbyggnad i Askersund...........
Telefonstationsbyggnad i Strängnäs ...........
Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur...........
Telefonstationsbyggnad i Gällivare.............
Telefonstationsbyggnad i Kramfors ...........
Beräknad
byggnads-
kostnad
Beräknat
belopp för
1951/52
900 000
450 000
650 000
400 000
775 000
500 000
620 000
350 000
825 000
550 000
640 000
540 000
700 000
500 000
700 000
400 000
Summa kronor 22 475 000 11 850 000.
Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens byggnadsprogram
torde få hänvisas till propositionen (s. 29—32). Med utgångspunkt från en
behållning den 1 juli 1951 av 4,3 miljoner kronor äskar styrelsen för nästa
budgetår ett anslag av 7 550 000 kronor.
Departementschef en, som räknat med att medelsförbrukningen för nästa
budgetår kommer att stanna vid ungefärligen samma belopp som för innevarande
budgetår, har tillstyrkt ett anslag av 6 550 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Arrhén och Eskilsson (I: 181) och den andra inom andra kammaren
av herrar Dickson och Birke (II: 262), har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att till Telefonstationsbyggnader in. m. för budgetåret 1951/52 anvisa
ett investeringsanslag av 4 550 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen I: 181.
Utskottet. I de båda likalydande motionerna I: 181 och II: 262 har hemställts,
att förevarande anslag måtte anvisas med ett till 4 550 000 kronor
reducerat belopp. Förslaget har motiverats med att telefonväsendets utveckling
ej syntes vara i lika hög grad beroende av nya telefonstationsbyggnader
som av en snabbare takt i t. ex. automatiseringen av telefonstationerna. Med
anledning härav vill utskottet endast framhålla, att uppförandet av nya
stationsbyggnader är en grundförutsättning för den fortskridande automatiseringen
av telefonnätet. Av de i telegrafverkets nybyggnadsprogram ingående
24 byggnadsföretagen, över vilka en förteckning lämnats i det föregående,
äga sålunda samtliga utom två direkt samband med det pågående
automatiseringsarbetet, som följaktligen skulle hämmas om motionärernas
förslag bifölles. Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra yrka avslag på
förenämnda motioner.
Under hänvisning jämväl till vad utskottet under föregående punkt anfört
får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 9.
19
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 181 och II: 262, till Telefonstationsbyggnader
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 6 550 000 kronor.
7 :o) Förrådsbyggnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
7, s. 32 och 33) får utskottet, under hänvisning till vad utskottet under
punkten 5:o) anfört, hemställa,
att riksdagen må till Förrådsbyggnader m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 225 000 kronor.
8:o) Inköp av fastigheter. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 33) föreslagit riksdagen
att till Inköp av fastigheter för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 600 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 700 000
kronor. Den 1 juli 1950 fanns å anslaget en behållning av ca 237 000 kronor.
Telegrafstyrelsen har framhållit, att då den 1 juli 1950 disponibla medel
om ca 937 000 kronor ej beräknas bli tillräckliga för budgetåren 1950/51
och 1951/52, bör för nästa budgetår under anslaget till Inköp av fastigheter
anvisas samma belopp, som under budgetåret 1950/51 anvisats för ändamålet,
eller 700 000 kronor, varom styrelsen hemställt.
Departementschefen har tillstyrkt ett anslag av 600 000 kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 5:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kronor.
9:o) Telefon- och telegrafanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 33—
36) föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefonoch
telegrafanläggningar för budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å
tillhopa 155 000 000 kronor.
De under förevarande rubrik av Kungl. Maj :t äskade anslagen framgå av
följande uppställning, vari upptagits jämväl de för innevarande budgetår
anvisade beloppen.
1950/51
Riks- och landskablar m. in..... 34 000 000
Telefon- och telegrafstationer.... 44 000 000
Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar
.................. 55 000 000
1951/52
48 000 000
51 000 000
56 000 000
Summa 133 000 000
155 000 000
20
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår begärt anslag till ifrågavarande
ändamål å respektive 59 900 000, 65 000 000 och 60 000 000 kronor (s. 34
—36).
I detta sammanhang bär utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 224), vari hemställts, att riksdagen
måtte höja det av Kungl. Maj :t för budgetåret 1951/52 begärda investeringsanslaget
för nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanortsledningar till 60 miljoner kronor.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet. Under förevarande anslagsgrupp har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit,
att till nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar
anvisas ett investeringsanslag av 56 miljoner kronor. I motionen
II: 224 har emellertid påyrkats en ytterligare medelsanvisning för detta ändamål
med 4 miljoner kronor. Till stöd härför har åberopats motiveringen i
motionen II: 223, vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om att inträdesavgifterna för telefonabonnemang sänkas till
150 kronor. Då emellertid sistnämnda motion icke hänvisats till statsutskottet,
saknar utskottet anledning att närmare ingå på denna fråga. Utskottet
vill dock framhålla att en sänkning av inträdesavgifterna skulle nödvändiggöra
en höjning jämväl av anslagen till riks- och landskablar m. m. samt
till telefon- och telegrafstationer, därest en förlängning av de nuvarande väntetiderna
för abonnenterna skulle kunna undvikas. Av vad utskottet under
punkten 5:o) anfört framgår emellertid, att utskottet i rådande ekonomiska
läge ansett sig böra tillstyrka den av departementschefen förordade begränsningen
av telegrafverkets investeringsverksamhet, varför utskottet sålunda
icke kan biträda motionärens yrkande.
Under hänvisning härtill får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret
1951/52 anvisa följande investeringsanslag, nämligen
a) Riks- och landskablar m. m....... 48 000 000 kronor,
b) Telefon- och telegrafstationer...... 51 000 000 kronor;
II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionen 11:224 till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar för budgetåret 1951/52
anvisa ett investeringsanslag av 56 000 000 kronor.
10 :o) Radioanläggningar för telegrafverket. Kungl. Maj.t har (punkt 10,
s. 36—38) föreslagit riksdagen att under rubriken Radioanläggningar för
telegrafverket för budgetåret 1951/52 anvisa i statsrådsprotokollet angivna
investeringsanslag å tillhopa 3 655 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
21
Till radioanläggningar för telegrafverket, inklusive till fartygsradiostationer
in. m., har för innevarande budgetår anvisats 3 800 000 kronor. Vid utgången
av budgetåret 1949/50 fanns å anslagen till radioanläggningar för
telegrafverket en sammanlagd behållning av ca 5,i miljoner kronor. I detta
belopp ingingo icke några för fartygsradiostationer m. m. avsedda medel.
För budgetåret 1950/51 stå alltså till förfogande 8,i miljoner kronor för
radioanläggningar för telegrafverket och 0,8 miljon kronor för fartygsradiostationer
m. m.
Telegrafstyrelsen har till eu början erinrat, att med riksdagens medgivande
under senare budgetår anvisats kollektivanslag beträffande telefonstationsbyggnader
in. in., förrådsbyggnader m. m., markradiostationer för
luftfarten samt försvarsberedskap vid telegrafverket. Telegrafstyrelsen anser
det vara rationellt att förfara på samma sätt även beträffande de hittills
särskilt specificerade anslagen till olika slag av andra radioanläggningar än
markradiostationer för luftfarten, varvid dessa anslag lämpligen i fortsättningen
böra fördelas på två nya anslagsrubriker, nämligen Rundradioanläggningar
respektive Radioanläggningar för kommersiell trafik. Vid ingången
av budgetåret 1951/52 befintliga reservationer å tidigare anvisade
investeringsanslag skulle överföras till de nya anslagen, varvid anslaget
Radioanläggningar för kommersiell trafik skulle tillföras för fartygsradiostationer
in. in. avsedda medel.
Telegrafstyrelsen har hemställt, att 2 600 000 kronor anvisas under anslaget
till Rundradioanläggningar för nästa budgetår. Styrelsen har
lämnat följande sammanställning över medelsbehovet för anläggningar in. in.
av större betydelse:
Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ...................... 300 000
Antennanläggning för Sundsvalls rundradiostation ............ 300 000
N.y rundradiostation i Östersund ............................ 800 000
Ny rundradiostation i Stockholm ............................ 1 300 000
Vissa rundradioanläggningar................................ 300 000
Inköp av tomt för radiohus i Göteborg........................ 225 000
Summa kronor 3 225 000
De fyra första posterna avse anläggningar, för vilka delanslag redan blivit
anvisade av riksdagen.
Telegrafstyrelsen har vidare hemställt, att 1 055 000 kronor anvisas under
anslaget till Radioanläggningar för kommersiell trafik
för nästa budgetår. Beloppet fördelar sig på följande anläggningar.
Fartygsradiostationer ...................................... 375 000
Kompletteringar å de fasta radiostationerna för radiotrafik med
andra länder............................................ 630 000
Kompletteringar å kuststationerna för radiotrafik med fartyg.. 50 000
Summa kronor 1 055 000.
22
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Departementschefen har biträtt telegrafstyrelsens förslag.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 5:o) anfört
i år utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen
a) Rundradioanläggningar ............ 2 600 000 kronor,
b) Radioanläggningar för kommersiell
trafik ............................ 1 055 000 kronor.
11 :o) Radioanläggningar för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s. 38
och 39) föreslagit riksdagen att till Radioanläggningar för luftfarten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kronor.
Anslaget till markradiostationer för luftfarten har senast för budgetåret
1948/49 anvisats med 340 000 kronor. Den 30 juni 1950 förefintlig behållning
å anslaget utgjorde 381 000 kronor.
Telegrafstgrelsen har föreslagit, att anslagsrubriken Markradiostationer
för luftfarten ändras till Radioanläggningar för luftfarten. Enligt den överenskommelse,
som träffats mellan telegrafstyrelsen och luftfartsstyrelsen,
skulle telegrafstyrelsen från och med den 1 juli 1950 handhava all radioteknisk
verksamhet för den civila luftfartens behov, vilket innebär, att styrelsen
utöver de egentliga markradiostationerna även skall övertaga radiofyrar
och andra navigationshjälpmedel. Om telegrafstyrelsens förslag bifalles,
skulle den 1 juli 1951 förefintlig behållning å anslaget till Markradiostationer
för luftfarten samt å luftfartsfondens anslag till Radiofyrar — med
undantag för en mindre del, som enligt luftfartsstyrelsens i petitaskrivelse
hösten 1950 framlagda förslag borde kvarstå å luftfartsfonden under d«n
nya anslagsrubriken Teleutrustning m. m. — överföras till det nya anslaget
Radioanläggningar för luftfarten.
För nästa budgetår har telegrafstyrelsen icke äskat medel under det nya
anslaget.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 5:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Radioanläggningar för luftfarten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 1 000
kronor.
12:o) Försvarsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12,
s. 39) får utskottet, under hänvisning till vad utskottet under punkten
5:o) anfört, hemställa,
att riksdagen må till Försvarsberedskap vid telegrafverket
för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av
2 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
23
13 :o) Telegrafverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 13, s. 40), som innebär ökad medelsanvisning med 1 000 000
kronor för nästa budgetår, får utskottet, under hänvisning till vad utskottet
under punkten 5:o) anfört, hemställa,
att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag
för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av
3 500 000 kronor.
Statens järnvägar.
14:o) Byggnader och anläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 14, s. 41—59)
föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna byggnader
och anläggningar för budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å tillhopa
52 100 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt
belopp av 55 200 000 kronor. Enär vid utgången av budgetåret
1949/50 förelåg en reservation av ca 24,i miljoner kronor, stå under innevarande
budgetår ca 79,3 miljoner kronor till förfogande för ifrågavarande
ändamål.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat sammanlagt 57 900 000
kronor till följande ändamål.
Bangårdar .............................................. 3 600 000
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar ................ 12 000 000
Ombyggnad av smalspåriga järnvägar ...................... 2 000 000
Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden ............ 11 000 000
Broar m. ........................................ 1 000 000
Husbyggnader .......................................... 1 000 000
Signalsäkerhetsanläggningar .............................. 5 000 000
Vägskyddsanläggningar .................................. 1 900 000
Telefonanläggningar m. m................................ • 3 900 000
Elektriska belysningsanläggningar .......................... 700 000
Anläggningar för elektrisk tågdrift ........................ 3 200 000
Elektrifiering ............................................ 10 000 000
Lokstations- och driftverkstadsanläggningar ................ 2 000 000
Anläggningar vid huvudverkstäder ........................ 300 000
Anläggningar vid förrådsavdelningen ...................... 200 000
Färjelägen .............................................. 100 000
Summa kronor 57 900 000
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 43—53).
över järnvägsstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
samt statens handels- och industrikommission (s. 53
och 54).
24
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Departementschefen har till en början uttalat följande angående i nvesteringsverksamheten
vid statens järnvägar.
Investeringsverksamheten vid statens järnvägar har sedan förkrigstiden
undergått en avsevärd stegring. Såsom järnvägsstyrelsen framhållit överstiger
den för innevarande budgetår av styrelsen planerade investeringsverksamheten
med i runt tal 90 % investeringsverksamheten närmast före kriget.
Under samma tid har statens järnvägars linjenät ökat med 85 % genom
inlörlivning av enskilda järnvägar. Samtidigt har trafikökningen utgjort
178 % vad angår antalet resor och 145 % såvitt gäller antalet ton gods
(utom lapplandsmalm).
För budgetåret 1949/50 ha investeringsutgifterna för statens järnvägar genom
beslut av Kungl. Maj :t maximerats till 140 miljoner kronor. De faktiska
utgifterna nämnda budgetår stannade emellertid 10—15 miljoner kronor
lägre. För innevarande budgetår har ramen för statens järnvägars investeringsverksamhet
höjts till 150 miljoner kronor och styrelsen räknar med
att uppnå denna medelsförbrukning.
För nästa budgetår har järnvägsstyrelsen äskat anslag med sammanlagt
154,6 miljoner kronor och därvid räknat med att investeringsutgifterna under
statens järnvägars fond totalt skola stiga till 187,s miljoner kronor. Till
belysning av reinvesteringsbehovet har styrelsen erinrat, att en avskrivning,
grundad på återanskaffningspriser för olika anläggningstillgångar, för närvarande
skulle uppgå till ca 115 miljoner kronor. Styrelsen har vidare framhållit,
att styrelsen i sin 10-årsplan räknat med ett totalt re- och nyinvesteringsbehov
av i genomsnitt 230 miljoner kronor för budgetår.
Med hänsyn till nödvändigheten att i nuvarande läge begränsa den statliga
investeringsverksamheten bär jag ansett mig böra förorda, att investeringsutgifterna
för statens järnvägar nästa budgetår bestämmas till högst
155 miljoner kronor, räknat efter prisläget hösten 1950. Detta belopp är 5
miljoner kronor högre än det maximibelopp, som fastställts för investeringsverksamheten
innevarande budgetår. Jag förutser, att ökningen i huvudsak
kommer att falla på utgifter för försvarsberedskap och rullande materiel.
byggnadskvoten för statens järnvägar ej synes kunna höjas under 1951,
torde byggnads- och anläggningsverksamhetens omfattning bli i stort sett
oförändrad under nästa budgetår.
Med utgångspunkt från att maximiramen skall utgöra 155 miljoner kronor
för nästa budgetår, har järnvägsstyrelsen sökt vidtaga härav föranledd nedskärning
i medelsförbrukning och anslagsanvisning i förhållande till styrelsens
beräkningar i petita. Från styrelsens sida har därvid framhållits de
mycket betydande svårigheter, som äro förenade med att på detta tidiga
stadium företaga en sådan nedskärning av medelsförbrukningen på varje
särskild post. Styrelsen har därför beräknat sitt investeringsprogram med
en marginal av ca 20 miljoner kronor. Om investeringsutgifterna begränsas
till högst 155 miljoner kronor, kommer styrelsen framdeles att företaga erforderlig
reduktion av investeringsprogrammet. Anslagen för nästa budgetår
ha i enlighet härmed föreslagits bestämda efter en högsta total medelsförbrukning
av ca 175 miljoner kronor. Med denna anslagsberäkning komma
vissa medel att sta till förfogande för att täcka under nästa budgetår
uppkommande pris- och lönestegringar. Jag har ansett mig böra biträda styrelsens
förslag men förutsätter därvid, att nämnda maximiram om 155
miljoner kronor ej kommer att överskridas utan särskilt medsivande av
Kungl. Maj :t. °
Statsutskottets utlåtande nr !).
25
Angående anslagsbehovet för byggnader och anlag gn
ing ar anför departementschefen härefter följande.
Av de sammanlagda investeringsutgifterna under statens järnvägars fond
budgetåret 1949/50 belöpte ca 48 miljoner kronor på gruppen byggnader och
anläggningar. För innevarande budgetår räknar järnvägsstyrelsen med att
belastningen å anslagen inom denna grupp skall stiga till sammanlagt ca
60 miljoner kronor. För budgetåret 1951/52 har styrelsen i sina petita räknat
med en ytterligare stegring av medelsförbrukningen för dessa ändamål
och styrelsen har för nästa budgetår äskat anslag till byggnader och anläggningar
med ca 58 miljoner kronor.
I enlighet med vad jag nyss anfört torde någon nämnvärd ökning av
investeringarna under gruppen byggnader och anläggningar ej bli möjlig
nästa budgetår. Anslagen under denna grupp torde böra anvisas med sammanlagt
52,i miljoner kronor för nästa budgetår, vilket i förhållande till
styrelsens förslag innebär en minskning med ca 6 miljoner kronor.
Beträffande till en början anslaget till bangårdar tillstyrker jag att 2,i
miljoner kronor anvisas för bangårdsarbeten under nästa budgetår. Härigenom
kommer utvidgningen av rangerbangården i Halmstad att kunna fortgå
samt fortsatt ombyggnad av bangården i Värnamo att äga rum. \ idare
får järnvägsstyrelsen möjlighet att, sedan vissa överläggningar med Hälsingborgs
stad slutförts, igångsätta arbeten, ingående i den första etappen av
bangårdsombyggnaden i Hälsingborg. Det i denna fråga mellan järnvägsstyrelsen
och staden upprättade avtalet har under 1950 godkänts av statsmakterna.
Om och i vad mån den första etappen av bangårdsombyggnaden
i Uddevalla hamn kan påbörjas nästa budgetår, blir beroende på investeringsutrymmet.
Den av mig förordade anslagsanvisningen medför slutligen
att medel kunna ställas till förfogande för arbeten med förlängning av mötesspår,
anordnande av tredje tågväg och anläggning av nya mötesplatser.
För dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar samt arbeten med fortlöpande
förstärkning av spåröverbyggnaden böra, enligt statens handels- och
industrikommission, 22 000 ton räls kunna levereras från järnverk inom
landet under 1951, vilken kvantitet under vissa förhållanden kan ökas till
23 000—24 000 ton för statens järnvägars del. Härav beräknas 5 000 ton för
dubbelspårsarbeten och återstoden för normala rälsutbyten. Ytterligare behov
av räls om 7 000—8 000 ton måste i förekommande fall helt anskaffas
genom import. Under budgetåret 1949/50 har en sammanlagd linjelängd
av 49 km öppnats för dubbelspårstrafik och under innevarande budgetår
beräknas tillhopa 48 km kunna upplåtas för sådan trafik. Den färdigterrasserade
men icke rälslagda linjelängden uppgick den 1 december 1949 till
ca 85 km men bar per den 1 december 1950 minskats till 40 km. Den tidigare
eftersläpningen i rälsläggningen har sålunda i väsentlig omfattning
återhämtats. Styrelsen räknar med alt den färdigterrasserade, ej rälslagda
banvallen den 1 juli 1951 skall ha en längd av ca 35 km. Om nuvarande
medelsanvisning får fortgå, räknar styrelsen med att vid oförändrat penningvärde
linjerna Stockholm—Göteborg och Katrineholm—Malmö skola
vara färdigställda för dubbelspårsdrift omkring år 1960. Jag biträder styrelsens
förslag att 12 miljoner kronor anvisas för nästa budgetår till dubbelspårsanläggningar
och linjeomläggningar. För rälsutbyten in. in., som
erfordras för fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden, tillstyrker
jag, alt 10 miljoner kronor anvisas under nästa budgetår eller 1 miljon kronor
mindre än styrelsen äskat i petita.
Vad härefter angår frågan om ombyggnad till normalspår av smalspåriga
järnvägar bar 1943 års järnvägskommitté i anledning av Kiingl. Maj :ts be
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 9.
slut den 22 juni 1950 framhållit, att ombyggnad av linjen Forshem—Lidköping—Håkan
torp med Källby—Kinnekleva är angelägen. Denna ombyggnad
är enligt kommittén fullt räntabel ur företagsekonomisk synpunkt. Kommittén
har ansett, att ett första anslag för ombyggnaden bör anvisas av
1951 års riksdag. Järnvägsstyrelsen har i avgivet yttrande tillstyrkt, att
detta ombyggnadsföretag, som preliminärt kostnadsberäknats till 8 miljoner
kronor, påbörjas i första hand. Då jag kan ansluta mig till vad kommittén
och järnvägsstyrelsen anfört till förmån för att detta byggnadsföretag snarast
igångsättes, förordar jag att i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag
2 miljoner kronor anvisas till ombyggnaden under nästa budgetår. För erforderliga
förberedelsearbeten torde medel kunna ställas till förfogande från
statens järnvägars dispositionsanslag. Påbörjandet av detta ombyggnadsföretag
kan emellertid, därest arbetskraft- och rälstillgången ej ökas, medlöra
viss inskränkning av dubbelspårsarbetena vid statens järnvägar.
De företag, som avse ombyggnad av Blekingenätet och linjen Harmånger
—Bergsjö och vilka kommittén ansett böra ha förmånsrätt framför återstående
till ombyggnad ifrågasatta linjer, äro icke ur företagsekonomisk synpunkt
räntabla. Ett uppförande av dem på statens järnvägars ordinarie
investeringsprogram förutsätter, att den härför erforderliga kapitalinvesteringen
omedelbart avskrives. Då det för närvarande ej är möjligt att disponera
skattemedel för detta ändamål och utrymme vid nuvarande investeringsbegränsning
ej kan beredas dessa företag på det ordinarie programmet,
torde de böra kvarstå å beredskapsstat tills vidare. Pågående förberedelsearbeten
å Blekingenätets linjer torde emellertid böra fortsättas. Det vidare
ståndpunktstagandet till frågor angående ombyggnad till normalspår av
smalspåriga järnvägar torde få anslå, till dess 1943 års järnvägskommitté
framlagt en slutlig angelägenhetsgraderad plan för dessa arbeten.
Till husbyggnader har styrelsen för nästa budgetår äskat 1 miljon kronor.
Såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit torde någon nämnvärd ökning
av husbyggnadsverksamheten, med hänsyn till arbetskraftsläget, icke kunna
komma till stånd under år 1951. Jag tillstyrker, att 1 miljon kronor anvisas
för nästa budgetår. Styrelsen räknar med att budgetåret 1951/52 fullfölja
uppförandet av ilgodsmagasinet vid Stockholm C. Därjämte avser styrelsen
att vidtaga åtgärder till förbättring av statens järnvägars bostadsbestånd
samt att låta uppföra eller ombygga ett antal stationshus och bostadshus.
Den av mig förordade begränsningen av statens järnvägars investeringsutgifter
medför att den av styrelsen föreslagna hotellbyggnaden i Göteborg ej
torde kunna påbörjas nästa budgetår. Detta byggnadsföretag bör därför till*
vidare utgå ur styrelsens byggnadsprogram.
Styrelsen har till signalsäkerhetsanläggningar för nästa budgetår äskat 5
miljoner kronor. Jag förordar, att det i 1950 års statsverksproposition anmälda
5-årsprogrammet för dessa anläggningar ytterligare något skjutes framåt
i tiden, och tillstyrker, att 4,5 miljoner kronor eller ett 500 000 kronor lägre
belopp än styrelsen äskat anvisas till signalsäkerhetsanläggningar under
nästa budgetår. Likaså anser jag mig böra förorda viss minskning i arbetsprogrammet
för vägskyddsanläggningar under budgetåret 1951/52". Jag tillstyiker,
att 1,6 miljon kronor anvisas till vägskyddsanläggningar under nästa
budgetår. Författningsenligt bidrag till dessa anläggningar utgår i efterskott
från sjätte huvudtitelns anslag till Bidrag till säkerhetsanordningar vid
j ärnvägskorsningar.
Genom begränsning av programmet för arbeten under anslaget till Telefonanlaggningar
in. in. torde medelsanvisningen kunna nedsättas med 1 miljon
till 2,9 miljoner kronor budgetåret 1951/52. Jag tillstvrker nämnda medelsanvisning.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
27
Jag anser mig böra förorda, att anslagsanvisningen till elektriska belysningsanläggningar
begränsas till 500 000 kronor och till anläggningar för
elektrisk tågdrift till 2,7 miljoner kronor under nästa budgetår.
För fortsatta elektrifieringsarbeten har styrelsen äskat 10 miljoner kronor
för budgetåret 1951/52. Beloppet är avsett för elektrifiering av linjerna
Gävle—Söderhamn—Kilafors och Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—
Kalmar. Jag har icke något att erinra mot att det äskade beloppet anvisas.
Elektrifieringsarbetet bör hållas vid en nivå, som motsvarar ca 10 miljoner
kronor i medelsförbrukning nästa budgetår.
Anslaget till lokstationer och driftverkstäder torde böra anvisas med 1,2
miljon kronor under nästa budgetår eller med ett 800 000 kronor lägre belopp
än styrelsen äskat. Arbetet med lokstationen i Västerås kommer härigenom
att hedrivas i något långsammare takt än beräknat.
Slutligen tillstyrker jag att för nästa budgetår anvisas 1 miljon kronor till
broar m. m., 300 000 kronor till anläggningar vid huvudverkstäder, 200 000
kronor till anläggningar för förrådsavdelningen och 100 000 kronor till färjelägen.
Den under gruppen byggnader och anläggningar av mig förordade medelsanvisningen
för nästa budgetår uppgår till 52,i miljoner kronor och understiger
det för innevarande budgetår anvisade beloppet med ca 3 miljoner
kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Domö m. fl. (I: 73) och den andra inom andra kammaren av herr
Sundström m. fl. (II: 105), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att för ett belopp av 2 miljoner kronor påbörja breddningen av de smalspåriga
västgötajärnvägarna samt att som första utbyggnadsetapp väljes delsträckan
Lidköping—Skara—Skövde och Skara—Forshem—Vänern;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mannerskantz (I: 253) och den andra inom andra kammaren av
herrar Nolin och Nilsson i Bästekille (II: 350), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till påbörjandet av ombyggnadsarbeten på linjerna
Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö för
budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag å 2 000 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 73 och II: 350.
Utskottet. Såsom departementschefen framhållit ha statens järnvägars
kapitalutgifter undergått en avsevärd stegring under den sistförflutna tioårsperioden
och beräknas för innevarande budgetår komma att överstiga
förkrigstidens investeringsvolym med i runt tal 90 procent. Samtidigt har
emellertid statsbanornas linjenät genom införlivning av enskilda järnvägar
vuxit med 85 procent, varjämte trafiken visat eu ännu starkare utveckling.
Den utökning av investeringsverksamheten som skett har sålunda varit aA
jämförelsevis ringa omfattning. Att statens järnvägars medelsförbrukning
under senare år hållits inom eu relativt snäv ram sammanhänger givetvis
28
Statsutskottets utlåtande nr 9.
därmed, att på grund av kända orsaker en stark återhållsamhet i fråga om
statliga investeringsutgifter befunnits erforderlig.
Med hänsyn till nödvändigheten att alltjämt begränsa investeringsverksamheten
har departementschefen ansett sig böra förorda, att investeringsutgifterna
för statens järnvägar nästa budgetår bestämmas till högst 155
miljoner kronor, räknat efter prisläget hösten 1950. Beloppet, som är ca 33
miljoner kronor lägre än vad järnvägsstyrelsen utgått från i sina petita, innebär
i förhållande till innevarande budgetår en nominell höjning av investeringsramen
med 5 miljoner kronor. Ökningen avses i huvudsak komma att
talla på utgifter för försvarsberedskap och rullande materiel, medan byggnads-
och anläggningsverksamhetens omfattning beräknas bliva i stort sett
oförändrad. Oaktat statens järnvägars investeringsram för nästa budgetår
sålunda förutsatts skola maximeras till 155 miljoner kronor, ha vederbörande
anslag ansetts böra tillmätas efter en högsta total medelsförbrukning
av ca 175 miljoner kronor. Betydande svårigheter ha nämligen befunnits
föreligga för järnvägsstyrelsen att redan nu framlägga förslag om erforderlig
begränsning av investeringsutgifterna under varje särskild post. Enligt
vad departementschefen framhållit komma med denna anslagsberäkning
vissa medel att stå till förfogande för att möta under nästa budgetår uppkommande
pris- och lönestegringar. Departementschefen har vidare förutsatt,
att förenämnda maximiram av 155 miljoner kronor icke får överskridas
utan särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.
Under punkten l:o) har utskottet erinrat om att icke minst på statens
järnvägars verksamhetsområde ett avsevärt investeringsbehov föreligger,
varför en höjning av den medelsförbrukningsram som av departementschefen
förutsatts för nästa budgetår skulle vara motiverad. Av anförda skäl har
emellertid utskottet ansett sig böra tillstyrka det av Kungl. Maj :t framlagda
förslaget till investeringsplan för kommunikationsverken. Såsom ovan närmare
berörts innebär denna plan, såvitt nu är i fråga, att statens järnvägars
investeringsutgifter i princip fastställas till ett belopp av 155 miljoner kronor.
Utskottet har intet att erinra mot att härför erforderliga anslagsmedel
avvägas på sådant sätt, att till byggnader och anläggningar anvisas tillhopa
52,i miljoner kronor, varigenom en i stort sett oförändrad verksamhet på
förevarande område blir möjlig.
I anslutning härtill får utskottet anföra följande.
För ombyggnad till normalspår av linjen Forshem—Lidköping—Håkantorp
med Källby—Kinnekleva har Kungl. Maj :t äskat ett begynnelseanslag
av 2 miljoner kronor. I de båda likalydande motionerna I: 73 och II: 105
har emellertid föreslagits, att delsträckorna Lidköping—Skara—Skövde respektive
Skara—Forshem—Vänern väljas såsom första utbyggnad setapp vid
breddningen av de smalspåriga västgötajärnvägarna. Enligt motionärernas
mening skulle inom Skaraborgs län det samlade näringslivets trafikbehov
därigenom komma att bättre tillgodoses.
Vid närmare prövning av förevarande båda förslag, i det följande betecknade
som alternativ I och II, har utskottet kommit till den uppfattningen,
Statsutskottets utlåtande nr 0.
29
att de tyngst vägande skälen kunna åberopas till förmån för alternativ I.
Icke minst gäller detta ur rent ekonomisk synpunkt. En av järnvägsstyrelsen
verkställd överarbetning av 1943 års järnvägskommittés kalkyler
utvisar sålunda, att merkostnaden vid en ombyggnad enligt alternativ II
kan uppskattas till (10,55—7,io =) 3,45 miljoner kronor, medan skillnaden
i årliga driftutgifter, häri inberäknat ränta å investerat kapital, vid nuvarande
trafik skulle uppgå till i runt tal 260 000 kronor. Sedan cementfabriken
i Hällekis, vilken ur godstrafiksynpunkt är av helt dominerande betydelse
för nu behandlade järnvägar, utbyggts i planerad omfattning och godstrafiken
som en följd härav ytterligare stegrats, anses sistnämnda belopp
komma att öka med ca 75 000 kronor. Vidare torde bangårdsförhållandena
i respektive städer bliva svårare att ordna, om alternativ II väljes. Det kan
även befaras att de enligt detta alternativ erforderliga omläggningsarbetena
icke hinna fullbordas till den tidpunkt, då det ökade transportbehovet från
cementfabrikens sida börjar göra sig gällande. I detta sammanhang bör därjämte
uppmärksammas att denna fabrik, som för tillgången på kol helt är
beroende av transporter från Göteborg och andra västkusthainnar, har sitt
huvudsakliga avsättningsområde söder- och västerut, medan endast ca 20
procent av de försålda produkterna fraktas norrut. Medeltransportsträckan
har, såvitt nu är i fråga, beräknats bliva omkring 13 procent längre enligt
alternativ II än enligt alternativ I med därav följande olägenheter och merkostnader
för såväl det trafikerande företaget som statens järnvägar. De i
Lidköping belägna industrierna ha ungefär samma trafikinriktning. Att, såsom
motionärerna hävda, genom ett förverkligande av alternativ II statens
järnvägar skulle tillföras någon mera betydande godstrafik utöver den nu
berörda, förefaller vidare mindre sannolikt, även om ökningen i detta fall
med hänsyn till de ifrågavarande bygdernas mer utvecklade näringsliv kunde
tänkas bliva något större än vid alternativ I. På grund av lastbilsparkens
storlek och speciella dimensionering i Västergötland har nämligen, enligt
vad utskottet erfarit, under senare år godstrafiken på såväl smalspåriga som
normalspåriga järnvägslinjer inom de av ombyggnadsprojekten närmast berörda
områdena nedgått i ungefär samma omfattning. Slutligen må framhållas,
att jämväl ur militär synpunkt alternativ I torde vara att föredraga.
Av nu anförda skäl har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka det i förenämnda
motioner framställda yrkandet. Utskottet har därvid ingalunda
förbisett, att den i motionerna berörda frågan om en förbättring av trafikförhållandena
för Skara med omnejd är förtjänt av beaktande. Utan att vilja
binda sig för något visst alternativ härvidlag förutsätter därför utskottet,
att en fortsatt breddning av västgölanätet kommer till stånd, så snart omständigheterna
medgiva. Av statsverkspropositionen framgår också, att 1943
års järnvägskommitté har för avsikt att efter slutförandet av vissa undersökningar
återkomma med ett definitivt förslag till angelägenhetsgradering av
bl. a. de ombyggnadsföretag som kommittén behandlat i sitt betänkande angående
de smalspåriga västgötabanorna och som nu icke ansetts böra komma
i fråga. De i förevarande sammanhang aktualiserade problemen — och
30
Statsutskottets utlåtande nr 9.
däribland även det av motionärerna framförda projektet — komma sålunda
att bliva föremål för förnyat övervägande. Utskottet vill slutligen i likhet
med järnvägskommittén understryka, att det bör åligga vederbörande landsting
och berörda städer att avgiva utfästelse om kostnadsfri upplåtelse av
den mark som erfordras för den av utskottet nu förordade ombyggnaden.
Vad därefter frågan om blekingenätets järnvägar beträffar, vill utskottet
erinra om att utskottet i sitt av 1950 års riksdag godkända utlåtande nr 177
givit uttryck åt den uppfattningen, att 1946 års principbeslut i denna fråga
borde omprövas. Sedan Kungl. Maj :t under hänvisning härtill uppdragit
åt förenämnda järnvägskommitté att upprätta en preliminär plan för ombyggnad
av staten tillhöriga smalspåriga järnvägar, har kommittén i underdånig
skrivelse den 18 november 1950 i nu berörda avseende uttalat, att
den anbefallda omprövningen borde leda till att ombyggnaden av blekingenätets
järnvägar uppfördes å statens järnvägars ordinarie investeringsprogram
med turordning i princip före övriga företag. Kommittén har emellertid
samtidigt framhållit, att denna ombyggnad vore ett omfattande projekt,
som krävde stora förberedelsearbeten. Under erinran bl. a. om att sådana
arbeten f. n. påginge och att markfrågorna ännu icke hunnit lösas på
av statsmakterna förutsatt sätt, har kommittén för sin del icke ansett hinder
behöva möta att under förberedelsetiden genomföra annat angeläget ombyggnadsarbete
av mindre omfattning utan att därigenom eftersätta och
fördröja ombyggnaden av blekingenätet.
Med anledning av vad i ärendet sålunda förevarit och då, såsom departementschefen
framhållit, vid nuvarande investeringsbegränsning utrymme
icke torde kunna beredas jämväl här ifrågavarande ombyggnadsföretag på
statens järnvägars ordinarie program, har utskottet icke ansett sig böra
tillstyrka det i de båda likalydande motionerna 1:253 och 11:350 framförda
förslaget, att för detta ändamål redan nu anvisas ett särskilt investeringsanslag.
Utskottet delar emellertid departementschefens uppfattning,
att pågående förberedelsearbeten å blekingenätets linjer böra fortsättas. Erinras
må att för dessa arbeten å statens järnvägars driftkostnadsstater hittills
upptagits sammanlagt 1 560 000 kronor, varav 760 000 kronor innevarande
budgetår. Ett motsvarande belopp torde vara att påräkna för nästa
budgetår. I detta sammanhang vill utskottet särskilt framhäva angelägenheten
av att markfrågorna snarast bringas till sin lösning.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat rörande de under
förevarande rubrik äskade medlens fördelning på olika anslag har icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet önskar dock understryka vikten
av att dubbelspår sarbetena fullföljas med all den skyndsamhet som läget
medgiver.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslagför
budgetåret 1951/52 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen
Statsutskottets utlåtande nr 9. 31
a) Bangårdar ...................... 2 100 000 kronor,
b) Dubbelspårsbgggnader och linjeomläggningar
...................... 12 000 000 kronor,
c) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
...................... 10 000 000 kronor,,
d) Broar m. m..................... 1 000 000 kronor,
e) Husbyggnader .................. 1 000 000 kronor,
f) Signalsäkerhetsanläggningar ...... 4 500 000 kronor,
g) Vägskyddsanlåggningar .......... 1 600 000 kronor,
h) Telefönanlåggningar m. m......... 2 900 000 kronor,
i) Elektriska belysningsanläggningar . . 500 000 kronor,
j) Anläggningar för elektrisk tågdrift . . 2 700 000 kronor,
k) Fortsatt elektrifiering av statsbane
nätet
.......................... 10 000 000 kronor,
l) Lokstations- och driftverkstadsan
läggningar
..................... 1 200 000 kronor,
m) Anläggningar vid huvudverkstäder .. 300 000 kronor,
n) Anläggningar vid förrådsavdelningen 200 000 kronor,
o) Färjelägen ...................... 100 000 kronor;
II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 73 och II: 105 till Ombyggnad
till normalspår av linjen Forshem—Lidköping—Håkantorp
med Källby—Kinnekleva för budgetåret 1951/52 anvisa
ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor;
III. att motionerna 1: 253 och II: 350 icke må bifallas av
riksdagen.
14 :o) Försvarsberedskap. Kungl. Maj:t har (punkt 15, s. 59 och 60) föreslagit
riksdagen att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 2 905 000 kronor, varav 2 450 000 kronor å tilläggsstat (höstriksdagen
1950). Under budgetåret stå dessutom ca 1 100 000 kronor till förfogande,
utgörande reservation vid utgången av budgetåret 1949/50.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 3 700 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Till försvarsberedskapsåtgärder vid statens järnvägar har 1950 års höstriksdag
anvisat 2 450 000 kronor, varav 700 000 kronor avse anordnande
av skyddade uppehållsplatser. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet
förordar jag, att sistnämnda belopp eller den 30 juni 1951 kvarstående
del därav överföres till etl under försvarets fastighetsfond för nästa
budgetår äskat anslag för ändamålet. Härigenom möjliggöres cn central
samordning av anordnandet av skyddade uppehållsplatser.
Järnvägsstyrelsen har till försvarsberedskapsåtgärder vid statens järnvägar
för nästa budgetår äskat 3 700 000 kronor, varav 1 200 000 kronor be
-
32
Statsutskottets utlåtande nr 9.
räknas för anordnande av skyddade uppehållsplatser. Jag förordar, att för
nästa budgetår under statens järnvägars fond anvisas 2 500 000 kronor för
ifrågavarande arbeten. Detta belopp bör avskrivas genom anslag å driftbudgeten.
För skyddade uppehållsplatser erforderliga medel ha äskats under
försvarets fastighetsfond för nästa budgetår.
Utskottet får med tillstyrkande av Ivungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 2 500 000 kronor.
16 :o) Rullande materiel. Ivungl. Maj :t har (punkt 16, s. 60—69) föreslagit
riksdagen att till viss i statsrådsprotokollet angiven rullande materiel för
budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å tillhopa 52 520 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt
belopp av 49 470 000 kronor, varav 5 000 000 å tilläggsstat (vårriksdagen
1951). Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelågo reservationer
till ett sammanlagt belopp av ca 22 000 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår under förevarande rubrik äskat
anslag å tillhopa 57 720 000 kronor. Äskandena avse följande ändamål.
Anskaffning av ånglok .................................... 3 600 000
Anskaffning av motorlok ................................. 3 750 000
Anskaffning av elektrolok................................. 10 800 000
Anskaffning av elektromotorvagnar ........................ 600 000
Anskaffning av rälsbussar ................................ 8 900 000
Anskaffning av lokomotorer .............................. 1 450 000
Anskaffning av person- och resgodsvagnar .................. 15 300 000
Anskaffning av postvagnar ................................ 170 000
Anskaffning av godsvagnar ................................ 4 100 000
Anskaffning av malmvagnar .............................. 3 150 000
Ombyggnad av rullande materiel........................... 5 900 000
Summa kronor 57 720 000
Styrelsen har under hand föreslagit inrättande av vissa kollektivanslag
under denna huvudgrupp. Sålunda skulle till ett anslag sammanslås dels
anslagen till anskaffning av ånglok, motorlok, elektrolok och lokomotorer,
dels anslagen till elektromotorvagnar och rälsbussar, dels anslagen till person-
och resgodsvagnar samt postvagnar och dels anslagen till godsvagnar
och malmvagnar.
Beträffande den närmare innebörden av järnvägsstyrelsens anslagsäskanden
torde få hänvisas till propositionen (s. 61—66).
Över järnvägsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
(s. 66).
Departementschef en har till en början anfört följande.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
33
Medelsförbrukningen under gruppen rullande materiel utgjorde ca 51
miljoner kronor budgetåret 1949/50 och beräknas till närmare 55 miljoner
kronor för innevarande budgetår. I sina petita har järnvägsstyrelsen utgått
från att en ytterligare höjning av investeringsutgifterna för denna grupp
skall bli möjlig under budgetåret 1951/52. Styrelsen har därför äskat anslag
för ändamålet med 57,7 miljoner kronor.
Den av mig i det följande tillstyrkta anslagsanvisningen till rullande materiel
för nästa budgetår har bestämts med hänsyn till nödvändigheten att
nedbringa investeringsutgifterna och med motsvarande tillämpning av de
riktlinjer jag förordat under punkten 14 beträffande byggnader och anläggningar.
I enlighet härmed tillstyrker jag, att tillhopa ca 52,5 miljoner kronor
anvisas under denna grupp eller ett ca 5 miljoner kronor lägre belopp
än styrelsen äskat.
Denna anslagsanvisning medgiver en medelsförbrukning av ca 64 miljoner
kronor för rullande materiel under nästa budgetår. Som jag nyss anfört
beräknas medelsförbrukningen för detta ändamål till ca 55 miljoner kronor
för innevarande budgetår. Då den totala medelsförbrukningen för statens
järnvägar för nästa budgetår bör begränsas till 155 mot 150 miljoner kronor
för innevarande budgetår, torde ökningen under gruppen rullande materiel
bli jämförelsevis liten. Den i det följande angivna anskaffningen av
rullande materiel, som beräknats med utgångspunkt från en medelsförbrukning
av 64 miljoner kronor, torde därför i vissa fall få något förskjutas
framåt i tiden eller på vissa poster böra något minskas. Det har emellertid
icke varit möjligt för järnvägsstyrelsen att nu bestämma å vilka särskilda
materielslag nämnda förskjutning eller minskning kan komma att ske.
I fråga om de olika anslagen har departementschefen uttalat följande.
Till en början torde jag få erinra, att järnvägsstyrelsen föreslagit inrättande
av fyra nya kollektivanslag. Sålunda skulle till sådana anslag sammanföras
dels anslagen till anskaffning av ånglok, motorlok, elektrolok och
lokomotorer, dels anslagen till elelctromotorvagnar och rälsbussar, dels anslagen
till person- och resgodsvagnar samt postvagnar och dels anslagen till
godsvagnar och malmvagnar. Jag har icke något att erinra mot styrelsens
förslag. De nya kollektivanslagen torde förslagsvis böra betecknas Anskaffning
av lok och lokomotorer, Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar,
Anskaffning av person-, resgods- och postvagnar respektive Anskaffning av
godsvagnar. Den 30 juni 1951 förefintliga behållningar på motsvarande äldre
anslag torde, efter förslag av styrelsen i samråd med riksräkenskapsverket,
få överföras till de nya anslagen. Jag förutsätter, att järnvägsstyrelsen,
även sedan de föreslagna kollektivanslagen införts, redovisar de särskilda
inaterielslagen i petita och övriga framställningar, där så är erforderligt för
att bedöma ifrågavarande anskaffningar.
Vad härefter angår anskaffning av lok och lokomotorer har styrelsen för
nästa budgetår äskat 3,6 miljoner kronor till inköp av ånglok. Av detta belopp
avse 1 miljon kronor dellikvider för 20 redan beställda normalspåriga
lok och 2,6 miljoner kronor förskottslikvider för 24 nya smalspårslok. Jag
anser mig endast kunna tillstyrka att erforderliga medel anvisas till likvider
för normalspårsloken.
Jag förordar, att medelsanvisningen till anskaffning av motorlok bestämmes
till 2 750 000 kronor för nästa budgetår eller 1 miljon kronor lägre än
styrelsen äskat.
Därjämte tillstyrker jag, att 10,8 miljoner kronor anvisas för nästa budgetår
till anskaffning av elektrolok. Härigenom kunna dellikvider erläggas
för 64 beställda elektrolok. beställningar kunna vidare utläggas för inköp
It Biharnj till riksdagens protokoll Itllil. Ii samt. .Yr .7.
34
Statsutskottets utlåtande nr 9.
av högst 23 elektrolok, varav 20 av typ M äro avsedda för tyngre godståg
och persontåg samt 3 av ny typ äro särskilt lämpade för snahba person- och
expresståg.
Jag förordar vidare att 1 450 000 kronor anvisas för anskaffning av lokomotorer.
De angivna materielanskaffningarna torde böra finansieras med medel
från det nya anslaget till anskaffning av lok och lokomotorer. Jag hemställer
därför, att detta anslag anvisas med (1 000 000 + 2 750 000 + 10 800 000
+ 1 450 000) 16 miljoner kronor för nästa budgetår.
För beställning av högst 20 rälsbussar och släpvagnar förordar jag att
8,9 miljoner kronor anvisas för nästa budgetår. Jag anser mig icke kunna
biträda styrelsens äskande av medel till anskaffning av elektromotorvagnar.
På grund härav bör det nya anslaget till anskaffning av motorvagnar
och rälsbussar anvisas med 8,9 miljoner kronor budgetåret 1951/52.
Med bifall till styrelsens förslag förordar jag, att för nästa budgetår anvisas
15,3 miljoner kronor för anskaffning av person- och resgodsvagnar.
Styrelsen avser att beställa minst 35 tredjeklass sittboggivagnar och 20 resgodssläpvagnar.
Jag tillstyrker vidare, att 170 000 kronor anvisas för nästa
budgetår till slutlikvidering av 12 post- och resgodsvagnar samt till beställning
av högst 9 kombinerade post- och resgodssläpvagnar för rälsbusståg.
Jag förordar alltså, att för nämnda anskaffningar anvisas (15 300 000 +
170 000) 15 470 000 kronor under kollektivanslaget till anskaffning av person-,
resgods- och postvagnar.
Till anskaffning av godsvagnar, exklusive malmvagnar, har styrelsen för
nästa budgetår äskat 4,i miljoner kronor. Därvid avses 2,2 miljoner kronor
för anskaffning av 300 slutna och 400 öppna normalspåriga standardgodsvagnar
till en totalkostnad av ca 12,2 miljoner kronor. För inköp av 25 3- axliga godsvagnar för tyngre transporter beräknar styrelsen erforderligt ett
belopp av 270 000 kronor under nästa budgetår. Därjämte avses att anskaffa
50 bottentömningsvagnar och 25 vagnar med sidotippbara korgar. Av kostnaden
härför belöpa 555 000 kronor på nästa budgetår. Slutligen räknar
styrelsen med att beställa ett antal matvaruvagnar, särskilt isolerade vagnar
och överföringsvagnar, för vilka 500 000, 350 000 respektive 590 000 kronor
skulle falla på nästa budgetår. Jag har icke något att erinra mot att för
nu angivna anskaffningar beräknas ett belopp av 4,i miljoner kronor under
det nya anslaget till godsvagnar.
I enlighet med styrelsens förslag tillstyrker jag vidare, att 3 150 000 kronor
beräknas för anskaffning av malmvagnar.
Jag hemställer alltså att det nya anslaget till godsvagnar för nästa budgetår
anvisas med tillhopa (4 100 000 + 3 150 000) 7 250 000 kronor.
I annat sammanhang förordar jag, att 5 miljoner kronor anvisas å tillläggsstat
för innevarande budgetår till anskaffning av ca 500 godsvagnar.
Jag får härmed erinra, att det för nästa budgetår beräknade anslaget kan
behöva disponeras för slutlig likvidering av ifrågavarande godsvagnar och
att som följd härav viss begränsning av styrelsens investeringsprogram för
nästa budgetår kan bliva erforderlig.
Slutligen förordar jag viss begränsning av arbetsprogrammet för ombyggnad
av rullande materiel under nästa budgetår. För dessa arbeten böra därför
för nästa budgetår anvisas 4,9 miljoner kronor eller ett 1 miljon kronor
lägre belopp än styrelsen äskat.
Vid bifall till vad jag här förordat kommer för nästa budgetår att under
gruppen rullande materiel anvisas ca 52,5 miljoner kronor, vilket i förhål
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
35
lande till anslagsanvisningen för innevarande budgetår, varvid inräknats ett
å tilläggsstat äskat belopp av 5 miljoner kronor till anskaffning av godsvagnar,
innebär en ökning med ca 3 miljoner kronor.
Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att medelsförbrukningen
under gruppen rullande materiel, som budgetåret 1949/50 utgjorde ca 51
miljoner kronor, nu väntas stiga till närmare 55 miljoner kronor för innevarande
budgetår. Departementschefen har räknat med att ytterligare någon
höjning, om ock av begränsad omfattning, skall bliva möjlig under nästa
budgetår och har i enlighet härmed tillstyrkt medelsanvisningar å tillhopa
52,5 miljoner kronor för ändamålet. Av skäl, för vilka närmare redogjorts
under punkten 14 :o), ha anslagsbeloppen tillmätts så, att de lämna utrymme
för högre investeringsutgifter än vad ovan angivits.
Utskottet tillstyrker att under förevarande rubrik anslag å sammanlagt
52,s miljoner kronor anvisas för nästa budgetår. Vad departementschefen
anfört och förordat rörande fördelningen av detta belopp på olika utgiftsslag
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet biträder sålunda
förslaget, att anskaffningen av den här ifrågavarande materielen i fortsättningen
redovisas på fyra särskilda kollektivanslag.
Under erinran jämväl att riksdagen, med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande
nr 18 tillstyrkt, å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
till anskaffning av godsvagnar anvisat 5 miljoner kronor, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen
a) Anskaffning av lok och lokomotorer ..16 000 000 kronor,
b) Anskaffning av motorvagnar och räls
-
bussar .......................... 8 900 000 kronor,
c) Anskaffning av person-, resgods- och
postvagnar ...................... 15 470 000 kronor,
d) Anskaffning av godsvagnar ........ 7 250 000 kronor,
e) Ombyggnad av rullande materiel . . 4 900 000 kronor.
17 :o) Sjöfartsmateriel. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 69) föreslagit riksdagen
att till Ombyggnad av sjöfartsmateriel för budgetåret 1951/52 anvisa
ett investeringsanslag av 900 000 kronor.''
Till ombyggnad av personallokalerna å tågfärjorna Drottning Victoria och
Konung Gustav V har för budgetåret 1949/50 anvisats ett anslag av 400 000
kronor.
Järnvägsstyrelsen har meddelat, att kostnaden för de nu slutförda arbetena
överstigit den beräknade med 100 000 kronor. För vissa ombyggnadsarbeten
å tågfärjan Malmöhus — nämligen installation av en elektrisk om
-
36
Statsutskottets utlåtande nr 9.
formare för personvagnsuppvärmning, anordning för färskvattenkylning
samt tillbyggnad av 3 hytter för fartygsbefäl och 2 hytter för maskinbefäl,
vilka arbeten kostnadsberäknats till 70 000, 125 000 respektive 150 000 eller
i runt tal 350 000 kronor — har styrelsen äskat anslag för nästa budgetår.
Slutligen borde å tågfärjan Starke oljeeldning installeras för en kostnad
av 450 000 kronor. Därigenom beräknades bl. a. uppstå en årlig driftkostnadsbesparing
å ca 100 000 kronor.
För nästa budgetår äskar styrelsen alltså sammanlagt 900 000 kronor till
ombyggnad av sjöfartsmateriel.
Härjämte har järnvägsstyrelsen äskat 2 000 000 kronor till en ny tågfärja.
Departementschefen har intet haft att erinra mot att för ombyggnadsarbeten
å ifrågavarande tågfärjor anvisas 900 000 kronor men har ej ansett
sig böra bifalla förslaget om medelsanvisning till en ny tågfärja.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Wehtje och Hjalmar Nilsson (I: 52) och den andra inom andra kammaren
av herrar Nilsson i Svalöv och Edström (II: 75), har hemställts, att
riksdagen måtte besluta att anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor
för anskaffande av en ny tågfärja, huvudsakligen avsedd för godstrafik.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen I: 52.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att till ombyggnad av viss statens järnvägar
tillhörig sjöfartsmateriel för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag
av 900 000 kronor har icke givit utskottet anledning till erinran. Vad
den i de båda likalydande motionerna I: 52 och II: 75 behandlade frågan om
anskaffande av en ny tågfärja beträffar, vill utskottet framhålla, att vårt
lands transportförbindelser med den europeiska kontinenten på sistone
synas ha förbättrats. Enligt under hand inhämtade upplysningar skulle
detta gälla såväl trafiken över Öresund och de danska öarna som färjeleden
Trelleborg—Sassnitz. Behovet av en direktförbindelse med Västtyskland anses
därför icke för närvarande vara särskilt trängande. Med hänsyn härtill
och då ett beslut om anskaffande av en ny tågfärja skulle få till följd, att
mera angelägna företag på statens järnvägars redan hårt beskurna investeringsprogram
måste eftersättas, har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka
förenämnda motioner.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Ombyggnad av sjöfartsmateriel för
budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 900 000
kronor;
II. att motionerna I: 52 och II: 75 icke må bifallas av riksdagen.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
37
18:o) Biltrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s. 69 och 70) föreslagit riksdagen
att under rubriken Biltrafik för budgetåret 1951/52 anvisa vissa i
statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 12 000 000 kronor.
För innevarande budgetår ha under förevarande rubrik anvisats 1 400 000
kronor till garagebyggnader m. in., 9 000 000 kronor till anskaffning av bilmateriel
och 2 000 000 kronor till förvärv av billinjer.
Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelågo reservationer å anslaget till
Garagebyggnader m. m. om 785 000 kronor och å anslaget till Förvärv av
billinjer om 1 125 000 kronor. Å anslaget till Anskaffning av bilmateriel
fanns den 30 juni 1950 icke någon behållning. Av för budgetåret 1950/51 tillgängliga
medel å dessa anslag beräknas vid budgetårets utgång endast föreligga
en behållning å anslaget till Garagebyggnader in. m. Behållningen beräknas
till 1 000 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 500 000 kronor till
garagebyggnader m. m.
För anskaffning av bilmateriel har styrelsen beräknat ett
minimibehov av 10 500 000 kronor under budgetåret 1951/52, nämligen för
anskaffning av 155 vägbussar, 35 lastbilar, 1 personbil, 1 personsläpvagn och
25 godssläpvagnar. Den 1 juli 1950 förfogade statens järnvägar för sin yrkesmässiga
biltrafik över 1 288 vägbussar, 171 lastbilar, 12 personbilar, 16
personsläpvagnar och 349 godssläpvagnar, varav respektive 225, 48, 4, 0 och
24 våren 1952 bleve överåriga och för vilka ersättningsanskaffning normalt
borde ske under budgetåret 1951/52.
Styrelsen har vidare meddelat, att verkställda beräkningar av medelsbehovet
för förvärv av biltrafik företag inom den närmaste tiden
givit vid handen, att anslagsbeloppet ej kunde sättas lägre än 2 000 000 kronor
för nästa budgetår.
Departementschefen har tillstyrkt 200 000 kronor till garagebyggnader
m. in., 9 800 000 kronor till anskaffning av bilmateriel och 2 000 000 kronor
till förvärv av billinjer. I
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Petrén m. fl. (I: 22) och den andra inom andra kammaren av fru Sandström
m. fl. (11:33), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj:ts under förevarande punkt gjorda hemställan om anslag till Förvärv
av billinjer;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mannerskantz (1:252) och den andra inom andra kammaren av
herr Nolin m. fl. (11:351), i vilka hemställts, såvitt nu är ifråga, att riksdagen
måtte dels avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag å 2 000 000 kronor
till Förvärv av billinjer, dels till Anskaffning av bilmateriel anvisa allenast
9 000 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna II: 33 och I: 252.
38
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet. Med anledning av de i motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252 och
II: 351 framförda yrkandena om avslag på Kungl. Maj :ts under förevarande
rubrik gjorda framställning om fortsatt medelsanvisning till förvärv av billinjer
får utskottet inledningsvis erinra om att motioner av enahanda innebörd
väcktes jämväl föregående år. På av utskottet i dess utlåtande nr 9
anförda skäl ansåg sig dock riksdagen icke böra bifalla dessa motioner.
Enligt utskottets mening ha sedan dess icke några nya omständigheter tillkommit,
vilka nu kunde motivera ett annat ställningstagande från riksdagens
sida.
Alltjämt gäller sålunda, att de här ifrågavarande förvärven i huvudsak
avse mindre kompletteringar av statens järnvägars busslinjenät i syfte att
rationalisera driften och bättre tillgodose den resande allmänhetens trafikbehov.
Jämväl de i motionerna berörda ansökningarna om tillstånd för statens
järnvägar att trafikera nya sträckor kunna betraktas som ett led i
samma strävan att knyta samman redan trafikerade linjer till ett mera enhetligt
system. Ofta är det här fråga om helt obetydliga linjeförlängningar;
i detta sammanhang må nämnas, att den genomsnittliga längden av de vägsträckor
för vilka trafiktillstånd erhållits på grundval av 1949 års koncessionsansökningar
och vilka nu praktiskt taget samtliga trafikeras, uppgår
till allenast 15 km. I anslutning härtill vill utskottet vidare framhålla, att
av järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj :t gjorda framställningar om såväl
nya trafiktillstånd som förvärv av enskilda företag regelmässigt remitteras
till vederbörande länsstyrelser, vilka inhämta yttranden från olika av frågan
berörda parter. Såvitt utskottet av inhämtade upplysningar kunnat finna,
torde ej heller vara att befara att den inköpspolitik som statens järnvägar
bedriva på förevarande område skulle leda till någon monopolställning.
De medel som nu stå till järnvägsstyrelsens förfogande för detta ändamål
beräknas vara helt disponerade vid innevarande budgetårs utgång. Därest
styrelsen skall kunna fortsätta den här ifrågavarande verksamheten, erfordras
sålunda att ett särskilt anslag anvisas jämväl för nästa budgetår.
Med hänsyn till nu anförda omständigheter anser sig utskottet böra avstyrka
de i motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252 och II: 351 gjorda yrkandena
om avslag på Kungl. Maj :ts förevarande framställning. Utskottet
kan ej heller biträda det i sistnämnda båda motioner framlagda förslaget
om viss reducering av det anslagsbelopp som äskats för anskaffning av bilmateriel.
I detta sammanhang torde böra beaktas, att någon nyanskaffning
av motorfordon för statens järnvägars räkning praktiskt taget icke ägt rum
under krigsåren, med påföljd att vagnparken nu i stor utsträckning är
föråldrad och därigenom onödigt dyrbar ur drift- och underhållssynpunkt.
Här föreligger sålunda ett behov av ersättningsanskaffningar, vilka icke
utan bestämda olägenheter kunna skjutas ytterligare på framtiden. På
grund av det nya kostnadsläge som inträtt skulle anslaget i själva verket
ha behövt ökas med ytterligare 600 000 kronor för att möjliggöra inköp av
samma omfattning som innevarande budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
39
Då Kungl. Maj :ts framställning i övrigt icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Garag^byggnader
m. m. för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kronor;
II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 252 och II: 351, i vad de avse förevarande
anslag, till Anskaffning av bilmateriel för budgetåret 1951/
52 anvisa ett investeringsanslag av 9 800 000 kronor;
III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252 och II: 351, sistnämnda
båda motioner i vad de avse förevarande anslag, till
Förvärv av billin jer för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
19:o) Inventarier m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s.
71) och under erinran att för innevarande budgetår anvisats 8 000 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inventarier m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 5 400 000 kronor.
20 :o) Statens järnvägars dispositionsanslag. Kungl. Maj :t har (punkt 20,
s. 71 och 72) föreslagit riksdagen att såsom Statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 14 000 000
kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 14 000 000 kronor. Tillgängliga medel beräknas vara helt förbrukaden
den 30 juni 1951.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 14 000 000 kronor, därav
4 000 000 kronor till fortsatt allmän upprustning av personallokaler och
skyddsanordningar mot olycksfall i arbetet i enlighet med yrkesinspektionens
för landtrafiken krav och önskemål samt 10 000 000 kronor till arbeten
och anskaffningar i övrigt.
Departementschefen har biträtt järnvägsstyrelsens förslag att 14 miljoner
kronor anvisas för ifrågavarande ändamål nästa budgetår. Därav borde,
i likhet med vad gäller för innevarande budgetår, ett belopp av 4 miljoner
kronor innehållas hos Kungl. Maj :t för att stå till förfogande för särskilda
ändamål, i första hand till förstärkning av andra anslag, som kunde bli för
hårt belastade, och i andra hand för utökning av de arbeten, som avsåges
med dispositionsanslaget.
40
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet tillstyrker att statens järnvägars dispositionsanslag för nästa
budgetår anvisas med oförändrat belopp. Departementschefens förslag, att
viss del av anslaget innehålles hos Kungl. Maj:t för att stå till förfogande
för särskilda ändamål, föranleder ej heller någon erinran från utskottets
sida. Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört rörande behovet av fortsatt
allmän upprustning av personallokaler och skyddsanordningar mot
olycksfall i arbetet förutsätter emellertid utskottet, att härför äskade medel
helt få tagas i anspråk för avsett ändamål.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 14 000 000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
21 :o) Kraftbalansens utveckling. I statsrådsprotokollet har (punkt 21, s.
73—81) lämnats en redogörelse för kraftbalansens utveckling.
Nederbörden har under budgetåret 1949/50 varit något större än normal.
Under hösten 1949 rådande långvarig torka kompenserades av ovanligt riklig
nederbörd under vintern. Vattentillgången har i stort sett varit tillfredsställande.
Trots att den utbyggda vattenkraften för närvarande får anses
vara otillräcklig, har det därför varit möjligt att utan inskränkningar tillgodose
kraftbehoven och även avsätta icke oväsentliga kraftbelopp till sekunda
ändamål. Magasinsfyllnaden inför det nya budgetåret är god.
Belastningen räknad exklusive den överskottskraft, som avsatts till elektriska
ångpannor, har för budgetåret 1949/50 ökat med 490 MkWh gentemot
budgetåret 1948/49. På grund av den goda vattenkrafttillgången vid småkraftverken
har belastningen även budgetåret 1949/50 legat under det
värde, som skulle erhållits vid normala nederbördsförhållanden. Liksom föregående
år har den tillgängliga vattenkraften kompletterats med relativt
stora belopp ångkraft från Västeråsverket. Likaså ha stora kraftbelopp inköpts
från samkörande företag, huvudsakligen för lagring i magasinen och
täckning av belastningen under högbelastningstid men även för vidareleverans
till elektriska ångpannor.
I följande tabell angives den årliga ändringen av belastningen inom olika
användningsområden från budgetåret 1948/49 till 1949/50. För jämförelse
angivas även motsvarande siffror för medelökningen under femårsperioden
1944/45—1949/50 och under tioårsperioden 1939/40—1949/50.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
41
ökning ( + ) eller minskning (—) per år
MkWh
Konsumtionsgrupp
1948/49—
1949/50
5-årsperioden
1944/45-
1949/50
10-årsperioden
1939/40—
1949/50
a.
Allmän distribution.......
+ 203
+ 220
+ 192
b.
Reservkraft .............
+ 58
+ 38
+ 29
c.
Andelskraft...............
+ 12
- 7
+ 17
d.
SJ exkl. malmbanan .....
+ 56
+ 54
+ 50
e.
Malmbanan och malmfälten
+ 6
- 2
+ o
f.
Trä- och pappersindustri...
+ 55
+ 68
+ 23
Säger
+ 390
+ 371
+ 311
g-
Elektrokemisk industri.....
+ 100
+ 38
+ 50
Summa
+ 490
+ 409
+ 361
Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 20 september 1950 erinrat, att i
centrala driftledningens regi under de två senaste åren utförts ingående
undersökningar av kraftbehovet i landet. Sålunda visade 1948 års undersökning,
som syftade till att giva en prognos för den maximala belastningsstegringen,
en genomsnittlig årlig ökning från år 1946 till år 1952 med cirka
1 200 MkWh. Den år 1949 företagna undersökningen avsåg däremot den
sannolika belastningsstegringen och visade en ökning från 1949 års förbrukning
med cirka 1 000 MkWh per år fram till år 1952. Den verkliga belastningstillväxten
hittills ligger något över sistnämnda värde. Det förefölle
styrelsen lämpligast att räkna med en stegring av kraftförbrukningen med
1 000 MkWh per år vid oförändrat konjunkturläge.
Enligt utförda undersökningar faller, fortsätter styrelsen, på statens vattenfallsverk
cirka 50 % av hela landets belastningsökning, vilket för statsblocket
innebär en antaglig tillväxt av kraftavsättningen med 500 MkWh
per år under den första delen av 1950-talet eller samma stegring, som lades
till grund för bedömningen i 1949 års petitaskrivelse. I denna framhölls, att
en ny vattenkraftstation erfordras senast år 1955 för att icke kraftbrist skall
uppstå under torrårsförhållanden. Styrelsen föreslog därför principbeslut
om att nästa stora vattenkraftutbyggnad skulle avse Liggaforsen i Lule älv.
En förutsättning var emellertid, att Bergeforsens kraftstation skulle bliva
helt utbyggd under belastningsåret 1954/55, varigenom vid den antagna utvecklingen
kraftförsörjningen skulle vara tryggad vid nämnda tid. Ett sådant
färdigställande av Bergeforsanläggningen hade nu visat sig ogenomförbart
på grund av försening vid utbyggnadens behandling i vattendomstolen.
Minst ett års försening beräknades för Bergeforsstationen, då möjlighet
att bedriva arbetena nämnvärt snabbare än som från början avsetts
icke förelågc.
Styrelsen sammanfattar sina beräkningar på följande sätt:
Förseningen av Bergcforsen, som innebär att stationen icke kan tagas i
drift förrän tidigast under år 1955, nödvändiggör, att en annan kraftstation
42
Statsutskottets utlåtande nr 9.
tärdigställes till år 1954. Det är enligt styrelsen möjligt att få Liggastationen
färdig till nämnda år — om än med betydande svårigheter -— ifall arbetena
igångsättas under innevarande budgetår i en efter avvecklingen av
Harsprångsarbetena lämpligt avpassad takt och under förutsättning, att
tillräckligt snabba leveranser av stationens turbiner, generatorer och transformatorer
kunna åstadkommas, eventuellt med utnyttjande av den avlastning
för leverantörerna, som uppskovet med motsvarande Bergeforsmaskiner
medför. Om Bergeforsstationen färdigställes under år 1955, blir resultatet
endast en omkastning i tiden av krafttillskotten från denna anläggning
och från Liggautbyggnaden. Under belastningsåret 1955/56 kommer den
produktionsförmåga att stå till förfogande, som är behövlig, ifall belastningen
i genomsnitt stiger med det i 1949 års prognos framkomna värdet.
Om belastningen inom statsblocket stiger med högst 500 MkWh per år och
det nuvarande utbyggnadsprogrammet kan fullföljas plan enligt, kommer
enligt styrelsen underutbyggnaden att vara upphävd omkring år 1952 och
två år senare torde den bland annat med hänsyn till vattenkraftproduktionens
nedgång under torrår önskvärda marginalen mellan utbyggd vattenkraft
och belastning ha uppnåtts. De fortsatta utbyggnaderna äro avsedda
att hålla jämna steg med belastningsutvecklingen, så att marginalen bibehålies
oförändrad. Skulle belastningsökningen bli större, t. ex. följa 1948
års maximiprognos med 600 MkWh årlig ökning inom statsblocket, uppnås
balans först år 1953 och den önskvärda marginalen kan icke helt åstadkommas
med nuvarande utbyggnadsprogram.
Bortsett från Bergeforsen böra, anför styrelsen vidare, pågående kraftstations-
och regleringsarbeten fullföljas programenligt, och Liggautbyggnaden
bör igångsättas på förut angivet sätt. Därutöver ifrågasätter styrelsen
icke påbörjande av vare sig någon ytterligare vattenkraftstation eller
något nytt ångkraftverk under budgetåret 1951/52.
En viss underutbyggnad med risk för kraftbrist under torrår kommer,
fortsätter styrelsen, trots de forcerade utbyggnaderna att kvarstå till år
1952. För vintern 1950/51 äro utsikterna dock relativt gynnsamma tack
vare den gångna vinterns och vårens rikliga nederbörd, som så gott som
fullständigt fyllt befintliga sjömagasin. Otillräcklig maskinkapacitet gör
dock, att effektsvårigheter kunna uppträda.
På grundval av dessa överväganden har vattenfallsstyrelsen framlagt sina
anslagsäskanden å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår samt
å riksstaten för nästa budgetår. En sammanställning av de för budgetåren
1949/50 och 1950/51 anvisade samt å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda
budgetår och å riksstaten för budgetåret 1951/52 äskade anslagen
under statens vattenfallsverks fond visar följande siffror.
1949/50 1950/51 1951/53
tusental kronor
Vatten- och ångkraftverk samt regleringsarbeten
i egen regi.................. 74 500
76 900
65 100
Statsutskottets utlåtande nr 9.
43
Distributionsanläggningar............... 75 000
övrigt............................... 7 600
Summa 157 100
I dessa belopp ha ej inräknats dels ett anslag å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår till lagringsanordning, dels ock anslagssummor
för kraftöverföring Norge—Danmark.
Vid senaste budgetårsskiftet voro, meddelar styrelsen, anslagsreservationerna
vid statens vattenfallsverk sammanlagt 35,9 miljoner kronor. Härifrån
bortgår dock anslagsrester för ett nionde maskinaggregat i Porjus
kraftstation och tillskott vid bildande av aktiebolaget Umeforsen, vilka icke
behövas och till vilka dispositionsrätten upphörde den 1 juli 1950, så att
återstående reservationsbelopp var 35,4 miljoner kronor. Härav utgjorde,
om temporärt använda belopp anses återförda till dispositionsanslaget, 9,4
miljoner kronor summan av de delar av inköps- och dispositionsanslagen,
som ännu icke tagits i anspråk enligt beslut av Kungl. Maj :t respektive
vattenfallsstyrelsen. I övrigt äro behållningarna framför allt orsakade av
försenade maskinleveranser och oväntade dröjsmål med domstolsutslag beträffande
såväl kraftstationer som regleringsföretag. Enligt nu utförda beräkningar
uppgå reservationerna vid nästa budgetårsskifte till sammanlagt
omkring 20 miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsens totala investering under
budgetåret 1950/51 skulle sålunda, de på tilläggsstat begärda anslagen medräknade
men exklusive investering för kraftöverföring Norge—Danmark,
bli (35,4 -f 151,4 — 20,o) 166,8 miljoner kronor.
Över vattenfallsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
samt statens handels- och industrikommission (s. 77
och 79).
Departementschefen har anfört följande.
Vattenfallsstyrelsens av statsmakterna godkända program för utbyggnad
av kraftproduktionen under de närmaste åren omfattade, då styrelsens petita
år 1950 behandlades av riksdagen, fullföljande av kraftstationsbyggnaderna
vid Hölleforsen, Harsprånget, Kilforsen och Bergeforsen, deltagande i utbyggnaden
av kraftstationen vid Jösseforsen, utvidgning av Stadsforsens
kraftstation och Västerås ångkraftstation samt fortsatta sjöregleringar inom
Dalälvens, Indalsälvens och Ångermanälvens flodområden. Härtill anslöt sig
en plan för utbyggnad av kraftdistributionen. Därjämte hade frågan om
anläggning av en ny kraftstation vid Liggaforsen i Lule älv strax söder om
Harsprånget underställts riksdagen.
Vattenfallsstyrelsen har hösten 1950 anmält, att det egentliga paborjandet
av arbetena å kraftstationen vid Bergeforsen kommer att uppskjutas minst
ett år på grund av dröjsmål med domstolsbehandlingen. Styrelsen har därför
föreslagit, att arbetena å kraftstationen vid Liggaforsen igångsättas under
innevarande budgetår och att denna kraftstation färdigställes under år
1954 i stället för — såsom tidigare avsetts — kraftstationen vid Bergeforsen.
Genom beslut den 3 november 1950 har Kungl. Maj :t bemyndigat vattenfallsstyrelsen
att för avsett ändamål taga i ansprak det för innevarande
budgetår anvisade anslaget av 2,5 miljoner kronor till kraftstationen vid
Liggaforsen.
62 500 62 000
+ 12 000 1
—__ 7 000
151400 134100
44
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Såsom framgår av det i det föregående redovisade diagrammet över kraftförbrukning
och krafttillgång åren 1928—1954 beräknas kraftstationerna
vid Hölleforsen och Harsprånget bliva helt utbyggda under 1952. Vidare beräknas
kraftstationen vid Kilforsen kunna tagas i drift under 1953—54 och
kraftstationen vid Ligga under 1954. För hela landet skulle kraftförbrukningen
vid en årlig belastningsstegring av 1 000 MkWh kunna tillgodoses
under 1952 och under 1954 skulle en torrårsreserv ha erhållits under förutsättning
att jämväl den icke statliga kraftindustriens utbvggnadsprogram
fullfölj es.
Den bild av vår kraftförsörjning under de närmaste åren, som nu börjar
framträda, ter sig sålunda jämförelsevis gynnsam. Såvitt nu kan bedömas
skulle, om icke förutsättningarna väsentligt förändras, kraftbristen få anses
vara hävd såvida icke ett exceptionellt torrår skulle inträffa. För första gången
på flera år har vattenfallsstyrelsen avstått från att begära beslut om anläggning
av någon ytterligare kraftstation och det redan beslutade utbyggnadsprogrammet
förutsättes nästa budgetår komma att kräva mindre kapitalutgifter
än under innevarande budgetår. Investeringsutgifterna skulle sålunda
komma att minskas från 165 miljoner kronor budgetåret 1950/51 till
140 miljoner kronor budgetåret 1951/52.
Jag vill för egen del tillstyrka, att de anslag, vattenfallsstyrelsen äskat för
fullföljande av sitt utbyggnadsprogram anvisas. I enlighet härmed böra å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisas 6 miljoner kronor
till fortsatta arbeten å kraftstationen vid Harsprånget och ytterligare 6
miljoner kronor till påbörjande av arbetena å kraftstationen vid Liggaforsen.
Vidare böra i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag för nästa "budgetår
anvisas 0,5 miljon kronor till fortsatt utbyggnad av kraftstationen vid Jösseforsen,
2,5 miljoner kronor till ny ångpanna i Västerås ångkraftstation,
2,3 miljoner kronor till utbyggnad av Västerås ångkraflstation, 3 miljoner
kronor tid kraftstation vid Hölleforsen, där det andra maskinaggregatet
tagits i drift i juli 1950, samt 2,8 miljoner kronor till ett tredje maskinaggregat
i Stadsforsens kraftstation. Ytterligare tillstyrker jag för nästa
budgetår en medelsanvisning av 23 miljoner kronor till kraftstationen vid
Kilforsen, 8 miljoner kronor för de planenligt pågående arbetena å kraftstationen
vid Harsprånget samt 16 miljoner kronor till den år 1950 beslutade
kraftstationen vid Liggaforsen. Till fortsatta regleringsåtgärder i Indalsälvens
och. Ångermanälvens flodområden böra för nästa budgetår anvisas
0,5 respektive 8,5 miljoner kronor samt till åtgärder och ersättningar för
flottning och fiske i Lule älv l,o miljon kronor. Jag hemställer i det följande
att dessa belopp anvisas.
Jag har icke något att erinra mot styrelsens förslag att 62 miljoner kronor
anvisas för nästa budgetår till den utbyggnad av distributionsnätet, som
erfordras i anledning av kraftverksutbyggnaderna och den fortgående elektrifieringen
i landet. Under punkten 24 gör jag hemställan om anvisande av
nämnda belopp.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen, med bifall till vad utskottet
i sitt utlåtande nr 18 tillstyrkt, å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetar under vattenfallsverkets fond anvisat ett investeringsanslag
av 6 miljoner kronor till påbörjande av arbetena å kraftstationen vid
Liggaforsen, om vars utbyggnad principbeslut fattades vid 1950 års riksdag.
Såsom jämväl i förenämnda utlåtande framhållits, sammanhänger forceringen
av ifrågavarande arbeten med att den planerade anläggningen vid
Statsutskottets utlåtande nr 9.
45
Bergeforsen på grund av dröjsmål vid domstolsbehandlingen icke kan färdigställas
inom avsedd tid, varför det visat sig nödvändigt att på angivet
sätt skapa förutsättningar för det beräknade krafttillskott år 1954 som eljest
skulle komma att utebliva.
Den omkastning av de ursprungliga planerna som sålunda blivit erforderlig
innebär i stort icke någon förändring av det program för utbyggnad av den
svenska vattenkraften genom vattenfallsstyrelsens försorg, vilket av statsmakterna
tidigare godkänts. Därest jämväl övriga kraftproducenter förverkliga
sina utbyggnadsplaner, kan följaktligen alltjämt räknas med att den nuvarande
underutbyggnaden skall vara upphävd omkring år 1952 och att ett
fåtal år senare en ur flera synpunkter önskvärd marginal mellan normalärsproduktion
och belastning uppstår. I likhet med departementschefen är
utskottet av den uppfattningen, att under nästa budgetår detta program bör
fullföljas i den takt vattenfallsstyrelsen föreslagit. Med hänsyn härtill anser
sig utskottet böra tillstyrka att för berörda ändamål anvisas investeringsanslag
å tillhopa 130,i miljoner kronor, varav för kraftstationer m. in. 58,i miljoner
kronor, för vissa regleringsföretag 10 miljoner kronor samt för distrihutionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten 62 miljoner kronor.
Utskottet gör i det följande hemställan därom. Enligt av departementschefen
godtagna beräkningar skulle vid en medelsanvisning av denna storleksordning
den totala investeringsverksamheten nästa budgetår under vattenfallsverkets
fond komma att uppgå till ett belopp av 140 miljoner kronor,
varav 3 miljoner kronor avse vissa speciella, nu icke berörda utgiftsändamål.
I detta sammanhang må slutligen erinras om att riksdagen, med bifall till
vad utskottet i sitt förenämnda utlåtande tillstyrkt, å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår jämväl anvisat 6 miljoner kronor till fortsatta
arbeten å kraftstationen vid Harsprånget.
Såsom närmare redovisats redan i 1950 års statsverksproposition grunda
sig de föreliggande beräkningarna över kraftbalansens utveckling på det
allmänna antagandet, att den genomsnittliga belastningsstegringen skall
uppgå till ca 1 000 MkWh/år. Av nu tillgängliga sifferuppgifter framgår
emellertid, att elkraftförbrukningen under sistförflutna kalenderår ökat med
icke mindre än 60 procent utöver den nivå som förutsatts i den av centrala
driftledningen uppgjorda prognosen. I vad mån denna oväntat höga belastningsstegring
är en tillfällighet eller ej kan givetvis icke nu med någon
större säkerhet bedömas. Uppenbarligen måste dock en tillväxt i kraftkonsumtionen
av denna omfattning, därest den fortsätter, komma att i hög
grad förändra det relativt gynnsamma läge på förevarande område man
hittills haft anledning att räkna med, varigenom frågan om de särskilda
åtgärder som kunna erfordras för kraftförsörjningens framtida tryggande
aktualiseras. Utskottet förutsätter därför att vattenfallsstyrelsen, i vad på
den ankommer, med uppmärksamhet följer den fortsatta utvecklingen och
i god tid uppgör planer för den ytterligare utbyggnad av vattenkraften som
må befinnas nödvändig.
46
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.
22:o) Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 81—85) föreslagit
riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna kraftstationer
in. m. för budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å tillhopa
58 100 000 kronor.
Vattenfallsstyrelsens investeringsprogram för kraftstationer m. m. upptar
för budgetåret 1951/52 följande företag.
Beräknad
Tidigare
Äskade
anslag
1951/52
kostnad
anvisat
tusen
tal k r o n o
r
Kraftstation vid Jösseforsen............
4 900
4 400
500
Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation . .
10 100
7 600
2 500
Utbyggnad av Västerås ångkraftstation . .
15 000
12 700 1
2 300
Kraftstation vid Hölleforsen............
Ett tredje maskinaggregat i Stadsforsens
51000
46 000
3 000
kraftstation ........................
8 600
5 800
2 800
Kraftstation vid Kilforsen..............
106 000
51000
23 000
Kraftstation vid Harsprånget ..........
114 000
98 200 1 2
+ 6 000 3
8 000
Kraftstation vid Liggaforsen............
64 000
2 500
+ 6 000 3
16 000
Summa kronor
58 100
Beträffande den närmare motiveringen för medelsäskandena hänvisas
till propositionen (s. 81—85).
Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt
anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen
a) Kraftstation vid Jösseforsen ...... 500 000 kronor,
b) Ny ångpanna i Västerås ångkraftsta
-
tion ............................ 2 500 000 kronor,
c) Utbyggnad av Västerås ångkraftstation
............................ 2 300 000 kronor,
d) Kraftstation vid Hälleforsen....... 3 000 000 kronor,
1 Inklusive 700 000 kronor ur dispositionsanslaget.
* > 400 000 > från äldre anslag.
3 Äskat på tilläggsstat för budgetåret 1950/51.
Statsutskottets utlåtande nr 9. 47
e) Ett tredje maskinaggregat i Stads
forsens
kraftstation .............. 2 800 000 kronor,
f) Kraftstation vid Kilforsen.......... 23 000 000 kronor,
g) Kraftstation vid Harsprånget....... 8 000 000 kronor,
h) Kraftstation vid Liggaforsen........ 16 000 000 kronor.
23 :o) Regleringsföretag. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 85—87) föreslagit
riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna regleringsföretag för
budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å tillhopa 10 000 000 kronor.
Vattenfallsstyrelsens anslagsbehov för nästa budgetår till regleringsåtgärder
avser följande företag.
Tidigare
anvisat
Äskade
anslag
1951/52
tusental kronor
Regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde .......... 14 0911 500
Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde........ 44 000 8 500
Åtgärder och ersättningar för flottning och fiske i Lule älv 2 4002 1 000
Summa kronor 10 000
Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens äskanden får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 86 och 87).
Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 21 :o)
får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1951/52 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen
a) Regleringsåtgärder i Indalsälvens
flodområde ...................... 500 000 kronor,
b) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens
flodområde ...................... 8 500 000 kronor,
c) Åtgärder och ersättningar för flottning
och fiske i Lule älv............ 1 000 000 kronor.
24:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 24, s. 87—89) föreslagit riksdagen
att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 62 000 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål ha för budgetåret 1950/51 anvisats
62 500 000 kronor.
Vattenfallsstyrelsen erinrar om att den totalt medgivna investeringen för
1 Inklusive 530 000 kronor, som överförts från anslaget till kraftstation vid Midskogsforsen.
* Inklusive 1 400 000 kronor ur dispositionsanslaget.
48
Statsutskottets utlåtande nr 9.
distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk den 30 juni 1950 utgjorde 497 013 209 kronor. Ändringen
under det senast förflutna budgetåret redovisas på följande sätt:
Investeringsrätt den 30 juni 1949 ..........................422 793 890
För budgetåret 1949/50 anvisat anslag, riksstat ............ 60 000 000
För budgetåret 1949/50 anvisat anslag, tilläggsstat ........ 12 000 000
Återstående del av anslag för budgetåret 1946/47 .......... 3 000 000
Summa kronor 497 793 890
Avgår netto till följd av överflyttningar till och från andra
verk, omföringar mellan anslag, försäljningar och nedskriv
-
ning mot värdeminskningskonto ........................ 780 681
Investeringsrätt den 30 juni 1950 .................. kronor 497 013 209
I anslutning härtill anför vattenfallsstyrelsen följande.
Av beloppet hade den 30 juni 1950 utnyttjats 495 045 571 kronor, varför
ett överskott av 1 967 638 kronor förelåg. För budgetåret 1950/51 har riksdagen
anvisat 62 500 000 kronor, varför under detta budgetår ett sammanlagt
belopp av 64 467 638 kronor står till förfogande. Det angivna beloppet
beräknas räcka för hithörande arbeten och anskaffningar under innevarande
budgetår. För budgetåret 1951/52 beräknas det erforderliga medelstillskottet
till 62 000 000 kronor, om vilket belopp styrelsen hemställt.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 88).
Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 21 :o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för
budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av
62 000 000 kronor.
25 :o) Diverse anslag. Kungl. Maj:t har (punkt 25, s. 89 och 90) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1951/52 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen till Förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet
1 000 000 kronor och såsom Statens vattdn,fallsverks dispositionsanslag
3 000 000 kronor.
Under denna punkt ha sammanförts vissa anslagsfrågor av i huvudsak
finansiell natur. Vattenfallsstyrelsens nu föreliggande medelsbehov avse
följande ändamål.
Kronor
Förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverk
-
samhet ................................................ 1 000 000
Statens vattenfallsverks dispositionsanslag .................. 3 000 000
Statsutskottets utlåtande nr 9.
49
Till förvärv av enskilda företag för elektrisk d istributionsverksamhet
ha senast för budgetåret 1949/50 anvisats
1 miljon kronor.
Den 1 oktober 1948 utgjorde den odisponerade delen av anslaget 1 614 009
kronor. Av detta belopp ha tagits i anspråk 696 000 kronor för förvärv av
aktier i Vilhelmina elektriska kraftaktiebolag. Till anslaget ha återgått
25 000 kronor som låneåterbetalning från Gottne-Yttersels elektriska aktiebolag.
Det sammanlagda disponibla beloppet den 20 september 1950 utgör
1 943 009 kronor.
För den närmaste tiden väntas ytterligare rätt betydande förvärv bli
aktuella, varför vattenfallsstyrelsen anser ett anslagstillskott av 1 miljon
kronor önskvärt för budgetåret 1951/52.
Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz
och Lundgren (I: 184) och den andra inom andra kammaren av
herr Nolin m. fl. (II: 268), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
avslå Kungl. Maj :ts förevarande förslag i vad avser investeringsanslaget å
1 000 000 kronor för förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen I: 184.
Utskottet. Under förevarande rubrik har Kungl. Maj :t, med godtagande
av vattenfallsstyrelsens beräkningar, bl. a. föreslagit riksdagen att till förvärv
av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet anvisa ett
investeringsanslag av 1 miljon kronor. I motionerna I: 184 och II: 268 har
emellertid yrkats avslag på Kungl. Maj :ts förevarande framställning. Motionärerna
ifrågasätta sålunda lämpligheten av att staten söker förvärva
alla privata företag på förevarande område och anse dessutom att med
hänsyn till storleken av utestående reservationer något behov av ytterligare
anslag för berörda ändamål icke föreligger.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat kan det sammanlagda värdet
av anläggningar för detalj distribution av elektrisk kraft på den svenska
landsbygden uppskattas till, lågt räknat, ca 600 miljoner kronor. Mot bakgrunden
härav ter sig det nu aktuella anslagsäskandet synnerligen blygsamt;
ett bifall därtill kan ingalunda anses motivera några farhågor för att
vattenfallsstyrelsen inom detta speciella verksamhetsområde skulle söka
förskaffa sig någon monopolställning. I vissa fall synes det dock — icke
minst ur kraftkonsumenternas synpunkt — önskvärt att staten förvärvar
distributionsföretag, vilka sakna förutsättningar att fullgöra sina uppgifter
på ett tillfredsställande sätt. Såvitt utskottet kunnat finna har också vattenfallsstyrelsen
hittills begränsat sina inköp till företag av nu antydd karaktär.
Någon ändring på denna punkt torde icke vara avsedd. I detta samman
4
THhnng till riksdagens protokoll 1951. 6 samt. Nr 0.
50
Statsutskottets utlåtande nr 9.
hang må även erinras om att 1943 års elkraftutredning nyligen understrukit
angelägenheten av att utvecklingen mot mera rationella driftformer på
förevarande område påskyndas.
Vad anslagsbehovet därefter beträffar uppgingo, såsom motionärerna
framhålla, de per den 20 september 1950 disponibla medlen till i runt tal
1 943 000 kronor. Sedan dess ha emellertid härav 400 000 kronor tagits i anspråk,
varför f. n. skulle finnas tillgängligt ett belopp av 1 543 000 kronor.
Vidare har enligt vad utskottet erfarit beslut fattats om förvärv av visst
företag till en kostnad av ca 175 000 kronor, varjämte torde bliva erforderligt
att under innevarande budgetår disponera ytterligare 250 000 kronor såsom
lån till ett vattenfallsstyrelsen tillhörigt distributionsbolag. Därtill kommer
slutligen att planer föreligga på inköp av vissa andra företag. Därest
dessa planer kunna fullföljas, komma utgifterna för nu berörda ändamål
att öka med ytterligare ca 2 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda
medelsbehovet fram till utgången av nästa budgetår uppgå till drygt 2,4
miljoner kronor, vilket nödvändiggör en anslagsförstärkning med 1 miljon
kronor.
Av ovan anförda skäl anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till
motionärernas yrkande.
Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till särskilt
uttalande, får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 184 och II: 268 till Förvärv
av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet
för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor;
II. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
såsom Statens vattenfallsverks dispositionsanslag för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000
kronor.
Luftfartsfonden.
26:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (punkt 26, s. 91—
101) föreslagit riksdagen att till luftfartens markorganisation för budgetåret
1951/52 anvisa investeringsanslag å tillhopa 402 000 kronor.
Under förevarande rubrik ha för innevarande budgetår anvisats 1 200 000
kronor till flygfältsbyggen, 400 000 kronor till radiofyrar och 400 000 kronor
såsom luftfartsverkets dispositionsanslag.
Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg å tidigare anvisade anslag en
behållning av i runt tal 24,3 miljoner kronor. Den 1 juli 1950 fanns sålunda
ett sammanlagt belopp av omkring 26,3 miljoner kronor tillgängligt för på
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
51
gående och nya arbeten in. m. Investeringsutgifterna för luftfartens markorganisation
stannade under budgetåret 1949/50 vid i runt tal 6,6 miljoner
kronor.
Luf tf artsstyrelsen har för nästa budgetår äskat anslag å tillhopa 3 400 100
kronor, därav 3 000 000 kronor till flygfältsbyggen — 1 500 000 kronor
skulle avse igångsättande av utbyggnadsarbeten å Bulltofta flygplats — ett
formellt belopp av 100 kronor till fordon, maskiner och redskap samt 400 000
kronor såsom luftfartsverkets dispositionsans]ag. Styrelsen har vidare underställt
statsmakterna för godkännande två mellan styrelsen och Malmö
stad träffade avtal angående utbyggnaden av nämnda flygplats och angående
visst markbyte. Avtalen ha såsom bihang fogats till propositionen
(s. 119—124). Enligt det förra avtalet skall staten å flygplatsen låta anlägga
en 1 800 m lång permanentbelagd bana med tillhörande stråk. Banan
skall till en längd av 1 400 m vara färdigställd inom tre år, sedan arbetena
påbörjats, och i sin helhet senast fem år efter påbörjandet. Arbetena skola
igångsättas senast under 1951. Vid en banlängd av 1 400 m kunna Scandiaflygplan
med full last och vid en banlängd av 1 800 m DC-6-flygplan starta
och landa å flygplatsen. Det åligger Malmö stad att förvärva och utan ersättning
upplåta erforderlig mark för utbyggnaden samt att bidraga till
utbyggnadskostnaderna med kontant 1 miljon kronor. Därjämte ankommer
det på staden att bl. a. genomföra ändring av en lågreservoar för råvatten å
flygplatsen samt att verka för att vissa höjdbegränsningsbestämmelser iakttagas
vid utarbetande av stadsplaner för området vid flygplatsen. Kostnaderna
för utbyggnadsarbetena ha vid 1949 års prisläge beräknats till 5,3
miljoner kronor. Därtill komma emellertid ca 700 000 kronor för dränerings-
och andra arbeten å det nuvarande flygfältet samt vissa kostnader
för radio- och belysningsanläggningar. — Enligt markbytesavtalet skola
lika stora arealer bytas mellan parterna. — Avtalen ha godkänts av Malmö
stadsfullmäktige den 20 december 1950.
Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens förevarande förslag
torde få hänvisas till propositionen (s. 91—99).
Yttranden över luftfartsstyrelsens framställning ha avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,
statens handels- och industrikommission samt Aktiebolaget
Aerotransport (s. 99).
Departementschefen har till en början anfört följande.
Investeringsutgifterna under luftfartsfonden budgetåret 1949/50, vilka
jämlikt Kungl. Maj :ts beslut maximerats till 9 miljoner kronor, uppgingo
till ca 6,9 miljoner kronor. För innevarande och nästa budgetår ha motsvarande
utgifter beräknats till högst 7 miljoner kronor för budgetår. Investeringarna
i luftfartens markorganisation beräknas sålunda kunna hållas
vid en någorlunda konstant nivå under den närmaste framtiden. I likhet
med tidigare torde förefintliga reservationer å investeringsanslagen under
luftfartsfonden, om och i den mån de ursprungliga anslagsändamålen
icke äro aktuella, få, efter prövning av Kungl. Maj :t från fall till fall, användas
till nya arbeten eller anskaffningar. Det förutsättes emellertid, att
den angivna maximiramen för investeringsutgifterna under nästa budgetår
ej överskrides utan särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.
52
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Beträffande Bromma flygplats har luftfartsstyrelsen framhållit, att det
är ofrånkomligt att förr eller senare genomgripande förstärka flygplatsens
huvudbana. Arbetena härmed ha beräknats kosta ca 1,5 miljon kronor. Erforderliga
medel för detta ändamål torde, såsom luftfartsstyrelsen föreslagit,
vid behov få ställas till förfogande av den behållning, som finnes å anslaget
till Flygfältsbyggen.
Beträffande luftfartsstyrelsens anslagsäskande å 1,5 miljon kronor till
påbör jainjde av den andra byggnadsetappen i utbyggnaden av Torslanda
flygplats har departementschefen förklarat sig intet ha att erinra mot att
utbyggnadsföretaget fortsättes. Erforderligt belopp för fortsatta arbeten
under nästa budgetår kunde dock ställas till förfogande genom att för ändamålet
taga i anspråk vissa för storflygplatsen vid Halmsjön avsedda medel
å anslaget till Flygfältsbyggen.
Angående frågan om utbyggnaden, av Bulltofta flygplats anför departementschefen
följande.
Efter att ha övervägt på denna utbyggnadsfråga inverkande omständigheter
och sedan Kungl. Maj :t, på min föredragning, den 1 december 1950
beslutat fastställa vissa stadsplaner för det område, inom vilket flygplatsen,
är belägen, anser jag mig böra förorda att utbyggnaden kommer till
stånd. Jag hemställer i det följande, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.
Maj :t att godkänna föreliggande förslag till avtal. För nästa budgetår erforderligt
belopp av 1,5 miljon kronor för igångsättning av utbyggnadsarbetena
torde kunna ställas till förfogande av förefintlig behållning å anslaget
till Flygfältsbyggen.
I fråga om luftfartsstyrelsens framställning i övrigt har departementschefen
anfört följande.
Därest inom luftfartsstyrelsen pågående utredning angående möjligheten
att anordna vissa ytterligare expeditionsutrymmen i stationsbyggnaden å
Bromma flygplats leder till positivt resultat, torde kostnaden härför få bestridas
av föreliggande behållning å anslaget till Byggnader.
Mot luftfartsstyrelsens förslag till uppdelning av anslaget till Radiofyrar
har jag icke något att erinra. Det till upptagande under luftfartsfonden
föreslagna nya anslaget bör betecknas Teleutrustning m. m. och för
nästa budgetår anvisas med ett formellt belopp av 1 000 kronor. Jag har
tidigare i dag under telegrafverkets fond förordat, att det för nästa budgetår
föreslagna nya anslaget till Radioanläggningar för luftfarten upptages å
riksstaten. Luftfartsstyrelsen hör, efter samråd med telegrafstyrelsen och
riksräkenskapsverket, inkomma med förslag till erforderliga bokföringsåtgärder
och överföring till det nya anslaget till Teleutrustning in. m. av viss
del av den 30 juni 1951 förefintlig behållning å anslaget till Radiofyrar.
Såsom luftfartsstyrelsen föreslagit torde kostnaderna för vissa nya arbeten
under anslaget till Belysningsanläggningar kunna bestridas från förefintlig
behållning å detta anslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att, efter framställning av styrelsen, meddela beslut härom.
Luftfartsstyrelsen, har vidare förordat, att anslaget till Fordon, maskiner
och redskap för nästa budgetår anvisas med ett formellt belopp. Jag
biträder styrelsens förslag. Det formella beloppet torde böra anvisas med
1 000 kronor.
Slutligen har luftfartsstyrelsen för nästa budgetår äskat 400 000 kronor
såsom Luftfartsverkets dispositionsanslag samt föreslagit, att medel för
Statsutskottets utlåtande nr 9.
53
detta ändamål i fortsättningen anvisas under denna rubrik. Jag biträder
styrelsens förslag.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle för nästa budgetår
anvisas sammanlagt ca 0,4 miljon kronor under luftfartsfonden.
Utskottet. Enligt Kungl. Maj :ts förslag .skola inyesteringsutgifterna under
luftfartsfonden budgetåret 1951/52 hållas inom samma ram som fastställts
för innevarande budgetår eller liögst 7 miljoner kronpr. Med hänsyn
till förefintliga reservationer anses dock medelsanvisningen kunna begränsas
till 400 000 kronor såsom förstärkning av dispositionsanslaget,
varjämte vissa formella anslagsbelopp äskats. I eplighet härmed har bl. a.
förutsatts, att den fortsatta utbyggnaden av Torslanda flygplats skall finansieras
genom ianspråktagande av vissa för storflygplatsen vid Halmsjön
avsedda medel å anslaget till flygfältsbyggen. Vidare har anmälts, att
med Malmö stad träffats preliminära avtal angående utbyggnaden av Bulltofta
flygplats in. m., om vilkas godkännande nu hemställes. För igångsättning
av här ifrågavarande utbyggnadsarbeten, vilka kostnadsberäknats
till sammanlagt 5,3 miljoner kronor vid 1949 års prisläge, avses ett belopp
av 1,5 miljon kronor komma att disponeras av behållningen å sistberörda
anslag.
Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
I. för budgetåret 1951/52 anvisa följande investeringsan
-
slag, nämligen
a) Teleutrustning in. m................. 1 000 kronor,
b) Fordon, maskiner och redskap........ 1 000 kronor,
c) Luftfartsverkets dispositionsanslag . .. 400 000 kronor;
II. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna vid statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari
1951 fogade förslag till avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan
samt Malmö stad angående utvidgning av Bulltofta
flygplats och angående visst markbyte.
Diverse kapitalfonder.
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
27 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har
(punkt 36, s. 114—118) föreslagit riksdagen att till väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1951/52 anvisa investeringsanslag å
tillhopa 27 600 000 kronor.
Kungl. Maj :ts förevarande förslag ävensom de för innevarande budgetår
för hithörande ändamål anvisade anslagen framgå av följande sammanställning.
54
Statsutskottets utlåtande nr 9.
1950/51 1951/52
Garage- och förrådsbyggnader in. m........... — 2 000 000
Maskincentralförråd:
Motorfordon .............................. 6 200 000 7 000 000
Vägmaskiner in. m......................... 9 800 000 13 300 000
Flytande materiel .......................... 1 300 000 1 300 000
Effektförråd ................................ — 3 000 000
Beredskapslagring av flytande drivmedel........ — —
Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag
...................................... 1 000 000 1 000 000
Summa kronor 18 300 000 27 600 000
Vid utgången av budgetåret 1949/50 förelåg å tidigare anvisade anslag
exklusive till grustag m. m., effektförråd och för beredskapslagring en behållning
av ca 7,6 miljoner kronor. Den 1 juli 1950 fanns sålunda ett sammanlagt
belopp av ca 26,o miljoner kronor tillgängligt. Investeringsutgifterna
för förrådsfonden stannade under budgetåret 1949/50 vid i runt tal
19,6 miljoner kronor exklusive grustag m. m., effektförråd och beredskapslagring.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat anslag å
sammanlagt 29 600 000 kronor. Därjämte har styrelsen hemställt om beställningsbemyndigande
för leveranser till maskincentralförrådet under budgetår
1953/54 intill ett belopp av 10 000 000 kronor.
Beträffande den närmare motiveringen till styrelsens förslag får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 115 och 116).
Departementschefen har anfört följande.
Investeringarna för de ändamål, som redovisas under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond, äro nära förbundna med de arbeten, som utföras
å landets vägnät. Under senare år har den eftersläpning i vägbyggande och
vägunderhåll, som inträdde under det senaste världskriget och under efterkrigstiden,
efter hand kunnat minskas. En förutsättning härför har varit,
att väg- och vattenbyggnadsverket haft till förfogande en tillfredsställande
förråds- och garageorganisation samt en tillräckligt omfattande maskinpark,
i första hand vägmaskiner och fordon.
Den vid ingången av budgetåret 1950/51 förefintliga behållningen å anslaget
till Garage- och förrådsbyggnader m. m. uppgick till ca 4,9 miljoner
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknar med att denna behållning
skall förbrukas under innevarande budgetår och har för nästa budgetår
äskat ett anslag av 4 miljoner kronor för dessa byggnadsändamål. Det torde
emellertid icke bli möjligt att bygga garage- och förrådsbyggnader i den
utsträckning styrelsen räknat med. Jag anser mig därför böra förorda att
anslaget för nästa budgetår anvisas med endast 2 miljoner kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår under maskincentralförrådet
äskat sammanlagt 21,6 miljoner kronor, varav 7 miljoner
kronor till motorfordon, 13,3 miljoner kronor till vägmaskiner m. in. och
1,3 miljon kronor till flytande materiel.
Vad angår anslaget till motorfordon vill jag erinra om att en behållning
av ca 2 miljoner kronor fanns å anslaget den 30 juni 1950, beroende på inträdda
leveransförseningar. För innevarande budgetår har anvisats ett an
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
55
slag av 6,2 miljoner kronor till förvärv av motorfordon. Medelsförbrukningen
å anslaget utgjorde budgetåren 1948/49 och 1949/50 ca 10,s respektive 5,4
miljoner kronor. För innevarande och nästa budgetår räknar styrelsen med
att 8,2 respektive 7,o miljoner kronor skola förbrukas för detta ändamål.
Under närmast därefter följande budgetår beräknas realförbrukningen å
anslaget stanna vid ca 7,5 miljoner kronor. En stabilisering av medelsförbrukningen
skulle därmed ha inträtt, därest icke särskilda förhållanden inträffa.
För nästa budgetår har styrelsen till motorfordon äskat 7 miljoner kronor.
Detta belopp avses huvudsakligen för ersättning av slopmässiga eller
hårt för slitna fordon, nämligen 190 "lastbilar, 110 personbilar och 50 paketbilar.
Därjämte skola 25 paketbilar nyanskaffas. Av det äskade beloppet
belöpa 5,5 miljoner kronor på inköp av lastbilar. Jag tillstyrker styrelsens
förslag att 7 miljoner kronor anvisas för nästa budgetår till förvärv av motorfordon.
Å anslaget till vägmaskiner m. m. förelåg vid utgången av budgetåret
1949/50 icke någon reservation. För innevarande budgetår har anslaget anvisats
med 9,s miljoner kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för
nästa budgetår till detta ändamål äskat 13,3 miljoner kronor. Beloppet avses
att användas i huvudsak för ersättningsanskaffning. Styrelsen har för avsikt
att i första hand inköpa väghyvlar, krossverk och motorer men även
visst antal traktorer och grävmaskiner m. m. Jag biträder styrelsens förslag
till medelsanvisning för ändamålet.
Den å anslaget till flytande materiel den 30 juni 1950 förefintliga behållningen
av ca 6,5 miljon kronor har uppkommit genom dröjsmål med leveranser
av beställda färjor m. m. För innevarande budgetår har anslaget anvisats
med 1,3 miljon kronor och styrelsen äskar för nästa budgetår samma
belopp för detta ändamål. Jag tillstyrker styrelsens förslag.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i anslutning härtill hemställt om
medgivande att ikläda sig betalningsansvar för materiel till maskincentralförrådet,
avsedd att levereras under budgetåret 1953/54. I likhet med föregående
år vill jag icke motsätta mig att ett dylikt medgivande lämnas.
Bemyndigandet bör i enlighet med styrelsens förslag begränsas till samma
belopp, som medgivits för innevarande budgetår, nämligen 10 miljoner kronor.
Under effektförrådet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår
äskat 3 miljoner kronor för lagerhållning av reservdelar till väg- och
vattenbyggnadsverkets maskinpark. Sådan lagerhållning har tidigare förekommit
V mycket begränsad utsträckning. Allteftersom depåverkstädernas
antal ökat, har dock behovet att hålla reservdelar i lager stigit. För närvarande
äro verkets depåverkstäder 5 till antalet och serviceverkstäderna uppgå
till ett antal av 300. Jag anser mig böra förorda den begärda medelsanvisningen
för detta ändamål av 3 miljoner kronor.
Mot styrelsens förslag att väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag
för nästa budgetår anvisas med 1 miljon kronor har jag icke någon erinran.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Mannerskantz (I: 183) och den andra inom andra kammaren av herrar Edström
och Hagberg i Malmö (11:260), har hemställts, att riksdagen måtte,
med avslag å Kungl. Maj :ts förevarande förslag såvitt avser anslag till
garage- och förrådsbyggnader samt motorfordon, till nämnda ändamål anvisa
1 000 000 respektive 5 000 000 kronor.
56
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionen I: 183.
Utskottet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden under förrådsfonden
för nästa budgetår sluta på ett sammanlagt belopp av 29,6 miljoner
kronor, varav 4 miljoner kronor avse garage- och förrådsbyggnader
m. m. Departementschefen har dock icke ansett det vara möjligt att uppföra
dylika byggnader i den av styrelsen avsedda omfattningen utan förordat,
att för detta ändamål anvisas allenast 2 miljoner kronor. I övrigt har
departementschefen funnit sig kunna godtaga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
beräkningar. I de båda likalydande motionerna 1:183 och 11:260
har emellertid påyrkats en ytterligare medelsbegränsning. Enligt motionärernas
mening borde sålunda förenämnda anslag nedsättas till 1 miljon
kronor och motorfordonsanslaget från 7 till 5 miljoner kronor. Motionärerna
ha därvid särskilt hänvisat till föreliggande möjligheter till förhyrning
av enskilda företag tillhöriga fordon.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att den rådande bristen på arbetskraft
nödvändiggjort en ökad användning av maskiner inom vägväsendet,
varav i sin tur följt ett starkt behov av garage- och förrådsbyggnader. På
grund av byggnadsregleringen har emellertid detta behov icke kunnat tillgodoses
i önskad utsträckning, och f. n. beräknas ett belopp av 7 miljoner
kronor vara erforderligt för att avhjälpa de brister som härutinnan föreEn
reducering av det för nu berörda ändamål äskade anslaget skulle
därför medföra, att återhämtningstakten på förevarande område ytterligare
dämpades, vilket synes betänkligt icke minst med hänsyn till att genom en
otillräcklig garagering materielförslitningen och därmed även underhållskostnaderna
öka.
I anslutning härtill torde böra framhållas, att de medel som nu äskats
under motorfordonsanslaget i huvudsak avse ersättningsanskaffningar. Mot
bakgrunden av vad ovan anförts rörande bristen på manuell arbetskraft inom
vägorganisationen och då väg- och vattenbyggnadsverkets fordonspark enligt
inhämtade upplysningar i stor utsträckning är föråldrad, finner utskottet
en sådan materielförnyelse väl motiverad. Jämförande undersökningar
ha också visat, att den genomsnittliga kostnaden per biltimme i allmänhet
är något lägre vid körningar med verkets egna bilar än vid körningar med
lejda. Detta hindrar självfallet icke, att det kan vara fördelaktigt att utlämna
vissa arbeten på entreprenad. Så sker redan nu i icke obetydlig omfattning.
Av anförda skäl anser sig utskottet böra avstyrka bifall till förenämnda
motioner.
I övrigt ha Kungl. Maj :ts medelsäskanden under förevarande punkt icke
givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Utskottet biträder jämväl
förslaget, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar
intill ett belopp av 10 miljoner kronor för anskaffning av
viss materiel, avsedd att levereras först under budgetåret 1953/54.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
57
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 183 och II: 260, i vad de avse förevarande
anslag, till Garage- och förrådsbyggnader m. m. för budgetåret
1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor;
II.
med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 183 och II: 260, i vad de avse förevarande
anslag, till Motorfordon för budgetåret 1951/52 anvisa ett
investeringsanslag av 7 000 000 kronor;
III. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret
1951/52 anvisa följande investeringsanslag, nämligen:
a) Vågmaskiner m. m............... 13 300 000 kronor,
b) Flytande materiel ................ 1 300 000 kronor,
c) Effektförråd ..................... 3 000 000 kronor,
d) Väg- och vattenbyggnadsverkets dis
positionsanslag
................... 1 000 000 kronor.
Stockholm den 9 mars 1951.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Gränebo,
Iwar Anderson, Mannerskantz, Ohlon, Heiding, Eric Ericson, Sundelin,
Rosenberg, Hesselbom, Lundqvist, Einar Persson och Edvin Thun; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Wallentheim,
Svensson i Ljungskile, Rubbestad, Staxäng, Åkerström, Jansson i
Kalix, Johansson i Mysinge, Svensson i Alingsås och Larsson i Stockholm;
dock att herr Kollberg deltagit i stället för herr Malmborg i Skövde vid
behandlingen av punkterna 16 :o)—18 :o).
58
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Reservationer:
1) vid punkten 4:o) (Postverkets diligenstrafik) av herrar Mannerskantz
och Staxäng, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 252 och II: 351, i vad de avse anslaget till förvärv av billinjer
för postverkets räkning, och att därför
dels utskottets yttrande å s. 8 bort ha följande lydelse:
»Enligt vad utskottet under hand erfarit avses de till förvärv av billinjer
äskade medlen i huvudsak användas för inköp av busstrafikföretag i mera
avlägsna delar av vårt land. Utskottet anser emellertid att ett önskvärt vidmakthållande
och förbättrande av sådana bygders postala förhållanden
bör kunna ske på annat sätt än genom förvärv av enskilda billinjer. Särskilt
i nuvarande statsfinansiella läge måste investeringar av detta slag, varigenom
några nya förbindelser icke komma till stånd, anses vara mindre lämpliga.
De postala förhållandena torde i många fall kunna förbättras på ett
tillfredsställande och mera ekonomiskt sätt genom avtal om postbefordran
med redan befintliga bussföretag, i den mån så icke tidigare skett. Av nu
anförda skäl anser sig utskottet böra tillstyrka bifall till det i motionerna
1:252 och 11:351 framställda yrkandet om avslag på Kungl. Maj:ts förevarande
medelsäskande. Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet
icke funnit anledning till erinran.»
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. med bifall till motionerna I: 252 och II: 351, såvitt nu
är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag till förvärv
av billinjer.»
2) vid punkten H:o) (Byggnader och anläggningar) av herrar Gränebo,
Mannerskantz, Heiding, Lundqvisl, Rubbestad och Johansson i Mysinge,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:253 och
II: 350 och att därför
dels den del i utskottets yttrande å s. 28 som börjar med »Under punkten»
och slutar med »blir möjlig» bort ha följande lydelse:
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen
förutsatt, att omfattningen av statens järnvägars byggnads- och anläggningsverksamhet
för nästa budgetår skall bliva i stort sett oförändrad.
Med hänsyn till det betydande investeringsbehov som föreligger på detta
område är utskottet dock av den uppfattningen, att den av departementschefen
förordade medelsförbrukningsramen bör göras något vidare. Utskottet
anser sig därför böra tillstyrka, att under förevarande rubrik anvisas
anslag å sammanlagt 54,i miljoner kronor, vilket i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag innebär en höjning med 2 miljoner kronor. Såsom i det följande
närmare kommer att beröras, skulle därigenom bliva möjligt att
påbörja ombyggnaden till normalspår av blekingenätets järnvägar redan
nu.»
Statsutskottets utlåtande nr 9.
59
dels den del i utskottets yttrande å s. 30 som börjar med »Vad därefter»
och slutar med »sin lösning» bort ha följande lydelse:
»Vad den i de båda likalydande motionerna I: 253 och II: 350 berörda
frågan om blekingenätets järnvägar beträffar vill utskottet erinra om att
i såväl propositionen 1946:235 som riksdagens därav föranledda skrivelse
givits uttryck åt den uppfattningen, att en förbättring av dessa järnvägar
vore angelägen, varför den föreslagna ombyggnaden till normalspår
icke borde uppskjutas någon längre tid. Av främst arbetsmarknadspolitiska
skäl ansågs dock företaget i fråga t. v. böra upptagas på den allmänna beredskapsstaten.
Med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande nr 177 anfört
liar sedermera 1950 års riksdag förordat, att 1946 års principbeslut i frågan
gjordes till föremål för omprövning. Sedan Kungl. Maj :t under hänvisning
härtill uppdragit åt 1943 års järnvägskommitté att upprätta en preliminär
plan för ombyggnad av staten tillhöriga smalspåriga järnvägar, har
kommittén i underdånig skrivelse den 18 november 1950 bl. a. uttalat, att
breddningen av blekingenätet borde uppföras å statens järnvägars ordinarie
investeringsprogram med turordning i princip före övriga företag. Järnvägskommittén
har vidare framhållit, att en reviderad räntabilitetskalkyl
för nu ifrågavarande järnvägar kunde väntas bliva ej oväsentligt gynnsammare
än den på sin tid framlagda.
Med hänsyn till vad i ärendet sålunda förevarit finner utskottet i likhet
med motionärerna starka skäl tala för att påbörjandet av blekingenätets
breddning icke längre bör uppskjutas. Utskottet förbiser ingalunda att
denna ombyggnad, såsom järnvägskommittén påpekat, är ett omfattande
projekt, som kräver stora förberedelsearbeten. Erinras må emellertid, att
för detta ändamål å statens järnvägars driftkostnadsstater hittills upptagits
ett sammanlagt belopp av drygt 1,5 miljon kronor. Det torde därför
kunna förutsättas, att förberedelserna åtminstone fortskridit så långt att
hinder icke behövde möta mot ett igångsättande av de egentliga ombyggnadsarbetena.
Ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt torde det också
vara mera rationellt, att för ifrågavarande företag ett lämpligt avvägt anslag
upptages direkt å riksstaten än att medel i smärre poster anvisas från
statens järnvägars driftkostnadsstat. Det vill vidare förefalla, som om de
ännu icke avgjorda markfrågorna efter ett beslut av denna innebörd skulle
lättare kunna lösas.
Utskottet tillstyrker sålunda motionärernas förslag, att till ombyggnad
till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda
och Bredåkra—Växjö för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av
2 miljoner kronor. Såsom ovan framhållits bör vid bifall härtill ramen
för statens järnvägars investeringsutgifter vidgas i erforderlig mån. Då emellertid
utskottet i det föregående tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag, att kommunikationsverkens
samlade kapitalinvesteringar för nästa budgetår skola
fastställas till ett högsta belopp av 488 miljoner kronor, följer härav att
den ovan förordade ökningen av medelsförbrukningen under statens järnvägars
fond måste kompenseras genom motsvarande minskning på annat
60
Statsutskottets utlåtande nr 9.
håll. Såsom kommer att framgå av vad utskottet anför under punkten
27.o), är utskottet av den uppfattningen, att sådan balans bör ernås genom
att väg- och vattenbyggnadsverkets motorfordonsanslag reduceras med 2
miljoner kronor.»
dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 253
och II: 350 till Ombyggnad till normalspår av linjerna
Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra
Växjö för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.»
3) vid punkten 16:o) (Rullande materiel)
a) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Sundelin, Boman i Kieryd, Svensson
i Ljungskile, Staxäng, Kollberg och Larsson i Stockholm;
b) av herr Lundqvist;
4) vid punkten t8:o) (Biltrafik) av herrar Mannerskantz, Ohlon, Sundelin,
Skoglund i Doverstorp, Boman i Kieryd, Svensson i Ljungskile, Rubbestad,
Staxäng, Kollberg och Larsson i Stockholm, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka bifall till motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252 och II: 351,
sistnämnda bada motioner i vad de avse anslaget till förvärv av billinjer,
och att därför
dels den del i utskottets yttrande å s. 38 som börjar med »Med anledning»
och slutar med »innevarande budgetår» bort ha följande lydelse:
»Under huvudgruppen Biltrafik har Kungi. Maj :t bl. a. föreslagit att till
förvärv av billinjer anvisas ett investeringsanslag av 2 miljoner kronor. I
motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252 och II: 351 har emellertid yrkats
avslag på ifrågavarande medelsäskande. Motionärerna ha därvid bl. a. hävdat,
att statens järnvägars inköpspolitik på förevarande område icke innebure
någon egentlig förbättring av landets trafikförhållanden, varför investeringar
av denna karaktär syntes betänkliga i rådande ekonomiska läge.
Till denna motionärernas uppfattning kan utskottet helt ansluta sig. Uppenbart
är sålunda, att vid nuvarande investeringsbegränsning olika utgiftsändamål
måste omsorgsfullt vägas mot varandra under beaktande av den
samhälleliga effekt varje särskild investering kan komma att medföra. Inom
kommunikationsväsendet bör därvid eftersträvas, att endast sådana
förslag komma till utförande som skapa förutsättningar för en ökad trafik
eller i övrigt tillgodose mera betydelsefulla behov. Utskottet kan icke finna,
att detta är förhållandet med statens järnvägars här ifrågavarande verksamhet.
Några nya trafikmedel ställas icke därigenom till allmänhetens förfogande.
Det torde ej heller med framgång kunna göras gällande, att de
Statsutskottets utlåtande nr 9.
61
privata bussföretagen skulle åsidosätta kraven på en god trafikservice, så
att av denna anledning ett statsförvärv av företagen i fråga vore önskvärd.
Enligt utskottets mening borde det vara mera angeläget att riksstatsmedel
investerades på sådana områden, inom vilka statens järnvägar äga naturliga
arbetsuppifter men där transportkapaciteten, exempelvis i fråga om
godsbefordran på räls, alltjämt är otillräcklig.
Även ur andra synpunkter kunna bestämda invändningar göras mot fortsatt
medelsanvisning till nu berörda ändamål. Utskottet vill härutinnan inskränka
sig till att framhålla, att vid bedömandet av frågan om utvecklingstendensen
på förevarande område hänsyn måste tagas ej enbart till storleken
av de medel som järnvägsstyrelsen hittills disponerat för inköp av
privata bussföretag och som uppgå till sammanlagt 22,5 miljoner kronor.
Sålunda må erinras om att betydande belopp ställts till styrelsens förfogande
för nyanskaffning av bussar till olika trafiklinjer som startats respektive
av annan anledning kommit att bedrivas i statens järnvägars egen regi.
Enligt inhämtade upplysningar kunna kostnaderna härför beräknas till i
runt tal 31,3 miljoner kronor. Vidare ha statens järnvägar i samband med
förstatligandet av enskilda järnvägar förvärvat åtskilliga busstrafikföretag,
i bokföringen upptagna till ett värde av ll,i miljoner kronor. I sistnämnda
belopp har då icke medräknats värdet av det formellt fristående GDG Biltrafiks
AB, som vid statens övertagande av bergslagsbanan åsattes ett bokföringsvärde
av 11 miljoner kronor, varav 9,4 miljoner kronor uppskattningsvis
angivits avse de direkta busslinjerna. Från förvärvsdagen intill
sistförflutna kalenderårs utgång har dessutom detta bolag förvärvat busstrafikföretag
för ett belopp av 2 860 000 kronor. Storleken av det kapital
som statens järnvägar investerat i den här ifrågavarande trafikrörelsen
uppgår sålunda till närmare 80 miljoner kronor, vilket innebär att en betydande
del av landets samlade busslinjer redan nu befinner sig i statens
järnvägars direkta eller indirekta ägo.
Av anförda skäl anser sig uiskottet böra tillstyrka det i motionerna 1: 22
och 11:33 samt 1:252 och 11:351 gjorda yrkandet om avslag på Kungl.
Maj :ts förevarande framställning. Då å andra sidan behovet av förnyelse
av den i statens järnvägars ägo redan befintliga motorfordonsparken torde
vara styrkt, kan utskottet icke biträda det i sistnämnda båda motioner
framförda förslaget om ytterligare reducering av anslaget till anskaffning
av bilmateriel.»
dels ock utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. med bifall till motionerna I: 22 och II: 33 samt I: 252
och II: 351, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,
avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag till förvärv av billinjer.
5) vid punkten 25:o) (Diverse anslag) av herr Mannerskantz, som ansett
att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1:184 och 11:268
och att därför
62
Statsutskottets utlåtande nr 9.
dels den del i utskottets yttrande å s. 49 och 50 som börjar med »Enligt
vad» och slutar med »motionärernas yrkande» bort ha följande lydelse:
»Såsom motionärerna framhålla uppgingo de per den 20 september 1950
disponibla medlen till i runt tal 1 943 000 kronor. Sedan dess ha enligt vad
utskottet inhämtat härav 400 000 kronor tagits i anspråk. Vidare ha beslut
fattats om förvärv av visst företag till en kostnad av 175 000 kronor, varjämte
torde bliva erforderligt att under innevarande budgetår disponera
ytterligare 250 000 kronor såsom lån till ett vattenfallsstyrelsen tillhörigt
distributionsföretag. Även om dessa medelsdispositioner företagas, återstår
en behållning till nästkommande budgetår på över 1 miljon kronor.
Utskottet anser det icke vara nödvändigt eller lämpligt, att medel anslås
till ändamål som icke medföra nya distributionsanläggningar utan endast
innebära ett överflyttande av vissa företag från enskild till allmän ägo.
Icke minst i nuvarande finansiellt beträngda läge borde dessa medel kunna
användas på ett mera produktivt sätt eller inbesparas. Med hänsyn härtill
finner sig utskottet böra tillstyrka bifall till det i förenämnda motioner
framställda yrkandet.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 184 och
11:268 avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag till förvärv
av enskilda företag för elektrisk distributionsverksamhet.»
6) under punkten 27:o) (Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond)
av herrar Gränebo, Mannerskantz, Heiding, Lundqvist, Rubbestad, Staxäng
och Johansson i Mysinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionerna I: 183 och 11:260 i vad de avse minskning av anslaget till
motorfordon med 2 miljoner kronor och att därför
dels den del i utskottets yttrande å s. 56 som börjar med »Utskottet vill»
och slutar med »förenämnda motioner» bort ha följande lydelse:
»Vad motionärerna i förevarande sammanhang anfört anser utskottet
vara i hög grad beaktansvärt. Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning,
att en begränsning av väg- och vattenbyggnadsverkets fordonspark
bör eftersträvas genom att möjligheterna till förhyrning av privatägda
motorfordon bättre utnyttjas. Utskottet finner så mycket större anledning
att understryka detta uttalande som under hand inhämtade upplysningar
ge vid handen, att relationen mellan arbeten, utförda å ena sidan i egen
regi och å andra sidan på entreprenad, under senare år visat en tendens att
förskjutas till de senares nackdel. Denna utveckling synes utskottet vara
ur flera synpunkter mindre önskvärd.
Med hänsyn härtill anser sig utskottet böra tillstyrka motionärernas förslag,
att motorfordonsanslaget för nästa budgetår reduceras med 2 miljoner
kronor. Då en dylik nedsättning icke torde påverka föreliggande behov
av garage- och förrådsbyggnader, bör å andra sidan enligt utskottets mening
det av Kungl. Maj :t för detta ändamål äskade anslaget anvisas med
oförändrat belopp.»
Statsutskottets utlåtande nr 9.
63
dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 183 och II: 260, i vad de avse förevarande
anslag, till Motorfordon för budgetåret 1951/52 anvisa ett
investeringsanslag av 5 000 000 kronor.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1951:70 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1951/52 under postverkets, telegr a1 i texten