Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i avlöningsbestämmelserna för civila befattningshavare, som åtnjuta tjänstledighet för fullgörande av viss militär tjänstgöring.

1951-04-17 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1951:90, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i avlöningsbestämmelserna för civila befattningshavare, som åtnjuta tjänstledighet för fullgörande av viss militär tjänstgöring.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90.

Nr 90.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i avlöningsbestämmelserna

för civila befattningshavare,

som åtnjuta tjänstledighet för fullgörande av viss militär

tjänstgöring. (5:e avd.)

I två likatydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Arrhén och Osvald (I: 176) och den andra inom andra kammaren

av herr N Hd fors m. fl. (II: 271), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Ivungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t med tillämpning

från den 1 juni 1940 måtte vidtaga sådan ändring i kungörelsen den 24 maj

1940 (nr 470) alt tjänsteman, därest den honom jämlikt de för försvarsväsendet

gällande bestämmelserna tillkommande månadslönen understiger

sammanlagda beloppet för månad av den avlöning, som han vid tjänstgöring

i den civila befattningen skulle hava ägt åtnjuta, och den pension,

vartill han som militär beställningshavare kan vara berättigad, å den civila

befattningen måtte uppbära mellanskillnaden.

I 13 § 2 mom. 1939 års civila avlöningsreglemente stadgades bland annat,

att under tjänstledighet för militär tjänstgöring tjänsteman skulle vidkannas

B-avdrag för tid, under vilken han fullgjorde honom såsom beställningshavare

i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer i

väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring. I enlighet med beslut

av 1940 års riksdag förordnade Kungl. Maj:t emellertid i kungörelse den 24

maj 1940 (nr 470) att i civila avlöningsreglementet avsedd ordinarie tjänsteman,

vilken åtnjöte tjänstledighet för fullgörande i anledning av anbefalld

förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering av honom åliggande

tjänstgöring såsom beställningshavare i reserven, å reservstat eller å öveigångsstat

eller såsom officer i väg- och vattenbyggnadskåren, skulle

utan hinder av vad som funnes stadgat däremot stridande a den civila

befattningen avstå samtliga på tjänstledighetstiden belöpande avlöningsförmåner;

dock ägde tjänstemannen, därest den honom jämlikt de för föisvarsväsendet

gällande bestämmelserna tillkommande månadslönen understege

den avlöning för månad, som han vid tjänstgöring i den civila beiattningen

skulle hava ägt åtnjuta, å denna befattning uppbära skillnaden.

Kungörelsen trädde i kraft den 1 juni 1940.

I motionerna framhålles, alt ordalydelsen av kungörelsen nr 470/1940

ledde till den konsekvensen, alt befattningshavare som i egenskap av

reservbefäl varit inkallade till militärtjänstgöring i vissa fall fingo vidkännas

en minskning av de inkomster, de ägde uppbära vid tjänstgöring

ä sina civila befattningar. Så hade nämligen inträffat i fråga om statstjänstemän,

vilka efter uppnådda 55 levnadsår varit inkallade i militär
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 90.

tjänstgöring. Reservbefäl ägde nämligen uppbära reservpension vid denna

alder inen vore skyldig kvarstå till uppnådda 65 år. Vid inkallelse i militärtjänst

utginge dock ej sådan pension. För vinnande av rättelse i berörda

lörhållande hade registratorn i handelsdepartementet kaptenen i 17 :s

reserv S. Lidholm i skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet

anhållit, att åtgärder måtte vidtagas i syfte, att ordinarie tjänstemän

under militär tjänstgöring skulle äga, därest den honom jämlikt de

för försvarsväsendet gällande bestämmelser tillkommande månadslönen

understege sammanlagda beloppet för månad av den avlöning, som han

vid tjänstgöring i den civila befattningen skulle hava ägt åtnjuta, och den

pension, vartill han såsom beställningshavare i arméns reserv kunde vara

berättigad, å den civila befattningen uppbära skillnaden. Efter att ha inhämtat

utlåtande över ansökningen från statskontoret och allmänna lönenämnden

hade Kungl. Maj :t genom beslut den 4 juli 1941 lämnat ansökningen

utan bifall.

Motionärerna framhålla vidare, att pension till i reserven utnämnd personal

i flera avseenden icke vore att anse såsom en pension i vanlig bemärkelse.

Det strede mot vad eljest gällde, att till reservpersonal utgående

avlöning minskades med vederbörande tillkommande reservpension. Detta

hade emellertid blivit följden av kungörelsen nr 470/1940, vilket framstode

som så mycket egendomligare i betraktande av att reservpersonal före

uppnåendet av 55 levnadsår kunde utfå det kapitaliserade värdet av reservpension.

Bestämmelserna i nämnda kungörelse gynnade därför dem som

uttagit det kapitaliserade värdet av pensionen.

I fråga om de skäl, som i övrigt anförts till stöd för det i motionerna

framförda förslaget, får utskottet hänvisa till motionen II: 271.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

statens lönenämnd avgivit utlåtande och därvid anfört följande.

I anslutning till vad allmänna lönenämnden anfört i det i motionerna

åberopade utlåtandet angående registratorn S. Lidholms avlöningsförmåner

under militärtjänstgöring anser sig lönenämnden böra erinra om följande.

I utlåtande med förslag till krigsavlöningsreglemente in. in., avgivet den

29 april 1944 av inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga, framhölls

(s. 17) att enligt för fred gällande bestämmelser reservpension eller

däremot svarande engångsförmån skulle utgå oavkortad, oberoende av

annan statlig anställning, samt att avdrag å lönen av sådan anledning endast

finge ske för militär och civilmilitär personal. Med hänsyn härtill och

i betraktande av den s. k. minimiregeln syntes det skäligt att" den, som vid

tjänstgöring å den civila befattningen utöver lönen uppbure reservpension,

inedgåves bibehålla sistnämnda förmån även vid krigstjänstgöring. Härför

talade även den omständigheten, att den som begagnat sig "av rätten att

uttaga reservpensionens kapitaliserade värde icke på grund härav drabbades

av någon reducering av förmånerna under krigstjänstgöring. På grund

härav föreslogo de sakkunniga, att i krigsavlöningsreglementet skulle intagas

ett stadgande av innebörd, att för fred gällande bestämmelser angående

pensionsförmåner åt personal i krigsmaktens reserver samt i väg- och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90. 7

vattenbyggnadskåren skulle äga tillämpning även för tid varunder avlöning

åtnjötes enligt krigsavlöningsreglementet. En bestämmelse av ang

innehåll intogs sedermera i 1 § 2 mom. av det den 7 december 1945 utfar

dade krigsavlöningsreglementet (1945: 833). 1947 års kngsav OI1^lgsS^lö"

kunniga ha i sitt nyligen avgivna betänkande med förslag till kngsav o

ningsreglemente icke föreslagit någon saklig ändring i nu berörda han
Se<Efter

övervägande av de olika synpunkter, som kunna anläggas på forevarande

spörsmål, har lönenämnden för sin de! funnit övervägande skal

tala mot att detsamma, vilket varit föremål for särskild PJ°™"8 a*

Mai :t i samband med det i motionerna åberopade beslutet den 4 juli 1941

angående registratorn Lidholm, nu efter beredskapens upphörande upplages

till omprövning. Lönenämnden har svart att finna skali0 >

punkter kunna motivera ett bifall till motionärernas hemställan, da det

här gäller en grupp statliga befattningshavare, vilka under krigsårens beredskapst

jänstgöring i allmänhet torde ha åtnjutit storre förmåner

andra inkallade samhällsmedborgare.

Det må tilläggas, att vid behandlingen av forevarande motioner foresk

terna i kung. 1939:967, 968 och 969 samt kung. 1940:700, ''Öl och 702

torde böra uppmärksammas. Ifrågavarande kungörelser innehalla nämligen

bestämmelser om minimiregelns tillämpning beträffande i civila ic

ordinariereglementet avsedda extra ordinarie och extra tjänstemän samt

aspiranter ävensom beträffande lärarpersonalen vid högre kommunala skolor

och vid folkskoleväsendet.

Utskottet. Såsom framgår av statens lönenämnds utlåtande har genom

det den 7 december 1945 utfärdade krigsavlöningsreglementet — liksom

även enligt det av 1947 års krigsavlöningssakkunniga uppgjorda, f. n. pa

Kungl. Maj :ts prövning beroende förslaget till nytt sådant reglemente

syftet med motionerna för framtiden redan tillgodosetts. I anledning av

motionerna skulle alltså allenast återstå att reglera förhållandena i bär

ifrågavarande hänseende för därav berörd personal, som vant inkallad till

beredskapst jänstgöring under andra världskriget for tid efter den 30 juni

1940. I likhet med lönenämnden och på av nämnden anförda skal anser

utskottet eu sådan, allenast tillbakaverkande åtgärd icke vara tillräckligt

befogad.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 176 och II: 271 icke må till någon liksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 april 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 89.

av hen'' Nihlfors.

RESERVATION

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.