Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande redovisning och revision för koncerner. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 308 i första kammaren av herr Cassel och nr 404 i andra kammaren av fru Gärde Widemar m. fl.

1952-03-13 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1952:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande redovisning och revision för koncerner. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 308 i första kammaren av herr Cassel och nr 404 i andra kammaren av fru Gärde Widemar m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

redovisning och revision för koncerner.

Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 308 i första kammaren av

herr Cassel och nr 404 i andra kammaren av fru Gärde Widemar m. fl. I

motionerna, vilka äro likalydande, hemställes, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning rörande redovisning och

revision för koncerner bestående av föreningar eller av aktiebolag eller av

både föreningar och aktiebolag».

Beträffande motiveringen för motionärernas hemställan får utskottet

hänvisa till motionerna.

Gällande bestämmelser.

Frågan om förhållandet mellan moder- och dotterbolag har i lagen den

14 september 1944 om aktiebolag ägnats ett betydande utrymme. Även i

lagen den 17 juni 1948 om försäkringsrörelse ha influtit vissa regler rörande

koncernförhållanden. Beträffande andra associationsformer än aktiebolag

och försäkringsbolag förekomma inga sådana bestämmelser enligt

gällande svensk rätt.

I aktiebolagslagen ha upptagits åtskilliga särbestämmelser angående

bland annat redovisningen och revisionen i koncernbolag (101 § 2 och 3

mom., 104 §, 107 § 2 mom. och 111 § 2 mom.). Vidare har givits en definition

av vad som förstås med koncernbolag (221 §).

Lagen utgår enligt motiven från att i koncernförhållanden de aktiebolagsrättsliga

reglerna kunna bli mer eller mindre verkningslösa därest ej

supplerande bestämmelser ges — detta gäller främst redovisnings- och

värderingsreglerna. De sistnämnda kunna kringgås genom överlåtelser

inom koncernen, som skapa vinster, s. k. internvinster, vilka kunna läggas

till grund för vinstutdelning, ehuru de reellt blott äro bokföringsvinster.

Enligt 104 § skall i moderbolag avgivas antingen koncernbalansräkning

eller koncernredogörelse. Koncernbalansräkning skall upptaga ett efter all1

— Bihang till riksdagens ''protokoll 1952. 9 saml. 1 avd. Nr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

männa bokföringsgrunder och god köpmannased upprättat sammandrag

av moderbolagets och dotterbolagens balanser. Koncernbalansräkningen

skall utvisa vinsten eller förlusten för koncernen efter avdrag för internvinster.

Koncernredogörelse innebär en i enklare form än koncernbalansräkning

given redogörelse för resultatet av koncernens verksamhet i dess

helhet, sedan intern vinsterna eliminerats.

Den särskilda koncernredovisningen skall undertecknas av verkställande

direktören och, sedan den framlagts för styrelsen, överlämnas till revisorerna

(98 §). Det ankommer på styrelsen att besluta, om den skall tillsammans

med övriga redovisningshandlingar framläggas för aktieägarna

eller icke (121 §). Koncemredovisningshandlingama äro sålunda icke underkastade

den enligt aktiebolagslagen för redovisningshandlingar eljest

gällande offentligheten.

Särskilda bestämmelser om revisorernas granskning i moderbolag ha

meddelats i 111 § 2 mom. Enligt detta lagrum åligger det revisorerna att

granska de särskilda koncernredovisningshandlingarna. Även i övrigt skall

revisorernas granskning avse moderbolagets förhållanden till dotterbolagen

samt dotterbolagens förhållanden inbördes.

Erinras må vidare om den i 107 § 2 mom. intagna bestämmelsen, att

bland revisorerna i moderbolag bör, där det kan ske, någon eller några vara

revisorer i dotterbolag.

Koncernbestämmelserna i lagen om försäkringsrörelse

ansluta sig i huvudsak till motsvarande regler i aktiebolagslagen. Vad

angår koncernbalansräknings och koncemredogörelses uppställning och

innehåll förutsättes i lagen (97 §), att närmare bestämmelser skola meddelas

av Konungen. Sådana bestämmelser ha utfärdats genom kungl. kungörelsen

den 24 mars 1950 (nr 97) angående koncernredovisning i försäkringsbolag.

En lagregel, som ger möjlighet till dispens från skyldigheten

att avgiva koncernredovisning, har också uppställts. Liksom aktiebolagslagens

koncernredovisningsregler endast avse förhållandet emellan

flera aktiebolag åsyfta motsvarande bestämmelser i lagstiftningen om

försäkringsrörelse allenast förhållandet mellan flera försäkringsbolag. Anmärkas

må dock att enligt nyssnämnda kungörelse i koncernredovisningen

för försäkringsbolag, vilka äro att anse som koncernbolag, må medtagas

bland annat aktiebolag eller registrerad förening, däri koncernbolaget äger

ett bestämmande inflytande.

Medan koncernredovisningshandlingarna enligt aktiebolagslagen icke äro

underkastade den för redovisningshandlingar eljest för aktiebolag gällande

publiciteten, är förhållandet det motsatta enligt lagen om försäkringsrörelse

(jfr 113 §).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

3

Historik.

Frågans behandling under förarbetena till aktiebolagslagen m. m.

Till belysning av de ovan berörda koncernreglerna i aktiebolagslagen

må här återgivas följande uttalanden av lagberedningen under förarbetena

till nämnda lag.

Bestämmelserna i gällande aktiebolagslag utgå såväl beträffande redovisningen

för aktiebolag som i övrigt därifrån, att ett ekonomiskt företag

driver sin verksamhet inom en enhetlig aktiebolagsbildning, såsom ett

aktiebolag. Det har emellertid blivit allt vanligare, att ett ekonomiskt företag

uppbygges såsom en s. k. koncern, bestående av flera med varandra

förbundna aktiebolag, oftast i den formen att ett bolag, moderbolaget,

genom aktieinnehav behärskar ett eller flera andra bolag, dotterbolag,

vilka i sin tur kunna äga dotterbolag (dotterdotterbolag) o. s. v. Det har

visat sig, att i dylika koncemförhållanden de aktiebolagsrättsliga reglerna

kunna bliva mer eller mindre verkningslösa. Detta gäller i synnerhet beträffande

redovisningsreglerna. Värderingen av moderbolagets genom dotterbolag

ägda tillgångar kommer att hänföra sig till aktieposterna i dotterbolagen,

och moderbolagets rörelseresultat kan — på grund av den ogenomskinlighet

som kan vidlåda koncemsammanflätningen — fördunklas genom

rättsförhållanden mellan koncernbolagen. Därtill kommer att lagens värderingsregler

kunna kringgås genom överlåtelser inom koncernen, som skapa

vinster, internvinster, vilka kunna läggas till grund för vinstutdelning,

ehuru de reellt äro blott bokföringsvinster.

. I samband med beslutet om utredning rörande omarbetning av aktiebolagslagstiftningen

framhölls också såsom betydelsefullt det av den svenska

lagstiftningen ännu icke beaktade spörsmålet, i vad mån särskilda bestämmelser

påkallas i anledning av den numera allmänt använda företagsformen

med moderbolag och dotterbolag.

Det förslag till särskilda bestämmelser om redovisning vid koncernförhållande

som framlägges av beredningen utgår därifrån, att en koncern

omfattar moderbolaget samt de på detta belöpande andelarna i dotterbolagen,

och stadgar särskilda förpliktelser i fråga om redovisningen främst

för ledningen och revisionen inom moderbolaget. Även vid utformningen

av ifrågavarande bestämmelser har beredningen ansett böra beaktas å ena

sidan aktieägarnas i moderbolaget och dess borgenärers intressen av att

moderbolagets ställning och rörelseresultat icke fördunklas genom koncernförhållandena

och å andra sidan det intresse som moderbolaget såsom ekonomiskt

företag äger däri att genom redovisningen för koncernen konkurrerande

ekonomiska företag icke erhålla en sådan inblick i koncernens

förhållanden som kan lända till skada för koncernföretaget. Beredningen

har därför föreslagit att allenast vissa uppgifter rörande bland annat moderbolagets

aktieinnehav i dotterbolag, fordringar och skulder mellan moderbolag

och dotterbolag samt mellan dotterbolag inbördes, vinstutdelning

från dotterbolag samt fordrings- och skuldräntor från och till dotterbolag

skola införas i moderbolagets balansräkning samt vinst- och förlust
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första lagutskottets utlåtande nr 7.

räkning. Vissa uppgifter skola även lämnas i moderbolagets förvaltningsberättelse.

Dessutom skall enligt beredningens förslag av moderbolagets förvaltningsorgan

upprättas en särskild koncernredovisning. Denna kan givas

genom upprättande av en koncernbalansräkning, utgörande ett sammandrag

av moderbolagets och dotterbolagens balanser i överensstämmelse

med vad för närvarande efter ursprungligen amerikanskt mönster sker även

inom svensk bolagspraxis, eller genom upprättande av en s. k. koncernredogörelse.

De av beredningen föreslagna reglerna om sistnämnda redovisningsform

utgå från vissa bestämmelser som upptagits i den engelska

aktiebolagslagstiftningen, Companies Act, 1929, men innefatta en utbyggnad

av dessa bestämmelser. Förutom koncernbalansräkning eller koncernredogörelse

skall en särskild skriftlig uppgift lämnas, innefattande vissa

särskilda upplysningar i anslutning till moderbolagets balansräkning. Såväl

denna skriftliga uppgift som koncembalansräkningen eller koncernredogörelsen

skola överlämnas till moderbolagets revisorer. Det är av stor

vikt att moderbolagets ledning — som jämväl är koncernens — och moderbolagets

revisorer erhålla full inblick i koncernens ställning och resultatet

av dess verksamhet. Men med hänsyn därtill att en sådan inblick kan

lända till skada för koncernen såsom ekonomiskt företag i dess förhållande

till konkurrerande företag och att koncernredovisningen för närvarande

är en i vårt land endast i ringa utsträckning anlitad redovisningsform, av

vilken ytterligare praktiska erfarenheter torde böra avvaktas, har beredningen

ansett tvång icke böra stadgas för moderbolaget att framlägga dessa

redovisningshandlingar för bolagsstämma och insända dem till registreringsmyndigheten.

Vissa uttalanden skola dock göras av revisorerna. Efter

vunna erfarenheter torde frågan om en vidsträcktare publicitet böra övervägas.

Enligt beredningens förslag skall såväl koncernbalansräkningen som koncemredogörelsen

utvisa resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet

efter avdrag för internvinster. Detta resultat skall beaktas vid bestämmandet

av vinstutdelning från moderbolaget. Rörande den föreslagna koncernredovisningens

närmare innebörd hänvisar beredningen till inledningen till

avdelningen om styrelsens och verkställande direktörs årsredovisning.

Såsom i den allmänna inledningen anförts anser beredningen det vara

uppenbart, att frågan om särskilda bestämmelser rörande redovisningen

vid koncernförhållande icke kan lämnas å sido vid en revision av aktiebolagslagstiftningen.

Behov av sådana bestämmelser föreligger ej minst

av hänsyn till moderbolagets egen ledning, verkställande direktören och

styrelsen. Det är för ledningen av största vikt att hava full överblick över

det i koncernens form drivna företagets ställning och rörelseresultat. Bristfälligheterna

i redovisningen kunna eljest medföra, att ledningen ställes det

ena året inför ett rörelseresultat, som framträder såsom vida bättre än

det verkligen är, och det andra året inför en ställning, som är vida sämre

än den skulle hava varit om ej det tidigare rörelseresultatet angivits för

högt och till följd därav för stor vinstutdelning lämnats. Att jämte bolagsledningen

även revisorerna för att kunna rätt fullgöra sin uppgift måste

erhålla en klar insikt om koncernens ställning och det verkliga rörelseresultatet

är tydligt. Däremot anser beredningen, att samma obetingade öppenhet

beträffande koncernförhållandena icke kan iakttagas i de offentliga

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

redovisningshandlingarna utan att vissa risker uppkomma för koncernen.

Enligt beredningens mening måste därför en avvägning ske mellan vad

styrelsen och verkställande direktör skola vara skyldiga upptaga i de redovisningshandlingar,

som framläggas på bolagsstämma och ingivas till registreringsmyndigheten,

och vad de skola vara skyldiga upptaga i en särskild

koncernredovisning, som skall överlämnas till revisorerna men som

de ej äro pliktiga framlägga för aktieägarna.

De i aktiebolagslagen upptagna koncernreglerna ha — såsom av det

ovan anförda framgår — tillämpning endast å koncerner bestående av olika

aktiebolag. Under förarbetena till lagen övervägdes emellertid att införa

motsvarande regler också beträffande aktiebolags delägarskap i ekonomiska

företag, som drivas under annan form än aktiebolagets.

Lagberedningen anförde i denna fråga.

De av beredningen föreslagna reglerna avse endast förhållandet mellan

aktiebolag och därmed väsentligen överensstämmande utländska bolagsformer.

Motsvarande synpunkter göra sig naturligtvis gällande vid svenskt

aktiebolags delägarskap i ekonomiska företag, som drivas under annan

form än aktiebolagets, t. ex. handelsbolag, kommanditbolag, gruvbolag och

ekonomisk förening samt däremot svarande utländska företagsformer. Beredningen

har dock ansett regler icke böra upptagas avseende sådana delägarskap,

som åtminstone för närvarande äga mindre betydelse i jämförelse

med delägarskap i andra aktiebolag. Men på grund av styrelseledamöternas,

verkställande direktörs och revisorernas i svenskt aktiebolag allmänna

förpliktelser ankommer det på dem att tillse att jämväl beträffande

sådant delägarskap den i god affärssed grundade försiktighetsprincip, som

skall vara ledande vid bedömningen av ett aktiebolags ställning och resultatet

av dess verksamhet, iakttages. Är detta delägarskap förbundet med

ett bestämmande inflytande över företaget och ett väsentligt ekonomiskt

intresse i företagets ställning och resultatet av dess rörelse, kräver nämnda

princip således att exempelvis vinster å transaktioner med beroende ekonomiska

företag, som reellt äro jämställda med internvinster,---

innehållas till dess realisation skett till utomstående köpare samt att beaktande

sker av förluster hos det ekonomiska företag, däri bolaget är delägare.

Delägarskapet i sådant företag bör i dylikt fall redovisas på motsvarande

sätt som delägarskap i dotterbolag.

I sitt i ämnet avgivna utlåtande (nr 1) anförde första särskilda utskottet

vid 1944 års riksdag följande i anslutning till vad lagberedningen sålunda

uttalat.

Utskottet delar den i motiven uttalade uppfattningen, att bestämmelser

rörande koncernförhållanden för närvarande må kunna begränsas till att

avse allenast delägarskap i svenska aktiebolag och därmed jämställda utländska

bolag. Utskottet förutsätter emellertid, att när ändrade förhållanden

därtill föranleda, till förnyad prövning upptages spörsmålet om en mera

omfattande koncernlagstiftning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

I detta sammanhang må jämväl erinras därom att försäkringsinsyektionen

i yttrande den 6 mars 1950 över förslag till ovannämnda kungörelse

angående koncernredovisning i försäkringsbolag framhöll önskvärdheten

av en utredning rörande möjligheterna att åstadkomma en sådan vidgning

av koncernbegreppet, att detsamma komme att omspänna samtliga associationer,

som reellt stå i koncernförhållande till varandra, oavsett om de

var för sig äro underkastade samma eller skilda lagar.

översyn av lagarna om aktiebolag och om försäkringsrörelse.

I två vid 1950 års riksdag väckta likalydande motioner, nr 246 i första

kammaren av herr Petrén samt nr 298 i andra kammaren av herrar Å q vist

och Häckner, yrkades att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

om en översyn av gällande lagar om aktiebolag och om försäkringsrörelse.

I motiveringen anförde motionärerna, bland annat, att aktiebolagslagen

borde överses för vinnande av större överskådlighet och klarhet. Vidare

vore åtskilliga bestämmelser med materiellt innehåll otvivelaktigt i behov

av revision. Särskilt syntes detta vara fallet beträffande vissa spörsmål,

som kunde uppstå vid enmansbolag och vid koncernbildningar. Motionärerna

anförde vidare, bland annat, att vid en översyn av aktiebolagslagen

översyn givetvis skulle ske jämväl av lagen om försäkringsrörelse, då

denna i stort sett anslöte sig till aktiebolagslagen.

Första lagutskottet anförde i sitt över motionerna avgivna utlåtande

(nr 15) bland annat följande.

Den år 1944 antagna nya aktiebolagslagen, vilken trätt i kraft den ]

januari 1948, utgör resultatet av ett omfattande nydaningsarbete på ett

centralt och för vårt näringsliv betydelsefullt område. Såsom framhölls

av första särskilda utskottet vid lagens tillkomst, ha i lagen på ett effektivare

och mot nutida förhållanden svarande sätt utformats de bestämmelser,

som redan förut gällande lag uppställt till skydd för den aktietecknande

eller aktieköpande allmänheten, aktieägareminoriteter, aktiebolagens

borgenärer m. fl., vilkas intressen efter vad erfarenheten givit vid handen

äro särskilt utsatta för de med aktiebolagsväsendet förbundna ekonomiska

riskerna. I lagen regleras även viktiga företeelser, vilka legat utom området

för tidigare gällande lagstiftning, såsom koncern väsendet. Därjämte

har på olika sätt beaktats, att det nutida aktiebolagets uppgift icke är

begränsad till att vara ett instrument för tillgodoseende av privatekonomiska

syften utan att bolaget har att fylla en viktig funktion i näringslivets

och folkförsörjningens tjänst. Sistnämnda synpunkt har ytterligare

understrukits genom vissa av årets riksdag beslutade ändringar i lagen,

avsedda att bereda ökad insyn i bolagens ekonomiska förhållanden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

När det gäller en omfattande och i det praktiska rättslivet djupt ingripande

lag ter det sig naturligt, att sedan lagen någon tid varit i tillämpning

och erfarenheter från dess praktiska användning vunnits, behov uppkommer

att på enskilda punkter revidera dess bestämmelser. I fråga om

den nya aktiebolagslagen har också — såsom utskottet i sitt utlåtande

nr 31 till fjolårets riksdag framhållit — erfarenheten redan givit vid handen

att åtskilliga stadganden i lagen äro svåra att tillämpa. Utskottet hänvisade

i sitt nämnda utlåtande till föreskrifterna beträffande olika registreringsärenden

samt stadgandet i 224 § om bestyrkande av vissa avskrifter

m. in. Under det år som därefter förflutit ha visserligen, som patent- och

registreringsverket uttalat, bolagen visat sig kunna bättre än tidigare uppfylla

de olika formföreskrifterna i registreringsärenden. I den praktiska

tillämpningen har emellertid ytterligare blivit bestyrkt, att vissa av lagens

bestämmelser äro mindre ändamålsenliga. Här skall endast pekas på reglerna

om bolagsbildning och ökning av aktiekapitalet, vilka för åtskilliga

fall te sig onödigt invecklade. Reglerna ha även lett till en avsevärd stegring

i de kostnader som dessa ärenden draga. Det har nämligen blivit hart

när omöjligt för lekmän att utan anlitande av juridisk sakkunskap ombesörja

dylika ärenden. Som patent- och registreringsverket anfört har

vidare yppats behov av en enkel metod att ur aktiebolagsregistret utesluta

bolag, som sedan lång tid tillbaka upphört med sin verksamhet. Mot reglerna

om enmansbolag och koncernförhållanden har även framförts kritik.

Vad sålunda framkommit giver enligt utskottets mening klart vid handen,

att en översyn av aktiebolagslagen bör komma till stånd förr eller senare.

Spörsmålet huruvida tiden för igångsättande av denna översyn redan nu

är inne, kan givetvis — som också framgår av de till utskottet inkomna

remissyttrandena — vara föremål för delade meningar. Å ena sidan kan

göras gällande, att det vore värdefullt om ytterligare någon tids erfarenhet

kunde samlas från lagens praktiska tillämpning. Då det icke torde böra

komma i fråga att låta den blivande revisionen av föreningslagstiftningen

anstå i avbidan på en revision av aktiebolagslagen, kan vidare hävdas, att

översynen borde företagas först sedan statsmakterna kunna taga ställning

till det nyligen framlagda förslaget till lag om registrerade föreningar. A

andra sidan kan framhållas, att det är angeläget att en revision av aktiebolagslagen

kommer till stånd relativt snart, innan rättslivet hunnit i alltför

hög grad binda sig vid gällande bestämmelser. En översyn kan vidare

beräknas taga så pass lång tid, att tillräcklig erfarenhet av den nu gällande

lagens tillämpning i allt fall blir tillgänglig, innan resultatet av översynsarbetet

kan sammanfattas i förslag till nya bestämmelser. Utskottet anser

icke nödigt att ingå i bedömande av den tidpunkt, då utredningen bör

igångsättas. Därest riksdagen, såsom utskottet vill förorda, i anledning av

de nu förevarande motionerna begär en översyn av aktiebolagslagen, kan

förutsättas, att Kungl. Maj:t förordnar därom vid lämplig tidpunkt.

I motionerna och även i flera remissyttranden har framhållits, att i samband

med en revision av aktiebolagslagen eu översyn borde ske även av

lagen om försäkringsrörelse. Såsom skäl härför har särskilt åberopats, att

de bolagsrättsliga bestämmelserna i sistnämnda lag till stor del äro uppbyggda

efter förebild av reglerna i aktiebolagslagen. Enligt utskottets mening

är det naturligt, att en översyn av aktiebolagslagen utsträckes att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första lagutskottets utlåtande nr 7.

omfatta även de nyssnämnda bestämmelserna i lagen om försäkringsrörelse.

Utskottet hemställde, att riksdagen i anledning av motionerna måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om översyn av gällande lagar om aktiebolag

och om försäkringsrörelse.

Denna hemställan bifölls av riksdagen.

Den 1 juni 1951 utfärdades lag angående ändring i lagen den 14 september

1944 (nr 705) om aktiebolag, varigenom i aktiebolagslagen infördes

ett stadgande, enligt vilket aktiebolag, som upphört med sin verksamhet

men likväl fortfarande upptages i aktiebolagsregistret, skall kunna avföras

ur registret. I övrigt är ärendet beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Frågans behandling under förarbetena till lagen om

ekonomiska föreningar.

Frågan om särskilda lagregler rörande redovisning och revision i koncerner

bestående av föreningar eller av föreningar och associationer av

andra slag diskuterades livligt under förarbetena till lagen den 1 juni 1951

om ekonomiska föreningar. Här torde böra erinras om följande.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1945 utsågs den

26 maj samma år en särskild utredningsman att, med biträde av tillkallade

sakkunniga, inom justitiedepartementet verkställa utredning för

översyn av lagstiftningen om ekonomiska föreningar. Enligt direktiven för

utredningen ingick bland de spörsmål som utredningen vid sitt arbete

hade att beakta förhållandet mellan moder- och dotterföretag. Till fullgörande

av ifrågavarande uppdrag avgav utredningen den 12 april 1949

betänkande med förslag till lag om registrerade föreningar m. m. (SOU

1949: 17).

Efter en redogörelse för bestämmelserna rörande koncernförhållanden

enligt aktiebolagslagen och lagen om försäkringsrörelse anförde utredningen

i sitt betänkande.

Vad de sålunda lagfästa bestämmelserna angår är att märka att de avse

allenast förhållandet mellan flera aktiebolag respektive flera försäkringsbolag

men däremot icke förhållandet mellan sinsemellan olika associationsformer.

Vad angår nu förevarande lagstiftning lärer visserligen, enligt vad som

inhämtats, jämväl inom föreningsväsendet icke sällan förekomma sådana

sammanslutningar som kunna sägas konstituera en koncern. Emellertid är

härvid att märka att de ofta bestå av ett moderföretag av förenings

karaktär och dotterföretag i aktiebolagets form (blandade koncerner).

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

Vid riksdagsbehandlingen av nya aktiebolagslagen erinrade vederbörande

riksdagsutskott om lagberedningens uttalande att de då föreslagna reglerna

avsåge förhållandet mellan svenska aktiebolag inbördes eller mellan

svenskt aktiebolag och därmed väsentligen överensstämmande utländska

bolag, att motsvarande synpunkter gjorde sig gällande vid svenskt aktiebolags

delägarskap i ekonomiska företag som drevos under annan form än

aktiebolagets, t. ex. handelsbolag och ekonomiska föreningar samt däremot

svarande utländska företagsformer, samt att regler dock icke ansetts böra

upptagas avseende sådana delägarskap som åtminstone för det dåvarande

ägde mindre betydelse i jämförelse med delägarskap i andra aktiebolag.

Utskottet delade den sålunda uttalade uppfattningen, att bestämmelser

rörande koncernförhållanden kunde begränsas till att avse allenast delägarskap

i svenska aktiebolag och därmed jämställda utländska bolag.

Utskottet förutsatte emellertid, att när ändrade förhållanden därtill föranledde

spörsmålet om en mera omfattande koncemlagstiftning upptoges till

förnyad prövning.

Utredningen bär under sitt arbete till övervägande förehaft ett utkast

till vissa bestämmelser rörande koncerner helt uppbyggda av föreningar.

Då det emellertid, även om nyttan av sådana lagregler icke är oväsentlig,

å ena sidan synes tydligt, att därmed icke kunna nås de koncernbildningar

som för föreningarna ha den största betydelsen eller de blandade koncernerna,

och det å andra sidan icke tillkommer utredningen att ingå på frågan

om behovet av en koncernlagstiftning, avseende alla moder- och dotterföretagsbildningar,

oavsett den juridiska form i vilken de driva sin rörelse,

har utredningen funnit sig böra helt avstå från att framlägga regler avseende

förhållandet i koncerner. Utredningen har så mycket hellre kunnat

intaga denna ståndpunkt, som det är utredningen bekant, att koncernredovisningens

principer redan nu vunnit tillämpning i åtminstone vissa

föreningskoncerner av blandad typ.

Spörsmålet, huruvida behov av en allmän lagstiftning rörande redovisning

och revision i koncernförhållanden kan anses förefinnas, bör måhända

upptagas till omprövning sedan någon tids erfarenhet vunnits av tillämpningen

av koncernreglerna i nya aktiebolagslagen.

I de över betänkandet avgivna yttrandena berördes från olika håll

frågan om införande av särskilda bestämmelser rörande redovisning och

revision i koncernförhållanden.

Bank- och jondinspektionen anförde, bland annat, att för föreningarna

borde likaväl som för aktiebolagen föreskrivas skyldighet att specificera

det stadigvarande innehavet av aktier eller andra andelsrättigheter. Beträffande

förenings fordringar och skulder syntes det vidare lämpligt, att en

särredovisning ägde rum i fråga om förhållandena till eventuellt dotterbolag.

I fortsättningen yttrade inspektionen.

Vad inspektionen här ovan föreslagit rörande särskild redovisningsplikt

beträffande förenings andelsrättigheter samt dess fordringar och skulder

gentemot dotterbolag får tillämpning endast beträffande eu del av de koncernbildningar,

vari föreningar förekomma. Att en generell lösning av koncernredovisningens

problem icke kan åstadkommas i förevarande sammanhang

är emellertid — såsom utredningen jämväl påpekat — tydligt. Med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

hänsyn till dessa spörsmåls stora betydelse vill därför inspektionen ifrågasätta,

om icke desamma inom en närliggande framtid borde bli föremål för

en särskild utredning.

Kommerskollegium yttrade i detta ämne.

Bland de frågor, som utredningen behandlat, ingår även förhållandet

mellan moder- och dotterföretag; därvid har framhållits att spörsmålet,

huruvida behov av en allmän lagstiftning rörande redovisning och revision

i koncemförhållanden kan anses föreligga, måhända borde upptagas till

omprövning sedan någon tids erfarenhet vunnits rörande tillämpning av

koncernreglerna i nya aktiebolagslagen. Även om det i och för sig kunde

vara önskvärt att avvakta erfarenheterna av aktiebolagslagens föreskrifter

på detta område, vill kollegium dock framhålla angelägenheten av att man

som ett led i strävandena ätt kartlägga olika konkurrensbegränsande företeelser

inom näringslivet inte underlåter att klarlägga även koncernförhållandena

med avseende å de ekonomiska föreningarna.

Några handelskammare och andra enskilda sammanslutningar framhöllo

att det av utredningen framlagda förslaget visserligen innebar en förenkling

i förhållande till aktiebolagslagen men att detta — ehuru i och för

sig tilltalande — medfört att förslaget kommit att präglas av en tendens

att bibehålla och stärka den gynnade ställningen i lagstiftningshänseende

för de ekonomiska föreningarna genom att mindre krav i olika avseenden

ställdes på dessa än på aktiebolagen. Särskilt uttalades därvid, att förslaget

borde, i anslutning till aktiebolagslagen, kompletteras med koncernregler,

bestämmelser angående redovisning av aktieinnehav m. m. I denna

riktning uttalade sig ett flertal handelskammare, Sveriges köpmannaförbund,

Sveriges grossistföi-bund och Sveriges industriförbund.

Köpmannaförbundet framhöll därvid, att det jämväl syntes påkallat att

bestämmelser rörande blandade koncerner intoges i förslaget, enär topporganisationen

kunde vara en ekonomisk förening medan koncernen i övrigt

till stor del utgjordes av aktiebolag.

Handelskammaren i Göteborg anförde.

Flera av de största och viktigaste ekonomiska föreningarna driva sin

verksamhet i koncemform och under sådana förhållanden kan det knappast

vära oväsentligt, om koncernredovisningsregler intagas i lagen eller ej.

Även om en frivillig koncernredovisning i vissa fall äger rum anser Handelskammaren

därför att frågan rörande regler om en dylik redovisning

bör upptagas till omprövning. Skulle det därvid, såsom utredningen själv

antytt, visa sig lämpligt, att en allmän lagstiftning om redovisning och

revision i koncernförhållande kommer till stånd, böra förutsättningarna

för en sådan lagstiftning utredas.

I anslutning till den i betänkandet uttalade uppfattningen att frågan

om en allmän lagstiftning rörande redovisning och revision i koncernförhållanden

borde upptagas till omprövning sedan någon tids erfarenhet vun
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

nits av tillämpningen av koncernreglerna i aktiebolagslagen anfördes i det

av Stockholms handelskammare avgivna yttrandet.

Handelskammaren kan icke dela denna uppfattning. Om lagstiftningen

skall nå det avsedda syftet och giva möjlighet till offentlig insyn i de kooperativa

föreningarnas ekonomiska förhållanden, torde det, icke minst med

hänsyn till den starka koncentration av en mångfald i olika associationsformer

bedrivna rörelser som under de senaste årtiondena ägt rum på vissa

håll inom föreningsväsendet — vara ofrånkomligt att införa bestämmelser

om obligatorisk koncernredovisning. Några bärande skäl torde knappast

kunna anföras för att aktiebolagen i detta hänseende skola behandlas

strängare än de stora kooperativa sammanslutningarna. En komplettering

av lagen är alltså på denna punkt påkallad.

Sveriges advokatsamfund ansåg likaledes att skyldighet att avgiva koncernredovisning

borde införas oavsett om dotterföretagen drivas i föreningseller

bolagsform.

Sedan utredningens förslag i vissa delar, om vilka här ej är fråga, omarbetats,

framlades det i ''propositionen nr 3f för 1951 års riksdag.

I propositionen erinrade föredragande departementschefen om att utredningen

i sitt förslag icke upptagit några koncernregler samt redogjorde

för de skäl, som av utredningen härutinnan anförts. Departementschefen

fortsatte härefter.

En koncernredovisning är otvivelaktigt till stor nytta främst för företagen

själva och torde ofta utgöra en förutsättning för en tillfredsställande

skötsel av de i en koncern ingående företagen. Aktiebolagslagens regler i

detta ämne ha säkerligen varit av värde och man torde därför väl kunna

ifrågasätta att upptaga liknande regler i föreningslagstiftningen. Det bör

emellertid observeras dels att med hänsyn till den olikartade strukturen

av aktiebolag och föreningar regler om redovisning i koncerner måste ges

en annan utformning beträffande föreningar än aktiebolag dels ock att

man i vart fall för närvarande icke torde kunna gå längre än att uppställa

vissa allmänna riktlinjer för en dylik redovisning. Mycket synes ej vara

att vinna härmed, i synnerhet om koncernregler i föreningslagen endast

skulle omfatta företag som drivas i föreningsform. Att i föreningslagen

upptaga redovisningsregler även för blandade koncerner lärer icke böra ske

utan en motsvarande ändring av aktiebolagslagens bestämmelser.

Med hänsyn till det anförda torde det icke vara lämpligt att tynga föreningslagstiftningen

med tämligen komplicerade föreskrifter beträffande

koncernföretag. Spörsmålet om redovisningen liksom om revisionen i koncernförhållanden

synes, när förhållandena så påkalla, böra upptagas till

förnyad prövning i ett vidare sammanhang.

Uti sitt i ämnet avgivna utlåtande (nr 25) yttrade första lagutskottet

att vad departementschefen sålunda anfört icke föranledde någon erinran

från utskottets sida.

Herrar Cassel och Ivar Nilzon samt fru Gärde Widemar reserverade sig

emellertid i denna del samt anförde.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

Såsom departementschefen påpekat finnas för närvarande inga bestämmelser

om redovisning och revision vare sig för koncerner, uppbyggda av

flera föreningar eller för koncerner som bestå av både aktiebolag och föreningar.

Departementschefen har framhållit detta som en brist. Spörsmålet

om redovisning liksom om revision i koncernförhållanden syntes departementschefen

böra upptagas till prövning i ett vidare sammanhang,

när förhållandena så påkallade. Då nu spörsmålen om redovisning och

revision lösts när det gäller såväl aktiebolag som ekonomiska föreningar

och denna lösning utformats på ungefärligen lika sätt för de båda associationsformerna,

finna vi tiden mogen att upptaga frågan om koncernredovisningen.

Som från flera håll framhållits är det ett viktigt led i strävandena efter

insyn i näringslivet och i kartläggningen av olika konkurrensbegränsande

företeelser inom detta att koncernförhållanden klarläggas såväl i koncerner

bestående av aktiebolag eller av föreningar som i blandade koncerner.

Reservanterna hemställde i anledning härav att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning rörande redovisning och revision

för koncerner bestående av föreningar eller av aktiebolag eller av både

föreningar och aktiebolag.

Något yrkande i enlighet med nämnda reservation blev dock icke framställt

under ärendets behandling i kamrarna.

Utskottet.

Av den ovan lämnade redogörelsen för gällande rätt framgår, att särskilda

bestämmelser rörande koncemförhållanden för närvarande förekomma

i aktiebolagslagen och i lagen om försäkringsrörelse samt att ifrågavarande

bestämmelser avse allenast förhållandet mellan flera aktiebolag respektive

flera försäkringsbolag men däremot icke förhållandet mellan sinsemellan

olika associationsformer. I de nu förevarande motionerna hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning

rörande redovisning och revision för koncerner bestående av föreningar eller

av aktiebolag eller av både föreningar och aktiebolag.

Till stöd för sin hemställan åberopa motionärerna väsentligen samma

skäl som anförts i ovan angivna reservation till utskottets utlåtande nr 25

vid förra årets riksdag. Ett av dessa skäl är önskemålet om ökad insyn i

näringslivet. För att ge delägare, anställda och borgenärer m. fl. i ett företag

inom en koncern möjlighet att vinna överblick över verksamheten är

det — enligt motionärerna — nödvändigt att redovisningen omfattar koncernen

i dess helhet och att därav framgår, vilket resultat de olika verksamhetsgrenarna

lämnat.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra därom, att i aktiebolagslagen ej stadgats

skyldighet för moderbolag att framlägga den särskilda koncernredovisningen

för bolagsstämma och insända den till registreringsmyndigheten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

Önskemålet om allmän insyn i koncernförhållanden är således icke tillgodosett

enligt aktiebolagslagen i dess nuvarande lydelse. Denna ståndpunkt motiverades

vid lagens tillkomst därmed, att offentlig inblick i koncernen kunde

lända till skada för denna såsom ekonomiskt företag i dess förhållande till

konkurrerande företag och att koncernredovisningen tidigare var en i vårt

land endast i ringa utsträckning anlitad redovisningsform, av vilken ytterligare

praktiska erfarenheter borde avvaktas. Frågan om en vidsträcktare

publicitet torde, uttalade lagberedningen, efter vunna erfarenheter böra

övervägas.

Av motiven till aktiebolagslagen framgår vidare, att koncernbestämmelserna

i denna tillkommit för att göra det möjligt för ledningen — verkställande

direktören och styrelsen — i ett moderbolag att vinna full överblick

över det i koncernens form drivna företagets ställning och rörelseresultat

samt för att revisorerna rätt skola kunna fullgöra sin granskningsuppgift.

I fråga om motsvarande bestämmelser i lagen om försäkringsrörelse tillkommer

utöver dessa skäl önskemålet om allmän insyn i koncernförhållandena.

Då de nu anförda synpunkterna väl kunna tänkas göra sig gällande

jämväl beträffande andra koncerner än sådana vilka utgöras av aktiebolag

eller av försäkringsbolag, är det naturligt att tanken på en mera omfattande

reglering av koncernbildningarna än som innefattas i vår nuvarande

lagstiftning blivit väckt. Frågan härom har, såsom av den förut lämnade

redogörelsen framgår, i olika sammanhang varit föremål för diskussion,

även inom riksdagen.

Denna diskussion har väsentligen rört sig om koncernförhållanden på

föreningsväsendets område. Från olika håll har framhållits, att flera av

de största och viktigaste föreningarna driva sin verksamhet i koncernform.

Det är också känt, att ifrågavarande koncerner ofta bestå av ett moderföretag

av förenings karaktär och dotterföretag i aktiebolagets form, s. k.

blandade koncerner. Under förarbetena till den nya föreningslagen uttalades,

att aktiebolagslagens regler i förevarande ämne säkerligen varit av

värde och att det därför väl torde kunna ifrågasättas att upptaga liknande

regler i föreningslagstiftningen. Ett av skälen till att så ej skedde var, att

det icke ansågs böra ifrågakomma att i föreningslagen upptaga redovisningsregler

även för blandade koncerner utan en motsvarande ändring i

aktiebolagslagens bestämmelser. Mycket ansågs icke heller vara att vinna

med koncernregler i föreningslagen, om dessa endast skulle omfatta företag

som drivas i föreningsform. I propositionen nr 34 till 1951 års riksdag uttalade

föredragande departementschefen i anslutning härtill, att spörsmålet

om redovisningen liksom om revisionen i koncernförhållanden syntes, när

förhållandena så påkallade, böra upptagas till förnyad prövning i ett vidare

sammanhang. Vad departementschefen sålunda anfört föranledde icke någon

erinran från utskottets sida.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande nr 7.

En koncernredovisning är otvivelaktigt till stor nytta för företagen själva

och torde, såsom också framhållits under förarbetena till föreningslagen,

ofta utgöra en förutsättning för en tillfredsställande skötsel av de i en koncern

ingående företagen. Det torde jämväl vara ett allmänt intresse att

delägare, anställda och borgenärer m. fl. i sådana företag beredas möjlighet

till all den inblick i koncemförhållandena som kan ske utan att lända företagen

till skada. En utredning av de frågor, som avses i motionerna, synes

därför utskottet böra komma till stånd.

Vad härefter angår spörsmålet, huruvida denna utredning bör påkallas

redan vid innevarande riksdag, vill utskottet till en början understryka att

aktiebolagslagens koncernregler utgöra en nyskapelse för svensk rätt och

torde innefatta en längre gående reglering av förevarande frågor än åtminstone

de flesta andra länders lagstiftning på detta område. Redan vid lagens

tillkomst förutsattes att en översyn av koncernreglerna skulle visa sig erforderlig

sedan någon tids erfarenhet av tillämpningen vunnits. Ovan har erinrats

om den översyn av lagarna om aktiebolag och om försäkringsrörelse

som begärdes av 1950 års riksdag. Till frågor av materiell beskaffenhet,

vilka skola omfattas av ifrågavarande översyn, hör utformningen av koncernbestämmelsema.

Denna översyn har ännu icke kommit till stånd.

Även om den olikartade strukturen av aktiebolag och föreningar föranleder

en annan utformning av regler om redovisning i koncerner beträffande

föreningar än bolag, är det enligt utskottets mening tydligt, att den slutliga

utformningen av ifrågavarande bestämmelser i lagarna om aktiebolag

och om försäkringsrörelse måste tillmätas mycket stor betydelse vid eu

blivande utredning rörande redovisning och revision för koncerner i vilka

föreningar ingå.

Såsom ovan nämnts intog utskottet så sent som vid 1951 års riksdag,

i samband med behandlingen av den nya föreningslagstiftningen, den ståndpunkten

att spörsmålet om redovisningen liksom om revisionen i koncernförhållanden

borde upptagas till förnyad prövning i ett vidare sammanhang,

när förhållandena så påkallade. Sådana omständigheter ha enligt utskottets

mening ej sedan dess inträffat att en omprövning av förevarande

spörsmål redan nu bör ske.

Slutligen vill utskottet framhålla, att koncernredovisningens principer

redan nu vunnit tillämpning i åtminstone vissa föreningskoncerner av blandad

typ samt att några egentliga olägenheter av frånvaron av lagregler på

förevarande område hittills icke försports.

Med hänsyn till det ovan anförda anser sig utskottet icke kunna tillstyrka

att i nuvarande läge hos Kungl. Maj:t anhålles om utredning av de

i motionerna avsedda frågorna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 7. 15

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motioner, I: 308 och II: 404, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1952.

På första lagutskottets vägnar:

OLOV R YL ANDER.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Olofsson, Lodenius, Lindblom, Cassel,

fru Sjöström-Bengtsson och herr Herbert Hermansson;

från andra kammaren: herrar Rylander, Hedlund i Östersund, Johansson

i Norrfors, Landgren, Östlund, fru Gärde Widemar och herr Jacobsson

i Sala.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.