Andra Lagutskottets utlåtande nr 10
1952-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1952:10, Andra Lagutskottets utlåtande nr 10
Dokumentets text
12
Andra Lagutskottets utlåtande nr 10.
Nr 10.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående utökning
av den tid, varunder allmänt barnbidrag skall utgivas.
i en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
261, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Nihlfors in. fl. hemställt,
»att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om skyndsam utredning
angående utökning på sätt i motionen antytts av den tid, varunder
allmänt barnbidrag skall utgivas».
Motionärerna påpeka, att om till exempel ett barn födes den 1 juli, första
barnbidraget utgår den 21 oktober för årets sista kvartal, och följaktligen
kan intet ytterligare bidrag påräknas förrän den 21 januari påföljande år.
Motionärerna fortsätta:
Man frågar sig, om icke en uppmjukning i eu eller annan form skulle
kunna ske utan att behovsprövning införes. Sålunda kan tänkas en sådan
ändring att barnbidrag även utgår för födelsekvartalet. Då givetvis i dylikt
fall även uppstå gränsfall i andra riktningen (om barnet födes i slutet av
kvartalet), kan man även tänka sig en gränsdragning någonstans under
första kvartalet. Eventuellt kan även övervägas ett i viss mån minskat
bidrag för första kvartalet. Att de sakkunniga på sin tid förordade utbetalning
för hela kvartal hade sin grund i att man icke ansåg det genomförbart
med månadsutbetalningar. Detta ståndpunktstagande torde emellertid icke
hindra, att man upptar till övervägande möjligheten att skapa en undantagsbestämmelse
för första bidraget, om det skulle avse födelsekvartalet.
Det kan självfallet uppstå administrativa besvärligheter, vilkas storlek bör
undersökas. Svårigheter kunna även uppstå att snabbt utbetala barnbidrag
för barnets födelsekvartal helt eller delvis, men vissheten att dylikt bidrag
dock komme att utbetalas skulle vara till fyllest, när den bidragsberättigade
planerar sina inköp i anledning av barnets födelse. Man kan finna det
motiverat med eu utbetalning samtidigt av två bidrag, om det skulle visa
sig ogörligt att lösa utbetalningsfrågan på annat sätt.
Såsom av ovanstående framgår, kunna vi ej framlägga konkreta förslag
till de förbättringar, som vi dock anse så angelägna, att de snarast borde
komma till stånd.
Beträffande de skäl i övrigt, som motionärerna anfört till stöd för sitt
yrkande, får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag skall för barn, som
är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag
till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 290 kronor
om året (1 §). Allmänt barnbidrag utgår från och med kvartalet efter
det, varunder barnet fötts eller rätt till sådant bidrag eljest uppkommit, till
och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år (2 §). Den som vill
Andra lagutskottets utlåtande nr 10.
13
uppbära allmänt barnbidrag skall göra anmälan därom till barnavårdsnämnden
i den kommun, där barnet är kyrkobokfört (8 g). Beslut om
allmänt barnbidrag fattas av barnavårdsnämnden. Nämnden äger, om förhållandena
därtill föranleda, besluta, att allmänt barnbidrag skall utgå,
även om anmälan ej skett (9 §). Bidraget kan tillerkännas retroaktivt,
dock icke för kvartal, som gått till ända mer än ett år före det anmälan
gjorts eller beslut utan sådan anmälan fattats (10 §). Barnbidrag utbetalas
kvartalsvis genom vederbörande barnavårdsnämnds försorg (11 §). Socialstyrelsen
har att öva tillsyn över tillämpningen av lagen (14 §).
Enligt kungörelsen den 25 augusti 1947 (nr 660) med vissa bestämmelser
angående tillämpningen av lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag
och socialstyrelsens i september 1947 utfärdade råd och anvisningar skola
ärenden om allmänna barnbidrag i stort sett handläggas i följande ordning:
Till barnavårdsnämnd inkomna anmälningar om allmänna barnbidrag
diarieföras och kontrolleras mot folkbokföringen. Erforderligt biträde lämnas
härvid i Stockholm, Göteborg och Malmö av den myndighet, som för
folkbokföringens tryckande register, och i annan stad med egen uppbördsförvaltning
av den lokala skattemyndigheten (uppbördsverket). I övrigt
äger barnavårdsnämnd att på anfordran erhålla upplysningar från länsbyråerna
för folkbokföringen och pastorsämbetena.
Uppgifter om löpande förändringar, som inverka på bidragsrätten, skola
insändas till barnavårdsnämnden. Sålunda åligger det pastor — i Stockholm,
Göteborg och Malmö mantalskontoret — att senast inom 14 dagar anmäla,
då barns födelse inskrivits i födelse- och dopboken samt då barn, som
ej fyllt 16 år, anmälts ha avlidit eller utflyttat från församlingen. Bidragsmottagaren
skall ofördröj ligen anmäla, när hans eller barnets adress ändrats,
bidragsberättigat barn avlidit eller överlämnats till fosterhem eller
vårdnaden övergått till annan än bidragsmottagaren. Har bidragsmottagaren
avlidit, skall den, som sitter i boet, anmäla dödsfallet. Allmän domstol
skall skyndsamt anmäla beslut om vårdnaden om barn under 18 år
och om tillstånd till adoption av sådant barn. Föreståndare för anstalt,
där barn mottages för mera stadigvarande vård, skall vid intagningen omedelbart
anmäla detta. Slutligen skall den barnavårdsnämnd, som utbetalar
barnbidrag, då barnet kyrkobokförts i annan kommun, omedelbart lämna
uppgift härom till barnavårdsnämnden i sistnämnda kommun och samtidigt
översända anmälningshandlingen rörande barnet. Sistnämnda åtgärd
är av särskild vikt, då barnavårdsnämnd, för undvikande av dubbelutbetalning,
ej äger utbetala allmänt barnbidrag förrän anmälningshandlingen
kommit nämnden till handa.
Det åligger barnavårdsnämnd att upplägga särskilt kortregister över
samtliga bidragsmottagare (bidragsmottagareregister). Däremot är förandet
av ett särskilt barnregister icke obligatoriskt. Ett dylikt register är
emellertid av värde för att förhindra dubbelutbetalningar inom en och
samma kommun.
Utbetalningen sker kvarlalvis den första månaden i kvartalet genom
särskilda barnbidragsanvisningar, vilka utfärdas av barnavårdsnämnderna.
Allmänt barnbidrag för kvartal, under vilket barnet flyttat till annan kommun,
utbetalas genom barnavårdsnämnden i den kommun, varifrån utflyttning
skett.
Barnbidragsanvisningarna skola utskrivas med ledning av bidragsmottagareregistrel.
Barnavårdsnämnd skall före den 18 i envar av månaderna
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 10.
januari, april, juli och oktober till postverket avlämna barnbidragsanvisningarna
för löpande kvartal. Jämte anvisningarna skall till postanstalten
avlämnas en förteckning i två exemplar över bidragsmottagarna och antalet
barn, för vilka varje mottagare erhåller barnbidrag. Sedan vederbörande
postfunktionär konstaterat, att samtliga å förteckningarna upptagna bidragsanvisningar
medfölja, skall han bestyrka mottagandet av anvisningarna
och återställa det ena exemplaret till nämnden. Det andra exemplaret
insändes till vederbörande revisionsavdelning hos generalpoststyrelsen.
Verkställd utbetalning skall inom barnavårdsnämnden antecknas
å bidragsmottagarkortets baksida. Dessa barnbidrag komma sålunda icke
att inflyta i kommunernas kassarörelse.
Utbetalning av anvisningsbeloppen äger rum från och med den 21 i
månaderna januari, april, juli och oktober eller, om den 21 infaller å söneller
helgdag, närmast efterföljande söckendag till och med den 20 i därpå
följande månad.
I propositionen nr 220 till 1947 års riksdag med förslag till lag om allmänna
barnbidrag, m. m., uttalade föredragande departementschefen bland
annat:
Såväl befolkningsutredningen som de särskilda utbetalningssakkunniga
ha föreslagit att barnbidragen skola utbetalas kvartalsvis. Befolkningsutredningen
har ansett, att bidraget borde utgå från och med kalenderåret
närmast efter födelseåret till och med det kalenderår under vilket
barnet fyller 16 år, medan de sakkunniga förordat att barnbidraget skall
utgå redan från och med kalenderkvartalet efter det, under vilket barnet
fötts, men i gengäld upphöra med utgången av det kalenderkvartal, under
vilket barnet uppnår 16 års ålder. Om barnet avlider före 16 års ålder
skulle på motsvarande sätt barnbidraget utgå till och med det kalenderår
respektive det kalenderkvartal, under vilket dödsfallet inträffar. I likhet
med flertalet av de myndigheter, som yttrat sig i denna del, vill jag ansluta
mig till de sakkunnigas förslag. Den av befolkningsutredningen förordade
regeln får, såsom de sakkunniga påpekat, i vissa fall föga önskvärda
konsekvenser utan att medföra några väsentliga praktiska fördelar.
Barnbidragen föreslås alltså skola utgå från och med kvartalet efter det,
varunder barnet fötts, till och med det kvartal, varunder barnet fyller 16
år eller dessförinnan avlider. Utbetalningen bör ske kvartalsvis. Att,
såsom i några remissyttranden ifrågasatts, verkställa endast två utbetalningar
om året skulle, särskilt beträffande familjer med inånga barn, öka
risken för att barnbidraget icke komine barnet till godo. En utbetalning
månadsvis åter skulle sannolikt vara alltför tyngande för den administrativa
apparaten.
I enlighet med vad de sakkunniga föreslagit vill jag vidare förorda, att
endast hela kvartalsbelopp utanordnas.
Utskottet. Enligt nu gällande bestämmelse i lagen om allmänna barnbidrag
utgår barnbidrag från och med kvartalet efter det, varunder barnet
fötts, till och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år. I motionen
hemställes om utredning av frågan om utökning av denna tid, så att barnbidrag
komme att utgå jämväl för det kvartal eller del därav, varunder
barnet fötts. Till stöd för yrkandet åberopas främst, att stort behov av nyanskaffning
föreligger vid ett barns födelse, och att modern då är i särskilt
behov av ekonomiskt stöd.
15
Andra lagutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet vill till en början erinra om de olika hjälpformer vid havandeskap
och barnsbörd, som f. n. finnas. Sålunda utgår till kvinna, som vid
barnsbörden varit medlem av sjukkassa minst 270 dagar, moderskapshjälp
med i genomsnitt 125 kronor. Barnaföderska, som ej erhåller moder skapshjälp,
kan under förutsättning att den beskattningsbara inkomsten icke
överstiger visst belopp, erhålla moderskapspenning med 75 kronor. Slutligen
kan barnaföderska efter inkomstprövning erhålla mödrahjälp. Mödrahjälp
utgår i regel i naturaform och vanligen såsom bidrag till moderns
och barnets utrustning m. m. Redan med hänsyn till dessa nu befintliga
hjälpformer vill utskottet ifrågasätta, huruvida de i motionen åberopade
skälen motivera ändrade bestämmelser om utbetalning av barnbidragen.
Härtill kommer att en enhetligare samt mera rationell och effektiv ordning
av den samhälleliga hjälpen vid havandeskap och barnsbörd är att förvänta.
Jämväl denna fråga skall nämligen göras till föremål för omprövning
av den i december 1951 tillkallade socialförsäkringsutredningen.
Anmärkas må vidare, att enligt vad utskottet under hand inhämtat,
några klagomål grundade på de av motionärerna åberopade skälen icke
lära ha framförts till tillsynsmyndigheten.
Slutligen vill utskottet tillägga, att varje uppdelning av beloppen ofrånkomligen
komme att medföra ökade administrativa svårigheter. Systemet
med hela kvartalsbelopp torde för utbetalningsmyndigheterna innebära påtagliga
fördelar.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion, II: 261, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 februari 1952.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Närvarande: Se under utlåtande nr 8.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.