Sök i Ratio Lex

Andra Lagutskottets utlåtande nr 10

1952-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1952:10, Andra Lagutskottets utlåtande nr 10

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra Lagutskottets utlåtande nr 10.

Nr 10.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utökning

av den tid, varunder allmänt barnbidrag skall utgivas.

i en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

261, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Nihlfors in. fl. hemställt,

»att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om skyndsam utredning

angående utökning på sätt i motionen antytts av den tid, varunder

allmänt barnbidrag skall utgivas».

Motionärerna påpeka, att om till exempel ett barn födes den 1 juli, första

barnbidraget utgår den 21 oktober för årets sista kvartal, och följaktligen

kan intet ytterligare bidrag påräknas förrän den 21 januari påföljande år.

Motionärerna fortsätta:

Man frågar sig, om icke en uppmjukning i eu eller annan form skulle

kunna ske utan att behovsprövning införes. Sålunda kan tänkas en sådan

ändring att barnbidrag även utgår för födelsekvartalet. Då givetvis i dylikt

fall även uppstå gränsfall i andra riktningen (om barnet födes i slutet av

kvartalet), kan man även tänka sig en gränsdragning någonstans under

första kvartalet. Eventuellt kan även övervägas ett i viss mån minskat

bidrag för första kvartalet. Att de sakkunniga på sin tid förordade utbetalning

för hela kvartal hade sin grund i att man icke ansåg det genomförbart

med månadsutbetalningar. Detta ståndpunktstagande torde emellertid icke

hindra, att man upptar till övervägande möjligheten att skapa en undantagsbestämmelse

för första bidraget, om det skulle avse födelsekvartalet.

Det kan självfallet uppstå administrativa besvärligheter, vilkas storlek bör

undersökas. Svårigheter kunna även uppstå att snabbt utbetala barnbidrag

för barnets födelsekvartal helt eller delvis, men vissheten att dylikt bidrag

dock komme att utbetalas skulle vara till fyllest, när den bidragsberättigade

planerar sina inköp i anledning av barnets födelse. Man kan finna det

motiverat med eu utbetalning samtidigt av två bidrag, om det skulle visa

sig ogörligt att lösa utbetalningsfrågan på annat sätt.

Såsom av ovanstående framgår, kunna vi ej framlägga konkreta förslag

till de förbättringar, som vi dock anse så angelägna, att de snarast borde

komma till stånd.

Beträffande de skäl i övrigt, som motionärerna anfört till stöd för sitt

yrkande, får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag skall för barn, som

är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag

till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 290 kronor

om året (1 §). Allmänt barnbidrag utgår från och med kvartalet efter

det, varunder barnet fötts eller rätt till sådant bidrag eljest uppkommit, till

och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år (2 §). Den som vill

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10.

13

uppbära allmänt barnbidrag skall göra anmälan därom till barnavårdsnämnden

i den kommun, där barnet är kyrkobokfört (8 g). Beslut om

allmänt barnbidrag fattas av barnavårdsnämnden. Nämnden äger, om förhållandena

därtill föranleda, besluta, att allmänt barnbidrag skall utgå,

även om anmälan ej skett (9 §). Bidraget kan tillerkännas retroaktivt,

dock icke för kvartal, som gått till ända mer än ett år före det anmälan

gjorts eller beslut utan sådan anmälan fattats (10 §). Barnbidrag utbetalas

kvartalsvis genom vederbörande barnavårdsnämnds försorg (11 §). Socialstyrelsen

har att öva tillsyn över tillämpningen av lagen (14 §).

Enligt kungörelsen den 25 augusti 1947 (nr 660) med vissa bestämmelser

angående tillämpningen av lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag

och socialstyrelsens i september 1947 utfärdade råd och anvisningar skola

ärenden om allmänna barnbidrag i stort sett handläggas i följande ordning:

Till barnavårdsnämnd inkomna anmälningar om allmänna barnbidrag

diarieföras och kontrolleras mot folkbokföringen. Erforderligt biträde lämnas

härvid i Stockholm, Göteborg och Malmö av den myndighet, som för

folkbokföringens tryckande register, och i annan stad med egen uppbördsförvaltning

av den lokala skattemyndigheten (uppbördsverket). I övrigt

äger barnavårdsnämnd att på anfordran erhålla upplysningar från länsbyråerna

för folkbokföringen och pastorsämbetena.

Uppgifter om löpande förändringar, som inverka på bidragsrätten, skola

insändas till barnavårdsnämnden. Sålunda åligger det pastor — i Stockholm,

Göteborg och Malmö mantalskontoret — att senast inom 14 dagar anmäla,

då barns födelse inskrivits i födelse- och dopboken samt då barn, som

ej fyllt 16 år, anmälts ha avlidit eller utflyttat från församlingen. Bidragsmottagaren

skall ofördröj ligen anmäla, när hans eller barnets adress ändrats,

bidragsberättigat barn avlidit eller överlämnats till fosterhem eller

vårdnaden övergått till annan än bidragsmottagaren. Har bidragsmottagaren

avlidit, skall den, som sitter i boet, anmäla dödsfallet. Allmän domstol

skall skyndsamt anmäla beslut om vårdnaden om barn under 18 år

och om tillstånd till adoption av sådant barn. Föreståndare för anstalt,

där barn mottages för mera stadigvarande vård, skall vid intagningen omedelbart

anmäla detta. Slutligen skall den barnavårdsnämnd, som utbetalar

barnbidrag, då barnet kyrkobokförts i annan kommun, omedelbart lämna

uppgift härom till barnavårdsnämnden i sistnämnda kommun och samtidigt

översända anmälningshandlingen rörande barnet. Sistnämnda åtgärd

är av särskild vikt, då barnavårdsnämnd, för undvikande av dubbelutbetalning,

ej äger utbetala allmänt barnbidrag förrän anmälningshandlingen

kommit nämnden till handa.

Det åligger barnavårdsnämnd att upplägga särskilt kortregister över

samtliga bidragsmottagare (bidragsmottagareregister). Däremot är förandet

av ett särskilt barnregister icke obligatoriskt. Ett dylikt register är

emellertid av värde för att förhindra dubbelutbetalningar inom en och

samma kommun.

Utbetalningen sker kvarlalvis den första månaden i kvartalet genom

särskilda barnbidragsanvisningar, vilka utfärdas av barnavårdsnämnderna.

Allmänt barnbidrag för kvartal, under vilket barnet flyttat till annan kommun,

utbetalas genom barnavårdsnämnden i den kommun, varifrån utflyttning

skett.

Barnbidragsanvisningarna skola utskrivas med ledning av bidragsmottagareregistrel.

Barnavårdsnämnd skall före den 18 i envar av månaderna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 10.

januari, april, juli och oktober till postverket avlämna barnbidragsanvisningarna

för löpande kvartal. Jämte anvisningarna skall till postanstalten

avlämnas en förteckning i två exemplar över bidragsmottagarna och antalet

barn, för vilka varje mottagare erhåller barnbidrag. Sedan vederbörande

postfunktionär konstaterat, att samtliga å förteckningarna upptagna bidragsanvisningar

medfölja, skall han bestyrka mottagandet av anvisningarna

och återställa det ena exemplaret till nämnden. Det andra exemplaret

insändes till vederbörande revisionsavdelning hos generalpoststyrelsen.

Verkställd utbetalning skall inom barnavårdsnämnden antecknas

å bidragsmottagarkortets baksida. Dessa barnbidrag komma sålunda icke

att inflyta i kommunernas kassarörelse.

Utbetalning av anvisningsbeloppen äger rum från och med den 21 i

månaderna januari, april, juli och oktober eller, om den 21 infaller å söneller

helgdag, närmast efterföljande söckendag till och med den 20 i därpå

följande månad.

I propositionen nr 220 till 1947 års riksdag med förslag till lag om allmänna

barnbidrag, m. m., uttalade föredragande departementschefen bland

annat:

Såväl befolkningsutredningen som de särskilda utbetalningssakkunniga

ha föreslagit att barnbidragen skola utbetalas kvartalsvis. Befolkningsutredningen

har ansett, att bidraget borde utgå från och med kalenderåret

närmast efter födelseåret till och med det kalenderår under vilket

barnet fyller 16 år, medan de sakkunniga förordat att barnbidraget skall

utgå redan från och med kalenderkvartalet efter det, under vilket barnet

fötts, men i gengäld upphöra med utgången av det kalenderkvartal, under

vilket barnet uppnår 16 års ålder. Om barnet avlider före 16 års ålder

skulle på motsvarande sätt barnbidraget utgå till och med det kalenderår

respektive det kalenderkvartal, under vilket dödsfallet inträffar. I likhet

med flertalet av de myndigheter, som yttrat sig i denna del, vill jag ansluta

mig till de sakkunnigas förslag. Den av befolkningsutredningen förordade

regeln får, såsom de sakkunniga påpekat, i vissa fall föga önskvärda

konsekvenser utan att medföra några väsentliga praktiska fördelar.

Barnbidragen föreslås alltså skola utgå från och med kvartalet efter det,

varunder barnet fötts, till och med det kvartal, varunder barnet fyller 16

år eller dessförinnan avlider. Utbetalningen bör ske kvartalsvis. Att,

såsom i några remissyttranden ifrågasatts, verkställa endast två utbetalningar

om året skulle, särskilt beträffande familjer med inånga barn, öka

risken för att barnbidraget icke komine barnet till godo. En utbetalning

månadsvis åter skulle sannolikt vara alltför tyngande för den administrativa

apparaten.

I enlighet med vad de sakkunniga föreslagit vill jag vidare förorda, att

endast hela kvartalsbelopp utanordnas.

Utskottet. Enligt nu gällande bestämmelse i lagen om allmänna barnbidrag

utgår barnbidrag från och med kvartalet efter det, varunder barnet

fötts, till och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år. I motionen

hemställes om utredning av frågan om utökning av denna tid, så att barnbidrag

komme att utgå jämväl för det kvartal eller del därav, varunder

barnet fötts. Till stöd för yrkandet åberopas främst, att stort behov av nyanskaffning

föreligger vid ett barns födelse, och att modern då är i särskilt

behov av ekonomiskt stöd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet vill till en början erinra om de olika hjälpformer vid havandeskap

och barnsbörd, som f. n. finnas. Sålunda utgår till kvinna, som vid

barnsbörden varit medlem av sjukkassa minst 270 dagar, moderskapshjälp

med i genomsnitt 125 kronor. Barnaföderska, som ej erhåller moder skapshjälp,

kan under förutsättning att den beskattningsbara inkomsten icke

överstiger visst belopp, erhålla moderskapspenning med 75 kronor. Slutligen

kan barnaföderska efter inkomstprövning erhålla mödrahjälp. Mödrahjälp

utgår i regel i naturaform och vanligen såsom bidrag till moderns

och barnets utrustning m. m. Redan med hänsyn till dessa nu befintliga

hjälpformer vill utskottet ifrågasätta, huruvida de i motionen åberopade

skälen motivera ändrade bestämmelser om utbetalning av barnbidragen.

Härtill kommer att en enhetligare samt mera rationell och effektiv ordning

av den samhälleliga hjälpen vid havandeskap och barnsbörd är att förvänta.

Jämväl denna fråga skall nämligen göras till föremål för omprövning

av den i december 1951 tillkallade socialförsäkringsutredningen.

Anmärkas må vidare, att enligt vad utskottet under hand inhämtat,

några klagomål grundade på de av motionärerna åberopade skälen icke

lära ha framförts till tillsynsmyndigheten.

Slutligen vill utskottet tillägga, att varje uppdelning av beloppen ofrånkomligen

komme att medföra ökade administrativa svårigheter. Systemet

med hela kvartalsbelopp torde för utbetalningsmyndigheterna innebära påtagliga

fördelar.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 261, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 februari 1952.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Närvarande: Se under utlåtande nr 8.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.