Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1952-04-18 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1952:31, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m., dels

ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 29 februari 1952 dagtecknad proposition, nr 177, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden,

dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967); samt

2) lag om ändring i lagen den 11 maj 1951 (nr 195) om skyldighet för

vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsövningar,

dels ock anhållit om riksdagens yttrande i anledning av vad föredragande

departementschefen i övrigt i propositionen anfört och förordat.

De vid propositionen fogade lagförslagen äro av följande lydelse:

1) LAG

om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).

Härigenom förordnas, att 6, 12, 12 a och 19 §§ samt 27 § 1 mom. värnpliktslagen

den 30 december 19411 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse.)

6 §•

De värnpliktiga---tilldelas

förband.

Värnpliktig, vilken — — — må

uttagas för sådan utbildning.

Uttagning för officersutbildning

sker under värnpliktstjänstgöringen.

Uttagning för underofficersutbildning

eller för underbefälsutbildning

(Föreslagen lydelse.)

6 §.

De värnpliktiga---tilldelas

förband.

Värnpliktig, vilken — — — må

uttagas för sådan utbildning.

Uttagning för officersutbildning

må ske endast efter den värnpliktiges

medgivande. Sådan uttagning

sker vid inskrivningen eller därefter.

Uttagning för underofficers- eller

underbefälsutbildning må ske även

1 Senaste lydelse, se beträffande 6 § och 27 § 1 mom. 1951:279 samt beträffande 12, 12

och. 19 §§ 1950:225.

1—777 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 9 samt. 2 avd. Nr 31.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

(Nuvarande lydelse.) m

sker i samband med den värnpliktiges

inskrivning eller sedermera

under värnpliktstjänstgöringen.

Vttagning av värnpliktig för officersutbildning

samt uttagning under

värnpliktstjänstgöringen av värnpliktig

för underofficersutbildning

eller för underbefälsutbildning må

ske endast efter frivilligt åtagande

av den värnpliktige.

Om uttagning---förordnar

Konungen.

Yid tilldelning ---sådan ut
bildning.

12 §.

Det åligger — — — i 6 §;

att verkställa den uttagning av

värnpliktiga för underofficersutbildning

eller underbefälsutbildning

som enligt 6 § skall ske i samband

med inskrivning; samt

att i---eller tjänstgöring.

Uppkommer på — — — av inskrivningsnämnd.

De ärenden — — — benämnas

inskrivningsärenden.

12 a §.

På förbandschef ankommer att under

vederbörandes värnpliktstjänstgöring

verkställa uttagning av värnpliktiga

för officers-, underofficerseller

underbefälsutbildning.

(Föreslagen lydelse.)

utan medgivande av den värnpliktige.

Uttagning efter den värnpliktiges

medgivande må ske vid inskrivningen

eller därefter. Uttagning

utan medgivande av den värnpliktige

skall ske i samband med

den värnpliktiges inskrivning; dock

att värnpliktig, vilken i egenskap av

sjömanshusinskriv en blivit utan personlig

inställelse inskriven såsom

värnpliktig och därvid tilldelats flottan,

må uttagas för underbefälsutbildning

efter inskrivningen och

senast i samband med inryckningen

till tjänstgöring.

Om uttagning —--förordnar

Konungen.

Yid tilldelning---sådan ut
bildning.

12 §.

Det åligger —--i 6 §;

att verkställa uttagning enligt 6 §

av värnpliktig för officers-, underofficers-

eller underbefälsutbildning,

därest uttagningen äger rum vid

den värnpliktiges inskrivning, ävensom

den uttagning i samband med

inryckning till tjänstgöring som enligt

samma paragraf i visst fall må

ske utan den värnpliktiges medgivande;

samt

att i---eller tjänstgöring.

Uppkommer på — — — av inskrivningsnämnd.

De ärenden — — -— benämnas

inskrivningsärenden.

12 a §.

Uttagning av värnpliktig för officers-,

underofficers- eller underbefälsutbildning

i andra fall än i 12 §

sägs ankommer på myndighet som

Konungen bestämmer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

(Nuvarande lydelse.)

19 §.

Under tid, då inskrivningsförrättning

ej hålles, må inskrivningschefen,

i den omfattning och i enlighet

med de närmare föreskrifter Konungen

meddelar, utöva inskrivningsnämnd

tillkommande åligganden;

dock att sådan uttagning av värnpliktiga

till underofficers- eller underbefälsutbildning,

som ef sker

under vederbörandes värnpliktstjänstgöring,

alltid skall verkställas

av inskrivningsnämnd.

Finner inskrivningschefen----

nämndens prövning.

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

.4. I den mån ej nedan under

punkterna B, C, D och E annorlunda

föreskrives, skola följande bestämmelser

gälla i fråga om utbildningstiden

för värnpliktiga.

Värnpliktig är skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, för

sin utbildning tjänstgöra under sammanlagt

trehundrasextio dagar, däri

inberäknat tid för i vederbörlig ordning

anbefallda övningsuppehåll.

Där ej Konungen beträffande

värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst

annat bestämmer, skall

tjänstgöringen fidlgöras i följande

ordning:

a) av armén eller kustartilleriet

tilldelad värnpliktig:

med en första tjänstgöring om

tvåhundrasjuttio dagar med början

före utgången av andra året efter

3

(Föreslagen lydelse.)

19 §.

Under tid, då inskrivningsförrättning

ej hålles, må inskrivningschefen,

i den omfattning och i enlighet

med de närmare föreskrifter Konungen

meddelar, utöva inskrivningsnämnd

tillkommande åligganden;

dock att sådan uttagning av värnpliktig

till underofficers- eller underbefälsutbildning,

vartill den värnpliktige

icke lämnat medgivande,

alltid skall verkställas av inskrivningsnämnd.

Finner inskrivningschefen---

nämndens prövning.

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid.

I fråga om de värnpliktigas utbildningstid

skola gälla följande bestämmelser.

A. I den mån ej nedan under

punkterna B.—E. annorlunda föreskrives,

är värnpliktig skyldig tjänstgöra

följande antal dagar, nämligen:

a) värnpliktig tilldelad armén

eller kustartilleriet trehundranittiofyra

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras med en första tjänstgöring

om trehundrafyra dagar och

tre repetitionsövningar, envar om

trettio dagar; dock att Konungen,

vad angår värnpliktiga tilldelade

kustartilleriet, äger förordna om

minskning av tiden för första tjänstgöringen

och därmed av sammanlagda

tjänstgöringstiden med högst

fjorton dagar;

b) värnpliktig tilldelad flottan

trehundranittiofiyra dagar, vilken

tjänstgöring skall fullgöras i en

följd; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

(Ntivarande lydelse.)

inskrivningsåret, vilken tjänstgöring

fullgöres i en följd eller i två omgångar,

samt

med tre repetitionsövningar, envar

om trettio dagar;

b) av flottan tilldelad värnpliktig

i en följd med början före utgången

av andra året efter inskrivningsåret;

ävensom

c) av flygvapnet tilldelad värnpliktig;
antingen

i en följd med början

före utgången av andra året efter

inskrivningsåret

eller

med en första tjänstgöring om

tvåhundrasjuttio dagar med början

före utgången av andra året efter

inskrivningsåret, samt

med tre repetitionsövningar, envar

om trettio dagar.

B. Värnpliktig, som uttagits för

utbildning till officer eller underofficer,

är enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar skyldig

att, utöver den under A angivna

tjänstgöringstiden, efter avslutandet

av första tjänstgöring (tjänstgöring

i en följd) fullgöra fortsatt tjänstgöring,

för utbildning till officer under

högst trehundrasextio dagar och för

utbildning till underofficer under

högst etthundraåttio dagar.

(Föreslagen lydelse.)

c) värnpliktig tilldelad flygvapnet

trehundranittiofyra dagar, att

enligt Konungens bestämmande fullgöras

med en första tjänstgöring om

lägst trehundrafyra dagar samt högst

fyra repetitionsövningar, envar om

trettio eller femton dagar.

B. Följande för underbefäls- eller

underofficersutbildning uttagna värnpliktiga

äro skyldiga att enligt de

närmare bestämmelser Konungen

meddelar fullgöra tjänstgöring enligt

vad nedan sägs:

a) värnpliktig tilldelad armén

eller kustartilleriet:

den som uttagits för underbefälsutbildning

en första tjänstgöring om

trehundratjugufyra dagar samt tre

repetitionsövningar, envar om trettio

dagar, och

den som uttagits för underofficersutbildning

en första tjänstgöring och

fortsatt tjänstgöring om sammanlagt

högst fyrahundrafemtio dagar

samt tre repetitionsövningar, envar

om trettio dagar;

b) värnpliktig tilldelad flottan:

den som uttagits för underbefälsutbildning

tjänstgöring i en följd

om fyrahundrafyrtiofyra dagar, och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

(Nuvarande lydelse.)

C. Värnpliktig tilldelad marinen,

vilken vid navigationsskola avlagt

sjökaptens- eller styrmansexamen

eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen

av andra klass, är

skyldig att, utöver den under A angivna

tjänstgöringstiden, i den ordning

Konungen bestämmer fullgöra

fortsatt tjänstgöring under en tid av

etthundratjugu dagar.

Värnpliktig, vilken vid navigationsskola

avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen

och med godkännande

vitsord genomgått underofficersutbildning

vid flottan må efter frivilligt

åtagande genomgå officersutbildning.

Sådan värnpliktig är skyldig

att, utöver den i föregående stycke

angivna fortsatta tjänstgöringstiden,

undergå utbildning till officer under

nittio dagar.

D. För värnpliktig,---be
stämmelser

gälla.

Beträffande värnpliktig som nu

(Föreslagen lydelse.)

den som uttagits för underofficersutbildning

tjänstgöring om sammanlagt

högst femhundrafyrtio

dagar; samt

c) värnpliktig tilldelad flygvapnet

och uttagen för nnderofficersutbildning

tjänstgöring om sammanlagt

högst femhundrafyrtio dagar.

Värnpliktig som uttagits för officersutbildning

är skyldig att utöver

den i föregående stycke för varje

särskilt fall angivna tiden för underofficersutbildning

fullgöra fortsatt

tjänstgöring om högst etthundraåttio

dagar.

C. Värnpliktig tilldelad flottan,

vilken vid sjöbefäls skola avlagt sjökaptens-

eller styrmansexamen eller

sjöingenjörsexamen eller maskinistexamen

av andra klass, är skyldig

att, utöver den under A. b) angivna

tiden eller — om den värnpliktige

före examens avläggande genomgått

underbefälsutbildning — utöver den

under B. b) angivna tiden för tjänstgöring

i en följd, i den ordning

Konungen bestämmer fullgöra fortsatt

tjänstgöring under en tid av

etthundratjugu dagar.

Värnpliktig, vilken vid sjöbefälsskola

avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen

och med godkännande

vitsord genomgått underofficersutbildning

vid flottan, må efter frivilligt

åtagande genomgå officersutbildning.

Sådan värnpliktig är skyldig

att, utöver den i föregående

stycke angivna fortsatta tjänstgöringstiden,

undergå utbildning till

officer under nittio dagar.

D. För värnpliktig, —--be
stämmelser

gälla.

Beträffande värnpliktig som nu

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

(Nuvarande lydelse.)

sagts må Konungen, där så finnes

lämpligt, förordna, att enligt de

närmare bestämmelser Konungen

meddelar den under A angivna

tjänstgöringen om trehundrasextio

dagar skall, med rätt i förekommande

fall till avbrott under

viss tid för studiernas eller yrkesutbildningens

fullföljande, fullgöras

med dels soldat- och befälsutbildning

eller enbart soldatutbildning,

dels ock fackutbildning och facktjänstgöring.

Värnpliktig, beträffande

vilken på grund av studier

sålunda förordnats, må, där så anses

påkallat för bibringande och vidmakthållande

av för avsedd mobiliseringsbefattning

erforderliga insikter,

åläggas att därutöver fullgöra

fortsatt tjänstgöring under högst

etthundraåttio dagar. Den fortsatta

tjänstgöringen skall kunna i omgångar

fördelas på hela värnpliktstiden.

Har ej---prövar skäligt.

E. Värnpliktig tilldelad flottan,

vilken utbildas till radiotelegrafist

och därvid erhåller civilt radiocertifikat

av första eller andra klass, är

skyldig att, utöver den under A angivna

tjänstgöringstiden och i omedelbar

anslutning till denna, fullgöra

fortsatt tjänstgöring under

högst nittio dagar.

(Föreslagen lydelse.)

sagts må Konungen, där så finnes

lämpligt, förordna, att enligt de

närmare bestämmelser Konungen

meddelar den under A. angivna

tjänstgöringen om trehundranittiofyra

dagar skall, med rätt i förekommande

fall till avbrott under

viss tid för studiernas eller yrkesutbildningens

fullföljande, fullgöras

med dels soldat- och befälsutbildning

eller enbart soldatutbildning,

dels ock fackutbildning och facktjänstgöring.

Värnpliktig, beträffande

vilken på grund av studier

sålunda förordnats, må, där så anses

påkallat för bibringande och vidmakthållande

av för avsedd mobiliseringsbefattning

erforderliga insikter,

åläggas att därutöver fullgöra

fortsatt tjänstgöring under högst ettlmndrafyrtiosex

dagar. Den fortsatta

tjänstgöringen skall kunna i omgångar

fördelas på hela värnpliktstiden.

Har ej---prövar skäligt.

E. Värnpliktig tilldelad armén,

kustartilleriet eller flygvapnet, vilken

genomgått befälsutbildning eller,

utan att hava genomgått sådan utbildning,

krigsplacerats såsom befäl,

må enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar kunna åläggas

att, utöver tjänstgöring enligt A. eller

B., i anslutning till honom åliggande

repetitionsövning fullgöra befälsövning,

omfattande tio dagar eller,

om repetitionsövningen omfattar femton

dagar, fem dagar.

F. Sättet för fullgörande av tjänstgöring

enligt detta moment bestämmes

av Konungen. I tjänstgöringen

skola inräknas tider för vederbörligen

anbefallda övningsuppehåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

(Nuvarande lydelse.)

F. Repetitionsövning må icke, där

ej Konungen finner nödigt att för

särskilda fall annorlunda förordna,

äga rum vid infanteriregementena

under tiden från och med den 11

juli till och med den 31 augusti.

(Föreslagen lydelse.)

Konungen äger i särskilda fall bestämma

att tjänstgöringen skall

fullgöras i annan ordning än i detta

moment sägs. Första tjänstgöring

och tjänstgöring i en följd skola

taga sin början före utgången av

andra året efter inskrivningsåret.

Repetitionsövning må icke, där

ej Konungen finner nödigt att för

särskilda fall annorlunda förordna,

äga rum vid infanteriregementena

under tiden från och med den 11

juli till och med den 31 augusti.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1952, där ej annat följer av vad nedan

sägs.

Genom lagen upphäves lagen den 11 maj 1951 (nr 196) med provisoriska

bestämmelser om skyldighet för vissa värnpliktiga tilldelade armén att fullgöra

befälsövning.

I fråga om tillämpningen av den nya lagens bestämmelser om de värnpliktigas

tjänstgöringsskyldighet skola gälla följande inskränkningar:

a) Beträffande sådana värnpliktiga tilldelade armén — utom värnpliktiga,

vilka äro uttagna för officers- eller underofficersutbildning — vilka avslutat

eller under år 1952 komma att avsluta första tjänstgöring jämlikt den äldre

lagen skola den nya lagens bestämmelser om första tjänstgöringens längd

icke äga tillämpning.

b) Värnpliktiga tilldelade armén vilka uttagits för underbefälsutbildning

och vilkas första tjänstgöring börjat före lagens ikraftträdande äro icke skyldiga

fullgöra första tjänstgöring under längre tid än trehundrafyra dagar.

c) De nya bestämmelserna skola icke — utom såvitt angår skyldigheten att

fullgöra befälsövning — äga tillämpning å värnpliktiga tilldelade marinen,

vilkas tjänstgöring börjat eller kommer att börja före den 1 juli 1952, ej

heller å värnpliktiga tilldelade flygvapnet, vilkas tjänstgöring börjat före den

1 januari 1952.

De närmare bestämmelser som erfordras för övergång till den nya lagen

meddelas av Konungen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 81.

2) LAG

om ändring i lagen den 11 maj 1951 (nr 195) om skyldighet för vissa

värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsövningar.

Härigenom förordnas att 1 § lagen den 11 maj 1951 om skyldighet för

vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsövningar skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.)

1 §•

Värnpliktiga tilldelade armén äro,

därest ej Konungen i särskilda fall

annorlunda förordnar, skyldiga att i

enlighet med vad nedan stadgas

fullgöra en eller flera repetitionsövningar

om 30 dagar, i den mån sådan

skyldighet icke redan åvilar vederbörande.

Värnpliktiga födda under åren

1910—1913 skola fullgöra en repetitionsövning.

Värnpliktiga födda under åren

1914—1922 skola fullgöra två repetitionsövningar.

Värnpliktiga födda år 1923 och

senare skola fullgöra tre repetitionsövningar.

Repetitionsövning (efterutbild
ningsövning)

—--besiktnings
grupperna

1—3.

Undantagna från — — — 27 §

1 mom. D värnpliktslagen.

(Föreslagen lydelse.)

1 §•

Värnpliktiga tilldelade armén eller

kustartilleriet äro, därest ej Konungen

i särskilda fall annorlunda förordnar,

skyldiga att i enlighet med

vad nedan stadgas fullgöra en eller

flera repetitionsövningar om 30

dagar, i den mån sådan skyldighet

icke redan åvilar vederbörande.

Värnpliktiga födda under åren

1910—1913 skola fullgöra en repetitionsövning.

Värnpliktiga tilldelade kustartilleriet

vilka äro födda under åren

1914—1919 skola fullgöra en repetitionsövning.

Värnpliktiga tilldelade armén vilka

äro födda under åren 1914—1922

samt värnpliktiga tilldelade kustartilleriet

vilka äro födda under åren

1920—1922 skola fullgöra två repetitionsövningar.

Värnpliktiga födda år 1923 och

senare skola fullgöra tre repetitionsövningar.

Repetitionsövning (efterutbild
ningsövning)

—--besiktnings
grupperna

1—3.

Undantagna från — — — 27 §

1 mom. D. värnpliktslagen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

I samband med propositionen bär utskottet till behandling förehaft två

i anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 453 i företa kammaren

av herr Lundgren samt nr 601 i andra kammaren av herr Dahlgren m. fl.

I motionen I: 453 föreslås, att utbildningstiden skall fastställas för värnpliktiga

i allmänhet vid flottan till 404 dagar, jämte en omskolningsövning

om 30 dagar, och för värnpliktiga uttagna till underbefäl vid flottan till 454

dagar samt att för värnpliktiga tilldelade flygvapnet skall tillkomma en omskolningisövning

om 30 dagar. På grund härav hemställer motionären, att

riksdagen måtte antaga det av Kungl. Maj:t framlagda förelaget till lag om

ändring i värnpliktslagen med följande ändringar såvitt angår 27 §:

»A. b) värnpliktig tilldelad flottan fyrahundrafyra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras i en följd, och en omskolningsövning om trettio dagar, samt

c) värnpliktig tilldelad flygvapnet trehundranittiofyra dagar, att enligt

Konungens bestämmande fullgöras med en företa tjänstgöring om lägst trehundrafyra

dagar samt högst fyra repetitionsövningar, envar om trettio eller

femton dagar, samt en omskolningsövning om trettio dagar.

B. b) värnpliktig tilldelad flottan:

Den som uttagits för underbefälsutbildning tjänstgöring i en följd om

fyrahundrafemtiofyra dagar.»

I motionen II: 601 yrkas, att utbildningstiden för de värnpliktiga icke ekall

förlängas.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda

förslagen, ävensom i fråga om de skäl, vilka motionärerna åberopat till stöd

för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i

det följande, hänvisa till propositionen och motionerna.

INLEDNING.

Genom 1941 års värnpliktslag bestämdes utbildningstiden för det stora

flertalet värnpliktiga till 450 dagar, lika för alla tre försvarsgrenarna. Endast

värnpliktiga vilka uttagits för officers- eller underofficersutbildning, sjökaptener

och likställda samt värnpliktiga i specialtjänst, t. ex. läkare, skulle

undergå längre utbildning. Underbefälselever (gruppchefselever) hade alltså

samma utbildningstid som vanliga värnpliktiga; så är alltjämt förhållandet.

Utbildningstiden om 450 dagar skulle fullgöras i följande ordning:

vid armén och kustartilleriet med en första tjänstgöring om 360 dagar och

två repetitionsövningar och en efterutbildningsövning, envar övning om 30

dagar,

vid flottan antingen i en följd eller ock med en första tjänstgöring om

420 dagar och en efterutbildningsövning om 30 dagar, samt

vid flygvapnet med en första tjänstgöring om 360 dagar och med en repetitionsövning

om 60 dagar eller två sådana övningar om vardera 30 dagar samt

med en efterutbildningsövning om 30 dagar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

Efter beslut av 1947 och 1948 års riksdagar förkortades genom provisoriska

förordningar (SFS 1947:228 respektive 1948:514) utbildningstiden, det

förra året med 30 dagar och det senare med ytterligare 60 dagar. Genom 1948

års förordning blev alltså den sammanlagda utbildningstiden bestämd till

360 dagar. Denna utbildningstid uppdelades vid armén och kustartilleriet

på en första tjänstgöring om 270 dagar samt repetitions- och efterutbildningsövningar

om tillhopa 90 dagar. Yid flottan och flygvapnet skulle tjänstgöringen

om 360 dagar fullgöras i en följd.

I samband med förkortningen av första tjänstgöringen till 270 dagar beslöts

för arméns del, att det 14 dagars uppehåll i utbildningen för huvuddelen av de

värnpliktiga, som med hänsyn till jordbrukets behov av arbetskraft anordnas

under skördetiden, icke skulle inräknas i utbildningstiden men att till de

värnpliktiga skulle under uppehållet utgå samma ekonomiska förmåner som

under tjänstgöring.

År 1950 genomfördes efter beslut av riksdagen betydelsefulla ändringar

i flera avseenden (SFS 1950: 225). Sålunda infördes inom armén systemet med

repetitionsövningar i krigsförband. De tidsfrister som förut gällt för fullgörande

av repetitions- och efterutbildningsövningar upphävdes därvid; samtidigt

infördes beteckningen repetitionsövning som gemensam benämning för

nämnda övningar. De utbildningstider som bestämts genom 1948 års provisoriska

förordning — och som sedermera erhållit förlängd giltighet genom

en förordning 1949 (SFS 1949: 306) — blevo nu införda i lagen. Yid flygvapnet

infördes som ett alternativ till tjänstgöringen i en följd om 360 dagar

en tjänstgöring fördelad på 270 dagars första tjänstgöring och tre repetitionsövningar,

envar om 30 dagar; sistnämnda system avsågs för befälsvärnpliktiga

i luftbevakningstjänst. Samtidigt genomfördes ändrade bestämmelser

om uttagning av värnpliktiga för befälsutbildning av huvudsaklig

innebörd att uttagning för underbefäls- och underofficersutbildning skulle

ske redan vid inskrivningsförrättningarna; uttagning till såväl officers- som

underofficers- och underbefälsutbildning kunde även äga rum under pågående

tjänstgöring, men då endast efter frivilligt åtagande.

Följande år infördes s. k. befälsövningar som komplement till repetitionsövningarna.

Skyldigheten att fullgöra befälsövning ålades i huvudsak värnpliktiga,

vilka krigsplacerats i befälsbefattning. Befälsövningen skulle omfatta

10 dagar och fullgöras i anslutning till repetitionsövning som åvilade

vederbörande. Befälsövningar infördes endast vid armén. Bestämmelserna

inflöto i en lag, vars giltighetstid begränsades till den 1 juli 1952 (SFS

1951:196).

Samtidigt verkställdes genom en annan lag (SFS 1951:195) en reglering

av de värnpliktigas skyldighet att fullgöra repetitions- och beredskapsövningar.

Lagen innebar bland annat ett upphävande av tidigare meddelade

beslut om tillgodoräknande av beredskapstjänst såsom fullgjorda repetitions-

eller beredskapsövningar.

Den utbildningstid som 1948 fastställdes för de värnpliktiga och den ord
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

ning för tjänstgöringens fullgörande som då genomfördes består alltjämt,

bortsett från de ändringar som tillkommo 1950 och 1951 och för vilka redogörelse

nu lämnats.

För närvarande gäller alltså inom samtliga försvarsgrenar — bortsett från

befälsövningen — en sammanlagd utbildningstid av 360 dagar för flertalet

värnpliktiga (häri inberäknade underbefälselever). Denna utbildningstid skall

fullgöras i följande ordning:

vid armén och kustartilleriet med en första tjänstgöring om 270 dagar

och tre repetitionsövningar, envar om 30 dagar,

vid flottan med tjänstgöring i en följd, samt

vid flygvapnet antingen med tjänstgöring i en följd eller med en första

tjänstgöring om 270 dagar och tre repetitionsövningar, envar om 30 dagar.

Frågan om utbildningstiden för underbefälseleverna vid armén aktualiserades

genom de förkortningar av första tjänstgöringen som vidtogos i och

med 1947 och 1948 års provisoriska beslut. I propositionen 1948: 207 anmäldes

ett av arméchefen framlagt förslag om förlängd tjänstgöring för underbefälseleverna.

Då denna fråga ansågs kräva ytterligare utredning ansåg sig

föredragande departementschefen icke kunna tillstyrka förslaget. Riksdagen

beslöt (skrivelse 376) att utbildningen för underbefälseleverna tills vidare

skulle omfatta samma tid som för huvuddelen av de värnpliktiga.

I direktiven för 1948 års vämpliktskommitté framhöll föredragande departementschefen,

bland annat, att frågan om utbildningen av värnpliktigt befäl

och specialister borde ytterligare utredas.

1948 års vämpliktskommitté föreslog i sitt den 15 augusti 1949 avgivna

betänkande (SOU 1949:46), att för underbefälsutbildningen vid armén och

kustartilleriet skulle anslås en tid som med 2 månader överstege den för

värnpliktiga i allmänhet fastställda. Kommitténs förslag på denna punkt var

icke enhälligt. Två av dess ledamöter förordade att utbildningstiden tills

vidare skulle bibehållas oförändrad och att en fortsatt försöksverksamhet

skulle bedrivas rörande möjligheterna att inom ramen för 9 månaders första

tjänstgöring erhålla en godtagbar gruppchefsutbildning; resultatet av en

dylik försöksverksamhet borde avvaktas innan det definitivt fastsloges att

den gällande utbildningstiden vore otillräcklig.

I oktober 1949 uppdrogs åt den ene av reservanterna i kommittén, ledamoten

av riksdagens andra kammare Sigurd Lindholm, att med biträde av

en generalstabsofficer och en sekreterare inom departementet verkställa

ytterligare undersökningar rörande frågan om gruppchefsutbildningen inom

armén. Uppdraget avsåg ytterligare utredning av frågan om gruppchefsutbildningens

längd, närmast med tanke på möjligheten att åstadkomma större

effektivitet genom att bedriva gruppchefsutbildningen avskild från utbildningen

av övriga värnpliktiga för längre eller kortare tid. Därvid borde närmare

upplysningar lämpligen inhämtas rörando de senaste erfarenheterna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

av pågående gruppchefsutbildning. Någon tidsram för gruppchefsutbildningens

längd uppställdes icke.

I skrivelse den 10 februari 1950 avgav Lindholm redogörelse för resultatet

av dittills verkställda undersökningar samt en översikt över behovet

av ytterligare undersökningar och fortsatt försöksverksamhet på området.

I anslutning härtill medgav departementschefen, att en civil pedagog och en

truppofficer finge efter utredningsmannens direktiv följa utbildningen vid

arméns förband och skolor.

Utredningsmannen med sina medarbetare har arbetat under benämningen

1949 års gruppchef sutredning.

Utredningen har med skrivelse den 21 december 1951 avgivit betänkande

rörande gruppchefsutbildningen och därmed sammanhängande vämpliktsfrågor

(SOU 1951:57).

Utredningen har framhållit, att den i anslutning till sitt arbete rörande

gruppchefsutbildningens framtida ordnande till behandling även upptagit

närliggande väinpliktsfragor och i samband därmed, då så ansetts påkallat,

framlagt förslag som avse de värnpliktiga i allmänhet.

UTBILDNINGSTIDENS LÄNGD M. jVL

Departementschefen.

Armén.

Gruppehefsutredningen har ansett sig kunna konstatera att utbildningen

av de underbefälselever (gruppchefselever) som under utbildningsåret

1950—1951 fullgjort 9 månaders tjänstgöring företett brister i åtskilliga hänseenden.

Sålunda har utbildningen i spräng- och mintjänst samt underrättelsetjänst

ävensom i användning av andrahandsvapen varit ofullständig,

varjämte det otillräckliga antalet övningar i förband medfört att tillräcklig

utbildning och rutin i truppföring icke erhållits.

Den ytterligare utbildningstid som med nu tillämpad organisation och

nu använda metoder erfordras för att avhjälpa nämnda brister uppskattar

utredningen till cirka 8 veckor (motsvarande cirka 400 utbildningstimmar).

Vid sin undersökning av möjligheterna till en rationalisering av utbildningen

har utredningen kommit till den slutsatsen att för gruppchefsutbildningen

inom den nuvarande utbildningstidens ram kan utvinnas en ökad

effekt motsvarande inemot tre veckor.

De brister som härefter återstå i gruppchefsutbildningen beräknar utredningen

i tid till omkring 57s veckor (cirka 270 utbildningstimmar). Av dessa

brister anses de som hänföra sig till förbandsutbildningen samt utbildningen

i spräng- och mintjänst kräva mest tid. Då det gäller förbandsutbildningen

anmärker utredningen att frågan om en förbättrad gruppchefsutbildning i

detta avseende är direkt avhängig av den tid som står till förfogande för utbildningen

av de värnpliktiga i allmänhet. Utredningen finner det nämligen

vara av väsentlig betydelse att underbefälseleverna under senare delen av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 13

sin tjänstgöring få föra befäl över trupp, bestående av värnpliktiga i allmänhet.

Utredningen har därför ansett det nödvändigt att även närmare undersöka

utbildningen av värnpliktiga i allmänhet. Undersökningarna ha givit

vid handen att med nuvarande betingelser utbildningen av ifrågavarande

värnpliktiga företer brister i vad avser andrahandsvapen, spräng- och mintjänst

samt utbildning i högre förband. Bristerna i fråga om andrahandsvapen

samt spräng- och mintjänst anser utredningen kunna även för värnpliktiga

i allmänhet elimineras genom att en rationalisering av den nuvarande

tjänstgöringen företages. Däremot medger den nuvarande utbildningstiden

icke genomförande av ett tillräckligt antal övningar i högre förband. För hävande

av bristerna i detta avseende finner utredningen ytterligare utbildningstid

av cirka 135 timmar eller 20 dagar vara erforderlig för såväl underbefälseleverna

som värnpliktiga i allmänhet. Därutöver måste för underbefälseleverna

tillkomma ytterligare 20 dagar för att de för denna kategori kvarstående

bristerna i vad avser spräng- och mintjänst skola kunna hävas.

Enligt gruppchefsutredningens förslag bör alltså första tjänstgöringen

ökas

för värnpliktiga i allmänhet till (270 + 20 =) 290 dagar; och

för underbefälselever till (270 + 20 + 20 —) 310 dagar.

Samtidigt har utredningen funnit att en utökning av tjänstgöringstiden

utöver den sålunda föreslagna icke med nuvarande betingelser kan genomföras

utan överbelastning av utbildningsorganisationen.

I samband härmed må framhållas att överbefälhavaren — vilken biträtt

ett av arméchefen framlagt förslag om förlängning med 10 dagar utöver vad

gruppchefsutredningen föreslagit — förklarat att dessa 10 dagar icke kunna

inpassas i den för utbildningsåret 1952—1953 planlagda utbildningsverksamheten

och lämnat öppet när så kunde ske.

Jag ansluter mig till det av gruppchefsutredningen uppställda principiella

kravet att de värnpliktiga efter avslutad första tjänstgöring omedelbart skola

vara krigsplaceringsbara i den befattning till vilken deras utbildning har

syftat.

Utredningens grundliga undersökningar rörande utbildningen ha övertygat

mig om att det uppställda kravet icke kan uppnås inom den utbildningstid

som nu står till förfogande. I likhet med utredningen finner

jag därför erforderligt att första tjänstgöringen för flertalet värnpliktiga utökas

med 20 dagar, varigenom utrymme för nödvändiga övningar i högre förband

kan erhållas. Med hänsyn till det värnpliktiga underbefälets viktiga

funktion i krigsorganisationen finner jag vidare oundgängligt att denna

kategori under sin första tjänstgöring erhåller en fullt tillfredsställande utbildning,

och jag biträder i detta syfte den av utredningen föreslagna utökningen

för underbefälseleverna (gruppchefseleverna) med ytterligare 20

dagar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

Såsom framgår av den följande framställningen förordar jag att det s. k.

skördeuppehållet om 14 dagar, vilket är föreskrivet för flertalet av arméns

värnpliktiga och som nu anses falla utanför tjänstgöringstiden, hädanefter

skall inräknas i denna. Härav följer en uppräkning med 14 dagar av de föreslagna

utbildningstiderna för såväl värnpliktiga i allmänhet som underbefälseleverna

vid armén. Detta innebär emellertid endast formellt en utökning

av utbildningstiden.

Underbefälseleverna böra i enlighet med utredningens förslag inkallas till

första tjänstgöring före värnpliktiga i allmänhet. Detta har redan förutsatts

med den gällande huvudregeln att uttagning av värnpliktiga för underbefälsutbildning

sker redan vid inskrivningen.

En förlängning av tjänstgöringstiden för flertalet värnpliktiga utöver vad

nu föreslagits synes, såsom utredningen även framhållit, icke kunna ske utan

att en överbelastning av utbildningsorganisationen uppstår.

Det har icke ifrågasatts att utöka nu gällande tjänstgöringstid för värnpliktiga

vilka uttagits för officers- eller underofficersutbildning eller för

värnpliktiga i specialtjänst. Jag finner heller icke anledning föreslå en dylik

utökning.

Jag övergår härefter till vissa särskilda av utredningen behandlade spörsmål.

Befälsövningar.

Enligt lagen den 11 maj 1951 (nr 196) med provisoriska bestämmelser om

skyldighet för vissa värnpliktiga tilldelade armén att fullgöra befälsövning

må det kunna åläggas armén tilldelade värnpliktiga, vilka genomgått belalsutbildning

eller, utan att hava genomgått sådan utbildning, krigsplacerats

såsom befäl att i anslutning till dem åliggande repetitionsövning fullgöra

befälsövning om 10 dagar.

Gruppchefsutredningen har funnit att befälsövningarna för det värnpliktiga

befälet innebära en välbehövlig repetition. Utbytet av de efterföljande

repetitionsövningarna anses bli väsentligt större om de föregåtts av befälsövningar.

Utredningen förordar därför att befälsövningarna bli permanenta.

Utredningens synpunkter beträffande befälsövningarna bekräftas av de

militära erfarenheterna och biträdas i stort sett av mig. Jag vill dock framhålla

att befälsövningen, liksom hittills, icke nödvändigtvis behöver i sin helhet

uttagas före repetitionsövningen. Jag föreslår att bestämmelserna om befälsövningar

införas i värnpliktslagen. I samband härmed böra 1951 års provisoriska

bestämmelser upphävas.

Befordran och premier.

Gruppchefsutredningen har föreslagit att underbefälseleverna vid juluppehållet

befordras till vicekorpraler och vid utryckningen från första tjänstgöringen

till korpraler. I samband med utryckningen föreslås de tillika skola

komma i åtnjutande av en premie å 200 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 15

Yidare föreslår utredningen att särskilt utvalda s. k. föregångsmän vid utryckning

från första tjänstgöringen befordras till vicekorpraler och i samband

därmed erhålla en premie å 100 kronor.

Som villkor för den föreslagna befordringsgången och premietilldelningen

har — bortsett från vissa undantagsfall — angivits att vederbörande skall

ha erhållit godkännande vitsord.

I fråga om underbefälseleverna har förslaget i allt väsentligt enhälligt tillstyrkts.

Beträffande föregångsmännen har förslaget avstyrkts av chefen för armén

med instämmande av överbefälhavaren, medan detsamma av andra remissinstanser

betecknats som värdefullt.

Jag finner gruppchefsutredningens förslag lämpligt i vad avser underbefälseleverna.

Beträffande föregångsmännen kan någon anledning till tvekan ligga däri

att behov av detta institut icke torde föreligga inom de övriga försvarsgrenarna.

Med hänsyn till de skäl utredningen förebragt anser jag det likväl

önskvärt och lämpligt att systemet med föregångsmän försöksvis tillämpas

inom armén.

Tiderna för in- och utryckning till första tjänstgöring.

Utredningen finner att den föreslagna första tjänstgöringen bör så inpassas

i kalenderåret att underbefälseleverna påbörja tjänstgöringen de första

dagarna i maj och värnpliktiga i allmänhet alltså 20 dagar därefter. Detta

kommer att innebära att utryckningen från första tjänstgöring för flertalet

värnpliktiga kan äga rum före påskhelgen påföljande år. Förslaget har tillstyrkts

av de militära instanserna och arbetsmarknadens intresseorganisationer.

Däremot har Sveriges förenade studentkårer i sitt yttrande anfört att en

inryckning för underbefälseleverna i början av maj medför en allvarlig konsekvens

ur studenternas synpunkt. De studenter vilka uttagits för underbefälsutbildning

skulle nämligen icke kunna inrycka till första tjänstgöring förrän

året efter det de avlagt studentexamen, ett förhållande som vore ägnat att

medföra avsevärd olägenhet för dem som ämnade bedriva akademiska

studier.

Yad först angår den av studentkårerna påtalade olägenheten av en inryckning

för underbefälseleverna förlagd till början av maj vill jag framhålla att

det endast torde vara en mindre del av studenterna som bör ifrågakomma

för underbefälsutbildning. De studenter som av fysiska orsaker icke anses

lämpliga för underofficersutbildning böra kunna tagas i anspråk för särskild

tjänstgöring av annat slag än befälsutbildning. Yid sådant förhållande torde

den av studentkårsorganisationen angivna olägenheten icke vara av större betydelse.

Ur övriga synpunkter synas de av gruppchefsutredningen förordade inocli

utryckningstiderna ändamålsenliga varför jag förutsätter att en sådan

ordning i fortsättningen vinner tillämpning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

Sommaruppehållet (»skördeuppehållet»).

Såsom tidigare nämnts blev utbildningstiden för samtliga försvarsgrenar

genom den provisoriska förordningen 1948: 514 förkortad med 60 dagar (90

dagar räknat i förhållande till vad som gällde enligt 1941 års lag). Samtidigt

föreskrevs att ett 14 dagars uppehåll under sommaren för flertalet av de

värnpliktiga, skördeuppehållet, icke längre skulle inräknas i tjänstgöringstiden.

Under detta uppehåll skulle de värnpliktiga dock alltjämt åtnjuta samma ekonomiska

förmåner som under tjänstgöring. I anslutning härtill minskades för

ifrågavarande värnpliktiga antalet tjänstledighetsdagar under första tjänstgöringen

från 33 till 19. Följaktligen stannade den reella förkortning av

tjänstgöringstiden som vidtogs 1948 för samma värnpliktigas vidkommande

vid 46 dagar.

Enligt vad gruppchefsutredningen uppgivit har från vissa håll framkastats

tanken att för flertalet värnpliktiga slopa skördeuppehållet vid armén.

Utredningen har emellertid funnit ett sådant uppehåll oundgängligen erforderligt

med hänsyn till såväl utbildningens gång som ock arbetsmarknadssynpunkter.

Samma skäl tala enligt utredningens mening för att uppehållet

bör förläggas till förra hälften av september. Detta sammanhänger därmed

att under denna månad till förbanden inkallas ett mycket stort antal värnpliktiga

för fullgörande av repetitionsövningar i krigsförband, vartill komma

befälsövningar för en betydande del av de sålunda inkallade. Det är enligt

utredningens mening praktiskt omöjligt att samtidigt tillfredsställande

genomföra utbildningen av rekrytomgången och repetitionsförbanden. Genom

övningsuppehållet kunna omkring 25 000 man under 14 dagar frigöras för

arbetsmarknaden under en tid då denna är särskilt ansträngd till följd av

repetitionsinkallelserna. Benämningen »skördeuppehåll» är, framhåller utredningen,

icke adekvat för ett uppehåll av den nu angivna innebörden.

Emellertid har utredningen med tanke på konsekvenserna för jordbruket

framhållit att speciell tjänstledighet bör kunna beviljas vissa värnpliktiga å

annan tid än den nu föreslagna i syfte att därigenom tillgodose särskilt utsatta

brukningsenheters behov av arbetskraft.

Utredningens synpunkter i sistnämnda avseende ha särskilt understrukits

av arbetsmarknadens intresseorganisationer.

Jag biträder till alla delar gruppchefsutredningens förslag beträffande

ifrågavarande uppehåll, vilket hädanefter lämpligen torde böra benämnas

övningsuppehåll.

I detta sammanhang vill jag betona angelägenheten av vad utredningen

förordat med tanke på jordbrukets intressen. Kompletterande föreskrifter i

detta avseende torde få utfärdas i vederbörlig ordning.

Samtidigt ansluter jag mig till utredningens åsikt att inom Yl. militärområdet

övningsuppehållet och höstomgångens repetitionsövningar böra

kunna förläggas till en tidigare tidpunkt under året.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 17

Fråga om inräknande av sommaruppehållet i tjänstgöringstiden.

Medan de sedvanliga övningsuppehållen under jul och midsommar om 17

respektive 2 dagar inbegripas i första tjänstgöringstiden om 270 dagar, skall

skördeuppehållet som nyss nämnts anses falla utanför tjänstgöringen. Följaktligen

uppgår den nuvarande första tjänstgöringen, om man räknar tiden från

inryckningen till utryckningen, i själva verket till 284 dagar för flertalet

värnpliktiga vid armén. Emellertid utgå, som också förut nämnts, under

skördeuppehållet samma ekonomiska förmåner till de värnpliktiga som under

tjänstledighet, häri inbegripna de vanliga övningsuppehållen. På grund härav

synes det icke oberättigat att inräkna även sommaruppehållet om 14 dagar

i första tjänstgöringen; härigenom ernås tillika den fördelen att de olika

uppehållen komma att följa enhetliga regler. Med en sådan beräkningsgrund,

som för arméns vidkommande huvudsakligen får formell innebörd, utgör den

nuvarande första tjänstgöringstiden för flertalet av arméns värnpliktiga 284

dagar, och de av gruppchefsutredningen föreslagna och av mig förordade utökade

utbildningstiderna böra omräknas till 304 respektive 324 dagar.

I enlighet med vad nu och tidigare anförts förordar jag att första tjänstgöringstiderna

för flertalet av arméns värnpliktiga bestämmas till:

för värnpliktiga i allmänhet 304 dagar och

för underbefäls elev er 324 dagar,

i vilka utbildningstider ett övningsuppehåll under sommarhalvåret om

14 dagar skall inräknas.

Övriga försvarsgrenar.

De nyss anförda synpunkterna synas mig böra vinna beaktande vid en

prövning av de övriga försvarsgrenarnas tjänstgöringstider.

1948 års provisoriska beslut om förkortning av utbildningstiden med 60

dagar innebar för arméns vidkommande en reell minskning av endast

46 dagar, enär som nämnts ett skördeuppehåll vid armén om 14 dagar

icke längre skulle inräknas i tjänstgöringstiden. Motsvarande bestämmelse

om ett uppehåll utanför tjänstgöringstiden infördes icke vid de övriga

försvarsgrenarna. För marinen och flygvapnet innebar alltså 1948 års

beslut en reell förkortning av tjänstgöringstiden med 60 dagar, varför tjänstgöringstiden

vid dessa försvarsgrenar i själva verket blev 14 dagar kortare

än vid armén.

Därest överensstämmelse i nuläget skulle åvägabringas mellan försvarsgrenarna

— med arméns nu gällande utbildningstid som norm — skulle enligt

det nyss förda resonemanget de övriga försvarsgrenarnas tjänstgöringstider

utökas med 14 dagar.

Den grundliga utredning som ägnats arméns utbildningsfrågor har icke

kommit de övriga försvarsgrenarna till del. Emellertid ha de skäl som anförts

av cheferna för dessa försvarsgrenar med instämmande av överbefälhavaren

bibragt mig den uppfattningen att även här en förlängning av utbildningstiderna

är erforderlig.

2—777 53 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 9 saml. 2 avd. Nr 31.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

Jag vill dock förutskicka att jag icke är beredd att förorda längre utbildningstider

för de värnpliktiga vid marinen och flygvapnet än jag enligt vad

förut sagts förordat för arméns värnpliktiga.

Kustartilleriet.

De synpunkter i fråga om utbildningstidens längd och fördelning som gälla

för armén äga i det väsentliga tillämpning även i fråga om kustartilleriets

värnpliktiga.

Med hänsyn härtill och med utgångspunkt från vad nyss anförts borde således

första tjänstgöringstiden för huvuddelen av kustartilleriets värnpliktiga

bestämmas till (270 + 14 + 20 + 20 =) 324 dagar för underbefälselever och

(270 + 14 + 20==) 304 dagar för värnpliktiga i allmänhet.

Emellertid föreligga för kustartilleriets vidkommande vissa speciella problem

som måste tillmätas avgörande betydelse vid en inplacering av första

tjänstgöringen i kalenderåret.

Det anses sålunda nödvändigt att de stora artilleriskjutningar som skola

avsluta rekrytomgångens utbildning äga rum under någorlunda gynnsamma

väderleksbetingelser och att därvid samövning kommer till stånd med arméförband

i anslutning till repetitionsövningar krigsförbandsvis. Med hänsyn

härtill anses utryckningen för flertalet av kustartilleriets värnpliktiga böra

äga rum under oktober. Detta innebär att en tjänstgöringstid av 304 dagar

icke kan effektivt utnyttjas, enär inryckningen i så fall komme att ske

omedelbart före eller under julhelgen.

På grund härav synes det för närvarande icke vara lämpligt att av värnpliktiga

i allmänhet vid kustartilleriet uttaga längre första tjänstgöringstid än

290 dagar. Med en första tjänstgöring av denna längd kommer inryckning

att ske i början av januari.

Då emellertid på grund av den tekniska utvecklingen eller andra faktorer

utbildningsförhållandena kunna komma att ändras — varom någon förutsägelse

nu ej kan göras — vill jag dock förorda som huvudregel att för

värnpliktiga i allmänhet vid kustartilleriet, liksom för motsvarande kategori

vid armén, bestämmes en första tjänstgöring om 304 dagar men att det skall

bli beroende på Konungens prövning huruvida längre tjänstgöring än (304—

14 =) 290 dagar skall uttagas.

Från kustartilleriets sida har lämpligheten av vad jag nu förordat blivit

vitsordat.

För underbefäls elev erna vid kustartilleriet föreslår jag i anslutning till

vad tidigare anförts samma första tjänstgöring, 324 dagar, som för arméns

motsvarande värnpliktiga.

Jag biträder marinchefens förslag om införande av repetitionsövningar

i krigsförband även vid kustartilleriet. I samband härmed bör

lagen om skyldighet för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsövningar

m. m. (SFS 1951:195) i princip göras tillämplig även å

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

detta vapenslag dock med den avvikelse i fråga om vissa årsklasser som angivits

av marinchefen i dennes yttrande.

1 enlighet med marinchefens hemställan förordar jag vidare att befälsövningar

i anslutning till repetitionsövningarna införas även vid kustartilleriet.

Jag finner gruppchef sutredningens förslag beträffande premier och befordringsgång

för underbefälselever kunna i tillämpliga delar genomföras

även vid kustartilleriet.

Däremot synes, såsom marinchefen ock anfört, systemet med föregångsmän

icke vara erforderligt för kustartilleriets vidkommande.

Flottan.

I samband med 1948 års riksdagsbeslut om förkortning av utbildningstiden

för flertalet värnpliktiga till 360 dagar vidtogs en omläggning av utbildningssystemet

vid flottan.

Tidigare hade tillämpats ett årsprogram för utbildningen, vilket innebar att

fartygsbesättningarna kunde tjänstgöra ombord under ett år. Då utbildningstiden

förkortades till 360 dagar fanns ej längre utrymme för såväl den

grundläggande utbildningen i land som ett års tjänst ombord. Flottan övergick

därför till ett kvartalssystem enligt vilket de värnpliktiga årligen ryckte

in i fyra omgangar och fartygsbesättningarna alltså successivt förnyades varje

kvartal.

Chefen för marinen framhåller i sitt yttrande att kvartalssystemet visat

sig innebära allvarliga olägenheter. Sålunda ställer den kvartalsvis återkommande

utbildningen ombord av nyembarkerade värnpliktiga alltför stora

krav på befälet, till förfång för utbildningen av den övriga personalen och

materielens skötsel. Den tid som nu kan anslås till fartygstjänst för de värnpliktiga

medger icke en effektiv stridsutbildning. För att i stort sett kunna

genomföra övningsprogrammen har man måst sänka målsättningen för övningarna.

"Vid systemets införande räknade man med att olägenheter av nu angivna

slag skulle kunna undvikas därigenom att en relativt stor del av besättningarna

beräknades bestå av stampersonal som tjänstgjorde lång tid

på samma fartyg. Dessa förhoppningar omintetgjordes emellertid genom de

kort tid efter systemets införande uppkommande och sedermera alltmer kännbara

vakanserna bland stampersonalen.

Marinchefen kommer till den slutsatsen att värnpliktsutbildningen vid

flottan måste omfatta så lång tid att de värnpliktiga efter den nödvändiga

skolmässiga utbildningen i land kunna tjänstgöra ett år i följd ombord å

fartygen. Marinchefens egentliga önskemål i fråga om utbildningstidens

längd innefatta avsevärda utökningar av nu gällande tid, nämligen för underbefälselever

till 18 månader och för värnpliktiga i allmänhet till 15 månader

Marinchefen anser det dock icke lämpligt att i detta sammanhang framföra

så omfattande krav.

Chefen för marinen föreslår härefter att utbildningstiderna bestämmas för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

underbefälselever till 440 dagar och för värnpliktiga i allmänhet till 390 dagar,

vartill för båda kategorierna kommer ett uppehåll om 14 dagar under sommaren,

vilket icke skall inräknas i utbildningstiden. För kategorien värnpliktiga i

allmänhet föreslås vidare en repetitionsövning om 30 dagar för omskolning.

Om man bortser från omskolningsövningen — vartill jag återkommer i

annat sammanhang — äro de av marinchefen föreslagna tiderna 10 dagar

längre än de tider som jag enligt det föregående förordat för armén; härvid

inräknas i utbildningstiden för underbefälseleverna vid armén även tre befälsövningar

om 10 dagar.

Beträffande värnpliktiga i allmänhet anmärker marinchefen att — under

den givna förutsättningen att tjänsten ombord skall omfatta ett år — den

föreslagna tiden om 404 dagar endast medger en tid av (404 — 365 =) 39

dagar för rekrytskolan i land, en tid som marinchefen betecknar som ett hårt

pressat minimum.

Slutligen föreslår marinchefen även förlängning med 60 dagar av gällande

utbildningstid (360 + 120—) 480 dagar för sjökaptener och likställda.

Enligt min uppfattning har marinchefen förebragt övertygande skäl fölen

återgång till det tidigare vid flottan tillämpade årsprogrammet, vilket

innebär att fartygsbesättningarna i huvudsak kvarbli orubbade ombord under

ett år i en följd. Endast härigenom synes det bli möjligt att sammansmälta

besättningarna till effektiva lag. Då vid sidan av fartygstjänsten kräves

en grundläggande skolmässig utbildning i land, är det uppenbart att årsprogrammet

ej kan genomföras utan en förlängning av gällande utbildningstid

om 360 dagar.

I detta sammanhang vill jag betona att flottans utbildningsproblem i viss

män kommit i ett annat läge sedan statsmakterna senast prövade frågan

om utbildningstidens längd vid flottan, i så måtto att de alltmer accentuerade

svårigheterna att rekrytera stampersonalen medfört omfattande vakanser inom

denna så betydelsefulla kategori. Dessa förhållanden göra det till en angelägenhet

av vikt att söka skapa ett värnpliktigt underbefäl av sådan kvalitet att

stamvakanserna få mindre kännbara konsekvenser för de rustade fartygens

stridsberedskap.

Jag finner alltså en förlängning av utbildningstiden för flertalet av flottans

värnpliktiga vara erforderlig.

Emellertid kan jag icke såsom tidigare anförts tillstyrka större utökning

än jag förordat för arméns vidkommande.

Jag föreslår sålunda att utbildningstiderna vid flottan bestämmas:

för värnpliktiga i allmänhet till (360 + 14 + 20 =) 394 dagar; och

för underbefälselever till (360 + 14 + 20 + 20 + 3 X 10 =) 444 dagar.

Den föreslagna tjänstgöringen avses skola fullgöras i en följd.

Under hand har jag inhämtat att de av mig förordade utbildningstiderna

möjliggöra — om än med svårighet enligt marinchefens mening

ett genomförande av årsprogrammet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

21

Jag är ej beredd att biträda förslaget om förlängning av nu gällande utbildningstid

för sjökaptener och likställda i annan mån än som följer av att

dessa värnpliktiga böra fullgöra grundläggande värnpliktstjänstgöring av

samma längd som flertalet värnpliktiga vid flottan. Härom torde närmare få

hänvisas till specialmotiveringen.

Gruppchefsutredningens förslag rörande premier och befordringsgång för

underbefälselever synes ägnat att bidraga till ett förbättrat utbildningsresultat

även vid flottan.

Flygvapnet

Chefen för flygvapnet framhåller i sitt yttrande vissa principiella synpunkter

som böra beaktas vid ett bedömande av tjänstgöringstidens längd

inom flygvapnet. Den i snabb takt fortgående tekniska utvecklingen möjliggör

— anför flygvapenchefen — att flygtjänsten i allt större utsträckning kan

bedrivas under tider av året då flygning hittills endast varit möjlig i mindre

skala. Detta förhållande medför konsekvenser ur såväl utbildnings- som

beredskapssynpunkt. För att flygutbildningen skall kunna effektivt genomföras

måste arbetskraft i form av utbildad markpersonal ständigt finnas tillgänglig.

En avgörande faktor vid bedömandet av tjänstgöringstidens längd

vid flygvapnet är därför behovet av arbetskraft. Vid en prövning av frågan

om tjänstgöringens längd måste därjämte, anför flygvapenchefen vidare,

stor betydelse tillmätas vapnets snabba materielförnyelse. Denna gör det

nämligen oundgängligen nödvändigt att den redan utbildade personalen får

tillfälle att genom repetitionsövning i erforderlig utsträckning underhålla

och förnya sina färdigheter för befattningarna i krigsorganisationen.

Den nuvarande tjänstgöringen om 360 dagar, som fastställdes år 1948,

fullgöres i en följd och inrymmer icke någon repetitionsövning. Härvid bortses

från det alternativ, innefattande en första tjänstgöring om 270 dagar och

tre repetitionsövningar om vardera 30 dagar, som år 1950 infördes för befälsvärnpliktiga

i luftbevakningstjänst.

Repetitionsövningsskyldighet åvilar emellertid ett antal värnpliktiga tillhörande

1946 års och äldre årsklasser.

Den gällande tjänstgöringsskyldigheten disponeras på det sätt att årskontingenten

uppdelas i två lika stora omgångar, vilka rycka in på hösten

med V/t månads förskjutning. De inryckande värnpliktiga måste för att

kunna utnyttjas som markpersonal först genomgå en grundläggande utbildning.

Chefen för flygvapnet anser, att cirka V/t månad erfordras härför.

Härav följer att under 3 månader på hösten endast 50 % av den erforderliga

styrkan markpersonal står till förfogande. För att täcka denna svaghetsperiod

inkallas äldre värnpliktiga med kvarstående skyldighet att fullgöra repetitionsövning.

Chefen för flygvapnet framhåller nu att bristen på arbetskraft under

svaghetsperioden blir akut då värnpliktiga med repetitionsskyldighet ej

längre stå till förfogande. Att repetitionsövning ej kan uttagas av värnpliktiga

av 1947 års klass och yngre anses dessutom medföra andra allvarliga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

konsekvenser, i det att förbanden icke kunna uppsättas i erforderlig utsträckning

vid större övningar och krigsplaceringstiden för ett flertal kategorier

blir längre än kvalitetskraven medge.

Om man vid den tidpunkt då repetitionsskyldiga av 1946 års och äldre

klasser ej längre stå till buds skall kunna såväl tillgodose behovet av arbetskraft

året runt som ock uppsätta förband vid större övningar samt därjämte

i erforderlig grad repetera och förnya de värnpliktigas tekniska kunskaper

skulle enligt chefen för flygvapnet egentligen erfordras en sammanlagd

tjänstgöringstid av 14V2 månader, uppdelad på en första tjänstgöring om 13V2

månader och eu repetitionsövning om en månad. Under den närmaste framtiden

anses dock en sammanlagd tjänstgöring för flertalet värnpliktiga om

(12 + 1 —) 13 månader eller 390 dagar vara tillfyllest. Det föreslås vidare

att den ledighet om 14 dagar som flygvapnets värnpliktiga nu erhålla under

sommaren icke längre skall inräknas i tjänstgöringstiden.

Något behov av ytterligare förlängd tjänstgöring för underbefälselever har

icke anmälts av chefen för flygvapnet.

Såsom närmare framgår av den förut lämnade redogörelsen för flygvapenchefens

remissyttrande har där framhållits som önskvärt att möjligheter

skapas att i vissa fall uttaga tjänstgöringsskyldigheten i annan ordning än

nyss nämnts.

Det synes mig vara en angelägenhet av största vikt att flygtjänstens behov

av arbetskraft behörigen tillgodoses och jag delar även flygvapenchefens

uppfattning om nödvändigheten av att kunskaperna hos redan utbildade

värnpliktiga genom repetitionsövningar vidmakthållas och förnyas. Härför

torde erfordras en utökning av den nuvarande tjänstgöringstiden om 360

dagar. Emellertid är jag icke beredd förorda att tjänstgöringstiden vid flygvapnet

för flertalet värnpliktiga fastställes till högre sammanlagt dagantal

än vad jag tillstyrkt för övriga försvarsgrenar. Därtill föreslår jag ett tillägg

om 14 dagar av skäl för vilka i det föregående redogjorts. Den sammanlagda

utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid flygvapnet bör alltså fastställas

till (360 + 14 + 20 =) 394 dagar. Denna tid lämnar utrymme för en första

tjänstgöring om 12 månader (364 dagar) samt en repetitionsövning om 30

dagar.

Jag finner bärande skäl tala för att i enlighet med flygvapenchefens förslag

bestämmelser införas som göra det möjligt att förkorta första tjänstgöringstiden

för vissa värnpliktskategorier till förmån för ytterligare repetitionsövningar.

Likaså synes det ändamålsenligt att i vissa fall —- exempelvis vid

renodlade luftbevakningsövningar — uppdela en repetitionsövning om 30

dagar på två om vardera 15 dagar. För att ''undvika att en värnpliktig blir

alltför betungad av repetitionsinkallelser förordas dock den begränsningen

att endast en 30-dagarsövning skall kunna uppdelas på angivna sätt. Jag

anser det vidare lämpligt att möjligheter förefinnas att av handräckningspersonal,

som med hänsyn till krigsplaceringstiden icke behöver inkallas till

repetitionsövning, uttaga hela tjänstgöringstiden i en följd och biträder allt
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

så flygvapenchefens förslag härom. Några detaljerade bestämmelser om de

olika tjänstgöringsalternativen torde icke behöva införas i lagen. Det synes

lämpligen böra ankomma på Konungen att meddela närmare bestämmelser

enligt de principer för vilka här redogjorts.

Chefen för flygvapnet framhåller som önskvärt att värnpliktiga som ha

att fullgöra repetitionsövning och som äro krigsplacerade i befälsbefattning

bibringas tillräcklig yrkeskunskap och befälsförmåga innan huvuddelen av

de värnpliktiga påbörja repetitionsövningen. Han föreslår i detta syfte införande

vid flygvapnet av befälsövningar om 10 (respektive 5) dagar omedelbart

före och i anslutning till repetitionsövningar om 30 (respektive 15)

dagar.

Enligt min uppfattning ha, som jag redan nämnt, de befälsövningar, vilka

under år 1951 genomfördes vid armén i anslutning till repetitionsövningarna,

visat sig vara av stort värde. Sådana befälsövningar synas mig även för flygvapnets

del bli av betydelse för vidmakthållandet av det värnpliktiga befälets

truppföringsförmåga och därmed också för effektiviteten hos flygvapnets

krigsorganisation. Jag förordar alltså att befälsövningar i anslutning till

repetitionsövningar införas även vid flygvapnet.

Någon förändring av nu gällande utbildningstider för värnpliktiga inom

flygvapnet, uttagna till officers- eller underofficersutbildning, har ej förutsatts

av flygvapenchefen förutom den förändring som följer av den föreslagna

skyldigheten att fullgöra befälsövningar. Icke heller jag ifrågasätter någon

dylik förändring.

Jag är icke beredd tillstyrka förslaget att värnpliktiga vid flygvapnet,

vilka påbörjat sin tjänstgöring efter den 31 mars 1948 och vilka hittills haft

att fullgöra 12 månaders tjänstgöring i en följd, retroaktivt ålägges en

repetitionsövning om 30 dagar.

Då underbefälsutbildningen vid flygvapnet för de värnpliktiga icke innebär

uppgifter av den art att särskilda premier till dem anses böra utgå måste

gruppchefsutredningens förslag i detta avseende anses sakna aktualitet för

flygvapnets vidkommande.

Flygvapenchefen berör i sitt yttrande även frågan om omskolning av värnpliktiga,

som överföras till armén, sedan de utgått ur flygvapnets krigsorganisation.

Denna fråga upptager jag i det följande.

OMSKOLNING AV VÄRNPLIKTIGA TILLHÖRANDE

FLOTTAN OCH FLYGVAPNET.

Medan vid armén och kustartilleriet årskontingenten värnpliktiga principiellt

avpassas efter behovet av personal i krigsorganisationen måste vid

flottan och flygvapnet för att fredstjänstens behöriga gång skall möjliggöras

årligen ett större antal värnpliktiga genomgå utbildning än som

skulle ha varit erforderligt enbart med hänsyn till krigsorganisatoriska

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

krav. Flertalet värnpliktiga vid flottan och flygvapnet kvarstå därför i allmänhet

ej krigsplacerade längre än omkring tio år, varefter de överföras till

armén. I samband härmed har krav uppstått att sådana värnpliktiga skola

erhålla omskolning, så att de kunna bättre utnyttjas i arméns krigsorganisation.

I 1941 års värnpliktslag intogs i sådant syfte stadgande om en efterutbildningsövning

om trettio dagar för flertalet av flottans och flygvapnets värnpliktiga

före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret.

Genom 1948 års provisoriska bestämmelser nedsattes för flertalet värnpliktiga

vid samtliga försvarsgrenar den sammanlagda tjänstgöringstiden till

360 dagar. Vid flottan och flygvapnet skulle denna tjänstgöring fullgöras i

en följd. Någon tid för efterutbildning (omskolning) stod därför icke längre

till buds. I sina remissvar angående gruppehefsutredningens betänkande ha

numera cheferna för armén och marinen med instämmande av överbefälhavaren

framlagt förslag om återinförande av särskilda omskolningsövningar

för flottans och flygvapnets värnpliktiga.

Härvid anför överbefälhavaren i huvudsak följande. I de nu framlagda

förslagen beträffande flottans och flygvapnets utbildningstid har intagits en

omskolningsövning om 30 dagar. Chefen för armén har vid upprepade tillfällen

och nu senast i sitt yttrande framlagt krav på återinförande av dylika.

Det är av vikt att dessa övningar komma till stånd. Från flottan och flygvapnet

skola årligen överföras 4—5 000 man. Med gällande utbildningstider

ha dessa värnpliktiga vid tidpunkten för överförandet ingen återstående

tjänstgöringsskyldighet. Detta medför att de värnpliktiga icke kunna utnyttjas

i krigsorganisationen i erforderlig omfattning. De värnpliktiga avses

— om förslaget genomföres — skola fullgöra omskolningsövningen inom det

vid armén tillämpade krigsförbandsvisa repetitionsövningssystemet.

Departementschefen erinrar om att uppdrag om utredning rörande särskilda

omskolningsövningar successivt lämnats två kommittéer, men att

denna utredning av olika skäl icke kunnat slutföras. Departementschefen

säger sig därför ha för avsikt att låta frågan bliva föremål för närmare utredning.

UTTAGNING FÖR BEFÄLSUTBILDNING.

Departementschefen.

Enligt det system för uttagning av värnpliktiga för befälsutbildning som

infördes år 1950 sker uttagningen, i den mån den värnpliktige ej frivilligt

åtar sig befälsutbildning, i samband med inslcrivningen. Uttagningen grundas

på psykologiska prov och exploration.

De som äro sjömanshusinskrivna kunna emellertid inskrivas som värnpliktiga

utan personlig inställelse och om så sker kunna de alltså icke med

nuvarande regler uttagas för underbefälsutbildning annat än efter eget medgivande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

Med hänsyn till flottans rekrytering av värnpliktigt underbefäl synes därför

möjlighet böra öppnas att uttaga sjömanshusinskriven värnpliktig till

underbefälsutbildning även efter inskrivningen. Uttagningen bör äga rum

senast i samband med inryckningen och verkställas av inskrivningsnämnd, i

den mån frivilligt åtagande ej göres.

I detta sammanhang får jag anmäla en annan fråga beträffande uttagningen.

Den uttagning för befälsutbildning som sker enligt den värnpliktiges eget

medgivande kan enligt lagens nuvarande lydelse ske endast under värnpliktstjänstgöringen,

när det gäller officersutbildning, eller i samband med inskrivningen

eller sedermera under tjänstgöringen, när fråga är om underofficersoch

underbefälsutbildning. Erfarenheten har emellertid visat, att det skulle

vara praktiskt fördelaktigt att kunna taga ut värnpliktiga till officersutbildning

redan vid inskrivningen liksom att, när det gäller all befälsuttagning

efter frivilligt åtagande, kunna göra sådan uttagning även under tiden mellan

inskrivningen och inryckningen. Uttagning för officersutbildning bör även

kunna ske efter avslutad underofficersutbildning.

KOSTNADSBERÄKNINGAR.

Departementschefen.

Yad härefter angår de merkostnader som uppkomma vid genomförande av

den ökning av värnpliktstjänstgöringens längd m. m. som nu föreslagits, får

jag anföra.

Enligt gruppohefsutredningens beräkningar skulle utredningens förslag

komma att medföra en merkostnad för arméns del av i runt tal 13,5 miljoner

kronor, av vilket belopp 7,3 miljoner kronor utgöra ökade kostnader för

förbättring av gruppchefsutbildningen och 6,2 miljoner kronor avse ökade

kostnader för förlängd tjänstgöring samt viss förbättring av de materiella

utbildningsbetingelsema för huvuddelen av de värnpliktiga. Härutöver tillkomma

emellertid kostnader för de befälsövningar om tio dagar, vilka enligt

utredningens mening i fortsättningen böra bli permanenta. Kostnaderna

för dessa befälsövningar kunna uppskattas till omkring 4,3 miljoner kronor

per budgetår. Den i årets statsverksproposition förordade ökningen av de

värnpliktigas penningbidrag med i runt tal 67 % av nu utgående bidrag föranleder

en ytterligare kostnad för de värnpliktiga vid armén, om vilka här

är fråga, av omkring 1,2 miljon kronor. Ett genomförande av utredningens

förslag medför således en sammanlagd merkostnad av (13,5+4,3 + 1,2 =)

19,o miljoner kronor. I årets statsverksproposition ha erforderliga medel

beräknats härför.

Den av mig föreslagna förlängningen av tjänstgöringstiden för värnpliktiga

tilldelade marinen och flygvapnet kommer sedan densamma blivit helt

genomförd och med inräknande av kostnaderna för penningbidragens höj
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

ning att medföra en årlig merkostnad av 2,4 miljoner kronor vid marinen

och 0,2 miljon kronor vid flygvapnet. Av merkostnaderna för marinen falla

omkring 0,9 miljon kronor på flottan samt 1,5 miljon kronor på kustartilleriet.

Kostnadsökningen vid flygvapnet hänför sig helt till förlängningen av

första tjänstgöringstiden. Några merkostnader för de nu föreslagna repetitionsövningama

vid flygvapnet uppkomma ej, enär värnpliktiga tillhörande

äldre åldersklasser redan genomgå dylika övningar till ungefär samma antal

som här föreslagits.

De ändrade tjänstgöringstiderna för flottans värnpliktiga beräknas medföra

att arméns årliga värnpliktskontingent ökas med 300 man. Härigenom

komma kostnaderna för arméns värnpliktiga att stiga med ytterligare

1,7 miljon kronor. Vid bifall till här framlagda förslag beträffande tjänstgöringstidens

längd för marinens och flygvapnets värnpliktiga komma merkostnaderna

således att uppgå till sammanlagt (2,4 + 0,2 + 1,7 =) 4,3 miljoner

kronor.

För budgetåret 1952/53 påverkas kostnaderna under fjärde huvudtiteln icke

i någon nämnvärd grad av de föreslagna ökade tjänstgöringstiderna för flottans

och flygvapnets värnpliktiga. För kustartilleriets värnpliktiga torde däremot

för nästa budgetår få räknas med vissa merkostnader, här uppskattade

till drygt 0,5 miljon kronor. I statsverkspropositionen har under anslaget till

Marinen: Övningar m. m. beräknats medel för anordnande under nästa budgetår

av bland annat övningar krigsförbandsvis och befälsövningar vid kustartilleriet.

Övriga merkostnader för genomförande av de förslag som bär framlagts

i fråga om tjänstgöringstidens längd för kustartilleriets värnpliktiga

synas icke påverka marinens härav berörda anslag i sådan grad att en om

räkning av desamma är erforderlig.

I enlighet med de nu gjorda beräkningarna skulle ett bifall till de av mig

förordade ändringarna i tjänstgöringstiderna för arméns, marinens och flygvapnets

värnpliktiga medföra en sammanlagd kostnad av (19, o +4,3 =) 23,3

miljoner kronor.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts har, där så ansetts erforderligt,

under vederbörliga anslag i statsverkspropositionen hänsyn tagits till

sålunda uppkommande merkostnader för nästa budgetår.

Till frågor rörande avlöning m. m. till värnpliktiga återkommer jag i samband

med anmälan av vissa avlönings- m. fl. anslag under fjärde huvudtiteln

för budgetåret 1952/53.

SPECIALMOTIVERING.

Av den i propositionen åberopade specialmotiveringen må följande bär

återgivas.

27 § 1 mom.

Departementschefen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

Slutligen liar undantagsbestämmelsen i A. om värnpliktiga i handräcknings

tjänst samt bestämmelsen i nuvarande A. a) om fullgörande av första

tjänstgöring alternativt i en följd eller i två omgångar slopats och ersatts

med ett mera allmänt avfattat stadgande under F. i förslaget. Med stöd av

detta stadgande, enligt vilket Konungen i särskilda fall äger bestämma att

tjänstgöringen skall ske i annan ordning än förut i momentet angivits, erhåller

Konungen ökad möjlighet att, då så i särskilda fall finnes lämpligt

eller skäligt, exempelvis uppdela tjänstgöring i omgångar eller sammanslå

första tjänstgöring med repetitionsövning. Det föreslagna stadgandet tar

bland annat sikte på det fall att värnpliktiga vid flygvapnet anses böra fullgöra

tjänstgöringen i en följd.

Då erfarenheten visat att bestämmelserna under C. sakna praktisk betydelse

för kustartilleriets vidkommande ha desamma i förslaget begränsats

till att avse flottan.

För det fall att värnpliktig som avses under C. redan avlagt sin examen

då han skall börja sin värnpliktstjänstgöring bör han icke uttagas för underbefälsutbildning;

han bör alltså tjänstgöra det antal dagar som gäller för

värnpliktiga i allmänhet — enligt förslaget 394 dagar — och därutöver fullgöra

den fortsatta tjänstgöringen om 120 dagar. Längre sammanlagd tjänstgöring

än nu sagts kommer enligt förslaget att åvila honom endast i det fall

att han avlägger sin examen efter det att han fullgjort värnpliktstjänstgöringen

och därvid genomgått underbefälsutbildning om 444 dagar.

I samband med de ändringar som föranletts av det sagda ha i C. införts

ett par moderniseringar vilka sammanhänga med ändringar i stadgan för

navigationsskolorna i riket.

övergångsbestämmelser.

Departementschefen.

Lagen synes böra träda i kraft den 1 maj 1952.

Särskilda övergångsbestämmelser bli erforderliga i flera hänseenden.

Yad först angår armén må till en början erinras om stadgandet i förordningen

den 8 februari 1952 (nr 27) enligt, vilket tjänstgöringstiden för de av

arméns värnpliktiga, vilka under år 1952 komme att avsluta sin första tjänstgöring,

blev förlängd med 20 dagar. Härifrån undantogos värnpliktiga vilka

uttagits för officers- och underofficersutbildning samt värnpliktiga som avses

i 27 § 1 mom. D. värnpliktslagen (specialister). Genom förordningen

framflyttades utryckningen för arméns inneliggande huvudkontingent från

den 8 till den 28 mars 1952 men förordningen inbegrep även flera mindre

grupper med andra in- och utryckningstider än huvudkontingenten, så t. ex.

värnpliktiga i handräckningstjänst. Av praktiska skäl bör det sommaruppehåll

som ifrågavarande värnpliktiga må komma att åtnjuta under innevarande

år beräknas enligt äldre lag, d. v. s. icke inbegripas i tjänstgöringen.

Den förlängning av första tjänstgöringen om 20 dagar som enligt för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra lagutskottets utlåtande nr dl.

slaget skall åläggas underbefälseleverna avses skola uttagas före den inryck

ningsdag som gäller för värnpliktiga i allmänhet inom samma omgång. Eftersom

de underbefälselever vilka under 1952 avsluta första tjänstgöring påbörjat

densamma före lagens ikraftträdande kan den särskilda förlängningen

om 20 dagar uppenbarligen icke ifrågakomma för dessa underbefälselevers

vidkommande.

Med hänsyn till det anförda måste det anses att tjänstgöringsskyldigheten

för dem som avsluta första tjänstgöring under 1952 — liksom självfallet för

dem som dessförinnan avslutat densamma — redan är reglerad. Motsvarande

inskränkning betingas i fråga om den nya lagens tillämpning. Dock

möter ej hinder att nya lagen i alla avseenden genast blir tillämplig å värnpliktiga

som äro uttagna för officers- eller underofficersutbildning. Bestämmelse

i enligt med vad nu sagts har införts under a) i förslaget till övergångsbestämmelser.

Behov föreligger emellertid att komplettera nämnda bestämmelse med

tanke på de underbefälselever vilka påbörjat första tjänstgöringen så kort

tid före den föreslagna tidpunkten för lagens ikraftträdande, den 1 maj 1952,

att de ej hinna avsluta denna tjänstgöring under årets lopp. Som exempel

kan nämnas underbefälseleverna i den kontingent av Livgardesskvadronen

som inrycker till första tjänstgöring den 15 april 1952. Fördenskull har

under b) intagits en kompletterande bestämmelse av innebörd att underbefälselever

vilkas första tjänstgöring börjat före den 1 maj 1952 icke skola

fullgöra den ytterligare tjänstgöring om 20 dagar som enligt förslaget åvilar

underbefälselever; om ifrågavarande underbefälselever börjat tjänstgöringen

så tidigt — före den 4 mars 1952 — att tjänstgöringen hinner avslutas under

året äro de redan på grund av övergångsbestämmelsen i a) undandragna den

ytterligare förlängningen.

Slutligen har under c) stadgats att de nya bestämmelserna icke skola äga

tillämpning å värnpliktiga tillhörande mminen vilkas tjänstgöring börjat

eller kommer att börja före den 1 juli 1952, ej heller å värnpliktiga tilldelade

flygvapnet, vilkas tjänstgöring börjat före den 1 januari 1952. Dessa tidpunkter

ha valts i enlighet med önskemål från försvarsgrenscheferna. Yad

nu sagts gäller icke skyldigheten att fullgöra de befälsövningar som enligt

förslaget skola införas vid kustartilleriet och flygvapnet.

UTSKOTTET.

I förevarande proposition föreslås förlängning av utbildningstiden för

flertalet värnpliktiga.. Förslaget innebär bl. a., att utbildningstiden förlänges

för värnpliktiga i allmänhet med 20 dagar, vartill kommer 14 dagar för marinen

och flygvapnet tilldelade värnpliktiga. Sistnämnda förlängning sammanhänger

med sättet för beräkning av det under sommaren infallande övningsuppehållet.

För underbefälselever vid armén och marinen föreslås därutöver

en förlängning av tjänstgöringstiden med ytterligare 20 dagar. Yidare

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

innebär förslaget, att de vid fjolårets riksdag beslutade befälsövningama om

10 dagar vid armén skola göras permanenta och införas även vid kustartilleriet

och flygvapnet. Beträffande flottan har tiden för dessa övningar inräknats

i den tjänstgöring i en följd, som värnpliktig uttagen för underbefälsutbildning

föreslås skola fullgöra.

Vad först angår förslaget om förlängning av utbildningstiderna för armén

tilldelade värnpliktiga grundar sig detta i huvudsak på av 1949 års gruppehefsutredning

verkställda utredningar och överväganden. Dessa mycket

grundliga undersökningar ha visat, att vissa av de nuvarande bristerna i de

värnpliktigas utbildning — såsom i fråga om handhavandet av andrahandsvapen

m. m. —- kunna elimineras genom rationalisering och effektivisering av

utbildningen, men att möjligheter icke finnas att inom ramen för den nuvarande

utbildningstiden i sin helhet avhjälpa de konstaterade bristerna i utbildningen.

Den föreslagna förlängningen av tjänstgöringstiderna är främst

avsedd att möjliggöra tillräckligt antal övningar i högre förband och att, för

underbefälselevernas del, skapa möjligheter att bota bristerna i spräng- och

mintjänst.

Utskottet finner bärande skäl föreligga för förlängningen av utbildningstiderna.

Det kan icke anses tillfredsställande, att värnpliktiga inplaceras i

krigsförband med bristande utbildning i påtalade hänseenden. Även för den

enskilde värnpliktige måste det vara av stor betydelse att veta och känna, att

han icke på grund av bristande utbildning saknar möjligheter att lösa de uppgifter,

som påläggas honom under krigsförhållanden.

I detta sammanhang vill utskottet understryka angelägenheten av att de

föreslagna åtgärderna för rationalisering och effektivisering av utbildningen

snarast möjligt genomföras. Utskottet finner detta vara av största vikt ej

bara med hänsyn till den tidsbesparing, som därigenom vinnes, utan även

med hänsyn till betydelsen av att den värnpliktige — för vilken tjänstgöringen

i många fall innebär avsevärda uppoffringar — förmärker, att tiden

blir väl utnyttjad och tillvaratagen.

På grund av vad nu anförts tillstyrker utskottet den föreslagna utbildningstiden

för armén tilldelade värnpliktiga.

Vid fjolårets riksdag beslöts provisoriska bestämmelser om befäleövningar

för värnpliktigt befäl vid armén. Övningarna omfatta 10 dagar och skola fullgöras

i anslutning till repetitionsövning. Gruppchefsutredningen har nu varit

i tillfälle att följa olika repetitionsövningar och har därvid kunnat bedöma

värdet av befälsövningama. Enligt utredningens iakttagelser har värdet av

dessa övningar blivit klart ådagalagt. Befälet hinner därigenom få en repetition

i militära kunskaper och snabbutbildning beträffande nytillkommen

stridsmateriel. Befälsövningama torde jämväl vara ägnade att i avsevärd

grad öka värdet av själva repetitionsövningarna. Utskottet tillstyrker därför

att befälsövningama nu göras permanenta.

Det i propositionen framlagda förslaget om befordringsgång och premier

finner utskottet väl avvägt. Även om viss tvekan kan råda angående premier

åt s. k. föregångsmän, anser utskottet tillräckliga skäl föreligga för att till
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

styrka propositionens förslag även i denna del. Den stimulerande faktorn bör

enligt utskottets mening tillerkännas avsevärd betydelse.

Tiderna för in- och utryckning till första tjänstgöring synas böra avpassas

så, att tjänstgöringen hinner avslutas före påskhelgen. Härigenom undvikes

onödig splittring av utbildningen. De av Sveriges förenade studentkårer påtalade

olägenheterna synas utskottet icke vara av den storleksordning, att de

böra föranleda ändring av tjänstgöringstidens inplacering i kalenderåret.

Bärande skäl ha enligt utskottets mening förebragts för att det nuvarande

s. k. skördeuppehållet bibehålies i form av övningsuppehåll om 14 dagar.

Uppehållet bör med vissa undantag förläggas till förra hälften av september

månad, då höstrepetitionsövningarna äga rum. Genom detta uppehåll och

den förordade speciella tjänstledighet, som i särskilda fall skall kunna beviljas

vissa värnpliktiga, synas jordbrukets intressen ha blivit väl tillgodosedda.

Enligt utskottets mening bör nyssnämnda övningsuppehåll jämställas med

övriga övningsuppehåll och således inräknas i tjänstgöringstiden på sätt som

föreslås i propositionen.

Vad härefter angår utbildningstiden för de värnpliktiga, som tilldelats

marinen och flygvapnet, anser utskottet, att denna tid om möjligt icke bör

överstiga den, som gäller för arméns värnpliktiga.

Utskottet biträder de förslag angående tjänstgöringstider, repetitionsövningar,

befälsövningar, premier och befordringsgång, som i propositionen

föreslås för kustartilleriets del.

Beträffande flottan synes det utskottet vara av största vikt att, med hänsyn

bl. a. till rådande förhållanden i fråga om stampersonal m. m., nu försöka

återgå till det tidigare tillämpade s. k. årsprogrammet, vilket innebär,

att fartygsbesättningarna tjänstgöra ombord ett år i följd i stället för, såsom

för närvarande, att besättningarna successivt förnyas varje kvartal. Det

förra systemet torde innebära påtagliga fördelar med hänsyn såväl till utbildningsförhållandena

och skötseln av materielen som till att besättningarna

på ett önskvärt sätt sammansvetsas.

I propositionen föreslås att utbildningstiden för de värnpliktiga i allmänhet

vid flottan skall fastställas till 394 dagar och för värnpliktigt underbefäl

till 444 dagar. Därest de värnpliktiga i allmänhet skola kunna tjänstgöra ett

år ombord återstå således allenast 29 dagar för grundläggande utbildning i

land. I motionen I: 453 föreslås därför, att nyssnämnda båda utbildningstider

skola utökas med 10 dagar. Samma förslag har framförts av chefen för marinen.

Enligt vad som framgår av propositionen möjliggöra emellertid även de

i propositionen föreslagna utbildningstiderna — om än med svårighet enligt

marinchefens mening — ett genomförande av årsprogrammet. Även om det

för grundläggande utbildning disponibla antalet dagar synes minimalt, torde

det därför likväl kunna godtagas. Denna tid bör emellertid utnyttjas så rationellt,

som det över huvud taget är möjligt. Härtill kommer att frågan om

tjänstgöringstidens utnyttjande för flottans värnpliktiga torde komma att

bliva föremål för prövning vid den utredning, som nu skall verkställas ro
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

31

rande behovet av omskolning i samband med överförande av värnpliktiga

från flottan och flygvapnet till armén, till vilken utredning utskottet nedan

återkommer. Utskottet anser på grund av det nu anförda tillräckliga skäl för

bifall till motionen I: 453, såvitt nu är i fråga, icke föreligga utan förordar

Knngl. Maj:ts förslag.

Även såvitt angår flygvapnet anser utskottet, att bärande skäl förebragts

för den beträffande detta vapenslag i propositionen föreslagna förlängningen

av tjänstgöringstiden. Det synes utskottet vara utomordentligt angeläget,

att tillgång på kunnig och fullt kompetent markpersonal alltid finnes. Med

hänsyn till den snabba utvecklingen inom flygvapnet framstår det såsom särskilt

viktigt, att de värnpliktigas kunskaper vidmakthållas och förnyas för att

de rätt skola kunna fylla sina uppgifter i krigsorganisationen. Utskottet tillstyrker

därför de i propositionen föreslagna utbildningstiderna för värnpliktiga,

som tilldelats flygvapnet. Ej heller har utskottet något att erinra mot

att Kungl. Maj:t, på sätt föreslås i propositionen, får befogenhet att närmare

bestämma, hur tjänstgöringstiden bör uppdelas på första tjänstgöring och

repetitionsövningar. Bestämmelser härom böra dock alltid utfärdas å sådan

tid, att de värnpliktiga i god tid erhålla kännedom om i vilken ordning de

ha att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring.

I propositionen beröres jämväl frågan om omskolningsövningar för de

värnpliktiga, som årligen överföras från flottan och flygvapnet till armén.

Förslag har framförts av cheferna för armén och marinen — med instämmande

av överbefälhavaren — om att särskilda omskolningsövningar nu skola återinföras

för flottans och flygvapnets värnpliktiga. I motionen I: 453 yrkas i anslutning

till detta förslag, att beslut om omskolningsövningar om 30 dagar för

ifrågavarande värnpliktiga nu skall fattas utan avbidan på ytterligare utredning

av frågan.

För utskottet framstår det som angeläget, att förutsättningar skapas för

att effektivt kunna utnyttja denna förhållandevis stora grupp värnpliktiga

— 4—5 000 man årligen — inom arméns krigsorganisation. Det synes icke

tillfredsställande, att dessa värnpliktiga sakna närmare kännedom om de

förhållanden, under vilka de komma att utnyttjas, sedan de blivit överförda

till annan försvarsgren. Frågan huruvida denna önskvärda omskolning kan

ske inom ramen för de nu förordade tjänstgöringstiderna eller om, såsom i

nyssnämnda motion föreslås, ytterligare förlängning av tjänstgöringstiden

erfordras, skall nu göras till föremål för särskild utredning. Departementschefen

har sålunda enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1952

uppdragit åt särskild utredningsman att inom försvarsdepartementet biträda

med utredning rörande behovet av omskolning av ifrågavarande värnpliktiga

och därmed sammanhängande spörsmål. Vid utredningen, som skall vara

förutsättningslös, skall studeras bl. a. planläggningen för utbildningen vid

marinen och flygvapnet samt sättet för utbildningens bedrivande vid nämnda

försvarsgrenar ävensom närmare undersökas armén härav berörande problem.

Med hänsyn till nämnda förhållande kan utskottet icke tillstyrka motionärens

förslag, att riksdagen nu skall besluta, att tjänstgöringstiden för ifrå

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

gavarande värnpliktiga skall förlängas med en omskolningsövning om 30

dagar. Utskottet förutsätter emellertid, att med hänsyn till vikten av förevarande

spörsmål ovan omförmälda utredning bedrives med skyndsamhet.

I motionen II: 601 föreslås, att utbildningstiderna för de värnpliktiga icke

skola förlängas. Såsom av det ovan anförda framgår, har utskottet funnit skäl

föreligga för de i propositionen föreslagna utökningarna av utbildningstiderna,

och utskottet får därför avstyrka sistnämnda motion.

De i propositionen framlagda förslagen om uttagning för befälsutbildning

ha ej föranlett någon erinran från utskottets sida.

Sammanlagda kostnaderna för de i propositionen förordade ändringarna i

tjänstgöringstiderna ha beräknats till 23,3 miljoner kronor. Där så ansetts

erforderligt, ha under vederbörande anslag i statsverkspropositionen hänsyn

tagits till sålunda uppkommande merkostnader för nästa budgetår.

Övriga i propositionen behandlade frågor ha icke föranlett utskottet att

göra något särskilt uttalande därom. Utskottet ansluter sig således till de i

propositionen framlagda förslagen ävensom till vad departementschefen i

övrigt förordat.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 453 och

II: 601 antaga de genom förevarande proposition framlagda förslagen

till

1) lag om ändring i vämpliktslagen den 30 december 1941

(nr 967); samt

2) lag om ändring i lagen den 11 maj 1951 (nr 195) om skyldighet

för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsö

vningar;

B. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin

mening giva till känna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 18 april 1952.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Sunne*,

Uhlén, fru Svenson*, herrar Bengtson* och Ahlberg;

från andra kammaren: fru Nordgren, fru Johansson i Norrköping*,

herrar Nilsson i Göteborg, Hagård, fröken Höjer, herrar Huss, Svensson i

Göteborg och Ericsson i Näs*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1952. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vämpliktslagen m. m. a1 i texten