Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
1952-04-18 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1952:31, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
1
Nr 31.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändring i värnpliktslagen m. m., dels
ock i ämnet väckta motioner.
Genom en den 29 februari 1952 dagtecknad proposition, nr 177, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden,
dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967); samt
2) lag om ändring i lagen den 11 maj 1951 (nr 195) om skyldighet för
vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsövningar,
dels ock anhållit om riksdagens yttrande i anledning av vad föredragande
departementschefen i övrigt i propositionen anfört och förordat.
De vid propositionen fogade lagförslagen äro av följande lydelse:
1) LAG
om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).
Härigenom förordnas, att 6, 12, 12 a och 19 §§ samt 27 § 1 mom. värnpliktslagen
den 30 december 19411 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
(Nuvarande lydelse.)
6 §•
De värnpliktiga---tilldelas
förband.
Värnpliktig, vilken — — — må
uttagas för sådan utbildning.
Uttagning för officersutbildning
sker under värnpliktstjänstgöringen.
Uttagning för underofficersutbildning
eller för underbefälsutbildning
(Föreslagen lydelse.)
6 §.
De värnpliktiga---tilldelas
förband.
Värnpliktig, vilken — — — må
uttagas för sådan utbildning.
Uttagning för officersutbildning
må ske endast efter den värnpliktiges
medgivande. Sådan uttagning
sker vid inskrivningen eller därefter.
Uttagning för underofficers- eller
underbefälsutbildning må ske även
1 Senaste lydelse, se beträffande 6 § och 27 § 1 mom. 1951:279 samt beträffande 12, 12
och. 19 §§ 1950:225.
1—777 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 9 samt. 2 avd. Nr 31.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
(Nuvarande lydelse.) m
sker i samband med den värnpliktiges
inskrivning eller sedermera
under värnpliktstjänstgöringen.
Vttagning av värnpliktig för officersutbildning
samt uttagning under
värnpliktstjänstgöringen av värnpliktig
för underofficersutbildning
eller för underbefälsutbildning må
ske endast efter frivilligt åtagande
av den värnpliktige.
Om uttagning---förordnar
Konungen.
Yid tilldelning ---sådan ut
bildning.
12 §.
Det åligger — — — i 6 §;
att verkställa den uttagning av
värnpliktiga för underofficersutbildning
eller underbefälsutbildning
som enligt 6 § skall ske i samband
med inskrivning; samt
att i---eller tjänstgöring.
Uppkommer på — — — av inskrivningsnämnd.
De ärenden — — — benämnas
inskrivningsärenden.
12 a §.
På förbandschef ankommer att under
vederbörandes värnpliktstjänstgöring
verkställa uttagning av värnpliktiga
för officers-, underofficerseller
underbefälsutbildning.
(Föreslagen lydelse.)
utan medgivande av den värnpliktige.
Uttagning efter den värnpliktiges
medgivande må ske vid inskrivningen
eller därefter. Uttagning
utan medgivande av den värnpliktige
skall ske i samband med
den värnpliktiges inskrivning; dock
att värnpliktig, vilken i egenskap av
sjömanshusinskriv en blivit utan personlig
inställelse inskriven såsom
värnpliktig och därvid tilldelats flottan,
må uttagas för underbefälsutbildning
efter inskrivningen och
senast i samband med inryckningen
till tjänstgöring.
Om uttagning —--förordnar
Konungen.
Yid tilldelning---sådan ut
bildning.
12 §.
Det åligger —--i 6 §;
att verkställa uttagning enligt 6 §
av värnpliktig för officers-, underofficers-
eller underbefälsutbildning,
därest uttagningen äger rum vid
den värnpliktiges inskrivning, ävensom
den uttagning i samband med
inryckning till tjänstgöring som enligt
samma paragraf i visst fall må
ske utan den värnpliktiges medgivande;
samt
att i---eller tjänstgöring.
Uppkommer på — — — av inskrivningsnämnd.
De ärenden — — -— benämnas
inskrivningsärenden.
12 a §.
Uttagning av värnpliktig för officers-,
underofficers- eller underbefälsutbildning
i andra fall än i 12 §
sägs ankommer på myndighet som
Konungen bestämmer.
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
(Nuvarande lydelse.)
19 §.
Under tid, då inskrivningsförrättning
ej hålles, må inskrivningschefen,
i den omfattning och i enlighet
med de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, utöva inskrivningsnämnd
tillkommande åligganden;
dock att sådan uttagning av värnpliktiga
till underofficers- eller underbefälsutbildning,
som ef sker
under vederbörandes värnpliktstjänstgöring,
alltid skall verkställas
av inskrivningsnämnd.
Finner inskrivningschefen----
nämndens prövning.
27 §.
1. De värnpliktigas utbildningstid.
.4. I den mån ej nedan under
punkterna B, C, D och E annorlunda
föreskrives, skola följande bestämmelser
gälla i fråga om utbildningstiden
för värnpliktiga.
Värnpliktig är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, för
sin utbildning tjänstgöra under sammanlagt
trehundrasextio dagar, däri
inberäknat tid för i vederbörlig ordning
anbefallda övningsuppehåll.
Där ej Konungen beträffande
värnpliktiga avsedda för handräckningstjänst
annat bestämmer, skall
tjänstgöringen fidlgöras i följande
ordning:
a) av armén eller kustartilleriet
tilldelad värnpliktig:
med en första tjänstgöring om
tvåhundrasjuttio dagar med början
före utgången av andra året efter
3
(Föreslagen lydelse.)
19 §.
Under tid, då inskrivningsförrättning
ej hålles, må inskrivningschefen,
i den omfattning och i enlighet
med de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, utöva inskrivningsnämnd
tillkommande åligganden;
dock att sådan uttagning av värnpliktig
till underofficers- eller underbefälsutbildning,
vartill den värnpliktige
icke lämnat medgivande,
alltid skall verkställas av inskrivningsnämnd.
Finner inskrivningschefen---
nämndens prövning.
27 §.
1. De värnpliktigas utbildningstid.
I fråga om de värnpliktigas utbildningstid
skola gälla följande bestämmelser.
A. I den mån ej nedan under
punkterna B.—E. annorlunda föreskrives,
är värnpliktig skyldig tjänstgöra
följande antal dagar, nämligen:
a) värnpliktig tilldelad armén
eller kustartilleriet trehundranittiofyra
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras med en första tjänstgöring
om trehundrafyra dagar och
tre repetitionsövningar, envar om
trettio dagar; dock att Konungen,
vad angår värnpliktiga tilldelade
kustartilleriet, äger förordna om
minskning av tiden för första tjänstgöringen
och därmed av sammanlagda
tjänstgöringstiden med högst
fjorton dagar;
b) värnpliktig tilldelad flottan
trehundranittiofiyra dagar, vilken
tjänstgöring skall fullgöras i en
följd; samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
(Ntivarande lydelse.)
inskrivningsåret, vilken tjänstgöring
fullgöres i en följd eller i två omgångar,
samt
med tre repetitionsövningar, envar
om trettio dagar;
b) av flottan tilldelad värnpliktig
i en följd med början före utgången
av andra året efter inskrivningsåret;
ävensom
c) av flygvapnet tilldelad värnpliktig;
antingen
i en följd med början
före utgången av andra året efter
inskrivningsåret
eller
med en första tjänstgöring om
tvåhundrasjuttio dagar med början
före utgången av andra året efter
inskrivningsåret, samt
med tre repetitionsövningar, envar
om trettio dagar.
B. Värnpliktig, som uttagits för
utbildning till officer eller underofficer,
är enligt de närmare bestämmelser
Konungen meddelar skyldig
att, utöver den under A angivna
tjänstgöringstiden, efter avslutandet
av första tjänstgöring (tjänstgöring
i en följd) fullgöra fortsatt tjänstgöring,
för utbildning till officer under
högst trehundrasextio dagar och för
utbildning till underofficer under
högst etthundraåttio dagar.
(Föreslagen lydelse.)
c) värnpliktig tilldelad flygvapnet
trehundranittiofyra dagar, att
enligt Konungens bestämmande fullgöras
med en första tjänstgöring om
lägst trehundrafyra dagar samt högst
fyra repetitionsövningar, envar om
trettio eller femton dagar.
B. Följande för underbefäls- eller
underofficersutbildning uttagna värnpliktiga
äro skyldiga att enligt de
närmare bestämmelser Konungen
meddelar fullgöra tjänstgöring enligt
vad nedan sägs:
a) värnpliktig tilldelad armén
eller kustartilleriet:
den som uttagits för underbefälsutbildning
en första tjänstgöring om
trehundratjugufyra dagar samt tre
repetitionsövningar, envar om trettio
dagar, och
den som uttagits för underofficersutbildning
en första tjänstgöring och
fortsatt tjänstgöring om sammanlagt
högst fyrahundrafemtio dagar
samt tre repetitionsövningar, envar
om trettio dagar;
b) värnpliktig tilldelad flottan:
den som uttagits för underbefälsutbildning
tjänstgöring i en följd
om fyrahundrafyrtiofyra dagar, och
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
(Nuvarande lydelse.)
C. Värnpliktig tilldelad marinen,
vilken vid navigationsskola avlagt
sjökaptens- eller styrmansexamen
eller övermaskinistexamen eller maskinistexamen
av andra klass, är
skyldig att, utöver den under A angivna
tjänstgöringstiden, i den ordning
Konungen bestämmer fullgöra
fortsatt tjänstgöring under en tid av
etthundratjugu dagar.
Värnpliktig, vilken vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen
och med godkännande
vitsord genomgått underofficersutbildning
vid flottan må efter frivilligt
åtagande genomgå officersutbildning.
Sådan värnpliktig är skyldig
att, utöver den i föregående stycke
angivna fortsatta tjänstgöringstiden,
undergå utbildning till officer under
nittio dagar.
D. För värnpliktig,---be
stämmelser
gälla.
Beträffande värnpliktig som nu
(Föreslagen lydelse.)
den som uttagits för underofficersutbildning
tjänstgöring om sammanlagt
högst femhundrafyrtio
dagar; samt
c) värnpliktig tilldelad flygvapnet
och uttagen för nnderofficersutbildning
tjänstgöring om sammanlagt
högst femhundrafyrtio dagar.
Värnpliktig som uttagits för officersutbildning
är skyldig att utöver
den i föregående stycke för varje
särskilt fall angivna tiden för underofficersutbildning
fullgöra fortsatt
tjänstgöring om högst etthundraåttio
dagar.
C. Värnpliktig tilldelad flottan,
vilken vid sjöbefäls skola avlagt sjökaptens-
eller styrmansexamen eller
sjöingenjörsexamen eller maskinistexamen
av andra klass, är skyldig
att, utöver den under A. b) angivna
tiden eller — om den värnpliktige
före examens avläggande genomgått
underbefälsutbildning — utöver den
under B. b) angivna tiden för tjänstgöring
i en följd, i den ordning
Konungen bestämmer fullgöra fortsatt
tjänstgöring under en tid av
etthundratjugu dagar.
Värnpliktig, vilken vid sjöbefälsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen
och med godkännande
vitsord genomgått underofficersutbildning
vid flottan, må efter frivilligt
åtagande genomgå officersutbildning.
Sådan värnpliktig är skyldig
att, utöver den i föregående
stycke angivna fortsatta tjänstgöringstiden,
undergå utbildning till
officer under nittio dagar.
D. För värnpliktig, —--be
stämmelser
gälla.
Beträffande värnpliktig som nu
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
(Nuvarande lydelse.)
sagts må Konungen, där så finnes
lämpligt, förordna, att enligt de
närmare bestämmelser Konungen
meddelar den under A angivna
tjänstgöringen om trehundrasextio
dagar skall, med rätt i förekommande
fall till avbrott under
viss tid för studiernas eller yrkesutbildningens
fullföljande, fullgöras
med dels soldat- och befälsutbildning
eller enbart soldatutbildning,
dels ock fackutbildning och facktjänstgöring.
Värnpliktig, beträffande
vilken på grund av studier
sålunda förordnats, må, där så anses
påkallat för bibringande och vidmakthållande
av för avsedd mobiliseringsbefattning
erforderliga insikter,
åläggas att därutöver fullgöra
fortsatt tjänstgöring under högst
etthundraåttio dagar. Den fortsatta
tjänstgöringen skall kunna i omgångar
fördelas på hela värnpliktstiden.
Har ej---prövar skäligt.
E. Värnpliktig tilldelad flottan,
vilken utbildas till radiotelegrafist
och därvid erhåller civilt radiocertifikat
av första eller andra klass, är
skyldig att, utöver den under A angivna
tjänstgöringstiden och i omedelbar
anslutning till denna, fullgöra
fortsatt tjänstgöring under
högst nittio dagar.
(Föreslagen lydelse.)
sagts må Konungen, där så finnes
lämpligt, förordna, att enligt de
närmare bestämmelser Konungen
meddelar den under A. angivna
tjänstgöringen om trehundranittiofyra
dagar skall, med rätt i förekommande
fall till avbrott under
viss tid för studiernas eller yrkesutbildningens
fullföljande, fullgöras
med dels soldat- och befälsutbildning
eller enbart soldatutbildning,
dels ock fackutbildning och facktjänstgöring.
Värnpliktig, beträffande
vilken på grund av studier
sålunda förordnats, må, där så anses
påkallat för bibringande och vidmakthållande
av för avsedd mobiliseringsbefattning
erforderliga insikter,
åläggas att därutöver fullgöra
fortsatt tjänstgöring under högst ettlmndrafyrtiosex
dagar. Den fortsatta
tjänstgöringen skall kunna i omgångar
fördelas på hela värnpliktstiden.
Har ej---prövar skäligt.
E. Värnpliktig tilldelad armén,
kustartilleriet eller flygvapnet, vilken
genomgått befälsutbildning eller,
utan att hava genomgått sådan utbildning,
krigsplacerats såsom befäl,
må enligt de närmare bestämmelser
Konungen meddelar kunna åläggas
att, utöver tjänstgöring enligt A. eller
B., i anslutning till honom åliggande
repetitionsövning fullgöra befälsövning,
omfattande tio dagar eller,
om repetitionsövningen omfattar femton
dagar, fem dagar.
F. Sättet för fullgörande av tjänstgöring
enligt detta moment bestämmes
av Konungen. I tjänstgöringen
skola inräknas tider för vederbörligen
anbefallda övningsuppehåll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
(Nuvarande lydelse.)
F. Repetitionsövning må icke, där
ej Konungen finner nödigt att för
särskilda fall annorlunda förordna,
äga rum vid infanteriregementena
under tiden från och med den 11
juli till och med den 31 augusti.
(Föreslagen lydelse.)
Konungen äger i särskilda fall bestämma
att tjänstgöringen skall
fullgöras i annan ordning än i detta
moment sägs. Första tjänstgöring
och tjänstgöring i en följd skola
taga sin början före utgången av
andra året efter inskrivningsåret.
Repetitionsövning må icke, där
ej Konungen finner nödigt att för
särskilda fall annorlunda förordna,
äga rum vid infanteriregementena
under tiden från och med den 11
juli till och med den 31 augusti.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1952, där ej annat följer av vad nedan
sägs.
Genom lagen upphäves lagen den 11 maj 1951 (nr 196) med provisoriska
bestämmelser om skyldighet för vissa värnpliktiga tilldelade armén att fullgöra
befälsövning.
I fråga om tillämpningen av den nya lagens bestämmelser om de värnpliktigas
tjänstgöringsskyldighet skola gälla följande inskränkningar:
a) Beträffande sådana värnpliktiga tilldelade armén — utom värnpliktiga,
vilka äro uttagna för officers- eller underofficersutbildning — vilka avslutat
eller under år 1952 komma att avsluta första tjänstgöring jämlikt den äldre
lagen skola den nya lagens bestämmelser om första tjänstgöringens längd
icke äga tillämpning.
b) Värnpliktiga tilldelade armén vilka uttagits för underbefälsutbildning
och vilkas första tjänstgöring börjat före lagens ikraftträdande äro icke skyldiga
fullgöra första tjänstgöring under längre tid än trehundrafyra dagar.
c) De nya bestämmelserna skola icke — utom såvitt angår skyldigheten att
fullgöra befälsövning — äga tillämpning å värnpliktiga tilldelade marinen,
vilkas tjänstgöring börjat eller kommer att börja före den 1 juli 1952, ej
heller å värnpliktiga tilldelade flygvapnet, vilkas tjänstgöring börjat före den
1 januari 1952.
De närmare bestämmelser som erfordras för övergång till den nya lagen
meddelas av Konungen.
8 Andra lagutskottets utlåtande nr 81.
2) LAG
om ändring i lagen den 11 maj 1951 (nr 195) om skyldighet för vissa
värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsövningar.
Härigenom förordnas att 1 § lagen den 11 maj 1951 om skyldighet för
vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsövningar skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse.)
1 §•
Värnpliktiga tilldelade armén äro,
därest ej Konungen i särskilda fall
annorlunda förordnar, skyldiga att i
enlighet med vad nedan stadgas
fullgöra en eller flera repetitionsövningar
om 30 dagar, i den mån sådan
skyldighet icke redan åvilar vederbörande.
Värnpliktiga födda under åren
1910—1913 skola fullgöra en repetitionsövning.
Värnpliktiga födda under åren
1914—1922 skola fullgöra två repetitionsövningar.
Värnpliktiga födda år 1923 och
senare skola fullgöra tre repetitionsövningar.
Repetitionsövning (efterutbild
ningsövning)
—--besiktnings
grupperna
1—3.
Undantagna från — — — 27 §
1 mom. D värnpliktslagen.
(Föreslagen lydelse.)
1 §•
Värnpliktiga tilldelade armén eller
kustartilleriet äro, därest ej Konungen
i särskilda fall annorlunda förordnar,
skyldiga att i enlighet med
vad nedan stadgas fullgöra en eller
flera repetitionsövningar om 30
dagar, i den mån sådan skyldighet
icke redan åvilar vederbörande.
Värnpliktiga födda under åren
1910—1913 skola fullgöra en repetitionsövning.
Värnpliktiga tilldelade kustartilleriet
vilka äro födda under åren
1914—1919 skola fullgöra en repetitionsövning.
Värnpliktiga tilldelade armén vilka
äro födda under åren 1914—1922
samt värnpliktiga tilldelade kustartilleriet
vilka äro födda under åren
1920—1922 skola fullgöra två repetitionsövningar.
Värnpliktiga födda år 1923 och
senare skola fullgöra tre repetitionsövningar.
Repetitionsövning (efterutbild
ningsövning)
—--besiktnings
grupperna
1—3.
Undantagna från — — — 27 §
1 mom. D. värnpliktslagen.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
9
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
I samband med propositionen bär utskottet till behandling förehaft två
i anledning av densamma väckta motioner, nämligen nr 453 i företa kammaren
av herr Lundgren samt nr 601 i andra kammaren av herr Dahlgren m. fl.
I motionen I: 453 föreslås, att utbildningstiden skall fastställas för värnpliktiga
i allmänhet vid flottan till 404 dagar, jämte en omskolningsövning
om 30 dagar, och för värnpliktiga uttagna till underbefäl vid flottan till 454
dagar samt att för värnpliktiga tilldelade flygvapnet skall tillkomma en omskolningisövning
om 30 dagar. På grund härav hemställer motionären, att
riksdagen måtte antaga det av Kungl. Maj:t framlagda förelaget till lag om
ändring i värnpliktslagen med följande ändringar såvitt angår 27 §:
»A. b) värnpliktig tilldelad flottan fyrahundrafyra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd, och en omskolningsövning om trettio dagar, samt
c) värnpliktig tilldelad flygvapnet trehundranittiofyra dagar, att enligt
Konungens bestämmande fullgöras med en företa tjänstgöring om lägst trehundrafyra
dagar samt högst fyra repetitionsövningar, envar om trettio eller
femton dagar, samt en omskolningsövning om trettio dagar.
B. b) värnpliktig tilldelad flottan:
Den som uttagits för underbefälsutbildning tjänstgöring i en följd om
fyrahundrafemtiofyra dagar.»
I motionen II: 601 yrkas, att utbildningstiden för de värnpliktiga icke ekall
förlängas.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda
förslagen, ävensom i fråga om de skäl, vilka motionärerna åberopat till stöd
för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i
det följande, hänvisa till propositionen och motionerna.
INLEDNING.
Genom 1941 års värnpliktslag bestämdes utbildningstiden för det stora
flertalet värnpliktiga till 450 dagar, lika för alla tre försvarsgrenarna. Endast
värnpliktiga vilka uttagits för officers- eller underofficersutbildning, sjökaptener
och likställda samt värnpliktiga i specialtjänst, t. ex. läkare, skulle
undergå längre utbildning. Underbefälselever (gruppchefselever) hade alltså
samma utbildningstid som vanliga värnpliktiga; så är alltjämt förhållandet.
Utbildningstiden om 450 dagar skulle fullgöras i följande ordning:
vid armén och kustartilleriet med en första tjänstgöring om 360 dagar och
två repetitionsövningar och en efterutbildningsövning, envar övning om 30
dagar,
vid flottan antingen i en följd eller ock med en första tjänstgöring om
420 dagar och en efterutbildningsövning om 30 dagar, samt
vid flygvapnet med en första tjänstgöring om 360 dagar och med en repetitionsövning
om 60 dagar eller två sådana övningar om vardera 30 dagar samt
med en efterutbildningsövning om 30 dagar.
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
Efter beslut av 1947 och 1948 års riksdagar förkortades genom provisoriska
förordningar (SFS 1947:228 respektive 1948:514) utbildningstiden, det
förra året med 30 dagar och det senare med ytterligare 60 dagar. Genom 1948
års förordning blev alltså den sammanlagda utbildningstiden bestämd till
360 dagar. Denna utbildningstid uppdelades vid armén och kustartilleriet
på en första tjänstgöring om 270 dagar samt repetitions- och efterutbildningsövningar
om tillhopa 90 dagar. Yid flottan och flygvapnet skulle tjänstgöringen
om 360 dagar fullgöras i en följd.
I samband med förkortningen av första tjänstgöringen till 270 dagar beslöts
för arméns del, att det 14 dagars uppehåll i utbildningen för huvuddelen av de
värnpliktiga, som med hänsyn till jordbrukets behov av arbetskraft anordnas
under skördetiden, icke skulle inräknas i utbildningstiden men att till de
värnpliktiga skulle under uppehållet utgå samma ekonomiska förmåner som
under tjänstgöring.
År 1950 genomfördes efter beslut av riksdagen betydelsefulla ändringar
i flera avseenden (SFS 1950: 225). Sålunda infördes inom armén systemet med
repetitionsövningar i krigsförband. De tidsfrister som förut gällt för fullgörande
av repetitions- och efterutbildningsövningar upphävdes därvid; samtidigt
infördes beteckningen repetitionsövning som gemensam benämning för
nämnda övningar. De utbildningstider som bestämts genom 1948 års provisoriska
förordning — och som sedermera erhållit förlängd giltighet genom
en förordning 1949 (SFS 1949: 306) — blevo nu införda i lagen. Yid flygvapnet
infördes som ett alternativ till tjänstgöringen i en följd om 360 dagar
en tjänstgöring fördelad på 270 dagars första tjänstgöring och tre repetitionsövningar,
envar om 30 dagar; sistnämnda system avsågs för befälsvärnpliktiga
i luftbevakningstjänst. Samtidigt genomfördes ändrade bestämmelser
om uttagning av värnpliktiga för befälsutbildning av huvudsaklig
innebörd att uttagning för underbefäls- och underofficersutbildning skulle
ske redan vid inskrivningsförrättningarna; uttagning till såväl officers- som
underofficers- och underbefälsutbildning kunde även äga rum under pågående
tjänstgöring, men då endast efter frivilligt åtagande.
Följande år infördes s. k. befälsövningar som komplement till repetitionsövningarna.
Skyldigheten att fullgöra befälsövning ålades i huvudsak värnpliktiga,
vilka krigsplacerats i befälsbefattning. Befälsövningen skulle omfatta
10 dagar och fullgöras i anslutning till repetitionsövning som åvilade
vederbörande. Befälsövningar infördes endast vid armén. Bestämmelserna
inflöto i en lag, vars giltighetstid begränsades till den 1 juli 1952 (SFS
1951:196).
Samtidigt verkställdes genom en annan lag (SFS 1951:195) en reglering
av de värnpliktigas skyldighet att fullgöra repetitions- och beredskapsövningar.
Lagen innebar bland annat ett upphävande av tidigare meddelade
beslut om tillgodoräknande av beredskapstjänst såsom fullgjorda repetitions-
eller beredskapsövningar.
Den utbildningstid som 1948 fastställdes för de värnpliktiga och den ord
-
11
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
ning för tjänstgöringens fullgörande som då genomfördes består alltjämt,
bortsett från de ändringar som tillkommo 1950 och 1951 och för vilka redogörelse
nu lämnats.
För närvarande gäller alltså inom samtliga försvarsgrenar — bortsett från
befälsövningen — en sammanlagd utbildningstid av 360 dagar för flertalet
värnpliktiga (häri inberäknade underbefälselever). Denna utbildningstid skall
fullgöras i följande ordning:
vid armén och kustartilleriet med en första tjänstgöring om 270 dagar
och tre repetitionsövningar, envar om 30 dagar,
vid flottan med tjänstgöring i en följd, samt
vid flygvapnet antingen med tjänstgöring i en följd eller med en första
tjänstgöring om 270 dagar och tre repetitionsövningar, envar om 30 dagar.
Frågan om utbildningstiden för underbefälseleverna vid armén aktualiserades
genom de förkortningar av första tjänstgöringen som vidtogos i och
med 1947 och 1948 års provisoriska beslut. I propositionen 1948: 207 anmäldes
ett av arméchefen framlagt förslag om förlängd tjänstgöring för underbefälseleverna.
Då denna fråga ansågs kräva ytterligare utredning ansåg sig
föredragande departementschefen icke kunna tillstyrka förslaget. Riksdagen
beslöt (skrivelse 376) att utbildningen för underbefälseleverna tills vidare
skulle omfatta samma tid som för huvuddelen av de värnpliktiga.
I direktiven för 1948 års vämpliktskommitté framhöll föredragande departementschefen,
bland annat, att frågan om utbildningen av värnpliktigt befäl
och specialister borde ytterligare utredas.
1948 års vämpliktskommitté föreslog i sitt den 15 augusti 1949 avgivna
betänkande (SOU 1949:46), att för underbefälsutbildningen vid armén och
kustartilleriet skulle anslås en tid som med 2 månader överstege den för
värnpliktiga i allmänhet fastställda. Kommitténs förslag på denna punkt var
icke enhälligt. Två av dess ledamöter förordade att utbildningstiden tills
vidare skulle bibehållas oförändrad och att en fortsatt försöksverksamhet
skulle bedrivas rörande möjligheterna att inom ramen för 9 månaders första
tjänstgöring erhålla en godtagbar gruppchefsutbildning; resultatet av en
dylik försöksverksamhet borde avvaktas innan det definitivt fastsloges att
den gällande utbildningstiden vore otillräcklig.
I oktober 1949 uppdrogs åt den ene av reservanterna i kommittén, ledamoten
av riksdagens andra kammare Sigurd Lindholm, att med biträde av
en generalstabsofficer och en sekreterare inom departementet verkställa
ytterligare undersökningar rörande frågan om gruppchefsutbildningen inom
armén. Uppdraget avsåg ytterligare utredning av frågan om gruppchefsutbildningens
längd, närmast med tanke på möjligheten att åstadkomma större
effektivitet genom att bedriva gruppchefsutbildningen avskild från utbildningen
av övriga värnpliktiga för längre eller kortare tid. Därvid borde närmare
upplysningar lämpligen inhämtas rörando de senaste erfarenheterna
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
av pågående gruppchefsutbildning. Någon tidsram för gruppchefsutbildningens
längd uppställdes icke.
I skrivelse den 10 februari 1950 avgav Lindholm redogörelse för resultatet
av dittills verkställda undersökningar samt en översikt över behovet
av ytterligare undersökningar och fortsatt försöksverksamhet på området.
I anslutning härtill medgav departementschefen, att en civil pedagog och en
truppofficer finge efter utredningsmannens direktiv följa utbildningen vid
arméns förband och skolor.
Utredningsmannen med sina medarbetare har arbetat under benämningen
1949 års gruppchef sutredning.
Utredningen har med skrivelse den 21 december 1951 avgivit betänkande
rörande gruppchefsutbildningen och därmed sammanhängande vämpliktsfrågor
(SOU 1951:57).
Utredningen har framhållit, att den i anslutning till sitt arbete rörande
gruppchefsutbildningens framtida ordnande till behandling även upptagit
närliggande väinpliktsfragor och i samband därmed, då så ansetts påkallat,
framlagt förslag som avse de värnpliktiga i allmänhet.
UTBILDNINGSTIDENS LÄNGD M. jVL
Departementschefen.
Armén.
Gruppehefsutredningen har ansett sig kunna konstatera att utbildningen
av de underbefälselever (gruppchefselever) som under utbildningsåret
1950—1951 fullgjort 9 månaders tjänstgöring företett brister i åtskilliga hänseenden.
Sålunda har utbildningen i spräng- och mintjänst samt underrättelsetjänst
ävensom i användning av andrahandsvapen varit ofullständig,
varjämte det otillräckliga antalet övningar i förband medfört att tillräcklig
utbildning och rutin i truppföring icke erhållits.
Den ytterligare utbildningstid som med nu tillämpad organisation och
nu använda metoder erfordras för att avhjälpa nämnda brister uppskattar
utredningen till cirka 8 veckor (motsvarande cirka 400 utbildningstimmar).
Vid sin undersökning av möjligheterna till en rationalisering av utbildningen
har utredningen kommit till den slutsatsen att för gruppchefsutbildningen
inom den nuvarande utbildningstidens ram kan utvinnas en ökad
effekt motsvarande inemot tre veckor.
De brister som härefter återstå i gruppchefsutbildningen beräknar utredningen
i tid till omkring 57s veckor (cirka 270 utbildningstimmar). Av dessa
brister anses de som hänföra sig till förbandsutbildningen samt utbildningen
i spräng- och mintjänst kräva mest tid. Då det gäller förbandsutbildningen
anmärker utredningen att frågan om en förbättrad gruppchefsutbildning i
detta avseende är direkt avhängig av den tid som står till förfogande för utbildningen
av de värnpliktiga i allmänhet. Utredningen finner det nämligen
vara av väsentlig betydelse att underbefälseleverna under senare delen av
Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 13
sin tjänstgöring få föra befäl över trupp, bestående av värnpliktiga i allmänhet.
Utredningen har därför ansett det nödvändigt att även närmare undersöka
utbildningen av värnpliktiga i allmänhet. Undersökningarna ha givit
vid handen att med nuvarande betingelser utbildningen av ifrågavarande
värnpliktiga företer brister i vad avser andrahandsvapen, spräng- och mintjänst
samt utbildning i högre förband. Bristerna i fråga om andrahandsvapen
samt spräng- och mintjänst anser utredningen kunna även för värnpliktiga
i allmänhet elimineras genom att en rationalisering av den nuvarande
tjänstgöringen företages. Däremot medger den nuvarande utbildningstiden
icke genomförande av ett tillräckligt antal övningar i högre förband. För hävande
av bristerna i detta avseende finner utredningen ytterligare utbildningstid
av cirka 135 timmar eller 20 dagar vara erforderlig för såväl underbefälseleverna
som värnpliktiga i allmänhet. Därutöver måste för underbefälseleverna
tillkomma ytterligare 20 dagar för att de för denna kategori kvarstående
bristerna i vad avser spräng- och mintjänst skola kunna hävas.
Enligt gruppchefsutredningens förslag bör alltså första tjänstgöringen
ökas
för värnpliktiga i allmänhet till (270 + 20 =) 290 dagar; och
för underbefälselever till (270 + 20 + 20 —) 310 dagar.
Samtidigt har utredningen funnit att en utökning av tjänstgöringstiden
utöver den sålunda föreslagna icke med nuvarande betingelser kan genomföras
utan överbelastning av utbildningsorganisationen.
I samband härmed må framhållas att överbefälhavaren — vilken biträtt
ett av arméchefen framlagt förslag om förlängning med 10 dagar utöver vad
gruppchefsutredningen föreslagit — förklarat att dessa 10 dagar icke kunna
inpassas i den för utbildningsåret 1952—1953 planlagda utbildningsverksamheten
och lämnat öppet när så kunde ske.
Jag ansluter mig till det av gruppchefsutredningen uppställda principiella
kravet att de värnpliktiga efter avslutad första tjänstgöring omedelbart skola
vara krigsplaceringsbara i den befattning till vilken deras utbildning har
syftat.
Utredningens grundliga undersökningar rörande utbildningen ha övertygat
mig om att det uppställda kravet icke kan uppnås inom den utbildningstid
som nu står till förfogande. I likhet med utredningen finner
jag därför erforderligt att första tjänstgöringen för flertalet värnpliktiga utökas
med 20 dagar, varigenom utrymme för nödvändiga övningar i högre förband
kan erhållas. Med hänsyn till det värnpliktiga underbefälets viktiga
funktion i krigsorganisationen finner jag vidare oundgängligt att denna
kategori under sin första tjänstgöring erhåller en fullt tillfredsställande utbildning,
och jag biträder i detta syfte den av utredningen föreslagna utökningen
för underbefälseleverna (gruppchefseleverna) med ytterligare 20
dagar.
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
Såsom framgår av den följande framställningen förordar jag att det s. k.
skördeuppehållet om 14 dagar, vilket är föreskrivet för flertalet av arméns
värnpliktiga och som nu anses falla utanför tjänstgöringstiden, hädanefter
skall inräknas i denna. Härav följer en uppräkning med 14 dagar av de föreslagna
utbildningstiderna för såväl värnpliktiga i allmänhet som underbefälseleverna
vid armén. Detta innebär emellertid endast formellt en utökning
av utbildningstiden.
Underbefälseleverna böra i enlighet med utredningens förslag inkallas till
första tjänstgöring före värnpliktiga i allmänhet. Detta har redan förutsatts
med den gällande huvudregeln att uttagning av värnpliktiga för underbefälsutbildning
sker redan vid inskrivningen.
En förlängning av tjänstgöringstiden för flertalet värnpliktiga utöver vad
nu föreslagits synes, såsom utredningen även framhållit, icke kunna ske utan
att en överbelastning av utbildningsorganisationen uppstår.
Det har icke ifrågasatts att utöka nu gällande tjänstgöringstid för värnpliktiga
vilka uttagits för officers- eller underofficersutbildning eller för
värnpliktiga i specialtjänst. Jag finner heller icke anledning föreslå en dylik
utökning.
Jag övergår härefter till vissa särskilda av utredningen behandlade spörsmål.
Befälsövningar.
Enligt lagen den 11 maj 1951 (nr 196) med provisoriska bestämmelser om
skyldighet för vissa värnpliktiga tilldelade armén att fullgöra befälsövning
må det kunna åläggas armén tilldelade värnpliktiga, vilka genomgått belalsutbildning
eller, utan att hava genomgått sådan utbildning, krigsplacerats
såsom befäl att i anslutning till dem åliggande repetitionsövning fullgöra
befälsövning om 10 dagar.
Gruppchefsutredningen har funnit att befälsövningarna för det värnpliktiga
befälet innebära en välbehövlig repetition. Utbytet av de efterföljande
repetitionsövningarna anses bli väsentligt större om de föregåtts av befälsövningar.
Utredningen förordar därför att befälsövningarna bli permanenta.
Utredningens synpunkter beträffande befälsövningarna bekräftas av de
militära erfarenheterna och biträdas i stort sett av mig. Jag vill dock framhålla
att befälsövningen, liksom hittills, icke nödvändigtvis behöver i sin helhet
uttagas före repetitionsövningen. Jag föreslår att bestämmelserna om befälsövningar
införas i värnpliktslagen. I samband härmed böra 1951 års provisoriska
bestämmelser upphävas.
Befordran och premier.
Gruppchefsutredningen har föreslagit att underbefälseleverna vid juluppehållet
befordras till vicekorpraler och vid utryckningen från första tjänstgöringen
till korpraler. I samband med utryckningen föreslås de tillika skola
komma i åtnjutande av en premie å 200 kronor.
Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 15
Yidare föreslår utredningen att särskilt utvalda s. k. föregångsmän vid utryckning
från första tjänstgöringen befordras till vicekorpraler och i samband
därmed erhålla en premie å 100 kronor.
Som villkor för den föreslagna befordringsgången och premietilldelningen
har — bortsett från vissa undantagsfall — angivits att vederbörande skall
ha erhållit godkännande vitsord.
I fråga om underbefälseleverna har förslaget i allt väsentligt enhälligt tillstyrkts.
Beträffande föregångsmännen har förslaget avstyrkts av chefen för armén
med instämmande av överbefälhavaren, medan detsamma av andra remissinstanser
betecknats som värdefullt.
Jag finner gruppchefsutredningens förslag lämpligt i vad avser underbefälseleverna.
Beträffande föregångsmännen kan någon anledning till tvekan ligga däri
att behov av detta institut icke torde föreligga inom de övriga försvarsgrenarna.
Med hänsyn till de skäl utredningen förebragt anser jag det likväl
önskvärt och lämpligt att systemet med föregångsmän försöksvis tillämpas
inom armén.
Tiderna för in- och utryckning till första tjänstgöring.
Utredningen finner att den föreslagna första tjänstgöringen bör så inpassas
i kalenderåret att underbefälseleverna påbörja tjänstgöringen de första
dagarna i maj och värnpliktiga i allmänhet alltså 20 dagar därefter. Detta
kommer att innebära att utryckningen från första tjänstgöring för flertalet
värnpliktiga kan äga rum före påskhelgen påföljande år. Förslaget har tillstyrkts
av de militära instanserna och arbetsmarknadens intresseorganisationer.
Däremot har Sveriges förenade studentkårer i sitt yttrande anfört att en
inryckning för underbefälseleverna i början av maj medför en allvarlig konsekvens
ur studenternas synpunkt. De studenter vilka uttagits för underbefälsutbildning
skulle nämligen icke kunna inrycka till första tjänstgöring förrän
året efter det de avlagt studentexamen, ett förhållande som vore ägnat att
medföra avsevärd olägenhet för dem som ämnade bedriva akademiska
studier.
Yad först angår den av studentkårerna påtalade olägenheten av en inryckning
för underbefälseleverna förlagd till början av maj vill jag framhålla att
det endast torde vara en mindre del av studenterna som bör ifrågakomma
för underbefälsutbildning. De studenter som av fysiska orsaker icke anses
lämpliga för underofficersutbildning böra kunna tagas i anspråk för särskild
tjänstgöring av annat slag än befälsutbildning. Yid sådant förhållande torde
den av studentkårsorganisationen angivna olägenheten icke vara av större betydelse.
Ur övriga synpunkter synas de av gruppchefsutredningen förordade inocli
utryckningstiderna ändamålsenliga varför jag förutsätter att en sådan
ordning i fortsättningen vinner tillämpning.
16 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
Sommaruppehållet (»skördeuppehållet»).
Såsom tidigare nämnts blev utbildningstiden för samtliga försvarsgrenar
genom den provisoriska förordningen 1948: 514 förkortad med 60 dagar (90
dagar räknat i förhållande till vad som gällde enligt 1941 års lag). Samtidigt
föreskrevs att ett 14 dagars uppehåll under sommaren för flertalet av de
värnpliktiga, skördeuppehållet, icke längre skulle inräknas i tjänstgöringstiden.
Under detta uppehåll skulle de värnpliktiga dock alltjämt åtnjuta samma ekonomiska
förmåner som under tjänstgöring. I anslutning härtill minskades för
ifrågavarande värnpliktiga antalet tjänstledighetsdagar under första tjänstgöringen
från 33 till 19. Följaktligen stannade den reella förkortning av
tjänstgöringstiden som vidtogs 1948 för samma värnpliktigas vidkommande
vid 46 dagar.
Enligt vad gruppchefsutredningen uppgivit har från vissa håll framkastats
tanken att för flertalet värnpliktiga slopa skördeuppehållet vid armén.
Utredningen har emellertid funnit ett sådant uppehåll oundgängligen erforderligt
med hänsyn till såväl utbildningens gång som ock arbetsmarknadssynpunkter.
Samma skäl tala enligt utredningens mening för att uppehållet
bör förläggas till förra hälften av september. Detta sammanhänger därmed
att under denna månad till förbanden inkallas ett mycket stort antal värnpliktiga
för fullgörande av repetitionsövningar i krigsförband, vartill komma
befälsövningar för en betydande del av de sålunda inkallade. Det är enligt
utredningens mening praktiskt omöjligt att samtidigt tillfredsställande
genomföra utbildningen av rekrytomgången och repetitionsförbanden. Genom
övningsuppehållet kunna omkring 25 000 man under 14 dagar frigöras för
arbetsmarknaden under en tid då denna är särskilt ansträngd till följd av
repetitionsinkallelserna. Benämningen »skördeuppehåll» är, framhåller utredningen,
icke adekvat för ett uppehåll av den nu angivna innebörden.
Emellertid har utredningen med tanke på konsekvenserna för jordbruket
framhållit att speciell tjänstledighet bör kunna beviljas vissa värnpliktiga å
annan tid än den nu föreslagna i syfte att därigenom tillgodose särskilt utsatta
brukningsenheters behov av arbetskraft.
Utredningens synpunkter i sistnämnda avseende ha särskilt understrukits
av arbetsmarknadens intresseorganisationer.
Jag biträder till alla delar gruppchefsutredningens förslag beträffande
ifrågavarande uppehåll, vilket hädanefter lämpligen torde böra benämnas
övningsuppehåll.
I detta sammanhang vill jag betona angelägenheten av vad utredningen
förordat med tanke på jordbrukets intressen. Kompletterande föreskrifter i
detta avseende torde få utfärdas i vederbörlig ordning.
Samtidigt ansluter jag mig till utredningens åsikt att inom Yl. militärområdet
övningsuppehållet och höstomgångens repetitionsövningar böra
kunna förläggas till en tidigare tidpunkt under året.
Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 17
Fråga om inräknande av sommaruppehållet i tjänstgöringstiden.
Medan de sedvanliga övningsuppehållen under jul och midsommar om 17
respektive 2 dagar inbegripas i första tjänstgöringstiden om 270 dagar, skall
skördeuppehållet som nyss nämnts anses falla utanför tjänstgöringen. Följaktligen
uppgår den nuvarande första tjänstgöringen, om man räknar tiden från
inryckningen till utryckningen, i själva verket till 284 dagar för flertalet
värnpliktiga vid armén. Emellertid utgå, som också förut nämnts, under
skördeuppehållet samma ekonomiska förmåner till de värnpliktiga som under
tjänstledighet, häri inbegripna de vanliga övningsuppehållen. På grund härav
synes det icke oberättigat att inräkna även sommaruppehållet om 14 dagar
i första tjänstgöringen; härigenom ernås tillika den fördelen att de olika
uppehållen komma att följa enhetliga regler. Med en sådan beräkningsgrund,
som för arméns vidkommande huvudsakligen får formell innebörd, utgör den
nuvarande första tjänstgöringstiden för flertalet av arméns värnpliktiga 284
dagar, och de av gruppchefsutredningen föreslagna och av mig förordade utökade
utbildningstiderna böra omräknas till 304 respektive 324 dagar.
I enlighet med vad nu och tidigare anförts förordar jag att första tjänstgöringstiderna
för flertalet av arméns värnpliktiga bestämmas till:
för värnpliktiga i allmänhet 304 dagar och
för underbefäls elev er 324 dagar,
i vilka utbildningstider ett övningsuppehåll under sommarhalvåret om
14 dagar skall inräknas.
Övriga försvarsgrenar.
De nyss anförda synpunkterna synas mig böra vinna beaktande vid en
prövning av de övriga försvarsgrenarnas tjänstgöringstider.
1948 års provisoriska beslut om förkortning av utbildningstiden med 60
dagar innebar för arméns vidkommande en reell minskning av endast
46 dagar, enär som nämnts ett skördeuppehåll vid armén om 14 dagar
icke längre skulle inräknas i tjänstgöringstiden. Motsvarande bestämmelse
om ett uppehåll utanför tjänstgöringstiden infördes icke vid de övriga
försvarsgrenarna. För marinen och flygvapnet innebar alltså 1948 års
beslut en reell förkortning av tjänstgöringstiden med 60 dagar, varför tjänstgöringstiden
vid dessa försvarsgrenar i själva verket blev 14 dagar kortare
än vid armén.
Därest överensstämmelse i nuläget skulle åvägabringas mellan försvarsgrenarna
— med arméns nu gällande utbildningstid som norm — skulle enligt
det nyss förda resonemanget de övriga försvarsgrenarnas tjänstgöringstider
utökas med 14 dagar.
Den grundliga utredning som ägnats arméns utbildningsfrågor har icke
kommit de övriga försvarsgrenarna till del. Emellertid ha de skäl som anförts
av cheferna för dessa försvarsgrenar med instämmande av överbefälhavaren
bibragt mig den uppfattningen att även här en förlängning av utbildningstiderna
är erforderlig.
2—777 53 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 9 saml. 2 avd. Nr 31.
18
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
Jag vill dock förutskicka att jag icke är beredd att förorda längre utbildningstider
för de värnpliktiga vid marinen och flygvapnet än jag enligt vad
förut sagts förordat för arméns värnpliktiga.
Kustartilleriet.
De synpunkter i fråga om utbildningstidens längd och fördelning som gälla
för armén äga i det väsentliga tillämpning även i fråga om kustartilleriets
värnpliktiga.
Med hänsyn härtill och med utgångspunkt från vad nyss anförts borde således
första tjänstgöringstiden för huvuddelen av kustartilleriets värnpliktiga
bestämmas till (270 + 14 + 20 + 20 =) 324 dagar för underbefälselever och
(270 + 14 + 20==) 304 dagar för värnpliktiga i allmänhet.
Emellertid föreligga för kustartilleriets vidkommande vissa speciella problem
som måste tillmätas avgörande betydelse vid en inplacering av första
tjänstgöringen i kalenderåret.
Det anses sålunda nödvändigt att de stora artilleriskjutningar som skola
avsluta rekrytomgångens utbildning äga rum under någorlunda gynnsamma
väderleksbetingelser och att därvid samövning kommer till stånd med arméförband
i anslutning till repetitionsövningar krigsförbandsvis. Med hänsyn
härtill anses utryckningen för flertalet av kustartilleriets värnpliktiga böra
äga rum under oktober. Detta innebär att en tjänstgöringstid av 304 dagar
icke kan effektivt utnyttjas, enär inryckningen i så fall komme att ske
omedelbart före eller under julhelgen.
På grund härav synes det för närvarande icke vara lämpligt att av värnpliktiga
i allmänhet vid kustartilleriet uttaga längre första tjänstgöringstid än
290 dagar. Med en första tjänstgöring av denna längd kommer inryckning
att ske i början av januari.
Då emellertid på grund av den tekniska utvecklingen eller andra faktorer
utbildningsförhållandena kunna komma att ändras — varom någon förutsägelse
nu ej kan göras — vill jag dock förorda som huvudregel att för
värnpliktiga i allmänhet vid kustartilleriet, liksom för motsvarande kategori
vid armén, bestämmes en första tjänstgöring om 304 dagar men att det skall
bli beroende på Konungens prövning huruvida längre tjänstgöring än (304—
14 =) 290 dagar skall uttagas.
Från kustartilleriets sida har lämpligheten av vad jag nu förordat blivit
vitsordat.
För underbefäls elev erna vid kustartilleriet föreslår jag i anslutning till
vad tidigare anförts samma första tjänstgöring, 324 dagar, som för arméns
motsvarande värnpliktiga.
Jag biträder marinchefens förslag om införande av repetitionsövningar
i krigsförband även vid kustartilleriet. I samband härmed bör
lagen om skyldighet för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsövningar
m. m. (SFS 1951:195) i princip göras tillämplig även å
19
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
detta vapenslag dock med den avvikelse i fråga om vissa årsklasser som angivits
av marinchefen i dennes yttrande.
1 enlighet med marinchefens hemställan förordar jag vidare att befälsövningar
i anslutning till repetitionsövningarna införas även vid kustartilleriet.
Jag finner gruppchef sutredningens förslag beträffande premier och befordringsgång
för underbefälselever kunna i tillämpliga delar genomföras
även vid kustartilleriet.
Däremot synes, såsom marinchefen ock anfört, systemet med föregångsmän
icke vara erforderligt för kustartilleriets vidkommande.
Flottan.
I samband med 1948 års riksdagsbeslut om förkortning av utbildningstiden
för flertalet värnpliktiga till 360 dagar vidtogs en omläggning av utbildningssystemet
vid flottan.
Tidigare hade tillämpats ett årsprogram för utbildningen, vilket innebar att
fartygsbesättningarna kunde tjänstgöra ombord under ett år. Då utbildningstiden
förkortades till 360 dagar fanns ej längre utrymme för såväl den
grundläggande utbildningen i land som ett års tjänst ombord. Flottan övergick
därför till ett kvartalssystem enligt vilket de värnpliktiga årligen ryckte
in i fyra omgangar och fartygsbesättningarna alltså successivt förnyades varje
kvartal.
Chefen för marinen framhåller i sitt yttrande att kvartalssystemet visat
sig innebära allvarliga olägenheter. Sålunda ställer den kvartalsvis återkommande
utbildningen ombord av nyembarkerade värnpliktiga alltför stora
krav på befälet, till förfång för utbildningen av den övriga personalen och
materielens skötsel. Den tid som nu kan anslås till fartygstjänst för de värnpliktiga
medger icke en effektiv stridsutbildning. För att i stort sett kunna
genomföra övningsprogrammen har man måst sänka målsättningen för övningarna.
"Vid systemets införande räknade man med att olägenheter av nu angivna
slag skulle kunna undvikas därigenom att en relativt stor del av besättningarna
beräknades bestå av stampersonal som tjänstgjorde lång tid
på samma fartyg. Dessa förhoppningar omintetgjordes emellertid genom de
kort tid efter systemets införande uppkommande och sedermera alltmer kännbara
vakanserna bland stampersonalen.
Marinchefen kommer till den slutsatsen att värnpliktsutbildningen vid
flottan måste omfatta så lång tid att de värnpliktiga efter den nödvändiga
skolmässiga utbildningen i land kunna tjänstgöra ett år i följd ombord å
fartygen. Marinchefens egentliga önskemål i fråga om utbildningstidens
längd innefatta avsevärda utökningar av nu gällande tid, nämligen för underbefälselever
till 18 månader och för värnpliktiga i allmänhet till 15 månader
Marinchefen anser det dock icke lämpligt att i detta sammanhang framföra
så omfattande krav.
Chefen för marinen föreslår härefter att utbildningstiderna bestämmas för
20 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
underbefälselever till 440 dagar och för värnpliktiga i allmänhet till 390 dagar,
vartill för båda kategorierna kommer ett uppehåll om 14 dagar under sommaren,
vilket icke skall inräknas i utbildningstiden. För kategorien värnpliktiga i
allmänhet föreslås vidare en repetitionsövning om 30 dagar för omskolning.
Om man bortser från omskolningsövningen — vartill jag återkommer i
annat sammanhang — äro de av marinchefen föreslagna tiderna 10 dagar
längre än de tider som jag enligt det föregående förordat för armén; härvid
inräknas i utbildningstiden för underbefälseleverna vid armén även tre befälsövningar
om 10 dagar.
Beträffande värnpliktiga i allmänhet anmärker marinchefen att — under
den givna förutsättningen att tjänsten ombord skall omfatta ett år — den
föreslagna tiden om 404 dagar endast medger en tid av (404 — 365 =) 39
dagar för rekrytskolan i land, en tid som marinchefen betecknar som ett hårt
pressat minimum.
Slutligen föreslår marinchefen även förlängning med 60 dagar av gällande
utbildningstid (360 + 120—) 480 dagar för sjökaptener och likställda.
Enligt min uppfattning har marinchefen förebragt övertygande skäl fölen
återgång till det tidigare vid flottan tillämpade årsprogrammet, vilket
innebär att fartygsbesättningarna i huvudsak kvarbli orubbade ombord under
ett år i en följd. Endast härigenom synes det bli möjligt att sammansmälta
besättningarna till effektiva lag. Då vid sidan av fartygstjänsten kräves
en grundläggande skolmässig utbildning i land, är det uppenbart att årsprogrammet
ej kan genomföras utan en förlängning av gällande utbildningstid
om 360 dagar.
I detta sammanhang vill jag betona att flottans utbildningsproblem i viss
män kommit i ett annat läge sedan statsmakterna senast prövade frågan
om utbildningstidens längd vid flottan, i så måtto att de alltmer accentuerade
svårigheterna att rekrytera stampersonalen medfört omfattande vakanser inom
denna så betydelsefulla kategori. Dessa förhållanden göra det till en angelägenhet
av vikt att söka skapa ett värnpliktigt underbefäl av sådan kvalitet att
stamvakanserna få mindre kännbara konsekvenser för de rustade fartygens
stridsberedskap.
Jag finner alltså en förlängning av utbildningstiden för flertalet av flottans
värnpliktiga vara erforderlig.
Emellertid kan jag icke såsom tidigare anförts tillstyrka större utökning
än jag förordat för arméns vidkommande.
Jag föreslår sålunda att utbildningstiderna vid flottan bestämmas:
för värnpliktiga i allmänhet till (360 + 14 + 20 =) 394 dagar; och
för underbefälselever till (360 + 14 + 20 + 20 + 3 X 10 =) 444 dagar.
Den föreslagna tjänstgöringen avses skola fullgöras i en följd.
Under hand har jag inhämtat att de av mig förordade utbildningstiderna
möjliggöra — om än med svårighet enligt marinchefens mening
ett genomförande av årsprogrammet.
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
21
Jag är ej beredd att biträda förslaget om förlängning av nu gällande utbildningstid
för sjökaptener och likställda i annan mån än som följer av att
dessa värnpliktiga böra fullgöra grundläggande värnpliktstjänstgöring av
samma längd som flertalet värnpliktiga vid flottan. Härom torde närmare få
hänvisas till specialmotiveringen.
Gruppchefsutredningens förslag rörande premier och befordringsgång för
underbefälselever synes ägnat att bidraga till ett förbättrat utbildningsresultat
även vid flottan.
Flygvapnet
Chefen för flygvapnet framhåller i sitt yttrande vissa principiella synpunkter
som böra beaktas vid ett bedömande av tjänstgöringstidens längd
inom flygvapnet. Den i snabb takt fortgående tekniska utvecklingen möjliggör
— anför flygvapenchefen — att flygtjänsten i allt större utsträckning kan
bedrivas under tider av året då flygning hittills endast varit möjlig i mindre
skala. Detta förhållande medför konsekvenser ur såväl utbildnings- som
beredskapssynpunkt. För att flygutbildningen skall kunna effektivt genomföras
måste arbetskraft i form av utbildad markpersonal ständigt finnas tillgänglig.
En avgörande faktor vid bedömandet av tjänstgöringstidens längd
vid flygvapnet är därför behovet av arbetskraft. Vid en prövning av frågan
om tjänstgöringens längd måste därjämte, anför flygvapenchefen vidare,
stor betydelse tillmätas vapnets snabba materielförnyelse. Denna gör det
nämligen oundgängligen nödvändigt att den redan utbildade personalen får
tillfälle att genom repetitionsövning i erforderlig utsträckning underhålla
och förnya sina färdigheter för befattningarna i krigsorganisationen.
Den nuvarande tjänstgöringen om 360 dagar, som fastställdes år 1948,
fullgöres i en följd och inrymmer icke någon repetitionsövning. Härvid bortses
från det alternativ, innefattande en första tjänstgöring om 270 dagar och
tre repetitionsövningar om vardera 30 dagar, som år 1950 infördes för befälsvärnpliktiga
i luftbevakningstjänst.
Repetitionsövningsskyldighet åvilar emellertid ett antal värnpliktiga tillhörande
1946 års och äldre årsklasser.
Den gällande tjänstgöringsskyldigheten disponeras på det sätt att årskontingenten
uppdelas i två lika stora omgångar, vilka rycka in på hösten
med V/t månads förskjutning. De inryckande värnpliktiga måste för att
kunna utnyttjas som markpersonal först genomgå en grundläggande utbildning.
Chefen för flygvapnet anser, att cirka V/t månad erfordras härför.
Härav följer att under 3 månader på hösten endast 50 % av den erforderliga
styrkan markpersonal står till förfogande. För att täcka denna svaghetsperiod
inkallas äldre värnpliktiga med kvarstående skyldighet att fullgöra repetitionsövning.
Chefen för flygvapnet framhåller nu att bristen på arbetskraft under
svaghetsperioden blir akut då värnpliktiga med repetitionsskyldighet ej
längre stå till förfogande. Att repetitionsövning ej kan uttagas av värnpliktiga
av 1947 års klass och yngre anses dessutom medföra andra allvarliga
22 Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
konsekvenser, i det att förbanden icke kunna uppsättas i erforderlig utsträckning
vid större övningar och krigsplaceringstiden för ett flertal kategorier
blir längre än kvalitetskraven medge.
Om man vid den tidpunkt då repetitionsskyldiga av 1946 års och äldre
klasser ej längre stå till buds skall kunna såväl tillgodose behovet av arbetskraft
året runt som ock uppsätta förband vid större övningar samt därjämte
i erforderlig grad repetera och förnya de värnpliktigas tekniska kunskaper
skulle enligt chefen för flygvapnet egentligen erfordras en sammanlagd
tjänstgöringstid av 14V2 månader, uppdelad på en första tjänstgöring om 13V2
månader och eu repetitionsövning om en månad. Under den närmaste framtiden
anses dock en sammanlagd tjänstgöring för flertalet värnpliktiga om
(12 + 1 —) 13 månader eller 390 dagar vara tillfyllest. Det föreslås vidare
att den ledighet om 14 dagar som flygvapnets värnpliktiga nu erhålla under
sommaren icke längre skall inräknas i tjänstgöringstiden.
Något behov av ytterligare förlängd tjänstgöring för underbefälselever har
icke anmälts av chefen för flygvapnet.
Såsom närmare framgår av den förut lämnade redogörelsen för flygvapenchefens
remissyttrande har där framhållits som önskvärt att möjligheter
skapas att i vissa fall uttaga tjänstgöringsskyldigheten i annan ordning än
nyss nämnts.
Det synes mig vara en angelägenhet av största vikt att flygtjänstens behov
av arbetskraft behörigen tillgodoses och jag delar även flygvapenchefens
uppfattning om nödvändigheten av att kunskaperna hos redan utbildade
värnpliktiga genom repetitionsövningar vidmakthållas och förnyas. Härför
torde erfordras en utökning av den nuvarande tjänstgöringstiden om 360
dagar. Emellertid är jag icke beredd förorda att tjänstgöringstiden vid flygvapnet
för flertalet värnpliktiga fastställes till högre sammanlagt dagantal
än vad jag tillstyrkt för övriga försvarsgrenar. Därtill föreslår jag ett tillägg
om 14 dagar av skäl för vilka i det föregående redogjorts. Den sammanlagda
utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid flygvapnet bör alltså fastställas
till (360 + 14 + 20 =) 394 dagar. Denna tid lämnar utrymme för en första
tjänstgöring om 12 månader (364 dagar) samt en repetitionsövning om 30
dagar.
Jag finner bärande skäl tala för att i enlighet med flygvapenchefens förslag
bestämmelser införas som göra det möjligt att förkorta första tjänstgöringstiden
för vissa värnpliktskategorier till förmån för ytterligare repetitionsövningar.
Likaså synes det ändamålsenligt att i vissa fall —- exempelvis vid
renodlade luftbevakningsövningar — uppdela en repetitionsövning om 30
dagar på två om vardera 15 dagar. För att ''undvika att en värnpliktig blir
alltför betungad av repetitionsinkallelser förordas dock den begränsningen
att endast en 30-dagarsövning skall kunna uppdelas på angivna sätt. Jag
anser det vidare lämpligt att möjligheter förefinnas att av handräckningspersonal,
som med hänsyn till krigsplaceringstiden icke behöver inkallas till
repetitionsövning, uttaga hela tjänstgöringstiden i en följd och biträder allt
-
23
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
så flygvapenchefens förslag härom. Några detaljerade bestämmelser om de
olika tjänstgöringsalternativen torde icke behöva införas i lagen. Det synes
lämpligen böra ankomma på Konungen att meddela närmare bestämmelser
enligt de principer för vilka här redogjorts.
Chefen för flygvapnet framhåller som önskvärt att värnpliktiga som ha
att fullgöra repetitionsövning och som äro krigsplacerade i befälsbefattning
bibringas tillräcklig yrkeskunskap och befälsförmåga innan huvuddelen av
de värnpliktiga påbörja repetitionsövningen. Han föreslår i detta syfte införande
vid flygvapnet av befälsövningar om 10 (respektive 5) dagar omedelbart
före och i anslutning till repetitionsövningar om 30 (respektive 15)
dagar.
Enligt min uppfattning ha, som jag redan nämnt, de befälsövningar, vilka
under år 1951 genomfördes vid armén i anslutning till repetitionsövningarna,
visat sig vara av stort värde. Sådana befälsövningar synas mig även för flygvapnets
del bli av betydelse för vidmakthållandet av det värnpliktiga befälets
truppföringsförmåga och därmed också för effektiviteten hos flygvapnets
krigsorganisation. Jag förordar alltså att befälsövningar i anslutning till
repetitionsövningar införas även vid flygvapnet.
Någon förändring av nu gällande utbildningstider för värnpliktiga inom
flygvapnet, uttagna till officers- eller underofficersutbildning, har ej förutsatts
av flygvapenchefen förutom den förändring som följer av den föreslagna
skyldigheten att fullgöra befälsövningar. Icke heller jag ifrågasätter någon
dylik förändring.
Jag är icke beredd tillstyrka förslaget att värnpliktiga vid flygvapnet,
vilka påbörjat sin tjänstgöring efter den 31 mars 1948 och vilka hittills haft
att fullgöra 12 månaders tjänstgöring i en följd, retroaktivt ålägges en
repetitionsövning om 30 dagar.
Då underbefälsutbildningen vid flygvapnet för de värnpliktiga icke innebär
uppgifter av den art att särskilda premier till dem anses böra utgå måste
gruppchefsutredningens förslag i detta avseende anses sakna aktualitet för
flygvapnets vidkommande.
Flygvapenchefen berör i sitt yttrande även frågan om omskolning av värnpliktiga,
som överföras till armén, sedan de utgått ur flygvapnets krigsorganisation.
Denna fråga upptager jag i det följande.
OMSKOLNING AV VÄRNPLIKTIGA TILLHÖRANDE
FLOTTAN OCH FLYGVAPNET.
Medan vid armén och kustartilleriet årskontingenten värnpliktiga principiellt
avpassas efter behovet av personal i krigsorganisationen måste vid
flottan och flygvapnet för att fredstjänstens behöriga gång skall möjliggöras
årligen ett större antal värnpliktiga genomgå utbildning än som
skulle ha varit erforderligt enbart med hänsyn till krigsorganisatoriska
24
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
krav. Flertalet värnpliktiga vid flottan och flygvapnet kvarstå därför i allmänhet
ej krigsplacerade längre än omkring tio år, varefter de överföras till
armén. I samband härmed har krav uppstått att sådana värnpliktiga skola
erhålla omskolning, så att de kunna bättre utnyttjas i arméns krigsorganisation.
I 1941 års värnpliktslag intogs i sådant syfte stadgande om en efterutbildningsövning
om trettio dagar för flertalet av flottans och flygvapnets värnpliktiga
före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret.
Genom 1948 års provisoriska bestämmelser nedsattes för flertalet värnpliktiga
vid samtliga försvarsgrenar den sammanlagda tjänstgöringstiden till
360 dagar. Vid flottan och flygvapnet skulle denna tjänstgöring fullgöras i
en följd. Någon tid för efterutbildning (omskolning) stod därför icke längre
till buds. I sina remissvar angående gruppehefsutredningens betänkande ha
numera cheferna för armén och marinen med instämmande av överbefälhavaren
framlagt förslag om återinförande av särskilda omskolningsövningar
för flottans och flygvapnets värnpliktiga.
Härvid anför överbefälhavaren i huvudsak följande. I de nu framlagda
förslagen beträffande flottans och flygvapnets utbildningstid har intagits en
omskolningsövning om 30 dagar. Chefen för armén har vid upprepade tillfällen
och nu senast i sitt yttrande framlagt krav på återinförande av dylika.
Det är av vikt att dessa övningar komma till stånd. Från flottan och flygvapnet
skola årligen överföras 4—5 000 man. Med gällande utbildningstider
ha dessa värnpliktiga vid tidpunkten för överförandet ingen återstående
tjänstgöringsskyldighet. Detta medför att de värnpliktiga icke kunna utnyttjas
i krigsorganisationen i erforderlig omfattning. De värnpliktiga avses
— om förslaget genomföres — skola fullgöra omskolningsövningen inom det
vid armén tillämpade krigsförbandsvisa repetitionsövningssystemet.
Departementschefen erinrar om att uppdrag om utredning rörande särskilda
omskolningsövningar successivt lämnats två kommittéer, men att
denna utredning av olika skäl icke kunnat slutföras. Departementschefen
säger sig därför ha för avsikt att låta frågan bliva föremål för närmare utredning.
UTTAGNING FÖR BEFÄLSUTBILDNING.
Departementschefen.
Enligt det system för uttagning av värnpliktiga för befälsutbildning som
infördes år 1950 sker uttagningen, i den mån den värnpliktige ej frivilligt
åtar sig befälsutbildning, i samband med inslcrivningen. Uttagningen grundas
på psykologiska prov och exploration.
De som äro sjömanshusinskrivna kunna emellertid inskrivas som värnpliktiga
utan personlig inställelse och om så sker kunna de alltså icke med
nuvarande regler uttagas för underbefälsutbildning annat än efter eget medgivande.
25
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
Med hänsyn till flottans rekrytering av värnpliktigt underbefäl synes därför
möjlighet böra öppnas att uttaga sjömanshusinskriven värnpliktig till
underbefälsutbildning även efter inskrivningen. Uttagningen bör äga rum
senast i samband med inryckningen och verkställas av inskrivningsnämnd, i
den mån frivilligt åtagande ej göres.
I detta sammanhang får jag anmäla en annan fråga beträffande uttagningen.
Den uttagning för befälsutbildning som sker enligt den värnpliktiges eget
medgivande kan enligt lagens nuvarande lydelse ske endast under värnpliktstjänstgöringen,
när det gäller officersutbildning, eller i samband med inskrivningen
eller sedermera under tjänstgöringen, när fråga är om underofficersoch
underbefälsutbildning. Erfarenheten har emellertid visat, att det skulle
vara praktiskt fördelaktigt att kunna taga ut värnpliktiga till officersutbildning
redan vid inskrivningen liksom att, när det gäller all befälsuttagning
efter frivilligt åtagande, kunna göra sådan uttagning även under tiden mellan
inskrivningen och inryckningen. Uttagning för officersutbildning bör även
kunna ske efter avslutad underofficersutbildning.
KOSTNADSBERÄKNINGAR.
Departementschefen.
Yad härefter angår de merkostnader som uppkomma vid genomförande av
den ökning av värnpliktstjänstgöringens längd m. m. som nu föreslagits, får
jag anföra.
Enligt gruppohefsutredningens beräkningar skulle utredningens förslag
komma att medföra en merkostnad för arméns del av i runt tal 13,5 miljoner
kronor, av vilket belopp 7,3 miljoner kronor utgöra ökade kostnader för
förbättring av gruppchefsutbildningen och 6,2 miljoner kronor avse ökade
kostnader för förlängd tjänstgöring samt viss förbättring av de materiella
utbildningsbetingelsema för huvuddelen av de värnpliktiga. Härutöver tillkomma
emellertid kostnader för de befälsövningar om tio dagar, vilka enligt
utredningens mening i fortsättningen böra bli permanenta. Kostnaderna
för dessa befälsövningar kunna uppskattas till omkring 4,3 miljoner kronor
per budgetår. Den i årets statsverksproposition förordade ökningen av de
värnpliktigas penningbidrag med i runt tal 67 % av nu utgående bidrag föranleder
en ytterligare kostnad för de värnpliktiga vid armén, om vilka här
är fråga, av omkring 1,2 miljon kronor. Ett genomförande av utredningens
förslag medför således en sammanlagd merkostnad av (13,5+4,3 + 1,2 =)
19,o miljoner kronor. I årets statsverksproposition ha erforderliga medel
beräknats härför.
Den av mig föreslagna förlängningen av tjänstgöringstiden för värnpliktiga
tilldelade marinen och flygvapnet kommer sedan densamma blivit helt
genomförd och med inräknande av kostnaderna för penningbidragens höj
-
26
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
ning att medföra en årlig merkostnad av 2,4 miljoner kronor vid marinen
och 0,2 miljon kronor vid flygvapnet. Av merkostnaderna för marinen falla
omkring 0,9 miljon kronor på flottan samt 1,5 miljon kronor på kustartilleriet.
Kostnadsökningen vid flygvapnet hänför sig helt till förlängningen av
första tjänstgöringstiden. Några merkostnader för de nu föreslagna repetitionsövningama
vid flygvapnet uppkomma ej, enär värnpliktiga tillhörande
äldre åldersklasser redan genomgå dylika övningar till ungefär samma antal
som här föreslagits.
De ändrade tjänstgöringstiderna för flottans värnpliktiga beräknas medföra
att arméns årliga värnpliktskontingent ökas med 300 man. Härigenom
komma kostnaderna för arméns värnpliktiga att stiga med ytterligare
1,7 miljon kronor. Vid bifall till här framlagda förslag beträffande tjänstgöringstidens
längd för marinens och flygvapnets värnpliktiga komma merkostnaderna
således att uppgå till sammanlagt (2,4 + 0,2 + 1,7 =) 4,3 miljoner
kronor.
För budgetåret 1952/53 påverkas kostnaderna under fjärde huvudtiteln icke
i någon nämnvärd grad av de föreslagna ökade tjänstgöringstiderna för flottans
och flygvapnets värnpliktiga. För kustartilleriets värnpliktiga torde däremot
för nästa budgetår få räknas med vissa merkostnader, här uppskattade
till drygt 0,5 miljon kronor. I statsverkspropositionen har under anslaget till
Marinen: Övningar m. m. beräknats medel för anordnande under nästa budgetår
av bland annat övningar krigsförbandsvis och befälsövningar vid kustartilleriet.
Övriga merkostnader för genomförande av de förslag som bär framlagts
i fråga om tjänstgöringstidens längd för kustartilleriets värnpliktiga
synas icke påverka marinens härav berörda anslag i sådan grad att en om
räkning av desamma är erforderlig.
I enlighet med de nu gjorda beräkningarna skulle ett bifall till de av mig
förordade ändringarna i tjänstgöringstiderna för arméns, marinens och flygvapnets
värnpliktiga medföra en sammanlagd kostnad av (19, o +4,3 =) 23,3
miljoner kronor.
Såsom framgår av vad i det föregående anförts har, där så ansetts erforderligt,
under vederbörliga anslag i statsverkspropositionen hänsyn tagits till
sålunda uppkommande merkostnader för nästa budgetår.
Till frågor rörande avlöning m. m. till värnpliktiga återkommer jag i samband
med anmälan av vissa avlönings- m. fl. anslag under fjärde huvudtiteln
för budgetåret 1952/53.
SPECIALMOTIVERING.
Av den i propositionen åberopade specialmotiveringen må följande bär
återgivas.
27 § 1 mom.
Departementschefen.
27
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
Slutligen liar undantagsbestämmelsen i A. om värnpliktiga i handräcknings
tjänst samt bestämmelsen i nuvarande A. a) om fullgörande av första
tjänstgöring alternativt i en följd eller i två omgångar slopats och ersatts
med ett mera allmänt avfattat stadgande under F. i förslaget. Med stöd av
detta stadgande, enligt vilket Konungen i särskilda fall äger bestämma att
tjänstgöringen skall ske i annan ordning än förut i momentet angivits, erhåller
Konungen ökad möjlighet att, då så i särskilda fall finnes lämpligt
eller skäligt, exempelvis uppdela tjänstgöring i omgångar eller sammanslå
första tjänstgöring med repetitionsövning. Det föreslagna stadgandet tar
bland annat sikte på det fall att värnpliktiga vid flygvapnet anses böra fullgöra
tjänstgöringen i en följd.
Då erfarenheten visat att bestämmelserna under C. sakna praktisk betydelse
för kustartilleriets vidkommande ha desamma i förslaget begränsats
till att avse flottan.
För det fall att värnpliktig som avses under C. redan avlagt sin examen
då han skall börja sin värnpliktstjänstgöring bör han icke uttagas för underbefälsutbildning;
han bör alltså tjänstgöra det antal dagar som gäller för
värnpliktiga i allmänhet — enligt förslaget 394 dagar — och därutöver fullgöra
den fortsatta tjänstgöringen om 120 dagar. Längre sammanlagd tjänstgöring
än nu sagts kommer enligt förslaget att åvila honom endast i det fall
att han avlägger sin examen efter det att han fullgjort värnpliktstjänstgöringen
och därvid genomgått underbefälsutbildning om 444 dagar.
I samband med de ändringar som föranletts av det sagda ha i C. införts
ett par moderniseringar vilka sammanhänga med ändringar i stadgan för
navigationsskolorna i riket.
övergångsbestämmelser.
Departementschefen.
Lagen synes böra träda i kraft den 1 maj 1952.
Särskilda övergångsbestämmelser bli erforderliga i flera hänseenden.
Yad först angår armén må till en början erinras om stadgandet i förordningen
den 8 februari 1952 (nr 27) enligt, vilket tjänstgöringstiden för de av
arméns värnpliktiga, vilka under år 1952 komme att avsluta sin första tjänstgöring,
blev förlängd med 20 dagar. Härifrån undantogos värnpliktiga vilka
uttagits för officers- och underofficersutbildning samt värnpliktiga som avses
i 27 § 1 mom. D. värnpliktslagen (specialister). Genom förordningen
framflyttades utryckningen för arméns inneliggande huvudkontingent från
den 8 till den 28 mars 1952 men förordningen inbegrep även flera mindre
grupper med andra in- och utryckningstider än huvudkontingenten, så t. ex.
värnpliktiga i handräckningstjänst. Av praktiska skäl bör det sommaruppehåll
som ifrågavarande värnpliktiga må komma att åtnjuta under innevarande
år beräknas enligt äldre lag, d. v. s. icke inbegripas i tjänstgöringen.
Den förlängning av första tjänstgöringen om 20 dagar som enligt för
-
28
Andra lagutskottets utlåtande nr dl.
slaget skall åläggas underbefälseleverna avses skola uttagas före den inryck
ningsdag som gäller för värnpliktiga i allmänhet inom samma omgång. Eftersom
de underbefälselever vilka under 1952 avsluta första tjänstgöring påbörjat
densamma före lagens ikraftträdande kan den särskilda förlängningen
om 20 dagar uppenbarligen icke ifrågakomma för dessa underbefälselevers
vidkommande.
Med hänsyn till det anförda måste det anses att tjänstgöringsskyldigheten
för dem som avsluta första tjänstgöring under 1952 — liksom självfallet för
dem som dessförinnan avslutat densamma — redan är reglerad. Motsvarande
inskränkning betingas i fråga om den nya lagens tillämpning. Dock
möter ej hinder att nya lagen i alla avseenden genast blir tillämplig å värnpliktiga
som äro uttagna för officers- eller underofficersutbildning. Bestämmelse
i enligt med vad nu sagts har införts under a) i förslaget till övergångsbestämmelser.
Behov föreligger emellertid att komplettera nämnda bestämmelse med
tanke på de underbefälselever vilka påbörjat första tjänstgöringen så kort
tid före den föreslagna tidpunkten för lagens ikraftträdande, den 1 maj 1952,
att de ej hinna avsluta denna tjänstgöring under årets lopp. Som exempel
kan nämnas underbefälseleverna i den kontingent av Livgardesskvadronen
som inrycker till första tjänstgöring den 15 april 1952. Fördenskull har
under b) intagits en kompletterande bestämmelse av innebörd att underbefälselever
vilkas första tjänstgöring börjat före den 1 maj 1952 icke skola
fullgöra den ytterligare tjänstgöring om 20 dagar som enligt förslaget åvilar
underbefälselever; om ifrågavarande underbefälselever börjat tjänstgöringen
så tidigt — före den 4 mars 1952 — att tjänstgöringen hinner avslutas under
året äro de redan på grund av övergångsbestämmelsen i a) undandragna den
ytterligare förlängningen.
Slutligen har under c) stadgats att de nya bestämmelserna icke skola äga
tillämpning å värnpliktiga tillhörande mminen vilkas tjänstgöring börjat
eller kommer att börja före den 1 juli 1952, ej heller å värnpliktiga tilldelade
flygvapnet, vilkas tjänstgöring börjat före den 1 januari 1952. Dessa tidpunkter
ha valts i enlighet med önskemål från försvarsgrenscheferna. Yad
nu sagts gäller icke skyldigheten att fullgöra de befälsövningar som enligt
förslaget skola införas vid kustartilleriet och flygvapnet.
UTSKOTTET.
I förevarande proposition föreslås förlängning av utbildningstiden för
flertalet värnpliktiga.. Förslaget innebär bl. a., att utbildningstiden förlänges
för värnpliktiga i allmänhet med 20 dagar, vartill kommer 14 dagar för marinen
och flygvapnet tilldelade värnpliktiga. Sistnämnda förlängning sammanhänger
med sättet för beräkning av det under sommaren infallande övningsuppehållet.
För underbefälselever vid armén och marinen föreslås därutöver
en förlängning av tjänstgöringstiden med ytterligare 20 dagar. Yidare
29
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
innebär förslaget, att de vid fjolårets riksdag beslutade befälsövningama om
10 dagar vid armén skola göras permanenta och införas även vid kustartilleriet
och flygvapnet. Beträffande flottan har tiden för dessa övningar inräknats
i den tjänstgöring i en följd, som värnpliktig uttagen för underbefälsutbildning
föreslås skola fullgöra.
Vad först angår förslaget om förlängning av utbildningstiderna för armén
tilldelade värnpliktiga grundar sig detta i huvudsak på av 1949 års gruppehefsutredning
verkställda utredningar och överväganden. Dessa mycket
grundliga undersökningar ha visat, att vissa av de nuvarande bristerna i de
värnpliktigas utbildning — såsom i fråga om handhavandet av andrahandsvapen
m. m. —- kunna elimineras genom rationalisering och effektivisering av
utbildningen, men att möjligheter icke finnas att inom ramen för den nuvarande
utbildningstiden i sin helhet avhjälpa de konstaterade bristerna i utbildningen.
Den föreslagna förlängningen av tjänstgöringstiderna är främst
avsedd att möjliggöra tillräckligt antal övningar i högre förband och att, för
underbefälselevernas del, skapa möjligheter att bota bristerna i spräng- och
mintjänst.
Utskottet finner bärande skäl föreligga för förlängningen av utbildningstiderna.
Det kan icke anses tillfredsställande, att värnpliktiga inplaceras i
krigsförband med bristande utbildning i påtalade hänseenden. Även för den
enskilde värnpliktige måste det vara av stor betydelse att veta och känna, att
han icke på grund av bristande utbildning saknar möjligheter att lösa de uppgifter,
som påläggas honom under krigsförhållanden.
I detta sammanhang vill utskottet understryka angelägenheten av att de
föreslagna åtgärderna för rationalisering och effektivisering av utbildningen
snarast möjligt genomföras. Utskottet finner detta vara av största vikt ej
bara med hänsyn till den tidsbesparing, som därigenom vinnes, utan även
med hänsyn till betydelsen av att den värnpliktige — för vilken tjänstgöringen
i många fall innebär avsevärda uppoffringar — förmärker, att tiden
blir väl utnyttjad och tillvaratagen.
På grund av vad nu anförts tillstyrker utskottet den föreslagna utbildningstiden
för armén tilldelade värnpliktiga.
Vid fjolårets riksdag beslöts provisoriska bestämmelser om befäleövningar
för värnpliktigt befäl vid armén. Övningarna omfatta 10 dagar och skola fullgöras
i anslutning till repetitionsövning. Gruppchefsutredningen har nu varit
i tillfälle att följa olika repetitionsövningar och har därvid kunnat bedöma
värdet av befälsövningama. Enligt utredningens iakttagelser har värdet av
dessa övningar blivit klart ådagalagt. Befälet hinner därigenom få en repetition
i militära kunskaper och snabbutbildning beträffande nytillkommen
stridsmateriel. Befälsövningama torde jämväl vara ägnade att i avsevärd
grad öka värdet av själva repetitionsövningarna. Utskottet tillstyrker därför
att befälsövningama nu göras permanenta.
Det i propositionen framlagda förslaget om befordringsgång och premier
finner utskottet väl avvägt. Även om viss tvekan kan råda angående premier
åt s. k. föregångsmän, anser utskottet tillräckliga skäl föreligga för att till
-
30
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
styrka propositionens förslag även i denna del. Den stimulerande faktorn bör
enligt utskottets mening tillerkännas avsevärd betydelse.
Tiderna för in- och utryckning till första tjänstgöring synas böra avpassas
så, att tjänstgöringen hinner avslutas före påskhelgen. Härigenom undvikes
onödig splittring av utbildningen. De av Sveriges förenade studentkårer påtalade
olägenheterna synas utskottet icke vara av den storleksordning, att de
böra föranleda ändring av tjänstgöringstidens inplacering i kalenderåret.
Bärande skäl ha enligt utskottets mening förebragts för att det nuvarande
s. k. skördeuppehållet bibehålies i form av övningsuppehåll om 14 dagar.
Uppehållet bör med vissa undantag förläggas till förra hälften av september
månad, då höstrepetitionsövningarna äga rum. Genom detta uppehåll och
den förordade speciella tjänstledighet, som i särskilda fall skall kunna beviljas
vissa värnpliktiga, synas jordbrukets intressen ha blivit väl tillgodosedda.
Enligt utskottets mening bör nyssnämnda övningsuppehåll jämställas med
övriga övningsuppehåll och således inräknas i tjänstgöringstiden på sätt som
föreslås i propositionen.
Vad härefter angår utbildningstiden för de värnpliktiga, som tilldelats
marinen och flygvapnet, anser utskottet, att denna tid om möjligt icke bör
överstiga den, som gäller för arméns värnpliktiga.
Utskottet biträder de förslag angående tjänstgöringstider, repetitionsövningar,
befälsövningar, premier och befordringsgång, som i propositionen
föreslås för kustartilleriets del.
Beträffande flottan synes det utskottet vara av största vikt att, med hänsyn
bl. a. till rådande förhållanden i fråga om stampersonal m. m., nu försöka
återgå till det tidigare tillämpade s. k. årsprogrammet, vilket innebär,
att fartygsbesättningarna tjänstgöra ombord ett år i följd i stället för, såsom
för närvarande, att besättningarna successivt förnyas varje kvartal. Det
förra systemet torde innebära påtagliga fördelar med hänsyn såväl till utbildningsförhållandena
och skötseln av materielen som till att besättningarna
på ett önskvärt sätt sammansvetsas.
I propositionen föreslås att utbildningstiden för de värnpliktiga i allmänhet
vid flottan skall fastställas till 394 dagar och för värnpliktigt underbefäl
till 444 dagar. Därest de värnpliktiga i allmänhet skola kunna tjänstgöra ett
år ombord återstå således allenast 29 dagar för grundläggande utbildning i
land. I motionen I: 453 föreslås därför, att nyssnämnda båda utbildningstider
skola utökas med 10 dagar. Samma förslag har framförts av chefen för marinen.
Enligt vad som framgår av propositionen möjliggöra emellertid även de
i propositionen föreslagna utbildningstiderna — om än med svårighet enligt
marinchefens mening — ett genomförande av årsprogrammet. Även om det
för grundläggande utbildning disponibla antalet dagar synes minimalt, torde
det därför likväl kunna godtagas. Denna tid bör emellertid utnyttjas så rationellt,
som det över huvud taget är möjligt. Härtill kommer att frågan om
tjänstgöringstidens utnyttjande för flottans värnpliktiga torde komma att
bliva föremål för prövning vid den utredning, som nu skall verkställas ro
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
31
rande behovet av omskolning i samband med överförande av värnpliktiga
från flottan och flygvapnet till armén, till vilken utredning utskottet nedan
återkommer. Utskottet anser på grund av det nu anförda tillräckliga skäl för
bifall till motionen I: 453, såvitt nu är i fråga, icke föreligga utan förordar
Knngl. Maj:ts förslag.
Även såvitt angår flygvapnet anser utskottet, att bärande skäl förebragts
för den beträffande detta vapenslag i propositionen föreslagna förlängningen
av tjänstgöringstiden. Det synes utskottet vara utomordentligt angeläget,
att tillgång på kunnig och fullt kompetent markpersonal alltid finnes. Med
hänsyn till den snabba utvecklingen inom flygvapnet framstår det såsom särskilt
viktigt, att de värnpliktigas kunskaper vidmakthållas och förnyas för att
de rätt skola kunna fylla sina uppgifter i krigsorganisationen. Utskottet tillstyrker
därför de i propositionen föreslagna utbildningstiderna för värnpliktiga,
som tilldelats flygvapnet. Ej heller har utskottet något att erinra mot
att Kungl. Maj:t, på sätt föreslås i propositionen, får befogenhet att närmare
bestämma, hur tjänstgöringstiden bör uppdelas på första tjänstgöring och
repetitionsövningar. Bestämmelser härom böra dock alltid utfärdas å sådan
tid, att de värnpliktiga i god tid erhålla kännedom om i vilken ordning de
ha att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring.
I propositionen beröres jämväl frågan om omskolningsövningar för de
värnpliktiga, som årligen överföras från flottan och flygvapnet till armén.
Förslag har framförts av cheferna för armén och marinen — med instämmande
av överbefälhavaren — om att särskilda omskolningsövningar nu skola återinföras
för flottans och flygvapnets värnpliktiga. I motionen I: 453 yrkas i anslutning
till detta förslag, att beslut om omskolningsövningar om 30 dagar för
ifrågavarande värnpliktiga nu skall fattas utan avbidan på ytterligare utredning
av frågan.
För utskottet framstår det som angeläget, att förutsättningar skapas för
att effektivt kunna utnyttja denna förhållandevis stora grupp värnpliktiga
— 4—5 000 man årligen — inom arméns krigsorganisation. Det synes icke
tillfredsställande, att dessa värnpliktiga sakna närmare kännedom om de
förhållanden, under vilka de komma att utnyttjas, sedan de blivit överförda
till annan försvarsgren. Frågan huruvida denna önskvärda omskolning kan
ske inom ramen för de nu förordade tjänstgöringstiderna eller om, såsom i
nyssnämnda motion föreslås, ytterligare förlängning av tjänstgöringstiden
erfordras, skall nu göras till föremål för särskild utredning. Departementschefen
har sålunda enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1952
uppdragit åt särskild utredningsman att inom försvarsdepartementet biträda
med utredning rörande behovet av omskolning av ifrågavarande värnpliktiga
och därmed sammanhängande spörsmål. Vid utredningen, som skall vara
förutsättningslös, skall studeras bl. a. planläggningen för utbildningen vid
marinen och flygvapnet samt sättet för utbildningens bedrivande vid nämnda
försvarsgrenar ävensom närmare undersökas armén härav berörande problem.
Med hänsyn till nämnda förhållande kan utskottet icke tillstyrka motionärens
förslag, att riksdagen nu skall besluta, att tjänstgöringstiden för ifrå
32
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
gavarande värnpliktiga skall förlängas med en omskolningsövning om 30
dagar. Utskottet förutsätter emellertid, att med hänsyn till vikten av förevarande
spörsmål ovan omförmälda utredning bedrives med skyndsamhet.
I motionen II: 601 föreslås, att utbildningstiderna för de värnpliktiga icke
skola förlängas. Såsom av det ovan anförda framgår, har utskottet funnit skäl
föreligga för de i propositionen föreslagna utökningarna av utbildningstiderna,
och utskottet får därför avstyrka sistnämnda motion.
De i propositionen framlagda förslagen om uttagning för befälsutbildning
ha ej föranlett någon erinran från utskottets sida.
Sammanlagda kostnaderna för de i propositionen förordade ändringarna i
tjänstgöringstiderna ha beräknats till 23,3 miljoner kronor. Där så ansetts
erforderligt, ha under vederbörande anslag i statsverkspropositionen hänsyn
tagits till sålunda uppkommande merkostnader för nästa budgetår.
Övriga i propositionen behandlade frågor ha icke föranlett utskottet att
göra något särskilt uttalande därom. Utskottet ansluter sig således till de i
propositionen framlagda förslagen ävensom till vad departementschefen i
övrigt förordat.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna I: 453 och
II: 601 antaga de genom förevarande proposition framlagda förslagen
till
1) lag om ändring i vämpliktslagen den 30 december 1941
(nr 967); samt
2) lag om ändring i lagen den 11 maj 1951 (nr 195) om skyldighet
för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsö
vningar;
B. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin
mening giva till känna vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 18 april 1952.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Sunne*,
Uhlén, fru Svenson*, herrar Bengtson* och Ahlberg;
från andra kammaren: fru Nordgren, fru Johansson i Norrköping*,
herrar Nilsson i Göteborg, Hagård, fröken Höjer, herrar Huss, Svensson i
Göteborg och Ericsson i Näs*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1952. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vämpliktslagen m. m. a1 i texten