Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 och 28 §§ epidemilagen den 19 juni 1919

1952-05-02 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1952:37, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 och 28 §§ epidemilagen den 19 juni 1919

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 37.

7

Nr 37.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 13 och 28 §§ epidemilagen

den 19 juni 1919 (nr 443) m. m.

Genom en den 14 mars 1952 dagtecknad proposition, nr 184, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden,

dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 13 och 28 §§ epidemilagen den 19 juni 1919

(nr 443); samt

2) lag om skyddsympning vid krig eller krigsfara m. m.,

dels ock anhållit om riksdagens yttrande över vid propositionen fogat

förslag till kungörelse om tillägg till 7 § livsmedelsstadgan den 21 december

1951 (nr 824).

De vid propositionen fogade författningsförslagen äro av följande

lydelse:

1) Lag

om ändrad lydelse av 13 och 28 §§ epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443).

Härigenom förordnas, att 13 och 28 §§ epidemilagen den 19 juni 19191

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

13 §.

Då till---länsstyrelsen an
komma.

Det åligger ock länsstyrelsen att,

då pest, kolera, smittkoppor eller

fläckfeber yppar sig inom länet eller

annan smittsam sjukdom uppträder

(Föreslagen lydelse)

13 §.

1 mom. Då till---länssty
relsen

ankomma.

Det åligger ock länsstyrelsen att,

då pest, kolera, smittkoppor eller

fläckfeber yppar sig inom länet eller

annan smittsam sjukdom uppträder

Senaste lydelse av 28 §, se SFS 1948 : 457.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 37.

(Gällande lydelse)

synnerligen elakartat eller vunnit

större utbredning, till chefen för civildepartementet

och till medicinalstyrelsen

ofördröjligen göra anmälan

därom samt meddela underrättelser

om sjukdomens fortgång och om de

åtgärder, som i anledning därav blivit

vidtagna.

Sådan anmälan — — — stycket

sägs.

(Föreslagen lydelse)

synnerligen elakartat eller vunnit

större utbredning, till chefen för inrikesdepartementet

och till medicinalstyrelsen

ofördröjligen göra anmälan

därom samt meddela underrättelser

om sjukdomens fortgång

och om de åtgärder, som i anledning

därav blivit vidtagna.

Sådan anmälan -—--stycket

sägs.

2 mom. Då riket befinner sig i

krig eller krigsfara eller eljest utomordentliga

förhållanden påkalla det,

äger Konungen eller, då riket är i

krig, myndighet som Konungen bestämmer

förordna om avspärrning

av visst område för att hindra spridning

av smittsam sjukdom. Har förordnande

meddelats om sådan avspärrning,

ankommer det på myndighet

som angives i förordnandet

att bestämma, huruvida och under

vilka förutsättningar person, som

uppehåller sig inom det avspärrade

området, får lämna detta eller annan

beträda detsamma.

28 §. 28 §.

Underlåter hushållsföreståndare---med dagsböter.

Lag samma------4 § 2 mom. åligger.

Den som obehörigen lämnar eller

beträder område, vilket avspärrats

jämlikt 13 § 2 mom., straffes med

dagsböter eller fängelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1952.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 37.

9

2) Lag

om skyddsympning vid krig eller krigsfara m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Då riket befinner sig i krig eller krigsfara eller eljest utomordentliga

förhållanden påkalla det, äger Konungen till förekommande av smittsam

sjukdom förordna, att envar, som vistas inom riket eller viss del därav,

skall undergå skyddsympning. Förordnande om skyddsympning må ock

meddelas för allenast vissa befolkningsgrupper, som äro eller kunna bliva

särskilt utsatta för smitta.

Beträffande ymp ning mot smittkoppsjukdom (skyddskoppympning) samt

skyddsympning inom försvarsväsendet gäller vad därom är särskilt stadgat.

2 §.

Från ympning skall den undantagas, som vederbörande ympare finner

till följd av sjukdom eller sjukdomsanlag eller allmän svaghet kunna

komma att erhålla men av ympningen.

3 §•

Den som underlåter att fullgöra ympningsplikt, varom förordnande meddelats

enligt denna lag, straffes med böter från och med fem till och med

femtio kronor; och äge rätten att vid vite förelägga honom att fullgöra sin

ympningsplikt.

4 §.

Konungen meddelar de närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen

av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1952.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 37.

3) Kungörelse

om tillägg till 7 § livsmedelsstadgan den 21 december 1951 (nr 824).

Härigenom förordnas, att i 7 § livsmedelsstadgan den 21 december 1951

skall införas ett nytt moment, betecknat 3 mom., av följande lydelse.

7 §•

3 mom. Då riket befinner sig i krig eller krigsfara eller eljest utomordentliga

förhållanden påkalla det, äger Kungl. Maj:t, där viss vara eller

vara från viss plats kan antagas förorsaka sjukdom eller överföra smitta

eller eljest särskilda skäl föreligga, förordna, att sådan vara icke får saluhållas

såsom livsmedel eller överlämnas till annan för att användas såsom

livsmedel. Har sådant förordnande meddelats, skall beträffande varan gälla

vad i denna stadga föreskrives om vara, vilken jämlikt 1 mom. ej får

saluhållas.

Befinner sig riket i krig, må förordnande enligt första stycket meddelas

av myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

Finner hälsovårdsnämnd eller länsstyrelse, att anledning föreligger att

meddela förordnande enligt första stycket, skall nämnden eller länsstyrelsen

ofördröjligen göra anmälan därom till Kungl. Maj :t eller, där Kungl.

Maj :t uppdragit åt underordnad myndighet att meddela dylikt förordnande,

till denna myndighet.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1952.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen

framlagda författningsförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse härför

icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I syfte att inför ett skärpt läge förbättra våra skydds- och försvarsmöjligheter

mot biologisk krigföring och överhuvudtaget vår beredskap på

bl. a. epidemibekämpandets område föreslås i propositionen ändringar och

tillägg i epidemilagen och livsmedelsstadgan samt en ny lagstiftning om

skyddsympning vid krig eller krigsfara m. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 37.

Förslaget till ändring i epidemilagen innebär, att Konungen eller, under

krig, länsstyrelse skall äga förordna om avspärrning av ett nedsmittat

område för att isolera det från landet i övrigt. Förordnande avses skola

kunna meddelas vid krig, krigsfara samt eljest då utomordentliga förhållanden

påkalla det. Enligt den föreslagna lagstiftningen om skyddsympning

vid krig m. m. skall Konungen i ett dylikt läge till förekommande av smittas

spridning kunna förordna om obligatorisk skyddsympning. Förslaget om

tillägg till livsmedelsstadgan innebär slutligen, att Konungen eller under

krig myndighet, som Konungen bestämmer, får befogenhet att i en motsvarande

situation föreskriva, att visst livsmedel eller livsmedel från viss

ort icke skall få saluhållas.

De föreslagna författningarna avses skola träda i kraft den 1 juli 1952.

Det skall här anmärkas, att Kungl. Maj :t till innevarande års riksdag

avlåtit proposition (nr 130) om vissa åtgärder för att höja beredskapen

mot biologisk krigföring. Till grund för de förslag, som framlagts i nämnda

proposition, har legat i första hand ett av särskilda, jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 18 juni 1949 utsedda sakkunniga rörande bakteriologisk

krigföring den 26 april 1951 avgivet preliminärt betänkande om skyddet av

människor och djur mot biologisk krigföring (ej tryckt; hemligstämplat)

jämte däröver avgivna yttranden.

I. Ändringar i epidemilagen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Hedlund, har rörande ändringarna

i epidemilagen anfört bland annat.

»I likhet med de sakkunniga anser jag det därför vara nödvändigt att

som en beredskapsåtgärd införa möjlighet att förordna om avspärrning av

ett nedsmittat område för att isolera detta från landet i övrigt. Bestämmelser

härom torde böra införas i epidemilagen. Rörande den närmare utformningen

kan jag i huvudsak ansluta mig till de sakkunniga. I lagen torde

sålunda böra införas en fullmakt för Konungen att vid krig eller krigsfara

samt eljest, då utomordentliga förhållanden påkalla det, förordna om

avspärrning av visst område för att hindra spridning av smittsam sjukdom.

De sakkunnigas förslag synes emellertid böra jämkas i så måtto att rätten

för en underordnad myndighet att förordna om avspärrning begränsas till

krigsfallet. Det bör nämligen icke överlåtas åt sådan myndighet att bedöma

när »krigsfara »föreligger eller »utomordentliga förhållanden» äro förhanden.

Skulle det anses erforderligt att Kungl. Maj:t redan i ett sådant läge delegerar

sina befogenheter enligt den föreslagna lagstiftningen, synes detta i

allmänhet kunna ske med stöd av lagen den 13 mars 1942 med särskilda

bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet

vid krig eller krigsfara (administrativa fullmaktslagen).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 37.

I den föreslagna lagbestämmelsen har ej angivits till vilken myndighet

delegation bör ske. De sakkunniga ha i första hand tänkt sig att uppgiften

skulle anförtros åt länsstyrelse. Såsom länsstyrelsen i Kronobergs län framhållit

torde det emellertid vara lämpligast att, där civilbefälhavare finnes,

låta denne anbefalla den avspärrning under krig, det här är fråga om.

Då civilbefälhavarna enligt den för dem utfärdade instruktionen ha att

samordna den civila verksamheten inom civilområdet i samråd med vederbörande

militärbefälhavare eller kårchef, erhålles härigenom automatiskt

den nödvändiga samordningen av ett avspärrningsförordnande med de

militära åtgärderna.

De sakkunniga ha föreslagit, att den nya bestämmelsen om rätt att förordna

om avspärrning skulle införas i ett andra stycke av 24 § epidemilagen.

Stadgandet synes emellertid närmare anknyta till 13 § nämnda lag,

i vilken paragraf länsstyrelsen ålägges att vidtaga vissa åtgärder, då svårare

smittsam sjukdom visar sig eller redan yppats inom länet, bl. a. under

vissa förutsättningar att göra anmälan därom till chefen för inrikesdepartementet.

Den i det föregående förordade bestämmelsen torde därför böra

införas som ett andra moment i 13 § epidemilagen. Härjämte bör enligt

de sakkunnigas förslag en särskild bestämmelse om straff för den som

obehörigen lämnar eller beträder område, vilket avspärrats enligt denna

nya föreskrift, införas i 28 § nämnda lag.»

II. Lag om skyddsympning vid krig m. in.

De sakkunnigas förslag till lag om skyddsympning vid krig m. m. ansluter

sig nära till lagen den 18 juli 1942 om skyddsympning inom försvarsväsendet.

Behov av att såsom i denna lag skett bereda möjlighet för obligatorisk

skyddsympning även mot annan pn smittsam infektionssjukdom

har dock icke ansetts föreligga. Även de sakkunnigas förslag till tillämpningsföreskrifter

överensstämma i princip med motsvarande föreskrifter

till nyssnämnda lag av 1942 (kungörelse SFS 1942: 725).

Föredragande departementschefen förordar, att en lagstiftning om obligatorisk

skyddsympning mot smittsamma sjukdomar i allmänhet genomföres

i huvudsak enligt de sakkunnigas förslag, och anför i propositionen

vidare: »Detta innebär, att förordnande skulle få meddelas vid krig, krigsfara

eller eljest då detta påkallas av utomordentliga förhållanden. Förordnande

bör kunna avse såväl envar, som vistas inom riket eller viss del

därav, som vissa befolkningsgrupper, vilka äro eller kunna bliva särskilt

utsatta för smitta. I likhet med vad som gäller enligt 1942 års lag torde

den få undantagas från ympning, som vederbörande ympare finner till

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 37.

följd av sjukdom, sjukdomsanlag eller allmän svaghet kunna komma att

erhålla men av ympning. Något ytterligare undantag anser jag icke påkallat.

Hinder bör dock icke möta att begränsa förordnandet så att vissa

kategorier undantagas. Straffbestämmelserna synas böra utformas på

samma sätt som i 1942 års lag, d. v. s. straffet bör bestämmas till penningböter

5—50 kronor, varjämte rätten bör kunna vid vite förelägga den

dömde att fullgöra sin ympningsplikt.»

III. Tillägg till livsmedelsstadgan.

Föredragande departementschefen anför i propositionen i denna del

bland annat följande.

»I likhet med vad som f. n. gäller är enligt den nya livsmedelsstadgan, som

träder i kraft den 1 juli 1952, hälsovårdsnämndens befogenhet att ingripa

mot hälsofarliga livsmedel i princip begränsad till nämndens eget område.

Detta torde, som de sakkunniga framhållit, innebära vissa olägenheter, om

genom sabotage en viss livsmedelsfabriks produktion infekteras i syfte att

sprida smitta över ett större område. Det synes för sådana fall erforderligt

att det med omedelbar verkan för spridningsområdet eller hela landet kan

föreskrivas, att vissa livsmedel eller livsmedel från viss plats icke får saluhållas.

Livsmedelsstadgan innehåller sådana generella föreskrifter endast

beträffande vissa speciella livsmedel samt några i stadgans 7 § 2 mom.

uppräknade varor. Jag kan därför ansluta mig till de sakkunnigas förslag

att i livsmedelsstadgan införa befogenhet för Kungl. Maj:t att förklara, att

vissa varor skola vara jämställda med de varor, beträffande vilka i stadgan

uttryckligen angivits att de ej få saluhållas. Förordnande bör kunna avse

icke endast viss vara utan även vara från viss plats. Förutsättningarna

för ett sådant förordnande torde böra angivas på samma sätt som i de här

tidigare behandlade författningarna, d. v. s. att krig eller krigsfara råder

eller att eljest utomordentliga förhållanden påkalla det.

De sakkunniga ha förordat att befogenhet att meddela förklaring, som

här avses, skulle kunna delegeras till myndighet som Kungl. Maj :t bestämde.

I likhet med vad som förut sagts om motsvarande förordnande

enligt en föreslagen ny bestämmelse i epidemilagen bör sådan delegation

emellertid endast få ske under krig. Anses det nödvändigt att delegera

redan innan krigstillstånd inträtt, torde detta få ske med stöd av administrativa

fullmaktslagen.

Utöver vad nu sagts har jag intet att erinra mot de sakkunnigas förslag

om ett tillägg till livsmedelsstadgan. Med hänsyn till den föreslagna bestämmelsens

samband med föreskrifterna i 7 § nämnda stadga torde den

emellertid böra infogas som ett nytt moment i denna paragraf.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 37.

Utskottet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de genom propositionen

framlagda författningsförslagen och ansluter sig till vad föredragande

departementschefen yttrat beträffande det ifrågasatta tillägget till

livsmedelsstadgan.

På grund härav får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte

A. antaga de genom förevarande proposition framlagda

lagförslagen samt

B. i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening giva till

känna vad utskottet anfört rörande det vid propositionen

fogade förslaget till kungörelse om tillägg till 7 § livsmedelsstadgan

den 21 december 1951 (nr 824).

Stockholm den 2 maj 1952.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wahlund, Sunne, Wistrand,

Uhlén, Nerman, Bengtson och Ahlberg;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbacken, Nilsson

i Göteborg, Hagård, Huss och fru Ewerlöf.

Iduns tr., Esselte, Sthlm 52

216379

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:257 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för civilförför sv ar splikt ig att tjänstgöra vid krigsmakt s. 4 i texten