Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 och 28 §§ epidemilagen den 19 juni 1919
1952-05-02 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1952:37, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 och 28 §§ epidemilagen den 19 juni 1919
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 37.
7
Nr 37.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 13 och 28 §§ epidemilagen
den 19 juni 1919 (nr 443) m. m.
Genom en den 14 mars 1952 dagtecknad proposition, nr 184, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden,
dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 13 och 28 §§ epidemilagen den 19 juni 1919
(nr 443); samt
2) lag om skyddsympning vid krig eller krigsfara m. m.,
dels ock anhållit om riksdagens yttrande över vid propositionen fogat
förslag till kungörelse om tillägg till 7 § livsmedelsstadgan den 21 december
1951 (nr 824).
De vid propositionen fogade författningsförslagen äro av följande
lydelse:
1) Lag
om ändrad lydelse av 13 och 28 §§ epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443).
Härigenom förordnas, att 13 och 28 §§ epidemilagen den 19 juni 19191
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
13 §.
Då till---länsstyrelsen an
komma.
Det åligger ock länsstyrelsen att,
då pest, kolera, smittkoppor eller
fläckfeber yppar sig inom länet eller
annan smittsam sjukdom uppträder
(Föreslagen lydelse)
13 §.
1 mom. Då till---länssty
relsen
ankomma.
Det åligger ock länsstyrelsen att,
då pest, kolera, smittkoppor eller
fläckfeber yppar sig inom länet eller
annan smittsam sjukdom uppträder
Senaste lydelse av 28 §, se SFS 1948 : 457.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 37.
(Gällande lydelse)
synnerligen elakartat eller vunnit
större utbredning, till chefen för civildepartementet
och till medicinalstyrelsen
ofördröjligen göra anmälan
därom samt meddela underrättelser
om sjukdomens fortgång och om de
åtgärder, som i anledning därav blivit
vidtagna.
Sådan anmälan — — — stycket
sägs.
(Föreslagen lydelse)
synnerligen elakartat eller vunnit
större utbredning, till chefen för inrikesdepartementet
och till medicinalstyrelsen
ofördröjligen göra anmälan
därom samt meddela underrättelser
om sjukdomens fortgång
och om de åtgärder, som i anledning
därav blivit vidtagna.
Sådan anmälan -—--stycket
sägs.
2 mom. Då riket befinner sig i
krig eller krigsfara eller eljest utomordentliga
förhållanden påkalla det,
äger Konungen eller, då riket är i
krig, myndighet som Konungen bestämmer
förordna om avspärrning
av visst område för att hindra spridning
av smittsam sjukdom. Har förordnande
meddelats om sådan avspärrning,
ankommer det på myndighet
som angives i förordnandet
att bestämma, huruvida och under
vilka förutsättningar person, som
uppehåller sig inom det avspärrade
området, får lämna detta eller annan
beträda detsamma.
28 §. 28 §.
Underlåter hushållsföreståndare---med dagsböter.
Lag samma------4 § 2 mom. åligger.
Den som obehörigen lämnar eller
beträder område, vilket avspärrats
jämlikt 13 § 2 mom., straffes med
dagsböter eller fängelse.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1952.
Andra lagutskottets utlåtande nr 37.
9
2) Lag
om skyddsympning vid krig eller krigsfara m. m.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Då riket befinner sig i krig eller krigsfara eller eljest utomordentliga
förhållanden påkalla det, äger Konungen till förekommande av smittsam
sjukdom förordna, att envar, som vistas inom riket eller viss del därav,
skall undergå skyddsympning. Förordnande om skyddsympning må ock
meddelas för allenast vissa befolkningsgrupper, som äro eller kunna bliva
särskilt utsatta för smitta.
Beträffande ymp ning mot smittkoppsjukdom (skyddskoppympning) samt
skyddsympning inom försvarsväsendet gäller vad därom är särskilt stadgat.
2 §.
Från ympning skall den undantagas, som vederbörande ympare finner
till följd av sjukdom eller sjukdomsanlag eller allmän svaghet kunna
komma att erhålla men av ympningen.
3 §•
Den som underlåter att fullgöra ympningsplikt, varom förordnande meddelats
enligt denna lag, straffes med böter från och med fem till och med
femtio kronor; och äge rätten att vid vite förelägga honom att fullgöra sin
ympningsplikt.
4 §.
Konungen meddelar de närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen
av denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1952.
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 37.
3) Kungörelse
om tillägg till 7 § livsmedelsstadgan den 21 december 1951 (nr 824).
Härigenom förordnas, att i 7 § livsmedelsstadgan den 21 december 1951
skall införas ett nytt moment, betecknat 3 mom., av följande lydelse.
7 §•
3 mom. Då riket befinner sig i krig eller krigsfara eller eljest utomordentliga
förhållanden påkalla det, äger Kungl. Maj:t, där viss vara eller
vara från viss plats kan antagas förorsaka sjukdom eller överföra smitta
eller eljest särskilda skäl föreligga, förordna, att sådan vara icke får saluhållas
såsom livsmedel eller överlämnas till annan för att användas såsom
livsmedel. Har sådant förordnande meddelats, skall beträffande varan gälla
vad i denna stadga föreskrives om vara, vilken jämlikt 1 mom. ej får
saluhållas.
Befinner sig riket i krig, må förordnande enligt första stycket meddelas
av myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.
Finner hälsovårdsnämnd eller länsstyrelse, att anledning föreligger att
meddela förordnande enligt första stycket, skall nämnden eller länsstyrelsen
ofördröjligen göra anmälan därom till Kungl. Maj :t eller, där Kungl.
Maj :t uppdragit åt underordnad myndighet att meddela dylikt förordnande,
till denna myndighet.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1952.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen
framlagda författningsförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse härför
icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I syfte att inför ett skärpt läge förbättra våra skydds- och försvarsmöjligheter
mot biologisk krigföring och överhuvudtaget vår beredskap på
bl. a. epidemibekämpandets område föreslås i propositionen ändringar och
tillägg i epidemilagen och livsmedelsstadgan samt en ny lagstiftning om
skyddsympning vid krig eller krigsfara m. m.
11
Andra lagutskottets utlåtande nr 37.
Förslaget till ändring i epidemilagen innebär, att Konungen eller, under
krig, länsstyrelse skall äga förordna om avspärrning av ett nedsmittat
område för att isolera det från landet i övrigt. Förordnande avses skola
kunna meddelas vid krig, krigsfara samt eljest då utomordentliga förhållanden
påkalla det. Enligt den föreslagna lagstiftningen om skyddsympning
vid krig m. m. skall Konungen i ett dylikt läge till förekommande av smittas
spridning kunna förordna om obligatorisk skyddsympning. Förslaget om
tillägg till livsmedelsstadgan innebär slutligen, att Konungen eller under
krig myndighet, som Konungen bestämmer, får befogenhet att i en motsvarande
situation föreskriva, att visst livsmedel eller livsmedel från viss
ort icke skall få saluhållas.
De föreslagna författningarna avses skola träda i kraft den 1 juli 1952.
Det skall här anmärkas, att Kungl. Maj :t till innevarande års riksdag
avlåtit proposition (nr 130) om vissa åtgärder för att höja beredskapen
mot biologisk krigföring. Till grund för de förslag, som framlagts i nämnda
proposition, har legat i första hand ett av särskilda, jämlikt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 18 juni 1949 utsedda sakkunniga rörande bakteriologisk
krigföring den 26 april 1951 avgivet preliminärt betänkande om skyddet av
människor och djur mot biologisk krigföring (ej tryckt; hemligstämplat)
jämte däröver avgivna yttranden.
I. Ändringar i epidemilagen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Hedlund, har rörande ändringarna
i epidemilagen anfört bland annat.
»I likhet med de sakkunniga anser jag det därför vara nödvändigt att
som en beredskapsåtgärd införa möjlighet att förordna om avspärrning av
ett nedsmittat område för att isolera detta från landet i övrigt. Bestämmelser
härom torde böra införas i epidemilagen. Rörande den närmare utformningen
kan jag i huvudsak ansluta mig till de sakkunniga. I lagen torde
sålunda böra införas en fullmakt för Konungen att vid krig eller krigsfara
samt eljest, då utomordentliga förhållanden påkalla det, förordna om
avspärrning av visst område för att hindra spridning av smittsam sjukdom.
De sakkunnigas förslag synes emellertid böra jämkas i så måtto att rätten
för en underordnad myndighet att förordna om avspärrning begränsas till
krigsfallet. Det bör nämligen icke överlåtas åt sådan myndighet att bedöma
när »krigsfara »föreligger eller »utomordentliga förhållanden» äro förhanden.
Skulle det anses erforderligt att Kungl. Maj:t redan i ett sådant läge delegerar
sina befogenheter enligt den föreslagna lagstiftningen, synes detta i
allmänhet kunna ske med stöd av lagen den 13 mars 1942 med särskilda
bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet
vid krig eller krigsfara (administrativa fullmaktslagen).
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 37.
I den föreslagna lagbestämmelsen har ej angivits till vilken myndighet
delegation bör ske. De sakkunniga ha i första hand tänkt sig att uppgiften
skulle anförtros åt länsstyrelse. Såsom länsstyrelsen i Kronobergs län framhållit
torde det emellertid vara lämpligast att, där civilbefälhavare finnes,
låta denne anbefalla den avspärrning under krig, det här är fråga om.
Då civilbefälhavarna enligt den för dem utfärdade instruktionen ha att
samordna den civila verksamheten inom civilområdet i samråd med vederbörande
militärbefälhavare eller kårchef, erhålles härigenom automatiskt
den nödvändiga samordningen av ett avspärrningsförordnande med de
militära åtgärderna.
De sakkunniga ha föreslagit, att den nya bestämmelsen om rätt att förordna
om avspärrning skulle införas i ett andra stycke av 24 § epidemilagen.
Stadgandet synes emellertid närmare anknyta till 13 § nämnda lag,
i vilken paragraf länsstyrelsen ålägges att vidtaga vissa åtgärder, då svårare
smittsam sjukdom visar sig eller redan yppats inom länet, bl. a. under
vissa förutsättningar att göra anmälan därom till chefen för inrikesdepartementet.
Den i det föregående förordade bestämmelsen torde därför böra
införas som ett andra moment i 13 § epidemilagen. Härjämte bör enligt
de sakkunnigas förslag en särskild bestämmelse om straff för den som
obehörigen lämnar eller beträder område, vilket avspärrats enligt denna
nya föreskrift, införas i 28 § nämnda lag.»
II. Lag om skyddsympning vid krig m. in.
De sakkunnigas förslag till lag om skyddsympning vid krig m. m. ansluter
sig nära till lagen den 18 juli 1942 om skyddsympning inom försvarsväsendet.
Behov av att såsom i denna lag skett bereda möjlighet för obligatorisk
skyddsympning även mot annan pn smittsam infektionssjukdom
har dock icke ansetts föreligga. Även de sakkunnigas förslag till tillämpningsföreskrifter
överensstämma i princip med motsvarande föreskrifter
till nyssnämnda lag av 1942 (kungörelse SFS 1942: 725).
Föredragande departementschefen förordar, att en lagstiftning om obligatorisk
skyddsympning mot smittsamma sjukdomar i allmänhet genomföres
i huvudsak enligt de sakkunnigas förslag, och anför i propositionen
vidare: »Detta innebär, att förordnande skulle få meddelas vid krig, krigsfara
eller eljest då detta påkallas av utomordentliga förhållanden. Förordnande
bör kunna avse såväl envar, som vistas inom riket eller viss del
därav, som vissa befolkningsgrupper, vilka äro eller kunna bliva särskilt
utsatta för smitta. I likhet med vad som gäller enligt 1942 års lag torde
den få undantagas från ympning, som vederbörande ympare finner till
13
Andra lagutskottets utlåtande nr 37.
följd av sjukdom, sjukdomsanlag eller allmän svaghet kunna komma att
erhålla men av ympning. Något ytterligare undantag anser jag icke påkallat.
Hinder bör dock icke möta att begränsa förordnandet så att vissa
kategorier undantagas. Straffbestämmelserna synas böra utformas på
samma sätt som i 1942 års lag, d. v. s. straffet bör bestämmas till penningböter
5—50 kronor, varjämte rätten bör kunna vid vite förelägga den
dömde att fullgöra sin ympningsplikt.»
III. Tillägg till livsmedelsstadgan.
Föredragande departementschefen anför i propositionen i denna del
bland annat följande.
»I likhet med vad som f. n. gäller är enligt den nya livsmedelsstadgan, som
träder i kraft den 1 juli 1952, hälsovårdsnämndens befogenhet att ingripa
mot hälsofarliga livsmedel i princip begränsad till nämndens eget område.
Detta torde, som de sakkunniga framhållit, innebära vissa olägenheter, om
genom sabotage en viss livsmedelsfabriks produktion infekteras i syfte att
sprida smitta över ett större område. Det synes för sådana fall erforderligt
att det med omedelbar verkan för spridningsområdet eller hela landet kan
föreskrivas, att vissa livsmedel eller livsmedel från viss plats icke får saluhållas.
Livsmedelsstadgan innehåller sådana generella föreskrifter endast
beträffande vissa speciella livsmedel samt några i stadgans 7 § 2 mom.
uppräknade varor. Jag kan därför ansluta mig till de sakkunnigas förslag
att i livsmedelsstadgan införa befogenhet för Kungl. Maj:t att förklara, att
vissa varor skola vara jämställda med de varor, beträffande vilka i stadgan
uttryckligen angivits att de ej få saluhållas. Förordnande bör kunna avse
icke endast viss vara utan även vara från viss plats. Förutsättningarna
för ett sådant förordnande torde böra angivas på samma sätt som i de här
tidigare behandlade författningarna, d. v. s. att krig eller krigsfara råder
eller att eljest utomordentliga förhållanden påkalla det.
De sakkunniga ha förordat att befogenhet att meddela förklaring, som
här avses, skulle kunna delegeras till myndighet som Kungl. Maj :t bestämde.
I likhet med vad som förut sagts om motsvarande förordnande
enligt en föreslagen ny bestämmelse i epidemilagen bör sådan delegation
emellertid endast få ske under krig. Anses det nödvändigt att delegera
redan innan krigstillstånd inträtt, torde detta få ske med stöd av administrativa
fullmaktslagen.
Utöver vad nu sagts har jag intet att erinra mot de sakkunnigas förslag
om ett tillägg till livsmedelsstadgan. Med hänsyn till den föreslagna bestämmelsens
samband med föreskrifterna i 7 § nämnda stadga torde den
emellertid böra infogas som ett nytt moment i denna paragraf.»
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 37.
Utskottet.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de genom propositionen
framlagda författningsförslagen och ansluter sig till vad föredragande
departementschefen yttrat beträffande det ifrågasatta tillägget till
livsmedelsstadgan.
På grund härav får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte
A. antaga de genom förevarande proposition framlagda
lagförslagen samt
B. i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening giva till
känna vad utskottet anfört rörande det vid propositionen
fogade förslaget till kungörelse om tillägg till 7 § livsmedelsstadgan
den 21 december 1951 (nr 824).
Stockholm den 2 maj 1952.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Wahlund, Sunne, Wistrand,
Uhlén, Nerman, Bengtson och Ahlberg;
från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igelsbo, Hellbacken, Nilsson
i Göteborg, Hagård, Huss och fru Ewerlöf.
Iduns tr., Esselte, Sthlm 52
216379
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:257 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för civilförför sv ar splikt ig att tjänstgöra vid krigsmakt s. 4 i texten