Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 40

1952-05-06 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1952:40, Andra lagutskottets utlåtande nr 40

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 40—41.

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

1

Nr 40.

L tlåtande i anledning av väckta motioner om ökning av antalet

ledamöter i familjebidragsnämnd.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 113 i första kammaren av

herr Nilsson, Hjalmar, samt nr 131 i andra kammaren av herr Nilsson i

Bästekille.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta sådan ändring i familjebidragsförordningen, att möjlighet gives att

i familjebidragsnämnd invälja högst elva ledamöter,

samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig

ändring av författningstexten.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Gällande bestämmelser in. in.

Enligt familjebidrags förordningen den 29 mars 1946 (nr 99) skall kommun

antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller ock uppdraga åt

annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd. Särskild familjebidragsnämnd

utses av dem, som i allmänhet utöva kommunens beslutanderätt,

samt består av tre eller fem ledamöter. Jämte ledamöterna utses

suppleanter till lika antal. Därvid bestämmes tillika, i vilken ordning

suppleanterna skola inkallas. Vid val av ledamöter och suppleanter skall

tillses, att erfarenhet på den sociala behovsprövningens område blir företrädd

inom nämnden. Uppdraget att vara ledamot av familjebidragsnämnden

gäller för fyra år. Avgår ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

anställes fyllnadsval. Den sålunda valde skall tjänstgöra under

den tid, som återstått för den avgångne.

Består nämnden av fem ledamöter, må ärende ej av nämnden företagas

till avgörande, där ej minst tre ledamöter eller suppleanter äro tillstädes

samt, för det fall att de närvarande äro allenast tre, dessa tillika äro om

beslutet ense. Består nämnden av tre ledamöter, må ärende icke företagas

till avgörande, med mindre samtliga ledamöter eller suppleanter äro tillstädes.

Gällande familjebidragsförordning trädde i stället för två den 30 juni

1942 utfärdade förordningar, nämligen krigsfamiljebidragsförordningen

iSFS 1942:521) och fredslaniiljebidragsförordningen (SFS 1942:524).

Reglerna om familjobidragsnänmds sammansättning upptogos i 194f>

års familjebidragsförordning oförändrade från 1942 års krigsfamiljebi
759

52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 9 sand. 2 ard. Nr 40_41.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

dragsförordning, vilken författning i sin tur övertagit bestämmelserna från

förordningen den 17 april 1940 (nr 223) om familjebidrag åt värnpliktiga

under krigstjänstgöring in. m. Till grund för sistnämnda förordning låg ett

av sociala försvarsberedskapskommittén den 3 september 1939 avgivet betänkande

(SOU 1939:26). Efter överarbetning inom försvarsdepartementet

framlades förslaget till förordningen genom propositionen ni• 93 för 1940

års riksdag.

Såsom kommunalt organ för familjebidragens administrerande föieslog

sociala försvarsberedskapskommittén kristidsnämnd, därest sådan vore inrättad,

samt i annat fall i stad drätselkammaren och å landet kommunalnämnden,

dock med rätt för länsstyrelsen att i stället för drätselkammaren

eller kommunalnämnden förordna annat kommunalt organ.

I propositionen nr 93 berörde föredragande departementschefen den kritik,

som riktats mot kommitténs förslag att de kommunala kristidsnämnderna

skulle administrera familjebidragen, samt anförde i detta sammanhang

följande.

Organisationen torde därför lå utformas på annat sätt än kommittén

föreslagit. Det förefaller, som om man lämpligen därvid kunde — såsom

förekommer inom andra områden för social hjälpverksamhet — inrätta en

kommunal nämnd för ifrågavarande ärendens handläggning men tillika

stadga, att kommunen äger, i stället för att tillsätta en särskild nämnd för

ändamålet, uppdraga åt annan kommunal myndighet att vara familjebidragsnämnd.

Då det givetvis bör undvikas, att familjebidragen i allmänhetens

ögon komma att framstå såsom fattigvård, bör dock sådant uppdrag

icke kunna lämnas fattigvårdsstyrelse. En anordning sådan som det har

föreslagna torde bereda de största möjligheterna för en anpassning efter

lokala förhållanden. Den möjliggör även för en kommun, varest under mobilisering

en särskild nämnd erfordras, att i fredstid uppdraga åt ett befintligt

organ att fungera såsom familjebidragsnämnd och fullgöra de

mycket begränsade uppgifter, som då kunna ifrågakomma (mottagande och

förvaring av blanketter, planläggning av verksamheten och dylikt). Kravet

på arbetsduglighet hos nämnderna och sparsamhet med arbetskraften torde

bäst tillgodoses genom en jämförelsevis snäv begränsning av de särskilt

tillsatta nämndernas ledamotsantal, förslagsvis till fem. I detta och övriga

hänseenden torde de för luftslcyddsnämnd gällande bestämmelserna

vilka i vissa avseenden hänvisa till stadgandena om byggnadsnämnd

kunna tjäna som förebild; dock torde här böra stadgas, att vid val av ledamöter

och suppleanter skall tillses, att erfarenhet på den sociala behovsprövningens

område blir företrädd inom nämnden.

Andra lagutskottet, som behandlade propositionen, gjorde i utskottets utlåtande

nr 18 ingen erinran mot det genom propositionen härutinnan

framlagda förslaget, och författningen utfärdades i enlighet härmed.

Socialvårdskommittén.

Frågan om den kommunala organisationen för behandling av familjebidragsärenden

upptogs av socialvårdskommittén i dess betänkande VI

med utredning och förslag angående socialvårdens organisation m. m.

(SOU 1942:56). I den allmänna motiveringen till sitt i betänkandet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

framlagda förslag till lag om socialnämnd m. in. framhöll kommittén hurusom

den i fråga om hjälpens former rika differentieringen av vår socialvård

återspeglade sig även i fråga om organen för hjälpverksamhetens

handhavande. De uppgifter, som enligt vad kommittén anförde skulle

handhavas av socialvårdskommun, omhänderhades av sex olika organ: fattigvårdsstyrelse,

barnavårdsnämnd, kommunal nykterhetsnämnd, arbetslöshetskommitté,

pensionsnämnd och familjebidragsnämnd. Kommittén sammanfattade

innebörden av sitt förslag på det sättet, att kommittén ville i

princip förorda, att den verksamhet, som omhänderhades av nu ifrågavarande

socialvårdsorgan, utom den samhälleliga barna- och ungdomsvården

skulle samlas hos ett centralt organ. Detta organ, för vilket kommittén föresloge

beteckningen socialnämnd, skulle sålunda övertaga de förvaltningsangelägenheter,

som tidigare åvilat bland annat familjebidragsnämnd.

I sitt betänkande XVII med utredning och förslag angående lag om

socialhjälp in. in. (SOU 1950: 11) vidhöll socialvårdskommittén sin tidigare

intagna ståndpunkt angående inrättandet av en socialnämnd med

central ställning inom kommunens socialvård.

Interpellation år 1951.

Det av motionärerna framförda spörsmålet var före vid 1951 års riksdag,

då chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, besvarade en av

herr Nilsson i Bästekille framställd interpellation, huruvida det kunde förväntas

att till 1952 års riksdag komme att framläggas förslag om sådana

författningsändringar, att möjlighet gåves att i familjebidragsnämnd och

hemhjälpsnämnd invälja högst elva ledamöter. Statsrådet erinrade om att

särskilt inrättad familjebidragsnämnd bestode av tre eller fem ledamöter

med suppleanter till lika antal och att det ej mötte något hinder att föreskriva

att även suppleanterna skulle inkallas till sammanträdena. Härigenom

kunde alltså antalet närvarande vid ett sammanträde komma att

uppgå till tio. Statsrådet fortsatte:

»Frågan om det lämpliga antalet ledamöter i olika kommunala nämnder

berördes i det förslag till ökning av antalet ledamöter i kommunernas fullmäktigerepresentationer,

som genom proposition nr 140 underställdes 1948

års riksdag, men frågan ansågs icke böra närmare behandlas i det sammanhanget.

Frågan har ånyo aktualiserats av socialvårdskommittén i dess

betänkande med förslag angående lag om socialhjälp m. m. Enligt det i

detta betänkande ingående lagförslaget om inrättande av socialnämnder

skulle i kommun, som funne påkallat att inrätta särskild familjebidragsnämnd

eller hemhjälpsnämnd, antalet ledamöter i sådan nämnd vara

minst tre med rätt för kommunen att utse ytterligare nämndledamöter.

Socialvårdskommitténs ifrågavarande betänkande har i sedvanlig ordning

remissbehandlats — det har därvid blivit föremål för åtskillig kritik

— och prövas nu i socialdepartementet. Därvid är särskilt förslagets orga
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 40.

nisatoriska del föremål för uppmärksamhet, och eu överarbetning pågår.

Härvid komma givetvis även de av herr Nilsson väckta spörsmålen att övervägas

i sitt större sammanhang. Innan överarbetningen är avslutad, är jag

icke beredd att taga någon definitiv ståndpunkt till dessa frågor.»

Sedan socialvårdskommittén numera avslutat sitt arbete, äro frågor

rörande den framtida utformningen av den kommunala socialvårdsorganisationen

föremål för överväganden inom socialdepartementet av särskild

sakkunnig.

Utskottet,

Det i motionerna framställda yrkandet om ökning av antalet ledamöter

i familjebidragsnämnd har motiverats med, bland annat, den ökade arbetsbörda

inom sådana nämnder, som ofta blivit en följd av den nyligen

genomförda koinmunindelningen. I samband härmed ha motionärerna påpekat

den betydelse, som personlig kännedom om de bidragssökande har

vid behovsprövningen i ärendena, och framhållit de svårigheter i detta hänseende,

som bero av ökad befolkning inom kommunerna.

När den gällande ordningen för den kommunala behandlingen av familjebidragsärenden

infördes, lades särskild vikt vid att organisationen skulle

bereda möjligheter för en anpassning efter lokala förhållanden. I detta

syfte medgavs sålunda kommun rätt att välja mellan att inrätta särskild

familj ebidragsnämnd och att uppdraga åt annan kommunal myndighet att

vara familj ebidragsnämnd. Med begränsningen av sådan nämnds ledamotsantal

till fem avsågs att tillgodose såväl kravet på arbetsduglighet inom

nämnden som sparsamhet med arbetskraft.

Såsom motionärerna påpekat har den förändrade kommunindelningen i

många fall medfört en ökad arbetsbelastning för familjebidragsnämnderna.

Det synes emellertid utskottet tveksamt, huruvida en utökning av antalet

ledamöter erbjuder en lämplig utväg att komma till rätta med de svårigheter,

som motionärerna riktat uppmärksamheten på. Erfarenheterna på

detta område torde snarare ge vid handen, att större ledamotsantal i eu

nämnd icke sällan är till hinders för ett smidigt och effektivt lösande av

ålagda arbetsuppgifter. Det torde för övrigt vara ofrånkomligt, att i de

större kommunerna de enskilda ledamöterna icke ha personlig kännedom

om samtliga bidragsfall utan att erforderliga uppgifter i ärendena få införskaffas

på andra vägar. Vidare må här erinras om den möjlighet som

står till buds att vid behov inkalla även suppleanterna i nämnden till sammanträde.

Tänkbart är även att i vissa fall administrerandet av familjebidragen

underlättas, därest arbetet härmed, i stället för att handhavas av

särskild familjebidragsnämnd, överlåtes å annat kommunalt organ.

Såsom av den ovan intagna redogörelsen framgår, överarbetas för närvarande

inom socialdepartementet den av socialvårdskommittén i dess betänkande

XVII föreslagna utformningen av den kommunala socialvårds
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra, lagutskottets utlåtande nr 40.

organisationen. Innan detta arbete avslutats torde slutgiltig ställning till

det i motionerna framförda spörsmålet icke böra tagas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:113 och 11:131, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1952.

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Sten, Nils Elowsson, Sunne, Uhlén,

Bengtson, fru Carlqvist, herrar Nils Theodor Larsson och Ahlberg;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Igeisbo, Ryberg*, Lundberg,

Andersson i Alfredshem, Jönsson i Lund, fru Ewerlöf, herrar Wiklund i

Stockholm och Svensson i Göteborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.