Utlåtande i anledning av väckta motioner om allmänt barnbidrag till barn. som vistas å nomadskolorna. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 223 i första kammaren av herr Bergh samt nr 262 i andra kammaren av fru Boman.
1952-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1952:9, Utlåtande i anledning av väckta motioner om allmänt barnbidrag till barn. som vistas å nomadskolorna. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 223 i första kammaren av herr Bergh samt nr 262 i andra kammaren av fru Boman.
Dokumentets text
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 9.
Nr 9.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om allmänt barnbidrag
till barn. som vistas å nomadskolorna.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 223 i första kammaren av
herr Bergh samt nr 262 i andra kammaren av fru Boman.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen
måtte besluta om sådan ändring av lagen om allmänna barnbidrag av den
26 juli 1947 att allmänt barnbidrag måtte utgå för barn som vistas å nomadskolorna».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag skall för barn, som
är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag
till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 290 kronor
om året (1 §). Allmänt barnbidrag utgår från och med kvartalet efter
det, varunder barnet fötts eller rätt till sådant bidrag eljest uppkommit, till
och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år (2 §). För kvartal,
vid vars ingång kostnaderna för barns vård å anstalt eller för kost och bostad
åt barnet helt bestridas av statsmedel, utgår icke allmänt barnbidrag
(6 §). Om vid ingången av visst kvartal barn, för vilket allmänt barnbidrag
utgår, på allmän bekostnad vårdas å anstalt i annat fall än nyss nämnts,
äger det kommunala organ, som svarar för vårdkostnaden, uppbära på
kvartalet belöpande allmänt barnbidrag för barnet och därav gottgöra sig
för nämnda kostnad i den mån ersättning därför må uttagas av barnet
eller annan enskild person. Uppkommer överskott, skall detta redovisas
till den bidragsberättigade (7 §). Barnbidrag utbetalas kvartalsvis genom
vederbörande barnavårdsnämnds försorg (11 §). Socialstyrelsen har att
öva tillsyn över tillämpningen av lagen (14 §).
Om nomadundervisningen finnas föreskrifter i Kungl. Maj.ts stadga den
17 juni 1938 angående nomadundervisningen. Enligt denna stadga skola
barn av nomadlappar undervisas i för dem särskilt avsedda skolor, kallade
nomadskolor. I vissa fall kunna även andra barn intagas på nomadskola.
Undervisningen i nomadskola meddelas dels i visteskola och dels i byskola.
I visteskola meddelas den grundläggande undervisningen. Sådan skola är
avsedd att till väsentlig del vara i verksamhet under nomadlapparnas uppehåll
i fjälltrakterna vår, sommar och höst och skall där i allmänhet vara
9
Andra lagutskottets utlåtande nr 9.
förlagd till eller i närheten av nomadlapparnas visten. Undervisning i visteskola
kan även anordnas under vintern, och då gäller beträffande skolans
förläggning vad som stadgas angående förläggning av byskola. I byskola
fullföljes och avslutas undervisningen. Sådan skola skall i regel vara i verksamhet
under nomadlapparnas vinteruppehåll i skogslandet samt vara förlagd
å viss plats, så belägen, att nomadlapparnas barn under nämnda tid
lämpligen kunna dit samlas för att erhålla undervisning.
Skolålder för barn av nomadlapp räknas från och med det kalenderår,
under vilket barnet fyller sju, till och med det, då barnet fyller fjorton år.
I vissa fall kan tiden, då skolgång skall begynna eller skolplikten upphöra,
förskjutas.
Därest förhållandena nödvändiggöra inkvartering av vissa lärjungar vid
visteskola, skall genom lärarens försorg antingen inackordering verkställas
hos å skolplatsen boende lappfamiljer eller särskilt hushåll, lämpat efter
vistets bruk, upprättas för lärjungarna. Under den tid barnen bevista byskola,
skola de i allmänhet bo och förplägas i särskilt hushåll, som genom
nomadskolinspektörens försorg inrättas i lämplig lokal. Undantagsvis kan
även i sistnämnda fall inackordering av barn ske hos i trakten boende
familjer.
Kostnaderna för barnens inackordering på sätt nu nämnts bestridas helt
av statsmedel.
Jämlikt kungörelsen den 17 juni 1943 angående statsbidrag för inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem kan skoldistrikt
erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna för inackordering
av skolpliktiga barn i distriktet tillhörande skolhem och arbetsstugor
eller i enskilda hem. Statsbidrag utgår med åtta tiondelar av skoldistriktets
verkliga kostnader för inackorderingen.
Ifrågavarande spörsmål har vid tidigare tillfällen varit föremål för uppmärksamhet.
Här må endast nämnas, att utskottet såväl vid 1949 års riksdag
som vid 1950 års riksdag behandlat motioner i förevarande ämne.
I sitt vid 1949 års riksdag avgivna utlåtande, nr 13, anförde utskottet
— efter att ha inhämtat yttrande över de då väckta motionerna från socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län — följande:
Såsom av det ovan anförda framgår, leda de nu gällande bestämmelserna
till att allmänt barnbidrag icke utgår för barn, som inackorderats vid nomadskola,
under det att sådant bidrag utgår för skolbarn, som inackorderats
i skolhem, arbetsstugor eller i enskilda hem. Bärande skäl för denna
olikhet i fråga om rätt till barnbidrag synas icke föreligga och, då kostnaderna
för inackordering icke i någotdera fallet åvila barnens föräldrar,
synes förklarligt, att förhållandet utlöst missnöje hos nomadbarnens föräldrar.
I likhet med motionärerna finner därför också utskottet att åtgärder
böra vidtagas för att åstadkomma jämlikhet beträffande rätten till
allmänt barnbidrag för ifrågavarande kategorier barn.
Av socialstyrelsens ovan intagna yttrande framgår emellertid, att Kungl.
Maj:t genom skrivelse den 28 januari 1949 uppdragit åt socialstyrelsen att
med ledning av de erfarenheter, som vunnits rörande tillämpningen av
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 9.
lagen om allmänna barnbidrag beträffande barn, som å det allmännas bekostnad
vårdas å anstalt eller för vilka kostnaderna för kost och bostad
åt barnet helt eller till väsentlig grad bekostas av det allmänna, verkställa
en översyn av lagstiftningen å ifrågavarande område samt till Kungl.
Maj :t inkomma med det förslag i ämnet, vartill översynen kan föranleda.
Enligt socialstyrelsens uttalande kommer styrelsen att föreslå åtgärder
i det syfte motionärerna avsett, och uttalandet tyder därjämte på att förslaget
kommer att framläggas inom den närmaste tiden. Någon framställning
till Kungl. Maj :t i anledning av motionerna finner utskottet därför
icke erforderlig.
Utskottet hemställde, att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Riksdagen biföll utskottets hemställan.
I anledning av de vid 1950 års riksdag väckta motionerna i ämnet
yttrade utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 17 följande:
Såsom utskottet tidigare framhållit, anser utskottet, att åtgärder böra
vidtagas för att åstadkomma jämlikhet beträffande rätten till allmänt barnbidrag
för barn, som inackorderats vid nomadskola, samt för barn, som
eljest inackorderats för obligatorisk skolgång. De rådande förhållandena
äro uppenbarligen ägnade att skapa missnöje.
Med hänsyn till de upplysningar, som utskottet erhöll vid ifrågavarande
spörsmåls behandling vid fjolårets riksdag, hade utskottet förväntat en
ändring av berörda förhållanden inom en nära framtid. — Såsom av det
ovan anförda framgår har nu enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2
december 1949 chefen för socialdepartementet tillkallat sakkunniga för
utredning angående de spörsmål, som sammanhänga med de å offentliga
eller eljest av det allmänna understödda anstalter intagnas rätt till folkpension
och andra sociala förmåner. Då detta utredningsuppdrag omfattar
jämväl förevarande spörsmål om rätt till barnbidrag, har det socialstyrelsen
den 28 januari 1949 lämnade uppdraget avseende de allmänna barnbidragen
återkallats. Utskottet inser väl, att för att ernå önskvärd enhetlighet
det torde vara ofrånkomligt, att samtliga de spörsmål, som de sakkunniga
ha att utreda, prövas och lösas i ett sammanhang. Utskottet vill
emellertid understryka angelägenheten av att utredningsarbetet bedrives
så skyndsamt som möjligt.
Utskottet hemställde, att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
De i sistnämnda utlåtande omförmälda sakkunniga, sakkunniga för
anstaltsvårdades rätt till folkpension m. m., ha i november 1951 framlagt
sitt betänkande (SOU 1951:47). Angående nu ifrågavarande spörsmål
anföra de sakkunniga bland annat:
Att blinda och dövstumma in. fl. barn förutom övriga naturaförmåner
erhålla beklädnad på det allmännas bekostnad måste bero på ett särskilt
hänsynstagande till dessa barns kroppsliga eller själsliga defekter, vilka för
barnen nödvändiggöra skolgång i särskild ordning. Nomadskolbarnens och
med dem närmast jämställda barns inackordering utom hemmet under
terminerna är däremot föranledd enbart av att de ha lång eller besvärlig
väg till skolan och av denna orsak icke kunna bo i hemmet under skolgången.
Att dessa barns kost och bostad helt eller till största delen bekostas
av det allmänna utan prövning av behovet måste i och för sig betraktas
Andra lagutskottets utlåtande nr 9.
11
som en med hänsyn till omständigheterna anmärkningsvärt stor förmån
för ifrågavarande barnfamiljer i förhållande till andra. Under sådana förhållanden
kan det icke anses rimligt, att barnen dessutom skola på det
allmännas bekostnad erhålla beklädnad eller till utjämning av barnkostnaderna
avsedda kontantbidrag.
Ur allmän ekonomisk synpunkt har det mycket liten betydelse att —
såsom nu sker — särskilda barnbidrag och bidragsförskott utgå till barn
som huvudsakligen, ehuru ej helt, på statens bekostnad erhålla kost och
bostad utan avgift. Däremot har det fått stora ekonomiska konsekvenser
att för sådana barn även utgivas allmänna barnbidrag. Att så blivit fallet,
medan nomadskolbarnen undantagits från rätt till ifrågavarande kontanta
förmåner, torde endast kunna förklaras såsom beroende på ett förbiseende
vid barnbidragslagens tillkomst.
Enligt de sakkunnigas mening bör detta vid lagens tillkomst begångna
misstag nu rättas. Att rättelse sker bör ej hindras av att allmänna barnbidrag
kommit att under en följd av år utgivas för ett stort antal barn,
för vilka bidrag ej borde ha utgått. De sakkunniga måste därför ur principiell
och ekonomisk synpunkt förorda, att de allmänna barnbidragen
innehållas under tre kvartal av året för samtliga barn som under skolterminerna
erhålla kost och bostad utan avgift, när dessa naturaförmåner
helt bekostas av staten — i vilket fall barnbidragen redan nu innehållas —
eller kostnaden bestrides av annan än staten med bidrag av statsmedel.
Enligt den nu gällande lagstiftningen, i den mån den har avseende på
nomadskolbarnen, gälla i fråga om viss förmåns innehållande under barns
skolgång samma regler för särskilda barnbidrag och bidragsförskott som
för allmänna barnbidrag. Ur sakliga synpunkter torde intet vara att erinra
häremot. De sakkunniga förorda därför, att den föreslagna utvidgade
regeln om allmänt barnbidrags innehållande under barns skolgång skall
gälla även i fråga om särskilt barnbidrag och bidragsförskott.
Utskottet. Som av det ovanstående framgår behandlas förevarande fråga
i ett betänkande, som i november 1951 avgivits av sakkunniga för anstaltsvårdades
rätt till folkpension in. m. Betänkandet är för närvarande föremål
för remissbehandling och kan förväntas föranleda framställning från
Kungl. Maj :t till riksdagen. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke
kunna tillstyrka motionerna. Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motioner, 1: 223 och II: 262, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 februari 1952.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Närvarande: Se under utlåtande nr 8.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.