Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen dels o ek en i ämnet väckt motion.

1952-03-18 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1952:12, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen dels o ek en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

1

Nr 12.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändring i vattenlagen dels o ek

en i ämnet väckt motion.

Genom en den 8 februari 1952 dagtecknad proposition, nr 52, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t.

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändring i vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 14, 16 och 20 §§, 3 kap. 14 §, 6 kap. 11 §,

7 kap. 40, 58 och 62 §§, 8 kap. 49 §, 9 kap. 48 och 67 §§, 11 kap. 17, 27, 32—

35, 46, 66, 67, 81 och 98 §§, 12 kap. 6 § samt 14 kap. 5 § vattenlagen den 28

juni 1918 (nr 523)1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

2 KAP.

14 §.

Tarvas för ändamålsenligt tillgodogörande

av vatten, att å annan tillhörig

fastighet lägges damm, vall eller

väg eller ledning för vattnet, eller

att å annans grund i eller vid vattendrag

verkställes grävning, sprängning

eller annan åtgärd till strömbäddens

reglerande eller till förebyggande

eller minskande av skada,

vare ägare av fastighet, som sålunda

tages i anspråk, pliktig att tåla sådant

intrång mot ersättning, som i 9

kap. skils. Om rätt att över annans

mark framdraga ledning för vatten

till husbehovsförbrukning gälle vad

särskilt är stadgat.

(Föreslagen lydelse:)

2 KAP.

14 §.

Tarvas för ändamålsenligt tillgodogörande

av vatten, att å annan tillhörig

fastighet lägges damm, vall eller

väg eller ledning för vattnet eller

ock verkställes grävning, sprängning

eller annan åtgärd till strömbäddens

reglerande eller till förebyggande eller

minskande av skada, vare fastighetens

ägare pliktig att tåla sådant

intrång mot ersättning, som i 9 kap.

skils. Samma lag vare, där det för

utförande av byggnad för vattnets

tillgodogörande och därmed förenade

anläggningar eller eljest av åtgärd,

som ovan nämnts, prövas nödigt, att

annans mark tillfälligt tages i anspråk

för arbetarbostäder eller andra

byggnader, väg, upplagsplats, arbets
-

1 Senaste lydelse, se beträffande 2 kap. 14 § SFS 1911: 614, beträffande 2 kap. 16 § 1945: 139,

beträffande 6 kap. 11 § 1919: 425, beträffande 7 kap. 40, 58 och 62 §§ 1920: 459, beträffande

8 kap. 49 § 1941: 614, beträffande 9 kap. 48 § 1945: 139, beträffande 11 kap. 17, 27, 32 och 33

§§ 1948: 479, beträffande 11 kap. 34 § 1939: 146, beträffande 11 kap. 35 och 46 §§ 1948: 479,

beträffande It kap. 66 § 1919: 425, beträffande 11 kap. 67 § 1941: 614, beträffande 11 kap. 81

och 98 §§ 1946: 839 samt beträffande 14 kap. 5 § 1939: 146.

1 llihany till riksdagens protokoll 1952. 9 samt. 3 avd. Nr 12.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

Där vid —--motsvarande till
lämpning.

Erfordras till---finnes före
skrivet.

16 §.

Där utmål för vattenkraftstation

med eller utan elektrisk utrustning

icke utan oskäliga kostnader annorledes

står till buds, vare ägare av

mark vid eller i närheten av vattendraget

pliktig att mot ersättning, som

i 9 kap. sägs, till sådant utmål upplåta

det område, som för ändamålet

oundgängligen tarvas.

Tages strömfall i anspråk jämlikt

1 kap. 14 §, må utmål, som i första

stycket sägs, lösas, om så erfordras.

20 §.

1 mom. Ej må---— byggnaden

förnärmas.

Äro i andra fall än ovan nämnts

sannolika skäl, att genom byggande

i vatten allmän eller enskild rätt förnärmas,

erfordras jämväl domstolens

prövning; dock äge vad nu sagts icke

tillämpning i fråga om fiskebyggnad

i vatten, där varje svensk undersåte

äger rätt att fiska, ej heller beträffande

sådan byggnad i annat vatten,

såframt det icke kan antagas, att

byggnaden förnärmar allmän rätt eller

inverkar på vattenståndet eller

vattnets lopp.

Tarvas till----av arbetet.

Där någon---sådan prov
ning.

2 mom. Finner vattendomstolen

---Konungens avgörande.

(Föreslagen lydelse:)

maskiner eller dylikt. Om rätt att

över annans mark framdraga ledning

för vatten till husbehovsförbrukning

gälle vad särskilt är stadgat.

Där vid---motsvarande till
lämpning.

Erfordras till---finnes före
skrivet.

16 §.

Där utmål för byggnad för vattnets

tillgodogörande och därmed förenade

anläggningar icke utan oskäliga kostnader

annorledes står till buds, vare

ägare av mark vid eller i närheten

av vattendrag eller annat vattenområde,

varom fråga är, pliktig att mot

ersättning, som i 9 kap. sägs, till sådant

utmål upplåta det område, som

för ändamålet oundgängligen tarvas.

Är området avsett att utgöra eller

ingå i strömfallsfastighet, varom ill

kap. 62 § 2 mom. sägs, må det lösas.

20 §.

1 mom. Ej må —--byggnaden

förnärmas.

Äro i andra fall än ovan nämnts

sannolika skäl, att genom byggande

i vatten allmän eller enskild rätt förnärmas,

erfordras jämväl domstolens

prövning. Dock äge vad nu sagts icke

tillämpning i fråga om fiskebyggnad

i allmänt vatten; ej heller beträffande

sådan byggnad i enskilt vatten, såframt

det icke kan antagas, att byggnaden

förnärmar allmän rätt eller inverkar

på vattenståndet eller vattnets

lopp.

Tarvas till----av arbetet.

Där någon — — — sådan prövning.

2 mom. Finner vattendomstolen

--— Konungens avgörande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

3

(Gällande lydelse:)

3 KAP.

14 §.

Innan stadgar för vattenregleringsföretag

blivit antagna och fastställda

samt anmälan om styrelseval gjorts

hos Konungens befallningshavande,

må ej arbete å annans mark verkställas

eller åtgärd eljest till förfång

för annan vidtagas.

Sker ändring -—--Konungens

befallningshavande.

Då anmälan--— ortens tid
ningar.

6 KAP.

11 §•

För anläggningskostnaden njute

anläggaren i den ordning, som stadgas

i lagen om flottning i allmän flottled,

ersättning av de flottande med

belopp, som, sedan flottleden blivit

besiktigad och godkänd, jämlikt 11

kap. 66 § andra stycket fastställes

med hänsyn till det skick, vari byggnader

och arbeten befinnas vid tiden

för godkännandet.

Till anläggningskostnad--—

flottledens godkännande.

Har ersättning---till flott
ningsföreningen.

7 KAP.

40 §.

Tarvas för ändamål, som i 37 §

sägs, att å annan tillhörig fastighet

lägges damm, vall eller väg eller ledning

för vattnet eller att å annans

grund i eller vid vattendrag verkställes

grävning, sprängning eller

annan åtgärd till strömbäddens reg
-

(Föreslagen lydelse:)

3 KAP.

14 §.

Innan stadgar för vattenregleringsföretag

blivit antagna och fastställda

samt anmälan om styrelseval gjortk

hos Konungens befallningshavande,

må ej arbete å annans mark verkställas

eller åtgärd eljest till förfång

för annan vidtagas. Vad nu sagts

gålle dock ej arbete, vartill tillstånd

givits med stöd av 11 kap. 66 § 1

mom.

Sker ändring —--Konungens

befallningshavande.

Då anmälan — — — ortens tidningar.

6 KAP.

11 §•

För anläggningskostnaden njute

anläggaren i den ordning, som stadgas

i lagen om flottning i allmän flottled,

ersättning av de flottande med

belopp, som, sedan flottleden blivit

besiktigad och godkänd, jämlikt 11

kap. 66 § 3 mom. fastställes med

hänsyn till det skick, vari byggnader

och arbeten befinnas vid tiden för

godkännandet.

Till anläggningskostnad — — —

flottledens godkännande.

Har ersättning---till flott
ningsföreningen.

7 KAP.

40 §.

Tarvas för ändamål, som i 37 §

sägs, att å annan tillhörig fastighet

lägges damm, vall eller väg eller ledning

för vattnet eller ock verkställes

grävning, sprängning eller annan åtgärd

till strömbäddens reglerande

eller till förebyggande eller minskan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

lerande eller till förebyggande eller

minskande av skada, vare ägare av

fastighet, som sålunda tages i anspråk,

pliktig att tåla sådant intrång

mot ersättning, som i 9 kap. skils.

Ej må för ändamål, som nu sagts,

tagas i anspråk tomtplats, trädgård

eller park, där det utan synnerlig

olägenhet kan undvikas.

58 §.

Har företag, varom i detta kap.

sägs, icke bragts till slut inom tid,

som enligt 10 kap. 62 § föreskrivits,

vare frågan om företaget förfallen;

dock må, om giltigt skäl för dröjsmål

visas eller genom företagets inställande

synnerligt men skulle uppstå,

vattendomstolen på därom före

nämnda tids utgång gjord ansökan

bevilja anstånd med företagets fullbordande

på högst tio år.

Har fråga---— taga del.

62 §.

Innan anmälan om styrelseval

gjorts hos Konungens befallningshavande,

må ej i fall, som i 61 § avses,

arbete å annans mark verkställas el
-

(Föreslagen lydelse:)

de av skada, vare fastighetens ägare

pliktig att tåla sådant intrång mot

ersättning, som i 9 kap. skils. Samma

lag vare, där det för utförande

av dylik åtgärd eller av byggnad eller

anordning, som avses i andra stycket,

prövas nödigt, att annans mark tillfälligt

tages i anspråk för arbetarbostäder

eller andra byggnader, väg,

upplagsplats, arbetsmaskiner eller dylikt.

Där utmål för byggnad eller anordning,

som erfordras för företaget,

icke utan oskäliga kostnader annorledes

står till buds, vare ägare av

därför lämpad mark pliktig att mot

ersättning, som i 9 kap. sägs, upplåta

det område, som för ändamålet

oundgängligen tarvas.

Ej må för ändamål, som i denna §

sagts, tagas i anspråk tomtplats, trädgård

eller park, där det utan synnerlig

olägenhet kan undvikas.

58 §.

Har företag, varom i detta kap.

sägs, icke bragts till slut inom tid,

som enligt 10 kap. 62 § eller 11 kap.

63 § föreskrivits, vare frågan om företaget

förfallen; dock må, om giltigt

skäl för dröjsmål visas eller genom

företagets inställande synnerligt men

skulle uppstå, vattendomstolen på

därom före nämnda tids utgång gjord

ansökan bevilja anstånd med företagets

fullbordande på högst tio år.

Har fråga---taga del.

62 §.

Innan anmälan om styrelseval

gjorts hos Konungens befallningshavande,

må ej i fall, som i 61 § avses,

arbete å annans mark verkställas el
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

5

(Gällande Igdelse:)

ler åtgärd eljest till förfång för annan

vidtagas.

Sker ändring -— — — Konungens

befallningshavande.

Då anmälan —--i länskungö
relserna.

8 KAP.

49 §.

Innan anmälan om styrelseval

gjorts hos Konungens befallningshavande,

må ej i fall, som i 48 § avses,

arbete å annans mark verkställas eller

åtgärd eljest till förfång för annan

vidtagas. Vad nu sagts skall dock

ej gälla, om syssloman enligt 53 §

förordnats för handhavande av företagets

angelägenheter.

Sker ändring---Konungens

befallningshavande.

Då anmälan---i länskungö
relserna.

9 KAP.

48 §.

Ersättning i penningar skall beräknas

till fulla värdet och hälften därutöver,

då fråga är om ersättning för :

5. intrång, som avses i 2 kap. 16 §

första stycket, så ock intrång genom

ledning för elektrisk kraftöverföring;

Om undantag--- — i 50 §.

67 §.

Har på grund av förordnande jämlikt

11 kap. 67 § vattendomstols ut
-

(Föreslagen lydelse:)

ler åtgärd eljest till förfång för annan

vidtagas. Vad nu sagts gälle dock

ej arbete, vartill tillstånd givits med

stöd av 11 kap. 66 § 1 mom.

Sker ändring---Konungens

befallningshavande.

Då anmälan----i länskungö
relsema.

8 KAP.

49 §.

Innan anmälan om styrelseval

gjorts hos Konungens befallningshavande,

må ej i fall, som i 48 § avses,

arbete å annans mark verkställas eller

åtgärd eljest till förfång för annan

vidtagas. Vad nu sagts gälle dock

ej arbete, vartill tillstånd givits med

stöd av 11 kap. 66 § 1 mom., och ej

heller för det fall, att syssloman enligt

vad nedan i 53 § sägs förordnats

för handhavande av företagets angelägenheter.

Sker ändring---- •— Konungens

befallningshavande.

Då anmälan---i länskungö
relserna.

9 KAP.

48 §.

Ersättning i penningar skall beräknas

till fulla värdet och hälften därutöver,

då fråga är om ersättning för:

5. intrång, som avses i 2 kap. 16 §

första stycket och 7 kap. 40 § andra

stycket, så ock intrång genom ledning

för elektrisk kraftöverföring;

Om undantag---- i 50 §.

67 §.

Har av vattendomstolen meddelat

tillstånd till företag eller åtgärd, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

slag gått i verkställighet, innan det

vunnit laga kraft, och varder till

följd av klagan över utslaget ersättning,

som enligt ovan givna regler

skall hos Konungens befallningshavande

nedsättas, slutligen bestämd

till högre belopp än det redan nedsatta,

åligge ersättningsgivaren att

inom trettio dagar från det utslag i

målet vunnit laga kraft nedsätta det

överskjutande beloppet, vid äventyr

att detta eljest på ansökan av den

till ersättningen berättigade eller,

där flera må äga rätt därtill, någon

av dem genom Konungens befallningshavandes

försorg hos den försumlige

uttages. Bestämmes ersättningen

ej till högre belopp, göre ersättningsgivaren,

sedan utslag i målet

vunnit laga kraft, anmälan härom

hos Konungens befallningshavande.

Ej må, ändå att ersättningen varder

till lägre belopp bestämd, vad redan

nedsatts återkrävas, och gälle vad nu

sagts jämväl, då ersättningen guldits

i annan ordning än genom dess nedsättning.

Har eljest ersättning till följd av

företag enligt denna lag fastställts

först efter det företaget blivit utfört,

och skall enligt stadgandena i 54 §

ersättningen hos Konungens befallningshavande

nedsättas, vare ersättningsgivaren

pliktig att inom trettio

dagar sedan det utslag, varigenom

ersättningsbeloppet blivit bestämt,

vunnit laga kraft, nedsätta beloppet

vid äventyr, som i första stycket

sägs.

(Föreslagen lydelse:)

i denna lag avses, på grund av förordnande

jämlikt 11 kap. 67 § första

stycket tagits i anspråk, innan vattendomstolens

utslag vunnit laga

kraft, och varder till följd av klagan

över utslaget ersättning, som enligt

ovan givna regler skall hos Konungens

befallningshavande nedsättas,

slutligen bestämd till högre belopp än

det redan nedsatta, åligge ersättningsgivaren

att inom trettio dagar från

det utslag i målet vunnit laga kraft

nedsätta det överskjutande beloppet,

vid äventyr att detta eljest på ansökan

av den till ersättningen berättigade

eller, där flera må äga rätt därtill,

någon av dem genom Konungens

befallningshavandes försorg hos den

försumlige uttages. Bestämmes ersättningen

ej till högre belopp, göre

ersättningsgivaren, sedan utslag i målet

vunnit laga kraft, anmälan härom

bos Konungens befallningshavande.

Har eljest ersättning till följd av

företag enligt denna lag fastställts

först efter det företaget blivit utfört,

och skall enligt stadgandena i 54 §

ersättningen hos Konungens befallningshavande

nedsättas, vare ersättningsgivaren

pliktig att inom trettio

dagar sedan det utslag, varigenom

ersättningsbeloppet blivit bestämt,

vunnit laga kraft eller, där förordnande

meddelats jämlikt 11 kap. 67 §

andra stycket, inom samma tid från

utslagets dag nedsätta beloppet vid

äventyr, som ovan sagts.

Belopp som i enlighet med vattendomstolens

beslut nedsatts hos Ko
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

11 KAP.

17 §.

Till vattenmål hänföras följande

mål:

A. ansökningsmål:

nungens befallningshavande eller

guldits i annan ordning må ej till

någon del återkrävas, ändå att, efter

klagan över ersättningsbeslutet, ersättningen

bestämmes till lägre belopp

eller ersättning förklaras icke

skola utgå.

11 KAP.

17 §.

Till vattenmål hänföras följande

mål:

A. ansökningsmål;

B. stäinningsmål:

B. stäm ning smål:

29. talan, som utan samband med

ansökningsmål föres jämlikt 2 kap.

23 § om gottgörelse för damm eller

annan vattenbyggnad eller om fortsatt

tillgodogörande av annan tillhörigt

vatten och bestämmande av ersättning

därför, jämlikt 2 kap. 10 §

om bestämmande av fiskeavgift, jämlikt

2 kap. 14 § om rätt till intrång

å annans fastighet i vissa avseenden,

jämlikt 2 kap. 15 § om rätt att begagna

annan tillhörig byggnad i vatten

eller jämlikt 2 kap. 16 § om rätt

till utmål å annans fastighet;

29. talan, som utan samband med

ansökningsmål föres jämlikt 2 kap.

23 § om gottgörelse för damm eller

annan vattenbyggnad eller om fortsatt

tillgodogörande av annan tillhörigt

vatten och bestämmande av ersättning

därför, jämlikt 2 kap. 10 §

om bestämmande av fiskeavgift, jämlikt

2 kap. 14 § om rätt till intrång

å annans fastighet i vissa avseenden,

jämlikt 2 kap. 15 § om rätt att begagna

annan tillhörig byggnad i vatten

eller jämlikt 2 kap. 16 § om rätt

att taga annans mark i anspråk till

utmål;

C. besvärsmål:

D. umlerställiiingsmål:

Hurusom, efter---i 68 §.

27 §.

I mom. Ansökan enligt — — —

böra utgå.

C. besvärsmål:

D. underställningsinål:

Hurusom, efter---i 68 §.

27 §.

1 mom. Ansökan enligt — — —

böra utgå.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

2 mom. Ansökan enligt---

anläggningen, uppgiven.

I fråga om---- ersättning där
för.

3 mom. Ansökan, som — — —

anläggningens bortskaffande.

Vad nu sagts---i 17 § 10

sägs.

4 mom. I ansökan — — — och

hemvist.

3 mom. Då ansökan---led
ningen

sträckning.

Vad nu sagts--— till vatten.

32 g.

Äro ansökningshandlingarna--

— utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill — — — dylika ställen;

att, därest — — —- eller ställen;

att även — — — att tillgå; samt

att kallelser — — — är sagt;

dels ock erinran om innehållet i

38 och 53 §§ jämte besked om den

tid, inom vilken erinringar enligt 38 §

skola ingivas.

(Föreslagen lydelse:)

2 mom. Ansökan enligt--—

anläggningen, uppgiven.

I fråga om —---ersättning där
för.

3 mom. Ansökan, som —- — —

anläggningens bortskaffande.

Vad nu sagts---i 17 § 10

sägs.

4 mom. I ansökan----- och

hemvist.

5 mom. Då ansökan---- led
ningens

sträckning.

Vad nu sagts--— till vatten.

6 mom. Ansökan rörande företag

av betydande omfattning eller ingripande

beskaffenhet skall innehålla

uppgift om de åtgärder sökanden må

hava vidtagit för att bereda Konungens

befallningshavande i det län,

inom vilket företaget huvudsakligen

skall verkställas, samt övriga av företaget

berörda myndigheter och

sammanslutningar tillfälle att vid

planläggningen av företaget framföra

önskemål med hänsyn till företagets

verkningar ur allmän synpunkt ävensom

om vad i anledning av sådana

åtgärder huvudsakligen förekommit.

32 §.

Äro ansökningshandlingarna--

— utfärda kungörelse.

Kungörelsen skall innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill---dylika ställen;

att, därest--— eller ställen,

att även---att tillgå; samt

att kallelser —--är sagt;

dels erinran om innehållet i 38

och 53 §§ jämte besked om den tid,

inom vilken erinringar enligt 38 §

skola ingivas;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

9

(Gällande lydelse:)

I mål —--är utfört.

Innefattar ansökan---i före
taget.

Om kungörelsens---finnes

stadgat.

Är fråga--— stycket sägs.

Huruledes mål---61 § andra

stycket.

33 §.

Kungörelse, som — — — kungörelsen

angivits.

Vattenrättsdomaren skall därjämte,

såframt i målet är fråga om ansökan

enligt 17 § 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8,

9, 10, 11, 14, 15, 16 eller 19, utan

dröjsmål i betalt öppet brev eller

brevkort å posten avlämna underrättelse

om kungörelsens utfärdande,

om det eller de ställen, varest handlingarna

i målet hållas för parterna

tillgängliga, samt om den för erinringars

avgivande bestämda tiden till

envar i ansökningen uppgiven eller

eljest för honom känd ägare av fastighet,

som i kungörelsen omförmäles,

så ock till de kända nyttjanderättshavare,

vilkas rätt beröres i saken.

Underrättelsen skall adresseras

till den fastighet, varom fråga är, såvitt

ej säker kunskap vinnes om annan

adress inom landet för mottagaren.

Varder efter ty i 37 § sägs kungörelsen

delgiven viss sakägare, erfordras

ej underrättelse, som nu

sagts, till sådan sakägare.

(Föreslagen lydelse:)

dels ock erinran om vad i 65 §

stadgas om sakägares rätt till gottgörelse

för kostnader samt, i tillämpliga

fall, om föreskriften i 35 § 1

mom. andra stycket andra punkten

rörande förordnande av särskilt biträde.

I mål --—-är utfört.

Innefattar ansökan----i före
taget.

Om kungörelsens---finnes

stadgat.

Är fråga---- stycket sägs.

Huruledes mål--— 61 § andra

stycket.

33 §.

Kungörelse, som ----kungö
relsen

angivits.

Vattenrättsdomaren skall därjämte,

såframt i målet är fråga om ansökan

enligt 17 § 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8,

9, 10, 11, 14, 15, 16 eller 19, utan

dröjsmål i betalt öppet brev eller

brevkort å posten avlämna underrättelse

om kungörelsens innehåll till

envar i ansökningen uppgiven eller

eljest för honom känd ägare av fastighet,

som i kungörelsen omförmäles,

så ock till de kända nyttjanderättshavare,

vilkas rätt beröres i saken.

Underrättelsen skall adresseras

till den fastighet, varom fråga är, såvitt

ej säker kunskap vinnes om

annan adress inom landet för mottagaren.

Varder efter ty i 37 § sägs

kungörelsen delgiven viss sakägare,

erfordras ej underrättelse, som nu

sagts, till sådan sakägare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

Där sakägare — — — nu sagts.

Är jord---sätt underrättad.

Ägare av —- — — fastighetens

ägare.

34 §.

Finnes fastighet-----den myn
dighet.

Är fråga---kan påverkas.

35 §.

1 mom. Där fråga---i fråga.

Föres efter ty nu sagts talan i

målet av allmänt ombud, åligge ombudet

att på begäran tillhandagå

dem, vilkas rätt beröres i saken, med

kostnadsfria råd angående bevakandet

av deras rätt. Menar part, att på

grund av företagets omfattning eller

eljest åliggande av nu nämnd art bör

uppdragas åt annan än allmänt ombud,

göre anmälan därom hos Konungens

befallningshavande i det

län, inom vilket det företag eller den

åtgärd ansökningen avser huvudsakligen

skall verkställas; och må Konungens

befallningshavande, där så

prövas erforderligt för tillvaratagande

av sakägarnas rätt, förordna särskild

person att på sätt nyss nämnts

biträda dem.

Om allmänt —- — — parternas

kännedom.

2 mom. Finnes i---den myn
dighet.

(Föreslagen lydelse:)

Där sakägare — — —• nu sagts.

Är jord —---sätt underrättad.

Ägare av — — — fastighetens

ägare.

34 §.

Finnes fastighet —---den myn
dighet.

Är i ansökningen fråga om företag,

som avses i 27 § 6 inom., skall ett

exemplar av ansökningshandlingarna

jämte kungörelsen översändas till

Konungens befallningshavande i det

län, inom vilket företaget huvudsakligen

skall verkställas.

Är fråga —- — — kan påverkas.

35 §.

1 mom. Där fråga----i fråga.

Föres efter ty nu sagts talan i

målet av allmänt ombud, åligge ombudet

att på begäran tillhandagå

dem, vilkas rätt beröres i saken, med

kostnadsfria råd angående bevakandet

av deras rätt. Menar part, att på

grund av företagets omfattning eller

eljest åliggande av nu nämnd art bör

uppdragas åt annan än allmänt ombud,

göre anmälan därom hos Konungens

befallningshavande i det

län, inom vilket det företag eller den

åtgärd ansökningen avser huvudsakligen

skall verkställas; och skall Konungens

befallningshavande, där det

i sådant fall eller eljest prövas erforderligt

för tillvaratagande av sakägarnas

rätt, förordna särskild person

att på sätt nyss nämnts biträda

dem.

Om allmänt —- -— — parternas

kännedom.

2 mom. Finnes i---den myn
dighet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

11

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Är fråga —• -— — motsvarande

tillämpning.

46 §.

I mål, som —--i fråga.

Tarvas till — —- — motsvarande

tillämpning.

Beslut, som---annorlunda

förordnar.

66 §.

Vattendomstolen må, när synnerliga

skäl därtill prövas föreligga, meddela

slutligt utslag rörande viss del

av företaget, innan målet i övrigt avgöres.

Är fråga — — — motsvarande

tillämpning.

46 §.

I mål, som — -—■ — i fråga.

Såvitt angår åtgärder till förebyggande

eller avhjälpande av skada eller

olägenhet skola bestämmelserna i

första stycket äga tillämpning åven i

andra ansökningsmål än där sägs.

Tarvas till — ---motsvarande

tillämpning.

Beslut, som — — — annorlunda

förordnar.

66 §.

1 mom. Vattendomstolen må, när

företagets snara genomförande är

angeläget eller eljest synnerliga skäl

därtill prövas föreligga, till särskilt

avgörande upptaga frågan om företagets

tillåtlighet samt, om företaget

finnes tillåtligt, meddela tillstånd till

erforderliga arbeten.

2 mom. Vid meddelande av tillstånd

till företag enligt denna lag äge

vattendomstolen, där verkningarna

av företaget i visst hänseende icke

med erforderlig säkerhet kunna förutses,

utan hinder av vad i 62 § finnes

stadgat i avbidan på erfarenhetens

rön uppskjuta frågan om de föreskrifter,

som i denna del erfordras

angående ersättning eller annat.

I samband med beslut om uppskov,

som nu sagts, skall vattendomstolen,

såvitt angår skada, förlust eller intrång,

som kan antagas bliva av mera

kännbar beskaffenhet, meddela erforderliga

provisoriska bestämmelser

angående ersättning eller om vidta
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande hjdelse:)

Där i mål om utförande av anläggning

eller åtgärd för allmän flottled

besiktning å arbetet jämlikt 13 kap.

1 § skall äga rum, bör rörande den

anläggare tillkommande gottgörelse

för anläggningskostnad utslaget om

arbetets verkställande innehålla allenast

en förberedande uppskattning

efter då föreliggande förhållanden,

men gottgörelsen till beloppet fastställas

först efter besiktningen med

ledning av därvid fastställd värdering

och, där så erfordras, ytterligare utredning

vid domstolen. Om fastställande

av amorteringsplan för gottgörelsens

utbekommande skils i 15 §

lagen om flottning i allmän flottled.

(Föreslagen Igdelse:)

gande av åtgärder till skydd för den

skadelidande.

Avgörande av målet i den uppskjutna

delen skall äga rum så snart

ske kan. Ersättning må därvid ej bestämmas

till lägre belopp än som utgått

eller skolat utgå på grund av

provisoriska bestämmelser.

Då målet i viss del uppskjutits enligt

vad i första stycket sägs, skall,

innan tillståndet till företaget må tagas

i anspråk, hos Konungens befallningshavande

ställas pant eller borgen

för den ersättning, som sökanden

eller anläggaren i denna del kan

förpliktas utgiva, så ock för ersättning,

som i samband med uppskovsbeslutet

bestämts att utgå i avbidan

på den slutliga prövningen och som

ej skall gäldas innan tillståndet tages

i anspråk.

3 mom. Där i mål om utförande

av anläggning eller åtgärd för allmän

flottled besiktning å arbetet jämlikt

13 kap. 1 § skall äga rum, bör rörande

den anläggare tillkommande

gottgörelse för anläggningskostnad

utslaget om arbetets verkställande

innehålla allenast en förberedande

uppskattning efter då föreliggande

förhållanden, men gottgörelsen till

beloppet fastställas först efter besiktningen

med ledning av därvid fastställd

värdering och, där så erfordras,

ytterligare utredning vid domstolen.

Om fastställande av amorteringsplan

för gottgörelsens utbekommande

skils i 15 § lagen om flottning i

allmän flottled.

4 mom. I samband med tillämpning

av bestämmelserna i 1 eller 2

inom., så ock eljest, när särskilda

skäl därtill äro, må vattendomstolen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

13

(Gällande lydelse:)

67 §.

Vattendomstolen äge, när skäl därtill

äro, förordna, att dess beslut må

verkställas utan hinder därav, att

det icke äger laga kraft; dock allenast

såframt, innan medgivet arbete

påbörjas eller, där fråga är om ändrade

eller nya bestämmelser angående

hushållning med vatten eller nyttjande

av vattentäkt eller avledande

av avloppsvatten, varom i 8 kap.

sägs, dessa tillämpas, hos Konungens

befallningshavande ställes pant

eller borgen för den ersättning i penningar,

som högre rätt kan ålägga

sökanden eller anläggaren att utgiva

utöver vad vattendomstolen i sådant

avseende bestämt, så ock för det

skadestånd, vartill han kan kännas

skyldig, om vattendomstolens beslut

eljest ändras.

Är sådant förordnande meddelat,

och fullföljes mot beslutet talan i

högre rätt, äge denna, när skäl därtill

förekomma, att, innan ändringssökandet

slutligen prövas, förordna,

att verkställighet icke må äga rum.

(Föreslagen lydelse:)

tillerkänna part ersättning för kostnader

å målet utan hinder därav, att

partens talan ännu icke blivit slutligen

prövad.

67 §.

Vid meddelande av tillstånd till

företag eller åtgärd enligt denna lag

äge vattendomstolen, när skäl därtill

äro, förordna, att tillståndet må tagas

i anspråk utan hinder av att beslutet

därom icke äger laga kraft;

dock allenast såframt dessförinnan

hos Konungens befallningshavande

ställes pant eller borgen för den ersättning

i penningar, som högre rätt

kan ålägga sökanden eller anläggaren

att utgiva utöver vad vattendomstolen

i sådant avseende bestämt, så

ock för det skadestånd, vartill han

kan kännas skyldig, om vattendomstolens

beslut eljest ändras.

Varder, sedan tillstånd meddelats

till företag eller åtgärd enligt denna

lag, sökanden eller anläggaren ålagt

att förebygga eller avhjälpa skada

eller olägenhet eller att utgiva ersättning

därför, äge vattendomstolen,

när skäl därtill äro, förordna, att beslutet

genast skall gå i verkställighet

som om det vunnit laga kraft.

Är förordnande meddelat enligt

denna § och fullföljes mot det beslut,

som förordnandet avser, talan i högre

rätt, äge denna, när skäl därtill

förekomma, att, innan ändringssökandet

slutligen prövas, undanröja

förordandet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:)

81 §.

Vad i 42—45 §§---om stäm
ningsmål.

Utlåtande, som — — — vattenrättsdomarens

tjänsterum.

I de----är stadgat.

98 §.

Talan mot —---andra fall.

Beslut i----av vattenrättsdo
maren.

12 KAP.

6 §•

Då ansökan —--7 § förmäles.

Sådan kungörelse skall genom vattenrättsdomarens

försorg inom tio

dagar från nämnda dag införas såväl

i allmänna tidningarna som ock i en

eller, om förhållandena påkalla det,

flera tidningar inom orten. Om kungörelsens

innehåll varde särskild underrättelse

meddelad kammarkollegiet

och lantbruksstyrelsen.

(Föreslagen lydelse:)

81 §.

Vad i 42—45 §§---om stäm
ningsmål.

I mål enligt 17 § 29 eller 36, vilket

avser arbete till förebyggande eller

avhjälpande av skada eller olägenhet

till följd av företag enligt denna lag,

skola jämväl bestämmelserna i 46 §

äga motsvarande tillämpning.

Utlåtande, som — — — vattenrättsdomarens

tjänsterum.

I de —---är stadgat.

98 §.

Talan mot---andra fall.

Har vattendomstol i samband med

dom, som innefattar tillstånd till

företag eller åtgärd enligt denna lag,

ej meddelat förordnande enligt 67 §

första stycket, skall beträffande fullföljd

i denna del stadgandet i 49

kap. ö § andra stycket rättegångsbalken

äga motsvarande tillämpning.

Beslut i --- •— av vattenrättsdo
maren.

12 KAP.

6 §•

Då ansökan —• — —■ 7 § förmäles.

Sådan kungörelse skall genom vattenrättsdomarens

försorg inom tio

dagar från nämnda dag införas såväl

i allmänna tidningarna som ock i en

eller, om förhållandena påkalla det,

flera tidningar inom orten. Om kungörelsens

innehåll varde särskild underrättelse

meddelad kammarkollegiet

och fiskeristyrelsen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

15

(Gällande lydelse:)

14 KAP.

5 §•

Vill någon för uppgörande av plan

eller eljest såsom förberedelse till

företag enligt denna lag verkställa

mätningar, avvägningar eller andra

undersökningsarbeten å fastighet,

som äges eller innehaves av annan,

äge Konungens befallningshavande,

när skäl därtill äro, föreskriva, att

erforderligt tillträde till fastigheten

under viss tid skall lämnas. Konungens

befallningshavande må ock, där

för utförande av undersökningsarbete

erfordras, att ett eller flera vattenmärken

eller observationsrör utsättas,

stadga förbud, vid vite, att rubba

eller skada sådant märke eller rör.

Vid undersökningsarbetets utförande

skall så förfaras, att skada

därav ej eller allenast såvitt den är

oundviklig orsakas annan; växande

träd må ej fällas utan särskilt medgivande

av Konungens befallningshavande.

För skada och intrång, som

vållas av arbetet, skall ersättning gäldas

med fulla värdet; och vare den,

som verkställer eller låter verkställa

arbetet, pliktig att, om Konungens

befallningshavande prövar det nödigt,

före arbetets påbörjande ställa säkerhet

för ersättningens gäldande.

Konungen äger utfärda närmare

föreskrifter angående utförande av

undersökningsarbeten, som i denna §

avses, och vad därmed äger samband.

(Föreslagen lydelse:)

14 KAP.

5 §•

1 mom. Vill någon för uppgörande

av plan eller eljest såsom förberedelse

till företag enligt denna lag verkställa

mätningar, avvägningar eller

andra undersökningsarbeten å fastighet,

som äges eller innehaves av annan,

äge Konungens befallningshavande,

när skäl därtill äro, föreskriva,

att erforderligt tillträde till fastigheten

under viss tid skall lämnas.

Konungens befallningshavande må

ock, där för utförande av undersökningsarbete

erfordras, att ett eller

flera vattenmärken eller observationsrör

utsättas, stadga förbud, vid

vite, att rubba eller skada sådant

märke eller rör.

Vid undersökningsarbetets utförande

skall så förfaras, att skada

därav ej eller allenast såvitt den är

oundviklig orsakas annan; växande

träd må ej fällas utan särskilt medgivande

av Konungens befallningshavande.

För skada och intrång, som

vållas av arbetet, skall ersättning

gäldas med fulla värdet; och vare

den, som verkställer eller låter verkställa

arbetet, pliktig att, om Konungens

befallningshavande prövar

det nödigt, före arbetets påbörjande

ställa säkerhet för ersättningens

gäldande.

Konungen äger utfärda närmare

föreskrifter angående utförande av

undersökningsarbeten, som ovan avses,

och vad därmed äger samband.

2 mom. Efter framställning av någon,

som vill utföra företag enligt

denna lag men ännu ej ingivit ansökan

om tillstånd därtill, må vatten
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

rättsdomaren förordna sakkunnig att

på företagarens bekostnad verkställa

erforderliga undersökningar. Avse

undersökningarna att utröna, huruvida

fiskerinäring kan av företaget

lida förfång och vilka åtgärder må

erfordras till skydd för fisket, skall

till sakkunnig förordnas av fiskeristyrelsen

föreslagen fiskeritjänsteman.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1953.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i

anledning av densamma inom andra kammaren av herr Skoglund i Umeå

m. fl. väckt motion, nr 496, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen måtte antaga 11 kap. 27 § 6 mom. vattenlagen i den lydelse

som föreslagits av 1945 års vattenlagssakkunniga ävensom uttala sig för

anordnande av ett förberedande förfarande i huvudsaklig överensstämmelse

med det av de sakkunniga utarbetade utkastet till tillämpningskungörelse.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I syfte att främja ett snabbare genomförande av vattenkraft- och vattenregleringsföretag

föreslås, att vattendomstol skall kunna till särskilt avgörande

upptaga själva byggnadsfrågan beträffande ett ifrågasatt företag samt

att i samband med tillstånd till utförande av ett företag uppskov må meddelas

rörande sådana frågor om ersättning m. in., vilka icke med erforderlig

säkerhet kunna bedömas på förhand. I anslutning härtill föreslås bl. a.

en regel, enligt vilken beslut om ersättning till sakägare i vissa fall skall

kunna omedelbart verkställas.

Förslaget innebär vidare vissa utvidgningar av möjligheterna att tvångsvis

taga annans mark i anspråk för vattenbyggnader m. m.

Slutligen föreslås vissa ändringar i vattenlagen, i syfte bl. a. att främja en

grundlig förberedelse av större vattenkraft- och vattenregleringsföretag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

17

Inledning.

1 skrivelse den 27 augusti 1945 hemställde vattenfallsstyrelsen hos Kungl.

Maj :t om ändringar i vattenlagen i syfte att vinna snabbare prövning av

tillämnade kraftverks- eller regleringsföretags tillåtlighet. Med anledning

av denna framställning tillkallade chefen för justitiedepartementet, enligt

Kungl. Maj :ts bemyndigande, särskilda sakkunniga, statsekreteraren, numera

justitierådet A. G. Walin, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens

andra kammare K. J. B. Andersson, advokaten N. C. W. Berggren, ledamoten

av riksdagens andra kammare N. O. Jönsson, direktören C. F. Kleman,

hovrättsassessorn, numera häradshövdingen K. O. Riben, kraftverksdirektören,

numera generaldirektören J. Å. Rusck och ledamoten av riksdagens

andra kammare G. T. Skoglund, för att biträda med utredning i ämnet. De

sakkunniga ha med skrivelse den 12 september 1947 överlämnat en promemoria

(stencilerad) med förslag om vissa ändringar i vattenlagen. Förslaget

avser i främsta rummet utsträckt möjlighet att meddela deldom i

vattenmål jämte vissa i samband därmed stående frågor. Därjämte ha de

sakkunniga i promemorian upptagit vissa andra spörsmål, avseende dels

utvidgning av rätten att taga annans mark i anspråk för vattenbyggnader,

dels ändringar på några punkter i gällande ersättningsregler och dels samarbete

med länsstyrelse m. fl. vid förberedande av vissa företag.

Över nämnda promemoria med därvid fogade författningsförslag ha efter

remiss utlåtanden avgivits av vattenöverdomstolen och — efter hörande

av vederbörande vattenrättsingenjörer — samtliga vattenrättsdomare ävensom

av kammarkollegiet, vattenfallsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, riksantikvarieämbetet,

länsstyrelserna i Kronobergs, Värmlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

svenska vattenkraftföreningen, Indals älvs flottningsförening, Ljunga älvs

flottningsförening, Gimåns flottningsförening, riksförbundet landsbygdens

folk, styrelsen för Sveriges advokatsamfund och styrelsen för svenska

landskommunernas förbund. Vattenrättsdomarna i Österbygdens och Söderbygdens

vattendomstolar ha tillika överlämnat yttranden dels från vattenrättsingenjören

P. E. Svensson och dels från vattenrättsingenjörerna H.

Hartzell, A. H. Berndtsson och S. Nilsson. Vid utlåtandet från vattenrättsdomaren

i Västerbygdens vattendomstol är fogat yttrande från vattenrättsingenjören

I. Nyman. Lantbruksstyrelsens utlåtande åtföljes av yttranden

från fisketillsynsmyndigheten samt flertalet fiskeriintendenter. Länsstyrelsen

i Gävleborgs län har jämväl inkommit med yttrande från handelskammaren

i Gävle. Till utlåtandet från länsst3’relsen i Västernorrlands län ha

fogats yttranden dels från länets hushållningssällskaps fiskevårdsnämnd

dels ock från föreningsnämnden i Ångermanland. Länsstyrelsen i Jämtlands

län har även överlämnat ett ytterligare uttalande av en fiskeriintendent.

I propositionen har upptagits frågorna rörande revision av deldomsförfarandet,

utvidgning av rätten att taga annans mark i anspråk samt samarbete

med länsstyrelse in. fl.

2 Diliang till riksdagens protokoll 1952. 9 samt. 3 avd. Nr 12.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

I det följande redogöres med anknytning till indelningen i propositio
nen

för de i propositionen framlagda förslagen.

I. Utsträckt möjlighet att meddela deldom i vattenmål m. m.

Enligt 11 kap. 66 § första stycket vattenlagen äger vattendomstolen i ett

ansökningsmål, när synnerliga skäl därtill prövas föreligga, meddela slutlig

dom rörande viss del av det ifrågasatta företaget innan målet i övrigt avgöres.

I praxis har det d stor utsträckning förekommit, att vattendomstolarna

med åberopande av detta stadgande meddelat byggnadstillstånd i form av

deldom på ett tidigt stadium av målets behandling. Särskilt under krigsåren

1939—1945 ansågs meddelandet av sådan deldom nödvändigt i många

större byggnads- och regleringsmål. Viss tvekan har emellertid rått huruvida

stadgandet i sin nuvarande lydelse tillåter en sådan tillämpning.

Om genom byggnad i vatten vållas skada eller intrång, som vid tillståndets

meddelande icke av vattendomstolen förutsetts, äger enligt 2 kap. 24 § den

som lider skadan eller intrånget framställa anspråk på ersättning. För att

sådant anspråk skall kunna upptagas till prövning skall det anmälas hos

vattendomstolen inom fem år eller den längre tid, högst tolv år, som vattendomstolen

föreskrivit, räknat från utgången av den för byggnadens fullbordande

i beslutet eller sedermera i anledning av sökt anstånd bestämda tiden.

Denna bestämmelse har i praxis även tillämpats på sådant sätt att sakägare

beträffande skada, som visserligen kan förutses men icke till omfattningen

med någon högre grad av tillförlitlighet bestämmas, hänvisats att efter vunnen

erfarenhet av företagets verkningar göra anmälan till domstolen i den

ordning 2 kap. 24 § stadgar. Vidare har det förfarandet tillämpats, att vissa

ersättningsfrågor uppskjutits för att sedermera — eventuellt efter verkställda

observationer och undersökningar genom utsedda sakkunniga — av

vattendomstolen upptagas till förnyad prövning utan anmälan av part, varvid

understundom i samband med uppskovet även meddelats provisoriska

bestämmelser om ersättning o. d.

De sakkunniga ha föreslagit att uttryckliga bestämmelser meddelas rörande

rätt för vattendomstol att till särskilt avgörande upptaga själva byggnadsfrågan

beträffande ett ifrågasatt företag samt i samband därmed meddela

tillstånd till erforderliga byggnadsarbeten. Vid tillstånd till utförande

av ett företag skulle uppskoy få meddelas beträffande sådana frågor om

ersättning m. m., vilka icke med erforderlig säkerhet kunde bedömas på

förhand. Även delavgörande beträffande rättegångskostnad skulle få ske.

Förslaget i dessa delar anknyter nära till den praxis som utbildat sig på

grundval av bestämmelserna i 11 kap. 66 § och 2 kap. 24 §. Därjämte ha

de sakkunniga föreslagit viss utvidgning av vattenrättsdomares befogenhet

att medgiva provisoriska åtgärder ävensom ändrade verkställighetsregler.

I sistnämnda hänseende innebär förslaget i huvudsak, att en särskild be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

19

stämmelse meddelas om befogenhet för vattendomstol att förordna om omedelbar

verkställighet av ersättningsbeslut, som meddelas efter tillståndet

till det företag eller den åtgärd som föranleder skadan.

Remissyttrandena äro i stort sett tillstyrkande. Invändningar av principiell

natur ha dock framförts från en del håll, bl. a. Riksförbundet Landsbygdens

folk och Advokatsamfundets styrelse.

Departementschefen anför inledningsvis följande allmänna synpunkter:

»Det råder icke tvekan om att vattenkraften i vårt land under många

år framåt kommer att bli föremål för en forcerad utbyggnad. En utveckling

i den riktningen gjorde sig märkbar redan under åren närmast före det

senaste världskriget. Efter krigsutbrottet skärptes läget ytterligare genom

att importen av kol och annat bränsle i väsentlig grad blev hämmad med

därav följande ökad efterfrågan på elektrisk kraft. Även sedan kriget upphörde

och importspärren blivit hävd, har kraftkonsumtionen alltjämt företett

en betydande ökning. Det är självfallet av stor vikt att detta årligen

ökade kraftbehov utan större tidsutdräkt kan tillgodoses.

I det rådande läget har det blivit nödvändigt att göra en översyn av vattenlagstiftningen

i syfte att vattenkraft- och vattenregleringsföretag skola kunna

genomföras med minsta möjliga dröjsmål. De krav som numera ställas

på det rättsliga förfarandet vid ingrepp i vattendragen för kraftändamål

äro väsentligt andra än man vid tillkomsten av vattenlagen hade anledning

räkna med. Det trängande behovet av att kraftutbyggnaderna, ehuru dessa

företag ofta äro mycket omfattande, kunna något så när snabbt genomföras

påkallar särskilt hänsynstagande från statsmakternas sida.

Jag vill till en början erinra om de kännbara påfrestningar, för vilka domstolsorganisationen

utsatts i samband med den inträdda utvecklingen. Dessa

svårigheter har man till en början sökt bemästra genom tillfälliga förstärkningar.

Så småningom har det emellertid befunnits erforderligt att mera

stadigvarande utöka organisationen, vilket skett bl. a. genom inrättande

(från den 1 juli 1949) av en ny vattendomstol. Frågan om ytterligare förstärkning

av organisationen har på sistone blivit aktuell. Enligt bemyndigande

av Kungl. Maj:t den 20 september 1951 har jag tillkallat en särskild

sakkunnig att inom justitiedepartementet biträda med utredning rörande instansordningen

i vattenmål och därmed sammanhängande spörsmål samt rörande

vattendomstolarnas behov av juridiskt och tekniskt utbildade befattningshavare.

Även såvitt angår själva prövningsförfarandet har man hittills kunnat något

så när behärska läget med hjälp av provisoriska åtgärder. Jag syftar härvid

främst på lagen den 20 oktober 1939 med särskilda bestämmelser angående

tillfällig vattenreglering. Även i den mån nämnda lag ej varit tillämplig

ha domstolarna understundom funnit sig nödsakade att i vissa hänseenden

göra avvikelser från det ordinära förfarandet. Detta läge kan dock numera

icke gärna anses hållbart. 1939 års lag är av utpräglad kriskaraktär; starka

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

krav på att lagen skall upphävas ha under senare år framkommit från olika

håll. Och att domstolarna nödgas tänja den formella ramen för sin verksamhet

är uppenbarligen ett otillfredsställande förhållande.

Det torde sålunda nu vara nödvändigt att — med ledning av de erfarenheter

som genom tillämpningen av 1939 års lag och eljest under senare år ha

vunnits — i vissa delar omarbeta vattenlagen för tillgodoseende av de krav

på förfarandet som man på längre sikt har anledning räkna med. I den av

vattenfallsstyrelsen gjorda framställning som närmast givit anledning till

utredningen i ämnet har yrkats att denna omarbetning huvudsakligen skulle

få karaktären av ett upptagande i vattenlagen av de viktigare elementen i

1939 års lag. Denna tanke har endast delvis accepterats av de sakkunniga,

vilkas ståndpunkt i detta hänseende också i allmänhet vunnit anslutning i

remissyttrandena. För egen del vill jag understryka att avvikelser i den av

styrelsen önskade riktningen från den i vattenlagen hittills stadgade ordningen

böra få ske endast i den mån de kunna förenas med ett tillbörligt beaktande

av kraftintresset motstående allmänna och enskilda intressen. I

detta avseende kan 1939 års lag ej anses i allo tillfredsställande, något som

uppenbarligen sammanhänger med denna lags speciella karaktär av beredskaps-

och kristidslag. I varje fall måste nu återhållsamhet iakttagas och,

i den mån regler som upptagits i 1939 års lag finnas böra inarbetas i vattenlagen,

särskild hänsyn tagas till kraven på garantier ur rättssäkerhetssynpunkt.

»

De av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna om byggnadslov, uppskov

med svårbedömda frågor och delavgörande beträffande rättegångskostnad

tillstyrkas av departementschefen med en del jämkningar. Även

i fråga om vattenrättsdomares befogenhet att medgiva provisoriska åtgärder

samt beträffande verkställighetsreglerna biträder departementschefen

de sakkunnigas förslag. De i förevarande avdelning föreslagna lagändringarna

beröra 11 kap. 46, 66, 67, 81 och 98 §§ med följdändringar i 3 kap.

14 §, 6 kap. 11 §, 7 kap. 62 §, 8 kap. 49 § och 9 kap. 67 §.

Lagrådet har gjort viss erinran mot förslaget i vad avser verkställighetsreglerna,

vilken erinran iakttagits i propositionen.

II. Utvidgad rätt att taga annans mark i anspråk för vattenbyggnader

ni. m.

I 2 kap. 14 § första stycket vattenlagen stadgas att, om så erfordras för

ändamålsenligt tillgodogörande av vatten, å annan tillhörig fastighet får

läggas damm, vall eller väg eller ledning för vattnet. Under samma förutsättning

må å annans grund i eller vid vattendrag verkställas grävning,

sprängning eller annan åtgärd till strömbäddens reglerande eller till förebyggande

eller minskande av skada. För uppkommande intrång skall ersättning

utgå enligt reglerna i 9 kap. vattenlagen. Fn motsvarighet till stadgandet

i 2 kap. 14 § första stycket finnes i 7 kap. 40 §, som närmast gäller vatten
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

21

avledning men som jämlikt 49 § samma kap. äger tillämpning även å invallning.

2 kap. 16 § första stycket ger den som vill bygga en vattenkraftstation

möjlighet att tvångsvis förskaffa sig utmål till kraftstationen, om

sådant utmål icke utan oskäliga kostnader annorledes står till buds. Ägare

av mark vid eller i närheten av vattendraget är pliktig att mot ersättning

upplåta det område som för ändamålet oundgängligen tarvas. Tvångsrätten

avser att giva företagaren oinskränkt besittning till visst område. Det är

sålunda fråga endast om upplåtelse, ej avstående av äganderätt.

De sakkunniga ha föreslagit utvidgningar i vissa avseenden av ifrågavarande

regler. Beträffande 2 kap. 14 § har föreslagits upphävande av den

begränsning som ligger i uttrycket »i eller invid vattendrag». Vad angår 2

kap. 16 § innebär förslaget en utvidgning i två avseenden. För det första

utsträckas de ändamål, för vilka den i lagrummet stadgade tvångsrätten

må tagas i anspråk, till att omfatta även annan byggnad i vatten än vattenkraftstation,

varjämte mark får tagas i anspråk ej blott för själva byggnaden

utan jämväl för därmed förenade anläggningar (maskinistbostad o. d.).

För det andra skall enligt förslaget sådant område som är avsett att ingå

i strömfallsfastighet få lösas med äganderätt. Slutligen föreslås möjlighet

att tillfälligt få taga annans mark i anspråk under byggnadstid för arbetarbostäder,

väg, upplagsplats, arbetsmaskiner e. d.

Advokatsamfundets styrelse avstyrker förslaget om rätt att tillfälligt få

taga annans mark i anspråk. Även kammarkollegiet framför vissa erinringar

mot förslaget i denna del.

Departementschefen biträder i huvudsak de sakkunnigas förslag. En del

jämkningar i de sakkunnigas förslag ha vidtagits för tillgodoseende av önskemål

som framkommit i remisyttrandena. De av departementschefen föreslagna

lagändringarna beröra 2 kap. 14 och 16 §§, 7 kap. 40 §, 9 kap. 48 §

och 11 kap. 17 §.

Lagrådet har förordat viss jämkning av 2 kap. 14 § i syfte att något skärpa

villkoren för utövande av rätten att tillfälligt taga annans mark i anspråk.

Denna erinran har iakttagits i propositionen.

III. Förberedande av vissa företag enligt vattenlagen in. in.

De sakkunniga ha till behandling upptagit en framställning av kammarkollegiet

den 12 juni 1946 angående åtgärder för förbättring av den rättshjälp

åt sakägare i vattenmål som kammarkollegiet enligt 11 kap. 35 § vattenlagen

bar att lämna i dylika mål. De sakkunniga ha uttalat den meningen,

att en utvidgning av kammarkollegiets rättshjälp åt enskilda partei icke

på något ändamålsenligt sätt tillgodosågc föreliggande behov. I samband härmed

ha de sakkunniga emellertid uppmärksammat frågan om sättet för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

förberedelse av ansökan hos vattendomstol. De framhålla att vattenbyggnadsföretagen

vore av den betydenhet, att tvekan kunde råda om lämpligheten

av att de — såsom nu regelmässigt skedde — förbereddes av företagaren

praktiskt taget helt på egen hand. Då ett regleringsföretag kunde

ha avsevärda verkningar ej blott för enskilda sakägare utan även för många

allmänna intressen, såsom för vägfrågorna i orten, skolväsendet, jordbrukets

utvecklingsmöjligheter, fisket, turistväsendet och den allmänna trevnaden

för befolkningen, vore det av stort intresse för de myndigheter och

organ som hade ansvaret för utvecklingen inom orten att få göra sig hörda

i tid. Med den ordning som nu tillämpades kunde sökanden ha fatlat ståndpunkt

utan att någon kontakt uppnåtts med det allmännas representanter.

Det torde vara lättare att uppnå jämkningar mellan olika intressenter, om

olika synpunkter finge brytas mot varandra, innan ett företag redan i detalj

vore planerat. De sakkunniga föreslå därför vissa föreskrifter rörande

förberedelse av ansökan hos vattendomstol. Den grundläggande bestämmelsen

härom upptages i de sakkunnigas förslag såsom ett till It kap. 27 §

vattenlagen fogat nytt moment. Det föreslagna nya momentet innehåller i

ett första stycke att, innan ansökan som avser förelag av betydande omfattning

eller ingripande beskaffenhet ingives till vattendomstolen, ärendet

skall med avseende å företagets verkningar ur allmän synpunkt vara förberett

i enlighet med bestämmelser som Kungl. Maj :t meddelar. I ett andra

stycke föreskrives, att Kungl. Maj:t äger stadga skyldighet att gäida kostnad

som i samband med förberedande av ärende, som nyss sagts, åsamkas

det allmänna. Närmare föreskrifter angående förberedande åtgärder böra

enligt förslaget utfärdas i form av en särskild tillämpningskungörelse. Vid

promemorian har fogats ett utkast till dylik kungörelse, vilket innehåller i

huvudsak följande.

Enligt utkastet äger kungörelsen tillämpning med avseende å kraftverk,

som är avsett att giva en generatorseffekt av minst 2 500 kilovoltåmpére,

och vattenreglering, om vattenmagasinet är avsett att rymma minst 100

miljoner kubikmeter, ävensom annat företag i vatten av betydande omfattning

eller ingripande beskaffenhet. Innan undersökningar för utrönande

av företagets verkningar äga rum i vattenområdet eller på angränsande mark

och såvitt möjligt i god lid därförut, skall företagaren underrätta länsstyrelsen

i det län, inom vilket företaget huvudsakligen skall verkställas, samt

därvid lämna de upplysningar om företaget, som då äro tillgängliga för honom.

Länsstyrelsen äger, om den finner skäl därtill, utsätta sammanträde

för samråd med företagaren beträffande företagets verkningar ur allmän

synpunkt. Om det med hänsyn till företagets beskaffenhet finnes ändamålsenligt

ur allmän synpunkt, äger länsstyrelsen utse lämpligt ombud att följa

den fortsatta handläggningen av företaget. Ombudet har till åliggande att

hålla förbindelse med företagaren, att bilda sig en uppfattning om företagets

verkningar ur allmän synpunkt, att underrätta och samråda med kommunala

organ om företaget och dess verkningar, att på lämpligt sätt giva

ortsbefolkningen tillfälle att sammanträffa med ombudet och motverka, att

befolkningen i ovisshet om företagets verkningar eller eljest i anledning

därav vidtager förhastade åtgärder samt att lämna ortsbefolkningen upplysningar,

hur den kan tillvarataga sina intressen. Ombudet skall i förekommande

fall träda i förbindelse med advokatfiskalen i kammarkollegiet även
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

23

som i fråga om fisket samråda med vederbörande fiskerimyndigheter. Företagaren

är skyldig att fortlöpande lämna ombudet eller länsstyrelsen de

upplysningar, som erfordras för bedömande av företagets huvudsakliga

verkningar. Företagaren bör ej förvärva fastigheter, som skadas, eller eljest

ingå på uppgörelser, som avse att reglera skador å mark, fiske eller

liknande, utan att ombudet eller länsstyrelsen på förhand underrättats. Då

företaget kan inverka menligt på fiske av någon betydenhet, skall företagaren

utan uppskov underrätta vederbörande fiskerimyndigheter, som efter

samråd med vattenrättsdomaren ha att föranstalta om den utredning, som

finnes erforderlig ur fiskesynpunkt. Ersättning till ombudet jämte kostnad

för förberedande utredning rörande fisket skall bestridas av allmänna medel

men i den mån det finnes skäligt återgäldas av företagaren. I ansökan

till vattendomstolen skall sammanfattningsvis angivas vad som under ärendets

förberedelse förekommit från sökandens sida i anledning av föreskrifterna

i kungörelsen.

De sakkunnigas förslag är icke enhälligt. Avvikande meningar ha sålunda

anmälts dels av herrar Berggren och Riben gemensamt dels ock av

herrar Kleman och Rusck, likaledes gemensamt.

Herrar Berggren och Riben ha uttalat den meningen, att sakkunnigmajoritetens

förslag i realiteten innebure att en ny instans tillskapades för förberedande

behandling av ärendena. Det samråd, som redan på planeringsstadiet

borde äga rum mellan företagaren och vederbörande myndigheter

och organ, borde ske i fria former och utan förmedling av sådant ombud

som länsstyrelsen enligt majoritetens förslag skulle äga förordna. Förfarandet

borde sålunda vara frivilligt, och några författningsbestämmelser i ämnet

syntes icke erforderliga. Herrar Berggren och Riben föreslå emellertid

ändringar i ett par lagbestämmelser i syfte att främja en grundligare förberedelse.

I det av herrar Kleman och Rusck avgivna särskilda yttrandet uttalas

den meningen, att den i utkastet till tillämpningskungörelse intagna bestämmelsen

om att företagaren ej borde förvärva fastigheter eller eljest

ingå på uppgörelser utan att utsett ombud eller länsstyrelsen underrättats

borde utgå.

I remissyttrandena äro meningarna mycket delade. Det av de sakkunnigas

majoritet framlagda förslaget tillstyrkes — i åtskilliga fall dock med ändringsförslag

i olika avseenden — i ungefär halva antalet yttranden. I övrigt

uttalas i huvudsak anslutning till herrar Berggrens och Ribens ståndpunkt.

Några remissinstanser, bl. a. vattenöverdomstolen, föreslå utvidgning av

vattendomstols befogenhet att pröva skäligheten av frivilliga uppgörelser.

Departementschefen anför beträffande spörsmålet om ett förberedande

förfarande:

»Vad beträffar frågan om särskilda åtgärder för en mera grundlig förberedelse

av ansökan till vattendomstol, vilken fråga de sakkunniga i detta

sammanhang —• —• -—■ ägnat den största uppmärksamheten, är del förvisso

av stort värde om planeringen av sådana vattenkraft- och vattenregle
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

ringsföretag, som i betydande grad ingripa i bygdens förhållanden, äger

rum i samråd och samarbete med ortsmyndigheter och representanter i

övrigt för de intressen som kunna beröras. Härigenom bli dessa intressen

redan på ett tidigt stadium uppmärksammade, varvid motsättningar kunna

utjämnas och önskemål av olika slag tillgodoses på ett sätt, som måhända

ej alltid är möjligt, om förhandlingar upptagas först i samband med domstolsbehandlingen

av företaget. Över huvud taget måste det anses vara

en rimlig tanke att företrädare för intressen, som på ett kännbart sätt beröras

av företaget, beredas tillfälle att innan planerna i detalj utformas

taga del av desamma och göra sin röst hörd. De sakkunnigas majoritet har

i detta syfte föreslagit, att större företag skulle förberedas inför länsstyrelse,

som bl. a. skulle få befogenhet att utse ett särskilt ombud med uppgift

att upprätthålla kontakt mellan företagaren och de intressen som berördes

av företaget ävensom att i övrigt följa föi-beredelsen av företaget. I ombudets

uppgifter skulle ingå att på lämpligt sätt motverka att ortsbefolkningen

i ovisshet om företagets verkningar eller eljest i anledning av förelaget vidtoge

förhastade åtgärder ävensom att lämna ortsbefolkningen upplysningar

om hur den kunde tillvarataga sina intressen. De erinringar mot förslaget

som, i huvudsak i anslutning till den av herrar Berggren och Riben anmälda

avvikande meningen, framförts i ett flertal remissutlåtanden, kunna

emellertid enligt min uppfattning icke frånkännas betydelse. Det kan ej

bortses från att, såsom bl. a. framhållits, den föreslagna ordningen i realiteten

innebär, att en ny instans tillskapas i ansökningsförfarandet, varigenom

den redan förut tyngande tillståndsprövningen kan ytterligare kompliceras

med därav följande risker för ökad tidsutdräkt och ökade kostnader. Man

torde böra hålla i sikte, att tyngdpunkten vid tillståndsprövningen är och

bör vara ansökningsförfarandet vid vattendomstolen och att de åtgärder varom

här är fråga skola innefatta endast en förberedelse härtill och icke en

självständig procedur.

Jag är sålunda tveksam rörande lämpligheten av att i full utsträckning

genomföra den av sakkunnigmajoriteten föreslagna ordningen. Övervägande

skäl synas tala för att erforderligt samråd lämpligast sker direkt mellan

företagaren samt vederbörande myndigheter och organisationer. På detta

sätt torde en förberedelse kunna komma till stånd utan tyngande och stela

former. Över huvud taget kan det ifrågasättas om det är erforderligt att

meddela föreskrifter, som göra här avsedda åtgärder obligatoriska. Åvägabringandet

av samråd med berörda intressen på ett relativt tidigt stadium

ligger oftast i företagarens eget intresse. Det är ur dennes synpunkt föga

önskvärt exempelvis att en omfattande bebyggelse kommer till stånd inom

ett område som beröres av det planerade företaget. Han kan ju härigenom

i onödan komma att få utbetala betydande .skadeståndsbelopp. Det må även

framhållas att utbyggnaden av den återstående outbyggda vattenkraften

i vårt land i väsentlig grad kommer att domineras av det allmänna därigenom

att staten äger en stor del av denna vattenkraft, ett förhållande som

synes ägnat att minska behovet av särskilda lagbud i ämnet. Kungl. Maj :t

s. 25 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

25

lärer emellertid komma att i fortsättningen ha sin uppmärksamhet riktad

på denna fråga, och om så finnes erforderligt torde böra övervägas att

Kungl. Maj :t, .såvitt angår vattenkraft- och vattenregleringsföretag i statlig

regi, i direktiv till vattenfallsstyrelsen framhåller angelägenheten av

att vid planeringen av mera omfattande företag samråd äger rum med de

myndigheter och andra organ som representera av företaget berörda intressen.

Vattenkraftföreningen har utfäst sig att förmedla en dylik erinran till

föreningen tillhörande kommunala och privata kraftverk. Eventuellt böra

även andra myndigheter, som beröras av hithörande frågor, särskilt länsstyrelserna,

genom cirkulärskrivelse eller på annat sätt erhålla närmare anvisningar

om vilka åtgärder som myndigheten har att vidtaga, då den erhåller

kännedom om att omfattande kraftföretag eller vattenregleringar planeras.

I de nordliga länen, vilka närmast beröras av dessa frågor, ha emellertid

länsstyrelserna redan utan direktiv från Kungl. Maj :t visat sig kunna

taga värdefulla initiativ för hävdande av de allmänna intressena i samband

med vattenkrafttillgångarnas tillgodogörande.

önskvärdheten av att förberedande åtgärder av här avsett slag vidtagas

torde dock böra på något sätt komma till uttryck i vattenlagen. I detta

syfte bör — i överensstämmelse med ett i herrar Berggrens och Ribens

yttrande framfört förslag — i ett tillägg till 11 kap. 27 § vattenlagen upptagas

en föreskrift därom att ansökan till vattendomstolen skall innehålla

uppgift om de åtgärder sökanden må ha vidtagit för att bereda länsstyrelsen

i det län, inom vilket företaget huvudsakligen skall verkställas, samt övriga

av företaget berörda myndigheter och sammanslutningar tillfälle att

vid planläggningen av företaget framföra önskemål med hänsyn till företagets

verkningar ur allmän synpunkt ävensom om vad i anledning av

sådana åtgärder förekommit. Meddelandet av dylika upplysningar i ansökningshandlingarna

blir uppenbarligen av stort värde för sakägarna vid deras

ställningstagande till ansökningen. Bestämmelsen torde böra avfattas

så, att den blir gällande för företag av betydande omfattning eller ingripande

beskaffenhet. Då några bindande bestämmelser om förberedande åtgärder

ej meddelas, synes mig en närmare precisering ej erforderlig. Det

är att märka att, såsom också framhållits vid remissbehandlingen av de

sakkunnigas förslag, företag av betydande storleksordning kunna ha relativt

ringa verkningar i skadehänseende, medan omvänt företag av mindre

omfattning understundom kunna medföra väsentliga .skadeverkningar. Beaktas

bör även att ett flertal olika företag, vilka betraktade var för sig

äro av mindre betydelse, kunna tillsammans bilda en enhet, som medför

väsentliga olägenheter för bygden. Även andra företag enligt vattenlagen

än vattenkraft- och vattenregleringsföretag kunna någon gång vara av så

ingripande beskaffenhet, att särskild förberedelse före ansökningsmålets

anhängiggörande vid vattendomstolen kan anses önskvärd. I praktiken

torde det vanligtvis ej behöva vålla någon större svårighet att bedöma, huruvida

ett företag skall anses medföra sådana verkningar ur allmän synpunkt

att en förberedande kontakt med de motstående intressena är moti
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

verad. Ej heller synes erforderligt att i lagtexten giva närmare anvisning

angående den tidpunkt då de förberedande åtgärderna böra igångsättas.»

Departementschefen föreslår därjämte i detta sammanhang vissa ändringar

i It kap. 32—35 §§ samt 14 kap. 5 §.

Beträffande spörsmålet om jämkning av frivilliga uppgörelser anför departementschefen

följande:

»Jag vill erinra om att under senare år på flera rättsområden införts regler

om jämkning av obilliga avtal (se bl. a. 8 § lagen den 27 mars 1936

om skuldebrev samt 3 kap. 43 § lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom i lydelse enligt lag den 22 juni 1939). På det vattenrättsliga

området finnas även jämkningsmöjligheter i speciella avseenden. Bl. a.

gäller att uppgörelse i flottledsmål ej må fastställas, om den innehåller

villkor, som är oförenligt med flottledens intresse eller länder de flottande

till men (10 kap. 21 § och 11 kap. 60 § vattenlagen). Vidare har vidsträckt

prövningsrätt tillagts vattendomstolen i frågor rörande kraftersättning och

ersättning genom tillhandahållande av vatten (9 kap. 45 § och 46 § 8

mom.). Enligt min mening tala starka skäl för en utvidgning av möjligheterna

att i vattenmål pröva skäligheten av ingångna avtal. Särskilt synes

det vara ägnat att väcka betänkligheter, att reglerna om rätt att framställa

anspråk med anledning av s. k. oförutsedd skada sättas ur kraft genom

avtal.1 Det är tydligt att en uppgörelse av detta slag kan försätta den

skadelidande i en mycket ogynnsam ställning, därest företaget visar sig

medföra väsentliga skadeverkningar, som ej från början förutsetts. En lagstiftning

i ämnet synes dock ej böra genomföras utan en närmare utredning,

som bl. a. klarlägger sambandet med de allmänna avtalsrättsliga grunderna.

Jag är således icke beredd att i detta sammanhang framlägga något

förslag till lagändring på denna punkt.»

Lagrådet har gjort några erinringar av huvudsakligen formell natur, vilka

iakttagits i propositionen.

I motionen II: i96 har såsom förut nämnts hemställts, att riksdagen måtte

antaga 11 kap. 27 § 6 mom. i den av de sakkunniga föreslagna lydelsen samt

uttala sig för anordnande av ett förberedande förfarande i huvudsaklig överensstämmelse

med de sakkunnigas utkast till tillämpningskungörelse. Motionärerna

anföra bl. a. följande.

»Det är beklagligt, att departementschefen ej ansett sig kunna följa sakkunnigförslaget

på denna punkt. Under den nuvarande mycket kraftiga utbyggnadsverksamheten

är det förenat med stora svårigheter för bygden att

få sina intressen tillgodosedda. Då ansökan om tillstånd till ett företag kommer

före vid vattendomstolen, äro planerna på företaget i regel så långt

framskridna, att det icke är präktigt möjligt att få önskvärda ändringar

till stånd. Det är därför nödvändigt att de stora företagen äro grundligt för
-

1 Jfr N. J. A. 1948 s. 564 och 1950 s. 389.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

27

beredda redan före ansökningens ingivande till vattendomstolen, och vid en

sådan förberedelse böra representanter för bygdeintressena och allmänna

intressen i övrigt få medverka. De sakkunnigas förslag bereder möjlighet

att utan tyngande former främja det samråd och samarbete som är

behövligt. Ett betydande antal remissmyndigheter ha anslutit sig till de

sakkunnigas förslag. Bl. a. har förslaget i princip tillstyrkts av vattenöverdomstolen,

vars mycket utförliga yttrande av utrymmesskäl icke kunnat

närmare redovisas i propositionen. De invändningar mot förslaget som framförts

— bl. a. att det skulle vara förenat med svårigheter att erhålla för

uppdraget såsom kontaktman lämpliga personer — äro ej av den natur, att

de motivera förslagets läggande åt sidan. Om svårigheter i tillämpningen

befaras, böra de kunna övervinnas med lämpliga åtgärder, sedan någon

tids erfarenhet av förfarandet vunnits.»

IT. Yissa ändringar i övrigt i vattenlagen.

I denna avdelning föreslås ändringar av formell natur i 2 kap. 20 §, 7 kap.

58 § och 12 kap. 6 §.

Utskottet.

I propositionen föreslås ändringar på åtskilliga punkter i vattenlagen.

Såsom en första avdelning innehåller förslaget bestämmelser om deldom

i vattenmål och vissa andra därmed sammanhängande frågor. Förslaget i

detta hänseende har till syfte att främja ett snabbare genomförande av vattenkraft-

och vattenregleringsföretag. I huvudsak innebär förslaget ett lagfästande

av det system med uppdelning av prövningen av större ansökningsmål

genom särskilda deldomar, som i stor utsträckning redan tillämpas vid

vattendomstolarna. Såvitt utskottet vid sin granskning kunnat finna innebär

förslaget en i stort sett tillfredsställande avvägning mellan å ena sidan

intresset att utan alltför stor tidsutdräkt tillgodose den växande efterfrågan

på elektrisk kraft och å andra sidan behovet av ett betryggande rättsskydd

för de skadelidande. Bestämmelsen ill kap. 66 § 1 mom. rörande befogenhet

för vattendomstol att till särskilt avgörande upptaga tillåtlighetsfrågan

beträffande ett företag och meddela tillstånd till erforderliga byggnadsarbeten

innehåller ingen föreskrift om bestämmande av ersättning för

skada och intrång, som uppstår i samband med byggnadsarbetena. Såsom

departementschefen påpekat innebär detta emellertid icke att de skadelidandes

intressen få eftersättas, utan avgörande i ersättningsfrågan skall, i den

mån icke uppskov är erforderligt till följd av att skadan är av svårbedömbar

natur, träffas i samband med tillståndet till byggnadsarbetena.

Utskottet har ej heller något att erinra mot de i andra avdelningen föreslagna

bestämmelserna om utvidgad rätt att taga annans mark i anspråk

för vattenbyggnader in. in.

I tredje avdelningen av propositionen föreslås bl. a. vissa bestämmelser

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

rörande förberedande av företag enligt vattenlagen. Några mera ingripande

åtgärder innehåller förslaget ej på denna punkt. Departementschefen har

visserligen understrukit värdet av att planeringen av sådana vattenkraftoch

vattenregleringsföretag, som i betydande grad ingripa i bygdens förhållanden,

äger rum i samråd och samarbete med ortsmyndigheter och representanter

i övrigt för de intressen som kunna beröras. Han har dock icke

ansett erforderligt och lämpligt att i vattenlagen meddelas föreskrifter, som

göra dylika åtgärder obligatoriska. Det förslag i ämnet som framlagts inskränker

sig till ett tillägg till It kap. 27 § vattenlagen i form av ett nytt 6

mom. av innebörd, att ansökan rörande företag av betydande omfattning eller

ingripande beskaffenhet skall innehålla uppgift om de åtgärder sökanden

må ha vidtagit för att bereda länsstyrelsen i det län, inom vilket företaget

huvudsakligen skall verkställas, samt övriga av företaget berörda myndigheter

och sammanslutningar tillfälle att vid planläggningen av företaget

framföra önskemål med hänsyn till företagets verkningar ur allmän synpunkt

ävensom om vad i anledning av sådana åtgärder huvudsakligen förekommit.

Propositionen avviker här från det förslag som framlagts av de sakkunniga.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle i fråga om större företag anordnas

ett särskilt förberedande förfarande inför länsstyrelsen i syfte att bereda

motstående allmänna intressen möjligheter att framföra synpunkter

vid planläggningen av företaget. Länsstyrelsen skulle få befogenhet bl. a. att

utse ett särskilt ombud med uppgift att upprätthålla kontakt mellan företagaren

och de av företaget berörda intressena. I ombudets uppgifter skulle

ingå att på lämpligt sätt motverka att ortsbefolkningen i ovisshet om företagets

verkningar vidtoge förhastade åtgärder samt att lämna ortsbefolkningen

upplysningar om hur den kunde tillvarataga sina intressen. Enligt

förslaget skulle en grundläggande bestämmelse om dylik förberedelse meddelas

i 11 kap. 27 § vattenlagen, medan närmare föreskrifter skulle meddelas

i en särskild av Kungl. Maj :t utfärdad kungörelse.

I motionen II: 496 har hemställts, att riksdagen måtte antaga 11 kap. 27 §

6 mom. vattenlagen i den lydelse som föreslagits av de sakkunniga samt

uttala sig för anordnande av ett förberedande förfarande i huvudsaklig överensstämmelse

med det utkast till tillämpningskungörelse som de sakkunniga

utarbetat.

Enligt utskottets mening är det ett värdefullt uppslag som framförts av

de sakkunniga. De skäl, som föranlett departementschefen att -— i överensstämmelse

med en vid sakkunnigförslaget fogad reservation — lägga i företagarens

hand att avgöra om och i vilken form förberedande åtgärder av här

avsett slag skola vidtagas, äro enligt utskottets mening icke helt övertygande.

Det måste anses som en brist att företag, som inom vidsträckta områden

förändra landskapsbilden och kanske nödvändiggöra omfattande befolkningsomflyttningar,

planläggas och förberedas utan att de intressen som på

ett kännbart sätt beröras av företaget få tillfälle att i betryggande former

framföra sina synpunkter. Att ett förberedande samråd och samarbete kom
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

29

mer till stånd synes ej behöva verka fördröjande på igångsättandet av det

ansökningsförfarande vid vattendomstolen som sedermera skall äga rum.

Givetvis förutsättes då att förhandlingarna under planläggningen inskränka

sig till väsentliga allmänna frågor av betydelse för hela bygden och icke

urarta till en diskussion om detaljer.

Departementschefen antyder möjligheten av att Kungl. Maj:t, såvitt angår

vattenkraft- och vattenregleringsföretag i statlig regi, ger vattenfallsstyrelsen

direktiv att vid planeringen av mera omfattande företag samråda med de

myndigheter och andra organ som representera av företaget berörda intressen.

Av nyss angivna skäl synes det utskottet vara av vikt att dylika direktiv

kunna utfärdas med bindande verkan även gentemot enskilda kraftföretagare.

Vid sin prövning av frågan har utskottet kommit till följande förslag,

som innebär en mellanståndpunkt mellan de sakkunnigas (motionärernas)

och departementschefens åsikt. Utskottet förordar, att den i propositionen

föreslagna bestämmelsen ill kap. 27 § 6 mom. kompletteras med ett

bemyndigande för Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter angående skyldighet

för företagare att vidtaga åtgärder för ändamål varom i bestämmelsen

är fråga. Dylika föreskrifter torde emellertid ej nödvändigtvis behöva omfatta

riket i dess helhet; de böra kunna inskränkas att gälla viss del därav,

t. ex. visst vattenområde inom vilket en omfattande exploateringsverksamhet

väntas. Bemyndigandet bör även innefatta rätt för Kungl. Maj :t att

i samband med utfärdandet av dylika bestämmelser stadga skyldighet för

företagaren att gälda kostnad, som för det allmänna uppkommer i samband

med förberedelsen.

Då Kungl. Maj :t finner anledning taga det av utskottet föreslagna bemyndigandet

i anspråk — utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet

följer utvecklingen på området — synes det av de sakkunniga

utarbetade utkastet till kungörelse i huvudsak kunna tjäna till ledning.

Länsstyrelsen bör altså kunna fungera såsom förmedlande organ vid förberedelsen.

För att det hela skall löpa smidigt bör länsstyrelsen därvid, såsom

de sakkunniga tänkt sig, ha möjlighet att utse ett särskilt ombud såsom

kontaktman.

I de sakkunnigas utkast till tillämpningskungörelse finnes en bestämmelse

om att företagaren ej bör förvärva fastigheter, som skadas genom företaget,

eller eljest ingå på uppgörelser, som avse att reglera skador å mark,

fiske eller liknande, utan att ombudet eller länsstyrelsen på förhand underrättats.

Två av de sakkunniga, vilka i övrigt anslutit sig till sakkunnigmajoritetens

förslag, ha reserverat sig mot denna bestämmelse. Även enligt utskottets

mening kan tvekan råda om lämpligheten av bestämmelsen, låt

vara att den ej har fått en kategorisk avfaltning i utkastet, önskvärt vore

att möjlighet funnes för vattendomstol att i större utsträckning än gällande

rätt tillåter jämka oskäliga uppgörelser. Såsom departementschefen framhållit

bereder det emellertid svårigheter att i detta hänseende genomföra eu

särlagstiftning. Utskottet vill betona angelägenheten av att utvecklingen

noggrant följes och att Kungl. Maj:t tar initiativ till de åtgärder vartill för
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Tredje lagutskottets utlåtande nr 12.

hållandena kunna giva anledning. I övrigt finner utskottet ej skäl att närmare

ingå på detaljerna i utkastet utan utgår från att Kungl. Maj:t vidtager

de jämkningar i detta som med hänsyn till synpunkter, som framkommit

i remissyttrandena, eller eljest kunna anses erforderliga.

I propositionens tredje avdelning föreslås ytterligare ett par lagändringar,

vilka ha samband med spörsmålet om förberedande av företag. Dessa

ändringsförslag tillstyrkas av utskottet.

Ej heller har utskottet något att erinra mot de jämkningar i vissa lagbestämmelser

som föreslås i fjärde avdelningen av förslaget.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen — med förklaring, att riksdagen funnit

viss ändring böra företagas i det genom förevarande proposition

framlagda lagförslaget — måtte för sin del antaga förslaget

med den ändringen, att till 11 kap. 27 § 6 mom. fogas

ett andra stycke av följande lydelse:

»Konungen äger för riket i dess helhet eller viss del därav

meddela bestämmelser angående skyldighet för den som vill

utföra företag enligt denna lag att före ansökningens ingivande

vidtaga åtgärder för ändamål, varom i första stycket

sägs, samt att gälda kostnad, som i samband med sådan förberedelse

åsamkas det allmänna.»;

B. att motionen II: 496 måtte anses besvarad genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 18 mars 1952.

På tredje lagutskottets vägnar:

ÅKE HOLMBÄCK.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Holmbäck, Nils A. Larsson, Hermansson,

Lars Andersson, Eskilsson, Ivar Nilzon, Grym och Boo;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Stjärne, Holm,

Åhman, Johansson i Torp, Jansson i Aspeboda, Jansson i Hällefors och Larsson

i Karlstad.

Stockholm 1952. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

S209SS

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:126 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen, del s ock en i ämnet väckt motion. s. 13 i texten