Sök i Ratio Lex

Utlåtande över motion angående lagstiftning om partiell sanering av vissa bostadsområden.

1952-03-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK ABU 1952:13, Utlåtande över motion angående lagstiftning om partiell sanering av vissa bostadsområden.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 13.

Nr 13.

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande över

motion angående lagstiftning om partiell sanering av

vissa bostadsområden.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 78, har herr Adamsson m. fl.

hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att

de särskilda sakkunniga, som tillsammans med bostadsstyrelsen ha att utreda

frågan i sin helhet om sanering av äldre bebyggelse, måtte skyndsamt

verkställa utredning och inkomma med förslag till lagstiftning om partiell

sanering av bostadsområden, vilka av ekonomiska skäl ej kan saneras inom

rimlig tid, och vilka åtgärder som kan vidtagas i avbidan på lagstiftning

om sanering av äldre bebyggelse.

Motionen syftar till att lagstiftningsåtgärder skall vidtagas för att inom

äldre bostadskvarter skapa möjligheter för enhetligt ordnande och underhåll

av gemensamma gårdsutrymmen inom dessa kvarter.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från bostadsstyrelsen och

byggnadsstyrelsen, varjämte Sveriges fastighetsägareförbund och Hyresgästernas

riksförbund beretts tillfälle att yttra sig.

Bostadsstyrelsen anför bl. a.:

Styrelsen erinrar om att denna anbefallts att till Kungl. Maj:t avgiva utlåtande

över en av de svenska delegaterna vid ett nordiskt stadsplanechefsmöte

i Göteborg till Kungl. Maj:t ingiven framställning om åtgärder för

möjliggörande av gårdssanering inom befintliga bostadsområden. Den föreliggande

motionen och berörda till styrelsen remitterade skrivelse har ett

nära samband med saneringsfrågan över huvud, vilken styrelsen har att

utreda. Vissa speciella lagstiftningsåtgärder torde, som motionärerna framhåller,

bli erforderliga för att kunna genomföra gemensam förvaltning av

gårdsutrymmena inom byggnadskvarter. Men även för att kunna genomföra

en stadsplaneteknisk eller byggnadsteknisk sanering kan speciella lagstiftningsåtgärder

bli nödvändiga. Sanering av här berörda olika slag kan

bli aktuell inom samma kvarter och beröra samma fastighetsägare. Det

synes därför lämpligt, att frågan om lagstiftningsåtgärder tages upp till

behandling i samband med saneringsfrågan i sin helhet. Styrelsen anser det

sålunda icke lämpligt att frågan om gemensam förvaltning av gårdsutrymmena

inom ett kvarter (gårdssanering) f. n. blir föremål för särskilda lagstiftnings-

eller andra åtgärder. Frågan bör prövas i sammanhang med

övriga åtgärder, som över huvud kan bli erforderliga för att genomföra en

rekonstruktion av äldre befintlig bebyggelse. Enligt styrelsens mening är

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 13.

11

det i hög grad önskvärt, att de av motionärerna påtalade åtgärderna med

gårdsutrymmena bli vidtagna, men frågan är icke av den brådskande natur,

att den påkallar speciella åtgärder utan sammanhang med saneringsfrågan

i övrigt. Det bör icke förbises att vissa om än begränsade möjligheter finns

att ordna gemensam förvaltning av kvartersutrymmen genom frivilliga

överenskommelser.

Byggnadsstyrelsen anför i huvudsak:

Behovet av att säkerställa anordnande och underhåll av gemensam gård

för flera fastigheter inom ett kvarter vitsordas. Detta är emellertid med

den nuvarande lagstiftningen förenat med stora svårigheter. Man är i fråga

om redan befintlig bebyggelse hänvisad till att söka ernå frivillig överenskommelse

mellan de berörda markägarna, vilket enligt vad erfarenheten

hittills visat lyckats i mycket ringa utsträckning. Med utgångspunkt från

vissa upprättade stadsplaneförslag för nya radhus- och villaområden i

Malmö har styrelsen därför kommit in på frågan om införande i stadsplan

av någon form av »kvartersallmänning». Inom styrelsens stadsplanebyrå

pågår f. n. en undersökning om den lämpligaste formen för skapandet av

ett sådant gemensamt område. I samband härmed har även övervägts den

i motionen väckta frågan om gemensamma gårdar för äldre, bebyggda

kvarter. Resultatet av denna undersökning kommer att överlämnas till 1951

års byggnadsutredning, som tillsatts för att undersöka möjligheten att förenkla

byggnadslagstiftningen och dess tillämpning och som även upptagit

till behandling vissa med byggnadslagstiftningen sammanhängande frågor.

Styrelsens undersökning av detta spörsmål har icke fortskridit så långt,

att denna ännu kan framlägga några preciserade förslag till frågans lösning.

En utväg vore måhända, att, såsom i motionen berörts, i byggnadslagstiftningen

infördes bestämmelser, motsvarande dem som införts i Köpenhamns

byggnadslov, vilka innebär, att i administrativ ordning kan föreskrivas

att gårdarna omplaneras, att staket och plank på gårdarna borttas

samt att cykelställ, klosett- och andra småbyggnader avlägsnas eller flyttas.

En förutsättning därför är dock, att väsentligt förbättrade förhållanden kan

uppnås och att vederbörande ägare icke därigenom förorsakas väsentligt

men.

I likhet med bostadsstyrelsen erinrar byggnadsstyrelsen om att vid behandlingen

av ovannämnda till bostadsstyrelsen remitterade skrivelse, däri

även deltagit representanter från byggnadsstyrelsen, frågan om gårdssanering

ej ansetts ha sådan omfattning eller vara av så brådskande natur, att

den borde utbrytas ur sitt sammanhang med pågående utredningar. Enär

förslag i av motionärerna angivet syfte torde komma att framläggas i en

nära framtid, anser sig styrelsen sålunda böra avstyrka motionen.

Fastighetsägareförbundet avstyrker motionen med åberopande av samma

skäl som byggnadsstyrelsen anfört.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra kammarens allmänna beredningsutskotts utlåtande nr 13.

Hyresgästernas riksförbund framhåller, att av detta hittills framlagda

förslag av det slag, som i motionen avses, alltid strandat på det motstånd,

som rests av vissa enskilda fastighetsägare. Enär det är en samhällelig

angelägenhet av stor vikt, att en partiell sanering genomföres inom överskådlig

framtid, anser sig förbundet böra tillstyrka motionen.

Utskottet. Såsom av inkomna yttranden framgår är det angeläget, att

sådana åtgärder vidtages, att det blir möjligt att utan alltför stora svårigheter

sanera gårdsutrymmena inom ett kvarter. Hela problemet angående

sanering av äldre bebyggelse är emellertid såsom i motionen framhålles för

närvarande föremål för utredning inom bostadsstyrelsen. Frågan blir därför

om detta delproblem om sanering av gårdsutrymmena är av den brådskande

natur, att det lämpligen bör brytas ut ur det större sammanhanget.

Bostadsstyrelsen anser icke, att så är fallet, och pekar på den möjlighet,

som förefinnes, att genom frivilliga överenskommelser nå fram till önskvärd

ordning. Utskottet delar denna uppfattning men vill understryka, att

det synes önskvärt, att utredningen färdigställes så fort ske kan.

Utskottet får alltså hemställa,

att motion 11:78 ej måtte till någon andra kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 mars 1952.

På utskottets vägnar:

PATRIK SVENSSON.

Närvarande: Se under utlåtande nr 12.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.