Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om ändring av bokföringsåret för jordbrukare, som deklarera enligt bokföringsmässiga grunder.

1952-02-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1952:11, Betänkande i anledning av väckt motion om ändring av bokföringsåret för jordbrukare, som deklarera enligt bokföringsmässiga grunder.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11.

7

Nr 11.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

ändring av bokföringsåret för jordbrukare, som deklarera

enligt bokföringsmässiga grunder.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

480, av herrar Nihlfors och Henriksson har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta, att för jordbrukare, som deklarerar enligt bokföringsmässiga grunder,

bokföringsåret skall omfatta kalenderår».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

I 3 § kommunalskattelagen jämte anvisningar till samma paragraf angives

vad som avses med de i lagen använda beteckningarna taxeringsår

och beskattningsår. Med taxeringsår förstås det kalenderår, under vilket

taxering av beskattningsnämnd i första instans verkställes, och med beskattningsår

det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår

icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som gått

till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

Enligt kommunalskattelagens nu gällande lydelse skall inkomst av jordbruksfastighet

beräknas enligt den s. k. kontantprincipen. I praxis har emellertid

jordbrukare i vissa fall medgivits rätt att vid taxering beräkna inkomsten

av jordbruk efter bokföringsmässiga grunder. En förutsättning

för godkännande av en sådan beräkning torde vara, att ordnad bokföring

med räkenskapsavslutning finnes samt att densamma kan förväntas komma

till fortsatt användning, så att trygghet föreligger för en likformig taxering

i framtiden. Jordbrukare, som taxerats för inkomst enligt bokföringsmässiga

grunder, har i praxis medgivits rätt att deklarera efter räkenskapsår,

som icke sammanfallit med kalenderår (se t. ex. RÅ 1934 ref 47 och

1937 ref. 34).

Genom beslut av 1951 års riksdag (höstsessionen) ha i kommunalskattelagen

införts uttryckliga bestämmelser, innebärande rätt för skattskyldig

att bliva taxerad för inkomst av jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga

grunder under förutsättning att räkenskaper föras enligt en särskild

förordning om skyldighet för vissa idkare av jordbruk eller skogsbruk att

föra räkenskaper såsom underlag för taxering. Sistnämnda förordning är i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 11.

huvudsak av samma innehåll som 1927 års bokföringslag. Enligt ett år 1951

gjort tillägg till 31 § taxeringsförordningen skall idkare av jordbruk eller

skogsbruk, vilken påyrkar att bliva taxerad för inkomst av jordbruksfastighet

enligt bokföringsmässiga grunder, senast tre månader före ingången

av det första beskattningsår, för vilket taxering skall ske enligt sådana

grunder, göra anmälan härom till taxeringsintendenten i det län, där jordbruksfastigheten

är belägen. Lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari

1953 och tillämpas vid taxering första gången år 1954.

Efter anmaning är idkare av jordbruk, skogsbruk eller rörelse jämlikt

35 § 2 mom. taxeringsförordningen skyldig avlämna uppgift om belopp, som

han utbetalt till namngiven annan näringsidkare, därest beloppet är av beskaffenhet

att i mottagarens hand utgöra intäkt av jordbruksfastighet eller

av rörelse.

Efter anmaning av taxeringsintendent är idkare av jordbruk, skogsbruk

eller rörelse vidare skyldig att, ändå att mottagarna icke i anmaningen

namngivas, avlämna uppgift om belopp som han utbetalt till andra näringsidkare,

i den mån beloppen äro av beskaffenhet som nyss sagts. Uppgift

skall därvid lämnas jämväl om mottagarnas namn och adress.

I den föreliggande motionen har anförts i huvudsak följande. Vid den

årliga inkomsttaxeringen hade taxeringsmyndigheterna tillgång till ett antal

kontrolluppgifter med vilkas hjälp det kunde kontrolleras, att icke felaktiga

belopp uppgivits i deklarationen. Förvärvskällan inkomst av jordbruk vore

i detta hänseende den, där dylika kontrolluppgifter torde sparsammast förekomma.

Enligt vidtagen lagändring, som trädde i kraft vid 1954 års taxering,

ägde jordbrukare under vissa förutsättningar rätt att bli taxerade enligt

bokföringsmässiga grunder. De kontrolluppgifter, som från vederbörande

avnämare av jordbruksprodukter tillställdes taxeringsmyndigheterna,

avsåge givetvis kalenderår. Det vore emellertid tillåtet även för en jordbrukare

att lägga annan tidsperiod till grund för bokföringen. Kontrolluppgifterna

i sin nuvarande form bleve då för de jordbrukare, som hade annat

bokföringsår än kalenderår, av icke avsedd betydelse, eftersom taxeringsmyndigheterna

icke längre kunde göra en direkt jämförelse mellan deklaration

och kontrolluppgift och en mera detaljerad bokföringsgranskning år

efter år näppeligen läte sig genomföra. Det syntes därför ofrånkomligt, att

sådana bestämmelser utfärdades, att deklaration och kontrolluppgift omfattade

samma tidsperiod. Detta kunde ske antingen genom att uppgiftslämnaren

ålades att lämna uppgift för den tid, som vederbörande jordbrukares

deklaration omfattade, eller genom att införa den bestämmelsen, att jordbrukares

bokföringsår skulle omfatta kalenderår. Ur kontrollsynpunkt vore

det likgiltigt vilket. Det syntes emellertid kunna komma att medföra betydande

svårigheter för avnämaren att plocka fram rätta uppgifter ur sin

bokföring, medan det däremot icke vållade jordbrukaren några svårigheter

alls, om bokföringsåret började den ena dagen eller den andra under året.

Det syntes icke rimligt, att man skure av även de enkla kontrollmöjligheter,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 11.

9

som dock funnes, särskilt som det uppgåves, att det kunde bli vanligt med

brutet kalenderår som bokföringsår.

Utskottet. I den föreliggande motionen har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att för jordbrukare, som deklarerade enligt bokföringsmässiga grunder,

bokföringsåret skulle omfatta kalenderår.

Enligt rådande praxis medgivas jordbrukare, som föra ordnad bokföring,

vilket är en förutsättning för inkomsttaxering enligt bokföringsmässiga

grunder, rätt att använda annat beskattningsår än kalenderår. Vid tillkomsten

föregående år av lagstiftningen rörande bokföringsmässig redovisning

av inkomst av jordbruksfastighet uttalades, att då endast jordbrukare,

som vore skyldiga att föra räkenskaper, enligt de nya bestämmelserna ägde

tillämpa bokföringsmässig inkomstredovisning blott dessa jordbrukare hade

rätt att begagna sig av annat räkenskapsår än kalenderår.

Motionärerna ha som sin mening uttalat, att det icke skulle vålla jordbrukarna

några svårigheter alls om bokföringsåret började den ena dagen

eller den andra under året. I anledning härav vill utskottet framhålla, att

åtskilliga skäl kunna anföras för att låta räkenskapsåret omfatta annan tidrymd

än kalenderåret. Sålunda torde många jordbrukare vilja avsluta räkenskapsåret

den 30 juni, vid vilken tidpunkt inneliggande lager av jordbruksprodukter

i regel är minst. För en arrendator kan det vara ett önskemål

att få räkenskapsåret att ansluta sig till arrendetidens början den 14

mars. Även ur resultatsutjämningssynpunkt kan det vara befogat att låta

bokföringsåret avse annan tidrymd än kalenderår.

Utskottet finner sålunda, att rätten för idkare av jordbruk eller skogsbruk

med ordnade räkenskaper att välja annat räkenskapsår än kalenderår

icke utan starka skäl bör inskränkas. Betryggande taxeringskontroll bör

enligt utskottets mening i första hand åstadkommas genom åtgärder, varigenom

beskattningsnämnderna erhålla erforderliga uppgifter rörande försålda

produkter in. m. De viktigaste av dessa uppgifter lämnas av jordbrukarnas

egna ekonomiska sammanslutningar, såsom mejeri- och slakteriföreningar

in. fl. Vid behandlingen av förevarande motion har inom utskottet upplysts,

att dessa töreningar brukade notera inkomna leveranser per vecka och att

i följd därav bokföringstekniska svårigheter ej lade hinder i vägen för att

på begäran lämna kontrolluppgifter för annan tidrymd än kalenderår.

Med hänsyn härtill och då Sveriges lantbruksförbund, enligt vad utskottet

inhämtat, förklarat sig vilja medverka till att erforderliga uppgifter ställas

till taxeringsmyndigheternas förfogande synes det utskottet kunna antagas,

att taxeringskontrollens effektivitet kommer att upprätthållas i samma

omfattning som vid en inkomstredovisning för kalenderår. T detta sammanhang

vill utskottet framhålla, att den ovan omförmälda anmälningsskyldighet,

som åvilar idkare av jordbruk och skogsbruk, vilka önska bliva

taxerade enligt de nya reglerna om bokföringsmässig inkomstberäkning,

även kommer att tjäna taxeringskontrollen. På grund av nu anförda omständigheter

finner utskottet ej skäl tillstyrka bifall Ull motionen.

2 Iiihang filt riksdagens protokoll 1952. 7 samt. Nr 10—11

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 11.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 11:480 av herrar Nihlfors och Henriksson

om ändring av bokföringsåret för jordbrukare, som deklarera

enligt bokföringsmässiga grunder, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1952.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl. Heiiman, Franzon, Gustaf

Elof sson, Velander, Falk, Ramberg, Niklasson, Wehtje och Spetz; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Björklund, Jonsson i

Skedsbygd, Orgård, Persson i Svensköp, Sjölin, Olofsson, Strandh, Kärrlander

och Nilsson i Svalöv.

527220. Stockholm. Isaac Mareos Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.