Betänkande i anledning av väckt motion om ändring av tulltaxans bestämmelser beträffande valsverk.
1952-03-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1952:25, Betänkande i anledning av väckt motion om ändring av tulltaxans bestämmelser beträffande valsverk.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 25.
11
Nr 25.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
ändring av tulltaxans bestämmelser beträffande valsverk.
(1 :a avd.)
I cn inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, I: 157,
av herr De Geer har hemställts, att tulltaxenr 959 (statistiskt nr 1694) måtte
erhålla följande lydelse: »Plåt- och fasonjärnsaxar samt stans-, bocknings-,
riktnings-, plåthyvlings- och plåtskärpningsmaskiner, vägande per stycke
mer än 8 000 kg; ävensom pressmaskiner och pressar för metallbearbetning,
vägande per stycke mer än 30 000 kg; ävensom valsverk, vägande mer än
75 000 kg» samt att tulltaxenr 958 (omfattande bl. a. statistiskt nr 1691)
måtte kvarstå oförändrat.
Beträffande motiveringen för de i motionen framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen.
Tulltaxenr 959 omfattar för närvarande de i motionärens förslag uppräknade
maskinerna med undantag av valsverken och stadgar tullfrihet för där
upptagna varor. Valsverk falla jämte vissa andra metallbearbetningsmaskiner
under tulltaxenr 958, med tull av 4 kronor för 100 kg, dock minst 15
procent av värdet och minst 400 kronor per stycke. Motionärens förslag innebär
att grövre valsverk skulle överflyttas från nr 958 till nr 959, d. v. s. att
den nu utgående tullen å dylika maskiner skulle borttagas. Beträffande tullförhållandena
vid nr 958 må framhållas, att den efter värdet beräknade minimitullen
tidigare utgjorde allenast 5 procent men år 1933 höjdes till 15
procent såsom led i en rad tullförhöjningar, vidtagna såsom retorsionsåtgärd
i anledning av vissa tyska tullförhöjningar.
Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet
mottagit yttranden över motionen från kommerskollegium — som bifogat
yttranden av jernkontoret, Sveriges industriförbund och Sveriges mekanförbund
— samt generaltullstyrelsen, varjämte till utskottet inkommit en skrift
i ämnet från Morgårdshammars mekaniska verkstads aktiebolag.
Jernkontoret framhåller i sitt yttrande bland annat att en väsentlig ökning
av stålindustriens kapacitet ansetts vara ett samhällsekonomiskt intresse av
första ordningen. Efter kriget hade därför järnverken uppgjort ett stort utvidgningsprogram,
åt vilket statsmakterna lämnat sitt fulla stöd genom be
-
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 25.
viljande av byggnadstillstånd, valutatilldelning etc; Däri ingående valsverksanläggningar
vore visserligen i huvudsak levererade, men flera större valsverk
återstode eller planerades. Inhemska verkstäder hade trots en rätt betydande
produktionskapacitet ingen möjlighet att tillgodose ens huvuddelen
av de aktuella behoven. Maskiner som måste importeras till Sverige och som
voro av grundläggande betydelse för utvecklingen av landets industri och för
en ökad och rationaliserad produktion borde icke belastas med tullar. Jernkontoret
tillstyrker därför bifall till motionen.
Sveriges industriförbund har meddelat, att förbundet — sedan järnindustriens
synpunkter framförts av jernkontoret — överlämnat åt Sveriges mekanförbund
att framföra den mekaniska industriens synpunkter.
Sveriges mekanförbund anför att en av de svenska tillverkarna av valsverk,
Morgårdshammars mekaniska verkstads aktiebolag, sedan ett 10-tal år
innehaft utrustning för att hantera och bearbeta arbetsstycken upp till 100
tons vikt. Vad beträffar stålgjutgods för valsstolarna kunde sådant tillverkas
inom landet av Domnarfvets järnverk i styckevikter upp till 70 å 80 ton.
Det förstnämnda företaget besutte även erforderlig erfarenhet och teknisk
expertis i fråga om byggandet av valsverksanläggningar. Om man undantoge
enstaka specialfall, som dock icke berörde anläggningarnas storlek, hade
det hittillsvarande samarbetet med svenska köpare av valsverk bekräftat,
att för olika ändamål lämpliga konstruktioner kunnat erbjudas. Man finge
vid bedömandet av denna fråga även beakta de införseltullar, som tillämpades
i andra länder och som starkt beskure de svenska exportmöjligheterna.
En annan svårighet för de svenska tillverkarna av valsverk vore rådande
knapphet på stålgjutgods; detta måste i viss omfattning köpas utifrån och
vore då belagt med en tull av 10 procent av värdet. Med hänsyn till önskvärdheten
av att inom landet upprätthålla och utveckla tillverkningen av
valsverk — vilket även ur köparens synpunkt måste vara av värde — vore
det enligt förbundets mening mindre lämpligt att nu från svensk sida vidtaga
en sänkning av tullen. Under framhållande av att tullarna på maskinområdet
sannolikt komma att bli föremål för utredning vid den allmänna
revision av tulltaxan, vartill förberedelser för närvarande pågå, yrkar förbundet
avslag på förevarande motion.
Kommerskollegium erinrar om att tullfriheten vid tulltaxenr 959 motiverats
med att där avsedda maskiner icke tillverkades inom landet eller att
några inhemska produktionsintressen icke träddes för nära. Såsom framginge
av Sveriges mekanförbunds yttrande kunde vid Morgårdshammars mekaniska
verkstads aktiebolag bearbetas för valsverk avsedda arbetsstycken
upp till 100 tons vikt och vid Domnarvets järnverk tillverkas stålgjutgods
för bearbetning till valsstolar med styckevikter av upp till 70 å 80 ton. Dylika
styckevikter kunde enligt vad kollegium inhämtat beräknas motsvara
en vikt av 250 å 300 ton eller därutöver för helt valsverk. Under sådana förhållanden
kunde tullfrihet för valsverk över 75 ton icke undgå att menligt
inverka på den inhemska valsverkstillverkningens konkurrenskraft gentemot
utlandet. Med hänsyn härtill ansåge kollegium sig icke kunna till
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 25.
13
styrka bifall till motionen. Kommerskollegium anför vidare att kollegium i
ett samtidigt avgivet utlåtande över en framställning hos Kungl. Maj :t om
nedsättning av tullen å valsverk till 5 procent av värdet hemställt, att denna
framställning för närvarande icke måtte föranleda någon annan Kungl. Maj :ts
åtgärd än att densamma hänskjutes till den förestående tulltaxerevisionen. Under
åberopande av vad som anförts avstyrker kollegium bifall till motionen
samt hemställer att handlingarna i ärendet överlämnas till den kommande
tulltaxeutredningen.
Generaltullstyrelsen har framhållit att i motionen icke närmare angivits
vad som skall innefattas under begreppet valsverk. Dessa maskiner brukade
förekomma i mer eller mindre intim förening med viss utrustning, och
det hade ofta under tulltaxeringsarbetet mött svårigheter att avgöra, huruvida
dylik utrustning vore av sådan karaktär att den skulle tulltaxeras tillsammans
med själva valsverken. Styrelsen ville även ifrågasätta lämpligheten
av att i tulltaxan införa nya tullfrihetsförmåner av det slag som nu
förekonnne i tulltaxenr 959. Dessa förmåner hade i vissa fall föranlett importörerna
att införa tyngre konstruktioner än som eljest varit påkallade.
Det kunde icke heller anses lämpligt att en maskin som vägde något under
75 000 kg skulle draga en tull av 15 procent av värdet, under det att en liknande
maskin med en vikt av något över 75 000 kg skulle åtnjuta tullfrihet.
Under hänvisning till vad Sveriges mekanförbund anfört uttalar styrelsen,
att även andra intressen än de som föranlett motionen torde höra beaktas,
varför styrelsen finner sig icke böra tillstyrka att ändring för närvarande
vidtages i tulltaxan beträffande valsverk utan föreslår, att det i motionen
framlagda förslaget tages under närmare övervägande i samband med en
planerad allmän revision av tulltaxan.
Morgårdshammars mekaniska verkstads aktiebolag anför bland annat att
bolaget fram till 1930-talets mitt arbetade med synnerligen stora svårigheter
på grund av framför allt den tyska konkurrensen och den tidigare låga
tullen på valsverk. Ett bifall till motionen skulle åter ställa bolaget i svåra
omständigheter, i synnerhet som tullarna på tänkbara exportmarknader
vore relativt höga. Sveriges verkstadsresurser vore enligt bolagets åsikt tillräckliga
för att under normala förhållanden förse de svenska järn- och metallverken
med valsverk. En tillfällig brist på tillverkningskapacitet hade
under kriget och tiden närmast därefter funnits inom så gott som alla områden
och borde icke rimligtvis förorsaka en för lång tid verkande tullnedsättning.
Bolaget hemställer att frågan grundligare utredes och att ingen åtgärd
vidtages annat än i samband med den förestående allmänna tulltaxere
visionen.
Utskottet. Enligt vad av den av utskottet förebragta utredningen framgår
förekommer inom landet tillverkning av grövre valsverk, vilken tillverkning
för sitt fortsatta bestånd torde vara beroende av ett visst tullskydd.
Vid sådant förhållande anser utskottet sig icke kunna biträda motionärens
förslag att borttaga den nu utgående tullen å grövre valsverk. Utskottet har
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 25.
emellertid i detta sammanhang uppmärksammat det förhållandet, att tullsatserna
för såväl valsverk som åtskilliga andra maskiner fastställts till nu\
arande helopp icke med hänsyn till föreliggande skyddsbehov utan såsom
en åtgärd av handelspolitisk art. För undvikande av onödig fördyring av
varuproduktionen måste det anses önskvärt, att dessa tullsatser bli föremål
för en omprövning med hänsyn till alla föreliggande omständigheter. Då en
sådan omprövning får antagas komma till stånd i samband med den planerade
allmänna tulltaxerevisionen — vilken utskottet förutsätter vara nära
förestående — har utskottet funnit sig icke ha anledning att nu föreslå någon
särskild åtgärd i nämnda syfte.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen I: 157 av herr De Geer om ändring av tulltaxans
bestämmelser beträffande valsverk icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 27 mars 1952.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande :
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Petrén, Velander,
Falk, Ramberg, Niklasson, Wehtje, Damström och Fritiof Karlsson; samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,
Björklund, Hagberg i Malmö, Sjölin, Olofsson, Gunnarsson, Ohlsson i Kastlösa,
Vigelsbo och Kärrlander.
527342. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.