Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående höjning av vissa postavgifter, jämte i ämnet väckta motioner.

1952-04-24 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1952:32, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående höjning av vissa postavgifter, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

1

Nr 32.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående höjning av vissa postavgifter,

jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 14 mars 1952 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 160, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att besluta, att befordringsavgifterna för inrikes brev

och paket, affärshandlingar, trycksaker, varuprov och varukorsband, in- och

utbetalningskort i postgirorörelsen, postabonnerade tidningar samt utgivaroch

kommissionärskorsband skola utgå med belopp och från tidpunkter,

som av departementschefen vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj :t

förordats.

Till utskottet ha överlämnats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 443 av herr Axel Andersson m. fl. och

II: 597 av herr Gustafsson i Borås in. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid

behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 160 ville besluta, att höjningen

av postavgiften för postabonnerade tidningar och utgivarkorsband

måtte fastställas till 10 procent»; samt

2) motionen I: 399 av herr Ola Persson in. fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta att avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 160 angående

höjning av vissa postavgifter».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 1:399 och II: 597.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas följande.

I skrivelse den 7 mars 1952 har generalpoststgrelsen framlagt förslag om

höjning av vissa postavgifter. Förslaget avser portona för inrikes paket

och brev, vidare korsbandsportona, avgifterna för in- och utbetalningskort

i poslgirorörelsen samt avgifterna i tidningsrörelsen.

Innebörden av styrelsens förslag framgår av följande tabeller. 1

1 Tlihcmg till riksdagens protokoll 1952. 7 samt. Nr 32.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 32,

Tabell 1. Brev-, korsbands-, paket- och postgiroavgifter: >Tu varan de avgifter samt

föreslagna ändringar.

1

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Nuvarande

avgiftsbelopp

öre

Generalpoststyrelsens

f örslag

öre

Brev

högst 20 gram

25

25

över 20— 125 gram

45

50

» 125— 500 »

05

75

» 500—1 000 »

—

100

Korsband

högst 50 gram

10

10

(af f ärshandlin gar,

över 50—100 gram

10

15

trycksaker, varu-

i) 100 »

10

15

prov, varukorsband)

för de första 100 g

för de första 100 g

samt 5 öre för varje

samt 5 öre för varje

följande vikt av 100

följande vikt av 100

g eller del därav

g eller del därav

minimiavgift för af-

färshandling

25

25

Paket

högst 1 kg

no

1301

över 1—3 kg

140

1601 2

» 3—5 »

170

200

i) 5 i)

170

200

för de första 5 kg och

för de första 5 kg och

därefter 60 öre för

därefter 50 öre för

varje följande kg el-

varje följande kg el-

ler del därav

ler del därav

Postgiro

Inbetalningskort

20

25

Utbetalningskort

20

25

Tabell 2. Avgifter i tidningsrörelsen: Nuvarande avgifter samt föreslagna ändringar.

Försändelseslag

Avgiftsgrupper

Nuvarande

avgifts-

belopp

öre

Generalpost-

styrelsens

förslag

öre

Departe-

mentschefen

öre

Postabonnerade tid- ningar

varje i tidningstaxan intagen

abonnemangstermin

40

50

50

varje under en vecka utkom- mande nr av tidningen

383

SO3

463

dock lägst

763

1003

923

varje helt eller påbörjat kg av

tidningens sammanlagda

års vikt

263

343

313

sammanlagd avgift för ett

postabonnerat tidningsex- emplar lägst

02

80

75

i Utgivarkorsband i

varje 1li kg eller del av ''I* kg

18

24

22

allmänhet

dock lägst

72

96

88

Kommissionärskors-

band

varje kg eller del av kg för tid- ning med minst 6 nr i veckan

22

28

26

dock lägst

44

56

52

varje kg eller del av kg för tid- ning med mindre än 6 men

minst 1 nr i veckan

29

38

35

dock lägst

58

7G

70

1 Departementschefen föreslår 140.

2 o » 170.

3 Dessa avgifter avse helår och beräknas i förhållande därtill för kortare abonnemangsterminer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

Rörande innehållet i generalpoststyrelsens berörda skrivelse tillåter sig

utskottet hänvisa till propositionen (s. 3—8).

I propositionen har departementschefen jämväl anmält generalpoststyrelsens

skrivelse den 11 januari 1952 angående upphävande av vissa föreskrifter

rörande tjänstepaket. Över denna framställning har statskontoret

avgivit yttrande. En redogörelse för innehållet i skrivelsen jämte det däröver

avgivna yttrandet återfinnes å s. 8—9 i propositionen, vartill utskottet

får hänvisa.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

anfört följande:

»Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår, att enligt nu

föreliggande kalkyler postverkets rörelse till följd av löne- och prisstegringar

och en viss nedgång i posttrafiken kommer att visa ett väsentligt sämre

resultat för innevarande budgetår än som tidigare beräknats. För nästkommande

budgetår förutses vid oförändrade taxor ett underskott om ca 7,4

miljoner kronor. Då utgiftsökningarna endast i ringa mån kunna kompenseras

genom driftsrationaliseringar och besparingsåtgärder föreslår generalpoststyrelsen

vissa taxehöjningar. Med hänsyn till att en tendens till

försvagning av vissa delar av posttrafiken inträtt under de senaste månaderna,

begränsar styrelsen sitt förslag till sådana rörelsegrenar som i nuvarande

läge förmodas kunna bära en ytterligare avgiftsstegring. Förslaget

omfattar sålunda portona för inrikes brev i de högre viktgrupperna, paketoch

korsbandsportona, avgifterna för in- och utbetalningskort i postgirorörelsen

samt avgifterna i tidningsrörelsen.

Vad styrelsen sålunda föreslagit anser jag mig kunna tillstyrka i vad

avser portona för brev, affärshandlingar, trycksaker, varuprov och varukorsband

samt avgifterna för in- och utbetalningskort i postgirorörelsen. Jag

ansluter mig även till styrelsens förslag beträffande paketportona, dock med

den ändringen att portot i de två lägsta viktklasserna höjes med 30 öre.

I vad avser avgifterna i tidningsrörelsen har styrelsen föreslagit en höjning

av de olika avgiftsgrupperna med 30 %. Styrelsen betraktar ändringen

såsom provisorisk och har för avsikt att snarast möjligt inkomma med

förslag till utredning rörande tidningsrörelsens ekonomi. Denna utredning,

som jag anser bör komma till stånd, torde få som en av sina uppgifter att

lösa frågan hur tidningsrörelsen skall finansieras. I avvaktan på det resultat

man därvid kan komma till, synes det mig lämpligt, att avgiftshöjningen för

tidningsrörelsen tills vidare begränsas till ca 20 procent, varvid avgifterna

skulle komma att uppgå till de belopp som angivas i sista kolumnen av

tabell 2.

De nya avgifterna synas böra tillämpas från den 1 juni 1952 utom i vad

avser avgifterna i tidningsrörelsen, vilka böra träda i kraft från och med

den 1 januari 1953.

Vid tillämpning av styrelsens taxeförslag med de ändringar jag här förordat,

kan postverkets rörelse beräknas komma att lämna ett överskott om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

18 milj. kronor under innevarande budgetår (inklusive effekten av laxehöjningarna

under juni månad) och ett överskott om cirka 10 miljoner kronor

under budgetåret 1952/53. Det senare överskottet anser jag vara ett

ovillkorligt minimum i nuvarande läge.

Generalpoststyrelsens hemställan i skrivelse den 11 januari 1952 anser

jag mig böra tillstyrka. Jag torde framdeles för Kungl. Maj:t få anmäla de

närmare bestämmelser, som föranledas därav.»

Rörande innehållet i de i ämnet väckta motionerna må här återgivas följande.

Såsom motivering för det i de likalydande motionerna I: 443 och II: 597

framställda yrkandet ha motionärerna anfört i huvudsak följande. Den nu

föreslagna höjningen av avgifterna för postabonnerade tidningar med 20

procent skulle utgå även på de senaste höjningarna, varför höjningen i sin

helhet på den avgift, som utgick före den 1 januari 1949, bleve drygt 87

procent. Även om kostnadsökningarna för postverket i form av löneförhöjningar

varit betydande under denna tidsperiod så hade de dock inte nått

denna procentsiffra. Det måste därför från denna utgångspunkt anses vara

oriktigt att belasta de svenska tidningsföretagen med en sådan avgiftsökning,

då de därjämte fått vidkännas den allmänna portoökning, som

företagits under denna tid. Avgiftsökningen för postbefordran av tidningarna

stode således icke i rimlig proportion till de taxehöjningar, som i övrigt

förekommit inom postverket. De flesta tidningar hade fått se sin upplaga

betydligt minskad vid det senaste årsskiftet. Komme den nu föreslagna

höjningen att genomföras så torde denna nedgång komma att fortsätta även

vid nästa årsskifte och då komme ju detta att medföra ett inkomstbortfall,

som icke medtagits i beräkningen. Det vore rimligt, att tidningsföretagen

liksom andra företag finge vidkännas »normala» kostnadsstegringar på

grund av förekommande löneökningar och dylikt, men då ökningarna finge

den omfattning, som nu ytterligare föresloges, inom en så kort tidrymd, som

det här gällde, så funnes anledning ifrågasätta om det från statsverkets

sida vore en gentemot tidningspressen sund och rimlig prispolitik. Då det

gällde postverkets beräkning av »merkostnader» för tidningsrörelsen, så

torde i detta sammanhang den frågan böra ställas: Huru mycket kunde postverket

minska sina fasta kostnader, om verket inte behövde befatta sig med

tidningsdistributionen? Det vore väl inte meningen att brevbäringslinjerna

på landsbygden helt skulle indragas? Skulle dessa linjer fortfarande äga

bestånd, så hade postverket beträffande flertalet av dem icke någon möjlighet

att minska sina utgifter för dessa även om vederbörande lantbrevbärare

icke distribuerade ett enda tidningsexemplar.

Det vore ju inte heller obekant att posten på vissa håll gjort framställning

om att få övertaga den distribution av tidningar, som tidningsföretagen

utförde i egen regi, med den motiveringen att postverket ej därigenom

skulle öka sina utgifter, men väl sina inkomster med ganska betydande belopp.

Svenska tidningsutgivareföreningen, som vore det representativa or
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

5

ganet för landets alla tidningsutgivare och inneslöte alla politiska riktningar,

hade fullt tydligt klargjort sin ställning till taxehöjningsförslaget

förra året genom ett enhälligt antaget uttalande vid allmänt sammanträde

den 20 mars 1951 av följande lydelse: »Efter diskussion beslöt föreningen

att uttala sina allvarliga bekymmer för den föreslagna avgiftshöjningen och

uttala den förhoppningen, att höjningen med hänsyn till det allvarliga ekonomiska

läge, vari tidningarna befinna sig, måtte i görligaste män begränsas.

» Ehuru tiden icke medgivit att nu inkalla något extra tidningsutgivarmöte,

så kunde man dock förutsätta att meningen vore densamma även i år.

Den föreslagna avgiftshöjningen finge, liksom de senast vidtagna ändringarna

av tidningsavgifterna, anses såsom provisorisk i avvaktan på en fullständig

utredning rörande tidningsrörelsen. Med hänsyn därtill och till vad

motionärerna i övrigt anfört ansåge motionärerna att höjningen bort få anstå

tills vidare, men på grund av att tidningarna självfallet borde vidkännas

sådana kostnadsökningar, som kunde anses rimliga och skäliga, föresloge

motionärerna att taxehöjningen fastställdes till 10 procent. De sammanslagna

höjningarna fr. o. m. den 1 januari 1949 bleve ändå i verkligheten

något över 71 procent.

I motionen I: 399 framhålla motionärerna bland annat, att det icke längre

ginge att falla undan för krav om prisstegringar. De senaste prishöjningarna

i fråga om postavgifterna trädde i kraft så sent som den 1 juni i fjol och

för tidningsrörelsen den 1 januari i år. Skulle det någon gång bli slut på

dessa fortgående prisstegringar måste regering och riksdag beslutsamt ingripa

för att åstadkomma ett effektivt prisstopp. Detta borde nu gälla alla

varor och tjänster.

Utskottet. I den föreliggande propositionen har förslag framlagts om höjning

av vissa postavgifter. Förslaget grundar sig på en av generalpoststyrelsen

i skrivelse den 7 mars 1952 gjord framställning i ämnet.

Av propositionen inhämtas, att postverkets rörelse till följd av löne- och

prisstegringar samt en viss nedgång i posttrafiken väntas vid oförändrade

taxor komma att uppvisa ett väsentligt sämre resultat än tidigare gjorda

beräkningar givit vid handen. För innevarande budgetår beräknas nu inkomstöverskottet

nedgå från 37 miljoner kronor till omkring 17,2 miljoner

kronor. För budgetåret 1952/53 räknar man med ett underskott av ca 7,4

miljoner kronor i stället för ett överskott av 35 miljoner kronor enligt de

tidigare beräkningarna. Utgiftshöjningarna kunna endast i ringa mån kompenseras

genom driftsrationaliseringar och besparingsåtgärder, varför höjning

av taxorna måste företagas. Med hänsyn till att en tendens till försvagning

av vissa delar av posttrafiken inträtt under de senaste månaderna, begränsas

törslaget om taxehöjningar till sådana rörelsegrenar, som i nuvarande

läge förmodas kunna bära eu ytterligare avgiftsstegring. Förslaget

omfattar sålunda portona för inrikes brev i de högre viktgrupperna, paketoch

korsbandsportona, avgifterna för in- och utbctalningskort i postgiro
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

rörelsen samt avgifterna i tidningsrörelsen. Omfattningen av höjningen redovisas

närmare i de i det föregående intagna sammanställningarna. Därav

framgår jämväl, att propositionsförslaget avviker från generalpoststyrelsens

förslag därutinnan, att avgifterna för paket i de två lägsta viktklasserna

höjts med 30 öre i stället för av generalpoststyrelsen föreslagna 20 öre samt

att avgifterna i tidningsrörelsen höjts med belopp motsvarande 20 procent

av de nu utgående avgifterna i stället för av generalpoststyrelsen föreslagna

30 procent. Taxehöjningen föreslås skola träda i kraft den 1 juni 1952 utom

i vad avser avgifterna i tidningsrörelsen, vilka skola tillämpas från och

med den 1 januari 1953. Den i propositionen föreslagna höjningen av taxorna

beräknas — inbegripet vissa tillämnade taxehöjningar, varom Kungl. Maj:t

äger bestämma — medföra ett överskott å postverkets rörelse för innevarande

budgetår av 18 miljoner kronor och för budgetåret 1952/53 av 10 miljoner

kronor. Det senare överskottet anser departementschefen vara ett

ovillkorligt minimum i nuvarande läge.

De anspråk som i propositionsförslaget ställts på poströrelsens ekonomiska

resultat äro lägre än vad man på senare tid ansett sig böra ställa. Denna

begränsning betingas av den försvagning som nu kunnat iakttagas beträffande

vissa delar av posttrafiken. Denna omständighet har givit utskottet

anledning att söka något närmare bilda sig en uppfattning om verkningarna

av de båda senaste portohöjningarna, som trädde i kraft den 1 april 1948

resp. den 1 juni 1951. Av material, som generalpoststyrelsen under hand

ställt till utskottets förfogande, framgår beträffande försäljningen av frankotecken

— postverkets ojämförligt viktigaste inkomstkälla — - att inkomsterna

av frankoteckensuppbörden år 1948 ökade med 14,3 procent, år 1949

med 3,4 procent, år 1950 med 3 procent och år 1951 med 13,9 procent, jämfört

med närmast föregående år. De mycket kraftiga ökningarna av uppbörden

åren 1948 och 1951 bero huvudsakligen på de dessa år vidtagna portohöjningarna.

Om man — med bortseende från portohöjningarna — använder

frankoteckensuppbörden såsom en mätare på den posttrafik, till vilken

uppbörden hänför sig, företer utvecklingen en annan bild. År 1948 uppvisar

då en ökning i förhållande till år 1947 med endast 3,5 procent, vilket i huvudsak

motsvarar vad som erfarenhetsmässigt anses vara normal årlig tillväxt.

För åren 1949 och 1950 föreligger en ökning med 0,5 respektive 3 procent

medan för år 1951 en nedgång skett med 0,3 procent. Vad särskilt angår

verkningarna av lokalportots slopande föregående år har i de tre största

städerna, som svara för omkring 80 procent av lokalposten, någon nedgång

i rörelsen emellertid icke kunnat konstateras. Utskottet kan i detta sammanhang

icke ingå på någon närmare analys av det nu återgivna materialet.

Vad här antytts synes emellertid ge vid handen, att läget beträffande postverkets

ojämförligt största inkomstkälla, nämligen frankoteckensuppbörden,

för närvarande ger anledning till största försiktighet med vidtagandet av

taxepolitiska åtgärder.

Utskottet finner i anslutning till vad i propositionen anförts en höjning av

posttaxorna erforderlig för att förhindra att postverkets rörelse under kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

mande budgetår skall uppvisa underskott. I enlighet härmed kan utskottet

icke tillstyrka det i motionen I: 399 (av herr Ola Persson in. fl.) framställda

yrkandet om avslag å före var ande proposition.

Beträffande omfattningen av den erforderliga taxehöjningen har i de likalydande

motionerna 1:443 (av herr Axel Andersson in. fl.) och II: 597 (av

herr Gustafsson i Borås m. fl.) framförts yrkande av innebörd att höjningen

av avgifterna i tidningsrörelsen måtte begränsas till 10 procent i stället för i

propositionsförslaget upptagna 20 procent. Med anledning härav vill utskottet

framhålla, att ett bifall till det i förevarande motioner ställda yrkandet

skulle medföra en ytterligare sänkning av anspråken på postverkets bärighet

genom ett inkomstbortfall i förhållande till propositionsförslaget av

uppskattningsvis 1,5 miljon kronor för budgetåret 1952/53 och mer än 2

miljoner kronor för följande budgetår. I nuvarande läge torde detta icke

böra ifrågakomma. Utskottet delar i detta hänseende det i propositionen

gjorda uttalandet att ett överskott å postverkets rörelse av 10 miljoner kronor

under nuvarande omständigheter får betraktas som ett minimum. Några

möjligheter att kompensera berörda inkomstbortfall ha i motionerna icke

anvisats och utskottet kan för sin del icke heller finna några sådana. Utskottet

vill vidare framhålla, att eu taxehöjning i tidningsrörelsen av den i

propositionen angivna omfattningen med hänsyn till nuvarande prisläge icke

kan anses såsom oskäligt stor. I det avseendet hänvisar utskottet till det i

propositionen gjorda uttalandet att tidningsutgivarnas andel i postabonnemangspriserna

väl följt den allmänna prisutvecklingen. Slutligen anser sig

utskottet böra fästa avseende vid det förhållandet att postverkets tidningsrörelse

lämnar ett betydande underskott, vilket — om hänsyn endast tages

till postverkets merkostnader — kan beräknas för närvarande uppgå till 16,7

miljoner kronor. För att detta underskott icke skall öka anser generalpoststyrelsen

en taxehöjning med 30 procent erforderlig. Även med bifall till

propositionsförslaget uppkommer alltså en ökning av underskottet, vilken

med tillämpning av generalpoststyrelsens beräkningsgrunder kan uppskattas

till mer än 2 miljoner kronor för budgetår. I förhållande till propositionsförslaget

innebär motionsyrkandet, att underskottet skulle tillåtas öka med

ytterligare drygt 2 miljoner kronor, vilket utskottet icke kan tillstyrka.

Utskottet finner sig på anförda skäl böra avstyrka de lilcalydande motionerna

I: 443 och II: 597 och förordar bifall till propositionen i denna del.

Då utskottet sålunda tillstyrker propositionsförslaget i vad avser höjningen

av avgifterna i tidningsrörelsen, vill utskottet understryka, att denna

avvägning av ifrågavarande avgifter av utskottet betraktas såsom provisorisk

och alt utskottet således icke tagit ståndpunkt till frågan om de grunder

eller vilka berörda postavgifter framdeles böra avvägas. Utskottet vill

emellertid framhålla angelägenheten av att nuvarande provisorium så snart

sig göra låter avlöses av eu ny avgiftssättning av stadigvarande natur i postverkets

tidningsrörelse. I enlighet härmed delar utskottet den i propositionen

uttalade uppfattningen att eu utredning rörande denna rörelsegrens ekonomi

bör komma till stånd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

Innehållet i övrigt i förevarande proposition föranleder ej erinran eller

särskilt yttrande från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 160; samt

2) att de likalydande motionerna I: 443 av herr Axel Andersson

in. fl. och II: 597 av herr Gustafsson i Borås m. fl.

ävensom motionen 1: 399 av herr Ola Persson in. fl. icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 april 1952.

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Gustaf Elofsson, Velander,

Niklasson, Wehtje, Einar Eriksson, Damström, Snygg, Rune Johansson och

Spetz; samt

från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Björklund, Orgård,

Persson i Svensköp, Sundström*, Hagberg i Malmö, Nilsson i Kristinehamn,

Sjölin, Vigelsbo och Ivärrlander.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Kristensson i Osby, Gustaf Elofsson, Velander, Niklasson, Wehtje,

Spetz, Persson i Svensköp, Hagberg i Malmö, Sjölin och Vigelsbo, vilka

anfört följande:

»Vi kunna icke biträda den i förevarande proposition nr 160 föreslagna

höjningen från och med den 1 januari 1953 med cirka 20 procent av befordringsavgiften

för postabonnerade tidningar och utgivarkorsband. Såsom anförts

i de likalydande motionerna 1:443 och 11:597 ha ifrågavarande avgifter

höjts den 1 januari 1949 med 20 procent och så sent som den 1 januari

1952 med ytterligare 30 procent, innefattande även dessa förut tillagda

20 procent. Den nu föreslagna höjningen med 20 procent skulle innebära,

att höjningen i sin helhet på den före den 1 januari 1949 utgående avgiften

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

9

uppgingc till drygt 87 procent. En så betydande höjning finna vi icke motiverad.

Den ligger utan tvekan icke oväsentligt högre än som motsvarar omkostnadsökningarna

under samma tid för generalpoststyrelsen. Den står

icke heller i rimlig proportion till de taxehöjningar som i övrigt förekommit

inom postverket.

En höjning av postbefordringsavgifterna för tidningar måste uppenbarligen

leda till en motsvarande höjning av prenumerationsavgiften. Det bör

därvid observeras att den från och med den 1 januari 1952 vidtagna höjningen

med 30 procent — jämte de i övrigt inträdda kostnadsökningarna för

tidningarna -— ledde till en betydande upplageminskning för de flesta tidningarna.

Den inkomstökning som generalpoststyrelsen eftersträvade kom

härigenom att i motsvarande mån reduceras. Det måste befaras att en höjning

med 20 procent av avgifterna från och med 1953 skulle ytterligare accentuera

denna upplageminskning, varför vinsten för statsverkets del av en

höjning sannolikt skulle bli mindre än generalpoststyrelsen räknat med.

Vi vilja även framhålla att en sådan upplageminskning icke torde medföra

någon motsvarande minskning av postverkets utgifter. Det torde nämligen

icke kunna förutsättas, att brevbäringslinjerna på landsbygden skulle

kunna indragas, om den å dessa linjer ombesörjda tidningsdistributionen

nedginge.

Det är givetvis angeläget att statsverket icke genom sin prispolitik bidrager

till en höjning av den allmänna prisnivån i landet i annan mån än som

är oundgängligen nödvändigt. Genom den på olika områden gällande priskontrollen

hållas i många fall prishöjningar tillbaka, även om de från företagens

sida kunnat motiveras med omkostnadsökningar. Det kan då icke

vara rimligt att här företaga en höjning som går längre än omkostnadshöjningen

skulle föranleda.

Vi vilja slutligen framhålla, att en fullständig utredning rörande kostnaderna

för tidningsdistributionen enligt generalpoststyrelsens uppgift är avsedd

att igångsättas, varför den nu föreslagna höjningen i likhet med de

tidigare nämnda är att betrakta såsom ett provisorium. Det synes oss vara

att rekommendera att i ett sådant läge framgå med stor försiktighet vid ändringar

i postbefordringsavgifterna för tidningar.

De här anförda synpunkterna ha, såsom redan framhållits, lett oss till den

uppfattningen alt Ivungl. Maj :ts förslag om en höjning av avgiften med

20 procent icke bör av riksdagen bifallas. Då emellertid vissa kostnadsökningar

otvivelaktigt inträtt för postverket sedan senaste taxehöjningen beslöts

och då det kan anses rimligt att tidningarna få bära sin skäliga andel

därav, vilja vi förorda att taxehöjningen fastställes till 10 procent. Såsom

framhållits i förenämnda motioner skulle detta dock innebära, att höjningen

från tiden före den 1 januari 1949 uppginge till något över 71 procent.

Med stöd av vad vi sålunda anfört hemställa vi,

1) att riksdagen måtte — med förklarande alt Kungl.

Maj :ls förevarande proposition nr 100 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas — i anledning av de likalydandc

2 llihang till riksdagens protokoll 1952. 7 samt. Nr 32.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

motionerna I: 443 av herr Axel Andersson m. fl. och II: 597

av herr Gustafsson i Borås m. fl., bifalla Kungl. Maj :ts förslag

med den ändring, att höjningen av befordringsavgifterna

för postabonnerade tidningar samt utgivar- och kommissionärskorsband

måtte fastställas till 10 procent; samt

2) att motionen I: 399 av herr Ola Persson m. fl. icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.»

Stockholm 1952. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

521174

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:199 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående av kommunindelningsr ef ormen betingade ändringar i lagen om ordning och villkor för ändring i k a1 i texten