Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fortsatt tillfälligt upphävande av skatten ä motorsprit jämte i ämnet väckta motioner.

1952-04-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1952:39, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fortsatt tillfälligt upphävande av skatten ä motorsprit jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

1

Nr 39.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om fortsatt tillfälligt

upphävande av skatten ä motorsprit jämte i ämnet

väckta motioner.

I en den 14 mars 1952 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 172, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om fortsatt

tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit.

Ovannämnda författningsförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

förordning om fortsatt tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit.

Härigenom förordnas, att vad i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om

särskild skatt å bensin och motorsprit1 stadgas angående skatt å motorsprit

icke skall äga tillämpning under tiden från och med den 1 juli 1952 till

och med den 30 juni 19532; dock att vad i förordningen stadgas skall äga

tillämpning såvitt fråga är om motorsprit, för vilken skatteplikt inträtt före

utgången av år 1950.

Till bevillningsutskottet ha hänvisats de i anledning av propositionen

väckta, likalydande motionerna 1: 462 av herr Petrén och II: 603 av herr

Sjölin, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta

1. att vad i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin

och motorsprit stadgas angående skatt å motorsprit icke skall äga tililämpning

under tiden från och med den 1 juli 1952 till och med den 31

december 1952,

1 Senaste lydelse av 1929 års förordning se 1948:368 (omtryckt), 1950:414 och 1951:218.

2 Jfr 1950:659.

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 7 sand. Nr 39.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

2. att skattesatsen för motorsprit från och med den 1 januari 1953 höjes

från 6 till 25 öre per liter.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 462.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Enligt 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin

och motorsprit skall för motorsprit erläggas särskild skatt av sex öre för

liter. Bestämmelserna rörande särskild skatt å motorsprit trädde i kraft

först den 1 juli 1948. Jämlikt förordningen den 15 december 1950 (nr 659)

om tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit skall vad i 1929 års förordning

stadgas angående skatt å motorsprit icke äga tillämpning under

tiden från och med den 1 januari 1951 till och med den 30 juni 1952.

Beträffande statsmakternas tidigare behandling av frågan om beskattning

av motorsprit må nämnas, att en sådan beskattning ursprungligen beslöts

vid 1924 års riksdag. Sålunda stadgades i förordningen den 23 maj 1924 (nr

126) om särskild skatt å bensin och motorsprit bl. a. att för motorsprit —

varmed förstodes sådan sprit som enligt gällande förordning angående handel

med skattefri sprit vore att anse såsom motorsprit -— skulle erläggas

särskild skatt av 5 öre för liter. 1924 års förordning, som i denna del skulle

träda i kraft den 1 juli 1929, ersattes från och med sistnämnda dag med

förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) däri skatten å motorsprit bestämdes

till 6 öre för liter. Enligt ikraftträdandebestämmelserna skulle 1929 års förordning

i vad den avsåge motorsprit träda i kraft den 1 juli 1933, dock att

skatten skulle under tiden den 1 juli 1933 -— den 30 juni 1934 utgå med 3

öre för liter.

Emellertid beslöts sedermera vid upprepade tillfällen, att skattens ikraftträdande

skulle uppskjutas; det senaste uppskovet beslöts vid 1947 års riksdag

och gällde för tiden till den 1 juli 1948. Beträffande de närmare motiven

till dessa uppskov torde få hänvisas bl. a. till propositionerna 1937: 113,

1940:135, 1941:230, 1946:42 och 1947:65.

Då beskattningen av motorsprit — med 6 öre för liter i särskild skatt och

9 öre för liter i tilläggsskatt eller tillhopa 15 öre för liter — sattes i kraft den

1 juli 1948 motiverades detta med att beskattningen av bensin från och med

den 1 april samma år höjts med 27 öre för liter eller från 18 öre till 45 öre

för liter (se propositionen 1948:277).

I propositionen den 31 mars 1950 (nr 237) med förslag till bl. a. förordning

angående ändrad lydelse av 1 § i 1929 års förordning framlades för

1950 års riksdag förslag om sänkning — från och med den 1 januari 1951

— av beskattningen å bensin med 20 öre för liter eller alltså från 45 till 25

öre för liter. Bevillningsutskottet tillstyrkte förslaget i sitt betänkande den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

3

4 maj 1950 (nr 51). Betänkandet godkändes av riksdagen (skrivelse nr 264)

och författning i ämnet utfärdades den 2 juni 1950 (nr 414).

Genom beslut den 16 juni 1950 anbefallde Kungl. Maj:t kontrollstyrelsen

att skyndsamt verkställa utredning angående de följder med avseende å möjligheterna

att vinna avsättning för motorsprit, som sänkningen av bensinbeskattningen

från och med den 1 januari 1951 kunde komma att medföra,

ävensom att inkomma med de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Med skrivelse till Kungl. Maj :t den 4 november 1950 överlämnade kontrollstyrelsen

en inom styrelsen upprättad promemoria angående skatten på

motorsprit. Kontrollstyrelsen fann det på i promemorian närmare angivna

skäl påkallat, att övergångsvis för viss tid ånyo helt suspendera beskattningen

av motorsprit för att möjliggöra avsättning av denna vara. Skattebefrielsen

syntes i avvaktan på närmare erfarenheter böra avse tiden den 1

januari 1951—den 30 juni 1952.

I proposition den 10 november 1950 (nr 261) med förslag till förordning

om tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit, m. m. anförde departementschefen

bl. a., att olika synpunkter från statsmakternas sida kunde

läggas på frågan om prissättningen å motorsprit. Å ena sidan erinrades om

att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap uttalat, att några stödåtgärder

för produktionen av motorsprit icke synts behövliga ur beredskapssvnpunkt.

Å andra sidan förelåge mellan spritcentralen och de under krisåren

nytillkomna spritfabrikerna särskilda avtal innefattande avsättningsgaranti

från spritcentralens sida, vilka avtal tillkommit under statsmakternas

medverkan. Dessa avtal, som ingåtts under början av 1940-talet, avsåge

produktionen av sulfitsprit under en tid av 10 år och vore icke uppsägbara.

Med hänsyn till dessa avtal vore det tydligt, att statsmakterna borde medverka

till en sådan prissättning på motorsprit att de av avsättningsgarantien

omfattade kvantiteterna kunde försäljas på öppna marknaden.

Beträffande de åtgärder som i dåvarande läge borde vidtagas i fråga om

motorspriten tillstyrkte departementschefen i enlighet med kontrollstyrelsens

förslag, att tilläggsskatt å motorsprit icke skulle uttagas efter utgången

av december 1950 och att den enligt 1929 års förordning utgående skatten å

motorsprit, 6 öre för liter, sattes ur kraft under tiden den 1 januari 1951—

den 30 juni 1952.

Propositionen hänvisades till bevillningsutskottet, som i sitt betänkande

nr 67 tillstyrkte ifrågavarande förslag. Bevillningsutskottets betänkande

godkändes av riksdagen (skrivelse nr 419).

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 13 februari 1952 har kontrollstyrelsen

föreslagit att beskattningen av motorsprit skall sättas i kraft den 1 juli

1952 samt att skattesatsen därvid skall höjas från 6 öre till 25 öre.

Körande innehållet i kontrollstyrelsens skrivelse tillåter sig utskottet

hänvisa till propositionen (s. 5—7).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

över kontrollstyrelsens förevarande framställning ha, efter remiss, yttranden

avgivits av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, 1951 års

utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken, Aktiebolaget Vin&

spritcentralen, Aktiebolaget Svensk sprit, Svenska petroleum institutet,

Bilverkstädernas riksförbund, Kungl. automobil klubben, KAK:s landsförbund,

Motorförarnas helnykterhetsförbund, Motormännens riksförbund,

Sveriges automobilhandlareförbund, Sveriges automobilindustriförening,

Sveriges trafikbilägares riksorganisation, Svenska vägföreningen samt Sveriges

automobilimportörförbund.

Kontrollstyrelsens framställning har tillstyrkts av riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap samt, under förutsättning att tillräckliga

garantier skapades för tillgång på sulfitsprit för förtäringsändamål, av Aktiebolaget

Vin- & spritcentralen.

I övriga remissyttranden har i huvudsak givits uttryck åt den uppfattningen

att kontrollstyrelsens förslag icke borde genomföras samt att suspenderingen

av skatten å motorsprit borde utsträckas under ytterligare viss

tid, så att beskattningsfrågan kunde prövas i ett större sammanhang.

Beträffande det närmare innehållet i remissyttrandena får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 8—13).

Departementschefen har som motivering för det i propositionen framlagda

förslaget anfört följande.

Enligt 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt

å bensin och motorsprit skall för motorsprit erläggas särskild skatt av

sex öre för liter. Beskattningen av motorsprit, vilken ursprungligen beslutades

vid 1924 års riksdag, har hittills vunnit tillämpning allenast under

en kortare tid, nämligen från och med juli 1948 till och med december

1950. Under denna tid uttogs därjämte en särskild tilläggsskatt av 9 öre för

liter, varför den sammanlagda skatten å motorsprit under nämnda tid utgjorde

15 öre för liter. Då beskattningen av motorsprit sattes i kraft den 1

juli 1948 motiverades detta med att beskattningen av bensin från och med

den 1 april samma år höjts med 27 öre för liter eller från 18 öre till 45 öre

för liter. Beskattningen av motorsprit borde, framhölls det, avvägas så att

försäljningspriset på motorsprit komme att i stort sett motsvara försäljningspriset

på bensin.

Nedsättningen av bensinbeskattningen från 45 öre till 25 öre för liter från

och med den 1 januari 1951 nödvändiggjorde en omprövning jämväl av

frågan om beskattningen av motorsprit. Genom beslut vid 1950 års riksdag

upphävdes tilläggsskatten å motorsprit samt förordnades, att den enligt

1929 års förordning utgående skatten å motorsprit, 6 öre för liter, skulle

sättas ur kraft under tiden den 1 januari 1951—den 30 juni 1952 (jfr SFS

1950:659).

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

5

Kontrollstyrelsens nu föreliggande förslag innebär att motorspritbeskattningen

skall sättas i kraft den 1 juli i år samt att skattesatsen samtidigt

skall höjas från 6 öre till 25 öre för liter eller sålunda till samma belopp

som för närvarande gäller vid bensinbeskattningen. Enligt kontrollstyrelsens

mening förelåge icke längre de skäl, som tidigare kunnat åberopas för skattefrihet

för motorsprit. I detta hänseende har kontrollstyrelsen erinrat om

att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap uttalat att några stödåtgärder

för produktionen av motorsprit icke syntes behövliga ur beredskapssynpunkt.

Vidare har kontrollstyrelsen framhållit att den statliga

avsättningsgarantien efter den 1 juli 1952 endast komme att omfatta en

mindre kvantitet sulfitsprit.

Enligt kontrollstyrelsens beräkningar skulle en skatt av 25 öre för liter

på motorsprit medföra en ökning av priset på lättbentyl med ca 6 öre för

liter. Härigenom skulle detaljhandelspriset, som för närvarande överstiger

bensinpriset med 2 öre, komma att ligga 8 öre per liter högre på lättbentyl

än på bensin. Denna prisskillnad har kontrollstyrelsen ansett komma att

reduceras efter den 1 januari 1953 bl. a. på grund av bortfallet under innevarande

år av kostnaderna för amortering och ränta å anläggningskapitalet

för åtta av de nio kvarvarande avtalsbundna fabrikerna. En ytterligare anpassning

av priset på lättbentyl till bensinpriset syntes vidare möjlig genom

att tillverkningskostnaderna för sulfitsprit, som för närvarande baserade

sig på höga skogs- och kolpriser, bleve lägre. Under första tiden efter beskattningens

ikraftträdande finge det dock antagas att efterfrågan på lättbentyl

komme att avtaga. Ur skattesynpunkt saknade detta betydelse, då

statsverket skulle erhålla den på motorsprit uteblivna skatten från den i

stället för lättbentyl försålda kvantiteten bensin. Den del av den avsättningsgaranterade

kvantiteten sprit, som avsetts för användning såsom motorsprit,

komme vid minskad försäljning av sådan sprit att av spritcentralen

avsättas inom andra användningsområden.

Under remissbehandlingen har ■— såsom framgår av vad förut anförts —

uttalats starka betänkligheter mot att nu genomföra kontrollstyrelsens förslag

om lika beskattning av bensin och motorsprit. En prisskillnad av 8 öre

per liter mellan bensin och lättbentyl skulle, har man menat, få till följd

att lättbentylen icke skulle finna nämnvärd avsättning. Å andra sidan har

framhållits att det vore ett oavvisligt konsumentintresse att även högoktanigt

motorbränsle funnes tillgängligt i marknaden. De hörda motororganisationerna

ha ansett att behovet av ett sådant kvalitetsbränsle måhända

kunde, efter en viss omställningsperiod för distributionsföretagen, tänkas bli

tillgodosett genom import av högoktanig bensin. Delta medförde dock högre

importkostnader för bensinen, och vore därför i viss utsträckning ett valutaproblem.

Utan att behovet av och tillgången på högklassigt motorbränsle

varit föremål för mera ingående överväganden borde ett ställningstagande

till förslagen om beskattning av motorspriten icke komma i fråga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

För egen del är jag av den uppfattningen att det i och för sig är önskvärt

att frågan om motorspritens beskattning snarast erhåller en definitiv reglering.

Genom att den statliga avsättningsgarantien efter den 1 juli i år endast

kommer att omfatta en mindre kvantitet sulfitsprit ha uppenbarligen möjligheter

skapats för ett mera obundet ståndpunktstagande från statens sida

i fråga om prissättningen å motorsprit. Frågan om motorspritbeskattningens

anordnande utgör emellertid en del av det problemkomplex som 1951

års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken har att taga

ställning till. Vid sådant förhållande och då frågan om skatt å motorsprit

torde böra prövas under beaktande jämväl av det förslag, som den s. k. potatisindustriutredningen

kan väntas avlämna vid årsskiftet 1952/53, är jag

icke beredd att nu tillstyrka kontrollstyrelsens förslag om uttagandet av

skatt på motorsprit med 25 öre för liter från och med den 1 juli 1952. Jag

anser mig icke heller böra förorda att den ordinarie skatten på motorsprit

d. v. s. sex öre för liter — sättes i kraft från och med nämnda dag. Denna

skattesats tillkom vid en tidpunkt då skatten å bensin utgjorde 6 öre för

liter. Några sakliga skäl för att i dagens läge välja just denna skattesats

ha icke anförts. Med hänsyn till den priskänslighet som ofta gör sig gällande

i fråga om motorbränsle, särskilt för den yrkesmässiga biltrafiken,

synes det icke tillrådligt att utan fastare hållpunkter för bedömningen av

konsekvenserna nu sätta motorspritbeskattningen i kraft, detta så mycket

mindre som pågående utredningar i ämnet kunna förväntas bli slutförda

inom en relativt snar framtid.

På grund av vad nu anförts förordar jag att förslag framlägges om fortsatt

tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit, förslagsvis under ytterligare

ett år eller till den 1 juli 1953.

Av innehållet i de likalydande motionerna 1:462 och 11:603

må här återgivas följande.

I propositionen hade föreslagits, att gällande förordning om skattebefrielse

för motorsprit skulle erhålla fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1953.

Då samtidigt för bensin använd som motorbränsle utginge en skatt av 25

öre för liter, vore skattebefrielsen för motorsprit närmast att uppfatta som

en stödåtgärd åt produktionen av motorsprit. Riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap hade emellertid framhållit, att några stödåtgärder för

produktionen av motorsprit icke syntes behövliga ur beredskapssynpunkt.

Om särskilda skäl ur beredskapssynpunkt icke förelåge, torde det vara svårt

att motivera en särbehandling i skattehänseende av olika drivmedel för motorfordon.

Den av kontrollstyrelsen framförda uppfattningen (prop. s. 5)

syntes vara befogad.

Den prishöjning av bentylen som skulle följa av en skatt på motorsprit

kunde emellertid komma att kräva en viss omställningstid för bensin- och

oljehandeln, varför ett omedelbart slopande av skattebefrielsen borde und
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

7

vikas, och motionärerna föresloge därför som lämplig tidpunkt den 1

januari 1953 och att därefter samma skatt skulle uttagas för motorsprit

som bensin.

Utskottet. I den föreliggande propositionen har framlagts förslag om fortsatt

tillfälligt upphävande av skatten å motorsprit under tiden från och med

den 1 juli 1952 till och med den 30 juni 1953.

I propositionen har erinrats om att då beskattningen av motorsprit sattes

ur kraft den 1 januari 1951 detta motiverades med att skattesatsen för bensin

från och med sistnämnda dag nedsattes till alltjämt gällande 25 öre för

liter. Därvid framhölls, att beskattningen av motorsprit borde avvägas så,

att försäljningspriset på motorsprit komme att i stort sett motsvara försäljningspriset

på bensin. Rörande nuvarande prissättning å motorbränsle upplyses

i propositionen, att detaljhandelspriset på lättbentyl är 2 öre högre för

liter än på bensin.

Kontrollstyrelsen har förordat, att beskattningen av motorsprit skulle

sättas i kraft den 1 juli innevarande år samt att skattesatsen i samband

därmed skulle höjas från 6 öre till 25 öre för liter. Såsom skäl för en sådan

skattebeläggning har kontrollstyrelsen anfört, att staten icke längre av beredskapsskäl

kunde anses behöva stödja produktionen av motorsprit samt

att den statliga avsättningsgarantien från och med den 1 juli 1952 omfattade

allenast en ringa kvantitet sulfitsprit. Enligt av kontrollstyrelsen gjorda

beräkningar skulle en skattesats av 25 öre för liter motorsprit medföra en

ökning av detaljhandelspriset på lättbentyl med ca 6 öre för liter.

Departementschefen har i propositionen som sin uppfattning uttalat, att

det i och för sig vore önskvärt att frågan om motorspritens beskattning snarast

möjligt erhölle en definitiv reglering. Med hänsyn till att frågan om

motorspritbeskattningens anordnande utgjorde en del av det problemkomplex,

som 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken

hade att taga ställning till, samt då frågan borde prövas under beaktande

jämväl av det förslag, som den s. k. potatisindustriutredningen kunde

väntas avlämna vid årsskiftet 1952/53, har departementschefen förklarat sig

icke nu vara beredd att tillstyrka kontrollstyrelsens förslag om uttagande av

skatt på motorsprit från och med den 1 juli 1952.

I de förevarande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta

den ändringen i propositionsförslaget, att skatt å motorsprit uttages med 25

öre för liter från och med den 1 januari 1953.

Utskottet får för sin del uttala, att utskottet med hänsyn till de av departementschefen

anförda skälen icke vill motsätta sig ett fortsatt upphävande

av skatten å motorsprit under ytterligare ett år. Utskottet vill emellertid

samtidigt starkt understryka angelägenheten av att spörsmålet om motorspritens

beskattning snarast bringas till en slutgiltig lösning. Genom att

1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken ävensom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

den s. k. potatisindustriutredningen kunna förväntas bliva slutförda inom

en relativt snar framtid komma förutsättningar att skapas för en mera permanent

reglering av beskattningen av motorbränsle. Utskottet finner sig

med hänsyn till det nu anförda icke böra tillstyrka den av motionärerna förordade

skattebeläggningen från och med den 1 januari 1953.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 172, antaga det vid propositionen

fogade förslaget till förordning om fortsatt tillfälligt upphävande

av skatten å motorsprit; samt

2) att de likalydande motionerna I: 462 av herr Petrén

och II: 603 av herr Sjölin icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 29 april 1952.

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman*, Gustaf Elofsson,

Petrén, Velander, Ramberg*, Niklasson, Wehtje, Damström och Rune

Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Björklund, Orgård,

Persson i Svensköp, Hagberg i Malmö, Nilsson i Kristinehamn*, Sjölin,

Vigelsbo, Allard* och Kärrlander.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Petrén och Sjölin.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952

520581

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:204 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majris proposition med förslag till förordning om fortsatt tillfälligt upphävande av skatten ä motorsprit. a1 i texten