Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående främjande av bostadsförsörjningen m. m.

1952-05-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1952:48, Betänkande i anledning av väckta motioner angående främjande av bostadsförsörjningen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48.

1

Nr 48.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående främjande av bostadsförsörjningen m. m.

I en den 14 mars 1952 dagtecknad, till statsutskottet hänvisad proposition,

nr 128, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, äskat anslag

till den statliga låne- och bidragsverksamheten för bostadsändamål samt

framlagt förslag rörande vissa ändringar i villkoren för sagda verksamhet.

Sålunda förordas bl. a., att statligt stöd skall lämnas för främjande av

mekaniseringen inom byggnadsindustrien. För utgivande av lån till maskinanskaffning

äskas ett anslag av 4 000 000 kronor.

Till bevillningsutskottet ha hänvisats de i anledning av propositionen

väckta, likalydande motionerna 1:441 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:560

av herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att

byggnadsindustriens maskinanskaffningar skola undantagas från investeringsavgift».

Rörande motiveringen för det framställda yrkandet hänvisar utskottet

till den nedan lämnade redogörelsen för motionerna.

Enligt den av riksdagen vid 1951 års höstsession antagna förordningen om

särskild avgift vid vissa investeringar (investeringsavgift), nr 794, utgår sådan

avgift med 12 procent av kostnaden för vissa avgiftspliktiga investeringar

inom förvärvskällorna jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse.

Inom förvärvskällan rörelse utgår investeringsavgift vid investeringar i

byggnader i rörelsen samt vidare för investeringar i maskiner och andra för

stadigvarande bruk i rörelsen avsedda inventarier, som ha en varaktighetstid

av minst tre år. I fråga om förvärvskällan annan fastighet uttages investeringsavgift

vid investering i byggnad eller i fasta maskiner av minst tre års

varaktighetstid, under förutsättning bl. a. att fastigheten är upplåten till användning

i rörelse. Beträffande förvärvskällan jordbruksfastighet skall avgift

uttagas vid investeringar i ekonomibyggnader samt i maskiner och andra

döda inventarier med en varaktighetstid av minst tre år. Till avgiftspliktig

investering i nämnda förvärvskällor hänföras ny-, till- och ombyggnad, reparation

och underhåll av byggnad, nyuppsättning och ersättningsanskaffning

av inventarier samt förbättringsåtgärder utöver normalt underhåll å

inventarier. När det gäller investeringar inom förvärvskällan rörelse äro

även grundförbättringar å fastighet och i vissa fall köp av byggnad att

hänföra till avgiftspliktiga investeringar. Från avgiftsskyldighet äro undantagna

vissa statliga företag samt aktiebolag eller ekonomisk förening, däri

1 Bihang till riksdagens protokoll 1052. 7 samt. Nr 48.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

kommun äger mer än nio tiondelar av aktie- eller andelskapitalet, dock

under förutsättning att bolaget eller föreningen icke driver byggnadsverksamhet.

Även i övrigt äro vissa undantag och modifikationer stadgade i

olika hänseenden. Bl. a. gäller att, därest myndighet lämnat statligt bidrag

eller lån eller ställt garanti för viss investering, skall investeringen i denna

del icke anses såsom avgiftspliktig investering. Vidare undantages på visst

sätt beräknad kostnad för ersättningsanskaffning föranledd av att tillgång

förlorats genom brand, haveri eller liknande anledning eller tvångsavyttrats

genom expropriation eller dylikt. Likaså undantages ersättningsanskaffning

på grund av jordskred, översvämning eller liknande händelse. Investering,

som uteslutande eller väsentligen tillkommit för civilförsvars- eller beredskapsändamål,

är icke heller avgiftspliktig. Detsamma gäller investering i

fastigheter och inventarier, som utnyttjas för produktion eller distribution

av elektrisk kraft. Varje avgiftsskyldig äger avräkna ett avgiftsfritt bottenbelopp

å 10 000 kronor eller, när det gäller byggnader, 15 000 kronor. Förordningen

trädde i kraft den 1 januari 1952 och avser investeringar under

beskattningsåren 1952 och 1953. Några bestämmelser om dispens från erläggande

av investeringsavgift ha icke meddelats.

I de nu förevarande motionerna har hänvisats till vad som anförts i de

i anledning av proposition nr 128 väckta, till statsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 440 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 559 av herr Hjalmarson

m. fl. I sistnämnda motioner har beträffande byggnadsindustriens

maskinanskaffning erinrats om att i proposition nr 128 föreslagits inrättandet

av en särskild lånefond på 4 miljoner kronor för att möjliggöra anskaffande

av större kostnadskrävande maskiner, som icke vore av den typ, att

företagaré i allmänhet för närvarande själva vågade eller kunde köpa dem.

Förslaget innebure att nu äntligen ett visst intresse för bostadsfrågans tekniska

sida demonstrerats. När man sålunda från statsmakternas sida nu

tydligen vore angelägen om att underlätta byggnadsindustriens mekanisering

på detta område borde man också draga den slutsatsen att varje maskinanskaffning

på detta område borde främjas, oavsett om den bekostades

med hjälp av statliga lån. I stället hade man så sent som vid 1951 års höstriksdag

gått rakt motsatt väg genom att belasta även byggnadsindustriens

investeringar med en investeringsavgift på 12 procent. Öppnades nu möjligheten

till särskilda statliga lån för vissa investeringar, komme dessa enligt

gällande regler att undantagas från avgiften under det att övrig maskinanskaffning

inom byggnadsindustrien avgiftsbelades. Ett sådant system

komme självfallet att medföra ökade anspråk på finansiering med offentliga

lån. Denna konsekvens måste undvikas. För att stimulera till ökad

mekanisering av byggandet borde all maskinanskaffning för byggnadsindustriens

räkning befrias från investeringsavgift.

Utskottet. I proposition nr 128 angående anslag för budgetåret 1952/53 till

främjande av bostadsförsörjningen m. in. har förordats bland annat, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48.

3

statligt stöd skall lämnas för främjande av mekanisering inom byggnadsindustrien.

För utgivande av lån till maskinanskaffning har äskats ett anslag

av 4 miljoner kronor. Propositionen, som hänvisats till statsutskottet,

har i nu berörda del tillstyrkts av samma utskott i dess utlåtande nr 144.

Förevarande motioner, vilka väckts i anledning av proposition nr 128, ha

hänvisats till bevillningsutskottet.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen skall investeringsavavgift

under åren 1952 och 1953 utgå för bland annat investering i maskiner

och inventarier avsedda att användas i rörelse. I proposition nr 220 till föregående

års riksdag (höstsessionen) med förslag till förordning om investeringsavgift

förordades, att från avgiftsskyldighet skulle frikallas aktiebolag

och ekonomiska föreningar, däri kommun ägde mer än nio tiondelar av

aktie- eller andelskapitalet. Riksdagen beslöt emellertid på hemställan avbevillningsutskottet

den ändringen i propositionsförslaget, att avgiftsskyldighet

dock skall åligga sådana kommunägda aktiebolag och ekonomiska föreningar,

som bedriva byggnadsverksamhet. Likställdhet mellan sistnämnda

företag och privatägda byggnadsföretag råder sålunda i fråga om skyldighet

att utgiva investeringsavgift. Rörande det närmare innehållet i övrigt i förordningen

om investeringsavgift må här blott erinras om det allmänna stadgandet

att, om myndighet lämnat statligt bidrag eller lån eller ställt statlig

lånegaranti för viss investering, denna icke skall anses som avgiftspliktig

investering till den del kostnaden täckts av bidraget eller lånet eller genom

utnyttjande av lånegarantien.

I de nu förevarande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att byggnadsindustriens maskinanskaffningar skola undantagas från investeringsavgift.

Med de framställda yrkandena åsyftas sålunda generell befrielse

från avgiftsplikt för inventarieförvärv inom byggnadsindustrien.

Utskottet har i sitt betänkande nr 31 i anledning av väckta motioner med

yrkande om införande av möjlighet till dispens från investeringsavgift i vissa

fall ingående redogjort för syftet med förordningen om investeringsavgift.

Utskottet saknar därför anledning att i detta sammanhang närmare beröra

avsikten med införandet av avgift på vissa investeringar. Utskottet vill blott

erinra om att förordningen om investeringsavgift givits en generell utformning

samt att i överensstämmelse därmed undantagen från avgiftsplikt gjorts

synnerligen begränsade. Till belysande härav må nämnas, att 1951 års riksdag

vid antagandet av förordningen till och med ansett sig böra avvisa yrkanden

om avgiftsbefrielse för investeringar, vilka verkställts på föreläggande

av offentlig myndighet. Med hänsyn till den stränga återhållsamhet

föregående års riksdag sålunda iakttog, när fråga var om att stadga undantag

från investeringsavgift, finner sig utskottet icke nu böra tillstyrka förevarande

motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 128 angående

anslag för budgetåret 1952/53 till främjande av bo
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 48.

stadsförsörjningen m. m. väckta, likalydande motionerna

I: 441 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 560 av herr Hjalmarson

m. fl. icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1952.

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Gustaf Elof sson, Petrén, Velander,

Ramberg, Niklasson, Wehtje, Damström, Snygg och Rune Johansson;

samt

från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Björklund, Orgård,

Sundström, Hagberg i Malmö, Sjölin, Olofsson, Gunnarsson*, Vigelsbo och

Kärrlander.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Kristensson i Osby, Petrén, Velander, Wehtje, Hagberg i Malmö,

Sjölin och Gunnarsson vilka anfört, att det vore synnerligen angeläget att

underlätta byggnadsindustriens mekanisering utan att detta behövde medföra

ökade anspråk på finansiering med offentliga lån, varför maskinanskaffning

för byggnadsindustriens räkning borde befrias från investeringsavgift,

samt på grund härav hemställt,

att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna

I: 441 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 560 av herr Hjalmarson

m. fl. — måtte antaga följande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 48m

5

Förslag

till

förordning angående ändring av förordningen den 14 december

1951 (nr 794) om särskild avgift vid vissa investeringar

(investeringsavgift).

Härined förordnas, att 1 och 5 §§ förordningen om särskild avgift vid

vissa investeringar (investeringsavgift) skola erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

Fysisk eller--— avgift (investeringsavgift).

Från avgiftsskyldighet som i föregående stycke sägs frikallas systembolag,

som avses i förordningen angående försäljning av rusdrycker, Aktiebolaget

Vin- och spritcentralen, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Svenska

skifferoljeaktiebolaget, Svenska spannmålsaktiebolaget, Aktiebolaget Svensk

torvförädling, Aktiebolaget Ceaverken, Aktiebolaget Aerotransport och Aktiebolaget

Atomenergi, så ock aktiebolag och ekonomisk förening däri kommun

äger mer än nio tiondelar av aktie- eller andelskapitalet. Från avgiftsskyldighet

---dylik lokal.

5 §.

Har myndighet — — -— av lånegarantien.

Har tillgång----av anskaffningskostnaden.

Ersättningsanskaffning i — —- -— utgöra avgiftspliktig investering.

Investering som —--elektrisk kraft. Ej heller skall som avgiftspliktig

investering anses förvärv av maskiner för byggnadsindustrien eller förvärv

av personbil, motorcykel eller sidvagn till motorcykel.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1953.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27523. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.