Betänkande i anledning av väckta motioner angående främjande av bostadsförsörjningen m. m.
1952-05-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1952:48, Betänkande i anledning av väckta motioner angående främjande av bostadsförsörjningen m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 48.
1
Nr 48.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående främjande av bostadsförsörjningen m. m.
I en den 14 mars 1952 dagtecknad, till statsutskottet hänvisad proposition,
nr 128, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, äskat anslag
till den statliga låne- och bidragsverksamheten för bostadsändamål samt
framlagt förslag rörande vissa ändringar i villkoren för sagda verksamhet.
Sålunda förordas bl. a., att statligt stöd skall lämnas för främjande av
mekaniseringen inom byggnadsindustrien. För utgivande av lån till maskinanskaffning
äskas ett anslag av 4 000 000 kronor.
Till bevillningsutskottet ha hänvisats de i anledning av propositionen
väckta, likalydande motionerna 1:441 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:560
av herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att
byggnadsindustriens maskinanskaffningar skola undantagas från investeringsavgift».
Rörande motiveringen för det framställda yrkandet hänvisar utskottet
till den nedan lämnade redogörelsen för motionerna.
Enligt den av riksdagen vid 1951 års höstsession antagna förordningen om
särskild avgift vid vissa investeringar (investeringsavgift), nr 794, utgår sådan
avgift med 12 procent av kostnaden för vissa avgiftspliktiga investeringar
inom förvärvskällorna jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse.
Inom förvärvskällan rörelse utgår investeringsavgift vid investeringar i
byggnader i rörelsen samt vidare för investeringar i maskiner och andra för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedda inventarier, som ha en varaktighetstid
av minst tre år. I fråga om förvärvskällan annan fastighet uttages investeringsavgift
vid investering i byggnad eller i fasta maskiner av minst tre års
varaktighetstid, under förutsättning bl. a. att fastigheten är upplåten till användning
i rörelse. Beträffande förvärvskällan jordbruksfastighet skall avgift
uttagas vid investeringar i ekonomibyggnader samt i maskiner och andra
döda inventarier med en varaktighetstid av minst tre år. Till avgiftspliktig
investering i nämnda förvärvskällor hänföras ny-, till- och ombyggnad, reparation
och underhåll av byggnad, nyuppsättning och ersättningsanskaffning
av inventarier samt förbättringsåtgärder utöver normalt underhåll å
inventarier. När det gäller investeringar inom förvärvskällan rörelse äro
även grundförbättringar å fastighet och i vissa fall köp av byggnad att
hänföra till avgiftspliktiga investeringar. Från avgiftsskyldighet äro undantagna
vissa statliga företag samt aktiebolag eller ekonomisk förening, däri
1 Bihang till riksdagens protokoll 1052. 7 samt. Nr 48.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 45.
kommun äger mer än nio tiondelar av aktie- eller andelskapitalet, dock
under förutsättning att bolaget eller föreningen icke driver byggnadsverksamhet.
Även i övrigt äro vissa undantag och modifikationer stadgade i
olika hänseenden. Bl. a. gäller att, därest myndighet lämnat statligt bidrag
eller lån eller ställt garanti för viss investering, skall investeringen i denna
del icke anses såsom avgiftspliktig investering. Vidare undantages på visst
sätt beräknad kostnad för ersättningsanskaffning föranledd av att tillgång
förlorats genom brand, haveri eller liknande anledning eller tvångsavyttrats
genom expropriation eller dylikt. Likaså undantages ersättningsanskaffning
på grund av jordskred, översvämning eller liknande händelse. Investering,
som uteslutande eller väsentligen tillkommit för civilförsvars- eller beredskapsändamål,
är icke heller avgiftspliktig. Detsamma gäller investering i
fastigheter och inventarier, som utnyttjas för produktion eller distribution
av elektrisk kraft. Varje avgiftsskyldig äger avräkna ett avgiftsfritt bottenbelopp
å 10 000 kronor eller, när det gäller byggnader, 15 000 kronor. Förordningen
trädde i kraft den 1 januari 1952 och avser investeringar under
beskattningsåren 1952 och 1953. Några bestämmelser om dispens från erläggande
av investeringsavgift ha icke meddelats.
I de nu förevarande motionerna har hänvisats till vad som anförts i de
i anledning av proposition nr 128 väckta, till statsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: 440 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 559 av herr Hjalmarson
m. fl. I sistnämnda motioner har beträffande byggnadsindustriens
maskinanskaffning erinrats om att i proposition nr 128 föreslagits inrättandet
av en särskild lånefond på 4 miljoner kronor för att möjliggöra anskaffande
av större kostnadskrävande maskiner, som icke vore av den typ, att
företagaré i allmänhet för närvarande själva vågade eller kunde köpa dem.
Förslaget innebure att nu äntligen ett visst intresse för bostadsfrågans tekniska
sida demonstrerats. När man sålunda från statsmakternas sida nu
tydligen vore angelägen om att underlätta byggnadsindustriens mekanisering
på detta område borde man också draga den slutsatsen att varje maskinanskaffning
på detta område borde främjas, oavsett om den bekostades
med hjälp av statliga lån. I stället hade man så sent som vid 1951 års höstriksdag
gått rakt motsatt väg genom att belasta även byggnadsindustriens
investeringar med en investeringsavgift på 12 procent. Öppnades nu möjligheten
till särskilda statliga lån för vissa investeringar, komme dessa enligt
gällande regler att undantagas från avgiften under det att övrig maskinanskaffning
inom byggnadsindustrien avgiftsbelades. Ett sådant system
komme självfallet att medföra ökade anspråk på finansiering med offentliga
lån. Denna konsekvens måste undvikas. För att stimulera till ökad
mekanisering av byggandet borde all maskinanskaffning för byggnadsindustriens
räkning befrias från investeringsavgift.
Utskottet. I proposition nr 128 angående anslag för budgetåret 1952/53 till
främjande av bostadsförsörjningen m. in. har förordats bland annat, att
Bevillningsutskottets betänkande nr 48.
3
statligt stöd skall lämnas för främjande av mekanisering inom byggnadsindustrien.
För utgivande av lån till maskinanskaffning har äskats ett anslag
av 4 miljoner kronor. Propositionen, som hänvisats till statsutskottet,
har i nu berörda del tillstyrkts av samma utskott i dess utlåtande nr 144.
Förevarande motioner, vilka väckts i anledning av proposition nr 128, ha
hänvisats till bevillningsutskottet.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen skall investeringsavavgift
under åren 1952 och 1953 utgå för bland annat investering i maskiner
och inventarier avsedda att användas i rörelse. I proposition nr 220 till föregående
års riksdag (höstsessionen) med förslag till förordning om investeringsavgift
förordades, att från avgiftsskyldighet skulle frikallas aktiebolag
och ekonomiska föreningar, däri kommun ägde mer än nio tiondelar av
aktie- eller andelskapitalet. Riksdagen beslöt emellertid på hemställan avbevillningsutskottet
den ändringen i propositionsförslaget, att avgiftsskyldighet
dock skall åligga sådana kommunägda aktiebolag och ekonomiska föreningar,
som bedriva byggnadsverksamhet. Likställdhet mellan sistnämnda
företag och privatägda byggnadsföretag råder sålunda i fråga om skyldighet
att utgiva investeringsavgift. Rörande det närmare innehållet i övrigt i förordningen
om investeringsavgift må här blott erinras om det allmänna stadgandet
att, om myndighet lämnat statligt bidrag eller lån eller ställt statlig
lånegaranti för viss investering, denna icke skall anses som avgiftspliktig
investering till den del kostnaden täckts av bidraget eller lånet eller genom
utnyttjande av lånegarantien.
I de nu förevarande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att byggnadsindustriens maskinanskaffningar skola undantagas från investeringsavgift.
Med de framställda yrkandena åsyftas sålunda generell befrielse
från avgiftsplikt för inventarieförvärv inom byggnadsindustrien.
Utskottet har i sitt betänkande nr 31 i anledning av väckta motioner med
yrkande om införande av möjlighet till dispens från investeringsavgift i vissa
fall ingående redogjort för syftet med förordningen om investeringsavgift.
Utskottet saknar därför anledning att i detta sammanhang närmare beröra
avsikten med införandet av avgift på vissa investeringar. Utskottet vill blott
erinra om att förordningen om investeringsavgift givits en generell utformning
samt att i överensstämmelse därmed undantagen från avgiftsplikt gjorts
synnerligen begränsade. Till belysande härav må nämnas, att 1951 års riksdag
vid antagandet av förordningen till och med ansett sig böra avvisa yrkanden
om avgiftsbefrielse för investeringar, vilka verkställts på föreläggande
av offentlig myndighet. Med hänsyn till den stränga återhållsamhet
föregående års riksdag sålunda iakttog, när fråga var om att stadga undantag
från investeringsavgift, finner sig utskottet icke nu böra tillstyrka förevarande
motioner.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 128 angående
anslag för budgetåret 1952/53 till främjande av bo
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 48.
stadsförsörjningen m. m. väckta, likalydande motionerna
I: 441 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 560 av herr Hjalmarson
m. fl. icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 maj 1952.
På bevillningsutskottets vägnar:
FILIP KRISTENSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Gustaf Elof sson, Petrén, Velander,
Ramberg, Niklasson, Wehtje, Damström, Snygg och Rune Johansson;
samt
från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Björklund, Orgård,
Sundström, Hagberg i Malmö, Sjölin, Olofsson, Gunnarsson*, Vigelsbo och
Kärrlander.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar Kristensson i Osby, Petrén, Velander, Wehtje, Hagberg i Malmö,
Sjölin och Gunnarsson vilka anfört, att det vore synnerligen angeläget att
underlätta byggnadsindustriens mekanisering utan att detta behövde medföra
ökade anspråk på finansiering med offentliga lån, varför maskinanskaffning
för byggnadsindustriens räkning borde befrias från investeringsavgift,
samt på grund härav hemställt,
att riksdagen — med bifall till de likalydande motionerna
I: 441 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 560 av herr Hjalmarson
m. fl. — måtte antaga följande
Bevillningsutskottets betänkande nr 48m
5
Förslag
till
förordning angående ändring av förordningen den 14 december
1951 (nr 794) om särskild avgift vid vissa investeringar
(investeringsavgift).
Härined förordnas, att 1 och 5 §§ förordningen om särskild avgift vid
vissa investeringar (investeringsavgift) skola erhålla följande ändrade lydelse.
1 §•
Fysisk eller--— avgift (investeringsavgift).
Från avgiftsskyldighet som i föregående stycke sägs frikallas systembolag,
som avses i förordningen angående försäljning av rusdrycker, Aktiebolaget
Vin- och spritcentralen, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Svenska
skifferoljeaktiebolaget, Svenska spannmålsaktiebolaget, Aktiebolaget Svensk
torvförädling, Aktiebolaget Ceaverken, Aktiebolaget Aerotransport och Aktiebolaget
Atomenergi, så ock aktiebolag och ekonomisk förening däri kommun
äger mer än nio tiondelar av aktie- eller andelskapitalet. Från avgiftsskyldighet
---dylik lokal.
5 §.
Har myndighet — — -— av lånegarantien.
Har tillgång----av anskaffningskostnaden.
Ersättningsanskaffning i — —- -— utgöra avgiftspliktig investering.
Investering som —--elektrisk kraft. Ej heller skall som avgiftspliktig
investering anses förvärv av maskiner för byggnadsindustrien eller förvärv
av personbil, motorcykel eller sidvagn till motorcykel.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1953.
opaginerad Kontrollera mot PDF
27523. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.