Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 35 § 2 mom. och 60 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

1952-05-15 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1952:55, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 35 § 2 mom. och 60 § kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

3

Nr 55.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

35 § 2 mom. och 60 § kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370j, m. m.

I en den 21 mars 1952 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 227, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 35 § 2 mom. och 60 § kommunalskaltelagen

den 28 september 1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen den

26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; samt

3) förordning om ändrad lydelse av 86 § taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379).

Rörande författningsförslagens lydelse tillåter sig utskottet hänvisa till

propositionen (s. 2—5).

Rörande vad departementschefen anfört vid ärendets behandling inför

Kungl. Maj :t hänvisar utskottet, i den mån detta ej framgår av den nedan

lämnade sammanfattningen av propositionens huvudsakliga innehåil, likaledes

till propositionen. Redogörelsen härutinnan återfinnes å nedan angivna

sidor i propositionen, nämligen:

Fråga om ändring av 60 § kommunalskattelagen, s. 6—11.

Ändring av 35 § 2 mom. kommunalskattelagen, s. 11—12.

Ändring av 10 § 2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, s. 12—19.

Ändring av 86 § taxeringsförordningen, s. 19—21.

På grund av bestämmelsen i 60 § kommunalskattelagen, att inkomst av

annan rörelse än handelsrörelse — såvitt gäller stad — skall

beskattas i den av stadens församlingar, inom vilken rörelsen bedrives, vållas

såsom en av överståthållarämbetet till finansdepartementet ingiven framställning

visar för Stockholms del åtskilliga svårigheter av taxeringslcknisk

och uppbördsteknisk art. En fortsatt utflyttning från de inre delarna av sta
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

den av personer, som där driva annan rörelse än handelsrörelse, exempelvis

läkare, tandläkare och advokater, skulle ytterligare öka dessa svårigheter.

Det föreslås därför i propositionen sådan ändring i sagda 60 § att i stad med

flera församlingar fysisk person, som skall där mantalsskrivas, för a 11 av

honom i staden bedriven rörelse blir beskattad i den församling, där han

skal! mantalsskrivas. Den föreslagna lagändringen antages komma att medföra

endast obetydlig förändring av skatteunderlaget i de berörda församlingarna.

De nya bestämmelserna avses skola tillämpas första gången vid

1954 års taxering.

Vid 1951 års höstriksdag beslöts i anledning av propositionen nr 170/1951,

bland annat, ändrade bestämmelser i avseende å beskattningen av realisationsvinst.

Ifrågavarande bestämmelser ha upptagits i lagen den 30 november

1951, nr 761, om ändring i kommunalskattelagen. Enligt 35 § 2 mom.

nämnda lag i dess nu gällande lydelse göres i fråga om beskattning av realisationsvinst

åtskillnad mellan fast egendom, å ena, och lös egendom, å andra

sidan. Enligt de före lagändringen gällande bestämmelserna gjordes emellertid

i fråga om realisationsvinstbeskattningen skillnad mellan fastighet, å

ena, och annan egendom, å andra sidan. Då det icke torde ha avsetts att införa

några nya regler härutinnan, framlägges i propositionen förslag om

sådan ändring av bestämmelserna, att i fråga om realisationsvinstbeskattningen

skillnad kommer, som tidigare, att upprätthållas mellan fastighet,

å ena, och annan egendom, å andra sidan.

Lagändringen föreslås träda i kraft i och med att författningen utkommer

från trycket och skall tillämpas första gången vid 1953 års taxering.

För drivande av gemensamt jordbruk har genom lagstiftning år 1948 tillskapats

en särskild typ av ekonomisk förening, kallad sambruksförening.

Sådan förening beskattas såsom ekonomisk förening, vilket bl. a. innebär,

att den enligt 10 § förordningen om statlig inkomstskatt skall utgöra sådan

skatt med 32 procent. I syfte att åvägabringa största möjliga likställdhet på

beskattningens område mellan sambruksföreningar och enskilda jordbrukare

föreslås i propositionen en uppmjukning av de för ifrågavarande föreningar

gällande beskattningsreglerna på så sätt att skattesatsen nedsättes

till 15 procent. Denna skattesats för sambruksföreningar föreslås skola tilllämpas

redan vid 1952 års taxering.

I samband med att ett särskilt befolkningsregister upprättats inom statistiska

centralbyrån kommer från och med innevarande års taxering en ny

metod att tillämpas för insamlande av uppgifter till den årliga inkomststatistiken.

Denna kommer i motsats till vad nu är fallet att grunda sig på

uppgifter rörande allenast ett mindre antal skattskyldiga. Uppgifterna skola

av taxeringsnämndsordförandena lämnas å särskilda för ändamålet iord
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

5

ningställda blanketter. Men hänsyn härtill föreslås i propositionen att bestämmelsen

i 86 § taxeringsförordningen om införande i inkomstlängden av

de skattskyldigas yrkesbeteckning skall utgå. Då med avseende å statistiken

över förmögenhetsfördelningen något urvalsförfarande beträffande de i

förmögenhetslängden införda skattskyldiga ansetts icke kunna äga rum,

måste uppgifter om yrkesbeteckning alltjämt införas i förmögenhetslängderna,

varom uttrycklig föreskrift bör intagas i 86 § taxeringsförordningen.

Utskottet. I den föreliggande propositionen nr 227 har framlagts förslag

till åtskilliga ändringar i skatteförfattningarna. Sålunda föreslås i fråga om

skattepliktig realisationsvinst att den nuvarande, vid 1951 års höstriksdag

bestämda gränsen mellan fast egendom, å ena, samt lös egendom, å andra

sidan, så ändras, att skillnad — i enlighet med vad som gällde före 1951

års beslut -— kommer att upprätthållas mellan fastighet, å ena, och annan

egendom, å andra sidan. I överensstämmelse härmed upptar propositionen

en ändring av 35 § 2 mom. kommunalskattelagen, vilken ändring avses

skola träda i kraft omedelbart. Vidare föreslås den ändringen av 60 § samma

lag att nuvarande specialföreskrift om taxering av handelsrörelse i stad med

flera församlingar utsträckes att gälla rörelse över huvud taget. I enlighet

härmed skall gälla, att i stad med flera församlingar fysisk person, som

skall där mantalskrivas, för av honom bedriven rörelse beskattas i den

församling, där han skall mantalskrivas. Denna nya regel avses skola tilllämpas

från och med 1954 års taxering. De sålunda föreslagna ändringarna

i kommunalskattelagen tillstyrkas av utskottet.

Vidare föreslås i propositionen den uppmjukningen i fråga om beskattningen

av sambruksföreningar, att dessa skola undantagas från den enligt

10 § 2 mom. b) förordningen om statlig inkomstskatt gällande bestämmelsen

att ekonomiska föreningar ha att erlägga dylik skatt med 32 procent av

den beskattningsbara inkomsten. Med denna undantagsbestämmelse och då

någon skattesats särskilt för sambruksföreningarna icke ansetts böra införas,

skulle dessa komma att jämlikt föreskriften under d) i samma lagrum

erlägga statlig inkomstskatt med 15 procent. Det allmänna syftet med den

föreslagna ändringen angives vara önskvärdheten av att bringa beskattningen

av sambruksförening i största möjliga överensstämmelse med beskattningen

av de fysiska personer, som äro eller avses kunna bliva medlemmar

i dylik förening och som antagas för närvarande erlägga statlig

inkomstskatt efter betydligt lägre procentsats än föreningen. Det framhålles

särskilt i propositionen, att sambruksförening måste ha ett begränsat antal

medlemmar och alt dessa medlemmar regelmässigt erhölle sin huvudsakliga

inkomst från föreningen. Vidare anföres, alt det borde beaktas att sambruksförening

icke —- i motsats till åtskilliga andra ekonomiska föreningar

med ringa antal delägare — hade möjlighet att anpassa de utgående lönebeloppen

så att någon vinst icke redovisades av föreningen. Angivna om
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 55.

ständigheter medförde att sambruksföreningarna företedde sådana särdrag

gentemot andra ekonomiska föreningar, att man kunde anse det vara motiverat

att avvika från principen att en särbehandling i beskattningshänseende

av olika grupper av ekonomiska föreningar icke borde ifrågakomma.

Utskottet ansluter sig till förslagets allmänna syfte att åvägabringa en

bättre överensstämmelse i fråga om beskattningen av sambruksföreningar

och enskilda jordbrukare och biträder för den skull förslaget om en lindring

i beskattningen av dessa föreningar. På sätt i propositionen anförts torde en

sådan skattelindring icke behöva föranleda några principiella betänkligheter.

Utskottet finner ej anledning till erinran mot att en skattelättnad nu

genomföres så att skattesatsen för sambruksföreningarna sänkes från 32 till

15 procent med verkan från och med innevarande års taxering. I anslutning

härtill vill utskottet framhålla, att sistnämnda procentsats valts särskilt

med hänsyn till önskvärdheten av att anknyta beskattningen av sambruksföreningarna

till en redan tillämpad skattesats och att utskottet lämnat

öppen frågan hur beskattningen av sambruksföreningarna skall anordnas

efter en översyn av andra ekonomiska föreningars beskattning.

Slutligen föreslås i propositionen ändring av 86 § taxeringsförordningen

i vad avser införande i inkomst- och förmögenhetslängderna av yrkesbeteckning.

Förslaget, som föranledes av viss omläggning av systemet för insamlande

av uppgifter till den årliga inkomststatistiken, föranleder ej erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 227,

1) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till lag om ändrad lydelse av 35 § 2 mom. och 60 §

kommunalskaltelagen den 28 september 1928 (nr 370);

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

samt

3) för sin del antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning om ändrad lydelse av 86 § taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

Stockholm den 15 maj 1952.

På bevillningsutskottets vägnar:

FILIP KRISTENSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 55. 7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,

Velander, Falk, Ramberg, Niklasson, Wehtje, Damström och Spetz; samt

från andra kammaren: herrar Kristensson i Osby, Björklund, Orgård,

Sundström, Sjölin, Olofsson*, Vigelsbo*, Strandh, Kärrlander och Nilsson i

Svalöv*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Velander, Wehtje och Nilsson i Svalöv beträffande punkten 2) i

utskottets hemställan.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952

620674

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:326 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattn s. 10 i texten