Betänkande i anledning av väckt motion om återbetalning till Constance Seth av visst skattebelopp.
1952-02-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1952:7, Betänkande i anledning av väckt motion om återbetalning till Constance Seth av visst skattebelopp.
Dokumentets text
Nr 7—9.
Bevillningsutskottets betänkande nr 7.
1
Nr 7.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
återbetalning till Constance Seth av visst skattebelopp.
(2:a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,
II: 386, av herr Wedén har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att medgiva
fru Constance Seth i Tor shälla en återbetalning av er lagda skatter med ett
belopp motsvarande skillnaden mellan den skatt, hon erlagt enligt av Kungl.
Maj:t den 29 juni 1950 fastställd taxering, och den skatt, hon skulle hava
påförts, såvida hennes inventarier vid det i motionen omnämnda köpet värderats
till 20 000 kronor samt att bevilja ett härför erforderligt anslag».
Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får
utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa
till motionen.
Av de handlingar, som varit för utskottet tillgängliga vid behandlingen av
förevarande ärende, har inhämtats följande.
Änkefru Agneta Constance Seth är född år 1879. Hon inköpte år 1927
en under firma Torshälla Stadskällare bedriven rörelse för 37 000 kronor,
därav 30 000 kronor för inventarier. Genom ett den 23 april 1946 dagtecknat
kontrakt överlät hon sin rörelse med därtill hörande, i särskild förteckning
upptagna inventarier mot en köpeskilling av 130 000 kronor. Hur köpeskillingen
skulle fördela sig på de övertagna inventarierna och själva rörelsen
angavs icke i kontraktet. För rörelsen hade under hennes innehav anskaffats
inventarier till ett belopp av 45 719 kronor. Vid taxering hade under
samma tid medgivits avdrag med sammanlagt 67 994 kronor för värdeminskning
å inventarier. Vid försäljningen uppgick inventariernas taxeringsmässiga
restvärde sålunda till 7 725 kronor, under det att desamma i räkenskaperna
voro upptagna till ett värde av 66 798 kronor.
Prövningsnämnden för Södermanlands län, som på besvär av fru Seth
prövade hennes taxering år 1947, ansåg den vid försäljningen erhållna köpeskillingen
till ett belopp av 66 798 kronor ha utgjort ersättning för rörelsens
inventarier, under det att taxeringsnämnden ansett, att hela köpeskillingen
belöpt å inventarierna. Prövningsnämnden upptog alltså till beskattning
såsom inkomst av rörelse återvunna värdeminskningsavdrag med 59 073
(66 798 — 7 725) kronor.
I besvär hos kammarrätten påstod fru Seth, att ersättningen för inventarierna
icke kunde beräknas ha överstigit 20 000 kronor. I följd därav yrkade
1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 7 samt. Nr 7-9.
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 7.
hon, att allenast 12 275 (20 000 — 7 725) kronor måtte upptagas till beskattning
såsom återvunna värdeminskningsavdrag.
Kammarrätten fann ej skäl att göra ändring i prövningsnämndens beslut.
Fru Seth fullföljde sin talan. Regeringsrätten meddelade utslag i målet
den 29 juni 1950 och fann på grund av vad i målet förekommit, att ersättningen
för rörelsens inventarier måste antagas ha uppgått till ett 10 000
kronor lägre belopp än prövningsnämnden ansett eller till 56 798 kronor. De
återvunna värdeminskningsavdragen beräknades i enlighet därmed till 49 073
(56 798 — 7 725) kronor. Genom utslag sistnämnda dag förklarade regeringsrätten
fru Seth skyldig att för inkomstökning jämlikt övergångsbestämmelserna
till uppbördsförordningen för taxeringsåret 1947 utgöra skatt
med tillhopa 26 653 kronor 11 öre. Ytterligare skatter utgingo icke på grund
av 1947 års taxering.
I en till Kungl. Maj :t ställd, den 22 februari 1951 dagtecknad skrift hemställde
fru Seth om viss återbäring av skatt, som påförts henne i anledning
av överlåtelsen av rörelsen.
Efter remiss avgav länsstyrelsen i Södermanlands län utlåtande i ärendet
och anförde därvid bl. a., att fru Seth icke med fog kunde göra gällande att
hon blivit för högt taxerad samt att den uppburna köpeskillingen till större
delen syntes ha gått förlorad genom misslyckade penningplaceringar. Länsstyrelsen
hemställde, att ansökningen icke måtte föranleda någon åtgärd.
Den 27 april 1951 meddelade Kungl. Maj :t beslut i ärendet och fann därvid
ansökningen icke kunna bifallas.
I den föreliggande motionen har lämnats en redogörelse för fru Seths taxering
år 1947. Därutöver har motionären anfört bl. a. följande. Fru Seth som
säljare hade säkerligen icke vid avtalets ingående någon insikt om betydelsen
av att icke en klar avgränsning mellan good-will-värde och likvid för
inventarierna kommit till stånd och icke förstått att tvistigheter kunde uppstå
omkring dessa frågor och medföra komplikationer vid beskattningsförfarandet.
Hon torde ha betraktat köpeskillingen som i huvudsak utgörande
likvid för det värde, rörelsen genom hennes långvariga arbete i densamma
fått, och som ett sparkapital, vilket skulle trygga hennes ålderdom. Grundvalen
för prövningsnämndens bedömande syntes ha utgjorts av att fru Seth
genom en felaktig bokföringsmetod fått ett alltför högt inventarievärde kvarstående
i sina böcker. Det torde icke vara en förhastad slutsats, att regeringsrättens
utslag berodde på uppfattningen, att en orättvisa förut vederfarits
fru Seth. Även enligt den av regeringsrätten fastställda taxeringen
drabbades dock fru Seth av en mycket hög skatt för inkomstökning enligt
övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen för taxeringsåret 1947.
Hela gången av detta ärende visade att de olika prövningsinstanserna ständigt
närmat sig den av henne som riktig godtagna värderingen av inventarierna.
Någon betydande inkomstökning enligt övergångsbestämmelserna
torde i realiteten knappast ha förelegat. Vad fru Seth överlåtit till köparen
var ett av henne upparbetat förmögenhetsvärde. Även enligt regeringsrättens
Bevillningsutskottets betänkande nr 7.
3
utslag beskattades en stor del av detta såsom inkomst. Det syntes därför
befogat, att fru Seth av det allmänna återfinge ett belopp, som svarade mot
skillnaden mellan den skatt, hon faktiskt kommit att erlägga, och den skatt,
hon skulle ha erlagt, om de inventarier, som överlåtits i samband med hennes
försäljning av rörelsen, av taxeringsmyndigheterna blivit värderade till
20 000 kronor. Utan att det hade relevans för bedömningen av skattefrågans
detaljer ville motionären nämna, att fru Seth på grund av olyckliga omständigheter
på sin ålders dagar fått betydande ekonomiska bekymmer.
Utskottet. I den föreliggande motionen har hemställts, att riksdagen måtte
besluta återbäring till fru Constance Seth av viss skatt, som påförts henne
för taxeringsåret 1947 i anledning av hennes försäljning av en under firma
Torshälla Stadskällare bedriven rörelse.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår har berörda taxering
varit föremål för prövning i samtliga instanser. Vidare har Kungl. Maj :t
genom beslut den 27 april 1951 funnit en av fru Seth gjord ansökan om
återbetalning av ifrågavarande skatt icke kunna bifallas. Vid den prövning,
som utskottet ägnat handlingarna i ärendet, har utskottet icke kunnat finna,
att de omständigheter, vilka åberopats som stöd för den gjorda framställningen,
äro av den beskaffenhet, att de kunna motivera ett beslut från riksdagens
sida om återbäring av skatt. Vad motionären anfört anser utskottet
ej heller utgöra skäl för skatterestitution. Utskottet avstyrker fördenskull
bifall till den föreliggande motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 386 av herr Wedén om återbetalning till
Constance Seth av visst skattebelopp icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 februari 1952.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Franzon, Gustaf
Elof sson, Velander, Falk, Ramberg, Niklasson, Spetz och Magnusson; samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby, Jonsson
i Skedsbygd, Sundström, Hagberg i Malmö, Olofsson, Gunnarsson, Kärrlander,
Wiklund i öjebyn och Anderson i Sundsvall.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.