Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1

1952-01-16 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1952:1, Bankoutskottets memorial nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

1

Nr 1.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till

bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit

den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse

och förvaltning under år 1951, får härmed enligt gällande instruktion till

riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1952.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander, Mogård, Werner,

De Geer och Johannesson;

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg, Nilsson i Landskrona,

Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin, Gavelin och Edström.

t

1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1952. 8 saml. Nr 1.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank få fullmäktige i

riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1951.

Den svenska utrikeshandeln har under 1951 uppnått sin hittills högsta

nivå och isynnerhet har den värdemässiga ökningen varit betydande. Orsakerna

till sistnämnda förhållande ha huvudsakligen varit att söka i de

kraftiga prisstegringar på framför allt råvaror och halvfabrikat, som ägt

rum från tiden för Koreakrigets utbrott och vilka först under den senaste

tiden något avmattats. Bidragande har även varit den fortsatta frigörelsen

av handeln inom ramen för det europeiska ekonomiska samarbetet samt

en liberal licensiering av de varor, vilka icke varit uppförda på den svenska

importfrilistan. Främst genom kraftigt ökade priser för exporten av skogsindustriprodukter

har bytesförhållandet med utlandet under året avsevärt

förbättrats. Detta har varit en i hög grad bidragande orsak till att importöverskottet,

vilket för 1950 belöpte sig till 395 miljoner kronor, för perioden

januari—november 1951 stannat vid cirka 270 miljoner kronor. Det

torde för hela år 1951 approximativt kunna uppskattas till cirka 200 miljoner

kronor.

Ökningen i riksbankens behållning av guld och valutor har under 1951

utgjort 1 224 miljoner kronor. Härigenom har för första gången sedan

hösten 1946 riksbankens innehav av guld och valutor överstigit 2 miljarder

kronor. Affärsbankernas avista nettoskuld visar på basis av tillgängliga

uppgifter för tiden januari—november 1951 en ökning från 48 till

258 miljoner kronor, varför nettoinflödet av guld och valutor under 1951

kan beräknas ha uppgått till cirka 1 000 miljoner kronor. Denna gynnsamma

utveckling av valutabehållningen beror på den förut nämnda förbättringen

av bytesförhållandet med utlandet, vilket måste beaktas enär en

allvarlig försämring av exportkonjunkturen och prisrelationerna lätt kan

inträffa. Av den totala ökningen under 1951 av riksbankens gnid- och

valutareserv faller 877 miljoner kronor på de s. k. EPU-valutorna. I denna

summa inkluderas guld och dollar till ett belopp av 166 miljoner kronor,

som erhållits under EPU-överenskommelsen men som i samband med eventuellt

uppkommande svenska underskott helt eller delvis skall återbetalas

till EPU. Vidare hänför sig 399 miljoner kronor till övriga valutor, d. v. s.

andra valutor än dollar och EPU-valutor, i huvudsak fordringar på Argentina

och Brasilien. Den egentliga guld- och dollarreserven har däremot

under 1951 reducerats med 52 miljoner kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1.

Skillnaden mellan å ena sidan handelsbalansens underskott om cirka

200 miljoner kronor och å andra sidan valutainflödet om cirka 1 000 miljoner

kronor bör bland annat ses i samband med ett överskott i bytesbalansen

för andra transaktioner med utlandet än varubetalningar. Dessutom

synes den tendens till förskottsbetalning av och påskyndande av likvider

för importen, som kännetecknade utvecklingen under 1950 och som bland

annat resulterat i att en del av 1951 års import belastat valutareserven

redan under år 1950, icke ha gjort sig märkbar i samma utsträckning under

1951, vilket inneburit en motsvarande förbättring av valutareserven under

det gångna året. Även vissa faktorer av spekulativ natur torde ha bidragit

till en uppgång av valutareserven.

Av de i bytesbalansen ingående posterna beräknas handelsflottans inseglade

nettointäkter under 1951 med omkring 300 miljoner kronor överstiga

motsvarande intäkter under närmast föregående år och giva ett överskott

om cirka 900 miljoner kronor.

Förändringarna under året i riksbankens behållning av guld och valutor

framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor):

3''/u

S’/s

30/e

3%

=''/n

1950

1951

1951

1951

1951

Guld ................

466

588

666

664

690

Dollar ..............

493

443

377

348

217

Guld och dollar under

EPU-överenskommel-

sen................

166

EPU-valutor .........

310

148

94

336

1021

Övriga valutor .......

— 115

— 130

5

143

284

Summa guld och valutor

1154

1049

1142

1491

2 378

Anm,.: Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande

till EPU, dels kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen

anslutna länderna.

Beträffande förändringarna i guld- och dollarinnehavet bör beaktas att

Sverige den 31 augusti 1951 blev medlem av Internationella valutafonden

och Internationella återuppbyggnadsbanken och att riksbanken då inbetalade

de belopp, 88 miljoner kronor respektive 10 miljoner kronor, av Sveriges

kvot i valutafonden och andel i återuppbyggnadsbankens grundfond,

vilka enligt stadgarna för nämnda institutioner skulle erläggas i guld

och/eller dollar.

Avräkningarna inom den europeiska betalningsunionen ha resulterat i

ett svenskt kumulativt nettoöverskott från och med den 1 juli 1950 till och

med den 30 november 1951 — vilken var den sista månad för vilken avräkningarna

bokfördes under året — om 631 miljoner kronor. Sverige har till

följd härav uppnått tredje överskottstranchen av den Sverige tilldelade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

5

kvoten och såsom förut nämnts erhållit motvärdet av 166 miljoner kronor

i guld och dollar. Kontoställningen gentemot unionen utvisade den 31

december 1951 en svensk fordran på 435 miljoner kronor.1) Skillnaden mellan

kontoställningen och det kumulativa nettoöverskottet förklaras av

ovan nämnda guldbetalningar, det ingående debetsaldot för 1950/51 (jfr

nedan) samt utnyttjade äldre tillgodohavanden.

Under perioden 1/7 1948—31/8 1951 har Sverige tilldelats Marshallhjälp

dels i form av ett lån om 20.4 miljoner dollar dels i form av villkorlig hjälp

till ett belopp av 98.0 miljoner dollar. Av sistnämnda belopp kvarstod vid

ingången av 1951 outnyttjat dels ett belopp om 14.1 miljoner dollar utgörande

en del av för budgetåret 1949/50 tilldelad villkorlig hjälp, dels den

för budgetåret 1950/51 tilldelade villkorliga hjälpen om 21.2 miljoner dollar,

vilken Sverige erhöll i samband med upprättandet av den europeiska

betalningsunionen. För detta senare belopp belastades Sverige med ett lika

stort ingående debetsaldo i unionen, vilket slutgiltigt bokfördes i samband

med avräkningen för juli 1951. Enligt beslut av Kungl.Maj:tden 27 augusti

1951 har Sverige från och med den 1 september 1951 avstått från att utnyttja

då kvarstående belopp av Marshallhjälpen, uppgående till cirka 11

miljoner dollar. Beträffande avvecklingen av detta belopp föras för närvarande

förhandlingar.

Den sedan hösten 1949 fortgående kreditexpansionen har under året

visat tecken att något avtaga. Utlåningen i affärsbankerna, som under

tiden januari—april 1951 ökade med 572 miljoner kronor, stagnerade under

perioden maj—augusti för att från september åter visa en uppåtgående

tendens. Under året steg även inlåningen i affärsbankerna kraftigt, till

största delen beroende av inflytande exportlikvider.

För att göra de särskilda kassareservbestämmelserna för bankbolag mera

effektiva genomfördes på förslag av fullmäktige och med tillämpning från

och med den 1 juni 1951 viss teknisk omläggning av dessa bestämmelser,

varigenom affärsbankernas behållning på checkräkning i riksbanken måste

omfatta föreskrivna kassareservbelopp under samtliga dagar i månaden

mot tidigare endast genomsnittligt för månadens fyra rapportdagar. I allmänhet

kunde bankerna såväl före som efter omläggningen utan svårighet

uppfylla bestämmelserna.

Den under 1950 träffade överenskommelsen med kreditinstituten om en

frivillig kreditbegränsning har även gällt under året. Svenska bankföreningen

har dessutom i cirkulär till sina medlemmar framhållit nödvändigheten

av att dessa i högre grad än hittills iakttaga restriktivitet i kreditgivningen.

Härvid borde om möjligt undvikas en ökning av den sammanlagda

1) Häri inkluderas ej resultatet av avräkningsoperationerna för december 1051, vilka preliminärt

beräknas giva ett överskott om cirka 285 milj. kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1.

utlåningen, även om inlåningen genom fortsatt god likviditet på marknaden

utvisade en ytterligare stegring.

Inför risken för en förnyad inflationistisk utveckling på världsmarknaderna

och i Sverige hemställde fullmäktige i skrivelse till Konungen den

23 augusti 1951 om en kompletlering av de traditionella penningpolitiska

medlen med en fullmaktslag om räntereglering, avsedd att vid behov användas

för att möjliggöra en effektiv inflationsbekämpande penningpolitik

utan sådana konsekvenser beträffande ränteutvecklingen, vilka statsmakterna

icke äro beredda att godtaga. Fullmäktige hänvisa härutinnan till

bankoutskottets utlåtande nr 36/1951. Sedan riksdagen bifallit nämnda

utskottsutlåtande har den 7 december 1951 utfärdats lag om räntereglering

m. m. (S. F. S. nr 767/1951).

I den proposition (nr 221/1951), varigenom förslaget till lag om räntereglering

förelädes riksdagen, anförde departementschefen bland annat, att

i första hand borde undersökas huruvida möjligheter funnes att uppnå en

sådan frivillig överenskommelse med kreditinstituten som tillgodosåge syftet

att stabilisera räntenivån vid den av statsmakterna önskade höjden.

Överläggningar i angivet syfte pågå mellan riksbanken och kreditinstituten.

En av fullmäktige tillsatt kommitté (19-19 års riksbankslagskommitté)

för översyn av riksbankslagen överlämnade i januari 1951 till fullmäktige

ett utkast till ny riksbankslag. Kommitténs förslag innefattade i huvudsak

ändrade grunder för sedelutgivningsrätten och i övrigt en omarbetningav

1934 års riksbankslag, närmast i formellt hänseende. Fullmäktige anslöto

sig till kommitténs förslag och hemställde i skrivelse till Konungen den

1 februari 1951, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition underställa

riksdagen förslag till ny riksbankslag i huvudsaklig överensstämmelse med

kommitténs utkast.

Vederbörande departementschef förklarade (i proposition nr 181/1951;

sig icke beredd att taga slutlig ståndpunkt till frågan om hur sedelutgivningsrätten

borde regleras på längre sikt utan avsåge att taga spörsmålet

under närmare övervägande. I avvaktan härpå föreslogs, att den dittillsvarande

provisoriska lagstiftningen om riksbankens sedelutgivning skulle

förlängas och att i samband därmed maximigränsen för sedelutgivningen

skulle höjas från 3 500 till 4 100 miljoner kronor.

Sedan riksdagen godkänt vad departementschefen sålunda föreslagit, utfärdade

Kungl. Maj:t i enlighet härmed den 8 juni 1951 lag (nr 388) med

särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning att tillämpas

från och med den 1 juli 1951.

Under sista veckan i juni 1951 steg sedelcirkulationen med 160.1 miljoner

kronor mot 113.9 miljoner kronor under motsvarande period 1950. Härigenom

kom per den 30 juni 1951 beloppet utelöpande sedlar att med 29.8

miljoner kronor överskrida då gällande gräns för sedelcirkulationen, 3 500

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

7

miljoner kronor. Enligt den från den 1 juli 1951 gällande lagen hade denna

gräns såsom förut nämnts höjts till 4 100 miljoner kronor.

Även efter den 1 juli fortsatte ökningen av beloppet utelöpande sedlar.

Ökningen har under året legat på en nivå som med 200—600 miljoner kronor

överstigit sedelomloppet vid motsvarande tidpunkter under närmast

föregående år.

Den starka takten i stegringen av sedelomloppet indicerade, att den genom

sistnämnda lag fastställda maximigränsen för sedelutgivningen komme

att per ultimo december 1951 uppnås eller överskridas. Detta föranledde

fullmäktige att i skrivelse den 15 november 1951 till Konungen hemställa

om åtgärder för en höjning av maximigränsen för sedelcirkulationen med

förslagsvis 300 miljoner kronor. Genom proposition nr 231 föreslog Kungl.

Maj:t sådan ändring av lagen för sedelutgivningen att maximigränsen höjdes

till 4 400 miljoner kronor. Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag

utfärdades den 14 december 1951 lag i överensstämmelse med riksdagens

beslut att tillämpas från och med den 20 december 1951. Vid närmast

följande rapportdag — den 22 december 1951 — utgjorde beloppet

utelöpande sedlar i runt tal 4 119 miljoner kronor för att därefter till den

31 december 1951 nedgå till 4 090 miljoner kronor.

Frågan om sedelutgivningsreglerna på längre sikt är nu föremål för utredning

genom av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga.

Riksbanken strävade under första halvåret 1951 att stabilisera det efter

diskontohöjningen per den 1 december 1950 inträdda nya ränteläget. Från

omkring mitten av året förekommo tendenser till vissa kurshöjningar för

långa guldkantade obligationer.

Kursnivån för långfristiga 10-årsbundna 3% % statslån har pendlat

mellan 99% och 100% % med en dragning uppåt under senare delen av

året, medan för äldre 3 % % lån med konverteringsrätten inträdande inom

de närmaste tre åren noterats köpkurser mellan 97 och 100 %. För statens

långa 3 % lån av 1945 och 1946 noterades vid 1951 års ingång köpkursen

92%, motsvarande en effektiv avkastning av cirka 3.35 % per år, medan i

december samma lån köpnoterades till 94*%, motsvarande en avkastning

av cirka 3.25 %.

Riksgäldskontoret har liksom under föregående år i avsikt att begränsa

sin upplåning i riksbanken mot skattkammarväxlar sökt att i första hand

placera växlarna direkt i marknaden. Diskontot för dylika växlar med

2—5 månaders löptid har under året utgjort 2—2.2 % per år. De betydande

säsongmässiga variationer i riksbankens behållning av skattkammarväxlar,

som tidigare ägt rum och som sammanhängt med skatteuppbördssystemet,

ha under 1951 i huvudsak eliminerats. Riksgäldskontoret har behållit överskotten

av influtna skattemedel i stället för att med dessa tillfälligt nedbringa

sin växelskuld. Riksbanken har som kompensation för de härav be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1.

tingade ränteutgifterna medgivit riksgäldskontoret viss räntcgottgörelse på

dessa å checkräkning i riksbanken innestående överskottsmedel.

Förändringarna under året i riksbankens innehav av svenska värdepapper

av olika slag framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor):

Sl/u 1950

M/« 1951

Skattkammarväxlar .........

2 349

1643

Statsobligationer ............

627

702

Övriga värdepapper .........

467

476

Summa

3 443

2 821

Av de enligt lagen den 3 november 1950 (nr 586) angående prisutjämningsavgift

å vissa trävaror, pappersmassa av trä samt vissa slag av papp

och papper influtna avgifterna disponerades av riksgäldskontoret den 29

september 1951 och den 31 december 1951 för inlösen av statsobligationer

och skattkammarväxlar till ett totalt nominellt värde av 540 miljoner

kronor.

Nettoresultatet av riksbankens marknadstransaktioner under 1951 har

blivit en ökning av likviditeten utanför riksbanken med 768 miljoner kronor.

Riksbankens transaktioner och utvecklingen av tillgången på betalningsmedel

under 1950 och 1951 framgå av nedanstående tabell (i miljoner

kr0nor):1) Jan.-Dec. Jan.-Dee.

1950 1951

Nettoresultatet av riksbankens samtliga guld
och

valutatransaktioner .................. + 15 +1284

Nettoförändringar å statliga myndigheters

checkräkning i riksbanken (exkl. clearing
medel)

................................. — 77 + 7

Nettoresultatet av riksbankens köp och försäljning

av svenska skattkammarväxlar och

obligationer ............................ + 328 — 622

Rediskonterade växlar...................... — —

Lån och krediter till kreditinstitut .......... + 24 — 31

Lån och krediter till andra än kreditinstitut

med avdrag för insättningar å bunden räkning — 87 +173

Andra transaktioner med marknaden ........ — 28 — 43

Nettoresultatet av riksbankens transaktioner . . + 175 + 768

Utelöpande sedlar.......................... + 226 + 577

Affärsbankernas m. fl. tillgodohavanden å checkräkning

hos riksbanken................... — 51 + 191

Summa förändringar av tillgången på betalningsmedel

............. + 175 + 768

J) + = ökning av likviditeten utanför riksbanken.

— = minskning av likviditeten utanför riksbanken.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

9

Som framgår av tabellen ha förändringarna i tillgången på betalningsmedel

helt dominerats av valutatransaktionerna. Den ökning av marknadens

likviditet som dessa medfört är den andra sidan av den gynnsamma

utveckling, som valutareserven under 1951 genomgått. Likviditetstillskottet

genom valutatransaktionerna och lån och krediter till andra än kreditinstitut

(vari ingå utbetalning av spärrkontomedel) har icke kunnat neutraliseras

genom andra riksbankens transaktioner, trots att värdepappersinnehavet

minskat med 622 miljoner kronor. Av det totala tillskottet till

betalningsmedlen under 1951 har 577 miljoner kronor tagits i anspråk för

ökad kassabehållning å marknaden i samband med det av pris- och lönestegringarna

växande behovet av betalningsmedel medan affärsbankerna

m. fl. ökat sina nettotillgodohavanden hos riksbanken med 191 miljoner

kronor.

I enlighet med beslut av 1950 års riksdag ha börjat återbetalas de avsättningar

av aktiebolags vinstmedel å spärrat konto i riksbanken, vilka skulle

ske enligt lagen den 23 april 1948 (nr 175). Under januari 1951 återbetalades

89 miljoner kronor, varefter återstående belopp å detta konto per

den 31 december 1951 utgjorde 272 miljoner kronor. Härav ha ytterligare

cirka 90 miljoner kronor utbetalats i januari 1952.

Vid uppgörandet av riksbankens bokslut för 1951 har guldbehållningen

i likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480

kronor per kilogram. Såsom en särskild tillgångspost »Övervärde å guld»

upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt

nämnda pris. De utländska valutorna upptagas i princip till en medelkurs

mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkurserna. Skillnaden mellan

det bokförda värdet och värdet efter inköps- resp. försäljningspriser vid

handeln med guld och valutor regleras över kursdifferenskontot.

Riksbankens innehav av svenska obligationer har i bokslutet upptagits

till samma bokföringskurser som föregående år. Upplupna räntor och

diskonton per den 31 december 1951 ha krediterats vinst- och förlustkontot.

Riksbankens nettovinst under år 1951 redovisas med ett belopp av

85 521 617 kronor 06 öre.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1.

Utgående

1950

1

9

5 1

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Guldbehållning.................

198 360 678

56

334 421 806

75

Övervärde å guld...............

267 250 222

37

450 564 612

38

784 986 419

13

(465 610 900

93)

Skiljemynt....................

11 592 985

54

7 541 327

39

Inhemska bankers checkar, postremissväx-

lar, m. m...................

36 489 559

51

83 070174

16

Skattkammarväxlar..............

2 349 200000

—

1 642 850 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obliga-

tioner.....................

1094 077 471

25

1 178 619 588

80

2 821 469 588

80

(3 443 277 471

25)

Diskonterade växlar..............

20 787 532

76

21 274 627

69

Hypoteks- och kommunlån..........

156 557 385

—

216 625 727

45

Kredit i checkräkning............

32 075 092

75

8 919 785

47

Avbetalningslån................

62 353 202

63

61 872 446

87

På indrivning beroende växlar och lån . .

72 482

83

76 783

67

308 769 371

15

(271845 695

97)

Utländska statspapper............

501 205 383

35

458 671 391

02

Utrikes växlar.................

100 119 832

20

51314 110

67

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp..................

86 756 490

46

1 083 525 446

70

Utländska sedlar................

2 431 321

99

1 676176

76

Övriga utländska tillgångar.........

108 154 312

94

121 666 855

09

1 716 853 980

24

(798 667 340

94)

Hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel...............

6 767 843

18

6 767 843

18

Övriga tillgångar................

23 346 261

73

21511384

68''

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

517 321 000

—

Sveriges andel i Internationella återupp-

byggnadsbankens grundfond, inbetalt

belopp.....................

103 464 200

—

Summa

5 057 598 059

05 |

| 6 371 755 288j73''

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1

11

balansräkning.

1950

9 5 1

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder.

Utelöpande sedlar...............

3 512 753 748

—

4 089 703 066

—

3 893 396

510 893 313

19

65

3 021 256

56

Checkräkning (statliga myndigheter) ....

528157 814

26

» (bankaktiebolag).......

312 244 036

81

521 950 794

07

» (andra insättare).......

43 750 184

79

59 726 461

58

1 109 835 069

91

(866 887 535

25)

Depositions-, kapital- och uppsägningsräk-

ning......................

63 012 654

357 706 301

05

20

43 648 622

271 753 537

07

13

315 402159

40

(420 718 955

25)

Kursdifferenskonto...............

45 060 007

43

102 450 979

80

2 651 040

20

701 723

20

Grundfond....................

50 000 000

_

50 000 000

_

Avbetalningslånefond.............

65 000 000

20 000 000

—

65 000 000

20 000 000

—

Pensionsfonder.................

Balanserade vinstmedel:

6 767 843

18

6 767 843

18

493 129

11

865 533

55

vinst för året ................

63 372 404

44

85 521 617

06

228 154 993

79

(205 633 376

73)

Internationella valutafonden.........

429 375 981

07

Internationella återuppbyggnadsbanken . .

93 110 059

—

Ansvarsförbindelser kr. 10 044 841: 09.

Därtill kommer den ej inbetalda

delen av riksbankens innehav av

aktier i Internationella Banken i

Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000

(4 000 aktier ä 2 500: — Schw. Frcs),

utgörande 75 % av beloppet eller

Schw. Frcs 7 500 000: —.

Summa

5 057 598 059

05

| 6 371 755 288)73

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

1950

1

9

5 1

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster.

Inom linjen förda växlar och lån.........

_

_

3 345

92

Räntor å inlåningsräkningar............

321 374|76

3 985 354

90

3 988 700

82

(321 374

76)

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m. fl.

Fullmäktige......................

55 696

81

56 063

35

Suppleanter......................

11 175

44

10 888

48

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings-

kontoren och suppleanter för dem.......

142 452

88

142 116

50

Arvode till ombudsmannen i Malmö.......

2 400

—

3 600

—

(211 725

13)

212 668

33

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Lön, tjänstemän å ordinarie stat.........

3 247 682

51

3170 767

55

Nettolön, tjänstemän å indragningsstat.....

16 315

20

16 315

20

Tilläggsarvoden....................

3 592

84

3 666

—

Ställföreträdararvoden................

4 800

—

6 600

—

Kallortstillägg.....................

1769

63

1 912

83

Vikariatsersättning..................

58 373

43

60 070

10

Felräkningspengar..................

6 724

09

3 979

85

Övertidsersättning, m. m...............

6 510

14

8 353

—

(3 345 767

84)

3 271 664

53

Avlöningar till övrig icke ordinarie personal.

Lön...........................

1 209 219

78

1 180 242

27

Kallortstillägg.....................

1058

66

860

36

Vikariatsersättning..................

33 330

09

35 520

30

Arvoden och andra ersättningar åt tillfälliga

befattningshavare .................

659 012

43

810 226

98

Övertidsersättning, m. m...............

3 958

45

7 422

28

(1 906 579

41)

2 034 272

19

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Personliga lönetillägg, m. m. ...........

3 676

49

1 116

53

Gratifikationer och belöningar...........

2 460

—

2 900

—

Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 ........

11325

98

9 972

10

Rörligt tillägg.....................

552 746

15

1 473 241

—

Barntillägg.......................

8 431

06

7 306

69

Tillfälligt tillägg...................

70191

—

—

—

7 013141

37

(648 830

68)

1 494 536

32

Pensioner, m. m.

Tjänstepensioner...................

954 512

70

988 984

06

Familjepensioner...................

363 379

14

371 310

—

Diverse pensioner och understöd.........

17 090

—

14 620

47

Rörligt tillägg.....................

161519

42

464 747

89

Tillfälligt tillägg...................

24187

98

—

—

1 839 662

42

(1 520 689

24)

(7 954 967

06)

Transport

12 841 504

61

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

13

förlusträkning.

1950

1

9

5 1

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster.

Diskonto å växlar...................

651 820

41

949 020

95

Räntor å hypoteks- och kommunlån.......

3 027 199

44

6 425 283

07

Räntor å kredit i checkräkning..........

470 572

34

462 958

40

Räntor å avbetalningslån..............

2115 976

13

2 375 657

62

Avgifter för kredit i checkräkning........

108 217

49

72 884

82

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar....................

12 768

08

3 083

64

10 288 888

50

(6 386 553

89)

Remboursprovisioner.................

676 317

65

975 076

26

Övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . . .

5 720 489

38

4 882 798

97

5 857 875

23

(6 396 807

03)

Räntor å svenska statspapper och obligationer.

60 926 178

87

85 717 241

51

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel.........''........

203 035

30

189 499

61

Avgifter för i förvar mottagna depositioner . . .

248 024

78

265 893

05

Ersättning för utländska clearingar........

33 333

33

—

—

Provisioner, m. m...................

24190

39

91 383

92

Famil jepensionsavgif ter...............

203

97

—

—

Ersättning för förvaltning av statens bosättnings-

lånefond.......................

123 150

—

119 840

Ersättning för förvaltning av statens egnahems-

lånefond m. fl. fonder...............

312 917

50

295 851

50

Inkomster av fonden för hantverks- och små-

industrikredit....................

1517

85

2 286

72

Inkomster av fastigheter..............

299 493

37

316 769

78

Courtage & obligationer...............

10 894

20

16 093

15

Kassaöverskott....................

1 2b8

91

3 627

46

Diverse .........................

19 645

71

28 983

37

87 047 470

07

(62 203 854

18)

/

/

/

/

/

/

/

Summa

74 987 215

10 1

103194233| 80

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

1950

1 9

5 1

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster.

Förvaltningsutgifter, m. m.

(7 954 967

06)

Transport

12 841 504

61

Rese-, traktamente- och flyttningskostnader . . .

56 386

67

72 698

58

Uniformsbeklädnad..................

20 372

71

30 512

16

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

38 012

58

46 514

79

Fastighetsunderhåll.................

119 941

89

403 906

26

Fastighetsutskvlder, renhållning av gator och

gårdar ........................

93 883

45

99 996

34

Värme och belysning................

203 253

34

246 681

14

Hyror för fem kontor................

41 709

29

40 693

84

Inventarier och deras underhåll..........

91 901

90

200 342

10

Inventeringar vid avdelningskontoren......

16129

55

18 874

40

Materialier, tidningar, m. m.............

225 915

72

292 311

—

Annonser och kungörelser.............

22 629

85

21 081

55

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter .

619 482

09

709 758

11

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

19 692

91

15 981

99

Transportkostnader..................

12 534

79

12 349

42

Bevakning vid huvudkontoret...........

39 309

95

35 640

35

Inspektion av avdelningskontoren.........

2 363

27

4 462

70

Lönenämnden och delegerade för riksdagens

verk .........................

2121

38

2 352

05

Övriga förvaltningsutgifter.............

200 058

33

236 550

04

2 490 706

82

(1 825 699

67)

Ersatta kassaförluster................

4 007

78

5 806

32

Gourtage å obligationer...............

60114

93

113 921

73

Diverse.........................

2 839

92

2 718

91

122 446

96

(66 962

63)

Kostnader för sedeltrvckeriet...........

1 200 412

85

1 416 061

94

Kostnader för pappersbruket ...........

566 768

45

801 896

41

2 217 958

35

(1 767 181

30)

Summa utgifter och förluster...........

11 614 810

66

17 672 616

74

Saldo vinst.......................

63 372 404

44

85 521 617

06

Summa

74 987 215

10 !

103194233

80

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

15

förlusträkning.

Inkomster och vinster.

1950 1951

Kronor

Kronor

Kronor

Summa

74 987 215

10

103194233

80

74 987 215

10

103194233

80

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1950 och

1951 års slut.

1950

1951

Kronor

Kronor

Tillgångar.

33 226

22

33 226

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

15 151 300

—

15 151 300

—

1 800 000

_

1 800 000

_

Vissa utländska obligationer och fordringar.......

48 000 000

—

49 000 000

—

Summa

64 984 526

22

65 984 526

22

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

4 250 000

—

4 250 000

—

sedeltryckeriet................

1 200 000

—

1 200 000

—

Göteborg...........................

1 300 000

—

1 300 000

—

Malmö.............................

425 000

—

425 000

—

Falun.............................

200 000

—

200 000

—

280 000

_

280 000

_

Halmstad...........................

380 000

—

380 000

—

205 000

205 000

150 000

150 000

Karlstad............................

163 000

—

163 000

—

230 000

_

230 000

_

Linköping...........................

277 000

—

277 000

—

370 000

370 000

200 000

313 000

_

200 000

313 000

Nyköping...........................

428 600

—

428 600

—

Sundsvall...........................

250 000

—

250 000

—

560 000

_

560 000

_

Visby.............................

200 000

—

200 000

—

Växjö.............................

346 600

—

346 600

—

Örebro.............................

275 000

—

275 000

—

Östersund...........................

200 000

—

200 000

—

Tumba............................

2 823100

—

2 823100

—

Diverse valv.........................

125 000

—

125 000

—

Summa

15151 300

—

15151 300

—

Skulder.

TJtelöpande postväxlar ....................

12 277

39

12 277

39

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....

548

08

548

08

» » 4*/» % » » » ... .

5 527

07

5 527

07

» > 3 % »

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

924

61

924

61

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1887 . .

417

58

417

58

Summa

20 283

37

20 283

37

s. 17 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets memorial nr 1

17

Avbetalningslånefonden.

Fördelningen den 31 december 1951 på riksbankens olika kontor av

utestående lån från avbetalning slånej onden framgår av efterföljande

tabell:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

11 764

,)21 395 051

51

1900

2 993 430

—

1665

*)2 588 514

—

603

1 361371

—

1654

2 455 291

—

469

991 638

—

521

975 701

—

1169

2 278 058

—

218

426 812

—

383

621605

—

399

931 065

—

378

919 042

—

630

1 597 120

—

1 719

3 015 720

—

261

628 104

36

1134

1 532 284

—

436

916 461

—

813

1 113 268

—

928

1 993 723

—

2 562

6 511 681

—

503

1 246 927

—

183

443 076

—

970

1 564 781

—

226

602 392

—

725

1 379 551

—

650

1 389 780

—

32 863

61 872 446

87

Huvudkontoret.........................

Avdelningskontoret i: Göteborg...............

Malmö................

Falun.................

Gävle ................

Halmstad..............

Härnösand .............

Jönköping..............

Kalmar ...............

Karlskrona.............

Karlstad...............

Kristianstad.............

Linköping..............

Luleå.................

Mariestad..............

Norrköping.............

Nyköping..............

Sundsvall..............

Umeå................

Uppsala...............

Visby.................

Vänersborg.............

Västerås...............

Växjö................

Örebro................

Östersund..............

Summa * 2

'') På indrivning beroende medel, kr. 15 292:11 inkluderas ej häri.

*) » » » > , > 1 006:47 » » . .

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 8 samt. Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1

Statens bosättningslånefond.

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1951

på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden,

vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår

i riksbankens balansräkning.

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret...........................

16 653

13 873 134

68

Avdelningskontoret i: Göteborg.................

4 714

4 040 058

64

Malmö...................

5 273

4 207 641

14

Falun..................

1570

1 240 107

31

Gävle..................

2 586

2 419 941

—

Halmstad................

997

764 893

06

Härnösand...............

1219

1 005 857

—

Jönköping...............

2 004

1 729 317

20

Kalmar.................

602

521 341

—

Karlskrona...............

756

665 481

20

Karlstad................

1881

1 432 624

—

Kristianstad..............

1102

889 680

—

Linköping...............

1417

1 346 773

79

Luleå..................

1332

1 086 275

—

Mariestad................

1181

1 083 421

—

Norrköping...............

887

698 504

40

Nyköping................

1496

1 292 184

—

Sundsvall................

1099

935 769

—

Umeå..................

936

892 898

—

Uppsala.................

1520

1 401 594

—

Visby..................

213

181 238

—

Vänersborg...............

911

808 482

—

Västerås................

2 009

1 818 594

—

Växjö..................

576

521 724

—

Örebro.................

1 877

1 558 088

—

Östersund ...............

750

581 047

-

Summa

55 561

46 996 668

42

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1

19

Egnahems- m. fl. lån.

Vid utgången av år 1951 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp

på de olika kontoren sålunda:

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret..........................

5 202

62 310 049

54

Avdelningskontoret i: Göteborg................

2 457

6 616 823

79

Malmö.................

839

4 796112

36

Falun..................

2 315

7 558 106

22

Gävle..................

3 613

10 009 885

63

Halmstad...............

3 047

12 791 473

78

Härnösand ..............

4 281

10 821 055

13

Jönköping...............

1271

5 603 717

96

Kalmar.................

2149

7 619 726

57

Karlskrona..............

2142

8 011 177

88

Karlstad................

4 250

13 642 996

60

Kristianstad..............

4 684

18 470 874

72

Linköping...............

1970

7 069 639

47

Luleå..................

7 280

17 476 470

75

Mariestad...............

2 251

8 201 672

48

Norrköping..............

1042

4192 816

65

Nyköping...............

2 415

11 905 055

26

Sundsvall...............

2 077

5190 421

86

Umeå..................

5 713

18 051177

95

Uppsala................

2 841

9 585 026

18

Visby..................

2 541

7 489 749

44

V änersborg..............

4 905

17 211539

89

Västerås................

1352

5 171 753

36

Växjö.................

2 400

8 659 786

53

Örebro.................

1553

3416911

26

Östersund...............

5158

14 049 705

28

Summa

79 748

305 923 726

54

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1.

De å föregående sida redovisade, vid utgången av år 1951 utestående

lån, vilka övertagits från egnahemsorganen och hushållningssällskapen,

fördela sig till antal och belopp på följande olika lånetyper:

Utlåning, som handhaves av såväl avdelningskontoren

som huvudkontoret:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån........................

Bostadsegnahemslån.......................

Uppskovslån............................

Nybyggnadslån..........................

Förbättringslån..........................

1942 års tilläggslån.......................

Lån till estlandssvenskar....................

Premielån.............................

Gödselvårdslån..........................

Täckdikningslån..........................

Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . .

Siloanläggningslån........................

Transport

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

Arrendelån.............................

Arbetarsmåbrukslån.......................

Jordbruksegnahemslån m. fl. lån till l&neförmedlare . . .

Bostadsegnahemslån » » . . •

Uppskovslån » » • • •

1942—1948 års tilläggslån » » . . .

Antal

Belopp

Kronor

25169

134 640 160

93

13 787

58 686 379

74

808

190 975

56

20 097

32 083 767

25

5 552

16 295 477

—

2 750

4 011 537

18

47

338 762

17

4 952

6 130 938

90

554

287 771

64

3 226

2 623 556

97

8

3 205

67

603

350 689

20

77 553

255 643 222

21

155

302 646

45

1502

32 789 074

45

66

1 290 725

44

397

14 835 301

36

12

7135

63

63

1 055 621

—

79 748

305 923 726

54

Summa

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

21

Riksbankens organisationsfråga.

Med skrivelse den 1 februari 1951 underställde fullmäktige bankoutskottets

prövning ett förslag till viss omorganisation av ledningen av riksbankens

löpande verksamhet (jfr bankoutskottets utlåtande nr 23/1951).

Sedan utskottet uttalat, att utskottet för sin del icke hade något att erinra

mot den av fullmäktige beslutade omorganisationen, genomfördes densamma

med verkan från och med den 1 april 1951.

I sitt utlåtande nr 15 till 1950 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående teckning av aktier i den statliga affärsbanken in. m.

uttalade bankoutskottet bland annat, att utskottet då icke vore berett att

förorda att riksbankens avdelningskontor skulle överföras till den statliga

affärsbanken. Utskottets ståndpunkt innebar dock icke ett definitivt ställningstagande

till spörsmålet om riksbankens kontorsnät borde för framtiden

bibehållas i nuvarande omfattning och lokalisering utan utskottet

förutsatte att bland annat denna fråga liksom frågan om riksbanksarbetets

rationalisering och effektivisering skulle bli föremål för utredning.

I anslutning till utskottets ställningstagande uppdrogo fullmäktige —

som omnämnts under § 5 i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid

1951 års riksdag — åt dåvarande vice riksbankschefen Mats Lemne att

verkställa översyn av riksbankens verksamhet och för fullmäktige successivt

framlägga förslag rörande riksbanksarbetets rationalisering och effektivisering.

Utredningsmannen har i november 1951 för fullmäktige anmält, att han

vid de undersökningar som verkställts i anledning av utredningsuppdraget

funnit, att innan utrednings- och rationaliseringsarbetet fortsattes ståndpunkt

måste tagas till frågan om avdelningskontoren skola bibehållas eller

icke. Förutsättningarna och formerna för en rationalisering vore nämligen

beroende härav. Vid tillkomsten av den statliga affärsbanken hade frågan

om avdelningskontorens överförande till affärsbanken förfallit bland annat

med hänsyn till de komplicerade kontors- och personalfrågor, som skulle

uppkomma vid en dylik överföring. Enligt utredningsmannens uppfattning

framstodo dessa frågor som ännu mera svårlösta vid en eventuell sammanslagning

nu, sedan affärsbanken en tid varit i verksamhet. Utredningsmannen

framhöll vidare, att den nuvarande tidpunkten ur personalsynpunkt

föxxfölle olämplig för en indragning av riksbankens kontor. Under 1950- talet kommc ett mycket ringa antal tjänstemän inom riksbanken att avgå

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1.

med pension och avgången vore så obetydlig, att den redan i och för sig

skapade problem. Under 1960-talet komme avgången av tjänstemän på

grund av uppnådd pensionsålder att få en helt annan omfattning och möjligheterna

att genomföra en eventuell omorganisation skulle då bli väsentligt

större. Med rådande personalförhållanden m. m. skulle det allmänna på

kort sikt icke göra några besparingar genom att dra in riksbankens avdelningskontor.

I stället finge man räkna med betydande övergångskostnader

utan motsvarande nytta för det allmänna.

Under hänvisning till bland annat de ovan anförda skälen ansåg utredningsmannen

att det fortsatta utredningsarbetet borde bedrivas med utgångspunkt

från att det nuvarande kontorsnätet i huvudsak skulle bibehållas

under så lång tidsperiod, att utredningen kunde baseras härpå, eller

omkring 10 år.

Fullmäktige — som anslöto sig till utredningsmannens uppfattning —

ha därefter beslutat, att den fortsatta utredningen i denna fråga skall bedrivas

med utgångspunkt från de av utredningsmannen angivna riktlinjerna

och således bland annat under förutsättning av ett i huvudsak oförändrat

kontorsnät.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

23

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade

den 26 april 1951, utsågos herrar Böök och Allan Andersson, som då voro

i tur att avgå, till fullmäktige för valperioden 1951—1954.

Till suppleanter utsågos samtidigt

för herr Böök herr Ragnar Sundén (omvald);

» » Allan Andersson » Ragnar Persson (omvald).

Fullmäktige utsågo därefter den 4 maj 1951 för tiden till dess nytt val

av fullmäktige år 1952 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Hall;

till riksbankschef: herr Böök;

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktigs rätt och ansvar

vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Mats

Lemne.

Den 31 oktober 1951 utsågo kamrarnas valmän till suppleant för herr

Gränebo herr Axel Rubbestad efter herr Gunnar Hedlund, som i och med

sin utnämning till statsråd den 1 oktober 1951 frånträtt uppdraget. Valet

avsåg återstående delen av valperioden 1949—1952.

Genom beslut den 16 november 1951 förordnade Kungl. Maj:t enligt

§ 72 regeringsformen landshövdingen P. C. Jonsson att för tre år från och

med den 3 december 1951 vara fullmäktig i riksbanken (förlängt förordnande)

.

Sedan herr Böök efter därom gjord anhållan erhållit entledigande från

och med den 1 december 1951 från uppdraget att vara fullmäktig i riksbanken

utsågo kamrarnas valmän den 28 november 1951 herr Mats Lemne

att från och med den 1 december 1951 för återstående delen av valperioden

1951—1954 vara fullmäktig i riksbanken samt herr Ragnar Sundén att vara

suppleant för honom.

Fullmäktige utsågo därefter den 29 november 1951 herr Lemne att från

och med den 1 december 1951 till dess nytt val av fullmäktige år 1952 försiggått

vara riksbankschef.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vid sammanträde den 20 december 1951 utsågo fullmäktige bankdirektören

Lennart Hammarskiöld att från och med den 21 december 1951 till

dess att val av fullmäktige år 1952 försiggått vara suppleant för riksbankschefen

att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda

i hans ställe (vice riksbankschej). Vid samma tillfälle förordnades bankokommissarien

Åke Lundgren att från och med den 21 december 1951 till

och med den 31 december 1952 vara bankdirektör i lönegraden Cp 19.

Med utgången av mars månad 1951 lämnade bankdirektören Gunnar

Månsson sin anställning i riksbanken för att övergå till annan tjänst. Den

härigenom lediga bankdirektörstjänsten har ej återbesatts.

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse utsågo fullmäktige den

4 maj 1951 för tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1952 försiggått,

herr Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören

och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören Ryno

Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot (samtliga

omvalda).

Till suppleanter utsågos samtidigt, för ordföranden herr Kristensson, för

Ekengren bankkamreraren Helge Borggren samt för Lundquist chefen för

grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta Carlsson.

§ 3.

Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1952 hava fullmäktige

för sin del utsett herrar Allan Andersson och Kristensson med herr

Olof Andersson som suppleant.

§ 4.

Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å ena,

samt Argentina, Belgien, Brasilien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland,

Italien, Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz,

Sovjetunionen, Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Förbundsrepubliken

Tyskland, Ungern, Uruguay, Österrike samt ockupationsmakten

i Japan, å andra sidan, träffade betalningsöverenskommelserna.

§ 5.

I samband med Sveriges inträde i Internationella valutafonden och Internationella

återuppbyggnadsbanken har riksbanken på därom av Kungl.

Maj:t gjord hemställan tillskjutit Sveriges insatskapital i fonden och ban
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

25

ken. Utöver de inbetalningar i gnid och/eller dollar, som redovisats i inledningen

av berättelsen, har riksbanken verkställt betalningar av de delar

av insatserna som skulle erläggas i svenska kronor. Riksbanken fungerar

jämlikt § 2 (a) i artikel XIII i fondens stadga, respektive § 11 (a) i artikel

V i bankens stadga som depositionsställe för fondens och bankens genom

dessa betalningar uppkomna behållningar i svenska kronor — cirka

429 miljoner kronor, respektive cirka 93 miljoner kronor — samt tjänstgör

som förbindelseorgan i enlighet med bestämmelserna i § 1 artikel V i fondens

stadga och § 2 i artikel III i bankens stadga (jfr proposition nr

89/1950 och bankoutskottets utlåtande nr 8/1950).

Vidare bör anmärkas, att enligt bankens stadgar intill 80 procent av

andelsbeloppet i banken eller högst 80 miljoner dollar (efter nu gällande

dollarkurs cirka 414 miljoner kronor), under vissa villkor skall inbetalas

vid anfordran.

Kungl. Maj:t har i enlighet med riksdagens beslut lämnat riksbanken

garanti för de förluster, som kunna uppkomma för riksbanken i anledning

av Sveriges medlemskap i fonden och banken.

§ 6.

Bank for International Settlements i Basel (BIS) har återupptagit utdelning

å sina aktier. Per den 1 juli 1951 krediterades riksbanken för utdelning

med ett belopp av 71 600 Schwfrcs.

§ 7.

Enligt lag den 14 december 1951 (SFS 1951: 783) om investeringskonto

för skog skall i vissa fall idkare av skogsbruk insätta en del av intäktsökningen

från skogen å särskilt för honom upplagt spärrat konto i riksbanken

(investeringskonto).

Dylika investeringskonton komma att uppläggas vid huvudkontoret och

avdelningskontoren.

§ 8.

De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 7 i fullmäktiges

berättelse till bankoutskottet vid 1951 års riksdag, gälla fortfarande.

§ 9.

Från avbetalningslånefonden, vilken numera uppgår till 65 miljoner kronor,

utgjorde utlåningen vid utgången av december 1951 sammanlagt

61 888 805 kronor 45 öre — inklusive på indrivning beroende medel.

Däri ingår ett belopp om 11 234 164 kronor 68 öre, vilket utlämnats såsom

garantilån enligt kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676) angående stat
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1.

lig kreditgaranti åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen,

kungörelsen den 30 april 1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti

för lån åt den som genomgått polisskola samt kungörelsen den 16 juni 1950

(nr 469) angående studielån med statlig kreditgaranti. Antalet garantilån

utgjorde 1 844 — därav vid huvudkontoret 661 och vid avdelningskontoren

1 183 — vilket innebär en ökning under året med 855. I övrigt har avbetalningslånens

antal minskat under året (med 2 390 st.).

Räntan å lån från fonden utgör 4 procent; för garantilån dock endast

3.5 procent.

Rörande lånens fördelning på de olika kontoren hänvisas till å sid. 17

intagna uppgifter.

§ 10.

Spannmålskreditfonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken förvaltar

fondens hela belopp.

Räntan å lån från fonden utger 3.5 procent.

För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.

§ 11.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom

kapital anvisat sammanlagt 54 100 100 kronor, varav 50 miljoner kronor

överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av december 1951 utlåningen

46 996 668 kronor 42 öre, innebärande en ökning sedan årets början

av i runt tal 370 000 kronor.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å

sid. 18. Under året har antalet utestående lån minskat med 1 426 st.

Räntan å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat

4 procent.

Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1951 ha utlämnats

146 005 lån till ett belopp av sammanlagt 169 099 189 kronor samt

efterskänkts eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 988 331 kronor

66 öre, motsvarande cirka 0.6 procent av hittills utlämnade medel.

§ 12.

Vid utgången av december 1951 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån

vid riksbankens samtliga kontor 19 639 kronor 6S öre, därav vid

huvudkontoret 6 306 kronor och vid avdelningskontoren 13 333 kronor

68 öre.

Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 13.

Från fonden för hantverks- och småindustrikredit — till vilken 1941 års

lagtima riksdag anvisade ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor —

har ett belopp av 1 miljon kronor överförts till riksbanken. Resten av det

ursprungliga reservationsanslaget står icke vidare till förfogande för ändamålet.

Hittills hava bildats nio garantiföreningar, vilkas medverkan förutsattes

för utlämnande av lån från fonden.

Vid utgången av december 1951 utestodo sammanlagt 60 lån med ett

belopp av 480 560 kronor, nämligen

Kontor

Antal lån

Sammanlagd

lånesumma

Falun .......

.......... 12

kr.

100 300

—

Jönköping . .. .

.......... 6

14 500

—

Kalmar ......

.......... 10

109 650

—

Norrköping . . .

.......... 14

155 830

—

Uppsala......

.......... 13

84 630

—

Vänersborg ...

.......... 5

15 650

—

Summa 60

480 560

—

Räntan å lån från fonden utgör 4.5 procent.

§ 14.

De enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från

egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna lånen fördelade

sig per den 31 december 1951 å de olika kontoren på sätt närmare framgår

av sammanställningen å sid. 19. Antalet förvaltade lån har under tiden

1 januari—31 december 1951 nedgått från 84 529 till 79 748 och det utestående

lånebeloppet har under samma tid minskats från 325 360 032 kronor

90 öre till 305 923 726 kronor 54 öre.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1950/51 uppburit

ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 295 851 kronor 50 öre;

för innevarande budgetår har ersättningen ännu icke blivit bestämd.

Av de till riksbankens förvaltning per den 1 juli 1948 överlämnade fondmedlen

— vilka ej ingå i riksbankens balansräkning utan redovisas separat

— har till statsverket under 1951 återlevererats 37 miljoner kronor,

fördelade med 19 400 000 kronor å egnahemslånefonden, 9 miljoner kronor

å premielånefonden, 6 750 000 kronor å lånefonden för främjande av bostadsbyggande

å landsbygden, 350 000 kronor å gödselvårdslånefonden,

1 350 000 kronor å täckdikningslånefonden och 150 000 kronor å allmänna

nyodlingslånefonden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 15.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet

och pappersbruket — uppgick vid utgången av år 1951 till följande antal:

ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Cp.............................. 35

b) » Cr .............................. 41)

c) » Ca .............................. 305

därav bankpersonal ........................ 184

biträdespersonal...................... 53

vaktpersonal......................... 68

extra ordinarie tjänstemän.................................. 1442)

därav bankpersonal ........................... 73

biträdespersonal ........................ 60

vaktpersonal............................ 11

aspiranter ................................................ 25

därav bankaspiranter................. 9

biträdesaspiranter....................... 13

bankvaktmästareaspiranter .............. 3

extra tjänstemän.......................................... 46

Summa 557

Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen

för sedelräkning under kortare perioder, till ett antal av cirka 250. Av sistnämnda

personal tjänstgjorde under år 1951 i medeltal 110 per arbetsdag.

Vid utgången av år 1951 tjänstgjorde sammanlagt 16 ordinarie och extra

ordinarie riksbankstjänstemän vid valutakontoret.

§ 16.

Med anledning av den nya kommunindelningen ha fullmäktige med tilllämpning

från och med den 1 januari 1952 fastställt ny indelning av landet

i lånedistrikt för riksbankens utlåningsrörelse.

§ 17.

Genom dom den 31 mars 1951 i mål mellan riksbanken och Svenska handelsbanken

angående rekvisition av vissa utländska valutor har Stockholms

rådhusrätt lämnat riksbankens talan utan bifall.

Riksbanken har fullföljt målet i hovrätten, vars avgörande ännu icke

fallit.

‘) Samtliga tjänstemän inneha tillika lägre tjänst med lönegradsbeteckning Ca, som förts över stat.

a) Därutöver 18 tjänstemän, vilka tillika inneha lägre ordinarie tjänst med lönegradsbeteckning Ca.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 18.

Den av riksbanken för förbrukning inom landet under 1951 försålda

kvantiteten finguld utgjorde 2 173 kg (1950 2 288 kg) med följande fördelning

på de olika grupperna av ändamål:

dentalguld ............................ 708 kg

guldsmedsguld ........................ 1 313 »

diverse industriella ändamål ............ 23 »

medaljer .............................. 129 »

§ 19.

Vid avdelningskontoren har under år 1951 verkställts sådana reparationsarbeten

å riksbankens fastigheter, som befunnits nödvändiga för fastigheternas

underhåll. Under året har härför tagits i anspråk ett belopp av

267 330 kronor. I nedanstående sammanställning ha upptagits de avdelningskontor,

där kostnaden överstigit 5 000 kronor.

Malmö ..........

...... 36 592

Norrköping .......

....... 5 363

Falun ............

...... 8 497

Nyköping ........

....... 13 717

Gävle ............

...... 6 538

Sundsvall.........

....... *7 683

Halmstad ........

...... 13 515

Uppsala..........

....... 15 303

Jönköping ........

...... 32 893

Visby ............

....... 10 360

Karlstad .........

...... 9 386

Västerås ........

....... 14 033

Kristianstad ......

...... 15 454

Örebro ...........

....... 7 030

Linköping ........

...... 40116

Östersund .......

....... 15 729

Vid huvudkontoret ha fastighetsreparationerna under år 1951 dragit en

kostnad av cirka 135 000 kronor. Huvuddelen av beloppet har åtgått för

anskaffande av nya värmepannor och installation av oljeeldning ävensom

för inredande av nya lokaler för ombudsmansexpeditionen och därmed sammanhängande

arbeten.

§ 20.

Riksbanken har erhållit byggnads- och igångsättningstillstånd för uppförande

vid Tumba bruk av den byggnad för sedelförstöringskontoret, vartill

enligt medgivande av 1951 års riksdag av riksbankens medel finge användas

förslagsvis 285 000 kronor.

§ 21.

Nya kollektivavtal ha under 1951 slutits med arbetare och förmän vid

riksbankens industrier.

Utbyggnaden av holländeriet vid Tumba bruk, för vilken 1949 års riksdag

bemyndigat fullmäktige att av riksbankens medel taga i anspråk för
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 1.

slagsvis 140 000 kronor, har fortskridit så långt att den ena holländaren

kunnat tagas i bruk. Arbetet med inrättande av den andra holländaren

pågår.

Sedan 1950 års riksdag medgivit att fullmäktige av riksbankens medel

finge taga i anspråk förslagsvis 150 000 kronor för utbyggnad av torkpartiet

till pappersmaskinen och 1951 års riksdag lämnat medgivande till att

för utbyggnad av maskinen med ett långviraparti finge användas förslagsvis

400 000 kronor, ha maskinbeställningar verkställts. Utrustningen för

torkpartiet beräknas bliva levererad under kommande sommar och långvirapartiet

under sommaren 1953.

Vid bruket har utförts och tagits i bruk en massaupplösningsanläggning,

som dragit en kostnad av cirka 36 000 kronor.

»Stora stenhuset» vid bruket har under år 1951 undergått yttre reparationer

— delvis de första sedan byggnadens tillkomst — för en kostnad

av omkring 30 000 kronor.

Sedeltryckeriets boktrycksrotationsmaskin (lottpress) kommer enligt beslut

av fullmäktige att utbyggas med ytterligare två tryckverk samt med

nya nummerverk för en kostnad av omkring 50 000 kronor. Dessutom har

en enfärgsoffsetmaskin inköpts till en kostnad av omkring 30 000 kronor.

För pappersbruket har beställts en och för sedeltryckeriet tre pappersräkningsmaskiner

för en kostnad av tillhopa omkring 58 000 kronor.

§ 22.

För riktigheten av de å sid. 10—16 lämnade sifferuppgifterna ansvara

bankkamreraren Axel Rosengren och förste kammarskrivaren Folke Öberg,

vilka undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 23.

Inspektioner av avdelningskontoren ha verkställts

av dåvarande vice riksbankschefen Lemne vid kontoren i Linköping,

Västerås och Örebro,

av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Härnösand, Nyköping, Visby

och Östersund,

av dåvarande bankdirektören Hammarskiöld vid kontoren i Göteborg,

Karlstad, Luleå, Mariestad, Sundsvall, Umeå, Vänersborg och Växjö, samt

av bankokommissarien Sven Lönnqvist vid kontoren i Malmö, Falun,

Gävle, Halmstad, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Norrköping

och Uppsala.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor

och förvaringsrum ha under året ägt rum.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1. 31

Revision genom därtill utsedda tjänstemän ha under året företagits vid

samtliga avdelningskontor.

§ 24.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bifogas.

Stockholm den 10 januari 1952.

Mats Lemne.

Filip Kristensson.

DAVID HALL.

C. P. V. Gränebo.

Alf Johansson.

Olof Andersson.

Ragnar Persson.

/ Sven Lindh.

Stockholm 1952 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

610030

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.