Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående anmälningsskyldighet för industriföretag rörande förestående inskränkningar i driften.

1952-04-22 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1952:15, Utlåtande i anledning av väckt motion angående anmälningsskyldighet för industriföretag rörande förestående inskränkningar i driften.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 15—16.

Bankoutskottets utlåtande nr 15.

1

Nr 15.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående anmälningsskyldighet

för industriföretag rörande förestående inskränkningar

i driften.

I en inom andra kammaren under nr 141 väckt motion, som hänvisats

till bankoutskottets handläggning, föreslå herrar Andersson i Malmö och

Svensson i Alingsås, att riksdagen måtte besluta hemställa till regeringen

om en utredning rörande anmälningsskyldighet för industriföretag om inskränkningar

i driften, varunder de spörsmål, som berörts i motionen,

komma under omprövning.

Rörande den närmare motiveringen för förslaget får utskottet hänvisa

till motionen.

över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttrande avgivits av'' arbetsmarknadsstyrelsen, varjämte Landsorganisationen

i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Tjänstemännens

centralorganisation beretts tillfälle avgiva yttrande i ärendet.

Sedan år 1944 har mellan arbetsmarknadsstyrelsen och Industriens produktionsråd

funnits en överenskommelse om frivilligt varsel vid driftsnedläggelser,

driftsinskränkningar och permitteringar. Enligt överenskommelsen

ha industriföretagen att till myndigheterna meddela det antal arbetare,

som under de närmast följande två månaderna väntas behöva permitteras

eller avskedas. Eventuella meddelanden av detta slag lämnas på det rapportkort

rörande sysselsättningsläget, som företagen månatligen via länsarbetsnämnderna

översända till socialstyrelsen. Länsarbetsnämnden bokför

i sitt sysselsättningsregister de lämnade varseluppgifterna och tillställer

arbetsmarknadsstyrelsen ett sammandrag av desamma. Inom styrelsen göres

en sammanställning av uppgifterna från hela landet.

Vid permitteringar och avskedanden av större omfattning ha företagen

också att meddela detta till vederbörande branschförening för vidare befordran

till Industriens produktionsråd. Mellan produktionsrådet och

arbetsmarknadsstyrelsen uppehälles ett fortlöpande samarbete i bland

annat hithörande frågor.

Rörande denna överenskommelse och bakgrunden till dess träffande ha

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund i sitt gemensamma

utlåtande anfört följande.

I slutet av kriget räknades med att under en övergångsperiod svårigheter

skulle kunna uppstå att upprätthålla sysselsättningen framför allt

inom de industrier, vilkas kapacitet i betydande grad togs i anspråk för

1 B i haag till riksdagens protokoll 1952. S sand. Nr 15—16.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 15.

militära beställningar. För att i någon form praktiskt underlätta industriföretagens

omställning från krigs- till fredsproduktion bildade Svenska

Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund gemensamt Industriens

Omställningskommitté, sedermera Industriens Produktionsråd. En

av rådets viktigaste uppgifter blev att vara kontaktorgan mellan industrien

och de statliga myndigheterna i frågor, som hade samband med driftsinskränkningar

och driftsnedläggelser samt att bislå företagen vid lösandet

av de problem, som aktualiserades genom dylika händelser.

För att de statliga arbetsmarknadsorganen i god tid skulle bli informerade

om väntade förändringar i arbetsmarknadsläget träffade Omställningskommittén

i mitten av 1944 en överenskommelse med dåvarande Arbetsmarknadskommissionen,

numera Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsen, om

införande av ett frivilligt varselsystem beträffande driftsinskränkningar

och driftsnedläggelser. Enligt denna skulle till Industriförbundet anslutna

företag på den sysselsättningsrapport, som månatligen via länsarbetsnämnden

insändes till Socialstyrelsen, ange om permitteringar eller avskedanden

i större omfattning vore att vänta under de närmaste två månaderna. Rapporteringsskyldigheten

har sedermera något utvidgats. Liknande förhandsinformationer

skulle även lämnas till vederbörande branschorganisation

för att vidarebefordras till Industriens Omställningskommitté.

Under den närmast följande tiden förekommo driftsinskränkningar vid

ett icke obetydligt antal företag. Varselsystemet fungerade därvid tillfredsställande.

I produktions- och avsättningsförhållandena inom industrin

skedde emellertid senare en markant omsvängning, så att läget ända intill

senaste tid kännetecknats av en genomgående och betydande brist på arbetskraft.

För den alldeles övervägande delen av industriföretagen ha under

denna tid permitteringar eller avskedanden av någon betydelse icke förekommit,

varför varselsystemet icke behövt träda i funktion. Inom bland

annat cellulosaindustrin lades emellertid driften ned definitivt vid ett mindre

antal anläggningar, beroende på brist på råvaror. Myndigheterna underrättades

därvid i god tid. Då det i flertalet fall visade sig möjligt att få

i gång ny industriell verksamhet i den nedlagda industrins ställe, medförde

driftsnedläggelserna inga större problem för den friställda arbetskraften

och de berörda kommunerna.

Motionärernas förslag om en utredning rörande anmälningsskyldighet

för industriföretag om driftsinskränkningar tillstyrkes av Landsorganisationen

och Tjänstemännens centralorganisation. Dessa organisationer ha dock

icke tagit ställning till frågan om formen för en skärpt reglering av ifrågavarande

spörsmål. TCO framhåller sålunda, att det vore uppenbart att det

skulle innebära en klar fördel om skyldighet förelåge för företaget att meddela

kommun och arbetsmarknadsorganen om en förestående driftsinskränkning.

Huruvida detta borde åstadkommas lagstiftningsvägen eller

via överenskommelser mellan industrien och arbetsmarknadsstyrelsen borde

enligt TCO utredas.

Landsorganisationen har uttalat, att man vid en vikande konjunktur icke

torde kunna förlita sig enbart på de frivilliga utfästelser i fråga om anmälning,

som redan tidigare lämnats av industriens egna organisationer, utfäs
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 15.

3

telser som för övrigt endast avsåge till dessa organisationer anslutna företag.

Landsorganisationen har vidare framhållit följande.

Det av motionärerna åberopade fallet av driftsnedläggelse har på ett

drastiskt sätt aktualiserat den fråga som avses med utredningsyrkandet.

Av den omständigheten att dylika fall under senare år — med den goda

sysselsättningskonjunktur som under dem varit rådande — varit förhållandevis

sällsynta kan man icke draga slutsatsen att en skärpt skyldighet

att anmäla planerade driftsinskränkningar vore opåkallad. Vid en vikande

konjunktur torde man få räkna med nya fall, i vilka nedläggelse eller inskränkning

av företags drift kommer att vidtagas med så kort varsel att

åtgärder icke medhinnas för den berörda arbetskraftens omflyttning eller

för övervägande av driftsomläggning eller andra åtgärder i syfte att neutralisera

driftsinskränkningens skadeverkningar.

Landsorganisationen har vidare erinrat om att enligt § 6 i avtalet 1946

mellan Svenska arbetsgivareföreningen och LO om företagsnämnder skall,

när fråga uppkommer om nedläggande, inställelse eller väsentlig inskränkning

av ett företags drift, i så god tid som möjligt innan dylik åtgärd vidtages

samråd därom äga rum inom företagsnämnden. Därest sådan åtgärd

anmäles till offentlig myndighet, skall enligt samma bestämmelse dylik

anmälan delgivas nämnden och denna fortlöpande hållas underrättad om

ärendets utveckling. Ej heller dessa föreskrifter, som ju enligt sakens natur

endast avse underrättelse till de anställda och icke anmälan till arbetsmarknadsmyndigheterna,

erbjuda emellertid enligt Landsorganisationen

någon betryggande garanti för att varsel verkligen lämnas inom tid som

med hänsyn till arbetskraftens intressen kan anses skälig.

Även TCO har erinrat om § 6 i avtalet om företagsnämnder och uttalat,

att personalens intressen i det av motionärerna nämnda avseendet böra

vara tillgodosedda vid företag vid vilka företagsnämnder finnas inrättade.

Arbetsmarknadsstyrelsen har — under hänvisning till en nyligen träffad

överenskommelse rörande effektivisering och aktualisering av varselsystemet,

för vilken redogörelse lämnas i styrelsens utlåtande — uttalat sig för

att den i det föregående omnämnda frivilliga överenskommelsen bibehålies

med de förändringar varom uppgörelse numera träffats. Svenska arbetsgivareföreningen

och Sveriges industriförbund ha i gemensamt utlåtande

avstyrkt motionen under hänvisning till den överenskommelse som sålunda

slutits.

Arbetsmarknadsstyrelsen har understrukit, att det för arbetsmarknadsmyndigheterna

självfallet är av största vikt att på ett så tidigt stadium som

möjligt erhålla kännedom om förestående driftsnedläggelser, driftsinskränkningar

och permitteringar inom näringslivet. Förutsättningarna för

att på ett smidigt sätt kunna klara omställningsproblemen äro, framhåller

styrelsen, helt naturligt väsentligt större, om tillräcklig tid för förberedelser

står till förfogande, än om erforderliga åtgärder skola behöva improviseras

i all hast.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 15.

Styrelsen anför vidare.

Med anledning av att särskilt under de senaste månaderna förekommit

vissa driftsnedläggelser och driftsinskränkningar, om vilka arbetsmarknadsmyndigheterna

icke i tillräckligt god tid blivit på förhand underrättade,

har varselsystemets effektivitet och tillförlitlighet ifrågasatts. Bland

annat den föreliggande riksdagsmotionen i ärendet är ett uttryck för detta.

Arbetsmarknadsstyrelsen är helt naturligt icke heller nöjd med nuvarande

ordning. En effektivisering av varselsystemet är nödvändig för att det på

ett tillfredsställande sätt skall fylla sin uppgift. Det är angeläget, att företagen

verkligen fullgöra de förpliktelser, som uppehållandet av ett frivilligt

varselsystem medför.

Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet har beträffande utvecklingen

på arbetsmarknaden under senare tid och frågan om varselsystemets

betydelse anfört följande.

Under senare delen av föregående år inträdde en relativt snabb försämring

i avsättningsmöjligheterna för vissa hemmamarknadsindustrier. Då

det på detta stadium var ytterst vanskligt att bedöma, om avsättningssvårigheterna

skulle bli av kort varaktighet eller voro ett uttryck för en anpassning

av konsumtionen på något längre sikt, hölls produktionen uppe på en

relativt hög nivå med lagerökning som följd. Det visade sig emellertid

ganska snart, att någon förbättring i avsättningsmöjligheterna icke vore att

vänta under den närmaste tiden. Ett betydande antal företag inom framför

allt textil- och konfektionsindustrierna måste därför i början av detta år

inskränka driften. Vid några företag nedlades driften definitivt. Det är riktigt,

att myndigheterna därvid i några fall icke underrättades i så god tid

som varit önskvärt. Det finns emellertid ingen anledning att på denna grund

ifrågasätta det nuvarande varselsystemets betydelse som ett smidigt och

effektivt system för lämnande av förhandsinformationer till de statliga

arbetsmarknadsorganen om planerade driftsinskränkningar och driftsnedläggelser.

Man måste sålunda ha i minnet, att driftsinskränkningar under

en följd av år i stort sett icke förekommit inom industrin och att det under

sådana förhållanden är förklarligt, att bestämmelserna om varselsystemet

icke alltid hållits aktuella. I det uppmärksammade Suchardfallet har företaget

efter ingripande från Produktionsrådet, upprätthållit produktionen

under mer än två månader efter det myndigheterna underrättats om driftsnedläggelsen,

trots de stora förluster som därigenom åsamkats företaget.

Även i några andra fall ha företagen efter rådets påpekanden ändrat sina

dispositioner och utsträckt avvecklingsperioden.

I såväl arbetsmarknadsstyrelsens som Arbetsgivareföreningens och Industriförbundets

yttranden har erinrats om de överläggningar som — i

syfte att få till stånd en effektivisering och aktualisering av varselsystemet

— under den senaste tiden ägt rum mellan arbetsmarknadsstyrelsen å ena

sidan och Industriförbundet, Arbetsgivareföreningen och Industriens produktionsråd

å andra sidan rörande åtgärder i anledning av driftsnedläggelse

och driftsinskränkning m. m. Dessa överläggningar ha resulterat

i en överenskommelse av följande lydelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 15.

5

Enligt varselsystemets nuvarande utformning skola industriföretagen i

den rapport om den aktuella sysselsättningen, som månatligen via länsarbetsnämnden

skall insändas till socialstyrelsen, jämväl lämna uppgift om

antal arbetare, som under närmast följande två månader väntas behöva

permitteras eller avskedas. Härutöver böra företagen, då fråga om permittering

eller avskedande aktualiserats efter det rapporten till socialstyrelsen

avsänts, taga kontakt med länsarbetsnämnden.

För att få till stånd ett bättre samarbete mellan industriföretagen och

arbetsförmedlingsorganen i dessa frågor och göra varselsystemet mer effektivt

skola organisationerna verka för att anslutna industriföretag (byggnadsindustrien

omfattas icke av överenskommelsen) iakttaga följande

regler.

I fortsättningen skall anmälan om väntade permitteringar eller avskedanden

ske genom direkta informationer från företagsledningen till länsarbetsdirektören

eller arbetsförmedlingsinspektören. Uppgifter om dessa

förhållanden skola däremot icke längre lämnas på sysselsättningsrapporten

till socialstyrelsen.

Vid företagens kontakt med länsarbetsnämnden böra uppgifter lämnas

om vid vilken tidpunkt avskedandena eller permitteringarna avses komma

att genomföras, antalet anställda som beröras, driftsinskränkningens beräknade

varaktighet samt orsaken till driftsinskränkningen.

Beträffande de fall av permitteringar och avskedanden för vilka rapporteringsskyldighet

föreligger och den tidpunkt då länsarbetsnämnden på

sätt ovan sagts skall underrättas har följande överenskommelse träffats.

a) Definitiv driftsnedläggelse.

Meddelande lämnas till länsarbetsnämnden (länsarbetsdirektören ^ eller

arbetsförmedlingsinspektören) i mycket god tid och under alla förhållanden

senast två månader före driftsnedläggelsen.

b) Driftsinställelse, varmed avses totalt driftstopp under mer än 14 dagar.

Meddelande lämnas till länsarbetsnämnden (länsarbetsdirektören eller

arbetsförmedlingsinspektören) senast 2 månader före driftsinställelsen.

Anmärkning till a) och b).

Dylika meddelanden behöva ej lämnas, då mindre än 10 arbetstagare

beröras av åtgärden.

c) Driftsinskränkning av mera väsentlig betydelse.

Härvid skall hänsyn tagas icke blott till förhållandena sett ur företagets

synpunkt utan även till åtgärdens väntade inverkan på arbetsmarknadsläget

på orten och därmed på arbetsförmedlingsorganens möjligheter att

omplacera den friställda arbetskraften. Av betydelse är därvid bland annat

ortens storlek och näringslivets struktur. På mindre orter kan exempelvis

friställande av 15 arbetare orsaka svårigheter och skall därför rapporteras,

medan däremot på större orter permittering av ett förhållandevis större

antal arbetare icke behöver omfattas av anmälningsskyldigheten. Om tveksamhet

skulle uppstå huruvida rapporteringsskyldighet skall anses föreligga

eller icke, bör företaget taga kontakt med Industriens Produktionsråd.

Meddelande om driftsinskränkning av bär angivet slag lämnas till länsarbetsnämnden

(länsarbetsdirektören eller arbetsförmedlingsinspektören)

senast 2 månader före åtgärdens vidtagande eller, om i undantagsfall in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 15.

skränkningen icke rimligen kunnat förutses redan 2 månader i förväg, i

så god tid som möjligt.

Anmärkning till c)

Är det ur företagets synpunkt angeläget att speciell diskretion iakttages,

kan underhandskontakt tagas med länsarbetsdirektören personligen med

anhållan om diskretion.

d) Korttidspermittering.

Härmed avses permittering av mera väsentlig betydelse enligt ovanstående

definition, meddelad på viss tid, ej överstigande 14 dagar.

Meddelande om dylik permittering bör lämnas till länsarbetsnämnden

(länsarbetsdirektören eller arbetsförmedlingsinspektören) i god tid före

permitteringstillfället.

e) Fortlöpande arbetstidsförkortning.

Härmed avses sådan inskränkning av arbetstiden en eller flera dagar

per vecka, som berör en mera väsentlig del av arbetsstyrkan.

Meddelande härom bör lämnas till länsarbetsnämnden (länsarbetsdirektören

eller arbetsförmedlingsinspektören) i god tid före åtgärdens vidtagande.

f) Permittering eller avskedande av säsongarbetare.

Meddelande lämnas till länsarbetsnämnden (länsarbetsdirektören eller

arbetsförmedlingsinspektören) i så god tid som möjligt, innan arbetskraften

kommer att friställas.

I sitt utlåtande har arbetsmarknadsstyrelsen slutligen framhållit, att

meddelande om vad som sålunda överenskommits kommer att av Svenska

arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund omedelbart delgivas

samtliga delägare respektive medlemsföretag. Samtidigt understrykes vikten

av att industriföretagen fullgöra de förpliktelser, som bestämmelserna

innebära. Även företag, som icke tillhöra nämnda organisationer, samt

vissa statliga och kommunala myndigheter komma enligt styrelsen att på

lämpligt sätt informeras om den träffade överenskommelsen.

Utskottet. Det i förevarande motion framförda kravet på en utredning

rörande anmälningsskyldighet för industriföretag om inskränkningar i

driften berör ett arbetsmarknadsspörsmål av stor samhällelig vikt. Det är

självfallet av väsentlig betydelse att arbetsmarknadsmyndigheterna samt

vederbörande kommuner och anställda så tidigt som möjligt få kännedom

om förestående driftnedläggelser eller driftinskränkningar inom företagen

så att därav uppkommande problem kunna lösas på ett smidigt och

effektivt sätt. Utskottet kan därför helt ansluta sig till motionärernas uppfattning

om angelägenheten av att garantier skapas för att företagen fullgöra

viss rapportskyldighet i nu nämnt hänseende. Såsom i motionen antytts

och av det föregående närmare framgår, träffades redan år 1944 en

överenskommelse mellan dåvarande arbetsmarknadskommissionen och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 15.

7

representanter för arbetsgivareföreningen och industriförbundet om införande

av ett frivilligt varselsystem beträffande driftinskränkningar och

driftnedläggelser. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller i sitt utlåtande över

motionen, att vissa under de senaste månaderna inträffade händelser framkallat

tvivel om ifrågavarande varselsystems effektivitet och tillförlitlighet

och styrelsen förklarar, att den icke vore nöjd med den ordning som

sålunda rått. Den föreliggande motionen ger uttryck för samma uppfattning.

I syfte att få till stånd en effektivisering av det frivilliga varselsystemet

har emellertid sedermera en ny överenskommelse träffats mellan arbetsmarknadsstyrelsen

å ena sidan samt industriförbundet, arbetsgivareföreningen

och industriens produktionsråd å andra sidan rörande åtgärder

i anledning av driftnedläggelse och driftinskränkning m. m. Denna överenskommelse

finnes intagen i arbetsmarknadsstyrelsens yttrande och har

återgivits i det föregående. Med hänsyn till det läge, vari det av motionärerna

resta spörsmålet sålunda numera befinner sig, anser utskottet det

icke erforderligt att i enlighet med motionens yrkande föreslå riksdagen

att hemställa hos Kungl. Maj:t om verkställande av utredning i ämnet.

Därest erfarenheten ger vid handen att den frivilliga överenskommelse som

nu slutits icke fungerar med tillräcklig effektivitet eller eljest väsentligt

ändrade förhållanden skulle inträda, bör man emellertid enligt utskottet

räkna med att ifrågavarande spörsmål kan komma att upptagas till förnyat

övervägande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 141 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 22 april 1952.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander, Johannesson*,

Nordenson*, Roo och Eliasson;

från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona, Persson i

Norrhy, Schmidt, Sköldin, Fagerholm, Hallberg* och Nyberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.