Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning rörande sparandets struktur, omfattning och motiv, i avsikt att underlätta en ekonomisk politik, som på lång sikt befrämjar det frivilliga sparandet och undviker att hämma detsamma». Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa till motionen 11:392. Över motionerna ha yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från konjunkturinstitutet och 1951 års penningvärdeundersökning.

1952-04-22 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1952:19, Skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning rörande sparandets struktur, omfattning och motiv, i avsikt att underlätta en ekonomisk politik, som på lång sikt befrämjar det frivilliga sparandet och undviker att hämma detsamma». Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa till motionen 11:392. Över motionerna ha yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från konjunkturinstitutet och 1951 års penningvärdeundersökning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande nr 19.

1

Nr 19.

0

Utlåtande i anledning av väckta motioner om en utredning rörande

sparandets struktur m. m.

1 två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 300 i första kammaren av herr Ohlon m. fl. och nr 392 i andra

kammaren av herr Ohlin m. fl., hemställes »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning rörande sparandets struktur, omfattning

och motiv, i avsikt att underlätta en ekonomisk politik, som på

lång sikt befrämjar det frivilliga sparandet och undviker att hämma detsamma».

Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa till

motionen 11:392.

Över motionerna ha yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från konjunkturinstitutet

och 1951 års penningvärdeundersökning. Utskottet har

även anhållit om yttrande av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret, varjämte Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,

Svenska jordbrukskreditkassan och Svenska försäkringsbolags

riksförbund beretts tillfälle att avgiva yttrande i ärendet.

Avstyrkande yttranden ha avgivits av fullmäktige i riksbanken och

Svenska bankföreningen. Konjunkturinstitutet och 1951 års penningvärdeundersökning

ha i gemensamt utlåtande ej tagit direkt ställning till motionerna

men framhållit, att åtskilliga av de utredningsuppgifter som motionärerna

särskilt angivit vore av den arten att de låge inom ramen för

konjunkturinstitutets verksamhet eller 1951 års penningvärdeundersökning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha ansett det kunna ifrågasättas om anledning

funnes att nu tillsätta en särskild utredning i ämnet, men ha med

instämmande i motionernas syfte understrukit vikten av att de i motionerna

upptagna spörsmålen ägnas all erforderlig uppmärksamhet. En positiv inställning

till motionärernas utredningsförslag intages av Svenska sparbanksföreningen,

Svenska jordbrukskreditkassan och Svenska försäkringsbolags

riksförbund.

Från remissyttrandena torde här följande få återgivas.

Enligt konjunkturinstitutets och 1951 års penningvärdeundersöknings

uppfattning synes en förbättrad kännedom om sparandets struktur vara i

hög grad önskvärd. Frågan blir närmast på vad sätt en sådan förbättring av

våra kunskaper lämpligen skall kunna uppnås. Åtskilliga av de utredningsuppgifter

som motionärerna särskilt angivit äro av den arten att de ligga

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 8 samt. Nr 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottels utlåtande nr 19.

inom ramen antingen för den verksamhet, som bedrives inom konjunkturinstitutet,

eller för den särskilda undersökning av kapitalbildningen ur

sysselsättnings- och penningvärdessynpunkter, som försiggår inom 1951 års

penningvärdeundersökning. I vad utsträckning så är förhållandet torde bäst

kunna framgå av en genomgång av de angivna undersökningsuppgifterna.

I utlåtandet framhålles i detta hänseende följande.

Den första av undersökningsuppgifterna gäller sparkvoten. Motionärerna

vilja ha utrett hur stor del av den svenska nettonationalinkomsten som sparats

under senare år. Metoden att vid nationalinkomstberäkningarna räkna

med en bruttoinkomst och dennas fördelning på konsumtion och bruttoinvestering

vore enligt motionärernas uppfattning säkerligen väl motiverad

men ägnad att vända uppmärksamheten från den viktiga frågan, hur stor

del som sparats av den nettoinkomst, som återstår sedan avskrivningar och

underhåll dragits från bruttoinkomsten.

Vad som ur denna synpunkt saknas i konjunkturinstitutets nationalinkomstkalkyler

är en genomförd beräkning av kapitalförslitningens omfattning.

Detta är en brist varom institutet är väl medvetet. För genomförandet

av en sådan beräkning erfordras kännedom dels om återanskaffningskostnaderna

för det förefintliga kapitalbeståndet, dels även om kapitalföremålens

genomsnittliga livslängd. I dessa avseenden anser sig institutet

ännu icke ha fått en fullt tillfredsställande grund för en beräkning av den

totala kapitalförslitningen inom samhället. Vissa överslagsberäkningar torde

likväl vara möjliga — speciellt om man är beredd att utgå från sådana

schematiska antaganden som tillämpats vid vissa utländska nationalinkomstberäkningar.

Den andra huvudfråga som motionärerna önska få belyst avser sparkvotens

eventuella förändringar i samband med konjunkturerna. Denna fråga

kommer att uppmärksammas vid den ovan nämnda undersökningen av

kapitalbildningen ur sysselsättnings- och penningvärdessynpunkter. Härvid

kommer även den tredje av de huvudfrågor, som beröras i motionen, att

studeras, nämligen sparandets fördelning på olika kategorier inom samhället.

Ett försök skall göras att fastställa den relativa betydelsen av tre av

sparandets huvudkomponenter nämligen offentligt sparande, företagssparande

samt sådant sparande (personligt och försäkringssparande) som

normalt tillföres kapitalmarknaden och i huvudsak är disponibelt för finansiering

av bostadsbyggande och offentliga investeringar. Även sparmotiven

komma att beröras liksom också de i motionerna anförda speciella frågor,

som anknyta till bolagssparandet samt nuvarande ioriner för bostadsfinansiering.

Med hänsyn taget bl. a. till den förhållandevis begränsade tid som står

till förfogande för utredningsuppdraget har, anföres det vidare i utlåtandet,

1951 års penningvärdeundersökning inte någon möjlighet att företa omfattande

statistiska primärundersökningar, som exempelvis skulle krävas

för att i stora drag klarlägga sparandets fördelning på olika inkomstklasser,

ej heller att utföra sociologiska intensivundersökningar rörande den verkan

erfarenheterna av penningvärdets fall och farhågorna för framtida inflation

ha på olika slag av sparande. Vad som ytterligare erfordras för en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

3

förbättrad kännedom av sparandets struktur i vårt land synes enligt konjunkturinstitutets

och penningvärdeundersökningens uppfattning i främsta

rummet vara vissa statistiska undersökningar av ovan angivet slag snarare

än en speciell sakkunnigutredning. Den budgetundersökning som nu är

under förberedelse inom socialstyrelsen skulle möjligen kunna ge vissa upplysningar

rörande sparandets omfattning inom olika hushållsgrupper. Men

för att slutsatser härom skola kunna dragas med någon som helst säkerhet

torde erfordras att undersökningarna omfatta ett betydligt större antal hushåll

än 600 som socialstyrelsen alternativt föreslagit. En kartläggning av

det personliga sparandet torde emellertid kräva en särskild statistisk undersökning,

som lämpligast torde kunna genomföras av statistiska centralbyrån

under anlitande av dess planerade intervjuorganisation. Vad beträffar

bolagssparandet torde en förbättrad kunskap härom bäst kunna uppnås

genom en specialbearbetning av den inom centralbyrån förda vinststatistiken.

De ytterligare statistiska undersökningar som erfordras för en belysning

av det offentliga sparandet torde det främst kunna ankomma på riksräkenskapsverket

att ombesörja.

Fullmäktige i riksbanken anföra, att enligt vad fullmäktige under hand

inhämtat 1951 års penningvärdeundersökning har för avsikt att till behandling

upptaga olika frågor som beröra sparandet. Det torde enligt fullmäktige

vara lämpligt att avvakta resultatet av denna utrednings arbete, innan man

tar ställning till spörsmålet, huruvida det kan vara påkallat att tillsätta en

särskild kommitté för undersökning av det frågekomplex som avses i motionerna.

Enligt fullmäktiges mening torde motionerna följaktligen icke böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Enligt vid fullmäktiges skrivelse fogat protokollsutdrag, utvisande ärendets

behandling inom fullmäktige, anfördes reservation av herr Kristensson,

som uttalade:

»Jag är av den uppfattningen att de problem, som framföras i motionerna,

böra bli föremål för särskild utredning. Om detta sker inom 1951 års penningvärdeutredning

kan denna utrednings arbete försenas. Vidare är det

icke säkert alt alla de frågor som beröras i motionerna ha intresse för

nämnda utredning. Jag yrkar därför bifall till motionärernas förslag.»

Svenska bankföreningen har uttalat, att den oro för den otillräckliga

kapitalbildningen i vårt samhälle som motionärerna ge uttryck åt delas

jämväl av bankföreningen. Föreningen vill också vitsorda, att den allmänna

kännedomen om det frivilliga sparandets natur och förutsättningar är mycket

bristfällig och ofullständig. Föreningen nödgas dock tyvärr ställa sig

rätt tvivlande till möjligheterna att genom nya undersökningar och till rimliga

kostnader tränga nämnvärt djupare in i hithörande problem.

Inom begränsade områden synas emellertid enligt bankföreningen vissa

förbättringar kunna uppnås. Främst gäller detta den offentliga sektorn, där

det synes värt att överväga, huruvida icke stal och kommun borde inera

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

allmänt övergå till att verkställa kalkylmässiga avskrivningar och ränteberäkningar.

Möjligheterna att bilda sig en uppfattning om sparandets storlek

inom dessa båda betydelsefulla områden skulle därmed bliva icke oväsentligt

större.

Föreningen tar därefter upp till behandling sparandet inom företagen och

hos enskilda. Föreningen anför.

I vad gäller företagssektorn har konjunkturinstitutet i nationalräkenskapen

gått fram efter två skilda linjer. Enligt den ena av dem, den mera

avancerade, ha uppgifter om avskrivningarnas storlek inhämtats från priskontrollnämndens

vinststatistik. Av stor betydelse är här givetvis frågan,

huruvida materialet är någorlunda representativt. Ett vanskligt problem

blir dock alltid att fixera storleken av erforderliga avskrivningar och andra

»resultatsregleringsposter». I tider med hastiga och kraftiga förändringar i

återanskaffningsvärdena för olika slag av tillgångar är frågan allt annat än

lättbedömd. Möjligheterna att på nyssnämnda eller liknande vägar med

någon högre grad av exakthet utröna storleken av företagens nettosparande

synas m. a. o. vara ganska begränsade.

Även om företagssparandet för närvarande synes vara väsentligt större

än sparandet hos enskilda personer (hushåll), torde dock hushållssektorn

tilldraga sig det största intresset. Det kan nämligen icke bestridas, att det

är det mot penningvärdeförsämringen sämst skyddade sparandet, det finansiella,

som främst behöver stimuleras. Av formuleringen i motionens kläm

kan man måhända även draga den slutsatsen, att det främst är omtanken

om allmänhetens finansiella sparande som föranlett motionärerna att anhålla

om en utredning som skulle kunna underlätta en ekonomisk politik

som på lång sikt befrämjar det frivilliga sparandet.

När det gäller en analys av allmänhetens sparande stå i stort sett två helt

skilda undersökningsmetoder till buds: deklarationsundersökningen och den

i motionen omnämnda »sociologiska intensivundersökningen».

Den förstnämnda metoden kan i korthet karakteriseras som en jämförelse

mellan två vid olika tidpunkter avgivna självdeklarationer, där förändringarna

i förmögenheternas storlek och sammansättning studeras. Denna metod

kan emellertid knappast giva tillfredsställande resultat, bl. a. därför att

den för en stor del av befolkningen huvudsakliga förmögenheten, d. v. s.

inre lösören, icke kommer med i bilden. Betydande praktiska svårigheter

uppstå också vid det nödvändiga frånskiljandet av värdeförändringar i förmögenhetsobjekt

av real natur. En relativt god inblick i metodens möjligheter

och brister ge förinögenhetsundersökningarna i 1945 års folkräkning.

Den andra huvudtypen, den av motionärerna omnämnda sociologiska intensivundersökningen,

är måhända att föredraga, eftersom den även torde

kunna ge en viss inblick i de bakomliggande motiven för allmänhetens

sparande och förmögenhetsplacering. Svårigheterna äro här mera av praktisk

natur, framför allt bottnande i bristen på kompetent personal för

fältarbetet. Den av socialstyrelsen år 1948 genomförda intervjuundersökningen,

som dock begränsades till att omfatta löntagarhushåll i tätorter, ger

en viss inblick i hur långt man kan nå med denna metod. Det skall här blott

erinras om att en undersökning omfattande egna företagare (inkl. jordbruksbefolkningen)

i många fall skulle komma att kräva en resultatanalys

för företagen i fråga, något som knappast torde kunna genomföras på frivillighetens

väg. Det kan med fog ifrågasättas, huruvida något ytterligare

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

5

skulle kunna utvinnas av förnyade undersökningar efter ovan nämnda

linjer, eftersom de nämnda, med icke ringa kostnader förenade undersökningarna

i stort sett endast synas bekräfta vad man tidigare på allmänna

grunder haft sig bekant.

Bankföreningen har slutligen framhållit, att man redan nu med bestämdhet

känner de båda huvudförutsättningarna för ett ökat frivilligt sparande

hos allmänheten: En stabilisering av penningvärdet och en lindring i skattetrycket.

Andra sparstimulerande åtgärder framstå enligt föreningen vid

sidan härav som tämligen betydelselösa.

Bankföreningen anser därför, att förevarande motioner icke böra föranleda

någon åtgärd.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anföra.

Sedan länge ha nationalekonomerna i olika länder ägnat sparandet ingående

studier och nått allt större och mera nyanserade insikter om de

motiv, som i olika situationer föranleda människorna att spara eller, annorlunda

uttryckt, att inskränka sin konsumtion. Dessa motiv ha undan för

undan klarlagts genom studier av t. ex. räntans betydelse för sparandet,

sparandets relation till inkomstens storlek, sparandets påverkan av konjunkturerna

samt det samlade sparandets förhållande till nationalinkomsten.

Forskningen arbetar vidare på dessa problem, och det synes troligt, att nya

resultat så småningom komma fram.

Särskilt i Förenta staterna har konsumtions- och sparandeforskningen

ägnats uppmärksamhet under senare år. Man har därvid bl. a. inriktat sig

på undersökningar om fördelningen av inkomsterna mellan sparande och

konsumtion inom en nära framtid, med det praktiska syftet att få ett begrepp

om hur stor del av samhällets totala inkomster, som undandrages

konsumtionen, och att därigenom erhålla stöd för antaganden om den allmänna

konjunkturutvecklingen. Känner man nämligen den totala sparkvoten,

har man en viktig faktor för framtidsbedömningen, vilket särskilt

under nu rådande förhållanden är av utomordentlig betydelse, då det gäller

att kalkylera förutsättningarna för huruvida och i vad mån det amerikanska

samhället skall kunna utan inflationistiska konsekvenser bära de stora rustningsutgifterna.

Konsumtions- och sparvanorna ha vidare, särskilt i Förenta

staterna, undersökts medelst stickprov och intervjuer för utrönande av

konsumenternas ekonomiska beteenden och sparvanorna inom hushåll med

olika inkomster. Även förbrukningen av redan sparade medel har man sökt

sprida ljus över genom sådana undersökningar. Resultaten härav ha säkerligen

bidragit till att fördjupa insikterna i dessa komplicerade sammanhang,

även om det är klart, att dylika metoder ännu så länge måste bedömas

med en viss skepsis med hänsyn till eventuella brister i materialet.

Vilka slutsatser man för Sveriges del kan draga av de nu nämnda undersökningarna

är, framhålla fullmäktige vidare, svårt att säga, då förhållandena

i vårt land i många hänseenden äro olika mot i Förenta staterna, men

de där använda undersökningsmetoderna kunna måhända vara värda att

prövas även hos oss. I detta sammanhang erinra fullmäktige om att socialstyrelsen

redan gjort en undersökning av sparvanorna under år 1948 hos

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

ett begränsat antal tätortshushåll, innefattande analyser av sparandet bland

de undersökta hushållen. Vidare erinras om att konjunkturinstitutet ägnar

frågan om bruttosparandet fortlöpande undersökningar. Slutligen är det

enligt fullmäktige uppenbart, att 1951 års penningvärdeundersökning torde

komma att ingående analysera hithörande spörsmål.

Vid angivna förhållanden kan det enligt fullmäktiges mening måhända

ifrågasättas om anledning finnes att nu tillsätta en särskild utredning rörande

sparandets struktur m. m., även om de därmed förenade kostnaderna

i och för sig kunna vara motiverade. Emellertid vilja fullmäktige med instämmande

i motionernas syfte för sin del understryka vikten av att de i

motionerna upptagna spörsmålen ägnas all den uppmärksamhet, som särskilt

i dagens läge med dess bristande balans mellan sparande och investeringsbehov

påkallas av frågans stora samhällsekonomiska betydelse. Icke

minst för riksgäldskontorets vidkommande skulle en vidgad och intensifierad

undersökning av hithörande problem kunna vara av stort värde. En

sådan undersökning bör enligt fullmäktiges mening göras såvitt möjligt

representativ, den bör i första hand inrikta sig på att klargöra, hur läget

är för dagen, för att därigenom skapa en utgångspunkt för statsmakternas

handlande, men den torde även böra överväga metoder för fortlöpande undersökningar

beträffande sparandets natur m. m.

Svenska sparbanksföreningen framhåller, att det måste anses vara av stort

värde för den fortsatta ekonomiska politiken att erhålla en utredning som

belyser alla olika former av sparandet. Föreningen är väl medveten om de

svårigheter, som kunna vara förenade med utredningar om sparandets

struktur, men anser att utländska erfarenheter givit vid handen att dessa

svårigheter kunna övervinnas. Föreningen är beredd att lämna en eventuell

utredning all hjälp samt att medverka till att sparbankerna lämna erforderliga

upplysningar i den mån så kan ske utan hinder av gällande sekretessbestämmelser.

Svenska jordbrukskreditkassan påpekar i sitt yttrande, att uppfattningarna

om sparandets natur, d. v. s. närmast dess motiv och förutsättningar,

understundom gå starkt isär. Därmed försvårades också ställningstagandet

till sådana åtgärder, som i särskilda ekonomiska lägen kunde anses påkallade

i syfte att främja det frivilliga sparandet.

Enligt jordbrukskreditkassans mening skulle det alltså vara till fördel,

om man kunde få hithörande förhållanden ingående belysta. Behovet av

grundlighet och allsidighet vid en sådan undersökning torde förtjäna särskilt

understrykas; brister i dessa avseenden kunde lätt föranleda, att utredningens

resultat bleve missvisande och utredningen därigenom mera till

skada än gagn. Faran härför vore så mycket större, som själva området för

undersökningen finge anses särskilt svårtillgängligt för ett objektivt studium.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

7

Under ovan angivna förutsättningar vore jordbrukskreditkassan positivt

inställd till tanken på en särskild utredning rörande sparandets struktur

in. m. *

Svenska försäkringsbolags riksförbund uttalar, att det utan tvivel skulle

särskilt för sparinstitutionerna men även för det allmänna vara av stort

värde att äga djupare kännedom om de motiv, som dirigera sparandet. Ur

denna synpunkt hade försäkringsväsendet all anledning att i princip tillstyrka

den föreslagna utredningen. På en sådan utredning måste emellertid

helt naturligt ställas kraven, att den skulle vara förutsättningslös och att

den anförtroddes åt ekonomisk expertis, bl. a. företrädd av representanter

för sparinstitutionerna.

Förbundet fortsätter.

Motionerna lämna ingen antydan om hur undersökningen i praktiken

skulle genomföras. Man får väl förutsätta att sammanställningar av tillgänglig

ekonomisk statistik skulle kompletteras med specialundersökningar,

varvid tillförlitliga stickprovsundersökningar torde bli nödvändiga. Resultatet

av sådana undersökningar blir starkt beroende av hur frågeformulär och

andra blanketter utformas samt hur undersökningsklientelet utväljes. För

detta ändamål erfordras experter, som ha kontakt med sparinstitutioner

och näringsliv i övrigt.

I motionerna anges fyra olika källor för sparandet, nämligen enskilda

personer, försäkringsväsendet, bolag samt stat, landsting och kommuner.

Att på detta sätt skilja mellan enskilda personers sparande och det sparande,

som äger rum försäkringsvägen, är emellertid ej möjligt. Sparandet

genom försäkring för framkomma som en detalj vid undersökning av individens

användande av sina inkomster. Att undersökningen skall avse försäkringstagaren

och ej försäkringsgivaren framstår som klart, om man

tänker på att premierna för en försäkring kunna tagas av redan sparade

medel och att en utbetalning från försäkringsgivaren på grund av dödsfall

eller utlupen försäkringstid eller i form av återköp kan överföras till annan

sparform. En undersökning enbart av fondtillväxten hos försäkringsbolagen

ger därför icke en rättvisande bild av det nysparande som äger rum försäkringsvägen.

Givetvis vore det av stort intresse att få veta motiven till att vissa personer

spara. Men det skulle vara av lika stort värde att få klarlagt, varför andra

icke spara. I sistnämnda avseende äro säkerligen för närvarande fruktan

för fortsatt inflation och beskattningen faktorer av stor betydelse. Inflationsfrågan

har direkt påpekats i motionerna, men beskattningsfrågan har endast

berörts med avseende å aktiebolagen genom ett påpekande av den fria avskrivningsrätten

och den höga dubbelbeskattningen. Den starka progressiviteten

vid beskattningen av fysiska personer och dess inverkan på sparandet

måste emellertid självfallet ingå som ett led i den ifrågasatta utredningen.

Förbundet erinrar slutligen om alt 1951 års penningvärdeundersökning

även omfattar vissa av sparandels problem.

Utskottet. I likhet med motionärerna anser utskottet, att en förbättrad

kännedom om sparandets natur och förutsättningar är i hög grad önskvärd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

Enligt motionärerna skulle en utredning av sparandets struktur behöva anförtros

åt särskilda sakkunniga, enär det ej kunde förväntas, att 1951 års

penningvärdeundersökning skulle ägna så stor uppmärksamhet åt denna

fråga, att den bleve i möjlig mån klarlagd. Såsom av den föregående redogörelsen

för remissyttrandena över motionerna framgår, ha konjunkturinstitutet

och 1951 års penningvärdeundersökning i gemensamt utlåtande anfört,

att åtskilliga av de utredningsuppgifter som motionärerna särskilt

angivit vore av den arten att de låge inom ramen antingen för den verksamhet,

som bedreves inom konjunkturinstitutet, eller för den särskilda utredning

rörande kapitalbildningen ur sysselsättnings- och penningvärdesynpunkter

som försigginge inom penningvärdeundersökningen. I vad mån så

vore förhållandet har i utlåtandet närmare redovisats vid en genomgång av

de av motionärerna angivna undersökningsuppgifterna. Vad som ytterligare

erfordras för en förbättrad kännedom om sparandets struktur synes —

framhålla konjunkturinstitutet och penningvärdeutredningen — vara vissa

statistiska specialundersökningar snarare än en särskild sakkunnigutredning.

Sålunda pekas på vissa utredningsuppgifter som torde kunna omhänderhavas

av socialstyrelsen, statistiska centralbyrån och riksräkenskapsverket.

Dylika statistiska undersökningar torde enligt utskottet få verkställas

inom vederbörande ämbetsverk i mån av tillgång på medel och arbetskraft

och efter avvägning mot andra angelägna arbetsuppgifter, och särskild ställning

till dessa frågor torde därför ej böra tagas i förevarande sammanhang.

Utskottet finner sålunda skäl icke föreligga att föreslå riksdagen att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om utredning i ämnet. Utskottet avstyrker

fördenskull bifall till motionerna.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna 1:300 och 11:392 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 april 1952.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Fahlander, Johannesson*, Nordenson*,

Boo, Svärd och Eliasson;

från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona, Persson i

Norrby, Schmidt, Sköldin, Fagerholm, Johanson i Kalmar och Nyberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 19.

9

Reservation

av herrar Schmidt och Nyberg, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

Av remissutlåtandena framgår, att konjunkturinstitutet och 1951 års

penningvärdeundersökning anse »en förbättrad kännedom om sparandets

struktur vara i hög grad önskvärd». Fullmäktige i riksbanken önska avvakta

resultatet av 1951 års penningvärdeundersökning, innan man tar

ställning till spörsmålet om en särskild kommitté. Fullmäktige i riksgäldskontoret,

som ifrågasätta, om anledning finnes att nu tillsätta en särskild

utredning, instämma i motionernas syfte och framhålla, att »icke minst

för riksgäldskontorets vidkommande skulle en vidgad och intensifierad

undersökning av hithörande problem kunna vara av stort värde». Svenska

sparbanksföreningen säger, att »det måste anses vara av stort värde för den

fortsatta ekonomiska politiken att erhålla en utredning, som belyser alla

olika former av sparandet». Svenska jordbrukskreditkassan »är positivt

inställd till tanken på en särskild utredning rörande sparandets struktur».

Svenska försäkringsbolags riksförbund tillstyrker den föreslagna utredningen.

Svenska bankföreningen, som ställer sig rätt tvivlande till nya undersökningar

och anser att motionerna icke böra föranleda någon åtgärd, framhåller,

»att man redan nu med bestämdhet känner de båda huvudförutsättningarna

för ett ökat frivilligt sparande hos allmänheten: en stabilisering

av penningvärdet och en lindring i skattetrycket».

Utskottet ansluter sig i så måtto till remissutlåtandet i fråga som en stabilisering

av penningvärdet och en lindring i skattetrycket äro två av

huvudförutsättningarna för ett ökat frivilligt sparande. Då emellertid, som

Bankföreningen i början av sitt utlåtande mycket riktigt vitsordar, »den

allmänna kännedomen om det frivilliga sparandets natur och förutsättningar

är mycket bristfällig och ofullständig», så finnes det enligt utskottet

desto starkare skäl att tränga till djupet i frågan om sparandets struktur.

Enligt utskottet är motionärernas uppslag värdefullt. Även i en vidare

bemärkelse, nämligen i avseende på det mänskliga beteendet i ekonomiska

frågor i allmänhet, kan den föreslagna utredningen belysa nya sociala-ekonomiska

problemställningar.

Vad formen för utredningen beträffar skulle enligt motionärerna en utredning

av sparandets struktur behöva anförtros åt särskilda sakkunniga,

enär det ej kunde förväntas, att 1951 års penningvärdeundersökning skulle

ägna så stor uppmärsamhet åt denna fråga, att den bleve i möjlig mån klarlagd.

Såsom av den föregående redogörelsen för remissyttrandena över

motionerna framgår, ha konjunkturinstitutet och 1951 års penningvärdeundersökning

i gemensamt utlåtande anfört, att åtskilliga av de utredningsuppgifter

som motionärerna särskilt angivit vore av den arten att de låge

2 Bihang till riksdagens protokoll 19,r>2. 8 sand. Nr 19.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskottets utlåtande nr 19.

inom ramen antingen för den verksamhet, som bedreves inom konjunkturinstitutet,

eller för den särskilda utredning rörande kapitalbildningen ur

sysselsättnings- och penningvärdesynpunkter som försigginge inom penningvärdeundersökningen.

I vad mån så vore förhållandet har i utlåtandet närmare

redovisats vid en genomgång av de av motionärerna angivna undersökningsuppgifterna.

Vad som ytterligare erfordras för en förbättrad kännedom

om sparandets struktur synes — framhålla konjunkturinstitutet och

penningvärdeundersökningen — vara vissa statistiska specialundersökningar

snarare är en särskild sakkunnig utredning. Sålunda pekas på vissa utredningsuppgifter

som torde kunna omhänderhavas av socialstyrelsen, statistiska

centralbyrån och riksräkenskapsverket.

Av konjunkturinstitutets och penningvärdeundersökningens redovisning

framgår enligt utskottets uppfattning, att organ, som skulle kunna handhava

de olika avsnitten till en utredning om sparandets struktur, redan äro

till finnandes. Emellertid står det klart för utskottet, att för ledning och

sammanhållning av utredningen samt slutlig bearbetning och redovisning

av utredningsmaterialet särskilda sakkunniga böra förordnas.

Utskottet tillstyrker därför de likalydande motionerna 1:300 och 11:392.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

1:300 och 11:392, må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om en utredning rörande sparandets struktur, omfattning

och motiv, i avsikt att underlätta en ekonomisk politik, som

på lång sikt befrämjar det frivilliga sparandet och undviker

att hämma detsamma.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952

520530

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.