Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 2 förordningen den 6 juni 1929

1952-04-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1952:24, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 2 förordningen den 6 juni 1929

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24.

1

Nr 24.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning om ändrad lydelse av § 2 förordningen

den 6 juni 1929 (nr 129) angående Svenska skeppshypotekskassan,

m. m.

I en den 14 mars 1952 dagtecknad proposition, nr 171, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj :t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse

av § 2 förordningen den 6 juni 1929 (nr 129) angående Svenska skeppshypot

ekskassan;

dels ock besluta att staten skall — för ökning av Svenska skeppshypotekskassans

grundfond — genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställa till förfogande

svenska statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara

från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av fem miljoner kronor med

rätt för kassan att taga obligationerna i anspråk i enlighet med bestämmelserna

i förordningen angående Svenska skeppshypotekskassan.

Berörda författningsförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 2 förordningen den 6 juni

1929 (nr 129) angående Svenska skeppshypotekskassan.

Härigenom förordnas, att § 2 förordningen den 6 juni 1929 angående

Svenska skeppshypotekskassan skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

Nuvarande lydelse:

§

Såsom grundfond för kassan ställer

staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret

till förfogande svenska statens

fyra och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens

sida, till ett nominellt belopp av

minst tio miljoner kronor. De obli
-

Föreslagen lydelse:

2.

Såsom grundfond för kassan ställer

staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret

till förfogande svenska statens

fyra och en halv procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens

sida, till ett nominellt belopp

av femton miljoner kronor. De ob
-

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. ti samt. AV 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 24.

gationer, som sålunda tillhandahållas,

fortfara att tillhöra staten, som

dock ej äger att för annat ändamål

förfoga över dem, så länge kassans

samtliga förbindelser icke äro fullgjorda.

Till grundfonden------- —

ligationer, som sålunda tillhandahållas,

fortfara att tillhöra staten, som

dock ej äger att för annat ändamål

förfoga över dem, så länge icke kassans

samtliga förbindelser äro fullgjorda.

--angivet slag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.

Svenska skeppshypotekskassans ändamål är att driva lånerörelse genom

att lämna lån mot säkerhet i fartyg. Dess rörelse bedrives jämlikt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 129) angående Svenska skeppshypotekskassan.

Finansieringen av skeppshypotekskassans verksamhet sker på följande

sätt. Enligt § 2 i förordningen ställer staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret

till förfogande såsom grundfond för kassan svenska statens fyra

och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till

ett nominellt belopp av minst 10 miljoner kronor. Grundfondsobligationerna

fortfara att tillhöra staten, som dock ej äger att för annat ändamål förfoga

över dem, så länge kassans samtliga förbindelser icke äro fullgjorda. För

anskaffning av medel till lånerörelsen äger kassan (§3) utfärda räntebärande

obligationer. Det sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer

får dock icke uppgå till mera än tio gånger grundfondens belopp.

Grundfonden är avsedd att tjäna såsom säkerhet för kassans obligationslån

och får endast tillfälligtvis av kassans styrelse anlitas för täckande av löpande

utgifter.

Svenska skeppshypotekskassan (skr. 23/11 1951 och 13/2 1952) har, undev

hänvisning till att utlåningen stigit på grund av de alltmer höjda fartygsvärdena,

hemställt om ökning av kassans grundfond med 5 miljoner kronor.

Kassan upplyser att vid utgången av år 1951 obligationer utelöpte till ett belopp

av 83,99 miljoner kronor. De utestående lånemedlen uppgingo i februari

1952 till 81,3 miljoner kronor. Härutöver ha i princip beviljats lån å tillhopa

55 miljoner kronor, avseende fartyg som skola levereras under åren 1952—

1954. Kassans sammanlagda utlåning skulle därför vid utgången av år 1953

uppgå till ca 137 miljoner kronor. Å andra sidan har kassan f. n. disponibla

medel å 2,5 miljoner kronor samt beräknas summan av amorteringarna under

1952 och 1953 till 18 miljoner kronor. Då med nuvarande storlek å

grundfonden större belopp än 100 miljoner kronor icke får upplånas, skulle

kassan vid utgången av 1953 icke kunna tillgodose låneanspråk å (37—20,5=)

16,5 miljoner kronor. Härjämte framhåller kassan, att man har all anledning

räkna med ytterligare låneansökningar såväl under år 1952 som 1953. Kassan

hemställer att grundfondsökningen sker i form av en förbindelse från

riksgäldskontorets sida att vid anfordran till skeppshypotekskassan överlämna

svenska statens fyra och en halv procent obligationer till ett belopp

av 5 miljoner kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 24.

3

över framställningen ha yttranden avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret,

statskontoret och kommerskollegium. Beträffande innehållet i

dessa tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen.

Departementschefen har anfört följande:

I det förslag om inrättande av skeppshypotekskassan, som 1929 framlades

för riksdagen, underströk dåvarande chefen för handelsdepartementet

behovet av effektiva och omedelbara stödåtgärder åt den svenska sjöfarten.

För en fortsatt utveckling av rederinäringen skulle ett så betydande kapitalbehov

komma att göra sig gällande, att detta icke borde tillgodoses genom

anordningar av rederilånefondens karaktär. I stället borde en skeppshypotekskassa

inrättas. Departementschefen framhöll vidare, att storleken av den

grundfond, varmed kassan borde utrustas, var av förhållandevis underordnad

betydelse. Han utgick från att kassans grundbelopp skulle ökas, då behov

därav framträdde. Han ansåg det onödigt att, såsom det ifrågasatts, redan

från början fastställa grundfonden till ett så högt belopp som 20 miljoner

kronor, motsvarande en lånerätt av 200 miljoner kronor, utan föreslog en

grundfond av 10 miljoner kronor, vilket förslag av riksdagen bifölls.

Kassan har nu anmält, att grundfonden icke är tillräcklig för att medge

utlåning i önskvärd omfattning, och därför föreslagit en ökning av fonden

med 5 miljoner kronor. Härigenom skulle ytterligare 50 miljoner kronor

kunna tagas i anspråk för utlåning.

I proposition nr 51 till föregående års riksdag framlades vissa förslag angående

ökade lånemöjligheter för den mindre skeppsfarten. Vid anmälan

därav framhöll jag, att den mindre handelsflottan uppenbarligen hade stor

betydelse för landets transportväsende samt även fyllde en viktig uppgift

vid rekrytering av befäl och manskap till det större handelstonnaget. Jag

förordade, att bestämmelserna för lån åt den mindre skeppsfarten — fartyg

om högst 500 bruttoton — reviderades i syfte att underlätta en återuppbyggnad

av det mindre tonnaget. Riksdagen biföll de framlagda förslagen,

varigenom bl. a. statens lånefond för den mindre skeppsfarten höjdes med

2 miljoner kronor till 3,5 miljoner kronor. Sedan det visat sig att lånebehovet

är större än man förut räknat med, har riksdagen efter förslag i årets

statsverksproposition till förstärkning av fonden beviljat ett investeringsanslag

av ytterligare 2 miljoner kronor. Härjämte har riksdagen förordat,

att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder för att till fonden överflytta 2 miljoner

kronor från rederilånefonden.

Skeppshypotekskassan beviljar i allmänhet lån endast till fartyg över

500 ton. Som framgår av kommerskollegii yttrande i nu förevarande ärende

har även det medelstora tramptonnaget — fartyg i storleken 500—2 000

bruttoton — reducerats. Ökningen av antalet motordrivna fartyg har icke

kunnat uppväga den mycket kraftiga minskningen i fråga om ångdrivna

trampfartyg. Det synes — icke minst av beredskapsskäl — angeläget, att

åtgärder vidtagas i syfte att ernå en förnyelse även av denna del av handelsflottan.

Del som tidigare anförts om den mindre skeppsfarten äger nämligen

i huvudsak tillämpning också beträffande del medelstora trampton
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 24.

naget. Med hänsyn härtill bör skeppshypotekskassan, vars utlåning har

stor betydelse för förnyelsen av bl. a. detta tonnage, få sin grundfond ökad.

Statskontoret har föreslagit att höjningen begränsas till 2 miljoner kronor,

medan fullmäktige i riksgäldskontoret och kommerskollegium ej haft någon

erinran mot kassans förslag om ökning med 5 miljoner kronor. Med hänsyn

till de kraftigt höjda fartygsvärdena och till angelägenheten av att den

här berörda delen av handelsflottan icke ytterligare reduceras är jag beredd

förorda, att grundfonden höjes med 5 miljoner kronor. I samband härmed

bör § 2 i förordningen angående Svenska skeppshypotekskassan ändras.

Därvid bör även en redaktionell jämkning av paragrafen vidtagas. Förslag

härom bör framläggas för riksdagen. Riksdagen torde vidare böra besluta

att staten skall — för ökning av Svenska skeppshypotekskassans grundfond

— genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställa till förfogande svenska

statens fyra och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens

sida, till ett nominellt belopp av fem miljoner kronor med rätt för

kassan att i enlighet med bestämmelserna i förordningen taga obligationerna

i anspråk.

Utskottet. Med hänsyn till den sedan Svenska skeppshypotekskassans bildande

år 1929 inträdda kraftiga stegringen av fartygsvärdena och vidare

till angelägenheten särskilt ur beredskapssynpunkt av att åtgärder vidtagas

i syfte att ernå en förnyelse av det medelstora tramptonnaget inom handelsflottan

anser sig utskottet böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag

om en ökning av grundfonden för skeppshypotekskassan från 10 till 15

miljoner kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts förevarande proposition.

Stockholm den 24 april 1952.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf*, Sundvik, Fahlander, Werner,

De Geer. och Boo;

från andra kammaren: herrar Severin, Fröderberg*, Nilsson i Landskrona,

Persson i Norrby, Schmidt, Sköldin*, Fagerholm* och Johanson i

Kalmar.

* Ej närvarande vid justeringen.

527486. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 förordningen den 17 maj 1935 a1 i texten