Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av framställning från riksdagens revisorer om ändrad lönegradsplacering för kanslichefen hos riksdagens revisorer.

1952-05-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1952:33, Utlåtande i anledning av framställning från riksdagens revisorer om ändrad lönegradsplacering för kanslichefen hos riksdagens revisorer.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

Nr 33.

Utlåtande i anledning av framställning från riksdagens revisorer

om ändrad lönegradsplacering för kanslichefen hos riksdagens

revisorer.

Med skrivelse den 22 april 1952 ha delegerade för riksdagens verk överlämnat

en till bankoutskottet ställd, den 28 mars 1952 dagtecknad framställning

från riksdagens revisorer om att bankoutskottet ville föreslå riksdagen

att tjänsten såsom kanslichef hos riksdagens revisorer från och med den

1 juli 1952 placeras i lönegrad Cp 15.

Vid delegerades skrivelse är fogat av delegerade infordrat yttrande från

lönenåmnden för riksdagens verk.

Till motivering för sin framställning anföra riksdagens revisorer följande:

I skrivelse den 4 april 1951 anhöll delegerade för riksdagens verk att

riksdagens revisorer måtte till delegerade inkomma med förslag angående

inplacering i lönegrad av tjänsten såsom kanslichef å revisorernas kansli.

Framställningen föranleddes av Kungl. Maj ds proposition nr 114 till 1951

års riksdag angående lönerevision för vissa chefstjänstemän m. in. Under

förutsättning av riksdagens bifall härtill komme nämligen den i propositionen

föreslagna nya löneplansförordningen att gälla jämväl vid riksdagens

verk fr. o. m. budgetåret 1951/52.

Med anledning härav anförde revisorerna i skrivelse den 20 april 1951

följande: — »Såsom framgår av nyssnämnda proposition ha från den

ifrågavarande lönerevisionen undantagits vissa tjänster, däribland tjänsten

såsom kanslichef i statens sakrevision (f. n. lönegrad Cp 14). I anslutning

härtill torde få erinras om att det vid 1948 års riksdagsbeslut rörande riksdagens

revisorers verksamhet förutsattes, att sakrevisionen skulle utgöra

förebild beträffande anställningsformer och löneställning för de fast anställda

tjänstemännen vid revisorernas kansli. På grund härav placerades

kanslichefstjänsten i lönegraden Cp 14. Revisorerna anse visserligen, att

förevarande båda kanslichefstjänster icke i alla avseenden äro direkt jämförbara.

Med hänsyn till riksdagens förenämnda beslut ha revisorerna likväl

i nuvarande läge icke funnit sig böra föreslå någon annan lönegradsplacering

för tjänsten såsom kanslichef vid revisorernas kansli än den som

i propositionen förutsatts för motsvarande tjänst vid sakrevisionen. Skulle

emellertid, såsom en följd av den numera beslutade översynen av löneställningen

för vissa chefstjänstemän en ändring härutinnan komma till stånd,

bör självfallet jämväl tjänsten såsom kanslichef hos revisorerna uppflyttas

i högre lönegrad.»

I proposition nr 1 (bil. 2) till innevarande års riksdag har under Utgifter

å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor upptagits till

behandling bland annat placering i lönegrad av vissa chefstjänster, som av

olika skäl undantagas från grundlöneförbättring år 1951. I propositionen

har föreslagits, att tjänsten såsom kanslichef hos statens sakrevision, som

för närvarande är placerad i lönegrad Cp 14, uppflyttas till lönegrad Cp 15.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

5

Riksdagen har den 27 februari 1952 bifallit Kungl. Maj ds ifrågavarande

förslag.

Med hänsyn till att riksdagen förutsatt, att statens sakrevision skall utgöra

förebild beträffande anställningsformer och löneställning för de fast

anställda tjänstemännen vid revisionens kansli anse revisorerna, att tjänsten

såsom kanslichef vid revisorernas kansli bör i likhet med motsvarande

tjänst vid sakrevisionen från och med 1 juli 1952 uppflyttas från lönegrad

Cp 14 till Cp 15.

Lönenämnden för riksdagens verk anför i sitt yttrande — i vilket delegerade

för riksdagens verk instämma — följande:

Såsom i framställningen erinrats, förutsattes det vid 1948 års riksdagsbeslut

rörande revisorernas verksamhet, att statens sakrevision skulle utgöra

förebild beträffande anställningsformer och löneställning för de fast

anställda tjänstemännen vid revisorernas kansli. På grund därav placerades

kanslichefstjänsten i Cp 14. Emellertid har riksdagen den 27 februari 1952

bifallit ett i statsverkspropositionen framlagt förslag, att kanslichefstjänsten

hos sakrevisionen skulle uppflyttas till Cp 15 från och med den 1 juli 1952.

Enligt revisorernas mening borde med hänsyn till grunden för 1948 års

beslut angående lönegradsplacering för kanslichefstjänsten hos revisorerna

samma uppflyttning äga rum med avseende å denna tjänst.

Även om de ifrågavarande båda revisionsorganen otvivelaktigt ha åtskilliga

beröringspunkter, föreligga dock vissa skiljaktigheter mellan dem

i fråga om uppgifter och arbetssätt. Lönenämnden vill också framhålla, att

vid den tidpunkt, då den förenämnda jämförelsen mellan de båda kanslichefstjänsterna

ägde rum, förestod icke blott en omorganisation av riksdagens

revisorers kansli utan också en omläggning av revisorernas verksamhet.

Vad sakrevisionen beträffar, hade denna varit i funktion en relativt

kort tid. Med hänsyn till det anförda finner sig lönenämnden böra föreslå,

att spörsmålet om den löneställning, som bör tillkomma kanslichefen hos

riksdagens revisorer i jämförelse med kanslichefen hos sakrevisionen, omprövas

med beaktande av den utveckling, som ägt rum sedan år 1948. De

för detta ändamål erforderliga särskilda undersökningarna torde lämpligen

kunna företagas inom ramen för den tjänsteförteckningsrevision för riksdagens

verk, som är avsedd att igångsättas.

Lönenämnden är således icke för närvarande beredd att tillstyrka bifall

till den remitterade framställningen.

Utskottet. Under hänvisning till vad lönenämnden för riksdagens verk —

med instämmande av delegerade för riksdagens verk — anfört är utskottet

icke berett att tillstyrka bifall till det av riksdagens revisorer framförda

förslaget om uppflyttning av tjänsten som kanslichef vid revisorernas

kansli i högre lönegrad. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagens revisorers förevarande framställning icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 maj 1952.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 33.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Werner, Johannesson*

och Nordenson;

från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona, Schmidt,

Sköldin*, Fagerholm, Gavelin, Jönsson i Rossbol* och Nyberg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

9

Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1952

150052

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.