Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
1952-03-13 · 152 sidor, varav 151 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 151 av 152 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1952:1, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
1
Nr 1.
Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av Kungl. Maj :ts
framställningar under nionde huvudtiteln i den till riksdagen den 4 januari
1952 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1952/53.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa
till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta
motioner.
A. Jordbruksdepartementet.
l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 1 (s. 1—2) innefattar en anslagsanvisning av 605 000 kronor,
vilket belopp överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår
med 98 000 kronor. Höjningen föranledes främst av löneregleringen för
vissa chefstjänstemän m. fl., det rörliga tilläggets ökning samt beräknade
löneklassförändringar. I samband med att den ene av departementets båda
byråchefer i Cr 13 förordnats till lantbruksrepresentant i Washington har
byråchefstjänsten vakantsatts och förordnande i stället meddelats å den
tjänst som förste kanslisekreterare i Ce 29, vilken innehaves av ifrågavarande
byråchef. Detta förhållande har beaktats vid anslagsberäkningen.
Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj.ts framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ............ 31 500
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 311 400
1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 1.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr l.
3. Avlöningar till iclce-ordinarie personal....... 129 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 132 900
Summa kronor 605 000;
b) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 605 000 kronor.
2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Under punkten 2 (s. 2—3)
har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 60 000 kronor, innebärande
en höjning av anslaget med 5 000 kronor.
Departementschefen har under punkten anfört, bland annat, följande.
»I detta sammanhang torde först få beröras den principiella frågan om
den allmänna kostnadsökningens inverkan på medelsbehovet under de statliga
myndigheternas omkostnadsanslag. Det torde vara uppenbart, att denna
kostnadsökning påkallar en höjning av ett flertal poster i omkostnadsstaterna.
Beträffande posterna till reseersättningar, övriga expenser och
publikationstryck har i princip en uppräkning med respektive 15—20, 15
och 30—35 procent ansetts böra vidtagas. Då särskilda omständigheter
förelegat har givetvis undantag gjorts från denna regel. Härvid har medelsåtgången
under det senast förflutna budgetåret särskilt beaktats. Med
utgångspunkt från denna har vidare medelsbehovet för sjukvård in. in.
samt bränsle, lyse och vatten bedömts.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag biträdes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kronor.
B. Lantbruksstyrelsen m.*m.
3:o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 3 (s. 4—10) innefattar — förutom hemställan att medgiva ändring
i personalförteckningen för lantbruksstyrelsen och godkänna ändrad
avlöningsstat — en anslagsanvisning av 1 773 500 kronor, vilket belopp med
285 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Anslagsberäkningen innebär att ordinarieposten uppräknats med 8 400
kronor, posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,
minskats med 2 400 kronor samt posten ersättningar till sakkunniga höjts
med 5 000 kronor. Därjämte ha icke-ordinarieposten och posten rörligt tillägg
uppräknats med 51 400 kronor respektive 292 600 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
3
Departementschefen har anfört bland annat följande.
»Jag är icke för närvarande beredd att taga ställning till lantbruksstyrelsens
förslag till omorganisation av undervisningsbyrån. Det torde emellertid
vara uppenbart, att arbetsbelastningen på byrån nu nått en sådan omfattning,
att en förstärkning av personalen icke längre kan uppskjutas.
Framför allt synes det nödvändigt att minska byråchefens oskäligt stora
arbetsbörda. Med hänsyn härtill biträder jag förslaget att vissa av dennes
arbetsuppgifter skola överflyttas å byråinspektören. Denne bör på grund
härav uppflyttas i lönegrad Ca 29. Vidare vill jag tillstyrka, att å byrån
skall anställas en amanuens i reglerad befordringsgång. Dessa förslag medföra
en kostnadsökning å tillhopa 11 900 kronor. I övrigt kan jag icke nu
förorda några ändringar beträffande personalen på undervisningsbyrån.
Vid anmälan av anslaget till Diverse åtgärder på husdjursavelns område
in. in. föreslår jag, att avkastningsbedömningen rörande avelssvin i sin helhet
skall ställas under lantbruksstyrelsens överinseende. Vid bifall till detta
förslag böra, såsom styrelsen föreslagit, två i denna verksamhet sysselsatta
assistenter överföras från lantbrukshögskolans till styrelsens avlöningsstat.
Härvid torde de böra placeras i lönegrad Ce 22. Detta medför en ökning av
lantbruksstyrelsens avlöningsanslag med sammanlagt 23 300 kronor.
Vad härefter angår jordförbättringsbyrån är det alltjämt ovisst i vilken
utsträckning den vid 1951 års riksdag beslutade överflyttningen av ett flertal
låne- och bidragsärenden beträffande torrläggningsföretag till lantbruksnämnderna
kommer att kunna möjliggöra en minskning av personalen på
byrån. Med hänsyn härtill torde lantbruksstyrelsen även under nästa budgetår
böra ha möjlighet att i mån av behov anställa extra tjänstemän i stället
för dem, vilkas befattningar nu icke må återbesättas. Jag anser det dock
till fyllest att medel skola beräknas för anställande av två tjänstemän i
Cg 29. Anslaget bör alltså minskas med ett belopp motsvarande lönen till
en tjänsteman i 24 lönegraden, eller med 13 600 kronor. Skulle nyssnämnda
båda extra befattningshavare icke behöva tagas i anspråk under hela budgetåret,
torde uppkommande besparing böra få disponeras för extra skrivhjälp
inom styrelsen där så behövs.
I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag det vara av värde, att styrelsen
vid behov kan anlita sakkunniga vid behandlingen av ärenden som röra
skogliga frågor. Jag har därför icke något att erinra mot att medel skola
anvisas till ersättning åt dylika sakkunniga. För ändamålet torde dock icke
böra avses mera än 5 000 kronor.
Jag biträder vidare förslaget alt överföra kostnaderna för byggnadskonIrollcn
till lantbruksnämndernas avlönings- och omkostnadsanslag. Till
frågan om anvisande av medel till dessa kostnader torde jag alltså få återkomma
vid anmälan av nämnda anslag. Vid bifall till detta förslag kan den
nuvarande posten å 70 000 kronor till ersättningar för byggnadskontroll
utgå ur styrelsens avlöningsstat.
I övrigt kan jag icke nu förorda de av lantbruksstyrelsen framlagda förslagen
utom i de fall då de äro föranledda av automatiska utgiftsstegringar.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
1 anslutning härtill bör anslaget på grund av löneklassförändringar och reglerad
befordringsgång, löneregleringen för chefstjänstemän m. fl., förbättrad
befordringsgång för amanuenser med agronomutbildning samt det rörliga
tilläggets höjning uppräknas med respektive 20 500, 16 900, 7 100 samt
281 000 kronor. Å andra sidan bortfaller i anslutning till chefslöneregleringen
ett arvodesbelopp å 2 400 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal
m. in. föreslår jag slutligen följande ändringar beträffande dylik
personal hos lantbruksstyrelsen. En kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 15
bör föras å övergångsstat. I stället bör inrättas en kontoristtjänst i lönegrad
Ca 13. Sistnämnda tjänst bör dock hållas vakant, så länge innehavaren av
nämnda kansliskrivartjänst kvarstår. Vidare böra utbytas dels en kanslibiträdestjänst
i lönegrad Ca 11 mot en kontoristtjänst i lönegrad Ca 13, dels
en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ce 11 och en kontorsbiträdestjänst i lönegrad
Ca 8 mot två kontoristtjänster i lönegrad Ce 13 och dels en kontoristtjänst
i lönegrad Cg 13 och två kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8 mot
tre kanslibiträdestjänster i lönegrad Ce 11. Kostnaderna för dessa tjänsteförändringar
kunna uppskattas till 5 300 kronor.
Därest riksdagen bifaller vad jag sålunda föreslagit, skulle lantbruksstyrelsens
avlöningsanslag för nästa budgetår behöva höjas med 285 000 kronor.
A personalförteckningen bör en av de båda tjänsterna sasoni byrainspektör
i lönegrad Ca 27 uppflyttas i lönegrad Ca 29. Vidare bör en kansliskrivartjänst
föras å övergångsstat samt å förteckningen uppföras två kontoristtjänster
i lönegrad Ca 13. Beträffande den ena av sistnämnda båda tjänster
hör anmärkas att den skall hållas vakant, så länge innehavaren av nyssnämnda
kansliskrivartjänst kvarstår. Å andra sidan bör antalet kanslibiträdestjänster
minskas med en.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lantbruksstyrelsen, som angivits
i propositionen;
b) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
....................................
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..............
3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ----
755 200
12 800
15 000
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 5
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 547 600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 442 900
Summa kronor 1 773 500;
e) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 773 500 kronor.
4:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten
4 (s. 10—12) hemställt om en medelsanvisning av 267 500 kronor eller 32 500
kronor mera än motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Förslaget,
som å ena sidan inrymmer en höjning med 150 kronor av inkomstposten
försålda formulär, blanketter och kungörelser m. m., innebär å andra sidan
en uppräkning såväl av utgiftsposterna sjukvård m. m. samt bränsle, lyse
och vatten med 5 000 kronor respektive 2 000 kronor som av posterna reseersättningar
och övriga expenser med 10 000 kronor respektive 15 650 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 267 500
kronor.
5:o) Lantbruksstyrelsen: Kostnader för utbetalande av producent- och
kontantbidrag. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten
5 (s. 12) — som innebär en i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
äskande med 21 000 kronor ökad anslagsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Kostnader för
utbetalande av producent- och kontantbidrag för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 76 000 kronor.
6:o) Lantbruksnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten 6
(s. 13—18) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan om bemyndigande
för Kungl. Maj :t att vidtaga ändringar i personalförteckningen
samt godkännande av ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av
7 507 000 kronor, vilket belopp överstiger innevarande budgetårs anvisning
med 1 319 000 kronor. Av höjningen belöpa 16 500 kronor å föreslagen omändring
av 26 kanslibiträdestjänster i lönegrad Ca 11 till lika många kontoristtjänster
i lönegrad Ca 13. I enlighet med förslaget om att kostnaderna
för byggnadskontrollen, som tidigare uppförts under lantbruksstyrelsens
avlönings- och omkostnadsanslag, skola överföras till lantbruksnämndernas
anslag till avlöningar och omkostnader, har ifrågavarande anslag vidare uppräknats
med 27 400 kronor. För genomförande av förbättrad befordrings
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
gång för tekniska biträden, har beräknats en anslagsökning med 8 000 kronor.
För anställande av extra arbetskraft har anslaget ansetts böra uppräknas
med ett särskilt belopp om 25 000 kronor. De automatiska utgiftsökningarna
på grund av löneklassförändringar och reglerad befordringsgång,
förbättrad befordringsgång för lantbruksassistenter med agronomutbildning
samt det rörliga tilläggets höjning ha slutligen medfört anslagshöjningar
med respektive 87 400, 31 900 och 1 122 800 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»Jag är icke beredd att nu tillstyrka lantbruksstyrelsens förslag om utökning
av både den högre och den lägre tekniska personalen inom lantbruksorganisationen.
Ej heller kan jag för närvarande förorda, att några kansliskrivartjänster
skola inrättas vid nämnderna. Under hänvisning till vad
chefen för civildepartementet anfört i proposition den 28 december 1951
angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. in. föreslår jag
emellertid, att 26 kanslibiträdestjänster i lönegrad Ca 11 skola omändras till
lika många kontoristtjänster i lönegrad Ca 13. Härigenom ökar medelsbehovet
med 16 500 kronor.
Såsom jag anfört redan vid behandlingen av lantbruksstyrelsens avlöningsanslag
torde i enlighet med styrelsens förslag kostnaderna för byggnadskontrollen
i fortsättningen böra anvisas under nämndernas avlöningsoch
omkostnadsanslag. För närvarande finnas tre byggnadskontrollanter
nämligen vid nämnderna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Styrelsen har emellertid föreslagit, att ytterligare en kontrollant skulle få
anställas i Västerbottens län och därjämte en i Värmlands län. Detta förslag
anser jag mig dock icke kunna biträda. Ifrågavarande anslag skulle
därför endast behöva höjas med 27 400 kronor, vilket motsvarar avlöningen
till de nuvarande tre kontrollanterna.
Vad angår förslagen till förbättrad befordringsgång för dels utbildade
kartritningsbiträden dels vissa tekniska biträden är jag icke för närvarande
beredd att fatta ståndpunkt till desamma. Med hänsyn till de av
lantbruksstyrelsen angivna svårigheterna att besätta de tekniska biträdestjänsterna
vill jag emellertid föreslå att dylika biträden efter ett års anställning
i lönegrad Ce 13 skola placeras i lönegrad Ce 15. Biträde, som genomgått
lantbruks- eller lantmannaskola, bör erhålla den ytterligare förbättringen,
att han får börja befordringsgången i 11 lönegraden. Kostnadsökningen
på grund av detta förslag torde kunna uppskattas till i runt tal 8 000
kronor.
Vid anmälan av lantbruksstyrelsens avlöningsanslag har jag tillstyrkt, att
styrelsen skall få anlita särskilda sakkunniga i ärenden rörande skogliga
frågor. Såsom styrelsen framhållit kunna uppenbarligen även lantbruksnämnderna
behöva rådfråga dylika sakkunniga. Jag har därför icke något
att erinra mot styrelsens förslag i detta hänseende. Då emellertid medelsförbrukningen
under anslagsposten till ersättningar till sakkunniga under
budgetåret 1950/51 endast uppgick till omkring 31 200 kronor, synes någon
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
7
uppräkning av posten icke nödvändig i anledning av förslaget. Någon höjning
av posten torde icke heller påkallas av att -— i överensstämmelse med
vad förut förordats — kostnaderna för de fackmän, vilka nämnderna anlita
för byggnadskontrollen och vilka icke äro anställda inom lantbruksorganisationen,
från och med nästa budgetår likaledes skola bestridas från posten
i fråga.
Lantbruksstyrelsen har vidare ifrågasatt en ökning av icke-ordinarieposten
med 200 000 kronor, motsvarande den generella nedskärning av posten
som vidtagits för löpande budgetår. Denna hemställan torde enligt min mening
icke böra bifallas. Då emellertid enligt vad styrelsen anfört sänkningen
av posten medfört, att nämndernas behov av extra arbetskraft endast
kunnat tillgodoses i obetydlig omfattning, vill jag i stället föreslå, att för
anställande av dylik arbetskraft skall anvisas ett särskilt belopp av 25 000
kronor för nästa budgetår.
Vad slutligen angår styrelsens beräkning av medelsbehovet i anledning av
de automatiska utgiftsökningarna föranleder denna icke någon erinran från
min sida. På grund av löneklassförändringar och reglerad befordringsgång,
förbättrad befordringsgång för lantbruksassistenter med agronomutbildning
samt det rörliga tilläggets höjning bör anslaget följaktligen uppräknas
med respektive 87 400, 31 900 samt 1 122 800 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör lantbruksnämndernas avlöningsanslag
höjas med 1 319 000 kronor.
Å personalförteckningen böra uppföras 26 kontoristtjänster i lönegrad Ca
13, medan antalet kanslibiträdestjänster bör minskas med samma siffra.
Vidare bör antalet egnahemsdirektörer på grund av avgång minskas med
en samt kontorsbiträdestjänsterna — enligt grunderna för den reglerade
befordringsgången — ökas med fyra.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lantbruksnämnderna, som angivits
i propositionen;
b) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 2 968 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 170 000
3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis..... 50 000
4. Ersättningar till täckdiknings- och cementc
ringsförmän,
förslagsvis ................. 100 000
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 2 445 400
6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 772 800
Summa kronor 7 507 000;
c) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 507 000 kronor.
7ro) Lantbruksnämnderna: Omkostnader. Under punkten 7 (s. 18—20)
har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av 2 177 000 kronor, vilket
innebär en ökning med 352 000 kronor i förhållande till innevarande
budgetårs anvisning. Förslaget innebär att posten sjukvård in. m. i anledning
av belastningen höjts med 12 000 kronor. Vidare ha de ökade rese- och
traktamentslcostnaderna medfört att posten reseersättningar uppräknats
med 280 000 kronor, motsvarande 20 procent av det för innevarande budgetår
för ändamålet anvisade beloppet. Posten övriga expenser har å ena sidan
med hänsyn till den allmänna prisstegringen föreslagits höjd med 60 000
kronor. Då emellertid kostnaderna i samband med projekteringsverksamhet
ansetts böra från och med nästa budgetår bestridas från en särskild anslagspost,
har posten till övriga expenser å andra sidan nedräknats med
20 000 kronor.
Utskottet. Utskottet biträder förslaget och hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 177 000
kronor.
8:o) Lantbruksnämnderna: Utrustning. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 8 (s. 20), som innefattar medelsanvisning
av ett med 20 000 kronor sänkt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Utrustning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
20 000 kronor.
9:o) Lantbruksnämnderna: Ersättningar åt ortsombuden. Kungl. Maj:ts
förslag under punkten 9 (s. 21—23) innefattar en medelsanvisning av
300 000 kronor eller 100 000 kronor mer än motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Höjningen föranledes dels av medelsförbrukningen under
budgetåret 1950/51, dels ock av vissa föreslagna uppräkningar av de till
ortsombuden utgående ersättningarna.
Utskottet. Som Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Ersättningar
åt ortsombuden för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
9
10:o) Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer. Under
punkten 10 (s. 23) har Kungl. Maj :t i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
förslag hemställt om anslagsamäsning med ett oförändrat belopp
av 250 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 299, av herr Nilsson i
Bästekille, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Maj :ts
framställning under förevarande punkt.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet
hänvisa till denna.
Utskottet. Vid sin prövning av Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 förklarade utskottet såsom
sin mening (uti. nr 17, p. 5), att anslaget -— med hänsyn till den betydelse
planeringsverksamheten ägde för jordbrukets rationalisering — icke
borde nedsättas under 250 000 kronor. Riksdagen beslöt i enlighet därmed.
Oaktat utskottet anser, att berörda verksamhet i huvudsak endast bör
bedrivas i den omfattning, som påkallas av mera aktuella rationaliseringsbehov,
har utskottet icke funnit anledning att frångå den tidigare intagna
ståndpunkten i frågan. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts föreliggande
förslag och hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionen II: 299, till Lantbruksnämnderna:
Kostnader för planeringskommittéer för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.
11 :o) Lantbruksattachéer: Avlöningar. Under punkten 11 (s. 23—24) har
Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 198 500 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 32 500 kronor. Uppräkningen har skett i anslutning
till Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1951, varigenom föreskrivits att
från arvodesposten må utgå arvoden och ersättningar till sammanlagt
157 300 kronor. I detta belopp ingår dock flyttningsbidrag med 3 500 kronor
till den nye lantbruksrepresentanten i Washington. Vidare har icke-ordinarieposten
ansetts böra uppräknas med 8 000 kronor till 40 000 kronor. Slutligen
har höjningen av det rörliga tillägget medfört en uppräkning av den
därför avsedda posten med 1 200 kronor till 4 700 kronor.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 153 800
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-
slagsvis ................................. 40 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 4 700
Summa kronor 198 500;
b) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 198 500 kronor.
12:o) Lantbruksattachéer: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts förslag under punkten 12 (s. 24) — som innefattar en oförändrad
medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 47 000
kronor.
C. Lantbruksakademien m. m.
13:o) Lantbruksakademien: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under punkten
13 (s. 25) föreslagit, att anslaget skall uppräknas med 5 900 kronor till
32 500 kronor i anledning av dels löneregleringen för vissa chefstjänstemän
m. fl., dels det rörliga tilläggets höjning.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksakademien,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 30 500
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 8 500
{ Summa kronor 39 000
Särskilda uppbörds medel.
Av lantbruksakademiens medel .................. 6 500
Nettoutgift kronor 32 500;
b) till Lantbruksakademien: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 32 500 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
11
14:o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m. Utskottet
biträder Kungl. Maj:ts förslag under punkten 14 (s. 25—26) — innebärande
en på grund av kostnadsstegringarna med 4 000 kronor förhöjd medelsanvisning
— och hemställer,
att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till
museum, bibliotek m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
anslag av 19 000 kronor.
15:o) Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av kostnaderna för
jordbrukets forskningsråd m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 15 (s. 26
•—28) hemställt att medelsanvisningen för ändamålet skall höjas med 4 900
kronor till 47 400 kronor. Av ökningen belöpa 2 300 kronor å föreslagen inplacering
å extra ordinarie stat, 24 lönegraden, av forskningsrådets nuvarande
arvodesavlönade assistent. Detta förslag har föranlett att anslaget
från och med nästa budgetår ansetts böra erhålla karaktär av förslagsanslag.
Posterna till expenser och reseersättningar ha uppräknats med 800
respektive 1 000 kronor till 4 800 respektive 8 000 kronor, varjämte det belopp
som avsetts för avlönande av övrig arbetskraft å rådets kansli höjts
med 800 kronor.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till lantbruksakademien för
bestridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
47 400 kronor.
16:o) Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Under punkten
16 (s. 28—29) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsanvisning av 300 000
kronor, vilket belopp med 50 000 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår.
Departementschefen har härom anfört följande.
»Den forskning, som bedrivits med anlitande av förevarande anslag, har
visat sig vara av stor betydelse för jordbruksnäringen i landet. Det är enligt
min mening därför angeläget, att ökade möjligheter beredas till dylik
forskning. Jag vill dessutom framhålla, att en uppräkning av anslaget är
motiverad även på grund av den minskning av anslagets realvärde, som skett
genom att löner och materielkostnader de senaste åren stigit betydligt. För
närvarande kan jag emellertid icke förorda en så stor anslagshöjning som
i och för sig skulle vara önskvärd. Jag har sålunda stannat för att föreslå,
att anslaget skall höjas med 50 000 kronor till 300 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet har ej funnit anledning att göra erinran mot Kungl.
Maj ds förslag och hemställer alltså,
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Främjande av forskning på jordbrukets
område m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 300 000 kronor.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. m.
17:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avlöningar. Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 18 (s. 30—40) innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen och
godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 3 460 500 kronor,
vilket belopp med 794 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.
Departementschefen har — efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden
— anfört följande.
»Såsom framgår av det föregående har högskolestyrelsen ifrågasatt ett flertal
tjänsteförändringar och personalförstärkningar vid högskolan och iantbruksförsöken.
Åtskilliga av förslagen ha framlagts redan vid tidigare tillfällen.
Även vissa nya önskemål ha emellertid framförts. Jag finner väl, att
goda skäl åberopats för många av styrelsens yrkanden. Det torde dock vara
uppenbart, att det för närvarande icke är möjligt att genomföra alla styrelsens
förslag. Enligt min mening kan därför ett bifall nu komma i fråga endast
i sådana fall, där angelägenhetsgraden är mycket stor. Detta innebär,
att sådana önskemål, som anses ha särskild betydelse för undervisningens
ordnande, måste tillmätas företräde framför mera forskningsbetonade önskemål.
Härtill komma emellertid de tjänsteförändringar, som föranledas av
ställningstagandet till förslagen rörande lönereglering för professorer och
laboratorer m. fl. ävensom för viss biträdespersonal in. fl. Vidare torde en
viss uppräkning av speciallärararvodena böra övervägas. Med dessa allmänna
utgångspunkter har jag för min del funnit mig böra föreslå följande
ändringar beträffande personalen vid högskolan och lantbruksförsöken för
nästa budgetår.
Vad först angår undervisningsinstitutionerna har styrelsen bland annat
upprepat sitt förslag om inrättande av en laboratorstjänst vid var och en av
de tre husdjursinstitutionerna. I likhet med min företrädare i ämbetet anser
jag en sådan personalförstärkning i och för sig önskvärd. För närvarande
anser jag mig dock blott kunna tillstyrka styrelsens i andra hand
framförda förslag, att en förste assistenttjänst i lönegrad Ce 24 skall inrättas
vid institutionen för husdjurens fysiologi och anatomi. Jag har härvid
bland annat beaktat, att den lönereglering, som nu föreslås för docenterna,
torde göra det lättare att knyta docenter till dessa institutioner, ävensom att
docenterna vid ett genomförande av sagda lönereglering avses skola erhålla
ökad undervisningsskyldighet. Med hänsyn till den ökade undervisningen vid
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
13
institutionerna för fysik och meteorologi, mikrobiologi och mjölkhushållning
vill jag vidare förorda, att vid förstnämnda institution en andre amanuens
skall utbytas mot en förste assistent i lönegrad Ce 24 och att medel
skola beräknas för en tredje amanuens vid var och en av sistnämnda båda
institutioner. Då behovet av en instruktör för de praktiska övningarna vid
den maskintekniska institutionen torde vara styrkt, har jag icke heller något
att erinra mot att en assistenttjänst vid institutionen skall utbytas mot en instruktörst
jänst. Sistnämnda tjänst bör dock placeras i lönegrad Ce 16. Vid
institutionen för växtsjukdomslära bör en vaktmästartjänst i lönegrad Ce 9
omändras till en institutionsvaktmästartjänst i lönegrad Ce 11. Likaså bör
en tjänst såsom trädgårdsmedhjälpare i lönegrad Ce 9 vid institutionen för
systematisk botanik och ärftlighetslära ombildas till en tjänst såsom trädgårdsförman
i lönegrad Ce 11. Slutligen föranleder förslaget att en speciallärartjänst
i fastighetsbildning skall inrättas icke någon erinran från min
sida.
I detta sammanhang torde jag få upptaga den förut antydda frågan om en
uppräkning av arvodena till högskolans speciallärare m. fl. Det synes skäligt
att dessa arvoden åtminstone i flertalet fall skola höjas något. Jag anser
mig därför böra föreslå, att för ifrågavarande arvoden skall beräknas ett
10 procent högre belopp än som avsetts för ändamålet för innevarande budgetår.
Beträffande förslagen under rubriken kansliet och kamrerarexpeditionen
in. m. kan jag tillstyrka, att för lönegradsuppfiyttning av laboratoriebiträden
och löneklassförändringar skola beräknas 4 400 respektive 21 500 kronor.
Till frågan om förbättrad löneställning för kamreraren är jag icke nu beredd
att taga ställning. I övrigt kan jag icke förorda dessa förslag i vidare
mån än att jag föreslår dels att en gårdskarlstjänst i lönegrad Ce 9 skall
ombildas till en hantver kart jänst i lönegrad Ca 10, dels att i stället för den
begärda amanuenstjänsten skola anvisas ytterligare 3 000 kronor för tillfällig
arbetskraft.
Enligt vad jag under hand erfarit föreligger vidare behov av medel för
avlönande av tillfällig arbetskraft, vilken kan användas såsom biträde för
visning av högskolans institutioner för det stora antal personer, som årligen
besöker Ultuna i studiesyfte. För ändamålet torde böra beräknas 1 000 kronor.
Jag övergår härefter till försöksanstalterna. Vad då först angår det nu
ånyo framlagda förslaget att inrätta en statsagronomtjänst i 29 lönegraden
vid statens jordbruksförsök bör man enligt min åsikt icke längre uppskjuta
realiserandet av detta förslag. Såsom styrelsen framhållit har nämligen den
svenska växtodlingen undergått så avsevärda förändringar, att ökade krav
måste ställas på forsknings- och försöksverksamheten inom området. Tjänsten
torde tills vidare böra placeras å extra ordinarie stat. Om denna tjänst
inrättas torde eu tjänst såsom förste assistent i lönegrad Ce 24 vid jordbruksförsöken,
vilken för närvarande ej är besatt, kunna indragas. Det torde
även vara möjligt att i övrigt göra sådana besparingar under anslaget,
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att någon kostnadsökning i anledning av den nya tjänsten icke behöver
uppstå. Vidare tillstyrker jag, att medel skola beräknas för en aspirant i
lönegrad Cg 19 i stället för Cg 17 vid vardera jordbruksförsöken och husdjursförsöken.
För tillfällig arbetskraft torde böra upptagas ytterligare 5 000
respektive 1 400 kronor. Jag torde slutligen här få erinra om att jag vid behandlingen
av lantbruksstyrelsens avlöningsanslag bland annat föreslagit,
att två assistenter för svinstamkontrollen vid husdjursförsöken skola överflyttas
å lantbruksstyrelsens stat och därvid placeras i lönegrad Ce 22. Jämväl
en av assistenterna i 19 lönegraden vid jordbruksförsöken torde böra
uppflyttas i 22 lönegraden.
Vad härefter angår studiegårdsverksamheten torde jag få erinra om att
1950 års lantbruksförsökskommitté i sitt den 30 oktober 1951 avgivna betänkande
föreslagit, bland annat, att demonstrationsgårdar skola inrättas
vid hushållningssällskapen. Kommittén har ansett, alt dessa gårdar skola
övertaga de nuvarande studiegårdarnas uppgifter. I anslutning härtill har
kommittén vidare föreslagit, att de nu under lanlbrukshögskolans avlöningsoch
omkostnadsanslag upptagna beloppen å 22 400 respektive 47 700 kronor
till studiegårdsverksamheten i stället skola användas för den nya demon
strationsverksamheten och därvid sammanföras till ett särskilt anslag.
Jag har ännu icke tagit ställning till kommitténs förslag. I avbidan därpå
torde emellertid några medel till studiegårdsverksamheten icke böra beräknas
i förevarande sammanhang. Ifrågavarande anslag bör alltså minskas
med nyssnämnda belopp av 22 400 kronor, utgörande arvoden motsvarande
lönen i 20 löneklassen till två driftsledare ävensom arveden till två försöksgårdsföreståndare
för viss tillsynsverksamhet.
De under rubriken diverse äskanden upptagna förslagen kan jag av förut
angivna skäl icke nu biträda. Ej heller kan jag tillstyrka högskolestyrelsens
förslag i fråga om täckdikningsförsöksverksamheten.
Mot högskolestyrelsens beräkning av kostnadsökningarna på grund av
chefslöneregleringen, förbättrad befordringsgång för institutionernas assistenter,
arvodesregleringen samt det rörliga tilläggets höjning har jag icke något
att erinra. För dessa ändamål torde alltså böra anvisas de av styrelsen
angivna beloppen.
Såsom förut nämnts påkallar slutligen ställningstagandet till förslagen
rörande löne- och pensionsreglering för professorer och vissa andra akademiska
lärare m. fl. samt angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal
m. m. vissa tjänsteförändringar vid högskolan och lantbruksförsöken.
I anslutning till vad chefen för civildepartementet i särskilda propositioner
den 28 december 1951 anfört i dessa ämnen böra överinspektören, 17 professorer
och 13 laboratorer uppflyttas i respektive lönegrad Cp 15, Co 14
och Ca 33, 8 docenttjänster i lönegrad Ce 30 inrättas samt två ordinarie
kanslibiträdestjänster utbytas mot två kontoristtjänster i lönegrad Ca 13.
Vidare böra medel beräknas för 12 kanslibiträdestjänster i lönegrad Ce 11
i stället för lika många biträdestjänster i lönegrad Cf 4—Ce 8.
Jag vill slutligen i detta sammanhang även upptaga frågan om ersätt
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
15
ning till ordförande och icke självskrivna ledamöter i styrelserna för de under
jordbruksdepartementet lydande högskolorna samt för Alnarpsinstitutet.
För närvarande utgår till dessa blott resekostnads- och traktamentsersättning
enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet. Det synes emellertid
skäligt, att ordförandena skola äga uppbära ett årligt arvode och övriga
icke självskrivna styrelseledamöter ersättning per sammanträdesdag.
Jag föreslår att ordförandearvodet skall bestämmas till följande belopp,
nämligen till 2 000 kronor vid lantbrukshögskolan samt till 1 500 kronor vid
veterinärhögskolan, vid skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut
och vid Alnarpsinstitutet. Ersättningen per sammanträdesdag torde i samtliga
fall böra bestämmas till 20 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör ifrågavarande avlöningsanslag
höjas med 794 000 kronor.
Å personalförteckningen böra överinspektör stjänsten samt professors- och
laboratorstjänsterna uppflyttas i respektive lönegrad Cp 15, Co 14 och Ca
33. Vidare böra å förteckningen upptagas åtta docenttjänster i lönegrad
Ce 30, .ytterligare en statsagronomtjänst i lönegrad Ce 29 ävensom ytterligare
en hantverkartjänst i lönegrad Ca 10. Slutligen böra två kanslibiträdestjänster
utbytas mot två kontoristtjänster i lönegrad Ca 13.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt föranleder i huvudsak
icke någon erinran från utskottets sida.
Vid sin prövning av förslaget, i vad det avser lönereglering för högre befattningshavare,
har utskottet emellertid uppmärksammat, att förslaget
torde innebära en viss rubbning av den ungefärliga jämställdhet i avlöningshänseende
mellan lantbrukshögskolans rektor och överinspektören för försöksväsendet,
som kom till stånd genom beslut av 1948 års riksdag. Ehuru
utskottet anser, att detta beslut utgjorde en lämplig inbördes avvägning av
nämnda befattningshavares avlöningsförmåner, vill utskottet icke nu ifrågasätta
någon ändring i den förordade löneregleringen. Utskottet förutsätter
likväl, att berörda spörsmål blir föremål för beaktande från Kungl. Maj:ts
sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök, som angivits i propositionen;
b) fastställa följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis .................................... 932 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj ;t, förslagsvis .............. 79 000
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 615 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 834 500
Summa kronor 3 460 500;
c) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 3 460 500 kronor.
18:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader. Under
punkten 19 (s. 40—44) har Kungl. Maj :t förordat en medelsanvisning
av 427 000 kronor, vilket belopp med 85 500 kronor överstiger innevarande
budgetårs anslag.
Departementschefen har — efter redogörelse för högskolestyrelsens äskanden,
vilka innebära en anslagshöjning med 129 000 kronor — anfört följande.
»Vad först angår omkostnaderna för kansli, undervisningsinstitutioner
in. m. kan jag tillstyrka högskolestyrelsens förslag att posterna sjukvård
m. m. och driftkostnader för baljväxtlaboratoriet skola höjas med 1 600
respektive 3 800 kronor till 9 600 respektive 65 000 kronor. Jag har icke heller
något att erinra mot att högskolans samtliga kostnader för städning och
rengöring skola utbrytas från respektive delposter till övriga expenser och
hänföras till en särskild delpost. Såsom styrelsen föreslagit torde denna nya
delpost böra uppföras med 74 000 kronor. Denna omläggning medför, att
den under förevarande rubrik upptagna delposten till övriga expenser bör
minskas med det belopp, som nu beräknats under posten för angivna kostnader,
eller med 55 000 kronor. Å andra sidan bör posten höjas med 4 000
kronor på grund av de ökade utgifterna för kontorsmateriel m. m. Den
skulle följaktligen behöva upptagas med (80 000 — 55 000 + 4 000 =) 29 000
kronor för nästa budgetår, vilket innebär en minskning med 51 000 kronor.
Med hänsyn till medelsåtgången under budgetåret 1950/51 — 165 085 kronor
— bör vidare delposten bränsle, lyse och vatten uppräknas med 70 000
kronor till 170 000 kronor. Posterna reseersättningar och publikationstryck
torde slutligen böra höjas med 2 500 respektive 4 000 kronor till 30 500
respektive 15 000 kronor. Medelsanvisningen till omkostnaderna för kansli,
undervisningsinstitutioner m. m. skulle alltså öka med (1 600 + 3800 +
74 000 — 51 000 + 70 000 + 2 500 + 4 000 =) 104 900 kronor.
Jag övergår härefter till försöksanstalterna. Beträffande statens jordbruksförsök
biträder jag högskolestyrelsens förslag att posterna reseersättningar
samt bränsle, lyse och vatten skola höjas med 10 400 respektive 8 000
kronor till 62 400 respektive 14 000 kronor. Uppräkningen av posten publikationstryck
bör enligt min mening begränsas till 5 000 kronor. Denna
post skulle alltså uppföras med 20 000 kronor. Vidare bör delposten övriga
expenser å ena sidan — i överensstämmelse med vad som förut föreslagits
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
17
—- minskas med 6 800 kronor, motsvarande de nuvarande kostnaderna för
städning och rengöring, samt å andra sidan ökas med 2 000 kronor på grund
av den allmänna prisstegringen. Ifrågavarande delpost skulle alltså minskas
med 4 800 kronor till 16 600 kronor.
Vad härefter angår statens husdjursförsök har jag icke något att erinra
mot att posten bränsle, lyse och vatten skall höjas med 4 000 kronor till
12 000 kronor. Övriga av högskolestyrelsen föreslagna ökningar synas mig
emellertid vara väl högt beräknade. För min del föreslår jag, att posterna
reseersättningar, publikationstryck och övriga utgifter skola uppräknas
med respektive 1 000, 2 000 och 3 000 kronor till respektive 10 000, 8 000 och
16 000 kronor. Under delposten övriga expenser anser jag en uppräkning med
2 000 kronor tillräcklig. Då emellertid delposten på grund av förslaget att sammanföra
kostnaderna för städning och rengöring under en särskild ny delpost
samtidigt bör nedräknas med 2 300 kronor, kan densamma minskas
med 300 kronor till 6 200 kronor.
Till omkostnader vid försöksanstalterna skulle alltså behöva anvisas ett
med (10 400 + 8 000 + 5 000 — 4 800 + 4 000 + 1 000 + 2 000 + 3 000 —
300 =) 28 300 kronor förhöjt belopp.
Vad slutligen angår studiegårdsverksamheten torde på de skäl, som närmare
utvecklats under nästföregående anslagspunkt, några medel för denna
verksamhet icke böra beräknas i förevarande sammanhang. Då för innevarande
budgetår upptagits 47 700 kronor under ifrågavarande anslag för
ändamålet, medför detta en anslagsminskning å samma belopp.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör till omkostnader vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag
å (341 500 + 104 900 + 28 300 — 47 700 =) 427 000 kronor. I
förhållande till medelsanvisningen för löpande budgetår innebär detta en
anslagsökning med 85 500 kronor. Bortses från studiegårdsverksamheten
blir emellertid anslagsökningen 133 200 kronor. Det torde få ankomma å
Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för högskolan
och lantbruksförsöken.»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 427 000 kronor.
19:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Materiel m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 20 (s. 44—45) —
innefattande en med hänsyn till den allmänna prisstegringen företagen uppräkning
av anslaget med 20 procent eller i runt tal 85 500 kronor — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Materiel m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 514 000 kronor.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 1.
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
20 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. Kungl. Maj:t har under punkten 21 (s.
45—47) föreslagit en medelsanvisning av 62 000 kronor eller 27 000 kronor
mer än innevarande budgetårs anslag. Av den föreslagna höjningen belöpa
12 000 kronor å årliga utgifter, medan 15 000 kronor äro avsedda såsom
ett engångsbelopp för kompletterande inköp till biblioteket.
Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 62 000 kronor.
21 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Underhåll av byggnader
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 23
(s. 48—49) — innebärande en med 18 000 kronor ökad medelsanvisning —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Underhåll av byggnader m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
22ro) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och utrustning.
Under punkten 24 (s. 49—52) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett anslag av 266 400 kronor eller 16 400
kronor mera än innevarande budgetårs anslag.
Efter en redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden har departementschefen
anfört följande.
»Vad först angår styrelsens framställning om tilläggsstatsanslag å 28 000
kronor till viss inredning av en kärlförsöksgård med växthus samt en försökslada
vid statens jordbruksförsök kan jag i nuvarande läge icke tillstyrka,
att mer än 16 400 kronor skola anvisas för ändamålet. Enligt min mening
är det dock icke nödvändigt att begära dessa medel å tilläggsstat utan
beloppet bör upptagas under förevarande anslag.
Såsom framgår av det föregående uppgår summan av de anslagsäskanden
för nästa budgetår, vilka högskolestyrelsen framställt i första hand, till
250 000 kronor. Jag föreslår att detta belopp skall anvisas. En anslagsanvisning
av den nu föreslagna storleken torde möjliggöra, att högskolans
och lantbruksförsökens mest angelägna behov av inredning och utrustning
skola kunna tillgodoses. I första hand torde erforderliga medel böra utgå till
utbyte av förenämnda autoklaver vid mikrobiologiska institutionen. Det torde
emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
på högskolestyrelsen att sedermera bestämma den närmare
dispositionen av anslaget.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
19
Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle anslaget sålunda uppföras med
(16 400 + 250 000 =) 266 400 kronor.»
Utskottet. Som Kungl. Maj:ts framställning icke föranleder någon erinran
från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Inredning och utrustning för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 266 400 kronor.
23:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Särskilda undersökningar.
Kungl. Maj :t har under punkten 25 (s. 52—56) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett anslag av 124 000 kronor, vilket belopp
med 30 000 kronor överstiger innevarande budgetårs anslag.
Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt om en ökning av
anslaget med 39 200 kronor till 133 200 kronor. Därjämte har styrelsen i särskild
framställning —- under erinran att 1951 års riksdag under anslagstiteln
Vissa åtgärder för bekämpande av sand- och jordflykt anvisat ett anslag å
25 000 kronor ■— anhållit att 11 000 kronor måtte anvisas till försöksverksamhet
på detta område under nästa budgetår.
Departementschefen har efter närmare redogörelse för högskolestyrelsens
framställningar anfört följande.
»Såsom framgår av det föregående har högskolestyrelsen föreslagit en höjning
av förevarande anslag med nära 40 000 kronor. Styrelsen har dessutom
förutsatt att avlöningskostnaderna, 11 800 kronor, för en assistent
skola överföras till högskolans avlöningsanslag. Höjningen har främst motiverats
med de ökade omkostnaderna för redan pågående undersökningar
och försök. Medel ha emellertid även begärts till vissa nya ändamål. För
min del kan jag, trots att jag i det föregående ansett kostnaderna för ifrågavarande
assistent fortfarande böra bestridas från förevarande anslag, icke
tillstyrka en anslagshöjning av den storlek som styrelsen ifrågasatt. Jag
har sålunda stannat för att föreslå en uppräkning med 19 000 kronor. Till
förfogande skulle alltså komma att stå ett belopp av (94 000 + 19 000 =)
113 000 kronor. Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.
Maj :ts bemyndigande, högskolestyrelsen att fördela beloppet på olika ändamål.
I samband härmed torde få avgöras vilken eller vilka av de pågående
undersökningarna som eventuellt måste inskränkas till följd av den begränsning
av medelsanvisningen som jag ansett mig böra föreslå. Samtidigt
torde även böra övervägas, huruvida någon del av medlen lämpligen bör
disponeras för de ifrågasatta nya ändamålen, trots den ytterligare inskränkning
av de redan igångsatta undersökningarna som därav skulle bli följden.
Vad härefter angår förenämnda försöksverksamhet beträffande förebyggande
åtgärder mot jordflykt torde kostnaderna för densamma i fortsättningen
böra bestridas från förevarande anslag. Såsom högskolestyrelsen
föreslagit bör för nästa budgetår anvisas ett belopp av It 000 kronor för
ändamålet.
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Vid bifall till vad jag sålunda tillstyrkt skulle till särskilda undersökningar
för nästa budgetår behöva anvisas ett anslag av (113 000 + 11 000 =)
124 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Särskilda undersökningar för budgetåret 1952/
53 anvisa ett reservationsanslag av 124 000 kronor.
24:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar. Kungl.
Maj ds under punkten 28 (s. 60—66) gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen
för institutet och godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning
av 996 000 kronor, vilket belopp med 205 800 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.
Departementschefen har — efter en redogörelse för institutsstyrelsens anslagsäskanden
samt i ärendet avgivna yttranden — anfört följande.
»Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående löne- och pensionsreglering för professorer
och vissa andra akademiska lärare m. fl. föreslår jag, att institutets
fyra professorer från och med nästa budgetår skola placeras i lönegrad
Co 14. Vid bifall härtill ökar medelsbehovet jämfört med anslagsberäkningen
för innevarande budgetår med i runt tal 26 000 kronor.
Med hänsyn till att föreståndare för lantbruks-, lantmanna- och trädgårdsskolor
numera äro placerade i lönegrad Ca 31 torde det icke vara mer
än skäligt, att de båda föreståndarna för lantbruks- och trädgårdsavdelningarna
även skola erhålla en förbättrad löneställning. I detta hänseende ha
olika förslag framförts av institutsstyrelsen och lantbruksstyrelsen. Efter
övervägande av frågan har jag för min del stannat vid att föreslå, att ifrågavarande
föreståndare skola placeras i lönegrad Ce 33. Vid bifall härtill
ökar medelsbehovet med 2 600 kronor. Vad angår frågan om högre pension
till föreståndaren för lantbruksavdelningen torde denna fråga icke böra
prövas i förevarande sammanhang.
Med hänsyn till de fördelar ur undervisningssynpunkt som skulle vinnas
genom utbyte av vissa speciallärartjänster mot en fast ämneslärartjänst i
trädgårdsanläggning vill jag tillstyrka, att en dylik ämneslärartjänst skall
inrättas från och med nästa budgetår. Denna torde emellertid tills vidare
höra placeras i Cg 27. Såsom framgår av det föregående skulle detta förslag
blott behöva medföra en kostnadsökning å 3 600 kronor. Jag har icke
heller något att erinra mot att ett belopp av 1 200 kronor skall beräknas
för en speciallärare i geologi, jordarts- och gödsellära.
Vad härefter angår de olika förslagen rörande biträdespersonal och extra
personal anser jag mig i viss utsträckning böra tillstyrka desamma. Jag föreslår
sålunda, att ett biträde i reglerad befordringsgång skall anställas vid
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
21
mejeriförsöken och ett vid kamrerarkontoret. Kostnaderna för dessa biträden
kunna uppskattas till 10 000 kronor. Vidare förordar jag att de belopp,
som avses för tillfällig arbetskraft vid mejeriförsöken, extra skrivbjälp
vid trädgårdsförsöken samt extra skrivhjälp vid den mejeriekonomiska institutionen,
skola uppräknas med respektive 500, 1 000 och 2 000 kronor.
Däremot anser jag mig icke för närvarande kunna biträda förslagen att
inrätta en assistenttjänst vid mejeriavdelningen och två dylika tjänster vid
Ekerum och Tosemarken. Ej heller kan jag förorda inrättandet av en bibliotekarietjänst.
I stället vill jag föreslå att till ersättning för skötseln av biblioteket
skola beräknas 3 000 kronor i stället för nuvarande belopp av 1 500
kronor.
I enlighet med vad jag anfört vid anmälan av lantbrukshögskolans avlöningsanslag
bör från och med nästa budgetår utgå dels ett årligt arvode å
1 500 kronor till ordföranden i institutets styrelse, dels ett dagarvode å 20
kronor till övriga icke självskrivna ledamöter i styrelsen. För detta ändamål
torde böra beräknas 2 200 kronor.
Slutligen bör anslaget uppräknas med 24 000 kronor på grund av beräknade
löneklassförändringar och på grund av att Alnarp numera flyttats från
ortsgrupp 1 till ortsgrupp 2, med 3 400 kronor på grund av arvodesregleringen
m. in. år 1951 samt med 127 800 kronor på grund av det rörliga
tilläggets höjning.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör Alnarpsinstitutets avlöningsanslag
höjas med 205 800 kronor.
Å personalförteckningen böra fyra professorstjänster uppflyttas i lönegrad
Co 14. Vidare böra tjänsterna såsom föreståndare för lantbruksavdelningen
respektive för trädgårdsavdelningen i lönegrad Ce 31 uppflyttas i lönegrad
Ce 33.»
I en till utskottet överlämnad, inom jordbruksdepartementet den 24 januari
1952 upprättad promemoria har erinrats därom, att i förevarande proposition
en uppräkning med 10 procent föreslagits skola ske av de belopp som
avses till arvoden åt speciallärare vid lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan
och skogshögskolan. I promemorian har vidare anförts följande.
Från icke-ordinarieposten i avlöningsstaten för Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut bestridas även arvoden till speciallärare vid institutet.
För nästa budgetår ha för detta ändamål upptagits omkring 78 000
kronor. Därvid har emellertid räknats med oförändrade arvoden. För att
möjliggöra en uppräkning jämväl av vissa av dessa arvoden synes det önskvärt,
att nyssnämnda belopp höjes med 10 procent. I anslutning härtill skulle
icke-ordinarieposten behöva höjas med i runt tal 8 000 kronor och uppföras
med 458 000 kronor i stället för 450 000 kronor, med vilket belopp posten
uppförts i den avlöningsstat, som Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen skola
fastställa för budgetåret 1952/53. Alnarpsinstitutets avlöningsanslag skulle i
så fall behöva uppföras med 1 004 000 kronor för budgetåret 1952/53.
Utskottet. I likhet med vad utskottet tillstyrkt i fråga om lantbrukshögskolan
synes även vid Alnarpsinstitutet en höjning i vissa fall böra ske av
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
speciallärarnas arvoden. Utskottet förordar därför, att det för dylika arvoden
avsedda beloppet, omkring 78 000 kronor, skall ökas med 10 procent
eller i runt tal 8 000 kronor. Med hänsyn härtill torde icke-ordinarieposten i
institutets avlöningsstat böra uppföras med ett till 458 000 kronor förhöjt
belopp.
Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke föranleder någon erinran från utskottets
sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
som angivits i propositionen;
II. i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
a) fastställa följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1952/53;
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 316 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 12 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................... 458 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 217 500
Summa kronor 1 004 000;
b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 004 000 kronor.
25:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader. Under
punkten 29 (s. 66—72) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anvisa
ett förslagsanslag av 408 200 kronor, vilket belopp med 92 700 kronor överstiger
anvisningen för innevarande budgetår. Av det föreslagna beloppet
hänföra sig 184 400 kronor till statens trädgårdsförsök och 223 800 kronor
till institutets övriga verksamhet.
Utskottet. Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 408 200 kronor.
26:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel m. m.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten
30 (s. 72—73) — innebärande anslagsökning för ändamålet med 5 500 kronor
— hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
23
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgår
dsinstitut: Materiel m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 34 000 kronor.
27:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och bokbindning
för institutets bibliotek. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 31 (s. 73—74) — innebärande en med 3 000 kronor höjd
medelsanvisning för ifrågavarande ändamål — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Bokinköp och bokbindning för institutets
bibliotek för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
28:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Trädgårdsekonomisk
byrå. Under tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten
33 (s. 75—76) — som innebär en anslagsökning med 1 700 kronor —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Trädgårdsekonomisk byrå för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 10 200 kronor.
29:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Inredning och utrustning.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 34 (s. 76—78) innebär
en anslagsanvisning av 28 500 kronor, vilket belopp med 16 000 kronor
överstiger motsvarande anvisning för löpande budgetår.
Efter närmare redogörelse för institutsstyrelsens anslagsäskanden samt i
ärendet avgivna yttranden har departementschefen anfört följande.
»Såsom förut angivits anvisade 1951 års riksdag 12 500 kronor till reparation
och nyanskaffning av ostkar med tillbehör vid mejeriförsöken. Beloppet
motsvarade emellertid endast halva kostnaden för dessa åtgärder, enär
medelsanvisningen ansågs böra uppdelas på två budgetår. Ett lika stort
belopp torde därför böra anvisas för ändamålet för nästa budgetår. Vad
beträffar den övriga utrustning för mejeriförsöken, vartill medel begärts,
torde väl otvivelaktigt behov av densamma föreligga. För närvarande anser
jag mig dock blott kunna tillstyrka, att ett belopp av 3 500 kronor skall
anvisas till anskaffande av försökskärnan eller vakuumindunstningsapparaten.
Det torde få ankomma å institutsstyrelsen att med hänsyn till angelägenhetsgraden
bestämma, för vilket av dessa båda ändamål som beloppet
bör disponeras.
Vad härefter angår förslagen i fråga om statens trädgårdsförsök framfördes
dessa, såsom förut antytts, även föregående budgetår. Min företrädare
i ämbetet framhöll då, att det givetvis skulle vara av värde, om förslagen
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
kunde realiseras. Jag delar denna uppfattning. Jag förordar att medel nu
skola anvisas till inredning av rum för jordsterilisering samt anordnande av
tillskottsbelysning i vissa växthus. Då jag icke har något att erinra mot
kostnadsberäkningarna härför, böra följaktligen för dessa ändamål anvisas
6 500 respektive 6 000 kronor. Med inredning av lagerkällare vid Alnarp och
uppförande av en sådan källare vid Öjebyn synes däremot tills vidare böra
anstå.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle till inredning och utrustning
vid Alnarpsinstitutet för nästa budgetår behöva anvisas ett anslag å
(12 500 + 3 500 + 6 500 + 6 000 =) 28 500 kronor.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning har ej givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Inredning och utrustning för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 28 500 kronor.
30 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök
och fasta försöksfält. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 35 (s. 78) — som innefattar en anslagsanvisning av
oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 kronor.
31 :o) Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Kungl. Maj:ts
förslag under punkten 37 (s. 81—82) innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en uppräkning av anslaget med 29 000 kronor.
Höjningen beror huvudsakligen på att medelsbehovet under posterna avlöningskostnader
och pensionsavgifter för lärarpersonalen samt arvoden åt
speciallärare ökats. Härför har beräknats ett med 28 500 kronor förhöjt belopp.
Återstående ökning är föranledd av att statsbidraget till driftkostnaderna
föreslagits skola höjas med 20 procent.
Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer
följaktligen,
att riksdagen må till Understöd åt lanthushållningsseminariet
å Rimforsa för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 138 000 kronor.
32:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurser i hovbeslag och maskinreparation
vid Alnarp. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 38 (s. 82—83) — som innebär anslagsökning med 2 200 kronor —
hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
25
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Alnarp för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 19 700 kronor.
33:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 39 (s. 83—84) — innefattande
en anslagsminskning med 4 700 kronor i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
äskande för ändamålet -— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Lägre mejeriskolor för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 10 700 kronor.
34:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna:
Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 40 (s. 84—85) innefattar
— förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat
— en anslagsanvisning av 71 300 kronor, vilket belopp med 13 800
kronor överstiger anvisningen för innevarande budgetår. Av anslagsökningen
hänföra sig 6 000 kronor till löneklassuppflyttningar, 500 kronor till vikariatsersättningar
och 7 300 kronor till det rörliga tilläggets höjning.
Utskottet. Då utskottet icke har någon erinran mot framställningen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksskolan
vid Ultuna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis ...................................... 28 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 31 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 11 300
Summa kronor 71 300;
b) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan
vid Ultuna: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 71 300 kronor.
35 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten 41 (s.
85) — innebärande en anslagsökning med 300 kronor — hemställer utskottet,
26
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Lantbruksskolan vid Ultuna: Omkostnader för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 9 100 kronor.
36:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under punkten
42 (s. 85—87) innefattar anslagsanvisning till avlöningar med 5 000 000
kronor.
Departementschefen har efter redogörelse för lantbruksstyrelsens äskande,
lydande å 5 041 300 kronor, anfört följande.
»Jag är icke beredd att nu föreslå någon ökning av antalet maskinskötarkurser.
I övrigt torde emellertid lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet
under anslaget böra godtagas. Jag förordar därför att anslaget för
nästa budgetår skall uppföras med ett avrundat belopp av 5 000 000 kronor.
I förhållande till det anslag som anvisats för innevarande budgetår innebär
detta en ökning med 763 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 000 kronor.
37 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten 43
(s. 87—89) föreslagit riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa ett
anslag av 1 630 000 kronor.
Under förevarande anslagspunkt ha redovisats dels lantbruksstyrelsens
anslagsäskanden för ändamålet, lydande å 1 616 100 kronor, dels ock en
framställning av lantbruksakademien om ersättning med 28 600 kronor för
hyra till byggnadsstyrelsen för fyra till akademiens trädgårdsskola upplåtna
byggnader å Experimentalfältet.
Departementschefen har anfört.
»De nuvarande grunderna för bidrag till driftkostnader vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna
fastställdes år 1949 (kungörelsen nr 462/
1949). Sedan dess har som bekant en allmän kostnadsstegring av betydande
mått inträtt. I motsats till bidraget till avlöningskostnaderna har dock icke
bidraget till driftkostnaderna höjts på grund härav. Det torde emellertid
enligt min mening vara ofrånkomligt, att även sistnämnda bidrag nu skall
höjas. Lantbruksstyrelsen har föreslagit en uppräkning med 20 procent.
Jag finner detta förslag väl avvägt och tillstyrker därför detsamma. De särskilda
bidragsbeloppen torde sålunda böra fastställas i anslutning till styrelsens
i det föregående närmare redovisade förslag. Det torde få ankomma
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 27
på Kungl. Maj :t att vidtaga de författningsändringar som vid bifall härtill
bli erforderliga.
Vid uppskattningen av medelsbehovet under förevarande anslag har lantbruksstyrelsen
utgått från de ändrade bidragsgrunderna. Då jag ansett mig
böra helt biträda styrelsens förslag i ämnet, har jag icke heller något att
invända mot styrelsens beräkning av den kostnadsökning, som påkallas av
förslagets genomförande. Vad angår styrelsens medelsberäkning i övrigt har
jag icke någon annan erinran än att medelsanvisningen bör minskas med
15 600 kronor med hänsyn till att jag, såsom jag anfört under nästföregående
anslagspunlct, icke ansett mig kunna förorda någon ökning av antalet
maskinskötarkurser. Till bidrag till driftkostnader vid vissa lägre lantbruksundervisningsanstalter
skulle alltså för nästa budgetår behöva anvisas
ett belopp av (1 616 000 — 15 600 =) 1 600 400 kronor. I jämförelse
med anslagsanvisningen för innevarande budgetår innebär detta en ökning
med 260 500 kronor.
Vad härefter angår lantbruksakademiens framställning torde jag få erinra
om att i propositionen nr 79/1949 föreslogs, att fyra byggnader å Experimentalfältet,
som tidigare disponerats av statens jordbruksförsök, skulle
överföras till statens allmänna fastighetsfond och av byggnadsstyrelsen upplåtas
till akademiens trädgårdsskola. Samtidigt uttalades, att akademien
borde erhålla gottgörelse för den till fastighetsfonden utgående hyresersättningen
från anslag å riksstaten. Förslaget godtogs av riksdagen (skr. nr
345). Enligt vad jag inhämtat skall ersättning till fastighetsfonden utgå
räknat från och med den 1 april 1951. Det synes lämpligt att ersättningen
från sagda tidpunkt till den 1 juli 1952 får bestridas från det under nionde
huvudtiteln uppförda anslaget till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond. För nästa budgetår böra medel för ändamålet
däremot upptagas under förevarande anslag. Såsom akademien föreslagit
torde för ändamålet böra beräknas ett belopp av 28 600 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör förevarande anslag uppföras
med (1 600 400 -j~ 28 600 =) 1 629 000 kronor eller avrundat 1 630 000 kronor.
»
Utskottet. Då Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon erinran
från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 630 000 kronor.
38 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Bidrag till arvoden åt skolläkare. Tillstyrkande Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 44 (s. 90) — innefattande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
28
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Bidrag
till arvoden åt skolläkare för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 kronor.
39:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 45 (s. 90—92) innefattar
anslagsanvisning för ändamålet med 305 000 kronor, vilket belopp med
48 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 213, av fru Boman, vari
yrkats, att riksdagen under ifrågavarande anslag skall anvisa ett belopp av
316 500 kronor.
Till grund för detta yrkande har anförts, att statsbidrag bör utgå till avlönande
av en yrkeslärare vid skolan vid Pålkem. Beträffande det närmare
innehållet i motionen torde utskottet få hänvisa till denna.
I sitt anslagsäskande för nästa budgetår har lantbruksstyrelsen hemställt,
dels att lönereglering för yrkesskolornas lärare skall genomföras från
och med budgetåret 1952/53, dels att ett förslagsanslag av 349 300 kronor
skall anvisas till bidrag till nämnda skolor. Styrelsen har därvid, bland
annat, liksom vid sina anslagsäskanden för innevarande budgetår gjort framställning
om att statsbidrag skall utgå till avlönande av en yrkeslärare vid
Pålkem med undervisning i jordbruk, träslöjd och smide. Härför har beräknats
ett belopp av 12 700 kronor. Ersättningen till speciallärare vid
Pålkem anses härigenom kunna minskas med 1 200 kronor. Ifrågavarande
höjning har sålunda begränsats till 11 500 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»Jag torde få erinra om att Kungl. Maj :t den 28 december 1951 meddelat
beslut rörande löneställningen för lärarpersonalen vid jordbrukets yrkesskolor
samt tilldelat skolorna statsbidrag till avlönings- och driftkostnader
för innevarande läsår. De belopp som anvisats ha angivits i det föregående.
I fråga om löneställningen innebär beslutet att lärarpersonalen vid skolorna
erhålla arvoden motsvarande följande lönegrader, nämligen föreståndarna
vid Gålö, Sorsele och Vittjärvsgården 29 lönegraden, föreståndaren vid Pålkem
23 lönegraden, föreståndarinnan vid Sorsele 24 och föreståndarinnan
vid Pålkem 21 lönegraden, yrkeslärarna 20 lönegraden, lärarinnorna 18 lönegraden
samt assistenterna 11 lönegraden.
Någon ändring i den löneställning, som sålunda fastställts, synes icke
böra vidtagas för nästa budgetår. Lantbruksstyrelsens förslag om statsbidrag
till avlönande av en yrkeslärare vid Pålkem kan jag icke biträda. Med
hänsyn härtill synes man vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår
såvitt gäller statsbidrag till avlöningar kunna upptaga samma belopp,
som Kungl. Maj:t genom nämnda beslut den 28 december 1951 beviljat för
ändamålet, eller i runt tal 206 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
29
Vid anmälan av anslaget till bidrag till de lägre lantbruksundervisningsanstalternas
driftkostnader har jag med hänsyn till de inträdda kostnadsstegringarna
föreslagit, att dessa bidrag skola höjas med 20 procent. Då
samma skäl föreligga beträffande jordbrukets yrkesskolor anser jag mig
böra biträda lantbruksstyrelsens förslag om en motsvarande höjning av
driftkostnadsbidraget till yrkesskolorna. I enlighet med styrelsens beräkning
torde därför böra upptagas ett belopp av 99 000 kronor för ändamålet.
Vid bifall till vad jag sålunda anfört bör till bidrag till jordbrukets yrkesskolor
för budgetåret 1952/53 anvisas ett förslagsanslag av (206 000 -f99
000 =) 305 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i
sinom tid efter förslag av lantbruksstyrelsen meddela närmare bestämmelser
rörande dispositionen av anslaget.»
Utskottet. Ehuru de skäl, som motionären åberopat till stöd för sitt yrkande,
i och för sig tala för att en yrkeslärare bör anställas även vid Pålkem,
finner utskottet behovet av en sådan befattning icke tillräckligt styrkt. Utskottet
anser sig därför ej kunna biträda yrkandet i fråga.
Då Kungl. Maj :ts framställning icke heller i övrigt givit utskottet anledning
till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionen 11:213, till Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
305 000 kronor.
40 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser.
Kungl. Maj:ts förslag under punkten 46 (s. 92—95) om anvisande
för ändamålet av ett anslag av 73 000 kronor innefattar i förhållande till
anvisningen för innevarande budgetår en höjning av anslaget med 9 500
kronor. På grund av en beräknad reservation av 66 700 kronor innebär
förslaget, atl för nästa budgetår sammanlagt närmare 140 000 kronor skulle
komma att stå till förfogande för ifrågavarande ändamål. Det avses, att
Kungl. Maj :t skall äga bestämma vilka kurser, som under nästa budgetår
skola få anordnas inom nämnda kostnadsram, ävensom i övrigt äga vidtaga
vissa författningsändringar.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
således,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till särskilda utbildningskurser för budgetåret 1952/
53 anvisa ett reservationsanslag av 73 000 kronor.
41 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid
vissa lantbruksundervisningsanstalter. Under punkten 48 (s. 97—98) har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa ett belopp
av 2 500 000 kronor, vilket innebär en anslagsökning med 1 000 000 kronor.
30
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 216, av herrar Andersson
i Dunker och Onsjö, vari hemställts, att riksdagen för ifrågavarande ändamål
skall anvisa ett belopp av 3 000 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet
hänvisa till denna.
Lantbruks styr elsen (skr. 24/8 1951) hemställer, att anslaget för nästa
budgetår skall höjas med 1 500 000 kronor. Såsom motivering för detta förslag
anför styrelsen bland annat följande.
De för ifrågavarande ändamål under perioden 1939/40—1951/52 tillgängliga
medlen uppgå — under förutsättning att Kungl. Maj :t medgiver, att
det belopp å 1 000 000 kronor av 1947/48 års anslag, som fortfarande är reserverat,
får tagas i anspråk — till 18 850 000 kronor. Hittills ha statsbidrag
å .sammanlagt 14 549 771 kronor beviljats. Av medlen återstå sålunda
4 346 029 kronor. En ansökning om statsbidrag å 1 047 479 kronor till byggnadsarbeten
vid lanthushållsskolan i Jälla, Uppsala län, är för närvarande
föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Dessutom ha till lantbruksstyrelsen inkommit
ansökningar om statsbidrag till nybyggnader m. m. från 44 skolor
representerande en .sammanlagd byggnadskostnad av omkring 32 000 000
kronor. Av detta belopp skulle omkring 24 000 000 kronor erfordras såsom
statsbidrag. Skulle för samtliga de byggnadsarbeten, för vilka ansökningar
inkommit, beviljas statsbidrag under nästa budgetår, kommer sålunda att
erfordras ett belopp av (1047 479 + 24 000 000 =) i runt tal 25 000 000
kronor. Därutöver kunna enligt vad styrelsen har sig bekant förväntas inkomma
ansökningar om byggnadsbidrag från ett flertal skolor.
Med hänsyn till att byggnadsbeståndet vid många lantbruksundervisningsanstalter
fortfarande är synnerligen bristfälligt framhåller lantbruksstyrelsen
angelägenheten av att skolorna få utföra planerade byggnadsarbeten
inom rimlig tid. En ökad investering i förhållande till innevarande budgetår
synes styrelsen därför väl motiverad.
Ledamoten av lantbruksstyrelsen E. A. Sjålander har i särskilt yttrande
förklarat sig anse, att styrelsen med hänsyn till det stora behovet av nybyggnader
vid jordbrukets skolor bort föreslå, att förevarande anslag skulle
uppföras med 4 000 000 kronor.
I detta sammanhang har även anmälts, att lantbruksstyrelsen med skrivelse
den 16 april 1951 överlämnat en ansökning av Gävleborgs läns hushållningssällskap
om statsbidrag för fullbordande av en maskinhall vid
Kungsgårdens demonstrations- och undervisningsgård samt till erforderliga
undervisningsinventarier i maskinhallen. Styrelsen har tillstyrkt att ett bidrag
av 67 500 kronor skall anvisas för ändamålet.
Departementschefen har anfört följande.
»Med den starka begränsning av investeringarna, som måste iakttagas i
nuvarande läge, torde det icke vara möjligt att under nästa budgetår medgiva
någon mera omfattande byggnadsverksamhet. Då stort byggnadsbehov
föreligger vid lantbruksundervisningsanstalterna anser jag det emellertid
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
31
angeläget, att denna verksamhet skall kunna fortgå i åtminstone samma
omfattning som hittills. Verksamheten har under innevarande budgetår
hållits inom en bidragsram av 2 000 000 kronor. På grund av de inträdda
prisstegringarna vill jag förorda, att ramen skall bestämmas till 2 500 000
kronor. Anslaget torde vid bifall härtill böra uppföras med samma belopp,
vilket innebär att det höjes med 1 000 000 kronor.
Statsbidrag till Gävleborgs läns hushållningssällskap för vissa byggnadsarbeten
m. m. vid sällskapets demonstrations- och undervisningsgård torde,
därest riksdagen icke har något att erinra däremot, böra anvisas från förevarande
anslag. Jag ämnar i sinom tid ånyo anmäla ärendet för Kungl.
Maj :t.»
Utskottet. Med hänsyn till det omfattande byggnadsbehovet vid de lägre
lantbruksundervisningsanstalterna anser utskottet, att goda skäl tala för
bifall till motionärernas yrkande om ett anslag av 3 000 000 kronor. Utskottet
delar emellertid departementschefens uppfattning om nödvändigheten
att i nuvarande läge begränsa investeringarna. Ur denna synpunkt finner utskottet
sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag om en medelsanvisning av
2 500 000 kronor.
Då Kungl. Maj :ts förslag ej heller i övrigt föranleder någon erinran från
utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionen II: 216, till Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid
vissa lantbruksundervisningsanstalter för budgetåret 1952/
53 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.
42 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för maskinundervisning. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 49 (s. 98—99) — innefattande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
43 :o) Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet rörande biodling.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 51 (s.
105) — innebärande en anslagsanvisning av oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet
rörande biodling för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
32
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
44 :o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område.
Detta anslag har under en följd av år varit uppfört med 15 000 kronor.
För budgetåret 1951/52 har anslaget emellertid med hänsyn till de särskilda
kostnader, som föranletts av svenska studieresor till Förenta staterna, anordnade
av den amerikanska Marshalladministrationen (ECA), höjts till
75 000 kronor.
Kungl. Maj:t har under punkten 52 (s. 105) hemställt om en medelsanvisning
av 17 500 kronor, vilket belopp med 57 500 kronor understiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 172 av herrar
Nord och Spetz samt II: 214 av herr Antby m. fl., i vilka motioner hemställts,
att riksdagen under ifrågavarande anslag skall anvisa ett belopp av 20 000
kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Lantbruksstyrelsen (skr. 24/8 1951) hemställer, att för nästa budgetår
skall — utöver det belopp, som kan befinnas erforderligt för de särskilda
studieresorna till Förenta staterna — anvisas ett belopp av 20 000 kronor.
Styrelsen har beräknat medelsbehovet med hänsyn till de ökade resekostnaderna.
Departementschefen har anfört.
»För nästa budgetår torde medel för statsbidrag till svenska studieresor
till Förenta staterna, anordnade av den amerikanska Marshalladministrationen,
icke böra upptagas under förevarande anslag. Anslaget skulle därför
kunna nedräknas med 60 000 kronor till 15 000 kronor. Då å andra sidan
de ökade resekostnaderna synas motivera en höjning av medelsanvisningen,
föreslår jag att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 17 500 kronor.
»
Utskottet. Enligt utskottets mening skulle behovet av reseunderstöd samt
de stegrade resekostnaderna i och för sig väl motivera en medelsanvisning i
enlighet med motionärernas förslag. På grund av nödvändigheten att iakttaga
sparsamhet även på detta område anser utskottet sig dock böra biträda
Kungl. Maj :ts framställning i ämnet. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 172 och II: 214, till
Reseunderstöd för studier på jordbrukets område för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 17 500
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
33
E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
45:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 53 (s. 106—107) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att för statens hingstdepåer och stuteri godkänna ändrad avlöningsstat
— en anslagsanvisning av 522 000 kronor, vilket belopp med
79 700 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Av anslagshöjningen hänföra sig 3 000 kronor till ökade arvoden åt vikarier
för stallpersonalen samt 2 400 kronor respektive 74 300 kronor till löneklassförändringar
och det rörliga tilläggets höjning.
Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer
följaktligen,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för statens hingstdepåer
och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 59 100
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 2 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 338 200
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän...................... 1 600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 120 800
Summa kronor 522 000;
b) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 522 000
kronor.
46:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader. Under punkten 54
(s. 107—111) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett förslagsanslag av 368 000 kronor, vilket belopp med 87 500 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Anslagsökningen
är föranledd av att flertalet poster under förevarande anslag på grund
av medelsåtgången och inträffade prisstegringar behöva uppräknas.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 368 000 kronor.
!{ Ilihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. År 1.
34
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
47 ro) Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten. Under denna anslagstitel
har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
83 000 kronor för nybyggnad av ett betjäningshus vid Flyinge. För budgetåret
1952/53 har Kungl. Maj :t under punkten 55 (s. 111—112) hemställt
om en anslagsanvisning av 60 000 kronor, varav 35 000 kronor avse utvändiga
dräneringsarbeten kring elva bostadshus vid Flyinge samt 25 000 kronor
läckande av merkostnader för nyssnämnda betjäningshus.
Utskottet. 1 enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri:
Byggnadsarbeten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
48:o) Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 57
(s. 116) — innebärande oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande
i allmänhet av nötboskapsaveln för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 367 500 kronor.
49:o) Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Kungl. Maj:t har
under punkten 59 (s. 119—128) föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett anslag av 167 700 kronor, vilket belopp med 43 500 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 170 av herr
Persson, Karl, samt II: 220 av herrar Johnsson i Kastanj egården och Mårtensson
i Smedstorp, vari yrkats, att riksdagen måtte anvisa 5 000 kronor
såsom bidrag till avlönandet av en försöksassistent vid den planerade svinstamkontrollstationen
i Kristianstadsorten samt att förevarande anslag för
budgetåret 1952/53 med anledning härav måtte uppräknas till 172 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, torde få hänvisas
till dessa.
I skrivelse den 24 augusti 1951 har lantbruksstyrelsen hemställt, att anslaget
för budgetåret 1952/53 skall uppföras med 174 700 kronor. Med skrivelsen
har styrelsen överlämnat dels en framställning från Kristianstads läns
hushållningssällskap och Kristianstads-Blekinge slakteriförening om statsbidrag
till en försöksassistent vid en planerad svinstamkontrollstation I
Kristianstadsorten, dels framställningar från Svenska fåravelsföreningen
och Sveriges fjäderfäavelsförening om statsbidrag med respektive 15 000 och
54 000 kronor för sin verksamhet. Styrelsen har för främjande av svin-, får-,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
35
get-, fjäderfä- och kaninaveln beräknat respektive 74 000, 35 700, 2, 000,
54 000 och 9 000 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår innebär beräkningen en ökning av beloppet till svinavelns respektive
fjäderfäavelns främjande med 35 000 respektive 15 500 kronor.
Beträffande förstnämnda framställning har lantbruksstyrelsen anfört följande.
Styrelsen erinrar, att den i sin utredning den 23 februari 1946 med förslag
till svinstamkontrollens organisation m. in. förordade, bland annat, att
kontrollstationerna borde utbyggas med sammanlagt högst 120 boxar fördelade
på fyra stationer. En av stationerna borde därvid förläggas till Kristianstads
läns hushållningssällskaps område. Då behovet av en sådan utbyggnad
alltjämt föreligger, synes det angeläget att den kontrollstation, som
Kristianstads läns hushållningssällskap och Kristianstads-Blekinge slakteriförening
beslutat uppföra i Kristianstadsorten, kommer till stånd och att det
allmänna, i den mån stationen inordnas i den statliga verksamheten på
området, lämnar sin medverkan därtill.
Denna medverkan torde i enlighet med sällskapets och föreningens förslag
lämpligen böra lämnas i form av ett årligt statsbidrag motsvarande
halva kostnaden för den assistenttjänst, som avses skola inrättas vid kontrollstationen,
eller i avrundat tal 5 000 kronor.
Under ifrågavarande anslagspunkt har vidare anmälts ett av lantbruksstyrelsen
den 21 december 1950 avgivet förslag rörande organisationen av
svinstamkontrollen m. in.
Departementschefen har anfört följande.
»Med hänsyn till den betydelse, som en rationell svinavel har för hela
jordbruksnäringen, anser jag det angeläget att de sedan flera år tillbaka
aktuella frågorna om svinstamkontrollens organisation och sambandet mellan
denna kontroll och avelsarbetet nu skola lösas för att på så sätt en fastare
grund skall erhållas för det fortsatta avelsarbetet. I likhet med såväl
lantbruksstyrelsen som samtliga i ärendet hörda myndigheter och organisationer
finner jag det därvid lämpligt alt resultaten av svinstamkontrollen
— i likhet med vad som redan gäller inom nötboskapsaveln — skola läggas
till grund för stamboksföringen av avelssvin och därmed för avelsarbetet.
Jag kan däremot ej ansluta mig till lantbruksstyrelsens förslag att man vid
stamboksföringen — bortsett från de nordligaste länen — endast skulle
taga hänsyn till resultat som uppnåtts vid den statliga svinstamkontrollen.
Tvärtom bör det enligt min uppfattning eftersträvas att man här liksom
inom mjölkboskapskontrollen och stamboksföringen av nötkreatur skall
kunna bygga på en av jordbrukarna själva anordnad kontroll. Jag förutsätter
härvid givetvis, att denna kontrollverksamhet skall vara anordnad
på ett fullt tillförlitligt sätt och stå under tillsyn av den myndighet, som
har ledningen av avelsarbetet. Intill dess en dylik kontrollorganisation kan
åstadkommas torde det emellertid vara nödvändigt att bibehålla de nuvarande
statliga kontrollstationerna. Med dessa böra emellertid i nu ifrågavarande
avseende jämställas sådana i annan ordning tillkomna kontrollstationer,
vilka uppfylla nyssnämnda krav.
36
Jordbruksutskottets utlåtande nr l.
Vad angår ledningen av den statliga svinstamkontrollen delar jag den i
flertalet yttranden uttalade uppfattningen att det, om svinstamkontrollen
sammankopplas med stamboksföringsarbetet på sätt här förordats, icke är
lämpligt att låta ledningen av svinstamkontrollen ligga kvar hos statens
husdjursförsök. Huruvida denna uppgift bör anförtros lantbruksstyrelsen
eller en särskild, till lantbruksstyrelsen knuten nämnd, synes vara av relativt
underordnad betydelse. Även om man skulle välja den förstnämnda
vägen torde det nämligen få förutsättas, att lantbruksstyrelsen skulle uppehålla
en nära kontakt med de intressen, vilka avsetts skola bli representerade
i den ifrågasatta nämnden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
träffa det avgörande i denna fråga, som efter närmare övervägande kan
befinnas lämpligt.
Vad angår de statliga bidragen till främjande av svina vein delar jag lantbruksstyrelsens
uppfattning att de nu utgående galtanskaffningsbidragen
och premieringsbidragen i övrigt böra ersättas av bidrag till underhåll av
galt. Jag väll erinra om att en motsvarande omläggning nyligen beslutats i
fråga om bidragen till tjurhållning. Någon egentlig ökning av det statliga
stödets omfattning torde dock i nuvarande läge ej kunna ifrågasättas. Med
hänsyn bland annat härtill anser jag i indiet med Svenska husdjurskonsulentföreningen
att maximibidraget för närvarande bör bestämmas till 50
kronor per galt och år. Bidrag till enskild galthållare torde vidare böra utgå
endast i särskilda fall.
Ehuru goda skäl tala för att lantbruksstyrelsen skulle erhålla möjlighet
att lämna bidrag av statsmedel till bestridande av kostnaderna för bekämpande
av vissa ärftliga fel hos svin anser jag mig ej nu kunna förorda en
sådan utvidgning av bidragsverksamheten.
I ett par yttranden har berörts frågan om de s. k. ortsbidragen. Jag vill
i anledning härav erinra om att 1950 års hushållningssällskapsutredning i
sitt den 13 juni 1951 avgivna betänkande föreslagit att bestämmelserna om
ortsbidrag skola slopas bland annat såvitt angår stödet åt svinaveln. Jag
avser att inom den närmaste tiden föreslå Kungl. Maj :t att en på nämnda
betänkande grundad proposition skall föreläggas riksdagen. Därvid torde
jag även få upptaga den nu berörda frågan.
Därest riksdagen godkänner vad jag nu anfört angående ändringar i
grunderna för stamboksföringen av avelssvin och organisationen av svinstamkontrollen,
torde jag senare för Kungl. Maj:t få anmäla frågan om utfärdande
av erforderliga författningsbestämmelser. Dävid torde jag även
få upptaga de detalj erinringar mot lantbruksstyrelsens förslag, som gjorts
i remissyttrandena men här ej berörts.
Med hänsyn till vad jag förordat i det föregående torde medel för svinstamkontrollen
icke längre böra upptagas under den särskilda anslagsrubriken
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avkastningsbedömning
rörande avelssvin utan äskas under här ifrågavarande anslag. Detta
anslags stat slutar för innevarande budgetår å 32 400 kronor. Detta belopp
bör således anvisas under förevarande anslag. För att kompensera de in
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
37
träffade prisstegringarna föreslår jag emellertid att beloppet skall uppräknas
med 3 600 kronor. Sålunda torde för nästa budgetår under anslaget böra
uppföras ett belopp av 36 000 kronor för avkastningsbedömning av avelssvin.
Såsom jag förut nämnt bör man vid svinstamkontrollen bygga icke endast
på de statliga stationerna utan även på en av jordbrukarna själva
anordnad kontroll. Den kontrollstation, som Kristianstads läns hushållningssällskap
och Kristianstads-Blekinge slakteriförening beslutat uppföra
i Kristianstadsorten, synes vara ett betydelsefullt steg i denna riktning.
Såsom jag även antytt tidigare böra emellertid de statliga utgifterna för
kontrollverksamheten icke ökas ytterligare. Fastän jag anser det angeläget
att ifrågavarande station kommer till stånd, kan jag därför icke för närvarande
biträda förslaget om att ett årligt statsbidrag av 5 000 kronor skall
utgå till stationen.
Vad slutligen angår framställningen från Sveriges fjäderfäavelsförening
finner jag i betraktande av betydelsen av föreningens verksamhet och vad
som upplysts om föreningens ekonomiska .ställning en höjning av statsbidraget
till föreningen påkallad. Jag anser mig dock ej kunna förorda att
anslaget nu skall uppräknas med mer än 7 500 kronor eller således från
38 500 till 46 000 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle anslaget för nästa budgetår
behöva uppföras med (124 200 + 36 000 + 7 500 =) 167 700 kronor. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fördela anslagsmedlen å
de olika ändamålen.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag rörande ändringar i grunderna för stambokföringen
av avelssvin och organisationen av svinstamkontrollen synes innebära
en ändamålsenlig lösning av problemen på ifrågavarande område.
Utskottet ansluter sig därför till detta förslag.
Vad angår frågan om anvisande av medel till en planerad svinstamkontrollstation
i Kristianstadsorten delar utskottet departementschefens åsikt
om angelägenheten av att stationen kommer till stånd. Då utskottet emellertid
ej funnit behovet av statsbidrag till stationens verksamhet tillräckligt
styrkt, kan utskottet icke biträda yrkandet i föreliggande motioner.
Kungl. Maj :ts framställning har ej heller i övrigt givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 170 och 11:220, till
Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 167 700 kronor.
38
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
F. Veterinärväsendet m. m.
50:o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 60 (s. 129—130) innefattar — förutom hemställan om ändring i
personalförteckningen för veterinärstyrelsen och fastställande av ändrad
avlöningsstat — en anslagsanvisning av 500 000 kronor, vilket innebär en
höjning med 94 000 kronor av det nuvarande anslaget för ändamålet. Höjningen
föranledes till ett belopp av 2 500 kronor av lönegradsuppflyttning
för en del av kontorspersonalen. I anledning av beräknade lönelclassförändringar
och den reglerade befordringsgången, löneregleringen för vissa chefstjänstemän
m. fl. samt det rörliga tilläggets höjning har vidare uppräkning
skett med respektive 1 400, 10 700 och 79 400 kronor.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för veterinärstyrelsen, som angivits i propositionen
;
b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 184 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 3 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 193 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 120 000
Summa kronor 500 000;
c) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/
53 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.
51 :o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. Under punkten 61 (s. 131) har
Kungl. Maj :t gjort framställning om en med 3 000 kronor till 65 900 kronor
förhöjd medelsanvisning. Uppräkningen har skett med hänsyn till belastningen
å delposten till bränsle, lyse och vatten.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 65 900
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr J.
39
* 52:o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 62 (s. 131—137) innebär — förutom hemställan till riksdagen att
medgiva ändringar i personalförteckningen samt fastställa ändrad avlöningsstat
— anslagsanvisning till avlöningar med 1 890 000 kronor, vilket belopp
med 457 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.
Efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden har departementschefen
anfört följande.
»Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående löne- och pensionsreglering för professorer
och vissa andra akademiska lärare m. fl. föreslår jag, dels att högskolans
professorer skola uppflyttas i lönegrad Co 14 samt läraren i hovbeslag
m. m., laboratorerna och prosektorerna i lönegrad Ca 33, dels att docenterna
skola placeras i lönegrad Ce 30.
Vad härefter angår högskolestyrelsens äskanden finner jag det skäligt, att
läraren i artificiell insemination ävensom den assistent, som biträder vid undervisningen
på detta område, nu skola erhålla en förbättrad löneställning.
I likhet med högskolestyrelsen anser jag, att de böra överföras å löneplan
och därvid placeras i 29 respektive 24 lönegraden. De torde emellertid tills
vidare endast böra få anställning såsom extra tjänstemän. Styrelsens förslag
att fyra tredje amanuenser skola utbytas mot lika många förste amanuenser
synes i och för sig väl motiverat. För närvarande anser jag mig dock
kunna tillstyrka ett dylikt utbyte blott beträffande de båda tredje amanuenserna
vid de medicinska avdelningarna. Förslaget att anställa en särskild bilförare
i lönegrad Cg 9 till den djurtransportbil, som avses skola anskaffas
för högskolans behov, föranleder icke någon erinran från min sida.
Såsom framgår av det föregående har styrelsen på grundval av en särskild
utredning angående revidering av högskolans läroplan bland annat föreslagit
vissa utvidgningar av framför allt den praktiska undervisningen vid avdelningarna
för födoämneshygien och för medicin för icke-idisslare. I sådant
syfte har styrelsen begärt medel till ett antal speciallärare vid dessa avdelningar.
Vad högskolestyrelsen i förevarande hänseenden uttalat och föreslagit
kan jag i det väsentliga ansluta mig till. För den utökade undervisning,
som sålunda även jag finner önskvärd, torde emellertid icke böra anvisas
högre belopp än 10 400 kronor. Vissa inskränkningar av styrelsens förslag i
ämnet bli därför nödvändiga. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att,
efter förslag av högskolestyrelsen, besluta härom samt om den närmare dispositionen
av nyssnämnda belopp.
Styrelsens övriga förslag beträffande lärar- och biträdespersonalen vid de
vetenskapliga avdelningarna kan jag icke för närvarande biträda. Dock torde
arvodet till rektors undervisningsvikarie böra avrundas till 1 200 kronor.
Jag torde här få erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 1 november
1951 förordnat att det arvode motsvarande lön enligt lönegrad Cg 10, som
dittills utgått till en extra hovslagare från staten för högskolans rörelse, från
40
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
och med nyssnämnda dag skulle bestridas från icke-ordinarieposten i högskolans
avlöningsstat. Med anledning härav bör för nästa budgetår ett belopp
av nyssnämnda storlek överföras från högskolans omkostnadsanslag till
dess avlöningsanslag.
I detta sammanhang torde jag vidare få upptaga frågan om höjning av
speciallärararvodena. Jag har tidigare denna dag föreslagit att det för arvoden
till speciallärare vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
avsedda beloppet skall höjas med 10 procent. I anslutning härtill föreslår
jag en motsvarande uppräkning för veterinärhögskolans del.
Vad härefter angår styrelsens förslag i fråga om biblioteks- samt gemensam
administrations- och förvaltningspersonal kan jag icke tillstyrka någon
uppräkning av arvodet till sekreterarhjälp. I fråga om biträdespersonalen
föreslår jag — under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört
i proposition den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss
dylik personal in. in. — att en tjänst i lönegrad Ce 13, en tjänst i lönegrad
Ce 11 och tre tjänster i lönegrad Cf 4—Ce 8 skola utbytas mot två tjänster i
lönegrad Ce 15 samt tre tjänster i lönegrad Ce 11. Jag vill härvid erinra om
att en av sistnämnda tre tjänster är avsedd för högskolans bibliotek.
För beräknade löneklassförändringar och reglerad befordringsgång m. in.,
löneregleringen för vissa chefstjänstemän in. fl., arvodesregleringen år 1951
samt det rörliga tilläggets höjning torde böra anvisas de i sammanställningen
angivna beloppen. För vikariatsersättningar torde en med 4 000 kronor
ökad medelsanvisning vara tillräcklig.
I enlighet med vad jag anfört vid anmälan av lantbrukshögskolans avlöningsanslag
bör från och med nästa budgetår utgå dels ett årligt arvode å
1 500 kronor till ordföranden i veterinärhögskolans styrelse, dels ett dagarvode
å 20 kronor till övriga icke självskrivna ledamöter i styrelsen.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle veterinärhögskolans avlöningsanslag
behöva höjas med 457 000 kronor.
Å personalförteckningen böra professorerna uppflyttas i lönegrad Co 14
samt läraren i hovbeslag in. m., laboratorerna och prosektorerna i lönegrad
Ca 33. Vidare böra å förteckningen uppföras fem docenter i lönegrad Ce 30.»
Utskottet. Utskottet förordar det framlagda förslaget och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för veterinärhögskolan, som angivits i
det föregående;
b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/
53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis .................................... 695 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 82 500
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
41
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 668 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 444 000
Summa kronor 1 890 000;
c) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 890 000 kronor.
53:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Under punkten 63 (s. 137—138)
har Kungl. Maj :t hemställt om en anslagsanvisning av 224 000 kronor, vilket
belopp överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår med
51 000 kronor. Av höjningen falla 40 000 kronor å posten bränsle, lyse och
vatten. Vidare har posten övriga expenser uppräknats med 18 000 kronor.
Å andra sidan har den under nästföregående anslagspunkt föreslagna inplaceringen
i lönestat av en hovslagare medfört en minskning av medelsbehovet
under omkostnadsanslaget med 7 000 kronor.
Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 224 000
kronor.
54:o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m. Under punkten 64 (s. 138—139)
har Kungl. Maj :t gjort framställning om en med 35 500 kronor till 215 000
kronor förhöjd medelsanvisning. Anslagsökningen är avsedd att i första
hand utnyttjas för att avhjälpa bristerna i fråga om kliniskt material vid
högskolans fyra kliniska avdelningar.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
215 000 kronor.
55:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
Jämlikt Kungl Maj :ts framställning under punkten 65 (s. 139), innebärande
en anslagshöjning av 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 12 000 kronor.
56:o) Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.
Under tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 67 (s. 140—141) gjorda
framställning — innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp —
hemställer utskottet,
42
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 6 000 kronor.
57 :o) Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning. Kungl. Maj :t har
under punkten 68 (s. 141—142) gjort framställning om en medelsanvisning
av 160 000 kronor. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 240 500
kronor.
Efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden, lydande å nära
414 000 kronor, har departementschefen anfört följande.
»Såsom framgår av det föregående har högskolestyrelsen äskat icke mindre
än drygt 400 000 kronor till inredning och utrustning vid högskolan. En medelsanvisning
av denna storleksordning kan icke nu komma i fråga. För min
del föreslår jag, att för nästa budgetår ett anslag av 160 000 kronor skall
anvisas för ändamålet. Jag förutsätter, att detta anslag i första hand skall
disponeras för den inredning och utrustning, som begärts för avdelningarna
för kemi, för anatomi och histologi samt för bakteriologi och epizootologi
ävensom för anskaffande av en större telefonväxel. Återstoden av beloppet
bör främst avses för erforderlig inredning av den beslutade nybyggnaden
för avdelningen för födoämneshygien. Jag utgår härvid från att kostnaderna
för denna inredning med sträng sparsamhet skola kunna hållas inom en
sådan ram, att det även skall bli möjligt att anskaffa den mest behövliga
utrustningen vid nämnda avdelning och vid avdelningarna för farmakologi
och fysiologi. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, på högskolestyrelsen att med dessa utgångspunkter
bestämma om den närmare dispositionen av anslaget.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Inredning och
utrustning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 160 000 kronor.
58:o) Veter inär inrättningen i Skara: Avlöningar. Under punkten 69 (s. 143
—144) har Kungl. Maj :t hemställt dels om fastställelse av ändrad avlöningsstat,
dels om en medelsanvisning av 134 200 kronor, vilket belopp överstiger
det nuvarande anslaget med 23 200 kronor. Av uppräkningen äro 500
kronor avsedda för ökning av ersättningen till biträde för kamerala göromål,
medan 900 respektive 21 800 kronor hänföra sig till löneklassuppflyttningar
och det rörliga tilläggets höjning.
Utskottet. Som Kungl. Maj:ts framställning icke givit utskottet anledning
till erinran, hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
43
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärinrättningen
i Skara, att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 1 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis
...................................... 100 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 32 300
Summa kronor 134 200;
b) till Veterinårinråttningen i Skara: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 134 200 kronor.
59;o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostader. Utskottet biträder Kungl.
Maj:ts förslag under punkten 70 (s. 144—145) — innefattande minskning av
anslaget med 3 700 kronor i överensstämmelse med högskolestyrelsens anslagsäskande
— och hemställer alltså,
att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 25 100 kronor.
60:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts
•framställning under punkten 71 (s. 145—151) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen och
fastställa ändrad avlöningsstat — en medelsanvisning av 1 398 000 kronor
eller 237 @00 kronor mera än innevarande budgetårs anslag för ändamålet.
Utskottet har i samband härmed behandlat en inom riksdagens andra
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 419, av fröken Vinge,
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid veterinärmedicinska
anstalten skall inrättas en befattning som biblioteksassistent i lönegrad
■Ca 15 i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ca 8.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet
hänvisa till denna.
Stgrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt har hemställt, att avlöningsanslaget
skall höjas med 276 900 kronor till 1 437 900 kronor. Av ökningen
hänföra sig 2 556 kronor till inrättandet av en befattning som biblioteksassistent
i Ce 15, därvid beräknats att en kontorsbiträdestjänst i
“Ca 8 samtidigt skulle indragas. Som motivering härför har styrelsen anfört,
.att 1947 års löneutredning avseende vissa biblioteksbiträden i sitt betänkande
den 8 maj 1950 föreslagit, att den nuvarande kontorsbiträdestjänsten
44
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
vid anstaltens bibliotek skulle ombildas till en biblioteksassistenttjänst i
Ce 15.
Departementschefen har, efter eu närmare redogörelse för styrelsens anslagsäskanden,
anfört följande.
»För närvarande anser jag mig icke kunna förorda anstaltsstyrelsens förslag
om inrättande av ytterligare laboratorstjänster vid den patologisk-anatomiska
avdelningen ävensom det kemiska laboratoriet. Beträffande konsulentavdelningen
torde jag få erinra om att frågan om löneställningen för
den veterinärutbildade personalen vid denna avdelning prövades så sent som
vid förra årets riksdag med det resultatet, att en av konsulenttjänsterna
ombildades till en laboratorstjänst. Vid sådant förhållande torde någon ändring
i fråga om de övriga två konsulenttjänsterna icke böra övervägas
i detta sammanhang. Med hänsyn till svårigheterna att någon längre tid
kunna kvarhålla kvalificerad personal vid avdelningen vill jag däremot
icke motsätta mig, att de två assistenttjänsterna i lönegrad Ce 24 skola utbytas
mot ytterligare två konsulenttjänster i lönegrad Ce 27. Ett genomförande
av detta förslag ökar medelsbehovet med 4 600 kronor.
Vad anstaltsstyrelsen anfört i fråga om arbetsförhållandena vid den bakteriologiska
avdelningens viruslaboratorium torde otvivelaktigt visa, att
laboratorn där behöver ha ett väl kvalificerat biträde till sitt förfogande.
Enligt min mening bör det dock tills vidare vara tillräckligt, om en laboratoriebiträdestjänst
i lönegrad Ce 11 inrättas för ändamålet. Vid bifall härtill
bör en tjänst såsom tekniskt biträde i lönegrad Ce 8 indragas. Jag vill
vidare tillstyrka förslaget att ombilda en tjänst såsom tekniskt biträde i
lönegrad Ce 8 vid speciallaboratoriet för tuberkulosdiagnostik och bakteriologisk
livsmedelskontroll samt en dylik tjänst vid speciallaboratoriet för vaccinberedning
till laboratoriebiträdestjänster i lönegrad Ce 11. Däremot anser
jag mig icke kunna förorda, att en dylik tjänst skall inrättas vid det kemiska
laboratoriet. Vad jag nu föreslagit i fråga om laboratoriebiträdestjänster
medför en ökning av medelsbehovet med tillhopa 3 500 kronor.
Beträffande vaktmästarpersonalen tillstyrker jag på de av styrelsen anförda
skälen, att en vaktmästartjänst i lönegrad Ca 11 skall ombildas till en
materialförvaltartjänst i lönegrad Ca 14. Detta skulle medföra en kostnadsökning
med 700 kronor. Styrelsens övriga förslag i fråga om denna personal
kan jag emellertid icke för närvarande biträda.
I likhet med styrelsen anser jag det skäligt att det biträde, som bär den
närmaste tillsynen över arbetet vid anstaltens gemensamma diskavdelning
skall uppflyttas från lönegrad Ce 6 till lönegrad Ca 8 och benämnas första
biträde. Härav föranledes en anslagsökning med 800 kronor. Någon utökning
av eldarpersonalen kan jag däremot icke tillstyrka.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående löne- och pensionsreglering för professorer
och vissa andra akademiska lärare m. fl. föreslår jag, att anstaltens
föreståndare från och med nästa budgetår skall uppflyttas till lönegrad Cp
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
45
15. Härigenom ökar medelsbehovet med 1 200 kronor. Vidare vill jag i anslutning
till vad nämnde departementschef uttalat i proposition samma dag
angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. föreslå, att
tre kontorsbiträdestjänster och en tjänst såsom tekniskt biträde i lönegrad
Ca 8 skola utbytas mot fyra kanslibiträdestjänster i lönegrad Ca 11. Det
må härvid framhållas, att en av dessa tjänster är avsedd för anstaltens
bibliotek. Kostnaderna för nu angivna tjänsteförändringar kunna beräknas
till 4 400 kronor.
I enlighet med vad jag föreslagit beträffande icke självskrivna ledamöter
i styrelserna för högskolorna m. fl. institutioner under jordbruksdepartementet
bör ersättning med 20 kronor för dag utgå till dylika ledamöter i
anstaltens styrelse. Härför böra beräknas 400 kronor.
Jag har slutligen icke något att erinra mot styrelsens beräkningar^av de
automatiska utgiftsökningarna. På grund av beräknade löneklassförändringar,
löneregleringen för vissa chefstjänstemän m. fl. samt det rörliga tillläggets
höjning bör anslaget sålunda uppräknas med respektive 4 200, 1 200
samt 216 000 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör veterinärmedicinska anstaltens
avlöningsanslag höjas med 237 000 kronor.
Å personalförteckningen bör föreståndartjänsten uppflyttas i lönegrad
Cp 15. Vidare böra uppföras en materialförvaltartjänst i lönegrad Ca 14 i
utbyte mot en vaktmästartjänst i lönegrad Ca 11 samt ytterligare fyra
kanslibiträdestjänster i lönegrad Ca 11 i utbyte mot tre kontorsbiträdestjänster
och en tjänst såsom tekniskt biträde i lönegrad Ca 8. Slutligen böra
å förteckningen upptagas en tjänst som första biträde i lönegrad Ca 8 och
ytterligare två konsulenttjänster i lönegrad Ce 27.»
Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Kungl. Maj:t
bland annat föreslagit, att den nuvarande kontorsbiträdestjänsten i lönegrad
Ca 8 vid anstaltens bibliotek skall utbytas mot en kanslibiträdestjänst i
lönegrad Ca 11. Detta förslag har framlagts i enlighet med de riktlinjer, som
uppdragits i ett av 1947 års biträdesutredning den 10 oktober 1951 avgivet
betänkande. I motionen 11:419 yrkas däremot, att ifrågavarande kontorsbiträdestjänst
skall ombildas till en befattning såsom biblioteksassistent i
lönegrad Ca 15.
Då utskottet icke funnit anledning att frångå Kungl. Maj :ts förslag i
nämnda hänseende, får utskottet avstyrka bifall till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag föranleder ej heller i övriga delar någon erinran
från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionen II: 419,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens veterinärmedicinska anstalt,
som angivits i propositionen;
46
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
b) fastställa följande avlöningsstat för anstalten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis .................................... 381 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............ 4 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 668 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 344 200
Summa kronor 1 398 000;
c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 398 000
kronor.
61 :o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. Under punkten
72 (s. 152—153) har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av
595 000 kronor, vilket belopp överstiger det nuvarande omkostnadsanslaget
med 35 500 kronor. Uppräkningen är i huvudsak föranledd av anslagsbelastningen
samt inträffade kostnadsstegringar.
Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 595 000 kronor.
62:o) Veterinärstaten: Avlöningar. Till detta ändamål har Kungl. Maj:t
under punkten 73 (s. 153—157) hemställt om en anslagsanvisning av
3 535 000 kronor, vilket innebär en höjning av det nuvarande anslaget med
536 200 kronor. Ökningen hänför sig med 28 300 kronor till avlöning åt tre
nya distriktsveterinärer. Till ersättningar till vikarier för veterinärer föreslås
ytterligare 45 000 kronor. Medelsanvisningen till vikariatsersättningar
till civila veterinärstdpendiater har på grund av anslagsbelastningen uppräknats
med 15 400 kronor. Slutligen har i anledning av det rörliga tilläggets
höjning för detta ändamål beräknats ett med 447 500 kronor förhöjt belopp.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 322 av herr Näslund
och herr Andersson, Axel, samt II: 423 av herr Andersson i Långviksmon,
i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville besluta om inrättandet
av ännu en distriktsveterinärtjänst utöver de tre, som äskats i propositionen,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 47
samt för ändamålet uppräkna ifrågavarande avlöningsanslag med erforderligt
belopp.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motio.nerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Veterinärstijrelsen har hemställt, att avlöningsanslaget skall höjas med
530 100 kronor. Av ökningen belöpa 28 400 kronor å inrättandet av fyra
distriktsveterinärtjänster i lönegrupp II.
Styrelsen erinrar inledningsvis om den plan för veterinärorganisationens
u^byggnad, som år 1946 uppgjorts inom medicinalstyrelsen (se IX ht 1949
s. 82 f.). Enligt planen skulle fem nya veterinärdistrikt inrättas under vart
och ett av de närmaste fem åren. Riksdagen har hittills medgivit inrättande
av 22 av dessa distrikt, därav fyra under innevarande budgetår.
Styrelsen framhåller nu att från såväl södra som norra delarna av landet
framförts krav på ytterligare nya distrikt. Med anledning härav har vid en
översyn av den nuvarande veterinärdistriktsindelningen, som pågår inom
styrelsen och som närmast föranletts av den nya kommunindelningen, undersökts,
om icke ett antal distrikt genom omreglering skulle kunna indragas
för att på så sätt bereda möjligheter att täcka behovet av nya distrikt
på andra håll. Det har emellertid visat sig att möjligheterna till dylika indragningar
äro synnerligen begränsade. I samband med nyssnämnda översyn
ha vidare framkommit önskemål om att de tretton länsveterinärer, som
fortfarande ha särskilda praklikområden, skulle befrias från skyldigheten
att inom dessa områden fullgöra de göromål, som åligga distriktsveterinär.
De skulle därigenom mer än hittills kunna ägna sig åt sina uppgifter såsom
länsveterinärer. Styrelsen anser starka skäl tala för en sådan ändring,
särskilt som länsveterinärerna vid en planerad omorganisation av länsstyrelserna
torde komma att tagas i anspråk för ytterligare administrativa
uppgifter.
Enligt styrelsen leda nu angivna förhållanden till att det ursprungligen beräknade
tillskottet å 25 nya distrikt får anses otillräckligt och att man
måste räkna med att ytterligare ett antal distrikt bör inrättas framdeles.
Styrelsen är dock icke beredd att för närvarande ange antalet utan förutsätter
en successiv utökning.
På grund av det anförda föreslår styrelsen, att fyra nya veterinärdistrikt
skola inrättas under budgetåret 1952/53. De under förevarande punkt upptagna
distriktsveterinärtjänsterna avses för dessa distrikt.
Statskontoret har i remissyttrande anfört, att med hänsyn till den rcstriktivitet
i fråga om utökning av den statsanställda personalen, som det rådande
läget framtvingar, det enligt dess mening för närvarande helt bör
anstå med inrättandet av ytterligare veterinärdistrikt. Skulle emellertid angivna
betänkligheter ej anses böra tillmätas avgörande betydelse, bör dock
i avvaktan på resultatet av den pågående översynen av den nuvarande veterinärdistriktsindelningen
en fortsatt utvidgning av organisationen i allt fall
hållas inom ramen för det planerade utbyggnadsprogrammet.
48
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Enligt den plan, som medicinalstyrelsen år 1946 uppgjorde för veterinärorganisationens
utbyggnad, skulle under de närmaste fem åren nyinrättas
sammanlagt 25 veterinärdistrikt. Av dessa distrikt ha hittills 22 kommit till
stånd. I förevarande framställning har emellertid veterinärstyrelsen föreslagit
att fyra distrikt skola tillskapas under nästa budgetår. Detta förslag
innebär följaktligen, att det i nyssnämnda plan beräknade antalet distrikt
skulle komma att överskridas. Styrelsen har nämligen av skäl, som närmare
angivits i det föregående, förklarat att nämnda antal numera måste
anses otillräckligt och att man finge räkna med att ytterligare ett antal
distrikt successivt måste inrättas. Enligt min mening bör dock utökningen
av antalet veterinärdistrikt hållas inom den i planen angivna ramen, åtminstone
till dess den inom veterinärstyrelsen pågående översynen av distriktsindelningen
slutförts. I anslutning härtill föreslår jag, att tre nya veterinärdistrikt
skola inrättas under nästa budgetår. Kostnaderna härför,
motsvarande lön till ytterligare tre distriktsveterinärer i lönegrupp II, uppgå
till 28 300 kronor. Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att efter förslag
av veterinärstyrelsen bestämma, var de föreslagna nya distrikten skola förläggas.
Vad härefter angår förslaget att höja den nu utgående ersättningen till
vikarie för distriktsveterinär torde jag få erinra om att Kungl. Maj :t genom
beslut den 19 oktober 1951 förordnat, att sagda ersättning från och med
den 1 i samma månad skulle höjas till de belopp som förordats i förslaget.
Tillika föreskrevs en motsvarande uppräkning av ersättningen till vikarie
för länsveterinär. Dessa arvodeshöjningar medföra givetvis en viss ökning
av medelsbehovet. Härtill kommer emellertid, att kostnaderna för nu ifrågavarande
arvoden under budgetåret 1950/51 med 33 000 kronor överstego anvisade
medel. På grund härav föreslår jag en ökning av medelsanvisningen
för ändamålet med 45 000 kronor. Däremot anser jag mig icke kunna tillstyrka
veterinärstyrelsens hemställan om bemyndigande att i vissa fall förordna
extra veterinär mot ersättning av statsmedel. Såsom statskontoret
framhållit torde nämligen möjligheterna att under en katastrofsituation på
husdjurssjukvårdens område vidtaga anordningar för arbetskraftsförstärkning
vara tillräckligt tillgodosedd genom stadgandet i 41 § i allmänna veterinärinstruktionen.
Å personalförteckningen för veterinärstaten bör antalet distriktsveterinärer
ökas med tre till 282.»
Utskottet. Såsom framhållits i motionerna föreligger otvivelaktigt ett starkt
behov av utökning av antalet veterinärdistrikt. Med hänsyn härtill torde
motionärernas hemställan om inrättande av fyra nya distrikt få anses i och
för sig väl motiverad. I likhet med departementschefen finner utskottet
emellertid, att utökningen av distriktens antal — i avvaktan på resultatet
av den översyn av distriktsindelningen, som pågår inom veterinärstyrelsen
— tills vidare bör hållas inom ramen för det hittills tillämpade utbyggnads
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
49
programmet. Utskottet ansluter sig därför till Kungl. Maj :ts förslag om inrättande
av tre nya veterinärdisitrikt under nästa budgetår.
Även i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj :ts framställning under denna
punkt.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 322 och II: 423,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för veterinärstaten, som angivits i propositionen;
b)
fastställa följande avlöningsstat för veterinärstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................. 2 444 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 50 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 300 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 740 800
Summa kronor 3 535 000;
c) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 3 535 000 kronor.
63:o) Veterinärstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten 74
(s. 157—159) hemställt om en medelsanvisning av 96 000 kronor eller 24 800
kronor mera än innevarande budgetårs anslag för ändamålet.
Efter redogörelse för veterinärstyrelsens anslagsäskanden och statskontorets
däröver avgivna remissyttrande har departementschefen anfört följande.
»Med hänsyn till den artificiella inseminationens alltmera ökade omfattning
och betydelse vill jag tillstyrka, att medel skola anvisas till de föreslagna
fyra kortare kurserna i ämnet. Kostnaderna för var och en av kurserna
ha uppskattats till 1 200 kronor. Mot denna beräkning har jag icke
något att erinra. Härutöver ha emellertid upptagits medel till resekostnadsoch
traktamentsersättningar samt till tjänstgörings traktamenten. Enligt
min mening bör emellertid gottgörelse endast utgå för resekostnaderna.
För detta ändamål torde ett belopp av 4 000 kronor vara tillräckligt. Sammanlagt
skulle alltså för ifrågavarande kursverksamhet erfordras ett belopp
av 8 800 kronor.
Veterinärstyrelsen har vidare hemställt om bemyndigande att vid behov
även få anordna en längre, mera fullständig kurs i förevarande ämne under
nästa budgetår. Jag kan emellertid icke för närvarande biträda detta förslag.
4 Dihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 1
50
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Såsom statskontoret föreslagit torde slutligen posterna sjukvård m. m.
och reseersättningar på grund av anslagsbelastningen under de senaste
budgetåren böra uppräknas med 6 000 respektive 10 000 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle förevarande anslag för nästa
budgetår behöva uppföras med (71 200 + 8 800 -f- 6 000 + 10 000 =) 96 000
kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär
detta en ökning med 24 800 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för veterinärstaten ävensom
att, efter förslag av veterinärstyrelsen, meddela de närmare föreskrifter
rörande de i det föregående föreslagna kurserna, som må befinnas erforderliga.
»
Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Veterinär staten: Omkostnader för
budgetåret .1952/1953 anvisa ett förslagsanslag av 96 000
kronor.
64:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Jämlikt Kungl. Maj :ts under
punkten 75 (s. 159) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande an
smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 3 800 kronor.
65:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under punkten 76 (s. 160—161)
har Kungl. Maj :t i överensstämmelse med veterinärstyrelsens anslagsäskande
föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 1 100 000 kronor,
innebärande i jämförelse med innevarande budgetårs anslagsanvisning
en minskning med 330 000 kronor. Till åtgärder inom tuberkulosfria områden
ha beräknats 325 000 kronor, till statlig kontroll med tuberkulin
600 000 kronor, till klinisk tuberkuloskontroll 25 000 kronor, till åtgärder
vid juver- och könstuberkulos 2 000 kronor samt till utrensning av tuberkulos
inom mindre nötkreatursbesättningar 150 000 kronor. Till motsvarande
ändamål ha för innevarande budgetår beräknats respektive 450 000,
675 000, 70 000, 5 000 och 230 000 kronor.
Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande au
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos
hos nötkreaturen för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 1 100 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
51
66:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Bidrag till hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 77 (s. 161—162) innefattar en
anslagsanvisning av 100 000 kronor eller 12 000 kronor mera än det nuvarande
anslaget för ändamålet. Det äskade anslaget är avsett utgå med 10 000
kronor till ett vart av 10 laboratorier.
Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Bidrag till hushållningssällskapens
veterinärbakteriologiska laboratorier för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 100 000 kronor.
67 ro) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen. I enlighet med Kungl.
Maj :ts under punkten 78 (s. 162—163) gjorda framställning, som innefattar
pförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam
kastning hos nötkreaturen för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 750 000 kronor.
68:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot hönstyfus. Jämlikt Kungl. Maj :ts framställning under punkten
79 (s. 163—164) — innefattande oförändrad medelsanvisning — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot hönstyfus
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kronor.
69 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Statsbidrag vid försäkring. I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkten 80
(s. 164) gjorda framställning — innebärande oförändrad medelsanvisning
med eif formellt belopp av 100 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100
kronor.
70;o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Övriga utgifter. Under punkten 81 (s. 164—168) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att anvisa ett belopp av 400 000 kronor, vilket belopp med 100 000
kronor överstiger innevarande budgetårs anslag för ändamålet.
52
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 116 av herr Grym m. fl. samt II: 155 av herr Gavelin m. fl., likalydande,
vari hemställts, antingen och i första hand att riksdagen måtte, i
anledning av vad Kungl. Maj :t föreslagit rörande ändrade metoder för bekämpande
av sjukdomen smittsam blodbrist hos hästar inom Norrbottens
län, uttala sig för att under tiden för föreslagen försöksverksamhet för sjukdomsbekämpandet
statsbidrag med tre fjärdedelar av djurets värde alltjämt
skall lämnas hästägare, eller, därest nämnda yrkande ej kan bifallas, att
riksdagen skall uttala sig för att upphävandet av de nuvarande ersättningsbestämmelserna
skall träda i kraft först sedan aderton månader förflutit
efter det att kungörelse härom utkommit från trycket;
2) I: 117 av herr Eskilsson m. fl. samt II: 154 av herr Östlund m. fl., likalydande,
vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att medel, som anvisas
under förevarande anslag, må efter Kungl. Maj :ts prövning få användas jämväl
till att försöksvis anordna bekämpande av smittsamma juverinflammationer
hos kor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Veterinärstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att ifrågavarande
anslag skall upptagas med oförändrat belopp av 300 000 kronor för nästa
budgetår. Härvid framhåller styrelsen svårigheten att beräkna anslagsbehovet.
Detta beror nämligen till en del på förekomsten inom landet av sådana
smittsamma husdjurssjukdomar, vilkas bekämpande kräver nedslaktningsförfarande
och andra mera kostsamma åtgärder i förebyggande syfte.
I detta sammanhang upprepar styrelsen vidare sin senast i anslagsäskandena
för innevarande budgetår gjorda framställning om bemyndigande att disponera
visst belopp av förevarande anslag för att vid några hushållningssällskap
försöksvis anordna bekämpande av de smittsamma juverinflammationerna
(mastiterna) hos kor (jfr IX ht 1951 s. 145). Styrelsen understryker
ånyo vikten av att ifrågavarande försöksverksamhet kommer till stånd.
På grund av den allmänna kostnadsökningen beräknas numera ett belopp av
40 000 kronor behövas för ändamålet.
Under förevarande anslagspunkt har vidare anmälts en den 5 oktober 1951
dagtecknad framställning från Hushållningssällskapens förbund. I denna
erinrar förbundet om att sedan länge statsbidrag med jämförelsevis stora
belopp utgå till kostnaderna för bekämpandet av tuberkulos och smittsam
kastning hos nötkreaturen. Detsamma gäller emellertid icke beträffande de
smittsamma juverinflammationerna hos kor. Enligt förbundet är det dock
lika motiverat att lämna statsbidrag för bekämpande av sistnämnda sjukdomar,
då även dessa äro till betydande ekonomisk skada för nötkreatursskötseln
och därför böra utrotas snarast möjligt. Ett genomförande av detta
förslag behöver icke heller medföra någon utgiftsökning för det allmänna.
Förbundet anser nämligen att för ändamålet böra disponeras de besparing
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
53
ar, som kunna beräknas uppstå på anslagen till bekämpande av tuberkulos
och smittsam kastning allt eftersom utrotandet av dessa sjukdomar fortskrider.
På grund av det anförda hemställer förbundet att — efter hand
som berörda anslag kunna begränsas — medel skola anvisas för utrotande
av de smittsamma juverinflammationerna hos kor.
I utlåtande över veterinärstyrelsens anslagsäskanden erinrar statskontoret
om att föredragande departementschefen vid prövning av motsvarande anslagsäskande
för innevarande budgetår (IX ht s. 145), uttalade att ett gynnsammare
ekonomiskt läge borde avvaktas, innan någon försöksverksamhet
beträffande de smittsamma juverinflammationerna hos kor igångsattes. Uttalandet
föranledde icke någon erinran från riksdagens sida. Ämbetsverket
framhåller nu, att möjligheterna att upptaga en sådan försöksverksamhet
icke förbättrats. Med hänsyn härtill anser statskontoret veterinärstyrelsens
ånyo framförda förslag härom alljämt icke böra föranleda någon åtgärd.
Under punkten har vidare anmälts fråga om ändrade metoder för bekämpande
av sjukdomen smittsam blodbrist hos häst inom Norrbottens län. Det
statliga bekämpandet av ifrågavarande sjukdom regleras i främsta rummet
av kungörelsen nr 22/1936. Det innebär i korthet, att tjänsteveterinär har
befogenhet att påbjuda nedslaktning av sjuka djur samt nedgrävning av de
döda kropparna. Enligt kungörelsen nr 222/1945 utgår ersättning av statsmedel
till djurägaren med djurets fulla värde. I den mån förlusten täcks
av försäkring utgår dock icke dylik ersättning.
Med skrivelse den 2 februari 1951 har veterinärstyrelsen överlämnat en
inom styrelsen utarbetad promemoria angående förevarande sjukdom. Promemorian
innehåller en utförlig beskrivning av sjukdomen, en redogörelse
för dess förekomst och utbredning i landet samt för de statliga åtgärderna för
sjukdomens bekämpande m. in. ävensom förslag till en intensifierad forskningsverksamhet
på området. Under åberopande av denna promemoria
framhåller styrelsen, att den nuvarande bekämpningsverksamheten visat sig
såväl ineffektiv som mycket kostsam. Under perioden 1946—1949 uppgingo
de årliga kostnaderna till i medeltal 206 000 kronor. Styrelsen finner det
därför icke gärna kunna komma i fråga att bibehålla den nuvarande formen
för bekämpningsverksamheten inom Norrbottens län. Det måste i stället anses
ofrånkomligt att omlägga verksamheten efter andra linjer. I anslutning
härtill föreslås, att nyssnämnda kungörelse nr 22/1936 snarast skall upphävas.
Enligt styrelsen böra emellertid de hästägare inom länet, vilka icke
ha sina hästar försäkrade, skäligen få tillfälle att försäkra dessa innan den
nuvarande rätten till statlig ersättning borttages. Upphävandet anses därför
ej böra träda i kraft förrän viss tid, förslagsvis sex månader, förflutit efter
det att kungörelse härom utkommit från trycket.
Vidare uttalar styrelsen, att den vid flera tillfällen övervägt att slopa de
ursprungligen av medicinalstyrelsen meddelade föreskrifterna rörande nedgrävning
av häst som nedslaktats på grund av smittsam blodbrist. Veterinärstyrelsen
har dock icke ansett sig böra göra detta såsom en isolerad åtgärd.
Skulle emellertid Kungl. Maj :t helt eller delvis bifalla förslaget rörande
54
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
omläggning av ifrågavarande bekämpningsverksamhet, förklarar styrelsen
sig ämna samtidigt upphäva nu berörda föreskrifter.
I övrigt understryker styrelsen vikten av att en allsidig forsknings- och
försöksverksamhet på området skall igångsättas snarast möjligt. Det i promemorian
framlagda förslaget härutinnan måste dock utformas mera i detalj
i samarbete med den vetenskapliga expertisen. Vidare måste ingående
kostnadsberäkningar verkställas. Med hänsyn härtill föreslår styrelsen, att
den skall erhålla i uppdrag att uppgöra och till Kungl. Maj :t inkomma med
slutligt förslag i ämnet.
I ärendet ha remissutlåtanden avgivits av länsstyrelsen i Norrbottens län,
statskontoret samt Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget. Länsstyrelsen
i Norrbottens län finner det skäligt att — innan positiva erfarenheter av
praktisk betydelse vunnits i fråga om nya bekämpningsmetoder — det allmänna
i en eller annan form i avsevärd utsträckning skall hålla de drabbade
hästägarna skadeslösa. För sin del anser länsstyrelsen det väl kunna
försvaras, om under tiden för den föreslagna försöksverksamheten ett fortsatt
bidrag med exempelvis tre fjärdedelar av djurets värde lämnas djurägarna.
Att helt indraga den nuvarande gottgörelsen är enligt styrelsens mening
mindre välbetänkt. Statskontoret har icke något att erinra mot veterinärstyrelsens
förslag. Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget biträder
uppfattningen att ytterligare forskning på området är nödvändig. Vidare
upplyser bolaget, att praktiskt taget samtliga hästar inom Norrbottens län
äro försäkrade. I övrigt göres icke något närmare uttalande om förslaget.
Departementschefen har anfört följande.
»I ärendet har ånyo framförts förslag om att disponera visst belopp av
förevarande anslag till att försöksvis anordna bekämpande av de smittsamma
juverinflammationerna, de s. k. mastiterna, hos kor. Detta förslag
har hittills avvisats med den motiveringen, att ett gynnsammare ekonomiskt
läge borde avvaktas innan en sådan försöksverksamhet igångsattes. Trots
den stora betydelse denna fråga har för jordbruket anser jag mig av nämnda
skäl förhindrad att för närvarande tillstyrka förslaget.
Vad härefter angår frågan om ändrade metoder för bekämpande av sjukdomen
smittsam blodbrist hos hästar inom Norrbottens län har veterinärstyrelsen
framhållit, att den hittills tillämpade nedslaktningsmetoden visat
sig ineffektiv och dessutom medfört avsevärda kostnader för statsverket.
Det synes under sådana förhållanden icke böra komma i fråga att längre
fortsätta med densamma. I stället bör man, såsom styrelsen föreslagit, söka
att genom en intensifierad forskningsverksamhet komma fram till mera ändamålsenliga
bekämpningsmetoder. Kostnaderna för de undersökningar,
som härvid kunna befinnas påkallade, torde få bestridas från förevarande
anslag.
Med hänsyn till vad som upplysts rörande den utsträckning, i vilken försäkring
av hästar förekommer i Norrbottens län, synas några ersättningsbestämmelser
av den art länsstyrelsen i länet ifrågasatt icke vara påkallade,
därest den obligatoriska nedslaktningen slopas. Vad veterinärstyrel
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
55
sen anfört rörande den tidpunkt, då ändringen bör träda i kraft, torde däremot
böra beaktas.
Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1950/51 föreslår jag, att
anslaget för nästa budgetår skall uppräknas med 100 000 kronor till 400 000
kronor. I detta sammanhang torde även få erinras om att Kungl. Maj :t
genom beslut den 14 december 1951 efter framställning av veterinärstyrelsen
beslutat vissa höjningar av de arvoden, varom stadgas i 13 § 4 mom.
första stycket och 5 mom. veterinärtaxan den 8 december 1933. Beslutet är
föranlett av att en justering av dessa arvoden, vilka varit oförändrade sedan
juni 1940, funnits påkallad i samband med det pågående bekämpandet av
mul- och klövsjukan.»
I fråga om sjukdomen smittsam blodbrist hos hästar inom Norrbottens
län har Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget till utskottet ingivit en
den 11 februari 1952 dagtecknad skrivelse, vari anföres huvudsakligen följande.
Bolaget har tidigare av Kungl. Maj :t beretts tillfälle att avgiva utlåtande
över veterinärstyrelsens förslag i ärendet. I sitt underdåniga yttrande har
bolaget därvid bl. a. framhållit, att praktiskt taget samtliga hästar i Norrbottens
län äro fullständigt försäkrade. Det anföres i motionen I: 116, att
detta icke kan vara med verkliga förhållandet överensstämmande utan
motsäges av det faktum, att under perioden 1946—-1949 de årliga kostnaderna
enligt kungörelsen nr 222/1945 uppgått till i medeltal 206 000 kronor.
I motionen angives dessutom, att i den mån förlusten täckes av försäkring,
någon ersättning icke utgår av statsmedel.
Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget vill framhålla, att dess lämnade
uppgift är riktig.
Enligt den allmänna husdjursräkningen år 1949 fanns i Norrbottens län
12 913 hästar. Det kan förutsättas, att hästbeståndet sedermera minskat på
grund av hästdragkraftens ersättande med motorer. År 1951 torde därför
iänets hästbestånd utgöras av omkring 11 000 hästar. Av dessa voro sistnämnda
år 7 168 försäkrade i Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget.
Enär ytterligare tre företag bedriva försäkringsverksamhet med hästar i
länet, torde endast ett ringa fåtal vara oförsäkrade, huvudsakligen mindre
värdefulla, överåriga hästar. När motionärerna uttala, att statsersättning
icke utgår i den mån förlusterna täckas av försäkring, får bolaget framhålla,
att detta icke till alla delar är riktigt. Endast när sjukdomen konstaterats
efter hästens död har ersättning enligt kungörelsen nr 222/1945 icke utgått
utan ha försäkringsföretagen lämnat ersättning. För det stora flertalet hästar,
när sjukdomen konstaterats medan hästarna levde och tvångsnedslaktning
skett, har ersättning av statsmedel utgått oavsett om hästarna varit försäkrade
eller icke. Av denna anledning har ersättningen av statsmedel
sprungit upp till det höga årliga belopp, som angives i motionen.
Utskottet. Vad först angår frågan om åtgärder mot de smittsamma juverinflammationerna
hos kor finner utskottet det vara en angelägenhet av vikt,
att bekämpning av dessa sjukdomar kommer till stånd genom statsmakternas
försorg. Oaktat utskottet inser nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet
i fråga om statliga utgifter, finner utskottet sig därför böra tillstyrka
det i motionerna I: 117 och II: 154 framställda yrkandet om anordnande av
sådan bekämpning under nästa budgetår. Såsom förordats av motionärerna
56
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
och veterinärstyrelsen torde verksamheten tills vidare endast böra bedrivas
försöksvis samt förläggas till ett mindre antal hushållningssällskap. Med
hänsyn härtill och då förevarande anslag är av förslagsanslags natur, synes
någon uppräkning av anslaget icke vara påkallad i detta sammanhang. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de närmare föreskrifter i
ämnet, som kunna befinnas erforderliga.
I fråga om bekämpandet av sjukdomen smittsam blodbrist hos hästar
inom Norrbottens län ansluter utskottet sig till vad departementschefen
förordat rörande ändrade bekämpningsmetoder. Enligt utskottets mening
saknas skäl att, såsom yrkas i motionerna I: 116 och II: 155, utbetala ersättning
till djurägarna även sedan den obligatoriska nedslaktningen borttagits.
För att bereda samtliga hästägare inom länet tillfälle att försäkra sina
hästar torde emellertid böra tillämpas en viss övergångstid före de nuvarande
ersättningsbestämmelsernas upphävande. Det synes utskottet vara
tillfyllest att denna övergångstid — i enlighet med veterinärstyrelsens förslag
— bestämmes att omfatta sex månader efter det kungörelse i ämnet utkommit
av trycket. Utskottet kan således icke heller i denna del biträda hemställan
i berörda motioner.
Kungl. Maj :ts framställning föranleder i övrigt icke någon erinran från
utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
1) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 117 och II: 154,
till Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Övriga utgifter för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 400 000 kronor;
2) att motionerna I: 116 och II: 155 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
71 :o) Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m. Under punkten
82 (s. 168—169) har Kungl. Maj:t föreslagit en anslagsanvisning av 95 000
kronor, vilket belopp med 60 000 kronor överstiger det nuvarande anslaget.
Ökningen är föranledd av veterinärstyrelsens förslag, att vissa i kungörelsen
nr 328/1942 fastställda ersättningar skola höjas.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontroll å uppvärmning av mjölk och
grädde m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 95 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
57
G. Lanthushållning i allmänhet.
72:o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 85 (s. 171), vilken
framställning innebär oförändrad anslagsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 80 000 kronor.
73 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk fröodling.
Tillstyrkande Kungl. Maj:ts framställning under punkten 88 (s. 173)
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m
Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 30 000 kronor.
74 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen av vissa
kulturväxter. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts framställning under punkten
89 (s. 173—174) — innefattande en anslagsökning med 2 000 kronor —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.
75 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 90 (s. 174—177) innefattar
en anslagsanvisning för ändamålet av 813 000 kronor eller 204 500 kronor
mera än motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Departementschefen har — efter redogörelse för utsädesföreningens anslagsäskande,
vilket lyder å 862 300 kronor, ävensom för yttrande av styrelsen
för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök — i ärendet anfört
följande.
»Föreståndaren för Sveriges utsädesförening är placerad i lönegrad Ca 31
och uppbär ett tilläggsarvode av 2 000 kronor. Med hänsyn till den betydelsefulla
ställning inom landets växtförädlingsverksamhet, som föreståndaren
intar, och de stora krav, som därför måste ställas på honom, anser
jag det uppenbart, att nämnda lön är för låg. Jag föreslår därför att föreståndartjänsten
skall uppflyttas i lönegrad Ca 37. I så fall bör dock det
särskilda arvodet slopas. Ett bifall till mitt förslag medför en kostnadsökning
av i runt tal 2 000 kronor.
58
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Då tjänsterna för föreningens avdelningsbiträden m. fl. år 1949 reglerades,
skedde detta för att deras pensionsfrågor skulle lösas. Någon egentlig
lönereglering avsågs sålunda icke skola skp. Tjänsterna placerades därför
i de lönegrader, i vilka lönen närmast motsvarade de löner, som vederbörande
då uppburo. Dessa lönegrader synas emellertid vara låga i jämförelse
med den löneställning, som tillämpas för motsvarande tjänster
inom rent statliga institutioner. Detta förhållande bär medfört vissa rekryteringssvårigheter
för föreningen. Jag finner mig därför böra förorda
föreningens framställning om uppflyttning i lönegrad av dessa tjänster.
Dock böra första avdelningsbiträdena icke placeras högre än i 11 lönegraden.
Andra avdelningsbiträdena och telefonisten böra uppflyttas i 8 lönegraden.
För de sistnämnda torde dock böra gälla att de, innan de placeras
i nämnda lönegrad, skola ha tjänstgjort två och ett halvt år hos föreningen
eller haft likvärdig anställning på annat håll. I likhet med styrelsen
för lantbrukshögskolan föreslår jag vidare, att korrespondenterna skola
uppflyttas i 13 lönegraden. Till denna lönegrad torde även maskinisten böra
hänföras. Slutligen böra vaktmästaren och trädgårdsmästaren placeras ill
lönegraden. Ett bifall till dessa förslag .skulle medföra att utgifterna för
löner öka med 56 300 kronor. För pensionsavgifter böra beräknas i runt tal
16 000 kronor mer än för innevarande budgetår. Delvis beror denna ökning
på höjningen av det rörliga tillägget.
Jag är icke nu beredd att taga ställning till frågan om förbättrad löneställning
för kassören. Förslagen om att en tjänst som andre assistent skall
inrättas vid Ultunafilialen och att medel .skola anvisas till en substation på
småländska höglandet kan jag icke biträda för närvarande.
I anledning av att timlönerna till arbetarna stigit ökar medelsbehovet
med 40 500 kronor. Vidare bör bidraget till föreningen uppräknas med 500
kronor avseende arvodet till siffergran.skaren samt med 6 400 kronor respektive
107 400 kronor på grund av beräknade löneldassförändringar och
det rörliga tilläggets höjning.
I fråga om övriga utgiftsändamål, för vilka föreningen begärt ökade medel,
vill jag med hänsyn huvudsakligen till de inträdda kostnadsstegringarna
föreslå, att statsbidraget skall höjas med sammanlagt 30 000 kronor.
Inkomsterna synas enligt min mening kunna upptagas med 10 000 kronor
mer än föreningen beräknat och inkomstökningen sålunda uppskattas
till 54 600 kronor.
Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit bör anslaget uppföras
med (608 500 + 2 000 -t- 56 300 + 16 000 + 40 500 + 500 + 6 400 4- 107 400 + 30 000 — 54 600 =) 813 000 (+ 204 500) kronor.»
Utskottet. I anledning av Kungl. Maj :ts framställning under denna punkt
får utskottet erinra, att föregående års riksdag, på förslag av utskottet, i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhållit om en översyn av gällande grunder för
statligt stöd åt växt- och fruktträdsförädlingen jämte därmed sammanhängande
frågor (uti. nr 46; r. skr. nr 359). Såsom utskottet i detta sammanhang
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
59
framhöll föreligga svårigheter att klart bedöma frågan, huruvida statens
stöd på förädlingsverksamhetens område för närvarande är avpassat på ett
fullt tillfredsställande sätt. Med hänsyn härtill måste det enligt utskottets
mening anses önskvärt, att nämnda översyn snarast kommer till stånd.
Då Kungl. Maj :ts framställning i övrigt icke givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Bidrag till Sveriges utsådesförening för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 813 000 kronor.
76:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening
för kvalitetsundersökning av lin m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 91 (s. 177—178), innebärande anslagsökning
med 5 000 kronor på grund av viss lönegradsuppflyttning för avdelningsbiträdena
och stegrade utgifter i övrigt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Särskilt bidrag till Sveriges utsådesförening för kvalitetsundersökning
av lin m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
anslag av 65 000 kronor.
77:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Under punkten 92 (s. 178—179)
har Kungl. Maj:t hemställt om en medelsanvisning av 200 000 kronor, vilket
belopp med 25 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Höjningen föranledes av inträffade utgiftsökningar.
Utskottet. Med erinran om sitt uttalande under punkten 75 tillstyrker utskottet
Kungl. Maj :ts framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m:
Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 200 000 kronor.
78:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts
under punkten 93 (s. 179—182) gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att fastställa ändrad personalförteckning och godkänna
ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 221 100 kronor, vilket
belopp med 32 500 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.
Efter redogörelse för anstaltsstyrelsens anslagsäskanden har departementschefen
anfört följande.
»Förslaget att ändra två tjänster såsom förste kemist i lönegrad Ca 27 till
två laboratorstjänster i lönegrad Ca 29 har återkommit i anstaltens anslags
-
60
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
äskanden de senaste åren. Samma förslag framfördes i fjol jämväl av statens
sakrevision efter den översyn, som sakrevisionen företagit av anstaltens
organisation och arbetsformer. Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter,
som utföras av ifrågavarande befattningshavare, anser även jag
den föreslagna lönegradsuppflyttningen vara väl motiverad. Jag tillstyrker
därför att dessa tjänster från och med nästa budgetår skola uppflyttas i lönegrad
Ca 29. Detta skulle medföra en kostnadsökning å 3 100 kronor.
Tjänsteinnehavarna böra även i fortsättningen benämnas förste kemister.
De personalförändringar i övrigt och den personalförstärkning, som anstaltsstyrelsen
ifrågasatt, är jag icke beredd att tillstyrka i vidare mån än
att jag dels, under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört
i proposition den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal
m. m., förordar att ett biträde med kartritningsgöromål skall
uppflyttas från Ce 8 till Ce 11, dels föreslår att två tekniska biträden i Ce 6
och ett dylikt biträde i Cg 4 skola uppflyttas till Ce 8 respektive Ce 6. Kostnaderna
för dessa lönegradsuppflyttningar uppgå till sammanlagt 2 500
kronor.
På grund av den reglerade befordringsgången och beräknade löneklassförändringar,
löneregleringen för chefstjänstemän samt det rörliga tilläggets
höjning ökar medelsbehovet med (1 400 + 2 700 -f- 22 500 =) 26 600 kronor.
För närvarande uppbär anstaltsstyrelsens ordförande ett årsarvode å
1 800 kronor. Styrelsens övriga ledamöter erhålla endast ersättning enligt
bestämmelserna i allmänna resereglementet. I likhet med vad jag uttalat
beträffande ersättningarna till bland andra ledamöter i styrelserna för högskolorna
på jordbrukets område, anser jag att ett dagarvode å 20 kronor
bör utgå till annan icke självskriven ledamot i anstaltsstyrelsen än ordföranden.
Detta skulle medföra en beräknad merkostnad av 300 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör kontrollanstaltens avlöningsanslag
uppräknas med (3 100 + 2 500 -f- 26 600 -f- 300 = ) 32 500 kronor.
Å personalförteckningen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt böra
tjänsterna såsom förste kemist i lönegrad Ca 27 uppflyttas i lönegrad Ca 29.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt,
som angivits i propositionen;
b) fastställa följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1952/53:
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 61
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
...................................... 66 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 2 100
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslaqs
vis
...................................... 110 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 42 000
Summa kronor 221 100;
c) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
221 100 kronor.
79:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Under punkten
94 (s. 182—183) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa
budgetår till ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 56 700 kronor, innebärande
en minskning i förhållande till löpande budgetårs anslag med 68 300
kronor. Minskningen föranledes av att de olika delposterna under övriga
utgifter, å vilka för innevarande budgetår fördelats ett engångsbelopp av
75 000 kronor, nedräknats med 70 000 kronor. Å andra sidan ha posterna
reseersättningar, övriga expenser och publikationstryck ökats med respektive
200, 1 300 och 200 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 56 700 kronor.
80 :o) Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. I enlighet
med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 95 (s. 183—184) — innebärande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt lokala lantbrukskemiska
kontrollstationer för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag
av 30 000 kronor.
81 :o) Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station. I enlighet med
Kungl. Maj :ts under punkten 96 (s. 184) gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till personal vid nedlagd
kemisk station för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kronor.
62
Joi-dbruksutskottets utlåtande nr 1.
82:o) Bidrag till plantskolekontroll. Biträdande Kungl. Maj:ts under punkten
97 (s. 185—186) gjorda framställning — innebärande oförändrad medelsanvisning
-— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till plantskolekontroll för
budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
83 :o) Bekämpande av växtsjukdomar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 98 (s. 186) — innefattande anslagsanvisning
med oförändrat belopp -— och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.
84 ro) Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Under punkten
99 (s. 186—187) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett
anslag av 60 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 10 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 43 av herr Elowsson,
Nils, m. fl. och II: 62 av herr Nilsson i Bästekille m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte under ifrågavarande anslag anvisa ett belopp av 75 000
kronor.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
Styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd har hemställt, att
anslaget till föreningens verksamhet under år 1952 skall höjas med 25 000
kronor till 75 000 kronor.
Föreningen har därvid framhållit, att den trots strängaste sparsamhet —
vilket bland annat framgått därav, att någon utökning av personal eller
arbetarstyrka ej medtagits i statförslaget -— sett sig nödsakad hemställa
om ökning av statsbidraget för verksamhetsåret 1952. Ifall anslaget ej höjes,
har föreningen inget annat val än att ytterligare minska den redan alltför
fåtaliga personalen. Detta skulle betyda ett mycket allvarligt ingrepp i
institutionens möjligheter att prestera arbetsresultat inom rimlig tid.
Beträffande det närmare innehållet i föreningens skrivelse må i övrigt
nämnas följande.
I statförslaget för år 1952 har föreningen på utgiftssidan räknat med de
utgiftsökningar, som redan från och med år 1951 betingats av personalens
ändrade dyrtidstillägg och det nya avtalet med trädgårdsarbetarna. Trots
önskvärdheten av att anställa en laboratorieassistent och ett extra kontorsbiträde
har föreningen denna gång med tanke på rådande tidsläge icke begärt
någon ökning av personalen. Ej heller har föreningen föreslagit en ökning
av antalet fältarbetare, trots att egendomens jordareal våren 1951 utvidgats
från 25 till 35 hektar. I fråga om övriga utgiftsposter har föreningen
särskilt nämnt, att kostnaderna för bränsle och elektrisk ström samt för
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
63
pensionsavgifter ökat med 2 000 respektive 6 200 kronor. Den förra ökningen
har betingats dels av de fördyringar, som inträtt, dels av det förhållandet
att ännu ett bostadshus beräknats skola tagas i bruk under år 1952. Pensionsavgifternas
höjning har motiverats med att pensionsförsäkring för
förste assistenten skall nytecknas.
Beträffande inkomsterna har föreningen framhållit att försäljningen av
trädgårds- och jordbruksprodukter för år 1952 ej kunnat upptagas högre än
till 15 000 kronor mot 25 000 kronor för år 1951. Enligt föreningen har det
verkliga försäljningsvärdet för år 1950 uppgått till endast 17 879 kronor
och man har räknat med att försäljningen från institutionens plantskola av
gängse marknadssorter av fruktträd kommer ytterligare att sjunka under
åren 1951 och 1952. Såsom anledning härtill har föreningen uppgivit att
nyplanteringen av fruktträdgårdar stagnerat under senaste åren. Några
egna, nya sorter har institutionen ännu ej färdiga att marknadsföra. Posten
hyror har däremot beräknats stiga under år 1952 genom att den nya assistentbostaden
kommer att tagas i bruk. Slutligen har föreningen i statförslaget
för nästa år under rubriken tillfälliga anslag upptagit ett belopp av
12 000 kronor. Föreningen har vissa förhoppningar att kunna utverka detta
belopp från forskningsfonder och för fruktodlingens utveckling intresserade
organisationer.
Lantbruksstgrelsen tillstyrker föreningens framställning.
Departementschefen har anfört.
»Föreningen har framhållit att den — ifall statsbidraget ej kommer att
höjas ■— måste minska den redan fåtaliga personalen och därmed även nedskära
sin verksamhet. Med hän.syn till den stora betydelse, som föreningens
arbete har för vårt land, bör emellertid en inskränkning av ifrågavarande
verksamhet om möjligt undvikas. Jag förordar därför att anslaget
skall höjas för nästa budgetår, varvid jag dock ej kan tillstyrka större höjning
än med 10 000 kronor till 60 000 kronor.»
Utskottet. Även utskottet anser, att ifrågavarande förening äger stor betydelse
för fruktträdsförädlingen i landet. Med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar
synes därför en höjning böra företagas av anslaget till föreningens
verksamhet. Vid prövning av frågan om storleken av denna höjning
har utskottet funnit övervägande skäl tala för bifall till motionärernas
hemställan. Utskottet förordar således, att anslaget för nästa budgetår skall
uppföras med 75 000 kronor. Under hänvisning till sitt uttalande under
punkten 75 vill utskottet emellertid även i detta sammanhang framhålla
önskvärdheten av att en översyn inom en nära framtid verkställes av grunderna
för statens stöd på växt- och fruktträdsförädlingens område.
Åberopande vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
samt med bifall till motionerna 1:43 och 11:62, till
Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd för
budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.
64
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
85 :o) Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade
kostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 100
(s. 187—188) — innebärande anslagsanvisning med ett formellt belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande med allmänna medel av
vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.
86 :o) Bidrag till markkartering och grundkalkning. Under punkten 101
(s. 188) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anvisa ett belopp av
200 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 100 000 kronor.
I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 72 av herr Spetz
m. fl. och II: 102 av herr Antbg m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte till ifrågavarande ändamål anvisa ett anslag av 300 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Lantbruksstgrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår skall
höjas med 200 000 kronor till 300 000 kronor. Styrelsen har därvid framhållit,
att anledningen till att anslaget för innevarande budgetår sänktes från
300 000 kronor till 100 000 kronor främst var att en reservation å 333 000
kronor fanns vid utgången av budgetåret 1949/50. Någon reservation av betydenhet
kan icke beräknas föreligga vid utgången av innevarande budgetår.
Den föreslagna anslagshöjningen erfordras därför för att verksamheten under
budgetåret 1952/53 skall kunna upprätthållas i samma omfattning som
hittills.
Departementschefen har anfört.
»Detta anslag nedsattes för innevarande budgetår till 100 000 kronor, huvudsakligen
med hänsyn till att en avsevärd reservation förelåg å anslaget.
Enligt lantbruksstyrelsens beräkning kommer någon reservation av betydenhet
icke att finnas vid utgången av budgetåret 1951/52. I betraktande härav
och då verksamheten enligt min mening icke bör inskränkas alltför mycket
är jag beredd att tillstyrka en uppräkning av anslaget, dock ej i den utsträckning
som lantbruksstyrelsen föreslagit. Jag förordar sålunda att anslaget
skall höjas med 100 000 kronor till 200 000 kronor.»
Utskottet. Av de skäl, som departementschefen anfört, torde anslaget för
nästa budgetår böra höjas med ett belopp av 100 000 kronor. Någon ytterligare
uppräkning av anslaget synes emellertid icke böra företagas med hänsyn
till nuvarande ekonomiska läge. Utskottet finner sig således icke kunna
biträda yrkandet i föreliggande motioner.
Enligt utskottets mening torde av anslaget ett belopp av 20 000 kronor enligt
Kungl. Maj :ts närmare bestämmande böra få tagas i anspråk för särskilda
undersökningar rörande kalkningens betydelse.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
65
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 72 och IT: 102, till Bidrag
till markkartering och grundkalkning för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
87:o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till Svenska smörprovningarna.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten
102 (s. 188—189) — innebärande oförändrad medelsanvisning — och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen
72i. 772.: Bidrag till Svenska smör provningarna för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 14 700 kronor.
88:o) Statens jordbruksnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 103 (s. 189—193) innebär — förutom hemställan till riksdagen
att godkänna ändrad avlöningsstat för statens jordbruksnämnd — en
anslagsanvisning av 1 114 000 kronor, vilket belopp med 186 000 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Statens jordbruksnämnd har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget
skall höjas med 255 900 kronor till 1 183 900 kronor. Därvid har nämnden
bland annat hemställt, att vissa tjänster hos kriskommissionen skola
överflyttas till nämnden. Till stöd härför har nämnden anfört följande.
Huvudparten av de egentliga krisuppgifterna på livsmedelsområdet avvecklades
sedan kafferansoneringen slopats den 18 augusti 1951. Av de arbetsuppgifter,
som kvarstå inom nämnden och den därtill knutna kommissionen,
äro endast en del av dem, som beröra utrikeshandelsbyråns verksamhet,
kommissionens befattning med byggnadsregleringen för livsmedelsindustrien
samt dess arbete 2ned fördelningen av bleckplåt och emballage, att
hänföra till rådande utomordentliga förhållanden. Emellertid ha genom riksdagens
beslut åtskilliga arbetsuppgifter, som icke äro betingade av krisförhållanden,
hänförts till kommissionen av den anledningen, att de icke med
säkerhet kunde anses so2n permanenta. Beträffande denna grupp uttalade
1949 års jordbruksnä2nndsutredning, att den borde överföras till nämndsidan,
om och i den mån arbetsuppgifterna icke kunde avvecklas inom en
kortare tid. Ehuru det redan nu synes vara uppenbart, att en relativt stor
del av kommissionens kvarstående arbetsuppgifter icke kan avvecklas inom
den tid, so2n jordbruksnämndsutredningen förutsatt, anser nämnden det
lämpligt, att — i avvaktan på ytterligare erfarenhet — den bestående ord2iingen
med två sidoordnade 02-gan, nämnden och kommissionen, skall bibehållas
ännu ett år. Emellertid vill nämnden icke underlåta att fra2iihålla,
att denna ordning för med sig en hel del svårigheter, särskilt i personellt
avseende. Det är därför önskvärt, att den översyn av nämndens och kominissionens
arbetsuppgifter och organisation, som betingas av att de egentliga
krisuppgifterna nu successivt avvecklas, kommer till stånd inom 021 snar
framtid. I avvaktan på en sådan översyn inskränker sig nä2nndc2i nu till att
föreslå några S2närre jämkningar i personalorganisationen, delvis i syfte att
5 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 1.
66
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
bereda en något bättre ställning åt ett mindre antal tjänstemän på Cg-stat i
kommissionen.
Efter en närmare redogörelse för jordbruksnämndens äskanden har departementschefen
anfört följande.
»Jag delar jordbruksnämndens åsikt att den översyn av nämndens och kriskommissionens
arbetsuppgifter, .som betingas av att de egentliga krisuppgifterna
successivt avvecklas, bör komma till stånd inom en snar framtid.
I avvaktan på det resultat, till vilket översynen kan föranleda, är jag emellertid
icke beredd att biträda nämndens förslag om överflyttning av viss
personal från kommissionen till nämnden. Ej heller kan jag förorda att
inspektören för köttklassificeringen, vilken för närvarande avlönas med arvode,
skall lönegradsplaceras.
Arvodena till nämndens ledamöter böra tills vidare bibehållas oförändrade.
Posten arvoden och särskilda ersättningar torde dock böra uppräknas
med 7 000 kronor på grund av att antalet sammanträden med nämnden, dess
råd samt kalkylsakkunniga visat sig större än ,som tidigare beräknats.
Vidare bör posten ökas med 1 000 kronor i anledning av att arvodet till
köttklassificeraren höjts i anslutning till det rörliga tilläggets höjning.
På grund av beräknade löneklassuppflyttningar m. m., löneregleringen
för chefstjänstemän och det rörliga tilläggets höjning bör anslaget höjas
med (9 800 + 11 200 + 162 000 =) 183 000 kronor. Å andra sidan synes
posten ersättningar till experter och sakkunniga kunna minskas med 5 000
till 35 000 kronor. För nästa budgetår torde anslaget sålunda böra ökas med
186 000 kronor och bestämmas till 1 114 000 kronor.»
Utskottet. Även utskottet hyser uppfattningen, att en snar översyn bör
verkställas av jordbruksnämndens och kriskommissionens arbetsuppgifter.
Då utskottet jämväl i övrigt biträder Kungl. Maj:ts framställning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens jordbruksnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1952/53:
A vlöning/sstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis
.................................... 65 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............. 39 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................. 722 000
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, för
slagsvis
................................ 35 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 252 300
Summa kronor 1 114 000;
b) till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 114 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
67
89:o) Statens jordbruksnämnd: Omkostnader. Under punkten 104 (s. 193—
194) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett anslag av 457 000
kronor, innefattande en anslagsökning i förhållande till löpande budgetår
med 82 000 kronor. Höjningen föranledes av att posten expenser uppräknats
med 73 000 kronor och posten publikationstryck med 9 000 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens jordbruksnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
457 000 kronor.
90 :o) Statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet. Kungl.
Maj :t har under punkten 105 (s. 194—196) hemställt om en med 600 000
kronor till 1 370 000 kronor ökad anslagsanvisning.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 115 av herr Vetander
m. fl. och II: 151 av herr Birke m. fl., vari hemställts, att riksdagen
till ifrågavarande ändamål skall anvisa ett oförändrat anslag av 770 000
kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 28 augusti 1951 hemställt,
att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 1 306 000 kronor, varav
961 000 kronor falla på kommissionens avlöningar och 345 000 kronor på
dess omkostnader. I förhållande till det belopp, som enligt Kungl. Maj :ts
brev den 6 juli 1951 må disponeras av anslaget för innevarande budgetår
innebär äskandet för nästa budgetår en minskning med 494 000 kronor.
Minskningen fördelar sig med 239 000 kronor på avlöningar och med 255 000
kronor på omkostnader enligt följande beräkning.
ökning
1. Avlöningar.
a) Personalminskning på grund av kafferansoneringens
upphörande ....................................
b) överflyttning av 2 byråsekreterare i Cg 27, 1 kon
trollant
i Cg 19, 2 kanslibiträden i Cg 11 och 1 expeditionsvakt
i Cg 9 till extra ordinarie tjänster i jordbruksnämnden
................................
c) Löneklassuppflyttningar ........................ 24 000
2. Omkostnader.
a) Reseersättningar ..............................
b) Expenser ......................................
Minska
195 000
68 000
45 000
210 000
Beträffande motiven för denna beräkning torde utskottet få hänvisa till
den redogörelse därför, som återfinnes å s. 195—196 i propositionen.
68
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Departementschefen har, efter redogörelse för jordbruksnämndens framställning,
anfört följande.
»Såsom jag anfört under avlöningsanslaget till statens jordbruksnämnd är
jag för närvarande icke beredd att tillstyrka förslaget om överflyttning av
viss personal från kriskommissionen till nämnden. Då jag i övrigt biträder
jordbruksnämndens äskande rörande förevarande anslag bör till det belopp,
som nämnden begärt, läggas kostnaderna för avlöningar åt nämnda
personal, eller i runt tal 64 000 kronor. Anslaget torde sålunda böra uppföras
med (1 306 000 + 64 000 =) 1 370 000 kronor. Detta innebär en ökning
av anslaget med 600 000 kronor i förhållande till vad som upptagits i
riksstaten för innevarande budgetår men en minskning med 430 000 kronor
i förhållande till det belopp, som enligt Kungl. Maj :ts brev den 6 juli 1951
må’ disponeras för budgetåret 1951/52. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att i sinom tid meddela bestämmelser rörande anslagets disposition.»
I en till utskottet överlämnad, inom statens jordbruksnämnd upprättad
promemoria den 12 februari 1952 har upplysts, att antalet befattningshavare
i kriskommissionen, som den 1 juli 1950 utgjorde cirka 150, numera minskats
till omkring 80, av vilka 15 inneha tidsbegränsad anställning. Beträffande
flertalet av sistnämnda tjänstemän utlöper anställningstiden den 1
juli 1952. Vid inrättandet av kriskommissionen den 1 juli 1950 föreskrev Kungl.
Maj :t, att 46 befattningshavare skulle få finnas i lönegrad Cg 19 och däröver.
Enligt de senast meddelade direktiven, gällande första halvåret 1952, må antalet
befattningshavare i dessa lönegrader utgöra högst 23. I promemorian har
vidare anförts bland annat följande.
För budgetåret 1950/51 anvisade riksdagen till kommissionens verksamhet
ett anslag av 1 450 000 kronor, varav 950 000 kronor till avlöningar och
500 000 kronor till omkostnader. Enligt medgivande av Kungl. Maj :t den
25 maj 1951 skulle avlöningsposten få överskridas med 275 900 kronor och
omkostnadsposten med 190 000 kronor. Sammanlagt uppgingo alltså kostnaderna
för budgetåret 1950/51 till 1 915 900 kronor.
För budgetåret 1951/52 beviljades ett anslag av 770 000 kronor, varav
440 000 kronor till avlöningar och 330 000 kronor till omkostnader. Kungl.
Maj :t medgav den 6 juli 1951, att av ifrågavarande anslag finge disponeras
ett belopp av 1 800 000 kronor, varav 1 200 000 kronor skulle användas till
avlöningar och 600 000 kronor till kommissionens omkostnader. Anledningen
till denna avsevärda ökning av anslagsbeloppen var främst att söka i två
förhållanden. Jordbruksnämnden hade i sin petitaskrivelse, som låg till
grund för den ursprungliga anslagsberäkningen, icke räknat med att kafferansoneringen
skulle fortfara under budgetåret 1951/52. Då nämnden emellertid
före ingången av budgetåret skulle till Kungl. Maj :t närmare redovisa
sina anslagsbehov för kriskommissionen, fann nämnden sig böra räkna med
att kafferansoneringen komme att upprätthållas under hela budgetåret 1951/
52. Detta förhållande medförde ett avsevärt ökat anslagsbehov till såväl
avlöningar som omkostnader.
En annan omständighet, som föranledde anslagshöjningen, var den ökade
belastning på avlöningsposten som tillkommit genom höjningen av det rörliga
tillägget. Merkostnaden genom denna höjning beräknades för kriskommissionens
del till 200 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
69
Genom att kafferansoneringen upphävdes den 18 augusti 1951 eller således
kort efter budgetårets ingång, kan man räkna med avsevärda besparingar
på anslaget för budgetåret 1951/52. Sålunda har kafferansoneringens
upphävande medfört en avsevärd personalreducering. Vidare uppkomma
stora besparingar på omkostnadsposten genom att kostnaderna för tryckning
av kaffekort m. m. bortfalla liksom också reseersättningarna till kontrollanterna.
Nämnden har sökt approximativt beräkna, huru stora besparingarna
på anslaget till kommissionen komma att bli. Vad först gäller avlöningarna
har under tiden juli 1951—januari 1952 utbetalats ca 550 000
kronor. För återstoden av budgetåret, eller tiden februari—juni 1952, beräknas
omkring 365 000 kronor åtgå för ändamålet. Beräkningen är givetvis
utförd på basis av nuvarande löner. Sammanlagda beloppet beräknas sålunda
uppgå till 915 000 kronor i stället för 1 200 000 kronor, vilket innebär en
besparing av 285 000 kronor. Vad angår expenserna ha t. o. m. januari 1952
tagits i anspråk ca 140 000 kronor. För hela budgetåret torde omkostnaderna
för kriskommissionen kunna uppskattas till 300 000 kronor. En besparing
på 300 000 kronor på expensposten kan alltså förväntas uppkomma.
Av anslaget till avlöningar och expenser, för vilka ändamål anvisats
1 800 000 kronor, beräknas sålunda åtgå 1 215 000 kronor, vilket innebär en
besparing på 585 000 kronor.
För budgetåret 1952/53 har i statsverkspropositionen äskats ett belopp av
1 370 000 kronor, varav 1 025 000 kronor beräknats för avlöningar och återstoden,
345 000 kronor, för omkostnader. Beräkningarna grunda sig på antagandet,
att kriskommissionens nuvarande arbetsuppgifter komma att kvarstå
i huvudsak oförändrade under nästkommande budgetår.
Utskottet. Utredningen i ärendet torde enligt utskottets mening giva vid
handen, att den i propositionen framlagda anslagsberäkningen utgör en
lämplig avvägning av medelsbehovet för kommissionens verksamhet under
nästa budgetår. Utskottet kan därför icke biträda yrkandet i föreliggande
motioner utan ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag i ämnet. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter rörande anslagets
disposition.
Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet emellertid
— under erinran om föredragande departementschefens uttalanden i
propositionen nr 161/1950 angående inrättande av statens jordbruksnämnd
in. m. — understryka angelägenheten av att alla möjligheter till personalreduceringar
och övriga inskränkningar tillvaratagas i samband med avveckling
av kommissionens arbetsuppgifter.
Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 115 och II: 151, till
Statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 370 000
kronor.
91 ro) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. För ifrågavarande ändamål
är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av 300 000
kronor.
70
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
I enlighet med statens jordbruksnämnds förslag har Kungl. Maj :t under
punkten 106 (s. 196) hemställt, att anslaget skall upptagas med ett formellt
belopp av 100 kronor.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,
att rikdagen må till Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
100 kronor.
92:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.
Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkten 111 (s. 200) —
innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en
minskning med 23 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag
till jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1952/
53 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
93 :o) Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltningen av
statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m. Tillstyrkande bifall till
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 112 (s. 200) — innebärande en
anslagsminskning med 5 000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank
för förvaltningen av statens sekundär lånefond för
jordbrukare m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 25 000 kronor.
94 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Avlöningar. Kungl.
Maj :ts under punkten 113 (s. 201—203) gjorda framställning innefattar —
förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat — en
anslagsanvisning av 215 000 kronor, vilket belopp med 31 800 kronor överstiger
anvisningen för innevarande budgetår.
Styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter har hemställt
om en höjning av anslaget med 58 400 kronor.
Efter en närmare redogörelse för anstaltsstyrelsens framställning och
lantbruksstyrelsens yttrande däröver har departementschefen anfört.
»Jag är icke för närvarande beredd att tillstyrka inrättandet av en särskild
provningsavdelning i Norrland.
Med hänsyn till svårigheten att erhålla tillräckligt kvalificerad kraft till
tjänsten såsom provningsingenjör vid Ultunaavdelningen vill jag förorda,
att denna tjänst skall placeras i lönegrad Cg 21. Beträffande assistenten vid
Alnarpsavdelningen kan jag för närvarande icke föreslå högre placering än
i Cg 16. Vid bifall härtill ökar medelsbehovet med- 2 200 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
71
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal
m. m. föreslår jag, att medel skola beräknas för utbyte av en kanslibiträdestjänst
i lönegrad Ce 11 och en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Cg 8
mot en kontoristtjänst i lönegrad Ce 13 respektive en kanslibi trädest jänst i
lönegrad Ce 11. Ett genomförande av detta förslag medför en ökning av
medelsbehovet med 1 700 kronor.
Vidare bör anslaget på grund av beräknade löneklassförändringar m. m.
och det rörliga tilläggets höjning uppräknas med 500 respektive 23 400 kronor.
Därjämte föranleder den reglering av vissa arvoden, som genomfördes
år 1951, att anslaget bör höjas med 3 600 kronor.
Ledamöterna i maskinprovningarnas styrelse uppbära för närvarande
resekostnads- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet
samt styrelseordföranden därutöver ett särskilt arvode med 20 kronor för
förrättningsdag. I likhet med vad jag föreslagit beträffande ersättningen
till bland andra ordförande och ledamöter i styrelserna för högskolorna på
jordbrukets område anser jag att från och med nästa budgetår bör utgå
dels ett årligt arvode till ordföranden i maskinprovningarnas styrelse, dels
ett dagarvode för sammanträdesdag till övriga icke självskrivna ledamöter i
styrelsen. Årsarvodet torde böra bestämmas till 1 200 kronor och dagarvodet
till 20 kronor. Anslaget bör vid bifall härtill uppräknas med 400 kronor.»
Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot framställningen och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för statens maskinoch
redskapsprovningsanstalter, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden
m. fl., förslagsvis ........................ 18 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis
.................................. 155 000
3. Rörligt tillägg .............................. 42 000
Summa kronor 215 000;
b) till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 215 000 kronor.
95 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Omkostnader.
Kungl. Maj:t har under punkten 114 (s. 203—205) föreslagit riksdagen att
för ändamålet anvisa ett anslag av 62 400 kronor, vilket i förhållande till
motsvarande anvisning för innevarande budgetår innebär en ökning med
72
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
16 000 kronor. Beräkningen innefattar å ena sidan en höjning av envar av
posterna reseersättningar, övriga expenser och instrument in. in. med 2 000
kronor samt av posten publikationstryck med 10 000 kronor ävensom medelsanvisning
till inköp av en mindre lastbil med 10 000 kronor. Å andra
sidan har anslaget minskats med 10 000 kronor på grund av en beräknad
ökning av de särskilda uppbördsmedlen.
Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer därför,
att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 62 400 kronor.
96 :o) Bidrag till jordbrukstekniska institutet. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts under punkten 115 (s. 205—206) gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska institutet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 250 000
kronor.
97 :o) Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 117 (s. 209—210) — innebärande
en anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
24 000 kronor.
98:o) Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund. Under punkten 118 (s.
210) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa
ett anslag av 200 000 kronor, vilket i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår innebär en ökning av anslaget med 25 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 73 av herrar
Spetz och Nord samt II: 101 av herr Antbg m. fl., vari hemställts, att riksdagen
för ifrågavarande ändamål måtte anvisa ett anslag av 250 000 kronor.
Beträffande det närmare innehållet i motionerna torde utskottet få hänvisa
till dessa.
Styrelsen för Jordbrukarungdomens förbund har anhållit, att anslaget för
nästa budgetår skall höjas till 405 000 kronor. Av beloppet avses 75 000 kronor
för den centrala verksamheten och 330 000 kronor för konsulentverksamheten.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
73
Såsom motivering härför har förbundsstyrelsen framhållit, att det för
verksamhetens fortbestånd är oundgängligen nödvändigt att förbundet erhåller
väsentligt ökade medel. Förbundet lika väl som dess distriktsorganisationer
har till det yttersta sökt undvika en nedskärning av verksamheten.
Om anslaget blir oförändrat måste verksamheten emellertid inskränkas.
Samhället synes dock ur ekonomisk synpunkt icke vara betjänt av att den
praktiskt-teoretiska lantungdomsverksamheten hämmas i sin utveckling
eller till och med minskas av brist på medel.
Lantbruksstyrelsen har i yttrande över förbundsstyrelsens framställning
hemställt, att anslaget skall höjas med 75 000 kronor till 250 000 kronor för
att förbundets allmännyttiga verksamhet skall kunna fortgå i någorlunda
rimlig omfattning. En dylik höjning är enligt styrelsens mening även berättigad
med hänsyn till de allmänna prisstegringarna.
Departementschefen har anfört.
»Jordbrukarungdomens förbund utför en gagnande verksamhet för att
skapa och vidmakthålla studie- och utbildningsintressen hos jordbrukets
ungdom. Med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga sträng sparsamhet
med anslagsbeviljandet finner jag mig emellertid icke kunna tillstyrka en
större bidragshöjning än med 25 000 kronor till 200 000 kronor.»
Utskottet. Med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar synes en anslagshöjning
i enlighet med motionärernas förslag i och för sig väl motiverad.
Av det skäl, som departementschefen åberopat, finner utskottet sig likväl
böra biträda Kungl. Maj :ts förslag i ämnet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna 1:73 och 11:101, till
Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 200 000 kronor.
99 :o) Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 119 (s. 211) om anvisande för ändamålet
av ett reservationsanslag av 30 000 kronor innebär en oförändrad medelsanvisning.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 71 av herrar Spetz och Nord likalydande med II: 99 av herr Ahlsten
m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för ifrågavarande
ändamål anvisa ett reservationsanslag av 160 000 kronor;
2) 1:233 av herr Lundqvist likalydande med 11:307 av herr Nilsson i
Bästekille, vari ävenledes hemställts, att anslaget för nästa budgetår skall
uppföras med ett belopp av 160 000 kronor.
74
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
I fråga om de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 24 augusti 1951 hemställt, att anslaget
för nästa budgetår skall uppföras med 160 000 kronor. Styrelsen har
därvid framhållit, att det anslag å 30 000 kronor, som beviljats för innevarande
budgetår, ännu är outnyttjat. Vid anslagsberäkningen för nästa budgetår
har styrelsen utgått från att lån och bidrag komma att sökas för uppförande
av två frukt- och köksväxtlagerhus till en byggnadskostnad av sammanlagt
1 900 000 kronor. Förutom redan disponibla 30 000 kronor har därför
ett belopp av 160 000 kronor beräknats bli erforderligt.
Departementschefen har anfört.
»Med hänsyn till den återhållsamhet i fråga om byggnadsverksamheten,
som i nuvarande läge är nödvändig, kan jag icke tillstyrka att medelsanvisningen
under anslaget för nästa budgetår skall bestämmas till högre
belopp än som utgår för innevarande budgetår, eller 30 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet anser vad i motionerna anförts väl värt beaktande.
För frukt- och trädgårdsodlingens del synes det sålunda vara en angelägenhet
av vikt att i större utsträckning än vad för närvarande är fallet äga tillgång
till lämpliga lokaler för lagring av odlingens produkter.
Enligt vad utskottet inhämtat har byggnadstillstånd meddelats för uppförande
av ett av de lagerhus, som avses i lantbruksstyrelsens framställning.
Det av Kungl. Maj :t förordade anslagsbeloppet torde vara tillräckligt
för att bidrag skall kunna utgå till detta lagerhus. På grund härav och med
beaktande av nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet i nuvarande läge
anser utskottet sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag om en oförändrad
medelsanvisning av 30 000 kronor. Utskottet vill emellertid understryka, att
utskottet vid detta ställningstagande förutsatt, att Kungl. Maj :t — i den
mån bidrag efter vederbörlig prövning finnes böra utgå det till återstående i
lantbruksstyrelsens framställning avsedda lagerhuset — till nästa års riksdag
framlägger förslag om anvisande av medel i erforderlig omfattning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
ävensom med avslag å motionerna 1:71 och 11:99
samt I: 233 och II: 307, till Bidrag till uppförande av fruktoch
potatislagerhus m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 30 000 kronor.
100 :o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.
I enlighet med lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet har Kungl.
Maj:t under punkten 120 (s. 211—212) hemställt om en med 475 000 kronor
till 1 150 000 kronor höjd anslagsanvisning.
Utskottet. Utskottet har icke något att erinra emot framställningen och
hemställer alltså,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
75
att riksdagen må till Bidrag till återbetalning av lån från
jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 1 150 000 kronor.
101 :o) Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 121 (s. 212—214) innebär —
förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat — en
anslagsanvisning av 123 000 kronor, vilket belopp med 21 500 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Efter redogörelse för anstaltsstyrelsens äskanden har departementschefen
anfört följande.
»Vad angår den begärda förstärkningen av personalen med två arvodestjänster
vill jag erinra om att forskningsanstaltens nuvarande organisation
fastställdes så sent som i fjol. Med hänsyn härtill och då sträng återhållsamhet
måste iakttagas vid inrättandet av nya tjänster anser jag mig icke
kunna förorda styrelsens ifrågavarande förslag. Däremot tillstyrker jag på
de skäl, som anstalten anfört, att ersättningen till extra skrivhjälp samt till
experter och extra personal för specialutredningar skall uppräknas något.
Uppräkningen torde emellertid böra begränsas till 500 respektive 1 000 kronor.
Slutligen torde anslaget i anledning av löneregleringen för vissa chefstjänstemän,
arvodesregleringen och det rörliga tilläggets höjning böra ökas
med respektive 2 100, 5 600 och 12 300 kronor.
För närvarande utgår dels ett arvode å 1 000 kronor för år till anstaltsstyrelsens
ordförande, dels ersättningar å 20 kronor för varje sammanträdesdag
till samtliga styrelseledamöter utom anstaltens chef. I likhet med vad
jag föreslagit beträffande ersättningen till ordförande och ledamöter i styrelserna
för vissa andra institutioner på jordbrukets område anser jag att anstaltsstyrelsens
ordförande från och med nästa budgetår bör uppbära ett
årsarvode av 1 200 kronor men däremot ej särskild ersättning för sammanträdesdag.
»
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
således,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslags
-
vis ...................................... 20 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ................. 2 000
76
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 82 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 18 200
Summa kronor 123 000;
b) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 123 000 kronor.
102:o) Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Omkostnader.
Kungl. Maj:t har under punkten 122 (s. 214—215) föreslagit riksdagen att
för ändamålet anvisa ett anslag av 46 500 kronor, innebärande en ökning
med 5 000 kronor i jämförelse med medelsanvisningen för innevarande budgetår.
Av ökningen hänföra sig 2 000 kronor till envar av posterna publikationstryck
och försöksomkostnader samt 1 000 kronor till posten övriga
expenser.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa
ett förslagsanslag av 46 500 kronor.
103:o) Jordbrukets upplysningsnämnd: Avlöningar. Under anslagsrubriken
Jordbrukets upplysningsnämnd är för innevarande budgetår uppfört ett
förslagsanslag av 45 400 kronor.
Under punkterna 123 och 124 (s. 215—220) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen — förutom att fastställa personalförteckning och godkänna avlöningsstat
för jordbrukets upplysningsnämnd — att för nästa budgetår anvisa
dels ett förslagsanslag av 31 500 kronor till avlöningar, dels ock ett
förslagsanslag av 29 400 kronor till omkostnader.
I sina anslagsäskanden har jordbrukets upplysningsnämnd hemställt, att
det nuvarande anslaget skall höjas med 31 200 kronor till 76 600 kronor. Vid
sin anslagsberäkning har nämnden emellertid icke upptagit några medel för
rörligt tillägg till lönerna.
Efter redogörelse för nämndens motivering för sina anslagsyrkanden och
lantbruksstyrelsens utlåtande i anledning därav har departementschefen anfört
följande.
»Sedan upplysningsnämnden började sin verksamhet år 1944 har denna
etter hand utvidgats. Denna utveckling har medfört ökade arbetsuppgifter
för dess personal. I särskilt hög grad ha de fordringar skärpts, som måste
ställas på sekreterarens arbets- och organisationsförmåga. Det kan därför
anses motiverat att sekreterarens löneställning omprövas. Vid behandlingen
av nämndens anslagsäskanden för budgetåret 1949/50 föreslog statens lönenämnd
att sekreteraren skulle placeras i lönegrad Ce 27. Statskontoret bi
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
77
trädde lönenämndens förslag. Då den lönegradspläcering, som lönenämnden
föreslagit, synes vara väl avvägd förordar jag, att sekreteraren skall
placeras i lönegrad Ce 27. Kungl. Maj :t torde böra inhämta riksdagens
bemyndigande att fastställa personalförteckning för jordbrukets upplysningsnämnd
i enlighet härmed.
Vad beträffar upplysningsnämndens förslag om personalförstärkning anser
jag mig icke kunna biträda detta i vidare mån än att jag förordar att
posten ersättning åt tillfällig arbetskraft skall höjas med 1 000 kronor till
3 000 kronor.
I fråga om återstående poster, under vilka upplysningsnämnden begärt
höjningar, vill jag föreslå att anslaget på grund av de allmänna prisstegringarna
skall höjas med sammanlagt 5 000 kronor.
Upplysningsnämndens ordförande och ledamöter uppbära för närvarande
ersättning med 20 kronor för varje sammanträdesdag samt ordföranden
därutöver ett särskilt arvode å 1 000 kronor för år. I likhet med vad jag
föreslagit beträffande ersättningen till ordförande och ledamöter i styrelserna
för vissa andra institutioner på jordbrukets område anser jag att till
nämndens ordförande från och med nästa budgetår bör utgå årsarvode med
1 200 kronor men däremot ej särskild ersättning för sammanträdesdag.
Vad angår medelsanvisningen till upplysningsnämnden föranleder ett bifall
till förslaget om sekreterarens lönegradspläcering att det anslag, som
hittills anvisats för ändamålet, bör uppdelas i ett avlönings- och ett omkostnadsanslag.
Under förstnämnda anslag synes böra anvisas medel till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, till avlöningar
till icke-ordinarie personal samt till rörligt tillägg. Från anslagsposten
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, böra
därvid bestridas arvode åt ordföranden och ersättningar åt ledamöter i
nämnden. Från anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal böra
utgå avlöningskostnaderna till sekreteraren och kontorsbiträdet samt ersättningar
åt tillfällig arbetskraft in. m. För nämnda ändamål torde under
ifrågavarande poster böra beräknas respektive 2 500 kronor och 22 000 kronor.
Till rörligt tillägg slutligen synas böra beräknas 7 000 kronor. Under
rubriken Jordbrukets upplysningsnämnd: Avlöningar bör alltså för budgetåret
1952/53 anvisas ett förslagsanslag av (2 500 + 22 000 -f- 7 000 =)
31 500 kronor.
Med hänsyn till vad i det föregående förordats bör under rubriken Jordbrukets
upplysningsnämnd: Omkostnader för nästa budgetår anvisas ett
förslagsanslag av sammanlagt 29 400 kronor. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för användningen av omkostnadsanslaget.
Ett bifall till mina förslag innebär en anslagshöjning med 16 500 kronor
i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget.»
Utskottet. Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts framställning, hemställer utskottet,
78
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för jordbrukets upplysningsnämnd i enlighet med vad
som föreslagits i propositionen;
b) godkänna följande avlöningsstat för jordbrukets upplysningsnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 2 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 22 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 7 000
Summa kronor 31 500;
c) till Jordbrukets upplgsningsnämnd: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 31 500 kronor.
104:o) Jordbrukets upplysningsnämnd: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 124 (s. 220) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbrukets upplgsningsnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
29 400 kronor.
H. Jordbrukets rationalisering.
105 :o) Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder m. m.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts under punkten 127 (s. 229) gjorda framställning
— som innebär en anslagsminskning med 15 000 kronor — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen
av vissa lånefonder m. m. för budgetåret 1952/
53 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kronor.
108 :o) Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av vissa servitut.
Jämlikt Kungl. Maj:ts förslag under punkten 128 (s. 229) — innefattande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till gäldande av ersättning
vid förlängning av vissa servitut för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
79
107:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter
m. m. Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 1 200 000 kronor
ha 400 000 kronor ställts till lantbruksstyrelsens och 800 000 kronor till domänstyrelsens
förfogande. Av sistnämnda belopp må disponeras högst
650 000 kronor till andra med ifrågavarande verksamhet förenade kostnader
än avträdesersättningar, flyttningsbidrag och bidrag vid inlösen av kronolägenheter.
Under punkten 129 (s. 230—232) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
för nästa budgetår anvisa ett belopp av 1 500 000 kronor, vilket innebär en
anslagsökning med 300 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagen väckt, till
utskottet hänvisad motion, nämligen 11:426 av herr Jacobson i Vilhelmina
m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande anslag
måtte besluta att i enlighet med av domänstyrelsen och lantbruksstyrelsen
gjorda framställningar anvisa för budgetåret 1952/53 ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa
till denna.
Lantbruksstyrelsen och domänstyrelsen ha beräknat medelsbehovet för
nästa budgetår under förevarande anslag till (1 500 000 -f 1 300 000 =)
2 800 000 kronor. Domänstyrelsen hemställer vidare, att av det av styrelsen
äskade anslaget å 1 300 000 kronor ett belopp av 200 000 kronor avseende
avträdesersättningar, flyttningsbidrag och bidrag vid inlösen av kronolägenheter
skall anvisas såsom förslagsanslag. Återstoden föreslås skola anvisas
såsom reservationsanslag.
Såsom skäl för det ökade medelsbehovet åberopar lantbruksstyrelsen till
en början 1950 års riksdagsbeslut om s. k. byggnadshjälp åt innehavare av
lägenheter, som icke bli omförda till norrländska fjällägenheter, samt om
avträdesersättningar och flyttningsbidrag. Vidare åberopas kostnaderna för
iståndsättning av sådana äldre lägenheter som skola överföras till norrländska
fjällägenheter. Styrelsen beräknar att cirka 300 äldre lägenheter komma
att överföras till norrländska fjällägenheter för en kostnad av i genomsnitt
omkring 25 000 kronor. Då arbetet förutsatts skola fullföljas under en femårsperiod
skulle den genomsnittliga årskostnaden bli omkring 1 500 000 kronor.
I övrigt anför lantbruksstyrelsen i huvudsak följande rörande beräkningen
av anslagsbehovet för nästa budgetår.
Lantbruksnämnderna ha beräknat anslagsbehovet för innevarande och
nästa budgetår till 2 937 300 kronor. Då för innevarande budgetår anvisats
400 000 kronor skulle för budgetåret 1952/53 erfordras i runt tal 2 500 000
kronor. Det hade varit önskvärt, att det arbetsprogram, som lantbruksnämnderna
tänkt sig kunna genomföra före den 1 juli 1953, hade i ungefär lika
omfattning kunnat fördelas på innevarande och nästa budgetår. Då för
innevarande budgetår anvisats endast 400 000 kronor kan emellertid icke
mer än en ringa del av vad som planerats för det närmaste budgetåret komma
till utförande. Inom samtliga de ifrågavarande länen är behovet stort
av en snar sanering av det i allmänhet mycket dåliga byggnadsbeståndet.
80
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Det torde även böra erinras om att riksdagens revisorer i sin år 1950 avlämnade
berättelse uttalat, att de icke velat ifrågasätta annat än att den år
1947 beslutade upprustningen av ifrågavarande lägenheter borde genomföras
planenligt och att det på grund av byggnadsbeståndets på många håll
synnerligen bristfälliga skick vore angeläget, att upprustningen komme till
utförande utan onödigt dröjsmål. Med hänsyn till att oförutsedda omständigheter
kunna komma att fördröja genomförandet av arbetsprogrammet, torde
någon begränsning av det för budgetåret 1952/53 beräknade anslagsbehovet
kunna göras. Då åtskilliga förarbeten torde kunna utföras redan under innevarande
budgetår, bör dock anslagsbehovet för verksamheten icke beräknas
till lägre belopp än 1 500 000 kronor.
Domänstyrelsen anför, att av det av styrelsen äskade beloppet, 1 300 000
kronor, 825 000 kronor avses till byggnadshjälp, 100 000 kronor till bidrag
till jord- och betesförbättring, 50 000 kronor till bidrag till vattenförsörjning,
60 000 kronor till vissa övriga bidrag, 25 000 kronor till kostnader för cliken
och vägar, 20 000 kronor till byggnadssakkunnig hjälp, 20 000 kronor till
skatter samt 200 000 kronor till avträdesersättningar, flyttningsbidrag och
bidrag vid inlösen av kronolägenheter. Styrelsen åberopar samma skäl för
framställningen som i fjolårets anslagsäskanden (IX ht 1951 s. 217). Dessutom
betonas att ett stort och trängande behov av medel föreligger för verksamheten
bland annat av sociala skäl och med hänsyn till nödvändigheten av
att arbetskrafttillgången på skogarna skall tryggas. Lokalförvaltningarna
ha beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till omkring 2 200 000 kronor.
Styrelsen vitsordar att de begärda medlen äro behövliga i verksamhetens
nuvarande stadium. På grund av behovet av en utgiftsbegränsning har
styrelsen likväl även i år underkastat förslagen en strängt restriktiv prövning.
Styrelsen anser sig emellertid med hänsyn bland annat till den allmänna
kostnadsökningen icke kunna upptaga anslagskravet lägre än till 1 300 000
kronor. Angående förslaget att sistnämnda belopp skall uppdelas på ett
förslags- och ett reservationsanslag anför domänstyrelsen bland annal följande.
Det till domänstyrelsen årligen anvisade beloppet brukar anvisas som förslagsanslag
med den inskränkningen att till andra med verksamheten förenade
kostnader än avträdesersättningar, flyttningsbidrag och bidrag vid inlösen
av kronolägenheter får disponeras högst visst belopp. Den del av anslaget,
vilken sålunda är maximerad, avser till sin huvudsakliga del bidrag av
skilda slag, framför allt byggnadshjälp. Då bidrag utbetalas endast i den
mån arbetet utföres, drar det merendels ut på tiden, stundom över flera år,
innan bidraget i sin helhet är utbetalat. Med hänsyn härtill medför det stora
olägenheter att anslagsdelen i fråga, samtidigt som den är maximerad till
beloppet, får utnyttjas endast under ett budgetår. Det synes därför påkallat
att beloppet i fråga anvisas såsom ett fristående reservationsanslag.
Större förutsättningar beredas då styrelsen att utnyttja de medel, som för
skilda budgetår avses och anvisas för ändamålet, än som för närvarande
äro för handen. Däremot bör den andra anslagsdelen, som avser kostnader
för avträdesersättningar, flyttningsbidrag och bidrag till inlösen av kronolägenheter,
bibehållas såsom förslagsanslag.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
81
Statskontoret, som yttrat sig över domänstyrelsens anslagsäskanden, anser
sig i nuvarande statsfinansiella läge svårligen kunna tillstyrka förslaget
att ökade medel skulle ställas till styrelsens förfogande för ifrågavarande
ändamål. Däremot har ämbetsverket icke funnit anledning till erinran mot
en uppdelning av anslaget på sätt domänstyrelsen förordat.
Departementschefen har anfört följande.
»I domänstyrelsens framställning föreslås bland annat, att det belopp av
de för styrelsens disposition beräknade medlen, vilket avses till andra med
verksamheten förenade kostnader än avträdesersättningar, flyttningsbidrag och
bidrag vid inlösen av kronolägenheter, i fortsättningen skall anvisas såsom
reservationsanslag. Av styrelsens motivering för detta förslag framgår, att
olägenheter kunna uppstå genom att ifrågavarande anslagsdel, vilken huvudsakligen
avser bidrag till förbättringsåtgärder av skilda slag, för närvarande
får utnyttjas endast under det budgetår, för vilket medlen beviljats.
Jag delar därför domänstyrelsens uppfattning att en ändring på denna
punkt är påkallad. Jag kan dock icke förorda att medlen skola anvisas såsom
ett särskilt reservationsanslag. Den enklaste lösningen synes vara, att
det för varje budgetår beträffande ifrågavarande anslag fastställes en ram,
utöver vilken statsbidrag ej må beviljas eller ersättningar av andra slag
beslutas. Medel böra sedan för varje budgetår anvisas å riksstaten till så
stort belopp, som på grundval av redan fattade respektive förutsedda bidragsbeslut
beräknas motsvara de faktiska utbetalningarna under budgetåret.
Detta förfaringssätt synes böra tillämpas i fråga om såväl domänstyrelsens
som lantbruksstyrelsens medelsdisposition. Då vissa av de utbetalningar,
som här komma i fråga, nämligen avträdesersättningar, flyttningsbidrag
och bidrag vid inlösen av vissa lägenheter, i viss mån äro av automatisk
karaktär, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa nyssnämnda
ram och vid behov medge höjning av densamma.
Vad angår verksamhetens omfattning under nästa budgetår anser jag
att medelsbehovet, även om en viss utvidgning av verksamheten kan komma
att ske, bör kunna uppskattas till ej oväsentligt lägre belopp än det av myndigheterna
föreslagna. Enligt min mening torde det sålunda vara tillräckligt
om medelsbehovet uppskattas till 500 000 kronor för lantbruksstyrelsens
del och till 1 000 000 kronor för domänstyrelsens vidkommande. Anslaget
synes sålunda för nästa budgetår böra uppföras med (500 000 -f 1 000 000
=) 1 500 000 kronor.»
Utskottet. Enligt utskottets mening föreligga avgörande skäl för att upprustningen
av ifrågavarande lägenheter, vilka i viss utsträckning befinna sig
i synnerligen bristfälligt skick, bör bedrivas i en snabbare takt än vad hittdls
varit fallet. Till stöd för denna uppfattning tala icke minst beaktansvärda
sociala motiv. Härtill kommer önskvärdheten av att för framtiden i
någon mån trygga tillgången på arbetskraft för skogsbrukets behov. Utskottet
får i delta sammanhang även åberopa vad utskottet i sitt av 1950 års
(i Bihang till riksdagens protokoll 19~>2. 10 samt. Nr 1.
82
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
riksdag godkända utlåtande nr 53 anfört om kronans skyldighet att medverka
till iståndsättandet av vissa äldre lägenheter.
Av angivna skäl finner utskottet det ofrånkomligt, att medel för ifrågavarande
ändamål anvisas i den utsträckning, som förordats av lantbruksstyrelsen
och domänstyrelsen. Utskottet biträder därför yrkandet i motionen
II: 426 om anvisande under förevarande anslagsrubrik av ett belopp av
sammanlagt 2 800 000 kronor, därav 1 500 000 kronor böra ställas till lantbruksstyrelsens
och 1 300 000 kronor till domänstyrelsens förfogande. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder, som kunna befinnas
påkallade för en snabb och planenlig lösning av berörda byggnadsfrågor.
Kungl. Maj :ts framställning föranleder i övrigt icke någon erinran från
utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionen II: 426, till Odlings- och
byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenhet er m. m.
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000
kronor.
108:o) Betesförsök i Norrland. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under
punkten 130 (s. 232—233) gjorda framställning — som innefattar medelsanvisning
med oförändrat belopp — och hemställer,
att riksdagen må till Betesförsök i Norrland för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
109:o) Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag.
Jämlikt Kungl. Maj :ts förslag under punkten 132 (s. 235) hemställer
utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisade reservationsanslaget till Grundförbättringar:
Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag
må under budgetåret 1952/53 användas för det med
anslaget avsedda ändamålet.
110:o) Tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag. I
överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 133 (s.
235—236) hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisade reservationsanslaget till Tilläggsbidrag
till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag må
under budgetåret 1952/53 användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
83
]ll:o) Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare.
I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under punkten
134 (s. 236) hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisade reservationsanslaget till Egnahemsbildning:
Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare
må under budgetåret 1952/53 användas för det med anslaget
avsedda ändamålet.
112:o) Täckdikningsförsök m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 135 (s.
236—238) beräknat medelsbehovet till 130 000 kronor, vilket belopp med
5 000 kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade anslaget. En
reservation å 20 000 kronor har beräknats föreligga å anslaget vid ingången
av nästa budgetår. Med hänsyn härtill har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att anvisa ett anslag av 110 000 kronor.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Täckdikningsförsök m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.
113 :o) Försök med täckdikningsmaskiner m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkten 136 (s. 238) gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisade reservationsanslaget till Försök med
täckdikningsmaskiner m. m. må under budgetåret 1952/53
användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
114 :o) Arrendenämnder. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 137 (s. 239) — innebärande medelsanvisning med oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arrendenämnder för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
115:o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer. Utskottet biträder Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 138 (s. 239) — innebärande oförändrad
medelsanvisning lfied ett formellt belopp — och hemställer alltså,
att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100
kronor.
84
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
I. Fiskeriväsendet.
116:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar. Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 139 (s. 240—245) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att medgiva ändring i personalförteckningen och godkänna
ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning till avlöningar med
762 000 kronor, vilket belopp med 130 000 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår.
I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 222, av herrar Skoglund
i Umeå och Levin, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande
anslag måtte besluta, att den i personalförteckningen för fiskeristyrelsen
uppförda befattningen som överinspektör i lönegrad Ce 31 skall överföras
på ordinarie stat.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa
till denna.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden,
vilka innebära en anslagshöjning med 165 000 kronor till 797 000 kronor,
bland annat föreslagit, att överinspektörstjänsten i lönegrad Ce 31 vid styrelsens
tillsynsavdelning skall överföras å ordinarie stat. Styrelsen har därvid
erinrat om att styrelsen i anslagsäskandena för de tre senaste budgetåren
hemställt om ordinariesättning av ifrågavarande tjänst. Beträffande de skäl,
som styrelsen åberopat, har i statsverkspropositionen hänvisats till IX ht
1949, s. 163. Innehavaren av tjänsten har en sammanlagd tjänstetid av 29
år inom fiskeriadministrationen.
Statskontoret har i avgivet yttrande bland annat avstyrkt fiskeristyrelsens
förslag om ordinariesättning av överinspektörstjänsten.
Föredragande statsrådet har anfört bland annat följande.
»Såsom framgår av det förut anförda hemställer fiskeristyrelsen, bland
annat, att en laboratorstjänst för ostkustfisket skall inrättas. Förslag om
inrättande av denna tjänst med placering i lönegrad Ce 29 ha framförts i
styrelsens anslagsäskanden för de tre senaste budgetåren. Innehavaren av
tjänsten avses skola övertaga ledningen av den vetenskapliga undersökningsverksamhet
med Eystrasalt, vilken sedan fiskeristyrelsens tillkomst åvilat
byråinspektören å byrån för saltvattensfisket. Enligt vad styrelsen nu anfört
har denna verksamhet måst nedläggas tills vidare, emedan innehavaren
av sistnämnda befattning förordnats till laborator vid tillsynsavdelningen
och någon annan för undersökningarna lämpad person för närvarande
icke finnes hos styrelsen. Enligt min mening är det angeläget att ifrågavarande
verksamhet återupptages så snart som möjligt. Med hänsyn härtill biträder
jag förslaget, att laboratorstjänsten skall inrättas från och med nästa
budgetår. Vid bifall härtill skulle anslaget i enlighet med fiskeristyrelsens
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
85
framställning behöva höjas med 16 440 kronor. Övriga personalförstärkningar,
som begärts av styrelsen, anser jag mig däremot icke kunna tillstyrka.
Detsamma gäller förslaget om högre lönegradsplacering för vaktmästaren
vid sötvattenslaboratoriet. Under hänvisning till vad chefen för
civildepartementet anfört i proposition den 28 december 1951 angående
lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. föreslår jag däremot,
att kontorsbiträdestjänsten i Ca 8 vid tillsynsavdelningen skall utbytas mot
en kanslibiträdestjänst i Ca 11. Då frågan om organisationen av tillsynsavdelningen
ännu icke är slutgiltigt löst, kan jag icke förorda ordinariesättning
av överinspektörstjänsten.
Beträffande anslagsäskandena i övrigt under denna punkt ansluter jag
mig till förslaget att medel skola beräknas för ersättning till sakkunniga
åt styrelsen. Det torde emellertid vara till fyllest om ett belopp av 1 000 kronor
anvisas för ändamålet. Dessutom bör anslaget på grund av beräknade
löneklassförändringar höjas med (2 226 + 1 678 + 1 548 + 696 =) 6 148
kronor. Vidare medför den från och med innevarande budgetår genomförda
löneregleringen för chefstjänstemän ett ökat medelsbehov under anslaget
av omkring 6 400 kronor. Slutligen föranleder höjningen av det rörliga tilllägget
och den därav betingade uppräkningen av arvodena till assistenten,
hushållerskan och instrumentmakaren vid havsfiskelaboratoriet samt befälhavaren
å Eystrasalt en ökning av anslaget med (51 000 -f- 12 700 + 18 500
+ 12 900 =) 95 100 respektive (3 500 -f- 1 200 =) 4 700 kronor. Någon uppräkning
av den för traktamenten åt sistnämnda befälhavare avsedda anslagsposten
anser jag däremot icke erforderlig.
Vid bifall till vad jag föreslagit skulle anslaget behöva höjas med i runt
tal 130 000 kronor och alltså uppföras med 762 000 kronor.
Å fiskeristyrelsens personalförteckning bör uppföras ytterligare en laboratorstjänst
i lönegrad Ce 29. Vidare bör en kontorsbiträdestjänst utbytas
mot en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ca 11.»
Utskottet. Såsom utskottet framhöll redan vid 1950 års riksdag tala goda
skäl för att överinspektören vid tillsynsavdelningen skall överföras på ordinarie
stat. Då spörsmålet om tillsynsavdelningens framtida organisation
ännu ej blivit slutgiltigt löst, anser utskottet sig likväl icke kunna biträda
det av motionärerna framförda yrkandet. Härvid förutsätter utskottet emellertid,
att Kungl. Maj :t ägnar fortsatt uppmärksamhet åt frågan om befattningens
ordinariesättning samt, så snart förhållandena det medgiva,
förelägger riksdagen förslag i ämnet.
Kungl. Maj :ts framställning föranleder ej heller i övrigt någon erinran
från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ls framställning samt med
avslag å motionen 11:222
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök,
som angivits i propositionen;
86
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
b) fastställa följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
Fiskeristyrelsen.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... 86 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
............................. 2 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................... 168 800
4. Ersättningar till sakkunniga, förslags
vis
............................. 2 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 80 500 340 000
Sötvattenslaboratoriet.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... 43 200
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t . .. . 1 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ........................ 19 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 20 300 84 500
Havsfiskelaboratoriet.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... 31 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
.............................. 19 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis .............. 79 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 33 100 163 500
Undersöknings- och bevakningsfartygen:
Skagerak.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................... 59 900
2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal,
förslagsvis ...................... 68 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 19 600
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie
personal, förslagsvis ........ 800 149100
Jordbruksutskottets utlåtande nr i. 87
Eystrasalt.
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .... 7 200
2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal,
förslagsvis ...................... 16 000
3. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie
personal, förslagsvis ........ 1 700 24 900
Summa kronor 762 000;
II. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning till Fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 762 000 kronor.
117:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. Enligt gällande
omkostnadsstat fördelas anslaget med 65 100 kronor å fiskeristyrelsen
med tillsynsavdelningen, 25 600 kronor å sötvattenslaboratoriet, 51 100
kronor å havsfiskelaboratoriet samt 159 600 kronor å undersöknings- och
bevakningsf artygen.
Kungl. Maj :t har under punkten 140 (s. 246—249) föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 386 600 kronor, vilket belopp
med 85 200 kronor överstiger innevarande budgetårs medelsanvisning.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden
hemställt, att anslaget skall höjas med 104 850 kronor.
Föredragande statsrådet har, efter redogörelse för fiskeristyrelsens förslag
samt yttrande av statskontoret, anfört följande.
»Vad först angår omkostnaderna för fiskeristyrelsen med tillsynsavdelningen
förordar jag, att posten övriga expenser och den för tillsynsavdelningen
avsedda posten laboratoriekostnader skola höjas med 4 000 respektive
1 000 kronor. Beträffande posten underhåll av byggnader m. m. vill
jag i detta sammanhang erinra, att Kungl. Maj :t genom beslut den 17
augusti 1951 förordnat, att sötvattenslaboratoriets i Drottningholm och
havsfiskelaboratoriets i Lysekil byggnader från och med den 1 juli 1952
skola överföras till byggnadsstyrelsens förvaltning. Underhållskostnaderna
för sötvattenslaboratoriets byggnad, i vilken tillsynsavdelningen är inrymd,
skola sålunda i fortsättningen bestridas av medel, som i annat sammanhang
ställas till byggnadsstyrelsens förfogande. Med hänsyn härtill kan
ifrågavarande anslagspost, vilken för innevarande budgetår är uppförd med
400 kronor, från och med budgetåret 1952/53 utgå ur fiskeristyrelsens omkostnadsstat.
Anslaget bör därför minskas med sistnämnda belopp. I motsats
till statskontoret anser jag att posten publikationstryck bör bibehållas vid
oförändrat belopp. Till omkostnaderna för fiskeristyrelsen med tillsynsavdclningen
böra sålunda beräknas (65 100 + 4 000 -f- 1 000 — 400 =) 69 700
kronor.
För sötvattenslaboratoriets del vill jag tillstyrka en uppräkning av posten
88
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
till biblioteket, ökningen bör dock begränsas till 500 kronor. Vad angår posten
underhåll av byggnader och dammar in. m. framgår av det föregående att
medel till underhåll av själva den byggnad, vari laboratoriet är inrymt,
från och med nästa budgetår icke behöva anvisas under förevarande anslag.
Då emellertid underhållet av de till laboratoriet hörande dammarna in. in.
alltjämt torde komma att åvila fiskerist yreisen synes ifrågavarande anslagspost
dock böra bibehållas. Den torde dock kunna nedsättas till hälften eller
med 2 000 kronor. Posten bör i fortsättningen benämnas underhåll av dammar
in. in. Då jag icke anser mig kunna tillstyrka förslaget, att medel skola
anvisas till fiskeriförsök in. in., bör till laboratoriets omkostnader anvisas
(25 600 + 500 — 2 000 =) 24 100 kronor.
I enlighet med fiskeristyrelsens förslag synes för havsfiskelaboratoriet
böra upptagas en ny post till bibliotek. Jag kan emellertid icke förorda att
för ändamålet skola anvisas mer än 500 kronor. Vidare föreslår jag, att
laboratoriets anslagsposter till övriga expenser, publikationstryck samt instrument-
och laboratoriekostnader skola höjas med respektive 500, 1 100
och 1 500 kronor. Det förut nämnda förhållandet, att underhållskostnaderna
för havsfiskelaboratoriet i Lysekil från och med nästa budgetår skola bestridas
i annan ordning, medför att posten underhåll av byggnader m. in.
från och med nästa budgetår endast behöver anlitas för underhållet av
hydrografiska stationen å Bornö. Posten, vilken nu är uppförd med 5 000
kronor, bör därför enligt min mening kunna minskas med 2 500 kronor.
Till omkostnader för havsfiskelaboratoriet böra sålunda beräknas (51 100
+ 500 + 500 + 1 100 + 1 500 — 2 500 =) 52 200 kronor.
I fråga om undersöknings- och bevakningsfartygens omkostnader synas
de av fiskeristyrelsen åberopade skälen böra medföra en uppräkning av de
ifrågavarande anslagsposterna så att dessa komma att så nära som möjligt
motsvara den faktiska medelsåtgången. Vad därvid först angår fartyget
Skagerak föreslår jag sålunda, att posterna till proviant samt bränn- och
smörjoljor i enlighet med fiskeristyrelsens förslag skola höjas med 12 300
respektive 21 300 kronor. I fråga om underhåll och utrustning anser jag
dock, att höjningen tills vidare kan begränsas till 45 000 kronor. I samband
med denna höjning bör, såsom fiskeristyrelsen föreslagit, posten till diverse
utgifter minskas med 5 600 kronor. Beträffande Eystrasalt biträder jag förslaget,
att posten vinterförläggning, vårutrustning jämte reparationer, komplettering
m. in. skall höjas med 1 000 kronor. Med hänsyn till belastningen
under budgetåret 1950/51 anser jag posterna till proviant samt oljor och
andra förbrukningsartiklar böra höjas med 3 000 kronor respektive 4 000
kronor, eller sålunda något mer än fiskeristyrelsen föreslagit. Staterna för
fartygen Skagerak och Eystrasalt böra sålunda sluta ä (130 800 + 12 300
+ 21 300 + 45 000 — 5 600 =) 203 800 kronor respektive (28 800 + 1 000
+ 3 000 + 4 000 =) 36 800 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör anslaget bestämmas till
(69 700 + 24 100 + 52 200 + 203 800 + 36 800 =) 386 600 kronor. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslaget.
»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
89
Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 386 600 kronor.
118:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Undersökningar inom
sötvattenslaboratoriet. Kungl. Maj:t har under punkten 141 (s. 249—251),
i enlighet med framställning av fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök,
föreslagit riksdagen, dels att anslaget skall uppföras med oförändrat belopp
av 100 kronor, dels att de i undersökningarna sysselsatta tjänstemännen
skola erhålla pensionsberättigande anställning.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
»Det av fiskeristyrelsen ånyo framförda förslaget, att pensionsfrågan för
de i undersökningarna sysselsatta tjänstemännen skall lösas, har tidigare
ansetts icke böra bifallas med hänsyn till att verksamheten relativt nyligen
inordnats i den statliga administrationen. Jag anser emellertid, att frågan
nu bör lösas. Då jag delar fiskeristyrelsens uppfattning om angelägenheten
av att ifrågavarande befattningshavare skola beredas pensionsberättigande
anställning, föreslår jag, att deras tjänster från och med nästa budgetår
skola överföras å extra ordinarie stat.
I samband därmed uppkommer, såsom fiskeristyrelsen framhållit, spörsmålet
huruvida det nuvarande systemet för finansiering av verksamheten
kan bibehållas oförändrat. Såsom framgått av den föregående redogörelsen
har föreskrivits, att kostnaderna för ifrågavarande undersökningar, inklusive
pensioneringskostnader, skola bestridas av de ersättningar, vilka betalas
av uppdragsgivarna och tagas till uppbörd å anslaget. Fiskeristyrelsen
har i sina anslagsäskanden övervägt olika alternativ för lösningen av berörda
spörsmål. Enligt min mening torde den anslagstekniska frågan lämpligast
kunna lösas på så sätt, att den del av ersättningarna, som avser
pensioneringskostnaderna, skall tillgodoföras statsverket under den å riksstatens
inkomstsida upptagna titeln Diverse inkomster: Övriga diverse inkomster.
Jag förutsätter givetvis att ifrågavarande pensioneringskostnader
skola beräknas enligt försäkringsmässiga grunder. De pensioner, som i sinom
tid skola utbetalas, böra i vanlig ordning bestridas från XII huvudtiteln.
Återstoden av de ersättningar, som inbetalas av uppdragsgivarna, bör alltså
liksom hittills tagas till uppbörd å anslaget för bestridande av avlöningar
och omkostnader.
Vid bifall till vad jag föreslagit bör personalförteckning fastställas för
ifrågavarande undersökningar. Å denna böra uppföras tre laboratorstjänster
i lönegrad Ce 29 och en fiskeriinspektörstjänst i lönegrad Ce 27. Anslaget
bör uppföras med allenast ett formellt belopp av 100 kronor. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslaget
ävensom meddela de närmare föreskrifter, som kunna bli erforderliga
för genomförande av förslaget.»
90
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att för undersökningar inom
sötvattenslaboratoriet fastställa personalförteckning upptagande
de tjänster, som angivits i propositionen;
b) till Fiskerislyrelsen med statens fiskeriförsök: Undersökningar
inom sötvattenslaboratoriet för budgetåret 1952/
53 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.
119:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Utskottet — som tillstyrker
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 142 (s. 251—252), att anslaget
på grund av löneklassförändringar och det rörliga tilläggets höjning skall
uppräknas med 18 200 kronor till 140 400 kronor — hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för fiskeriintendenter
m. in., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
...................................... 102 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 6 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis
.................................. 38100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 39 800
Summa kronor 185 900
Särskilda upp börds medel.
Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel .... 45 500
Nettoutgift kronor 140 400;
b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 140 400 kronor.
120:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 143 (s. 252—253) — innefattande medelsanvisning
av ett med 2 000 kronor höjt belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. in.: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
30 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
91
121 :o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Under punkten 144 (s.
253) har Kungl. Maj :t föreslagit en oförändrad anvisning av 53 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1: 237 av herr Söderquist
samt II: 309 av herr Jacobsson i Igelsbo m. fl., vari hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande anslag måtte besluta om en
medelsanvisning av 10 000 kronor till statistik rörande sötvattensfisket.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Fiskeristqrelsen med statens fiskeriförsök har i likhet med förra året
hemställt, att anslaget skall höjas med 17 000 kronor. Av den begärda höjningen
avses 7 000 kronor för bidrag till kostnader för insamlande av primäruppgifter
för fiskeristatistik beträffande saltsjöfisket samt 10 000 kronor
för fiskets främjande i de särskilda orterna. Till dessa ändamål ha för
innevarande budgetår anvisats 15 000 respektive 38 000 kronor.
Statskontoret anser sig i nuvarande läge icke kunna understödja fiskeristyrelsens
framställning.
Föredragande statsrådet har anfört, att någon ökad medelsanvisning för
här ifrågavarande ändamål icke heller i år syntes böra medgivas. Enligt
statsrådets mening borde anslaget sålunda för nästa budgetår uppföras med
oförändrat belopp.
Utskottet. Med hänsyn till kravet på återhållsamhet i fråga om statliga
utgifter finner utskottet sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag, att anslaget
för nästa budgetår skall uppföras med ett oförändrat belopp av 53 000
kronor. Utskottet kan således icke biträda yrkandet i föreliggande motioner.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 309, till
Fiskets befrämjande i de särskilda orterna för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 53 000 kronor.
122:o) Utbildning av fiskeritjänstemän. Under denna anslagstitel har för
innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 30 400 kronor. För
bestridande av återstoden av de beräknade kostnaderna för den nu pågående
kursen har Kungl. Maj :t under punkten 145 (s. 253—254) hemställt om
en anslagsanvisning av 18 900 kronor.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av fiskeritjänstemän för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 18 900
kronor.
92
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
123 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget å 80 000 kronor skola 30 000 kronor utbetalas
såsom statsbidrag till Södra Sveriges fiskeriförening samt 50 000 kronor
disponeras till bidrag till statsunderstödd utbildningsverksamhet på fiskerinäringens
område. Av en reservation från föregående budgetår skall ett
belopp å i runt tal 30 000 kronor användas enligt föreskrifter, som Kungl.
Maj :t meddelar för varje särskilt fall.
Kungl. Maj :t har under punkten 146 (s. 254—256) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett med 53 000 kronor till 133 000 kronor förhöjt
anslag. Av detta anslag ha avsetts 33 000 kronor såsom statsbidrag till
Södra Sveriges fiskeriförening, 60 000 kronor till bidrag till utbildningsverksamheten,
30 000 kronor till Kungl. Maj :ts disposition samt 10 000 kronor
till anordnande av en fortbildningskurs för länsfiskeritjänstemän.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 133 000 kronor.
124:o) Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten.
Kungl. Maj:t har under punkten 147 (s. 257—258) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett anslag av 40 000 kronor, vilket belopp
med 10 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.
I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagen väckt,
till utskottet hänvisad motion, nämligen II: 77 av herr Staxäng m. fl., vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att anvisa ett anslag på 60 000
kronor till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten, dels
ock i skrivelse till regeringen begära skyndsam utredning av frågan om
statsgaranti för försöksfiske.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa
till denna.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden
hemställt, att anslaget skall höjas med 60 000 kronor. Styrelsen föreslår
vidare, att en vid 1951 års riksdag väckt fråga om utredning rörande statsgaranti
för försöksfiske på avlägsna fiskevatten skall upptagas till förnyad
prövning.
Styrelsen motiverar förslaget om ökning av anslaget med att stegrade anspråk
på understödslån kunna förväntas på grund av att lånebestämmelserna
nyligen ändrats (kung. nr 205/1951) så att lån numera skall kunna
utgå även till andra ändamål än anskaffande av fiskredskap.
Beträffande förslaget om utredning rörande statsgaranti för försöksfiske
på avlägsna fiskevatten erinrar styrelsen om att jordbruksutskottet (uti.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
93
nr 1/1951, p. 128, s. 82) i anledning av motioner i frågan anförde, att vissa
skäl kunde åberopas för en sådan utredning men att utskottet med hänsyn
till den återhållsamhet i fråga om ekonomiska åtaganden från statsverkets
sida, som måste iakttagas i dåvarande läge, icke ansett sig kunna biträda
utredningsyrkandet. Då hittills vunna erfarenheter visa, att ett verksamt
stöd från det allmännas sida för upptagande av fiske på avlägsna fiskevatten
icke kan ernås allenast med understödslån utan att även andra hjälpformer
böra tillkomma, anser fiskeristyrelsen i likhet med utskottet att skäl
kunna åberopas för en utredning i angivna hänseende. Styrelsen erinrar i
detta sammanhang om att framställningar, som gjorts om statsgaranti för
vissa expeditioner av svenska fiskare till grönländska farvatten, icke kunnat
i någon form tillgodoses då anslag och därtill anslutande författningsbestämmelser
saknats.
Statskontoret har framhållit, att någon höjning av anslaget nu ej lär
kunna komma i fråga.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
»Såsom fiskeristyrelsen framhållit torde de ändringar i lånebestämmelserna,
som genomförts från och med innevarande budgetår, komma att medföra
ökade anspråk på lån från förevarande fond. Styrelsen har med hänsyn
härtill föreslagit en höjning av anslaget med 60 000 kronor. Jag kan emellertid
ej förorda att anslaget skall uppräknas med mer än 10 000 kronor.
Vad angår styrelsens förslag om utredning rörande statsgaranti för försöksfiske
på avlägsna fiskevatten synas — såsom jordbruksutskottet förra
året uttalade -— vissa skäl kunna åberopas för en sådan utredning. Vad utskottet
anförde till stöd för sitt yrkande om avslag på motionerna i ämnet
äger emellertid enligt min mening fortfarande giltighet. Jag anser mig därför
icke kunna biträda det förslag om utredning, som nu ånyo framförts.»
Utskottet. Vad först angår frågan om storleken av det anslag, som för
nästa budgetår bör anvisas till förevarande ändamål, finner utskottet övervägande
skäl tala för att anslaget i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag skall
uppföras med ett till 40 000 kronor förhöjt belopp. Utskottet avstyrker således
bifall till det i motionen 11:77 framställda yrkandet om en ytterligare
höjning av anslaget.
I motionen har vidare förordats, att utredning skall ske av frågan om
statsgaranti för försöksfiske på avlägsna fiskevatten. Med anledning härav
vill utskottet framhålla, att den reducering av fångstmöjligheterna, som
under senare år till följd av utfiskning uppstått på mera näraliggande fiskevatten,
otvivelaktigt vållar vissa svårigheter för det svenska fisket. På grund
härav torde enligt utskottets mening en utredning böra komma till stånd
rörande möjligheterna att på ett effektivare sätt än vad för närvarande är
fallet uppmuntra försöksfiske på avlägsna fiskevatten. Vid denna utredning
synas i första hand böra prövas de olika utvägar, som kunna föreligga att
utan större statliga åtaganden genom medverkan från fiskerinäringens egen
94
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
sida åstadkomma en utökning av ifrågavarande fiske. Utredningen torde
böra verkställas genom Kungl. Maj :ts försorg.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med
avslag i denna del å motionen II: 77 till Avsättning till fonden
för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten för
budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 40 000 kronor;
2) med anledning av motionen II: 77, såvitt nu är i fråga,
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville
låta företaga en utredning rörande möjligheterna att åstadkomma
ett utökat försöksfiske på avlägsna fiskevatten
ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kan föranleda.
125:o) Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island. För innevarande budgetår
har anvisats ett reservationsanslag av 57 000 kronor. Kungl. Maj:t har
under punkten 148 (s. 258—259) föreslagit riksdagen att för nästa budgetår
anvisa ett oförändrat anslag av 57 000 kronor.
Föredragande statsrådet har efter redogörelse för av fiskeristyrelsen med
statens fiskeriförsök gjort anslagsäskande anfört följande.
»Jag tillstyrker fiskeristyrelsens framställning, att medel skola anvisas under
förevarande anslag jämväl för nästa budgetår. Frågan huruvida ett bevakningsfartyg
för sillfisket vid Island under instundande fiskesäsong
skall utsändas synes emellertid liksom förra året böra avgöras först närmare
fiskesäsongens början. Man torde då bättre kunna överblicka hur
många svenska fiskare, som komma att bedriva fiske i de berörda farvattnen.
Det torde sålunda lämpligen få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom
tid avgöra, huruvida anslaget skall tagas i anspråk. Därest ett bevakningsfartyg
skall utsändas även i år tala enligt min mening flera skäl för att
man om möjligt liksom år 1951 bör disponera en minsvepare för ändamålet.
Skulle detta emellertid icke kunna göras torde böra övervägas att återigen
taga i anspråk fartyget Skagerak för uppgiften. Därest sistnämnda fartyg
skulle anlitas, synes, i likhet med vad som skedde år 1950, avlöningen till
expeditionsledaren, om denne blir en officer i flottan, böra bestridas av marinens
anslag. Vad slutligen angår beräkningen av anslaget för nästa budgetår
har jag under hand inhämtat, att kostnaderna för 1951 års expedition
enligt preliminära beräkningar komma att uppgå till omkring 52 000
kronor. Detta belopp kan dock komma att stiga. Någon större reservation
torde sålunda icke komma att föreligga vid utgången av löpande budgetår.
Med hänsyn härtill och till svårigheterna att redan nu beräkna kostnaderna
för en eventuell expedition under innevarande år biträder jag fiskeristyrelsens
förslag, att anslaget skall uppföras med ett oförändrat belopp av 57 000
kronor.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
95
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bevakningsfartyg för sillfisket vid
Island för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 57 000 kronor.
126 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Utskottet biträder Kungl.
Maj :ts under punkten 150 (s. 259—260) gjorda framställning — innefattande
oförändrad medelsanvisning — och hemställer,
att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.
127 :o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts under punkten 151 (s. 260) gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budåret
1941/42 anvisade reservationsanslaget till Främjande
av beredning och avsättning av fisk m. m. må under budgetåret
1952/53 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
128 :o) Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts under punkten 153 (s. 261) gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisade reservationsanslaget till Bidrag till
fiskare för förlust av fiskredskap m. in. må under budgetåret
1952/53 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
129 :o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.
I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkten 155 (s. 264)
gjorda framställning — innefattande medelsanvisning av ett med 5 000 kronor
höjt belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fiskefartygs förseende
med radiotelcgraf- eller radiotelefonstation för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
96
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
J. Skogsväsendet.
130:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Under punkten 156 (s. 265—267) har
Ivungl. Maj :t föreslagit -— förutom att riksdagen måtte medgiva ändringar
i personalförteckningen för skogsstyrelsen och godkänna ändrad avlöningsstat
-— en anslagsanvisning av 385 000 kronor, vilket i förhållande till motsvarade
anvisning för innevarande budgetår innebär en ökning med 75 600
kronor. Av sistnämnda belopp hänföra sig 4 100 kronor till omändring av
byrådirektörstjänsten till en byråchefstjänst, 9 300 kronor till löneregleringen
för vissa chefstjänstemän m. fl., 51 800 kronor till höjningen av det
rörliga tillägget, 2 800 kronor till arvodesregleringen år 1951 samt 7 600
kronor till beräknade lönegrads- och löneklassförändringar. Förslaget innebär
vidare inrättandet av en förste byråsekreterartjänst i Ce 29 i stället för
en arvodestjänst samt överförandet av en förste byråsekreterare i Ce 29 å
ordinarie stat.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för skogsstyrelsen, som angivits i
propositionen;
b) fastställa följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 160 300
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t............ 6 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................... 126 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 92 600
Summa kronor 385 000;
c) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 385 000 kronor.
131 :o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 157 (s. 268—269) innefattar en anslagsanvisning av 88 000 kronor,
vilket belopp med 13 200 kronor överstiger innevarande budgetårs anvisning.
ökningen avser posterna sjukvård (1 000 kronor), reseersättningar
(3 000 kronor), övriga expenser (3 700 kronor), publikationstryck (3 000
kronor) samt blankettryck (2 500 kronor).
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
97
Utskottet. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 88 000 kronor.
132:o) Skogshögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 158 (s. 269—275) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medgiva vissa ändringar i personalförteckningen för skogshögskolan och
godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 702 000 kronor,
vilket belopp med 206 500 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.
Departementschefen har, efter redogörelse för av högskolestyrelsen gjorda
anslagsäskanden, anfört följande.
»I likhet med högskolestyrelsen anser jag det skäligt, att de båda assistenterna
vid institutionerna för allmän skogszoologi och skoglig marklära skola
erhålla en förbättrad löneställning. Jag anser mig emellertid icke kunna tillstyrka
att de skola placeras i högre lönegrad än den som nu tillämpas för
förste assistenter, nämligen 24 lönegraden, eller att de skola erhålla extra
ordinarie anställning. De torde alltså böra placeras i Cg 24. Styrelsens övriga
förslag rörande lönegradsuppflyttning av assistenter kan jag icke förorda.
På de skäl, som styrelsen anfört, vill jag förorda att två laboratoriebiträden
vid avdelningarna för skogsbotanik och skoglig marklära skola uppflyttas
i lönegrad. De torde emellertid tills vidare icke böra placeras högre
än i lönegrad Ce 11. De av mig nu förordade lönegradsuppflyttningarna
medföra en kostnadsökning å tillhopa 9 100 kronor. Vad angår biträdespersonalen
föreslår jag — under hänvisning till vad chefen för civildepartementet
anfört i proposition den 28 december 1951 angående lönegradsplacering
för viss dylik personal m. m. -— att den biträdestjänst i Cg 11, som
är avsedd för rektors handsekreterare, skall omändras till kontoristtjänst
i Ce 13 ävensom att den kontorsbiträdestjänst, vars innehavare biträder med
kassagöromål, skall utbytas mot en kanslibiträdestjänst i Ce 11. Härav föranledes
en kostnadsökning å 5 300 kronor. Slutligen har jag icke något att
erinra mot att det till biträde åt vaktmästaren avsedda beloppet skall höjas
med 300 kronor.
Däremot är jag icke för närvarande beredd att taga ställning till förslaget
att uppflytta tjänsten som sekreterare och kamrerare i lönegrad Ca 27. Ej
heller högskolestyrelsens förslag till övriga, nu icke särskilt nämnda tjänsteförändringar
kan jag för närvarande biträda.
Vad härefter angår de av högskolestyrelsen föreslagna personalförstärkningarna
delar jag styrelsens uppfattning, att personalen vid avdelningen
för skogsuppskattning och skogsindelning behöver utökas. Jag anser det
emellertid vara till fyllest, därest ytterligare en förste assistenttjänst i Ce 24
inrättas vid avdelningen. Detta medför en kostnadsökning å 13 600 kronor.
Härigenom bör det bli möjligt alt undvika den förflyttning till Stockholm
7 ftihang till riksdagens protokoll idij2. 10 samt. Nr 1.
98
Jordbruksutskottets utlåtande nr J.
under vårterminen, som nu är nödvändig beträffande avdelningens nuvarande
förste assistent vid Garpenberg. Det är emellertid önskvärt att en
sådan förflyttning icke heller skall behöva ske under instundande vårtermin.
Jag anser mig därför böra tillstyrka högskolestyrelsens framställning om
medel till avlönande av en tillfällig förste assistent vid ifrågavarande avdelning
under fem månader våren 1952. Avlöningen till denne bör dock beräknas
efter 24 löneklassen. Medelsanvisningen synes lämpligen böra ske i den
formen, att medgivande lämnas till att överskrida icke-ordinarieposten under
innevarande budgetår med erforderligt belopp. Till denna fråga torde jag
emellertid få återkomma i samband med äskandena å tilläggsstat för budgetåret
1951/52. Vidare vill jag förorda, att för avlönande av ett kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång skall beräknas ett belopp av 5 400 kronor.
Det torde få ankomma på högskolans styrelse att avgöra, om detta biträde
skall placeras vid avdelningen för skogsskötsel eller vid kansliet. Högskolestyrelsens
övriga förslag till personalförstärkningar — bortsett från dem
som betingas av kursdubbleringen —■ kan jag däremot icke nu biträda.
Såsom framgår av vad högskolestyrelsen anfört torde vissa personalförstärkningar
på grund av kursdubbleringar vara ofrånkomliga även under
nästa budgetår. Mot styrelsens förslag härutinnan har jag i stort sett icke
något att erinra. Arvodena till assistenterna böra dock beräknas efter 22
löneklassen. Härigenom minskas det av styrelsen beräknade medelsbehovet
till 9 350 kronor. Å andra sidan tillkommer ett belopp av 3 400 kronor på
grund av att den förste assistent i lönegrad Cg 24 vid avdelningen för virkeslära,
som nu tjänstgör endast vissa månader, bör anställas för helt år. Kostnadsökningen
för kursdubbleringar skulle alltså uppgå till sammanlagt i
runt tal 12 800 kronor.
Mot högskolestyrelsens beräkningar av de automatiska kostnadsökningarna
på grund av löneklassförändringar, löneregleringen för vissa chefstjänstemän
in. fl., arvodesregleringen år 1951 samt det rörliga tilläggets höjning
har jag icke något att erinra. För dessa ändamål böra alltså beräknas sammanlagt
i runt tal 102 300 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående löne- och pensionsreglering för professorer
och vissa andra akademiska lärare in. fl. föreslår jag vidare, att sju
professorer och en laborator skola uppflyttas till lönegrad Co 14 respektive
Ca 33 ävensom att fyra docenttjänster i lönegrad Ce 30 skola inrättas i utbyte
mot de nuvarande docentstipendierna. Dessa förslag medföra en kostnadsökning
å sammanlagt i runt tal 53 400 kronor. I anslutning till vad
jag anfört vid anmälan av lantbrukshögskolans avlöningsanslag torde härjämte
böra beräknas dels ett belopp av 1 500 kronor till årsarvode åt ordföranden
i styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut,
dels ett belopp av 800 kronor till dagarvoden å 20 kronor för sammanträdesdag
åt de icke självskrivna ledamöterna i styrelsen. I likhet med vad som
föreslagits i fråga om, bland andra, lantbruks- och veterinärhögskolorna
torde slutligen det för arvoden åt speciallärare vid skogshögskolan avsedda
beloppet böra uppräknas med 10 procent, eller med i runt tal 2 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
99
Å skogshögskolans personalförteckning böra sju professorstjänster och en
laboratorstjänst uppflyttas i lönegrad Co 14 respektive lönegrad Ca 33.
Dessutom böra å förteckningen uppföras fyra docenttjänster i lönegrad
Ce 30.»
Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för skogshögskolan, som angivits i propositionen;
b)
fastställa följande avlöningsstat för skogshögskolan, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis
...................................... 207 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 29 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 313 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 152 000
Summa kronor 702 000;
c) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 702 000 kronor.
133:o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 159 (s. 275—278) har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett anslag av 207 100 kronor,
vilket innebär en ökning med 21 200 kronor i jämförelse med anslagsanvisningen
för innevarande budgetår, ökningen hänför sig till posterna sjukvård
m. in. (400 kronor), reseersättningar till lärare och assistenter (12 000 kronor),
övriga expenser (6 000 kronor), publikationstryck (1 000 kronor) samt
praktiska övningar (1 800 kronor).
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 207 100
kronor.
134:o) Skogshögskolan: Materiel m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts
under punkten 160 (s. 278—279) gjorda framställning, vilken innefattar eu
medelsanvisning för ändamålet av ett med 8 000 kronor till 48 000 kronor förhöjt
belopp, och hemställer alltså,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. in. för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 48 000
kronor.
100
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
135:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 161 (s. 279—
280) — innefattande medelsanvisning av ett med 4 000 kronor höjt belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 18 000 kronor.
136:o) Skogshögskolan: Inredning och utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts under punkten 163 (s. 281—282) gjorda framställning —■ innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Inredning och utrustning
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
137:o) Skogshögskolan: Institutionernas upprustning. Kungl. Maj:t har
under punkten 164 (s. 282—284) hemställt om en anslagsanvisning å 33 100
kronor, varav 29 300 kronor för institutionernas fortsatta upprustning, 2 000
kronor för upprustning av förläggningen i Garpenberg samt 1 800 kronor för
uppläggning av ett fotografiskt bildarkiv.
Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Institutionernas
upprustning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 33 100 kronor.
138:o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 165 (s. 284—285) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att godkänna ändrad avlöningsstat för statens skogsmästarskola — en
anslagsanvisning av 55 500 kronor, vilket belopp med 10 100 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Departementschefen har, efter redogörelse för framställning från skolans
styrelse, anfört följande.
»Jag har icke något att erinra mot att arvodena åt speciallärarna vid skolan
höjas något. Anslaget torde därför böra höjas med 500 kronor. I likhet
med skolstyrelsen anser jag vidare en lönegradsuppflyttning av yrkeslärartjänsten
motiverad. Jag kan emellertid ej nu förorda, att tjänsten skall placeras
högre än i lönegrad Ce 20. Detta medför en kostnadsökning å 600 kronor.
Dessutom bör anslaget på grund av löneklassförändring samt det rörliga
tilläggets höjning uppräknas med 600 respektive 7 500 kronor. I överensstämmelse
med vad jag föreslagit beträffande bland andra högskolorna
på jordbrukets område torde böra utgå årsarvode åt ordföranden i skogs
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
101
mästarskolans styrelse ävensom dagarvoden å 20 kronor för varje sammanträdesdag
åt styrelsens övriga ledamöter. Årsarvodet torde böra bestämmas
till 600 kronor.»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 5 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 37 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 12 200
Summa kronor 55 500;
b) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 55 500 kronor.
139:o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Under punkten 166 (s.
285—287) har Kungl. Maj:t hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett
med 5 200 kronor till 24 200 kronor förhöjt anslag. Beräkningen innefattar
en uppräkning av posterna reseersättningar med 500 kronor, övriga expenser
med 2 500 kronor, bränsle, lyse och vatten med 2 500 kronor, underhåll
av parken med 200 kronor samt hantlangning med 200 kronor. Dessutom
beräknas för inköp av släpvagn till skolans jeep, elektrisk ugn och
hydrostatisk våg respektive 1 300, 200 och 300 kronor. Å andra sidan bortfaller
ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp å 2 500 kronor.
Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
24 200 kronor.
140:o) Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten. I enlighet med Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 168 (s. 288) — innebärande en med
2 200 kronor till 5 000 kronor höjd anslagsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 kronor.
102
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
141 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 169 (s. 289—293) innefattar — förutom hemställan
Lill riksdagen att medgiva ändring i personalförteckningen för statens skogsforskningsinstitut
och godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning
av 997 000 kronor, vilket belopp med 220 500 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.
Stgrelsen för skogsbögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i
sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall höjas till 1 042 600 kronor.
Därvid har styrelsen förordat, att vissa tjänsteförändringar och personalförstärkningar
skola genomföras från och med nästa budgetår. Sålunda
har styrelsen bland annat föreslagit inrättandet av en trädgårdsinästartjänst
i lönegrad Ce 19. Till stöd för sistnämnda förslag har styrelsen anfört
följande.
Sedan västra delen av egendomen Bogesund ställts till institutets förfogande
och anslag beviljats till kostnaderna för uppförande, ombyggnad och
reparation av vissa byggnader m. in., har utbyggandet av försöksfältet nu
framskridit så långt, att en trädgårdsmästare behövs för skötseln och bevakningen
av institutets anläggningar inom området, särskilt plusträdsarkivet,
plantskolorna och växthusen. Trädgårdsmästaren, vilken i likhet med
skogsmästarna vid institutet bör placeras i Ce 19, skall även övervaka och
personligen deltaga i det omfattande arbetet med växthus- och frilandsympning.
Medel till uppförande av bostad till ifrågavarande befattningshavare
ha redan anvisats.
Statens lönenämnd förklarar sig i yttrande ha under hand inhämtat, att
den av inslitutsstyrelsen föreslagna trädgårdsmästartjänsten i fråga om
arbetsuppgifter och kompetensfordringar är likvärdig med skogsmästartjänsterna.
Med hänsyn härtill har nämnden ej funnit anledning till erinran
mot att tjänsten skall placeras i lönegrad Ce 19. Nämden förordar
emellertid, att innehavaren av tjänsten skall erhålla benämningen skogsmästare.
Departementschefen har, efter närmare redogörelse för institutsstyrelsens
anslagsäskanden, anfört följande.
»Jag är icke för närvarande beredd att taga ställning till förslagen om att
uppflytta förste byråsekreteraren och kassören i lönegrad. Ej heller kan
jag förorda, att de båda första laboratoriebiträdestjänsterna skola omändras
till första laboratorieassistenttjänster. Vad angår kontorsbiträdespersonalen
föreslår jag — under hänvisning till vad chefen för civildepartementet
anfört i proposition den 28 december 1951 angående lönegradsplacering
för viss dylik personal in. in. — att en kontoristtjänst i Ce 13 skall
utbytas mot en kansliskrivartjänst i Ce 15 samt att sju kanslibiträdestjänster
i Ce 11 skola inrättas i stället för fem kontorsbiträdestjänster i Cf 4—
Ce 8 och två sådana tjänster i Ca 8. Detta medför en kostnadsökning å sammanlagt
6 800 kronor. Vidare böra tre kontorsbiträdestjänster i enlighet
med institutsstyrelsens förslag överföras å ordinarie stat. Jag vill icke heller
motsätta mig att det till särskild gottgörelse för tillsyn av ämbetslokaler
och städning avsedda beloppet skall höjas med 200 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
103
Vad härefter angår de av institutsstyrelsen föreslagna personalförstärkningarna
anser även jag det angeläget, att den vetenskapligt utbildade personalen
vid genetiska avdelningen skall utökas. Jag föreslår därför att medel
skola beräknas för avlönande av en assistent i lönegrad Cg 24 vid nämnda
avdelning. För detta ändamål torde anslaget böra uppräknas med 13 600
kronor. Jag delar vidare styrelsens åsikt att en särskild befattningshavare
bör anställas för skötseln och bevakningen av institutets trädgårdsanläggningar
vid Bogesund. I avvaktan på närmare erfarenheter i ämnet torde
denne emellertid tills vidare böra placeras i lönegrad Cg 19. Såsom statens
lönenämnd uttalat bör tjänstebenämningen vara skogsmästare. Inrättandet
av ifrågavarande tjänst medför en kostnadsökning å 9 900 kronor.
Några ytterligare personalförstärkningar anser jag mig däremot icke kunna
förorda.
Mot institutsstyrelsens beräkningar av de automatiska kostnadsökningarna
på grund av beräknade löneklassförändringar, löneregleringen för vissa
chefstjänstemän in. fl. samt det rörliga tilläggets höjning har jag icke något
att erinra. För dessa ändamål böra alltså beräknas sammanlagt 172 000
kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående löne- och pensionsreglering för professorer
och vissa andra akademiska lärare in. fl. föreslår jag slutligen, att
de sex avdelningsföreståndarna skola uppflyttas i lönegrad Co 14. I anledning
härav bör anslaget uppräknas med i runt tal 18 000 kronor.
A skogsforskningsinstitutets personalförteckning böra avdelningsföreståndarna
uppflyttas i lönegrad Co 14. Dessutom böra å förteckningen uppföras
ytterligare tre kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8.»
I en till utskottet överlämnad skrivelse den 19 februari 1952 har Svenska
skogsmästare förbundet anhållit, att tjänstebenämningen skogsmästare icke
måtte komma till användning å den föreslagna befattningen i lönegrad 19.
Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag under denna punkt. Med anledning av Svenska skogsmästarelörbundets
framställning i fråga om tjänstebenämningen för den befattningshavare,
som avses skola sköta och bevaka vissa trädgårdsanläggningar
vid Bogesund, vill utskottet endast uttala, att utskottet med hänsyn till vad
statens lönenämnd yttrat funnit sig kunna godtaga benämningen skogsmästare.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens skogsforskningsinstitut, som
angivits i propositionen;
b) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsforskningsinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:
104
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 267 400
2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis . . 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 487 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 242 000
Summa kronor 997 000;
c) till Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 997 000
kronor.
142 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 170 (s. 293—296) innefattar en anslagsanvisning
av 250 700 kronor, vilket belopp med 49 700 kronor överstiger innevarande
budgetårs anvisning. Skillnaden hänför sig å ena sidan till att posterna till
sjukvård m. m., bränsle, lyse och vatten, reseersättningar, publikationstryck,
underhåll av byggnader, övriga expenser samt hantlangning uppräknats
med sammanlagt 54 200 kronor. Dessutom ha för inköp av ett markberedningsredskap
beräknats 2 500 kronor. Å andra sidan har ett engångsbelopp
å 5 000 kronor bortfallit, varjämte de särskilda uppbördsmedlen uppräknats
med sammanlagt 2 000 kronor.
Utskottet. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 250 700 kronor.
143:o) Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda undersökningar. Utskottet
biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten 171 (s. 296—297),
innefattande en medelsanvisning för ändamålet av ett med 50 000 kronor till
204 000 kronor förhöjt belopp, och hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda
undersökningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 204 000 kronor.
144:o) Statens skogsforskningsinstitut: Skogsproduktforskning. I överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 173 (s. 298) —
innebärande oförändrad anslagsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:
Skogsproduktforskning för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 60 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
105
145:o) Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor. Kungl.
Maj :t har under punkten 175 (s. 301—303) föreslagit riksdagen att anvisa
ett anslag av 110 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en minskning med 65 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
a) I: 320 av herr Andersson, Lars, och herr Grym samt II: 428, likalydande,
av herrar Jansson i Kalix och Wiklund i öjebyn, i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att en ny skogsskola skall inrättas i
Älvsbyn samt att till Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor
för budgetår 1952/53 skall anvisas ett anslag av 210 000 kronor,
b) 1:321 av herr Näslund och herr Andersson, Axel, samt 11:424, likaIydande,
av herr Andersson i Långviksmon m. fl., i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta att en ny skogsskola skall inrättas i Älvsbyn
samt att för budgetåret 1952/53 skall anvisas ett anslag av 25 000
kronor för detta ändamål.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Domänstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall
uppföras med 990 000 kronor. I jämförelse med innevarande budgetårs anslag
innebär detta en ökning med 815 000 kronor. Det begärda anslaget avses
skola disponeras för följande ändamål.
1. Byggnads- och underhållsarbeten vid
a) Hällnäs skogsskola ............................ 6 710
b) Bjurfors skogsskola .......................... 21 770
c) Bispgårdens skogsskola ........................ 69 800
d) Kolleberga skogsskola.......................... 151 200 249 480
2. Inrättande av ny skogsskola
i Älvsbyn ................................................ 740 000
989 480
Till stöd för förslaget om inrättande av ny skogsskola i Älvsbyn har domänstyrelsen
erinrat om att den i fjolårets anslagsäskanden framhöll såsom
högst angeläget att det tidigare (IX ht 1948 s. 190 och 1949 s. 219)
framförda förslaget om inrättande i övre Norrland av en permanent skogsskola
genomfördes. Styrelsen anförde vidare att under senare år behovet
av fler skogsskoleutbildade framträtt allt starkare för Norrlands vidkommande
samt att den provisoriska skogsskolekurs, som anordnats sedan
1947, icke i större grad ökat tillgången på skogsskoleutbildad personal för
Norrland. Dessutom framhölls i samband med nämnda anslagsäskanden,
att de vid Färna utbildade eleverna som regel föredrogo att ha sin verksamhet
i mellersta eller södra delarna av riket. Detta förhållande hade ytterligare
accentuerat behovet av en ny skogsskola i övre Norrland. Till denna
borde i första hand antagas elever, som hörde hemma i dessa trakter och
106
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
som efter examen kunde väntas söka stadigvarande verksamhet där. På
grund av det ekonomiska läget ansåg sig domänstyrelsen emellertid icke kunna
yrka att anslag för ändamålet begärdes av 1951 års riksdag. Med hänsyn
till de omfattande skogsvårdsåtgärder, som numera bedrivas i övre Norrland,
och det i anledning härav starkt ökade behovet av personal, utbildad med
hänsyn särskilt till norrländska skogsförhållanden, anser styrelsen emellertid
nu att förverkligandet av förslaget om inrättande av en ny skogsskola i
Älvsbyn ej längre bör uppskjutas. Härtill har skogsstyrelsen givit sin anslutning.
Byggnadskostnaderna, vilka år 1947 uppskattades till 520 000 kronor,
beräknas nu till 730 000 kronor, vartill kommer kostnad för inköp av
tomt 10 000 kronor.
Statskontoret har i yttrande anfört, att behovet av medel under ifrågavarande
anslag undandrager sig dess bedömande. Ämbetsverket framhåller
emellertid angelägenheten av att i nuvarande läge alla möjligheter till utgiftsbegränsningar
tillvaratagas samt att endast sådana byggnadsåtgärder
vidtagas, som prövas oundgängligen erforderliga. Det förklarar sig under
sådana förhållanden icke kunna biträda förslaget om inrättande av en ny
skogsskola i Älvsbyn.
Departementschefen har anfört följande.
»Såsom framgår av det föregående har domänstyrelsen förnyat sitt förslag
om inrättande av en till Älvsbyn förlagd skogsskola för övre Norrland. Väl
anser även jag att det skulle vara av stort värde, om förslaget kunde realiseras.
De skäl, som mina företrädare i ämbetet tidigare åberopat för ett
uppskov härmed äga emellertid alltjämt giltighet. Jag anser mig därför icke
kunna tillstyrka någon medelsanvisning för detta ändamål. Vad härefter
angår de nuvarande fyra skogsskolorna har domänstyrelsen för byggnadsoch
underhållsarbeten vid dessa äskat ett sammanlagt belopp av 250 000
kronor. Vissa av dessa arbeten torde dock enligt min mening utan alltför
stor olägenhet kunna anstå ytterligare någon tid. Jag föreslår därför att
för ändamålet nu endast skall anvisas ett belopp av 110 000 kronor. Anslaget
bör sålunda för nästa budgetår uppföras med detta belopp, vilket med
65 000 kronor understiger medelsanvisningen under anslaget för innevarande
budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.
Maj :ts bemyndigande, domänstyrelsen att fördela anslaget med vederbörlig
hänsyn till angelägenhetsgraden.»
Utskottet. Enligt utskottets mening har såväl den i propositionen framlagda
utredningen som vad utskottet i övrigt inhämtat i ärendet givit stöd
åt uppfattningen, att ett synnerligen starkt behov föreligger av en skogsskola
för övre Norrland. Utskottet vill därför ansluta sig till vad i motionerna
uttalats om angelägenheten av att en sådan skola inrättas inom en
nära framtid.
Ur angivna synpunkter synas goda skäl i och för sig tala för bifall till motionärernas
hemställan, att principbeslut nu skall fattas om uppförande av
en skogsskola i Älvsbyn. Med hänsyn till den återhållsamhet, som för närva
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 107
rande måste iakttagas i fråga om statliga åtaganden avseende byggnadsinvesteringar,
har utskottet likväl icke funnit sig böra biträda denna hemställan.
Utskottet vill emellertid särskilt understryka, att utskottet vid detta
ställningstagande förutsatt att Kungl. Maj :t vid prövning av de byggnadsföretag,
till vilka medel anses böra anvisas av nästkommande års riksdag,
upptager frågan om inrättande av berörda skogsskola till förnyad behandling
samt förelägger riksdagen förslag i ämnet.
Kungl. Maj:ts framställning föranleder i övrigt icke någon utskottets
erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
ävensom med avslag å motionerna 1:320 och 11:428
samt I: 321 och II: 424, till Byggnads- och underhållsarbeten
vid statens skogsskolor för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 110 000 kronor.
146 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid
statens förberedande skogskurser m. m. Under punkten 177 (s. 304—306) har
Kungl. Maj :t hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett förslagsanslag
av 97 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en
ökning med 24 500 kronor.
Departementschefen har — efter redogörelse för domänstyrelsens äskanden
samt ett av statskontoret avgivet yttrande — anfört följande.
»På de skäl, som domänstyrelsen anfört, biträder jag förslagei att både
yrkeslärarna och de biträdande yrkeslärarna vid de förberedande skogskurserna
från och med nästa budgetår skola placeras i lönegrad Ce 16. Jag har
icke heller något att invända mot att den årliga tjänstgöringen för sistnämnda
två lärare — vilka i fortsättningen liksom de båda andra böra benämnas
yrkeslärare -— skall utsträckas från 8''A till 10 månader. Mot styrelsens
beräkning av kostnadsökningen på grund av dessa förslag har jag intet
att erinra. Då jag även i övrigt kan biträda domänstyrelsens beräkning av
avlöningskostnaderna förordar jag, att för detta ändamål skall anvisas ett i
runt tal 15 500 kronor högre belopp för nästa budgetår. I likhet med styrelsen
anser jag slutligen, att en höjning av posterna expenser och underhåll
samt rese- och traktamentsersättningar är motiverad. Det torde dock enligt
min mening vara tillräckligt, om dessa poster uppräknas med 7 500 respektive
1 400 kronor.»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners
fond för utgifter för avlöningar vid statens förberedande
skogskurser in. in. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 97 000 kronor.
108
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
147 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig personal.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 178 (s. 306—
307) — innebärande en ökning av anslagsanvisningen med 48 200 kronor
—• hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1952/53
anvisa ett förslagsanslag av 375 200 kronor.
148 :o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 179 (s. 307—316) innefattar
anslagsanvisning till avlöningar med 7 323 000 kronor, vilket belopp med
1 310 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 302, av herr Staxäng,
vari hemställts, att riksdagen måtte till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
7 349 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa
till denna.
Skogsstyrelsen har hemställt, att anslaget skall höjas med 1 355 000 kronor.
Av detta belopp hänföra sig 1 200 kronor till höjda arvoden till styrelseledamöter
m. fl., 11 500 kronor till tjänsteförändringar, 162 500 kronor
till personalförstärkningar samt sammanlagt 1 179 800 kronor till löneklassförändringar,
vikariatsersättningar och kostnadsökning för rörligt tilllägg.
Styrelsens förslag till personalförstärkningar innebär bland annat inrättandet
av 12 biträdande länsskogvaktartjänster i Cf 10—Ce 12. Härom
har skogsstyrelsen anfört följande.
De utökade arbetsuppgifterna främst med den skogliga yrkesundervisningen
nödvändiggöra, att hos skogsvårdsstyrelserna i viss vidgad omfattning
anställes personal med skogsskoleutbildning. För att det skall bli möjligt
att förvärva personal med dylik utbildning erfordras, att vederbörande
kunna beredas avlöning som icke-ordinarie biträdande länsskogvaktare.
Det begärda antalet tjänster utgör ett absolut minimum. I flertalet fall rör
det sig om befattningar som redan inrättats under innevarande budgetår
eller tidigare, varvid omkostnadsanslaget tagits i anspråk.
I övrigt har skogsstyrelsen, bland annat, hemställt, att vid skogsvårdsstyrelserna
måtte få inrättas extra ordinarie tjänster för assistenter, länsskogvaktare
och annan fältpersonal m. fl.
Statskontoret har liksom förra året erinrat om den av statens sakrevision
igångsatta utredningen angående skogsvårdsstyrelsernas organisation
och personalbehov. Statskontoret anser att de av skogsstyrelsen föreslagna
tjänsteförändringar na och personalförstärkningarna icke böra genomföras
förrän statsmakterna tagit närmare ståndpunkt till nämnda utredning.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
109
Först därefter synas de förändringar beträffande styrelsernas personal,
som anses erforderliga, böra underkastas särskild prövning. I vart fall torde
någon uppflyttning i kanslibiträdesgraden av kontorsbiträdena vid de 14
nämnda skogsvårdsstyrelserna eller inrättande av extra ordinarie tjänster
för assistenter, länsskogvaktare och annan fältpersonal m. fl. ej nu böra
medgivas.
Departementschefen har, efter redogörelse för skogsstyrelsens förslag
samt innehållet i en inom civildepartementet upprättad promemoria angående
beredande av pensionsrätt åt viss icke-ordinarie personal hos skogsvårdsstyrelserna,
anfört följande.
»Såsom framgår av det föregående har skogsstyrelsen upprepat sin förra
året gjorda framställning, att vid skogsvårdsstyrelserna skola få inrättas
vissa extra ordinarie tjänster för assistenter, länsskogvaktare och annan fältpersonal
in. fl. Till stöd för denna framställning har styrelsen anfört, att
stora svårigheter föreligga att förvärva och behålla yngre och dugande fältarbetskraft,
så länge denna icke på samma sätt som annan rekryteringspersonal
kan beredas pensionsberättigande anställning inom viss lid. Min företrädare
i ämbetet uttalade i förra årets statsverksproposition att de av skogsstyrelsen
anförda synpunkterna syntes böra beaktas. Han ansåg sig emellertid
icke på frågans dåvarande ståndpunkt kunna taga ställning till berörda
spörsmål. Frågan syntes nämligen först böra närmare utredas. Såsom jag
förut anmält föreligger nu en inom civildepartementet verkställd utredning
i ämnet. Enligt denna synes en pensionering av ifrågavarande befattningshavare
— i avvaktan på en eventuell anslutning till reglementet för statens
pensionsanstalt för skogsvårdsstyrelsernas personal i sin helhet — böra
ske genom en provisorisk anknytning till folkskolans pensionsreglementen.
Mot en sådan lösning av frågan torde icke vara något att erinra. Med hänsyn
till de av skogsstyrelsen påtalade olägenheter, vilka äro förenade med
nuvarande anställningsförhållanden, vill jag sålunda tillstyrka, att för den
ifrågavarande personalen skola få inrättas extra ordinarie tjänster, förenade
med pensionsrätt enligt de nyss angivna grunderna. Vid bifall härtill bör
denna personal uppföras å personalförteckning såsom nu är fallet med
skogsvårdsstyrelsernas kontorsbiträden i den reglerade befordringsgången.
Därvid bör upptagas det antal tjänstemän av olika kategorier, som enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 8 juni 1951 högst må finnas anställda under innevarande
budgetår, nämligen 13 assistenter, 8 länsskogvaktare och 84 biträdande
länsskogvaktare samt 8 andra befattningshavare (tillsynsmän och
vågmästare in. fl.). Då jag biträder skogsstyrelsens framställning, att styrelsen
skall bemyndigas alt fördela den icke-ordinarie personalen mellan de
olika skogsvårdsstyrelserna, torde nyssnämnda tjänstemän böra uppföras
å en för skogsvårdsstyrelserna gemensam personalförteckning. Till denna
förteckning böra jämväl kontorsbiträdena i den reglerade befordringsgången
överföras. I enlighet med skogsstyrelsens förslag böra befattningshavarna
vid antagningen placeras såsom aspiranter i vederbörlig lönegrad. Vidare
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Jordbruksutskottets utlåtande nr J.
torde aspiranttiden böra utgöra ett och ett halvt år, efter vilken tid extra
ordinarie anställning bör kunna erhållas. Tiden för uppflyttning till högre
lönegrad för assistent och biträdande länsskogvaktare torde i anslutning
härtill böra utsträckas från ett till ett och ett halvt år. I övrigt torde det få
ankomma på Ivungl. Maj :t att utfärda närmare bestämmelser i ämnet.
Skogsstyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår innefatta vidare förslag
till vissa tjänsteförändringar och personalförstärkningar. Av de förstnämnda
tillstyrker jag, att en länsskogvaktartjänst i Ca 16 hos skogsvårdsstyrelsen
i Gotlands län skall ändras till en tjänst som förste länsskogvaktare
i Ca 19. Däremot kan jag icke för närvarande förorda att två extra assistenter
skola få ordinarie anställning. Under hänvisning till vad chefen
för civildepartementet anfört i proposition den 28 december 1951 angående
lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. in. föreslår jag vidare, att
sju kontoristtjänster i Ca 13 skola inrättas i utbyte mot samma antal kanslibiträdestjänster
i Ca 11 ävensom att tjugotvå biträdestjänster i Ca 8 skola
ändras till kanslibiträdestjänster i Ca 11. Vidare böra ytterligare tre ickeordinarie
kontorsbiträden enligt grunderna för den reglerade befordringsgången
erhålla ordinarie tjänst i Ca 8. De av skogsstyrelsen berörda frågorna
om ändrad löneställning för länsjägmästarna och lönegradsuppflyftning
av kassörstjänsterna torde böra upptagas i annat sammanhang.
Vad angår den av skogsstyrelsen föreslagna utökningen av personalen vid
skogsvårdsstyrelserna anser jag att man, för att underlätta för skogsvårdsstyrelserna
att fullgöra sina nya uppgifter i fråga om undervisning och utbildning
i skogsarbete, bör medge en ökning av antalet biträdande länsskogvaktare.
Jag är dock icke beredd att tillstyrka, att medel nu skola beräknas
för flera än åtta nya sådan befattningshavare. Dessa torde tills vidare böra
vara extra tjänstemän. Det torde få ankomma på skogsstyrelsen att fördela
dem mellan de olika skogsvårdsstyrelserna. Omfattningen av kontorsarbetet
vid vissa skogsvårdsstyrelser torde vidare motivera, att den för detta arbete
avsedda biträdespersonalen förstärkes. Med hänsyn härtill förordar jag i
enlighet med skogsstyrelsens förslag, att sammanlagt sju nya kontorsbiträdestjänster
i reglerad befordringsgång skola inrättas. Jag vill icke heller
motsätta mig att medel skola beräknas för avlönande av en extra assistent
vid skogsvårdsstyrelsen i Hallands län. Övriga av skogsstyrelsen föreslagna
personalförstärkningar kan jag däremot icke biträda. Beträffande den ökning
av skogsvårdsstyrelsernas personal, som jag nu föreslagit, torde böra
erinras att det i flertalet fall rör sig om ett personalbehov, som hittills tillgodosetts
med anlitande av omkostnadsanslaget. Vad slutligen angår frågan
om inrättandet av en distriktsjägmästartjänst hos skogsvårdsstyrelsen i
Jämtlands län anser jag i likhet med skogsstyrelsen att Kungl. Maj :t, därest
riksdagen icke har något att erinra däremot, bör äga att, om så befinnes
lämpligt, till sagda skogsvårdsstyrelse flytta någon av de distriktsjägmästartjänster,
som skogsstyrelsen angivit.
Ett bifall till mina förslag skulle öka medelsbehovet med i runt tal 129 000
kronor. Vidare torde anslaget i överensstämmelse med skogsstyrelsens äs
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
111
kanden på grund av beräknade löneklassförändringar och vikariatsersättningar
samt ökade kostnader för rörligt tillägg böra höjas med sammanlagt
(83 200 -}- 2 600 -f- 1 094 000 =) 1 179 800 kronor. Dessutom torde den till
arvoden åt styrelseledamöter med flera avsedda posten, såsom styrelsen föreslagit,
böra uppräknas med 1 200 kronor. Anslaget skulle sålunda behöva
höjas med (129 000 + 1 179 800 + 1 200 =) 1 310 000 kronor. Av detta belopp
hänföra sig 1 200 kronor till posten arvoden till styrelseledamöter m. fl.,
1 020 400 kronor till posten avlöningar till ordinarie personal samt 288 400
kronor till posten avlöningar till icke-ordinarie personal. Förslaget om överförande
å ordinarie stat av tre kontorsbiträdestjänster skulle vidare medföra
en ökning av ordinarieposten respektive minskning av icke-ordinarieposten
med 18 300 kronor. Ifrågavarande poster skulle följaktligen för nästa
budgetår behöva upptagas till respektive (83 800 + 1 200 =) 85 000,
(4 981 800 + 1 020 400 + 18 300 =) 6 020 500 och (947 400 + 288 400 —
18 300 —) 1 217 500 kronor, samt anslaget sammanlagt till 7 323 000 kronor.
Kungl. Maj :t torde böra äga bemyndiga skogsstyrelsen att fördela såväl
förevarande anslag som skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag ävensom
fastställa inkomst- och utgiftsstater för styrelserna. I samband därmed torde
skogsstyrelsen även äga meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas
tillämpning.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid vidtaga de ändringar
i skogsvårdsstyrelsernas personalförteckningar, som föranledas av bifall
till vad jag nu föreslagit. Därvid böra, såsom förut anförts, de icke-ordinarie
tjänsterna ej fördelas å de olika styrelserna utan uppföras på en för styrelserna
gemensam förteckning.»
Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att Kungl. Maj:t bland
annat förordat, att åtta nya befattningar såsom biträdande länsskogvaktare
skola inrättas från och med nästa budgetår. I motionen II: 302 har däremot
yrkats, att medel skola beräknas för inrättande, i enlighet med skogsstyrelsens
förslag, av tolv sådana tjänster.
Utskottet vill med anledning härav framhålla, att en viss utökning av
skogsvårdsstyrelsernas personal uppenbarligen synes böra komma till stånd.
En dylik förstärkning torde erfordras icke minst för att skogsvårdsstyrelserna
skola erhålla bättre möjligheter att fullgöra sin verksamhet i fråga om
undervisning och utbildning i skogsarbete. Vid bedömande av frågan om
personalökningens storlek har utskottet — med beaktande av nuvarande
ekonomiska läge — funnit Kungl. Maj :ts förslag innebära en tillfredsställande
lösning. Utskottet får därför avstyrka bifall till yrkandet i motionen.
Då utskottet jämväl i övrigt biträder Kungl. Maj :ts förslag under denna
punkt, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionen 11:302, till Skogsvård
m. in.: Bidrag Ull skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 323 000
kronor.
112
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
149:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.
Under punkten 180 (s. 317—326) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
för nästa budgetår anvisa ett med 679 000 kronor till 5 241 000 kronor förhöjt
belopp.
Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte
uppföras med 5 577 200 kronor, vilket innebär en ökning med 1 015 200 kronor
i förhållande till innevarande budgetår.
Departementschefen har, efter redogörelse för styrelsens förslag samt för
yttrande av statskontoret, anfört följande.
»Vid beräkningen av skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag för de senaste
budgetåren ha statsmakterna utgått från att verksamheten vid styrelserna
skall kunna uppehållas i en omfattning som motsvarar omkring 65
procent av normalprogrammet. Såsom framgår av den föregående redogörelsen
ha skogsvårdsstyrelserna i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
räknat med en viss utvidgning av nämnda verksamhet. I likhet med skogsstyrelsen
anser jag, att utrymme för närvarande saknas för en dylik utvidgning.
Jag biträder sålunda styrelsens framställning, att medel för nästa
budgetår skola ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande i sådan utsträckning,
att verksamheten skall kunna uppehållas i samma omfattning
som förutsatts för innevarande budgetår.
Jag övergår härefter till en närmare prövning av medelsbehovet under förevarande
anslag för nästa budgetår. Därvid torde till behandling först böra
upptagas frågan om kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för
frö- och plantförsörjningen. Skogsstyrelsen har beträffande dessa verksamhetsgrenar
räknat med en nettoförlust å sammanlagt i runt tal 417 000 kronor.
Av detta belopp hänföra sig omkring 14 500 kronor till fröförsörjningen
och omkring 402 500 kronor till plantförsörjningen. Inräknas kostnaderna
för återbetalning av frölån, vilka med omkring 67 000 kronor ingå i utgiftsposten
återbetalning av lån, uppgår den beräknade förlusten å fröförsörjningen
till cirka 81 500 kronor. Jag vill i detta sammanhang erinra om att
min företrädare i ämbetet vid beräkningen av omkostnadsanslaget för innevarande
budgetår förklarade, att i princip amorteringskostnaden för frölån i
första hand borde kunna täckas genom ökade inkomster av fröförsäljning.
Därutöver borde verksamheten för fröförsörjningen bedrivas så, att inkomsterna
och utgifterna balanserade varandra. Under fröförsörjningen borde
alltså upptagas ett överskott, som motsvarade vad av posten återbetalning av
lån belöpte å frölån. De sålunda uppdragna riktlinjerna för fröförsörjningsverksamheten
torde enligt min mening i princip böra följas jämväl under
nästkommande budgetår. I fråga om plantförsörjningen uttalades i fjolårets
statsverksproposition, att nettoförlusten under budgetåret 1951/52 borde
uppskattas till 315 000 kronor. Jag anser att nettoförlusten å denna verksamhet
under nästa budgetår bör hållas inom samma ram. Den totala nettoförlusten
å ifrågavarande båda verksamhetsgrenar torde med hänsyn härtill
böra uppskattas till 315 000 kronor. I enlighet med det föregående förutsätter
jag därvid, att kostnaderna för återbetalning av frölån, vilka kost
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
113
nåder beräknats till 67 000 kronor, jämväl under nästa budgetår skola täckas
genom inkomster av fröförsäljning.
Vad angår övriga utgifter torde skogsstyrelsens beräkningar böra godtagas
i fråga om flertalet utgiftsposter. Sålunda tillstyrker jag en uppräkning
av följande poster med nedannämnda belopp, nämligen resekostnader med
180 300 kronor till 1 852 200 kronor, traktamentsersättningar med 212 400
kronor till 2 078 200 kronor, sjukvård med 2 900 kronor till 24 400 kronor,
kursverksamhet med 5 900 kronor till 78 700 kronor, diverse med 3 700 kronor
till 57 200 kronor, kapital med 1 300 kronor till 2 700 kronor samt lån
med 8 400 kronor till 153 600 kronor. Vidare har jag icke något att erinra
mot förslaget att posten till övriga fastigheter skall minskas med 41 000
kronor till 103 300 kronor. Jämväl posten avlöningar till tillfällig personal
torde i enlighet med styrelsens förslag böra minskas till 1 707 700 kronor,
trots att avlöningskostnader för nämnda personal på grund av vad jag föreslagit
under avlöningsanslaget icke komma att överföras till nämnda anslag
i den utsträckning, som styrelsen förutsatt. Posten oförutsedda utgifter bör
liksom för innevarande budgetår upptagas med 240 000 kronor.
Posterna tjänstelokaler och expenser samt inventarier böra däremot enligt
min mening icke höjas fullt så mycket som skogsstyrelsen begärt. Jag
förordar sålunda, att dessa poster skola upptagas med 750 000 respektive
165 000 kronor. Detta innebär en höjning av posterna med 105 700 respektive
20 500 kronor. Posten annan upplysning och propaganda bör uppföras med
oförändrat belopp, 69 700 kronor.
Vad angår posten skogsvårdsgårdar torde jag först få behandla domänstyrelsens
framställning om ersättning till statens domäners fond för mark som
upplåtits för skogsvårdsgårdarna å Asa och Bogesund. Ersättningen för
budgetåren 1950/51 och 1951/52 torde lämpligen få bestridas från det under
nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark. Med hänsyn till att det i förevarande fall är
fråga om ersättning för markupplåtelser för en verksamhet, som ej är helt
statlig, torde det emellertid vara riktigast att ersättningen från och med nästa
budgetår inräknas i omkostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
För detta ändamål skulle sålunda utgiftsposten skogsvårdsgårdar behöva
uppräknas med belopp motsvarande berörda ersättning. Då jag godtager domänstyrelsens
beräkningar i detta avseende, skulle posten behöva höjas med
126 000 kronor.
Vad härefter gäller posten skogsvårdsgårdar i övrigt har jag i huvudsak intet
att erinra mot de byggnadsprojekt, som skogsstyrelsen tillstyrkt för nästa
budgetår. Beträffande skogsvårdsgården Ladvik å Bogesund i Stockholms
län vill jag emellertid anmärka, att förslaget innebär en betydande utvidgning
i förhållande till den kostnadsram, som beräknades föregående år.
Det byggnadsprogram, som ligger till grund för de nu gjorda kostnadsberäkningarna
i fråga om denna skogsvårdsgård, torde väl i stort sett få anses
lämpligt avvägt. Programmet torde dock kunna begränsas något utan större
olägenhet. Även omfattningen av de övriga byggnadsarbeten, som skogssty8
Hihnng till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. AV 1.
114
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
relsen förordat, torde kunna reduceras något. Med hänsyn härtill anser jag,
att någon höjning — bortsett från den som föranledes av förut berörda ersättning
till statens domäners fond — icke bör vidtagas beträffande posten
skogsvårdsgårdar. Denna post torde sålunda böra upptagas med (1 591 400
-j- 126 000 =) 1 717 400 kronor. Jag vill erinra om att större delen av posten
avses skola täckas av skogsvårdsstyrelsernas egna kapitaltillgångar eller
av inkomster från andra håll.
Bortsett från utgifter för frö- och plantförsörjning skulle sålunda skogsvårdsstyrelsernas
omkostnader för nästa budgetår här kunna beräknas till
(1 852 200 + 2 078 200 + 24 400 + 78 700 + 57 200 + 2 700 + 153 600 +
103 300 + 1 707 700 + 240 000 + 750 000 + 165 000 + 69 700 + 1 717 400
—) i runt tal 9 000 000 kronor.
Skogsvårdsstyrelsernas inkomster, bortsett från inkomsterna av frö- och
plantförsörjningen, ha av skogsstyrelsen beräknats till 3 719 000 kronor.
Detta belopp fördelar sig med 2 751 000 kronor å biträdesersättningar, 23 700
kronor å övriga ersättningar, 783 200 kronor å skogsvårdsgårdar, 96 100
kronor å övriga fastigheter, 41 800 kronor å kapital samt 23 200 kronor å
diverse. Dessa beräkningar synas mig böra godtagas utom i vad angår
posterna skogsvårdsgårdar och biträdesersättningar.
Enligt vad jag erfarit har skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län, sedan
skogsstyrelsens anslagsäsltanden avlämnades, av Stockholms läns landsting
erhållit ett anslag av 50 000 kronor såsom bidrag till täckande av byggnadskostnaderna
för skogsvårdsgården Ladvik å Bogesund. Jämväl beträffande
de övriga byggnadsarbeten å skogsvårdsgårdar, som skogsstyrelsen förordat,
torde böra eftersträvas, att kostnaderna i något större utsträckning än vad
skogsstyrelsen förutsatt skola täckas av inkomster från gårdarna eller av
bidrag från annat håll. Med hänsyn härtill anser jag att under inkomstposten
skogsvårdsgårdar böra beräknas 850 000 kronor eller 66 800 kronor mer
än skogsstyrelsen upptagit.
Vad angår posten biträdesersättningar har skogsstyrelsen höjt denna med
endast 42 000 kronor i förhållande till det i nu gällande stater upptagna
beloppet. Såsom framgått av det föregående ha styrelsens beräkningar av
sistberörda ersättningar gjorts med utgångspunkt från att verksamheten i
huvudsak skall bedrivas i den omfattning och med den inriktning som förutsatts
för löpande budgetår. Vidare har skogsstyrelsen räknat med tämligen
oförändrade biträdestaxor för nästa budgetår med undantag för den omprövning,
som kan bli erforderlig på grund av ökade lönekostnader för den tillfälliga
personalen. Såsom redan framgått av vad jag inledningsvis anfört
delar jag skogsstyrelsens uppfattning vad beträffar verksamhetens omfattning.
Vad däremot angår biträdestaxorna torde det enligt min mening kunna
ifrågasättas om icke dessa, oavsett ökade lönekostnader för den tillfälliga
personalen, böra justeras uppåt. Jag anser nämligen rimligt att skogsbruket
åtminstone delvis skall bära de utgiftsökningar som jag i det föregående
på grund av inträffade kostnadsstegringar ansett mig böra räkna
med för nästa budgetår. I anslutning till det nu anförda vill jag förorda en
höjning av posten biträdesersättningar till 2 900 000 kronor i stället för, så
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
115
som skogsstyrelsen föreslagit, till 2 751 000 kronor. Skogsvårdsstyrelsernas
inkomster av andra verksamhetsgrenar än frö- och plantförsörjningen torde
sålunda böra upptagas till (23 700+ 850 000 -j- 96 100 + 41 800 + 23 200
+ 2 900 000 = ) i runt tal 3 935 000 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle till täckande av skogsvårdsstyrelsernas
omkostnader behövas ett belopp av (315 000 + 9 000 000 —
67 000 — 3 935 000 =) 5 313 000 kronor. Härutöver torde emellertid liksom
hittills böra upptagas ett särskilt belopp till uppkommande, i staterna för
skogsvårdsstyrelserna ej beräknade omkostnader. Skogsstyrelsen har föreslagit
att detta belopp skall bestämmas till 350 000 kronor. Mot denna
beräkning har jag icke något att invända. I anslutning till det av mig under
nästföregående anslagspunkt tillstyrkta förslaget, att skogsstyrelsen skall
fastställa inkomst- och utgiftsstater för skogsvårdsstyrelserna, synes sistnämnda
belopp böra ställas till skogsstyrelsens förfogande. Å andra sidan
torde de i det föregående beräknade omkostnaderna böra i viss utsträckning
täckas av skogsvårdsstyrelsernas egna kapitaltillgångar. Av dessa tillgångar
böra sålunda i enlighet med skogsstyrelsens beräkningar tagas
i anspråk ett belopp av 422 000 kronor. Ifrågavarande anslag bör följaktligen
för budgetåret 1952/53 uppföras med (5 313 000 + 350 000 — 422 000 =)
5 241 000 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för ändamålet för innevarande
budgetår innebär detta en ökning med 679 000 kronor.»
Utskottet. Med anledning av vad departementschefen uttalat i fråga om
sättet för finansiering av byggnadsarbeten å skogsvårdsgårdar vill utskottet
framhålla värdet av att ekonomiskt stöd lämnas skogsvårdsstyrelserna från
landstingens sida. Utskottet får emellertid understryka att — därest statsmakterna
vid anslagsbeviljandet utgå från att kostnaderna för ifrågavarande
ändamål i mera avsevärd utsträckning böra täckas genom bidrag från
landsting — en sådan inställning kan befaras komma att inverka menligt
på landstingens intresse av att ekonomiskt bidraga till skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet. Vad nu sagts torde i motsvarande mån gälla i de fall, där
bidrag till skogsvårdsstyrelserna kunna förväntas från annat icke statligt
håll. Ehuru utskottet sålunda ej helt kan ansluta sig till den uppfattning,
varåt departementschefen givit uttryck i detta sammanhang, har utskottet
likväl icke ansett sig böra förorda någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag.
Då Kungl. Maj :ts framställning i övrigt ej föranleder någon erinran från
utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård in. in.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 5 241 000 kronor.
150:o) Skogsvård m. in.: Statens skogsförbättringsanslag. Av del för innevarande
budgetår anvisade anslaget å 1 000 000 kronor ha avsetts högst
950 000 kronor såsom bidrag till markägare, förvaltningsbidrag till skogssällskapet
samt ersättning till skogsvårdsstyrelserna för av dem fritt utlämnat
skogsodlingsmaterial. För sistnämnda ändamål må emellertid tagas
116
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
i anspråk högst 50 000 kronor. Dessutom har av anslaget ett belopp å förslagsvis
50 000 kronor avsetts till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter.
I övrigt må erinras, att Kungl. Maj :t i enlighet med beslut av 1951 års
riksdag (IX ht 1951 p. 188, r. skr. nr 9) bemyndigat skogsstyrelsen att för
budgetåren 1950/51 och 1951/52 överskrida de bidragssummor å 950 000
kronor, som för vartdera budgetåret ställts till förfogande under förevarande
anslag för andra ändamål än bekämpande av skogsinsekter, med ett
belopp av sammanlagt högst 200 000 kronor. Sistnämnda belopp motsvarade
sådan odisponerad behållning å statens skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag,
som inlevererats till budgetutjämningsfonden.
Kungl. Maj:ts under punkten 181 (s. 326—328) framlagda förslag innebär,
att anslaget för nästa budgetår uppräknas med 200 000 kronor till
1 200 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 227 av herrar
Velander och Eskilsson samt II: 300 av herr Staxäng m. fl., i vilka motioner
hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under förevarande anslag
anvisa ett belopp av 1 600 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall
höjas med 1 000 000 kronor till 2 000 000 kronor. Av sistnämnda belopp
avses 1 900 000 kronor såsom bidrag till markägare, inbegripet förvaltningsbidrag
till skogssällskapet, 50 000 kronor som ersättning till skogsvårdsstyrelserna
för av dem fritt utlämnat skogsodlingsmaterial samt 50 000 kronor
till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. För nästa budgetår förutser
styrelsen icke någon väsentlig odisponerad behållning å statens skogsutdiknings-
och skogsodlingsanslag. Avskrivningen av sådana äldre företag,
vilka uppenbarligen icke komma att utföras, torde vid denna tid vara avslutad.
Skogsstyrelsen har emellertid föreslagit att, därest behållning av angivet
slag likväl skulle uppstå, anslaget skall få överskridas med ett mot inlevereringen
svarande belopp. Som motiv för sin hemställan har styrelsen anfört
följande.
Styrelsen vill framhålla, att anslaget, trots att förenämnda odisponerade
behållning å 200 000 kronor helt kommer innevarande budgetår till godo,
är ringa i förhållande till medelsbehovet, sådant detta tagit sig uttryck
i bidragsansökningar. Skogsstyrelsen anser, att vid begränsad tillgång
på bidragsmedel behovet av bidrag till återväxtåtgärder bör tillgodoses i
första hand och skogsdikningen sättas i andra hand. Även en betydande
eftersläpning i fråga om dikningsåtgärder kan nämligen inhämtas genom
stor insats av arbetskraft och bidragsmedel, medan för motsvarande inhämtning
av eftersläpande återväxtarbeten även erfordras riklig tillgång
på skogsodlingsmaterial. Av det belopp å 1 100 000 kronor, som för innevarande
budgetår får användas till bidrag åt markägare, har skogsstyrelsen
därför icke ansett sig böra disponera mer än knappt 400 000 kronor för
skogsdikning. Detta belopp, i medeltal 16 000 kronor per skogsvårdsstyrelseområde,
är givetvis alltför ringa för att medge någon egentlig dikningsverksamhet.
Medel böra nu anvisas i vidgad omfattning så att dikningsverk
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
117
samheten kan utökas något. Det tillbakahållande av denna verksamhet, som
under en följd av år varit nödvändigt på grund av begränsad tillgång på medel
och arbetskraft, är synnerligen beklagligt. Dikning av lämpliga objekt
är nämligen en av de skogliga åtgärder, som snabbast ger resultat. Dessutom
kan dikning numera ske med mycket ringa insats av manuell arbetskraft.
Vad angår skogsodlingsåtgärderna är intresset för dylika åtgärder alltjämt
i stigande. Vidare möjliggör den under senare år successivt utökade
plantskoledriften en något större skogsodlingsverksamhet än tidigare. Skogsstyrelsen
förutser därför ett något ökat behov av bidragsmedel till återväxtarbeten
under nästa budgetår.
De kostnadsstegringar som inträffat ha medfört, att redan ett bibehållande
av den med stöd av anslaget bedrivna verksamheten vid tidigare nivå
torde kräva en höjning av anslaget med totalt omkring 150 000 kronor. Av
det för bidrag till markägare föreslagna beloppet å 1 900 000 kronor beräknas
1 000 000 kronor för återväxtåtgärder och 900 000 kronor för skogsdikning.
Statskontoret har erinrat om att en av skogsstyrelsen gjord framställning
om höjning av anslaget för innevarande budgetår icke vann statsmakternas
bifall. Ämbetsverket föreställer sig, att det i rådande läge ej heller blir möjligt
att tillgodose den nu gjorda framställningen om höjning av anslaget.
Departementschefen har anfört följande.
»Skogsstyrelsen har föreslagit att ifrågavarande anslag för nästa budgetår
skall höjas med 1 000 000 kronor till 2 000 000 kronor. En så stor ökning
av medelsanvisningen är jag icke beredd att tillstyrka. Med hänsyn till att
någon väsentlig odisponerad behållning å äldre anslag icke kan beräknas
föreligga vid ingången av nästa budgetår vill jag emellertid föreslå, att anslaget
skall höjas med 200 000 kronor till 1 200 000 kronor. Därigenom
skulle för ändamålet komma att stå till förfogande ett belopp av samma
storlek som det, vilket disponeras under innevarande budgetår. Av anslaget
böra högst 1 150 000 kronor avses såsom bidrag till markägare, förvaltningsbidrag
till skogssällskapet samt ersättning till skogsvårdsstyrelserna
för av dem fritt utlämnat skogsodlingsmaterial. Återstoden, 50 000 kronor,
torde liksom hittills böra avses till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter.
I enlighet med skogsstyrelsens förslag torde vidare Kungl. Maj:t
även i år böra begära bemyndigande att medgiva, att det nyss angivna
maximibeloppet för bidrag till andra ändamål än bekämpande av skogsinsekter
må överskridas med belopp, motsvarande summan av de medel som
under budgetåret 1952/53 eventuellt inlevereras till budgetutjämningsfonden
i form av odisponerad behållning å statens skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag.
»
Utskottet. Det stöd, som utgår från förevarande anslag, är otvivelaktigt av
stort värde när det gäller att främja skogsvårdande åtgärder av skilda slag.
Ur denna synpunkt kunna goda skäl åberopas för den i motionerna begärda
anslagshöjningen. Emellertid anser utskottet sig icke i nuvarande ekonomiska
läge kunna tillstyrka nämnda hemställan. Enligt utskottets mening
torde anslaget i stället — såsom Kungl. Maj :t föreslagit — böra uppräknas
med 200 000 kronor till 1 200 000 kronor. Härigenom beräknas medel för
118
Jordbruksutskottels utlåtande nr i.
ifrågavarande ändamål komma att stå till förfogande i samma omfattning
som under innevarande budgetår.
Kungl. Maj :ts framställning har ej heller i övrigt givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 227 och II: 300, såvitt
nu är i fråga,
j. a) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000
kronor;
b) förklara, att under samma budgetår må från nämnda
anslag för andra med detsamma avsedda ändamål än bekämpande
av skogsinsekter beviljas bidrag å tillhopa högst
1 150 000 kronor;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva, att den bidragssumma,
som står till förfogande för de under b) avsedda
ändamålen, må överskridas med belopp motsvarande den
odisponerade behållning å statens skogsutdiknings- och
skogsodlingsanslag, som inlevererats eller inlevereras till
budgetutj ämningsfonden.
151 :o) Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo.
Kungl. Maj:t har under punkten 182 (s. 328—330) föreslagit riksdagen att
för nästa budgetår anvisa ett oförändrat anslag av 1 700 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:
1) I: 227 av herrar Velander och Eskilsson samt II: 300 av herr Staxäng
in. fl., likalydande, vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
under förevar ande anslag anvisa ett belopp av 2 100 000 kronor;
2) I: 228 av herrar Näslund och Hansson samt II: 301 av herr Andersson
i Långviksmon m. fl., likalydande, vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte i enlighet med skogsstyrelsens yrkande för budgetåret
1952/53 anvisa till Skogsvård m. in.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar
i enskild ägo ett anslag av 2 500 000 kronor; ävensom
3) I: 229 av herr Andersson, Lars, och herr Pålsson samt II: 304 av herrar
Johansson i Norrfors och Persson i Norrby, likalydande, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 2 200 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Skogsstyrelsen har hemställt, att anslaget skall höjas med 800 000 kronor
till 2 500 000 kronor. Styrelsen har vidare föreslagit, att liksom hittills ett
belopp av högst 5 000 kronor av anslaget skall få disponeras för fortbildningskurser
i skogsvägbyggnad. Beträffande motiven för skogsstyrelsens
framställning har i statsverkspropositionen anförts följande.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
119
Skogsstyrelsen upplyser att efterfrågan på bidrag till skogsvägbyggnad är
utomordentligt stor. Sålunda ha skogsvårdsstyrelserna beräknat behovet av
medel för att tillgodose bidragsberättigade ansökningar till 16 000 000 kronor.
Av detta belopp avse 9 600 000 kronor äldre ansökningar, som på grund
av den begränsade medelstillgången hittills ej kunnat beviljas. Styrelsen framhåller
att utbyggnad av bilvägnätet i skogarna är en av skogsbrukets viktigaste
rationaliseringsåtgärder. Nuvarande höga priser på skogsprodukter borde,
kan det synas, möjliggöra för skogsägarna att helt bekosta erforderliga
vägar utan statligt stöd. Så är ofta fallet beträffande lågklassiga, relativt billiga
vägar, i synnerhet de s. k. bilbasvägarna, samt vägar som enbart beröra
eu eller ett fåtal större skogsägare. Dessa vägar ha emellertid på grund av
medelsknapphet redan tidigare måst sättas i andra hand vid bidragstilldelning.
För de sistnämnda vägarna kan enligt ändring i bidragsförfattningen (SFS
1951: 200) statsbidrag icke längre beviljas. De skogsvägar, som i första hand
äro förtjänta av statligt stöd, äro sådana, som på grund av hög anläggningskostnad
betala sig först på lång sikt och som samtidigt beröra ett stort antal
delägare. Förutsättningen för att ett sådant vägbygge skall komma till
stånd är ofta att statsbidrag kan påräknas. Uteblir statsbidrag till sådan väg,
kan detta medföra att vägen icke kommer till stånd eller icke får det utförande
med hänsyn till sträckning och klass m. in., som vore ändamålsenligt.
Detta betyder i regel, att vägnätets rationella utformning förryckes och att
möjligheterna att senare utbygga den lämpliga huvudvägen minskas. Men
dessutom blir följden att enbart de mera närbelägna skogarna nås av väg.
Det är synnerligen önskvärt, att nuvarande konjunkturer utnyttjas även
inom de avlägsna skogarna och att de förråd, som här finnas av för närvarande
icke avsättningsbart virke, nyttiggöras. Den utökning av träindustriernas
råvarubas redan på kort sikt, som vägnätets utbyggnad medför, och de
möjligheter, som därigenom beredas till framtida förhöjd produktion genom
intensivare skogsvård, äro i mycket hög grad en allmän angelägenhet.
Slutligen anföres, att rationaliseringen på vägbyggnadsområdet kan sägas
ha hållit jämna steg med prisstegringen. Skogsbilvägarna kosta sålunda nu
vid samma eller till och med förbättrad standard ungefär lika mycket i kronor
per meter som för 10 år sedan. Det kan därför knappast göras gällande,
att det med hänsyn till prisstegringen nu skulle vara olämplig tid att utöka
skogsvägbyggnadsverksamheten.
Statskontoret har i yttrande erinrat om att skogsstyrelsens framställning
förra året rörande storleken av anslaget för innevarande budgetår icke bifölls.
Ämbetsverket föreställer sig, att det i rådande läge ej heller blir möjligt
att tillgodose den nu gjorda framställningen beträffande anslaget.
Departementschefen har anfört följande.
»Skogsstyrelsens framställning att förevarande anslag skall höjas med
800 000 kronor torde i och för sig få anses väl motiverad. Med hänsyn till
angelägenheten av att investeringsverksamheten begränsas ävensom till det
nuvarande arbetskraftsläget anser jag mig emellertid icke kunna tillstyrka
någon uppräkning av anslaget för nästa budgetår. Delta torde sålunda böra
uppföras med ett oförändrat belopp av 1 700 000 kronor. Dessa medel
synas böra disponeras enligt samma grunder som de, vilka gälla för det
för innevarande budgetår anvisade anslaget. Frågor om bidrag ur skogsväganslaget
avgöras för närvarande av Kungl. Maj:t. Hinder torde ej böra möta
för Kungl. Maj:t all helt eller delvis överflytta prövningen av dessa ärenden
till skogsstyrelsen.»
120
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Utskottet. Med hänsyn till skogsvägarnas stora betydelse anser utskottet
de i motionerna framförda önskemålen om ökning av anslaget vara väl värda
beaktande. I likhet med departementschefen finner utskottet emellertid, att
nödvändigheten att begränsa investeringsverksamheten bör föranleda, att
anslaget för nästa budgetår uppföres med ett oförändrat belopp av 1 700 000
kronor.
Då utskottet ej heller i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag dels å motionerna I: 227 och II:
300 samt I: 228 och II: 301, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga, dels ock å motionerna 1:229 och 11:304 — till
Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 700 000 kronor.
152 :o) Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under punkten
183 (s. 330) — innebärande oförändrad anslagsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland m. m. för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.
153 :o) Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. Kungl.
Maj :t har under punkten 184 (s. 330—332) föreslagit riksdagen att för
nästa budgetår anvisa ett anslag av 300 000 kronor, vilket innebär en ökning
med 35 000 kronor i förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:
1) I: 119 av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl. samt II: 153 av herr Hseggblom
m. fl., likalydande, vari hemställts, att riksdagen måtte till Skogsvård m. m.:
Bidrag till vissa skogsbrukskurser in. in. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 400 000 kronor;
2) I: 228 av herrar Näslund och Hansson samt II: 301 av herr Andersson
i Långviksmon m. fl., likalydande, vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 450 000 kronor; ävensom
3) 1:231 av herr Grgm m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte till
förevarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
121
Skogsstyrelsen har hemställt, att för budgetåret 1952/53 skall anvisas
dels till kurser för virkesmätare ett oförändrat anslag av 10 000 kronor,
dels till bidrag till vissa föreningar ett likaledes oförändrat anslag av
5 000 kronor,
dels till bidrag till vissa skogsbrukskurser ett med 200 000 kronor till
450 000 kronor förhöjt anslag enligt följande fördelning.
Kurstyp in. m. Kronor
Ungdomskurser ............................................ 75 000
Skogsarbetarkurser ........................................ 140 000
Körarkurser ........................... 30 000
Förmanskurser ............................................ 10 000
Kombinerade kurser ........................................ 85 000
Instruktionsverksamhet ...................................... 35 000
Stipendier till elever vid vissa skogsbrukskurser................ 60 000
Kurser för instruktörer och lärare vid kursverksamheten........ 15 000
450 000
Styrelsens förslag innebär vidare, att det stipendiebelopp, vilket avser att
täcka elevernas kostnader för kost under kursen, skall höjas från 3 kronor
till 4 kronor 50 öre per dag och elev. Stipendierna för förlorad arbetsförtjänst,
vilka år 1949 fastställdes till högst 4 kronor för icke familjeförsörjare
och högst 9 kronor för familjeförsörjare, föreslås höjda till 5 respektive
11 kronor. Till stöd för sitt förslag har skogsstyrelsen anfört följande.
Skogsstyrelsen vill ånyo liksom i förra årets anslagsäskanden framhålla,
att det utbildningsbehov, som skall täckas av ifrågavarande kurser, är synnerligen
omfattande. Intresset för kurserna är också mycket stort. Under
budgetåret 1950/51 ha anordnats 10 ungdomskurser om 3—9 veckor, 44
skogsarbetarkurser om minst en vecka, cirka 50 korta skogsarbetarkurser
om 1—4 dagar, 8 körarkurser om en vecka, 70 kombinerade kurser samt
rörlig instruktionsverksamhet för huggare och körare på arbetsplatserna
inom flera län. Med stipendier till eleverna ha dessutom understötts 16 av
skogsvårdsstyrelsernas skogsvårdskurser och 7 skogsbrukskurser av teknisk
karaktär anordnade av andra än styrelserna. Vad angår beräkningen av
anslaget för nästa budgetår ha skogsvårdsstyrelserna uppskattat anslagsbehovet
för skogsbrukskurserna till 517 000 kronor. Från såväl skogsarbetarnas
som arbetsgivarnas representanter inom styrelsernas undervisningsråd
ha nämligen framförts önskemål om en starkt utökad verksamhet bland
annat i syfte att hejda flykten från skogsarbetet. Även skogsstyrelsen anser,
att den hittills mera försöksvis bedrivna verksamheten nu måste successivt
ges en ökad omfattning. Med hänsyn härtill föreslås en ökning med omkring
50 procent jämfört med verksamheten under innevarande budgetår.
Dessutom måste hänsyn lagas till kostnadsstegringar av olika slag. Sålunda
komma utgifterna för lärare att stiga med minst 15 procent. Rörande
förslaget om höjning av stipendiebeloppen framhålles, att dessa numera måste
anses vara alltför låga. Kostnaderna för elevhushållen kunna nämligen
endast vid skogsvårdsgårdar med kontinuerlig kursverksamhet bringas under
5 kronor per dag och elev. Vid mera tilfälliga förläggningar bli kostnaderna
vanligen över 5 kronor.
122
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Statskontoret har i yttrande uttalat, att förhållandena enligt dess mening
ej medge den föreslagna höjningen av anslaget för utökning av kursverksamheten.
Frågan om ökning av lärararvoden och traktamentsstipendier
anses böra upptagas till prövning i samband med behandlingen av motsvarande
spörsmål inom andra förvaltningsgrenar.
Departementschefen har anfört följande.
»Såsom skogsstyrelsen föreslagit torde för nästa budgetår böra beräknas
oförändrade belopp å 10 000 respektive 5 000 kronor till kurser för virkesmätare
och till bidrag till vissa föreningar. Av sistnämnda belopp böra liksom
hittills 4 000 kronor avses för Svenska skogsvårdsföreningen och
1 000 kronor för Norrlands skogsvårdsförbund. Jag torde i detta sammanhang
få erinra att 1951 års riksdag (IX ht p. 191, r. skr. nr 9) medgivit, att
Kungl. Maj :t finge för år 1951 tilldela Föreningen för växtförädling av
skogsträd bidrag med 60 000 kronor ävensom att bidraget finge utgå från
domänfondens driftsmedel. Därest erinran från riksdagens sida icke göres,
torde ett lika stort bidrag av nämnda driftsmedel få tilldelas föreningen
även för år 1952.
Vad angår de egentliga skogsbrukskurserna anser jag att man även i nuvarande
läge bör försöka möjliggöra någon utvidgning av verksamheten.
Jag kan dock ej tillstyrka en medelsanvisning av den storlek, som skogsstyrelsen
begärt. Ej heller är jag beredd att tillstyrka styrelsens förslag om
höjning av stipendiebeloppen. Med beaktande av att en viss, i realiteten ej
disponerad reservation å anslaget torde kunna väntas föreligga vid innevarande
budgetårs slut föreslår jag att till bidrag till ifrågavarande kurser
skall anvisas ett belopp av 285 000 kronor eller 35 000 kronor mer än för
innevarande budgetår.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle anslaget för nästa budgetår
behöva uppföras med (10 000 + 5 000 -f- 285 000 =) 300 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning, att stort
behov föreligger av en utökad yrkesutbildning på skogsbrukets område. Till
följd härav anser utskottet, att medel till de egentliga skogsbrukskurserna
böra anvisas i något större utsträckning än vad Kungl. Maj :t föreslagit. Med
hänsyn till nödvändigheten att iakttaga en viss återhållsamhet i nuvarande
läge har utskottet emellertid stannat för att — i enlighet med yrkandet i motionen
1:231 — förorda en uppräkning av anslaget till 350 000 kronor.
Med anledning av vad i nyssnämnda motion anförts rörande elevslipendiernas
storlek vill utskottet förorda, att det skall få ankomma på Kungl.
Maj :t att, om förhållandena så påkalla, medgiva höjning av stipendiebeloppen.
Kungl. Maj :ts förslag har i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt motionerna I: 119 och II: 153 samt I: 228 och
II: 301, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, även
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
123
som med bifall till motionen I: 231 — till Skogsvård in. m.:
Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.
154 :o) Förberedande skogskurs. Kungl. Maj:t har under punkten 185
(s. 332—334) hemställt, att för nästa budgetår måtte till ifrågavarande
ändamål anvisas ett anslag av 15 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1: 226 av herr Velander
samt II: 298 av herr östlund, vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret
1952/53 till Förberedande skogskurser anvisa ett förslagsanslag av
37 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden, efter samråd med domänstyrelsen,
hemställt, att under förevarande anslagsrubrik skall anvisas ett förslagsanslag
av 37 000 kronor för anordnande av två förberedande skogskurser
med vardera omkring 20 elever. Kurserna, vilka skola anknytas till enskilt
skogsbruk, föreslås förlagda den ena till Asa skogsvårdsgård i Kronobergs
län och den andra till den skogsvårdsskola, som bedrives av Aktiebolaget
Mo och Domsjö i Norrflärke, Västernorrlands län. Av det äskade anslaget
hänföra sig 15 000 kronor till den förra och 22 000 kronor till den
senare kursen i enlighet med följande beräkning.
Asa Norrflärke
Arvoden till lärare .................................... 7 600 10 850
Rese- och traktamentsersättningar till lärare ............ 3 000 %500
Speciallärare ......................................... 500 500
Andel i driftskostnader, expenser in. in................... 2 700 5 700
Elevernas resor till avlägsna arbetsobjekt samt studieresor. . 1 000 2 250
Premier till eleverna .................................. 200 200
15 000 22 000
37000
Till stöd för sitt äskande har skogsstyrelsen anfört följande.
Vid de i domänstyrelsens regi anordnade förberedande skogskurserna
utbildas årligen 128 elever. Härtill kommer Gainmelkroppa skogsslcolas
förberedande skogskurs med 38 elever. Sammanlagt utbildas sålunda 166
elever per år. Vid de utbildningsanstalter, där för inträde erfordras genomgången
förberedande skogskurs, intagas årligen omkring 155 elever.
Enligt domänstyrelsens beräkningar vid tillkomsten av de nuvarande kurserna
borde årligen utbildas omkring 200 elever. Antalet sökande är mycket
stort och uppgår till ungefär fyrdubbla antalet elevplatser. Marginalen mellan
antalet utexaminerade från de förberedande kurserna och intagna vid
nämnda utbildningsanstalter måste anses alldeles för liten för att täcka avgången
till andra yrken och samtidigt bereda möjlighet till val vid intagningen.
124
Joi-dbruksutskottets utlåtande nr i.
Om den föreslagna utbildningen förlägges till redan befintliga skogsvårdsskolor
kunna byggnadskostnader undvikas och vissa driftskostnader förbilligas.
Genom valet av Asa och Norrflärke vinnes också en önskvärd geografisk
spridning av utbildningsmöjligheterna.
Vid utformandet av kursplanerna bör skogsstyrelsen samråda med domänstyrelsen.
Behovet av lärare blir per kurs något mindre än vid nuvarande
förberedande kurser, enär elevantalet skulle bli lägre. En föreståndare
och en yrkeslärare erfordras emellertid vid vardera kursen. Angående kostnaderna
för kurserna synes det lämpligast att skogsstyrelsen bemyndigas
träffa överenskommelse om ersättning till skogsvårdsstyrelsen respektive
bolaget för disposition av lärare, lokaler, undervisningsmateriel in. in. Därvid
bör ersättningen till lärarna beräknas med ledning av de löner, som utgå
till lärare vid domänverkets förberedande skogskurser. Beträffande ersättning
till lärare vid kursen i Norrflärke måste dessutom viss hänsyn tagas till
deras nuvarande löneförmåner och till att deras pensionsfråga ordnas genom
bolaget. I dessa fall torde sålunda böra räknas med bruttolön d. v. s.
lön utan pensionsavdrag. Ersättningarna komma ändock att understiga vederbörandes
nuvarande löner. Övriga med kurserna förenade kostnader ha
beräknats efter överläggning med skogsvårdsstyrelsen, respektive bolaget.
Departementschefen har anfört följande.
»Av skogsstyrelsens motivering framgår att antalet förberedande skogskurser
bör utökas. Jag är emellertid icke beredd att nu tillstyrka att mer
än en av de av styrelsen ifrågasatta kurserna skall anordnas. Denna kurs
torde lämpligen böra förläggas till Asa skogsvårdsgård samt i enlighet med
skogsstyrelsens förslag anknytas till enskilt skogsbruk. Jämväl i övrigt torde
kursen böra anordnas enligt de riktlinjer som angivits i det föregående.
Mot styrelsens beräkning av kostnaderna för en sådan kurs har jag icke
något att erinra. För ändamålet torde sålunda böra anvisas ett förslagsanslag
av 15 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom
tid utfärda de föreskrifter, som erfordras i anledning av vad jag nu föreslagit.
»
Utskottet. Till grund för motionärernas anslagsyrkande har anförts, att
båda de av skogsstyrelsen föreslagna kurserna böra komma till stånd under
budgetåret 1952/53.
I likhet med vad som skedde under föregående punkt vill utskottet även i
detta sammanhang framhålla behovet av en utvidgad undervisning på skogsbrukets
område. Utskottet anser det därför angeläget, att jämväl antalet förberedande
skogskurser utökas från och med nästkommande budgetår. Efter
övervägande av frågan har utskottet emellertid funnit sig böra förorda att,
i avvaktan på ytterligare erfarenheter, medel tills vidare skola anvisas endast
till den av Kungl. Maj :t föreslagna nya kursen vid Asa skogsvårdsgård. Utskottet
får därför avstyrka bifall till yrkandet i motionerna.
Vid detta ställningstagande förutsätter utskottet emellertid att — därest
den undervisning, som för närvarande bedrives vid skogsvårdsskolan i
Norrflärke, får anses likvärdig med utbildning vid statens förberedande
skogskurser — hinder icke möter mot att genomgång av denna skola i lika
mån skall berättiga till inträde vid statens skogsskolor.
Då Kungl. Maj :ts framställning ej heller i övrigt föranleder någon utskottets
erinran, hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
125
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 226 och II: 298, till
Förberedande skogskurs för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 kronor.
155 :o) Kostnader för virkesmätning. Ifrågavarande anslag är till största
delen avsett till bestridande av löner och övriga kostnader för skogsstyrelsens
handläggning av ärenden rörande virkesmätning och därmed sammanhängande
frågor. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1951 må styrelsen
bestrida löner och övriga kostnader för denna verksamhet i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av styrelsen upprättat kostnadsförslag. Detta upptager
för ändamålet 135 000 kronor. Från anslaget må härjämte bestridas
kostnaderna för de i propositionen nr 95/1947 omförmälda undersökningarna
rörande mätning av sågtimmer. Av det för budgetåret 1951/52 anvisade
beloppet, 110 000 kronor, ha 30 000 kronor avsetts såsom engångsbidrag
till Mellansvenska virkesmätningsföreningen.
Kungl. Maj :t har under punkten 186 (s. 334—336) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett anslag av 145 000 kronor, vilket innebär en
ökning i förhållande till löpande budgetår med 35 000 kronor.
Departementschefen har, efter redogörelse för anslagsäskande av skogsstyrelsen
samt yttrande av statskontoret, anfört bland annat följande.
»Under en följd av år ha utgifterna å förevarande anslag ej oväsentligt
överstigit anslagsbeloppen. Detta har i huvudsak berott på svårigheterna
att närmare uppskatta kostnaderna för ifrågavarande verksamhet, särskilt
kostnaderna för avlöningar. Med hänsyn till nu vunna erfarenheter i
detta hänseende anser jag i likhet med skogsstyrelsen det lämpligt, att anslaget
för nästa budgetår skall uppräknas till ett belopp, som kan väntas
komma att bättre motsvara medelsåtgången. Jag biträder sålunda styrelsens
förslag att till avlöningar skall beräknas ett med 60 200 kronor förhöjt belopp.
Jag har icke heller något att erinra mot att de för tryckning av cirkulär
m. m. samt fasta kostnader för tjänstebil avsedda beloppen i enlighet
med styrelsens framställning skola uppräknas med 500 respektive 100 kronor.
Slutligen torde på grund av inträffade kostnadsstegringar de för resekostnads-
och traktamentsersättningar samt expenser beräknade beloppen
böra höjas med 3 000 respektive 900 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit och med beaktande av att ett för
innevarande budgetår anvisat engångsbelopp å 30 000 kronor bortfaller,
skulle förevarande anslag för nästa budgetår behöva uppföras med
1110 000 + 60 200 + 500 + 100 + 3 000 + 900 — 30 000 =) i runt tal
145 000 kronor.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder ingen erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 145 000 kronor.
126
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
156:o) Belöningar för rovdjurs dödande. I enlighet med Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 187 (s. 336) — innebärande en oförändrad
anslagsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.
157 :o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 188 (s. 336) om en med 20 000 kronor till 95 000 kronor
ökad medelsanvisning biträdes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade
tamdjur för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
95 000 kronor.
K. Lantmäteriväsendet.
158:o) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majrts framställning under
punkten 189 (s. 337—341) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medgiva ändringar i personalförteckningen och fastställa ändrad
avlöningsstat — en anslagsanvisning av 856 000 kronor, vilket innebär en
ökning med 146 000 kronor i jämförelse med det nuvarande anslaget.
Efter redogörelse för lantmäteristyrelsens anslagsäskande, lydande å
866 500 kronor, samt däröver avgivet remissyttrande av statskontoret har
föredragande statsrådet anfört följande.
»Med hänsyn till omfattningen av arbetet på kamrerarkontoret och till det
ansvar, som är förenat med överinseendet över lantmäteriets kamerala
ärenden, anser jag mig böra tillstyrka lantmäteristyrelsens framställning, att
kamrerartjänsten skall uppflyttas i lönegrad Ca 29. Då personalorganisationen
vid kontoret nu prövats ett par år och några begränsningar i denna för
närvarande icke synas möjliga tillstyrker jag även, att de två kansliskrivare,
den kontorist och det kanslibiträde, vilka nu äro extra tjänstemän, skola
beredas extra ordinarie anställning. Däremot är jag icke beredd att nu taga
ställning till frågan om ändrad löneställning för kassören.
Jag kan icke heller nu förorda, att en kansliskrivartjänst å administrativa
byrån skall ändras till en kansliföreståndavtjänst i lönegrad Ca 17.
Vad angår biträdespersonalen i övrigt föreslår jag under hänvisning till
vad chefen för civildepartementet anfört i proposition den 28 december 1951
angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. att två ordinarie
kanslibiträdestjänster å utredningsbyrån respektive landsbyrån skola
utbytas mot en kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 15 respektive en kontoristtjänst
i lönegrad Ca 13 samt att för administrativa byrån medel skola
beräknas för en kontoristtjänst i lönegrad Ce 13 i stället för en kanslibiträdestjänst
i lönegrad Ce 11.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
127
Mot förslaget att en extra förste mätningstekniker i lönegrad Cg 21 å stadsbyrån
skall få extra ordinarie anställning har jag intet att erinra.
Jag kommer i det följande att vid anmälan av distriktsorganisationens avlöningsanslag
förorda, att en materialförvaltartjänst i lönegrad Ca 14 skall
inrättas för distriktsorganisationens centrala instrumentförråd. Jag kan icke
tillstyrka lantmäteristyrelsens framställning om att för vissa arbetsuppgifter
få disponera den tjänst såsom förste expeditionsvakt, vilken blir ledig vid
bifall till detta förslag. Ifrågavarande tjänst bör alltså indragas.
Vid bifall till mina förslag minskar medelsbehovet under förevarande anslag
med sammanlagt 4 500 kronor. Å andra sidan föranleda lönegradsuppflyttningar
enligt reglerad befordringsgång och löneklassförändringar, löneregleringen
för chefstjänstemän samt höjningen av det rörliga tillägget
automatiska utgiftsökningar, vilka av styrelsen beräknats till respektive
12 400, 8 200 och 129 900 kronor eller tillhopa 150 500 kronor. Mot denna
uppskattning har jag icke något att erinra. Anslaget torde sålunda böra höjas
med (150 500 — 4 500 =) 146 000 kronor till 856 000 kronor.
Å lantmäteristyrelsens personalförteckning bör kamrerartjänsten upptagas
i lönegrad Ca 29 i stället för lönegrad Ca 27. Vidare böra två kanslibiträdestjänster
i lönegrad Ca 11 utbytas mot en kansliskrivartjänst i lönegrad
Ca 15 och en kontoristtjänst i lönegrad Ca 13. Slutligen böra den å övergångsstat
uppförda byråingenjörstjänsten i lönegrad Ca 24 samt en av de
två tjänsterna som förste expeditionsvakt i lönegrad Ca 11 avföras ur förteckningen.
»
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lantmäteristyrelsen, som angivits
i propositionen;
b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/
53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis .............................. 352 500
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, förslagsvis.. 1 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 297 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 205 000
Summa kronor 856 000;
c) till Lantmäteristgrelsen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 856 000 kronor.
128
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
159:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 190 (s. 341—342) innefattar en höjning av innevarande budgetårs
anslag med 17 500 kronor till 116 500 kronor. Förslaget innebär, att
posterna övriga expenser och publikationstryck uppräknas med 15 000 respektive
2 500 kronor.
Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 116 500
kronor.
160:o) Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten. I enlighet med Kungl.
Maj.ts framställning under punkten 191 (s. 342—343) -— innefattande en i
överensstämmelse med lantmäteristyrelsens äskande med 14 000 kronor ökad
medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 74 000 kronor.
161 :o) Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar. Under punkten 192 (s.
343—346) har Kungl. Maj :t hemställt, att riksdagen — förutom att medgiva
ändring i personalförteckningen och fastställa ändrad avlöningsstat -—
måtte anvisa ett anslag av 3 197 500 kronor, vilket belopp med 693 500 kronor
överstiger innevarande budgetårs anslag.
Föredragande statsrådet har efter redogörelse för lantmäteristyrelsens anslagsäskanden
och remissyttrande av statskontoret anfört följande.
»Lantmäteristyrelsen har för tredje året i följd hemställt, att kontorslantmätartjänsten
vid länskontoret i Göteborg skall utbytas mot en tjänst
såsom biträdande överlantmätare. Framställningarna ha gjorts i syfte att
överlantmätaren därstädes skall erhålla lättnad i sin alltför stora arbetsbörda.
Vad som anförts om arbetsförhållandena vid länskontoret i Göteborg
har övertygat mig om att en biträdande överlantmätare är mera av
behovet påkallad där än vid vissa andra länskontor som ha dylika tjänstemän.
Jag anser mig därför böra förorda styrelsens förslag. Då man enligt
min mening ej nu bör fatta ett beslut, som syftar till en varaktig utvidgning
av antalet tjänster som biträdande överlantmätare, gör jag detta dock
endast under den förutsättningen att tjänsten som biträdande överlantmätare
i Gävleborgs län, vilken är den av de nu befintliga tjänsterna av
detta slag, som synes lättast kunna avvaras, vid närmast inträffande ledighet
skall indragas och ersättas med en kontorslantmätartjänst.
Förslaget att två kansliskrivartjänster vid länskontoren i Falun och Här
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
129
nösand skola ändras till kanslisttjänster kan jag icke för närvarande biträda.
Vidare är jag icke nu beredd att taga ställning till frågan om en förbättrad
befordringsgång för specialutbildade kontorsbiträden.
Däremot tillstyrker jag styrelsens förslag att under förevarande anslag
medel skola beräknas för ytterligare tretton lantmätare i lönegrad Ce 27.
Då jag vid anmälan av distriktsorganisationens avlöningsanslag kommer
att föreslå en motsvarande minskning under sistnämnda anslag, innebär
mitt tillstyrkande icke någon utvidgning av lantmäteriorganisationen. Med
hänsyn till att styrelsen minskat beloppet till avlönande av extra personal
med 47 200 kronor vill jag vidare förorda styrelsens hemställan att anslaget
skall uppräknas med 23 400 kronor, motsvarande lönen under sex månader
till tio kontorsbiträdesaspiranter i lönegrad Cf 4, vilka anställas från och
med den 1 januari 1952.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle anslaget behöva höjas
med 182 800 kronor.
I fråga om de ändringar av medelsbehovet under anslaget, vilka ha automatisk
karaktär, har jag icke något att erinra mot lantmäteristyrelsens beräkningar.
Anslaget torde sålunda å ena sidan böra uppräknas med 26 900
kronor i anledning av lönegradsuppflyttningar enligt reglerad befordringsgång
samt beräknade löneklassförändringar, med 51 900 kronor i anledning
av löneregleringen för chefstjänstemän samt med 461 700 kronor i anledning
av höjningen av det rörliga tillägget. Ä andra sidan bör anslaget
minskas med 29 800 kronor motsvarande avlöningarna till en distriktslantmätare
och en assistent å övergångsstat.
Å personalförteckningen för lantmäterikontoren i länen bör en lantmätartjänst
i lönegrad Ca 29 utbytas mot en tjänst som biträdande överlantmätare
i lönegrad Ca 32.»
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för lantmäterikontoren i länen utbyta en lantmätartjänst i
lönegrad Ca 29 mot en tjänst såsom biträdande överlantmätare
i lönegrad Ca 32;
b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäterikontoren
i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................. 1 401 000
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, för
slagsvis
................................ 14 000
9 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 1.
130
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-
slagsvis ................................ 1 003 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 779 200
Summa kronor 3 197 500;
c) till Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 197 500 kronor.
162 :o) Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 193 (s. 347—349) innefattar en höjning av det nuvarande
anslaget med 120 000 kronor till 570 000 kronor. Höjningen innebär,
ätt till posten bränsle, lyse och vatten anvisas 75 000 kronor mot 65 000
kronor för innevarande budgetår, att posten reseersättningar uppräknas med
40 000 kronor, att för utrustning av länskontoret i Västernorrlands län ställes
till förfogande ett 10 000 kronor högre belopp än som beräknats för innevarande
budgetår, att 20 000 kronor avses för upprustning av länskontoret i
Blekinge län samt att till övriga expenser skall disponeras ett med 40 000
kronor förhöjt belopp.
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 570 000 kronor.
163:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar. Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 194 (s. 349—361) innefattar -—- förutom hemställan
till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen och
fastställa ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 11 207 000 kronor,
vilket belopp med 1 722 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.
I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra
kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 303, av fröken Vinge och
herr Kyling, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att för lantmäteriets
distriktsorganisation 77 distriktsassistenttjänster i lönegrad 15 skola
inrättas från den 1 juli 1952 i utbyte mot 76 kanslibiträdestjänster.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet
hänvisa till denna.
Lantmätcristyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget
skall höjas med 2 044 300 kronor. Styrelsen har därvid bland annat hemställt
om förbättrad befordringsgång för viss kontorspersonal samt om inrättande
av följande tjänster, nämligen dels å centralkontoret en dislriktsassistent
i lönegrad Ca 13 i stället för ett kanslibiträde i lönegrad Ca 11,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
131
dels för skiftena i Kalmar län en distriktsassistent i lönegrad Ce 13, dels ock
i övrigt 75 distriktsassistenter i lönegrad Ce 13 i stället för lika många kanslibiträden.
Av styrelsens motivering må här återgivas följande.
Lantmäteristyrelsen framhåller att distriktens kontorspersonal bär väsentligen
andra och mer kvalificerade arbetsuppgifter än dem, som vanligen
ankomma på sådan personal i statsförvaltningen. Enligt gällande arbetsordning
skola de sålunda förutom sedvanliga kontors- och expeditionsgöromål
utföra bl. a. följande arbetsuppgifter, nämligen förande av diarier och
liggare in. in., kartkonstruktion och karteringsarbeten, karttransportering,
grafisk och numerisk arealuträkning, koordinatberäkning av detaljpunkter
samt i polygoner, enklare fastighetsutredningar, upprättande och förande
av översikts- och sammanställningskartor, upprättande av förekommande
beskrivningar, utfärdande av kallelser och kungörelser, ansökningshandlingar
m. in.
För att erhålla personal med denna vittgående och speciella kompetens
har lantmäteristyrelsen med början år 1947 anordnat särskilda utbildningskurser.
Hittills ha 300 elever utbildats vid kurserna, som omfattat 41/2 månader.
Eleverna, som kunnat utväljas bland ett relativt stort antal sökande,
ha avlagt realexamen eller förvärvat däremot svarande kompetens samt ha i
regel haft viss praktik inom lantmäteriet eller stadsmätningsväsendet.
Den nyutbildade personalen har efter kurserna inplacerats i den för personal
i kontorstjänst i allmänhet gällande befordringsgången (Cf 4—Ce 8),
d. v. s. givits samma löneställning som tillämpas för kontorspersonal med de
enklaste kvalifikationer (maskinskrivning). Personalens befordringsmöjligheter
ha varit inskränkta till det femtiotal kanslibiträdestjänster, som finnas
upptagna å distriktsorganisationens stat. Nämnda lönesättning och
befordringsmöjligheter, som äro uppenbart otillfredsställande, ha medfört
synnerligen olyckliga konsekvenser för distriktsorganisationens arbetsduglighet.
Sålunda har avgången av kontorspersonal under de sista tre åren varit
mycket hög. Sedan den 1 januari 1948 har styrelsen varit nödsakad på personalens
egen ansökan entlediga icke mindre än omkring 110 kvalificerade
biträden. Detta betyder att till antalet mer än en tredjedel av all i distriktsorganisationen
befintlig kontorspersonal entledigats och utbytts under 3V2
år. Av dem som beviljats avsked ha 30 tillhört de mest kvalificerade grupperna.
I regel ha de entledigade erbjudits välavlönade anställningar i kommunal
och enskild tjänst, där deras specialkunnande värdesättes högt. Entledigandena
ha i regel medfört besvärliga avbrott i distriktsarbetet med åtföljande
arbetsanhopning. Ofta har följden blivit, att mätningstekniker eller
lantmätare själva måst utföra kontorsgöromål.
Det råder sålunda enligt styrelsens mening ingen tvekan om att den otillfredsställande
lönesättningen och de dåliga befordringsutsikterna för kontorspersonalen
med därav följande avgång och verksainhetsavbrott för närvarande
är lantmäteriets största organisationsfråga.
Styrelsen erinrar om att den i sina anslagsäskanden år 1949 (so IX ht
1950 s. 311) hemställde att den befordringsgång som 1944 års personalutredning
förordat (SOU 1947:58) skulle tillämpas för lantmäteriets specialutbildade
kontorspersonal. Vidare föreslog styrelsen att ett antal kontoristtjänster
i Ce 13 skulle inrättas. Förslagen avvisades dock.
Styrelsen anför nu att do senaste årens utveckling ytterligare bekräftat
distriktsorganisationens behov av högt kvalificerad kontorspersonal. För
all säkerställa delta behov synes det erforderligt dels alt eu högre reglerad
befordringsgång i enlighet med personalutredningens förenämnda förslag
132
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
genomföres för de kontorsbiträden inom lantmäteriet, vilkas arbetsuppgifter
kräva specialutbildning, och dels att ett antal högre biträdestjänster inrättas.
Löneställningen för sistnämnda tjänster bör givetvis bl. a. avvägas
med hänsyn till slutlönegraden i den föreslagna nya befordringsgången,
Ce 11. Ur många synpunkter, särskilt med hänsyn till utbildning, tiänsteansvar
och krav på särskilda personliga egenskaper, vore en inplacering i
15 lönegraden skälig beträffande den högre biträdestjänsten. Även eu jämförelse
med länskontorens personal och deras löneställning talar för denna
löneavvägning. Ett dylikt biträde borde i princip finnas på varje lantmäteridistrikt.
Någon differentiering distrikten emellan är knappast på längre sikt
länkbar.
Lantmäteristyrelsen anser emellertid, att det i nuvarande statsfinansiella
läge bör vara möjligt att tills vidare inskränka sig till en mindre kostnadskrävande
lösning än den antydda och i princip önskvärda. Under alla omständigheter
synes den högre reglerade befordringsgången böra genomföras.
De högre biträdestjänsterna — styrelsen föreslår för dessa beteckningen
distriktsassistent — torde däremot kunna inrättas successivt med början
budgetåret 1952/53. Detta är för övrigt befogat även på grund av att tillgången
på kvalificerad personal är begränsad. Styrelsen har av sparsamhetsskäl
men även med viss hänsyn till kvalifikationerna hos den nuvarande
biträdeskåren och till de beräknade möjligheterna att kunna tillföra distriktsorganisationen
kvalificerad personal utifrån funnit att distriktsassislentbefattningarna
under nästa budgetår böra begränsas till 75. Ehuru det i
och för sig vore lämpligt och skäligt att distriktsassistenterna erhölle lön
efter 15 lönegraden föreslår styrelsen i besparingssyfte att tjänsterna nu
tills vidare skola placeras i lönegrad Ce 13. _ .
De nuvarande kanslibiträdestjänsterna i Ca 11 föreslås skola bibehållas
som en lämplig slutlöneställning för biträden som icke vinna befordran till
distriktsassistent.
Statskontoret har i remissyttrande bland annat anfört, att det i avvaktan
på resultatet av biträdesutredningens arbete bör anstå med prövningen av
frågan om införande av högre reglerad befordringsgång för personalen i kontorstjänst.
Likaledes finner ämbetsverket frågan om inrättande av distriktsassistenttjänster
i lönegrad Ce 13 böra hänskjutas till pågående löneutredningar.
Under förevarande punkt har vidare anmälts ett av lantmäteristyrelsen
utarbetat förslag till ny lantmäteritaxa m. in.
Föredragande statsrådet har — efter närmare redogörelse för lantmäteristyrelsens
förslag samt däröver avgivna yttranden — anfört följande.
»Innan jag går in på lantmäteristyrelsens anslagsäskanden torde jag få
behandla styrelsens förslag till ny lantmäteritaxa. Jag torde då först få erinra
om att nu gällande taxa i fråga om ersättningsbeloppens storlek bygger
på principen att ersättningarna för flertalet s. k. legala förrättningar
bland annat förrättningar enligt lagen om delning av jord å landet — i genomsnitt
skola uppgå till 40 procent av lantmäteriets självkostnader samt att
de i fråga om övriga förrättningar i stort sett skola motsvara självkostnaden.
Inom de olika grupperna har dock gjorts en viss differentiering. Då frågan
om grunderna för taxan underställdes riksdagen, uttalade nämligen då
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
133
varande departementschefen (prop. nr 104/1950) att avgifterna borde hållas
låga för sådana förrättningar som vore av särskild betydelse för jordbrukets
rationalisering. Även i övrigt borde man vid detaljutformningen av
taxan eftersträva en viss differentiering med hänsyn till sådana faktorer som
exempelvis värdet av förrättningsobj ektet, det ekonomiska värdet av förrättningens
genomförande samt förrättningens allmännytta över huvud taget.
Dessa synpunkter ha beaktats i den nu gällande taxan.
De kostnadsberäkningar, som lågo till grund för 1950 års taxa, voro i huvudsak
baserade på pris- och löneläget under tiden april 1948—juli 1949. I
vissa avseenden lågo de därför redan vid den tidpunkt, då taxan fastställdes,
under det verkliga kostnadsläget. De pris- och lönestegringar, som därefter
ägt rum, ha vidare uppenbarligen helt ändrat läget.
Då förevarande anslag anmäldes i förra årets statsverksproposition uttalade
dåvarande chefen för jordbruksdepartementet att tarifferna i taxan på
grund av de kostnadsökningar, som inträffat efter det taxan fastställdes
eller som vore att förvänta, icke kunde beräknas komma att ge den kostnadstäckning,
som avsetts. Då taxan tillämpats allenast en kort tid och då
det vore oklart, hur stora kostnadsökningarna kunde bli, ansåg han sig
dock ej för det dåvarande vilja förorda någon höjning av taxan. Han uttalade
emellertid att frågan borde upptagas ett kommande år. Någon erinran
häremot gjordes ej av riksdagen.
Lantmäteristyrelsen har nu lagt fram förslag till ny taxa. Den har därvid
undersökt storleken av de kostnadsökningar, som inträffat fram till mitten
av juni 1951. Enligt styrelsen skulle det därvid ha visat sig att taxetarifferna
skulle behöva höjas med i genomsnitt 20 procent, om 1950 års subventionsgränser
skola bibehållas. Styrelsens taxeförslag går jämväl ut på en
dylik höjning.
Av remissinstanserna ha i huvudsak endast Sveriges lantbruksförbund och
Riksförbundet Landsbygdens folk framställt erinringar mot den föreslagna
höjningen. Med anledning av vad som anförts i dessa yttranden vill jag först
framhålla att förslaget ingalunda innebär att hela den kostnadsökning, som
ägt rum efter det taxan fastställts, skall slå igenom i priserna. För de legala
förrättningarna — och det är uppenbarligen dessa som ha den största betydelsen
ur jordbrukets synpunkt — skulle således den föreslagna taxehöjningen
endast kompensera omkring 40 procent av kostnadsökningen och för
åtskilliga av dessa förrättningar skulle kompensationen stanna vid ännu lägre
belopp.
De synpunkter på frågan om en differentiering av taxeavgifterna, som
anfördes i propositionen nr 104/1950, böra vidare givetvis beaktas även i
fortsättningen. Det bör under sådana förhållanden ej erbjuda någon svårighet
att även i samband med en taxehöjning beakta intresset av att jordbruksrationaliseringen
ej försvåras ävensom att över huvud taga erforderlig hänsyn
till de speciella förhållanden, som kunna föreligga i fråga om vissa
grupper av förrättningar.
Med hänsyn till vad nu anförts anser jag att anledning ej finnes att från
-
134
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
gå den av 1950 års riksdag fastställda principen, att taxeinkomsterna böra
motsvara 40 procent respektive 100 procent av lantmäteriets självkostnader.
Under sådana omständigheter anser jag mig alltså böra biträda förslaget om
en taxehöjning.
Vad angår frågan om höjningens storlek vill jag först framhålla, att den
taxehöjning med i genomsnitt 20 procent, som lantmäteristyrelsen föreslagit,
synes ligga i underkant, om man enbart tar hänsyn till kostnadsutvecklingen.
Jag vill erinra om att beräkningen bygger på pris- och löneläget i
juni 1951 och sålunda ej inrymmer den prisstegring, som ägt rum under
andra halvåret 1951.
Under sådana omständigheter synes en tillämpning av 1950 års riksdagsbeslut
närmast böra föranleda en större höjning av taxan än den, som lantmäteristyrelsen
föreslagit. Med hänsyn bland annat till att vissa vinster genom
rationaliseringen av arbetet torde komma att uppstå efter hand har jag
emellertid ansett mig böra stanna för att nu endast förorda en höjning av
den storleksordning, som lantmäteristyrelsen föreslagit. Då grunderna för
den nu gällande lantmäteritaxan underställts riksdagen torde dennas godkännande
av den nu förordade höjningen böra inhämtas. Därest riksdagen ej
har något att erinra däremot torde Kungl. Maj :t emellertid böra äga befogenhet
att i fortsättningen företaga de justeringar av taxenivån, som kunna
befinnas påkallade med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen.
Av praktiska skäl torde, såsom lantmäteristyrelsen föreslagit, taxehöjningen
böra genomföras genom utfärdandet av en helt ny lantmäteritaxa. I
samband därmed böra även nya stadstaxor utfärdas. Vidare böra vissa av
taxehöjningen föranledda jämkningar vidtagas i kungörelsen angående ersättning
till vissa förrättningsmän för förrättning enligt lagen om enskilda
vägar. Jag torde senare få anmäla dessa frågor för Kungl. Maj :t.
Vad härefter angår lantmäteristyrelsens anslagsäskanden vill jag först
beträffande förslaget rörande centralkontoret erinra om att detta kontor
inrättades så sent som år 1950. Jag anser därför att ytterligare någon tids
erfarenhet av kontorets arbetsformer bör inhämtas, innan frågan om ändringar
i kontorets organisation prövas. Vid kontorets inrättande förutsattes
att personalbehovet vid kontoret skulle tillgodoses inom distriktsorganisationens
allmänna ram. Detta bör tills vidare alltjämt gälla. Jag kan därför
icke biträda styrelsens förslag om personalförstärkningar för kontorets
räkning. Jag vill dock icke motsätta mig att de fyra extra mätningsteknikerna
i 21 och 19 lönegraderna skola få extra ordinarie anställning i motsvarande
lönegrader.
Arbetsbelastningen för distriktsorganisationen i Kalmar län och det stora
behovet av omskiften därstädes motivera enligt min mening i och för
sig att skiftesverksamheten bör få den förstärkning, varom lantmäteristyrelsen
hemställt. För närvarande finner jag mig dock icke kunna föreslå
större utvidgning av personalresurserna än med en förste mätningstekniker
i lönegrad Ce 21, en mätningstekniker i lönegrad Ce 16 samt ett kontors
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
135
biträde. Ett bifall till detta förslag medför en ökning av niedelsbehovet
med i runt tal 25 000 kronor.
Såsom jag anfört i tidigare sammanhang är jag icke beredd att nu taga
ställning till spörsmålet om förbättrad befordringsgång för kontorsbiträden
med specialutbildning. Detsamma gäller den därmed sammanhängande
frågan om inrättande av ett antal distriktsassistenttjänster i lönegrad Ce
13. Under hänvisning till Aad chefen för civildepartementet anfört i proposition
den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal
m. m. föreslår jag emellertid, att medel skola beräknas för 50
kanslibiträdestjänster i lönegrad Ce 11 i stället för 50 kontorsbiträdestjänster
i lönegrad Ce 8. Kostnadsökningen härför kan uppskattas till 50 000
kronor.
Vidare vill jag tillstyrka styrelsens förslag att en särskild tjänst skall
inrättas för tillsynen över distriktsorganisationens centrala instrumentförråd.
Dock bör enligt min mening härför avses en tjänst som materialförvaltare
i lönegrad Ca 14. För ändamålet böra upptagas 8 800 kronor.
Då de 20 kontorsbiträden, som anställas den 1 januari 1952, ingå i personalramen,
och medel till deras avlöningar redan äro beräknade under
anslaget, kan jag icke förorda äskandet att anslaget för nästa budgetår
skall höjas med belopp motsvarande halva lönen till dessa biträden.
I övrigt har jag icke någon annan erinran i fråga om styrelsens beräkningar
av medelsbehovet än att jag finner anslaget böra minskas med belopp
motsvarande avlöningarna till 16 lantmätare i Ce 27 eller med i runt
tal 250 000 kronor i stället för, som styrelsen föreslagit, med belopp motsvarande
avlöningarna till 14 dylika lantmätare. Anslaget bör sålunda å
ena sidan höjas med 125 800 kronor motsvarande avlöningen till åtta lantmätare
i Ca 27, med 172 800 kronor i anledning av den reglerade befordringsgången
och beräknade löneklassförändringar, samt med 1 762 000 kronor
i anledning av det rörliga tilläggets höjning. Å andra sidan bör anslaget
sänkas med sammanlagt (65 900 + 250 000 + 18 600 + 12 500 +
75 400 =) 422 400 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle anslaget behöva höjas
med (25 000 + 50 000 + 8 800 + 125 800 + 172 800 + 1 762 000 —
422 400 =) 1 722 000 kronor.
Å personalförteckningen för lantmäteriets distriktsorganisation bör antalet
lantmätartjänster å övergångsstat minskas med sex. Vidare bör å förteckningen
uppföras en materialförvaltartjänst i lönegrad Ca 14.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag i fråga om ny lantmäteritaxa och nya
stadstaxor har icke givit utskottet anledning till erinran.
Vad härefter angår det i motionen framställda yrkandet om inrättande av
77 distriktsassistenttjänster i utbyte mot 76 kanslibiträdesbefattningar synes
den av lantmäteristyrelsen framlagda utredningen giva vid handen, att
åtgärder äro påkallade för att säkerställa distriktsorganisationens tillgång
på kvalificerad biträdespersonal. Enligt vad utskottet inhämtat avser 1947
136
Jordbruksutskottets utlåtande nr t.
års biträdesutredning att i en kommande etapp av utredningsarbetet ingå på
granskning av frågan om den specialutbildade biträdespersonalens avlöningsförhållanden.
Det i motionen framförda spörsmålet torde äga ett nära
samband med denna fråga. I avvaktan på det förslag, vartill utredningen kan
föranleda, samt med hänsyn till att Kungl. Maj :t i detta sammanhang förordat,
att medel skola beräknas för 50 kanslibiträden i lönegrad Ce 11 i
stället för 50 kontorsbiträden i lönegrad Ce 8, finner utskottet sig icke kunna
biträda motionsyrkandet.
Kungl. Maj :ts framställning föranleder ej heller i övriga delar någon erinran
från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts framställning godkänna
vad i propositionen anförts rörande ändringar i grunderna
för lantmäteritaxan m. m.;
II. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med
avslag å motionen II: 303
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för lantmäteriets distriktsorganisation vidtaga de ändringar,
som angivits i propositionen;
b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteriets distriktsorganisation,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.............................. 3 666 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
slagsvis.
............................... 4 798 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 742 500
Summa kronor 11 207 000;
c) till Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
11 207 000 kronor.
164 :o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Omkostnader. Under punkten
195 (s. 362—363) har Kungl. Maj:t hemställt om en medelsanvisning av
2 946 000 kronor eller 396 000 kronor mer än innevarande budgetårs anslag.
Av höjningen belöpa 5 000 respektive 10 000 kronor å postexna sjukvård
m. m. samt bränsle, lyse och vatten. Till reseersättningar ha beräknats
150 000 kronor mer än för innevarande budgetår, varjämte posten
förnyelse och underhåll av utrustning har uppräknats med 30 000 kronor.
Posten övriga expenser har höjts med 101 000 kronor. Slutligen har en ök
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
137
ning med 100 000 kronor beräknats till posten kostnader i samband med
lantmäteriförrättningar.
Utskottet. Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 2 946 000 kronor.
165:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Utrustning. Kungl. Maj:ts under
punkten 196 (s. 364—366) gjorda framställning innefattar en anslagsanvisning
av 235 000 kronor, vilket belopp med 135 000 kronor överstiger
innevarande budgetårs anslag för ändamålet.
Föredragande statsrådet har efter redogörelse för lantmäteristyrelsens anslagsäskanden
och remissyttrande av statskontoret anfört följande.
»I fjolårets anslagsäskanden uppskattade lantmäteristyrelsen distriktsorganisationens
medelsbehov för anskaffande av utrustning under en fyraårsperiod
till sammanlagt 680 000 kronor. För ändamålet anvisades å riksstaten
ett anslag av 100 000 kronor. På grund av de prisstegringar, som inträtt,
beräknar styrelsen nu, att 780 000 kronor erfordras för att planen för
upprustningen skall kunna fullföljas. Då styrelsen ansett anskaffningen
böra fördelas på fem år, äskar den för nästa budgetår 156 000 kronor för
ändamålet.
Därjämte har styrelsen hemställt att 190 000 kronor skola anvisas för att
möjliggöra inköp av ett nytt stereoinstrument för distriktsorganisationens
centralkontor. Till stöd för denna framställning har styrelsen särskilt framhållit,
att anskaffningen skulle vara ekonomiskt fördelaktig för statsverket
genom de besparingar av arbetskostnader, som den skulle medföra.
Jag delar styrelsens uppfattning om angelägenheten av att distriktsorganisationens
kapacitet skall ökas genom att fullgoda tekniska hjälpmedel
ställas till dess förfogande. Med hänsyn härtill och då centralkontoret gjort
en mycket effektiv insats särskilt på vissa områden, där lantmäteriets arbetsbalans
är stor, vill jag tillstyrka styrelsens framställning om att medel
skola anvisas till inköp av ett stereoinstrument. För detta ändamål och för
anskaffande av annan utrustning torde därför böra anvisas sammanlagt
235 000 kronor. Anslaget bör sålunda uppföras med detta belopp för nästa
budgetår.
Då jag icke är beredd att nu pröva huruvida, såsom lantmäteristyrelsen
ifrågasatt, förevarande utgiftsbehov böra tillgodoses över kapitalbudgeten,
torde medlen alltjämt böra anvisas å driftbudgeten.»
Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts framställning och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:
Utrustning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 235 000 kronor.
138
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
166 :o) Kostnader för kurser för lantmäteritekniska biträden m. fl. Jämlikt
Kungl. Maj :ts förslag under punkten 197 (s. 366—367) om en anslagsanvisning
av 17 000 kronor för anordnande av dels en kurs för utbildning av
kontorsbiträden för distriktsorganisationen, dels en fortbildningskurs för
kontorspersonal anställd inom samma organisation, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för kurser för lantmäteritekniska
biträden m. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 17 000 kronor.
167:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till vissa förrättningskostnader
m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 198 (s. 368) hemställt
om en medelsanvisning med 150 000 kronor eller 100 000 kronor mindre
än innevarande budgetårs anslag för ändamålet. Utskottet biträder förslaget
och hemställer,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till vissa förrättningskostnader m. m. för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
168:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till utflyttnings-,
väganläggnings- och odlingsköstnader i sammanhang med skiften. Utskottet
biträder Kungl. Maj :ts under punkten 199 (s. 368—369) i överensstämmelse
med lantmäteristyrelsens anslagsäskande gjorda framställning om
medelsanvisning av ett med 125 000 kronor höjt belopp och hemställer alltså,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till utflyttnings-, våganläggnings- och odlingskostnader
i sammanhang med skiften för budgetåret 1952/
53 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
169:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till kostnader vid
ensittarförrättningar. Jämlikt Kungl. Maj :ts framställning under punkten
200 (s. 369) — innefattande oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till kostnader vid ensittarförrättningar för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 000
kronor.
170:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till ersättning åt
vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts under punkten 201 (s. 370) gjorda framställning om oförändrad
medelsanvisning hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
139
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt
lagen om enskilda vägar för budgetåret 1952/53 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 kronor.
171 :o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av fastighetsregister
m. m. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 202 (s. 370
—371) — innefattande oförändrad medelsanvisning — tillstyrkes av utskottet,
som alltså hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra
samhällen för upprättande av fastighetsregister m. m. för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
172 :o) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts framställning under punkten 203 (s. 371) om oförändrad
medelsanvisning och hemställer alltså,
att riksdagen må till Vissa avstycknings- och mantalssåttningsförrättningar
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.
173:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Kungl. Maj:ts under
punkten 204 (s. 371) gjorda framställning om medelsanvisning med
oförändrat belopp biträdes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till Tilläggsavvittring i Västerbottens
läns lappmark för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 4 600 kronor.
174:o) Ströängars indragande till kronan. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 205 (s. 372) om oförändrad medelsanvisning
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 200
kronor.
175 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 206 (s. 372) innefattar medelsanvisning med ett i
enlighet med lantmäterityrelsens anslagsäskande med 10 000 kronor till
30 000 höjt belopp. Utskottet biträder framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs
län för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
140
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
L. Rikets allmänna kartverk.
176:o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 207 (s. 373—378) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medgiva ändringar i personalförteckningen och fastställa ändrad
avlöningsstat — en anslagsanvisning av 3 487 000 kronor, vilket belopp med
642 000 kronor överstiger anvisningen för innevarande budgetår. Framställningen
innebär, bland annat, att medel beräknats till tolv statskartografaspiranter,
till en byråingenjör och en statstopograf i Ce 24 samt till ett
extra kontorsbiträde å kassakontoret. Den övervägande delen av höjningen,
motsvarande 593 300 kronor, föranledes av automatiska kostnadsökningar
till följd av lönegradsuppflyftningar enligt den reglerade befordringsgången
samt beräknade löneklassförändringar, löneregleringen för chefstjänstemännen
m. m. ävensom höjningen av det rörliga tillägget. Å andra sidan har
anslaget minskats med ett belopp, motsvarande avlöningar å fyra ordinarie
statskartograftjänster. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola å personalförteckningen
åtta kartassistenter i lönegrad Ca 19 utbytas mot lika många
tjänster som förste kartassistent i lönegrad Ca 21. Vidare skola å förteckningen
uppföras ytterligare nio kartassistenttjänster i lönegrad Ca 16, två
ritartjänster i lönegrad Ca 11 och en expeditionsvakttjänst i lönegrad Ca 9,
varjämte en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ca 8 skall utbytas mot en
kanslibiträdestjänst i lönegrad Ca 11. Slutligen avses statstopograftjänsten
i lönegrad Ce 25 skola överföras å ordinarie stat.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för rikets allmänna kartverk, som angivits
i propositionen;
b) fastställa följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-
slagsvis ................................ 1 665 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 13 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 968 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 840 400
Summa kronor 3 487 000;
c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 487 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
141
177:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten 208 (s. 379—380) hemställt om en medelsanvisning av 490 000
kronor eller 123 500 kronor mer än innevarande budgetårs omkostnadsanslag.
ökningen hänför sig med 91 500 kronor till posten publikationstryck.
Denna höjning anses dock komma att motsvaras av en ökning av statsinkomsterna
med väsentligt högre belopp. Posten bränsle, lyse och vatten
har uppräknats med 1 500 kronor. Till övriga expenser har beräknats ett
med 27 000 kronor höjt belopp. Posten sjukvård in. m. har slutligen ökats
med 3 500 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
490 000 kronor.
178:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Under punkten 209
(s. 380—382) har Kungl. Maj:t hemställt om en i överensstämmelse med
kartverkets äskande från 900 000 till 1 065 000 kronor uppräknad medelsanvisning.
Av höjningen falla 100 000 kronor å posten fältarbeten och 58 000
kronor å kostnaderna för flygfotografering m. m. Vidare ha posterna till
reproduktionsarbeten och ortnamnsgranskning uppräknats med 3 000 respektive
4 000 kronor.
Utskottet. Som Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon erinran
från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 065 000 kronor.
179:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Kungl. Maj:t har under
punkten 210 (s. 383—384) hemställt om en medelsanvisning av 100 000
kronor. Innevarande budgetårs anslag för ändamålet uppgår till 30 500 kronor.
Av det äskade beloppet ha 80 000 kronor avsetts för inköp av en kamera
speciellt lämpad för flygfotografering för framställning av kartor i
stor skala. Återstående 20 000 kronor äro avsedda för övriga anskaffningar,
till vilka kartverket hemställt om sammanlagt 42 700 kronor.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
142
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
M. Lappväsendet.
180:o) Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar. Under punkten 211 (s. 385—387)
har Kungl. Maj :t gjort framställning om medelsanvisning av 274 000 kronor
eller 48 000 kronor mer än innevarande budgetårs anslag, varjämte
Kungl. Maj :t hemställt om bemyndigande att vidtaga ändringar i personalförteckningen
samt om fastställande av ändrad avlöningsstat.
I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade liltalydande motioner, nämligen I: 236 av herr Bergh
m. fl. samt 11:277 av herr Jansson i Kalix m. fl. vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta om uppflyttning från och med budgetåret 1952/53 av
de fem lappfogdetjänsterna i riket från nuvarande lönegrad Ca 27 till lönegrad
Ca 29.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Länsstyrelsera i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ha i sina
anslagsäskanden för ifrågavarande ändamål beräknat medelsbehovet till i
runt tal 295 000 kronor.
Vidare ha lappfogdarna i Jämtlands och Västerbottens län i skrivelser
den 7 och den 5 september 1951, vilka länsstyrelserna med utlåtanden den
29 och den 15 september 1951 överlämnat till jordbruksdepartementet, hemställt
att en framställning den 17 oktober 1947 av lappfogdarna i Norrbottens
län om förbättrad löneställning för lappfogdarna måtte ånyo prövas i samband
med lappväsendets anslagsäskanden för nästa budgetår.
Departementschefen har anfört följande.
»Jag är icke för närvarande beredd att taga ställning till frågan om att
höja lappfogdetjänsternas lönegradsplacering. Däremot tillstyrker jag framställningen
om att den å extra ordinarie stat uppförda lappfogdetjänsten i
Norrbottens län skall göras till ordinarie. I enlighet med grunderna för
den reglerade befordringsgången bör vidare ett extra ordinarie kontorsbiträde
föras på ordinarie stat.
Vad härefter gäller anslagsbehovet för nästa budgetår anser jag, att en
viss höjning av ersättningarna till ordningsmännen m. fl. bör vidtagas.
Främst på grund härav men även i anledning av medelsåtgången under budgetåret
1950/51 synes arvodesposten böra höjas, förslagsvis med 8 800 kronor
till 40 000 kronor. Länsstyrelsernas beräkning av anslaget i övrigt föranleder
icke någon erinran från min sida. På grund av ökat medelsbehov
för vikariatsersättningar samt beräknade löneklassförändringar m. m. och
det rörliga tilläggets höjning bör anslaget sålunda höjas med respektive
1 500, 7 200 och 30 500 kronor.
Å personalförteckningen bör lappfogdetjänsten i lönegrad Ce 27 föras å
ordinarie stat. Vidare bör å förteckningen uppföras ytterligare en kontorsbiträdestjänst
i lönegrad Ca 8.»
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
143
Utskottet. Frågan om lappfogdetjänsternas uppflyttning till 29 lönegraden
har tidigare varit föremål för riksdagens prövning (se IX ht 1948, s. 249
-—250). Till stöd för sin hemställan ha motionärerna åberopat ett i detta
sammanhang av statens lönenämnd avgivet yttrande. Lönenänmden anförde
i nämnda yttrande bland annat, att lappfogdarna i lönehänseende syntes
kunna jämföras med landsfiskalerna på det sätt som skett av 1924 års
landsstatslönesakkunniga. Enligt dessa sakkunnigas förslag borde lappfogdarna
med hänsyn till sina arbetsuppgifter erhålla en något förmånligare
löneställning än landsfiskalerna. Vidare uttalade lönenämnden, att anledning
förelåge att upptaga frågan om lappfogdarnas lönegradsplacering till
förnyad prövning, därest en förbättring av landsfiskalernas löneförmåner
skulle komma att genomföras.
Genom beslut av 1951 års riksdag har reglering ägt rum av landsfiskalernas
lönefrågor. Flertalet landsfiskalstjänster äro sålunda numera placerade
i lönegrad Ca 27, medan ett mindre antal tjänster uppflyttats till lönegrad
Ca 29.
I anledning av motionärernas hemställan vill utskottet framhålla, att löneregleringen
för landsfiskalernas vidkommande föranletts icke minst av de
väsentligt ökade krav, som bland annat till följd av ny distriktsindelning och
rättegångsreformens genomförande måste ställas på dessa befattningshavare.
Den av motionärerna åberopade jämförelsen mellan landsfiskalernas och
lappfogdarnas arbetsuppgifter synes därför numera icke vara helt bärande.
På grund härav och i avbidan på resultatet av pågående tjänsteförteckningsrevision
finner utskottet sig icke kunna biträda yrkandet i motionerna.
Utskottet har ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts framställning.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 236 och II: 277,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för lappfogdarna m. fl., som angivits
i propositionen;
b) fastställa följande avlöningsstat för lappfogdarna in. fl.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 79 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 40 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis
.................................. 103 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 52 000
Summa kronor 274 000;
c) till Lappfogdarna in. fl.: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kronor.
144
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
181 :o) Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader. Tillstyrkande bifall till Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 212 (s. 387) — innefattande en med
hänsyn till den beräknade medelsgången med 10 400 kronor uppräknad anslagsanvisning
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 119 400
kronor.
N. Diverse.
182 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten
213 (s. 388) — innefattande en med 46 000 kronor minskad medelsanvisning
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1952/
53 anvisa ett förslagsanslag av 2 642 000 kronor.
183:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. Jämlikt
Kungl. Maj :ts under punkten 214 (s. 388) gjorda framställning — innefattande
en med 19 400 kronor ökad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för upplåten mark för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 48 800 kronor.
184:o) Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt. Jämlikt
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 216 (s. 389) — innefattande
medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk
anstalt för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 kronor.
185:o) Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts hemställan under punkten 217 (s. 389) om oförändrad
medelsanvisning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till internationella frysinstitutet
i Paris för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
145
186 :o) Kostnader för Sveriges medlemskap i FAO. Under punkten 218
(s. 390—391) har Kungl. Maj:t hemställt om medelsanvisning med 600 000
kronor. Framställningen innebär att 570 000 kronor beräknats för bidrag
till FAO, medan 30 000 kronor avses till kostnaderna för FAO-kommittén
samt för svenskt deltagande i internationella konferenser, som anordnas av
FAO.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
»De justeringar av skalan för bidragen till Förenta Nationernas livsmedels-
och jordbruksorganisation, vilka nu företagits av organisationens konferens,
synas innebära att Sveriges årsbidrag kommit i bättre överensstämmelse
med bidragen från andra länder, även om det svenska bidraget fortfarande
kan anses väl högt. Jag vill samtidigt framhålla, att en viss lättnad
i Sveriges ekonomiska förpliktelser till organisationen uppkommer därigenom,
att det svenska bidraget efter överflyttningen av FAO:s huvudsäte
från Washington till Rom synes helt eller i vart fall till den övervägande
delen kunna erläggas i italiensk valuta.»
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap
i FAO för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av
600 000 kronor.
187:o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Majrts framställning under punkten 219 (s. 391) om
oförändrad medelsanvisning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar
och syneförrättningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.
188:o) Kontroll å standardisering av mjölk. Under punkten 220 (s. 391—
392) har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av 40 000 kronor
eller 22 000 kronor mer än det nuvarande anslaget för ändamålet. Uppräkningen
är föranledd av att analysavgifterna äro avsedda att höjas samt att
antalet kontrollprov beräknas komma att ökas.
Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,
att riksdagen må till Kontroll å standardisering av mjölk
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 000
kronor.
189 :o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Maj:ts under punkten 222 (s. 393) gjorda framställning —
innefattande en med hänsyn till det beräknade mcdclsbehovet från 200 000
till 300 000 kronor ökad anslagsanvisning — hemställer utskottet,
10 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. AV 7.
146
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad
fiskerätt m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kronor.
190 :o) Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Under punkten
223 (s. 393—394) har Kungl. Maj :t hemställt, att ett anslag av 50 000 kronor
måtte anvisas för ändamålet. Anslaget är avsett att ersätta den nuvarande
undsättningsfonden, varifrån 50 000 kronor årligen fått disponeras.
Behållningen å fonden beräknas den 1 juli 1952 komma att understiga
nämnda belopp. Det har av praktiska skäl ansetts lämpligt att från och med
nästa budgetår ställa ett särskilt årligt anslag å riksstaten till förfogande
för ändamålet samt i anslutning därtill avveckla fonden.
Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot framställningen och hemställer
förty,
att riksdagen må till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
50 000 kronor.
191 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkten 224 (s. 395) gjorda framställning om en med
50 000 kronor nedsatt medelsanvisning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
192 :o) Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts under punkten 225 (s. 395) gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1948/49 anvisade reservationsanslaget
till Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden må
under budgetåret 1952/53 användas för det med anslaget
avsedda ändamålet.
193:o) Extra utgifter. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 226 (s. 395) om oförändrad medelsanvisning och hemställer,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1952/
53 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Jordbraksiitskottets utlåtande nr 1.
147
194 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj :ts under punkten 227 (s. 396) gjorda framställning —
innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp -— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
Uppskjutna frågor.
195 :o) Beträffande vad Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen under de punkter,
som angivas i en vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), kommer utskottet
att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed
får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 13 mars 1952.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Svedberg, Jon
Jonsson, Näslund, Hjalmar Nilsson, Bertil Andersson, Bror Nilsson, Ebbe
Ohlsson och Grym; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Gustafson i Dädesjö,
Pettersson i Dahl, Jacobson i Vilhelmina, Antby, Andersson i Hvssna,
Haeggblom, Jonsson i Järvsand, Ahlsten och Mårtensson i Smedstorp;
dock att vid behandlingen av punkterna
116—129 och 158—195 herr Boman i Stafsund deltagit i stället för herr
Pettersson i Dahl,
116—129 herr Ulbult deltagit i stället för herr Antby, samt
130—157 herr Svensson i Vä deltagit i stället för herr Pettersson i Dahl.
148
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Reservationer.
1) Vid punkten 10:o) (Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer)
av herrar Ebbe Ohlsson och Hseggblom, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionen II: 299 samt att utskottets yttrande och hemställan
därför bort ha följande lydelse:
»Vid sin —---- (lika med utskottet)---enlighet därmed.
Utskottet anser med hänsyn till nu rådande förhållanden att planeringsverksamheten
endast bör bedrivas i den omfattning, som påkallas av mera
aktuella rationaliseringsbehov. Den kan då omhänderhavas av lantbruksnämndernas
ordinarie personal och bekostas av medel ur lantbruksnämndernas
omkostnadsanslag, varför utskottet anser särskild medelsanvisning
under denna punkt obehövlig. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till motionen II: 299, avslå
Kungl. Maj :ts framställning.»
2) Vid punkten 70:o) (Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar: Övriga utgifter) av herr Grym.
3) Vid punkten 86:o) (Bidrag till markkartering och grundkalkning) av
herrar Näslund, Antby, Ahlsten och Mårtensson i Smedstorp, vilka ansett
att utskottet bort biträda yrkandet i motionerna I: 72 och II: 102 samt att
därför utskottets yttrande och hemställan bort ha denna lydelse:
»Utskottet delar lantbruksstyrelsens uppfattning om vikten av att markkarterings-
och grundkalkningsarbetet får fortgå i oförminskad omfattning.
Enär en tidigare reservation nu är förbrukad, skulle bifall till Kungl.
Maj :ts förslag innebära, att verksamheten måste avsevärt inskränkas. Utskottet
vill därför förorda bifall till motionerna I: 72 och II: 102.
Enligt utskottets---- (lika med utskottet)---kalkningens be
tydelse.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 72 och II: 102, till
Bidrag till markkartering och grundkalkning för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
»
4) Vid punkten 98:o) (Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund) av
herrar Antby, Ahlsten och Mårtensson i Smedstorp, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 73 och II: 101 samt att utskottets yttrande
och hemställan därför bort ha följande lydelse:
»Med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar och med beaktande av den
värdefulla verksamhet, som förbundet utövar, anser utskottet i likhet med
lantbruksstyrelsen att anslaget bör höjas till 250 000 kronor. Utskottet hemställer
därför,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
149
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 73 och II: 101, till
Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 250 000 kronor.»
5) Vid punkten 121:o) (Fiskets befrämjande i de särskilda orterna) av
herrar Bror Nilsson, Utbult och Boman i Stafsund, vilka ansett att utskottet
bort biträda yrkandet i motionerna I: 237 och II: 309 samt att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha denna lydelse:
»Redan vid föregående års riksdag framhöll utskottet, att avsaknaden av
erforderlig statistik beträffande sötvattensfisket i vissa fall medför stora
olägenheter. Som exempel härpå kan nämnas svårigheten att rättvist uppskatta
skador å fisket till följd av sjöregleringar och liknande ingrepp, över
huvud taget måste stort behov anses föreligga av tillförlitligt siffermaterial
för bedömande av sötvattensfiskets lönsamhet och de åtgärder, som kunna
erfordras för dess stödjande. Utskottet förordar därför, att under ifrågavarande
anslagsrubrik skall anvisas ett belopp av 10 000 kronor till statistik
rörande sötvattensfisket.
Kungl. Maj :ts framställning föranleder i övrigt icke någon utskottets
erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 237 och II: 309,
till Fiskets befrämjande i de särskilda orterna för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 63 000 kronor.
»
6) Vid punkten 141 :o) (Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar) av
herrar Näslund, Hjalmar Nilsson, Bror Nilsson, Ebbe Ohlsson och Hseggblom,
vilka ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
»Med anledning av Svenska skogsmästareförbundets framställning i fråga
om tjänstebenämningen för den befattningshavare, som avses skola sköta
en trädgårdsmästarsyssla vid Bogesund, vill utskottet uttala, att det anser
förslaget om att benämna denna trädgårdsmästare för skogsmästare oantagbart.
Då rätten att använda skogsmästaretiteln annars förutsätter godkänd
examen vid statens skogsmästarskola, bör denna benämning icke sammankopplas
med en befattning, för vilken avlagd skogsmästareexamen icke erfordras.
Om lönenämnden med hänsyn till övriga statligt anställda trädgårdsmästares
lönegradsplacering hyser betänkligheter mot att låta befattningen
i Cg 19 vid Bogesund benämnas trädgårdsmästare, anser utskottet,
att annan benämning bör väljas än en som ger falsk uppfattning om befattningshavarens
examensmeriter.
I)å utskottet i övrigt ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning,
hemställer utskottet,»
150
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
7) Vid punkten 150:o) (Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag)
av herrar Hjalmar Nilsson, Ebbe Ohlsson och Hseggblom, vilka ansett
att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 227 och II: 300, såvitt nu är i
fråga, samt att utskottets yttrande och hemställan därför bort lyda sålunda:
»Det
stöd, som utgår från förevarande anslag, är otvivelaktigt av stort
värde när det gäller att främja skogsvårdande åtgärder av skilda slag. Goda
skäl ha även i motionerna åberopats för den begärda anslagshöjningen,
varjämte erinrats om att skogen för närvarande med större belopp än
någonsin tidigare bidrar till statens inkomster. Staten bör därför ej undandraga
sig att öka sina bidrag till de skogsförbättrande åtgärderna med belopp,
som helt täcka kostnadsfördyringarna. Då med hänsyn till nu överenskomna
löneökningar Kungl. Maj :ts uppräkning av anslaget ur denna
synpunkt icke torde vara tillräcklig, tillstyrker utskottet motionerna I: 227
och II: 300 om anvisande av ett anslag av 1 600 000 kronor.
Kungl. Maj :ts framställning ger i övrigt ej utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 227 och II: 300,
såvitt nu är i fråga,
a) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000
kronor;
b) förklara, att under samma budgetår må från nämnda
anslag för andra med detsamma avsedda ändamål än bekämpande
av skogsinsekter beviljas bidrag å tillhopa högst
1 550 000 kronor;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t---(lika med utskottet)
----till budgetutjämningsfonden.»
8) Vid punkten 151 :o) (Skogsvård in. m.: Väg- och flottledsbyggnader å
skogar i enskild ägo)
a) av herrar Näslund, Hjalmar Nilsson, Ebbe Ohlsson, Antbg, Hseggblom
och Mårtensson i Smedstorp, vilka ansett att utskottet bort biträda yrkandet
i motionerna I: 227 och II: 300, såvitt nu är i fråga, samt att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha denna lydelse:
»Med hänsyn till skogsvägarnas stora betydelse anser utskottet de i motionerna
framförda önskemålen om ökning av anslaget vara väl motiverade.
Till följd av de löneökningar och kostnadsfördyringar, som inträtt
jämväl sedan Kungl. Maj :ts proposition avlämnades, betyder ett i förhållande
till innevarande budgetår oförändrat anslag en väsentlig nedsättning
av här ifrågavarande verksamhets resultat. Så som läget på arbetsmarknaden
synes utveckla sig i skogsbygderna anser utskottet ej att betänkligheter
mot en uppräkning av anslaget böra hysas med hänsyn till brist på
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
151
arbetskraft. Utskottet tillstyrker därför, att anslaget uppräknas till
2 100 000 kronor i enlighet med vad som föreslås i motionerna I: 227 och
II: 300.
Då utskottet i övrigt icke har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
jämte motionerna I: 228 och II: 301 samt I: 229 och
II: 304, förstnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, ävensom
med bifall i denna del till motionerna I: 227 och II: 300
— till Skogsvård m. m.: Våg- och flottledsbyggnader å skogar
i enskild ägo för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 2 100 000 kronor.»;
b) av herrar Bror Nilsson och Svensson i Vä, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 229 och II: 304 samt att utskottets yttrande
och hemställan därför bort lyda sålunda:
»Av utredningen i ärendet torde framgå, att stort behov föreligger av
bidrag till skogsvägbyggnader. De i motionerna framförda yrkandena om ökning
av anslaget synas därför vara väl grundade. Oaktat utskottet är medvetet
om nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet i fråga om investeringar,
finner utskottet sig av angivna skäl böra förorda, att anslaget för
nästa budgetår uppföres med 2 200 000 kronor i enlighet med yrkandet i motionerna
I: 229 och II: 304.
Utskottet har i övrigt icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
jämte motionerna 1:227 och 11:300 samt 1:228
och II: 301, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom
med bifall till motionerna I: 229 och II: 304 — till Skogsvård
m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
2 200 000 kronor.»
9) Vid punkten 180:o) (Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar) av herr Grym.
152
Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.
Bilaga.
Uppskjutna frågor.
Punkt
Punkt
i 9:e
huvud-
Anslagets rubrik
i 9:e
huvud-
Anslagets rubrik
titeln
titeln
17
Statens växtskyddsanstalt:
108
Producent- och kontantbidrag till
Avlöningar.
vissa innehavare av mindre jord-
Omkostnader.
bruk.
22
Lantbrukshögskolan och statens lant-
109
Kostnader i samband med Svenska
bruksförsök: Stipendier.
spannmålsaktiebolagets verksam-
26-27
Lantbrukshögskolan och statens lant-
het.
bruksförsök:
no
Statlig lagerhållning: Omkostnader
Statens törsöksgårdar.
för statlig inköps- och försäljnings-
Bidrag till lokal försöksverksamhet.
verksamhet.
Bidrag till fast försöksverksamhet.
116
Befrämjande av landsbygdens elek-
32
Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd-
trifiering.
gårdsinstitut: Stipendier m. m.
125
Bidrag till jordbrukets rationalisering.
36
Specialgymnasiet för lantbruks-, me- jeri- och skogsstuderande.
126
Täckande av förluster på grund av
statlig kreditgaranti.
47
Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt elever vid lägre lant-
131
Grundförbättringar: Statens avdik- ningsanslag
bruksundervisningsanstalter m. m.
50
Bidrag till hushållningssällskapens
undervisningsverksamhet m. m.
149
Fiskredskapsförsäkring:
Bidrag vid försäkringsförluster.
Organisationsbidrag in. m.
56
Hästavelns befrämjande.
152
Understöd åt fiskare.
58
Nötboskapsavelns befrämjande: Un- derstöd åt kontrollföreningsverk- samhet.
154
Säkerhetsanordningar till ledning för
fiskefartyg.
66
Veterinärhögskolan: Stipendier.
162
Skogshögskolan: Stipendier.
83
Lindring i mindre bemedlades kost-
167
Statens skogsmästarskola: Stipendier.
nader för djursjukvård.
172
Statens skogsforskningsinstitut: Riks-
84
Bidrag till hushållningssällskapen:
skogstaxering och avverkningssta- tistik.
Avlöningar.
174
Omkostnader.
Ersättning till statens domäners fond
86
för utgifter för avlöningar vid sta-
Bidrag till bokföringsverksamheten
tens skogsskolor m. m.
inom jordbruket.
176
Ersättning till statens domäners fond
87
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
för utgifter för provisorisk skogs-
Statens centrala frökontrollanstalt:
skolekurs.
Avlöningar.
215
Bidrag till vetenskapsakademien för
Statens centrala frökontrollanstalt:
förvaltning av nationalparker och
Omkostnader.
naturskyddsärenden.
Understöd åt lokala frökontrollan-
Bidrag till svenska naturskyddsför-
stalter.
eningen.
107
Prisreglerande åtgärder på jordbru-
221
Gottgörelse till fiskerinäringen för av
kets område.
dess utövare erlagd bensinskatt.
527215. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 1952.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:9 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 u s. 1 i texten