Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1952-03-13 · 152 sidor, varav 151 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 151 av 152 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1952:1, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av Kungl. Maj :ts

framställningar under nionde huvudtiteln i den till riksdagen den 4 januari

1952 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för

budgetåret 1952/53.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa

till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta

motioner.

A. Jordbruksdepartementet.

l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 1 (s. 1—2) innefattar en anslagsanvisning av 605 000 kronor,

vilket belopp överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår

med 98 000 kronor. Höjningen föranledes främst av löneregleringen för

vissa chefstjänstemän m. fl., det rörliga tilläggets ökning samt beräknade

löneklassförändringar. I samband med att den ene av departementets båda

byråchefer i Cr 13 förordnats till lantbruksrepresentant i Washington har

byråchefstjänsten vakantsatts och förordnande i stället meddelats å den

tjänst som förste kanslisekreterare i Ce 29, vilken innehaves av ifrågavarande

byråchef. Detta förhållande har beaktats vid anslagsberäkningen.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj.ts framställning hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ............ 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 311 400

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr l.

3. Avlöningar till iclce-ordinarie personal....... 129 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 132 900

Summa kronor 605 000;

b) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 605 000 kronor.

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Under punkten 2 (s. 2—3)

har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 60 000 kronor, innebärande

en höjning av anslaget med 5 000 kronor.

Departementschefen har under punkten anfört, bland annat, följande.

»I detta sammanhang torde först få beröras den principiella frågan om

den allmänna kostnadsökningens inverkan på medelsbehovet under de statliga

myndigheternas omkostnadsanslag. Det torde vara uppenbart, att denna

kostnadsökning påkallar en höjning av ett flertal poster i omkostnadsstaterna.

Beträffande posterna till reseersättningar, övriga expenser och

publikationstryck har i princip en uppräkning med respektive 15—20, 15

och 30—35 procent ansetts böra vidtagas. Då särskilda omständigheter

förelegat har givetvis undantag gjorts från denna regel. Härvid har medelsåtgången

under det senast förflutna budgetåret särskilt beaktats. Med

utgångspunkt från denna har vidare medelsbehovet för sjukvård in. in.

samt bränsle, lyse och vatten bedömts.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kronor.

B. Lantbruksstyrelsen m.*m.

3:o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 3 (s. 4—10) innefattar — förutom hemställan att medgiva ändring

i personalförteckningen för lantbruksstyrelsen och godkänna ändrad

avlöningsstat — en anslagsanvisning av 1 773 500 kronor, vilket belopp med

285 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Anslagsberäkningen innebär att ordinarieposten uppräknats med 8 400

kronor, posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

minskats med 2 400 kronor samt posten ersättningar till sakkunniga höjts

med 5 000 kronor. Därjämte ha icke-ordinarieposten och posten rörligt tillägg

uppräknats med 51 400 kronor respektive 292 600 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

3

Departementschefen har anfört bland annat följande.

»Jag är icke för närvarande beredd att taga ställning till lantbruksstyrelsens

förslag till omorganisation av undervisningsbyrån. Det torde emellertid

vara uppenbart, att arbetsbelastningen på byrån nu nått en sådan omfattning,

att en förstärkning av personalen icke längre kan uppskjutas.

Framför allt synes det nödvändigt att minska byråchefens oskäligt stora

arbetsbörda. Med hänsyn härtill biträder jag förslaget att vissa av dennes

arbetsuppgifter skola överflyttas å byråinspektören. Denne bör på grund

härav uppflyttas i lönegrad Ca 29. Vidare vill jag tillstyrka, att å byrån

skall anställas en amanuens i reglerad befordringsgång. Dessa förslag medföra

en kostnadsökning å tillhopa 11 900 kronor. I övrigt kan jag icke nu

förorda några ändringar beträffande personalen på undervisningsbyrån.

Vid anmälan av anslaget till Diverse åtgärder på husdjursavelns område

in. in. föreslår jag, att avkastningsbedömningen rörande avelssvin i sin helhet

skall ställas under lantbruksstyrelsens överinseende. Vid bifall till detta

förslag böra, såsom styrelsen föreslagit, två i denna verksamhet sysselsatta

assistenter överföras från lantbrukshögskolans till styrelsens avlöningsstat.

Härvid torde de böra placeras i lönegrad Ce 22. Detta medför en ökning av

lantbruksstyrelsens avlöningsanslag med sammanlagt 23 300 kronor.

Vad härefter angår jordförbättringsbyrån är det alltjämt ovisst i vilken

utsträckning den vid 1951 års riksdag beslutade överflyttningen av ett flertal

låne- och bidragsärenden beträffande torrläggningsföretag till lantbruksnämnderna

kommer att kunna möjliggöra en minskning av personalen på

byrån. Med hänsyn härtill torde lantbruksstyrelsen även under nästa budgetår

böra ha möjlighet att i mån av behov anställa extra tjänstemän i stället

för dem, vilkas befattningar nu icke må återbesättas. Jag anser det dock

till fyllest att medel skola beräknas för anställande av två tjänstemän i

Cg 29. Anslaget bör alltså minskas med ett belopp motsvarande lönen till

en tjänsteman i 24 lönegraden, eller med 13 600 kronor. Skulle nyssnämnda

båda extra befattningshavare icke behöva tagas i anspråk under hela budgetåret,

torde uppkommande besparing böra få disponeras för extra skrivhjälp

inom styrelsen där så behövs.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag det vara av värde, att styrelsen

vid behov kan anlita sakkunniga vid behandlingen av ärenden som röra

skogliga frågor. Jag har därför icke något att erinra mot att medel skola

anvisas till ersättning åt dylika sakkunniga. För ändamålet torde dock icke

böra avses mera än 5 000 kronor.

Jag biträder vidare förslaget alt överföra kostnaderna för byggnadskonIrollcn

till lantbruksnämndernas avlönings- och omkostnadsanslag. Till

frågan om anvisande av medel till dessa kostnader torde jag alltså få återkomma

vid anmälan av nämnda anslag. Vid bifall till detta förslag kan den

nuvarande posten å 70 000 kronor till ersättningar för byggnadskontroll

utgå ur styrelsens avlöningsstat.

I övrigt kan jag icke nu förorda de av lantbruksstyrelsen framlagda förslagen

utom i de fall då de äro föranledda av automatiska utgiftsstegringar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

1 anslutning härtill bör anslaget på grund av löneklassförändringar och reglerad

befordringsgång, löneregleringen för chefstjänstemän m. fl., förbättrad

befordringsgång för amanuenser med agronomutbildning samt det rörliga

tilläggets höjning uppräknas med respektive 20 500, 16 900, 7 100 samt

281 000 kronor. Å andra sidan bortfaller i anslutning till chefslöneregleringen

ett arvodesbelopp å 2 400 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

m. in. föreslår jag slutligen följande ändringar beträffande dylik

personal hos lantbruksstyrelsen. En kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 15

bör föras å övergångsstat. I stället bör inrättas en kontoristtjänst i lönegrad

Ca 13. Sistnämnda tjänst bör dock hållas vakant, så länge innehavaren av

nämnda kansliskrivartjänst kvarstår. Vidare böra utbytas dels en kanslibiträdestjänst

i lönegrad Ca 11 mot en kontoristtjänst i lönegrad Ca 13, dels

en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ce 11 och en kontorsbiträdestjänst i lönegrad

Ca 8 mot två kontoristtjänster i lönegrad Ce 13 och dels en kontoristtjänst

i lönegrad Cg 13 och två kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8 mot

tre kanslibiträdestjänster i lönegrad Ce 11. Kostnaderna för dessa tjänsteförändringar

kunna uppskattas till 5 300 kronor.

Därest riksdagen bifaller vad jag sålunda föreslagit, skulle lantbruksstyrelsens

avlöningsanslag för nästa budgetår behöva höjas med 285 000 kronor.

A personalförteckningen bör en av de båda tjänsterna sasoni byrainspektör

i lönegrad Ca 27 uppflyttas i lönegrad Ca 29. Vidare bör en kansliskrivartjänst

föras å övergångsstat samt å förteckningen uppföras två kontoristtjänster

i lönegrad Ca 13. Beträffande den ena av sistnämnda båda tjänster

hör anmärkas att den skall hållas vakant, så länge innehavaren av nyssnämnda

kansliskrivartjänst kvarstår. Å andra sidan bör antalet kanslibiträdestjänster

minskas med en.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från

utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lantbruksstyrelsen, som angivits

i propositionen;

b) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

....................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..............

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ----

755 200

12 800

15 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 5

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 547 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 442 900

Summa kronor 1 773 500;

e) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 773 500 kronor.

4:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten

4 (s. 10—12) hemställt om en medelsanvisning av 267 500 kronor eller 32 500

kronor mera än motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Förslaget,

som å ena sidan inrymmer en höjning med 150 kronor av inkomstposten

försålda formulär, blanketter och kungörelser m. m., innebär å andra sidan

en uppräkning såväl av utgiftsposterna sjukvård m. m. samt bränsle, lyse

och vatten med 5 000 kronor respektive 2 000 kronor som av posterna reseersättningar

och övriga expenser med 10 000 kronor respektive 15 650 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 267 500

kronor.

5:o) Lantbruksstyrelsen: Kostnader för utbetalande av producent- och

kontantbidrag. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten

5 (s. 12) — som innebär en i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens

äskande med 21 000 kronor ökad anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Kostnader för

utbetalande av producent- och kontantbidrag för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 76 000 kronor.

6:o) Lantbruksnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten 6

(s. 13—18) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan om bemyndigande

för Kungl. Maj :t att vidtaga ändringar i personalförteckningen

samt godkännande av ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av

7 507 000 kronor, vilket belopp överstiger innevarande budgetårs anvisning

med 1 319 000 kronor. Av höjningen belöpa 16 500 kronor å föreslagen omändring

av 26 kanslibiträdestjänster i lönegrad Ca 11 till lika många kontoristtjänster

i lönegrad Ca 13. I enlighet med förslaget om att kostnaderna

för byggnadskontrollen, som tidigare uppförts under lantbruksstyrelsens

avlönings- och omkostnadsanslag, skola överföras till lantbruksnämndernas

anslag till avlöningar och omkostnader, har ifrågavarande anslag vidare uppräknats

med 27 400 kronor. För genomförande av förbättrad befordrings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

gång för tekniska biträden, har beräknats en anslagsökning med 8 000 kronor.

För anställande av extra arbetskraft har anslaget ansetts böra uppräknas

med ett särskilt belopp om 25 000 kronor. De automatiska utgiftsökningarna

på grund av löneklassförändringar och reglerad befordringsgång,

förbättrad befordringsgång för lantbruksassistenter med agronomutbildning

samt det rörliga tilläggets höjning ha slutligen medfört anslagshöjningar

med respektive 87 400, 31 900 och 1 122 800 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Jag är icke beredd att nu tillstyrka lantbruksstyrelsens förslag om utökning

av både den högre och den lägre tekniska personalen inom lantbruksorganisationen.

Ej heller kan jag för närvarande förorda, att några kansliskrivartjänster

skola inrättas vid nämnderna. Under hänvisning till vad

chefen för civildepartementet anfört i proposition den 28 december 1951

angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. in. föreslår jag

emellertid, att 26 kanslibiträdestjänster i lönegrad Ca 11 skola omändras till

lika många kontoristtjänster i lönegrad Ca 13. Härigenom ökar medelsbehovet

med 16 500 kronor.

Såsom jag anfört redan vid behandlingen av lantbruksstyrelsens avlöningsanslag

torde i enlighet med styrelsens förslag kostnaderna för byggnadskontrollen

i fortsättningen böra anvisas under nämndernas avlöningsoch

omkostnadsanslag. För närvarande finnas tre byggnadskontrollanter

nämligen vid nämnderna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Styrelsen har emellertid föreslagit, att ytterligare en kontrollant skulle få

anställas i Västerbottens län och därjämte en i Värmlands län. Detta förslag

anser jag mig dock icke kunna biträda. Ifrågavarande anslag skulle

därför endast behöva höjas med 27 400 kronor, vilket motsvarar avlöningen

till de nuvarande tre kontrollanterna.

Vad angår förslagen till förbättrad befordringsgång för dels utbildade

kartritningsbiträden dels vissa tekniska biträden är jag icke för närvarande

beredd att fatta ståndpunkt till desamma. Med hänsyn till de av

lantbruksstyrelsen angivna svårigheterna att besätta de tekniska biträdestjänsterna

vill jag emellertid föreslå att dylika biträden efter ett års anställning

i lönegrad Ce 13 skola placeras i lönegrad Ce 15. Biträde, som genomgått

lantbruks- eller lantmannaskola, bör erhålla den ytterligare förbättringen,

att han får börja befordringsgången i 11 lönegraden. Kostnadsökningen

på grund av detta förslag torde kunna uppskattas till i runt tal 8 000

kronor.

Vid anmälan av lantbruksstyrelsens avlöningsanslag har jag tillstyrkt, att

styrelsen skall få anlita särskilda sakkunniga i ärenden rörande skogliga

frågor. Såsom styrelsen framhållit kunna uppenbarligen även lantbruksnämnderna

behöva rådfråga dylika sakkunniga. Jag har därför icke något

att erinra mot styrelsens förslag i detta hänseende. Då emellertid medelsförbrukningen

under anslagsposten till ersättningar till sakkunniga under

budgetåret 1950/51 endast uppgick till omkring 31 200 kronor, synes någon

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

7

uppräkning av posten icke nödvändig i anledning av förslaget. Någon höjning

av posten torde icke heller påkallas av att -— i överensstämmelse med

vad förut förordats — kostnaderna för de fackmän, vilka nämnderna anlita

för byggnadskontrollen och vilka icke äro anställda inom lantbruksorganisationen,

från och med nästa budgetår likaledes skola bestridas från posten

i fråga.

Lantbruksstyrelsen har vidare ifrågasatt en ökning av icke-ordinarieposten

med 200 000 kronor, motsvarande den generella nedskärning av posten

som vidtagits för löpande budgetår. Denna hemställan torde enligt min mening

icke böra bifallas. Då emellertid enligt vad styrelsen anfört sänkningen

av posten medfört, att nämndernas behov av extra arbetskraft endast

kunnat tillgodoses i obetydlig omfattning, vill jag i stället föreslå, att för

anställande av dylik arbetskraft skall anvisas ett särskilt belopp av 25 000

kronor för nästa budgetår.

Vad slutligen angår styrelsens beräkning av medelsbehovet i anledning av

de automatiska utgiftsökningarna föranleder denna icke någon erinran från

min sida. På grund av löneklassförändringar och reglerad befordringsgång,

förbättrad befordringsgång för lantbruksassistenter med agronomutbildning

samt det rörliga tilläggets höjning bör anslaget följaktligen uppräknas

med respektive 87 400, 31 900 samt 1 122 800 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör lantbruksnämndernas avlöningsanslag

höjas med 1 319 000 kronor.

Å personalförteckningen böra uppföras 26 kontoristtjänster i lönegrad Ca

13, medan antalet kanslibiträdestjänster bör minskas med samma siffra.

Vidare bör antalet egnahemsdirektörer på grund av avgång minskas med

en samt kontorsbiträdestjänsterna — enligt grunderna för den reglerade

befordringsgången — ökas med fyra.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från

utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lantbruksnämnderna, som angivits

i propositionen;

b) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksnämnderna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 2 968 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 170 000

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis..... 50 000

4. Ersättningar till täckdiknings- och cementc
ringsförmän,

förslagsvis ................. 100 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 2 445 400

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 772 800

Summa kronor 7 507 000;

c) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 507 000 kronor.

7ro) Lantbruksnämnderna: Omkostnader. Under punkten 7 (s. 18—20)

har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av 2 177 000 kronor, vilket

innebär en ökning med 352 000 kronor i förhållande till innevarande

budgetårs anvisning. Förslaget innebär att posten sjukvård in. m. i anledning

av belastningen höjts med 12 000 kronor. Vidare ha de ökade rese- och

traktamentslcostnaderna medfört att posten reseersättningar uppräknats

med 280 000 kronor, motsvarande 20 procent av det för innevarande budgetår

för ändamålet anvisade beloppet. Posten övriga expenser har å ena sidan

med hänsyn till den allmänna prisstegringen föreslagits höjd med 60 000

kronor. Då emellertid kostnaderna i samband med projekteringsverksamhet

ansetts böra från och med nästa budgetår bestridas från en särskild anslagspost,

har posten till övriga expenser å andra sidan nedräknats med

20 000 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder förslaget och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 177 000

kronor.

8:o) Lantbruksnämnderna: Utrustning. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 8 (s. 20), som innefattar medelsanvisning

av ett med 20 000 kronor sänkt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Utrustning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

20 000 kronor.

9:o) Lantbruksnämnderna: Ersättningar åt ortsombuden. Kungl. Maj:ts

förslag under punkten 9 (s. 21—23) innefattar en medelsanvisning av

300 000 kronor eller 100 000 kronor mer än motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Höjningen föranledes dels av medelsförbrukningen under

budgetåret 1950/51, dels ock av vissa föreslagna uppräkningar av de till

ortsombuden utgående ersättningarna.

Utskottet. Som Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Ersättningar

åt ortsombuden för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

9

10:o) Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer. Under

punkten 10 (s. 23) har Kungl. Maj :t i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens

förslag hemställt om anslagsamäsning med ett oförändrat belopp

av 250 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 299, av herr Nilsson i

Bästekille, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Maj :ts

framställning under förevarande punkt.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet

hänvisa till denna.

Utskottet. Vid sin prövning av Kungl. Maj :ts framställning om anslag

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 förklarade utskottet såsom

sin mening (uti. nr 17, p. 5), att anslaget -— med hänsyn till den betydelse

planeringsverksamheten ägde för jordbrukets rationalisering — icke

borde nedsättas under 250 000 kronor. Riksdagen beslöt i enlighet därmed.

Oaktat utskottet anser, att berörda verksamhet i huvudsak endast bör

bedrivas i den omfattning, som påkallas av mera aktuella rationaliseringsbehov,

har utskottet icke funnit anledning att frångå den tidigare intagna

ståndpunkten i frågan. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts föreliggande

förslag och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionen II: 299, till Lantbruksnämnderna:

Kostnader för planeringskommittéer för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

11 :o) Lantbruksattachéer: Avlöningar. Under punkten 11 (s. 23—24) har

Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 198 500 kronor, vilket innebär

en anslagshöjning med 32 500 kronor. Uppräkningen har skett i anslutning

till Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1951, varigenom föreskrivits att

från arvodesposten må utgå arvoden och ersättningar till sammanlagt

157 300 kronor. I detta belopp ingår dock flyttningsbidrag med 3 500 kronor

till den nye lantbruksrepresentanten i Washington. Vidare har icke-ordinarieposten

ansetts böra uppräknas med 8 000 kronor till 40 000 kronor. Slutligen

har höjningen av det rörliga tillägget medfört en uppräkning av den

därför avsedda posten med 1 200 kronor till 4 700 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 153 800

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................. 40 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 4 700

Summa kronor 198 500;

b) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 198 500 kronor.

12:o) Lantbruksattachéer: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj:ts förslag under punkten 12 (s. 24) — som innefattar en oförändrad

medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 47 000

kronor.

C. Lantbruksakademien m. m.

13:o) Lantbruksakademien: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under punkten

13 (s. 25) föreslagit, att anslaget skall uppräknas med 5 900 kronor till

32 500 kronor i anledning av dels löneregleringen för vissa chefstjänstemän

m. fl., dels det rörliga tilläggets höjning.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksakademien,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 30 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 8 500

{ Summa kronor 39 000

Särskilda uppbörds medel.

Av lantbruksakademiens medel .................. 6 500

Nettoutgift kronor 32 500;

b) till Lantbruksakademien: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 32 500 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

11

14:o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m. Utskottet

biträder Kungl. Maj:ts förslag under punkten 14 (s. 25—26) — innebärande

en på grund av kostnadsstegringarna med 4 000 kronor förhöjd medelsanvisning

— och hemställer,

att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till

museum, bibliotek m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

anslag av 19 000 kronor.

15:o) Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av kostnaderna för

jordbrukets forskningsråd m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 15 (s. 26

•—28) hemställt att medelsanvisningen för ändamålet skall höjas med 4 900

kronor till 47 400 kronor. Av ökningen belöpa 2 300 kronor å föreslagen inplacering

å extra ordinarie stat, 24 lönegraden, av forskningsrådets nuvarande

arvodesavlönade assistent. Detta förslag har föranlett att anslaget

från och med nästa budgetår ansetts böra erhålla karaktär av förslagsanslag.

Posterna till expenser och reseersättningar ha uppräknats med 800

respektive 1 000 kronor till 4 800 respektive 8 000 kronor, varjämte det belopp

som avsetts för avlönande av övrig arbetskraft å rådets kansli höjts

med 800 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till lantbruksakademien för

bestridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

47 400 kronor.

16:o) Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Under punkten

16 (s. 28—29) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsanvisning av 300 000

kronor, vilket belopp med 50 000 kronor överstiger motsvarande anvisning

för innevarande budgetår.

Departementschefen har härom anfört följande.

»Den forskning, som bedrivits med anlitande av förevarande anslag, har

visat sig vara av stor betydelse för jordbruksnäringen i landet. Det är enligt

min mening därför angeläget, att ökade möjligheter beredas till dylik

forskning. Jag vill dessutom framhålla, att en uppräkning av anslaget är

motiverad även på grund av den minskning av anslagets realvärde, som skett

genom att löner och materielkostnader de senaste åren stigit betydligt. För

närvarande kan jag emellertid icke förorda en så stor anslagshöjning som

i och för sig skulle vara önskvärd. Jag har sålunda stannat för att föreslå,

att anslaget skall höjas med 50 000 kronor till 300 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet har ej funnit anledning att göra erinran mot Kungl.

Maj ds förslag och hemställer alltså,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Främjande av forskning på jordbrukets

område m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 300 000 kronor.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. m.

17:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avlöningar. Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 18 (s. 30—40) innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen och

godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 3 460 500 kronor,

vilket belopp med 794 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår.

Departementschefen har — efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden

— anfört följande.

»Såsom framgår av det föregående har högskolestyrelsen ifrågasatt ett flertal

tjänsteförändringar och personalförstärkningar vid högskolan och iantbruksförsöken.

Åtskilliga av förslagen ha framlagts redan vid tidigare tillfällen.

Även vissa nya önskemål ha emellertid framförts. Jag finner väl, att

goda skäl åberopats för många av styrelsens yrkanden. Det torde dock vara

uppenbart, att det för närvarande icke är möjligt att genomföra alla styrelsens

förslag. Enligt min mening kan därför ett bifall nu komma i fråga endast

i sådana fall, där angelägenhetsgraden är mycket stor. Detta innebär,

att sådana önskemål, som anses ha särskild betydelse för undervisningens

ordnande, måste tillmätas företräde framför mera forskningsbetonade önskemål.

Härtill komma emellertid de tjänsteförändringar, som föranledas av

ställningstagandet till förslagen rörande lönereglering för professorer och

laboratorer m. fl. ävensom för viss biträdespersonal in. fl. Vidare torde en

viss uppräkning av speciallärararvodena böra övervägas. Med dessa allmänna

utgångspunkter har jag för min del funnit mig böra föreslå följande

ändringar beträffande personalen vid högskolan och lantbruksförsöken för

nästa budgetår.

Vad först angår undervisningsinstitutionerna har styrelsen bland annat

upprepat sitt förslag om inrättande av en laboratorstjänst vid var och en av

de tre husdjursinstitutionerna. I likhet med min företrädare i ämbetet anser

jag en sådan personalförstärkning i och för sig önskvärd. För närvarande

anser jag mig dock blott kunna tillstyrka styrelsens i andra hand

framförda förslag, att en förste assistenttjänst i lönegrad Ce 24 skall inrättas

vid institutionen för husdjurens fysiologi och anatomi. Jag har härvid

bland annat beaktat, att den lönereglering, som nu föreslås för docenterna,

torde göra det lättare att knyta docenter till dessa institutioner, ävensom att

docenterna vid ett genomförande av sagda lönereglering avses skola erhålla

ökad undervisningsskyldighet. Med hänsyn till den ökade undervisningen vid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

13

institutionerna för fysik och meteorologi, mikrobiologi och mjölkhushållning

vill jag vidare förorda, att vid förstnämnda institution en andre amanuens

skall utbytas mot en förste assistent i lönegrad Ce 24 och att medel

skola beräknas för en tredje amanuens vid var och en av sistnämnda båda

institutioner. Då behovet av en instruktör för de praktiska övningarna vid

den maskintekniska institutionen torde vara styrkt, har jag icke heller något

att erinra mot att en assistenttjänst vid institutionen skall utbytas mot en instruktörst

jänst. Sistnämnda tjänst bör dock placeras i lönegrad Ce 16. Vid

institutionen för växtsjukdomslära bör en vaktmästartjänst i lönegrad Ce 9

omändras till en institutionsvaktmästartjänst i lönegrad Ce 11. Likaså bör

en tjänst såsom trädgårdsmedhjälpare i lönegrad Ce 9 vid institutionen för

systematisk botanik och ärftlighetslära ombildas till en tjänst såsom trädgårdsförman

i lönegrad Ce 11. Slutligen föranleder förslaget att en speciallärartjänst

i fastighetsbildning skall inrättas icke någon erinran från min

sida.

I detta sammanhang torde jag få upptaga den förut antydda frågan om en

uppräkning av arvodena till högskolans speciallärare m. fl. Det synes skäligt

att dessa arvoden åtminstone i flertalet fall skola höjas något. Jag anser

mig därför böra föreslå, att för ifrågavarande arvoden skall beräknas ett

10 procent högre belopp än som avsetts för ändamålet för innevarande budgetår.

Beträffande förslagen under rubriken kansliet och kamrerarexpeditionen

in. m. kan jag tillstyrka, att för lönegradsuppfiyttning av laboratoriebiträden

och löneklassförändringar skola beräknas 4 400 respektive 21 500 kronor.

Till frågan om förbättrad löneställning för kamreraren är jag icke nu beredd

att taga ställning. I övrigt kan jag icke förorda dessa förslag i vidare

mån än att jag föreslår dels att en gårdskarlstjänst i lönegrad Ce 9 skall

ombildas till en hantver kart jänst i lönegrad Ca 10, dels att i stället för den

begärda amanuenstjänsten skola anvisas ytterligare 3 000 kronor för tillfällig

arbetskraft.

Enligt vad jag under hand erfarit föreligger vidare behov av medel för

avlönande av tillfällig arbetskraft, vilken kan användas såsom biträde för

visning av högskolans institutioner för det stora antal personer, som årligen

besöker Ultuna i studiesyfte. För ändamålet torde böra beräknas 1 000 kronor.

Jag övergår härefter till försöksanstalterna. Vad då först angår det nu

ånyo framlagda förslaget att inrätta en statsagronomtjänst i 29 lönegraden

vid statens jordbruksförsök bör man enligt min åsikt icke längre uppskjuta

realiserandet av detta förslag. Såsom styrelsen framhållit har nämligen den

svenska växtodlingen undergått så avsevärda förändringar, att ökade krav

måste ställas på forsknings- och försöksverksamheten inom området. Tjänsten

torde tills vidare böra placeras å extra ordinarie stat. Om denna tjänst

inrättas torde eu tjänst såsom förste assistent i lönegrad Ce 24 vid jordbruksförsöken,

vilken för närvarande ej är besatt, kunna indragas. Det torde

även vara möjligt att i övrigt göra sådana besparingar under anslaget,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att någon kostnadsökning i anledning av den nya tjänsten icke behöver

uppstå. Vidare tillstyrker jag, att medel skola beräknas för en aspirant i

lönegrad Cg 19 i stället för Cg 17 vid vardera jordbruksförsöken och husdjursförsöken.

För tillfällig arbetskraft torde böra upptagas ytterligare 5 000

respektive 1 400 kronor. Jag torde slutligen här få erinra om att jag vid behandlingen

av lantbruksstyrelsens avlöningsanslag bland annat föreslagit,

att två assistenter för svinstamkontrollen vid husdjursförsöken skola överflyttas

å lantbruksstyrelsens stat och därvid placeras i lönegrad Ce 22. Jämväl

en av assistenterna i 19 lönegraden vid jordbruksförsöken torde böra

uppflyttas i 22 lönegraden.

Vad härefter angår studiegårdsverksamheten torde jag få erinra om att

1950 års lantbruksförsökskommitté i sitt den 30 oktober 1951 avgivna betänkande

föreslagit, bland annat, att demonstrationsgårdar skola inrättas

vid hushållningssällskapen. Kommittén har ansett, alt dessa gårdar skola

övertaga de nuvarande studiegårdarnas uppgifter. I anslutning härtill har

kommittén vidare föreslagit, att de nu under lanlbrukshögskolans avlöningsoch

omkostnadsanslag upptagna beloppen å 22 400 respektive 47 700 kronor

till studiegårdsverksamheten i stället skola användas för den nya demon

strationsverksamheten och därvid sammanföras till ett särskilt anslag.

Jag har ännu icke tagit ställning till kommitténs förslag. I avbidan därpå

torde emellertid några medel till studiegårdsverksamheten icke böra beräknas

i förevarande sammanhang. Ifrågavarande anslag bör alltså minskas

med nyssnämnda belopp av 22 400 kronor, utgörande arvoden motsvarande

lönen i 20 löneklassen till två driftsledare ävensom arveden till två försöksgårdsföreståndare

för viss tillsynsverksamhet.

De under rubriken diverse äskanden upptagna förslagen kan jag av förut

angivna skäl icke nu biträda. Ej heller kan jag tillstyrka högskolestyrelsens

förslag i fråga om täckdikningsförsöksverksamheten.

Mot högskolestyrelsens beräkning av kostnadsökningarna på grund av

chefslöneregleringen, förbättrad befordringsgång för institutionernas assistenter,

arvodesregleringen samt det rörliga tilläggets höjning har jag icke något

att erinra. För dessa ändamål torde alltså böra anvisas de av styrelsen

angivna beloppen.

Såsom förut nämnts påkallar slutligen ställningstagandet till förslagen

rörande löne- och pensionsreglering för professorer och vissa andra akademiska

lärare m. fl. samt angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

m. m. vissa tjänsteförändringar vid högskolan och lantbruksförsöken.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet i särskilda propositioner

den 28 december 1951 anfört i dessa ämnen böra överinspektören, 17 professorer

och 13 laboratorer uppflyttas i respektive lönegrad Cp 15, Co 14

och Ca 33, 8 docenttjänster i lönegrad Ce 30 inrättas samt två ordinarie

kanslibiträdestjänster utbytas mot två kontoristtjänster i lönegrad Ca 13.

Vidare böra medel beräknas för 12 kanslibiträdestjänster i lönegrad Ce 11

i stället för lika många biträdestjänster i lönegrad Cf 4—Ce 8.

Jag vill slutligen i detta sammanhang även upptaga frågan om ersätt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

15

ning till ordförande och icke självskrivna ledamöter i styrelserna för de under

jordbruksdepartementet lydande högskolorna samt för Alnarpsinstitutet.

För närvarande utgår till dessa blott resekostnads- och traktamentsersättning

enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet. Det synes emellertid

skäligt, att ordförandena skola äga uppbära ett årligt arvode och övriga

icke självskrivna styrelseledamöter ersättning per sammanträdesdag.

Jag föreslår att ordförandearvodet skall bestämmas till följande belopp,

nämligen till 2 000 kronor vid lantbrukshögskolan samt till 1 500 kronor vid

veterinärhögskolan, vid skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut

och vid Alnarpsinstitutet. Ersättningen per sammanträdesdag torde i samtliga

fall böra bestämmas till 20 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör ifrågavarande avlöningsanslag

höjas med 794 000 kronor.

Å personalförteckningen böra överinspektör stjänsten samt professors- och

laboratorstjänsterna uppflyttas i respektive lönegrad Cp 15, Co 14 och Ca

33. Vidare böra å förteckningen upptagas åtta docenttjänster i lönegrad

Ce 30, .ytterligare en statsagronomtjänst i lönegrad Ce 29 ävensom ytterligare

en hantverkartjänst i lönegrad Ca 10. Slutligen böra två kanslibiträdestjänster

utbytas mot två kontoristtjänster i lönegrad Ca 13.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt föranleder i huvudsak

icke någon erinran från utskottets sida.

Vid sin prövning av förslaget, i vad det avser lönereglering för högre befattningshavare,

har utskottet emellertid uppmärksammat, att förslaget

torde innebära en viss rubbning av den ungefärliga jämställdhet i avlöningshänseende

mellan lantbrukshögskolans rektor och överinspektören för försöksväsendet,

som kom till stånd genom beslut av 1948 års riksdag. Ehuru

utskottet anser, att detta beslut utgjorde en lämplig inbördes avvägning av

nämnda befattningshavares avlöningsförmåner, vill utskottet icke nu ifrågasätta

någon ändring i den förordade löneregleringen. Utskottet förutsätter

likväl, att berörda spörsmål blir föremål för beaktande från Kungl. Maj:ts

sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök, som angivits i propositionen;

b) fastställa följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 932 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj ;t, förslagsvis .............. 79 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 615 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 834 500

Summa kronor 3 460 500;

c) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 3 460 500 kronor.

18:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader. Under

punkten 19 (s. 40—44) har Kungl. Maj :t förordat en medelsanvisning

av 427 000 kronor, vilket belopp med 85 500 kronor överstiger innevarande

budgetårs anslag.

Departementschefen har — efter redogörelse för högskolestyrelsens äskanden,

vilka innebära en anslagshöjning med 129 000 kronor — anfört följande.

»Vad först angår omkostnaderna för kansli, undervisningsinstitutioner

in. m. kan jag tillstyrka högskolestyrelsens förslag att posterna sjukvård

m. m. och driftkostnader för baljväxtlaboratoriet skola höjas med 1 600

respektive 3 800 kronor till 9 600 respektive 65 000 kronor. Jag har icke heller

något att erinra mot att högskolans samtliga kostnader för städning och

rengöring skola utbrytas från respektive delposter till övriga expenser och

hänföras till en särskild delpost. Såsom styrelsen föreslagit torde denna nya

delpost böra uppföras med 74 000 kronor. Denna omläggning medför, att

den under förevarande rubrik upptagna delposten till övriga expenser bör

minskas med det belopp, som nu beräknats under posten för angivna kostnader,

eller med 55 000 kronor. Å andra sidan bör posten höjas med 4 000

kronor på grund av de ökade utgifterna för kontorsmateriel m. m. Den

skulle följaktligen behöva upptagas med (80 000 — 55 000 + 4 000 =) 29 000

kronor för nästa budgetår, vilket innebär en minskning med 51 000 kronor.

Med hänsyn till medelsåtgången under budgetåret 1950/51 — 165 085 kronor

— bör vidare delposten bränsle, lyse och vatten uppräknas med 70 000

kronor till 170 000 kronor. Posterna reseersättningar och publikationstryck

torde slutligen böra höjas med 2 500 respektive 4 000 kronor till 30 500

respektive 15 000 kronor. Medelsanvisningen till omkostnaderna för kansli,

undervisningsinstitutioner m. m. skulle alltså öka med (1 600 + 3800 +

74 000 — 51 000 + 70 000 + 2 500 + 4 000 =) 104 900 kronor.

Jag övergår härefter till försöksanstalterna. Beträffande statens jordbruksförsök

biträder jag högskolestyrelsens förslag att posterna reseersättningar

samt bränsle, lyse och vatten skola höjas med 10 400 respektive 8 000

kronor till 62 400 respektive 14 000 kronor. Uppräkningen av posten publikationstryck

bör enligt min mening begränsas till 5 000 kronor. Denna

post skulle alltså uppföras med 20 000 kronor. Vidare bör delposten övriga

expenser å ena sidan — i överensstämmelse med vad som förut föreslagits

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

17

—- minskas med 6 800 kronor, motsvarande de nuvarande kostnaderna för

städning och rengöring, samt å andra sidan ökas med 2 000 kronor på grund

av den allmänna prisstegringen. Ifrågavarande delpost skulle alltså minskas

med 4 800 kronor till 16 600 kronor.

Vad härefter angår statens husdjursförsök har jag icke något att erinra

mot att posten bränsle, lyse och vatten skall höjas med 4 000 kronor till

12 000 kronor. Övriga av högskolestyrelsen föreslagna ökningar synas mig

emellertid vara väl högt beräknade. För min del föreslår jag, att posterna

reseersättningar, publikationstryck och övriga utgifter skola uppräknas

med respektive 1 000, 2 000 och 3 000 kronor till respektive 10 000, 8 000 och

16 000 kronor. Under delposten övriga expenser anser jag en uppräkning med

2 000 kronor tillräcklig. Då emellertid delposten på grund av förslaget att sammanföra

kostnaderna för städning och rengöring under en särskild ny delpost

samtidigt bör nedräknas med 2 300 kronor, kan densamma minskas

med 300 kronor till 6 200 kronor.

Till omkostnader vid försöksanstalterna skulle alltså behöva anvisas ett

med (10 400 + 8 000 + 5 000 — 4 800 + 4 000 + 1 000 + 2 000 + 3 000 —

300 =) 28 300 kronor förhöjt belopp.

Vad slutligen angår studiegårdsverksamheten torde på de skäl, som närmare

utvecklats under nästföregående anslagspunkt, några medel för denna

verksamhet icke böra beräknas i förevarande sammanhang. Då för innevarande

budgetår upptagits 47 700 kronor under ifrågavarande anslag för

ändamålet, medför detta en anslagsminskning å samma belopp.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör till omkostnader vid lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag

å (341 500 + 104 900 + 28 300 — 47 700 =) 427 000 kronor. I

förhållande till medelsanvisningen för löpande budgetår innebär detta en

anslagsökning med 85 500 kronor. Bortses från studiegårdsverksamheten

blir emellertid anslagsökningen 133 200 kronor. Det torde få ankomma å

Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för högskolan

och lantbruksförsöken.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 427 000 kronor.

19:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 20 (s. 44—45) —

innefattande en med hänsyn till den allmänna prisstegringen företagen uppräkning

av anslaget med 20 procent eller i runt tal 85 500 kronor — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Materiel m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 514 000 kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

20 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. Kungl. Maj:t har under punkten 21 (s.

45—47) föreslagit en medelsanvisning av 62 000 kronor eller 27 000 kronor

mer än innevarande budgetårs anslag. Av den föreslagna höjningen belöpa

12 000 kronor å årliga utgifter, medan 15 000 kronor äro avsedda såsom

ett engångsbelopp för kompletterande inköp till biblioteket.

Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 62 000 kronor.

21 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Underhåll av byggnader

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 23

(s. 48—49) — innebärande en med 18 000 kronor ökad medelsanvisning —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Underhåll av byggnader m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

22ro) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och utrustning.

Under punkten 24 (s. 49—52) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår anvisa ett anslag av 266 400 kronor eller 16 400

kronor mera än innevarande budgetårs anslag.

Efter en redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden har departementschefen

anfört följande.

»Vad först angår styrelsens framställning om tilläggsstatsanslag å 28 000

kronor till viss inredning av en kärlförsöksgård med växthus samt en försökslada

vid statens jordbruksförsök kan jag i nuvarande läge icke tillstyrka,

att mer än 16 400 kronor skola anvisas för ändamålet. Enligt min mening

är det dock icke nödvändigt att begära dessa medel å tilläggsstat utan

beloppet bör upptagas under förevarande anslag.

Såsom framgår av det föregående uppgår summan av de anslagsäskanden

för nästa budgetår, vilka högskolestyrelsen framställt i första hand, till

250 000 kronor. Jag föreslår att detta belopp skall anvisas. En anslagsanvisning

av den nu föreslagna storleken torde möjliggöra, att högskolans

och lantbruksförsökens mest angelägna behov av inredning och utrustning

skola kunna tillgodoses. I första hand torde erforderliga medel böra utgå till

utbyte av förenämnda autoklaver vid mikrobiologiska institutionen. Det torde

emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

på högskolestyrelsen att sedermera bestämma den närmare

dispositionen av anslaget.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

19

Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle anslaget sålunda uppföras med

(16 400 + 250 000 =) 266 400 kronor.»

Utskottet. Som Kungl. Maj:ts framställning icke föranleder någon erinran

från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Inredning och utrustning för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 266 400 kronor.

23:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Särskilda undersökningar.

Kungl. Maj :t har under punkten 25 (s. 52—56) föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår anvisa ett anslag av 124 000 kronor, vilket belopp

med 30 000 kronor överstiger innevarande budgetårs anslag.

Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt om en ökning av

anslaget med 39 200 kronor till 133 200 kronor. Därjämte har styrelsen i särskild

framställning —- under erinran att 1951 års riksdag under anslagstiteln

Vissa åtgärder för bekämpande av sand- och jordflykt anvisat ett anslag å

25 000 kronor ■— anhållit att 11 000 kronor måtte anvisas till försöksverksamhet

på detta område under nästa budgetår.

Departementschefen har efter närmare redogörelse för högskolestyrelsens

framställningar anfört följande.

»Såsom framgår av det föregående har högskolestyrelsen föreslagit en höjning

av förevarande anslag med nära 40 000 kronor. Styrelsen har dessutom

förutsatt att avlöningskostnaderna, 11 800 kronor, för en assistent

skola överföras till högskolans avlöningsanslag. Höjningen har främst motiverats

med de ökade omkostnaderna för redan pågående undersökningar

och försök. Medel ha emellertid även begärts till vissa nya ändamål. För

min del kan jag, trots att jag i det föregående ansett kostnaderna för ifrågavarande

assistent fortfarande böra bestridas från förevarande anslag, icke

tillstyrka en anslagshöjning av den storlek som styrelsen ifrågasatt. Jag

har sålunda stannat för att föreslå en uppräkning med 19 000 kronor. Till

förfogande skulle alltså komma att stå ett belopp av (94 000 + 19 000 =)

113 000 kronor. Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande, högskolestyrelsen att fördela beloppet på olika ändamål.

I samband härmed torde få avgöras vilken eller vilka av de pågående

undersökningarna som eventuellt måste inskränkas till följd av den begränsning

av medelsanvisningen som jag ansett mig böra föreslå. Samtidigt

torde även böra övervägas, huruvida någon del av medlen lämpligen bör

disponeras för de ifrågasatta nya ändamålen, trots den ytterligare inskränkning

av de redan igångsatta undersökningarna som därav skulle bli följden.

Vad härefter angår förenämnda försöksverksamhet beträffande förebyggande

åtgärder mot jordflykt torde kostnaderna för densamma i fortsättningen

böra bestridas från förevarande anslag. Såsom högskolestyrelsen

föreslagit bör för nästa budgetår anvisas ett belopp av It 000 kronor för

ändamålet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Vid bifall till vad jag sålunda tillstyrkt skulle till särskilda undersökningar

för nästa budgetår behöva anvisas ett anslag av (113 000 + 11 000 =)

124 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Särskilda undersökningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 124 000 kronor.

24:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar. Kungl.

Maj ds under punkten 28 (s. 60—66) gjorda framställning innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen

för institutet och godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning

av 996 000 kronor, vilket belopp med 205 800 kronor överstiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår.

Departementschefen har — efter en redogörelse för institutsstyrelsens anslagsäskanden

samt i ärendet avgivna yttranden — anfört följande.

»Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående löne- och pensionsreglering för professorer

och vissa andra akademiska lärare m. fl. föreslår jag, att institutets

fyra professorer från och med nästa budgetår skola placeras i lönegrad

Co 14. Vid bifall härtill ökar medelsbehovet jämfört med anslagsberäkningen

för innevarande budgetår med i runt tal 26 000 kronor.

Med hänsyn till att föreståndare för lantbruks-, lantmanna- och trädgårdsskolor

numera äro placerade i lönegrad Ca 31 torde det icke vara mer

än skäligt, att de båda föreståndarna för lantbruks- och trädgårdsavdelningarna

även skola erhålla en förbättrad löneställning. I detta hänseende ha

olika förslag framförts av institutsstyrelsen och lantbruksstyrelsen. Efter

övervägande av frågan har jag för min del stannat vid att föreslå, att ifrågavarande

föreståndare skola placeras i lönegrad Ce 33. Vid bifall härtill

ökar medelsbehovet med 2 600 kronor. Vad angår frågan om högre pension

till föreståndaren för lantbruksavdelningen torde denna fråga icke böra

prövas i förevarande sammanhang.

Med hänsyn till de fördelar ur undervisningssynpunkt som skulle vinnas

genom utbyte av vissa speciallärartjänster mot en fast ämneslärartjänst i

trädgårdsanläggning vill jag tillstyrka, att en dylik ämneslärartjänst skall

inrättas från och med nästa budgetår. Denna torde emellertid tills vidare

höra placeras i Cg 27. Såsom framgår av det föregående skulle detta förslag

blott behöva medföra en kostnadsökning å 3 600 kronor. Jag har icke

heller något att erinra mot att ett belopp av 1 200 kronor skall beräknas

för en speciallärare i geologi, jordarts- och gödsellära.

Vad härefter angår de olika förslagen rörande biträdespersonal och extra

personal anser jag mig i viss utsträckning böra tillstyrka desamma. Jag föreslår

sålunda, att ett biträde i reglerad befordringsgång skall anställas vid

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

21

mejeriförsöken och ett vid kamrerarkontoret. Kostnaderna för dessa biträden

kunna uppskattas till 10 000 kronor. Vidare förordar jag att de belopp,

som avses för tillfällig arbetskraft vid mejeriförsöken, extra skrivbjälp

vid trädgårdsförsöken samt extra skrivhjälp vid den mejeriekonomiska institutionen,

skola uppräknas med respektive 500, 1 000 och 2 000 kronor.

Däremot anser jag mig icke för närvarande kunna biträda förslagen att

inrätta en assistenttjänst vid mejeriavdelningen och två dylika tjänster vid

Ekerum och Tosemarken. Ej heller kan jag förorda inrättandet av en bibliotekarietjänst.

I stället vill jag föreslå att till ersättning för skötseln av biblioteket

skola beräknas 3 000 kronor i stället för nuvarande belopp av 1 500

kronor.

I enlighet med vad jag anfört vid anmälan av lantbrukshögskolans avlöningsanslag

bör från och med nästa budgetår utgå dels ett årligt arvode å

1 500 kronor till ordföranden i institutets styrelse, dels ett dagarvode å 20

kronor till övriga icke självskrivna ledamöter i styrelsen. För detta ändamål

torde böra beräknas 2 200 kronor.

Slutligen bör anslaget uppräknas med 24 000 kronor på grund av beräknade

löneklassförändringar och på grund av att Alnarp numera flyttats från

ortsgrupp 1 till ortsgrupp 2, med 3 400 kronor på grund av arvodesregleringen

m. in. år 1951 samt med 127 800 kronor på grund av det rörliga

tilläggets höjning.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör Alnarpsinstitutets avlöningsanslag

höjas med 205 800 kronor.

Å personalförteckningen böra fyra professorstjänster uppflyttas i lönegrad

Co 14. Vidare böra tjänsterna såsom föreståndare för lantbruksavdelningen

respektive för trädgårdsavdelningen i lönegrad Ce 31 uppflyttas i lönegrad

Ce 33.»

I en till utskottet överlämnad, inom jordbruksdepartementet den 24 januari

1952 upprättad promemoria har erinrats därom, att i förevarande proposition

en uppräkning med 10 procent föreslagits skola ske av de belopp som

avses till arvoden åt speciallärare vid lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan

och skogshögskolan. I promemorian har vidare anförts följande.

Från icke-ordinarieposten i avlöningsstaten för Alnarps lantbruks-, mejeri-

och trädgårdsinstitut bestridas även arvoden till speciallärare vid institutet.

För nästa budgetår ha för detta ändamål upptagits omkring 78 000

kronor. Därvid har emellertid räknats med oförändrade arvoden. För att

möjliggöra en uppräkning jämväl av vissa av dessa arvoden synes det önskvärt,

att nyssnämnda belopp höjes med 10 procent. I anslutning härtill skulle

icke-ordinarieposten behöva höjas med i runt tal 8 000 kronor och uppföras

med 458 000 kronor i stället för 450 000 kronor, med vilket belopp posten

uppförts i den avlöningsstat, som Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen skola

fastställa för budgetåret 1952/53. Alnarpsinstitutets avlöningsanslag skulle i

så fall behöva uppföras med 1 004 000 kronor för budgetåret 1952/53.

Utskottet. I likhet med vad utskottet tillstyrkt i fråga om lantbrukshögskolan

synes även vid Alnarpsinstitutet en höjning i vissa fall böra ske av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

speciallärarnas arvoden. Utskottet förordar därför, att det för dylika arvoden

avsedda beloppet, omkring 78 000 kronor, skall ökas med 10 procent

eller i runt tal 8 000 kronor. Med hänsyn härtill torde icke-ordinarieposten i

institutets avlöningsstat böra uppföras med ett till 458 000 kronor förhöjt

belopp.

Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke föranleder någon erinran från utskottets

sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

som angivits i propositionen;

II. i anledning av Kungl. Maj :ts framställning

a) fastställa följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53;

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 316 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 458 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 217 500

Summa kronor 1 004 000;

b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 004 000 kronor.

25:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader. Under

punkten 29 (s. 66—72) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anvisa

ett förslagsanslag av 408 200 kronor, vilket belopp med 92 700 kronor överstiger

anvisningen för innevarande budgetår. Av det föreslagna beloppet

hänföra sig 184 400 kronor till statens trädgårdsförsök och 223 800 kronor

till institutets övriga verksamhet.

Utskottet. Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 408 200 kronor.

26:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel m. m.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten

30 (s. 72—73) — innebärande anslagsökning för ändamålet med 5 500 kronor

— hemställer utskottet,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

23

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgår

dsinstitut: Materiel m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 34 000 kronor.

27:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och bokbindning

för institutets bibliotek. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 31 (s. 73—74) — innebärande en med 3 000 kronor höjd

medelsanvisning för ifrågavarande ändamål — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Bokinköp och bokbindning för institutets

bibliotek för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

28:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Trädgårdsekonomisk

byrå. Under tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten

33 (s. 75—76) — som innebär en anslagsökning med 1 700 kronor —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Trädgårdsekonomisk byrå för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 10 200 kronor.

29:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Inredning och utrustning.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 34 (s. 76—78) innebär

en anslagsanvisning av 28 500 kronor, vilket belopp med 16 000 kronor

överstiger motsvarande anvisning för löpande budgetår.

Efter närmare redogörelse för institutsstyrelsens anslagsäskanden samt i

ärendet avgivna yttranden har departementschefen anfört följande.

»Såsom förut angivits anvisade 1951 års riksdag 12 500 kronor till reparation

och nyanskaffning av ostkar med tillbehör vid mejeriförsöken. Beloppet

motsvarade emellertid endast halva kostnaden för dessa åtgärder, enär

medelsanvisningen ansågs böra uppdelas på två budgetår. Ett lika stort

belopp torde därför böra anvisas för ändamålet för nästa budgetår. Vad

beträffar den övriga utrustning för mejeriförsöken, vartill medel begärts,

torde väl otvivelaktigt behov av densamma föreligga. För närvarande anser

jag mig dock blott kunna tillstyrka, att ett belopp av 3 500 kronor skall

anvisas till anskaffande av försökskärnan eller vakuumindunstningsapparaten.

Det torde få ankomma å institutsstyrelsen att med hänsyn till angelägenhetsgraden

bestämma, för vilket av dessa båda ändamål som beloppet

bör disponeras.

Vad härefter angår förslagen i fråga om statens trädgårdsförsök framfördes

dessa, såsom förut antytts, även föregående budgetår. Min företrädare

i ämbetet framhöll då, att det givetvis skulle vara av värde, om förslagen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

kunde realiseras. Jag delar denna uppfattning. Jag förordar att medel nu

skola anvisas till inredning av rum för jordsterilisering samt anordnande av

tillskottsbelysning i vissa växthus. Då jag icke har något att erinra mot

kostnadsberäkningarna härför, böra följaktligen för dessa ändamål anvisas

6 500 respektive 6 000 kronor. Med inredning av lagerkällare vid Alnarp och

uppförande av en sådan källare vid Öjebyn synes däremot tills vidare böra

anstå.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle till inredning och utrustning

vid Alnarpsinstitutet för nästa budgetår behöva anvisas ett anslag å

(12 500 + 3 500 + 6 500 + 6 000 =) 28 500 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning har ej givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Inredning och utrustning för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 28 500 kronor.

30 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök

och fasta försöksfält. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 35 (s. 78) — som innefattar en anslagsanvisning av

oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

30 000 kronor.

31 :o) Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Kungl. Maj:ts

förslag under punkten 37 (s. 81—82) innebär i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår en uppräkning av anslaget med 29 000 kronor.

Höjningen beror huvudsakligen på att medelsbehovet under posterna avlöningskostnader

och pensionsavgifter för lärarpersonalen samt arvoden åt

speciallärare ökats. Härför har beräknats ett med 28 500 kronor förhöjt belopp.

Återstående ökning är föranledd av att statsbidraget till driftkostnaderna

föreslagits skola höjas med 20 procent.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må till Understöd åt lanthushållningsseminariet

å Rimforsa för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 138 000 kronor.

32:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurser i hovbeslag och maskinreparation

vid Alnarp. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts framställning under

punkten 38 (s. 82—83) — som innebär anslagsökning med 2 200 kronor —

hemställer utskottet,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

25

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Alnarp för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 19 700 kronor.

33:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 39 (s. 83—84) — innefattande

en anslagsminskning med 4 700 kronor i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens

äskande för ändamålet -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Lägre mejeriskolor för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 10 700 kronor.

34:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna:

Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 40 (s. 84—85) innefattar

— förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat

— en anslagsanvisning av 71 300 kronor, vilket belopp med 13 800

kronor överstiger anvisningen för innevarande budgetår. Av anslagsökningen

hänföra sig 6 000 kronor till löneklassuppflyttningar, 500 kronor till vikariatsersättningar

och 7 300 kronor till det rörliga tilläggets höjning.

Utskottet. Då utskottet icke har någon erinran mot framställningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksskolan

vid Ultuna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 28 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 31 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 11 300

Summa kronor 71 300;

b) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan

vid Ultuna: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 71 300 kronor.

35 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten 41 (s.

85) — innebärande en anslagsökning med 300 kronor — hemställer utskottet,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Lantbruksskolan vid Ultuna: Omkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 9 100 kronor.

36:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under punkten

42 (s. 85—87) innefattar anslagsanvisning till avlöningar med 5 000 000

kronor.

Departementschefen har efter redogörelse för lantbruksstyrelsens äskande,

lydande å 5 041 300 kronor, anfört följande.

»Jag är icke beredd att nu föreslå någon ökning av antalet maskinskötarkurser.

I övrigt torde emellertid lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet

under anslaget böra godtagas. Jag förordar därför att anslaget för

nästa budgetår skall uppföras med ett avrundat belopp av 5 000 000 kronor.

I förhållande till det anslag som anvisats för innevarande budgetår innebär

detta en ökning med 763 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 000 kronor.

37 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten 43

(s. 87—89) föreslagit riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa ett

anslag av 1 630 000 kronor.

Under förevarande anslagspunkt ha redovisats dels lantbruksstyrelsens

anslagsäskanden för ändamålet, lydande å 1 616 100 kronor, dels ock en

framställning av lantbruksakademien om ersättning med 28 600 kronor för

hyra till byggnadsstyrelsen för fyra till akademiens trädgårdsskola upplåtna

byggnader å Experimentalfältet.

Departementschefen har anfört.

»De nuvarande grunderna för bidrag till driftkostnader vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna

fastställdes år 1949 (kungörelsen nr 462/

1949). Sedan dess har som bekant en allmän kostnadsstegring av betydande

mått inträtt. I motsats till bidraget till avlöningskostnaderna har dock icke

bidraget till driftkostnaderna höjts på grund härav. Det torde emellertid

enligt min mening vara ofrånkomligt, att även sistnämnda bidrag nu skall

höjas. Lantbruksstyrelsen har föreslagit en uppräkning med 20 procent.

Jag finner detta förslag väl avvägt och tillstyrker därför detsamma. De särskilda

bidragsbeloppen torde sålunda böra fastställas i anslutning till styrelsens

i det föregående närmare redovisade förslag. Det torde få ankomma

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 27

på Kungl. Maj :t att vidtaga de författningsändringar som vid bifall härtill

bli erforderliga.

Vid uppskattningen av medelsbehovet under förevarande anslag har lantbruksstyrelsen

utgått från de ändrade bidragsgrunderna. Då jag ansett mig

böra helt biträda styrelsens förslag i ämnet, har jag icke heller något att

invända mot styrelsens beräkning av den kostnadsökning, som påkallas av

förslagets genomförande. Vad angår styrelsens medelsberäkning i övrigt har

jag icke någon annan erinran än att medelsanvisningen bör minskas med

15 600 kronor med hänsyn till att jag, såsom jag anfört under nästföregående

anslagspunlct, icke ansett mig kunna förorda någon ökning av antalet

maskinskötarkurser. Till bidrag till driftkostnader vid vissa lägre lantbruksundervisningsanstalter

skulle alltså för nästa budgetår behöva anvisas

ett belopp av (1 616 000 — 15 600 =) 1 600 400 kronor. I jämförelse

med anslagsanvisningen för innevarande budgetår innebär detta en ökning

med 260 500 kronor.

Vad härefter angår lantbruksakademiens framställning torde jag få erinra

om att i propositionen nr 79/1949 föreslogs, att fyra byggnader å Experimentalfältet,

som tidigare disponerats av statens jordbruksförsök, skulle

överföras till statens allmänna fastighetsfond och av byggnadsstyrelsen upplåtas

till akademiens trädgårdsskola. Samtidigt uttalades, att akademien

borde erhålla gottgörelse för den till fastighetsfonden utgående hyresersättningen

från anslag å riksstaten. Förslaget godtogs av riksdagen (skr. nr

345). Enligt vad jag inhämtat skall ersättning till fastighetsfonden utgå

räknat från och med den 1 april 1951. Det synes lämpligt att ersättningen

från sagda tidpunkt till den 1 juli 1952 får bestridas från det under nionde

huvudtiteln uppförda anslaget till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond. För nästa budgetår böra medel för ändamålet

däremot upptagas under förevarande anslag. Såsom akademien föreslagit

torde för ändamålet böra beräknas ett belopp av 28 600 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör förevarande anslag uppföras

med (1 600 400 -j~ 28 600 =) 1 629 000 kronor eller avrundat 1 630 000 kronor.

»

Utskottet. Då Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon erinran

från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 630 000 kronor.

38 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Bidrag till arvoden åt skolläkare. Tillstyrkande Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 44 (s. 90) — innefattande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Bidrag

till arvoden åt skolläkare för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 10 000 kronor.

39:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 45 (s. 90—92) innefattar

anslagsanvisning för ändamålet med 305 000 kronor, vilket belopp med

48 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 213, av fru Boman, vari

yrkats, att riksdagen under ifrågavarande anslag skall anvisa ett belopp av

316 500 kronor.

Till grund för detta yrkande har anförts, att statsbidrag bör utgå till avlönande

av en yrkeslärare vid skolan vid Pålkem. Beträffande det närmare

innehållet i motionen torde utskottet få hänvisa till denna.

I sitt anslagsäskande för nästa budgetår har lantbruksstyrelsen hemställt,

dels att lönereglering för yrkesskolornas lärare skall genomföras från

och med budgetåret 1952/53, dels att ett förslagsanslag av 349 300 kronor

skall anvisas till bidrag till nämnda skolor. Styrelsen har därvid, bland

annat, liksom vid sina anslagsäskanden för innevarande budgetår gjort framställning

om att statsbidrag skall utgå till avlönande av en yrkeslärare vid

Pålkem med undervisning i jordbruk, träslöjd och smide. Härför har beräknats

ett belopp av 12 700 kronor. Ersättningen till speciallärare vid

Pålkem anses härigenom kunna minskas med 1 200 kronor. Ifrågavarande

höjning har sålunda begränsats till 11 500 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»Jag torde få erinra om att Kungl. Maj :t den 28 december 1951 meddelat

beslut rörande löneställningen för lärarpersonalen vid jordbrukets yrkesskolor

samt tilldelat skolorna statsbidrag till avlönings- och driftkostnader

för innevarande läsår. De belopp som anvisats ha angivits i det föregående.

I fråga om löneställningen innebär beslutet att lärarpersonalen vid skolorna

erhålla arvoden motsvarande följande lönegrader, nämligen föreståndarna

vid Gålö, Sorsele och Vittjärvsgården 29 lönegraden, föreståndaren vid Pålkem

23 lönegraden, föreståndarinnan vid Sorsele 24 och föreståndarinnan

vid Pålkem 21 lönegraden, yrkeslärarna 20 lönegraden, lärarinnorna 18 lönegraden

samt assistenterna 11 lönegraden.

Någon ändring i den löneställning, som sålunda fastställts, synes icke

böra vidtagas för nästa budgetår. Lantbruksstyrelsens förslag om statsbidrag

till avlönande av en yrkeslärare vid Pålkem kan jag icke biträda. Med

hänsyn härtill synes man vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår

såvitt gäller statsbidrag till avlöningar kunna upptaga samma belopp,

som Kungl. Maj:t genom nämnda beslut den 28 december 1951 beviljat för

ändamålet, eller i runt tal 206 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

29

Vid anmälan av anslaget till bidrag till de lägre lantbruksundervisningsanstalternas

driftkostnader har jag med hänsyn till de inträdda kostnadsstegringarna

föreslagit, att dessa bidrag skola höjas med 20 procent. Då

samma skäl föreligga beträffande jordbrukets yrkesskolor anser jag mig

böra biträda lantbruksstyrelsens förslag om en motsvarande höjning av

driftkostnadsbidraget till yrkesskolorna. I enlighet med styrelsens beräkning

torde därför böra upptagas ett belopp av 99 000 kronor för ändamålet.

Vid bifall till vad jag sålunda anfört bör till bidrag till jordbrukets yrkesskolor

för budgetåret 1952/53 anvisas ett förslagsanslag av (206 000 -f99

000 =) 305 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i

sinom tid efter förslag av lantbruksstyrelsen meddela närmare bestämmelser

rörande dispositionen av anslaget.»

Utskottet. Ehuru de skäl, som motionären åberopat till stöd för sitt yrkande,

i och för sig tala för att en yrkeslärare bör anställas även vid Pålkem,

finner utskottet behovet av en sådan befattning icke tillräckligt styrkt. Utskottet

anser sig därför ej kunna biträda yrkandet i fråga.

Då Kungl. Maj :ts framställning icke heller i övrigt givit utskottet anledning

till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionen 11:213, till Lägre lantbruksundervisning

m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

305 000 kronor.

40 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser.

Kungl. Maj:ts förslag under punkten 46 (s. 92—95) om anvisande

för ändamålet av ett anslag av 73 000 kronor innefattar i förhållande till

anvisningen för innevarande budgetår en höjning av anslaget med 9 500

kronor. På grund av en beräknad reservation av 66 700 kronor innebär

förslaget, atl för nästa budgetår sammanlagt närmare 140 000 kronor skulle

komma att stå till förfogande för ifrågavarande ändamål. Det avses, att

Kungl. Maj :t skall äga bestämma vilka kurser, som under nästa budgetår

skola få anordnas inom nämnda kostnadsram, ävensom i övrigt äga vidtaga

vissa författningsändringar.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

således,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till särskilda utbildningskurser för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 73 000 kronor.

41 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid

vissa lantbruksundervisningsanstalter. Under punkten 48 (s. 97—98) har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa ett belopp

av 2 500 000 kronor, vilket innebär en anslagsökning med 1 000 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 216, av herrar Andersson

i Dunker och Onsjö, vari hemställts, att riksdagen för ifrågavarande ändamål

skall anvisa ett belopp av 3 000 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet

hänvisa till denna.

Lantbruks styr elsen (skr. 24/8 1951) hemställer, att anslaget för nästa

budgetår skall höjas med 1 500 000 kronor. Såsom motivering för detta förslag

anför styrelsen bland annat följande.

De för ifrågavarande ändamål under perioden 1939/40—1951/52 tillgängliga

medlen uppgå — under förutsättning att Kungl. Maj :t medgiver, att

det belopp å 1 000 000 kronor av 1947/48 års anslag, som fortfarande är reserverat,

får tagas i anspråk — till 18 850 000 kronor. Hittills ha statsbidrag

å .sammanlagt 14 549 771 kronor beviljats. Av medlen återstå sålunda

4 346 029 kronor. En ansökning om statsbidrag å 1 047 479 kronor till byggnadsarbeten

vid lanthushållsskolan i Jälla, Uppsala län, är för närvarande

föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Dessutom ha till lantbruksstyrelsen inkommit

ansökningar om statsbidrag till nybyggnader m. m. från 44 skolor

representerande en .sammanlagd byggnadskostnad av omkring 32 000 000

kronor. Av detta belopp skulle omkring 24 000 000 kronor erfordras såsom

statsbidrag. Skulle för samtliga de byggnadsarbeten, för vilka ansökningar

inkommit, beviljas statsbidrag under nästa budgetår, kommer sålunda att

erfordras ett belopp av (1047 479 + 24 000 000 =) i runt tal 25 000 000

kronor. Därutöver kunna enligt vad styrelsen har sig bekant förväntas inkomma

ansökningar om byggnadsbidrag från ett flertal skolor.

Med hänsyn till att byggnadsbeståndet vid många lantbruksundervisningsanstalter

fortfarande är synnerligen bristfälligt framhåller lantbruksstyrelsen

angelägenheten av att skolorna få utföra planerade byggnadsarbeten

inom rimlig tid. En ökad investering i förhållande till innevarande budgetår

synes styrelsen därför väl motiverad.

Ledamoten av lantbruksstyrelsen E. A. Sjålander har i särskilt yttrande

förklarat sig anse, att styrelsen med hänsyn till det stora behovet av nybyggnader

vid jordbrukets skolor bort föreslå, att förevarande anslag skulle

uppföras med 4 000 000 kronor.

I detta sammanhang har även anmälts, att lantbruksstyrelsen med skrivelse

den 16 april 1951 överlämnat en ansökning av Gävleborgs läns hushållningssällskap

om statsbidrag för fullbordande av en maskinhall vid

Kungsgårdens demonstrations- och undervisningsgård samt till erforderliga

undervisningsinventarier i maskinhallen. Styrelsen har tillstyrkt att ett bidrag

av 67 500 kronor skall anvisas för ändamålet.

Departementschefen har anfört följande.

»Med den starka begränsning av investeringarna, som måste iakttagas i

nuvarande läge, torde det icke vara möjligt att under nästa budgetår medgiva

någon mera omfattande byggnadsverksamhet. Då stort byggnadsbehov

föreligger vid lantbruksundervisningsanstalterna anser jag det emellertid

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

31

angeläget, att denna verksamhet skall kunna fortgå i åtminstone samma

omfattning som hittills. Verksamheten har under innevarande budgetår

hållits inom en bidragsram av 2 000 000 kronor. På grund av de inträdda

prisstegringarna vill jag förorda, att ramen skall bestämmas till 2 500 000

kronor. Anslaget torde vid bifall härtill böra uppföras med samma belopp,

vilket innebär att det höjes med 1 000 000 kronor.

Statsbidrag till Gävleborgs läns hushållningssällskap för vissa byggnadsarbeten

m. m. vid sällskapets demonstrations- och undervisningsgård torde,

därest riksdagen icke har något att erinra däremot, böra anvisas från förevarande

anslag. Jag ämnar i sinom tid ånyo anmäla ärendet för Kungl.

Maj :t.»

Utskottet. Med hänsyn till det omfattande byggnadsbehovet vid de lägre

lantbruksundervisningsanstalterna anser utskottet, att goda skäl tala för

bifall till motionärernas yrkande om ett anslag av 3 000 000 kronor. Utskottet

delar emellertid departementschefens uppfattning om nödvändigheten

att i nuvarande läge begränsa investeringarna. Ur denna synpunkt finner utskottet

sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag om en medelsanvisning av

2 500 000 kronor.

Då Kungl. Maj :ts förslag ej heller i övrigt föranleder någon erinran från

utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionen II: 216, till Lägre lantbruksundervisning

m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid

vissa lantbruksundervisningsanstalter för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

42 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel

för maskinundervisning. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 49 (s. 98—99) — innefattande anslagsanvisning

för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

43 :o) Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet rörande biodling.

I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 51 (s.

105) — innebärande en anslagsanvisning av oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet

rörande biodling för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

44 :o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område.

Detta anslag har under en följd av år varit uppfört med 15 000 kronor.

För budgetåret 1951/52 har anslaget emellertid med hänsyn till de särskilda

kostnader, som föranletts av svenska studieresor till Förenta staterna, anordnade

av den amerikanska Marshalladministrationen (ECA), höjts till

75 000 kronor.

Kungl. Maj:t har under punkten 52 (s. 105) hemställt om en medelsanvisning

av 17 500 kronor, vilket belopp med 57 500 kronor understiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 172 av herrar

Nord och Spetz samt II: 214 av herr Antby m. fl., i vilka motioner hemställts,

att riksdagen under ifrågavarande anslag skall anvisa ett belopp av 20 000

kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Lantbruksstyrelsen (skr. 24/8 1951) hemställer, att för nästa budgetår

skall — utöver det belopp, som kan befinnas erforderligt för de särskilda

studieresorna till Förenta staterna — anvisas ett belopp av 20 000 kronor.

Styrelsen har beräknat medelsbehovet med hänsyn till de ökade resekostnaderna.

Departementschefen har anfört.

»För nästa budgetår torde medel för statsbidrag till svenska studieresor

till Förenta staterna, anordnade av den amerikanska Marshalladministrationen,

icke böra upptagas under förevarande anslag. Anslaget skulle därför

kunna nedräknas med 60 000 kronor till 15 000 kronor. Då å andra sidan

de ökade resekostnaderna synas motivera en höjning av medelsanvisningen,

föreslår jag att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 17 500 kronor.

»

Utskottet. Enligt utskottets mening skulle behovet av reseunderstöd samt

de stegrade resekostnaderna i och för sig väl motivera en medelsanvisning i

enlighet med motionärernas förslag. På grund av nödvändigheten att iakttaga

sparsamhet även på detta område anser utskottet sig dock böra biträda

Kungl. Maj :ts framställning i ämnet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 172 och II: 214, till

Reseunderstöd för studier på jordbrukets område för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 17 500

kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

33

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

45:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 53 (s. 106—107) innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att för statens hingstdepåer och stuteri godkänna ändrad avlöningsstat

— en anslagsanvisning av 522 000 kronor, vilket belopp med

79 700 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Av anslagshöjningen hänföra sig 3 000 kronor till ökade arvoden åt vikarier

för stallpersonalen samt 2 400 kronor respektive 74 300 kronor till löneklassförändringar

och det rörliga tilläggets höjning.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens hingstdepåer

och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 59 100

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 2 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 338 200

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän...................... 1 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 120 800

Summa kronor 522 000;

b) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 522 000

kronor.

46:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader. Under punkten 54

(s. 107—111) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa

ett förslagsanslag av 368 000 kronor, vilket belopp med 87 500 kronor

överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Anslagsökningen

är föranledd av att flertalet poster under förevarande anslag på grund

av medelsåtgången och inträffade prisstegringar behöva uppräknas.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 368 000 kronor.

!{ Ilihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. År 1.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

47 ro) Statens hingstdepåer och stuteri: Byggnadsarbeten. Under denna anslagstitel

har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

83 000 kronor för nybyggnad av ett betjäningshus vid Flyinge. För budgetåret

1952/53 har Kungl. Maj :t under punkten 55 (s. 111—112) hemställt

om en anslagsanvisning av 60 000 kronor, varav 35 000 kronor avse utvändiga

dräneringsarbeten kring elva bostadshus vid Flyinge samt 25 000 kronor

läckande av merkostnader för nyssnämnda betjäningshus.

Utskottet. 1 enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri:

Byggnadsarbeten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

48:o) Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 57

(s. 116) — innebärande oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande

i allmänhet av nötboskapsaveln för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 367 500 kronor.

49:o) Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Kungl. Maj:t har

under punkten 59 (s. 119—128) föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa

ett anslag av 167 700 kronor, vilket belopp med 43 500 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 170 av herr

Persson, Karl, samt II: 220 av herrar Johnsson i Kastanj egården och Mårtensson

i Smedstorp, vari yrkats, att riksdagen måtte anvisa 5 000 kronor

såsom bidrag till avlönandet av en försöksassistent vid den planerade svinstamkontrollstationen

i Kristianstadsorten samt att förevarande anslag för

budgetåret 1952/53 med anledning härav måtte uppräknas till 172 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, torde få hänvisas

till dessa.

I skrivelse den 24 augusti 1951 har lantbruksstyrelsen hemställt, att anslaget

för budgetåret 1952/53 skall uppföras med 174 700 kronor. Med skrivelsen

har styrelsen överlämnat dels en framställning från Kristianstads läns

hushållningssällskap och Kristianstads-Blekinge slakteriförening om statsbidrag

till en försöksassistent vid en planerad svinstamkontrollstation I

Kristianstadsorten, dels framställningar från Svenska fåravelsföreningen

och Sveriges fjäderfäavelsförening om statsbidrag med respektive 15 000 och

54 000 kronor för sin verksamhet. Styrelsen har för främjande av svin-, får-,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

35

get-, fjäderfä- och kaninaveln beräknat respektive 74 000, 35 700, 2, 000,

54 000 och 9 000 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande

budgetår innebär beräkningen en ökning av beloppet till svinavelns respektive

fjäderfäavelns främjande med 35 000 respektive 15 500 kronor.

Beträffande förstnämnda framställning har lantbruksstyrelsen anfört följande.

Styrelsen erinrar, att den i sin utredning den 23 februari 1946 med förslag

till svinstamkontrollens organisation m. in. förordade, bland annat, att

kontrollstationerna borde utbyggas med sammanlagt högst 120 boxar fördelade

på fyra stationer. En av stationerna borde därvid förläggas till Kristianstads

läns hushållningssällskaps område. Då behovet av en sådan utbyggnad

alltjämt föreligger, synes det angeläget att den kontrollstation, som

Kristianstads läns hushållningssällskap och Kristianstads-Blekinge slakteriförening

beslutat uppföra i Kristianstadsorten, kommer till stånd och att det

allmänna, i den mån stationen inordnas i den statliga verksamheten på

området, lämnar sin medverkan därtill.

Denna medverkan torde i enlighet med sällskapets och föreningens förslag

lämpligen böra lämnas i form av ett årligt statsbidrag motsvarande

halva kostnaden för den assistenttjänst, som avses skola inrättas vid kontrollstationen,

eller i avrundat tal 5 000 kronor.

Under ifrågavarande anslagspunkt har vidare anmälts ett av lantbruksstyrelsen

den 21 december 1950 avgivet förslag rörande organisationen av

svinstamkontrollen m. in.

Departementschefen har anfört följande.

»Med hänsyn till den betydelse, som en rationell svinavel har för hela

jordbruksnäringen, anser jag det angeläget att de sedan flera år tillbaka

aktuella frågorna om svinstamkontrollens organisation och sambandet mellan

denna kontroll och avelsarbetet nu skola lösas för att på så sätt en fastare

grund skall erhållas för det fortsatta avelsarbetet. I likhet med såväl

lantbruksstyrelsen som samtliga i ärendet hörda myndigheter och organisationer

finner jag det därvid lämpligt alt resultaten av svinstamkontrollen

— i likhet med vad som redan gäller inom nötboskapsaveln — skola läggas

till grund för stamboksföringen av avelssvin och därmed för avelsarbetet.

Jag kan däremot ej ansluta mig till lantbruksstyrelsens förslag att man vid

stamboksföringen — bortsett från de nordligaste länen — endast skulle

taga hänsyn till resultat som uppnåtts vid den statliga svinstamkontrollen.

Tvärtom bör det enligt min uppfattning eftersträvas att man här liksom

inom mjölkboskapskontrollen och stamboksföringen av nötkreatur skall

kunna bygga på en av jordbrukarna själva anordnad kontroll. Jag förutsätter

härvid givetvis, att denna kontrollverksamhet skall vara anordnad

på ett fullt tillförlitligt sätt och stå under tillsyn av den myndighet, som

har ledningen av avelsarbetet. Intill dess en dylik kontrollorganisation kan

åstadkommas torde det emellertid vara nödvändigt att bibehålla de nuvarande

statliga kontrollstationerna. Med dessa böra emellertid i nu ifrågavarande

avseende jämställas sådana i annan ordning tillkomna kontrollstationer,

vilka uppfylla nyssnämnda krav.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande nr l.

Vad angår ledningen av den statliga svinstamkontrollen delar jag den i

flertalet yttranden uttalade uppfattningen att det, om svinstamkontrollen

sammankopplas med stamboksföringsarbetet på sätt här förordats, icke är

lämpligt att låta ledningen av svinstamkontrollen ligga kvar hos statens

husdjursförsök. Huruvida denna uppgift bör anförtros lantbruksstyrelsen

eller en särskild, till lantbruksstyrelsen knuten nämnd, synes vara av relativt

underordnad betydelse. Även om man skulle välja den förstnämnda

vägen torde det nämligen få förutsättas, att lantbruksstyrelsen skulle uppehålla

en nära kontakt med de intressen, vilka avsetts skola bli representerade

i den ifrågasatta nämnden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att

träffa det avgörande i denna fråga, som efter närmare övervägande kan

befinnas lämpligt.

Vad angår de statliga bidragen till främjande av svina vein delar jag lantbruksstyrelsens

uppfattning att de nu utgående galtanskaffningsbidragen

och premieringsbidragen i övrigt böra ersättas av bidrag till underhåll av

galt. Jag väll erinra om att en motsvarande omläggning nyligen beslutats i

fråga om bidragen till tjurhållning. Någon egentlig ökning av det statliga

stödets omfattning torde dock i nuvarande läge ej kunna ifrågasättas. Med

hänsyn bland annat härtill anser jag i indiet med Svenska husdjurskonsulentföreningen

att maximibidraget för närvarande bör bestämmas till 50

kronor per galt och år. Bidrag till enskild galthållare torde vidare böra utgå

endast i särskilda fall.

Ehuru goda skäl tala för att lantbruksstyrelsen skulle erhålla möjlighet

att lämna bidrag av statsmedel till bestridande av kostnaderna för bekämpande

av vissa ärftliga fel hos svin anser jag mig ej nu kunna förorda en

sådan utvidgning av bidragsverksamheten.

I ett par yttranden har berörts frågan om de s. k. ortsbidragen. Jag vill

i anledning härav erinra om att 1950 års hushållningssällskapsutredning i

sitt den 13 juni 1951 avgivna betänkande föreslagit att bestämmelserna om

ortsbidrag skola slopas bland annat såvitt angår stödet åt svinaveln. Jag

avser att inom den närmaste tiden föreslå Kungl. Maj :t att en på nämnda

betänkande grundad proposition skall föreläggas riksdagen. Därvid torde

jag även få upptaga den nu berörda frågan.

Därest riksdagen godkänner vad jag nu anfört angående ändringar i

grunderna för stamboksföringen av avelssvin och organisationen av svinstamkontrollen,

torde jag senare för Kungl. Maj:t få anmäla frågan om utfärdande

av erforderliga författningsbestämmelser. Dävid torde jag även

få upptaga de detalj erinringar mot lantbruksstyrelsens förslag, som gjorts

i remissyttrandena men här ej berörts.

Med hänsyn till vad jag förordat i det föregående torde medel för svinstamkontrollen

icke längre böra upptagas under den särskilda anslagsrubriken

Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avkastningsbedömning

rörande avelssvin utan äskas under här ifrågavarande anslag. Detta

anslags stat slutar för innevarande budgetår å 32 400 kronor. Detta belopp

bör således anvisas under förevarande anslag. För att kompensera de in
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

37

träffade prisstegringarna föreslår jag emellertid att beloppet skall uppräknas

med 3 600 kronor. Sålunda torde för nästa budgetår under anslaget böra

uppföras ett belopp av 36 000 kronor för avkastningsbedömning av avelssvin.

Såsom jag förut nämnt bör man vid svinstamkontrollen bygga icke endast

på de statliga stationerna utan även på en av jordbrukarna själva

anordnad kontroll. Den kontrollstation, som Kristianstads läns hushållningssällskap

och Kristianstads-Blekinge slakteriförening beslutat uppföra

i Kristianstadsorten, synes vara ett betydelsefullt steg i denna riktning.

Såsom jag även antytt tidigare böra emellertid de statliga utgifterna för

kontrollverksamheten icke ökas ytterligare. Fastän jag anser det angeläget

att ifrågavarande station kommer till stånd, kan jag därför icke för närvarande

biträda förslaget om att ett årligt statsbidrag av 5 000 kronor skall

utgå till stationen.

Vad slutligen angår framställningen från Sveriges fjäderfäavelsförening

finner jag i betraktande av betydelsen av föreningens verksamhet och vad

som upplysts om föreningens ekonomiska .ställning en höjning av statsbidraget

till föreningen påkallad. Jag anser mig dock ej kunna förorda att

anslaget nu skall uppräknas med mer än 7 500 kronor eller således från

38 500 till 46 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle anslaget för nästa budgetår

behöva uppföras med (124 200 + 36 000 + 7 500 =) 167 700 kronor. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fördela anslagsmedlen å

de olika ändamålen.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag rörande ändringar i grunderna för stambokföringen

av avelssvin och organisationen av svinstamkontrollen synes innebära

en ändamålsenlig lösning av problemen på ifrågavarande område.

Utskottet ansluter sig därför till detta förslag.

Vad angår frågan om anvisande av medel till en planerad svinstamkontrollstation

i Kristianstadsorten delar utskottet departementschefens åsikt

om angelägenheten av att stationen kommer till stånd. Då utskottet emellertid

ej funnit behovet av statsbidrag till stationens verksamhet tillräckligt

styrkt, kan utskottet icke biträda yrkandet i föreliggande motioner.

Kungl. Maj :ts framställning har ej heller i övrigt givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 170 och 11:220, till

Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 167 700 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

F. Veterinärväsendet m. m.

50:o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 60 (s. 129—130) innefattar — förutom hemställan om ändring i

personalförteckningen för veterinärstyrelsen och fastställande av ändrad

avlöningsstat — en anslagsanvisning av 500 000 kronor, vilket innebär en

höjning med 94 000 kronor av det nuvarande anslaget för ändamålet. Höjningen

föranledes till ett belopp av 2 500 kronor av lönegradsuppflyttning

för en del av kontorspersonalen. I anledning av beräknade lönelclassförändringar

och den reglerade befordringsgången, löneregleringen för vissa chefstjänstemän

m. fl. samt det rörliga tilläggets höjning har vidare uppräkning

skett med respektive 1 400, 10 700 och 79 400 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för veterinärstyrelsen, som angivits i propositionen

;

b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 184 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 193 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 120 000

Summa kronor 500 000;

c) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

51 :o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. Under punkten 61 (s. 131) har

Kungl. Maj :t gjort framställning om en med 3 000 kronor till 65 900 kronor

förhöjd medelsanvisning. Uppräkningen har skett med hänsyn till belastningen

å delposten till bränsle, lyse och vatten.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 65 900

kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr J.

39

* 52:o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 62 (s. 131—137) innebär — förutom hemställan till riksdagen att

medgiva ändringar i personalförteckningen samt fastställa ändrad avlöningsstat

— anslagsanvisning till avlöningar med 1 890 000 kronor, vilket belopp

med 457 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår.

Efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden har departementschefen

anfört följande.

»Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående löne- och pensionsreglering för professorer

och vissa andra akademiska lärare m. fl. föreslår jag, dels att högskolans

professorer skola uppflyttas i lönegrad Co 14 samt läraren i hovbeslag

m. m., laboratorerna och prosektorerna i lönegrad Ca 33, dels att docenterna

skola placeras i lönegrad Ce 30.

Vad härefter angår högskolestyrelsens äskanden finner jag det skäligt, att

läraren i artificiell insemination ävensom den assistent, som biträder vid undervisningen

på detta område, nu skola erhålla en förbättrad löneställning.

I likhet med högskolestyrelsen anser jag, att de böra överföras å löneplan

och därvid placeras i 29 respektive 24 lönegraden. De torde emellertid tills

vidare endast böra få anställning såsom extra tjänstemän. Styrelsens förslag

att fyra tredje amanuenser skola utbytas mot lika många förste amanuenser

synes i och för sig väl motiverat. För närvarande anser jag mig dock

kunna tillstyrka ett dylikt utbyte blott beträffande de båda tredje amanuenserna

vid de medicinska avdelningarna. Förslaget att anställa en särskild bilförare

i lönegrad Cg 9 till den djurtransportbil, som avses skola anskaffas

för högskolans behov, föranleder icke någon erinran från min sida.

Såsom framgår av det föregående har styrelsen på grundval av en särskild

utredning angående revidering av högskolans läroplan bland annat föreslagit

vissa utvidgningar av framför allt den praktiska undervisningen vid avdelningarna

för födoämneshygien och för medicin för icke-idisslare. I sådant

syfte har styrelsen begärt medel till ett antal speciallärare vid dessa avdelningar.

Vad högskolestyrelsen i förevarande hänseenden uttalat och föreslagit

kan jag i det väsentliga ansluta mig till. För den utökade undervisning,

som sålunda även jag finner önskvärd, torde emellertid icke böra anvisas

högre belopp än 10 400 kronor. Vissa inskränkningar av styrelsens förslag i

ämnet bli därför nödvändiga. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att,

efter förslag av högskolestyrelsen, besluta härom samt om den närmare dispositionen

av nyssnämnda belopp.

Styrelsens övriga förslag beträffande lärar- och biträdespersonalen vid de

vetenskapliga avdelningarna kan jag icke för närvarande biträda. Dock torde

arvodet till rektors undervisningsvikarie böra avrundas till 1 200 kronor.

Jag torde här få erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 1 november

1951 förordnat att det arvode motsvarande lön enligt lönegrad Cg 10, som

dittills utgått till en extra hovslagare från staten för högskolans rörelse, från

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

och med nyssnämnda dag skulle bestridas från icke-ordinarieposten i högskolans

avlöningsstat. Med anledning härav bör för nästa budgetår ett belopp

av nyssnämnda storlek överföras från högskolans omkostnadsanslag till

dess avlöningsanslag.

I detta sammanhang torde jag vidare få upptaga frågan om höjning av

speciallärararvodena. Jag har tidigare denna dag föreslagit att det för arvoden

till speciallärare vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

avsedda beloppet skall höjas med 10 procent. I anslutning härtill föreslår

jag en motsvarande uppräkning för veterinärhögskolans del.

Vad härefter angår styrelsens förslag i fråga om biblioteks- samt gemensam

administrations- och förvaltningspersonal kan jag icke tillstyrka någon

uppräkning av arvodet till sekreterarhjälp. I fråga om biträdespersonalen

föreslår jag — under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört

i proposition den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss

dylik personal in. in. — att en tjänst i lönegrad Ce 13, en tjänst i lönegrad

Ce 11 och tre tjänster i lönegrad Cf 4—Ce 8 skola utbytas mot två tjänster i

lönegrad Ce 15 samt tre tjänster i lönegrad Ce 11. Jag vill härvid erinra om

att en av sistnämnda tre tjänster är avsedd för högskolans bibliotek.

För beräknade löneklassförändringar och reglerad befordringsgång m. in.,

löneregleringen för vissa chefstjänstemän in. fl., arvodesregleringen år 1951

samt det rörliga tilläggets höjning torde böra anvisas de i sammanställningen

angivna beloppen. För vikariatsersättningar torde en med 4 000 kronor

ökad medelsanvisning vara tillräcklig.

I enlighet med vad jag anfört vid anmälan av lantbrukshögskolans avlöningsanslag

bör från och med nästa budgetår utgå dels ett årligt arvode å

1 500 kronor till ordföranden i veterinärhögskolans styrelse, dels ett dagarvode

å 20 kronor till övriga icke självskrivna ledamöter i styrelsen.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle veterinärhögskolans avlöningsanslag

behöva höjas med 457 000 kronor.

Å personalförteckningen böra professorerna uppflyttas i lönegrad Co 14

samt läraren i hovbeslag in. m., laboratorerna och prosektorerna i lönegrad

Ca 33. Vidare böra å förteckningen uppföras fem docenter i lönegrad Ce 30.»

Utskottet. Utskottet förordar det framlagda förslaget och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för veterinärhögskolan, som angivits i

det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/

53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 695 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 82 500

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

41

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 668 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 444 000

Summa kronor 1 890 000;

c) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 890 000 kronor.

53:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Under punkten 63 (s. 137—138)

har Kungl. Maj :t hemställt om en anslagsanvisning av 224 000 kronor, vilket

belopp överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår med

51 000 kronor. Av höjningen falla 40 000 kronor å posten bränsle, lyse och

vatten. Vidare har posten övriga expenser uppräknats med 18 000 kronor.

Å andra sidan har den under nästföregående anslagspunkt föreslagna inplaceringen

i lönestat av en hovslagare medfört en minskning av medelsbehovet

under omkostnadsanslaget med 7 000 kronor.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 224 000

kronor.

54:o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m. Under punkten 64 (s. 138—139)

har Kungl. Maj :t gjort framställning om en med 35 500 kronor till 215 000

kronor förhöjd medelsanvisning. Anslagsökningen är avsedd att i första

hand utnyttjas för att avhjälpa bristerna i fråga om kliniskt material vid

högskolans fyra kliniska avdelningar.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel m. m.

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

215 000 kronor.

55:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Jämlikt Kungl Maj :ts framställning under punkten 65 (s. 139), innebärande

en anslagshöjning av 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 12 000 kronor.

56:o) Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.

Under tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 67 (s. 140—141) gjorda

framställning — innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp —

hemställer utskottet,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

57 :o) Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning. Kungl. Maj :t har

under punkten 68 (s. 141—142) gjort framställning om en medelsanvisning

av 160 000 kronor. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 240 500

kronor.

Efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden, lydande å nära

414 000 kronor, har departementschefen anfört följande.

»Såsom framgår av det föregående har högskolestyrelsen äskat icke mindre

än drygt 400 000 kronor till inredning och utrustning vid högskolan. En medelsanvisning

av denna storleksordning kan icke nu komma i fråga. För min

del föreslår jag, att för nästa budgetår ett anslag av 160 000 kronor skall

anvisas för ändamålet. Jag förutsätter, att detta anslag i första hand skall

disponeras för den inredning och utrustning, som begärts för avdelningarna

för kemi, för anatomi och histologi samt för bakteriologi och epizootologi

ävensom för anskaffande av en större telefonväxel. Återstoden av beloppet

bör främst avses för erforderlig inredning av den beslutade nybyggnaden

för avdelningen för födoämneshygien. Jag utgår härvid från att kostnaderna

för denna inredning med sträng sparsamhet skola kunna hållas inom en

sådan ram, att det även skall bli möjligt att anskaffa den mest behövliga

utrustningen vid nämnda avdelning och vid avdelningarna för farmakologi

och fysiologi. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.

Maj:ts bemyndigande, på högskolestyrelsen att med dessa utgångspunkter

bestämma om den närmare dispositionen av anslaget.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från

utskottets sida. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Inredning och

utrustning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 160 000 kronor.

58:o) Veter inär inrättningen i Skara: Avlöningar. Under punkten 69 (s. 143

—144) har Kungl. Maj :t hemställt dels om fastställelse av ändrad avlöningsstat,

dels om en medelsanvisning av 134 200 kronor, vilket belopp överstiger

det nuvarande anslaget med 23 200 kronor. Av uppräkningen äro 500

kronor avsedda för ökning av ersättningen till biträde för kamerala göromål,

medan 900 respektive 21 800 kronor hänföra sig till löneklassuppflyttningar

och det rörliga tilläggets höjning.

Utskottet. Som Kungl. Maj:ts framställning icke givit utskottet anledning

till erinran, hemställer utskottet,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

43

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärinrättningen

i Skara, att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 1 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

...................................... 100 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 32 300

Summa kronor 134 200;

b) till Veterinårinråttningen i Skara: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 134 200 kronor.

59;o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostader. Utskottet biträder Kungl.

Maj:ts förslag under punkten 70 (s. 144—145) — innefattande minskning av

anslaget med 3 700 kronor i överensstämmelse med högskolestyrelsens anslagsäskande

— och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 25 100 kronor.

60:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts

•framställning under punkten 71 (s. 145—151) innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen och

fastställa ändrad avlöningsstat — en medelsanvisning av 1 398 000 kronor

eller 237 @00 kronor mera än innevarande budgetårs anslag för ändamålet.

Utskottet har i samband härmed behandlat en inom riksdagens andra

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 419, av fröken Vinge,

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid veterinärmedicinska

anstalten skall inrättas en befattning som biblioteksassistent i lönegrad

■Ca 15 i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ca 8.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet

hänvisa till denna.

Stgrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt har hemställt, att avlöningsanslaget

skall höjas med 276 900 kronor till 1 437 900 kronor. Av ökningen

hänföra sig 2 556 kronor till inrättandet av en befattning som biblioteksassistent

i Ce 15, därvid beräknats att en kontorsbiträdestjänst i

“Ca 8 samtidigt skulle indragas. Som motivering härför har styrelsen anfört,

.att 1947 års löneutredning avseende vissa biblioteksbiträden i sitt betänkande

den 8 maj 1950 föreslagit, att den nuvarande kontorsbiträdestjänsten

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

vid anstaltens bibliotek skulle ombildas till en biblioteksassistenttjänst i

Ce 15.

Departementschefen har, efter eu närmare redogörelse för styrelsens anslagsäskanden,

anfört följande.

»För närvarande anser jag mig icke kunna förorda anstaltsstyrelsens förslag

om inrättande av ytterligare laboratorstjänster vid den patologisk-anatomiska

avdelningen ävensom det kemiska laboratoriet. Beträffande konsulentavdelningen

torde jag få erinra om att frågan om löneställningen för

den veterinärutbildade personalen vid denna avdelning prövades så sent som

vid förra årets riksdag med det resultatet, att en av konsulenttjänsterna

ombildades till en laboratorstjänst. Vid sådant förhållande torde någon ändring

i fråga om de övriga två konsulenttjänsterna icke böra övervägas

i detta sammanhang. Med hänsyn till svårigheterna att någon längre tid

kunna kvarhålla kvalificerad personal vid avdelningen vill jag däremot

icke motsätta mig, att de två assistenttjänsterna i lönegrad Ce 24 skola utbytas

mot ytterligare två konsulenttjänster i lönegrad Ce 27. Ett genomförande

av detta förslag ökar medelsbehovet med 4 600 kronor.

Vad anstaltsstyrelsen anfört i fråga om arbetsförhållandena vid den bakteriologiska

avdelningens viruslaboratorium torde otvivelaktigt visa, att

laboratorn där behöver ha ett väl kvalificerat biträde till sitt förfogande.

Enligt min mening bör det dock tills vidare vara tillräckligt, om en laboratoriebiträdestjänst

i lönegrad Ce 11 inrättas för ändamålet. Vid bifall härtill

bör en tjänst såsom tekniskt biträde i lönegrad Ce 8 indragas. Jag vill

vidare tillstyrka förslaget att ombilda en tjänst såsom tekniskt biträde i

lönegrad Ce 8 vid speciallaboratoriet för tuberkulosdiagnostik och bakteriologisk

livsmedelskontroll samt en dylik tjänst vid speciallaboratoriet för vaccinberedning

till laboratoriebiträdestjänster i lönegrad Ce 11. Däremot anser

jag mig icke kunna förorda, att en dylik tjänst skall inrättas vid det kemiska

laboratoriet. Vad jag nu föreslagit i fråga om laboratoriebiträdestjänster

medför en ökning av medelsbehovet med tillhopa 3 500 kronor.

Beträffande vaktmästarpersonalen tillstyrker jag på de av styrelsen anförda

skälen, att en vaktmästartjänst i lönegrad Ca 11 skall ombildas till en

materialförvaltartjänst i lönegrad Ca 14. Detta skulle medföra en kostnadsökning

med 700 kronor. Styrelsens övriga förslag i fråga om denna personal

kan jag emellertid icke för närvarande biträda.

I likhet med styrelsen anser jag det skäligt att det biträde, som bär den

närmaste tillsynen över arbetet vid anstaltens gemensamma diskavdelning

skall uppflyttas från lönegrad Ce 6 till lönegrad Ca 8 och benämnas första

biträde. Härav föranledes en anslagsökning med 800 kronor. Någon utökning

av eldarpersonalen kan jag däremot icke tillstyrka.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående löne- och pensionsreglering för professorer

och vissa andra akademiska lärare m. fl. föreslår jag, att anstaltens

föreståndare från och med nästa budgetår skall uppflyttas till lönegrad Cp

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

45

15. Härigenom ökar medelsbehovet med 1 200 kronor. Vidare vill jag i anslutning

till vad nämnde departementschef uttalat i proposition samma dag

angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. föreslå, att

tre kontorsbiträdestjänster och en tjänst såsom tekniskt biträde i lönegrad

Ca 8 skola utbytas mot fyra kanslibiträdestjänster i lönegrad Ca 11. Det

må härvid framhållas, att en av dessa tjänster är avsedd för anstaltens

bibliotek. Kostnaderna för nu angivna tjänsteförändringar kunna beräknas

till 4 400 kronor.

I enlighet med vad jag föreslagit beträffande icke självskrivna ledamöter

i styrelserna för högskolorna m. fl. institutioner under jordbruksdepartementet

bör ersättning med 20 kronor för dag utgå till dylika ledamöter i

anstaltens styrelse. Härför böra beräknas 400 kronor.

Jag har slutligen icke något att erinra mot styrelsens beräkningar^av de

automatiska utgiftsökningarna. På grund av beräknade löneklassförändringar,

löneregleringen för vissa chefstjänstemän m. fl. samt det rörliga tillläggets

höjning bör anslaget sålunda uppräknas med respektive 4 200, 1 200

samt 216 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör veterinärmedicinska anstaltens

avlöningsanslag höjas med 237 000 kronor.

Å personalförteckningen bör föreståndartjänsten uppflyttas i lönegrad

Cp 15. Vidare böra uppföras en materialförvaltartjänst i lönegrad Ca 14 i

utbyte mot en vaktmästartjänst i lönegrad Ca 11 samt ytterligare fyra

kanslibiträdestjänster i lönegrad Ca 11 i utbyte mot tre kontorsbiträdestjänster

och en tjänst såsom tekniskt biträde i lönegrad Ca 8. Slutligen böra

å förteckningen upptagas en tjänst som första biträde i lönegrad Ca 8 och

ytterligare två konsulenttjänster i lönegrad Ce 27.»

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Kungl. Maj:t

bland annat föreslagit, att den nuvarande kontorsbiträdestjänsten i lönegrad

Ca 8 vid anstaltens bibliotek skall utbytas mot en kanslibiträdestjänst i

lönegrad Ca 11. Detta förslag har framlagts i enlighet med de riktlinjer, som

uppdragits i ett av 1947 års biträdesutredning den 10 oktober 1951 avgivet

betänkande. I motionen 11:419 yrkas däremot, att ifrågavarande kontorsbiträdestjänst

skall ombildas till en befattning såsom biblioteksassistent i

lönegrad Ca 15.

Då utskottet icke funnit anledning att frångå Kungl. Maj :ts förslag i

nämnda hänseende, får utskottet avstyrka bifall till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag föranleder ej heller i övriga delar någon erinran

från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

samt med avslag å motionen II: 419,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens veterinärmedicinska anstalt,

som angivits i propositionen;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

b) fastställa följande avlöningsstat för anstalten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 381 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............ 4 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 668 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 344 200

Summa kronor 1 398 000;

c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 398 000

kronor.

61 :o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. Under punkten

72 (s. 152—153) har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av

595 000 kronor, vilket belopp överstiger det nuvarande omkostnadsanslaget

med 35 500 kronor. Uppräkningen är i huvudsak föranledd av anslagsbelastningen

samt inträffade kostnadsstegringar.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 595 000 kronor.

62:o) Veterinärstaten: Avlöningar. Till detta ändamål har Kungl. Maj:t

under punkten 73 (s. 153—157) hemställt om en anslagsanvisning av

3 535 000 kronor, vilket innebär en höjning av det nuvarande anslaget med

536 200 kronor. Ökningen hänför sig med 28 300 kronor till avlöning åt tre

nya distriktsveterinärer. Till ersättningar till vikarier för veterinärer föreslås

ytterligare 45 000 kronor. Medelsanvisningen till vikariatsersättningar

till civila veterinärstdpendiater har på grund av anslagsbelastningen uppräknats

med 15 400 kronor. Slutligen har i anledning av det rörliga tilläggets

höjning för detta ändamål beräknats ett med 447 500 kronor förhöjt belopp.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 322 av herr Näslund

och herr Andersson, Axel, samt II: 423 av herr Andersson i Långviksmon,

i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville besluta om inrättandet

av ännu en distriktsveterinärtjänst utöver de tre, som äskats i propositionen,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 47

samt för ändamålet uppräkna ifrågavarande avlöningsanslag med erforderligt

belopp.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motio.nerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Veterinärstijrelsen har hemställt, att avlöningsanslaget skall höjas med

530 100 kronor. Av ökningen belöpa 28 400 kronor å inrättandet av fyra

distriktsveterinärtjänster i lönegrupp II.

Styrelsen erinrar inledningsvis om den plan för veterinärorganisationens

u^byggnad, som år 1946 uppgjorts inom medicinalstyrelsen (se IX ht 1949

s. 82 f.). Enligt planen skulle fem nya veterinärdistrikt inrättas under vart

och ett av de närmaste fem åren. Riksdagen har hittills medgivit inrättande

av 22 av dessa distrikt, därav fyra under innevarande budgetår.

Styrelsen framhåller nu att från såväl södra som norra delarna av landet

framförts krav på ytterligare nya distrikt. Med anledning härav har vid en

översyn av den nuvarande veterinärdistriktsindelningen, som pågår inom

styrelsen och som närmast föranletts av den nya kommunindelningen, undersökts,

om icke ett antal distrikt genom omreglering skulle kunna indragas

för att på så sätt bereda möjligheter att täcka behovet av nya distrikt

på andra håll. Det har emellertid visat sig att möjligheterna till dylika indragningar

äro synnerligen begränsade. I samband med nyssnämnda översyn

ha vidare framkommit önskemål om att de tretton länsveterinärer, som

fortfarande ha särskilda praklikområden, skulle befrias från skyldigheten

att inom dessa områden fullgöra de göromål, som åligga distriktsveterinär.

De skulle därigenom mer än hittills kunna ägna sig åt sina uppgifter såsom

länsveterinärer. Styrelsen anser starka skäl tala för en sådan ändring,

särskilt som länsveterinärerna vid en planerad omorganisation av länsstyrelserna

torde komma att tagas i anspråk för ytterligare administrativa

uppgifter.

Enligt styrelsen leda nu angivna förhållanden till att det ursprungligen beräknade

tillskottet å 25 nya distrikt får anses otillräckligt och att man

måste räkna med att ytterligare ett antal distrikt bör inrättas framdeles.

Styrelsen är dock icke beredd att för närvarande ange antalet utan förutsätter

en successiv utökning.

På grund av det anförda föreslår styrelsen, att fyra nya veterinärdistrikt

skola inrättas under budgetåret 1952/53. De under förevarande punkt upptagna

distriktsveterinärtjänsterna avses för dessa distrikt.

Statskontoret har i remissyttrande anfört, att med hänsyn till den rcstriktivitet

i fråga om utökning av den statsanställda personalen, som det rådande

läget framtvingar, det enligt dess mening för närvarande helt bör

anstå med inrättandet av ytterligare veterinärdistrikt. Skulle emellertid angivna

betänkligheter ej anses böra tillmätas avgörande betydelse, bör dock

i avvaktan på resultatet av den pågående översynen av den nuvarande veterinärdistriktsindelningen

en fortsatt utvidgning av organisationen i allt fall

hållas inom ramen för det planerade utbyggnadsprogrammet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Enligt den plan, som medicinalstyrelsen år 1946 uppgjorde för veterinärorganisationens

utbyggnad, skulle under de närmaste fem åren nyinrättas

sammanlagt 25 veterinärdistrikt. Av dessa distrikt ha hittills 22 kommit till

stånd. I förevarande framställning har emellertid veterinärstyrelsen föreslagit

att fyra distrikt skola tillskapas under nästa budgetår. Detta förslag

innebär följaktligen, att det i nyssnämnda plan beräknade antalet distrikt

skulle komma att överskridas. Styrelsen har nämligen av skäl, som närmare

angivits i det föregående, förklarat att nämnda antal numera måste

anses otillräckligt och att man finge räkna med att ytterligare ett antal

distrikt successivt måste inrättas. Enligt min mening bör dock utökningen

av antalet veterinärdistrikt hållas inom den i planen angivna ramen, åtminstone

till dess den inom veterinärstyrelsen pågående översynen av distriktsindelningen

slutförts. I anslutning härtill föreslår jag, att tre nya veterinärdistrikt

skola inrättas under nästa budgetår. Kostnaderna härför,

motsvarande lön till ytterligare tre distriktsveterinärer i lönegrupp II, uppgå

till 28 300 kronor. Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att efter förslag

av veterinärstyrelsen bestämma, var de föreslagna nya distrikten skola förläggas.

Vad härefter angår förslaget att höja den nu utgående ersättningen till

vikarie för distriktsveterinär torde jag få erinra om att Kungl. Maj :t genom

beslut den 19 oktober 1951 förordnat, att sagda ersättning från och med

den 1 i samma månad skulle höjas till de belopp som förordats i förslaget.

Tillika föreskrevs en motsvarande uppräkning av ersättningen till vikarie

för länsveterinär. Dessa arvodeshöjningar medföra givetvis en viss ökning

av medelsbehovet. Härtill kommer emellertid, att kostnaderna för nu ifrågavarande

arvoden under budgetåret 1950/51 med 33 000 kronor överstego anvisade

medel. På grund härav föreslår jag en ökning av medelsanvisningen

för ändamålet med 45 000 kronor. Däremot anser jag mig icke kunna tillstyrka

veterinärstyrelsens hemställan om bemyndigande att i vissa fall förordna

extra veterinär mot ersättning av statsmedel. Såsom statskontoret

framhållit torde nämligen möjligheterna att under en katastrofsituation på

husdjurssjukvårdens område vidtaga anordningar för arbetskraftsförstärkning

vara tillräckligt tillgodosedd genom stadgandet i 41 § i allmänna veterinärinstruktionen.

Å personalförteckningen för veterinärstaten bör antalet distriktsveterinärer

ökas med tre till 282.»

Utskottet. Såsom framhållits i motionerna föreligger otvivelaktigt ett starkt

behov av utökning av antalet veterinärdistrikt. Med hänsyn härtill torde

motionärernas hemställan om inrättande av fyra nya distrikt få anses i och

för sig väl motiverad. I likhet med departementschefen finner utskottet

emellertid, att utökningen av distriktens antal — i avvaktan på resultatet

av den översyn av distriktsindelningen, som pågår inom veterinärstyrelsen

— tills vidare bör hållas inom ramen för det hittills tillämpade utbyggnads
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

49

programmet. Utskottet ansluter sig därför till Kungl. Maj :ts förslag om inrättande

av tre nya veterinärdisitrikt under nästa budgetår.

Även i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj :ts framställning under denna

punkt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 322 och II: 423,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för veterinärstaten, som angivits i propositionen;
b)

fastställa följande avlöningsstat för veterinärstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................. 2 444 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 50 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 300 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 740 800

Summa kronor 3 535 000;

c) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 3 535 000 kronor.

63:o) Veterinärstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten 74

(s. 157—159) hemställt om en medelsanvisning av 96 000 kronor eller 24 800

kronor mera än innevarande budgetårs anslag för ändamålet.

Efter redogörelse för veterinärstyrelsens anslagsäskanden och statskontorets

däröver avgivna remissyttrande har departementschefen anfört följande.

»Med hänsyn till den artificiella inseminationens alltmera ökade omfattning

och betydelse vill jag tillstyrka, att medel skola anvisas till de föreslagna

fyra kortare kurserna i ämnet. Kostnaderna för var och en av kurserna

ha uppskattats till 1 200 kronor. Mot denna beräkning har jag icke

något att erinra. Härutöver ha emellertid upptagits medel till resekostnadsoch

traktamentsersättningar samt till tjänstgörings traktamenten. Enligt

min mening bör emellertid gottgörelse endast utgå för resekostnaderna.

För detta ändamål torde ett belopp av 4 000 kronor vara tillräckligt. Sammanlagt

skulle alltså för ifrågavarande kursverksamhet erfordras ett belopp

av 8 800 kronor.

Veterinärstyrelsen har vidare hemställt om bemyndigande att vid behov

även få anordna en längre, mera fullständig kurs i förevarande ämne under

nästa budgetår. Jag kan emellertid icke för närvarande biträda detta förslag.

4 Dihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Såsom statskontoret föreslagit torde slutligen posterna sjukvård m. m.

och reseersättningar på grund av anslagsbelastningen under de senaste

budgetåren böra uppräknas med 6 000 respektive 10 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle förevarande anslag för nästa

budgetår behöva uppföras med (71 200 + 8 800 -f- 6 000 + 10 000 =) 96 000

kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår innebär

detta en ökning med 24 800 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för veterinärstaten ävensom

att, efter förslag av veterinärstyrelsen, meddela de närmare föreskrifter

rörande de i det föregående föreslagna kurserna, som må befinnas erforderliga.

»

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Veterinär staten: Omkostnader för

budgetåret .1952/1953 anvisa ett förslagsanslag av 96 000

kronor.

64:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Jämlikt Kungl. Maj :ts under

punkten 75 (s. 159) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande an

smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 3 800 kronor.

65:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under punkten 76 (s. 160—161)

har Kungl. Maj :t i överensstämmelse med veterinärstyrelsens anslagsäskande

föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 1 100 000 kronor,

innebärande i jämförelse med innevarande budgetårs anslagsanvisning

en minskning med 330 000 kronor. Till åtgärder inom tuberkulosfria områden

ha beräknats 325 000 kronor, till statlig kontroll med tuberkulin

600 000 kronor, till klinisk tuberkuloskontroll 25 000 kronor, till åtgärder

vid juver- och könstuberkulos 2 000 kronor samt till utrensning av tuberkulos

inom mindre nötkreatursbesättningar 150 000 kronor. Till motsvarande

ändamål ha för innevarande budgetår beräknats respektive 450 000,

675 000, 70 000, 5 000 och 230 000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande au

smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos

hos nötkreaturen för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 100 000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

51

66:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Bidrag till hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 77 (s. 161—162) innefattar en

anslagsanvisning av 100 000 kronor eller 12 000 kronor mera än det nuvarande

anslaget för ändamålet. Det äskade anslaget är avsett utgå med 10 000

kronor till ett vart av 10 laboratorier.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Bidrag till hushållningssällskapens

veterinärbakteriologiska laboratorier för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

67 ro) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen. I enlighet med Kungl.

Maj :ts under punkten 78 (s. 162—163) gjorda framställning, som innefattar

pförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam

kastning hos nötkreaturen för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 750 000 kronor.

68:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot hönstyfus. Jämlikt Kungl. Maj :ts framställning under punkten

79 (s. 163—164) — innefattande oförändrad medelsanvisning — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot hönstyfus

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 30 000

kronor.

69 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Statsbidrag vid försäkring. I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkten 80

(s. 164) gjorda framställning — innebärande oförändrad medelsanvisning

med eif formellt belopp av 100 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100

kronor.

70;o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Övriga utgifter. Under punkten 81 (s. 164—168) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att anvisa ett belopp av 400 000 kronor, vilket belopp med 100 000

kronor överstiger innevarande budgetårs anslag för ändamålet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 116 av herr Grym m. fl. samt II: 155 av herr Gavelin m. fl., likalydande,

vari hemställts, antingen och i första hand att riksdagen måtte, i

anledning av vad Kungl. Maj :t föreslagit rörande ändrade metoder för bekämpande

av sjukdomen smittsam blodbrist hos hästar inom Norrbottens

län, uttala sig för att under tiden för föreslagen försöksverksamhet för sjukdomsbekämpandet

statsbidrag med tre fjärdedelar av djurets värde alltjämt

skall lämnas hästägare, eller, därest nämnda yrkande ej kan bifallas, att

riksdagen skall uttala sig för att upphävandet av de nuvarande ersättningsbestämmelserna

skall träda i kraft först sedan aderton månader förflutit

efter det att kungörelse härom utkommit från trycket;

2) I: 117 av herr Eskilsson m. fl. samt II: 154 av herr Östlund m. fl., likalydande,

vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att medel, som anvisas

under förevarande anslag, må efter Kungl. Maj :ts prövning få användas jämväl

till att försöksvis anordna bekämpande av smittsamma juverinflammationer

hos kor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Veterinärstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att ifrågavarande

anslag skall upptagas med oförändrat belopp av 300 000 kronor för nästa

budgetår. Härvid framhåller styrelsen svårigheten att beräkna anslagsbehovet.

Detta beror nämligen till en del på förekomsten inom landet av sådana

smittsamma husdjurssjukdomar, vilkas bekämpande kräver nedslaktningsförfarande

och andra mera kostsamma åtgärder i förebyggande syfte.

I detta sammanhang upprepar styrelsen vidare sin senast i anslagsäskandena

för innevarande budgetår gjorda framställning om bemyndigande att disponera

visst belopp av förevarande anslag för att vid några hushållningssällskap

försöksvis anordna bekämpande av de smittsamma juverinflammationerna

(mastiterna) hos kor (jfr IX ht 1951 s. 145). Styrelsen understryker

ånyo vikten av att ifrågavarande försöksverksamhet kommer till stånd.

På grund av den allmänna kostnadsökningen beräknas numera ett belopp av

40 000 kronor behövas för ändamålet.

Under förevarande anslagspunkt har vidare anmälts en den 5 oktober 1951

dagtecknad framställning från Hushållningssällskapens förbund. I denna

erinrar förbundet om att sedan länge statsbidrag med jämförelsevis stora

belopp utgå till kostnaderna för bekämpandet av tuberkulos och smittsam

kastning hos nötkreaturen. Detsamma gäller emellertid icke beträffande de

smittsamma juverinflammationerna hos kor. Enligt förbundet är det dock

lika motiverat att lämna statsbidrag för bekämpande av sistnämnda sjukdomar,

då även dessa äro till betydande ekonomisk skada för nötkreatursskötseln

och därför böra utrotas snarast möjligt. Ett genomförande av detta

förslag behöver icke heller medföra någon utgiftsökning för det allmänna.

Förbundet anser nämligen att för ändamålet böra disponeras de besparing
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

53

ar, som kunna beräknas uppstå på anslagen till bekämpande av tuberkulos

och smittsam kastning allt eftersom utrotandet av dessa sjukdomar fortskrider.

På grund av det anförda hemställer förbundet att — efter hand

som berörda anslag kunna begränsas — medel skola anvisas för utrotande

av de smittsamma juverinflammationerna hos kor.

I utlåtande över veterinärstyrelsens anslagsäskanden erinrar statskontoret

om att föredragande departementschefen vid prövning av motsvarande anslagsäskande

för innevarande budgetår (IX ht s. 145), uttalade att ett gynnsammare

ekonomiskt läge borde avvaktas, innan någon försöksverksamhet

beträffande de smittsamma juverinflammationerna hos kor igångsattes. Uttalandet

föranledde icke någon erinran från riksdagens sida. Ämbetsverket

framhåller nu, att möjligheterna att upptaga en sådan försöksverksamhet

icke förbättrats. Med hänsyn härtill anser statskontoret veterinärstyrelsens

ånyo framförda förslag härom alljämt icke böra föranleda någon åtgärd.

Under punkten har vidare anmälts fråga om ändrade metoder för bekämpande

av sjukdomen smittsam blodbrist hos häst inom Norrbottens län. Det

statliga bekämpandet av ifrågavarande sjukdom regleras i främsta rummet

av kungörelsen nr 22/1936. Det innebär i korthet, att tjänsteveterinär har

befogenhet att påbjuda nedslaktning av sjuka djur samt nedgrävning av de

döda kropparna. Enligt kungörelsen nr 222/1945 utgår ersättning av statsmedel

till djurägaren med djurets fulla värde. I den mån förlusten täcks

av försäkring utgår dock icke dylik ersättning.

Med skrivelse den 2 februari 1951 har veterinärstyrelsen överlämnat en

inom styrelsen utarbetad promemoria angående förevarande sjukdom. Promemorian

innehåller en utförlig beskrivning av sjukdomen, en redogörelse

för dess förekomst och utbredning i landet samt för de statliga åtgärderna för

sjukdomens bekämpande m. in. ävensom förslag till en intensifierad forskningsverksamhet

på området. Under åberopande av denna promemoria

framhåller styrelsen, att den nuvarande bekämpningsverksamheten visat sig

såväl ineffektiv som mycket kostsam. Under perioden 1946—1949 uppgingo

de årliga kostnaderna till i medeltal 206 000 kronor. Styrelsen finner det

därför icke gärna kunna komma i fråga att bibehålla den nuvarande formen

för bekämpningsverksamheten inom Norrbottens län. Det måste i stället anses

ofrånkomligt att omlägga verksamheten efter andra linjer. I anslutning

härtill föreslås, att nyssnämnda kungörelse nr 22/1936 snarast skall upphävas.

Enligt styrelsen böra emellertid de hästägare inom länet, vilka icke

ha sina hästar försäkrade, skäligen få tillfälle att försäkra dessa innan den

nuvarande rätten till statlig ersättning borttages. Upphävandet anses därför

ej böra träda i kraft förrän viss tid, förslagsvis sex månader, förflutit efter

det att kungörelse härom utkommit från trycket.

Vidare uttalar styrelsen, att den vid flera tillfällen övervägt att slopa de

ursprungligen av medicinalstyrelsen meddelade föreskrifterna rörande nedgrävning

av häst som nedslaktats på grund av smittsam blodbrist. Veterinärstyrelsen

har dock icke ansett sig böra göra detta såsom en isolerad åtgärd.

Skulle emellertid Kungl. Maj :t helt eller delvis bifalla förslaget rörande

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

omläggning av ifrågavarande bekämpningsverksamhet, förklarar styrelsen

sig ämna samtidigt upphäva nu berörda föreskrifter.

I övrigt understryker styrelsen vikten av att en allsidig forsknings- och

försöksverksamhet på området skall igångsättas snarast möjligt. Det i promemorian

framlagda förslaget härutinnan måste dock utformas mera i detalj

i samarbete med den vetenskapliga expertisen. Vidare måste ingående

kostnadsberäkningar verkställas. Med hänsyn härtill föreslår styrelsen, att

den skall erhålla i uppdrag att uppgöra och till Kungl. Maj :t inkomma med

slutligt förslag i ämnet.

I ärendet ha remissutlåtanden avgivits av länsstyrelsen i Norrbottens län,

statskontoret samt Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget. Länsstyrelsen

i Norrbottens län finner det skäligt att — innan positiva erfarenheter av

praktisk betydelse vunnits i fråga om nya bekämpningsmetoder — det allmänna

i en eller annan form i avsevärd utsträckning skall hålla de drabbade

hästägarna skadeslösa. För sin del anser länsstyrelsen det väl kunna

försvaras, om under tiden för den föreslagna försöksverksamheten ett fortsatt

bidrag med exempelvis tre fjärdedelar av djurets värde lämnas djurägarna.

Att helt indraga den nuvarande gottgörelsen är enligt styrelsens mening

mindre välbetänkt. Statskontoret har icke något att erinra mot veterinärstyrelsens

förslag. Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget biträder

uppfattningen att ytterligare forskning på området är nödvändig. Vidare

upplyser bolaget, att praktiskt taget samtliga hästar inom Norrbottens län

äro försäkrade. I övrigt göres icke något närmare uttalande om förslaget.

Departementschefen har anfört följande.

»I ärendet har ånyo framförts förslag om att disponera visst belopp av

förevarande anslag till att försöksvis anordna bekämpande av de smittsamma

juverinflammationerna, de s. k. mastiterna, hos kor. Detta förslag

har hittills avvisats med den motiveringen, att ett gynnsammare ekonomiskt

läge borde avvaktas innan en sådan försöksverksamhet igångsattes. Trots

den stora betydelse denna fråga har för jordbruket anser jag mig av nämnda

skäl förhindrad att för närvarande tillstyrka förslaget.

Vad härefter angår frågan om ändrade metoder för bekämpande av sjukdomen

smittsam blodbrist hos hästar inom Norrbottens län har veterinärstyrelsen

framhållit, att den hittills tillämpade nedslaktningsmetoden visat

sig ineffektiv och dessutom medfört avsevärda kostnader för statsverket.

Det synes under sådana förhållanden icke böra komma i fråga att längre

fortsätta med densamma. I stället bör man, såsom styrelsen föreslagit, söka

att genom en intensifierad forskningsverksamhet komma fram till mera ändamålsenliga

bekämpningsmetoder. Kostnaderna för de undersökningar,

som härvid kunna befinnas påkallade, torde få bestridas från förevarande

anslag.

Med hänsyn till vad som upplysts rörande den utsträckning, i vilken försäkring

av hästar förekommer i Norrbottens län, synas några ersättningsbestämmelser

av den art länsstyrelsen i länet ifrågasatt icke vara påkallade,

därest den obligatoriska nedslaktningen slopas. Vad veterinärstyrel
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

55

sen anfört rörande den tidpunkt, då ändringen bör träda i kraft, torde däremot

böra beaktas.

Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1950/51 föreslår jag, att

anslaget för nästa budgetår skall uppräknas med 100 000 kronor till 400 000

kronor. I detta sammanhang torde även få erinras om att Kungl. Maj :t

genom beslut den 14 december 1951 efter framställning av veterinärstyrelsen

beslutat vissa höjningar av de arvoden, varom stadgas i 13 § 4 mom.

första stycket och 5 mom. veterinärtaxan den 8 december 1933. Beslutet är

föranlett av att en justering av dessa arvoden, vilka varit oförändrade sedan

juni 1940, funnits påkallad i samband med det pågående bekämpandet av

mul- och klövsjukan.»

I fråga om sjukdomen smittsam blodbrist hos hästar inom Norrbottens

län har Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget till utskottet ingivit en

den 11 februari 1952 dagtecknad skrivelse, vari anföres huvudsakligen följande.

Bolaget har tidigare av Kungl. Maj :t beretts tillfälle att avgiva utlåtande

över veterinärstyrelsens förslag i ärendet. I sitt underdåniga yttrande har

bolaget därvid bl. a. framhållit, att praktiskt taget samtliga hästar i Norrbottens

län äro fullständigt försäkrade. Det anföres i motionen I: 116, att

detta icke kan vara med verkliga förhållandet överensstämmande utan

motsäges av det faktum, att under perioden 1946—-1949 de årliga kostnaderna

enligt kungörelsen nr 222/1945 uppgått till i medeltal 206 000 kronor.

I motionen angives dessutom, att i den mån förlusten täckes av försäkring,

någon ersättning icke utgår av statsmedel.

Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget vill framhålla, att dess lämnade

uppgift är riktig.

Enligt den allmänna husdjursräkningen år 1949 fanns i Norrbottens län

12 913 hästar. Det kan förutsättas, att hästbeståndet sedermera minskat på

grund av hästdragkraftens ersättande med motorer. År 1951 torde därför

iänets hästbestånd utgöras av omkring 11 000 hästar. Av dessa voro sistnämnda

år 7 168 försäkrade i Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget.

Enär ytterligare tre företag bedriva försäkringsverksamhet med hästar i

länet, torde endast ett ringa fåtal vara oförsäkrade, huvudsakligen mindre

värdefulla, överåriga hästar. När motionärerna uttala, att statsersättning

icke utgår i den mån förlusterna täckas av försäkring, får bolaget framhålla,

att detta icke till alla delar är riktigt. Endast när sjukdomen konstaterats

efter hästens död har ersättning enligt kungörelsen nr 222/1945 icke utgått

utan ha försäkringsföretagen lämnat ersättning. För det stora flertalet hästar,

när sjukdomen konstaterats medan hästarna levde och tvångsnedslaktning

skett, har ersättning av statsmedel utgått oavsett om hästarna varit försäkrade

eller icke. Av denna anledning har ersättningen av statsmedel

sprungit upp till det höga årliga belopp, som angives i motionen.

Utskottet. Vad först angår frågan om åtgärder mot de smittsamma juverinflammationerna

hos kor finner utskottet det vara en angelägenhet av vikt,

att bekämpning av dessa sjukdomar kommer till stånd genom statsmakternas

försorg. Oaktat utskottet inser nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet

i fråga om statliga utgifter, finner utskottet sig därför böra tillstyrka

det i motionerna I: 117 och II: 154 framställda yrkandet om anordnande av

sådan bekämpning under nästa budgetår. Såsom förordats av motionärerna

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

och veterinärstyrelsen torde verksamheten tills vidare endast böra bedrivas

försöksvis samt förläggas till ett mindre antal hushållningssällskap. Med

hänsyn härtill och då förevarande anslag är av förslagsanslags natur, synes

någon uppräkning av anslaget icke vara påkallad i detta sammanhang. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de närmare föreskrifter i

ämnet, som kunna befinnas erforderliga.

I fråga om bekämpandet av sjukdomen smittsam blodbrist hos hästar

inom Norrbottens län ansluter utskottet sig till vad departementschefen

förordat rörande ändrade bekämpningsmetoder. Enligt utskottets mening

saknas skäl att, såsom yrkas i motionerna I: 116 och II: 155, utbetala ersättning

till djurägarna även sedan den obligatoriska nedslaktningen borttagits.

För att bereda samtliga hästägare inom länet tillfälle att försäkra sina

hästar torde emellertid böra tillämpas en viss övergångstid före de nuvarande

ersättningsbestämmelsernas upphävande. Det synes utskottet vara

tillfyllest att denna övergångstid — i enlighet med veterinärstyrelsens förslag

— bestämmes att omfatta sex månader efter det kungörelse i ämnet utkommit

av trycket. Utskottet kan således icke heller i denna del biträda hemställan

i berörda motioner.

Kungl. Maj :ts framställning föranleder i övrigt icke någon erinran från

utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

samt med bifall till motionerna I: 117 och II: 154,

till Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Övriga utgifter för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 400 000 kronor;

2) att motionerna I: 116 och II: 155 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

71 :o) Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m. Under punkten

82 (s. 168—169) har Kungl. Maj:t föreslagit en anslagsanvisning av 95 000

kronor, vilket belopp med 60 000 kronor överstiger det nuvarande anslaget.

Ökningen är föranledd av veterinärstyrelsens förslag, att vissa i kungörelsen

nr 328/1942 fastställda ersättningar skola höjas.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll å uppvärmning av mjölk och

grädde m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 95 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

57

G. Lanthushållning i allmänhet.

72:o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 85 (s. 171), vilken

framställning innebär oförändrad anslagsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 80 000 kronor.

73 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk fröodling.

Tillstyrkande Kungl. Maj:ts framställning under punkten 88 (s. 173)

— innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m

Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

74 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen av vissa

kulturväxter. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts framställning under punkten

89 (s. 173—174) — innefattande en anslagsökning med 2 000 kronor —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

75 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 90 (s. 174—177) innefattar

en anslagsanvisning för ändamålet av 813 000 kronor eller 204 500 kronor

mera än motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Departementschefen har — efter redogörelse för utsädesföreningens anslagsäskande,

vilket lyder å 862 300 kronor, ävensom för yttrande av styrelsen

för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök — i ärendet anfört

följande.

»Föreståndaren för Sveriges utsädesförening är placerad i lönegrad Ca 31

och uppbär ett tilläggsarvode av 2 000 kronor. Med hänsyn till den betydelsefulla

ställning inom landets växtförädlingsverksamhet, som föreståndaren

intar, och de stora krav, som därför måste ställas på honom, anser

jag det uppenbart, att nämnda lön är för låg. Jag föreslår därför att föreståndartjänsten

skall uppflyttas i lönegrad Ca 37. I så fall bör dock det

särskilda arvodet slopas. Ett bifall till mitt förslag medför en kostnadsökning

av i runt tal 2 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Då tjänsterna för föreningens avdelningsbiträden m. fl. år 1949 reglerades,

skedde detta för att deras pensionsfrågor skulle lösas. Någon egentlig

lönereglering avsågs sålunda icke skola skp. Tjänsterna placerades därför

i de lönegrader, i vilka lönen närmast motsvarade de löner, som vederbörande

då uppburo. Dessa lönegrader synas emellertid vara låga i jämförelse

med den löneställning, som tillämpas för motsvarande tjänster

inom rent statliga institutioner. Detta förhållande bär medfört vissa rekryteringssvårigheter

för föreningen. Jag finner mig därför böra förorda

föreningens framställning om uppflyttning i lönegrad av dessa tjänster.

Dock böra första avdelningsbiträdena icke placeras högre än i 11 lönegraden.

Andra avdelningsbiträdena och telefonisten böra uppflyttas i 8 lönegraden.

För de sistnämnda torde dock böra gälla att de, innan de placeras

i nämnda lönegrad, skola ha tjänstgjort två och ett halvt år hos föreningen

eller haft likvärdig anställning på annat håll. I likhet med styrelsen

för lantbrukshögskolan föreslår jag vidare, att korrespondenterna skola

uppflyttas i 13 lönegraden. Till denna lönegrad torde även maskinisten böra

hänföras. Slutligen böra vaktmästaren och trädgårdsmästaren placeras ill

lönegraden. Ett bifall till dessa förslag .skulle medföra att utgifterna för

löner öka med 56 300 kronor. För pensionsavgifter böra beräknas i runt tal

16 000 kronor mer än för innevarande budgetår. Delvis beror denna ökning

på höjningen av det rörliga tillägget.

Jag är icke nu beredd att taga ställning till frågan om förbättrad löneställning

för kassören. Förslagen om att en tjänst som andre assistent skall

inrättas vid Ultunafilialen och att medel .skola anvisas till en substation på

småländska höglandet kan jag icke biträda för närvarande.

I anledning av att timlönerna till arbetarna stigit ökar medelsbehovet

med 40 500 kronor. Vidare bör bidraget till föreningen uppräknas med 500

kronor avseende arvodet till siffergran.skaren samt med 6 400 kronor respektive

107 400 kronor på grund av beräknade löneldassförändringar och

det rörliga tilläggets höjning.

I fråga om övriga utgiftsändamål, för vilka föreningen begärt ökade medel,

vill jag med hänsyn huvudsakligen till de inträdda kostnadsstegringarna

föreslå, att statsbidraget skall höjas med sammanlagt 30 000 kronor.

Inkomsterna synas enligt min mening kunna upptagas med 10 000 kronor

mer än föreningen beräknat och inkomstökningen sålunda uppskattas

till 54 600 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit bör anslaget uppföras

med (608 500 + 2 000 -t- 56 300 + 16 000 + 40 500 + 500 + 6 400 4- 107 400 + 30 000 — 54 600 =) 813 000 (+ 204 500) kronor.»

Utskottet. I anledning av Kungl. Maj :ts framställning under denna punkt

får utskottet erinra, att föregående års riksdag, på förslag av utskottet, i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhållit om en översyn av gällande grunder för

statligt stöd åt växt- och fruktträdsförädlingen jämte därmed sammanhängande

frågor (uti. nr 46; r. skr. nr 359). Såsom utskottet i detta sammanhang

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

59

framhöll föreligga svårigheter att klart bedöma frågan, huruvida statens

stöd på förädlingsverksamhetens område för närvarande är avpassat på ett

fullt tillfredsställande sätt. Med hänsyn härtill måste det enligt utskottets

mening anses önskvärt, att nämnda översyn snarast kommer till stånd.

Då Kungl. Maj :ts framställning i övrigt icke givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till Sveriges utsådesförening för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 813 000 kronor.

76:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening

för kvalitetsundersökning av lin m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 91 (s. 177—178), innebärande anslagsökning

med 5 000 kronor på grund av viss lönegradsuppflyttning för avdelningsbiträdena

och stegrade utgifter i övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Särskilt bidrag till Sveriges utsådesförening för kvalitetsundersökning

av lin m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

anslag av 65 000 kronor.

77:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt

vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Under punkten 92 (s. 178—179)

har Kungl. Maj:t hemställt om en medelsanvisning av 200 000 kronor, vilket

belopp med 25 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Höjningen föranledes av inträffade utgiftsökningar.

Utskottet. Med erinran om sitt uttalande under punkten 75 tillstyrker utskottet

Kungl. Maj :ts framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m:

Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten

å Weibullsholm för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 200 000 kronor.

78:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts

under punkten 93 (s. 179—182) gjorda framställning innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att fastställa ändrad personalförteckning och godkänna

ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 221 100 kronor, vilket

belopp med 32 500 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår.

Efter redogörelse för anstaltsstyrelsens anslagsäskanden har departementschefen

anfört följande.

»Förslaget att ändra två tjänster såsom förste kemist i lönegrad Ca 27 till

två laboratorstjänster i lönegrad Ca 29 har återkommit i anstaltens anslags
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

äskanden de senaste åren. Samma förslag framfördes i fjol jämväl av statens

sakrevision efter den översyn, som sakrevisionen företagit av anstaltens

organisation och arbetsformer. Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter,

som utföras av ifrågavarande befattningshavare, anser även jag

den föreslagna lönegradsuppflyttningen vara väl motiverad. Jag tillstyrker

därför att dessa tjänster från och med nästa budgetår skola uppflyttas i lönegrad

Ca 29. Detta skulle medföra en kostnadsökning å 3 100 kronor.

Tjänsteinnehavarna böra även i fortsättningen benämnas förste kemister.

De personalförändringar i övrigt och den personalförstärkning, som anstaltsstyrelsen

ifrågasatt, är jag icke beredd att tillstyrka i vidare mån än

att jag dels, under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört

i proposition den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

m. m., förordar att ett biträde med kartritningsgöromål skall

uppflyttas från Ce 8 till Ce 11, dels föreslår att två tekniska biträden i Ce 6

och ett dylikt biträde i Cg 4 skola uppflyttas till Ce 8 respektive Ce 6. Kostnaderna

för dessa lönegradsuppflyttningar uppgå till sammanlagt 2 500

kronor.

På grund av den reglerade befordringsgången och beräknade löneklassförändringar,

löneregleringen för chefstjänstemän samt det rörliga tilläggets

höjning ökar medelsbehovet med (1 400 + 2 700 -f- 22 500 =) 26 600 kronor.

För närvarande uppbär anstaltsstyrelsens ordförande ett årsarvode å

1 800 kronor. Styrelsens övriga ledamöter erhålla endast ersättning enligt

bestämmelserna i allmänna resereglementet. I likhet med vad jag uttalat

beträffande ersättningarna till bland andra ledamöter i styrelserna för högskolorna

på jordbrukets område, anser jag att ett dagarvode å 20 kronor

bör utgå till annan icke självskriven ledamot i anstaltsstyrelsen än ordföranden.

Detta skulle medföra en beräknad merkostnad av 300 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör kontrollanstaltens avlöningsanslag

uppräknas med (3 100 + 2 500 -f- 26 600 -f- 300 = ) 32 500 kronor.

Å personalförteckningen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt böra

tjänsterna såsom förste kemist i lönegrad Ca 27 uppflyttas i lönegrad Ca 29.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från

utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt,

som angivits i propositionen;

b) fastställa följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1952/53:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 61

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 66 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 2 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslaqs
vis

...................................... 110 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 42 000

Summa kronor 221 100;

c) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

221 100 kronor.

79:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Under punkten

94 (s. 182—183) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa

budgetår till ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 56 700 kronor, innebärande

en minskning i förhållande till löpande budgetårs anslag med 68 300

kronor. Minskningen föranledes av att de olika delposterna under övriga

utgifter, å vilka för innevarande budgetår fördelats ett engångsbelopp av

75 000 kronor, nedräknats med 70 000 kronor. Å andra sidan ha posterna

reseersättningar, övriga expenser och publikationstryck ökats med respektive

200, 1 300 och 200 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 56 700 kronor.

80 :o) Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. I enlighet

med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 95 (s. 183—184) — innebärande

oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt lokala lantbrukskemiska

kontrollstationer för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 30 000 kronor.

81 :o) Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station. I enlighet med

Kungl. Maj :ts under punkten 96 (s. 184) gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till personal vid nedlagd

kemisk station för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Joi-dbruksutskottets utlåtande nr 1.

82:o) Bidrag till plantskolekontroll. Biträdande Kungl. Maj:ts under punkten

97 (s. 185—186) gjorda framställning — innebärande oförändrad medelsanvisning

-— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till plantskolekontroll för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

83 :o) Bekämpande av växtsjukdomar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 98 (s. 186) — innefattande anslagsanvisning

med oförändrat belopp -— och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.

84 ro) Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Under punkten

99 (s. 186—187) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett

anslag av 60 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 10 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 43 av herr Elowsson,

Nils, m. fl. och II: 62 av herr Nilsson i Bästekille m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte under ifrågavarande anslag anvisa ett belopp av 75 000

kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa

till dessa.

Styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd har hemställt, att

anslaget till föreningens verksamhet under år 1952 skall höjas med 25 000

kronor till 75 000 kronor.

Föreningen har därvid framhållit, att den trots strängaste sparsamhet —

vilket bland annat framgått därav, att någon utökning av personal eller

arbetarstyrka ej medtagits i statförslaget -— sett sig nödsakad hemställa

om ökning av statsbidraget för verksamhetsåret 1952. Ifall anslaget ej höjes,

har föreningen inget annat val än att ytterligare minska den redan alltför

fåtaliga personalen. Detta skulle betyda ett mycket allvarligt ingrepp i

institutionens möjligheter att prestera arbetsresultat inom rimlig tid.

Beträffande det närmare innehållet i föreningens skrivelse må i övrigt

nämnas följande.

I statförslaget för år 1952 har föreningen på utgiftssidan räknat med de

utgiftsökningar, som redan från och med år 1951 betingats av personalens

ändrade dyrtidstillägg och det nya avtalet med trädgårdsarbetarna. Trots

önskvärdheten av att anställa en laboratorieassistent och ett extra kontorsbiträde

har föreningen denna gång med tanke på rådande tidsläge icke begärt

någon ökning av personalen. Ej heller har föreningen föreslagit en ökning

av antalet fältarbetare, trots att egendomens jordareal våren 1951 utvidgats

från 25 till 35 hektar. I fråga om övriga utgiftsposter har föreningen

särskilt nämnt, att kostnaderna för bränsle och elektrisk ström samt för

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

63

pensionsavgifter ökat med 2 000 respektive 6 200 kronor. Den förra ökningen

har betingats dels av de fördyringar, som inträtt, dels av det förhållandet

att ännu ett bostadshus beräknats skola tagas i bruk under år 1952. Pensionsavgifternas

höjning har motiverats med att pensionsförsäkring för

förste assistenten skall nytecknas.

Beträffande inkomsterna har föreningen framhållit att försäljningen av

trädgårds- och jordbruksprodukter för år 1952 ej kunnat upptagas högre än

till 15 000 kronor mot 25 000 kronor för år 1951. Enligt föreningen har det

verkliga försäljningsvärdet för år 1950 uppgått till endast 17 879 kronor

och man har räknat med att försäljningen från institutionens plantskola av

gängse marknadssorter av fruktträd kommer ytterligare att sjunka under

åren 1951 och 1952. Såsom anledning härtill har föreningen uppgivit att

nyplanteringen av fruktträdgårdar stagnerat under senaste åren. Några

egna, nya sorter har institutionen ännu ej färdiga att marknadsföra. Posten

hyror har däremot beräknats stiga under år 1952 genom att den nya assistentbostaden

kommer att tagas i bruk. Slutligen har föreningen i statförslaget

för nästa år under rubriken tillfälliga anslag upptagit ett belopp av

12 000 kronor. Föreningen har vissa förhoppningar att kunna utverka detta

belopp från forskningsfonder och för fruktodlingens utveckling intresserade

organisationer.

Lantbruksstgrelsen tillstyrker föreningens framställning.

Departementschefen har anfört.

»Föreningen har framhållit att den — ifall statsbidraget ej kommer att

höjas ■— måste minska den redan fåtaliga personalen och därmed även nedskära

sin verksamhet. Med hän.syn till den stora betydelse, som föreningens

arbete har för vårt land, bör emellertid en inskränkning av ifrågavarande

verksamhet om möjligt undvikas. Jag förordar därför att anslaget

skall höjas för nästa budgetår, varvid jag dock ej kan tillstyrka större höjning

än med 10 000 kronor till 60 000 kronor.»

Utskottet. Även utskottet anser, att ifrågavarande förening äger stor betydelse

för fruktträdsförädlingen i landet. Med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar

synes därför en höjning böra företagas av anslaget till föreningens

verksamhet. Vid prövning av frågan om storleken av denna höjning

har utskottet funnit övervägande skäl tala för bifall till motionärernas

hemställan. Utskottet förordar således, att anslaget för nästa budgetår skall

uppföras med 75 000 kronor. Under hänvisning till sitt uttalande under

punkten 75 vill utskottet emellertid även i detta sammanhang framhålla

önskvärdheten av att en översyn inom en nära framtid verkställes av grunderna

för statens stöd på växt- och fruktträdsförädlingens område.

Åberopande vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

samt med bifall till motionerna 1:43 och 11:62, till

Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 75 000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

85 :o) Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade

kostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 100

(s. 187—188) — innebärande anslagsanvisning med ett formellt belopp —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande med allmänna medel av

vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

86 :o) Bidrag till markkartering och grundkalkning. Under punkten 101

(s. 188) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anvisa ett belopp av

200 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 100 000 kronor.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 72 av herr Spetz

m. fl. och II: 102 av herr Antbg m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte till ifrågavarande ändamål anvisa ett anslag av 300 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Lantbruksstgrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår skall

höjas med 200 000 kronor till 300 000 kronor. Styrelsen har därvid framhållit,

att anledningen till att anslaget för innevarande budgetår sänktes från

300 000 kronor till 100 000 kronor främst var att en reservation å 333 000

kronor fanns vid utgången av budgetåret 1949/50. Någon reservation av betydenhet

kan icke beräknas föreligga vid utgången av innevarande budgetår.

Den föreslagna anslagshöjningen erfordras därför för att verksamheten under

budgetåret 1952/53 skall kunna upprätthållas i samma omfattning som

hittills.

Departementschefen har anfört.

»Detta anslag nedsattes för innevarande budgetår till 100 000 kronor, huvudsakligen

med hänsyn till att en avsevärd reservation förelåg å anslaget.

Enligt lantbruksstyrelsens beräkning kommer någon reservation av betydenhet

icke att finnas vid utgången av budgetåret 1951/52. I betraktande härav

och då verksamheten enligt min mening icke bör inskränkas alltför mycket

är jag beredd att tillstyrka en uppräkning av anslaget, dock ej i den utsträckning

som lantbruksstyrelsen föreslagit. Jag förordar sålunda att anslaget

skall höjas med 100 000 kronor till 200 000 kronor.»

Utskottet. Av de skäl, som departementschefen anfört, torde anslaget för

nästa budgetår böra höjas med ett belopp av 100 000 kronor. Någon ytterligare

uppräkning av anslaget synes emellertid icke böra företagas med hänsyn

till nuvarande ekonomiska läge. Utskottet finner sig således icke kunna

biträda yrkandet i föreliggande motioner.

Enligt utskottets mening torde av anslaget ett belopp av 20 000 kronor enligt

Kungl. Maj :ts närmare bestämmande böra få tagas i anspråk för särskilda

undersökningar rörande kalkningens betydelse.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

65

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 72 och IT: 102, till Bidrag

till markkartering och grundkalkning för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

87:o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till Svenska smörprovningarna.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten

102 (s. 188—189) — innebärande oförändrad medelsanvisning — och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen

72i. 772.: Bidrag till Svenska smör provningarna för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 14 700 kronor.

88:o) Statens jordbruksnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 103 (s. 189—193) innebär — förutom hemställan till riksdagen

att godkänna ändrad avlöningsstat för statens jordbruksnämnd — en

anslagsanvisning av 1 114 000 kronor, vilket belopp med 186 000 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Statens jordbruksnämnd har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget

skall höjas med 255 900 kronor till 1 183 900 kronor. Därvid har nämnden

bland annat hemställt, att vissa tjänster hos kriskommissionen skola

överflyttas till nämnden. Till stöd härför har nämnden anfört följande.

Huvudparten av de egentliga krisuppgifterna på livsmedelsområdet avvecklades

sedan kafferansoneringen slopats den 18 augusti 1951. Av de arbetsuppgifter,

som kvarstå inom nämnden och den därtill knutna kommissionen,

äro endast en del av dem, som beröra utrikeshandelsbyråns verksamhet,

kommissionens befattning med byggnadsregleringen för livsmedelsindustrien

samt dess arbete 2ned fördelningen av bleckplåt och emballage, att

hänföra till rådande utomordentliga förhållanden. Emellertid ha genom riksdagens

beslut åtskilliga arbetsuppgifter, som icke äro betingade av krisförhållanden,

hänförts till kommissionen av den anledningen, att de icke med

säkerhet kunde anses so2n permanenta. Beträffande denna grupp uttalade

1949 års jordbruksnä2nndsutredning, att den borde överföras till nämndsidan,

om och i den mån arbetsuppgifterna icke kunde avvecklas inom en

kortare tid. Ehuru det redan nu synes vara uppenbart, att en relativt stor

del av kommissionens kvarstående arbetsuppgifter icke kan avvecklas inom

den tid, so2n jordbruksnämndsutredningen förutsatt, anser nämnden det

lämpligt, att — i avvaktan på ytterligare erfarenhet — den bestående ord2iingen

med två sidoordnade 02-gan, nämnden och kommissionen, skall bibehållas

ännu ett år. Emellertid vill nämnden icke underlåta att fra2iihålla,

att denna ordning för med sig en hel del svårigheter, särskilt i personellt

avseende. Det är därför önskvärt, att den översyn av nämndens och kominissionens

arbetsuppgifter och organisation, som betingas av att de egentliga

krisuppgifterna nu successivt avvecklas, kommer till stånd inom 021 snar

framtid. I avvaktan på en sådan översyn inskränker sig nä2nndc2i nu till att

föreslå några S2närre jämkningar i personalorganisationen, delvis i syfte att

5 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 1.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

bereda en något bättre ställning åt ett mindre antal tjänstemän på Cg-stat i

kommissionen.

Efter en närmare redogörelse för jordbruksnämndens äskanden har departementschefen

anfört följande.

»Jag delar jordbruksnämndens åsikt att den översyn av nämndens och kriskommissionens

arbetsuppgifter, .som betingas av att de egentliga krisuppgifterna

successivt avvecklas, bör komma till stånd inom en snar framtid.

I avvaktan på det resultat, till vilket översynen kan föranleda, är jag emellertid

icke beredd att biträda nämndens förslag om överflyttning av viss

personal från kommissionen till nämnden. Ej heller kan jag förorda att

inspektören för köttklassificeringen, vilken för närvarande avlönas med arvode,

skall lönegradsplaceras.

Arvodena till nämndens ledamöter böra tills vidare bibehållas oförändrade.

Posten arvoden och särskilda ersättningar torde dock böra uppräknas

med 7 000 kronor på grund av att antalet sammanträden med nämnden, dess

råd samt kalkylsakkunniga visat sig större än ,som tidigare beräknats.

Vidare bör posten ökas med 1 000 kronor i anledning av att arvodet till

köttklassificeraren höjts i anslutning till det rörliga tilläggets höjning.

På grund av beräknade löneklassuppflyttningar m. m., löneregleringen

för chefstjänstemän och det rörliga tilläggets höjning bör anslaget höjas

med (9 800 + 11 200 + 162 000 =) 183 000 kronor. Å andra sidan synes

posten ersättningar till experter och sakkunniga kunna minskas med 5 000

till 35 000 kronor. För nästa budgetår torde anslaget sålunda böra ökas med

186 000 kronor och bestämmas till 1 114 000 kronor.»

Utskottet. Även utskottet hyser uppfattningen, att en snar översyn bör

verkställas av jordbruksnämndens och kriskommissionens arbetsuppgifter.

Då utskottet jämväl i övrigt biträder Kungl. Maj:ts framställning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens jordbruksnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1952/53:

A vlöning/sstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

.................................... 65 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............. 39 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 722 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, för
slagsvis

................................ 35 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 252 300

Summa kronor 1 114 000;

b) till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 114 000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

67

89:o) Statens jordbruksnämnd: Omkostnader. Under punkten 104 (s. 193—

194) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett anslag av 457 000

kronor, innefattande en anslagsökning i förhållande till löpande budgetår

med 82 000 kronor. Höjningen föranledes av att posten expenser uppräknats

med 73 000 kronor och posten publikationstryck med 9 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens jordbruksnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

457 000 kronor.

90 :o) Statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet. Kungl.

Maj :t har under punkten 105 (s. 194—196) hemställt om en med 600 000

kronor till 1 370 000 kronor ökad anslagsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 115 av herr Vetander

m. fl. och II: 151 av herr Birke m. fl., vari hemställts, att riksdagen

till ifrågavarande ändamål skall anvisa ett oförändrat anslag av 770 000

kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 28 augusti 1951 hemställt,

att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 1 306 000 kronor, varav

961 000 kronor falla på kommissionens avlöningar och 345 000 kronor på

dess omkostnader. I förhållande till det belopp, som enligt Kungl. Maj :ts

brev den 6 juli 1951 må disponeras av anslaget för innevarande budgetår

innebär äskandet för nästa budgetår en minskning med 494 000 kronor.

Minskningen fördelar sig med 239 000 kronor på avlöningar och med 255 000

kronor på omkostnader enligt följande beräkning.

ökning

1. Avlöningar.

a) Personalminskning på grund av kafferansoneringens

upphörande ....................................

b) överflyttning av 2 byråsekreterare i Cg 27, 1 kon
trollant

i Cg 19, 2 kanslibiträden i Cg 11 och 1 expeditionsvakt

i Cg 9 till extra ordinarie tjänster i jordbruksnämnden

................................

c) Löneklassuppflyttningar ........................ 24 000

2. Omkostnader.

a) Reseersättningar ..............................

b) Expenser ......................................

Minska

195 000

68 000

45 000

210 000

Beträffande motiven för denna beräkning torde utskottet få hänvisa till

den redogörelse därför, som återfinnes å s. 195—196 i propositionen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Departementschefen har, efter redogörelse för jordbruksnämndens framställning,

anfört följande.

»Såsom jag anfört under avlöningsanslaget till statens jordbruksnämnd är

jag för närvarande icke beredd att tillstyrka förslaget om överflyttning av

viss personal från kriskommissionen till nämnden. Då jag i övrigt biträder

jordbruksnämndens äskande rörande förevarande anslag bör till det belopp,

som nämnden begärt, läggas kostnaderna för avlöningar åt nämnda

personal, eller i runt tal 64 000 kronor. Anslaget torde sålunda böra uppföras

med (1 306 000 + 64 000 =) 1 370 000 kronor. Detta innebär en ökning

av anslaget med 600 000 kronor i förhållande till vad som upptagits i

riksstaten för innevarande budgetår men en minskning med 430 000 kronor

i förhållande till det belopp, som enligt Kungl. Maj :ts brev den 6 juli 1951

må’ disponeras för budgetåret 1951/52. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att i sinom tid meddela bestämmelser rörande anslagets disposition.»

I en till utskottet överlämnad, inom statens jordbruksnämnd upprättad

promemoria den 12 februari 1952 har upplysts, att antalet befattningshavare

i kriskommissionen, som den 1 juli 1950 utgjorde cirka 150, numera minskats

till omkring 80, av vilka 15 inneha tidsbegränsad anställning. Beträffande

flertalet av sistnämnda tjänstemän utlöper anställningstiden den 1

juli 1952. Vid inrättandet av kriskommissionen den 1 juli 1950 föreskrev Kungl.

Maj :t, att 46 befattningshavare skulle få finnas i lönegrad Cg 19 och däröver.

Enligt de senast meddelade direktiven, gällande första halvåret 1952, må antalet

befattningshavare i dessa lönegrader utgöra högst 23. I promemorian har

vidare anförts bland annat följande.

För budgetåret 1950/51 anvisade riksdagen till kommissionens verksamhet

ett anslag av 1 450 000 kronor, varav 950 000 kronor till avlöningar och

500 000 kronor till omkostnader. Enligt medgivande av Kungl. Maj :t den

25 maj 1951 skulle avlöningsposten få överskridas med 275 900 kronor och

omkostnadsposten med 190 000 kronor. Sammanlagt uppgingo alltså kostnaderna

för budgetåret 1950/51 till 1 915 900 kronor.

För budgetåret 1951/52 beviljades ett anslag av 770 000 kronor, varav

440 000 kronor till avlöningar och 330 000 kronor till omkostnader. Kungl.

Maj :t medgav den 6 juli 1951, att av ifrågavarande anslag finge disponeras

ett belopp av 1 800 000 kronor, varav 1 200 000 kronor skulle användas till

avlöningar och 600 000 kronor till kommissionens omkostnader. Anledningen

till denna avsevärda ökning av anslagsbeloppen var främst att söka i två

förhållanden. Jordbruksnämnden hade i sin petitaskrivelse, som låg till

grund för den ursprungliga anslagsberäkningen, icke räknat med att kafferansoneringen

skulle fortfara under budgetåret 1951/52. Då nämnden emellertid

före ingången av budgetåret skulle till Kungl. Maj :t närmare redovisa

sina anslagsbehov för kriskommissionen, fann nämnden sig böra räkna med

att kafferansoneringen komme att upprätthållas under hela budgetåret 1951/

52. Detta förhållande medförde ett avsevärt ökat anslagsbehov till såväl

avlöningar som omkostnader.

En annan omständighet, som föranledde anslagshöjningen, var den ökade

belastning på avlöningsposten som tillkommit genom höjningen av det rörliga

tillägget. Merkostnaden genom denna höjning beräknades för kriskommissionens

del till 200 000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

69

Genom att kafferansoneringen upphävdes den 18 augusti 1951 eller således

kort efter budgetårets ingång, kan man räkna med avsevärda besparingar

på anslaget för budgetåret 1951/52. Sålunda har kafferansoneringens

upphävande medfört en avsevärd personalreducering. Vidare uppkomma

stora besparingar på omkostnadsposten genom att kostnaderna för tryckning

av kaffekort m. m. bortfalla liksom också reseersättningarna till kontrollanterna.

Nämnden har sökt approximativt beräkna, huru stora besparingarna

på anslaget till kommissionen komma att bli. Vad först gäller avlöningarna

har under tiden juli 1951—januari 1952 utbetalats ca 550 000

kronor. För återstoden av budgetåret, eller tiden februari—juni 1952, beräknas

omkring 365 000 kronor åtgå för ändamålet. Beräkningen är givetvis

utförd på basis av nuvarande löner. Sammanlagda beloppet beräknas sålunda

uppgå till 915 000 kronor i stället för 1 200 000 kronor, vilket innebär en

besparing av 285 000 kronor. Vad angår expenserna ha t. o. m. januari 1952

tagits i anspråk ca 140 000 kronor. För hela budgetåret torde omkostnaderna

för kriskommissionen kunna uppskattas till 300 000 kronor. En besparing

på 300 000 kronor på expensposten kan alltså förväntas uppkomma.

Av anslaget till avlöningar och expenser, för vilka ändamål anvisats

1 800 000 kronor, beräknas sålunda åtgå 1 215 000 kronor, vilket innebär en

besparing på 585 000 kronor.

För budgetåret 1952/53 har i statsverkspropositionen äskats ett belopp av

1 370 000 kronor, varav 1 025 000 kronor beräknats för avlöningar och återstoden,

345 000 kronor, för omkostnader. Beräkningarna grunda sig på antagandet,

att kriskommissionens nuvarande arbetsuppgifter komma att kvarstå

i huvudsak oförändrade under nästkommande budgetår.

Utskottet. Utredningen i ärendet torde enligt utskottets mening giva vid

handen, att den i propositionen framlagda anslagsberäkningen utgör en

lämplig avvägning av medelsbehovet för kommissionens verksamhet under

nästa budgetår. Utskottet kan därför icke biträda yrkandet i föreliggande

motioner utan ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag i ämnet. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter rörande anslagets

disposition.

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet emellertid

— under erinran om föredragande departementschefens uttalanden i

propositionen nr 161/1950 angående inrättande av statens jordbruksnämnd

in. m. — understryka angelägenheten av att alla möjligheter till personalreduceringar

och övriga inskränkningar tillvaratagas i samband med avveckling

av kommissionens arbetsuppgifter.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 115 och II: 151, till

Statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 370 000

kronor.

91 ro) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. För ifrågavarande ändamål

är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

I enlighet med statens jordbruksnämnds förslag har Kungl. Maj :t under

punkten 106 (s. 196) hemställt, att anslaget skall upptagas med ett formellt

belopp av 100 kronor.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,

att rikdagen må till Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

100 kronor.

92:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkten 111 (s. 200) —

innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en

minskning med 23 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag

till jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

93 :o) Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltningen av

statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m. Tillstyrkande bifall till

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 112 (s. 200) — innebärande en

anslagsminskning med 5 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank

för förvaltningen av statens sekundär lånefond för

jordbrukare m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 25 000 kronor.

94 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Avlöningar. Kungl.

Maj :ts under punkten 113 (s. 201—203) gjorda framställning innefattar —

förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat — en

anslagsanvisning av 215 000 kronor, vilket belopp med 31 800 kronor överstiger

anvisningen för innevarande budgetår.

Styrelsen för statens maskin- och redskapsprovningsanstalter har hemställt

om en höjning av anslaget med 58 400 kronor.

Efter en närmare redogörelse för anstaltsstyrelsens framställning och

lantbruksstyrelsens yttrande däröver har departementschefen anfört.

»Jag är icke för närvarande beredd att tillstyrka inrättandet av en särskild

provningsavdelning i Norrland.

Med hänsyn till svårigheten att erhålla tillräckligt kvalificerad kraft till

tjänsten såsom provningsingenjör vid Ultunaavdelningen vill jag förorda,

att denna tjänst skall placeras i lönegrad Cg 21. Beträffande assistenten vid

Alnarpsavdelningen kan jag för närvarande icke föreslå högre placering än

i Cg 16. Vid bifall härtill ökar medelsbehovet med- 2 200 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

71

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

m. m. föreslår jag, att medel skola beräknas för utbyte av en kanslibiträdestjänst

i lönegrad Ce 11 och en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Cg 8

mot en kontoristtjänst i lönegrad Ce 13 respektive en kanslibi trädest jänst i

lönegrad Ce 11. Ett genomförande av detta förslag medför en ökning av

medelsbehovet med 1 700 kronor.

Vidare bör anslaget på grund av beräknade löneklassförändringar m. m.

och det rörliga tilläggets höjning uppräknas med 500 respektive 23 400 kronor.

Därjämte föranleder den reglering av vissa arvoden, som genomfördes

år 1951, att anslaget bör höjas med 3 600 kronor.

Ledamöterna i maskinprovningarnas styrelse uppbära för närvarande

resekostnads- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet

samt styrelseordföranden därutöver ett särskilt arvode med 20 kronor för

förrättningsdag. I likhet med vad jag föreslagit beträffande ersättningen

till bland andra ordförande och ledamöter i styrelserna för högskolorna på

jordbrukets område anser jag att från och med nästa budgetår bör utgå

dels ett årligt arvode till ordföranden i maskinprovningarnas styrelse, dels

ett dagarvode för sammanträdesdag till övriga icke självskrivna ledamöter i

styrelsen. Årsarvodet torde böra bestämmas till 1 200 kronor och dagarvodet

till 20 kronor. Anslaget bör vid bifall härtill uppräknas med 400 kronor.»

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot framställningen och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens maskinoch

redskapsprovningsanstalter, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden

m. fl., förslagsvis ........................ 18 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis

.................................. 155 000

3. Rörligt tillägg .............................. 42 000

Summa kronor 215 000;

b) till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 kronor.

95 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Omkostnader.

Kungl. Maj:t har under punkten 114 (s. 203—205) föreslagit riksdagen att

för ändamålet anvisa ett anslag av 62 400 kronor, vilket i förhållande till

motsvarande anvisning för innevarande budgetår innebär en ökning med

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

16 000 kronor. Beräkningen innefattar å ena sidan en höjning av envar av

posterna reseersättningar, övriga expenser och instrument in. in. med 2 000

kronor samt av posten publikationstryck med 10 000 kronor ävensom medelsanvisning

till inköp av en mindre lastbil med 10 000 kronor. Å andra

sidan har anslaget minskats med 10 000 kronor på grund av en beräknad

ökning av de särskilda uppbördsmedlen.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer därför,

att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 62 400 kronor.

96 :o) Bidrag till jordbrukstekniska institutet. I överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts under punkten 115 (s. 205—206) gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska institutet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 250 000

kronor.

97 :o) Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 117 (s. 209—210) — innebärande

en anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp — och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

24 000 kronor.

98:o) Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund. Under punkten 118 (s.

210) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa

ett anslag av 200 000 kronor, vilket i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår innebär en ökning av anslaget med 25 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 73 av herrar

Spetz och Nord samt II: 101 av herr Antbg m. fl., vari hemställts, att riksdagen

för ifrågavarande ändamål måtte anvisa ett anslag av 250 000 kronor.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna torde utskottet få hänvisa

till dessa.

Styrelsen för Jordbrukarungdomens förbund har anhållit, att anslaget för

nästa budgetår skall höjas till 405 000 kronor. Av beloppet avses 75 000 kronor

för den centrala verksamheten och 330 000 kronor för konsulentverksamheten.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

73

Såsom motivering härför har förbundsstyrelsen framhållit, att det för

verksamhetens fortbestånd är oundgängligen nödvändigt att förbundet erhåller

väsentligt ökade medel. Förbundet lika väl som dess distriktsorganisationer

har till det yttersta sökt undvika en nedskärning av verksamheten.

Om anslaget blir oförändrat måste verksamheten emellertid inskränkas.

Samhället synes dock ur ekonomisk synpunkt icke vara betjänt av att den

praktiskt-teoretiska lantungdomsverksamheten hämmas i sin utveckling

eller till och med minskas av brist på medel.

Lantbruksstyrelsen har i yttrande över förbundsstyrelsens framställning

hemställt, att anslaget skall höjas med 75 000 kronor till 250 000 kronor för

att förbundets allmännyttiga verksamhet skall kunna fortgå i någorlunda

rimlig omfattning. En dylik höjning är enligt styrelsens mening även berättigad

med hänsyn till de allmänna prisstegringarna.

Departementschefen har anfört.

»Jordbrukarungdomens förbund utför en gagnande verksamhet för att

skapa och vidmakthålla studie- och utbildningsintressen hos jordbrukets

ungdom. Med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga sträng sparsamhet

med anslagsbeviljandet finner jag mig emellertid icke kunna tillstyrka en

större bidragshöjning än med 25 000 kronor till 200 000 kronor.»

Utskottet. Med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar synes en anslagshöjning

i enlighet med motionärernas förslag i och för sig väl motiverad.

Av det skäl, som departementschefen åberopat, finner utskottet sig likväl

böra biträda Kungl. Maj :ts förslag i ämnet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna 1:73 och 11:101, till

Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 200 000 kronor.

99 :o) Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 119 (s. 211) om anvisande för ändamålet

av ett reservationsanslag av 30 000 kronor innebär en oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 71 av herrar Spetz och Nord likalydande med II: 99 av herr Ahlsten

m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för ifrågavarande

ändamål anvisa ett reservationsanslag av 160 000 kronor;

2) 1:233 av herr Lundqvist likalydande med 11:307 av herr Nilsson i

Bästekille, vari ävenledes hemställts, att anslaget för nästa budgetår skall

uppföras med ett belopp av 160 000 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 24 augusti 1951 hemställt, att anslaget

för nästa budgetår skall uppföras med 160 000 kronor. Styrelsen har

därvid framhållit, att det anslag å 30 000 kronor, som beviljats för innevarande

budgetår, ännu är outnyttjat. Vid anslagsberäkningen för nästa budgetår

har styrelsen utgått från att lån och bidrag komma att sökas för uppförande

av två frukt- och köksväxtlagerhus till en byggnadskostnad av sammanlagt

1 900 000 kronor. Förutom redan disponibla 30 000 kronor har därför

ett belopp av 160 000 kronor beräknats bli erforderligt.

Departementschefen har anfört.

»Med hänsyn till den återhållsamhet i fråga om byggnadsverksamheten,

som i nuvarande läge är nödvändig, kan jag icke tillstyrka att medelsanvisningen

under anslaget för nästa budgetår skall bestämmas till högre

belopp än som utgår för innevarande budgetår, eller 30 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet anser vad i motionerna anförts väl värt beaktande.

För frukt- och trädgårdsodlingens del synes det sålunda vara en angelägenhet

av vikt att i större utsträckning än vad för närvarande är fallet äga tillgång

till lämpliga lokaler för lagring av odlingens produkter.

Enligt vad utskottet inhämtat har byggnadstillstånd meddelats för uppförande

av ett av de lagerhus, som avses i lantbruksstyrelsens framställning.

Det av Kungl. Maj :t förordade anslagsbeloppet torde vara tillräckligt

för att bidrag skall kunna utgå till detta lagerhus. På grund härav och med

beaktande av nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet i nuvarande läge

anser utskottet sig böra biträda Kungl. Maj :ts förslag om en oförändrad

medelsanvisning av 30 000 kronor. Utskottet vill emellertid understryka, att

utskottet vid detta ställningstagande förutsatt, att Kungl. Maj :t — i den

mån bidrag efter vederbörlig prövning finnes böra utgå det till återstående i

lantbruksstyrelsens framställning avsedda lagerhuset — till nästa års riksdag

framlägger förslag om anvisande av medel i erforderlig omfattning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

ävensom med avslag å motionerna 1:71 och 11:99

samt I: 233 och II: 307, till Bidrag till uppförande av fruktoch

potatislagerhus m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 30 000 kronor.

100 :o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.

I enlighet med lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet har Kungl.

Maj:t under punkten 120 (s. 211—212) hemställt om en med 475 000 kronor

till 1 150 000 kronor höjd anslagsanvisning.

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra emot framställningen och

hemställer alltså,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

75

att riksdagen må till Bidrag till återbetalning av lån från

jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 1 150 000 kronor.

101 :o) Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 121 (s. 212—214) innebär —

förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat — en

anslagsanvisning av 123 000 kronor, vilket belopp med 21 500 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Efter redogörelse för anstaltsstyrelsens äskanden har departementschefen

anfört följande.

»Vad angår den begärda förstärkningen av personalen med två arvodestjänster

vill jag erinra om att forskningsanstaltens nuvarande organisation

fastställdes så sent som i fjol. Med hänsyn härtill och då sträng återhållsamhet

måste iakttagas vid inrättandet av nya tjänster anser jag mig icke

kunna förorda styrelsens ifrågavarande förslag. Däremot tillstyrker jag på

de skäl, som anstalten anfört, att ersättningen till extra skrivhjälp samt till

experter och extra personal för specialutredningar skall uppräknas något.

Uppräkningen torde emellertid böra begränsas till 500 respektive 1 000 kronor.

Slutligen torde anslaget i anledning av löneregleringen för vissa chefstjänstemän,

arvodesregleringen och det rörliga tilläggets höjning böra ökas

med respektive 2 100, 5 600 och 12 300 kronor.

För närvarande utgår dels ett arvode å 1 000 kronor för år till anstaltsstyrelsens

ordförande, dels ersättningar å 20 kronor för varje sammanträdesdag

till samtliga styrelseledamöter utom anstaltens chef. I likhet med vad

jag föreslagit beträffande ersättningen till ordförande och ledamöter i styrelserna

för vissa andra institutioner på jordbrukets område anser jag att anstaltsstyrelsens

ordförande från och med nästa budgetår bör uppbära ett

årsarvode av 1 200 kronor men däremot ej särskild ersättning för sammanträdesdag.

»

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

således,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens forskningsanstalt

för lantmannabyggnader, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslags
-

vis ...................................... 20 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................. 2 000

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 82 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 18 200

Summa kronor 123 000;

b) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 123 000 kronor.

102:o) Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Omkostnader.

Kungl. Maj:t har under punkten 122 (s. 214—215) föreslagit riksdagen att

för ändamålet anvisa ett anslag av 46 500 kronor, innebärande en ökning

med 5 000 kronor i jämförelse med medelsanvisningen för innevarande budgetår.

Av ökningen hänföra sig 2 000 kronor till envar av posterna publikationstryck

och försöksomkostnader samt 1 000 kronor till posten övriga

expenser.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 46 500 kronor.

103:o) Jordbrukets upplysningsnämnd: Avlöningar. Under anslagsrubriken

Jordbrukets upplysningsnämnd är för innevarande budgetår uppfört ett

förslagsanslag av 45 400 kronor.

Under punkterna 123 och 124 (s. 215—220) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen — förutom att fastställa personalförteckning och godkänna avlöningsstat

för jordbrukets upplysningsnämnd — att för nästa budgetår anvisa

dels ett förslagsanslag av 31 500 kronor till avlöningar, dels ock ett

förslagsanslag av 29 400 kronor till omkostnader.

I sina anslagsäskanden har jordbrukets upplysningsnämnd hemställt, att

det nuvarande anslaget skall höjas med 31 200 kronor till 76 600 kronor. Vid

sin anslagsberäkning har nämnden emellertid icke upptagit några medel för

rörligt tillägg till lönerna.

Efter redogörelse för nämndens motivering för sina anslagsyrkanden och

lantbruksstyrelsens utlåtande i anledning därav har departementschefen anfört

följande.

»Sedan upplysningsnämnden började sin verksamhet år 1944 har denna

etter hand utvidgats. Denna utveckling har medfört ökade arbetsuppgifter

för dess personal. I särskilt hög grad ha de fordringar skärpts, som måste

ställas på sekreterarens arbets- och organisationsförmåga. Det kan därför

anses motiverat att sekreterarens löneställning omprövas. Vid behandlingen

av nämndens anslagsäskanden för budgetåret 1949/50 föreslog statens lönenämnd

att sekreteraren skulle placeras i lönegrad Ce 27. Statskontoret bi
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

77

trädde lönenämndens förslag. Då den lönegradspläcering, som lönenämnden

föreslagit, synes vara väl avvägd förordar jag, att sekreteraren skall

placeras i lönegrad Ce 27. Kungl. Maj :t torde böra inhämta riksdagens

bemyndigande att fastställa personalförteckning för jordbrukets upplysningsnämnd

i enlighet härmed.

Vad beträffar upplysningsnämndens förslag om personalförstärkning anser

jag mig icke kunna biträda detta i vidare mån än att jag förordar att

posten ersättning åt tillfällig arbetskraft skall höjas med 1 000 kronor till

3 000 kronor.

I fråga om återstående poster, under vilka upplysningsnämnden begärt

höjningar, vill jag föreslå att anslaget på grund av de allmänna prisstegringarna

skall höjas med sammanlagt 5 000 kronor.

Upplysningsnämndens ordförande och ledamöter uppbära för närvarande

ersättning med 20 kronor för varje sammanträdesdag samt ordföranden

därutöver ett särskilt arvode å 1 000 kronor för år. I likhet med vad jag

föreslagit beträffande ersättningen till ordförande och ledamöter i styrelserna

för vissa andra institutioner på jordbrukets område anser jag att till

nämndens ordförande från och med nästa budgetår bör utgå årsarvode med

1 200 kronor men däremot ej särskild ersättning för sammanträdesdag.

Vad angår medelsanvisningen till upplysningsnämnden föranleder ett bifall

till förslaget om sekreterarens lönegradspläcering att det anslag, som

hittills anvisats för ändamålet, bör uppdelas i ett avlönings- och ett omkostnadsanslag.

Under förstnämnda anslag synes böra anvisas medel till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, till avlöningar

till icke-ordinarie personal samt till rörligt tillägg. Från anslagsposten

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, böra

därvid bestridas arvode åt ordföranden och ersättningar åt ledamöter i

nämnden. Från anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal böra

utgå avlöningskostnaderna till sekreteraren och kontorsbiträdet samt ersättningar

åt tillfällig arbetskraft in. m. För nämnda ändamål torde under

ifrågavarande poster böra beräknas respektive 2 500 kronor och 22 000 kronor.

Till rörligt tillägg slutligen synas böra beräknas 7 000 kronor. Under

rubriken Jordbrukets upplysningsnämnd: Avlöningar bör alltså för budgetåret

1952/53 anvisas ett förslagsanslag av (2 500 + 22 000 -f- 7 000 =)

31 500 kronor.

Med hänsyn till vad i det föregående förordats bör under rubriken Jordbrukets

upplysningsnämnd: Omkostnader för nästa budgetår anvisas ett

förslagsanslag av sammanlagt 29 400 kronor. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för användningen av omkostnadsanslaget.

Ett bifall till mina förslag innebär en anslagshöjning med 16 500 kronor

i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget.»

Utskottet. Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts framställning, hemställer utskottet,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för jordbrukets upplysningsnämnd i enlighet med vad

som föreslagits i propositionen;

b) godkänna följande avlöningsstat för jordbrukets upplysningsnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 2 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 22 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 7 000

Summa kronor 31 500;

c) till Jordbrukets upplgsningsnämnd: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 31 500 kronor.

104:o) Jordbrukets upplysningsnämnd: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 124 (s. 220) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordbrukets upplgsningsnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

29 400 kronor.

H. Jordbrukets rationalisering.

105 :o) Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder m. m.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts under punkten 127 (s. 229) gjorda framställning

— som innebär en anslagsminskning med 15 000 kronor — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen

av vissa lånefonder m. m. för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kronor.

108 :o) Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av vissa servitut.

Jämlikt Kungl. Maj:ts förslag under punkten 128 (s. 229) — innefattande

oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till gäldande av ersättning

vid förlängning av vissa servitut för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

79

107:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter

m. m. Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 1 200 000 kronor

ha 400 000 kronor ställts till lantbruksstyrelsens och 800 000 kronor till domänstyrelsens

förfogande. Av sistnämnda belopp må disponeras högst

650 000 kronor till andra med ifrågavarande verksamhet förenade kostnader

än avträdesersättningar, flyttningsbidrag och bidrag vid inlösen av kronolägenheter.

Under punkten 129 (s. 230—232) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att

för nästa budgetår anvisa ett belopp av 1 500 000 kronor, vilket innebär en

anslagsökning med 300 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagen väckt, till

utskottet hänvisad motion, nämligen 11:426 av herr Jacobson i Vilhelmina

m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande anslag

måtte besluta att i enlighet med av domänstyrelsen och lantbruksstyrelsen

gjorda framställningar anvisa för budgetåret 1952/53 ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till denna.

Lantbruksstyrelsen och domänstyrelsen ha beräknat medelsbehovet för

nästa budgetår under förevarande anslag till (1 500 000 -f 1 300 000 =)

2 800 000 kronor. Domänstyrelsen hemställer vidare, att av det av styrelsen

äskade anslaget å 1 300 000 kronor ett belopp av 200 000 kronor avseende

avträdesersättningar, flyttningsbidrag och bidrag vid inlösen av kronolägenheter

skall anvisas såsom förslagsanslag. Återstoden föreslås skola anvisas

såsom reservationsanslag.

Såsom skäl för det ökade medelsbehovet åberopar lantbruksstyrelsen till

en början 1950 års riksdagsbeslut om s. k. byggnadshjälp åt innehavare av

lägenheter, som icke bli omförda till norrländska fjällägenheter, samt om

avträdesersättningar och flyttningsbidrag. Vidare åberopas kostnaderna för

iståndsättning av sådana äldre lägenheter som skola överföras till norrländska

fjällägenheter. Styrelsen beräknar att cirka 300 äldre lägenheter komma

att överföras till norrländska fjällägenheter för en kostnad av i genomsnitt

omkring 25 000 kronor. Då arbetet förutsatts skola fullföljas under en femårsperiod

skulle den genomsnittliga årskostnaden bli omkring 1 500 000 kronor.

I övrigt anför lantbruksstyrelsen i huvudsak följande rörande beräkningen

av anslagsbehovet för nästa budgetår.

Lantbruksnämnderna ha beräknat anslagsbehovet för innevarande och

nästa budgetår till 2 937 300 kronor. Då för innevarande budgetår anvisats

400 000 kronor skulle för budgetåret 1952/53 erfordras i runt tal 2 500 000

kronor. Det hade varit önskvärt, att det arbetsprogram, som lantbruksnämnderna

tänkt sig kunna genomföra före den 1 juli 1953, hade i ungefär lika

omfattning kunnat fördelas på innevarande och nästa budgetår. Då för

innevarande budgetår anvisats endast 400 000 kronor kan emellertid icke

mer än en ringa del av vad som planerats för det närmaste budgetåret komma

till utförande. Inom samtliga de ifrågavarande länen är behovet stort

av en snar sanering av det i allmänhet mycket dåliga byggnadsbeståndet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Det torde även böra erinras om att riksdagens revisorer i sin år 1950 avlämnade

berättelse uttalat, att de icke velat ifrågasätta annat än att den år

1947 beslutade upprustningen av ifrågavarande lägenheter borde genomföras

planenligt och att det på grund av byggnadsbeståndets på många håll

synnerligen bristfälliga skick vore angeläget, att upprustningen komme till

utförande utan onödigt dröjsmål. Med hänsyn till att oförutsedda omständigheter

kunna komma att fördröja genomförandet av arbetsprogrammet, torde

någon begränsning av det för budgetåret 1952/53 beräknade anslagsbehovet

kunna göras. Då åtskilliga förarbeten torde kunna utföras redan under innevarande

budgetår, bör dock anslagsbehovet för verksamheten icke beräknas

till lägre belopp än 1 500 000 kronor.

Domänstyrelsen anför, att av det av styrelsen äskade beloppet, 1 300 000

kronor, 825 000 kronor avses till byggnadshjälp, 100 000 kronor till bidrag

till jord- och betesförbättring, 50 000 kronor till bidrag till vattenförsörjning,

60 000 kronor till vissa övriga bidrag, 25 000 kronor till kostnader för cliken

och vägar, 20 000 kronor till byggnadssakkunnig hjälp, 20 000 kronor till

skatter samt 200 000 kronor till avträdesersättningar, flyttningsbidrag och

bidrag vid inlösen av kronolägenheter. Styrelsen åberopar samma skäl för

framställningen som i fjolårets anslagsäskanden (IX ht 1951 s. 217). Dessutom

betonas att ett stort och trängande behov av medel föreligger för verksamheten

bland annat av sociala skäl och med hänsyn till nödvändigheten av

att arbetskrafttillgången på skogarna skall tryggas. Lokalförvaltningarna

ha beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till omkring 2 200 000 kronor.

Styrelsen vitsordar att de begärda medlen äro behövliga i verksamhetens

nuvarande stadium. På grund av behovet av en utgiftsbegränsning har

styrelsen likväl även i år underkastat förslagen en strängt restriktiv prövning.

Styrelsen anser sig emellertid med hänsyn bland annat till den allmänna

kostnadsökningen icke kunna upptaga anslagskravet lägre än till 1 300 000

kronor. Angående förslaget att sistnämnda belopp skall uppdelas på ett

förslags- och ett reservationsanslag anför domänstyrelsen bland annal följande.

Det till domänstyrelsen årligen anvisade beloppet brukar anvisas som förslagsanslag

med den inskränkningen att till andra med verksamheten förenade

kostnader än avträdesersättningar, flyttningsbidrag och bidrag vid inlösen

av kronolägenheter får disponeras högst visst belopp. Den del av anslaget,

vilken sålunda är maximerad, avser till sin huvudsakliga del bidrag av

skilda slag, framför allt byggnadshjälp. Då bidrag utbetalas endast i den

mån arbetet utföres, drar det merendels ut på tiden, stundom över flera år,

innan bidraget i sin helhet är utbetalat. Med hänsyn härtill medför det stora

olägenheter att anslagsdelen i fråga, samtidigt som den är maximerad till

beloppet, får utnyttjas endast under ett budgetår. Det synes därför påkallat

att beloppet i fråga anvisas såsom ett fristående reservationsanslag.

Större förutsättningar beredas då styrelsen att utnyttja de medel, som för

skilda budgetår avses och anvisas för ändamålet, än som för närvarande

äro för handen. Däremot bör den andra anslagsdelen, som avser kostnader

för avträdesersättningar, flyttningsbidrag och bidrag till inlösen av kronolägenheter,

bibehållas såsom förslagsanslag.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

81

Statskontoret, som yttrat sig över domänstyrelsens anslagsäskanden, anser

sig i nuvarande statsfinansiella läge svårligen kunna tillstyrka förslaget

att ökade medel skulle ställas till styrelsens förfogande för ifrågavarande

ändamål. Däremot har ämbetsverket icke funnit anledning till erinran mot

en uppdelning av anslaget på sätt domänstyrelsen förordat.

Departementschefen har anfört följande.

»I domänstyrelsens framställning föreslås bland annat, att det belopp av

de för styrelsens disposition beräknade medlen, vilket avses till andra med

verksamheten förenade kostnader än avträdesersättningar, flyttningsbidrag och

bidrag vid inlösen av kronolägenheter, i fortsättningen skall anvisas såsom

reservationsanslag. Av styrelsens motivering för detta förslag framgår, att

olägenheter kunna uppstå genom att ifrågavarande anslagsdel, vilken huvudsakligen

avser bidrag till förbättringsåtgärder av skilda slag, för närvarande

får utnyttjas endast under det budgetår, för vilket medlen beviljats.

Jag delar därför domänstyrelsens uppfattning att en ändring på denna

punkt är påkallad. Jag kan dock icke förorda att medlen skola anvisas såsom

ett särskilt reservationsanslag. Den enklaste lösningen synes vara, att

det för varje budgetår beträffande ifrågavarande anslag fastställes en ram,

utöver vilken statsbidrag ej må beviljas eller ersättningar av andra slag

beslutas. Medel böra sedan för varje budgetår anvisas å riksstaten till så

stort belopp, som på grundval av redan fattade respektive förutsedda bidragsbeslut

beräknas motsvara de faktiska utbetalningarna under budgetåret.

Detta förfaringssätt synes böra tillämpas i fråga om såväl domänstyrelsens

som lantbruksstyrelsens medelsdisposition. Då vissa av de utbetalningar,

som här komma i fråga, nämligen avträdesersättningar, flyttningsbidrag

och bidrag vid inlösen av vissa lägenheter, i viss mån äro av automatisk

karaktär, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa nyssnämnda

ram och vid behov medge höjning av densamma.

Vad angår verksamhetens omfattning under nästa budgetår anser jag

att medelsbehovet, även om en viss utvidgning av verksamheten kan komma

att ske, bör kunna uppskattas till ej oväsentligt lägre belopp än det av myndigheterna

föreslagna. Enligt min mening torde det sålunda vara tillräckligt

om medelsbehovet uppskattas till 500 000 kronor för lantbruksstyrelsens

del och till 1 000 000 kronor för domänstyrelsens vidkommande. Anslaget

synes sålunda för nästa budgetår böra uppföras med (500 000 -f 1 000 000

=) 1 500 000 kronor.»

Utskottet. Enligt utskottets mening föreligga avgörande skäl för att upprustningen

av ifrågavarande lägenheter, vilka i viss utsträckning befinna sig

i synnerligen bristfälligt skick, bör bedrivas i en snabbare takt än vad hittdls

varit fallet. Till stöd för denna uppfattning tala icke minst beaktansvärda

sociala motiv. Härtill kommer önskvärdheten av att för framtiden i

någon mån trygga tillgången på arbetskraft för skogsbrukets behov. Utskottet

får i delta sammanhang även åberopa vad utskottet i sitt av 1950 års

(i Bihang till riksdagens protokoll 19~>2. 10 samt. Nr 1.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

riksdag godkända utlåtande nr 53 anfört om kronans skyldighet att medverka

till iståndsättandet av vissa äldre lägenheter.

Av angivna skäl finner utskottet det ofrånkomligt, att medel för ifrågavarande

ändamål anvisas i den utsträckning, som förordats av lantbruksstyrelsen

och domänstyrelsen. Utskottet biträder därför yrkandet i motionen

II: 426 om anvisande under förevarande anslagsrubrik av ett belopp av

sammanlagt 2 800 000 kronor, därav 1 500 000 kronor böra ställas till lantbruksstyrelsens

och 1 300 000 kronor till domänstyrelsens förfogande. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de åtgärder, som kunna befinnas

påkallade för en snabb och planenlig lösning av berörda byggnadsfrågor.

Kungl. Maj :ts framställning föranleder i övrigt icke någon erinran från

utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionen II: 426, till Odlings- och

byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenhet er m. m.

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000

kronor.

108:o) Betesförsök i Norrland. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under

punkten 130 (s. 232—233) gjorda framställning — som innefattar medelsanvisning

med oförändrat belopp — och hemställer,

att riksdagen må till Betesförsök i Norrland för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

109:o) Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag.

Jämlikt Kungl. Maj :ts förslag under punkten 132 (s. 235) hemställer

utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisade reservationsanslaget till Grundförbättringar:

Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag

må under budgetåret 1952/53 användas för det med

anslaget avsedda ändamålet.

110:o) Tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag. I

överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 133 (s.

235—236) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisade reservationsanslaget till Tilläggsbidrag

till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag må

under budgetåret 1952/53 användas för det med anslaget avsedda

ändamålet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

83

]ll:o) Egnahemsbildning: Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare.

I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under punkten

134 (s. 236) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisade reservationsanslaget till Egnahemsbildning:

Byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare

må under budgetåret 1952/53 användas för det med anslaget

avsedda ändamålet.

112:o) Täckdikningsförsök m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 135 (s.

236—238) beräknat medelsbehovet till 130 000 kronor, vilket belopp med

5 000 kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade anslaget. En

reservation å 20 000 kronor har beräknats föreligga å anslaget vid ingången

av nästa budgetår. Med hänsyn härtill har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att anvisa ett anslag av 110 000 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Täckdikningsförsök m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.

113 :o) Försök med täckdikningsmaskiner m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts under punkten 136 (s. 238) gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisade reservationsanslaget till Försök med

täckdikningsmaskiner m. m. må under budgetåret 1952/53

användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

114 :o) Arrendenämnder. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 137 (s. 239) — innebärande medelsanvisning med oförändrat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendenämnder för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

115:o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer. Utskottet biträder Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 138 (s. 239) — innebärande oförändrad

medelsanvisning lfied ett formellt belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100

kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I. Fiskeriväsendet.

116:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar. Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 139 (s. 240—245) innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att medgiva ändring i personalförteckningen och godkänna

ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning till avlöningar med

762 000 kronor, vilket belopp med 130 000 kronor överstiger motsvarande anvisning

för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 222, av herrar Skoglund

i Umeå och Levin, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande

anslag måtte besluta, att den i personalförteckningen för fiskeristyrelsen

uppförda befattningen som överinspektör i lönegrad Ce 31 skall överföras

på ordinarie stat.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till denna.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden,

vilka innebära en anslagshöjning med 165 000 kronor till 797 000 kronor,

bland annat föreslagit, att överinspektörstjänsten i lönegrad Ce 31 vid styrelsens

tillsynsavdelning skall överföras å ordinarie stat. Styrelsen har därvid

erinrat om att styrelsen i anslagsäskandena för de tre senaste budgetåren

hemställt om ordinariesättning av ifrågavarande tjänst. Beträffande de skäl,

som styrelsen åberopat, har i statsverkspropositionen hänvisats till IX ht

1949, s. 163. Innehavaren av tjänsten har en sammanlagd tjänstetid av 29

år inom fiskeriadministrationen.

Statskontoret har i avgivet yttrande bland annat avstyrkt fiskeristyrelsens

förslag om ordinariesättning av överinspektörstjänsten.

Föredragande statsrådet har anfört bland annat följande.

»Såsom framgår av det förut anförda hemställer fiskeristyrelsen, bland

annat, att en laboratorstjänst för ostkustfisket skall inrättas. Förslag om

inrättande av denna tjänst med placering i lönegrad Ce 29 ha framförts i

styrelsens anslagsäskanden för de tre senaste budgetåren. Innehavaren av

tjänsten avses skola övertaga ledningen av den vetenskapliga undersökningsverksamhet

med Eystrasalt, vilken sedan fiskeristyrelsens tillkomst åvilat

byråinspektören å byrån för saltvattensfisket. Enligt vad styrelsen nu anfört

har denna verksamhet måst nedläggas tills vidare, emedan innehavaren

av sistnämnda befattning förordnats till laborator vid tillsynsavdelningen

och någon annan för undersökningarna lämpad person för närvarande

icke finnes hos styrelsen. Enligt min mening är det angeläget att ifrågavarande

verksamhet återupptages så snart som möjligt. Med hänsyn härtill biträder

jag förslaget, att laboratorstjänsten skall inrättas från och med nästa

budgetår. Vid bifall härtill skulle anslaget i enlighet med fiskeristyrelsens

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

85

framställning behöva höjas med 16 440 kronor. Övriga personalförstärkningar,

som begärts av styrelsen, anser jag mig däremot icke kunna tillstyrka.

Detsamma gäller förslaget om högre lönegradsplacering för vaktmästaren

vid sötvattenslaboratoriet. Under hänvisning till vad chefen för

civildepartementet anfört i proposition den 28 december 1951 angående

lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. föreslår jag däremot,

att kontorsbiträdestjänsten i Ca 8 vid tillsynsavdelningen skall utbytas mot

en kanslibiträdestjänst i Ca 11. Då frågan om organisationen av tillsynsavdelningen

ännu icke är slutgiltigt löst, kan jag icke förorda ordinariesättning

av överinspektörstjänsten.

Beträffande anslagsäskandena i övrigt under denna punkt ansluter jag

mig till förslaget att medel skola beräknas för ersättning till sakkunniga

åt styrelsen. Det torde emellertid vara till fyllest om ett belopp av 1 000 kronor

anvisas för ändamålet. Dessutom bör anslaget på grund av beräknade

löneklassförändringar höjas med (2 226 + 1 678 + 1 548 + 696 =) 6 148

kronor. Vidare medför den från och med innevarande budgetår genomförda

löneregleringen för chefstjänstemän ett ökat medelsbehov under anslaget

av omkring 6 400 kronor. Slutligen föranleder höjningen av det rörliga tilllägget

och den därav betingade uppräkningen av arvodena till assistenten,

hushållerskan och instrumentmakaren vid havsfiskelaboratoriet samt befälhavaren

å Eystrasalt en ökning av anslaget med (51 000 -f- 12 700 + 18 500

+ 12 900 =) 95 100 respektive (3 500 -f- 1 200 =) 4 700 kronor. Någon uppräkning

av den för traktamenten åt sistnämnda befälhavare avsedda anslagsposten

anser jag däremot icke erforderlig.

Vid bifall till vad jag föreslagit skulle anslaget behöva höjas med i runt

tal 130 000 kronor och alltså uppföras med 762 000 kronor.

Å fiskeristyrelsens personalförteckning bör uppföras ytterligare en laboratorstjänst

i lönegrad Ce 29. Vidare bör en kontorsbiträdestjänst utbytas

mot en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ca 11.»

Utskottet. Såsom utskottet framhöll redan vid 1950 års riksdag tala goda

skäl för att överinspektören vid tillsynsavdelningen skall överföras på ordinarie

stat. Då spörsmålet om tillsynsavdelningens framtida organisation

ännu ej blivit slutgiltigt löst, anser utskottet sig likväl icke kunna biträda

det av motionärerna framförda yrkandet. Härvid förutsätter utskottet emellertid,

att Kungl. Maj :t ägnar fortsatt uppmärksamhet åt frågan om befattningens

ordinariesättning samt, så snart förhållandena det medgiva,

förelägger riksdagen förslag i ämnet.

Kungl. Maj :ts framställning föranleder ej heller i övrigt någon erinran

från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ls framställning samt med

avslag å motionen 11:222

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök,

som angivits i propositionen;

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

b) fastställa följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Fiskeristyrelsen.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 86 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

............................. 2 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... 168 800

4. Ersättningar till sakkunniga, förslags
vis

............................. 2 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 80 500 340 000

Sötvattenslaboratoriet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 43 200

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t . .. . 1 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................ 19 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 20 300 84 500

Havsfiskelaboratoriet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 31 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

.............................. 19 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............. 79 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 33 100 163 500

Undersöknings- och bevakningsfartygen:

Skagerak.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... 59 900

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal,

förslagsvis ...................... 68 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... 19 600

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

personal, förslagsvis ........ 800 149100

s. 87 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i. 87

Eystrasalt.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .... 7 200

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal,

förslagsvis ...................... 16 000

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

personal, förslagsvis ........ 1 700 24 900

Summa kronor 762 000;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning till Fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 762 000 kronor.

117:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. Enligt gällande

omkostnadsstat fördelas anslaget med 65 100 kronor å fiskeristyrelsen

med tillsynsavdelningen, 25 600 kronor å sötvattenslaboratoriet, 51 100

kronor å havsfiskelaboratoriet samt 159 600 kronor å undersöknings- och

bevakningsf artygen.

Kungl. Maj :t har under punkten 140 (s. 246—249) föreslagit riksdagen

att för ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 386 600 kronor, vilket belopp

med 85 200 kronor överstiger innevarande budgetårs medelsanvisning.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden

hemställt, att anslaget skall höjas med 104 850 kronor.

Föredragande statsrådet har, efter redogörelse för fiskeristyrelsens förslag

samt yttrande av statskontoret, anfört följande.

»Vad först angår omkostnaderna för fiskeristyrelsen med tillsynsavdelningen

förordar jag, att posten övriga expenser och den för tillsynsavdelningen

avsedda posten laboratoriekostnader skola höjas med 4 000 respektive

1 000 kronor. Beträffande posten underhåll av byggnader m. m. vill

jag i detta sammanhang erinra, att Kungl. Maj :t genom beslut den 17

augusti 1951 förordnat, att sötvattenslaboratoriets i Drottningholm och

havsfiskelaboratoriets i Lysekil byggnader från och med den 1 juli 1952

skola överföras till byggnadsstyrelsens förvaltning. Underhållskostnaderna

för sötvattenslaboratoriets byggnad, i vilken tillsynsavdelningen är inrymd,

skola sålunda i fortsättningen bestridas av medel, som i annat sammanhang

ställas till byggnadsstyrelsens förfogande. Med hänsyn härtill kan

ifrågavarande anslagspost, vilken för innevarande budgetår är uppförd med

400 kronor, från och med budgetåret 1952/53 utgå ur fiskeristyrelsens omkostnadsstat.

Anslaget bör därför minskas med sistnämnda belopp. I motsats

till statskontoret anser jag att posten publikationstryck bör bibehållas vid

oförändrat belopp. Till omkostnaderna för fiskeristyrelsen med tillsynsavdclningen

böra sålunda beräknas (65 100 + 4 000 -f- 1 000 — 400 =) 69 700

kronor.

För sötvattenslaboratoriets del vill jag tillstyrka en uppräkning av posten

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

till biblioteket, ökningen bör dock begränsas till 500 kronor. Vad angår posten

underhåll av byggnader och dammar in. m. framgår av det föregående att

medel till underhåll av själva den byggnad, vari laboratoriet är inrymt,

från och med nästa budgetår icke behöva anvisas under förevarande anslag.

Då emellertid underhållet av de till laboratoriet hörande dammarna in. in.

alltjämt torde komma att åvila fiskerist yreisen synes ifrågavarande anslagspost

dock böra bibehållas. Den torde dock kunna nedsättas till hälften eller

med 2 000 kronor. Posten bör i fortsättningen benämnas underhåll av dammar

in. in. Då jag icke anser mig kunna tillstyrka förslaget, att medel skola

anvisas till fiskeriförsök in. in., bör till laboratoriets omkostnader anvisas

(25 600 + 500 — 2 000 =) 24 100 kronor.

I enlighet med fiskeristyrelsens förslag synes för havsfiskelaboratoriet

böra upptagas en ny post till bibliotek. Jag kan emellertid icke förorda att

för ändamålet skola anvisas mer än 500 kronor. Vidare föreslår jag, att

laboratoriets anslagsposter till övriga expenser, publikationstryck samt instrument-

och laboratoriekostnader skola höjas med respektive 500, 1 100

och 1 500 kronor. Det förut nämnda förhållandet, att underhållskostnaderna

för havsfiskelaboratoriet i Lysekil från och med nästa budgetår skola bestridas

i annan ordning, medför att posten underhåll av byggnader m. in.

från och med nästa budgetår endast behöver anlitas för underhållet av

hydrografiska stationen å Bornö. Posten, vilken nu är uppförd med 5 000

kronor, bör därför enligt min mening kunna minskas med 2 500 kronor.

Till omkostnader för havsfiskelaboratoriet böra sålunda beräknas (51 100

+ 500 + 500 + 1 100 + 1 500 — 2 500 =) 52 200 kronor.

I fråga om undersöknings- och bevakningsfartygens omkostnader synas

de av fiskeristyrelsen åberopade skälen böra medföra en uppräkning av de

ifrågavarande anslagsposterna så att dessa komma att så nära som möjligt

motsvara den faktiska medelsåtgången. Vad därvid först angår fartyget

Skagerak föreslår jag sålunda, att posterna till proviant samt bränn- och

smörjoljor i enlighet med fiskeristyrelsens förslag skola höjas med 12 300

respektive 21 300 kronor. I fråga om underhåll och utrustning anser jag

dock, att höjningen tills vidare kan begränsas till 45 000 kronor. I samband

med denna höjning bör, såsom fiskeristyrelsen föreslagit, posten till diverse

utgifter minskas med 5 600 kronor. Beträffande Eystrasalt biträder jag förslaget,

att posten vinterförläggning, vårutrustning jämte reparationer, komplettering

m. in. skall höjas med 1 000 kronor. Med hänsyn till belastningen

under budgetåret 1950/51 anser jag posterna till proviant samt oljor och

andra förbrukningsartiklar böra höjas med 3 000 kronor respektive 4 000

kronor, eller sålunda något mer än fiskeristyrelsen föreslagit. Staterna för

fartygen Skagerak och Eystrasalt böra sålunda sluta ä (130 800 + 12 300

+ 21 300 + 45 000 — 5 600 =) 203 800 kronor respektive (28 800 + 1 000

+ 3 000 + 4 000 =) 36 800 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör anslaget bestämmas till

(69 700 + 24 100 + 52 200 + 203 800 + 36 800 =) 386 600 kronor. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslaget.

»

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

89

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 386 600 kronor.

118:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Undersökningar inom

sötvattenslaboratoriet. Kungl. Maj:t har under punkten 141 (s. 249—251),

i enlighet med framställning av fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök,

föreslagit riksdagen, dels att anslaget skall uppföras med oförändrat belopp

av 100 kronor, dels att de i undersökningarna sysselsatta tjänstemännen

skola erhålla pensionsberättigande anställning.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»Det av fiskeristyrelsen ånyo framförda förslaget, att pensionsfrågan för

de i undersökningarna sysselsatta tjänstemännen skall lösas, har tidigare

ansetts icke böra bifallas med hänsyn till att verksamheten relativt nyligen

inordnats i den statliga administrationen. Jag anser emellertid, att frågan

nu bör lösas. Då jag delar fiskeristyrelsens uppfattning om angelägenheten

av att ifrågavarande befattningshavare skola beredas pensionsberättigande

anställning, föreslår jag, att deras tjänster från och med nästa budgetår

skola överföras å extra ordinarie stat.

I samband därmed uppkommer, såsom fiskeristyrelsen framhållit, spörsmålet

huruvida det nuvarande systemet för finansiering av verksamheten

kan bibehållas oförändrat. Såsom framgått av den föregående redogörelsen

har föreskrivits, att kostnaderna för ifrågavarande undersökningar, inklusive

pensioneringskostnader, skola bestridas av de ersättningar, vilka betalas

av uppdragsgivarna och tagas till uppbörd å anslaget. Fiskeristyrelsen

har i sina anslagsäskanden övervägt olika alternativ för lösningen av berörda

spörsmål. Enligt min mening torde den anslagstekniska frågan lämpligast

kunna lösas på så sätt, att den del av ersättningarna, som avser

pensioneringskostnaderna, skall tillgodoföras statsverket under den å riksstatens

inkomstsida upptagna titeln Diverse inkomster: Övriga diverse inkomster.

Jag förutsätter givetvis att ifrågavarande pensioneringskostnader

skola beräknas enligt försäkringsmässiga grunder. De pensioner, som i sinom

tid skola utbetalas, böra i vanlig ordning bestridas från XII huvudtiteln.

Återstoden av de ersättningar, som inbetalas av uppdragsgivarna, bör alltså

liksom hittills tagas till uppbörd å anslaget för bestridande av avlöningar

och omkostnader.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör personalförteckning fastställas för

ifrågavarande undersökningar. Å denna böra uppföras tre laboratorstjänster

i lönegrad Ce 29 och en fiskeriinspektörstjänst i lönegrad Ce 27. Anslaget

bör uppföras med allenast ett formellt belopp av 100 kronor. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslaget

ävensom meddela de närmare föreskrifter, som kunna bli erforderliga

för genomförande av förslaget.»

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att för undersökningar inom

sötvattenslaboratoriet fastställa personalförteckning upptagande

de tjänster, som angivits i propositionen;

b) till Fiskerislyrelsen med statens fiskeriförsök: Undersökningar

inom sötvattenslaboratoriet för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

119:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Utskottet — som tillstyrker

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 142 (s. 251—252), att anslaget

på grund av löneklassförändringar och det rörliga tilläggets höjning skall

uppräknas med 18 200 kronor till 140 400 kronor — hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fiskeriintendenter

m. in., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 102 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis

.................................. 38100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 39 800

Summa kronor 185 900

Särskilda upp börds medel.

Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel .... 45 500

Nettoutgift kronor 140 400;

b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 140 400 kronor.

120:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts framställning under punkten 143 (s. 252—253) — innefattande medelsanvisning

av ett med 2 000 kronor höjt belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. in.: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

30 000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

91

121 :o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Under punkten 144 (s.

253) har Kungl. Maj :t föreslagit en oförändrad anvisning av 53 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1: 237 av herr Söderquist

samt II: 309 av herr Jacobsson i Igelsbo m. fl., vari hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande anslag måtte besluta om en

medelsanvisning av 10 000 kronor till statistik rörande sötvattensfisket.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Fiskeristqrelsen med statens fiskeriförsök har i likhet med förra året

hemställt, att anslaget skall höjas med 17 000 kronor. Av den begärda höjningen

avses 7 000 kronor för bidrag till kostnader för insamlande av primäruppgifter

för fiskeristatistik beträffande saltsjöfisket samt 10 000 kronor

för fiskets främjande i de särskilda orterna. Till dessa ändamål ha för

innevarande budgetår anvisats 15 000 respektive 38 000 kronor.

Statskontoret anser sig i nuvarande läge icke kunna understödja fiskeristyrelsens

framställning.

Föredragande statsrådet har anfört, att någon ökad medelsanvisning för

här ifrågavarande ändamål icke heller i år syntes böra medgivas. Enligt

statsrådets mening borde anslaget sålunda för nästa budgetår uppföras med

oförändrat belopp.

Utskottet. Med hänsyn till kravet på återhållsamhet i fråga om statliga

utgifter finner utskottet sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag, att anslaget

för nästa budgetår skall uppföras med ett oförändrat belopp av 53 000

kronor. Utskottet kan således icke biträda yrkandet i föreliggande motioner.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 309, till

Fiskets befrämjande i de särskilda orterna för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 53 000 kronor.

122:o) Utbildning av fiskeritjänstemän. Under denna anslagstitel har för

innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 30 400 kronor. För

bestridande av återstoden av de beräknade kostnaderna för den nu pågående

kursen har Kungl. Maj :t under punkten 145 (s. 253—254) hemställt om

en anslagsanvisning av 18 900 kronor.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av fiskeritjänstemän för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 18 900

kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

123 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget å 80 000 kronor skola 30 000 kronor utbetalas

såsom statsbidrag till Södra Sveriges fiskeriförening samt 50 000 kronor

disponeras till bidrag till statsunderstödd utbildningsverksamhet på fiskerinäringens

område. Av en reservation från föregående budgetår skall ett

belopp å i runt tal 30 000 kronor användas enligt föreskrifter, som Kungl.

Maj :t meddelar för varje särskilt fall.

Kungl. Maj :t har under punkten 146 (s. 254—256) föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår anvisa ett med 53 000 kronor till 133 000 kronor förhöjt

anslag. Av detta anslag ha avsetts 33 000 kronor såsom statsbidrag till

Södra Sveriges fiskeriförening, 60 000 kronor till bidrag till utbildningsverksamheten,

30 000 kronor till Kungl. Maj :ts disposition samt 10 000 kronor

till anordnande av en fortbildningskurs för länsfiskeritjänstemän.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 133 000 kronor.

124:o) Avsättning till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten.

Kungl. Maj:t har under punkten 147 (s. 257—258) föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår anvisa ett anslag av 40 000 kronor, vilket belopp

med 10 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagen väckt,

till utskottet hänvisad motion, nämligen II: 77 av herr Staxäng m. fl., vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att anvisa ett anslag på 60 000

kronor till fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten, dels

ock i skrivelse till regeringen begära skyndsam utredning av frågan om

statsgaranti för försöksfiske.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till denna.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden

hemställt, att anslaget skall höjas med 60 000 kronor. Styrelsen föreslår

vidare, att en vid 1951 års riksdag väckt fråga om utredning rörande statsgaranti

för försöksfiske på avlägsna fiskevatten skall upptagas till förnyad

prövning.

Styrelsen motiverar förslaget om ökning av anslaget med att stegrade anspråk

på understödslån kunna förväntas på grund av att lånebestämmelserna

nyligen ändrats (kung. nr 205/1951) så att lån numera skall kunna

utgå även till andra ändamål än anskaffande av fiskredskap.

Beträffande förslaget om utredning rörande statsgaranti för försöksfiske

på avlägsna fiskevatten erinrar styrelsen om att jordbruksutskottet (uti.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

93

nr 1/1951, p. 128, s. 82) i anledning av motioner i frågan anförde, att vissa

skäl kunde åberopas för en sådan utredning men att utskottet med hänsyn

till den återhållsamhet i fråga om ekonomiska åtaganden från statsverkets

sida, som måste iakttagas i dåvarande läge, icke ansett sig kunna biträda

utredningsyrkandet. Då hittills vunna erfarenheter visa, att ett verksamt

stöd från det allmännas sida för upptagande av fiske på avlägsna fiskevatten

icke kan ernås allenast med understödslån utan att även andra hjälpformer

böra tillkomma, anser fiskeristyrelsen i likhet med utskottet att skäl

kunna åberopas för en utredning i angivna hänseende. Styrelsen erinrar i

detta sammanhang om att framställningar, som gjorts om statsgaranti för

vissa expeditioner av svenska fiskare till grönländska farvatten, icke kunnat

i någon form tillgodoses då anslag och därtill anslutande författningsbestämmelser

saknats.

Statskontoret har framhållit, att någon höjning av anslaget nu ej lär

kunna komma i fråga.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»Såsom fiskeristyrelsen framhållit torde de ändringar i lånebestämmelserna,

som genomförts från och med innevarande budgetår, komma att medföra

ökade anspråk på lån från förevarande fond. Styrelsen har med hänsyn

härtill föreslagit en höjning av anslaget med 60 000 kronor. Jag kan emellertid

ej förorda att anslaget skall uppräknas med mer än 10 000 kronor.

Vad angår styrelsens förslag om utredning rörande statsgaranti för försöksfiske

på avlägsna fiskevatten synas — såsom jordbruksutskottet förra

året uttalade -— vissa skäl kunna åberopas för en sådan utredning. Vad utskottet

anförde till stöd för sitt yrkande om avslag på motionerna i ämnet

äger emellertid enligt min mening fortfarande giltighet. Jag anser mig därför

icke kunna biträda det förslag om utredning, som nu ånyo framförts.»

Utskottet. Vad först angår frågan om storleken av det anslag, som för

nästa budgetår bör anvisas till förevarande ändamål, finner utskottet övervägande

skäl tala för att anslaget i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag skall

uppföras med ett till 40 000 kronor förhöjt belopp. Utskottet avstyrker således

bifall till det i motionen 11:77 framställda yrkandet om en ytterligare

höjning av anslaget.

I motionen har vidare förordats, att utredning skall ske av frågan om

statsgaranti för försöksfiske på avlägsna fiskevatten. Med anledning härav

vill utskottet framhålla, att den reducering av fångstmöjligheterna, som

under senare år till följd av utfiskning uppstått på mera näraliggande fiskevatten,

otvivelaktigt vållar vissa svårigheter för det svenska fisket. På grund

härav torde enligt utskottets mening en utredning böra komma till stånd

rörande möjligheterna att på ett effektivare sätt än vad för närvarande är

fallet uppmuntra försöksfiske på avlägsna fiskevatten. Vid denna utredning

synas i första hand böra prövas de olika utvägar, som kunna föreligga att

utan större statliga åtaganden genom medverkan från fiskerinäringens egen

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

sida åstadkomma en utökning av ifrågavarande fiske. Utredningen torde

böra verkställas genom Kungl. Maj :ts försorg.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med

avslag i denna del å motionen II: 77 till Avsättning till fonden

för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 40 000 kronor;

2) med anledning av motionen II: 77, såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville

låta företaga en utredning rörande möjligheterna att åstadkomma

ett utökat försöksfiske på avlägsna fiskevatten

ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

125:o) Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island. För innevarande budgetår

har anvisats ett reservationsanslag av 57 000 kronor. Kungl. Maj:t har

under punkten 148 (s. 258—259) föreslagit riksdagen att för nästa budgetår

anvisa ett oförändrat anslag av 57 000 kronor.

Föredragande statsrådet har efter redogörelse för av fiskeristyrelsen med

statens fiskeriförsök gjort anslagsäskande anfört följande.

»Jag tillstyrker fiskeristyrelsens framställning, att medel skola anvisas under

förevarande anslag jämväl för nästa budgetår. Frågan huruvida ett bevakningsfartyg

för sillfisket vid Island under instundande fiskesäsong

skall utsändas synes emellertid liksom förra året böra avgöras först närmare

fiskesäsongens början. Man torde då bättre kunna överblicka hur

många svenska fiskare, som komma att bedriva fiske i de berörda farvattnen.

Det torde sålunda lämpligen få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom

tid avgöra, huruvida anslaget skall tagas i anspråk. Därest ett bevakningsfartyg

skall utsändas även i år tala enligt min mening flera skäl för att

man om möjligt liksom år 1951 bör disponera en minsvepare för ändamålet.

Skulle detta emellertid icke kunna göras torde böra övervägas att återigen

taga i anspråk fartyget Skagerak för uppgiften. Därest sistnämnda fartyg

skulle anlitas, synes, i likhet med vad som skedde år 1950, avlöningen till

expeditionsledaren, om denne blir en officer i flottan, böra bestridas av marinens

anslag. Vad slutligen angår beräkningen av anslaget för nästa budgetår

har jag under hand inhämtat, att kostnaderna för 1951 års expedition

enligt preliminära beräkningar komma att uppgå till omkring 52 000

kronor. Detta belopp kan dock komma att stiga. Någon större reservation

torde sålunda icke komma att föreligga vid utgången av löpande budgetår.

Med hänsyn härtill och till svårigheterna att redan nu beräkna kostnaderna

för en eventuell expedition under innevarande år biträder jag fiskeristyrelsens

förslag, att anslaget skall uppföras med ett oförändrat belopp av 57 000

kronor.»

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

95

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bevakningsfartyg för sillfisket vid

Island för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 57 000 kronor.

126 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Utskottet biträder Kungl.

Maj :ts under punkten 150 (s. 259—260) gjorda framställning — innefattande

oförändrad medelsanvisning — och hemställer,

att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

127 :o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. I överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts under punkten 151 (s. 260) gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budåret

1941/42 anvisade reservationsanslaget till Främjande

av beredning och avsättning av fisk m. m. må under budgetåret

1952/53 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

128 :o) Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. I överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts under punkten 153 (s. 261) gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisade reservationsanslaget till Bidrag till

fiskare för förlust av fiskredskap m. in. må under budgetåret

1952/53 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

129 :o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.

I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkten 155 (s. 264)

gjorda framställning — innefattande medelsanvisning av ett med 5 000 kronor

höjt belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fiskefartygs förseende

med radiotelcgraf- eller radiotelefonstation för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

J. Skogsväsendet.

130:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Under punkten 156 (s. 265—267) har

Ivungl. Maj :t föreslagit -— förutom att riksdagen måtte medgiva ändringar

i personalförteckningen för skogsstyrelsen och godkänna ändrad avlöningsstat

-— en anslagsanvisning av 385 000 kronor, vilket i förhållande till motsvarade

anvisning för innevarande budgetår innebär en ökning med 75 600

kronor. Av sistnämnda belopp hänföra sig 4 100 kronor till omändring av

byrådirektörstjänsten till en byråchefstjänst, 9 300 kronor till löneregleringen

för vissa chefstjänstemän m. fl., 51 800 kronor till höjningen av det

rörliga tillägget, 2 800 kronor till arvodesregleringen år 1951 samt 7 600

kronor till beräknade lönegrads- och löneklassförändringar. Förslaget innebär

vidare inrättandet av en förste byråsekreterartjänst i Ce 29 i stället för

en arvodestjänst samt överförandet av en förste byråsekreterare i Ce 29 å

ordinarie stat.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för skogsstyrelsen, som angivits i

propositionen;

b) fastställa följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 160 300

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t............ 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 126 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 92 600

Summa kronor 385 000;

c) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 385 000 kronor.

131 :o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 157 (s. 268—269) innefattar en anslagsanvisning av 88 000 kronor,

vilket belopp med 13 200 kronor överstiger innevarande budgetårs anvisning.

ökningen avser posterna sjukvård (1 000 kronor), reseersättningar

(3 000 kronor), övriga expenser (3 700 kronor), publikationstryck (3 000

kronor) samt blankettryck (2 500 kronor).

s. 97 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

97

Utskottet. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 88 000 kronor.

132:o) Skogshögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 158 (s. 269—275) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medgiva vissa ändringar i personalförteckningen för skogshögskolan och

godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 702 000 kronor,

vilket belopp med 206 500 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår.

Departementschefen har, efter redogörelse för av högskolestyrelsen gjorda

anslagsäskanden, anfört följande.

»I likhet med högskolestyrelsen anser jag det skäligt, att de båda assistenterna

vid institutionerna för allmän skogszoologi och skoglig marklära skola

erhålla en förbättrad löneställning. Jag anser mig emellertid icke kunna tillstyrka

att de skola placeras i högre lönegrad än den som nu tillämpas för

förste assistenter, nämligen 24 lönegraden, eller att de skola erhålla extra

ordinarie anställning. De torde alltså böra placeras i Cg 24. Styrelsens övriga

förslag rörande lönegradsuppflyttning av assistenter kan jag icke förorda.

På de skäl, som styrelsen anfört, vill jag förorda att två laboratoriebiträden

vid avdelningarna för skogsbotanik och skoglig marklära skola uppflyttas

i lönegrad. De torde emellertid tills vidare icke böra placeras högre

än i lönegrad Ce 11. De av mig nu förordade lönegradsuppflyttningarna

medföra en kostnadsökning å tillhopa 9 100 kronor. Vad angår biträdespersonalen

föreslår jag — under hänvisning till vad chefen för civildepartementet

anfört i proposition den 28 december 1951 angående lönegradsplacering

för viss dylik personal m. m. -— att den biträdestjänst i Cg 11, som

är avsedd för rektors handsekreterare, skall omändras till kontoristtjänst

i Ce 13 ävensom att den kontorsbiträdestjänst, vars innehavare biträder med

kassagöromål, skall utbytas mot en kanslibiträdestjänst i Ce 11. Härav föranledes

en kostnadsökning å 5 300 kronor. Slutligen har jag icke något att

erinra mot att det till biträde åt vaktmästaren avsedda beloppet skall höjas

med 300 kronor.

Däremot är jag icke för närvarande beredd att taga ställning till förslaget

att uppflytta tjänsten som sekreterare och kamrerare i lönegrad Ca 27. Ej

heller högskolestyrelsens förslag till övriga, nu icke särskilt nämnda tjänsteförändringar

kan jag för närvarande biträda.

Vad härefter angår de av högskolestyrelsen föreslagna personalförstärkningarna

delar jag styrelsens uppfattning, att personalen vid avdelningen

för skogsuppskattning och skogsindelning behöver utökas. Jag anser det

emellertid vara till fyllest, därest ytterligare en förste assistenttjänst i Ce 24

inrättas vid avdelningen. Detta medför en kostnadsökning å 13 600 kronor.

Härigenom bör det bli möjligt alt undvika den förflyttning till Stockholm

7 ftihang till riksdagens protokoll idij2. 10 samt. Nr 1.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande nr J.

under vårterminen, som nu är nödvändig beträffande avdelningens nuvarande

förste assistent vid Garpenberg. Det är emellertid önskvärt att en

sådan förflyttning icke heller skall behöva ske under instundande vårtermin.

Jag anser mig därför böra tillstyrka högskolestyrelsens framställning om

medel till avlönande av en tillfällig förste assistent vid ifrågavarande avdelning

under fem månader våren 1952. Avlöningen till denne bör dock beräknas

efter 24 löneklassen. Medelsanvisningen synes lämpligen böra ske i den

formen, att medgivande lämnas till att överskrida icke-ordinarieposten under

innevarande budgetår med erforderligt belopp. Till denna fråga torde jag

emellertid få återkomma i samband med äskandena å tilläggsstat för budgetåret

1951/52. Vidare vill jag förorda, att för avlönande av ett kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång skall beräknas ett belopp av 5 400 kronor.

Det torde få ankomma på högskolans styrelse att avgöra, om detta biträde

skall placeras vid avdelningen för skogsskötsel eller vid kansliet. Högskolestyrelsens

övriga förslag till personalförstärkningar — bortsett från dem

som betingas av kursdubbleringen —■ kan jag däremot icke nu biträda.

Såsom framgår av vad högskolestyrelsen anfört torde vissa personalförstärkningar

på grund av kursdubbleringar vara ofrånkomliga även under

nästa budgetår. Mot styrelsens förslag härutinnan har jag i stort sett icke

något att erinra. Arvodena till assistenterna böra dock beräknas efter 22

löneklassen. Härigenom minskas det av styrelsen beräknade medelsbehovet

till 9 350 kronor. Å andra sidan tillkommer ett belopp av 3 400 kronor på

grund av att den förste assistent i lönegrad Cg 24 vid avdelningen för virkeslära,

som nu tjänstgör endast vissa månader, bör anställas för helt år. Kostnadsökningen

för kursdubbleringar skulle alltså uppgå till sammanlagt i

runt tal 12 800 kronor.

Mot högskolestyrelsens beräkningar av de automatiska kostnadsökningarna

på grund av löneklassförändringar, löneregleringen för vissa chefstjänstemän

in. fl., arvodesregleringen år 1951 samt det rörliga tilläggets höjning

har jag icke något att erinra. För dessa ändamål böra alltså beräknas sammanlagt

i runt tal 102 300 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående löne- och pensionsreglering för professorer

och vissa andra akademiska lärare in. fl. föreslår jag vidare, att sju

professorer och en laborator skola uppflyttas till lönegrad Co 14 respektive

Ca 33 ävensom att fyra docenttjänster i lönegrad Ce 30 skola inrättas i utbyte

mot de nuvarande docentstipendierna. Dessa förslag medföra en kostnadsökning

å sammanlagt i runt tal 53 400 kronor. I anslutning till vad

jag anfört vid anmälan av lantbrukshögskolans avlöningsanslag torde härjämte

böra beräknas dels ett belopp av 1 500 kronor till årsarvode åt ordföranden

i styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut,

dels ett belopp av 800 kronor till dagarvoden å 20 kronor för sammanträdesdag

åt de icke självskrivna ledamöterna i styrelsen. I likhet med vad som

föreslagits i fråga om, bland andra, lantbruks- och veterinärhögskolorna

torde slutligen det för arvoden åt speciallärare vid skogshögskolan avsedda

beloppet böra uppräknas med 10 procent, eller med i runt tal 2 000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

99

Å skogshögskolans personalförteckning böra sju professorstjänster och en

laboratorstjänst uppflyttas i lönegrad Co 14 respektive lönegrad Ca 33.

Dessutom böra å förteckningen uppföras fyra docenttjänster i lönegrad

Ce 30.»

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för skogshögskolan, som angivits i propositionen;
b)

fastställa följande avlöningsstat för skogshögskolan, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

...................................... 207 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 29 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 313 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 152 000

Summa kronor 702 000;

c) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 702 000 kronor.

133:o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 159 (s. 275—278) har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett anslag av 207 100 kronor,

vilket innebär en ökning med 21 200 kronor i jämförelse med anslagsanvisningen

för innevarande budgetår, ökningen hänför sig till posterna sjukvård

m. in. (400 kronor), reseersättningar till lärare och assistenter (12 000 kronor),

övriga expenser (6 000 kronor), publikationstryck (1 000 kronor) samt

praktiska övningar (1 800 kronor).

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 207 100

kronor.

134:o) Skogshögskolan: Materiel m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts

under punkten 160 (s. 278—279) gjorda framställning, vilken innefattar eu

medelsanvisning för ändamålet av ett med 8 000 kronor till 48 000 kronor förhöjt

belopp, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. in. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 48 000

kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

135:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 161 (s. 279—

280) — innefattande medelsanvisning av ett med 4 000 kronor höjt belopp —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 18 000 kronor.

136:o) Skogshögskolan: Inredning och utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj :ts under punkten 163 (s. 281—282) gjorda framställning —■ innebärande

anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Inredning och utrustning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

137:o) Skogshögskolan: Institutionernas upprustning. Kungl. Maj:t har

under punkten 164 (s. 282—284) hemställt om en anslagsanvisning å 33 100

kronor, varav 29 300 kronor för institutionernas fortsatta upprustning, 2 000

kronor för upprustning av förläggningen i Garpenberg samt 1 800 kronor för

uppläggning av ett fotografiskt bildarkiv.

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Institutionernas

upprustning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 33 100 kronor.

138:o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 165 (s. 284—285) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att godkänna ändrad avlöningsstat för statens skogsmästarskola — en

anslagsanvisning av 55 500 kronor, vilket belopp med 10 100 kronor överstiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Departementschefen har, efter redogörelse för framställning från skolans

styrelse, anfört följande.

»Jag har icke något att erinra mot att arvodena åt speciallärarna vid skolan

höjas något. Anslaget torde därför böra höjas med 500 kronor. I likhet

med skolstyrelsen anser jag vidare en lönegradsuppflyttning av yrkeslärartjänsten

motiverad. Jag kan emellertid ej nu förorda, att tjänsten skall placeras

högre än i lönegrad Ce 20. Detta medför en kostnadsökning å 600 kronor.

Dessutom bör anslaget på grund av löneklassförändring samt det rörliga

tilläggets höjning uppräknas med 600 respektive 7 500 kronor. I överensstämmelse

med vad jag föreslagit beträffande bland andra högskolorna

på jordbrukets område torde böra utgå årsarvode åt ordföranden i skogs
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

101

mästarskolans styrelse ävensom dagarvoden å 20 kronor för varje sammanträdesdag

åt styrelsens övriga ledamöter. Årsarvodet torde böra bestämmas

till 600 kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 5 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 37 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 12 200

Summa kronor 55 500;

b) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 55 500 kronor.

139:o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Under punkten 166 (s.

285—287) har Kungl. Maj:t hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett

med 5 200 kronor till 24 200 kronor förhöjt anslag. Beräkningen innefattar

en uppräkning av posterna reseersättningar med 500 kronor, övriga expenser

med 2 500 kronor, bränsle, lyse och vatten med 2 500 kronor, underhåll

av parken med 200 kronor samt hantlangning med 200 kronor. Dessutom

beräknas för inköp av släpvagn till skolans jeep, elektrisk ugn och

hydrostatisk våg respektive 1 300, 200 och 300 kronor. Å andra sidan bortfaller

ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp å 2 500 kronor.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

24 200 kronor.

140:o) Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten. I enlighet med Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 168 (s. 288) — innebärande en med

2 200 kronor till 5 000 kronor höjd anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

141 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 169 (s. 289—293) innefattar — förutom hemställan

Lill riksdagen att medgiva ändring i personalförteckningen för statens skogsforskningsinstitut

och godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning

av 997 000 kronor, vilket belopp med 220 500 kronor överstiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår.

Stgrelsen för skogsbögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i

sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall höjas till 1 042 600 kronor.

Därvid har styrelsen förordat, att vissa tjänsteförändringar och personalförstärkningar

skola genomföras från och med nästa budgetår. Sålunda

har styrelsen bland annat föreslagit inrättandet av en trädgårdsinästartjänst

i lönegrad Ce 19. Till stöd för sistnämnda förslag har styrelsen anfört

följande.

Sedan västra delen av egendomen Bogesund ställts till institutets förfogande

och anslag beviljats till kostnaderna för uppförande, ombyggnad och

reparation av vissa byggnader m. in., har utbyggandet av försöksfältet nu

framskridit så långt, att en trädgårdsmästare behövs för skötseln och bevakningen

av institutets anläggningar inom området, särskilt plusträdsarkivet,

plantskolorna och växthusen. Trädgårdsmästaren, vilken i likhet med

skogsmästarna vid institutet bör placeras i Ce 19, skall även övervaka och

personligen deltaga i det omfattande arbetet med växthus- och frilandsympning.

Medel till uppförande av bostad till ifrågavarande befattningshavare

ha redan anvisats.

Statens lönenämnd förklarar sig i yttrande ha under hand inhämtat, att

den av inslitutsstyrelsen föreslagna trädgårdsmästartjänsten i fråga om

arbetsuppgifter och kompetensfordringar är likvärdig med skogsmästartjänsterna.

Med hänsyn härtill har nämnden ej funnit anledning till erinran

mot att tjänsten skall placeras i lönegrad Ce 19. Nämden förordar

emellertid, att innehavaren av tjänsten skall erhålla benämningen skogsmästare.

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för institutsstyrelsens

anslagsäskanden, anfört följande.

»Jag är icke för närvarande beredd att taga ställning till förslagen om att

uppflytta förste byråsekreteraren och kassören i lönegrad. Ej heller kan

jag förorda, att de båda första laboratoriebiträdestjänsterna skola omändras

till första laboratorieassistenttjänster. Vad angår kontorsbiträdespersonalen

föreslår jag — under hänvisning till vad chefen för civildepartementet

anfört i proposition den 28 december 1951 angående lönegradsplacering

för viss dylik personal in. in. — att en kontoristtjänst i Ce 13 skall

utbytas mot en kansliskrivartjänst i Ce 15 samt att sju kanslibiträdestjänster

i Ce 11 skola inrättas i stället för fem kontorsbiträdestjänster i Cf 4—

Ce 8 och två sådana tjänster i Ca 8. Detta medför en kostnadsökning å sammanlagt

6 800 kronor. Vidare böra tre kontorsbiträdestjänster i enlighet

med institutsstyrelsens förslag överföras å ordinarie stat. Jag vill icke heller

motsätta mig att det till särskild gottgörelse för tillsyn av ämbetslokaler

och städning avsedda beloppet skall höjas med 200 kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

103

Vad härefter angår de av institutsstyrelsen föreslagna personalförstärkningarna

anser även jag det angeläget, att den vetenskapligt utbildade personalen

vid genetiska avdelningen skall utökas. Jag föreslår därför att medel

skola beräknas för avlönande av en assistent i lönegrad Cg 24 vid nämnda

avdelning. För detta ändamål torde anslaget böra uppräknas med 13 600

kronor. Jag delar vidare styrelsens åsikt att en särskild befattningshavare

bör anställas för skötseln och bevakningen av institutets trädgårdsanläggningar

vid Bogesund. I avvaktan på närmare erfarenheter i ämnet torde

denne emellertid tills vidare böra placeras i lönegrad Cg 19. Såsom statens

lönenämnd uttalat bör tjänstebenämningen vara skogsmästare. Inrättandet

av ifrågavarande tjänst medför en kostnadsökning å 9 900 kronor.

Några ytterligare personalförstärkningar anser jag mig däremot icke kunna

förorda.

Mot institutsstyrelsens beräkningar av de automatiska kostnadsökningarna

på grund av beräknade löneklassförändringar, löneregleringen för vissa

chefstjänstemän in. fl. samt det rörliga tilläggets höjning har jag icke något

att erinra. För dessa ändamål böra alltså beräknas sammanlagt 172 000

kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående löne- och pensionsreglering för professorer

och vissa andra akademiska lärare in. fl. föreslår jag slutligen, att

de sex avdelningsföreståndarna skola uppflyttas i lönegrad Co 14. I anledning

härav bör anslaget uppräknas med i runt tal 18 000 kronor.

A skogsforskningsinstitutets personalförteckning böra avdelningsföreståndarna

uppflyttas i lönegrad Co 14. Dessutom böra å förteckningen uppföras

ytterligare tre kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8.»

I en till utskottet överlämnad skrivelse den 19 februari 1952 har Svenska

skogsmästare förbundet anhållit, att tjänstebenämningen skogsmästare icke

måtte komma till användning å den föreslagna befattningen i lönegrad 19.

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts förslag under denna punkt. Med anledning av Svenska skogsmästarelörbundets

framställning i fråga om tjänstebenämningen för den befattningshavare,

som avses skola sköta och bevaka vissa trädgårdsanläggningar

vid Bogesund, vill utskottet endast uttala, att utskottet med hänsyn till vad

statens lönenämnd yttrat funnit sig kunna godtaga benämningen skogsmästare.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens skogsforskningsinstitut, som

angivits i propositionen;

b) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsforskningsinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 267 400

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis . . 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 487 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 242 000

Summa kronor 997 000;

c) till Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 997 000

kronor.

142 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 170 (s. 293—296) innefattar en anslagsanvisning

av 250 700 kronor, vilket belopp med 49 700 kronor överstiger innevarande

budgetårs anvisning. Skillnaden hänför sig å ena sidan till att posterna till

sjukvård m. m., bränsle, lyse och vatten, reseersättningar, publikationstryck,

underhåll av byggnader, övriga expenser samt hantlangning uppräknats

med sammanlagt 54 200 kronor. Dessutom ha för inköp av ett markberedningsredskap

beräknats 2 500 kronor. Å andra sidan har ett engångsbelopp

å 5 000 kronor bortfallit, varjämte de särskilda uppbördsmedlen uppräknats

med sammanlagt 2 000 kronor.

Utskottet. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 250 700 kronor.

143:o) Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda undersökningar. Utskottet

biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten 171 (s. 296—297),

innefattande en medelsanvisning för ändamålet av ett med 50 000 kronor till

204 000 kronor förhöjt belopp, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda

undersökningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 204 000 kronor.

144:o) Statens skogsforskningsinstitut: Skogsproduktforskning. I överensstämmelse

med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 173 (s. 298) —

innebärande oförändrad anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:

Skogsproduktforskning för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 60 000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

105

145:o) Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor. Kungl.

Maj :t har under punkten 175 (s. 301—303) föreslagit riksdagen att anvisa

ett anslag av 110 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår

innebär en minskning med 65 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

a) I: 320 av herr Andersson, Lars, och herr Grym samt II: 428, likalydande,

av herrar Jansson i Kalix och Wiklund i öjebyn, i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att en ny skogsskola skall inrättas i

Älvsbyn samt att till Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor

för budgetår 1952/53 skall anvisas ett anslag av 210 000 kronor,

b) 1:321 av herr Näslund och herr Andersson, Axel, samt 11:424, likaIydande,

av herr Andersson i Långviksmon m. fl., i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta att en ny skogsskola skall inrättas i Älvsbyn

samt att för budgetåret 1952/53 skall anvisas ett anslag av 25 000

kronor för detta ändamål.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Domänstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall

uppföras med 990 000 kronor. I jämförelse med innevarande budgetårs anslag

innebär detta en ökning med 815 000 kronor. Det begärda anslaget avses

skola disponeras för följande ändamål.

1. Byggnads- och underhållsarbeten vid

a) Hällnäs skogsskola ............................ 6 710

b) Bjurfors skogsskola .......................... 21 770

c) Bispgårdens skogsskola ........................ 69 800

d) Kolleberga skogsskola.......................... 151 200 249 480

2. Inrättande av ny skogsskola

i Älvsbyn ................................................ 740 000

989 480

Till stöd för förslaget om inrättande av ny skogsskola i Älvsbyn har domänstyrelsen

erinrat om att den i fjolårets anslagsäskanden framhöll såsom

högst angeläget att det tidigare (IX ht 1948 s. 190 och 1949 s. 219)

framförda förslaget om inrättande i övre Norrland av en permanent skogsskola

genomfördes. Styrelsen anförde vidare att under senare år behovet

av fler skogsskoleutbildade framträtt allt starkare för Norrlands vidkommande

samt att den provisoriska skogsskolekurs, som anordnats sedan

1947, icke i större grad ökat tillgången på skogsskoleutbildad personal för

Norrland. Dessutom framhölls i samband med nämnda anslagsäskanden,

att de vid Färna utbildade eleverna som regel föredrogo att ha sin verksamhet

i mellersta eller södra delarna av riket. Detta förhållande hade ytterligare

accentuerat behovet av en ny skogsskola i övre Norrland. Till denna

borde i första hand antagas elever, som hörde hemma i dessa trakter och

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

som efter examen kunde väntas söka stadigvarande verksamhet där. På

grund av det ekonomiska läget ansåg sig domänstyrelsen emellertid icke kunna

yrka att anslag för ändamålet begärdes av 1951 års riksdag. Med hänsyn

till de omfattande skogsvårdsåtgärder, som numera bedrivas i övre Norrland,

och det i anledning härav starkt ökade behovet av personal, utbildad med

hänsyn särskilt till norrländska skogsförhållanden, anser styrelsen emellertid

nu att förverkligandet av förslaget om inrättande av en ny skogsskola i

Älvsbyn ej längre bör uppskjutas. Härtill har skogsstyrelsen givit sin anslutning.

Byggnadskostnaderna, vilka år 1947 uppskattades till 520 000 kronor,

beräknas nu till 730 000 kronor, vartill kommer kostnad för inköp av

tomt 10 000 kronor.

Statskontoret har i yttrande anfört, att behovet av medel under ifrågavarande

anslag undandrager sig dess bedömande. Ämbetsverket framhåller

emellertid angelägenheten av att i nuvarande läge alla möjligheter till utgiftsbegränsningar

tillvaratagas samt att endast sådana byggnadsåtgärder

vidtagas, som prövas oundgängligen erforderliga. Det förklarar sig under

sådana förhållanden icke kunna biträda förslaget om inrättande av en ny

skogsskola i Älvsbyn.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom framgår av det föregående har domänstyrelsen förnyat sitt förslag

om inrättande av en till Älvsbyn förlagd skogsskola för övre Norrland. Väl

anser även jag att det skulle vara av stort värde, om förslaget kunde realiseras.

De skäl, som mina företrädare i ämbetet tidigare åberopat för ett

uppskov härmed äga emellertid alltjämt giltighet. Jag anser mig därför icke

kunna tillstyrka någon medelsanvisning för detta ändamål. Vad härefter

angår de nuvarande fyra skogsskolorna har domänstyrelsen för byggnadsoch

underhållsarbeten vid dessa äskat ett sammanlagt belopp av 250 000

kronor. Vissa av dessa arbeten torde dock enligt min mening utan alltför

stor olägenhet kunna anstå ytterligare någon tid. Jag föreslår därför att

för ändamålet nu endast skall anvisas ett belopp av 110 000 kronor. Anslaget

bör sålunda för nästa budgetår uppföras med detta belopp, vilket med

65 000 kronor understiger medelsanvisningen under anslaget för innevarande

budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande, domänstyrelsen att fördela anslaget med vederbörlig

hänsyn till angelägenhetsgraden.»

Utskottet. Enligt utskottets mening har såväl den i propositionen framlagda

utredningen som vad utskottet i övrigt inhämtat i ärendet givit stöd

åt uppfattningen, att ett synnerligen starkt behov föreligger av en skogsskola

för övre Norrland. Utskottet vill därför ansluta sig till vad i motionerna

uttalats om angelägenheten av att en sådan skola inrättas inom en

nära framtid.

Ur angivna synpunkter synas goda skäl i och för sig tala för bifall till motionärernas

hemställan, att principbeslut nu skall fattas om uppförande av

en skogsskola i Älvsbyn. Med hänsyn till den återhållsamhet, som för närva
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 107

rande måste iakttagas i fråga om statliga åtaganden avseende byggnadsinvesteringar,

har utskottet likväl icke funnit sig böra biträda denna hemställan.

Utskottet vill emellertid särskilt understryka, att utskottet vid detta

ställningstagande förutsatt att Kungl. Maj :t vid prövning av de byggnadsföretag,

till vilka medel anses böra anvisas av nästkommande års riksdag,

upptager frågan om inrättande av berörda skogsskola till förnyad behandling

samt förelägger riksdagen förslag i ämnet.

Kungl. Maj:ts framställning föranleder i övrigt icke någon utskottets

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

ävensom med avslag å motionerna 1:320 och 11:428

samt I: 321 och II: 424, till Byggnads- och underhållsarbeten

vid statens skogsskolor för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 110 000 kronor.

146 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid

statens förberedande skogskurser m. m. Under punkten 177 (s. 304—306) har

Kungl. Maj :t hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett förslagsanslag

av 97 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en

ökning med 24 500 kronor.

Departementschefen har — efter redogörelse för domänstyrelsens äskanden

samt ett av statskontoret avgivet yttrande — anfört följande.

»På de skäl, som domänstyrelsen anfört, biträder jag förslagei att både

yrkeslärarna och de biträdande yrkeslärarna vid de förberedande skogskurserna

från och med nästa budgetår skola placeras i lönegrad Ce 16. Jag har

icke heller något att invända mot att den årliga tjänstgöringen för sistnämnda

två lärare — vilka i fortsättningen liksom de båda andra böra benämnas

yrkeslärare -— skall utsträckas från 8''A till 10 månader. Mot styrelsens

beräkning av kostnadsökningen på grund av dessa förslag har jag intet

att erinra. Då jag även i övrigt kan biträda domänstyrelsens beräkning av

avlöningskostnaderna förordar jag, att för detta ändamål skall anvisas ett i

runt tal 15 500 kronor högre belopp för nästa budgetår. I likhet med styrelsen

anser jag slutligen, att en höjning av posterna expenser och underhåll

samt rese- och traktamentsersättningar är motiverad. Det torde dock enligt

min mening vara tillräckligt, om dessa poster uppräknas med 7 500 respektive

1 400 kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners

fond för utgifter för avlöningar vid statens förberedande

skogskurser in. in. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 97 000 kronor.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

147 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig personal.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 178 (s. 306—

307) — innebärande en ökning av anslagsanvisningen med 48 200 kronor

—• hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 375 200 kronor.

148 :o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar.

Kungl. Maj :ts framställning under punkten 179 (s. 307—316) innefattar

anslagsanvisning till avlöningar med 7 323 000 kronor, vilket belopp med

1 310 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 302, av herr Staxäng,

vari hemställts, att riksdagen måtte till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

7 349 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till denna.

Skogsstyrelsen har hemställt, att anslaget skall höjas med 1 355 000 kronor.

Av detta belopp hänföra sig 1 200 kronor till höjda arvoden till styrelseledamöter

m. fl., 11 500 kronor till tjänsteförändringar, 162 500 kronor

till personalförstärkningar samt sammanlagt 1 179 800 kronor till löneklassförändringar,

vikariatsersättningar och kostnadsökning för rörligt tilllägg.

Styrelsens förslag till personalförstärkningar innebär bland annat inrättandet

av 12 biträdande länsskogvaktartjänster i Cf 10—Ce 12. Härom

har skogsstyrelsen anfört följande.

De utökade arbetsuppgifterna främst med den skogliga yrkesundervisningen

nödvändiggöra, att hos skogsvårdsstyrelserna i viss vidgad omfattning

anställes personal med skogsskoleutbildning. För att det skall bli möjligt

att förvärva personal med dylik utbildning erfordras, att vederbörande

kunna beredas avlöning som icke-ordinarie biträdande länsskogvaktare.

Det begärda antalet tjänster utgör ett absolut minimum. I flertalet fall rör

det sig om befattningar som redan inrättats under innevarande budgetår

eller tidigare, varvid omkostnadsanslaget tagits i anspråk.

I övrigt har skogsstyrelsen, bland annat, hemställt, att vid skogsvårdsstyrelserna

måtte få inrättas extra ordinarie tjänster för assistenter, länsskogvaktare

och annan fältpersonal m. fl.

Statskontoret har liksom förra året erinrat om den av statens sakrevision

igångsatta utredningen angående skogsvårdsstyrelsernas organisation

och personalbehov. Statskontoret anser att de av skogsstyrelsen föreslagna

tjänsteförändringar na och personalförstärkningarna icke böra genomföras

förrän statsmakterna tagit närmare ståndpunkt till nämnda utredning.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

109

Först därefter synas de förändringar beträffande styrelsernas personal,

som anses erforderliga, böra underkastas särskild prövning. I vart fall torde

någon uppflyttning i kanslibiträdesgraden av kontorsbiträdena vid de 14

nämnda skogsvårdsstyrelserna eller inrättande av extra ordinarie tjänster

för assistenter, länsskogvaktare och annan fältpersonal m. fl. ej nu böra

medgivas.

Departementschefen har, efter redogörelse för skogsstyrelsens förslag

samt innehållet i en inom civildepartementet upprättad promemoria angående

beredande av pensionsrätt åt viss icke-ordinarie personal hos skogsvårdsstyrelserna,

anfört följande.

»Såsom framgår av det föregående har skogsstyrelsen upprepat sin förra

året gjorda framställning, att vid skogsvårdsstyrelserna skola få inrättas

vissa extra ordinarie tjänster för assistenter, länsskogvaktare och annan fältpersonal

in. fl. Till stöd för denna framställning har styrelsen anfört, att

stora svårigheter föreligga att förvärva och behålla yngre och dugande fältarbetskraft,

så länge denna icke på samma sätt som annan rekryteringspersonal

kan beredas pensionsberättigande anställning inom viss lid. Min företrädare

i ämbetet uttalade i förra årets statsverksproposition att de av skogsstyrelsen

anförda synpunkterna syntes böra beaktas. Han ansåg sig emellertid

icke på frågans dåvarande ståndpunkt kunna taga ställning till berörda

spörsmål. Frågan syntes nämligen först böra närmare utredas. Såsom jag

förut anmält föreligger nu en inom civildepartementet verkställd utredning

i ämnet. Enligt denna synes en pensionering av ifrågavarande befattningshavare

— i avvaktan på en eventuell anslutning till reglementet för statens

pensionsanstalt för skogsvårdsstyrelsernas personal i sin helhet — böra

ske genom en provisorisk anknytning till folkskolans pensionsreglementen.

Mot en sådan lösning av frågan torde icke vara något att erinra. Med hänsyn

till de av skogsstyrelsen påtalade olägenheter, vilka äro förenade med

nuvarande anställningsförhållanden, vill jag sålunda tillstyrka, att för den

ifrågavarande personalen skola få inrättas extra ordinarie tjänster, förenade

med pensionsrätt enligt de nyss angivna grunderna. Vid bifall härtill bör

denna personal uppföras å personalförteckning såsom nu är fallet med

skogsvårdsstyrelsernas kontorsbiträden i den reglerade befordringsgången.

Därvid bör upptagas det antal tjänstemän av olika kategorier, som enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 8 juni 1951 högst må finnas anställda under innevarande

budgetår, nämligen 13 assistenter, 8 länsskogvaktare och 84 biträdande

länsskogvaktare samt 8 andra befattningshavare (tillsynsmän och

vågmästare in. fl.). Då jag biträder skogsstyrelsens framställning, att styrelsen

skall bemyndigas alt fördela den icke-ordinarie personalen mellan de

olika skogsvårdsstyrelserna, torde nyssnämnda tjänstemän böra uppföras

å en för skogsvårdsstyrelserna gemensam personalförteckning. Till denna

förteckning böra jämväl kontorsbiträdena i den reglerade befordringsgången

överföras. I enlighet med skogsstyrelsens förslag böra befattningshavarna

vid antagningen placeras såsom aspiranter i vederbörlig lönegrad. Vidare

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Jordbruksutskottets utlåtande nr J.

torde aspiranttiden böra utgöra ett och ett halvt år, efter vilken tid extra

ordinarie anställning bör kunna erhållas. Tiden för uppflyttning till högre

lönegrad för assistent och biträdande länsskogvaktare torde i anslutning

härtill böra utsträckas från ett till ett och ett halvt år. I övrigt torde det få

ankomma på Ivungl. Maj :t att utfärda närmare bestämmelser i ämnet.

Skogsstyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår innefatta vidare förslag

till vissa tjänsteförändringar och personalförstärkningar. Av de förstnämnda

tillstyrker jag, att en länsskogvaktartjänst i Ca 16 hos skogsvårdsstyrelsen

i Gotlands län skall ändras till en tjänst som förste länsskogvaktare

i Ca 19. Däremot kan jag icke för närvarande förorda att två extra assistenter

skola få ordinarie anställning. Under hänvisning till vad chefen

för civildepartementet anfört i proposition den 28 december 1951 angående

lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. in. föreslår jag vidare, att

sju kontoristtjänster i Ca 13 skola inrättas i utbyte mot samma antal kanslibiträdestjänster

i Ca 11 ävensom att tjugotvå biträdestjänster i Ca 8 skola

ändras till kanslibiträdestjänster i Ca 11. Vidare böra ytterligare tre ickeordinarie

kontorsbiträden enligt grunderna för den reglerade befordringsgången

erhålla ordinarie tjänst i Ca 8. De av skogsstyrelsen berörda frågorna

om ändrad löneställning för länsjägmästarna och lönegradsuppflyftning

av kassörstjänsterna torde böra upptagas i annat sammanhang.

Vad angår den av skogsstyrelsen föreslagna utökningen av personalen vid

skogsvårdsstyrelserna anser jag att man, för att underlätta för skogsvårdsstyrelserna

att fullgöra sina nya uppgifter i fråga om undervisning och utbildning

i skogsarbete, bör medge en ökning av antalet biträdande länsskogvaktare.

Jag är dock icke beredd att tillstyrka, att medel nu skola beräknas

för flera än åtta nya sådan befattningshavare. Dessa torde tills vidare böra

vara extra tjänstemän. Det torde få ankomma på skogsstyrelsen att fördela

dem mellan de olika skogsvårdsstyrelserna. Omfattningen av kontorsarbetet

vid vissa skogsvårdsstyrelser torde vidare motivera, att den för detta arbete

avsedda biträdespersonalen förstärkes. Med hänsyn härtill förordar jag i

enlighet med skogsstyrelsens förslag, att sammanlagt sju nya kontorsbiträdestjänster

i reglerad befordringsgång skola inrättas. Jag vill icke heller

motsätta mig att medel skola beräknas för avlönande av en extra assistent

vid skogsvårdsstyrelsen i Hallands län. Övriga av skogsstyrelsen föreslagna

personalförstärkningar kan jag däremot icke biträda. Beträffande den ökning

av skogsvårdsstyrelsernas personal, som jag nu föreslagit, torde böra

erinras att det i flertalet fall rör sig om ett personalbehov, som hittills tillgodosetts

med anlitande av omkostnadsanslaget. Vad slutligen angår frågan

om inrättandet av en distriktsjägmästartjänst hos skogsvårdsstyrelsen i

Jämtlands län anser jag i likhet med skogsstyrelsen att Kungl. Maj :t, därest

riksdagen icke har något att erinra däremot, bör äga att, om så befinnes

lämpligt, till sagda skogsvårdsstyrelse flytta någon av de distriktsjägmästartjänster,

som skogsstyrelsen angivit.

Ett bifall till mina förslag skulle öka medelsbehovet med i runt tal 129 000

kronor. Vidare torde anslaget i överensstämmelse med skogsstyrelsens äs
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

111

kanden på grund av beräknade löneklassförändringar och vikariatsersättningar

samt ökade kostnader för rörligt tillägg böra höjas med sammanlagt

(83 200 -}- 2 600 -f- 1 094 000 =) 1 179 800 kronor. Dessutom torde den till

arvoden åt styrelseledamöter med flera avsedda posten, såsom styrelsen föreslagit,

böra uppräknas med 1 200 kronor. Anslaget skulle sålunda behöva

höjas med (129 000 + 1 179 800 + 1 200 =) 1 310 000 kronor. Av detta belopp

hänföra sig 1 200 kronor till posten arvoden till styrelseledamöter m. fl.,

1 020 400 kronor till posten avlöningar till ordinarie personal samt 288 400

kronor till posten avlöningar till icke-ordinarie personal. Förslaget om överförande

å ordinarie stat av tre kontorsbiträdestjänster skulle vidare medföra

en ökning av ordinarieposten respektive minskning av icke-ordinarieposten

med 18 300 kronor. Ifrågavarande poster skulle följaktligen för nästa

budgetår behöva upptagas till respektive (83 800 + 1 200 =) 85 000,

(4 981 800 + 1 020 400 + 18 300 =) 6 020 500 och (947 400 + 288 400 —

18 300 —) 1 217 500 kronor, samt anslaget sammanlagt till 7 323 000 kronor.

Kungl. Maj :t torde böra äga bemyndiga skogsstyrelsen att fördela såväl

förevarande anslag som skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag ävensom

fastställa inkomst- och utgiftsstater för styrelserna. I samband därmed torde

skogsstyrelsen även äga meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas

tillämpning.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid vidtaga de ändringar

i skogsvårdsstyrelsernas personalförteckningar, som föranledas av bifall

till vad jag nu föreslagit. Därvid böra, såsom förut anförts, de icke-ordinarie

tjänsterna ej fördelas å de olika styrelserna utan uppföras på en för styrelserna

gemensam förteckning.»

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att Kungl. Maj:t bland

annat förordat, att åtta nya befattningar såsom biträdande länsskogvaktare

skola inrättas från och med nästa budgetår. I motionen II: 302 har däremot

yrkats, att medel skola beräknas för inrättande, i enlighet med skogsstyrelsens

förslag, av tolv sådana tjänster.

Utskottet vill med anledning härav framhålla, att en viss utökning av

skogsvårdsstyrelsernas personal uppenbarligen synes böra komma till stånd.

En dylik förstärkning torde erfordras icke minst för att skogsvårdsstyrelserna

skola erhålla bättre möjligheter att fullgöra sin verksamhet i fråga om

undervisning och utbildning i skogsarbete. Vid bedömande av frågan om

personalökningens storlek har utskottet — med beaktande av nuvarande

ekonomiska läge — funnit Kungl. Maj :ts förslag innebära en tillfredsställande

lösning. Utskottet får därför avstyrka bifall till yrkandet i motionen.

Då utskottet jämväl i övrigt biträder Kungl. Maj :ts förslag under denna

punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionen 11:302, till Skogsvård

m. in.: Bidrag Ull skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 323 000

kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

149:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.

Under punkten 180 (s. 317—326) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att

för nästa budgetår anvisa ett med 679 000 kronor till 5 241 000 kronor förhöjt

belopp.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte

uppföras med 5 577 200 kronor, vilket innebär en ökning med 1 015 200 kronor

i förhållande till innevarande budgetår.

Departementschefen har, efter redogörelse för styrelsens förslag samt för

yttrande av statskontoret, anfört följande.

»Vid beräkningen av skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag för de senaste

budgetåren ha statsmakterna utgått från att verksamheten vid styrelserna

skall kunna uppehållas i en omfattning som motsvarar omkring 65

procent av normalprogrammet. Såsom framgår av den föregående redogörelsen

ha skogsvårdsstyrelserna i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

räknat med en viss utvidgning av nämnda verksamhet. I likhet med skogsstyrelsen

anser jag, att utrymme för närvarande saknas för en dylik utvidgning.

Jag biträder sålunda styrelsens framställning, att medel för nästa

budgetår skola ställas till skogsvårdsstyrelsernas förfogande i sådan utsträckning,

att verksamheten skall kunna uppehållas i samma omfattning

som förutsatts för innevarande budgetår.

Jag övergår härefter till en närmare prövning av medelsbehovet under förevarande

anslag för nästa budgetår. Därvid torde till behandling först böra

upptagas frågan om kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för

frö- och plantförsörjningen. Skogsstyrelsen har beträffande dessa verksamhetsgrenar

räknat med en nettoförlust å sammanlagt i runt tal 417 000 kronor.

Av detta belopp hänföra sig omkring 14 500 kronor till fröförsörjningen

och omkring 402 500 kronor till plantförsörjningen. Inräknas kostnaderna

för återbetalning av frölån, vilka med omkring 67 000 kronor ingå i utgiftsposten

återbetalning av lån, uppgår den beräknade förlusten å fröförsörjningen

till cirka 81 500 kronor. Jag vill i detta sammanhang erinra om att

min företrädare i ämbetet vid beräkningen av omkostnadsanslaget för innevarande

budgetår förklarade, att i princip amorteringskostnaden för frölån i

första hand borde kunna täckas genom ökade inkomster av fröförsäljning.

Därutöver borde verksamheten för fröförsörjningen bedrivas så, att inkomsterna

och utgifterna balanserade varandra. Under fröförsörjningen borde

alltså upptagas ett överskott, som motsvarade vad av posten återbetalning av

lån belöpte å frölån. De sålunda uppdragna riktlinjerna för fröförsörjningsverksamheten

torde enligt min mening i princip böra följas jämväl under

nästkommande budgetår. I fråga om plantförsörjningen uttalades i fjolårets

statsverksproposition, att nettoförlusten under budgetåret 1951/52 borde

uppskattas till 315 000 kronor. Jag anser att nettoförlusten å denna verksamhet

under nästa budgetår bör hållas inom samma ram. Den totala nettoförlusten

å ifrågavarande båda verksamhetsgrenar torde med hänsyn härtill

böra uppskattas till 315 000 kronor. I enlighet med det föregående förutsätter

jag därvid, att kostnaderna för återbetalning av frölån, vilka kost
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

113

nåder beräknats till 67 000 kronor, jämväl under nästa budgetår skola täckas

genom inkomster av fröförsäljning.

Vad angår övriga utgifter torde skogsstyrelsens beräkningar böra godtagas

i fråga om flertalet utgiftsposter. Sålunda tillstyrker jag en uppräkning

av följande poster med nedannämnda belopp, nämligen resekostnader med

180 300 kronor till 1 852 200 kronor, traktamentsersättningar med 212 400

kronor till 2 078 200 kronor, sjukvård med 2 900 kronor till 24 400 kronor,

kursverksamhet med 5 900 kronor till 78 700 kronor, diverse med 3 700 kronor

till 57 200 kronor, kapital med 1 300 kronor till 2 700 kronor samt lån

med 8 400 kronor till 153 600 kronor. Vidare har jag icke något att erinra

mot förslaget att posten till övriga fastigheter skall minskas med 41 000

kronor till 103 300 kronor. Jämväl posten avlöningar till tillfällig personal

torde i enlighet med styrelsens förslag böra minskas till 1 707 700 kronor,

trots att avlöningskostnader för nämnda personal på grund av vad jag föreslagit

under avlöningsanslaget icke komma att överföras till nämnda anslag

i den utsträckning, som styrelsen förutsatt. Posten oförutsedda utgifter bör

liksom för innevarande budgetår upptagas med 240 000 kronor.

Posterna tjänstelokaler och expenser samt inventarier böra däremot enligt

min mening icke höjas fullt så mycket som skogsstyrelsen begärt. Jag

förordar sålunda, att dessa poster skola upptagas med 750 000 respektive

165 000 kronor. Detta innebär en höjning av posterna med 105 700 respektive

20 500 kronor. Posten annan upplysning och propaganda bör uppföras med

oförändrat belopp, 69 700 kronor.

Vad angår posten skogsvårdsgårdar torde jag först få behandla domänstyrelsens

framställning om ersättning till statens domäners fond för mark som

upplåtits för skogsvårdsgårdarna å Asa och Bogesund. Ersättningen för

budgetåren 1950/51 och 1951/52 torde lämpligen få bestridas från det under

nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark. Med hänsyn till att det i förevarande fall är

fråga om ersättning för markupplåtelser för en verksamhet, som ej är helt

statlig, torde det emellertid vara riktigast att ersättningen från och med nästa

budgetår inräknas i omkostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

För detta ändamål skulle sålunda utgiftsposten skogsvårdsgårdar behöva

uppräknas med belopp motsvarande berörda ersättning. Då jag godtager domänstyrelsens

beräkningar i detta avseende, skulle posten behöva höjas med

126 000 kronor.

Vad härefter gäller posten skogsvårdsgårdar i övrigt har jag i huvudsak intet

att erinra mot de byggnadsprojekt, som skogsstyrelsen tillstyrkt för nästa

budgetår. Beträffande skogsvårdsgården Ladvik å Bogesund i Stockholms

län vill jag emellertid anmärka, att förslaget innebär en betydande utvidgning

i förhållande till den kostnadsram, som beräknades föregående år.

Det byggnadsprogram, som ligger till grund för de nu gjorda kostnadsberäkningarna

i fråga om denna skogsvårdsgård, torde väl i stort sett få anses

lämpligt avvägt. Programmet torde dock kunna begränsas något utan större

olägenhet. Även omfattningen av de övriga byggnadsarbeten, som skogssty8

Hihnng till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. AV 1.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

relsen förordat, torde kunna reduceras något. Med hänsyn härtill anser jag,

att någon höjning — bortsett från den som föranledes av förut berörda ersättning

till statens domäners fond — icke bör vidtagas beträffande posten

skogsvårdsgårdar. Denna post torde sålunda böra upptagas med (1 591 400

-j- 126 000 =) 1 717 400 kronor. Jag vill erinra om att större delen av posten

avses skola täckas av skogsvårdsstyrelsernas egna kapitaltillgångar eller

av inkomster från andra håll.

Bortsett från utgifter för frö- och plantförsörjning skulle sålunda skogsvårdsstyrelsernas

omkostnader för nästa budgetår här kunna beräknas till

(1 852 200 + 2 078 200 + 24 400 + 78 700 + 57 200 + 2 700 + 153 600 +

103 300 + 1 707 700 + 240 000 + 750 000 + 165 000 + 69 700 + 1 717 400

—) i runt tal 9 000 000 kronor.

Skogsvårdsstyrelsernas inkomster, bortsett från inkomsterna av frö- och

plantförsörjningen, ha av skogsstyrelsen beräknats till 3 719 000 kronor.

Detta belopp fördelar sig med 2 751 000 kronor å biträdesersättningar, 23 700

kronor å övriga ersättningar, 783 200 kronor å skogsvårdsgårdar, 96 100

kronor å övriga fastigheter, 41 800 kronor å kapital samt 23 200 kronor å

diverse. Dessa beräkningar synas mig böra godtagas utom i vad angår

posterna skogsvårdsgårdar och biträdesersättningar.

Enligt vad jag erfarit har skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län, sedan

skogsstyrelsens anslagsäsltanden avlämnades, av Stockholms läns landsting

erhållit ett anslag av 50 000 kronor såsom bidrag till täckande av byggnadskostnaderna

för skogsvårdsgården Ladvik å Bogesund. Jämväl beträffande

de övriga byggnadsarbeten å skogsvårdsgårdar, som skogsstyrelsen förordat,

torde böra eftersträvas, att kostnaderna i något större utsträckning än vad

skogsstyrelsen förutsatt skola täckas av inkomster från gårdarna eller av

bidrag från annat håll. Med hänsyn härtill anser jag att under inkomstposten

skogsvårdsgårdar böra beräknas 850 000 kronor eller 66 800 kronor mer

än skogsstyrelsen upptagit.

Vad angår posten biträdesersättningar har skogsstyrelsen höjt denna med

endast 42 000 kronor i förhållande till det i nu gällande stater upptagna

beloppet. Såsom framgått av det föregående ha styrelsens beräkningar av

sistberörda ersättningar gjorts med utgångspunkt från att verksamheten i

huvudsak skall bedrivas i den omfattning och med den inriktning som förutsatts

för löpande budgetår. Vidare har skogsstyrelsen räknat med tämligen

oförändrade biträdestaxor för nästa budgetår med undantag för den omprövning,

som kan bli erforderlig på grund av ökade lönekostnader för den tillfälliga

personalen. Såsom redan framgått av vad jag inledningsvis anfört

delar jag skogsstyrelsens uppfattning vad beträffar verksamhetens omfattning.

Vad däremot angår biträdestaxorna torde det enligt min mening kunna

ifrågasättas om icke dessa, oavsett ökade lönekostnader för den tillfälliga

personalen, böra justeras uppåt. Jag anser nämligen rimligt att skogsbruket

åtminstone delvis skall bära de utgiftsökningar som jag i det föregående

på grund av inträffade kostnadsstegringar ansett mig böra räkna

med för nästa budgetår. I anslutning till det nu anförda vill jag förorda en

höjning av posten biträdesersättningar till 2 900 000 kronor i stället för, så
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

115

som skogsstyrelsen föreslagit, till 2 751 000 kronor. Skogsvårdsstyrelsernas

inkomster av andra verksamhetsgrenar än frö- och plantförsörjningen torde

sålunda böra upptagas till (23 700+ 850 000 -j- 96 100 + 41 800 + 23 200

+ 2 900 000 = ) i runt tal 3 935 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle till täckande av skogsvårdsstyrelsernas

omkostnader behövas ett belopp av (315 000 + 9 000 000 —

67 000 — 3 935 000 =) 5 313 000 kronor. Härutöver torde emellertid liksom

hittills böra upptagas ett särskilt belopp till uppkommande, i staterna för

skogsvårdsstyrelserna ej beräknade omkostnader. Skogsstyrelsen har föreslagit

att detta belopp skall bestämmas till 350 000 kronor. Mot denna

beräkning har jag icke något att invända. I anslutning till det av mig under

nästföregående anslagspunkt tillstyrkta förslaget, att skogsstyrelsen skall

fastställa inkomst- och utgiftsstater för skogsvårdsstyrelserna, synes sistnämnda

belopp böra ställas till skogsstyrelsens förfogande. Å andra sidan

torde de i det föregående beräknade omkostnaderna böra i viss utsträckning

täckas av skogsvårdsstyrelsernas egna kapitaltillgångar. Av dessa tillgångar

böra sålunda i enlighet med skogsstyrelsens beräkningar tagas

i anspråk ett belopp av 422 000 kronor. Ifrågavarande anslag bör följaktligen

för budgetåret 1952/53 uppföras med (5 313 000 + 350 000 — 422 000 =)

5 241 000 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för ändamålet för innevarande

budgetår innebär detta en ökning med 679 000 kronor.»

Utskottet. Med anledning av vad departementschefen uttalat i fråga om

sättet för finansiering av byggnadsarbeten å skogsvårdsgårdar vill utskottet

framhålla värdet av att ekonomiskt stöd lämnas skogsvårdsstyrelserna från

landstingens sida. Utskottet får emellertid understryka att — därest statsmakterna

vid anslagsbeviljandet utgå från att kostnaderna för ifrågavarande

ändamål i mera avsevärd utsträckning böra täckas genom bidrag från

landsting — en sådan inställning kan befaras komma att inverka menligt

på landstingens intresse av att ekonomiskt bidraga till skogsvårdsstyrelsernas

verksamhet. Vad nu sagts torde i motsvarande mån gälla i de fall, där

bidrag till skogsvårdsstyrelserna kunna förväntas från annat icke statligt

håll. Ehuru utskottet sålunda ej helt kan ansluta sig till den uppfattning,

varåt departementschefen givit uttryck i detta sammanhang, har utskottet

likväl icke ansett sig böra förorda någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag.

Då Kungl. Maj :ts framställning i övrigt ej föranleder någon erinran från

utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsvård in. in.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 5 241 000 kronor.

150:o) Skogsvård m. in.: Statens skogsförbättringsanslag. Av del för innevarande

budgetår anvisade anslaget å 1 000 000 kronor ha avsetts högst

950 000 kronor såsom bidrag till markägare, förvaltningsbidrag till skogssällskapet

samt ersättning till skogsvårdsstyrelserna för av dem fritt utlämnat

skogsodlingsmaterial. För sistnämnda ändamål må emellertid tagas

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

i anspråk högst 50 000 kronor. Dessutom har av anslaget ett belopp å förslagsvis

50 000 kronor avsetts till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter.

I övrigt må erinras, att Kungl. Maj :t i enlighet med beslut av 1951 års

riksdag (IX ht 1951 p. 188, r. skr. nr 9) bemyndigat skogsstyrelsen att för

budgetåren 1950/51 och 1951/52 överskrida de bidragssummor å 950 000

kronor, som för vartdera budgetåret ställts till förfogande under förevarande

anslag för andra ändamål än bekämpande av skogsinsekter, med ett

belopp av sammanlagt högst 200 000 kronor. Sistnämnda belopp motsvarade

sådan odisponerad behållning å statens skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag,

som inlevererats till budgetutjämningsfonden.

Kungl. Maj:ts under punkten 181 (s. 326—328) framlagda förslag innebär,

att anslaget för nästa budgetår uppräknas med 200 000 kronor till

1 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 227 av herrar

Velander och Eskilsson samt II: 300 av herr Staxäng m. fl., i vilka motioner

hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under förevarande anslag

anvisa ett belopp av 1 600 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall

höjas med 1 000 000 kronor till 2 000 000 kronor. Av sistnämnda belopp

avses 1 900 000 kronor såsom bidrag till markägare, inbegripet förvaltningsbidrag

till skogssällskapet, 50 000 kronor som ersättning till skogsvårdsstyrelserna

för av dem fritt utlämnat skogsodlingsmaterial samt 50 000 kronor

till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. För nästa budgetår förutser

styrelsen icke någon väsentlig odisponerad behållning å statens skogsutdiknings-

och skogsodlingsanslag. Avskrivningen av sådana äldre företag,

vilka uppenbarligen icke komma att utföras, torde vid denna tid vara avslutad.

Skogsstyrelsen har emellertid föreslagit att, därest behållning av angivet

slag likväl skulle uppstå, anslaget skall få överskridas med ett mot inlevereringen

svarande belopp. Som motiv för sin hemställan har styrelsen anfört

följande.

Styrelsen vill framhålla, att anslaget, trots att förenämnda odisponerade

behållning å 200 000 kronor helt kommer innevarande budgetår till godo,

är ringa i förhållande till medelsbehovet, sådant detta tagit sig uttryck

i bidragsansökningar. Skogsstyrelsen anser, att vid begränsad tillgång

på bidragsmedel behovet av bidrag till återväxtåtgärder bör tillgodoses i

första hand och skogsdikningen sättas i andra hand. Även en betydande

eftersläpning i fråga om dikningsåtgärder kan nämligen inhämtas genom

stor insats av arbetskraft och bidragsmedel, medan för motsvarande inhämtning

av eftersläpande återväxtarbeten även erfordras riklig tillgång

på skogsodlingsmaterial. Av det belopp å 1 100 000 kronor, som för innevarande

budgetår får användas till bidrag åt markägare, har skogsstyrelsen

därför icke ansett sig böra disponera mer än knappt 400 000 kronor för

skogsdikning. Detta belopp, i medeltal 16 000 kronor per skogsvårdsstyrelseområde,

är givetvis alltför ringa för att medge någon egentlig dikningsverksamhet.

Medel böra nu anvisas i vidgad omfattning så att dikningsverk
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

117

samheten kan utökas något. Det tillbakahållande av denna verksamhet, som

under en följd av år varit nödvändigt på grund av begränsad tillgång på medel

och arbetskraft, är synnerligen beklagligt. Dikning av lämpliga objekt

är nämligen en av de skogliga åtgärder, som snabbast ger resultat. Dessutom

kan dikning numera ske med mycket ringa insats av manuell arbetskraft.

Vad angår skogsodlingsåtgärderna är intresset för dylika åtgärder alltjämt

i stigande. Vidare möjliggör den under senare år successivt utökade

plantskoledriften en något större skogsodlingsverksamhet än tidigare. Skogsstyrelsen

förutser därför ett något ökat behov av bidragsmedel till återväxtarbeten

under nästa budgetår.

De kostnadsstegringar som inträffat ha medfört, att redan ett bibehållande

av den med stöd av anslaget bedrivna verksamheten vid tidigare nivå

torde kräva en höjning av anslaget med totalt omkring 150 000 kronor. Av

det för bidrag till markägare föreslagna beloppet å 1 900 000 kronor beräknas

1 000 000 kronor för återväxtåtgärder och 900 000 kronor för skogsdikning.

Statskontoret har erinrat om att en av skogsstyrelsen gjord framställning

om höjning av anslaget för innevarande budgetår icke vann statsmakternas

bifall. Ämbetsverket föreställer sig, att det i rådande läge ej heller blir möjligt

att tillgodose den nu gjorda framställningen om höjning av anslaget.

Departementschefen har anfört följande.

»Skogsstyrelsen har föreslagit att ifrågavarande anslag för nästa budgetår

skall höjas med 1 000 000 kronor till 2 000 000 kronor. En så stor ökning

av medelsanvisningen är jag icke beredd att tillstyrka. Med hänsyn till att

någon väsentlig odisponerad behållning å äldre anslag icke kan beräknas

föreligga vid ingången av nästa budgetår vill jag emellertid föreslå, att anslaget

skall höjas med 200 000 kronor till 1 200 000 kronor. Därigenom

skulle för ändamålet komma att stå till förfogande ett belopp av samma

storlek som det, vilket disponeras under innevarande budgetår. Av anslaget

böra högst 1 150 000 kronor avses såsom bidrag till markägare, förvaltningsbidrag

till skogssällskapet samt ersättning till skogsvårdsstyrelserna

för av dem fritt utlämnat skogsodlingsmaterial. Återstoden, 50 000 kronor,

torde liksom hittills böra avses till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter.

I enlighet med skogsstyrelsens förslag torde vidare Kungl. Maj:t

även i år böra begära bemyndigande att medgiva, att det nyss angivna

maximibeloppet för bidrag till andra ändamål än bekämpande av skogsinsekter

må överskridas med belopp, motsvarande summan av de medel som

under budgetåret 1952/53 eventuellt inlevereras till budgetutjämningsfonden

i form av odisponerad behållning å statens skogsutdiknings- och skogsodlingsanslag.

»

Utskottet. Det stöd, som utgår från förevarande anslag, är otvivelaktigt av

stort värde när det gäller att främja skogsvårdande åtgärder av skilda slag.

Ur denna synpunkt kunna goda skäl åberopas för den i motionerna begärda

anslagshöjningen. Emellertid anser utskottet sig icke i nuvarande ekonomiska

läge kunna tillstyrka nämnda hemställan. Enligt utskottets mening

torde anslaget i stället — såsom Kungl. Maj :t föreslagit — böra uppräknas

med 200 000 kronor till 1 200 000 kronor. Härigenom beräknas medel för

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Jordbruksutskottels utlåtande nr i.

ifrågavarande ändamål komma att stå till förfogande i samma omfattning

som under innevarande budgetår.

Kungl. Maj :ts framställning har ej heller i övrigt givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 227 och II: 300, såvitt

nu är i fråga,

j. a) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000

kronor;

b) förklara, att under samma budgetår må från nämnda

anslag för andra med detsamma avsedda ändamål än bekämpande

av skogsinsekter beviljas bidrag å tillhopa högst

1 150 000 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva, att den bidragssumma,

som står till förfogande för de under b) avsedda

ändamålen, må överskridas med belopp motsvarande den

odisponerade behållning å statens skogsutdiknings- och

skogsodlingsanslag, som inlevererats eller inlevereras till

budgetutj ämningsfonden.

151 :o) Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo.

Kungl. Maj:t har under punkten 182 (s. 328—330) föreslagit riksdagen att

för nästa budgetår anvisa ett oförändrat anslag av 1 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

1) I: 227 av herrar Velander och Eskilsson samt II: 300 av herr Staxäng

in. fl., likalydande, vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

under förevar ande anslag anvisa ett belopp av 2 100 000 kronor;

2) I: 228 av herrar Näslund och Hansson samt II: 301 av herr Andersson

i Långviksmon m. fl., likalydande, vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte i enlighet med skogsstyrelsens yrkande för budgetåret

1952/53 anvisa till Skogsvård m. in.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar

i enskild ägo ett anslag av 2 500 000 kronor; ävensom

3) I: 229 av herr Andersson, Lars, och herr Pålsson samt II: 304 av herrar

Johansson i Norrfors och Persson i Norrby, likalydande, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 2 200 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Skogsstyrelsen har hemställt, att anslaget skall höjas med 800 000 kronor

till 2 500 000 kronor. Styrelsen har vidare föreslagit, att liksom hittills ett

belopp av högst 5 000 kronor av anslaget skall få disponeras för fortbildningskurser

i skogsvägbyggnad. Beträffande motiven för skogsstyrelsens

framställning har i statsverkspropositionen anförts följande.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

119

Skogsstyrelsen upplyser att efterfrågan på bidrag till skogsvägbyggnad är

utomordentligt stor. Sålunda ha skogsvårdsstyrelserna beräknat behovet av

medel för att tillgodose bidragsberättigade ansökningar till 16 000 000 kronor.

Av detta belopp avse 9 600 000 kronor äldre ansökningar, som på grund

av den begränsade medelstillgången hittills ej kunnat beviljas. Styrelsen framhåller

att utbyggnad av bilvägnätet i skogarna är en av skogsbrukets viktigaste

rationaliseringsåtgärder. Nuvarande höga priser på skogsprodukter borde,

kan det synas, möjliggöra för skogsägarna att helt bekosta erforderliga

vägar utan statligt stöd. Så är ofta fallet beträffande lågklassiga, relativt billiga

vägar, i synnerhet de s. k. bilbasvägarna, samt vägar som enbart beröra

eu eller ett fåtal större skogsägare. Dessa vägar ha emellertid på grund av

medelsknapphet redan tidigare måst sättas i andra hand vid bidragstilldelning.

För de sistnämnda vägarna kan enligt ändring i bidragsförfattningen (SFS

1951: 200) statsbidrag icke längre beviljas. De skogsvägar, som i första hand

äro förtjänta av statligt stöd, äro sådana, som på grund av hög anläggningskostnad

betala sig först på lång sikt och som samtidigt beröra ett stort antal

delägare. Förutsättningen för att ett sådant vägbygge skall komma till

stånd är ofta att statsbidrag kan påräknas. Uteblir statsbidrag till sådan väg,

kan detta medföra att vägen icke kommer till stånd eller icke får det utförande

med hänsyn till sträckning och klass m. in., som vore ändamålsenligt.

Detta betyder i regel, att vägnätets rationella utformning förryckes och att

möjligheterna att senare utbygga den lämpliga huvudvägen minskas. Men

dessutom blir följden att enbart de mera närbelägna skogarna nås av väg.

Det är synnerligen önskvärt, att nuvarande konjunkturer utnyttjas även

inom de avlägsna skogarna och att de förråd, som här finnas av för närvarande

icke avsättningsbart virke, nyttiggöras. Den utökning av träindustriernas

råvarubas redan på kort sikt, som vägnätets utbyggnad medför, och de

möjligheter, som därigenom beredas till framtida förhöjd produktion genom

intensivare skogsvård, äro i mycket hög grad en allmän angelägenhet.

Slutligen anföres, att rationaliseringen på vägbyggnadsområdet kan sägas

ha hållit jämna steg med prisstegringen. Skogsbilvägarna kosta sålunda nu

vid samma eller till och med förbättrad standard ungefär lika mycket i kronor

per meter som för 10 år sedan. Det kan därför knappast göras gällande,

att det med hänsyn till prisstegringen nu skulle vara olämplig tid att utöka

skogsvägbyggnadsverksamheten.

Statskontoret har i yttrande erinrat om att skogsstyrelsens framställning

förra året rörande storleken av anslaget för innevarande budgetår icke bifölls.

Ämbetsverket föreställer sig, att det i rådande läge ej heller blir möjligt

att tillgodose den nu gjorda framställningen beträffande anslaget.

Departementschefen har anfört följande.

»Skogsstyrelsens framställning att förevarande anslag skall höjas med

800 000 kronor torde i och för sig få anses väl motiverad. Med hänsyn till

angelägenheten av att investeringsverksamheten begränsas ävensom till det

nuvarande arbetskraftsläget anser jag mig emellertid icke kunna tillstyrka

någon uppräkning av anslaget för nästa budgetår. Delta torde sålunda böra

uppföras med ett oförändrat belopp av 1 700 000 kronor. Dessa medel

synas böra disponeras enligt samma grunder som de, vilka gälla för det

för innevarande budgetår anvisade anslaget. Frågor om bidrag ur skogsväganslaget

avgöras för närvarande av Kungl. Maj:t. Hinder torde ej böra möta

för Kungl. Maj:t all helt eller delvis överflytta prövningen av dessa ärenden

till skogsstyrelsen.»

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet. Med hänsyn till skogsvägarnas stora betydelse anser utskottet

de i motionerna framförda önskemålen om ökning av anslaget vara väl värda

beaktande. I likhet med departementschefen finner utskottet emellertid, att

nödvändigheten att begränsa investeringsverksamheten bör föranleda, att

anslaget för nästa budgetår uppföres med ett oförändrat belopp av 1 700 000

kronor.

Då utskottet ej heller i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må — med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag dels å motionerna I: 227 och II:

300 samt I: 228 och II: 301, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga, dels ock å motionerna 1:229 och 11:304 — till

Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 700 000 kronor.

152 :o) Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland

m. m. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under punkten

183 (s. 330) — innebärande oförändrad anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad

skogsproduktion i Norrland m. m. för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

153 :o) Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. Kungl.

Maj :t har under punkten 184 (s. 330—332) föreslagit riksdagen att för

nästa budgetår anvisa ett anslag av 300 000 kronor, vilket innebär en ökning

med 35 000 kronor i förhållande till medelsanvisningen för innevarande

budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

1) I: 119 av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl. samt II: 153 av herr Hseggblom

m. fl., likalydande, vari hemställts, att riksdagen måtte till Skogsvård m. m.:

Bidrag till vissa skogsbrukskurser in. in. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 400 000 kronor;

2) I: 228 av herrar Näslund och Hansson samt II: 301 av herr Andersson

i Långviksmon m. fl., likalydande, vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 450 000 kronor; ävensom

3) 1:231 av herr Grgm m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte till

förevarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

121

Skogsstyrelsen har hemställt, att för budgetåret 1952/53 skall anvisas

dels till kurser för virkesmätare ett oförändrat anslag av 10 000 kronor,

dels till bidrag till vissa föreningar ett likaledes oförändrat anslag av

5 000 kronor,

dels till bidrag till vissa skogsbrukskurser ett med 200 000 kronor till

450 000 kronor förhöjt anslag enligt följande fördelning.

Kurstyp in. m. Kronor

Ungdomskurser ............................................ 75 000

Skogsarbetarkurser ........................................ 140 000

Körarkurser ........................... 30 000

Förmanskurser ............................................ 10 000

Kombinerade kurser ........................................ 85 000

Instruktionsverksamhet ...................................... 35 000

Stipendier till elever vid vissa skogsbrukskurser................ 60 000

Kurser för instruktörer och lärare vid kursverksamheten........ 15 000

450 000

Styrelsens förslag innebär vidare, att det stipendiebelopp, vilket avser att

täcka elevernas kostnader för kost under kursen, skall höjas från 3 kronor

till 4 kronor 50 öre per dag och elev. Stipendierna för förlorad arbetsförtjänst,

vilka år 1949 fastställdes till högst 4 kronor för icke familjeförsörjare

och högst 9 kronor för familjeförsörjare, föreslås höjda till 5 respektive

11 kronor. Till stöd för sitt förslag har skogsstyrelsen anfört följande.

Skogsstyrelsen vill ånyo liksom i förra årets anslagsäskanden framhålla,

att det utbildningsbehov, som skall täckas av ifrågavarande kurser, är synnerligen

omfattande. Intresset för kurserna är också mycket stort. Under

budgetåret 1950/51 ha anordnats 10 ungdomskurser om 3—9 veckor, 44

skogsarbetarkurser om minst en vecka, cirka 50 korta skogsarbetarkurser

om 1—4 dagar, 8 körarkurser om en vecka, 70 kombinerade kurser samt

rörlig instruktionsverksamhet för huggare och körare på arbetsplatserna

inom flera län. Med stipendier till eleverna ha dessutom understötts 16 av

skogsvårdsstyrelsernas skogsvårdskurser och 7 skogsbrukskurser av teknisk

karaktär anordnade av andra än styrelserna. Vad angår beräkningen av

anslaget för nästa budgetår ha skogsvårdsstyrelserna uppskattat anslagsbehovet

för skogsbrukskurserna till 517 000 kronor. Från såväl skogsarbetarnas

som arbetsgivarnas representanter inom styrelsernas undervisningsråd

ha nämligen framförts önskemål om en starkt utökad verksamhet bland

annat i syfte att hejda flykten från skogsarbetet. Även skogsstyrelsen anser,

att den hittills mera försöksvis bedrivna verksamheten nu måste successivt

ges en ökad omfattning. Med hänsyn härtill föreslås en ökning med omkring

50 procent jämfört med verksamheten under innevarande budgetår.

Dessutom måste hänsyn lagas till kostnadsstegringar av olika slag. Sålunda

komma utgifterna för lärare att stiga med minst 15 procent. Rörande

förslaget om höjning av stipendiebeloppen framhålles, att dessa numera måste

anses vara alltför låga. Kostnaderna för elevhushållen kunna nämligen

endast vid skogsvårdsgårdar med kontinuerlig kursverksamhet bringas under

5 kronor per dag och elev. Vid mera tilfälliga förläggningar bli kostnaderna

vanligen över 5 kronor.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Statskontoret har i yttrande uttalat, att förhållandena enligt dess mening

ej medge den föreslagna höjningen av anslaget för utökning av kursverksamheten.

Frågan om ökning av lärararvoden och traktamentsstipendier

anses böra upptagas till prövning i samband med behandlingen av motsvarande

spörsmål inom andra förvaltningsgrenar.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom skogsstyrelsen föreslagit torde för nästa budgetår böra beräknas

oförändrade belopp å 10 000 respektive 5 000 kronor till kurser för virkesmätare

och till bidrag till vissa föreningar. Av sistnämnda belopp böra liksom

hittills 4 000 kronor avses för Svenska skogsvårdsföreningen och

1 000 kronor för Norrlands skogsvårdsförbund. Jag torde i detta sammanhang

få erinra att 1951 års riksdag (IX ht p. 191, r. skr. nr 9) medgivit, att

Kungl. Maj :t finge för år 1951 tilldela Föreningen för växtförädling av

skogsträd bidrag med 60 000 kronor ävensom att bidraget finge utgå från

domänfondens driftsmedel. Därest erinran från riksdagens sida icke göres,

torde ett lika stort bidrag av nämnda driftsmedel få tilldelas föreningen

även för år 1952.

Vad angår de egentliga skogsbrukskurserna anser jag att man även i nuvarande

läge bör försöka möjliggöra någon utvidgning av verksamheten.

Jag kan dock ej tillstyrka en medelsanvisning av den storlek, som skogsstyrelsen

begärt. Ej heller är jag beredd att tillstyrka styrelsens förslag om

höjning av stipendiebeloppen. Med beaktande av att en viss, i realiteten ej

disponerad reservation å anslaget torde kunna väntas föreligga vid innevarande

budgetårs slut föreslår jag att till bidrag till ifrågavarande kurser

skall anvisas ett belopp av 285 000 kronor eller 35 000 kronor mer än för

innevarande budgetår.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle anslaget för nästa budgetår

behöva uppföras med (10 000 + 5 000 -f- 285 000 =) 300 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning, att stort

behov föreligger av en utökad yrkesutbildning på skogsbrukets område. Till

följd härav anser utskottet, att medel till de egentliga skogsbrukskurserna

böra anvisas i något större utsträckning än vad Kungl. Maj :t föreslagit. Med

hänsyn till nödvändigheten att iakttaga en viss återhållsamhet i nuvarande

läge har utskottet emellertid stannat för att — i enlighet med yrkandet i motionen

1:231 — förorda en uppräkning av anslaget till 350 000 kronor.

Med anledning av vad i nyssnämnda motion anförts rörande elevslipendiernas

storlek vill utskottet förorda, att det skall få ankomma på Kungl.

Maj :t att, om förhållandena så påkalla, medgiva höjning av stipendiebeloppen.

Kungl. Maj :ts förslag har i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt motionerna I: 119 och II: 153 samt I: 228 och

II: 301, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, även
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

123

som med bifall till motionen I: 231 — till Skogsvård in. m.:

Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

154 :o) Förberedande skogskurs. Kungl. Maj:t har under punkten 185

(s. 332—334) hemställt, att för nästa budgetår måtte till ifrågavarande

ändamål anvisas ett anslag av 15 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1: 226 av herr Velander

samt II: 298 av herr östlund, vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret

1952/53 till Förberedande skogskurser anvisa ett förslagsanslag av

37 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Skogsstyrelsen har i sina anslagsäskanden, efter samråd med domänstyrelsen,

hemställt, att under förevarande anslagsrubrik skall anvisas ett förslagsanslag

av 37 000 kronor för anordnande av två förberedande skogskurser

med vardera omkring 20 elever. Kurserna, vilka skola anknytas till enskilt

skogsbruk, föreslås förlagda den ena till Asa skogsvårdsgård i Kronobergs

län och den andra till den skogsvårdsskola, som bedrives av Aktiebolaget

Mo och Domsjö i Norrflärke, Västernorrlands län. Av det äskade anslaget

hänföra sig 15 000 kronor till den förra och 22 000 kronor till den

senare kursen i enlighet med följande beräkning.

Asa Norrflärke

Arvoden till lärare .................................... 7 600 10 850

Rese- och traktamentsersättningar till lärare ............ 3 000 %500

Speciallärare ......................................... 500 500

Andel i driftskostnader, expenser in. in................... 2 700 5 700

Elevernas resor till avlägsna arbetsobjekt samt studieresor. . 1 000 2 250

Premier till eleverna .................................. 200 200

15 000 22 000

37000

Till stöd för sitt äskande har skogsstyrelsen anfört följande.

Vid de i domänstyrelsens regi anordnade förberedande skogskurserna

utbildas årligen 128 elever. Härtill kommer Gainmelkroppa skogsslcolas

förberedande skogskurs med 38 elever. Sammanlagt utbildas sålunda 166

elever per år. Vid de utbildningsanstalter, där för inträde erfordras genomgången

förberedande skogskurs, intagas årligen omkring 155 elever.

Enligt domänstyrelsens beräkningar vid tillkomsten av de nuvarande kurserna

borde årligen utbildas omkring 200 elever. Antalet sökande är mycket

stort och uppgår till ungefär fyrdubbla antalet elevplatser. Marginalen mellan

antalet utexaminerade från de förberedande kurserna och intagna vid

nämnda utbildningsanstalter måste anses alldeles för liten för att täcka avgången

till andra yrken och samtidigt bereda möjlighet till val vid intagningen.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Joi-dbruksutskottets utlåtande nr i.

Om den föreslagna utbildningen förlägges till redan befintliga skogsvårdsskolor

kunna byggnadskostnader undvikas och vissa driftskostnader förbilligas.

Genom valet av Asa och Norrflärke vinnes också en önskvärd geografisk

spridning av utbildningsmöjligheterna.

Vid utformandet av kursplanerna bör skogsstyrelsen samråda med domänstyrelsen.

Behovet av lärare blir per kurs något mindre än vid nuvarande

förberedande kurser, enär elevantalet skulle bli lägre. En föreståndare

och en yrkeslärare erfordras emellertid vid vardera kursen. Angående kostnaderna

för kurserna synes det lämpligast att skogsstyrelsen bemyndigas

träffa överenskommelse om ersättning till skogsvårdsstyrelsen respektive

bolaget för disposition av lärare, lokaler, undervisningsmateriel in. in. Därvid

bör ersättningen till lärarna beräknas med ledning av de löner, som utgå

till lärare vid domänverkets förberedande skogskurser. Beträffande ersättning

till lärare vid kursen i Norrflärke måste dessutom viss hänsyn tagas till

deras nuvarande löneförmåner och till att deras pensionsfråga ordnas genom

bolaget. I dessa fall torde sålunda böra räknas med bruttolön d. v. s.

lön utan pensionsavdrag. Ersättningarna komma ändock att understiga vederbörandes

nuvarande löner. Övriga med kurserna förenade kostnader ha

beräknats efter överläggning med skogsvårdsstyrelsen, respektive bolaget.

Departementschefen har anfört följande.

»Av skogsstyrelsens motivering framgår att antalet förberedande skogskurser

bör utökas. Jag är emellertid icke beredd att nu tillstyrka att mer

än en av de av styrelsen ifrågasatta kurserna skall anordnas. Denna kurs

torde lämpligen böra förläggas till Asa skogsvårdsgård samt i enlighet med

skogsstyrelsens förslag anknytas till enskilt skogsbruk. Jämväl i övrigt torde

kursen böra anordnas enligt de riktlinjer som angivits i det föregående.

Mot styrelsens beräkning av kostnaderna för en sådan kurs har jag icke

något att erinra. För ändamålet torde sålunda böra anvisas ett förslagsanslag

av 15 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom

tid utfärda de föreskrifter, som erfordras i anledning av vad jag nu föreslagit.

»

Utskottet. Till grund för motionärernas anslagsyrkande har anförts, att

båda de av skogsstyrelsen föreslagna kurserna böra komma till stånd under

budgetåret 1952/53.

I likhet med vad som skedde under föregående punkt vill utskottet även i

detta sammanhang framhålla behovet av en utvidgad undervisning på skogsbrukets

område. Utskottet anser det därför angeläget, att jämväl antalet förberedande

skogskurser utökas från och med nästkommande budgetår. Efter

övervägande av frågan har utskottet emellertid funnit sig böra förorda att,

i avvaktan på ytterligare erfarenheter, medel tills vidare skola anvisas endast

till den av Kungl. Maj :t föreslagna nya kursen vid Asa skogsvårdsgård. Utskottet

får därför avstyrka bifall till yrkandet i motionerna.

Vid detta ställningstagande förutsätter utskottet emellertid att — därest

den undervisning, som för närvarande bedrives vid skogsvårdsskolan i

Norrflärke, får anses likvärdig med utbildning vid statens förberedande

skogskurser — hinder icke möter mot att genomgång av denna skola i lika

mån skall berättiga till inträde vid statens skogsskolor.

Då Kungl. Maj :ts framställning ej heller i övrigt föranleder någon utskottets

erinran, hemställer utskottet,

s. 125 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

125

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 226 och II: 298, till

Förberedande skogskurs för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 15 000 kronor.

155 :o) Kostnader för virkesmätning. Ifrågavarande anslag är till största

delen avsett till bestridande av löner och övriga kostnader för skogsstyrelsens

handläggning av ärenden rörande virkesmätning och därmed sammanhängande

frågor. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 juni 1951 må styrelsen

bestrida löner och övriga kostnader för denna verksamhet i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av styrelsen upprättat kostnadsförslag. Detta upptager

för ändamålet 135 000 kronor. Från anslaget må härjämte bestridas

kostnaderna för de i propositionen nr 95/1947 omförmälda undersökningarna

rörande mätning av sågtimmer. Av det för budgetåret 1951/52 anvisade

beloppet, 110 000 kronor, ha 30 000 kronor avsetts såsom engångsbidrag

till Mellansvenska virkesmätningsföreningen.

Kungl. Maj :t har under punkten 186 (s. 334—336) föreslagit riksdagen

att för nästa budgetår anvisa ett anslag av 145 000 kronor, vilket innebär en

ökning i förhållande till löpande budgetår med 35 000 kronor.

Departementschefen har, efter redogörelse för anslagsäskande av skogsstyrelsen

samt yttrande av statskontoret, anfört bland annat följande.

»Under en följd av år ha utgifterna å förevarande anslag ej oväsentligt

överstigit anslagsbeloppen. Detta har i huvudsak berott på svårigheterna

att närmare uppskatta kostnaderna för ifrågavarande verksamhet, särskilt

kostnaderna för avlöningar. Med hänsyn till nu vunna erfarenheter i

detta hänseende anser jag i likhet med skogsstyrelsen det lämpligt, att anslaget

för nästa budgetår skall uppräknas till ett belopp, som kan väntas

komma att bättre motsvara medelsåtgången. Jag biträder sålunda styrelsens

förslag att till avlöningar skall beräknas ett med 60 200 kronor förhöjt belopp.

Jag har icke heller något att erinra mot att de för tryckning av cirkulär

m. m. samt fasta kostnader för tjänstebil avsedda beloppen i enlighet

med styrelsens framställning skola uppräknas med 500 respektive 100 kronor.

Slutligen torde på grund av inträffade kostnadsstegringar de för resekostnads-

och traktamentsersättningar samt expenser beräknade beloppen

böra höjas med 3 000 respektive 900 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit och med beaktande av att ett för

innevarande budgetår anvisat engångsbelopp å 30 000 kronor bortfaller,

skulle förevarande anslag för nästa budgetår behöva uppföras med

1110 000 + 60 200 + 500 + 100 + 3 000 + 900 — 30 000 =) i runt tal

145 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder ingen erinran från utskottets

sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 145 000 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

156:o) Belöningar för rovdjurs dödande. I enlighet med Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 187 (s. 336) — innebärande en oförändrad

anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

157 :o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 188 (s. 336) om en med 20 000 kronor till 95 000 kronor

ökad medelsanvisning biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade

tamdjur för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

95 000 kronor.

K. Lantmäteriväsendet.

158:o) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majrts framställning under

punkten 189 (s. 337—341) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medgiva ändringar i personalförteckningen och fastställa ändrad

avlöningsstat — en anslagsanvisning av 856 000 kronor, vilket innebär en

ökning med 146 000 kronor i jämförelse med det nuvarande anslaget.

Efter redogörelse för lantmäteristyrelsens anslagsäskande, lydande å

866 500 kronor, samt däröver avgivet remissyttrande av statskontoret har

föredragande statsrådet anfört följande.

»Med hänsyn till omfattningen av arbetet på kamrerarkontoret och till det

ansvar, som är förenat med överinseendet över lantmäteriets kamerala

ärenden, anser jag mig böra tillstyrka lantmäteristyrelsens framställning, att

kamrerartjänsten skall uppflyttas i lönegrad Ca 29. Då personalorganisationen

vid kontoret nu prövats ett par år och några begränsningar i denna för

närvarande icke synas möjliga tillstyrker jag även, att de två kansliskrivare,

den kontorist och det kanslibiträde, vilka nu äro extra tjänstemän, skola

beredas extra ordinarie anställning. Däremot är jag icke beredd att nu taga

ställning till frågan om ändrad löneställning för kassören.

Jag kan icke heller nu förorda, att en kansliskrivartjänst å administrativa

byrån skall ändras till en kansliföreståndavtjänst i lönegrad Ca 17.

Vad angår biträdespersonalen i övrigt föreslår jag under hänvisning till

vad chefen för civildepartementet anfört i proposition den 28 december 1951

angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. att två ordinarie

kanslibiträdestjänster å utredningsbyrån respektive landsbyrån skola

utbytas mot en kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 15 respektive en kontoristtjänst

i lönegrad Ca 13 samt att för administrativa byrån medel skola

beräknas för en kontoristtjänst i lönegrad Ce 13 i stället för en kanslibiträdestjänst

i lönegrad Ce 11.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

127

Mot förslaget att en extra förste mätningstekniker i lönegrad Cg 21 å stadsbyrån

skall få extra ordinarie anställning har jag intet att erinra.

Jag kommer i det följande att vid anmälan av distriktsorganisationens avlöningsanslag

förorda, att en materialförvaltartjänst i lönegrad Ca 14 skall

inrättas för distriktsorganisationens centrala instrumentförråd. Jag kan icke

tillstyrka lantmäteristyrelsens framställning om att för vissa arbetsuppgifter

få disponera den tjänst såsom förste expeditionsvakt, vilken blir ledig vid

bifall till detta förslag. Ifrågavarande tjänst bör alltså indragas.

Vid bifall till mina förslag minskar medelsbehovet under förevarande anslag

med sammanlagt 4 500 kronor. Å andra sidan föranleda lönegradsuppflyttningar

enligt reglerad befordringsgång och löneklassförändringar, löneregleringen

för chefstjänstemän samt höjningen av det rörliga tillägget

automatiska utgiftsökningar, vilka av styrelsen beräknats till respektive

12 400, 8 200 och 129 900 kronor eller tillhopa 150 500 kronor. Mot denna

uppskattning har jag icke något att erinra. Anslaget torde sålunda böra höjas

med (150 500 — 4 500 =) 146 000 kronor till 856 000 kronor.

Å lantmäteristyrelsens personalförteckning bör kamrerartjänsten upptagas

i lönegrad Ca 29 i stället för lönegrad Ca 27. Vidare böra två kanslibiträdestjänster

i lönegrad Ca 11 utbytas mot en kansliskrivartjänst i lönegrad

Ca 15 och en kontoristtjänst i lönegrad Ca 13. Slutligen böra den å övergångsstat

uppförda byråingenjörstjänsten i lönegrad Ca 24 samt en av de

två tjänsterna som förste expeditionsvakt i lönegrad Ca 11 avföras ur förteckningen.

»

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lantmäteristyrelsen, som angivits

i propositionen;

b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/

53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis .............................. 352 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, förslagsvis.. 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 297 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 205 000

Summa kronor 856 000;

c) till Lantmäteristgrelsen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 856 000 kronor.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

159:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 190 (s. 341—342) innefattar en höjning av innevarande budgetårs

anslag med 17 500 kronor till 116 500 kronor. Förslaget innebär, att

posterna övriga expenser och publikationstryck uppräknas med 15 000 respektive

2 500 kronor.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 116 500

kronor.

160:o) Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten. I enlighet med Kungl.

Maj.ts framställning under punkten 191 (s. 342—343) -— innefattande en i

överensstämmelse med lantmäteristyrelsens äskande med 14 000 kronor ökad

medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 74 000 kronor.

161 :o) Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar. Under punkten 192 (s.

343—346) har Kungl. Maj :t hemställt, att riksdagen — förutom att medgiva

ändring i personalförteckningen och fastställa ändrad avlöningsstat -—

måtte anvisa ett anslag av 3 197 500 kronor, vilket belopp med 693 500 kronor

överstiger innevarande budgetårs anslag.

Föredragande statsrådet har efter redogörelse för lantmäteristyrelsens anslagsäskanden

och remissyttrande av statskontoret anfört följande.

»Lantmäteristyrelsen har för tredje året i följd hemställt, att kontorslantmätartjänsten

vid länskontoret i Göteborg skall utbytas mot en tjänst

såsom biträdande överlantmätare. Framställningarna ha gjorts i syfte att

överlantmätaren därstädes skall erhålla lättnad i sin alltför stora arbetsbörda.

Vad som anförts om arbetsförhållandena vid länskontoret i Göteborg

har övertygat mig om att en biträdande överlantmätare är mera av

behovet påkallad där än vid vissa andra länskontor som ha dylika tjänstemän.

Jag anser mig därför böra förorda styrelsens förslag. Då man enligt

min mening ej nu bör fatta ett beslut, som syftar till en varaktig utvidgning

av antalet tjänster som biträdande överlantmätare, gör jag detta dock

endast under den förutsättningen att tjänsten som biträdande överlantmätare

i Gävleborgs län, vilken är den av de nu befintliga tjänsterna av

detta slag, som synes lättast kunna avvaras, vid närmast inträffande ledighet

skall indragas och ersättas med en kontorslantmätartjänst.

Förslaget att två kansliskrivartjänster vid länskontoren i Falun och Här
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

129

nösand skola ändras till kanslisttjänster kan jag icke för närvarande biträda.

Vidare är jag icke nu beredd att taga ställning till frågan om en förbättrad

befordringsgång för specialutbildade kontorsbiträden.

Däremot tillstyrker jag styrelsens förslag att under förevarande anslag

medel skola beräknas för ytterligare tretton lantmätare i lönegrad Ce 27.

Då jag vid anmälan av distriktsorganisationens avlöningsanslag kommer

att föreslå en motsvarande minskning under sistnämnda anslag, innebär

mitt tillstyrkande icke någon utvidgning av lantmäteriorganisationen. Med

hänsyn till att styrelsen minskat beloppet till avlönande av extra personal

med 47 200 kronor vill jag vidare förorda styrelsens hemställan att anslaget

skall uppräknas med 23 400 kronor, motsvarande lönen under sex månader

till tio kontorsbiträdesaspiranter i lönegrad Cf 4, vilka anställas från och

med den 1 januari 1952.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle anslaget behöva höjas

med 182 800 kronor.

I fråga om de ändringar av medelsbehovet under anslaget, vilka ha automatisk

karaktär, har jag icke något att erinra mot lantmäteristyrelsens beräkningar.

Anslaget torde sålunda å ena sidan böra uppräknas med 26 900

kronor i anledning av lönegradsuppflyttningar enligt reglerad befordringsgång

samt beräknade löneklassförändringar, med 51 900 kronor i anledning

av löneregleringen för chefstjänstemän samt med 461 700 kronor i anledning

av höjningen av det rörliga tillägget. Ä andra sidan bör anslaget

minskas med 29 800 kronor motsvarande avlöningarna till en distriktslantmätare

och en assistent å övergångsstat.

Å personalförteckningen för lantmäterikontoren i länen bör en lantmätartjänst

i lönegrad Ca 29 utbytas mot en tjänst som biträdande överlantmätare

i lönegrad Ca 32.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen erinran från utskottets

sida. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för lantmäterikontoren i länen utbyta en lantmätartjänst i

lönegrad Ca 29 mot en tjänst såsom biträdande överlantmätare

i lönegrad Ca 32;

b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäterikontoren

i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................. 1 401 000

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, för
slagsvis

................................ 14 000

9 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 1.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................ 1 003 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 779 200

Summa kronor 3 197 500;

c) till Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 197 500 kronor.

162 :o) Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 193 (s. 347—349) innefattar en höjning av det nuvarande

anslaget med 120 000 kronor till 570 000 kronor. Höjningen innebär,

ätt till posten bränsle, lyse och vatten anvisas 75 000 kronor mot 65 000

kronor för innevarande budgetår, att posten reseersättningar uppräknas med

40 000 kronor, att för utrustning av länskontoret i Västernorrlands län ställes

till förfogande ett 10 000 kronor högre belopp än som beräknats för innevarande

budgetår, att 20 000 kronor avses för upprustning av länskontoret i

Blekinge län samt att till övriga expenser skall disponeras ett med 40 000

kronor förhöjt belopp.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 570 000 kronor.

163:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar. Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 194 (s. 349—361) innefattar -—- förutom hemställan

till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen och

fastställa ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 11 207 000 kronor,

vilket belopp med 1 722 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en inom riksdagens andra

kammare väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 303, av fröken Vinge och

herr Kyling, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att för lantmäteriets

distriktsorganisation 77 distriktsassistenttjänster i lönegrad 15 skola

inrättas från den 1 juli 1952 i utbyte mot 76 kanslibiträdestjänster.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet

hänvisa till denna.

Lantmätcristyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget

skall höjas med 2 044 300 kronor. Styrelsen har därvid bland annat hemställt

om förbättrad befordringsgång för viss kontorspersonal samt om inrättande

av följande tjänster, nämligen dels å centralkontoret en dislriktsassistent

i lönegrad Ca 13 i stället för ett kanslibiträde i lönegrad Ca 11,

s. 131 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

131

dels för skiftena i Kalmar län en distriktsassistent i lönegrad Ce 13, dels ock

i övrigt 75 distriktsassistenter i lönegrad Ce 13 i stället för lika många kanslibiträden.

Av styrelsens motivering må här återgivas följande.

Lantmäteristyrelsen framhåller att distriktens kontorspersonal bär väsentligen

andra och mer kvalificerade arbetsuppgifter än dem, som vanligen

ankomma på sådan personal i statsförvaltningen. Enligt gällande arbetsordning

skola de sålunda förutom sedvanliga kontors- och expeditionsgöromål

utföra bl. a. följande arbetsuppgifter, nämligen förande av diarier och

liggare in. in., kartkonstruktion och karteringsarbeten, karttransportering,

grafisk och numerisk arealuträkning, koordinatberäkning av detaljpunkter

samt i polygoner, enklare fastighetsutredningar, upprättande och förande

av översikts- och sammanställningskartor, upprättande av förekommande

beskrivningar, utfärdande av kallelser och kungörelser, ansökningshandlingar

m. in.

För att erhålla personal med denna vittgående och speciella kompetens

har lantmäteristyrelsen med början år 1947 anordnat särskilda utbildningskurser.

Hittills ha 300 elever utbildats vid kurserna, som omfattat 41/2 månader.

Eleverna, som kunnat utväljas bland ett relativt stort antal sökande,

ha avlagt realexamen eller förvärvat däremot svarande kompetens samt ha i

regel haft viss praktik inom lantmäteriet eller stadsmätningsväsendet.

Den nyutbildade personalen har efter kurserna inplacerats i den för personal

i kontorstjänst i allmänhet gällande befordringsgången (Cf 4—Ce 8),

d. v. s. givits samma löneställning som tillämpas för kontorspersonal med de

enklaste kvalifikationer (maskinskrivning). Personalens befordringsmöjligheter

ha varit inskränkta till det femtiotal kanslibiträdestjänster, som finnas

upptagna å distriktsorganisationens stat. Nämnda lönesättning och

befordringsmöjligheter, som äro uppenbart otillfredsställande, ha medfört

synnerligen olyckliga konsekvenser för distriktsorganisationens arbetsduglighet.

Sålunda har avgången av kontorspersonal under de sista tre åren varit

mycket hög. Sedan den 1 januari 1948 har styrelsen varit nödsakad på personalens

egen ansökan entlediga icke mindre än omkring 110 kvalificerade

biträden. Detta betyder att till antalet mer än en tredjedel av all i distriktsorganisationen

befintlig kontorspersonal entledigats och utbytts under 3V2

år. Av dem som beviljats avsked ha 30 tillhört de mest kvalificerade grupperna.

I regel ha de entledigade erbjudits välavlönade anställningar i kommunal

och enskild tjänst, där deras specialkunnande värdesättes högt. Entledigandena

ha i regel medfört besvärliga avbrott i distriktsarbetet med åtföljande

arbetsanhopning. Ofta har följden blivit, att mätningstekniker eller

lantmätare själva måst utföra kontorsgöromål.

Det råder sålunda enligt styrelsens mening ingen tvekan om att den otillfredsställande

lönesättningen och de dåliga befordringsutsikterna för kontorspersonalen

med därav följande avgång och verksainhetsavbrott för närvarande

är lantmäteriets största organisationsfråga.

Styrelsen erinrar om att den i sina anslagsäskanden år 1949 (so IX ht

1950 s. 311) hemställde att den befordringsgång som 1944 års personalutredning

förordat (SOU 1947:58) skulle tillämpas för lantmäteriets specialutbildade

kontorspersonal. Vidare föreslog styrelsen att ett antal kontoristtjänster

i Ce 13 skulle inrättas. Förslagen avvisades dock.

Styrelsen anför nu att do senaste årens utveckling ytterligare bekräftat

distriktsorganisationens behov av högt kvalificerad kontorspersonal. För

all säkerställa delta behov synes det erforderligt dels alt eu högre reglerad

befordringsgång i enlighet med personalutredningens förenämnda förslag

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

genomföres för de kontorsbiträden inom lantmäteriet, vilkas arbetsuppgifter

kräva specialutbildning, och dels att ett antal högre biträdestjänster inrättas.

Löneställningen för sistnämnda tjänster bör givetvis bl. a. avvägas

med hänsyn till slutlönegraden i den föreslagna nya befordringsgången,

Ce 11. Ur många synpunkter, särskilt med hänsyn till utbildning, tiänsteansvar

och krav på särskilda personliga egenskaper, vore en inplacering i

15 lönegraden skälig beträffande den högre biträdestjänsten. Även eu jämförelse

med länskontorens personal och deras löneställning talar för denna

löneavvägning. Ett dylikt biträde borde i princip finnas på varje lantmäteridistrikt.

Någon differentiering distrikten emellan är knappast på längre sikt

länkbar.

Lantmäteristyrelsen anser emellertid, att det i nuvarande statsfinansiella

läge bör vara möjligt att tills vidare inskränka sig till en mindre kostnadskrävande

lösning än den antydda och i princip önskvärda. Under alla omständigheter

synes den högre reglerade befordringsgången böra genomföras.

De högre biträdestjänsterna — styrelsen föreslår för dessa beteckningen

distriktsassistent — torde däremot kunna inrättas successivt med början

budgetåret 1952/53. Detta är för övrigt befogat även på grund av att tillgången

på kvalificerad personal är begränsad. Styrelsen har av sparsamhetsskäl

men även med viss hänsyn till kvalifikationerna hos den nuvarande

biträdeskåren och till de beräknade möjligheterna att kunna tillföra distriktsorganisationen

kvalificerad personal utifrån funnit att distriktsassislentbefattningarna

under nästa budgetår böra begränsas till 75. Ehuru det i

och för sig vore lämpligt och skäligt att distriktsassistenterna erhölle lön

efter 15 lönegraden föreslår styrelsen i besparingssyfte att tjänsterna nu

tills vidare skola placeras i lönegrad Ce 13. _ .

De nuvarande kanslibiträdestjänsterna i Ca 11 föreslås skola bibehållas

som en lämplig slutlöneställning för biträden som icke vinna befordran till

distriktsassistent.

Statskontoret har i remissyttrande bland annat anfört, att det i avvaktan

på resultatet av biträdesutredningens arbete bör anstå med prövningen av

frågan om införande av högre reglerad befordringsgång för personalen i kontorstjänst.

Likaledes finner ämbetsverket frågan om inrättande av distriktsassistenttjänster

i lönegrad Ce 13 böra hänskjutas till pågående löneutredningar.

Under förevarande punkt har vidare anmälts ett av lantmäteristyrelsen

utarbetat förslag till ny lantmäteritaxa m. in.

Föredragande statsrådet har — efter närmare redogörelse för lantmäteristyrelsens

förslag samt däröver avgivna yttranden — anfört följande.

»Innan jag går in på lantmäteristyrelsens anslagsäskanden torde jag få

behandla styrelsens förslag till ny lantmäteritaxa. Jag torde då först få erinra

om att nu gällande taxa i fråga om ersättningsbeloppens storlek bygger

på principen att ersättningarna för flertalet s. k. legala förrättningar

bland annat förrättningar enligt lagen om delning av jord å landet — i genomsnitt

skola uppgå till 40 procent av lantmäteriets självkostnader samt att

de i fråga om övriga förrättningar i stort sett skola motsvara självkostnaden.

Inom de olika grupperna har dock gjorts en viss differentiering. Då frågan

om grunderna för taxan underställdes riksdagen, uttalade nämligen då
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

133

varande departementschefen (prop. nr 104/1950) att avgifterna borde hållas

låga för sådana förrättningar som vore av särskild betydelse för jordbrukets

rationalisering. Även i övrigt borde man vid detaljutformningen av

taxan eftersträva en viss differentiering med hänsyn till sådana faktorer som

exempelvis värdet av förrättningsobj ektet, det ekonomiska värdet av förrättningens

genomförande samt förrättningens allmännytta över huvud taget.

Dessa synpunkter ha beaktats i den nu gällande taxan.

De kostnadsberäkningar, som lågo till grund för 1950 års taxa, voro i huvudsak

baserade på pris- och löneläget under tiden april 1948—juli 1949. I

vissa avseenden lågo de därför redan vid den tidpunkt, då taxan fastställdes,

under det verkliga kostnadsläget. De pris- och lönestegringar, som därefter

ägt rum, ha vidare uppenbarligen helt ändrat läget.

Då förevarande anslag anmäldes i förra årets statsverksproposition uttalade

dåvarande chefen för jordbruksdepartementet att tarifferna i taxan på

grund av de kostnadsökningar, som inträffat efter det taxan fastställdes

eller som vore att förvänta, icke kunde beräknas komma att ge den kostnadstäckning,

som avsetts. Då taxan tillämpats allenast en kort tid och då

det vore oklart, hur stora kostnadsökningarna kunde bli, ansåg han sig

dock ej för det dåvarande vilja förorda någon höjning av taxan. Han uttalade

emellertid att frågan borde upptagas ett kommande år. Någon erinran

häremot gjordes ej av riksdagen.

Lantmäteristyrelsen har nu lagt fram förslag till ny taxa. Den har därvid

undersökt storleken av de kostnadsökningar, som inträffat fram till mitten

av juni 1951. Enligt styrelsen skulle det därvid ha visat sig att taxetarifferna

skulle behöva höjas med i genomsnitt 20 procent, om 1950 års subventionsgränser

skola bibehållas. Styrelsens taxeförslag går jämväl ut på en

dylik höjning.

Av remissinstanserna ha i huvudsak endast Sveriges lantbruksförbund och

Riksförbundet Landsbygdens folk framställt erinringar mot den föreslagna

höjningen. Med anledning av vad som anförts i dessa yttranden vill jag först

framhålla att förslaget ingalunda innebär att hela den kostnadsökning, som

ägt rum efter det taxan fastställts, skall slå igenom i priserna. För de legala

förrättningarna — och det är uppenbarligen dessa som ha den största betydelsen

ur jordbrukets synpunkt — skulle således den föreslagna taxehöjningen

endast kompensera omkring 40 procent av kostnadsökningen och för

åtskilliga av dessa förrättningar skulle kompensationen stanna vid ännu lägre

belopp.

De synpunkter på frågan om en differentiering av taxeavgifterna, som

anfördes i propositionen nr 104/1950, böra vidare givetvis beaktas även i

fortsättningen. Det bör under sådana förhållanden ej erbjuda någon svårighet

att även i samband med en taxehöjning beakta intresset av att jordbruksrationaliseringen

ej försvåras ävensom att över huvud taga erforderlig hänsyn

till de speciella förhållanden, som kunna föreligga i fråga om vissa

grupper av förrättningar.

Med hänsyn till vad nu anförts anser jag att anledning ej finnes att från
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

gå den av 1950 års riksdag fastställda principen, att taxeinkomsterna böra

motsvara 40 procent respektive 100 procent av lantmäteriets självkostnader.

Under sådana omständigheter anser jag mig alltså böra biträda förslaget om

en taxehöjning.

Vad angår frågan om höjningens storlek vill jag först framhålla, att den

taxehöjning med i genomsnitt 20 procent, som lantmäteristyrelsen föreslagit,

synes ligga i underkant, om man enbart tar hänsyn till kostnadsutvecklingen.

Jag vill erinra om att beräkningen bygger på pris- och löneläget i

juni 1951 och sålunda ej inrymmer den prisstegring, som ägt rum under

andra halvåret 1951.

Under sådana omständigheter synes en tillämpning av 1950 års riksdagsbeslut

närmast böra föranleda en större höjning av taxan än den, som lantmäteristyrelsen

föreslagit. Med hänsyn bland annat till att vissa vinster genom

rationaliseringen av arbetet torde komma att uppstå efter hand har jag

emellertid ansett mig böra stanna för att nu endast förorda en höjning av

den storleksordning, som lantmäteristyrelsen föreslagit. Då grunderna för

den nu gällande lantmäteritaxan underställts riksdagen torde dennas godkännande

av den nu förordade höjningen böra inhämtas. Därest riksdagen ej

har något att erinra däremot torde Kungl. Maj :t emellertid böra äga befogenhet

att i fortsättningen företaga de justeringar av taxenivån, som kunna

befinnas påkallade med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen.

Av praktiska skäl torde, såsom lantmäteristyrelsen föreslagit, taxehöjningen

böra genomföras genom utfärdandet av en helt ny lantmäteritaxa. I

samband därmed böra även nya stadstaxor utfärdas. Vidare böra vissa av

taxehöjningen föranledda jämkningar vidtagas i kungörelsen angående ersättning

till vissa förrättningsmän för förrättning enligt lagen om enskilda

vägar. Jag torde senare få anmäla dessa frågor för Kungl. Maj :t.

Vad härefter angår lantmäteristyrelsens anslagsäskanden vill jag först

beträffande förslaget rörande centralkontoret erinra om att detta kontor

inrättades så sent som år 1950. Jag anser därför att ytterligare någon tids

erfarenhet av kontorets arbetsformer bör inhämtas, innan frågan om ändringar

i kontorets organisation prövas. Vid kontorets inrättande förutsattes

att personalbehovet vid kontoret skulle tillgodoses inom distriktsorganisationens

allmänna ram. Detta bör tills vidare alltjämt gälla. Jag kan därför

icke biträda styrelsens förslag om personalförstärkningar för kontorets

räkning. Jag vill dock icke motsätta mig att de fyra extra mätningsteknikerna

i 21 och 19 lönegraderna skola få extra ordinarie anställning i motsvarande

lönegrader.

Arbetsbelastningen för distriktsorganisationen i Kalmar län och det stora

behovet av omskiften därstädes motivera enligt min mening i och för

sig att skiftesverksamheten bör få den förstärkning, varom lantmäteristyrelsen

hemställt. För närvarande finner jag mig dock icke kunna föreslå

större utvidgning av personalresurserna än med en förste mätningstekniker

i lönegrad Ce 21, en mätningstekniker i lönegrad Ce 16 samt ett kontors
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

135

biträde. Ett bifall till detta förslag medför en ökning av niedelsbehovet

med i runt tal 25 000 kronor.

Såsom jag anfört i tidigare sammanhang är jag icke beredd att nu taga

ställning till spörsmålet om förbättrad befordringsgång för kontorsbiträden

med specialutbildning. Detsamma gäller den därmed sammanhängande

frågan om inrättande av ett antal distriktsassistenttjänster i lönegrad Ce

13. Under hänvisning till Aad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

m. m. föreslår jag emellertid, att medel skola beräknas för 50

kanslibiträdestjänster i lönegrad Ce 11 i stället för 50 kontorsbiträdestjänster

i lönegrad Ce 8. Kostnadsökningen härför kan uppskattas till 50 000

kronor.

Vidare vill jag tillstyrka styrelsens förslag att en särskild tjänst skall

inrättas för tillsynen över distriktsorganisationens centrala instrumentförråd.

Dock bör enligt min mening härför avses en tjänst som materialförvaltare

i lönegrad Ca 14. För ändamålet böra upptagas 8 800 kronor.

Då de 20 kontorsbiträden, som anställas den 1 januari 1952, ingå i personalramen,

och medel till deras avlöningar redan äro beräknade under

anslaget, kan jag icke förorda äskandet att anslaget för nästa budgetår

skall höjas med belopp motsvarande halva lönen till dessa biträden.

I övrigt har jag icke någon annan erinran i fråga om styrelsens beräkningar

av medelsbehovet än att jag finner anslaget böra minskas med belopp

motsvarande avlöningarna till 16 lantmätare i Ce 27 eller med i runt

tal 250 000 kronor i stället för, som styrelsen föreslagit, med belopp motsvarande

avlöningarna till 14 dylika lantmätare. Anslaget bör sålunda å

ena sidan höjas med 125 800 kronor motsvarande avlöningen till åtta lantmätare

i Ca 27, med 172 800 kronor i anledning av den reglerade befordringsgången

och beräknade löneklassförändringar, samt med 1 762 000 kronor

i anledning av det rörliga tilläggets höjning. Å andra sidan bör anslaget

sänkas med sammanlagt (65 900 + 250 000 + 18 600 + 12 500 +

75 400 =) 422 400 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle anslaget behöva höjas

med (25 000 + 50 000 + 8 800 + 125 800 + 172 800 + 1 762 000 —

422 400 =) 1 722 000 kronor.

Å personalförteckningen för lantmäteriets distriktsorganisation bör antalet

lantmätartjänster å övergångsstat minskas med sex. Vidare bör å förteckningen

uppföras en materialförvaltartjänst i lönegrad Ca 14.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag i fråga om ny lantmäteritaxa och nya

stadstaxor har icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad härefter angår det i motionen framställda yrkandet om inrättande av

77 distriktsassistenttjänster i utbyte mot 76 kanslibiträdesbefattningar synes

den av lantmäteristyrelsen framlagda utredningen giva vid handen, att

åtgärder äro påkallade för att säkerställa distriktsorganisationens tillgång

på kvalificerad biträdespersonal. Enligt vad utskottet inhämtat avser 1947

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

års biträdesutredning att i en kommande etapp av utredningsarbetet ingå på

granskning av frågan om den specialutbildade biträdespersonalens avlöningsförhållanden.

Det i motionen framförda spörsmålet torde äga ett nära

samband med denna fråga. I avvaktan på det förslag, vartill utredningen kan

föranleda, samt med hänsyn till att Kungl. Maj :t i detta sammanhang förordat,

att medel skola beräknas för 50 kanslibiträden i lönegrad Ce 11 i

stället för 50 kontorsbiträden i lönegrad Ce 8, finner utskottet sig icke kunna

biträda motionsyrkandet.

Kungl. Maj :ts framställning föranleder ej heller i övriga delar någon erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts framställning godkänna

vad i propositionen anförts rörande ändringar i grunderna

för lantmäteritaxan m. m.;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med

avslag å motionen II: 303

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för lantmäteriets distriktsorganisation vidtaga de ändringar,

som angivits i propositionen;

b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteriets distriktsorganisation,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.............................. 3 666 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
slagsvis.

............................... 4 798 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 742 500

Summa kronor 11 207 000;

c) till Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

11 207 000 kronor.

164 :o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Omkostnader. Under punkten

195 (s. 362—363) har Kungl. Maj:t hemställt om en medelsanvisning av

2 946 000 kronor eller 396 000 kronor mer än innevarande budgetårs anslag.

Av höjningen belöpa 5 000 respektive 10 000 kronor å postexna sjukvård

m. m. samt bränsle, lyse och vatten. Till reseersättningar ha beräknats

150 000 kronor mer än för innevarande budgetår, varjämte posten

förnyelse och underhåll av utrustning har uppräknats med 30 000 kronor.

Posten övriga expenser har höjts med 101 000 kronor. Slutligen har en ök
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

137

ning med 100 000 kronor beräknats till posten kostnader i samband med

lantmäteriförrättningar.

Utskottet. Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 2 946 000 kronor.

165:o) Lantmäteriets distriktsorganisation: Utrustning. Kungl. Maj:ts under

punkten 196 (s. 364—366) gjorda framställning innefattar en anslagsanvisning

av 235 000 kronor, vilket belopp med 135 000 kronor överstiger

innevarande budgetårs anslag för ändamålet.

Föredragande statsrådet har efter redogörelse för lantmäteristyrelsens anslagsäskanden

och remissyttrande av statskontoret anfört följande.

»I fjolårets anslagsäskanden uppskattade lantmäteristyrelsen distriktsorganisationens

medelsbehov för anskaffande av utrustning under en fyraårsperiod

till sammanlagt 680 000 kronor. För ändamålet anvisades å riksstaten

ett anslag av 100 000 kronor. På grund av de prisstegringar, som inträtt,

beräknar styrelsen nu, att 780 000 kronor erfordras för att planen för

upprustningen skall kunna fullföljas. Då styrelsen ansett anskaffningen

böra fördelas på fem år, äskar den för nästa budgetår 156 000 kronor för

ändamålet.

Därjämte har styrelsen hemställt att 190 000 kronor skola anvisas för att

möjliggöra inköp av ett nytt stereoinstrument för distriktsorganisationens

centralkontor. Till stöd för denna framställning har styrelsen särskilt framhållit,

att anskaffningen skulle vara ekonomiskt fördelaktig för statsverket

genom de besparingar av arbetskostnader, som den skulle medföra.

Jag delar styrelsens uppfattning om angelägenheten av att distriktsorganisationens

kapacitet skall ökas genom att fullgoda tekniska hjälpmedel

ställas till dess förfogande. Med hänsyn härtill och då centralkontoret gjort

en mycket effektiv insats särskilt på vissa områden, där lantmäteriets arbetsbalans

är stor, vill jag tillstyrka styrelsens framställning om att medel

skola anvisas till inköp av ett stereoinstrument. För detta ändamål och för

anskaffande av annan utrustning torde därför böra anvisas sammanlagt

235 000 kronor. Anslaget bör sålunda uppföras med detta belopp för nästa

budgetår.

Då jag icke är beredd att nu pröva huruvida, såsom lantmäteristyrelsen

ifrågasatt, förevarande utgiftsbehov böra tillgodoses över kapitalbudgeten,

torde medlen alltjämt böra anvisas å driftbudgeten.»

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts framställning och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantmäteriets distriktsorganisation:

Utrustning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 235 000 kronor.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

166 :o) Kostnader för kurser för lantmäteritekniska biträden m. fl. Jämlikt

Kungl. Maj :ts förslag under punkten 197 (s. 366—367) om en anslagsanvisning

av 17 000 kronor för anordnande av dels en kurs för utbildning av

kontorsbiträden för distriktsorganisationen, dels en fortbildningskurs för

kontorspersonal anställd inom samma organisation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för kurser för lantmäteritekniska

biträden m. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 17 000 kronor.

167:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till vissa förrättningskostnader

m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 198 (s. 368) hemställt

om en medelsanvisning med 150 000 kronor eller 100 000 kronor mindre

än innevarande budgetårs anslag för ändamålet. Utskottet biträder förslaget

och hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till vissa förrättningskostnader m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

168:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till utflyttnings-,

väganläggnings- och odlingsköstnader i sammanhang med skiften. Utskottet

biträder Kungl. Maj :ts under punkten 199 (s. 368—369) i överensstämmelse

med lantmäteristyrelsens anslagsäskande gjorda framställning om

medelsanvisning av ett med 125 000 kronor höjt belopp och hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till utflyttnings-, våganläggnings- och odlingskostnader

i sammanhang med skiften för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

169:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till kostnader vid

ensittarförrättningar. Jämlikt Kungl. Maj :ts framställning under punkten

200 (s. 369) — innefattande oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till kostnader vid ensittarförrättningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 000

kronor.

170:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till ersättning åt

vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts under punkten 201 (s. 370) gjorda framställning om oförändrad

medelsanvisning hemställer utskottet,

s. 139 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

139

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt

lagen om enskilda vägar för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 50 000 kronor.

171 :o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av fastighetsregister

m. m. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 202 (s. 370

—371) — innefattande oförändrad medelsanvisning — tillstyrkes av utskottet,

som alltså hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra

samhällen för upprättande av fastighetsregister m. m. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

172 :o) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar. Utskottet

tillstyrker Kungl. Maj:ts framställning under punkten 203 (s. 371) om oförändrad

medelsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa avstycknings- och mantalssåttningsförrättningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

173:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Kungl. Maj:ts under

punkten 204 (s. 371) gjorda framställning om medelsanvisning med

oförändrat belopp biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Tilläggsavvittring i Västerbottens

läns lappmark för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 4 600 kronor.

174:o) Ströängars indragande till kronan. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts

framställning under punkten 205 (s. 372) om oförändrad medelsanvisning

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 200

kronor.

175 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Kungl. Maj :ts framställning

under punkten 206 (s. 372) innefattar medelsanvisning med ett i

enlighet med lantmäterityrelsens anslagsäskande med 10 000 kronor till

30 000 höjt belopp. Utskottet biträder framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs

län för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

L. Rikets allmänna kartverk.

176:o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning

under punkten 207 (s. 373—378) innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att medgiva ändringar i personalförteckningen och fastställa ändrad

avlöningsstat — en anslagsanvisning av 3 487 000 kronor, vilket belopp med

642 000 kronor överstiger anvisningen för innevarande budgetår. Framställningen

innebär, bland annat, att medel beräknats till tolv statskartografaspiranter,

till en byråingenjör och en statstopograf i Ce 24 samt till ett

extra kontorsbiträde å kassakontoret. Den övervägande delen av höjningen,

motsvarande 593 300 kronor, föranledes av automatiska kostnadsökningar

till följd av lönegradsuppflyftningar enligt den reglerade befordringsgången

samt beräknade löneklassförändringar, löneregleringen för chefstjänstemännen

m. m. ävensom höjningen av det rörliga tillägget. Å andra sidan har

anslaget minskats med ett belopp, motsvarande avlöningar å fyra ordinarie

statskartograftjänster. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola å personalförteckningen

åtta kartassistenter i lönegrad Ca 19 utbytas mot lika många

tjänster som förste kartassistent i lönegrad Ca 21. Vidare skola å förteckningen

uppföras ytterligare nio kartassistenttjänster i lönegrad Ca 16, två

ritartjänster i lönegrad Ca 11 och en expeditionsvakttjänst i lönegrad Ca 9,

varjämte en kontorsbiträdestjänst i lönegrad Ca 8 skall utbytas mot en

kanslibiträdestjänst i lönegrad Ca 11. Slutligen avses statstopograftjänsten

i lönegrad Ce 25 skola överföras å ordinarie stat.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för rikets allmänna kartverk, som angivits

i propositionen;

b) fastställa följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för
-

slagsvis ................................ 1 665 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 13 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 968 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 840 400

Summa kronor 3 487 000;

c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 487 000 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

141

177:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under

punkten 208 (s. 379—380) hemställt om en medelsanvisning av 490 000

kronor eller 123 500 kronor mer än innevarande budgetårs omkostnadsanslag.

ökningen hänför sig med 91 500 kronor till posten publikationstryck.

Denna höjning anses dock komma att motsvaras av en ökning av statsinkomsterna

med väsentligt högre belopp. Posten bränsle, lyse och vatten

har uppräknats med 1 500 kronor. Till övriga expenser har beräknats ett

med 27 000 kronor höjt belopp. Posten sjukvård in. m. har slutligen ökats

med 3 500 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

490 000 kronor.

178:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Under punkten 209

(s. 380—382) har Kungl. Maj:t hemställt om en i överensstämmelse med

kartverkets äskande från 900 000 till 1 065 000 kronor uppräknad medelsanvisning.

Av höjningen falla 100 000 kronor å posten fältarbeten och 58 000

kronor å kostnaderna för flygfotografering m. m. Vidare ha posterna till

reproduktionsarbeten och ortnamnsgranskning uppräknats med 3 000 respektive

4 000 kronor.

Utskottet. Som Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon erinran

från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 065 000 kronor.

179:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Kungl. Maj:t har under

punkten 210 (s. 383—384) hemställt om en medelsanvisning av 100 000

kronor. Innevarande budgetårs anslag för ändamålet uppgår till 30 500 kronor.

Av det äskade beloppet ha 80 000 kronor avsetts för inköp av en kamera

speciellt lämpad för flygfotografering för framställning av kartor i

stor skala. Återstående 20 000 kronor äro avsedda för övriga anskaffningar,

till vilka kartverket hemställt om sammanlagt 42 700 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

M. Lappväsendet.

180:o) Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar. Under punkten 211 (s. 385—387)

har Kungl. Maj :t gjort framställning om medelsanvisning av 274 000 kronor

eller 48 000 kronor mer än innevarande budgetårs anslag, varjämte

Kungl. Maj :t hemställt om bemyndigande att vidtaga ändringar i personalförteckningen

samt om fastställande av ändrad avlöningsstat.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade liltalydande motioner, nämligen I: 236 av herr Bergh

m. fl. samt 11:277 av herr Jansson i Kalix m. fl. vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta om uppflyttning från och med budgetåret 1952/53 av

de fem lappfogdetjänsterna i riket från nuvarande lönegrad Ca 27 till lönegrad

Ca 29.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet

hänvisa till dessa.

Länsstyrelsera i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ha i sina

anslagsäskanden för ifrågavarande ändamål beräknat medelsbehovet till i

runt tal 295 000 kronor.

Vidare ha lappfogdarna i Jämtlands och Västerbottens län i skrivelser

den 7 och den 5 september 1951, vilka länsstyrelserna med utlåtanden den

29 och den 15 september 1951 överlämnat till jordbruksdepartementet, hemställt

att en framställning den 17 oktober 1947 av lappfogdarna i Norrbottens

län om förbättrad löneställning för lappfogdarna måtte ånyo prövas i samband

med lappväsendets anslagsäskanden för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

»Jag är icke för närvarande beredd att taga ställning till frågan om att

höja lappfogdetjänsternas lönegradsplacering. Däremot tillstyrker jag framställningen

om att den å extra ordinarie stat uppförda lappfogdetjänsten i

Norrbottens län skall göras till ordinarie. I enlighet med grunderna för

den reglerade befordringsgången bör vidare ett extra ordinarie kontorsbiträde

föras på ordinarie stat.

Vad härefter gäller anslagsbehovet för nästa budgetår anser jag, att en

viss höjning av ersättningarna till ordningsmännen m. fl. bör vidtagas.

Främst på grund härav men även i anledning av medelsåtgången under budgetåret

1950/51 synes arvodesposten böra höjas, förslagsvis med 8 800 kronor

till 40 000 kronor. Länsstyrelsernas beräkning av anslaget i övrigt föranleder

icke någon erinran från min sida. På grund av ökat medelsbehov

för vikariatsersättningar samt beräknade löneklassförändringar m. m. och

det rörliga tilläggets höjning bör anslaget sålunda höjas med respektive

1 500, 7 200 och 30 500 kronor.

Å personalförteckningen bör lappfogdetjänsten i lönegrad Ce 27 föras å

ordinarie stat. Vidare bör å förteckningen uppföras ytterligare en kontorsbiträdestjänst

i lönegrad Ca 8.»

s. 143 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

143

Utskottet. Frågan om lappfogdetjänsternas uppflyttning till 29 lönegraden

har tidigare varit föremål för riksdagens prövning (se IX ht 1948, s. 249

-—250). Till stöd för sin hemställan ha motionärerna åberopat ett i detta

sammanhang av statens lönenämnd avgivet yttrande. Lönenänmden anförde

i nämnda yttrande bland annat, att lappfogdarna i lönehänseende syntes

kunna jämföras med landsfiskalerna på det sätt som skett av 1924 års

landsstatslönesakkunniga. Enligt dessa sakkunnigas förslag borde lappfogdarna

med hänsyn till sina arbetsuppgifter erhålla en något förmånligare

löneställning än landsfiskalerna. Vidare uttalade lönenämnden, att anledning

förelåge att upptaga frågan om lappfogdarnas lönegradsplacering till

förnyad prövning, därest en förbättring av landsfiskalernas löneförmåner

skulle komma att genomföras.

Genom beslut av 1951 års riksdag har reglering ägt rum av landsfiskalernas

lönefrågor. Flertalet landsfiskalstjänster äro sålunda numera placerade

i lönegrad Ca 27, medan ett mindre antal tjänster uppflyttats till lönegrad

Ca 29.

I anledning av motionärernas hemställan vill utskottet framhålla, att löneregleringen

för landsfiskalernas vidkommande föranletts icke minst av de

väsentligt ökade krav, som bland annat till följd av ny distriktsindelning och

rättegångsreformens genomförande måste ställas på dessa befattningshavare.

Den av motionärerna åberopade jämförelsen mellan landsfiskalernas och

lappfogdarnas arbetsuppgifter synes därför numera icke vara helt bärande.

På grund härav och i avbidan på resultatet av pågående tjänsteförteckningsrevision

finner utskottet sig icke kunna biträda yrkandet i motionerna.

Utskottet har ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts framställning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning

samt med avslag å motionerna I: 236 och II: 277,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för lappfogdarna m. fl., som angivits

i propositionen;

b) fastställa följande avlöningsstat för lappfogdarna in. fl.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 79 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 40 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis

.................................. 103 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 52 000

Summa kronor 274 000;

c) till Lappfogdarna in. fl.: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kronor.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

181 :o) Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader. Tillstyrkande bifall till Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 212 (s. 387) — innefattande en med

hänsyn till den beräknade medelsgången med 10 400 kronor uppräknad anslagsanvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 119 400

kronor.

N. Diverse.

182 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten

213 (s. 388) — innefattande en med 46 000 kronor minskad medelsanvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 2 642 000 kronor.

183:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. Jämlikt

Kungl. Maj :ts under punkten 214 (s. 388) gjorda framställning — innefattande

en med 19 400 kronor ökad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för upplåten mark för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 48 800 kronor.

184:o) Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt. Jämlikt

Kungl. Maj:ts framställning under punkten 216 (s. 389) — innefattande

medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk

anstalt för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 12 000 kronor.

185:o) Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts hemställan under punkten 217 (s. 389) om oförändrad

medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till internationella frysinstitutet

i Paris för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 kronor.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

145

186 :o) Kostnader för Sveriges medlemskap i FAO. Under punkten 218

(s. 390—391) har Kungl. Maj:t hemställt om medelsanvisning med 600 000

kronor. Framställningen innebär att 570 000 kronor beräknats för bidrag

till FAO, medan 30 000 kronor avses till kostnaderna för FAO-kommittén

samt för svenskt deltagande i internationella konferenser, som anordnas av

FAO.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

»De justeringar av skalan för bidragen till Förenta Nationernas livsmedels-

och jordbruksorganisation, vilka nu företagits av organisationens konferens,

synas innebära att Sveriges årsbidrag kommit i bättre överensstämmelse

med bidragen från andra länder, även om det svenska bidraget fortfarande

kan anses väl högt. Jag vill samtidigt framhålla, att en viss lättnad

i Sveriges ekonomiska förpliktelser till organisationen uppkommer därigenom,

att det svenska bidraget efter överflyttningen av FAO:s huvudsäte

från Washington till Rom synes helt eller i vart fall till den övervägande

delen kunna erläggas i italiensk valuta.»

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap

i FAO för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

600 000 kronor.

187:o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Tillstyrkande

bifall till Kungl. Majrts framställning under punkten 219 (s. 391) om

oförändrad medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar

och syneförrättningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

188:o) Kontroll å standardisering av mjölk. Under punkten 220 (s. 391—

392) har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av 40 000 kronor

eller 22 000 kronor mer än det nuvarande anslaget för ändamålet. Uppräkningen

är föranledd av att analysavgifterna äro avsedda att höjas samt att

antalet kontrollprov beräknas komma att ökas.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Kontroll å standardisering av mjölk

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 000

kronor.

189 :o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Tillstyrkande

bifall till Kungl. Maj:ts under punkten 222 (s. 393) gjorda framställning —

innefattande en med hänsyn till det beräknade mcdclsbehovet från 200 000

till 300 000 kronor ökad anslagsanvisning — hemställer utskottet,

10 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. AV 7.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad

fiskerätt m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kronor.

190 :o) Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Under punkten

223 (s. 393—394) har Kungl. Maj :t hemställt, att ett anslag av 50 000 kronor

måtte anvisas för ändamålet. Anslaget är avsett att ersätta den nuvarande

undsättningsfonden, varifrån 50 000 kronor årligen fått disponeras.

Behållningen å fonden beräknas den 1 juli 1952 komma att understiga

nämnda belopp. Det har av praktiska skäl ansetts lämpligt att från och med

nästa budgetår ställa ett särskilt årligt anslag å riksstaten till förfogande

för ändamålet samt i anslutning därtill avveckla fonden.

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot framställningen och hemställer

förty,

att riksdagen må till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

50 000 kronor.

191 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts under punkten 224 (s. 395) gjorda framställning om en med

50 000 kronor nedsatt medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

192 :o) Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts under punkten 225 (s. 395) gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1948/49 anvisade reservationsanslaget

till Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden må

under budgetåret 1952/53 användas för det med anslaget

avsedda ändamålet.

193:o) Extra utgifter. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning under

punkten 226 (s. 395) om oförändrad medelsanvisning och hemställer,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Jordbraksiitskottets utlåtande nr 1.

147

194 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj :ts under punkten 227 (s. 396) gjorda framställning —

innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

195 :o) Beträffande vad Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen under de punkter,

som angivas i en vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), kommer utskottet

att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 13 mars 1952.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Svedberg, Jon

Jonsson, Näslund, Hjalmar Nilsson, Bertil Andersson, Bror Nilsson, Ebbe

Ohlsson och Grym; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Gustafson i Dädesjö,

Pettersson i Dahl, Jacobson i Vilhelmina, Antby, Andersson i Hvssna,

Haeggblom, Jonsson i Järvsand, Ahlsten och Mårtensson i Smedstorp;

dock att vid behandlingen av punkterna

116—129 och 158—195 herr Boman i Stafsund deltagit i stället för herr

Pettersson i Dahl,

116—129 herr Ulbult deltagit i stället för herr Antby, samt

130—157 herr Svensson i Vä deltagit i stället för herr Pettersson i Dahl.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Reservationer.

1) Vid punkten 10:o) (Lantbruksnämnderna: Kostnader för planeringskommittéer)

av herrar Ebbe Ohlsson och Hseggblom, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionen II: 299 samt att utskottets yttrande och hemställan

därför bort ha följande lydelse:

»Vid sin —---- (lika med utskottet)---enlighet därmed.

Utskottet anser med hänsyn till nu rådande förhållanden att planeringsverksamheten

endast bör bedrivas i den omfattning, som påkallas av mera

aktuella rationaliseringsbehov. Den kan då omhänderhavas av lantbruksnämndernas

ordinarie personal och bekostas av medel ur lantbruksnämndernas

omkostnadsanslag, varför utskottet anser särskild medelsanvisning

under denna punkt obehövlig. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till motionen II: 299, avslå

Kungl. Maj :ts framställning.»

2) Vid punkten 70:o) (Förekommande och hämmande av smittsamma

husdjurssjukdomar: Övriga utgifter) av herr Grym.

3) Vid punkten 86:o) (Bidrag till markkartering och grundkalkning) av

herrar Näslund, Antby, Ahlsten och Mårtensson i Smedstorp, vilka ansett

att utskottet bort biträda yrkandet i motionerna I: 72 och II: 102 samt att

därför utskottets yttrande och hemställan bort ha denna lydelse:

»Utskottet delar lantbruksstyrelsens uppfattning om vikten av att markkarterings-

och grundkalkningsarbetet får fortgå i oförminskad omfattning.

Enär en tidigare reservation nu är förbrukad, skulle bifall till Kungl.

Maj :ts förslag innebära, att verksamheten måste avsevärt inskränkas. Utskottet

vill därför förorda bifall till motionerna I: 72 och II: 102.

Enligt utskottets---- (lika med utskottet)---kalkningens be
tydelse.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionerna I: 72 och II: 102, till

Bidrag till markkartering och grundkalkning för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

»

4) Vid punkten 98:o) (Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund) av

herrar Antby, Ahlsten och Mårtensson i Smedstorp, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 73 och II: 101 samt att utskottets yttrande

och hemställan därför bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar och med beaktande av den

värdefulla verksamhet, som förbundet utövar, anser utskottet i likhet med

lantbruksstyrelsen att anslaget bör höjas till 250 000 kronor. Utskottet hemställer

därför,

s. 149 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

149

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionerna I: 73 och II: 101, till

Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 250 000 kronor.»

5) Vid punkten 121:o) (Fiskets befrämjande i de särskilda orterna) av

herrar Bror Nilsson, Utbult och Boman i Stafsund, vilka ansett att utskottet

bort biträda yrkandet i motionerna I: 237 och II: 309 samt att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha denna lydelse:

»Redan vid föregående års riksdag framhöll utskottet, att avsaknaden av

erforderlig statistik beträffande sötvattensfisket i vissa fall medför stora

olägenheter. Som exempel härpå kan nämnas svårigheten att rättvist uppskatta

skador å fisket till följd av sjöregleringar och liknande ingrepp, över

huvud taget måste stort behov anses föreligga av tillförlitligt siffermaterial

för bedömande av sötvattensfiskets lönsamhet och de åtgärder, som kunna

erfordras för dess stödjande. Utskottet förordar därför, att under ifrågavarande

anslagsrubrik skall anvisas ett belopp av 10 000 kronor till statistik

rörande sötvattensfisket.

Kungl. Maj :ts framställning föranleder i övrigt icke någon utskottets

erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionerna I: 237 och II: 309,

till Fiskets befrämjande i de särskilda orterna för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 63 000 kronor.

»

6) Vid punkten 141 :o) (Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar) av

herrar Näslund, Hjalmar Nilsson, Bror Nilsson, Ebbe Ohlsson och Hseggblom,

vilka ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Med anledning av Svenska skogsmästareförbundets framställning i fråga

om tjänstebenämningen för den befattningshavare, som avses skola sköta

en trädgårdsmästarsyssla vid Bogesund, vill utskottet uttala, att det anser

förslaget om att benämna denna trädgårdsmästare för skogsmästare oantagbart.

Då rätten att använda skogsmästaretiteln annars förutsätter godkänd

examen vid statens skogsmästarskola, bör denna benämning icke sammankopplas

med en befattning, för vilken avlagd skogsmästareexamen icke erfordras.

Om lönenämnden med hänsyn till övriga statligt anställda trädgårdsmästares

lönegradsplacering hyser betänkligheter mot att låta befattningen

i Cg 19 vid Bogesund benämnas trädgårdsmästare, anser utskottet,

att annan benämning bör väljas än en som ger falsk uppfattning om befattningshavarens

examensmeriter.

I)å utskottet i övrigt ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning,

hemställer utskottet,»

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

7) Vid punkten 150:o) (Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag)

av herrar Hjalmar Nilsson, Ebbe Ohlsson och Hseggblom, vilka ansett

att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 227 och II: 300, såvitt nu är i

fråga, samt att utskottets yttrande och hemställan därför bort lyda sålunda:
»Det

stöd, som utgår från förevarande anslag, är otvivelaktigt av stort

värde när det gäller att främja skogsvårdande åtgärder av skilda slag. Goda

skäl ha även i motionerna åberopats för den begärda anslagshöjningen,

varjämte erinrats om att skogen för närvarande med större belopp än

någonsin tidigare bidrar till statens inkomster. Staten bör därför ej undandraga

sig att öka sina bidrag till de skogsförbättrande åtgärderna med belopp,

som helt täcka kostnadsfördyringarna. Då med hänsyn till nu överenskomna

löneökningar Kungl. Maj :ts uppräkning av anslaget ur denna

synpunkt icke torde vara tillräcklig, tillstyrker utskottet motionerna I: 227

och II: 300 om anvisande av ett anslag av 1 600 000 kronor.

Kungl. Maj :ts framställning ger i övrigt ej utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning

samt med bifall till motionerna I: 227 och II: 300,

såvitt nu är i fråga,

a) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000

kronor;

b) förklara, att under samma budgetår må från nämnda

anslag för andra med detsamma avsedda ändamål än bekämpande

av skogsinsekter beviljas bidrag å tillhopa högst

1 550 000 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t---(lika med utskottet)

----till budgetutjämningsfonden.»

8) Vid punkten 151 :o) (Skogsvård in. m.: Väg- och flottledsbyggnader å

skogar i enskild ägo)

a) av herrar Näslund, Hjalmar Nilsson, Ebbe Ohlsson, Antbg, Hseggblom

och Mårtensson i Smedstorp, vilka ansett att utskottet bort biträda yrkandet

i motionerna I: 227 och II: 300, såvitt nu är i fråga, samt att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha denna lydelse:

»Med hänsyn till skogsvägarnas stora betydelse anser utskottet de i motionerna

framförda önskemålen om ökning av anslaget vara väl motiverade.

Till följd av de löneökningar och kostnadsfördyringar, som inträtt

jämväl sedan Kungl. Maj :ts proposition avlämnades, betyder ett i förhållande

till innevarande budgetår oförändrat anslag en väsentlig nedsättning

av här ifrågavarande verksamhets resultat. Så som läget på arbetsmarknaden

synes utveckla sig i skogsbygderna anser utskottet ej att betänkligheter

mot en uppräkning av anslaget böra hysas med hänsyn till brist på

s. 151 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

151

arbetskraft. Utskottet tillstyrker därför, att anslaget uppräknas till

2 100 000 kronor i enlighet med vad som föreslås i motionerna I: 227 och

II: 300.

Då utskottet i övrigt icke har någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj :ts framställning

jämte motionerna I: 228 och II: 301 samt I: 229 och

II: 304, förstnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, ävensom

med bifall i denna del till motionerna I: 227 och II: 300

— till Skogsvård m. m.: Våg- och flottledsbyggnader å skogar

i enskild ägo för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 2 100 000 kronor.»;

b) av herrar Bror Nilsson och Svensson i Vä, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 229 och II: 304 samt att utskottets yttrande

och hemställan därför bort lyda sålunda:

»Av utredningen i ärendet torde framgå, att stort behov föreligger av

bidrag till skogsvägbyggnader. De i motionerna framförda yrkandena om ökning

av anslaget synas därför vara väl grundade. Oaktat utskottet är medvetet

om nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet i fråga om investeringar,

finner utskottet sig av angivna skäl böra förorda, att anslaget för

nästa budgetår uppföres med 2 200 000 kronor i enlighet med yrkandet i motionerna

I: 229 och II: 304.

Utskottet har i övrigt icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj :ts framställning

jämte motionerna 1:227 och 11:300 samt 1:228

och II: 301, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom

med bifall till motionerna I: 229 och II: 304 — till Skogsvård

m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

2 200 000 kronor.»

9) Vid punkten 180:o) (Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar) av herr Grym.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt

Punkt

i 9:e

huvud-

Anslagets rubrik

i 9:e

huvud-

Anslagets rubrik

titeln

titeln

17

Statens växtskyddsanstalt:

108

Producent- och kontantbidrag till

Avlöningar.

vissa innehavare av mindre jord-

Omkostnader.

bruk.

22

Lantbrukshögskolan och statens lant-

109

Kostnader i samband med Svenska

bruksförsök: Stipendier.

spannmålsaktiebolagets verksam-

26-27

Lantbrukshögskolan och statens lant-

het.

bruksförsök:

no

Statlig lagerhållning: Omkostnader

Statens törsöksgårdar.

för statlig inköps- och försäljnings-

Bidrag till lokal försöksverksamhet.

verksamhet.

Bidrag till fast försöksverksamhet.

116

Befrämjande av landsbygdens elek-

32

Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd-

trifiering.

gårdsinstitut: Stipendier m. m.

125

Bidrag till jordbrukets rationalisering.

36

Specialgymnasiet för lantbruks-, me- jeri- och skogsstuderande.

126

Täckande av förluster på grund av

statlig kreditgaranti.

47

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt elever vid lägre lant-

131

Grundförbättringar: Statens avdik- ningsanslag

bruksundervisningsanstalter m. m.

50

Bidrag till hushållningssällskapens

undervisningsverksamhet m. m.

149

Fiskredskapsförsäkring:

Bidrag vid försäkringsförluster.

Organisationsbidrag in. m.

56

Hästavelns befrämjande.

152

Understöd åt fiskare.

58

Nötboskapsavelns befrämjande: Un- derstöd åt kontrollföreningsverk- samhet.

154

Säkerhetsanordningar till ledning för

fiskefartyg.

66

Veterinärhögskolan: Stipendier.

162

Skogshögskolan: Stipendier.

83

Lindring i mindre bemedlades kost-

167

Statens skogsmästarskola: Stipendier.

nader för djursjukvård.

172

Statens skogsforskningsinstitut: Riks-

84

Bidrag till hushållningssällskapen:

skogstaxering och avverkningssta- tistik.

Avlöningar.

174

Omkostnader.

Ersättning till statens domäners fond

86

för utgifter för avlöningar vid sta-

Bidrag till bokföringsverksamheten

tens skogsskolor m. m.

inom jordbruket.

176

Ersättning till statens domäners fond

87

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

för utgifter för provisorisk skogs-

Statens centrala frökontrollanstalt:

skolekurs.

Avlöningar.

215

Bidrag till vetenskapsakademien för

Statens centrala frökontrollanstalt:

förvaltning av nationalparker och

Omkostnader.

naturskyddsärenden.

Understöd åt lokala frökontrollan-

Bidrag till svenska naturskyddsför-

stalter.

eningen.

107

Prisreglerande åtgärder på jordbru-

221

Gottgörelse till fiskerinäringen för av

kets område.

dess utövare erlagd bensinskatt.

527215. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:9 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 u s. 1 i texten