Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1952-04-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1952:19, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, in. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.
1
Nr 19.
Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar:
Statens avdikningsanslag, in. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln,
punkten 131 (s. 233—235), föreslagit riksdagen att medgiva, att under budgetåret
1952/53 må beviljas statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa
3 000 000 kronor samt att till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag
för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen, bil. 30, punkten 10,
föreslagit riksdagen att medgiva, att under budgetåret 1952/53 må beviljas
lån från statens avdikningslånefond å tillhopa högst 4 000 000 kronor samt
att till Statens avdikningslånefond för samma budgetår anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 74 av herr Näslund m. fl. samt II: 75, likalydande, av herr Stjärne
m. fl., i vilka motioner hemställts, att från statens avdikningsanslag må beviljas
statsbidrag å tillhopa 4 000 000 kronor samt att till Grundförbättringar:
Statens avdikningsanslag skall anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor;
2)
1:171 av herr Andersson, Lars, m. fl. samt 11:219, likalydande, av
herr Hansson i Skegrie m. fl., vari yrkats, att riksdagen måtte besluta, att
de av 1951 års riksdag vidtagna ändringarna i bidragsgrunderna för den
statliga torrläggningsverksamheten icke skola gälla beträffande sådana torrläggningsföretag,
vilka projekterats och kostnadsberäknats enligt de tidigare
bestämmelserna.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.
1 :o) Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag.
Från förevarande anslag beviljas statsbidrag huvudsakligen till utförande
av sådana torrläggningsföretag för jordbruksändamål, vilka beröra ett
flertal fastigheter eller äro av mera komplicerad natur (kung. den 30 juni
1939, nr 431; ändrad genom kung. nr 347/1945 och 414/1951). För varje
budgetår fastställes eu kostnadsram, utöver vilken statsbidrag ej må beviljas.
Anslaget uppföres å riksstaten med det belopp, som på grundval av
1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 19.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.
redan fattade respektive förutsedda bidragsbeslut beräknas motsvara de
faktiska bidragsutbetalningarna under budgetåret. För innevarande budgetår
gäller, att bidrag må beviljas intill ett sammanlagt belopp av högst
3 000 000 kronor. Anslaget är däremot uppfört med 4 000 000 kronor.
Lantbruksstyrelsen (skr. 24/8 1951) hemställer, att anslaget skall uppföras
med oförändrat belopp av 4 000 000 kronor samt att bidragstitldelningen
från anslaget skall bestämmas till högst 4 000 000 kronor. Styrelsen
anhåller vidare att, i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår,
inom ramen för medgiven bidragstilldelning och efter Kungl. Maj:ts bestämmande
dels ett belopp av 20 000 kronor skall få disponeras för bidrag
till vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag samt för
åtgärder ägnade att gagna torrläggningsverksamheten i dess helhet, dels
erforderliga medel skola få utgå till bestridande av kostnaderna för pågående
utredning rörande torrläggning av vissa marker vid Hjälmaren och
i Kvismaredalen.
Såsom motivering för sin framställning anför lantbruksstyrelsen i huvudsak
följande.
Under budgetåret 1950/51 ha bidrag beviljats till 621 företag med sammanlagt
3 999 990 kronor, varav till Tämnarens sänkningsföretag 1 075 030
kronor.
Vid ingången av budgetåret 1951/52 funnos hos styrelsen inneliggande
ansökningar om statsbidrag till 1 782 torrläggningsföretag, representerande
ett bidragsbelopp av sammanlagt omkring 10 900 000 kronor. Med anledning
av de ändringar i grunderna för det statliga stödet åt torrläggningsverksamheten,
vilka nyligen genomförts, kommer en stor del av förenämnda ansökningar
att överlämnas till lantbruksnämnderna för handläggning. Antalet
ansökningar beräknas därigenom komma att minskas till omkring 1 000,
representerande ett bidragsbelopp av omkring 9 000 000 kronor. Detta belopp
synes på grund av inträffade prisstegringar böra höjas till omkring
10 500 000 kronor. Hänsyn har därvid även tagits till eventuella ansökningar
om ytterligare bidrag till täckande av uppkomna merkostnader till utförande
av tidigare med statsmedel understödda torrläggningsföretag. Under
innevarande budgetår väntas nya ansökningar till ett sammanlagt belopp av
omkring 4 000 000 kronor. Då den medgivna bidragstilldelningen uppgår till
3 000 000 kronor, kunna således ansökningar motsvarande ett bidragsbelopp
av 11 500 000 kronor väntas bli överförda till budgetåret 1952/53. Därest efterfrågan
å bidrag blir oförändrad, skulle sålunda under sistnämnda budgetår
omkring 15 500 000 kronor erfordras för att förefintligt och påräknat bidragsbehov
skulle kunna helt tillgodoses.
Då torrläggningsverksamheten utgör ett viktigt led i jordbrukets rationalisering
är det synnerligen angeläget, att bidragsärendena avgöras utan allt
för stor väntetid. För att balansen av oavgjorda bidragsärenden icke skall
stiga, är en ökning av bidragstilldelningen med 1 000 000 kronor erforderlig''.
Det hade varit önskvärt, att bidragstilldelningen kunnat få en sådan
omfattning, att balansen kunnat i huvudsak avverkas inom de närmaste
åren Härför hade emellertid erfordrats en årlig bidragstilldelning av
6 000 000 kronor. Med hänsyn till det statsfinansiella läget vill styrelsen
dock icke för nästa budgetår föreslå högre tilldelning av bidrag än med
4 000 000 kronor.
Jordbniksutskottets utlåtande nr 19.
3
Departementschefen har anfört följande.
»Vad först angår storleken av den bidragsram, som bör fastställas för nästa
budgetår, delar jag visserligen lantbruksstyrelsens uppfattning om önskvärdheten
av en ökning av bidragstilldelningen. Därigenom skulle ansökningarna
om bidrag kunna avgöras i en något snabbare takt än hittills.
Med hänsyn till det aktuella arbetskraftsläget anser jag mig dock icke
kunna tillstyrka den av styrelsen föreslagna utvidgningen av ifrågavarande
ram i förhållande till den för löpande budgetår fastställda. För nästa budgetår
bör alltså bidragstilldelningen bestämmas till ett oförändrat belopp
av högst 3 000 000 kronor. I enlighet med lantbruksstyrelsens beräkningar
torde kostnaden för utbetalande av bidrag till torrläggningsföretag under
nästa budgetår böra uppskattas till oförändrat 4 000 000 kronor. Förevarande
anslag synes sålunda böra uppföras med sistnämnda belopp.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår torde Kungl. Maj :t
böra äga att — inom ramen för den varje budgetår medgivna bidragstilldelningen
— av ifrågavarande anslag disponera 20 000 kronor för bidrag
till vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag samt för åtgärder
ägnade att gagna torrläggningsverksamheten i dess helhet. Ur avdikningsanslaget
torde även böra få utgå erforderliga medel till kostnaderna
för den pågående utredningen rörande torrläggning av vissa marker vid
Hjälmaren och i Kvismaredalen.»
Utskottet. Av utredningen i ärendet framgår, att stort behov föreligger av
medel till ifrågavarande bidragsverksamhet. På grund härav synes det otvivelaktigt
i och för sig önskvärt, att den i propositionen förordade bidragsramen
vidgas till 4 000 000 kronor i enlighet med yrkandet i motionerna I: 74
och II: 75. I betraktande av nuvarande ekonomiska läge, som kräver återhållsamhet
även på detta område, anser utskottet likväl övervägande skäl
tala för bifall till Kungl. Maj :ts förslag i ämnet. Utskottet tillstyrker alltså,
att bidragstilldelningen för nästa budgetår skall bestämmas till ett oförändrat
belopp av högst 3 000 000 kronor. I fråga om anslagets storlek förordar
utskottet en oförändrad medelsanvisning av 4 000 000 kronor.
Vad härefter angår det i motionerna 1:171 och II: 219 framställda yrkandet
får utskottet till en början erinra, att bidrag ur statens avdikningsanslag
fram till den 1 juli 1951 utgått utan behovsprövning. Enligt de sedan år 1945
gällande bestämmelserna kunde sådant bidrag i allmänhet beviljas av lantbruksstyrelsen
med belopp, motsvarande en tredjedel av den godkända kostnaden
för respektive företag. Föregående års riksdag biföll emellertid, på utskottets
hemställan, eif i propositionen nr 31/1951 framlagt förslag rörande
omläggning av det statliga stödet åt torrläggningsverksamheten (uti. nr 20;
r. skr. nr 255). Detta förslag innebar, att ett stort antal ärenden rörande
statligt stöd åt torrläggningsföretag från och med budgetåret 1951/52 skulle
avgöras av lantbruksnämnderna i stället för av lantbruksstyrelsen. I de ärenden,
som sålunda övertogos av lantbruksnämnderna, skulle bidrag — i likhet
med vad som gäller beträffande åtskilliga andra jordförbätlringsåtgärder —
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.
utgå ur rationaliseringsanslaget med normalt 40 procent av kostnaden för
respektive företag. Vad däremot gällde de fall, som alltjämt komme att avgöras
av lantbruksstyrelsen, skulle bidrag liksom tidigare utlämnas ur avdikningsanslaget,
därvid dock bidragsbeloppet normalt skulle utgöra 40 procent
av kostnaden. I propositionen uppdrogos vidare vissa riktlinjer i fråga om
behovsprövning av torrläggningsföretag. Utskottet, som ej hade något att erinra
mot propositionen i nämnda del, anförde i detta sammanhang, att utskottet
ansåge det lämpligt att bidragsrätten icke generellt begränsades till
fastigheter under en viss arealgräns eller regelmässigt gjordes beroende av
brukarnas ekonomiska ställning.
Med anledning av riksdagens beslut vidtog Kungl. Maj :t genom kungörelserna
nr 413 och 414/1951, som trädde i kraft den 1 juli 1951, erforderliga
ändringar i dittills gällande bestämmelser rörande dels statligt stöd till
jordbrukets yttre och inre rationalisering, dels villkoren för statsbidrag från
statens avdikningsanslag. Beträffande behovsprövning av torrläggningsföretag
stadgas i dessa kungörelser att, därest det med hänsyn till vederbörandes
ekonomiska ställning eller förhållanden i övrigt är uppenbart att behov av
statsbidrag icke föreligger, bidrag må utgå endast under förutsättning att det
framstår som allmänt intresse av betydenhet att företaget kommer till stånd.
Några särskilda övergångsbestämmelser ha icke meddelats i fråga om behandlingen
av de bidragsärenden, som förelågo vid de nya bestämmelsernas
ikraftträdande.
Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen funnos den 1 juli
1951 hos lantbruksstyrelsen inneliggande ett betydande antal ansökningar
om bidrag till torrläggningsföretag. Dessa ansökningar hade inkommit till
styrelsen under en tid av 2 Va—3 år. För ett stort antal av ifrågavarande
företag innebära de nya bidragsgrunderna otvivelaktigt en förbättring genom
att det normala bidragsbeloppet höjts från en tredjedel av den godkända
kostnaden till 40 procent av denna. Utskottet, som inhämtat närmare
upplysningar från lantbruksstyrelsen, vill emellertid framhålla, att åtskilliga
av nämnda företag efter behovsprövning icke torde kunna erhålla statsbidrag,
oaktat de planlagts och stundom även igångsatts under sådana förhållanden,
att intressenterna ansett sig kunna påräkna statsbidrag med minst
en tredjedel av kostnaden. Även om dessa intressenters ekonomiska ställning
i vissa fall får betraktas som relativt god, synes bortfallet av statsbidrag
ofta kunna bereda dem stora svårigheter när det gäller att fullfölja företagen.
Ur angivna synpunkter anser utskottet det önskvärt, att en lättnad kominer
till stånd i fråga om torrläggningsföretagens behovsprövning vid övergången
till de nya bestämmelserna. Det torde dock knappast vara möjligt att,
såsom åsyftas i motionerna I: 171 och II: 219, föreskriva att de tidigare gällande
bestämmelserna generellt skola tillämpas på äldre företag. Såsom påpekats
från lantbruksstyrelsens sida ha nämligen till styrelsen inkomna ansökningar
om bidrag, vilka ansetts vara av natur att kunna behandlas av
lantbruksnämnderna, redan överlämnats till dessa. Ifrågavarande ansökningar
kunna icke lämpligen av lantbruksnämnderna behandlas enligt de
Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.
5
bestämmelser, som tidigare gällt för bidrag från statens avdikningsanslag.
Ej heller kunna å dessa ansökningar tillämpas tidigare för bidrag till jordbrukets
rationalisering gällande bestämmelser, vilka varit av speciell natur.
Ansökningarna torde knappast kunna återföras till lantbruksstyrelsen, då
styrelsens möjligheter att bevilja bidrag från avdikningsanslaget begränsats
med hänsyn till att lantbruksnämnderna skulle övertaga flertalet hos styrelsen
befintliga ansökningar.
Efter prövning av föreliggande problem har utskottet funnit, att en godtagbar
lösning torde kunna ernås först i samband med en översyn av gällande
bestämmelser på ifrågavarande område. Utskottet förordar därför,
att en sådan översyn skall komma till stånd genom Kungl. Maj :ts försorg.
Därvid torde böra undersökas möjligheterna att från behovsprövning undantaga
de torrläggningsföretag, för vilka svårigheter uppstått till följd
av de nya bidragsbestämmelsernas införande. Dylikt undantag torde i regel
— såsom skedde vid den ändring av bestämmelserna rörande avdikningsanslaget
som ägde rum år 1945 — böra begränsas till att avse bidragsansökningar,
som inkommit till lantbruksstyrelsen före de nya bestämmelsernas
ikraftträdande. I detta sammanhang torde dock även böra övervägas, huruvida
icke möjlighet bör beredas att, då särskilda omständigheter det påkalla,
medgiva befrielse från behovsprövning även beträffande företag, som planlagts
och kostnadsberäknats enligt de äldre bestämmelserna, oaktat bidragsansökning
ingivits efter den 1 juli 1951. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att efter verkställd översyn vidtaga de författningsändringar,
som kunna vara lämpliga för att tillgodose angivna syfte.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med
avslag å motionerna 1:74 och 11:75 i vad de skilja sig
från denna framställning
a) medgiva, att under budgetåret 1952/53 må beviljas
statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa 3 000 000
kronor;
b) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag å
riksstaten för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor;
II. med anledning av motionerna 1:171 och 11:219 i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj:t ville,
med beaktande av vad utskottet anfört, låta företaga eu
översyn av gällande bestämmelser om statligt stöd till torrläggningsverksamheten
samt vidtaga de författningsändringar,
vartill denna översyn kan föranleda.
2:o) Statens avdikningslånefond.
Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i
kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432), ändrad genom kungörelserna nr
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.
348/1945, 185/1948, 343/1948 och 415/1951. Jämlikt riksdagens beslut har
det högsta belopp, vartill lån ur fonden årligen fått beviljas, för vart och ett
av budgetåren 1939/40—1941/42 uppgått till 2 800 000 kronor. Därefter har
utlåningens storlek bestämts för ett vart av budgetåren 1942/43—1944/45 till
högst 3 000 000 kronor, för budgetåren 1945/46—1947/48 till högst respektive
3 500 000, 3 300 000 och 4 000 000 kronor, för vartdera budgetåret 1948/
49 och 1949/50 till högst 3 500 000 kronor samt för vartdera budgetåret
1950/51 och 1951/52 till högst 4 000 000 kronor.
Lantbruks styr ds en (skr. 24/8 1951) hemställer, att beloppet för utlåning
från avdikningslånefonden under budgetåret 1952/53 skall bestämmas
till högst 4 000 000 kronor samt att såsom kapitaltillskott till fonden skall
anvisas ett anslag å 1 000 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»I annat sammanhang (IX ht punkt 131) har jag förordat, att bidragstilldelningen
från avdikningsanslaget för nästa budgetår skall fastställas till
4 000 000 kronor. Med hänsyn till det beräknade lånebehovet under nästa
budgetår torde den summa, intill vilken lån under nästa budgetår må beviljas
från avdikningslånefonden, böra bestämmas till högst 4 000 000 kronor.
För att en utlåning av denna storlek skall bli möjlig synes fonden, såsom
lantbruksstyrelsen även föreslagit, böra tillföras ett kapitaltillskott å
1 000 000 kronor.»
Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon utskottets
erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må
a) medgiva, att under budgetåret 1952/53 må beviljas lån
från statens avdikningslånefond å tillhopa högst 4 000 000
kronor;
b) till Statens avdikningslånefond för budgetåret 1952/53
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Stockholm den 18 april 1952.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Svedberg, Jon Jonsson*,
Bertil Andersson, Sundberg, Bror Nilsson, Ebbe Ohlsson, Einar Persson,
Osvald* och Eskilsson*; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Gustafson i
Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina, Hseggblom*, Jonsson i Järvsand, Nilsson
Varuträsk, Utbult, Boman i Stafsund*, Andersson i Långviksmon* och
Arweson.
* Ej närvarande vid justeringen.
527410. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:188 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar: Statens avdikningsans a1 i texten