Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-04-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1952:19, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.

1

Nr 19.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar:

Statens avdikningsanslag, in. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln,

punkten 131 (s. 233—235), föreslagit riksdagen att medgiva, att under budgetåret

1952/53 må beviljas statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa

3 000 000 kronor samt att till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen, bil. 30, punkten 10,

föreslagit riksdagen att medgiva, att under budgetåret 1952/53 må beviljas

lån från statens avdikningslånefond å tillhopa högst 4 000 000 kronor samt

att till Statens avdikningslånefond för samma budgetår anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 74 av herr Näslund m. fl. samt II: 75, likalydande, av herr Stjärne

m. fl., i vilka motioner hemställts, att från statens avdikningsanslag må beviljas

statsbidrag å tillhopa 4 000 000 kronor samt att till Grundförbättringar:

Statens avdikningsanslag skall anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor;
2)

1:171 av herr Andersson, Lars, m. fl. samt 11:219, likalydande, av

herr Hansson i Skegrie m. fl., vari yrkats, att riksdagen måtte besluta, att

de av 1951 års riksdag vidtagna ändringarna i bidragsgrunderna för den

statliga torrläggningsverksamheten icke skola gälla beträffande sådana torrläggningsföretag,

vilka projekterats och kostnadsberäknats enligt de tidigare

bestämmelserna.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

1 :o) Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag.

Från förevarande anslag beviljas statsbidrag huvudsakligen till utförande

av sådana torrläggningsföretag för jordbruksändamål, vilka beröra ett

flertal fastigheter eller äro av mera komplicerad natur (kung. den 30 juni

1939, nr 431; ändrad genom kung. nr 347/1945 och 414/1951). För varje

budgetår fastställes eu kostnadsram, utöver vilken statsbidrag ej må beviljas.

Anslaget uppföres å riksstaten med det belopp, som på grundval av

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.

redan fattade respektive förutsedda bidragsbeslut beräknas motsvara de

faktiska bidragsutbetalningarna under budgetåret. För innevarande budgetår

gäller, att bidrag må beviljas intill ett sammanlagt belopp av högst

3 000 000 kronor. Anslaget är däremot uppfört med 4 000 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen (skr. 24/8 1951) hemställer, att anslaget skall uppföras

med oförändrat belopp av 4 000 000 kronor samt att bidragstitldelningen

från anslaget skall bestämmas till högst 4 000 000 kronor. Styrelsen

anhåller vidare att, i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår,

inom ramen för medgiven bidragstilldelning och efter Kungl. Maj:ts bestämmande

dels ett belopp av 20 000 kronor skall få disponeras för bidrag

till vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag samt för

åtgärder ägnade att gagna torrläggningsverksamheten i dess helhet, dels

erforderliga medel skola få utgå till bestridande av kostnaderna för pågående

utredning rörande torrläggning av vissa marker vid Hjälmaren och

i Kvismaredalen.

Såsom motivering för sin framställning anför lantbruksstyrelsen i huvudsak

följande.

Under budgetåret 1950/51 ha bidrag beviljats till 621 företag med sammanlagt

3 999 990 kronor, varav till Tämnarens sänkningsföretag 1 075 030

kronor.

Vid ingången av budgetåret 1951/52 funnos hos styrelsen inneliggande

ansökningar om statsbidrag till 1 782 torrläggningsföretag, representerande

ett bidragsbelopp av sammanlagt omkring 10 900 000 kronor. Med anledning

av de ändringar i grunderna för det statliga stödet åt torrläggningsverksamheten,

vilka nyligen genomförts, kommer en stor del av förenämnda ansökningar

att överlämnas till lantbruksnämnderna för handläggning. Antalet

ansökningar beräknas därigenom komma att minskas till omkring 1 000,

representerande ett bidragsbelopp av omkring 9 000 000 kronor. Detta belopp

synes på grund av inträffade prisstegringar böra höjas till omkring

10 500 000 kronor. Hänsyn har därvid även tagits till eventuella ansökningar

om ytterligare bidrag till täckande av uppkomna merkostnader till utförande

av tidigare med statsmedel understödda torrläggningsföretag. Under

innevarande budgetår väntas nya ansökningar till ett sammanlagt belopp av

omkring 4 000 000 kronor. Då den medgivna bidragstilldelningen uppgår till

3 000 000 kronor, kunna således ansökningar motsvarande ett bidragsbelopp

av 11 500 000 kronor väntas bli överförda till budgetåret 1952/53. Därest efterfrågan

å bidrag blir oförändrad, skulle sålunda under sistnämnda budgetår

omkring 15 500 000 kronor erfordras för att förefintligt och påräknat bidragsbehov

skulle kunna helt tillgodoses.

Då torrläggningsverksamheten utgör ett viktigt led i jordbrukets rationalisering

är det synnerligen angeläget, att bidragsärendena avgöras utan allt

för stor väntetid. För att balansen av oavgjorda bidragsärenden icke skall

stiga, är en ökning av bidragstilldelningen med 1 000 000 kronor erforderlig''.

Det hade varit önskvärt, att bidragstilldelningen kunnat få en sådan

omfattning, att balansen kunnat i huvudsak avverkas inom de närmaste

åren Härför hade emellertid erfordrats en årlig bidragstilldelning av

6 000 000 kronor. Med hänsyn till det statsfinansiella läget vill styrelsen

dock icke för nästa budgetår föreslå högre tilldelning av bidrag än med

4 000 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbniksutskottets utlåtande nr 19.

3

Departementschefen har anfört följande.

»Vad först angår storleken av den bidragsram, som bör fastställas för nästa

budgetår, delar jag visserligen lantbruksstyrelsens uppfattning om önskvärdheten

av en ökning av bidragstilldelningen. Därigenom skulle ansökningarna

om bidrag kunna avgöras i en något snabbare takt än hittills.

Med hänsyn till det aktuella arbetskraftsläget anser jag mig dock icke

kunna tillstyrka den av styrelsen föreslagna utvidgningen av ifrågavarande

ram i förhållande till den för löpande budgetår fastställda. För nästa budgetår

bör alltså bidragstilldelningen bestämmas till ett oförändrat belopp

av högst 3 000 000 kronor. I enlighet med lantbruksstyrelsens beräkningar

torde kostnaden för utbetalande av bidrag till torrläggningsföretag under

nästa budgetår böra uppskattas till oförändrat 4 000 000 kronor. Förevarande

anslag synes sålunda böra uppföras med sistnämnda belopp.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår torde Kungl. Maj :t

böra äga att — inom ramen för den varje budgetår medgivna bidragstilldelningen

— av ifrågavarande anslag disponera 20 000 kronor för bidrag

till vissa undersökningar rörande äldre torrläggningsföretag samt för åtgärder

ägnade att gagna torrläggningsverksamheten i dess helhet. Ur avdikningsanslaget

torde även böra få utgå erforderliga medel till kostnaderna

för den pågående utredningen rörande torrläggning av vissa marker vid

Hjälmaren och i Kvismaredalen.»

Utskottet. Av utredningen i ärendet framgår, att stort behov föreligger av

medel till ifrågavarande bidragsverksamhet. På grund härav synes det otvivelaktigt

i och för sig önskvärt, att den i propositionen förordade bidragsramen

vidgas till 4 000 000 kronor i enlighet med yrkandet i motionerna I: 74

och II: 75. I betraktande av nuvarande ekonomiska läge, som kräver återhållsamhet

även på detta område, anser utskottet likväl övervägande skäl

tala för bifall till Kungl. Maj :ts förslag i ämnet. Utskottet tillstyrker alltså,

att bidragstilldelningen för nästa budgetår skall bestämmas till ett oförändrat

belopp av högst 3 000 000 kronor. I fråga om anslagets storlek förordar

utskottet en oförändrad medelsanvisning av 4 000 000 kronor.

Vad härefter angår det i motionerna 1:171 och II: 219 framställda yrkandet

får utskottet till en början erinra, att bidrag ur statens avdikningsanslag

fram till den 1 juli 1951 utgått utan behovsprövning. Enligt de sedan år 1945

gällande bestämmelserna kunde sådant bidrag i allmänhet beviljas av lantbruksstyrelsen

med belopp, motsvarande en tredjedel av den godkända kostnaden

för respektive företag. Föregående års riksdag biföll emellertid, på utskottets

hemställan, eif i propositionen nr 31/1951 framlagt förslag rörande

omläggning av det statliga stödet åt torrläggningsverksamheten (uti. nr 20;

r. skr. nr 255). Detta förslag innebar, att ett stort antal ärenden rörande

statligt stöd åt torrläggningsföretag från och med budgetåret 1951/52 skulle

avgöras av lantbruksnämnderna i stället för av lantbruksstyrelsen. I de ärenden,

som sålunda övertogos av lantbruksnämnderna, skulle bidrag — i likhet

med vad som gäller beträffande åtskilliga andra jordförbätlringsåtgärder —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.

utgå ur rationaliseringsanslaget med normalt 40 procent av kostnaden för

respektive företag. Vad däremot gällde de fall, som alltjämt komme att avgöras

av lantbruksstyrelsen, skulle bidrag liksom tidigare utlämnas ur avdikningsanslaget,

därvid dock bidragsbeloppet normalt skulle utgöra 40 procent

av kostnaden. I propositionen uppdrogos vidare vissa riktlinjer i fråga om

behovsprövning av torrläggningsföretag. Utskottet, som ej hade något att erinra

mot propositionen i nämnda del, anförde i detta sammanhang, att utskottet

ansåge det lämpligt att bidragsrätten icke generellt begränsades till

fastigheter under en viss arealgräns eller regelmässigt gjordes beroende av

brukarnas ekonomiska ställning.

Med anledning av riksdagens beslut vidtog Kungl. Maj :t genom kungörelserna

nr 413 och 414/1951, som trädde i kraft den 1 juli 1951, erforderliga

ändringar i dittills gällande bestämmelser rörande dels statligt stöd till

jordbrukets yttre och inre rationalisering, dels villkoren för statsbidrag från

statens avdikningsanslag. Beträffande behovsprövning av torrläggningsföretag

stadgas i dessa kungörelser att, därest det med hänsyn till vederbörandes

ekonomiska ställning eller förhållanden i övrigt är uppenbart att behov av

statsbidrag icke föreligger, bidrag må utgå endast under förutsättning att det

framstår som allmänt intresse av betydenhet att företaget kommer till stånd.

Några särskilda övergångsbestämmelser ha icke meddelats i fråga om behandlingen

av de bidragsärenden, som förelågo vid de nya bestämmelsernas

ikraftträdande.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen funnos den 1 juli

1951 hos lantbruksstyrelsen inneliggande ett betydande antal ansökningar

om bidrag till torrläggningsföretag. Dessa ansökningar hade inkommit till

styrelsen under en tid av 2 Va—3 år. För ett stort antal av ifrågavarande

företag innebära de nya bidragsgrunderna otvivelaktigt en förbättring genom

att det normala bidragsbeloppet höjts från en tredjedel av den godkända

kostnaden till 40 procent av denna. Utskottet, som inhämtat närmare

upplysningar från lantbruksstyrelsen, vill emellertid framhålla, att åtskilliga

av nämnda företag efter behovsprövning icke torde kunna erhålla statsbidrag,

oaktat de planlagts och stundom även igångsatts under sådana förhållanden,

att intressenterna ansett sig kunna påräkna statsbidrag med minst

en tredjedel av kostnaden. Även om dessa intressenters ekonomiska ställning

i vissa fall får betraktas som relativt god, synes bortfallet av statsbidrag

ofta kunna bereda dem stora svårigheter när det gäller att fullfölja företagen.

Ur angivna synpunkter anser utskottet det önskvärt, att en lättnad kominer

till stånd i fråga om torrläggningsföretagens behovsprövning vid övergången

till de nya bestämmelserna. Det torde dock knappast vara möjligt att,

såsom åsyftas i motionerna I: 171 och II: 219, föreskriva att de tidigare gällande

bestämmelserna generellt skola tillämpas på äldre företag. Såsom påpekats

från lantbruksstyrelsens sida ha nämligen till styrelsen inkomna ansökningar

om bidrag, vilka ansetts vara av natur att kunna behandlas av

lantbruksnämnderna, redan överlämnats till dessa. Ifrågavarande ansökningar

kunna icke lämpligen av lantbruksnämnderna behandlas enligt de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.

5

bestämmelser, som tidigare gällt för bidrag från statens avdikningsanslag.

Ej heller kunna å dessa ansökningar tillämpas tidigare för bidrag till jordbrukets

rationalisering gällande bestämmelser, vilka varit av speciell natur.

Ansökningarna torde knappast kunna återföras till lantbruksstyrelsen, då

styrelsens möjligheter att bevilja bidrag från avdikningsanslaget begränsats

med hänsyn till att lantbruksnämnderna skulle övertaga flertalet hos styrelsen

befintliga ansökningar.

Efter prövning av föreliggande problem har utskottet funnit, att en godtagbar

lösning torde kunna ernås först i samband med en översyn av gällande

bestämmelser på ifrågavarande område. Utskottet förordar därför,

att en sådan översyn skall komma till stånd genom Kungl. Maj :ts försorg.

Därvid torde böra undersökas möjligheterna att från behovsprövning undantaga

de torrläggningsföretag, för vilka svårigheter uppstått till följd

av de nya bidragsbestämmelsernas införande. Dylikt undantag torde i regel

— såsom skedde vid den ändring av bestämmelserna rörande avdikningsanslaget

som ägde rum år 1945 — böra begränsas till att avse bidragsansökningar,

som inkommit till lantbruksstyrelsen före de nya bestämmelsernas

ikraftträdande. I detta sammanhang torde dock även böra övervägas, huruvida

icke möjlighet bör beredas att, då särskilda omständigheter det påkalla,

medgiva befrielse från behovsprövning även beträffande företag, som planlagts

och kostnadsberäknats enligt de äldre bestämmelserna, oaktat bidragsansökning

ingivits efter den 1 juli 1951. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att efter verkställd översyn vidtaga de författningsändringar,

som kunna vara lämpliga för att tillgodose angivna syfte.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med

avslag å motionerna 1:74 och 11:75 i vad de skilja sig

från denna framställning

a) medgiva, att under budgetåret 1952/53 må beviljas

statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa 3 000 000

kronor;

b) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag å

riksstaten för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor;

II. med anledning av motionerna 1:171 och 11:219 i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj:t ville,

med beaktande av vad utskottet anfört, låta företaga eu

översyn av gällande bestämmelser om statligt stöd till torrläggningsverksamheten

samt vidtaga de författningsändringar,

vartill denna översyn kan föranleda.

2:o) Statens avdikningslånefond.

Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i

kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432), ändrad genom kungörelserna nr

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.

348/1945, 185/1948, 343/1948 och 415/1951. Jämlikt riksdagens beslut har

det högsta belopp, vartill lån ur fonden årligen fått beviljas, för vart och ett

av budgetåren 1939/40—1941/42 uppgått till 2 800 000 kronor. Därefter har

utlåningens storlek bestämts för ett vart av budgetåren 1942/43—1944/45 till

högst 3 000 000 kronor, för budgetåren 1945/46—1947/48 till högst respektive

3 500 000, 3 300 000 och 4 000 000 kronor, för vartdera budgetåret 1948/

49 och 1949/50 till högst 3 500 000 kronor samt för vartdera budgetåret

1950/51 och 1951/52 till högst 4 000 000 kronor.

Lantbruks styr ds en (skr. 24/8 1951) hemställer, att beloppet för utlåning

från avdikningslånefonden under budgetåret 1952/53 skall bestämmas

till högst 4 000 000 kronor samt att såsom kapitaltillskott till fonden skall

anvisas ett anslag å 1 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

»I annat sammanhang (IX ht punkt 131) har jag förordat, att bidragstilldelningen

från avdikningsanslaget för nästa budgetår skall fastställas till

4 000 000 kronor. Med hänsyn till det beräknade lånebehovet under nästa

budgetår torde den summa, intill vilken lån under nästa budgetår må beviljas

från avdikningslånefonden, böra bestämmas till högst 4 000 000 kronor.

För att en utlåning av denna storlek skall bli möjlig synes fonden, såsom

lantbruksstyrelsen även föreslagit, böra tillföras ett kapitaltillskott å

1 000 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon utskottets

erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1952/53 må beviljas lån

från statens avdikningslånefond å tillhopa högst 4 000 000

kronor;

b) till Statens avdikningslånefond för budgetåret 1952/53

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Stockholm den 18 april 1952.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Svedberg, Jon Jonsson*,

Bertil Andersson, Sundberg, Bror Nilsson, Ebbe Ohlsson, Einar Persson,

Osvald* och Eskilsson*; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Gustafson i

Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina, Hseggblom*, Jonsson i Järvsand, Nilsson

Varuträsk, Utbult, Boman i Stafsund*, Andersson i Långviksmon* och

Arweson.

* Ej närvarande vid justeringen.

527410. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:188 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Grundförbättringar: Statens avdikningsans a1 i texten