Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till den statliga och statsunderstödda frökontrollverksamheten m. m.

1952-04-24 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1952:26, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till den statliga och statsunderstödda frökontrollverksamheten m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

Nr 26.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1952/53 till den statliga och

statsunderstödda frökontrollverksamheten m. m.

I årets statsverksproposition (IX ht p. 87) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/

53 beräkna dels till Befrämjande av fröodlingen in. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:

Avlöningar och Omkostnader förslagsanslag å 1 405 000

respektive 330 000 kronor, dels till Befrämjande av fröodlingen in. in.: Understöd

åt lokala frökontrollanstalter ett anslag av 5 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en till riksdagen den 8 februari 1952 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 50, föreslagit riksdagen

att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens centrala frökontrollanstalt, som angivits i propositionen;

2) godkänna i propositionen angiven avlöningsstat för statens centrala

frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952

/53;

3) å riksstaten för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln anvisa

a) till Befrämjande av fröodlingen in. in.: Statens centrala frökontrollanstalt:

Avlöningar ett förslagsanslag av 1 351 000 kronor,

b) till Befrämjande av fröodlingen m. in.: Statens centrala frökontrollanstalt:

Omkostnader ett förslagsanslag av 560 700 kronor,

c) till Befrämjande av fröodlingen in. in.: Understöd åt lokala frökontrollanstalter

ett anslag av 5 000 kronor.

Inledning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1950 tillkallade dåvarande

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, tre sakkunniga

för att verkställa utredning rörande organisationen av den statliga och

statsunderstödda frökontrollverksamheten. De sakkunniga, vilka antagit

benämningen 1950 års frökontrollutredning, ha utgjorts av landshövdingen

B. Fallenius, tillika ordförande, dåvarande frökontrollanten vid statens centrala

frökontrollanstalt, numera t. f. föreståndaren för anstalten K. 1. S.

Gadd samt dåvarande rektorn vid Bollerups lantbruksskola, numera landshövdingen

T. Å. Hovgård.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2(i.

7

De sakkunniga ha den 27 juni 1951 överlämnat betänkande med förslag

rörande organisationen av frökontrollverksamheten (stencilerat). T. f. föreståndaren

Gadd har avgivit särskilt yttrande beträffande vissa av utredningen

behandlade frågor.

Över betänkandet ha, efter remiss, yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

Nuvarande förhållanden.

En redogörelse för nuvarande förhållanden på frökontrollverksamhetens

område och tidigare förslag till omorganisation av denna verksamhet återfinnes

å s. 3—10 i propositionen. Utskottet torde här endast få erinra om att

verksamheten för närvarande ombesörjes av dels statens centrala frökontrollanstalt,

vars huvudinstitution är förlagd till Bergshamra utanför Stockholm

och vilken har en filial i Akarp i anslutning till Alnarps egendom, dels

fem lokala statsunderstödda frökontrolianstalter, nämligen i Linköping,

Skara, Örebro, Törsta i Jämtland och Luleå.

Då statens centrala frökontrollanstalt inrättades, beräknade man att inkomsterna

å verksamheten i stort sett skulle täcka utgifterna. I själva

verket har emellertid rörelsen, särskilt under senare år, visat betydande

underskott. Beträffande utvecklingen under den senaste 1 O-årsperioden kan

hänvisas till följande sammanställning.

Budgetår

Nettoutgifter

Nettoinkomster

..

Underskott

Inkomster

i % av ut- gifterna

1939/40 ................

490 500

239 000

251600

49

1940/41 ................

602 600

330 000

272 600

55

1941/42 ................

811700

509 100

302 600

63

1942/43 ................

947 000

488 500

458 500

52

1943/44 ................

1 104 000

818 700

286 000

74

1944/45 ................

1136 700

707 600

429 100

62

1945/46 ................

1 179 400

691100

488 300

59

1 1946/47 ................

1194 100

776 300

417 800

65

• 1947/48 ................

1 659 200

722 000

937 200

43

I 1948/49 ................

1 663 000

''762 000

''901 000

46

(900 000)

(763 000)

(54)

! 1949/50 ................

1 624 300

>1 032 800

*591 500

64

!

(894 800)

(729 500)

(55)

Medan den centrala frökontrollanstaltens verksamhet sålunda lämnat

betydande underskott har rörelsen vid de lokala frökontrollanstalterna i regel

lämnat tillfredsställande ekonomiskt resultat och stundom givit ej oväsentliga

överskott.

1 Den redovisade inkomsten för 1948/49, omkring 763 000 kronor, bör enligt anstaltens beräkning

ökas till 900 000 kronor på grund av onormalt stor eftersläpning i influtna lilcvider.

Härtill bör hänsyn tagas vid bedömning av resultatet för 1949/50. Beloppen inom parentes ange

härav följande korrigering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottet? utlåtande nr 26.

Huvuddragen av frökontrollutredningens förslag.

Utredningen anser att statens centrala frökontrollanstalt även i fortsättningen

bör intaga en ledande ställning inom frökontrollverksamheten. Denna

verksamhet bör emellertid decentraliseras något. Som huvudsakliga

skäl för en decentralisering anföras dels att verksamheten därigenom

kan förbilligas, dels att läget på detta område på grund av den ökade kunnigheten,

förståelsen och ansvarskänslan hos jordbrukets utövare och utsädeshandelns

representanter nu är ett helt annat än det var då centralanstalten

inrättades.

Den önskade decentraliseringen avses till en början skola åstadkommas

genom en utvidgning av vissa av de distrikt, som nu äro bestämda för de

lokala statsunderstödda frökontrollanstalternas plomberingsverksamhet.

Därigenom skulle de mellansvenska anstalternas kapacitet kunna utnyttjas

bättre än vad som för närvarande är fallet. Utredningen föreslår även att

lokal statsunderstödd frökontrollanstalt i vissa fall skall äga åtaga sig statsplombering

utanför sitt eget distrikt.

I betänkandet föreslås vidare att sådana enskilda företag, som bedriva en

mera omfattande växtförädlingsverksamhet, skola kunna få särskild auktorisation.

Sådan auktorisation skall ha den verkan att en av företagen själva

utövad kontroll över de egna utsädesvarorna blir jämställd med sådan kontroll,

som utövas av statsunderstödd frökontrollanstalt. Denna auktorisation

skall dock icke omfatta sortrenhetskontroll, kontrollodlingar eller kontroll

över utsädespartier avsedda för export.

Utredningen har även undersökt andra decentraliseringsmöjligheter. Därvid

har den bland annat prövat frågan om lämpligheten av att inrätta nya

lokala frökontrollanstalter eller en Norrlandsfilial till centralanstalten. Den

anser dock icke att några åtgärder i dessa hänseenden för närvarande äro

påkallade. Beträffande filialen i Norrland framhålles, att utredningen med

sitt ställningstagande icke velat bestrida betydelsen av att viss frökontrollverksamhet

förlägges till Norrland. Denna fråga anses emellertid böra övervägas

mera ingående först i samband med utbyggandet av den planerade

forskningsinstitutionen vid Röbäcksdalen.

I samband med decentraliseringsspörsmålen har utredningen övervägt

frågan om erforderliga åtgärder för att samordna frökontrollverksamheten.

I detta hänseende pekar den på betydelsen av att allmänna

anvisningar för verksamhetens bedrivande skola meddelas fortlöpande

samt föreslår att tillsynen från centralanstaltens sida skall intensifieras.

I fråga om organisationen av fält kontrollen föreslås en

väsentlig ändring. Utredningen anser nämligen att den obligatoriska efterkontrollodlingen

i samband med vanlig statsplombering och statsplombering

av kvalitetsvara bör slopas. Samtidigt föreslås att frölagen skall ändras så att

den blir tillämplig å sådan statsplomberad frövara som nu nämnts.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

9

Beträffande fältbesiktningarna föreslår utredningen en decentralisering

såtillvida att de lokala statsunderstödda frökontrollanstalterna

skola tillerkännas viss rätt att verkställa sådana besiktningar efter uppdrag

av centralanstalten. Samma befogenhet bör enligt förslaget tillkomma auktoriserade

frökontrollorgan beträffande deras egna varor.

Utredningen har även prövat frågan om förläggningen av centralanstaltens

fältkontrollav delning. Med hänsyn till att

kontrollodlingarna av klimatologiska skäl i huvudsak måste ske i Skåne

förordar utredningen, att avdelningen skall förläggas i anslutning till den

nuvarande filialen i Åkarp. I så fall måste emellertid en ny institutionsbyggnad

uppföras för filialen. Byggnadskostnaderna, inbegripet kostnaderna för

en vaktmästarebostad, uppskattas till i runt tal 450 000 kronor.

Med utgångspunkt från den minskning av arbetsuppgifternas omfattning

vid statens centrala frökontrollanstalt, som ett genomförande av utredningens

olika förslag väntas medföra, har utredningen ansett att personalorganisationen

vid anstalten kan begränsas avsevärt.

Utredningens förslag till ny personalorganisation innebär en minskning

med 60 befattningshavare eller nära 30 procent av det nuvarande antalet.

Härigenom ävensom genom vissa andra besparingar räknar utredningen med

att utgifterna för statens centrala frökontrollanstalt skola kunna nedbringas

med cirka 530 000 kronor. Å andra sidan komma emellertid även inkomsterna

att nedgå, om vissa arbetsuppgifter överflyttas till lokala organ. Den

härav föranledda inkomstminskningen uppskattar utredningen till cirka

250 000 kronor.

Utredningens förslag är icke enhälligt. En av de sakkunniga, t. f. föreståndaren

för statens centrala frökontrollanstalt H. Gadd, är nämligen på flera

punkter skiljaktig från utredningens övriga ledamöter. Sålunda biträder han

ej förslaget om en överföring av vissa arbetsuppgifter från centralanstalten

till lokala organ. Vidare anser han att auktorisering av enskild frökontrollverksamhet

endast bör ifrågakomma beträffande två företag, nämligen Allmänna

svenska utsädesaktiebolaget samt W. Weibull aktiebolag. Han uttalar

jämväl att efterkontrollodling åtminstone i viss utsträckning bör ske

även beträffande de lägre statsplomberingsformerna.

Rörande det närmare innehållet i utredningens förslag och yttrandena

däröver torde utskottet få hänvisa till den redogörelse härför, som lämnats

å s. 12—58 i propositionen.

Anslagsäskanden för budgetåret 1952/53.

Stijrelsen för statens centrala frökontrollanstalt har i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår (skr. 31/8 1951) hemställt, att anstaltens avlöningsoch

omkostnadsanslag skola höjas från 1 172 000 respektive 330 000 kronor

till 1 403 500 respektive 686 800 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

I fråga om a vlöningsan slaget innebär anstaltsstyrelsens förslag

en uppräkning med 231 500 kronor i enlighet med följande sammanställning.

Ökning Minskning

1. Tjänsteförändringar:

a) l kamrerare i Ca 27 i st. för Ca 25 ................. 1 644

b) 2 laboratorieföreståndarinnor i Ca 17 i st. för 2 labora
toriebiträden

i Ca 15 å renhets- respektive groningsavdelningen.

......................................... 1 872

c) 1 laboratoriebiträde i Ca 15 i st. för 1 frökontrollbiträde i

Ce 11 å fältkontrollavdelningen...................... 1 440

d) 1 kontorist i Ca 13 i st. för 1 kontorsbiträde i Ca 8 å fältkontrollavdelningen

................................. 1728

e) 1 kontorist i Ca 13 i st. för 1 expeditionsbiträde i Ce 11 696

f) 3 ställföreträdande laboratorieföreståndarinnor i Ca 13 i st.

för 3 frökontrollbiträden i Ca 11 respektive Ce 11 .... 2 088

g) 1 expeditionsföreståndare i Ca 18 i st. för Ce 18...... —

h) 2 kontorsbiträden i Ca 8 i st. för Ce 8.............. —

2. Personalförstärkningar:

3 inspektörer i Ce 14 ................................. 25 272

3. Personalindragningar:

9 frökontrollbiträden i Ce 8 och Cg 8 .................. 56 592

4. Löneklassförändringar................................. 20 000

5. Löneregleringen för chefstjänstemän.................... 2 664

6. Rörliga tilläggets höjning.............................. 230 700

288 104 56592

+ 231 512

Anstaltsstyrelsens beräkning av omkostnadsanslaget för nästa

budgetår innebär en höjning med 356 800 kronor enligt följande fördelning.

1951/52 Ökning

1. Sjukvård m. in........................................ 14 000 4 000

2. Reseersättningar...................................... 3 500 26 000

3. Rränsle, lyse och vatten............................... 18 000 4 000

4. Övriga expenser...................................... 34 000 16 000

5. Publikationstryck..................................... 2 000 1 000

6. Provtagning och plombering........................... 89 700 124 800

7. Fältkontroll.......................................... 115 000 115 200

8. Utsädeskontroll vid Svalöv............................ 24 000 36 100

9. Diverse förbrukningsartiklar............................ 28 000 29 700

356 800

Vidare har anstaltsstyrelsen (skr. 16/11 1951) hemställt, att den i anstaltens

omkostnadsstat för innevarande budgetår upptagna delposten till övriga

expenser måtte få överskridas med högst 4 370 kronor för anskaffande

av en ny elektrisk dupliceringsmaskin. Styrelsen anför att den nuvarande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

11

maskinen, vilken oavbrutet varit i gång sedan år 1948, är starkt försliten

och att den numera åstadkommer ett för personalen synnerligen störande

buller. En ny maskin beräknas kunna erhållas för 6 370 kronor. Då emellertid

leverantören förklarat sig villig att återköpa den gamla maskinen för

2 000 kronor skulle nettokostnaden belöpa sig till förenämnda belopp, 4 370

kronor.

Slutligen har lantbruksstyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret

1952/53 (skr. 24/8 1951) hemställt, att till understöd åt lokala frökontrollanstalter

skall anvisas ett oförändrat anslag av 5 000 kronor. Styrelsen har

vidare hemställt om bemyndigande att fördela anslaget mellan anstalterna

efter föreliggande behov av statsbidrag.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

»Den utveckling på utsädesområdet, som ägt rum efter det statens centrala

frökontrollanstalt inrättades år 1924, synes mig helt ha bestyrkt riktigheten

av den då uttalade uppfattningen, att frökontrollverksamheten borde ställas

under ledning av en central statlig anstalt med erforderliga resurser. Även

om frökontrollfrågan numera — till stor del beroende på att förståelsen för

betydelsen av ett fullgott utsäde har ökat — är i ett annat läge än den var

vid nyssnämnda tidpunkt, anser jag det uppenbart, att en central statlig

frökontrollanstalt ej heller i fortsättningen kan undvaras.

Då centralanstalten inrättades räknade man, såsom tidigare nämnts, med

att kostnaderna för densamma i stort sett skulle täckas av inflytande inkomster.

Utvecklingen har emellertid blivit en annan, i det att kostnaderna

ständigt avsevärt överstigit inkomsterna. Såsom framgår av de i det föregående

återgivna siffrorna angående det ekonomiska resultatet av rörelsen

vid centralanstalten ha under senare år inkomsterna i regel endast uppgått

till omkring hälften av utgifterna och stundom till ändå mindre del av dessa.

Beträffande denna jämförelse är vidare att märka, att i densamma icke tagits

någon hänsyn till vissa i och för sig betydande utgiftsposter såsom kostnader

för pensionering av personalen, utgifter för lokaler m. m. Inräknas även

dessa poster å kostnadssidan, ökas underskottet å verksamheten ytterligare

avsevärt.

Det synes under sådana förhållanden naturligt, att man skall överväga

vad som kan göras för att åstadkomma en bättre proportion mellan inkomster

och kostnader vid centralanstalten och på så sätt minska det allmännas

utgifter för frökontrollverksamheten. Utredningen har även framlagt ett

flertal förslag i denna riktning. Åtskilliga av dessa ha mottagits välvilligt i

det övervägande antalet remissyttranden. På vissa punkter ha dock flertalet

yttranden gått i negativ riktning.

Då det gäller att taga ställning till de framlagda förslagen bör enligt min

mening utgångspunkten vara att effektiviteten i frökontrollverksamheten

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

.Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

under inga förhållanden får minskas. Att frökontrollen skall bedrivas på ett

ändamålsenligt sätt är uppenbarligen — med hänsyn till de ekonomiska

värden som denna kontroll kan skapa och bevara — av utomordentligt stor

vikt. Det synes då ej böra komma i fråga att äventyra denna kontroll genom

åtgärder, vilka visserligen kunna medföra någon begränsning av de direkta

statsutgifterna för verksamheten men å andra sidan kunna medföra risk för

att jordbrukarnas möjligheter att erhålla ett fullgott utsäde minskas. Med

denna utgångspunkt finner jag det angeläget, att statens centrala frökontrollanstalts

ställning som det ledande och övervakande organet för frökontrollverksamheten

ej skall rubbas. Av vad jag nu anfört följer vidare, att det avgörande

vid bedömningen av de föreliggande förslagen enligt min mening

bör vara icke huruvida ett genomförande av desamma kan medföra någon

minskning av de direkta statsutgifterna utan huruvida ett förverkligande av

desamma kan ske utan men för frökontrollverksamheten. Där det senare är

förhållandet är det åter självfallet, att föreliggande besparingsmöjligheter

böra tillvaratagas.

Av de förslag från utredningen, för vilka jag redogjort i det föregående,

torde jag först få behandla frågan om en decentralisering av frökontrollverksamheten

i form av en överföring av vissa arbetsuppgifter från centralanstalten

till de lokala frökontrollanstalterna. Såsom skäl för en dylik överföring

har i betänkandet bland annat åberopats att densamma skulle medföra

en viss minskning av statsverkets utgifter för frökontrollverksamheten.

Riktigheten av denna uppfattning har visserligen ifrågasatts i några yttranden.

Med hänsyn till att de lokala anstalter, som närmast beröras av förslaget,

synts kunna arbeta med genomsnittligt lägre kostnader än centralanstalten,

är jag närmast böjd för att ansluta mig till utredningens åsikt

i fråga om de ekonomiska konsekvenserna av en dylik överföring. Av vad

jag nyss anfört framgår emellertid att det förhållandet, att överföringen

må kunna medföra någon minskning av statsutgifterna, enligt min mening

icke i och för sig bör tillmätas utslagsgivande betydelse. Av större vikt är

enligt min uppfattning att en dylik överföring, såsom framhållits både i betänkandet

och i åtskilliga yttranden, synes kunna medföra fördelar även ur

andra synpunkter. Sålunda skulle densamma möjliggöra ett mera effektivt

utnyttjande av de lokala anstalternas kapacitet. Vidare skulle den göra det

lättare att bevara den direkta kontakten mellan jordbrukets representanter ;

de olika landsdelarna och dem, som syssla med frökontrollarbetet. Det sistnämnda

synes mig vara av särskild betydelse med hänsyn till angelägenheten

av att jordbrukarnas intresse för utsädesfrågan skall kunna bibehållas och

ökas. De farhågor, som i några yttranden uttalats för att centralanstalten, om

eu dylik överföring kommer till stånd, skulle förlora den allmänna överblicken

över frökontrollarbetet, synas ej heller böra tillmätas avgörande betydelse.

Det antal prov, som genom den av utredningen ifrågasatta överföringen

skulle komma att frångå centralanstalten, representerar ju endast en

förhållandevis obetydlig del av det sammanlagda antal prov, som undersökes

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 20.

13

vid anstalten. Jag ansluter mig därför i princip till utredningens tanke på en

viss decentralisering av den rutinmässiga frökontrollverksamheten från centralanstalten

till de lokala frökontrollanstalterna. Denna decentralisering synes

böra ske dels genom en utvidgning av de mellansvenska lokala anstalternas

plomberingsdistrikt, dels genom att de lokala anstalterna medgivas rätt

att i vissa fall åtaga sig statsploinbering utanför det för vederbörande anstalt

fastställda plomberingsområdet. Sådan avvikelse från områdesindelningen,

som sist nämnts, torde dock böra få ske endast efter medgivande från centralanstalten

eller från annan lokal anstalt, som beröres därav.

I några yttranden, där förslaget om decentralisering avstyrkts, har uttalats

att de lokala anstalter, som nu ha en outnyttjad kapacitet, i stället borde söka

intressera jordbrukarna att i ökad omfattning analysera utsäde av egen

skörd. Jag vall i anledning härav framhålla, att jag helt delar uppfattningen

om det önskvärda i att dylika analyser skola ske i ökad omfattning. En sådan

utveckling torde emellertid ej behöva hindras av den decentralisering, som

jag nu förordat.

Det torde icke vara erforderligt att redan nu taga ställning till frågan,

hur den av mig förordade utvidgningen av vissa lokala anstalters plomberingsområden

skall genomföras. Denna fråga torde jag senare få anmäla för

Kungi. Maj :t. I anledning av vad Hallands läns hushållningssällskap anfört

vill jag emellertid framhålla, att det icke synes tillräckligt motiverat, att en

ny lokal anstalt skulle inrättas i Halland.

Utredningen har ifrågasatt att sammansättningen av styrelserna för de

lokala anstalter, vilkas plomberingsdistrikt kunna komma att utvidgas, skall

ändras så, att varje i distriktet ingående hushållningssällskapsområde blir

representerat i styrelsen. Goda skäl tala enligt min uppfattning för en sådan

ändring. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva denna

fråga med beaktande av de förhållanden, som kunna föreligga beträffande

varje särskild anstalt.

Som en ytterligare åtgärd i syfte att nedbringa arbetsbelastningen och förlusten

vid statens centrala frökontrollanstalt har utredningen föreslagit, att

möjlighet skulle öppnas för Kungl. Maj :t att medgiva auktorisering av vissa

enskilda utsädesföretag. Sådan auktorisering skulle ha den innebörden att

en av företaget självt verkställd kontroll i fråga om de lägre plomberingsformerna

skulle bli likställd med kontroll, utövad av statsunderstödd frökontrollanstalt.

Förutsättning för att auktorisering skulle få meddelas skulle

dock enligt förslaget vara, att företaget självt bedreve växtförädlingsverksamhet

i betydande omfattning och hade sådana resurser, som erfordrades

för kontrollverksamheten.

Mot detta utredningens förslag ha invändningar framställts i ett flertal

yttranden. Därvid har man i regel antingen helt avstyrkt förslaget eller ock

förordat att möjligheten att erhålla auktorisation skulle begränsas till W.

Weibull aktiebolag samt Allmänna svenska utsädesaktiebolaget eller Sveriges

utsädesförening.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 20.

Mot ett genomförande av utredningens förslag på denna punkt i hela

dess vidd har framför allt anförts, att det måste befaras att genom en sådan

åtgärd alltför stora delar av frökontrollverksamheten skulle komma att undandragas

den statliga kontrollen ävensom att garantien för köparna ej

skulle kunna bli densamma som vid en av centralanstalten eller statsunderstödd

lokalanstalt utövad kontroll. För min del har jag ej kunnat undgå att

finna dessa farhågor i viss mån befogade. Om ett auktorisationsförfarande

skall införas bör det därför enligt min uppfattning, i överensstämmelse med

vad som förordats i ett flertal yttranden, begränsas till W. Weibull aktiebolag

samt Allmänna svenska utsädesaktiebolaget eller Sveriges utsädesförening

i Svalöv. På sätt framhållits både i betänkandet och i yttrandena

intaga dessa företag obestridligen en särställning — både genom verksamhetens

omfattning och genom det förhållandet att de åtnjuta betydande

statsunderstöd för sin växtförädlingsverksamhet och i samband därmed äro

underkastade insyn från det allmännas sida. Beträffande Weibullsbolaget

är emellertid att märka, att detta företag redan så gott som uteslutande

saluför sina varor under egen plomb. Detta system synes ha fungerat tillfredsställande

även ur köparnas synpunkt. Något större behov av en auktorisation

— vilken ju i stort sett endast skulle innebära att bolagets kontroll

skulle få en mera officiell prägel — kan därför knapppast föreligga här. Vad

vidare angår Allmänna svenska utsädesaktiebolaget har detta i första hand

iörklarat sig önska att det nuvarande systemet, enligt vilket bolagets försäljning

är ställd under centralanstaltens kontroll, skall bibehållas eller att

eventuellt kontrollen skulle överflyttas till utsädesföreningens kontrollbyrå,

vilken i så fall borde äga befogenhet att plombera med verklig statsplomb.

Härvid har bolaget förutsatt, att kontrollavgifterna icke skulle ökas så att de

alltför mycket komme att överskrida de nuvarande kostnaderna. Såsom i

annat sammanhang berörts har emellertid centralanstalten beviljat bolaget

en betydande rabatt å de eljest gällande taxeavgifterna. Denna rabatt är av

sådan storleksordning, att den måste anses innebära en avsevärd subvention

till bolaget. I likhet med bland andra lantbruksstyrelsen och statens sakrevision

anser jag att någon sådan subvention till visst eller vissa utsädesföretag

icke bör förekomma. Rabatten bör därför enligt min mening avvecklas,

då giltighetstiden för nu löpande avtal mellan centralanstalten och bolaget

utgår, d. v. s. den 30 juni 1953. Därest bolaget då ej skulle vilja bära kostnaden

för en statlig kontroll, möter givetvis ej hinder för detsamma att

sälja sina varor i samma ordning som W. Weibull aktiebolag, d. v. s. under

egen kontroll och under egen plomb. Av bolagets yttrande synes emellertid

framgå, att bolaget i en dylik situation skulle föredraga att erhålla auktori

sation i enlighet med utredningens förslag. Ur det allmännas synpunkt torde

några allvarligare betänkligheter icke behöva möta mot bifall till en framställning

härom. Detsamma gäller, därest Weibullsbolaget skulle önska

erhålla auktorisation.

Av skäl som nu anförts kan jag alltså ansluta mig till utredningens förslag

på denna punkt endast i så måtto att sådan auktorisation, som avses i betän
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

15

kandet, bör efter ansökan kunna beviljas W. Weibull aktiebolag och Allmänna

svenska utsädesaktiebolaget. Rörande förutsättningarna och villkoren

för auktorisation har jag i stort sett intet att invända mot vad utredningen

anfört. Till de hithörande detaljproblemen torde jag emellertid lämpligen

få återkomma senare. Här må allenast framhållas, att därest Allmänna

svenska utsädesaktiebolaget i samband med sökande av auktorisation skulle

önska uppdraga kontrollen åt Sveriges utsädesförenings kontrollbyrå, synes

hinder i och för sig ej böra möta mot en dylik anordning.

I samband med behandlingen av decentraliseringsfrågorna har utredningen

även upptagit spörsmålen om inrättande av nya lokala frökon trollanstaller

samt en Norrlandsfilial till statens centrala frökontrollanstalt. Vad angår

förstnämnda fråga har jag redan tidigare anfört, att det enligt min mening

icke kan anses påkallat att inrätta någon ny lokal anstalt i Halland.

Även i övrigt delar jag utredningens uppfattning, att någon ny lokal anstalt

ej för närvarande behövs. Vad angår frågan om inrättande av eu Norrlandsfilial

till centralanstalten vill jag erinra om att Röbäcksdalsutredningen i

sitt den 17 november 1951 avgivna betänkande angående utbyggnaden av en

central forsknings- och försöksinstitution på jordbrukets område vid Robäcksdalen

i Norrland föreslagit att en filial till statens centrala frökontrollanstalt

skall upprättas och förläggas till Röbäcksdalen. Jag torde senare

denna dag få för Kungl. Maj :t anmäla frågan om framläggande för riksdagen

av förslag, grundade på sistnämnda betänkande. Därvid torde jag även

få upptaga den nu nämnda filialfrågan.

Som ett led i strävandena att åstadkomma en förenkling av frökontrollverksamheten

och minska kostnaderna för denna har utredningen föreslagit

vissa ändringar i fråga om organisationen av fältkontrollen. Utredningen förordar

sålunda till en början, att den obligatoriska efterkontrollen vid de

lägre plomberingsformerna skall slopas och att sådan kontroll i stället

skall företagas endast då framställning därom göres. I likhet med flertalet

remissmyndigheter anser jag emellertid att ett borttagande av den obligatoriska

efterkontrollen kan komma att innebära vissa risker för frökontrollverksamheten.

Såsom bland andra statens sakrevision framhållit har vidare

underskottet å denna kontrollverksamhet hittills varit relativt begränsat

och man kan genom en lämplig avvägning av avgifterna få en tillfredsställande

täckning av statens kostnader för kontrollodlingarna. Den i några

yttranden framförda tanken att den nuvarande obligatoriska efterkontrollen

skulle ersättas av en stickprovsvis anordnad kontroll synes ej heller innebära

en tillfredsställande lösning. Under dessa förhållanden anser jag att den

obligatoriska efterkontrollen bör bibehållas och kan alltså ej ansluta mig till

utredningens förslag på denna punkt.

I fråga om fältkontrollen föreslår utredningen vidare den organisatoriska

förändringen, att fältkontrollodlingarna i huvudsak skola förläggas till Skåne

och att i samband därmed även fältkontrollavdelningen vid statens centrala

frökontrollanstalt skall förflyttas till Skåne och sammanföras med den nu
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

varande Skånefilialen. Detta förslag har genomgående tillstyrkts i remissyttrandena,

såvitt det avser en förflyttning av fältkontrollodlingarna och fältkontrollavdelningen

till Skåne. Även jag anser en sådan förflyttning lämplig.

Jag anser det likaså ändamålsenligt, att den nuvarande Alnarpsfilialen

till centralanstalten skall sammanföras med fältkontrollavdelningen. Lokalfrågan

torde i så fall, såsom utredningen föreslagit, lämpligen böra lösas så,

att statens växtskvddsanstalts filial i Alnarp får övertaga de lokaler, som

nu disponeras av centralanstaltens filial, och att en ny institutionsbyggnad

uppföres, vilken kan inrymma både sistnämnda filial och fältkontrollavdelningen.

I fråga om valet av förläggningsort delar jag åter den av ett flertal remissinstanser

uttalade uppfattningen, att en förläggning till Alnarp skulle

komma att medföra sådana olägenheter, att man om möjligt bör söka finna

en annan lösning.

Med hänsyn till den begränsning, som måste iakttagas i fråga om den

offentliga byggnadsverksamheten, torde vidare den lösning av lokalfrågan,

som jag nyss förordat, under inga omständigheter kunna genomföras redan

under loppet av nästa budgetår. Under sådana förhållanden synes det lämpligast,

att frågan om valet av förläggningsplats för fältkontrollavdelningen

och filialen skall ytterligare övervägas. Det torde i första hand få ankomma

på anstaltens styrelse att verkställa vidare undersökning i saken samt att

inkomma till Kungl. Maj :t med det förslag, vartill denna undersökning kan

föranleda.

I fråga om fältbesiktningarna har utredningen ansett, att de lokala statsunderstödda

frökontrollanstalterna borde kunna tillerkännas rätt att verkställa

sådana besiktningar efter uppdrag av centralanstalten. Jag ansluter

mig till utredningens uppfattning. I vad mån de lokala anstalterna jämväl,

såsom föreslagits i en del yttranden, böra få utföra laboratorieanalyser för

de högre plomberingsformerna synes vara en lämplighetsfråga, som det i

första hand bör ankomma på centralanstalten att avgöra.

Vad angår personalorganisationen har utredningen ansett att det, om dess

förslag genomfördes, skulle bli möjligt att indraga ett sextiotal befattningar,

så gott som samtliga av biträdeskaraktär. Vidare har utredningen räknat

med att en ytterligare besparing skulle kunna göras å avlöningsanslaget genom

att man i ökad omfattning skulle tillfälligt permittera en del av personalen

under dödsäsongen.

På sätt jag i det föregående angivit ansluter jag mig i väsentliga delar till

utredningens förslag. Jag har sålunda biträtt förslagen om en viss överföring

av arbetsuppgifter från centralanstalten till de lokala anstalterna och

om förläggning av efterkontrollodlingarna och fältkontrollavdelningen till

Skåne. Vidare har jag ansett att möjlighet bör öppnas för W. Weibull aktiebolag

och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget att, därest de så önska,

erhålla auktorisation i huvudsaklig överensstämmelse med vad utredningen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

17

förordat. Såvitt angår nästa budgetår torde dessa åtgärder dock ej kunna

beräknas få någon större inverkan på medelsbehovet vid centralanstalten. Innan

frågan om förläggningsort för efterkontrollodlingarna och fältkontrollavdelningens

lokalfråga blivit lösta kan man uppenbarligen ej räkna med

någon besparing på detta område. Då kontrollfrågan för Allmänna svenska utsädesaktiebolagets

del för närvarande är reglerad genom ett avtal, vilket gäller

till utgången av budgetåret 1952/53, torde man vidare knappast kunna

räkna med att frågan om auktorisation för sagda bolags del skall bli aktuell

förrän avtalet utlöpt och följaktligen ej heller på denna punkt kunna

räkna med någon personalminskning. Däremot bör den av mig förordade

decentraliseringen från centralanstalten till vissa lokala anstalter kunna genomföras

med verkan redan under nästa budgetår. Härigenom torde det bli

möjligt att något minska biträdespersonalen vid centralanstalten. Jag vill i

detta sammanhang även understryka angelägenheten av att centralanstaltens

ledning skall tillse, att de möjligheter, som kunna finnas att rationalisera

arbetet och undvika spilltid för personalen, tillvaratagas. Med hänsyn till

svårigheten att i förväg bedöma, vad som kan vinnas genom dylika åtgärder

ävensom genom den nyss angivna överföringen av vissa arbetsuppgifter, anser

jag det dock icke tillrådligt att för nästa budgetår räkna med avsevärt

större minskning av personalbehovet vid centralanstalten än vad styrelsen

för denna angivit i sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53. Jag finner

det under nu angivna förhållanden ej heller sannolikt att några särskilda

åtgärder för omskolning av överflödig personal kunna komma att

erfordras under nästa budgetår. Jag förutsätter emellertid att anstaltens

styrelse skall uppmärksamma denna fråga.

Av de frågor, som behandlats i betänkandet, torde jag till sist få beröra

spörsmålet om taxesättningen och det därmed sammanhängande problemet

om de rabatter, som för närvarande tillämpas i vissa fall.

Vad angår taxesättningen vill jag först framhålla, att en betydande del

av centralanstaltens verksamhet givetvis är av sådan natur, att det ej kan

anses rimligt att kostnaderna för densamma skola bäras av dem, som anlita

anstalten för undersökningar. Däremot synes det i princip riktigt, att den

löpande analyserings- och plomberingsverksamheten skall vara självbärande,

och att taxorna skola avvägas med hänsyn härtill. Driftsresultaten vid de

statsunderstödda frökontrollanstalterna synas utgöra en lämplig utgångspunkt

för bedömningen av hur taxorna vid tillämpning av denna princip

böra bestämmas. Såsom bland andra lantbruksstyrelsen påpekat måste emellertid

hänsyn tagas även till att de analyser, som utföras vid centralanstalten,

i stor utsträckning äro mera tidsödande och mindre lönsamma än de

analyser, som utföras vid de lokala anstalterna. Jämväl detta förhållande

torde därför böra beaktas vid taxesättningen. Jag finner det vidare ej obefogat,

att centralanstalten skulle äga alt såsom gottgörelse för sina kostnader

för kontroll över de lokala anstalternas verksamhet in. in. uttaga en mindre

plomberingsavgift av de sistnämnda. Hinder bör därför ej möta för Kungl.

2 fiiliang titt riksdagens protokoll 1952. 10 samt. AV 24—20.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

Maj :t att föreskriva, att erläggandet av dylik avgift skall utgöra ett villkor

för att lokal anstalt skall äga verkställa statsplombering. En sådan plomberingsavgift

torde dock ej böra komma i fråga annat än om taxesättningen

leder till driftsöverskott vid lokala anstalterna, vilka måste anses överstiga

vad som behövs för konsolidering av dessas ekonomi.

Vad härefter slutligen angår rabatterna anser jag, såsom jag angivit redan

vid behandlingen av frågan om meddelande av auktorisation till vissa utsädesföretag,

att de rabatter, som nu lämnas till några dylika företag, böra

avvecklas. Däremot föreligga enligt min mening ej samma skäl för att även

de rabatter, som nu i vissa fall lämnas till jordbrukare och utsädesutställningar,

skulle borttagas. Jag vill erinra om att dessa rabatter endast uppgå

till förhållandevis obetydliga belopp men det oaktat spela en ej oväsentlig

roll i strävandena att höja utsädesvarornas kvalitet.

Sedan jag nu angivit min ståndpunkt till de förslag, som 1950 års frökontrollutredning

framlagt, och vissa därmed sammanhängande spörsmål

torde jag få övergå till att behandla frågan om anslag till centralanstalten

och de lokala frökontrollanstalterna för budgetåret 1952/53. Vad då först

angår centralanstaltens avlöningsanslag har jag redan i det föregående behandlat

frökontrollutredningens förslag till personalorganisation vid anstalten.

Jag har därvid uttalat, att det enligt min mening icke vore tillrådligt

att för nästa budgetår räkna med avsevärt större minskning av personalbehovet

än vad anstaltsstyrelsen angivit i sina anslagsäskanden. I dessa

har styrelsen förutsatt en indragning av nio frökontrollbiträden, vilket

skulle medföra en minskning av avlöningsanslaget med 56 600 kronor. Då

biträdespersonalen enligt min mening bör kunna reduceras något mer, föreslår

jag att nämnda belopp skall höjas till 75 400 kronor. Beträffande de av

anstaltsstyrelsen föreslagna tjänsteförändringarna och personalförstärkningarna

anser jag arbetsuppgifterna å den kontorsbiträdestjänst i Ca 8 å

fältkontrollavdelningen, vilken styrelsen föreslagit skola ändras till en kontoristtjänst

i Ca 13, motivera en placering som kanslibiträde i Ca 11. För

detta ändamål torde anslaget böra uppräknas med 1 000 kronor. Styrelsens

förslag att en tjänst som expeditionsbiträde i lönegrad Ce 11 skall ändras

till en kontoristtjänst i lönegrad Ca 13 anser jag mig ej för närvarande

kunna taga ställning till med hänsyn till ovissheten, huruvida denna tjänst

kommer att behövas i fortsättningen. Ifrågavarande befattningshavare handhar

nämligen anstaltens kontroll över Allmänna svenska utsädesaktiebolagets

försäljning av utsäde. Jag är icke heller beredd att nu biträda det ånyo

framlagda förslaget att tre inspektörstjänster i lönegrad Ce 14 skola inrättas.

Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången ha två kontorsbiträden

i Ce 8 föreslagits skola få ordinarie tjänster. Med hänsyn till svårigheten

att redan nu bedöma vilket behov av biträdespersonal som kommer

att föreligga när de förslag, som jag i det föregående biträtt, blivit genomförda,

anser jag att dessa kontorsbiträden böra kvarstå å extra ordinarie

stat. Däremot förordar jag i enlighet med anstaltsstyrelsens förslag att en

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

19

expeditionsföreståndare i lönegrad Ce 18 skall överföras å ordinarie stat.

Till övriga av styrelsen eller i remissyttrandena ifrågasatta tjänsteförändringar

kan jag för närvarande icke taga ställning. Vad slutligen angår styrelsens

beräkning av medelsbehovet med anledning av de automatiska utgiftsökningarna

föranleder denna icke någon erinran från min sida. På

grund av beräknade löneklassförändringar, löneregleringen för chefstjänstemän

samt det rörliga tilläggets höjning bör anslaget följaktligen uppräknas

med respektive 20 000, 2 700 och 230 700 kronor.

Centralanstaltens avlöningsanslag skulle alltså för nästa budgetår behöva

uppföras med (206 000 + 820 000 + 325 000 =) 1 351 000 (+ 179 000)

kronor.

Beträffande centralanstaltens omkostnadsanslag anser jag i likhet med

anstaltsstyrelsen att posten sjukvård in. m. med hänsyn till medelsåtgången

bör uppräknas med 4 000 kronor. Vad angår posten reseersättningar vill jag

erinra att jag i det föregående ej ansett mig kunna biträda förslaget om

inrättande av tre inspektörsbefattningar. Detta medför att det belopp å

22 500 kronor, vilket äskats till reseersättningar åt nämnda befattningshavare,

icke erfordras. Den av anstaltsstyrelsen beräknade ökningen av medelsbehovet

till reseersättningar reduceras sålunda till 3 500 kronor. Med

hänsyn såväl till den stegring, som inträffat i fråga om rese- och traktamentskostnaderna,

som till önskvärdheten av att centralanstalten skall få

ökade möjligheter till tillsyn över de lokala anstalterna anser även jag en

höjning av ifrågavarande post påkallad. Jag anser mig emellertid icke kunna

tillstyrka, att posten skall höjas med mer än 2 500 kronor. Jämväl övriga

i anstaltsstyrelsens förslag angivna poster torde med hänsyn till medelsåtgången

och den allmänna kostnadsökningen böra uppräknas. Höjningen

torde dock beträffande vissa poster kunna begränsas något, bland annat

med hänsyn till den överföring av en del arbetsuppgifter från centralanstalten

till de lokala anstalterna, som jag tidigare förordat. Jag föreslår sålunda,

att posterna bränsle, lyse och vatten samt utsädeskontroll vid Svalöv i enlighet

med styrelsens äskanden skola höjas med 4 000 respektive 36 100

kronor. I fråga om posterna övriga expenser, publikationstryck, provtagning

och plombering, fältkontroll samt diverse förbrukningsartiklar vill jag förorda

uppräkningar med respektive 12 000, 700, 85 000, 75 000 och 7 000 kronor.

Vad slutligen angår styrelsens framställning, att medel skola ställas till förfogande

för anskaffande av en ny dupliceringsmaskin, synes denna böra bifallas.

Enligt min mening äro emellertid utgifterna för inköp av denna maskin

icke av den natur att de böra bestridas genom överskridande av innevarande

budgetårs anslag. För ändamålet torde i stället böra beräknas ett

belopp av 4 400 kronor under nästa budgetårs omkostnadsanslag. Vid bifall

till vad jag nu föreslagit skulle förevarande anslag sålunda uppföras med

(330 000 + 4 000 + 2 500 + 4 000 + 36 100 + 12 000 + 700 + 85 000

+ 75 000 + 7 000 |- 4 400 =) 560 700 kronor. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att i sinom tid fastställa ny omkostnadsstat för centralanstalten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

Vad slutligen angår medelsanvisningen för nästa budgetår till understöd

åt lokala frökontrollanstalter kan jag biträda lantbruksstyrelsens förslag,

att ett oförändrat anslag å 5 000 kronor skall anvisas för ändamålet. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bemyndiga lantbruksstyrelsen att

fördela detta anslag mellan anstalterna efter föreliggande behov av statsbidrag.

Denna fördelning torde böra göras efter i viss mån schematiska

regler. Någon anledning synes ej längre föreligga att såsom villkor för statsbidrag

uppställa att vederbörande hushållningssällskap eller landsting lämna

understöd med minst motsvarande belopp. Nu gällande föreskrift härom

torde därför böra upphävas.»

Utskottet.

I likhet med departementschefen finner utskottet angeläget, att frökontrollverksamhetens

effektivitet under inga förhållanden minskas. Med utgångspunkt

härifrån synes det uppenbart, att statens centrala frökontrollanstalt

även framdeles bör bibehållas såsom ledande och övervakande

organ på detta område. I betraktande av de betydande kostnaderna för

anstaltens verksamhet torde emellertid alla möjligheter till besparingar böra

tillvaratagas.

Vad först angår frågan om decentralisering av centralanstaltens arbetsuppgifter

synes Kungl. Maj :ts förslag vara ägnat att medföra en viss minskning

av statsverkets utgifter för frökontrollverksamheten. Härtill kommer,

att förslaget torde möjliggöra ett bättre utnyttjande av de lokala anstalternas

kapacitet samt underlätta kontakten med jordbrukets representanter.

Utskottet biträder därför detta förslag. I enlighet med propositionen torde

decentraliseringen böra ske dels genom en utvidgning av de mellansvenska

lokala anstalternas plomberingsdistrikt, dels genom att lokal anstalt erhåller

rätt att i vissa fall ombesörja statsplombering utanför det egna plomberingsområdet.

Utskottet har icke heller något att invända mot vad departementschefen

anfört rörande auktorisering av enskilda utsädesföretag.

I fråga om organisationen av fältkontrollen delar utskottet departementschefens

åsikt, alt den obligatoriska efterkontrollen alltjämt bör bibehållas.

Utskottet finner likaså lämpligt, att fältkontrollodlingarna i huvudsak skola

förläggas till Skåne och att i samband därmed även centralanstaltens fältkontrollavdelning

skall förflyttas dit för att sammanföras med anstaltens

nuvarande alnarpsfilial. Av de skäl departementschefen anfört torde emellertid

frågan om förläggningsplats för fältkontrollavdelningen och filialen böra

bliva föremål för ytterligare överväganden.

I fråga om fältbesiktningarna har utskottet icke funnit anledning till

erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.

Vad härefter angår personalorganisationen förutsätter utskottet, att vissa

av de åtgärder utskottet i det föregående tillstyrkt komma att medföra en

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

21

betydande minskning av personalbehovet vid centralanstalten. I likhet med

departementschefen anser utskottet emellertid, att de förordade åtgärderna

icke i någon högre grad kunna beräknas påverka detta behov redan under

budgetåret 1952/53. Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig böra

biträda Kungl. Maj :ts förslag även i denna del.

Utskottet ansluter sig vidare till vad departementschefen anfört rörande

taxesättningen och de rabatter, som för närvarande tillämpas i vissa fall. Ej

heller anslagsberäkningarna eller Kungl. Maj :ts förslag i övriga delar h£

givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens centrala frökontrollanstalt,

som framgå av propositionen;

2) godkänna följande avlöningsstat för statens centrala

frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 206 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................ 820 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 325 000

Summa kronor 1 351 000;

3) å riksstaten för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln

anvisa

a) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala

frökontrollanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 351 000 kronor,

b) till Befrämjande av fröodlingen in. m.: Statens centrala

frökontrollanstalt: Omkostnader ett förslagsanslag av

560 700 kronor,

c) till Befrämjande av fröodlingen in. m.: Understöd åt

lokala frökontrollansialter ett anslag av 5 000 kronor.

Stockholm den 24 april 1952.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Svedberg, Näslund, Bertil

Andersson, Sundberg*, Bror Nilsson, Ebbe Ohlsson, Einar Persson, Mossberger

och Björnberg*; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta*, Johnsson i

Kastanjegården*, Gustafson i Dädesjö*, Jacobson i Vilhelmina*, Ahlsten*,

Utbult, Lindström, Boman i Stafsund, fru Boman* samt herr Arweson.

* Ej närvarande vid justeringen.

527458. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:229 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till den statliga och statsunderstödda frökontrollverk a1 i texten