Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.

1952-04-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1952:27, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 27—2.9.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

1

Nr 27.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

anslag för budgetåret 1952/53 till gottgörelse till fiskerinäringen

för av dess utövare erlagd bensinskatt.

I årets statsverksproposition (IX ht, punkt 221) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Gottgörelse

till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret

1952/53 beräkna ett anslag av 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 februari 1952 avlåten,

till jorbruksutskottet hänvisad proposition, nr 89, föreslagit riksdagen

att till Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt

å riksstaten för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln anvisa

ett anslag av 1 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Inledning.

Från och med budgetåret 1935/36 har under nionde huvudtiteln uppförts

ett reservationsanslag, benämnt Gottgörelse till fiskerinäringen för av

dess utövare erlagd bensinskatt. Genom anvisandet av detta anslag, vilket

avräknas mot automobilskattemedlen, ha fiskerinäringens utövare erhållit

restitution av den ordinarie skatten å bensin, som använts vid yrkesmässigt

fiske. Frågan om återbäring till fiskerinäringens utövare av den tilläggsskatt

å bensin, som under tiden den 1 april 1948—den 31 december 1950

utgick med 27 öre per liter, behandlades vid 1950 års riksdags höstsession.

Riksdagen uppdrog då efter förslag av bevillningsutskottet (r. skr. nr 420,

bevillningsutskottets betänkanden nr 66 och 68) åt Kungl. Maj :t att vidtaga

erforderliga åtgärder för genomförande av kollektiv restitution av tillläggsskatten

å bensin, som använts vid yrkesmässigt fiske under tiden den

1 april 1948—den 31 december 1950. Beträffande tidpunkten för restitutionen

uttalade riksdagen, att det givetvis icke kunde komma i fråga att ett

belopp motsvarande den tilläggsskatt, som fiskets utövare betalat under

hela nyssnämnda tidsperiod, skulle restitueras kollektivt under en så begränsad

tid som endast ett budgetår. Restitutionen av tilläggsskatten borde i

stället utsträckas över en följd av år.

I 1951 års statsverksproposition (IX ht punkt 152) anförde dåvarande

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 saml. Nr 27—29.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

chefen för jordbruksdepartementet att det med hänsyn till riksdagens uttalande,

att kollektiv restitution skulle ske även av tilläggsskatten å bensin,

syntes angeläget att frågan om storleken av bensinförbrukningen i yrkesmässigt

fiske bleve närmare utredd. Vid denna utredning borde man enligt

departementschefen söka att ej blott komma fram till en såvitt möjligt

tillförlitlig uppskattning av bensinförbrukningen i yrkesmässigt fiske

under den tid, varunder tilläggsskatt utgått, utan även få en uppfattning

om den bensinförbrukning, som kunde väntas under budgetåret 1951/52.

Departementschefen anförde vidare, att den omständigheten, att osäkerhet

rådde om storleken av de kvantiteter för vilka restitution borde beräknas,

ej syntes böra utgöra hinder för att ifrågavarande anslag för sistnämnda

budgetår uppfördes med ett avrundat belopp. Anslaget syntes därvid böra

bestämmas så att det komrne att omfatta både vad som kunde antagas

komma att motsvara den ordinarie bensinskatten för budgetåret 1951/52 och

viss del av den tidigare erlagda tilläggsskatten. Med denna utgångspunkt

föreslog departementschefen att anslaget skulle uppföras med ett belopp

av 800 000 kronor.

Sedan riksdagen (skr. nr 331/1951) i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

i 1951 års statsverksproposition för ändamålet anvisat ett anslag av 800 000

kronor för innevarande budgetår, att avräknas mot automobilskattemedlen,

ställde Kungl. Maj :t genom beslut den 8 juni 1951 anslaget till förfogande

för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök. I beslutet föreskrevs, att fiskeristyrelsen

skulle äga disponera 700 000 kronor av anslaget för därmed avsett

ändamål. Beträffande användningen av återstående 100 000 kronor förklarade

Kungl. Maj:t Sig vilja framdeles meddela beslut. Kungl. Maj :t anbefallde

tillika fiskeristyrelsen att, med beaktande av vad i statsverkspropositionen

anförts i ämnet, verkställa utredning rörande förbrukningen av

bensin i yrkesmässigt fiske samt att till Kungl. Maj :t inkomma med redogörelse

för utredningens resultat.

I proposition den 11 januari 1952, nr 25, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att den kollektiva restitutionen av den tilläggsskatt å bensin,

som under tiden den 1 april 1948—den 31 december 1950 uttagits vid yrkesmässigt

bedrivet fiske, skall ske på det sätt att tilläggsskattemedlen skola

avsättas till en fond och inom denna användas så, att fiskerinäringen som

helhet får nytta därav genom insats på områden, där anslagsanvisning å

riksstaten icke äger rum. I denna proposition anförde föredragande statsrådet,

att han torde få återkomma till frågan om storleken av de belopp, som

sammanlagt borde tillföras fonden, sedan fiskeristyrelsen slutfört nyssnämnda

utredning rörande användningen av bensin i yrkesmässigt bedrivet fiske.

Riksdagen har sedermera bifallit propositionen (jordbr.utsk. uti. nr 7; r.

skr. nr 114).

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har genom skrivelse den 31

januari 1952 redogjort för resultatet av den av styrelsen verkställda utredningen

rörande förbrukningen av bensin vid yrkesmässigt fiske.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

3

Fiskeristyrelsens utredning.

Fiskeristyrelsen redogör inledningsvis för de grunder för bestämmande

av restitutionsbeloppets storlek, som hittills

tillämpats.

Härefter anför fiskeristyrelsen några allmänna synpunkter rörande

beräkningen av bensinförbrukningen i yrkesmässigt fiske.

Styrelsen framhåller därvid att det i allmänhet stöter på betydande svårigheter

att erhålla en någorlunda tillförlitlig uppgift om hur mycket bensin,

som förbrukas vid yrkesmässigt utövande av fiske. Med hänsyn härtill får

det enligt styrelsen anses uteslutet att kunna erhålla annat än en ungefärlig

beräkning i här förevarande avseende.

Fiskeristyrelsen upplyser vidare i sin skrivelse att styrelsen vid planläggningen

av nu ifrågavarande utredning övervägt flera olika metoder för införskaffandet

av primärmaterialet. Styrelsen hade därvid funnit det lämpligast

att insamlingen av primäruppgifterna liksom tidigare skulle anförtros

åt länsfiskeritjänstemännen och i ett par fall — vid kusten av Malmöhus

län samt Göteborgs och Bohus län -— åt vederbörande fiskeriintendent med

biträde av insamlarna av fiskeristatistik. Enligt styrelsens uppfattning äro

dessa befattningshavare de enda som inneha det betydande mått av personoch

lokalkännedom ävensom kännedom om fisket, vilket erfordras för att

man skall få en någorlunda riktig uppskattning av bensinförbrukningen

inom olika områden.

De siffermässiga resultaten av fiskeristyrelsens utredning

ha av styrelsen sammanförts i två tabeller. I den ena av dessa redovisas

antalet båtar av olika motorstyrka samt medelförbrukningen av bensin

per båt och år. I den andra tabellen lämnas uppgift rörande förbrukningen,

uttryckt i liter, av bensin vid yrkesmässigt fiske. Fiskeristyrelsen upplyser

att den, då sådana uppgifter som legat till grund för den förra tabellen

synts anmärkningsvärda i något avseende, hållit överläggningar med uppgiftslämnarna.

Därvid har rättelse ansetts böra vidtagas endast i ett fåtal

fall.

Med utgångspunkt från de utredningsresultat, som redovisats i tabellerna,

anför fiskeristyrelsen, att det enligt dess mening synes vara berättigat

att antaga, att bensinförbrukningen vid yrkesmässigt fiske under vart och

ett av åren 1948—1951 uppgått till omkring 2 840 000 liter.

Vad beträffar storleken av den bensinförbrukning, som skett i yrkesmässigt

fiske under tiden den 1 april 1948—den 31 december 1950, anför fiskeristyrelsen

att denna synes kunna uppskattas till 8 165 000 liter. Styrelsen

har därvid utgått från att förbrukningen under ett vart av åren 1949 och

1950, i enlighet med vad som framgår av den föregående redogörelsen, bör

beräknas till omkring 2 840 000 liter eller till sammanlagt omkring 5 680 000

liter. Den bensinmängd, som bör läggas till grund för beräkning av restitutionen

av tilläggsskattemcdlen för år 1948, synes däremot enligt fiskeristyrelsen

böra beräknas till omkring 2 485 000 liter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

.Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

Beträffande en närmare redogörelse för utredningen torde utskottet få

hänvisa till s. 4—8 i propositionen.

Föredragande statsrådet.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»Av den föregående redogörelsen framgår att fiskeristyrelsen nu med utgångspunkt

från den av styrelsen verkställda utredningen uppskattat bensinförbrukningen

vid yrkesmässigt fiske till omkring 2 840 000 liter för ett

vart av åren 1948—1951. Förbrukningen av bensin under tiden den 1 april

1948—den 31 december 1950, då tillfällig skatt utgick å bensin, har styrelsen

i anslutning härtill beräknat till sammanlagt omkring 8 165 000 liter. Av

de skäl, som styrelsen angivit, har det visserligen icke varit möjligt att vid utredningen

nå fram till resultat, som med full säkerhet kunna sägas exakt motsvara

den verkliga bensinförbrukningen. Att få en säkrare uppskattning än

den, som styrelsen nu gjort, torde dock knappast vara möjligt, i vart fall ej

utan synnerligen omfattande och tidsödande undersökningar. Det synes vidare

ej sannolikt att den felmarginal, som kan föreligga, är så stor, att den

kan anses motivera igångsättandet av dylika undersökningar. I likhet med

fiskeristyrelsen anser jag därför att de av styrelsen angivna värdena böra

kunna läggas till grund för beräkningen av de bensinskattemedel som skola

restitueras under nästa budgetår.

Vad därvid först angår frågan om återbäring av den ordinarie skatten för

bensin, som förbrukas vid yrkesmässigt fiske, vill jag till en början erinra

om att denna skatt sedan den 1 januari 1951 uttages med 25 öre per liter.

Såsom framgår av det nyss anförda synes man kunna utgå från att bensinförbrukningen

vid det yrkesmässiga fisket under de senaste åren uppgått

till omkring 2 840 000 liter per år. Några större variationer beträffande denna

förbrukning torde icke vara att vänta under innevarande och nästa år.

Det skattebelopp, som skall restitueras till fiskerinäringens utövare för ordinarie

skatt, som av dem erlägges under budgetåret 1952/53, synes med hänsyn

härtill kunna beräknas till (0,25 X 2 840 000 =) i runt tal 700 000 kronor.

Ett belopp av denna storlek torde sålunda böra anvisas för nästa budgetår.

Vad härefter angår tilläggsskatten synes, såsom jag redan anfört, här

ifrågavarande bensinförbrukning under den tid, då tilläggsskatten uttogs,

kunna uppskattas till sammanlagt omkring 8 165 000 liter. Eftersom tillläggsskattebeloppet

utgjorde 27 öre per liter, skulle sålunda det yrkesmässiga

fisket ha erlagt (0,27 X 8 165 000 = ) i avrundat tal 2 200 000 kronor

såsom tilläggsskatt. Detta belopp skall emellertid i enlighet med riksdagens

i det föregående återgivna uttalande icke restitueras på en gång utan under

en följd av år. I propositionen nr 25 till årets riksdag har Kungl. Maj :t,

såsom tidigare anförts, föreslagit att den kollektiva restitutionen av tillläggsskatten

skall ske på det sättet att tilläggsskattemedlen skola avsättas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

5

till en fond och inom denna användas så, att fiskerinäringen som helhet

får nytta därav genom insats på områden, där anslagsanvisning å riksstaten

icke äger rum. I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet uttalade

jag att jag förutsatte att nämnda fond redan för nästa budgetår skulle

tillföras en förhållandevis stor del av det belopp, som totalt kunde komma

att tillfalla densamma, och att fonden sålunda skulle träda i verksamhet

vid ingången av budgetåret 1952/53. Det torde i detta sammanhang böra

erinras om att redan det för innevarande budgetår anvisade anslaget å

800 000 kronor till en viss del innefattar restitution av tilläggsskattemedel.

Denna delrestitution torde med utgångspunkt från fiskeristyrelsens utredning

angående bensinförbrukningen kunna sägas ha uppgått till omkring

(800 000 — 700 000 =) 100 000 kronor. Sistnämnda belopp motsvarar även

till storleken den del av anslaget, beträffande vars användning Kungl. Maj :t

förklarat Sig framdeles vilja meddela beslut. Till frågan om dispositionen av

dessa medel torde jag sålunda få återkomma i ett senare sammanhang, då

riksdagen tagit ställning till Kungl. Maj :ts förslag om användningen av

tilläggsskattemedlen. Därest sistnämnda belopp av 100 000 kronor avräknas

å det förut nämnda beloppet av 2 200 000 kronor, skulle 2 100 000 kronor

återstå att restituera. Härav torde, med hänsyn till vad jag tidigare uttalat

angående avsättningen till fonden och under förutsättning att riksdagen bifaller

det i propositionen nr 25 framlagda förslaget, lämpligen för nästa budgetår

böra anvisas ett belopp av 500 000 kronor. Anvisningen torde liksom

hittills böra ske under anslaget till Gottgörelse till fiskerinäringen för av

dess utövare erlagd bensinskatt.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör sistnämnda anslag för budgetåret

1952/53 uppföras med ett belopp av (700 000 + 500 000 =) 1 200 000

kronor.»

Utskottet.

De i propositionen redovisade beräkningarna rörande bensinförbrukningen

vid yrkesmässigt fiske under åren 1948—1951 ha icke givit utskottet anledning

till erinran. Med utgångspunkt härifrån tillstyrker utskottet till eu

början, att ett belopp av 700 000 kronor skall restitueras till fiskerinäringens

utövare för ordinarie bensinskatt, som erlägges av dem under nästa budgetår.

Vad härefter angår restitution av den tilläggsskatt å bensin, som erlagts

vid yrkesmässigt fiske under tiden 1 april 1948—31 december 1950, får utskottet

erinra, att riksdagen på utskottets hemställan bifallit det i propositionen

nr 25 framlagda förslaget om att dessa tilläggsskattemedel skola

avsättas till eu särskild fond, ur vilken anslag kunna utdelas för olika ändamål

av betydelse för fiskerinäringen som helhet (uti. nr 7; r. skr. nr 114).

I enlighet med vad som uttalas i nu föreliggande proposition torde ifrågavarande

skattemedel kunna uppskattas till sammanlagt 2 200 000 kronor,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 27.

varav 2 100 000 kronor alltjämt återstå att restituera. Utskottet biträder

Kungl. Maj :ts förslag, att av sistnämnda belopp 500 000 kronor skola anvisas

såsom kapitaltillskott till nämnda fond för budgetåret 1952/53.

Kungl. Maj :ts framställning föranleder ej heller i övrigt någon erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse till fiskerinäringen för av

dess utövare erlagd bensinskatt å riksstaten för budgetåret

1952/53 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av

1 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Stockholm den 24 april 1952.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg*, Svedberg, Jon

Jonsson, Hjalmar Nilsson, Bertil Andersison, Sundberg*, Bror Nilsson, Ebbe

Ohlsson och Nord; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta*, Johnsson i

Kastanjegården*, Jacobson i Vilhelmina*, Hseggblom och Jonsson i Järvsand,

fru Eriksson i Hallstahammar, herrar Utbult, Boman i Stafsund, Andersson

i Långviksmon och Artveson.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:230 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till den statliga och statsunderstödda frökontrollverk a1 i texten