Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1952/53, m. m.

1952-04-29 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1952:30, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1952/53, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 30—31.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.

1

Nr 30.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik

för budgetåret 1952/53, m. m.

I årets statsverksproposition (IX ht, punkt 172) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1952/53 till Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverkningsstatistik

beräkna ett reservationsanslag av 190 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en till riksdagen den 7 mars 1952 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 118, föreslagit riksdagen att

dels godkänna att riksskogstaxering och avverkningsstatistik m. m. skola

utformas enligt de riktlinjer, som förordats i propositionen, dels å riksstaten

för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln till Statens skogsforskningsinstitut:

Riksskogstaxering och avverkningsstatistik anvisa ett reservationsanslag

av 378 000 kronor.

Inledning.

Genom beslut den 22 september 1949 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen

för jordbruksdepartementet att tillkalla sakkunniga för att verkställa utredning

och avgiva förslag om utformningen av den skogliga statistiken.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

såsom sakkunniga statssekreteraren N. G. Lange, tillika

ordförande, chefen för statens skogsforskningsinstitut, professor H. M. E.

Näslund, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktör H. Sten, överdirektören

i skogsstyrelsen G. Strindlund och ledamoten av riksdagens första

kammare, professor S. G. W. Wahlund. De sakkunniga, vilka antagit benämningen

skogsstatistikutredningen, ha den 24 januari 1952 avlämnat betänkande

med förslag angående utformningen av den skogliga statistiken (stencileral).

över betänkandet ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

Stgrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i

skrivelse den 20 augusti 1951 hemställt om anslag till riksskogstaxering och

avverkningsstatistik för nästa budgetår.

1 liihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 30 — 31.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.

Skogsstatistikutredningens förslag.

Utredningen har i första hand uppmärksammat frågan om anordnande

av en fortlöpande avverkningsstatistik. Avsaknaden av en sådan statistik

utgör nämligen enligt utredningens mening en allvarlig brist såväl ur allmänna

ekonomiska synpunkter som ur mera speciella skogliga synpunkter.

En tillförlitlig avverkningsstatistik kan enligt utredningens uppfattning

lämpligen erhållas på grundval av s. k. stubbinventeringar, utförda i samband

med riksskogstaxeringen. Stubbinventeringsmetoden innebär att på

ett antal efter statistiska urvalsprinciper valda provytor tagas diametermått

på stubbar från den senaste avverkningssäsongen. För rekonstruktionsberäkningar

av de avverkade stammarnas kubikmassa tagas vidare mått av

brösthöjdsdiametern och diametern i stubbhöjd på ett närbeläget s. k. tvillingträd

av samma trädslag och ungefär samma grovlek.

På grundval av ett sådant material skulle en årlig statistik erhållas angående

avverkningens totala omfattning och dess fördelning på trädslag och

diameterklasser. På grundval av de under en femårsperiod insamlade uppgifterna

skulle vidare redovisning kunna ske av avverkningens fördelning

på län och ägarekategorier.

Fältarbetet för den nu pågående riksskogstaxeringen utföres för något

eller några län om året. Ett genomförande av utredningens förslag förutsätter

att denna verksamhet omlägges på så sätt att varje års fältobservationer

tördelas över hela landet. Genom att olika över hela landet jämnt fördelade

taxeringstrakter uppskattas olika år, skulle efter en viss omdrevstid, enligt

utredningens förslag femton år i Norrland och Dalarna samt tio år i övriga

delar av landet, ett fullständigt taxeringsmaterial vara insamlat, varefter ett

nytt omdrev kunde igångsättas.

En dylik omläggning av riksskogstaxeringen är enligt utredningens mening

fördelaktig ur flera synpunkter. Särskilt ger den större möjligheter än

hittills att erhålla samtidiga virkesförrådsuppgifter för hela landet samt att

följa virkeskapitalets förändringar för landet i dess helhet och, sedan omdrevet

pågått under viss tid, också för delområden.

Utredningen föreslår att den nu pågående riksskogstaxeringen skall avslutas

redan under budgetåret 1952/53 och att en ny riksskogstaxering, kombinerad

med stubbinventeringar, skall igångsättas under budgetåret 1953/54.

Då avverkningsstatistiken bör utföras i samband med riksskogstaxeringen,

bör den enligt betänkandet förläggas till statens skogsforskningsinstitut.

För att möjliggöra ett bättre utnyttjande av virkesmätningsföreningarnas

uppgifter om inmätta kvantiteter virke har utredningen träffat överenskommelse

med virkesmätningsrådet om en enhetligare utformning av föreningarnas

redovisning. Sammanställandet av virkesmätningsuppgifterna, vilka

delvis skulle utgöra ett komplement till avverkningsstatistiken, avses när
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.

3

mast skola omhänderhavas av skogsstyrelsen. Vidare föreslås att flottningsstatistiken

skall överflyttas från kommerskollegium till skogsstyrelsen.

Vad angår prisstatistiken för rundvirke har utredningen förordat vissa

organisatoriska åtgärder för insamling och sammanställning av prisuppgifter.

I stället för de prisnoteringar, som hittills verkställts av länsstyrelserna,

föreslås sålunda att skogsvårdsstyrelserna skola insamla vissa prisuppgifter.

För granskning av dylika uppgifter bör samråd ske med parterna

på virkesmarknaden och andra sakkunniga. Den centrala sammanställningen

av prisuppgifterna skall enligt utredningens förslag ombesörjas av skogsstyrelsen.

I fråga om skogsbrukets ekonomiska förhållanden har utredningen vidare

framhållit behovet av specialundersökningar rörande skogsbrukets omkostnader

och av budgetundersökningar över skogsbrukets inkomster och utgifter.

Då det till följd av skogsarbetets natur visat sig svårt att finna en tillfredsställande

lösning av frågan om en förbättrad offentlig lönestatistik för

skogsarbetare, men vissa möjligheter synts förefinnas att genom samverkan

mellan arbetsgivare- och arbetareparterna inom skogsbruket samt det allmänna

erhålla ett tillfredsställande material för en dylik lönestatistik, har

utredningen tagit initiativ till överläggningar i ämnet mellan ifrågavarande

parter. Härvid har uppnåtts en principiell överenskommelse om dylik samverkan.

Genomförandet i praktiken av denna överenskommelse är dock beroende

av fortsatta förhandlingar mellan parterna.

För vinnande av bättre överblick av förhållandena inom det svenska

skogsbruket och den svenska skogsindustrien föreslår utredningen slutligen

att skogsstyrelsens årsbok skall utvidgas till en skogsstatistisk årsbok.

De med utredningens förslag förenade kostnaderna äro i huvudsak följande.

För slutförandet av den nuvarande riksskogstaxeringen erfordras ett

belopp av 341 000 kronor under budgetåret 1952/53. Den nya riksskogstaxeringen

skulle med den av utredningen föreslagna organisationen kräva en

förstärkning fr. o. m. den 1 januari 1953 av skogsforskningsinstitutets personal

med en försöksledare i lönegrad Ce 29 och ett skogsbiträde i Ce 16,

vilket skulle medföra en årlig ökning av institutets avlöningsanslag med

26 640 kronor. De årliga kostnaderna för anslaget till riksskogstaxering och

avverkningsstatistik skulle utgöra 332 000 kronor. För den nya riksskogstaxeringen

skulle dessutom erfordras till viss utrustning 2 000 kronor, till

kartor m. in. 10 000 kronor och till inköp av motorfordon 156 000 kronor.

För skogsstyrelsens del föreslår utredningen inrättande av en aktuarietjänst

i lönegrad Ce 29. Härjämte föreslår utredningen att medel skola anvisas för

avlönande av ett skrivbiträde i befordringsgången samt att till ökade omkostnader

skall beräknas ett belopp av 5 000 kronor.

Beträffande en närmare redogörelse för skogsstatistikutredningens förslag

torde utskottet få hänvisa till framställningen å s. 5—20 i propositionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.

Yttrandena.

Behovet av en förbättring, utökning och samordning av den skogliga statistiken

vitsordas genomgående i yttrandena. Från olika håll understrykes

vidare att avsaknaden av en tillförlitlig årlig avverkningsstatistik utgör den

största bristen i den nuvarande skogliga statistiken. Vissa myndigheter och

organisationer framhålla härjämte behovet av en tillfredsställande prisstatistik

för skogsprodukter. Även i andra hänseenden, såsom i fråga om

den offentliga lönestatistiken för skogsarbetare, påtalas behovet av förbättringar.

Utredningens förslag rörande utformningen av den skogliga statistiken

tillstyrkes i allt väsentligt av remissinstanserna. Vissa erinringar göras dock

i ett par hänseenden. Sålunda förordas i några yttranden en kortare omdrevstid

för hela den nya riksskogstaxeringen än vad utredningen föreslagit. Vidare

äro meningarna delade om hur prisstatistiken för skogsprodukter bör

ordnas och om vilken myndighet, som bör omhänderha denna statistik.

Även i en del mindre detaljfrågor framkomma kritiska synpunkter och avvikande

uppfattningar.

I fråga om innehållet i övrigt i yttrandena torde utskottet få hänvisa till

redogörelsen därför å s. 21—31 i propositionen.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

»Av skogsstatistikutredningens betänkande och yttrandena över detsamma

framgår att den skogliga statistiken för närvarande är behäftad med åtskilliga

brister. Som den allvarligaste av dessa framstår avsaknaden av en någorlunda

tillförlitlig avverkningsstatistik. De förslag, som utredningen framlagt,

syfta till att för en förhållandevis ringa kostnad avhjälpa de allvarligaste

av de föreliggande bristerna. Förslagen ha i huvudsak tillstyrkts i yttrandena.

Även jag kan i stort sett ansluta mig till desamma.

Vad först angår frågan, hur en tillfredsställande årlig avverkningsstatistik

lämpligen kan ordnas, synes så gott som fullständig enighet råda om

att detta bäst kan ske på grundval av stubbinventeringar, utförda i samband

med en ny riksskogstaxering. Konjunkturinstitutet har visserligen framfört

kritiska synpunkter mot metoden av den anledningen att en dylik statistik

av kostnadsskäl icke kan bli så representativ att den kan tillgodose behovet

av mera speciella uppgifter. Såsom framhållits i ett flertal yttranden torde

dock en på stubbinventeringar grundad avverkningsstatistik av den omfattning,

som utredningen föreslagit, i allt väsentligt fylla de anspråk, som inom

en godtagbar kostnadsram kunna ställas på en dylik statistik.

Den omläggning av riksskogstaxeringen, som genomförandet av en på

stubbinventeringar grundad avverkningsstatistik förutsätter och som innebär

att taxeringen i fortsättningen skulle bedrivas på så sätt att varje års

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.

5

fältobservationer skulle fördelas över hela landet, har av utredningen liksom

även i yttrandena icke ansetts böra utgöra något hinder för att avverkningsstatistiken

ordnas på nu nämnt sätt. Tvärtom har från flera håll

anförts, att en sådan omläggning av riksskogstaxeringen skulle utgöra ett

framsteg bland annat därigenom att den skulle ge ökade möjligheter att

följa virkeskapitalets förändringar inom landet i dess helhet. Jag delar denna

uppfattning.

Jag förordar alltså att utredningens förslag till ordnande av en avverkningsstatistik

och till omläggning av riksskogstaxeringen skall genomföras.

I likhet med utredningen anser jag dock, att det nu pågående taxeringsomdrevet

inom riksskogstaxeringen bör fullföljas. Med hänsyn till angelägenheten

av att man snarast möjligt skall få till stånd den föreslagna avverkningsstatistiken

synes det härvid lämpligt att den nu pågående taxeringen

påskyndas så att fältarbetena för densamma kunna avslutas innevarande

år och fältarbetena för den nya taxeringen påbörjas sommaren 1953.

Vad angår omdrevstiden för den nya riksskogstaxeringen är det uppenbart

att en tioårig omdrevstid för hela landet skulle ge ökade möjligheter

att få snabba och tillförlitliga uppgifter. En dylik anordning skulle emellertid

medföra en ej oväsentlig kostnadsökning. Den av utredningen föreslagna

uppläggningen synes även tillgodose de anspråk, som i dagens läge måste

anses mest angelägna. Jag förordar därför i enlighet med utredningens förslag,

att den nya riksskogstaxeringen skall planeras för en femtonårig omdrevstid

i norra Sverige och en tioårig omdrevstid i södra och mellersta Sverige.

Det detalj spörsmål rörande gränsdragningen mellan de olika områdena,

som skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län berört,

torde få övervägas i samband med detaljplaneringen av den nya taxeringen.

Konjunkturinstitutet har ansett att man för avverkningsstatistiken borde,

förutom på stubbinventeringen, bygga på särskilda avverkningsdeklarationer,

som skulle inhämtas från ett urval av större skogsägare. Med hänsyn

bland annat till de olägenheter, som insamlandet av dylikt deklarationsmaterial

skulle medföra för uppgiftslämnarna, kan jag dock ej ansluta mig

till detta förslag. Jag är icke heller övertygad om att en dylik utvidgning

av underlaget för avverkningsstatistiken är erforderlig. Däremot finner jag

i likhet med utredningen det lämpligt att, vid sidan av den på stubbinventering

grundade avverkningsstatistiken, jämväl virkesmätningsföreningarnas

uppgifter om inmätta virkesfångster skola utnyttjas på det sätt, som

utredningen angivit. Då skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för virkesmätningen,

synes det naturligt att sistnämnda arbete skall omhänderhas av

skogsstyrelsen.

Den av kommerskollegium utarbetade flottningsstatistiken torde vidare

böra bibehållas såsom ett led i den skogliga statistiken. Eftersom denna statistik

har ett viss samband med virkesmätningsstatistiken och upprättandet

av densamma otvivelaktigt kräver tillgång till skoglig expertis förordar

jag, i överensstämmelse med vad utredningen föreslagit, att flottningssta
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.

tistiken skall förläggas till skogsstyrelsen. Flottningsföreningarna böra härvid

liksom hittills ha skyldighet att lämna erforderliga primäruppgifter.

Såsom i betänkandet framhållits torde förutsättningar ännu icke föreligga

för någon mera genomgripande omläggning av prisstatistiken för rundvirke

och rotköp. Det synes därför icke nu möjligt att på detta område komma

längre än att skapa en något fastare ordning för fastställandet av prisnoteringarna.

I överensstämmelse med utredningen och flertalet remissinstanser

anser jag det lämpligt, att det lokala arbetet med insamlande av

prisuppgifter skall omhänderhas av skogsvårdsstvrelserna och att skogsstyrelsen

skall svara för den centrala bearbetningen av dessa uppgifter. Såsom

en följd härav bör skogsvärderingsinstruktionen ändras så att det skall

ankomma på skogsstyrelsen att utarbeta prisnoteringar för fastighetstaxering.

Med anledning av vad Sveriges skogsägareföreningars riksförbund

anfört rörande dessa frågor vill jag understryka vikten av att skogsstyrelsen

och skogsvårdsstyrelserna vid fullgörandet av nu ifrågavarande arbetsuppgifter

skola utnyttja den sakkunskap som domänstyrelsen och dess revirförvaltningar

besitta, ävensom i övrigt samråda med representanter för parter

på virkesmarknaden och andra sakkunniga.

De förslag, som i ett par yttranden framförts angående inhämtande av

statistiska uppgifter för beräkning av skogsbrukets investeringar man., är

jag icke beredd att upptaga till prövning i detta sammanhang.

Vad beträffar lönestatistiken för skogsarbetare torde tills vidare böra få

bero vid de åtgärder, som utredningen vidtagit.

Det synes önskvärt att den skogliga statistiken skall samlas i en särskild

skogsstatistisk årsbok. Jag tillstyrker därför utredningens förslag, att

skogsstyrelsens årsbok skall utvidgas till en skogsstatistisk årsbok. På sätt

uttalats i ett par yttranden torde emellertid i samband därmed åtskilliga

av de uppgifter, som nu ingå i årsboken, utan större olägenhet kunna begränsas

eller utmönstras.

Utredningens kostnadsberäkningar beträffande slutförandet av den nuvarande

riksskogstaxeringen och rörande den föreslagna nya riksskogstaxeringen

jämte den därmed kombinerade avverkningsstatistiken föranleda

ingen erinran från min sida. Då skogsforskningsinstitutets arbetsuppgifter

komma att öka, därest riksskogstaxeringen omlägges och avverkningsstatistik

införes i enlighet med vad jag nyss förordat, finner jag det befogat att

vid institutets avdelning för skogstaxering skola inrättas en försöksledartjänst

i lönegrad Ce 29 och en skogsbiträdestjänst i lönegrad Ce 16. Av de

skäl, som utredningen anfört, vill jag vidare tillstyrka att en statistisk

tjänst såsom förste aktuarie i lönegrad Ce 29 skall inrättas vid skogsstyrelsen.

Med hänsyn till de nya arbetsuppgifter, som jag föreslagit skola uppdragas

åt skogsstyrelsen, synes det vidare motiverat, att icke-ordinarie posten

å styrelsens avlöningsanslag uppräknas med belopp motsvarande kostnaderna

för ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång samt att styrelsens

omkostnadsanslag förstärkes med ett belopp av 5 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.

i

Till frågan om anvisande av medel för inköp av motorfordon för den personal,

som skulle arbeta med den nya riksskogstaxeringen, torde det ej vara

erforderligt att nu taga ställning.

Vad angår medelsanvisningen för nästa budgetår torde vid bifall till vad

jag nyss förordat för slutförandet av den nu pågående riksskogstaxeringen

1 enlighet med utredningens beräkningar böra anvisas 341 000 kronor. Såsom

utredningen föreslagit torde vidare 10 000 kronor böra beräknas för

uPP§örande av kartor m. m. till den nya riksskogstaxeringen. Anslaget till

riksskogstaxering och avverkningsstätistik skulle sålunda behöva uppföras

med 351 000 kronor.

Då anslagen till skogsforskningsinstitutet och skogsstyrelsen upptagits

med definitiva belopp i riksstatsförslaget, synes det emellertid lämpligt,

att kostnaderna för de personalförstärkningar vid institutet och styrelsen,

vilka jag tillstyrkt i det föregående, för nästa budgetår skola bestridas från

anslaget till riksskogstaxering och avverkningsstätistik. Förevarande kostnader,

nämligen avlöning under första halvåret 1953 till en för söksledare i

29 lönegraden och ett skogsbiträde i 16 lönegraden vid institutet samt till

en förste aktuarie i 29 lönegraden och ett kontorsbiträde vid skogsstyrelsen

torde böra uppskattas till i runt tal 25 000 kronor. Under första halvåret

1953 torde denna personal böra ha extra anställning. Under anslaget

torde vidare böra beräknas 2 000 kronor till anskaffande av möbler in. m.

åt försöksledaren och skogsbiträdet.

Jag föreslår sålunda, att anslaget till riksskogstaxering och avverkningsstatistik

för nästa budgetår skall uppföras med (351 000 + 25 000 -f
2

000 =) 378 000 kronor.

Den ökning av omkostnaderna, av utredningen beräknad till 5 000 kronor

per år, som kan uppkomma för skogsstyrelsen, torde för nästa budgetår få

täckas genom att medgivande lämnas till erforderligt överskridande av styrelsens

omkostnadsanslag.»

I en till utskottet överlämnad, inom jordbruksdepartementet upprättad

promemoria den 22 april 1952 har anförts följande.

I proposition till riksdagen angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik

m. m. (1952: 118) ha till avlöningar under första halvåret

1953 för vissa nya tjänster vid statens skogsforskningsinstitut och

skogsstyrelsen beräknats ett belopp av 25 000 kronor. Vad gäller de ifrågavarande

personalförstärkningarna vid skogsstyrelsen, nämligen en tjänst

som förste aktuarie i 29 lönegraden och en kontorsbiträdestjänst, ha sedermera

under hand önskemål framkommit att medel härför borde ställas till

förfogande redan från ingången av nästkommande budgetår. Ifrågavarande

anslagspost skulle i så fall få uppräknas med i runt tal 10 000 kronor.

Därest riksdagen i övrigt godkänner de förslag, som föranleda ifrågavarande

personalförstärkningar vid skogsstyrelsen, torde vissa praktiska skäl

tala för att ifrågavarande arbetskraft ställes till skogsstyrelsens förfogande

snarast möjligt. Det synes nämligen värdefullt att förberedelser i god tid

kunna vidtagas för bl. a. upprättandet av en prisstatistik för rundvirke

och överförandet av flottningsstatistiken till skogsstyrelsen. Med hänsyn till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.

att personalförteckningen för skogsstyrelsen redan fastställts, torde emellertid

ifrågavarande befattningshavare under senare halvåret 1952 böra anställas

som extra tjänstemän.

Utskottet.

Enligt utskottets mening utgör avsaknaden av fortlöpande avverkningsstatistik

en ur flera synpunkter mycket allvarlig brist. Utskottet finner det

därför tillfredsställande att förslag nu framlagts om anordnande av sådan

statistik.

Såsom förordas i propositionen torde statistiken lämpligen böra utformas

på grundval av s. k. stubbinventeringar, vilka utföras i samband med en ny

riksskogstaxering. Utskottet biträder jämväl förslaget, att nu pågående riksskogstaxering

skall slutföras under nästa budgetår och att den nya taxeringen,

grundad på årliga fältobservationer över hela landet, skall igångsättas

från och med budgetåret 1953/54.

I fråga om riksskogstaxeringens omdrevstid anser utskottet, att betydande

fördelar skulle stå att vinna, därest denna tid för hela landet fastställes till

tio år. Av kostnadsskäl har utskottet likväl stannat för att biträda det i

propositionen härutinnan framlagda förslaget, vilket innebär att taxeringen

skall planeras för en femtonårig omdrevstid i norra Sverige och en tioårig

omdrevstid i mellersta och södra Sverige.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

förordat beträffande virkesmätnings- och flottningsstatistik.

Vad härefter angår Kungl. Maj :ts förslag rörande prisstatistik för rundvirke

och rotköp finner utskottet det i viss mån tveksamt, huruvida arbetet

med insamlandet av prisuppgifter bör överflyttas från länsstyrelserna till

skogsvårdsstyrelserna samt den centrala bearbetningen av materialet ombesörjas

av skogsstyrelsen. Enligt utskottets mening torde man nämligen

kunna ifrågasätta, om skogsvårdsstyrelserna i detta hänseende förfoga över

tillräckliga resurser. Utskottet får vidare erinra om den speciella sakkunskap

rörande pris- och kostnadsutvecklingen på virkesmarknaden, som finnes

företrädd inom domänverket.

Efter närmare övervägande av berörda spörsmål har utskottet emellertid

funnit sig kunna biträda Kungl. Maj :ts förslag i ämnet. Utskottet vill härvid

särskilt understryka vikten av att skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna

vid ifrågavarande arbete — vilket måste anses äga stor betydelse —

nära samråda såväl med domänstyrelsen och dess revirförvaltningar som

med representanter för parter på virkesmarknaden och andra sakkunniga.

Det torde även böra få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela särskilda anvisningar

för ernående av största möjliga enhetlighet vid primärmaterialets

insamlande och bearbetning.

I enlighet med vad departementschefen anfört synes skogsstyrelsens årsbok

böra utvidgas till en skogsstatistisk årsbok.

Utskottet har icke något att erinra mot de i propositionen framlagda kost
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.

9

nadsberäkningarna rörande slutförandet av den nuvarande riksskogstaxeringen

samt beträffande den nya taxeringen och avverkningsstatistiken. Likaså

biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag om att vissa nya befattningar

skola inrättas vid statens skogsforskningsinstitut och skogsstyrelsen. Med

beaktande av de synpunkter, som framförts i tidigare återgivna promemoria,

vill utskottet emellertid föreslå, att de två befattningshavare, vilka avses för

skogsstyrelsens del, skola anställas redan från och med den 1 juli 1952.

Vad slutligen angår medelsbehovet för nästa budgetår har utskottet i och

för sig icke något att invända mot Kungl. Maj :ts förslag. Med hänsyn till

den ändring utskottet nyss förordat i fråga om skogsstyrelsens personal

torde det äskade anslaget dock böra höjas med ett belopp av 10 000 kronor.

Kungl. Maj :ts framställning föranleder i övrigt icke någon erinran från

utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning godkänna

att riksskogstaxeringen och avverkningsstatistiken m. m.

skola utformas enligt de riktlinjer, som förordats i propositionen;
2)

i anledning av Kungl. Maj :ts framställning å riksstaten

för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln till Statens

skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverkningsstatistik

anvisa ett reservationsanslag av 388 000 kronor.

Stockholm den 29 april 1952.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Svedberg, Jon

Jonsson, Näslund*, Hjalmar Nilsson, Bertil Andersson, Bror Nilsson, Ebbe

Ohlsson och Yngve Persson; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina*,

Antby*, Andersson i Hyssna*, Ahlsten, Nilsson i Varuträsk, Svensson

i Vä*, Utbult, Larsson i Karlstad* och Arweson*.

* Ej närvarande vid justeringen.

2 lliltang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 30—31.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:260 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1952/53, m. m. a1 i texten