Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1952/53, m. m.
1952-04-29 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1952:30, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1952/53, m. m.
Dokumentets text
Nr 30—31.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.
1
Nr 30.
Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik
för budgetåret 1952/53, m. m.
I årets statsverksproposition (IX ht, punkt 172) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1952/53 till Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverkningsstatistik
beräkna ett reservationsanslag av 190 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj :t i en till riksdagen den 7 mars 1952 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 118, föreslagit riksdagen att
dels godkänna att riksskogstaxering och avverkningsstatistik m. m. skola
utformas enligt de riktlinjer, som förordats i propositionen, dels å riksstaten
för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln till Statens skogsforskningsinstitut:
Riksskogstaxering och avverkningsstatistik anvisa ett reservationsanslag
av 378 000 kronor.
Inledning.
Genom beslut den 22 september 1949 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen
för jordbruksdepartementet att tillkalla sakkunniga för att verkställa utredning
och avgiva förslag om utformningen av den skogliga statistiken.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
såsom sakkunniga statssekreteraren N. G. Lange, tillika
ordförande, chefen för statens skogsforskningsinstitut, professor H. M. E.
Näslund, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktör H. Sten, överdirektören
i skogsstyrelsen G. Strindlund och ledamoten av riksdagens första
kammare, professor S. G. W. Wahlund. De sakkunniga, vilka antagit benämningen
skogsstatistikutredningen, ha den 24 januari 1952 avlämnat betänkande
med förslag angående utformningen av den skogliga statistiken (stencileral).
över betänkandet ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter
och sammanslutningar.
Stgrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i
skrivelse den 20 augusti 1951 hemställt om anslag till riksskogstaxering och
avverkningsstatistik för nästa budgetår.
1 liihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 30 — 31.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.
Skogsstatistikutredningens förslag.
Utredningen har i första hand uppmärksammat frågan om anordnande
av en fortlöpande avverkningsstatistik. Avsaknaden av en sådan statistik
utgör nämligen enligt utredningens mening en allvarlig brist såväl ur allmänna
ekonomiska synpunkter som ur mera speciella skogliga synpunkter.
En tillförlitlig avverkningsstatistik kan enligt utredningens uppfattning
lämpligen erhållas på grundval av s. k. stubbinventeringar, utförda i samband
med riksskogstaxeringen. Stubbinventeringsmetoden innebär att på
ett antal efter statistiska urvalsprinciper valda provytor tagas diametermått
på stubbar från den senaste avverkningssäsongen. För rekonstruktionsberäkningar
av de avverkade stammarnas kubikmassa tagas vidare mått av
brösthöjdsdiametern och diametern i stubbhöjd på ett närbeläget s. k. tvillingträd
av samma trädslag och ungefär samma grovlek.
På grundval av ett sådant material skulle en årlig statistik erhållas angående
avverkningens totala omfattning och dess fördelning på trädslag och
diameterklasser. På grundval av de under en femårsperiod insamlade uppgifterna
skulle vidare redovisning kunna ske av avverkningens fördelning
på län och ägarekategorier.
Fältarbetet för den nu pågående riksskogstaxeringen utföres för något
eller några län om året. Ett genomförande av utredningens förslag förutsätter
att denna verksamhet omlägges på så sätt att varje års fältobservationer
tördelas över hela landet. Genom att olika över hela landet jämnt fördelade
taxeringstrakter uppskattas olika år, skulle efter en viss omdrevstid, enligt
utredningens förslag femton år i Norrland och Dalarna samt tio år i övriga
delar av landet, ett fullständigt taxeringsmaterial vara insamlat, varefter ett
nytt omdrev kunde igångsättas.
En dylik omläggning av riksskogstaxeringen är enligt utredningens mening
fördelaktig ur flera synpunkter. Särskilt ger den större möjligheter än
hittills att erhålla samtidiga virkesförrådsuppgifter för hela landet samt att
följa virkeskapitalets förändringar för landet i dess helhet och, sedan omdrevet
pågått under viss tid, också för delområden.
Utredningen föreslår att den nu pågående riksskogstaxeringen skall avslutas
redan under budgetåret 1952/53 och att en ny riksskogstaxering, kombinerad
med stubbinventeringar, skall igångsättas under budgetåret 1953/54.
Då avverkningsstatistiken bör utföras i samband med riksskogstaxeringen,
bör den enligt betänkandet förläggas till statens skogsforskningsinstitut.
För att möjliggöra ett bättre utnyttjande av virkesmätningsföreningarnas
uppgifter om inmätta kvantiteter virke har utredningen träffat överenskommelse
med virkesmätningsrådet om en enhetligare utformning av föreningarnas
redovisning. Sammanställandet av virkesmätningsuppgifterna, vilka
delvis skulle utgöra ett komplement till avverkningsstatistiken, avses när
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.
3
mast skola omhänderhavas av skogsstyrelsen. Vidare föreslås att flottningsstatistiken
skall överflyttas från kommerskollegium till skogsstyrelsen.
Vad angår prisstatistiken för rundvirke har utredningen förordat vissa
organisatoriska åtgärder för insamling och sammanställning av prisuppgifter.
I stället för de prisnoteringar, som hittills verkställts av länsstyrelserna,
föreslås sålunda att skogsvårdsstyrelserna skola insamla vissa prisuppgifter.
För granskning av dylika uppgifter bör samråd ske med parterna
på virkesmarknaden och andra sakkunniga. Den centrala sammanställningen
av prisuppgifterna skall enligt utredningens förslag ombesörjas av skogsstyrelsen.
I fråga om skogsbrukets ekonomiska förhållanden har utredningen vidare
framhållit behovet av specialundersökningar rörande skogsbrukets omkostnader
och av budgetundersökningar över skogsbrukets inkomster och utgifter.
Då det till följd av skogsarbetets natur visat sig svårt att finna en tillfredsställande
lösning av frågan om en förbättrad offentlig lönestatistik för
skogsarbetare, men vissa möjligheter synts förefinnas att genom samverkan
mellan arbetsgivare- och arbetareparterna inom skogsbruket samt det allmänna
erhålla ett tillfredsställande material för en dylik lönestatistik, har
utredningen tagit initiativ till överläggningar i ämnet mellan ifrågavarande
parter. Härvid har uppnåtts en principiell överenskommelse om dylik samverkan.
Genomförandet i praktiken av denna överenskommelse är dock beroende
av fortsatta förhandlingar mellan parterna.
För vinnande av bättre överblick av förhållandena inom det svenska
skogsbruket och den svenska skogsindustrien föreslår utredningen slutligen
att skogsstyrelsens årsbok skall utvidgas till en skogsstatistisk årsbok.
De med utredningens förslag förenade kostnaderna äro i huvudsak följande.
För slutförandet av den nuvarande riksskogstaxeringen erfordras ett
belopp av 341 000 kronor under budgetåret 1952/53. Den nya riksskogstaxeringen
skulle med den av utredningen föreslagna organisationen kräva en
förstärkning fr. o. m. den 1 januari 1953 av skogsforskningsinstitutets personal
med en försöksledare i lönegrad Ce 29 och ett skogsbiträde i Ce 16,
vilket skulle medföra en årlig ökning av institutets avlöningsanslag med
26 640 kronor. De årliga kostnaderna för anslaget till riksskogstaxering och
avverkningsstatistik skulle utgöra 332 000 kronor. För den nya riksskogstaxeringen
skulle dessutom erfordras till viss utrustning 2 000 kronor, till
kartor m. in. 10 000 kronor och till inköp av motorfordon 156 000 kronor.
För skogsstyrelsens del föreslår utredningen inrättande av en aktuarietjänst
i lönegrad Ce 29. Härjämte föreslår utredningen att medel skola anvisas för
avlönande av ett skrivbiträde i befordringsgången samt att till ökade omkostnader
skall beräknas ett belopp av 5 000 kronor.
Beträffande en närmare redogörelse för skogsstatistikutredningens förslag
torde utskottet få hänvisa till framställningen å s. 5—20 i propositionen.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.
Yttrandena.
Behovet av en förbättring, utökning och samordning av den skogliga statistiken
vitsordas genomgående i yttrandena. Från olika håll understrykes
vidare att avsaknaden av en tillförlitlig årlig avverkningsstatistik utgör den
största bristen i den nuvarande skogliga statistiken. Vissa myndigheter och
organisationer framhålla härjämte behovet av en tillfredsställande prisstatistik
för skogsprodukter. Även i andra hänseenden, såsom i fråga om
den offentliga lönestatistiken för skogsarbetare, påtalas behovet av förbättringar.
Utredningens förslag rörande utformningen av den skogliga statistiken
tillstyrkes i allt väsentligt av remissinstanserna. Vissa erinringar göras dock
i ett par hänseenden. Sålunda förordas i några yttranden en kortare omdrevstid
för hela den nya riksskogstaxeringen än vad utredningen föreslagit. Vidare
äro meningarna delade om hur prisstatistiken för skogsprodukter bör
ordnas och om vilken myndighet, som bör omhänderha denna statistik.
Även i en del mindre detaljfrågor framkomma kritiska synpunkter och avvikande
uppfattningar.
I fråga om innehållet i övrigt i yttrandena torde utskottet få hänvisa till
redogörelsen därför å s. 21—31 i propositionen.
Departementschefen.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
»Av skogsstatistikutredningens betänkande och yttrandena över detsamma
framgår att den skogliga statistiken för närvarande är behäftad med åtskilliga
brister. Som den allvarligaste av dessa framstår avsaknaden av en någorlunda
tillförlitlig avverkningsstatistik. De förslag, som utredningen framlagt,
syfta till att för en förhållandevis ringa kostnad avhjälpa de allvarligaste
av de föreliggande bristerna. Förslagen ha i huvudsak tillstyrkts i yttrandena.
Även jag kan i stort sett ansluta mig till desamma.
Vad först angår frågan, hur en tillfredsställande årlig avverkningsstatistik
lämpligen kan ordnas, synes så gott som fullständig enighet råda om
att detta bäst kan ske på grundval av stubbinventeringar, utförda i samband
med en ny riksskogstaxering. Konjunkturinstitutet har visserligen framfört
kritiska synpunkter mot metoden av den anledningen att en dylik statistik
av kostnadsskäl icke kan bli så representativ att den kan tillgodose behovet
av mera speciella uppgifter. Såsom framhållits i ett flertal yttranden torde
dock en på stubbinventeringar grundad avverkningsstatistik av den omfattning,
som utredningen föreslagit, i allt väsentligt fylla de anspråk, som inom
en godtagbar kostnadsram kunna ställas på en dylik statistik.
Den omläggning av riksskogstaxeringen, som genomförandet av en på
stubbinventeringar grundad avverkningsstatistik förutsätter och som innebär
att taxeringen i fortsättningen skulle bedrivas på så sätt att varje års
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.
5
fältobservationer skulle fördelas över hela landet, har av utredningen liksom
även i yttrandena icke ansetts böra utgöra något hinder för att avverkningsstatistiken
ordnas på nu nämnt sätt. Tvärtom har från flera håll
anförts, att en sådan omläggning av riksskogstaxeringen skulle utgöra ett
framsteg bland annat därigenom att den skulle ge ökade möjligheter att
följa virkeskapitalets förändringar inom landet i dess helhet. Jag delar denna
uppfattning.
Jag förordar alltså att utredningens förslag till ordnande av en avverkningsstatistik
och till omläggning av riksskogstaxeringen skall genomföras.
I likhet med utredningen anser jag dock, att det nu pågående taxeringsomdrevet
inom riksskogstaxeringen bör fullföljas. Med hänsyn till angelägenheten
av att man snarast möjligt skall få till stånd den föreslagna avverkningsstatistiken
synes det härvid lämpligt att den nu pågående taxeringen
påskyndas så att fältarbetena för densamma kunna avslutas innevarande
år och fältarbetena för den nya taxeringen påbörjas sommaren 1953.
Vad angår omdrevstiden för den nya riksskogstaxeringen är det uppenbart
att en tioårig omdrevstid för hela landet skulle ge ökade möjligheter
att få snabba och tillförlitliga uppgifter. En dylik anordning skulle emellertid
medföra en ej oväsentlig kostnadsökning. Den av utredningen föreslagna
uppläggningen synes även tillgodose de anspråk, som i dagens läge måste
anses mest angelägna. Jag förordar därför i enlighet med utredningens förslag,
att den nya riksskogstaxeringen skall planeras för en femtonårig omdrevstid
i norra Sverige och en tioårig omdrevstid i södra och mellersta Sverige.
Det detalj spörsmål rörande gränsdragningen mellan de olika områdena,
som skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län berört,
torde få övervägas i samband med detaljplaneringen av den nya taxeringen.
Konjunkturinstitutet har ansett att man för avverkningsstatistiken borde,
förutom på stubbinventeringen, bygga på särskilda avverkningsdeklarationer,
som skulle inhämtas från ett urval av större skogsägare. Med hänsyn
bland annat till de olägenheter, som insamlandet av dylikt deklarationsmaterial
skulle medföra för uppgiftslämnarna, kan jag dock ej ansluta mig
till detta förslag. Jag är icke heller övertygad om att en dylik utvidgning
av underlaget för avverkningsstatistiken är erforderlig. Däremot finner jag
i likhet med utredningen det lämpligt att, vid sidan av den på stubbinventering
grundade avverkningsstatistiken, jämväl virkesmätningsföreningarnas
uppgifter om inmätta virkesfångster skola utnyttjas på det sätt, som
utredningen angivit. Då skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för virkesmätningen,
synes det naturligt att sistnämnda arbete skall omhänderhas av
skogsstyrelsen.
Den av kommerskollegium utarbetade flottningsstatistiken torde vidare
böra bibehållas såsom ett led i den skogliga statistiken. Eftersom denna statistik
har ett viss samband med virkesmätningsstatistiken och upprättandet
av densamma otvivelaktigt kräver tillgång till skoglig expertis förordar
jag, i överensstämmelse med vad utredningen föreslagit, att flottningssta
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.
tistiken skall förläggas till skogsstyrelsen. Flottningsföreningarna böra härvid
liksom hittills ha skyldighet att lämna erforderliga primäruppgifter.
Såsom i betänkandet framhållits torde förutsättningar ännu icke föreligga
för någon mera genomgripande omläggning av prisstatistiken för rundvirke
och rotköp. Det synes därför icke nu möjligt att på detta område komma
längre än att skapa en något fastare ordning för fastställandet av prisnoteringarna.
I överensstämmelse med utredningen och flertalet remissinstanser
anser jag det lämpligt, att det lokala arbetet med insamlande av
prisuppgifter skall omhänderhas av skogsvårdsstvrelserna och att skogsstyrelsen
skall svara för den centrala bearbetningen av dessa uppgifter. Såsom
en följd härav bör skogsvärderingsinstruktionen ändras så att det skall
ankomma på skogsstyrelsen att utarbeta prisnoteringar för fastighetstaxering.
Med anledning av vad Sveriges skogsägareföreningars riksförbund
anfört rörande dessa frågor vill jag understryka vikten av att skogsstyrelsen
och skogsvårdsstyrelserna vid fullgörandet av nu ifrågavarande arbetsuppgifter
skola utnyttja den sakkunskap som domänstyrelsen och dess revirförvaltningar
besitta, ävensom i övrigt samråda med representanter för parter
på virkesmarknaden och andra sakkunniga.
De förslag, som i ett par yttranden framförts angående inhämtande av
statistiska uppgifter för beräkning av skogsbrukets investeringar man., är
jag icke beredd att upptaga till prövning i detta sammanhang.
Vad beträffar lönestatistiken för skogsarbetare torde tills vidare böra få
bero vid de åtgärder, som utredningen vidtagit.
Det synes önskvärt att den skogliga statistiken skall samlas i en särskild
skogsstatistisk årsbok. Jag tillstyrker därför utredningens förslag, att
skogsstyrelsens årsbok skall utvidgas till en skogsstatistisk årsbok. På sätt
uttalats i ett par yttranden torde emellertid i samband därmed åtskilliga
av de uppgifter, som nu ingå i årsboken, utan större olägenhet kunna begränsas
eller utmönstras.
Utredningens kostnadsberäkningar beträffande slutförandet av den nuvarande
riksskogstaxeringen och rörande den föreslagna nya riksskogstaxeringen
jämte den därmed kombinerade avverkningsstatistiken föranleda
ingen erinran från min sida. Då skogsforskningsinstitutets arbetsuppgifter
komma att öka, därest riksskogstaxeringen omlägges och avverkningsstatistik
införes i enlighet med vad jag nyss förordat, finner jag det befogat att
vid institutets avdelning för skogstaxering skola inrättas en försöksledartjänst
i lönegrad Ce 29 och en skogsbiträdestjänst i lönegrad Ce 16. Av de
skäl, som utredningen anfört, vill jag vidare tillstyrka att en statistisk
tjänst såsom förste aktuarie i lönegrad Ce 29 skall inrättas vid skogsstyrelsen.
Med hänsyn till de nya arbetsuppgifter, som jag föreslagit skola uppdragas
åt skogsstyrelsen, synes det vidare motiverat, att icke-ordinarie posten
å styrelsens avlöningsanslag uppräknas med belopp motsvarande kostnaderna
för ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång samt att styrelsens
omkostnadsanslag förstärkes med ett belopp av 5 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.
i
Till frågan om anvisande av medel för inköp av motorfordon för den personal,
som skulle arbeta med den nya riksskogstaxeringen, torde det ej vara
erforderligt att nu taga ställning.
Vad angår medelsanvisningen för nästa budgetår torde vid bifall till vad
jag nyss förordat för slutförandet av den nu pågående riksskogstaxeringen
1 enlighet med utredningens beräkningar böra anvisas 341 000 kronor. Såsom
utredningen föreslagit torde vidare 10 000 kronor böra beräknas för
uPP§örande av kartor m. m. till den nya riksskogstaxeringen. Anslaget till
riksskogstaxering och avverkningsstätistik skulle sålunda behöva uppföras
med 351 000 kronor.
Då anslagen till skogsforskningsinstitutet och skogsstyrelsen upptagits
med definitiva belopp i riksstatsförslaget, synes det emellertid lämpligt,
att kostnaderna för de personalförstärkningar vid institutet och styrelsen,
vilka jag tillstyrkt i det föregående, för nästa budgetår skola bestridas från
anslaget till riksskogstaxering och avverkningsstätistik. Förevarande kostnader,
nämligen avlöning under första halvåret 1953 till en för söksledare i
29 lönegraden och ett skogsbiträde i 16 lönegraden vid institutet samt till
en förste aktuarie i 29 lönegraden och ett kontorsbiträde vid skogsstyrelsen
torde böra uppskattas till i runt tal 25 000 kronor. Under första halvåret
1953 torde denna personal böra ha extra anställning. Under anslaget
torde vidare böra beräknas 2 000 kronor till anskaffande av möbler in. m.
åt försöksledaren och skogsbiträdet.
Jag föreslår sålunda, att anslaget till riksskogstaxering och avverkningsstatistik
för nästa budgetår skall uppföras med (351 000 + 25 000 -f
2
000 =) 378 000 kronor.
Den ökning av omkostnaderna, av utredningen beräknad till 5 000 kronor
per år, som kan uppkomma för skogsstyrelsen, torde för nästa budgetår få
täckas genom att medgivande lämnas till erforderligt överskridande av styrelsens
omkostnadsanslag.»
I en till utskottet överlämnad, inom jordbruksdepartementet upprättad
promemoria den 22 april 1952 har anförts följande.
I proposition till riksdagen angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik
m. m. (1952: 118) ha till avlöningar under första halvåret
1953 för vissa nya tjänster vid statens skogsforskningsinstitut och
skogsstyrelsen beräknats ett belopp av 25 000 kronor. Vad gäller de ifrågavarande
personalförstärkningarna vid skogsstyrelsen, nämligen en tjänst
som förste aktuarie i 29 lönegraden och en kontorsbiträdestjänst, ha sedermera
under hand önskemål framkommit att medel härför borde ställas till
förfogande redan från ingången av nästkommande budgetår. Ifrågavarande
anslagspost skulle i så fall få uppräknas med i runt tal 10 000 kronor.
Därest riksdagen i övrigt godkänner de förslag, som föranleda ifrågavarande
personalförstärkningar vid skogsstyrelsen, torde vissa praktiska skäl
tala för att ifrågavarande arbetskraft ställes till skogsstyrelsens förfogande
snarast möjligt. Det synes nämligen värdefullt att förberedelser i god tid
kunna vidtagas för bl. a. upprättandet av en prisstatistik för rundvirke
och överförandet av flottningsstatistiken till skogsstyrelsen. Med hänsyn till
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.
att personalförteckningen för skogsstyrelsen redan fastställts, torde emellertid
ifrågavarande befattningshavare under senare halvåret 1952 böra anställas
som extra tjänstemän.
Utskottet.
Enligt utskottets mening utgör avsaknaden av fortlöpande avverkningsstatistik
en ur flera synpunkter mycket allvarlig brist. Utskottet finner det
därför tillfredsställande att förslag nu framlagts om anordnande av sådan
statistik.
Såsom förordas i propositionen torde statistiken lämpligen böra utformas
på grundval av s. k. stubbinventeringar, vilka utföras i samband med en ny
riksskogstaxering. Utskottet biträder jämväl förslaget, att nu pågående riksskogstaxering
skall slutföras under nästa budgetår och att den nya taxeringen,
grundad på årliga fältobservationer över hela landet, skall igångsättas
från och med budgetåret 1953/54.
I fråga om riksskogstaxeringens omdrevstid anser utskottet, att betydande
fördelar skulle stå att vinna, därest denna tid för hela landet fastställes till
tio år. Av kostnadsskäl har utskottet likväl stannat för att biträda det i
propositionen härutinnan framlagda förslaget, vilket innebär att taxeringen
skall planeras för en femtonårig omdrevstid i norra Sverige och en tioårig
omdrevstid i mellersta och södra Sverige.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
förordat beträffande virkesmätnings- och flottningsstatistik.
Vad härefter angår Kungl. Maj :ts förslag rörande prisstatistik för rundvirke
och rotköp finner utskottet det i viss mån tveksamt, huruvida arbetet
med insamlandet av prisuppgifter bör överflyttas från länsstyrelserna till
skogsvårdsstyrelserna samt den centrala bearbetningen av materialet ombesörjas
av skogsstyrelsen. Enligt utskottets mening torde man nämligen
kunna ifrågasätta, om skogsvårdsstyrelserna i detta hänseende förfoga över
tillräckliga resurser. Utskottet får vidare erinra om den speciella sakkunskap
rörande pris- och kostnadsutvecklingen på virkesmarknaden, som finnes
företrädd inom domänverket.
Efter närmare övervägande av berörda spörsmål har utskottet emellertid
funnit sig kunna biträda Kungl. Maj :ts förslag i ämnet. Utskottet vill härvid
särskilt understryka vikten av att skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna
vid ifrågavarande arbete — vilket måste anses äga stor betydelse —
nära samråda såväl med domänstyrelsen och dess revirförvaltningar som
med representanter för parter på virkesmarknaden och andra sakkunniga.
Det torde även böra få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela särskilda anvisningar
för ernående av största möjliga enhetlighet vid primärmaterialets
insamlande och bearbetning.
I enlighet med vad departementschefen anfört synes skogsstyrelsens årsbok
böra utvidgas till en skogsstatistisk årsbok.
Utskottet har icke något att erinra mot de i propositionen framlagda kost
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 30.
9
nadsberäkningarna rörande slutförandet av den nuvarande riksskogstaxeringen
samt beträffande den nya taxeringen och avverkningsstatistiken. Likaså
biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag om att vissa nya befattningar
skola inrättas vid statens skogsforskningsinstitut och skogsstyrelsen. Med
beaktande av de synpunkter, som framförts i tidigare återgivna promemoria,
vill utskottet emellertid föreslå, att de två befattningshavare, vilka avses för
skogsstyrelsens del, skola anställas redan från och med den 1 juli 1952.
Vad slutligen angår medelsbehovet för nästa budgetår har utskottet i och
för sig icke något att invända mot Kungl. Maj :ts förslag. Med hänsyn till
den ändring utskottet nyss förordat i fråga om skogsstyrelsens personal
torde det äskade anslaget dock böra höjas med ett belopp av 10 000 kronor.
Kungl. Maj :ts framställning föranleder i övrigt icke någon erinran från
utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) med bifall till Kungl. Maj :ts framställning godkänna
att riksskogstaxeringen och avverkningsstatistiken m. m.
skola utformas enligt de riktlinjer, som förordats i propositionen;
2)
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning å riksstaten
för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln till Statens
skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverkningsstatistik
anvisa ett reservationsanslag av 388 000 kronor.
Stockholm den 29 april 1952.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Svedberg, Jon
Jonsson, Näslund*, Hjalmar Nilsson, Bertil Andersson, Bror Nilsson, Ebbe
Ohlsson och Yngve Persson; samt
från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina*,
Antby*, Andersson i Hyssna*, Ahlsten, Nilsson i Varuträsk, Svensson
i Vä*, Utbult, Larsson i Karlstad* och Arweson*.
* Ej närvarande vid justeringen.
2 lliltang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 30—31.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:260 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1952/53, m. m. a1 i texten