Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens växtskgddsanstalt för budgetåret 1952/53, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-08 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1952:36, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens växtskgddsanstalt för budgetåret 1952/53, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

1

Nr 36.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till statens växtskgddsanstalt för budgetåret

1952/53, m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I årets statsverksproposition (IX ht, p. 17) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/

53 till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar och Omkostnader beräkna förslagsanslag

å 488 000 kronor respektive 99 000 kronor.

Sedermera har Kungl Maj:t i en den 7 mars 1952 till riksdagen avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 99, föreslagit riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens växtskyddsanstalt, vilka angivits i propositionen;

2) godkänna i propositionen angiven avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt;
3)

å riksstaten för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln anvisa

a) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag av 584 000

kronor,

b) till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader ett förslagsanslag av

179 000 kronor,

c) till Statens växtskyddsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag av

50 000 kronor;

4) å kapitalbudgeten för budgetåret 1952/53 under Statens allmänna fastighetsfond

till Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts filial i Alnarp

anvisa ett investeringsanslag av 46 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:448 av herr Larsson, Nils Theodor, m. fl. och 11:536, likalydande,

av herr Ohlsson i Kastlösa m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta om förläggande till södra Kalmar län av en filial till statens

växtskyddsanstalt i enlighet med vad som förordats i motionerna;

2) I: 449 av herr Nord m. fl. och II: 537, likalydande, av herr Onsjö m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att statens växtskyddsanstalts

filial i Skara utbygges, huvudsakligen enligt 1949 års växtskyddsutrednings

förslag, i det att i första hand ett kontorsbiträde anställes, och att ett anslag

på 5 000 kronor måtte beviljas för komplettering av skarafilialens utrustning;
3)

I: 450 av herr Björck in. fl. och II: 535, likalydande, av herrar Hansson

i Skegrie och Spångberg, i vilka motioner hemställts,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 36.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att utöver vad som föreslagits

i proposition nr 99 ändra personalförteckningen för växtskyddsanstallen

genom inrättande dels av en sekreterarbefattning vid anstalten i huvudsaklig

överensstämmelse med utredningens förslag, dels av ytterligare

en assistenttjänst vid upplysningsavdelningen samt besluta den därigenom

erforderliga höjningen av anslaget till avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,

samt vidare

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t

dels i instruktionen för statens växtskyddsanstalt må på sådant sätt bestämma

anstaltens verksamhet, att dess forskning på det växtpatologiska området

icke i något avseende hämmas eller beskäres, dels vid utfärdande av

kungörelse med bestämmelser angående handeln med växtskyddsmedel må

beakta utredningens förslag, dock så att avgifterna för den kontinuerliga

prövningen av alla saluförda medel årligen må utgå med belopp, som beräknas

procentuellt av försäljningsvärdet av ifrågavarande medel, samt slutligen
att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förnyad utredning

angående organisationen av växtskyddsanstaltens hela nuvarande

inspektions- och kontrollverksamhet;

4) I: 451 av herr Nilsson, Hjalmar, m. fl. och II: 538, likalydande, av herr

Hseggblom m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandling av proposition

nr 99 angående anslag till statens växtskyddsanstalt ville besluta en

sådan växtskyddsorganisation, som förordats av växtskyddsutredningen och

anbefallts i de av Kungl. Maj :t meddelade direktiven för denna utredning;

5) I: 452 av herr Eskilsson m. fl. och II: 539, likalydande, av herr Johansson

i Mysinge m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj :ts proposition nr 99 måtte besluta att statens växtskyddsanstalts

filial i Linköping utbygges i huvudsak enligt 1949 års växtskyddsutrednings

förslag och bevilja för detta ändamål erforderliga medel.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,

torde utskottet få hänvisa till motionerna.

Vidare har till utskottet inkommit dels en den 10 april 1952 dagtecknad

skrift av filialföreståndaren J. Muhlow, Åkarp, som överlämnat avskrift av

en framställning från vissa befattningshavare vid växtskyddsanstaltens filialer,

dels ock en den 23 april 1952 dagtecknad skrift av Föreningen bekämpningsmedels-leverantörer.

Inledning.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för

jordbruksdepartementet den 1 april 1949 sakkunniga för att utreda frågan

om organisationen av den statliga växtskyddsverksamheten. De sakkunniga,

vilka antogo benämningen 1949 års växtskyddsutredning, voro ledamoten av

riksdagens andra kammare, lantbrukaren J. A. Andersson i Tungelsta, till
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

3

lika ordförande, sekreteraren i Malmöhus läns hushållningssällskap B. T.

Lanke samt ledamoten av riksdagens första kammare, professorn K. H.

Osvald.

Utredningen har den 2 november 1951 avgivit betänkande med förslag rörande

det statliga växtskyddets organisation (stencilerat).

över betänkandet ha, efter remiss, yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

I skrivelse den 21 augusti 1951 har styrelsen för statens växtskyddsanstalt

hemställt om mcdelsanvisning till anstaltens avlöningar och omkostnader

för nästa budgetår.

Utskottet torde i det följande få lämna en kortfattad redogörelse för utredningens

förslag och yttrandena däröver. Beträffande en utförligare redogörelse

härför ävensom för framlagda kostnadsberäkningar och anslagsfrågor

torde utskottet få hänvisa till s. 10—80 i propositionen.

Huvuddragen av utredningens förslag och yttrandena däröver.

Utredningen.

Utredningen framhåller inledningsvis att växtskyddet på grund av de

stora ekonomiska förluster, som årligen vållas av växtsjukdomar och skadedjur,

bör betraktas som en produktiv verksamhet. Växtskyddet bör därför

i princip ges en omfattning som står i relation till de vinster, som det

kan tillföra folkhushållet. Utredningen har dock i sina förslag till förbättringar

av växtskyddsverksamheten beaktat nödvändigheten av stor återhållsamhet

i fråga om de statliga utgifterna. Även andra omständigheter — såsom

den begränsade tillgången på fackkunnig personal — hindra ett omedelbart

förverkligande av ett fullständigt växtskyddsprogram. Förslagen omfatta

därför endast vad som enligt utredningens mening är ett minimum

för att man skall kunna påräkna bästa utbyte av de kostnader, som nedlagts

i växtskyddet. I första hand ha föreslagits sådana åtgärder, vilka beräknats

kunna ge den redan befintliga växtskyddsorganisationen en betydligt

ökad effekt med en relativt begränsad kostnadsökning.

Förslagen förklaras vara ett försök till en åtminstone för nu överskådlig

lid giltig lösning av frågan om växtskyddets organisation. Samtidigt betonas

att förändringar i fråga om vetenskap, teknik och samfärdsel liksom i

fråga om sjukdoms- och skadedjursangreppens art och frekvens kunna påkalla

åtgärder i olika avseenden. Dylika förändringar kunna dock lätt vidtagas

inom den organisatoriska ram, som utredningen föreslagit.

Enligt utredningen kan den genomsnittliga totalförlusten per år för vårt

land till följd av angrepp av växtsjukdomar och skadedjur inom jordbruk

och trädgårdsskötsel med cn försiktig uppskattning värderas till omkring

300 miljoner kronor. Härtill kommer ett belopp av 100 å 150 miljoner

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

kronor för förluster, som orsakas av ogräs. Utredningen finner med hänsyn

härtill att ett effektivt växtskydd blir en synnerligen lönande verksamhet

även om det endast kan förebygga en del av dessa skador.

Utredningen har av en överblick över det aktuella läget på växtskyddsområdet,

som lämnats i betänkandet, dragit den slutsatsen, att växtskyddsorganisationen

i vårt land icke är tillräckligt rustad för att fylla de krav,

som numera rimligen måste ställas. En förbättring av växtskyddsanstaltens

resurser förklaras vara nödvändig över hela linjen, alltså såväl i fråga om

forskning och försök som beträffande upplysnings- och kontrollverksamheten.

De många nya kemiska växtskyddsmedlen böra enligt utredningens

mening underkastas särskild kontroll.

I fråga om anstaltens forsknings möjligheter föreslås icke några

genomgripande förändringar. Utredningen förordar emellertid, att personalen

å anstaltens botaniska och zoologiska avdelningar skall förstärkas

med sammanlagt två assistenter och två laboratoriebiträden, att filialsystemet

skall utvidgas och att den vetenskapliga utrustningen skall kompletteras.

Härigenom anses en viss förstärkning av forskningsresurserna kunna

åstadkommas. Den betydelsefullaste förändringen av forskningsmöjligheterna

ligger emellertid i att anstalten föreslås skola erhålla ett kemiskt

laboratorium. Detta laboratorium skulle dock icke endast ha forskningsuppgifter

utan framför allt ha till uppgift att analysera växtskyddsmedel, häri

inräknat medel mot ogräs. Förslaget betingas av att kemien på senare tid

fått en alltmer framträdande betydelse för växtskyddet och av att en offentlig

kontroll av växtskyddsmedlen ansetts nödvändig.

I vad avser avgränsningen av forskningsuppgifterna och formerna för anstaltens

samarbete med andra statliga institutioner föreslås icke några

mera betydande förändringar.

I fråga om anstaltens upplysningsverksamhet uttalas, att denna

i betraktande av anstaltens mycket begränsade resurser hittills bedrivits

med stor intensitet. Resurserna ha emellertid icke motsvarat det föreliggande

behovet. Med hänsyn härtill föreslås flera olika åtgärder för att förbättra

anstaltens möjligheter att bedriva upplysning i växtskyddsfrågor.

Enligt utredningen är en utbyggnad av fili al systemet det utan jämförelse

effektivaste medlet. En dylik utbyggnad förordas jämväl ehuru, bland annat

av kostnadsskäl, endast i begränsad omfattning. Vidare föreslås väsentligt

förbättrade resemöjligheter för anstaltens tjänstemän, förstärkning av personalen

på upplysningsavdelningen, ökad kontakt med jordbrukets upplysningsnämnd,

ökade insatser från hushållningssällskapens och försöksgårdarnas

sida, utbildningskurser i växtskyddsfrågor för jordbrukets konsulenter

in. fl. samt en aktivisering av anstaltens rapportörkår.

Anstaltens kontrollverksamhet gäller såväl import- och exportkontroll

som åtgärder mot potatiskräfta, potatisål, koloradoskalbagge och

blodlus inom landet. I vad avser import- och exportkontrollen, speciellt den

förstnämnda, konstaterar utredningen att anstalten erhållit en väsentligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

5

ökad arbetsbörda såväl genom utrikeshandelns ansvällning som genom att

risken för import av vissa farliga skadedjur ökat jämfört med förkrigstidens

förhållanden. Utredningen har funnit, att det i detta läge främst

gäller att förbättra växtinspektionens tekniska möjligheter. Därvid beröras

möjligheterna att anordna gasning av växter och växtdelar som komplettering

av inspektionen vid import samt att anskaffa enkla maskiner för förpackning

av undersökta varupartier. Vidare föreslås att inspektörerna skola

förses med goda optiska instrument och med erforderlig skrivhjälp under

högsäsongerna.

I betänkandet har behovet av en offentlig kontroll över växtskyddsmedlen

ingående övervägts. Därvid har utredningen konstaterat,

att den frivilliga kontroll, som för närvarande utövas genom Stiftelsen Kontrollmärkningen

av bekämpningsmedel, är av betydande värde. Med hänsyn

till de synnerligen viktiga såväl ekonomiska som hygieniska intressen, som

här föreligga, anser utredningen det dock icke tänkbart att låta hela ansvaret

vila på denna organisation. Efter mönster av de bestämmelser som gälla

utomlands, bland annat i Danmark och Norge, föreslås därför att en offentlig

kontroll över växtskyddsmedelsmarknaden skall anordnas och läggas i

växtskyddsanstaltens händer.

Beträffande organisationen vid huvudanstalten föreslås

dels att bckämpningsmedelskontrollen, vilken nu är direkt underställd

anstaltens chef, skall återföras till fackavdelningarna, dels att upplysningsoch

kontrollavdelningen skall uppdelas på två avdelningar, nämligen en

upplysningsavdelning direkt underställd anstaltschefen samt en inspektionsavdelning

under en särskild föreståndare. Om det senare förslaget genomföres,

skulle anstaltschefen i större utsträckning än hittills kunna ägna

sig åt de egentliga chefssysslorna. Detta anser utredningen vara en viktig

förutsättning för ett förbättrat växtskydd. För att chefen skall kunna befrias

från åtskilliga administrativa göromål föreslås vidare att en sekreterartjänst

skall inrättas. Då utredningen, såsom förut nämnts, anser att

en kemisk avdelning bör inrättas, innebär dess förslag, att anstalten skall

arbeta på fem avdelningar, nämligen en botanisk, en zoologisk och en kemisk

avdelning samt en inspektionsavdelning och en upplysningsavdelning.

Härtill komma kansliet samt vakt- och hantverkarpersonalen.

Enligt betänkandet bör personaluppsättningen på de olika avdelningarna

i viss mån förstärkas. Var och en av de botaniska och zoologiska avdelningarna

samt inspektionsavdelningen anses sålunda böra tillföras en assistenttjänst

och en biträdestjänst, varjämte upplysningsavdelningen bör erhålla

en tjänst i 27 lönegraden. Den förstärkning som förordats för de botaniska

och zoologiska avdelningarna är föranledd av förslaget om utvidgad växtskyddsmedelskontroll.

För den nya kemiska avdelningen föreslås tre tjänster

för kemister och tre biträdestjänster. Vidare föreslås att kontorspersonalen

skall ökas med tre biträden samt att en förmanstjänst skall inrättas för

vissa yttre arbeten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

I betänkandet föreslås även i vissa fall löneförbättringar för huvudanstaltens

personal. Sålunda anses chefstjänsten för närvarande vara alldeles

för lågt avlönad. Utredningen framhåller att detta förhållande, som

blivit mer påfallande genom den senaste löneregleringen för chefstjänstemän,

accentueras i den mån verksamheten ökar i omfattning. Chefstjänsten

föreslås därför skola placeras i lönegrad Cp 14. Vidare föreslås en uppflyttning

från 27 till 29 lönegraden för de befattningshavare på botaniska respektive

zoologiska avdelningen, som stå närmast under avdelningsföreståndaren.

Även för assistentpersonalen och växtinspektörerna föreslås vissa

smärre förändringar, delvis i form av reglerad befordringsgång.

Styrelsen föreslås skola utökas med en ledamot till sju ledamöter. Utredningen

anser vidare att föreståndarnämnden bör utvidgas och att dess ställning

som remissorgan bör förstärkas.

Såsom förut nämnts föreslår utredningen, främst i syfte att förbättra

upplysningsverksamheten, en viss utbyggnad av filialsystemet. Sålunda

föreslås att de tre nuvarande filialerna i respektive Alnarp, Linköping

och Skara skola få personalförstärkningar, komplettering av utrustningen

och större resemöjligheter samt delvis också bättre lokaler. Utredningen

förutsätter att en Norrlandsfilial redan från och med nästa budgetår i begränsad

skala skall kunna träda i verksamhet vid den planerade forskningsinstitutionen

för jordbruksfrågor i Röbäcksdalen. Därjämte föreslås att i

första hand en ny filial skall inrättas och förläggas till Kalmar. Förslaget

motiveras med att Öland samt delar av Kalmar och Blekinge län ha vidsträckta

och värdefulla specialodlingar. Filialsystemet föreslås därefter successivt

och med ett par års mellanrum efter det Kalmarfilialen kommit till

stånd skola utbyggas med filialer i Örebro län respektive på Gotland.

I fråga om filialernas arbetsområden föreslår utredningen att dessa skola

vara begränsade på sådant sätt, att de kunna bli föremål för en direkt och

intensiv bearbetning, även i form av personliga besök av filialtjänstemännen.

Vid en dylik avgränsning komma vissa delar av landet att ligga utanför

filialernas arbetsområden. För att icke dessa områden —■ i den mån de

ligga utanför huvudanstaltens direkta aktionsradie — skola vara helt vanlottade

i fråga om växtskydd ifrågasätter utredningen, att genom växtskyddsanstaltens

försorg försök skall göras att inom sådana områden på

frivillig grund organisera rapport- och upplysningscentraler för växtskyddsfrågor.

Utredningen har här särskilt räknat med insatser från hushållningssällskapens

tjänstemän och från försöksgårdsföreståndarnas samt från lantbruks-

och lantmannaskolelärarnas sida.

Den viktigaste arbetsuppgiften för filialerna bör enligt utredningens mening

vara upplysningsverksamheten. I betänkandet förklaras emellertid, att

denna verksamhet icke kan bedrivas helt isolerad från alla forskningsmöjligheter.

Bland annat av denna orsak böra filialerna vara utrustade med

vissa resurser för försök och forskning. Forskningen bör helt naturligt

främst vara inriktad på lokala problem men även kunna utgöra en komplettering

till anstaltens centrala forskningsresurser.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

7

Anstaltens årliga avlönings kostnader beräknas vid full utbyggnad

enligt utredningens förslag komma att stiga från cirka 490 000 kronor

till cirka 868 000 kronor. Utbyggnaden föreslås emellertid skola ske successivt

och kostnadsökningen beräknas skola fördelas med omkring en tredjedel

på vart och ett av de tre närmaste budgetåren. För budgetåret 1952/53

räknar utredningen med avlöningar om cirka 625 000 kronor.

En utvidgning av växtskyddsanstaltens organisation och verksamhet enligt

utredningens förslag beräknas även medföra vissa ökningar av o mkostnaderna.

Dessa ökningar ha delvis karaktären av engångsutgifter

för byggnadsarbeten samt för nyanskaffning av vetenskaplig utrustning

m. m. Utredningen förutser för dylika utgifter ett medelsbehov av omkring

295 000 kronor. Detta belopp anses likaledes kunna uppdelas med omkring

en tredjedel på vart och ett av de närmast följande tre budgetåren. Anstaltens

anslag till löpande omkostnader utgör för budgetåret 1951/52 136 000

kronor. De verkliga utgifterna uppgingo budgetåret 1950/51 till omkring

156 000 kronor. Utredningen beräknar att de löpande omkostnaderna, om

utredningens förslag genomföres och hänsyn tages till den inträdda prisstegringen,

komma att stiga till 234 000 kronor för budgetåret 1952/53 och

vid full utbyggnad till omkring 276 000 kronor årligen.

Yttrandena.

Så gott som samtliga de remissinstanser, vilka yttrat sig över betänkandet

i dess helhet, ha anslutit sig till utredningens ståndpunkt att växtskyddet

bör betraktas såsom en produktiv verksamhet och därför i princip bör ges

en omfattning, som står i relation till de vinster det kan tillföra folkhushållet.

Likaså dela remissinstanserna utredningens uppfattning att växtskyddsanstalténs

resurser för forskning och försök samt för en betryggande

upplysnings- och kontrollverksamhet för närvarande äro otillräckliga. Utredningens

förslag om utbyggnad av växtskyddet tillstyrkas i enlighet härmed

av flertalet remissinstanser.

I några yttranden uttalas emellertid att utredningens förslag äro alltför

begränsade. Sålunda framhåller styrelsen för statens växtskyddsanstalt att

det visserligen är förståeligt, att utredningen beaktat nödvändigheten av att

iakttaga återhållsamhet i fråga om de statliga utgifterna, men att utredningen

enligt styrelsens mening i vissa hänseenden drivit denna återhållsamhet

för långt. Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt uttalar att utredningens

förslag på några väsentliga punkter icke äro tillräckliga. Detta

gäller främst de personella resurserna och utrustningen vid huvudanstalten.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, lantbruksakademien

och jordbrukets forskningsråd ävensom styrelsen för statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt understryka utredningens uttalande om att de

förbättringar av växtskyddsverksamhetens villkor som föreslagits äro att

betrakta såsom ett minimum
Sveriges

lantbruksförbund anför att förbundet utgår från att anledningen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

till att utredningen begränsat sina förslag främst är bristen på fackkunnig

personal. Förbundet anser det icke rimligt att minimiförslag skulle godtagas

av besparingsskäl, då en intensifierad växtskyddsverksamhet skulle

kunna rädda avsevärda summor åt vårt land.

Däremot uttalar statskontoret att ekonomiska förutsättningar för någon

mera vittgående förstärkning av växtskyddsanstaltens organisation svårligen

kunna anses vara för handen i rådande statsfinansiella läge. Med hänsyn

härtill avstyrker ämbetsverket i huvudsak utredningens förslag.

Vad speciellt angår växtskyddsanstaltens forsknings möjligheter

uttrycker Sveriges kemiska industrikontor sin förvåning över att utredningen

icke föreslagit några genomgripande förbättringar på biologiens område. Jämväl

Föreningen bekämpningsmedels-leverantörer och Sveriges färghandlares

riksförbund anmärka att utredningens förslag innebär en mycket begränsad

personalförstärkning för anstaltens biologiska avdelningar.

Med allenast få undantag biträda remissinstanserna förslaget om inrättande

av en kemisk avdelning vid anstalten. Till undantagen höra statskontoret

och Riksförbundet Landsbygdens folk.

Utredningens förslag rörande en intensifierad upplysningsverksamhet

tillstyrkas i allmänhet i remissyttrandena. Vissa remissinstanser

såsom Hushållningssällskapens förbund, Sveriges lantbruksförbund och

Riksförbundet Landsbygdens folk ge dock uttryck åt den uppfattningen, att

upplysningsverksamheten bör anknytas till hushållningssällskapen i högre

grad än som föreslagits i betänkandet. Lantbruksförbundet uttalar vidare

att de åtgärder, som utredningen föreslagit i fråga om upplysningsarbetet,

enligt förbundets mening icke äro tillräckligt omfattande. Förbundet anser

att förslagen i denna del endast böra betraktas som ett provisorium. Styrelsen

för statens centrala frökontrollanstalt förklarar, att den finner den föreslagna

ökningen av upplysningsavdelningens personal alldeles för knappt tilltagen.

I den promemoria, som ingivits av avdelningsföreståndaren Ahlberg och

överassistenten Johansson, uttalas att upplysningsverksamheten i sin helhet

bör omhänderhas av sällskapens konsulenter och instruktörer.

Några erinringar mot vad i betänkandet anförts rörande kontrollverksamheten

göras i allmänhet icke i remissyttrandena. Styrelsen

för statens centrala frökontrollanstalt uttrycker dock önskemål om en förbättring

av anstaltens personella resurser för övervakning av de bekämpningsåtgärder

mot växtparasiter, vilka regleras i särskilda kungörelser. Sveriges

handelstrådgårdsmästareförbund förordar i sitt yttande en viss utvidgning

av importkontrollen.

Remissinstanserna ansluta sig i huvudsak till utredningens ståndpunkt rörande

behovet av en offentlig kontroll över växtskydd smedlen.

I fråga om utformningen av kontrollen ha dock delade meningar

yppats. Vidare framhålles från flera håll, bland annat från Hushållnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

&

sällskapens förbund och Sveriges lantbruksförbund, att kontrollen även bör

omfatta en kontinuerlig och grundlig eftex-kontroll av växtskyddsmedlen.

Såsom tidigare berörts förorda bland andra Sveriges kemiska industrikontor

och Föreningen Dekämpningsmedels-Leverantörer, att anstaltens botaniska

och zoologiska avdelningar skola erhålla ökade resurser för att kunna

genomföra de för prövningen av växtskyddsmedel grundläggande biologiska

undersökningarna.

Jämväl huvuddragen av utredningens förslag i fråga om organisationen

vid huvudanstalten tillstyrkas i remissyttrandena. Vissa remissinstanser

förorda dock, såsom framgått av det föregående, större personalförstärkningar

än som föreslagits i betänkandet. Vidare ha framställts

önskemål om förbättringar i löneställningen för tjänstemännen utöver vad

utredningens förslag innebära.

Icke heller förslagen rörande filialsystemet ha föranlett några

principiella erinringar från det stora flertalet remissinstansers sida. I Ahlbergs

och Johanssons promemoria anföres emellertid, att växtskyddsfilialer

endast böra upprätthållas i Alnarp och i Röbäcksdalen.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

»Den utveckling, som ägt rum på jordbrukets område under senare år^

har medfört att växtskyddsverksamheten fått allt större betydelse. Sålunda

har å ena sidan forskningen rörande möjligheterna att bekämpa kulturväxternas

skadegörare genom kemiska och biologiska medel gjort stora

framsteg. Å andra sidan har intensifieringen av jordbruksdriften och införandet

av nya grödor i växtföljden skapat nya problem och på vissa områden

medfört betydligt ökade risker för allvarlig skadegörelse genom angrepp

av växtsjukdomar och skadedjur. Till belysande av de värden, som

här stå på spel, kan erinras om att enligt utredningen de förluster, som

växtsjukdomar och skadeinsekter årligen vålla växtproduktionen i vårt

land, kunna skattas till minst 300 miljoner kronor och att dessutom ogräsen

förorsaka förluster på 100 å 150 miljoner kronor om året. De siffror,

som nu återgivits, gälla vidare endast den så att säga mera regelmässiga

skadegörelsen. Vilka värden, som kunna förstöras vid särskilt svårartade

och intensiva angrepp, framgår ej minst av erfarenheterna från svartrostens

härjningar år 1951.

Även om förluster av den art, som nu berörts, till stor del äro oundvikliga,

framstår det som ett betydande allmänt intresse, att man genom forsknings-

och försöksverksamhet samt genom upplysning och rådgivning till

jordbrukarna skall söka att begränsa dem i största möjliga utsträckning.

Det torde även stå utom allt tvivel att genom dylika åtgärder kunna räddas

värden, vilka mångdubbelt överstiga kostnaderna för verksamheten. Växt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

skyddet bör därför, såsom utredningen framhållit, betraktas som en produktiv

verksamhet och ges en omfattning, svarande mot de vinster det kan

tillföra folkhushållet.

Vid upprepade tillfällen under de senaste åren ha från jordbrukarehåll

framförts klagomål över att växtskyddsverksamheten icke varit organiserad

på ett tillfredsställande sätt. Klagomålen ha särskilt gällt det förhållandet,

att växtskyddsanstalten på grund av bristande resurser icke varit i stånd

att bedriva upplysnings- och rådgivningsverksamhet bland jordbrukarna i

erforderlig omfattning. Olika förslag till förbättringar ha även framförts

men ha, bortsett från vissa smärre personalförstärkningar, hittills icke lett

till några åtgärder.

Även utredningen har kommit till den uppfattningen, att växtskyddsverksamhetens

resurser behöva förstärkas i olika avseenden och har jämväl

framlagt åtskilliga förslag härom. Förslagen ha i huvudsak godtagits eller

lämnats utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser. Åtskilliga av

dessa ha dock ansett ännu mera omfattande åtgärder motiverade.

För egen del vill jag först helt allmänt framhålla, att den redogörelse för

växtskyddets läge, som lämnats i betänkandet, enligt min mening till fullo

bestyrker, att växtskyddets resurser behöva förstärkas. Bortsett från frågan

om en utbyggnad av växtskyddsanstaltens filialsystem kan jag även i

väsentliga delar ansluta mig till de förslag, som utredningen framlagt. Till

de jämkningar, som enligt min mening böra göras i desamma, återkommer

jag i det följande.

Sedan jag sålunda angivit min allmänna inställning till frågan om en

utbyggnad av växtskyddsorganisationen, torde jag få övergå till att närmare

behandla de särskilda avsnitten av utredningens förslag.

Vad då först gäller frågan, vilken forsknings- och försöksverksamhet som

bör bedrivas vid anstalten, vill jag framhålla, att det enligt min mening icke

är lämpligt att binda anstalten genom i detalj gående föreskrifter i detta

hänseende. Den snabbhet, med vilken utvecklingen sker på växtskyddsområdet

och med vilken nya problem kunna aktualiseras, gör att anstalten

torde böra ha en viss handlingsfrihet för att kunna sätta in sina resurser

på de områden, där åtgärder äro påkallade i särskilt hög grad eller där

möjligheterna att nå resultat kunna bedömas vara särskilt goda. Delta torde

dock ej böra hindra, att vissa allmänna riktlinjer uppdragas för verksamheten.

Då det ej torde vara möjligt att ge anstalten sådana materiella och

personella resurser, att den kan vara verksam på alla de områden, som i

och för sig äro av intresse, synes det nämligen nödvändigt, att anstaltens

verksamhet åtminstone i huvudsak koncentreras på vissa områden, som

äro av särskild betydelse och där det erforderliga arbetet ej kan utföras på

annat håll. Den gränsdragning, som med hänsyn härtill bör ske, bör enligt

min mening göras något snävare än vad utredningen och vissa remissinstanser

förordat. Såsom en allmän princip bör enligt min mening gälla, att växtskyddsanstaltens

forskning skall vara inriktad på att lösa problem av di
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

11

rekt praktisk betydelse för jordbruket och sålunda ha karaktären av ren

målforskning. Den erforderliga grundforskningen bör i stället utföras å

lantbrukshögskolans institutioner, särskilt då givetvis institutionen för växtsjukdomslära.

Vidare bör anstaltens forskningsverksamhet i främsta rummet

avse sådana skador å växtodlingen, som härröra från växtriket eller

djurvärlden.

Jag kan alltså icke ansluta mig till utredningens uppfattning, att anstaltens

primära arbetsområde skall omfatta jämväl sjukdomar som ha direkta

kemiska, fysikaliska eller mekaniska orsaker. Det bör dock vara anstalten

obetaget att i andra hand och i den män resurserna räcka till utsträcka

sitt forskningsarbete till sistnämnda sjukdomar. Jämväl forskningen i fråga

om skadeinsekter på vegetabilieprodukter torde endast sekundärt böra hänföras

till anstaltens uppgifter. Däremot böra virussjukdomarna höra till anstaltens

ordinarie arbetsfält. I övrigt vill jag rörande området för växtskyddsanstaltens

forskningsverksamhet endast understryka vikten av att

samarbete uppehälles mellan anstalten och de institutioner som arbeta på

samma eller angränsande områden.

Därest behov skulle uppstå av särskilda bestämmelser angående gränsdragningen

utöver vad nu anförts, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t

att meddela dylika bestämmelser.

Med hänsyn till den alltmer framträdande betydelse, som kemien genom

den senare tidens utveckling kommit att få för växtskyddet, har utredningen

ansett att anstalten behöver ha tillgång till kemisk expertis dels för

anstaltens forskningsuppgifter och dels speciellt för prövningen av bekämpningsmedel.

Utredningen har därför föreslagit, att anstalten skall erhålla

en kemisk avdelning och utrustas med ett kemiskt laboratorium. Förslaget

har med allenast få undantag tillstyrkts i remissyttrandena.

Jämväl enligt min mening motiverar den viktiga roll, som kemien numera

spelar vid bekämpandet av växtsjukdomar, att anstalten skall ha erforderlig

sakkunskap på det kemiska området. Jag ansluter mig därför till

förslaget, att en kemisk avdelning skall inrättas vid anstalten. Däremot ställer

jag mig tveksam till utredningens förslag beträffande omfattningen av

de resurser, som böra tillföras denna avdelning. I betänkandet bär visserligen

framhållits, att det icke gärna kan komma i fråga att enbart för den

kemiska avdelningens räkning anskaffa den dyrbara apparatur och specialutbildade

personal, som krävs för vissa mera ingående analyser av organiska

preparat. Detta överensstämmer helt med min uppfattning. Utredningen

har emellertid vidare uttalat, att avdelningen bör förses med sådana

personella och materiella resurser, att den självständigt kan bemästra åtminstone

flertalet av de kemiska uppgifter, som bli aktuella i samband med

anstaltens forskning samt prövning av bekämpningsmedel. Enligt min mening

bör det emellertid vara möjligt att förlägga den rutinmässiga kemiska

prövningen av bekämpningsmedel till något redan befintligt kemiskt laboratorium.

I första hand synas härvid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

eller lantbrukshögskolans analyslaboratorium kunna komma i fråga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

Jag vill i detta sammanhang även erinra om att den kemiska sakkunskapen

i remissutlåtandena, representerad av lantbrukshögskolans båda kemiprofessorer

samt lantbrukskemiska kontrollanstalten, förklarat att de lokaler,

som enligt utredningens förslag skulle inredas i växtskyddsanstaltens souterrängvåning,

icke skulle bli tillfredsställande för ett laboratorium av den

storlek, som utredningen tänkt sig. Med hänsyn till det anförda är jag icke

beredd att nu förorda, att ett fullständigt kemiskt laboratorium skall inrättas

vid växtskyddsanstalten. Å andra sidan anser jag, såsom nyss nämnts,

att växtskyddsanstalten bör tillföras erforderlig kemisk sakkunskap. Till

anstalten synes därför böra knytas en kemist. Denne bör erhålla möjligheter

till laboratoriearbeten i begränsad omfattning. Ett laboratoriebiträde

bör därför ställas till hans förfogande. Det bör även undersökas huruvida

icke innehavaren av nämnda kemisttjänst, när han behöver tillgång till

mera fullständig kemisk laboratorieutrustning, kan använda sig av de resurser

som därutinnan finnas vid lantbrukskemiska kontrollanstalten eller

lantbrukshögskolan.

Upplysnings- och rådgivningsverksamheten utgör otvivelaktigt en av växtskyddets

i praktiskt hänseende allra viktigaste uppgifter. Utredningen har

även föreslagit flera olika åtgärder för att denna verksamhet skall kunna göras

effektivare. Sålunda har den bland annat förordat, att resemöjligheterna

för anstaltens tjänstemän skola förbättras, att personalen på upplysningsavdelningen

skall ökas, att utbildning i växtskyddsfrågor skall meddelas för

jordbrukskonsulenter m. fl. samt att anstaltens rapportörkår skall användas

för upplysningsverksamhet. Vidare har utredningen förordat att press, radio,

film och undervisningsbilder skola användas för upplysning om växtskydd i

större utsträckning än tidigare. Den mest effektiva metoden för att förbättra

upplysningsverksamheten är emellertid enligt utredningen att inrätta filialer

till växtskyddsanstalten i de olika jordbruksbygderna. Utredningen har därför

även förordat en successiv utbyggnad av filialsystemet.

Till flertalet av de förslag, som utredningen här framlagt, kan jag ansluta

mig. Jag anser det sålunda angeläget, att anstaltens upplysningsavdelning

skall erhålla en personalförstärkning. Vidare torde anslaget till reseersättningar

böra höjas, så att personalen får möjlighet att företaga resor i den

omfattning, som erfordras för att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt.

Även vad i betänkandet anförts om användande av press, radio, film och

undervisningsbilder i upplysningsverksamheten synes så vitt möjligt böra beaktas.

Däremot kan jag, såsom jag redan tidigare antytt, ej helt biträda utredningens

ståndpunkt i fråga om en utbyggnad av filialsystemet.

Utredningen har här föreslagit, att filialsystemet skall successivt utbyggas

dels med en filial vid Röbäcksdalen av större typ, vilken utöver upplysningsverksamhet

skall bedriva viss forskning, dels med tre filialer av mindre typ

i respektive Kalmar, Örebro och på Gotland. De senare skulle, i likhet med

de redan befintliga filialerna i Linköping och Skara, huvudsakligen ägna sig

åt upplysningsverksamhet men i viss utsträckning även bedriva forskning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

13

Av de tre nya filialerna av mindre typ skulle i första hand Kalmarfilialen

inrättas. De båda övriga filialerna ha ansetts böra komma till stånd med ett

par års intervaller. Därjämte har utredningen förordat en viss upprustning

av de nuvarande filialerna.

Det står enligt min mening klart att de två av utredningen förutsatta filialerna

av den större typen i Alnarp och Röbäcksdalen ha en viktig uppgift att

fylla. Vad angår Röbäcksdalen torde jag få erinra om att jag vid anmälan av

frågan om utbyggnad av en försöks- och forskningsinstitution på jordbrukets

område därstädes (prop. nr 77/1952) anfört, bland annat, att jag i

princip anslöte mig till Röbäcksdalsutredningens uppfattning om det önskvärda

i att växtskyddet, frökontrollväsendet samt maskin- och redskapsprovningarna

bleve representerade vid nämnda institution. Jag uttalade även

att det syntes särskilt angeläget, att en växtskyddsfilial skulle komma till

stånd där. Samtidigt framhöll jag emellertid, att det vore nödvändigt att

igångsätta forsknings- och försöksverksamheten vid Röbäcksdalen etappvis.

Redan de investeringar, som erfordrades för själva försöksgården, representerade

ett mycket avsevärt belopp. Med hänsyn även till den begränsning,

som måste iakttagas i fråga om byggnadsverksamheten, ansåg jag mig

ej kunna förorda att därutöver betydande medel nu skulle anvisas till byggnadsarbeten.

Lösningen av frågorna om inrättande av särskilda filialer i

Norrland till maskinprovningarna och statens centrala frökontrollanstalt

borde därför under sådana förhållanden få uppskjutas. Beträffande spörsmålet

om inrättande av en filial till växtskyddsanstalten erinrade jag om

att Röbäcksdalsutredningcn ansett, att denna filial borde komma till stånd

redan innan dess byggnadsfråga blivit definitivt löst och att den tills vidare

torde kunna inrymmas i förhyrda lokaler. Jag uttalade att ställningstagandet

till detta spörsmål borde ske i samband med behandlingen av växtskyddsutredningens

förslag.

De speciella problem, som föreligga beträffande växtskyddsverksamheten

i Norrland, ha hittills endast i ringa omfattning blivit beaktade. Lösningen

av dessa problem torde avsevärt främjas, om en på desamma speciellt inriktad,

lokalt bedriven verksamhet kommer till stånd. Med hänsyn härtill

förordar jag att en växtskyddsfilial skall upprättas vid Röbäcksdalen redan

från och med nästa budgetår. Till dess byggnadsfrågan lösts torde lokaler

böra hyras åt filialen.

Vad åter angår de mindre filialerna, vilka enligt utredningens förslag huvudsakligen

skulle syssla med upplysningsverksamhet men i viss utsträckning

även med forskning, vill jag till en början framhålla, att det uppenbarligen

skulle draga avsevärda kostnader, om en var av dessa filialer skulle

erhålla sådana personella och materiella resurser, att forskningsarbete av

verklig betydelse skulle kunna bedrivas vid den. Det synes sannolikt, att en

koncentration av detta arbete skulle kunna ge minst lika gott resultat till

lägre kostnad. Begränsas filialernas uppgifter till att avse upplysningsverksamheten

måste det vidare beaktas, att denna verksamhet i huvudsak be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

drives under en kortare tid av året och att personalen följaktligen svårligen

skulle kunna utnyttjas effektivt under återstoden av året. Härtill kommer,

att det enligt min mening är angeläget, att hushållningssällskapen skola utnyttjas

i upplysnings- och rådgivningsarbetet i växtskyddsfrågor i högre grad

än vad utredningens förslag synes förutsätta. Den ständiga kontakt med jordbruket,

som hushållningssällskapens konsulenter och instruktörer ha, representerar

enligt min mening en tillgång, som i största möjliga utsträckning

bör utnyttjas även i växtskyddsarbetet. Upplysning i växtskyddsfrågor synes

sålunda böra ingå som ett naturligt led i sällskapens allmänna rådgivning

rörande växtodlingen. Även om den sakkunskap, som skulle finnas vid en

filial av mindre typ, skulle komma att vara överlägsen den, som ett sällskaps

befattningshavare kunna beräknas besitta, torde de senare dock ha större

möjligheter än en eller eventuellt två tjänstemän vid filialen att stå i intim

kontakt med jordbrukarna och lämna dessa erforderliga råd i eu rad växtskyddsfrågor.

Jag vill även framhålla att det inom de hushållningssällskapsområden,

som enligt utredningens förslag ej skulle erhålla någon filial, under

alla förhållanden torde bli nödvändigt att i betydande utsträckning bygga

på sällskapens medverkan i växtskyddsverksamheten.

En utbyggnad av organisationen för upplysnings- och rådgivningsverksamheten

i växtskyddsfrågor bör därför enligt min mening ske så, att denna

verksamhet lokalt kommer att i huvudsak vila på sällskapen, varjämte dessa

böra ha möjlighet att i sin tur erhålla råd och anvisningar hos växtskyddsanstalten.

Härjämte bör givetvis sagda anstalt liksom hittills bedriva både

en mera allmänt lagd upplysningsverksamhet och även direkt upptaga inkommande

förfrågningar.

Av de skäl, som nu anförts, är jag ej beredd att förorda, att någon ny filial

av mindre typ skall inrättas. Ej heller kan jag tillstyrka någon utvidgning av

filialerna i Linköping och Skara. Då verksamheten vid dessa filialer redan

blivit i viss mån stabiliserad vill jag å andra sidan ej föreslå någon indragning

av desamma. Härvid vill jag dock påpeka, att den befattningshavare vid

växtskyddsanstalten, som svarar för Skarafilialen, endast är placerad där under

en del av året. Vad slutligen angår den verksamhet, som hushållningssällskapet

i Kalmar läns södra område igångsatt i syfte att densamma skulle

utbyggas till en filial till växtskyddsanstalten, synes hinder ej böra möta att

anstalten, därest den så finner påkallat, under vegetationsperioden placerar

en befattningshavare i Kalmar med uppgift att biträda med upplysnings- och

rådgivningsverksamheten i ifrågavarande delar av landet.

Om sällskapens befattningshavare skola kunna på ett tillfredsställande sätt

fylla den uppgift, som jag nu angivit, torde det bli erforderligt att ett antal

efterutbildningskurser anordnas för att ge dem möjlighet att förvärva nödiga

insikter i växtskyddsfrågor. Dylika kurser torde för övrigt komma att behöva

anordnas ej enbart som en engångsåtgärd utan såsom regelbundet återkommande

kurser, där befattningshavarna få möjlighet att följa den senaste

utvecklingen på växtskyddsområdet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

15

Sedan jag sålunda redogjort för min inställning till frågan om en utbyggnad

av filialsystemet, torde jag få behandla spörsmålet om Alnarps- och

Röbäcksdalsfilialernas resurser. Vad då först gäller Röbäcksdalsfilialen torde

personaluppsättningen, i enlighet med Röbäcksdalsutredningens och växtskyddsutredningens

förslag, under nästa budgetår kunna begränsas till en

föreståndare och ett kontorsbiträde. I likhet med vad som är fallet vid Linköpingsfilialen

torde emellertid tills vidare en förste assistent i lönegrad

Ce 24 kunna tjänstgöra som föreståndare. Mot utredningens beräkning av

kostnaderna för filialens utrustning har jag icke något att erinra.

Reträffande Alnarpsfilialen kan jag för närvarande ej förorda någon annan

ökning av de personella resurserna än att jag föreslår, att medel skola

beräknas för avlönande av ytterligare ett kontorsbiträde. Jag biträder förslaget

att föreståndartjänsten skall föras å ordinarie stat.

Vad angår Alnarpsfilialens lokalfråga har utredningen utgått från att

filialen skall få disponera hela den byggnad, som den nu delar med statens

centrala frökontrollanstalts filial. Jag torde rörande detta spörsmål få erinra

om att jag vid anmälan av vissa av 1950 års frökontrollutredning framlagda

förslag rörande organisationen av den statliga och statsunderstödda frökontrollverksamheten

(prop. nr 50/1952) anfört att det syntes ändamålsenligt,

att den nuvarande frökontrollfilialen i Alnarp skulle sammanföras med statens

centrala frökontrollanstalts fältkontrollavdelning samt att lokalfrågan

lämpligen borde lösas så att växtskvddsfilialen finge övertaga de lokaler,

som nu disponerades av frökontrollfilialen, och att en ny institutionsbyggnad

skulle uppföras för sistnämnda filial och fältkontrollavdelningen. Jag uttalade

emellertid samtidigt att denna lösning av lokalfrågan, med hänsyn

till den begränsning som måste iakttagas i fråga om den offentliga byggnadsverksamheten,

under inga omständigheter kunde genomföras redan

under loppet av nästa budgetår.

Växtskyddsanstaltens styrelse har med hänsyn till att det vore ovisst

huruvida och i så fall när Alnarpsfilialen skulle kunna få disponera hela

den nuvarande byggnaden föreslagit att vissa arbeten, vilka kunna utföras

oberoende av hur huset kommer att användas, skola utföras redan under

nästa budgetår i syfte att snarast möjligt skapa nya arbetsplatser inom de

nuvarande utrymmena. Jag biträder styrelsens förslag härutinnan och föreslår,

att medel skola anvisas för nästa budgetår för detta ändamål.

I fråga om utrustningen in. m. vid Alnarpsfilialen förordar jag, i enlighet

med utredningens förslag, att för komplettering av instrumentutrustningen

in. in. skola beräknas 9 500 kronor. Likaså tillstyrker jag att 6 800 kronor

skola anvisas för upprättande av ett nytt stängsel kring filialens fasta försöksfält.

Däremot kan jag icke för närvarande förorda, att medel skola anslås

för inköp av en lastbil och ett tröskverk.

Såsom jag förut berört torde cfterutbildning för hushållningssällskapens

tjänstemän i växtskyddsfrågor i form av fortbildningskurser böra ordnas i

betydligt större omfattning än utredningen förutsatt. Utredningen bär för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

detta ändamål beräknat 10 000 kronor för nästa budgetår. Jag anser att

detta belopp bör höjas till förslagsvis 20 000 kronor. På längre sikt torde

sällskapen jämväl behöva en viss personalförstärkning för att kunna ombesörja

upplysningsverksamheten på växtskyddets område på ett fullt tillfredsställande

sätt. Jag är dock icke beredd att i detta sammanhang taga

ställning till sistnämnda fråga. Jag vill i stället här fästa uppmärksamheten

på den möjlighet, som torde föreligga att i hushållningssällskapens upplysningsverksamhet

rörande växtskyddsfrågor utnyttja lärare vid lantmannaskolor,

vilka ha att fullgöra fyllnadstjänstgöring.

På tal om upplysningsverksamhetens organisation torde jag till slut få

något beröra rapportörsystemet. I vissa av remissyttrandena har uttalats

tveksamhet huruvida det vore möjligt att få fram en effektiv rapportörverksamhet

efter de linjer, som utredningen förordat. Med hänsyn till att

resultaten av det nuvarande rapportsystemet varit föga uppmuntrande är

jag närmast böjd för att ansluta mig till denna uppfattning. Det torde emellertid

i första hand få ankomma på styrelsen för statens växtskyddsanstalt

att närmare överväga denna fråga. Jag vill erinra om att den nuvarande

rapportörorganisationen är uppbyggd helt på frivillighetens väg.

I fråga om kontrollverksamheten har utredningen icke föreslagit några

förändringar av beskaffenhet att behöva beröras i detta sammanhang. Vad

utredningen anfört angående önskvärdheten att växtinspektionens tekniska

möjligheter skola förbättras föranleder icke någon erinran från min sida.

Ett i viss mån fristående problem utgör det i betänkandet behandlade

spörsmålet om införande av offentlig kontroll i en eller annan form över

försäljningen av växtskyddsmedel, däri inbegripet medel för bekämpning

av ogräs. Ställningstagandet till detsamma är emellertid av betydelse för

bedömningen av frågorna om växtskyddsanstaltens organisation och om

de personella och materiella resurser, med vilka anstalten bör utrustas.

Det torde därför vara lämpligt att jag här i korthet redogör för min ståndpunkt

beträffande sagda spörsmål.

Ur förbrukarnas synpunkt är kvaliteten av de växtskyddsmedel, som saluföras,

och tillförlitligheten av de uppgifter, som genom reklam för eller vid

försäljning av dylika medel lämnas angående deras verkningar, av utomordentligt

stor betydelse. Såsom utredningen framhållit gäller det här ej blott

de i och för sig stora belopp, som landets jordbrukare och trädgårdsodlare

årligen ge ut för inköp av dylika medel, utan i ännu högre grad de förluster,

som kunna uppstå vid användningen av olämpliga medel. Vidare måste

mycket stor vikt fästas vid de förgiftningsrisker för människor och djur,

som föreligga vid användningen av många av de nya växtskyddsmedlen.

Den kontroll över försäljningen av växtskyddsmedel, som sedan några

år tillbaka bedrives på frivillighetens väg av en sammanslutning, bildad på

initiativ av tillverkare och importörer av dylika medel, har otvivelaktigt varit

av betydande värde. Det är därför enligt min mening önskvärt, att denna

kontroll skall bibehållas och utbyggas. Såsom utredningen framhållit torde

det emellertid, även om så blir fallet, vara erforderligt att densamma kom
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

17

pletteras med en viss offentlig kontroll. Utredningen har med hänsyn härtill

även föreslagit att den, som tillverkar eller importerar växtskyddsmedel,

skall vara skyldig att göra anmälan därom till växtskyddsanstalten och

att därvid lämna deklaration angående medlets sammansättning. Vidare

har föreslagits, att växtskyddsmedel skall få säljas till förbrukare endast i

förpackning, som bland annat är försedd med vissa uppgifter angående medlets

sammansättning. Utredningen har förutsatt att växtskyddsanstalten

skall bedriva fortlöpande undersökningar av anmälda preparat samt bland

annat genom sin publikationsverksamhet kunna lämna upplysningar om

resultaten av dessa undersökningar. Däremot skulle anstalten enligt utredningens

förslag ej äga befogenhet att förbjuda försäljningen av preparat,

som anstalten funnit odugligt eller skadligt.

Uppfattningen att försäljningen av växtskyddsmedel bör underkastas en

offentlig kontroll har genomgående biträtts av remissinstanserna. Även jag

ansluter mig till densamma. Vad angår spörsmålen om kontrollens omfattning

och om valet av kontrollmyndighet ha däremot delade meningar kommit

till uttryck i yttrandena.

I vissa remissyttranden har sålunda uttalats att kontrollen borde omfatta

alla tekniska gifter oavsett om de avses för bekämpning av växtsjukdomar

eller för annat ändamål. Dessa remissinstanser ha även ansett att de erforderliga

kontrollbestämmelserna borde införas i giftstadgan. Anmälningsskyldigheten

borde vidare enligt dessa remissinstansers mening fullgöras

till kommerskollegium i stället för till växtskyddsanstalten. Med anledning

härav vill jag framhålla, att spörsmålet om kontroll över försäljningen av

växtskyddsmedel givetvis ur vissa synpunkter endast utgör en del av det

större problemet om kontroll över försäljningen av tekniska gifter över

huvud taget. När sistnämnda problem är moget för en lösning torde det ej

heller vara uteslutet att den väg, som de nu berörda remissinstanserna antytt,

kan befinnas vara den lämpligaste även för växtskyddsmedlens del. I avbidan

härpå bör man emellertid enligt min mening nu begränsa sig till att

finna en ur jordbrukets och trädgårdsskötselns synpunkt tillfredsställande

lösning av frågan om en kontroll över växtskyddsmedlen. Kontrollen synes

sålunda i främsta rummet böra taga sikte på medlens värde ur växtskyddssynpunkt.

Med hänsyn till de förgiftningsrisker, som i vissa fall kunna föreligga,

bör man dock samtidigt söka tillse, att förbrukarna erhålla erforderliga

upplysningar angående dessa risker.

Ur nu anförda synpunkter ansluter jag mig till utredningens förslag, att

den offentliga kontrollen bör få formen av en skyldighet att göra anmälan

till växtskyddsanstalten om tillverkning och import av växtskyddsmedel

samt att lämna uppgifter om medlens sammansättning både till anstalten

och vid försäljningen av medlen till förbrukare.

I några yttranden har vidare framförts den uppfattningen, att tillsynsmyndigheten

borde äga meddela förbud mot försäljning av skadligt eller

odugligt preparat. Såsom utredningen anfört skulle emellertid en dylik

befogenhet medföra vissa icke önskvärda konsekvenser. Bland annat skulle

2 Dilinng till riksdagens protokoll 19.r>2. 10 samt. Nr 36.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

något utrymme icke längre finnas för den frivilliga kvalitetskontroll, som

för närvarande bedrives av Stiftelsen Kontrollmärkningen av bekämpningsmedel.

Såsom jag förut anfört är det emellertid enligt min mening önskvärt

att sistnämnda kvalitetskontroll skall fortfara såsom ett komplement till

den offentliga prövningen. Det synes vidare sannolikt, att erforderligt skydd

för förbrukarna skall kunna erhållas även utan en uttrycklig förbudsbestämmelse.

Med hänsyn härtill ansluter jag mig till utredningens uppfattning i

detta spörsmål. Skulle det visa sig, att avsaknaden av en dylik förbudsbestämmelse

medför allvarligare olägenheter, torde frågan dock böra upptagas

till omprövning.

För prövning av växtskyddsmedel, som anstalten verkställer eller låter

verkställa, torde tillverkaren eller importören böra vara skyldig att erlägga

avgift enligt en av anstalten fastställd taxa. Denna bör avvägas så, att den

i princip täcker självkostnaderna för prövningen. Skyldigheten bör gälla både

prövning av nya preparat och efterkontroll av tidigare anmälda preparat.

Jag torde senare få för Kungl. Maj :t anmäla frågan om utfärdande av

författningsbestämmelser angående kontroll över handeln med växtskyddsmedel,

i överensstämmelse med de allmänna riktlinjer som jag nu angivit.

Därvid torde jag även få upptaga de detaljspörsmål rörande utformningen av

dylika bestämmelser, som behandlats i betänkandet och remissyttrandena

men här ej berörts.

Utredningens förslag rörande organisationen vid växtskyddsanstaltens huvudinstitution

ha icke föranlett erinran från annan remissmyndighet än

statskontoret. Jag finner dessa förslag i stort sett ändamålsenliga och kan

i huvudsak biträda dem. Jag förordar sålunda, att upplysnings- och kontrollavdelningen

skall uppdelas på två avdelningar, nämligen en upplysningsavdelning,

som skall direkt underställas anstaltschefen, samt en inspektionsavdelning

med en särskild föreståndare. Vidare tillstyrker jag att

bekämpningsmedelskontrollen skall inordnas i de botaniska och zoologiska

avdelningarna. Såsom framgått av det föregående är jag icke beredd att föreslå,

att något fullständigt kemiskt laboratorium skall inrättas vid avdelningen,

men förordar däremot att en kemist skall knytas till anstalten. Enligt

min mening äro de administrativa uppgifterna icke så omfattande att de

motivera inrättande av en sekreterartjänst. Kansliet torde således liksom

hittills böra vara direkt underställt anstaltschefen.

Med hänsyn till att tjänsteförteckningskommitténs arbete pågår är jag i

fråga om de förslag till ändrad löneställning för åtskilliga av växtskyddsanstaltens

tjänstemän, som utredningen framlagt, endast beredd att nu taga

ställning till anstaltschefens lönefråga. I likhet med utredningen anser jag

att dennes nuvarande avlöning är för låg. Jag vill erinra om att såväl föreståndaren

för statens centrala frökontrollanstalt som föreståndaren för statens

lantbrukskemiska kontrollanstalt för närvarande är placerad i lönegrad

Ca 37. Enligt min mening bör chefen för växtskyddsanstalten i löneliänseende

jämställas med föreståndarna för nyssnämnda båda anstalter.

Jag förordar därför att han tills vidare skall placeras i lönegrad Ca 37.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

19

I fråga om personaluppsättningen på de olika avdelningarna innebär utredningens

förslag för de botaniska och zoologiska avdelningarnas del i huvudsak

en förstärkning med två assistenter och två laboratoriebiträden. Ökningen

avses dock icke skola genomföras förrän under budgetåren 1953/54

och 1954/55. Med hänsyn härtill anser jag att det kan anstå med avgörandet

av frågan, om och i vad mån de botaniska och zoologiska avdelningarna

böra erhålla personalförstärkning efter utgången av budgetåret 1952/53.

Jag biträder däremot utredningens förslag att för nästa budgetår medel skola

beräknas för avlönande under sommarmånaderna av ett extra laboratoriebiträde

för prövningen av växtskyddsmedel samt för avlönande av ett

extra laboratoriebiträde å zoologiska avdelningen.

Såsom jag förordat i det föregående torde anstalten böra erhålla en kemist.

Denne torde — i likhet med vad som i årets statsverksproposition föreslagits

för förste kemisterna vid lantbrukskemiska kontrollanstalten — böra

placeras i 29 lönegraden. Han torde tills vidare böra uppföras å extra ordinarie

stat. Till kemistens förfogande torde böra ställas ett laboratoriebiträde

i lönegrad Ce 11. Sedan erfarenhet om arbetsuppgifternas omfattning

vunnits synes det böra övervägas, huruvida jämväl en assistent bör anställas

för den kemiska forskningen.

Beträffande upplysningsavdelningen tillstyrker jag förslaget att avdelningen

skall tillföras en ny tjänst, avsedd för en växtpatolog, i 27 lönegraden.

Tjänsten, vars innehavare bör benämnas överassistent, torde tills vidare

vara extra ordinarie. Därjämte torde medel böra beräknas för avlönande

av viss tillfällig arbetshjälp. Några remissinstanser ha ansett att denna

förstärkning är otillräcklig. Sålunda har förordats att avdelningen skulle

erhålla ytterligare en assistent samt att ett prepareringslaboratorium under

ledning av en preparator skulle inrättas vid avdelningen. För närvarande

anser jag mig icke kunna biträda dessa yrkanden. Det torde få ankomma på

anstaltsstyrelsen att i anslagsäskandena för kommande budgetår ånyo framföra

dessa förslag, därest den skulle finna en ytterligare förstärkning av avdelningens

resurser erforderlig.

Vad gäller inspektionsavdelningen föreslår jag, att för ledningen av denna

skall inrättas en tjänst som förste inspektör i lönegrad Ce 27. I samband

därmed bör en överassistenttjänst i samma lönegrad indragas. I enlighet

med utredningens förslag bör avdelningen tillföras en assistent och ett

kontorsbiträde.

I fråga om kansliet har jag i det föregående anfört, att arbetsuppgifterna

enligt min mening icke motivera inrättande av en sekreterartjänst.

Även om eu viss ökning av kansliets arbetsuppgifter torde vara att emotse

bland annat i samband med den utvidgning av personalen på de olika avdelningarna,

som jag förordat i det föregående, inskränker jag mig för närvarande

till att föreslå, att kanslipersonalen skall ökas med ett kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång. Jag har icke något att erinra mot att trädgårdsmästaren,

kansliskrivaren och kanslibiträdet skola erhålla ordinarie anställning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

Jämväl förslaget att antalet ledamöter i växtskyddsanstaltens styrelse

skall utökas till sju kan jag biträda. I likhet med styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök anser jag dock att samtliga ledamöter

utom anstaltschefen, vilken bör vara självskriven, böra utses av

Kungl. Maj :t.

Frågan om föreståndarnämndens sammansättning och uppgifter iorde

icke behöva behandlas i detta sammanhang.

Vad angår lokalfrågan bortfaller det svåraste problemet, nämligen spörsmålet

om anskaffande av lokaler för ett kemiskt laboratorium, därest mitt

förslag angående den kemiska avdelningen vinner bifall. Det begränsade laboratorieutrymme,

som enligt min mening erfordras för denna avdelning,

kan nämligen utan svårighet erhållas inom anstaltsbyggnaden. EU mindre

laboratorium med avrykningsrum och vågrum finnes även redan inrett i

anstaltsbyggnaden. Jämväl för övrig nytillkommande personal kan plats beredas

inom anstaltens nuvarande utrymmen.

I likhet med utredningen anser jag att anstaltens utrustning med instrument

och vetenskaplig litteratur samt jordbruksredskap behöver förbättras.

Jag återkommer till denna fråga i samband med anslagsberäkningarna.

Mina i det föregående framlagda förslag innebära att följande personalförstärkningar

och tjänsteförändringar skola genomföras vid växtskyddsanstalten

från och med nästa budgetår. Anstaltens chef uppflyttas i lönegrad

Ca 37. En tjänst såsom förste kemist i lönegrad Ce 29 inrättas. Denna

tjänst synes dock böra tillsättas först från och med den 1 januari 1953.

Å upplysningsavdelningen inrättas en överassistenttjänst i lönegrad Ce 27,

medan en dylik tjänst utbytes mot en tjänst som förste inspektör i samma

lönegrad å inspektionsavdelningen. Medel beräknas för avlönande av ytterligare

en förste assistent (för Röbäcksdalsfilialen), en assistent (för inspektionsavdelningen),

ett laboratoriebiträde (för zoologiska avdelningen)

och ett laboratoriebiträde under första halvåret 1953 (för kemiska avdelningen)

samt fyra kontorsbiträden (för respektive inspektionsavdelningen,

kansliet samt Röbäcksdals- och Alnarpsfilialen).

För avlönande av tillfällig arbetskraft och vikariatsersättningar torde

böra beräknas 8 800 kronor.

Slutligen böra från och med den 1 juli 1952 följande tjänster ordinariesättas,

nämligen tjänsten som föreståndare för Alnarpsfilialen, en trädgårdsmästartjänst

samt en kansliskrivartjänst och en kanslibiträdestjänst.

I likhet med vad som i statsverkspropositionen föreslagits för högskolorna

och vissa andra institutioner på jordbrukets område torde från och med

nästa budgetår böra utgå dels ett årligt arvode till ordföranden i växtskyddsanslaltens

styrelse, dels ett dagarvode för sammanträdesdag till övriga icke

självskrivna ledamöter i styrelsen. Årsarvodet torde böra bestämmas till

750 kronor och dagarvodet till 20 kronor.

Vid bifall till de tjänste- och personalförändringar m. m., som jag nu föreslagit,

skulle avlöningsanslaget för nästa budgetår behöva höjas med 93 300

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

21

kronor. På grund av höjningen av det rörliga tillägget och beräknade löneklassförändringar

torde anslaget därutöver behöva uppräknas med i runda

tal 76 000 kronor respektive 3 000 kronor. Anslaget skulle alltså behöva

höjas med sammanlagt (93 300 + 76 000 + 3 000 =) 172 300 kronor.

A personalförteckningen för statens växtskyddsanstalt böra en avdelningsföreståndartjänst

i lönegrad Ca 31 utbytas mot en föreståndartjänst i lönegrad

Ca 37 och en filialföreståndartjänst i lönegrad Ce 29 föras å ordinarie stat.

Vidare böra å förteckningen uppföras en tjänst som förste kemist i lönegrad

Ce 29, en tjänst som förste inspektör i lönegrad Ce 27, en trädgårdsmästartjänst

i lönegrad Ca 14 samt en kansliskrivartjänst i lönegrad Ca 15

och en lcanslibiträdestjänst i lönegrad Ca 11.

Vad härefter angår anstaltens omkostnader torde ställning nu böra tagas

allenast till anslagsbehovet för budgetåret 1952/53, medan medelsbehovet

vid full utbyggnad av organisationen torde böra prövas först i samband

med anslagsäskandena för därefter följande budgetår.

Posterna sjukvård m. m. samt bränsle, lyse och vatten torde, på grund

av medelsåtgången under det sistförflutna budgetåret och inträdda prisstegringar,

i enlighet med utredningens förslag böra höjas med 3 000 respektive

17 000 kronor till 3 500 respektive 35 000 kronor.

Jag har i det föregående förordat att resemöjligheterna för anstaltens

tjänstemän skola förbättras väsentligt. Härför erfordras att posten till reseersättningar

skall höjas betydligt. Posten bör enligt min mening höjas med

14 000 kronor till 35 000 kronor eller något mindre än vad utredningen föreslagit.

Jämväl beträffande posterna övriga expenser och publikationstryck

torde de av utredningen föreslagna uppräkningarna kunna begränsas

något. Jag förordar sålunda att dessa poster skola höjas med 10 100 respektive

3 800 kronor till 37 500 respektive 11 000 kronor. I fråga om posten

övriga utgifter slutligen har utredningen föreslagit en uppräkning med

41 700 kronor. Därvid ha 10 000 kronor beräknats till kostnader för växtskyddskurser.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört rörande omfattningen

av denna kursverksamhet förordar jag att för detta ändamål

skola avses 20 000 kronor. Trots detta anser jag att höjningen av posten

bör kunna begränsas till 38 100 kronor och att posten sålunda skall upptagas

med 100 000 kronor.

I fråga om de särskilda uppbördsmedlen har jag icke något att erinra

mot anstaltsstyrelscns beräkning av desamma. För nästa budgetår torde sålunda

dessa medel böra upptagas med 43 000 kronor eller 6 000 kronor mer

än som beräknats för innevarande budgetår.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle omkostnadsanslagct för nästa

budgetår behöva uppföras med (3 500 + 35 000 + 35 000 + 37 500 + 11 000

+ 100 000 — 43 000 =) 179 000 kronor. Detta belopp överstiger med 80 000

kronor vad som anslagits för innevarande budgetår och med cirka 51 000

kronor den verkliga medelsåtgången under budgetåret 1950/51.

Vad gäller anslag till engångsanskaffningar vid huvudanstalten har utredningen

föreslagit, att i runt tal 53 000 kronor skola beräknas för an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

skaffande av vetenskaplig apparatur m. m. till de botaniska och zoologiska

laboratorierna och för inköp av jordbruksmaskiner. För utrustning av det

kemiska laboratoriet och för inköp av möbler och kontorsmaskiner m. in.

samt för ordnande av anstaltens bibliotek har utredningen vidare upptagit

respektive 50 000, 7 000 och 5 000 kronor. Jag anser att medelsanvisningen

till dessa anskaffningar m. m. bör begränsas till sammanlagt 65 000 kronor.

För anskaffning av apparatur, redskap och möbler vid Alnarpsfilialen

samt uppförande av ett stängsel kring försöksområdet ävensom för utrustning

av Röbäcksdalsfilialen böra enligt min mening anvisas tillhopa 35 000

kronor.

Sammanlagt böra sålunda enligt min mening för engångsanskaffningar

vid huvudanstalten och filialerna upptagas (65 000 -j- 35 000 =) 100 000

kronor. Summan torde böra anvisas med halva beloppet för nästa budgetår

och halva beloppet för budgetåret 1953/54. Medelsanvisningen synes böra

ske i form av reservationsanslag under benämningen Statens växtskyddsanstalt:

Utrustning.

Slutligen anser jag det angeläget att Alnarpsfilialens lokalförhållanden

skola förbättras snarast möjligt. Jag tillstyrker därför anstaltsstyrelsens

hemställan att redan för nästa budgetår medel skola anvisas till de byggnadsarbeten,

som kunna utföras oberoende av när frökontrollfilialen kan

komma att flytta från den för nämnda filialer nu gemensamma byggnaden.

Sålunda böra enligt min mening de av utredningen föreslagna ändringsarbetena

i ladan, uppförandet av en garagebyggnad samt iordningställandet

av vindsvåningen ske redan under budgetåret 1952/53. Beräkningen av kostnaderna

härför, sammanlagt i runt tal 46 000 kronor, har icke föranlett

någon erinran från min sida. Jag föreslår därför, att nämnda belopp skall

anvisas för budgetåret 1952/53 såsom ett investeringsanslag under statens

allmänna fastighetsfond, benämnt Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts

filial i Alnarp.»

Utskottet.

Med hänsyn till de stora förluster, som årligen vållas växtproduktionen

i vårt land till följd av växtsjukdomar, skadedjur och ogräs, finner utskottet

det ofrånkomligt, att växtskyddsverksamheten organiseras på ett mera

tillfredsställande sätt än vad för närvarande är fallet. Såsom växtskyddsutredningen

framhållit bör härvid utgångspunkten vara, att växtskyddet betraktas

som en produktiv verksamhet och gives en omfattning, som svarar

mot de vinster det kan tillföra folkhushållet.

Vad beträffar frågan om växtskyddsanstaltens forsknings-

och försöksverksamhet förordas i propositionen, att

denna verksamhet skall inriktas på att lösa problem av direkt praktisk be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

23

tydelse för jordbruket och sålunda ha karaktären av ren målforskning. Enligt

departementschefens mening bör den erforderliga grundforskningen i

stället utföras vid lantbrukshögskolans institutioner. I detta sammanhang

förordas vidare, att anstaltens verksamhet i främsta rummet skall avse sådana

skador å växtodlingen, som härröra från växtriket eller djurvärlden,

medan anstalten först i andra hand skall äga utsträcka sitt arbete till sjukdomar,

som ha direkta kemiska, fysikaliska eller mekaniska orsaker. Departementschefen

har vidare anfört, att forskningen i fråga om skadeinsekter

på vegetabilieprodukter endast sekundärt bör höra till anstaltens uppgifter.

Däremot ha virussjukdomarna ansetts böra hänföras till anstaltens ordinarie

arbetsfält.

Gentemot Kungl. Maj :ts förslag i denna del yrkas i motionerna I: 450 och

11:535, att bestämmelserna rörande anstaltens verksamhet skola utformas

så, att anstaltens forskning på det växtpatologiska området icke i något avseende

hämmas eller beskäres. Motionärerna ha vidare bland annat anfört,

att forskningen i fråga om skadeinsekter på vegetabilieprodukter icke bör

tillerkännas en allenast sekundär plats bland anstaltens uppgifter.

I likhet med departementschefen får utskottet för sin del framhålla, att

det icke synes lämpligt att binda växtskyddsanstalten genom detaljerade

föreskrifter rörande dess verksamhet. Med hänsyn till sjukdoms- och skadeinsektsangreppens

ständigt växlande natur samt till den oavbrutna vetenskapliga

och tekniska utvecklingen synes det tvärtom angeläget, att anstalten

skall äga stor frihet att välja de forskningsuppgifter, som framstå som

mest angelägna på grund av det aktuella behovet. Härtill kommer, att svårigheter

ofta torde föreligga när det gäller att på ett relativt tidigt stadium

fastställa orsaken till ett visst angrepp. För att tillfredsställande kunna fylla

sin praktiska uppgift torde anstalten därför böra äga att — utöver målforskning

i mera inskränkt bemärkelse -— i viss utsträckning ägna sig även åt

uppgifter, vilka ha karaktär av grundforskning. I den mån så erfordras synes

det böra tillkomma anstalten att vid sin verksamhet även utforska sjukdomar,

som kunna ha kemiska, fysikaliska eller mekaniska orsaker. Hinder

torde icke heller böra möta mot att anstalten, liksom hittills varit fallet, bedriver

forskning i fråga om skadeinsekter på vegetabilieprodukter, främst

spannmål och fröer. Såsom förordas i propositionen torde jämväl virussjukdomarna

böra hänföras till anstaltens ordinarie arbetsuppgifter. I detta

sammanhang vill utskottet slutligen framhålla vikten av att anstaltens verksamhet

även inriktas på de spörsmål, som föreligga inom växthygienens

område och sålunda exempelvis avse frågan om växtföljdens samband med

uppkomsten av sjukdoms- eller skadeinsektsangrepp.

Av det anförda framgår, att växtskyddsanstalten enligt utskottets mening

bör ha vidsträckta möjligheter vid valet av forskningsuppgifter. Då ett flertal

andra statliga institutioner bearbeta närliggande forskningsområden,

synes emellertid en viss avgränsning böra äga rum av växtskyddsanstaltens

arbetsuppgifter. I detta avseende torde böra gälla, att sådana grundforskningsproblem,

som ha större räckvidd och icke beräknas kunna med
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

föra resultat av mera omedelbar praktisk betydelse för jordbruket, icke

skola få upptagas av anstalten utan i stället utföras vid lantbrukshögskolans

institutioner. Detsamma torde i motsvarande mån böra gälla de forskningsproblem,

som ankomma på andra forskningsanstalter. I likhet med

departementschefen vill utskottet slutligen understryka vikten av att nära

kontakt upprätthålles mellan växtskyddsanstalten och övriga berörda institutioner.

Det torde böra få ankomma på Kungl. Maj :t att med beaktande av vad

utskottet nu anfört meddela närmare föreskrifter rörande omfattningen av

anstaltens forsknings- och försöksverksamhet.

Vad härefter angår frågan om växtskyddsanstaltens resurser

på kemiens område har departementschefen anslutit sig till

växtskyddsutredningens förslag, att en kemisk avdelning skall inrättas vid

anstalten men icke ansett sig nu kunna förorda utredningens förslag om att

anstalten skall utrustas med ett fullständigt kemiskt laboratorium. För att

anstalten skall ha tillgång till erforderlig sakkunskap på det kemiska området

föreslås emellertid, att en kemist och ett laboratoriebiträde skola anställas

vid anstalten. Därjämte förordas en viss anskaffning av kemisk apparatur.

Enligt utskottets åsikt framstår det som en angelägenhet av vikt, att anstalten

erhåller sådana personella och materiella resurser att den själv kan

ombesörja sina rutinmässiga kemiska undersökningar. Icke minst i de fall,

då snabba åtgärder äro av nöden, torde avsaknaden av sådana resurser kunna

medföra betydande olägenheter. Härtill kommer, att anstalten åliggande

prövning av växtskyddsmedel framdeles sannolikt kommer att medföra betydligt

ökade krav i detta avseende. Ehuru utskottet icke funnit Kungl. Maj :ts

förslag innebära en på längre sikt godtagbar lösning av föreliggande problem,

anser utskottet sig likväl av ekonomiska hänsyn icke böra förorda, att ytterligare

medel skola ställas till förfogande för ändamålet redan från och med

nästa budgetår. Utskottet förutsätter emellertid, att angivna spörsmål blir

föremål för uppmärksamhet från Kungl. Maj :ts sida samt att Kungl. Maj :t

kommer att förelägga riksdagen det förslag till utökning av anstaltens resurser

på kemiens område, vartill förhållandena kunna föranleda.

I fråga om upplysnings- och rådgivningsverksamheten

har utskottet icke något att erinra mot de i propositionen framlagda

förslagen, såvitt avser förstärkning av växtskyddsanstaltens upplysningsavdelning,

förbättrade resemöjligheter för personalen samt användande i verksamheten

av press, radio, film och undervisningsbilder.

Vad härefter angår växtskyddsanstaltens filialsystem

får utskottet till en början erinra om att växtskyddsutredningen föreslagit,

att detta system skall successivt utbyggas dels med en filial av större typ

vid Röbäcksdalen, dels med tre filialer av mindre typ i respektive Kalmar,

Örebro och på Gotland. Av de sistnämnda tre filialerna skulle i första hand

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

25

Kalmarfilialen inrättas, medan de båda övriga filialerna ansetts böra komma

till stånd med ett par års mellanrum. Utredningen har därjämte förordat

en upprustning av de nuvarande filialerna, vilka äro belägna i Alnarp, Linköping

och Skara.

I propositionen förordas i denna del, att en ny filial från och med nästa

budgetår skall inrättas vid Röbäcksdalen. Vidare förordas, att de nuvarande

filialerna skola bibehållas, därvid filialen i Alnarp skall erhålla en förbättring

av utrustning och lokaler. Utredningens förslag om en ytterligare

utbyggnad av filialsystemet har däremot icke ansetts böra genomföras. I propositionen

föreslås i stället, att den lokala upplysnings- och rådgivningsverksamheten

i växtskyddsfrågor huvudsakligen skall åvila hushållningssällskapen.

I motionerna 1:451 och 11:538 uttalas åter, att en utbyggnad av filialsystemet

bör komma till stånd i enlighet med utredningens förslag. Vidare

yrkas i motionerna 1:448 och 11:536, 1:449 och 11:537 samt 1:452 och

II: 539, att utredningens förslag i huvudsak skall genomföras såvitt avser

filialerna i respektive Kalmar, Skara och Linköping.

Utskottet vill för sin del biträda Kungl. Majts förslag i fråga om inrättande

av en filial vid Röbäcksdalen samt förstärkning av filialen i Alnarp.

Vad beträffar Kungl. Maj :ts förslag i övriga nu berörda delar vill utskottet

vidare framhålla att utskottet — i likhet med departementschefen — anser

det önskvärt att hushållningssällskapen i högre grad än för närvarande

skola utnyttjas i upplysnings- och rådgivningsarbetet på växtskyddets område.

Utskottet biträder därför förslaget, att detta arbete skall ingå som ett

led i sällskapens allmänna verksamhet på växtodlingens område. Likaså

tillstyrker utskottet, att fortbildningskurser i enlighet med propositionen

skola anordnas för hushållningssällskapens tjänstemän.

Enligt utskottets mening är emellertid Kungl. Maj :ts förslag i förevarande

hänseende icke ägnat att i tillräcklig grad tillgodose det behov av

upplysnings- och rådgivningsverksamhet, som finnes i olika delar av landet.

I likhet med växtskyddsutredningen anser utskottet nämligen uppenbart,

att en utvidgning av filialsystemet är den mest effektiva metoden att

tillgodose växtskyddsintresset, främst i avseende å upplysning till odlarna

men även i fråga om beredskap och lokalt betingad forskning. Utskottet vill

sålunda hänvisa till att resultatet av de nuvarande filialernas hittillsvarande

verksamhet — oaktat dessas begränsade resurser — måste betraktas som

synnerligen gott. Å andra sidan ha erfarenheterna från de senaste årens

angrepp av växtsjukdomar och skadedjur tydligt visat, att avsaknaden av

verkligt sakkunnig personal för lokal upplysningsverksamhet innebär allvarliga

olägenheter.

Av anförda skäl och då utskottet funnit utredningens förslag om utbyggnad

av växtskyddsanstaltens filialsystem innebära en lämplig avvägning av

föreliggande behov, förordar utskottet, att denna utbyggnad skall komma

till stånd. Att så sker torde icke böra hindra, att upplysnings- och rådgivningsarbetet

i växtskyddsfrågor inom de delar av landet, där filialer icke

it Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 36,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

komma att finnas, i huvudsak skall åvila vederbörande hushållningssällskap

efter nära samråd med växtskyddsanstalten eller närmast liggande

filial. Även i de landsdelar, som komma att täckas av filialernas arbetsområden,

torde givetvis ett intimt samarbete böra etableras mellan hushållningssällskapen

och filialerna.

Enligt växtskyddsutredningens förslag skall filialutbyggnaden genomföras

etappvis, därvid medel till vissa förstärkningar vid samtliga nuvarande

filialer skola anvisas redan för budgetåret 1952/53. Efter överväganden har

utskottet emellertid funnit, att dessa filialer under sagda budgetår utan

alltför stora olägenheter torde kunna bedriva sin verksamhet i den omfattning,

som förordas i propositionen. Härvid förutsätter utskottet emellertid,

att Kungl. Maj :t till nästa års riksdag framlägger förslag rörande de åtgärder,

som erfordras för genomförande av filialsystemets utbyggnad enligt

i huvudsak de riktlinjer växtskyddsutredningen förordat.

Departementschefens uttalanden rörapde kontrollverksamheten

samt växtinspektionen ha ej givit utskottet anledning till

erinran. Vad i denna del yrkas i motionerna 1:450 och 11:535 torde icke

böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet biträder vidare Kungl. Maj :ts förslag i fråga om kontroll

över försäljningen av växtskydds medel. Med anledning

av det yrkande, som härvidlag framställts i motionerna I: 450 och II: 535,

vill utskottet endast uttala, att det torde böra få ankomma på Kungl. Maj :t

att tillse att avgifterna för prövning av växtskvddsmedel avvägas så, att de

icke i onödan försvåra försäljningen av lämpliga medel.

Vad härefter beträffar växtskyddsanstalten s huvudinstitution

torde i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag upplysnings- och kontrollavdelningen

böra uppdelas på två avdelningar samt bekämpningsmedelskontrollen

inordnas i de botaniska och zoologiska avdelningarna. Såsom

departementschefen förordat synes vidare en kemisk avdelning böra

inrättas vid anstalten.

Departementschefen har i detta sammanhang anfört, att anstaltens administrativa

uppgifter icke synas vara så omfattande, att de motivera inrättandet

av en sekreterarbefattning. Under hänvisning till detta uttalande

yrkas i motionerna I: 450 och II: 535, att en sådan tjänst skall inrättas vid

anstalten från och med nästa budgetår.

Enligt utskottets mening synes det kunna starkt ifrågasättas, om icke

en sekreterarbefattning bör finnas inrättad vid växtskyddsanstalten i likhet

med vad som är fallet vid åtskilliga andra institutioner av liknande karaktär.

Till stöd härför talar den redan nu betydande omfattningen av

anstaltens administrativa göromål, vilka till stor del torde vara av den art

att de icke böra belasta anstaltens chef. Härtill kommer, att anstaltens handläggning

av ärenden rörande kontroll av växtskyddsmedel i alltmer ökad

grad torde komma att kräva tillgång på juridisk sakkunskap. I avvaktan

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

27

på ytterligare erfarenheter härutinnan har utskottet likväl icke funnit

sig böra förorda bifall till ifrågavarande motionsyrkande. Det torde emellertid

kunna förväntas, att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på

berörda förhållande.

Kungl. Maj :ts framställning i fråga om personalförstärkningar

och tjänsteförändringar föranleder ej heller i övrigt någon utskottets

erinran. Utskottet finner sig således icke kunna biträda det i motionerna

I: 450 och II: 535 framförda förslaget, att ytterligare en assistentbefattning

skall inrättas vid växtskyddsanstaltens upplysningsavdelning redan

från och med nästa budgetår.

De i propositionen framlagda anslagsberäkningarna ha — liksom

Kungl. Maj :ts framställning i övriga tidigare ej berörda delar — icke

givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

A. i anledning av Kungl. Maj :ts framställning samt —- såvitt nu är i fråga — motionerna I: 449 och II: 537, I: 450

och II: 535, I: 451 och II: 538 samt I: 452 och II: 539 ävensom

med bifall till motionerna 1: 448 och II: 536 godkänna,

att den statliga växtskyddsverksamheten organiseras enligt

i huvudsak de riktlinjer, som utskottet angivit i det föregående;
B.

med bifall till Kungl. Maj :ts framställning ävensom

med avslag — såvitt nu är i fråga — å motionerna 1: 450

och II: 535, I: 451 och II: 538 samt I: 452 och II: 539 bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens växtskyddsanstalt, som angivits i propositionen;
G.

med bifall till Kungl. Maj :ts framställning ävensom

med avslag -—- såvitt nu är i fråga -— å motionerna I: 449

och II: 537, I: 450 och II: 535, I: 451 och II: 538 samt I: 452

och II: 539

1) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 95 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 344 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 143 800

Summa kronor 584 000;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36.

2) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar å riksstaten

för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 584 000 kronor;

D. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning ävensom

med avslag —- såvitt nu är i fråga — å motionerna I: 451

och II: 538 samt I: 452 och II: 539 till Statens växtskyddsanstalt:

Omkostnader å riksstaten för budgetåret 1952/53

under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 179 000

kronor;

E. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning ävensom

med avslag — såvitt nu är i fråga — å motionerna I: 449

och II: 537, I: 451 och II: 538 samt I: 452 och II: 539 till Statens

växtskyddsanstalt: Utrustning å riksstaten för budgetåret

1952/53 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor;

F. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning till Byggnadsarbeten

vid statens växtskyddsanstalts filial i Alnarp å

kapitalbudgeten för budgetåret 1952/53 under Statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 46 000

kronor;

II. att motionerna I: 450 och II: 535, i vad de avse yrkandet

i fråga om förnyad utredning angående organisationen

av statens växtskyddsanstalts inspektions- och kontrollverksamhet,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1952.

På jordbruksutskottets vägnar:

ALLAN ANDERSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Svedberg*, Jon Jonsson, Hjalmar Nilsson,

Bertil Andersson, Bror Nilsson, Ebbe Ohlsson*, Osvald, Mossberger

och Yngve Persson*; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Andersson i

Hyssna, Hseggblom, Jonsson i Järvsand*, Nilsson i Varuträsk, Svensson i

Vä*, Utbult*, Mårtensson i Smedstorp*, Lindström och Andersson i Långviksmon.

* Ej närvarande vid justeringen.

627502. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:264 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1952/53, m. m., jämte i ämnet v a1 i texten