Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverks propositionan gjorda hemställan om anslag till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-20 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1952:46, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverks propositionan gjorda hemställan om anslag till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 46—47.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 46.

1

Nr 46.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts i statsverks propositionan

gjorda hemställan om anslag till Lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar

jämte i ämnet väckta motioner.

I årets statsverksproposition (IX ht, p. 26) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att dels godkänna de förslag som i propositionen framlagts beträffande

Gisselås försöksgård, dels ock till Lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök: Statens försöksgårdar för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 192 000 kronor.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat två inom riksdagen väckta,

till utskottet hänvisade liltalydande motioner, nämligen I: 168 av herr Pålsson

m. fl. samt II: 217 av herr Jonsson i Järvsand m. fl. i vilka motion er

hemställts, att riksdagen måtte, för att ge tid till ytterligare överväganden

om användningen av Gisselås försöksgård, låta anstå med beslut om nedläggande

och försäljning av gården samt följaktligen till Lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök: Statens försöksgårdar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 204 000 kronor.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa

till dessa.

Till utskottet har inkommit en den 13 maj 1952 dagtecknad skrift från

kommunalfullmäktige i Hammerdals kommun. Vidare har överinspektören

för försöksväsendet till utskottet överlämnat en den 16 maj 1952 dagtecknad

promemoria, avseende försöksverksamheten vid Gisselås m. m.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i skrivelse

den 31 augusti 1951 hemställt, att anslaget, som för innevarande budgetår

är uppfört med ett belopp av 171 400 kronor, skall höjas med 80 400

kronor. Av ökningen ha 45 300 kronor avsetts för försöksverksamheten och

35 100 kronor för investeringar.

I propositionen har i detta sammanhang vidare anmälts dels en skrivelse

den 17 januari 1951 från högskolestyrelsen rörande förvärv av vissa skogsfastigheter

för Gisselås försöksgård, dels ock en framställning den 5 februari

1951 från kommunalfullmäktige i Hammerdals kommun. I sin framställning

ha kommunalfullmäktige anhållit, att verksamheten vid Gisselås försöksgård

skall fortsätta samt att gården skall upprustas i enlighet med det

förslag, som framlagts av 1949 års försöksgårdskommitté i dess betänkande

den 20 december 1949.

Departementschefen har anfört följande.

»Jag torde först få upptaga den sedan några år aktuella frågan, huvuvida

Gisselås försöksgård alltjämt bör ingå i det statliga försöksgårdsväsendet

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 4G—47.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Jordbruksutskottets utlåtande nr 46.

eller huruvida den där bedrivna försöksverksamheten bör nedläggas. Vid

bedömande av detta spörsmål bör enligt min mening först och främst hållas

i minnet, att en fortsatt verksamhet vid gården torde erfordra betydande

kapitalinvesteringar. Jag torde i detta hänseende få erinra om att 1949 års

försöksgårdskommitté uppskattat investeringsbehovet till icke mindre än

188 000 kronor. Vidare bör beaktas, att det ekonomiska driftsresultatet vid

gården i stort sett varit dåligt, mycket beroende på att gården totalt saknar

skog och odlad fastmarksjord. En del av nyssnämnda belopp har också

avsetts för inköp av jord och skog till gården. Slutligen torde böi’a observeras,

att den vid Gisselås bedrivna försöksverksamheten avser förhållanden, som

gälla endast för vissa speciella delar av Norrland.

Nu angivna synpunkter tala uppenbarligen närmast för att gården bör

nedläggas såsom försöksgård. Denna åsikt har även vid ett tidigare tillfälle

uttalats av min företrädare i ämbetet (prop. nr 76/1950 s. 13). Vid noggrant

övervägande av frågan har jag för min del likaledes kommit till denna uppfattning.

Avgörande för mig har härvid varit — utom nyssnämnda mera

ekonomiska synpunkter — det förhållandet, att några större nackdelar för

1’örsöksväsendet icke synas behöva uppstå på grund härav. Sedan Röbäcksdalsutredningen

den 17 november 1951 avgivit betänkande rörande utbyggnad

av en central forskningsinstitution för norrländska jordbruksfrågor

m. in., innefattande bland annat en ny försöksgård, är det nämligen min

avsikt att senare för riksdagen framlägga på betänkandet grundade förslag

i detta ämne. Därest denna nya försöksgård tillkommer, torde så goda forskningsmöjligheter

beträffande de norrländska jordbruksproblemen komma att

stå till buds, att ett nedläggande av Gisselås icke bör innebära någon mera

betydande förlust för försöksgårdsväsendet. Det torde för övrigt bli möjligt

att vid den nya försöksgården i någon mån även beakta de försöksfrågor,

som hittills behandlats vid Gisselås.

Jag anser mig sålunda böra föreslå, att Gisselås försöksgård skall nedläggas

från och med den tidpunkt, som Kungl. Maj :t framdeles torde närmare

få bestämma. Sedan verksamheten avvecklats synes gården böra försäljas.

Denna fråga torde jag emellertid sedermera åter få anmäla för

Kungl. Maj :t. Vad angår de personella och materiella resurserna vid gården

böra dessa efter nedläggandet stå till förfogande för försöksgårdsväsendet

i övrigt. Härvid torde böra iakttagas, att ifrågavarande personal och materiel

i första hand böra utnyttjas för de norrländska försöksproblemen. I övrigt

torde det få ankomma å Kungl. Maj :t att, efter förslag av styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök, meddela de närmare föreskrifter

rörande avvecklingen och därmed sammanhängande spörsmål, som

må befinnas erforderliga.

Vad härefter angår högskolestyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår

torde, såsom styrelsen anfört, en höjning av det för försöksverksamheten

avsedda beloppet erfordras på grund av de ökade löne- och materielkostnaderna.

För min del anser jag emellertid en uppräkning med 20 procent

eller med 20 600 kronor tillräcklig. Jag delar vidare styrelsens uppfattning,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 46.

3

att resurserna vid Öjebyns försöksgård böra utnyttjas bättre än vad nu är

fallet och att sålunda verksamheten vid denna gård bör utvidgas. Någon

ökning av medelsanvisningen under förevarande anslag torde detta dock

icke behöva föranleda, enär för ändamålet lämpligen kan disponeras den

besparing som uppstår genom nedläggandet av Gisselås försöksgård. Kostnaderna

för försöksverksamheten skulle alltså behöva upptagas till (102 800

+ 20 600 =) 123 400 kronor för nästa budgetår.

Till kostnader för investeringar böra enligt min mening anvisas oförändrat

55 000 kronor. Av detta belopp böra 6 000 kronor avses för de ifrågasatta

dräneringsåtgärderna vid Lanna försöksgård. Då enligt förut omförmälda

investeringsplan 84 100 kronor beräknats skola anvisas till investeringskostnader

för budgetåret 1952/53, skulle den av mig nu förordade

medelsanvisningen nödvändiggöra vissa inskränkningar i nämnda plan. Härvid

är emellertid först att märka, att vid bifall till mitt förslag om att nedlägga

Gisselås investeringskostnaderna för denna gård, uppgående till cirka

9 000 kronor, bortfalla. Vidare är i sagda plan upptagen en del utrustning

— exempelvis en jeep vid Lanna försöksgård för 7 000 kronor — som det

ej kan anses vara oundgängligen nödvändigt att anskaffa omedelbart. I

realiteten torde det därför bli möjligt att i det väsentliga fullfölja planen.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget till statens försöksgårdar

för nästa budgetår behöva uppföras med (171 400 + 20 600 =)

192 000 kronor.»

Utskottet. Försöksverksamheten vid Gisselås påbörjades av Svenska mosskulturföreningen

i början av 1920-talet. Vid denna tid hade myrodlingarna

nått en avsevärd utbredning i de inre delarna av Norrland, och ett starkt

intresse förelåg att stödja och förbättra dessa odlingar. Gisselås försöksgård,

som år 1939 övertogs av staten, har otvivelaktigt varit av stort värde när

det gällt att lösa de speciella problem, som föreligga i dessa trakter, exempelvis

beträffande avdikning, bearbetning och gödsling av myr jord. Även

om — såsom departementschefen påpekat — gårdens ekonomiska driftsresultat

i stort sett varit dåligt, måste därför i detta sammanhang jämväl beaktas

de ekonomiska fördelar, som försöksarbetet vid gården och den i samband

därmed bedrivna upplysningsverksamheten medfört för angivna delar

av det norrländska jordbruket.

Såsom 1949 års försöksgårdskommitté framhållit ha emellertid under senare

år vunna erfarenheter visat, att myrodlingarna i Norrlands inre delar

genom samverkan av skilda faktorer icke kommit att motsvara de stora förväntningar

man tidigare ställt på dem. På grund härav kan konstateras, att

jordbruk med enbart myrjord — åtminstone inom de områden, varom här

är fråga — numera sakna ekonomisk bärkraft. Uppodlingen av sådan jord

har därför starkt avtagit i dessa landsdelar.

Vid nu angivna förhållanden synes Gisselås försöksgård icke längre äga

samma betydelse som tidigare. I detta sammanhang kan man icke heller

bortse från de olägenheter, som äro förknippade med att gården helt saknar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 46.

fastmark och genom sitt läge i mycket hög grad är utsatt för frost. Den stora

kapitalinvestering, som erfordras för gårdens upprustning, torde därför icke

uppvägas av de vinster gårdens verksamhet numera kan tillföra jordbruket.

Med hänsyn härtill har utskottet — som den 13 maj 1952 avlagt ett besök vid

Gisselås — efter närmare överväganden funnit sig i princip kunna biträda

departementschefens förslag, att verksamheten vid gården skall nedläggas.

Utskottet finner emellertid angeläget, att försöksverksamhet även i fortsättningen

kommer att bedrivas i fråga om de speciella jordbruksproblem,

som föreligga i det inre av Norrland. Oavsett vad utskottet nyss anfört rörande

myrodlingens minskade betydelse i dessa trakter måste nämligen beaktas,

att myrmarkerna alltjämt äga ett icke ringa värde såsom komplement

till jordbruk med fastmarksjord. I likhet med försöksgårdskommittén vill utskottet

sålunda erinra, att de norrländska jordbruken i hög grad basera sin

ekonomi på animalieproduktion, därvid de odlade myrarna lämna ett värdefullt

tillskott av foderväxter. Vidare föreligga i berörda delar av Norrland

andra särskilda problem, som sammanhänga med jordens beskaffenhet och

frostlänthet samt övriga av klimatiska förhållanden betingade faktorer. På

grund av de olikheter i fråga om jordmån och klimat, som råda mellan

inlandet och kustområdena, torde dessa spörsmål knappast i någon större

utsträckning kunna utforskas vid den nya försöksgården i Röbäcksdalen.

Av anförda skäl vill utskottet förorda, att genom Kungl. Maj :ts försorg

en utredning skall komma till stånd rörande möjligheterna att i samband

med nedläggandet av Gisselås försöksgård till annan plats i Jämtland förlägga

försöksverksamhet beträffande jordbruksproblemen i Norrlands inland.

Dessa försök synas lämpligen böra bedrivas såväl å fastmarksjord som

i viss utsträckning även å myr jord. Med hänsyn härtill torde vid utredningen

böra prövas, om icke någon del av det till Gisselås försöksgård hörande markområdet

även framdeles kan tagas i anspråk för ifrågavarande verksamhet.

Den sålunda förordade utredningen synes lämpligen kunna uppdragas åt

styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök i samråd med

hushållningssällskapet i Jämtlands län. Utskottet förutsätter, att utredningen

kommer att slutföras i sådan tid att, om så skulle erfordras, förslag i ämnet

kan föreläggas nästa års riksdag.

I avvaktan på utredningens resultat synes det utskottet önskvärt, att vid

Gisselås pågående försök fullföljas i den utsträckning som är möjlig. Med anledning

av vad i denna del yrkas i motionerna I: 168 och 11:217 vill utskottet

därför förorda, att Gisselås tills vidare under budgetåret 1952/53

skall bibehållas såsom statlig försöksgård.

Till följd härav torde det till försöksverksamheten vid statens försöksgårdar

avsedda beloppet böra höjas med 12 000 kronor utöver vad departementschefen

förordat. Då Kungl. Maj :ts anslagsäskanden i övrigt icke föranleda

någon erinran från utskottets sida, tillstyrker utskottet alltså motionärernas

hemställan, att ifrågavarande anslag skall uppföras med sammanlagt

204 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 46. 5

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) i anledning av Kungl. Maj:ts framställning samt motionerna

I: 168 och 11:217, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet förordat beträffande försöksverksamheten vid

Gisselås och därmed sammanhängande spörsmål;

2) i anledning av Kungl. Maj:ts framställning samt med

bifall till motionerna 1:168 och 11:217, i denna del, till

Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Statens

försöksgårdar å riksstaten för budgetåret 1952/53 under

nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 204 000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1952.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Jon Jonsson, Bertil Andersson,

Sundberg*, Ernst Hjalmar Nilsson, Osvald, Mossberger, Franzén och

Björnberg; samt

från andra kammaren: herrar Johnsson i Kastanjegården, Pettersson i

Dahl, Jacobson i Vilhelmina, Antby, Haeggblom, Jonsson i Järvsand, Ahlsten,

Nilsson i Varuträsk, Lindström och fru Lindskog.

EJ närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:402 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Majris i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Ersättning till statens domäners fond för a1 i texten