Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i grunderna för tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag.

1952-11-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1952:49, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i grunderna för tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

1

Nr 49.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till ändring i grunderna för tilläggsbidrag till

vissa statsunderstödda torrläggningsföretag.

I en till riksdagen den 4 april 1952 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 218, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att godkänna

de ändringar i grunderna för tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag,

som angivits i propositionen.

Inledning.

De i propositionen berörda spörsmålen voro föremål för behandling vid

1951 års riksdag. I två vid denna riksdag väckta, till utskottet hänvisade

likalydande motioner, nämligen I: 288 av herrar Pålsson och Werner samt

II: 381 av herrar Jonsson i Skedsbygd och Onsjö, hemställdes om vissa ändringar

i gällande bestämmelser angående tilläggsbidrag till statsunderstödda

torrläggningsföretag. Med anledning därav anhöll riksdagen —• i enlighet

med hemställan i utskottets utlåtande nr 49 — i skrivelse den 8 december

1951, nr 380, att Kungl. Maj:t måtte låta företaga en översyn av ifrågavarande

bestämmelser.

Genom beslut den 11 januari 1952 uppdrog Kungl. Maj :t åt lantbruksstyrelsen

att verkställa den begärda översynen.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 8 februari 1952 har lantbruksstyrelsen

framlagt förslag i ämnet.

Gällande bestämmelser.

Statligt stöd åt torrläggningsverksamheten utgår dels i form av bidrag

från statens avdikningsanslag och lån ur statens avdikningslånefond, dels

i form av bidrag för avloppsförbättring ur anslaget till jordbrukets rationalisering

och genom lånegaranti för sådan åtgärd.

Föreskrifter angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag

ha meddelats i kungörelse den 30 juni 1939 (nr 431). Kungörelsen

har ändrats bland annat genom kungörelserna den 25 maj 1945 (nr

347) och den 15 juni 1951 (nr 414). Enligt föreskrifternas ursprungliga lydelse

är bidragstilldelningen till torrläggningsföretag maximerad till belopp

I Ilihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr 49.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

motsvarande hälften av den vid syneförrättning uppskattade båtnaden. Då detta

belopp i allmänhet helt, eller åtminstone i det närmaste helt, utnyttjats redan

genom en första bidragstilldelning finnes därefter ingen eller ringa möjlighet

att erhålla ytterligare bidrag från avdikningsanslaget. Betydligt större

möjligheter att bevilja ytterligare bidrag föreligga däremot, då den första

bidragstilldelningen sker enligt 1945 års ändringsbestämmelser. Maximeringsföreskriften

har nämligen där ersatts av en bestämmelse, att statsbidrag

må beviljas till viss del av den av lantbruksstyrelsen godkända kostnaden

för företaget, nämligen till en tredjedel av nämnda kostnad, dock att bidraget

kan höjas till hälften av kostnaden, därest företaget är av särskild betydelse

ur allmän synpunkt eller har väsentligen till ändamål att avhjälpa

viss skada. Kungörelsen nr 347/1945 trädde i kraft den 1 juli samma år. I

fråga om företag, för vilket ansökan om bidrag inkommit till lantbruksstyrelsen

före kungörelsens ikraftträdande, äga de nya bestämmelserna dock ej

tillämpning. På grund härav ha även efter den 30 juni 1945 beviljats bidrag

till ett stort antal företag enligt de ursprungliga bestämmelserna i 1939 års

kungörelse.

Vidare ha i kungörelse den 12 april 1946 (nr 192) meddelats bestämmelser

angående tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag.

Enligt dessa bestämmelser kan till företag, för vars utförande bidrag beviljats

från avdikningsanslaget under något av åren 1935—1944, anvisas tillläggsbidrag,

om företaget helt eller till väsentlig del utförts under tiden från

och med den 1 januari 1940 till och med den 30 juni 1946. Har bidrag beviljats

från avdikningsanslaget genom beslut, som meddelats före år 1935

eller efter år 1944, kan till nyssnämnt företag utgå tilläggsbidrag, om särskild

anledning därtill prövas föreligga. Därest slutligen företag, till vilket

bidrag från avdikningsanslaget beviljats före den 1 juli 1946, icke blivit påbörjat

eller till väsentlig del utfört före sagda dag, kan tilläggsbidrag likväl

beviljas, om företaget befinnes angeläget och med hänsyn till förhållandet

mellan kostnad och båtnad ekonomiskt försvarbart. Tilläggsbidrag utgår

med högst hälften av det belopp, varmed kostnaderna för arbete och material

visas ha överstigit 110 men icke 160 procent av de vid bidragstilldelningen

beräknade kostnaderna för företaget. Frågan om beviljande av tillläggsbidrag

prövas av lantbruksstyrelsen. I de fall, där bidrag beviljats före

den 1 juli 1946 och företaget icke blivit påbörjat eller till väsentlig del utfört

före nämnda tidpunkt, skall emellertid Kungl. Maj :ts medgivande till

bidragets beviljande först inhämtas.

Enligt 1951 års ändringar i 1939 års kungörelse skall bidrag från avdikningsanslaget

i regel utgå med belopp motsvarande 40 procent av kostnaden

för företaget. Vidare har i samband härmed beslutanderätten i ärenden rörande

bidrag och lån till torrläggningsföretag från och med den 1 juli 1951

decentraliserats från lantbruksstyrelsen till lantbruksnämnderna, så att

flertalet dylika ärenden skall avgöras av nämnderna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

3

Lantbruksstyrelsens förslag.

I sin skrivelse har lantbruksstyrelsen till en början erinrat om att i förenämnda

motioner hemställts om sådan ändring av 1 § i kungörelsen nr

192/1946, att bidrag skall kunna beviljas även till företag, för vilka plan

och kostnadsförslag upprättats före den 1 januari 1949, eller — om delta

yrkande icke kan bifallas — om sådan ändring i kungörelsen, att frågan om

tilläggsbidrag till torrläggningsföretag skall göras beroende av den tidpunkt,

då kostnadsförslag upprättats rörande företaget.

Styrelsen har vidare erinrat om att den i sitt till riksdagens jordbruksutskott

avgivna yttrande över motionerna framhållit, att till följd av nuvarande

bestämmelser en mindre grupp torrläggningsföretag, till vilka bidrag

utgått från avdikningsanslaget, för närvarande i stort sett vore utesluten

från möjligheten att erhålla förhöjt statsbidrag till bestridande av uppkommen

merkostnad. En ändring av tilläggsbidragskungörelsen på sätt i motionerna

i första hand föreslagits skulle medföra, att kungörelsen utsträcktes

att omfatta även företag, till vilka nöjaktig möjlighet nu funnes att bevilja

ytterligare bidrag från avdikningsanslaget. Ifrågavarande kungörelse vore

enligt styrelsens mening av kriskaraktär och borde nu icke få större räckvidd

än som erfordrades för att förhindra, att en grupp företag skulle komma

i missgynnad ställning. Detta syfte skulle kunna nås genom en bestämmelse

av innebörd, att tilläggsbidrag kunde ifrågakomma för företag, till

vilket bidrag ur avdikningsanslaget beviljats enligt de före den 1 juli 1945

gällande grunderna, men att tilläggsbidrag icke skulle få beviljas företag,

som tilldelats bidrag enligt därefter gällande bestämmelser och vilket icke

blivit påbörjat eller till väsentlig del utfört före den 1 juli 1946. En sådan

bestämmelse skulle visserligen komma att från tilläggsbidrag utesluta en

mycket liten grupp företag, som enligt nu gällande bestämmelser kunde ifrågakomma

härtill. Företag, för vilket ansökning om bidrag från avdikningsanslaget

inkommit efter den 1 juli 1945 och till vilket beviljats bidrag före

den 1 juli 1946, kunde nämligen enligt nu gällande bestämmelser erhålla

såväl ytterligare bidrag från avdikningsanslaget som tilläggsbidrag. Efter

den föreslagna ändringen skulle sådant företag endast kunna erhålla ytterligare

bidrag. Emellertid begränsades enligt nu tillämpad praxis summan av

bidrag och ytterligare bidrag från avdikningsanslaget samt tilläggsbidrag till

belopp, som företaget kunnat erhålla, om det på en gång prövats då de verkliga

kostnaderna varit kända, d. v. s. till en tredjedel eller hälften av de

verkliga kostnaderna. Ett dylikt företag skulle sålunda i sak icke komma

i sämre läge genom att möjligheten till tilläggsbidrag bortfölle.

I de förslag, som lantbruksstyrelsen nu framlagt, förordar styrelsen till

eu början en ändring av 1 § tredje stycket i förenämnda kungörelse nr 192/

1946. Ändringen innebär, att tilläggsbidrag skall kunna beviljas jämväl torrläggningsföretag,

till vilket bidrag utgått enligt kungörelsen nr 431/1939 i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

dess före den 1 juli 1945 gällande lydelse, även om företaget icke blivit påbörjat

eller till väsentlig del utfört före den 1 juli 1946. Såsom villkor skall

dock gälla, att företaget är angeläget och ekonomiskt försvarbart. Vidare

föreslår styrelsen, att 3 § i kungörelsen nr 192/1946 skall ändras så, att styrelsen

skall äga avgöra dylika bidragsärenden, utom i de fall där kostnadsökningen

är mera betydande.

Härutöver har styrelsen framlagt vissa beräkningar rörande dels det antal

företag, som vid bifall till styrelsens förslag skulle komma att söka tilläggsbidrag,

dels ock medelsbehovet för ändamålet. Utskottet torde i dessa delar

få hänvisa till s. 5 i propositionen.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört följande.

»I propositionen nr 107 till 1946 års riksdag angående anslag för tilläggsbidrag

till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag uttalade föredragande

statsrådet, bland annat, att den av krigsårens prisstegringar föranledda

kostnadsökningen för torrläggningsföretag, vilka kostnadsberäknats innan

prisstegringarna gjort sig gällande men icke slutförts förrän desammas verkningar

redan inträtt, i regel syntes ha varit så stor, att den icke kunnat

kompenseras genom de möjligheter till ökade bidrag, som då gällande bestämmelser

medgåve. Med hänsyn härtill och då det ur flera synpunkter vore

önskvärt, att torrläggningsverksamheten icke försvårades eller förhindrades,

vore det synnerligen angeläget, att möjligheter öppnades att tilldela intressenterna

i förevarande torrläggningsföretag ytterligare statsbidrag. I enlighet

med förslag i propositionen beslöt även riksdagen (r. skr. nr 159/1946)

att tilläggsbidrag skulle kunna utgå till vissa torrläggningsföretag. Kungörelse

i ämnet utfärdades den 12 april 1946 (nr 192).

Såsom framgår av den redogörelse, som lämnats i det föregående, kan

emellertid tilläggsbidrag icke utgå till företag, till vilket bidrag ur avdikningsanslaget

beviljats efter den 30 juni 1946, om företaget icke blivit helt

eller till väsentlig del utfört före den 1 juli 1946. Denna grupp av företag

har därigenom blivit missgynnad. Detta förhållande torde mången gång

medföra kännbara ekonomiska konsekvenser för berörda företag.

I syfte att avhjälpa den angivna olägenheten har lantbruksstyrelsen föreslagit

en ändring av kungörelsen angående tilläggsbidrag av den innebörden,

att tilläggsbidrag skall kunna beviljas torrläggningsföretag, till vilket bidrag

utgått enligt kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 431) angående villkoren

för statsbidrag från statens avdikningsanslag i dess före den 1 juli

1945 gällande lydelse, även om företaget icke blivit påbörjat eller till väsentlig

del utfört före den 1 juli 1946. En förutsättning härför är emellertid,

att företaget är angeläget och ekonomiskt försvarbart.

Enligt lantbruksstyrelsens beräkningar skulle det antal torrläggningsföretag

ur ifrågavarande grupp, som vid bifall till styrelsens förslag skulle

söka tilläggsbidrag, komma att understiga 200. Styrelsen har vidare uttalat,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

5

att förslagets genomförande icke skulle medföra något ytterligare anslagsbehov.

Enligt min mening är det skäligt att den grupp torrläggningsföretag, som

nu icke har möjlighet att få tilläggsbidrag och som åsyftas i lantbruksstyrelsens

förslag, skall kunna tilldelas dylikt bidrag i de fall, då företaget

bedömes vara angeläget och ekonomiskt försvarbart. Jag biträder därför

lantbruksstyrelsens förslag. Härigenom kommer dock å andra sidan att

uteslutas en grupp företag, som för närvarande kan komma i fråga till

tilläggsbidrag, nämligen sådana, beträffande vilka ansökning om bidrag

från avdikningsanslaget inkommit efter den 1 juli 1945 och beviljats före

den 1 juli 1946. Såsom styrelsen framhållit, finnes emellertid möjlighet att

på annat sätt tillgodose denna grupp, varför dess läge icke blir försämrat

genom den föreslagna ändringen.

Lantbruksstyrelsen har vidare hemställt, att den skall få rätt att bevilja

tilläggsbidrag i förevarande fall, dock att Kungl. Maj :ts medgivande skall

inhämtas, därest kostnadsökningen är mera betydande. Jag förordar jämväl

detta förslag.

Därest riksdagen bifaller vad jag sålunda förordat, torde det få ankomma

på Kungl. Maj :t att utfärda de författningsändringar, som erfordras.»

Utskottet.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen hemställde 1951 års riksdag,

i enlighet med vad utskottet förordat, att genom Kungl. Maj :ts försorg

en översyn skulle komma till stånd av ifrågavarande bidragsbestämmelser.

Det förslag Kungl. Maj :t i anledning härav nu framlagt synes vara väl

ägnat att avhjälpa de olägenheter, som föranledde riksdagens hemställan.

Enligt förslaget kommer sålunda tilläggsbidrag att kunna utgå till ett icke

ringa antal torrläggningsföretag, som för närvarande måste anses missgynnade

i fråga om möjligheterna att erhålla statsunderstöd på grund av uppkomna

merkostnader. Den mindre grupp av företag, som samtidigt kommer

att avstängas från nu föreliggande möjlighet att uppbära tilläggsbidrag, kan

— såsom departementschefen påpekat — tillgodoses genom bidrag i annan

form och torde därför i realiteten icke få en sämre ställning till följd av de

föreslagna bestämmelserna.

Under åberopande av det anförda och då utskottet ej heller i övrigt funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna de ändringar i grunderna för

tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag,

som angivits i propositionen.

Stockholm den 4 november 1952.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr i9.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Svedberg, Hjalmar Nilsson,

Bertil Andersson, Sundberg, Bror Nilsson, Ebbe Ohlsson, Ernst Hjalmar

Nilsson, Osvald och Mossberger*; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Pettersson i

Dahl*, Antby, Andersson i Hyssna, Haeggblom, fru Eriksson i Hallstahammar,

herrar Nilsson i Varuträsk*, Andersson i Essvik och Andersson i Långviksmon.

* Ej närvarande vid justeringen.

527863. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:412 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändring i grunderna för tillaggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggn a1 i texten